Oburgsbladet-Nr

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Oburgsbladet-Nr HOBURGSBLADET Nr 2 Utgiven av Hoburgs hembygdsförening År 2017 Till alla våra medlemmar! Ja, må han leva, visst skall han leva... Oj vad det har gått undan på slutet! Vi som i sty- relsen hela tiden har sett jubileet lååångt framför oss, men nu är vi där! Den 21 februari 2018 har Hoburgs hembygdsförening funnits i hundra år. Gotlands äldsta hembygdsförening. Redan ett halvår senare samma år, måste dock tilläggas, bildades Torsburgens hembygdsförening, säkert för att skydda Torsburgen med sin spännande his- toria, men den föreningen upphörde tyvärr redan på 1940-talet. Hundra år sedan är det då en grupp hembygdsin- tresserade personer på Storsudret träffades och kom överens om något så nymodigt som en hem- bygdsförening. Det fanns ingen sådan på Gotland Foto: Gunnar Lindberg att ta avstamp från, utan de som träffades fick sätta ihop sina stadgar själva. Vi skall naturligtvis inte Bort med flistak och agtak, på med tegel och plåt. överdriva, för givetvis fanns det redan föreningar Ut med gamla sparlakanssängar och in med ny- på Gotland. Skarpskytterörelsen med sina lokal- modiga imperialsängar. Ut med gamla spishärdar föreningar är av gammalt datum på ön. Likaså och inbyggda ugnar, in med järnspisar som kunde fanns det syföreningar knutna till olika trossam- användas både för matlagning och för bakning. In fund redan på 1800-talet. Två olika exempel men med gardiner, dukar, trasmattor och blomkrukor i med män och kvinnor med var sina intresseområ- fönstren. Kanske vare det så att de som samlades den. Här var det ett intresseområde som gällde alla för att bevara Bottarve såg faran med att alla min- lika. Det var både män och kvinnor med på första nen av det gamla försvann, och ville vara pedago- mötet när Hoburgs hembygdsförening grundades, giska. De unga borde få veta hur det hade varit. Så och efter endast ett par år kom den första kvinnan fick grundarna med sig många års slit med ideellt med i styrelsen, djärvt nog. arbete framöver. Samt säkert också glädje över att kunna skapa ett minnesmärke över den gamla ti- 1918 en brytningstid mellan gammalt & nytt dens leverne på Storsudret. Det här var i en brytningstid mellan gammalt och Visst skall vi fira! Se på annan plats i bladet vad som nytt, då när världskriget gick mot sitt slut. Många kommer att ske! Välkomna till våra aktiviteter! ville bort från det gamla, trista och primitiva, vil- le ha nya tider. Riv bort och skaffa nytt och fint! Kerstin Jonmyren, Ordförande … visst skall han leva uti hundrade år… Att det alls blev en hembygdsförening för Hoburg såld på auktion i bitar till olika grannar. Kvar var 1918 kan vi nog tacka sparlakanssängarna i var- själva huvudfastigheten. Sten hade sitt värde vid dagsstugan för. De är idag helt unika, de enda försäljning till folk som ville bygga, så försäljning kvarvarande skåpsängarna på ursprunglig plats av husen för rivning verkade mest rimligt. på Gotland. Unika var de tydligen redan 1918 ef- Men då vaknade en del historieintresserade perso- tersom Oskar Wennersten, chefen för dåvarande ner i trakten. Prästparen Österberg i Öja och Bo- arkivdepån i Visby, nu Arkivcentrum Gotland, lin i Vamlingbo, skalden och kulturpersonligheten tände direkt när han fick höra talas om dem. Så Arvid Berggren i Vamlingbo och fler vartefter. Här här skrev han efteråt om saken: stod ett hus där ingenting hade ändrats sedan det byggdes 1844. Och så tillkom Wennersten med sin Så var det själva julafton. Jag mötte en bekant. ”God entusiasm. Tanken på ett museum väcktes. jul!! ”– ”Tack. Vill du köpa ett par, tre gamla vägg- fasta sparlakanssängar med skåp och tillbehör?” Insamling mitt under första världskriget – ”Köpa väggfa…? Var finns den ståten? Hit med Det brukar sägas att det var de studerade vid den adressen! De äro väl inte rivna?” Svaren gjorde, att tiden som ville bevara, medan det enkla folket jag