DOCSLIB.ORG

Protokoll Miljö- Och Byggnämnden

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

Protokoll Miljö- och byggnämnden 16 april 2020 Miljö- och byggnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2020-04-16 MBN 2020/78 Plats och tid Restaurang Visborgsmöteslokal, 16 april