fjärdedag jul rullade till Burgsvik och sedan på ville glömma och utplåna det gamla som de hade släde till Bottarve i Vamlingbo. mest tråkiga minnen av. De var istället ivriga att Första täckatingen under museitiden hölls 1929 Järnvägsförbindelse fanns från Visby till Burgsvik modernisera sig och följa nyheter i tiden. ända sedan 1908. Det var på den han rullade. Väl Då som nu i Burgsvik hade Wennersten tydligen hyrt någon Här vann de historieintresserade. Det behövdes Men pengarna kom in. En hembygdsförening skänkte en åker till föreningen, en värdefull gåva. att köra honom med häst och släde ut till Bottarve. givetvis pengar till inköp av fastigheten och för bildades och stadgar skrevs. Det förväntade hade Den hade en gång tillhört bröderna Bobergs gård, Uppenbarligen andra sorts vintrar på Gotland för nödvändiga reparationer. För att få hjälp uppvakta- ändå varit, då mitt under första världskriget som och blev såld till Torstens morfar Axel Pettersson hundra år sedan, med slädföre redan i december! de man landshövdingen på Gotland, Gustaf Roos, det var, att alla intresserade hade beklagat förlus- vid auktionen 1917. Nu kom den tillbaka till går- som direkt ställde sig positiv. På den tiden förfogade ten av det påtagliga minnet av en gången tid, och den igen. Åkern gjordes om till en lekplats med En gammal gård med förfallna hus färdiga Länsstyrelsen inte som i dag över några kulturpeng- med en suck hade låtit det gå till rivning. Istället rustika leksaker, som har blivit mycket populär att riva ar, så det fick bli en insamling för saken. Där måste kämpade man för ett bevarande och skapade åt sig bland barn. Lagården gjordes om till föreläsnings- Det var 1917. Tvillingbröderna Lars och Zachris särskilt nämnas köpmannen och konsuln i Norrkö- själva många år av ideellt arbete och ansvar. Men sal samt butik för gotländska hantverksartiklar. Boberg hade inte orkat med sin ärvda gård vid ping Otto Åkerman, gotlänning och född i Visby. de skapade faktiskt något bestående, lämnade ef- Tröskvandringen har blivit sittplats för gäster till Bottarve. Gården var förfallen, taken var slut, det Av de 3 500 kronor som behövdes lade han ensam ter sig en museigård som står där än idag och som kaffestugan. regnade in både i byggningen och i lagården. Ef- cirka 3 000. Han grundade senare Åkermanska tycks må rätt väl, mycket tack vara ideellt arbete, ter att mor dog hade de inga kvinnor till hjälp. Ett stiftelsen som bland annat drev vårdhemmet Åker- idag liksom för hundra år sedan. Bottarvefesten skogsbolag på Gotland hörde av sig och visade sig manska i Visby under lång tid, en fin och trivsam Det var Marik Vos som skapade teaterarrang- Vad kom sedan köpvilligt. Skog var en bristvara på ön för hundra inrättning med hemmiljö. Skogsbolaget som hade emanget Levande gård. Tyvärr fick hon inte så år sedan, och till den här gården vid Bottarve hör- köpte gården vid Bottarve lade 100 kronor. Resten Museigården var under sin uppbyggnadsfas ända många år med sin teater. Tanken har tagits upp på de fin och framför allt rätt orörd skog med möjlig- lyckades man få från privatpersoner. Detta mitt un- fram till andra världskriget. Då kom beredskaps- nytt på senare år, men på lite annat sätt, nu med het till snar avverkning. Jorden däremot var bola- der världskriget med dyrtider i landet, i Stockholm tiden emellan med alla inkallade soldater som för- scener i varje rum, där också det gutniska språket get inte intresserat av, så den blev rätt direkt blev och andra större städer även svält. lades i byggningen. Sedan kom förvaltningsfasen har fått spela en stor roll. där turister, så småningom i hela busslaster, kom Genom alla år, ända från början har Bottarvefes- på besök i gården. Den olyckliga branden 1985 ten firats på ungefär samma sätt, med föreläsning, som förstörde tak och inventarier i lagården och underhållning och förtäring. På senare år har det HOBURGSBLADET tröskvandringen, blev samtidigt en tidsdelare som varit teater, olika aktiviteter och förtäring. Före- ledde till förändringsfasen. Det behövdes nya ak- dragen har getts vid andra tillfällen under som- Ansvarig utgivare: Kerstin Jonmyren E-post: [email protected] tiviteter för att intressera nya besökare. maren. Varpatävlingar anordnades också från Telefon Bottarve sommartid: (c:a 1/5-15/9): 0498-49 82 40 Hemsida: www.bottarve.se Ett gammalt bulhus, med vissa delar från 1600-ta- början. De finns kvar men drivs nu i egen regi. Telefon vintertid: (c:a 15/9 – 1/5): 0725-49 72 80 Tryck: paHemse tryckeri AB Ing-Marie Tellström let, flyttades från Visby och blev en lämplig serve- Hur ser det ut när ytterligare hundra år har gått ringslokal. Den har under det senaste året byggts med hembygdsföreningen? Vad kommer man då ut med hjälp av EU-pengar. Torsten Gislestam att satsa på? 3 Föreningen fyller 100 år och det skall vi fira Välkommen som medlem! Passa på att köpa boken Alla är välkomna som medlemmar i Hoburgs hembygdsförening, ägare till Bottarve mu- Från Gutabygd 2017 seigård sedan 1918. Medlemsavgiften är 100 Gotlands hembygdsförbunds årsbok direkt En visning av våra ansvarsområden varje månad Juli vid Skansen i Fide kronor per person och år. från Hoburgs hembygdsförening. är planerad. Skansen i Fide är placerad där Fide är som smalast. Den betalas in på bankgiro 107-8765. Då kostar den endast 150 kr. Glöm inte att ange namn och adress! Januari vid Bottarve Området har spelat en politisk roll ända från Val- Köp den på Nyårsdagens kaffikalas eller demar Atterdags anfall på Gotland 1361 fram till beställ från Ing-Marie Tellström, Jubileumsåret inleds redan den första januari. Medlemmar har fritt inträde i museibyggna- kalla krigets tid på 1960-talet. Skansen ägs av Got- tel 0725 49 72 80 eller maila [email protected] Det blir sedvanligt kaffikalas i museet. den hur många gånger som helst. Vi finns på lands Försvarsmuseum i Tingstäde men förvaltas vår hemsida www.bottarve.se, på vår app, på Årets tema är Migration.
Recommended publications
  • VA-Utbyggnadsplan För Region Gotland Plan För En Hållbar Utbyggnad Av VA-Försörjningen
    VA-plan 2018 VA-utbyggnadsplan för Region Gotland Plan för en hållbar utbyggnad av VA-försörjningen Möjligheten att försörja nuvarande och tillkommande VA-planeringens olika dokument behöver hållas aktuella invånare och besökare med vatten har under de senaste för att de ska vara ett användbart underlag i regionens åren varit en begränsande faktor för exploatering och arbete med VA-frågor och översiktliga planering. Allt utveckling av bebyggda områden på flera platser på Got- eftersom VA-utbyggnadsplanens åtgärder genomförs land. Vision och strategi för Gotlands VA-försörjning 2030 skapas ett nytt nuläge som blir utgångs¬punkt för över- som antogs av Regionfullmäktige den 18 december 2017 syn av VA-strategin. En avstämning av VA-utbyggnads- är tydlig. Regionens arbete med VA-försörjning behöver planens åtgärder och införlivning av åtgärderna i verk- ske med utgångspunkt i tillgången till tjänligt dricksvat- samhetens budgetplanering sker årligen. ten och möjligheten att ordna en godkänd avloppsan- läggning – på hela ön. Region Gotland tar ett helhetsgrepp kring långsiktigt hållbar planering av dricksvatten, spillvatten och dag- vatten. Arbetet sker stegvis. Detta dokument är en VA-ut- byggnadsplan för Region Gotland som tillsammans med andra delplaner skapar en samlad VA-plan. Ansvaret för VA-utbyggnadsplanen ligger hos Tekniska förvaltningen, därtill berörs flera andra förvaltningar av planen. ÖNSKAT LÄGE 2030 • En beskrivning av ett fram- tida läge för VA-försörjningen på Gotland som ger alla berörda VA-PLAN samma syn på vart investeringar och arbete ska leda. • Sammanställning av åtgärder som behövs för Antagen av regionfullmäktige att i enlighet med strategin, 2017-12-18 STRATEGI gå från nuläget till ett önskat • Tydliga riktlinjer om vad som läge (målbild/vision).
    [Show full text]
  • Hain Rebas Gbg, Oct 3Rd, 2010
    1 Hain Rebas Gbg, Oct 3rd, 2010 Frustration and Revenge? Gotland strikes back - during the long 15th Century, 1390’s -1525.1 1. Agenda After having enjoyed increasing prosperity from the time of the Viking Age, the overseas commerce of the Gotlanders and the Visby traders began to decline sometime around the beginning of the 14th century. Navigation and ships improved, trade routes changed. Waves of unrest and pestilence around 1350, followed by the Danish violent conquest 1361, slowed down business even more. In the following years the Danish king rigorously contested Hanseatic supremacy at sea, but was definitively beaten 1370. Then the lines of royal succession became blurred both in Denmark and Norway, as well as in Sweden. The following rumbling and warring for the Scandinavian thrones, with Mecklenburgers and Hanseats actively involved, further reduced Gotlandic/Visbyensic positions in Baltic Sea matters. Finally in 1402 the Gotlanders were compelled to lease out their centuries- old trading station (Faktorei) Gotenhof in Novgorod, i.e. their pivot point on the lucrative Russian market, mercatura ruthenica, to the newly emergent Reval/Tallinn. Questions: Could the subsequent dramatic history, beginning with the arrival of the Vitalian Brethren in the early 1390s on the island, and ending with Lübeck’s sacco di Visby 1525, be defined as outbursts of Gotland frustration and attempts at come-back, even revenge? Can we identify a line of continuity whereby this prolonged 15th century is essentially a continuing story, instead of a rhapsodic chain of single, more or less ad hoc-events?2 In short: We know quite well what happened.
    [Show full text]
  • SORTERINGSGUIDE – På Väg Mot Det Hållbara Samhället Gäller from 1 Februari 2017
    SORTERINGSGUIDE – på väg mot det hållbara samhället Gäller from 1 februari 2017. KÄLLSORTERINGSGUIDE ÅTERVINNINGSCENTRALER, TIDNINGAR Dags- och veckotidningar, tidskrifter, reklambroschyrer, andra trycksaker, kontors- MILJÖSTATIONER OCH och skrivpapper (Alla kuvert ska sorteras som brännbart hushållsavfall.). Hur? Samla och packa gärna tidningar i buntar eller papperskassar. När du lägger dem i en insamlingsbehållare ÅTERVINNINGSSTATIONER i soprummet, på återvinningsstationen eller återvinningscentralen, ska de ligga löst. Var? Tidningar lämnas på återvinningsstationen eller återvinningscentralen. Om du bor i flerfamiljshus, fråga ÅTERVINNINGSCENTRALER hyresvärden var ditt insamlingsställe finns. På Region Gotlands sju återvinningscentraler kan du lämna: tidningar och förpackningar, vitvaror och elavfall, träavfall, trädgårdsavfall, PAPPERSFÖRPACKNINGAR Kartonger, mjölkpaket, mjölpåsar, tvättmedelspaket, omslagspapper, wellpapp, papperskassar. metallskrot, gips och isolering, avfall för depo- nering (sten, betong, porslin med mera) samt Hur? Förpackningar som lämnas för återvinning ska vara väl rengjorda och torra. Platta till och packa fler mindre övrigt grovavfall. Återvinningscentralerna tar kartonger i en större. Packa gärna pappersförpackningar i papperskassar. En del förpackningar består av flera olika även emot betalsopsäckar. material. Om det är lätt att sära på materialen, sortera var för sig. Annars sortera hela förpackningen efter det material som väger mest. Var? Pappersförpackningar och wellpapp lämnas på återvinningsstationen
    [Show full text]
  • Områden Av Riksintresse För Kulturmiljövården I Gotlands Län (I) Enligt 3 Kap 6 § Miljöbalken
    I län beslut RAÄ 1997-08-18. Dokument uppdaterat 2012-01-11. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Gotlands län (I) enligt 3 kap 6 § miljöbalken Alskog [I 32] (Alskogs sn) ________________________________________________________________ 3 Anga [I 52] (Anga sn) ___________________________________________________________________ 3 Ardre [I 31] (Ardre sn) ___________________________________________________________________ 3 Ava [I 2] (Fårö sn) ______________________________________________________________________ 3 Bandlunde [I 37] (Burs sn)________________________________________________________________ 3 Barläst [I 9] (Lärbro sn) __________________________________________________________________ 4 Bläse [I 6] (Fleringe sn) __________________________________________________________________ 4 Bro [I 18] (Bro sn) ______________________________________________________________________ 4 Buttle [I 53] (Buttle sn) __________________________________________________________________ 4 Digerrojr i Garda [I 34] (Garda sn) _________________________________________________________ 5 Domarlunden - Pavalds [I 12] (Lärbro sn) ____________________________________________________ 5 Eksta med Karlsöarna [I 26] (Eksta sn) ______________________________________________________ 5 Eskelhem-Tofta [I 57] (Eskelhems och Tofta socknar) __________________________________________ 5 Fallet [I 13] (Tingstäde sn)________________________________________________________________ 6 Fardhem-Linde [I 55] (Fardhems och Linde socknar) ___________________________________________
    [Show full text]
  • Sammanfattande Redogörelse För Gotlands Län 2018.Pdf
    Enligt 3 kap. 28 § PBL ska länsstyrelsen, som företrädare för staten, minst en gång under kommunfullmäktiges mandatperiod redovisa sina synpunkter i fråga om sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Synpunkterna ska redovisas i en sammanfattande redogörelse till kommunen och det ska framgå av redogörelsen hur synpunkterna förhåller sig till översiktsplanen. Länsstyrelsen ska också lämna en sammanfattande redogörelse när kommunen begär det. Denna sammanfattande redogörelse gäller för hela Gotlands län och kommer att uppdateras vid behov. Vid särskild begäran om en redogörelse kommer även kommunspecifik information att tas fram av Länsstyrelsen och lämnas till kommunen. Redogörelsen för Gotlands län är uppdelad i tre delar utifrån länsstyrelsens särskilda bevakningsansvar i översiktsplaneprocessen enligt 3 kap. 16 § PBL samt de allmänna intressen som omfattas av plan- och bygglagen: Statliga intressen, Allmänna intressen samt Nationella och regionala mål, planer och program. I dokumentet görs hänvisningar till Länsstyrelsens och andra myndigheters planeringsunderlag. Se även bilagan Planeringsunderlag av betydelse för den fysiska planeringen. En ny plan- och bygglag (SFS 2010:900) trädde i kraft den 2 maj 2011. Översiktsplanens strategiska betydelse stärks i den nya lagen genom att det enligt 3 kap. 5 § PBL av översiktsplanen ska framgå hur kommunen ”tar hänsyn till och samordnar översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling”. Syftet är att översiktsplanen ska grundas på omvärldsanalyser och övergripande mål om utvecklingen både i ett nationellt, regionalt och kommunalt sammanhang. I prop. 2009/10:170 (”En enklare plan- och bygglag”) anges att en hållbar utveckling kräver en bredare tvärsektoriell samverkan inom och mellan olika nivåer.
    [Show full text]
  • Omslag Vamlingbo Sigrajvs
    Särskild arkeologisk utredning RAÄ VAMLINGBO 100:1, SIGRAJVS 1:43, VAMLINGBO SOCKEN, REGION GOTLAND Fossil åkermark Rapport Arendus 2013:5 Dan Carlsson Omslagsbild. En åkervall i den västra delen av undersökningsområdet. Vallen går från nedre högra hörnet mot övre vänstra hörnet. Foto D. Carlsson. 3 Arkeologisk utredning, Sigrajvs 1:43, Vamlingbo socken, Gotland Typ av undersökning: Särskild utredning RAÄ-nr: Vamlingbo 100:1 Undersökande institution: Arendus Socken: Vamlingbo Län: Gotland Författare: Dan Carlsson Sammanfattning: Inom fastigheten Sigravjs 1:43, Vamlingbo socken, planeras avverkning och omläggning av skogsmark till åkermark (Lst Gotland ärende 431-449-13). I och intill det aktuella skiftet finns flera fornlämningar registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister RAÄ Vamlingbo 100:1 som utgörs av ett fossilt åkersystem (fornåkrar). Skiftet ligger delvis inom Riksintresse för kulturmiljövården kallat ”Norrbyn”. Det aktuella området utgörs av skogsmark så långt man kan följa det i lantmäteriakter. Jordarten är sand med ringa inslag av sten. Utredningen har bestått i en genomgång av äldre kartor, särskilt laga skiftet, parat med en fältinventering och kartering med hjälp av handhållen GPS. Utredningen har visat på ett väl synligt fornåkersystem inom den västra och mellersta delen av aktuell fastighet, med en fortsättning in i norr om liggande fastigheter. Mot öster upphör de tydliga spåren av åkervallar och åkerytor. Åkersystemet utgörs av närmast kvadratiska svagt konkava ytor omgivna av tydliga vallar. Utbredningen av åkersystemet överensstämmer tämligen väl med markeringen i FMIS. Arendus Färjeleden 5 621 58 Visby Tel. 070-3118032 www.arendus.se 4 5 Innehåll Bakgrund 7 Områdesanalys 7 Utgångspunkter 7 Genomförande och metod 8 Analys och tolkning 9 Tekniska och administrativa uppgifter 11 6 7 Bakgrund Fastighetens ägare, Niklas Nilsson, planerar avverkning och omläggning av skogsmark till åkermark på rubricerad fastighet.
    [Show full text]
  • (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden
    Pala¨ontol Z (2011) 85:201–229 DOI 10.1007/s12542-010-0088-3 RESEARCH PAPER Strophomenidae, Leptostrophiidae, Strophodontidae and Shaleriidae (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden Ole A. Hoel Received: 23 September 2010 / Accepted: 1 October 2010 / Published online: 13 November 2010 Ó The Author(s) 2010. This article is published with open access at Springerlink.com Abstract Twelve species of Brachiopods are described short ranged and occurs in low-energy environments in the from the Silurian of Gotland, six furcitellinines and six latest Llandovery. The species belonging to the Stroph- ‘‘strophodontids.’’ One is new—Strophodonta hoburgensis odontidae (Strophodonta hoburgensis n. sp.) and Shalerii- n. sp. The furcitellinines are moderately common and dae [Shaleria (Janiomya) ornatella and S. (Shaleriella) diverse in the lower part of the succession, but the last ezerensis] occur only in high-energy environments and have species disappears in the middle Hemse beds (*middle a short range within the late Ludlow. Ludlow). Three genera are represented: Bellimurina, Pentlandina and Katastrophomena, with the species and Keywords Silurian Á Llandovery Á Wenlock Á Ludlow Á subspecies B. wisgoriensis, P. tartana, P. loveni, P. lewisii Strophomenide Á Furcitellininae Á Leptostrophiidae Á lewisii, K. penkillensis and K. antiquata scabrosa. Most of Strophodontidae Á Shaleriidae the taxa are confined to low energy environments, but P. loveni was evidently specialized for the high energy reef Kurzfassung Zwo¨lf arten Brachiopoden von der Silurium environments of the Ho¨gklint Formation. B. wisgoriensis Gotlands sind beschrieben. Sechs Furcitellininen und sechs displays environmentally induced morphological variability ,,Strophodonten‘‘. Eine Gattung ist neu; Strophodonta in developing strong, frilly growth lamellae in high-energy hoburgensis sp.
    [Show full text]
  • Hoburgsbladet Nr 1 2006
    HOBURGSBLADET Nr 1 Utgivet av Hoburgs hembygdsförening År 2006 Mor Anna och bröllopet stora runda ögon. Jag minns de två taburetterna som stod på var sida om Det var en klar och fin höstdag. Det blev sen eftermiddag brudparet. Där satt brudens systrar, prinsessorna Marga- innan jag kom ut på min promenad. Jag gick den vanliga retha och Desirée. Så vackert trodde jag inte att någon rundan förbi Bjärges och Nystuas. Den här dagen hade jag kunde sitta. sällskap av Figo – en vacker, brun hund från Bjärges. Eftersom det var borgerlig vigsel var nog ceremonin över När vi kom till trevägskorsningen, satte jag mig ner på på en kort stund, och antagligen var det direktsändning, min vanliga rastplats på Barths vast. Trevägskorsningen men det minns jag ingenting av. var min benämning på den plats i grannlaget, där Torkväi- När TV-programmet var slut sa Mor Anna: ar mötte Nystuas backen och Stenstukväiar. ’Vårr fick var mä vårr u, fast vårr int var någ feine.’ Jag njöt av tystnaden och av skymningen. Så lät Figo Och jag som tyckte att hon var så fin. Mycket finare än mig förstå att det kom någon uppför backen. Siluetten av vi andra i våra moderna kläder.” en kvinna med cykel syntes mot den röda himlen. Det var Britta och jag tänkte oss in i vilken upplevelse det måste Britta Holm vid Gervalds. ha varit för Mor Anna. Hon, som levde i sitt torp, där det Vi började prata om den vackra hösten, om våra hus och inte fanns vare sig el eller vatten indraget.
    [Show full text]
  • A New Landscape a Study of the Late Neolithic - Early Bronze Age Land Use on the Island of Gotland
    Institution for Archaeology and Ancient History A New Landscape A study of the late Neolithic - early Bronze Age land use on the island of Gotland Alexander Sjöstrand Master's thesis, 15 ECTS Spring 2015 Supervisors: Kim von Hackwitz & Kjel Knutsson Sjöstrand A 2015: A New Landscape - A study of the late Neolithic - early Bronze Age land use on the island of Gotland Sjöstrand A 2015: Ett Nytt Landskap - En studie av landskapsanvändning under Senneolitikum - äldre Bronsålder på Gotland Abstract Denna studie är en fortsättning på min föregående uppsats som utförde en sammanställning och tolkning av hällkistor från Senneolitikum - äldre Bronsålder på Gotland. Denna uppsats utvecklar detta genom en analys av landskapsanvändningen under samma period. Materialet kommer analyseras genom ArcGIS där fem huvudsakliga analyser kommer användas för att studera detta, watershed, viewshed, hillshade, buffer/density samt nearest neighbor. Dessa har som mål att skapa en bättre bild av landskapet och tillsammans med det arkeologiska materialet skapa en förståelse för landskapsanvändningen under Senneolitikum - äldre Bronsålder. Det arkeologiska materialet som kommer användas består av hällkistor som identifierats i föregående uppsats samt lösfynd i form av flintdolkar och enkla skafthålsyxor. Hällkistorna och deras position i landskapet kommer studeras i närmare då dessa är de ända fasta monumenten från denna period. Dessa kommer sedan jämföras med lösfynden och förhållas till ArcGIS analyserna som utförts med målet att identifiera landskapsanvändning. Utifrån dessa analyser kan eventuella viktiga områden i landskapet identifieras, exempelvis potentiella bosättningar, något som sällan hittas under denna period. This study is a continuation of my previous essay, which performed a catalogue and interpretation of stone cists from the late Neolithic - early Bronze Age.
    [Show full text]
  • Kulturhistoriskt Särskilt Värdefulla Gravfälts- Och Fornborgsmiljöer
    30E KULTURHISTORISKT SÄRSKILT VÄRDEFULLA GRAVFÄLTS- OCH FORNBORGSMILJÖER Även om en stor del av de s k i l d a fornlämningstyperna t i l l h ö r av- gränsade tidsperioder finns det ett par objekt som är svåra att foga in i någon periodindelning. Hit hör främst s k fornborgar, men även många gravfält har en lång användningstid. Fornborgar av låglandstyp, ringborgar, torde huvudsakligen t i l l - höra århundradena omkring Kr f och de kulturhistorisk mest värde- fulla är redovisade i ovan gjorda urval. Fornborgar uppförda på klintar, höjder e l l e r i övrigt i perifera lägen, tycks ha v a r i t i bruk vid s k i l d a tidpunkter under förhistorien. De kulturhis- toriskt mest värdefulla objekten av denna typ redovisas nedan, liksom kontinuerligt nyttjade gravfält. S a m t l i g a objekt ingår i länets fornvårdsprogram. Urval: 1 Visby stad. Ek-karta 6990. Fornborg. Fornborgen är belägen på en hög klintkant inom Brucebo naturreservat. Mot landsidan avgränsas anläggningen av en kalkstensmur, 3-k m bred och in- till 1 m hög. 2 Rute socken. Ek-karta 7926, 7936. Fornborg. Anläggningen är belägen pä en markant moränplatå med en brant sluttning mot sydväst. Den begränsas mot sydväst av denna sluttning och åt andra sidor av tre v a l l a r med mellanliggande vallgravar. 3 Lärbro socken. Ek-karta 7915- Fornborg. Anläggningen är belä- gen på en klint med stup åt väster. På de andra sidorna be- gränsas fornborgen av en 3 » 5 ~ 6 , 0 m bred och 1 m hög, byggd av kalk- och gråstenar.
    [Show full text]
  • Kyrkor, Kastaler Och Storgårdar På Södra Gotland
    KYRKOR, KASTALER OCH STORGÅRDAR PÅ SÖDRA GOTLAND En analys av kyrkans och kastalens relation till storgårdar i Öja, Hamra och Sundre Magisteruppsats i arkeologi Stockholms universitet VT2011 Nathalie Johansson Handledare: Anders Carlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 1.1 INTRODUKTION 3 1.2 SYFTE 3 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR 3 2. KYRKOR OCH KASTALER 4 2.1 KYRKORNA 4 2.1.1 De tidigare kyrkorna 4 2.1.2 Öja 5 2.1.3 Hamra 5 2.1.4 Sundre 6 2.1.5 Datering av kyrkorna 7 2.2 KASTALERNA 8 2.2.1 Öja 10 2.2.2 Hamra 10 2.2.3 Sundre 10 3. STORGÅRDAR 12 3.1 LANDSKAPET 12 3.1.1 Vägnätet 12 3.1.2 Hamnar 13 3.2 NAMN 14 3.3 PRÄSTGÅRDAR 14 3.4 ÖJA 16 3.4.1 Namn 16 3.4.2 Prästgården 17 3.4.3 Fornsaker och lämningar 17 3.5 HAMRA 19 3.5.1 Namn 19 3.5.2 Prästgården 20 1 3.5.3 Fornsaker och lämningar 20 3.6 SUNDRE 21 3.6.1 Namn 21 3.6.2 Prästgården 22 3.6.3 Fornsaker och lämningar 22 4. VAMLINGBO 23 4.1 Socknen 23 4.2 Gården Kastelle 24 4.3 Problematiken 25 5. SLUTSATS 25 6. SUMMARY 27 7. REFERENSER 28 ABSTRACT The Gotland countryside is littered with medieval churches and stone buildings. Amongst these buildings are the stone towers, ”kastaler”, whose basic function are still being debated amongst scholars. This essay will discuss the importance of these two types of structures and their position in the landscape together with the relationship between the different farms located around the ecclesiastic land in finding rural seats or estates, ”storgårdar”.
    [Show full text]
  • Protokoll Miljö- Och Byggnämnden
    Protokoll Miljö- och byggnämnden 16 april 2020 Miljö- och byggnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2020-04-16 MBN 2020/78 Plats och tid Restaurang Visborgsmöteslokal, 16 april 2020, klockan 09.00–16.00 Närvarande Beslutande Ersättare Eva Ahlin (C), Ordförande Börje Bendelin (C) Tj. ers Kerstin Löfgren Dahlström (C) Gunnel Lindby (C) Tj. ers Ingemar Lundqvist (M), 1: Vice ordförande Niklas Carlberg (M) Tj. ers Ylva Bendelin (S) Johan Asplund (KD) Tony Ekman (S) Kjell-Åke Wahlström (S) Tj. ers Tore Tillander (V) §§ 65-80 Lilian Stenman (S) Tj. ers Karin Stephansson (MP) Gubb Marit Stigson (FI) Tj. ers §§ 81-98 Lars Engelbrektsson (SD) Tj. ers Övriga Amanda Andersson, kommunikatör, Anders Rahnberg, enhetschef, §§ 65-79, Andreas Larsson, enhetschef, §§ 65-70, Christian Hegardt, enhetschef, §§ 65-79, Evelina Lindgren, kommunekolog, § 65 Gunnar Gustafsson, bitr. stadsarkitekt , Johan Åberg, samhällsbyggnadsdirektör , Marie Engström, nämndsekreterare, Martin Ekepil Ringelid, ekonomichef, §§ 65-69, Mattias Edsbagge, enhetschef, §§ 65-70, Charlotta Karlsson, bygglovhandläggare, §§ 79-83, Christian Björkman, fysisk planerare, §§ 71- 75, Jhenny Jakobsson, bygglovhandläggare, §§ 75- Maria Hansson, fysisk planerare, §§ 70-74, Niclas Brolin, bygglovshandläggare, §§ 71-77, Sofia Norrback, bygglovhandläggare, § 79, Per Lindgren, miljöskyddsinspektör, §§ 70-73, Ingrid Thomasson, Länsstyrelsen, §65, Stefan Hallin, byggnadsinspektör, §§ 73-78 Utsedd att justera Ylva Bendelin Justeringens plats Nämndsekreterarensrum tisdagen den 21 april klockan 15:00 och
    [Show full text]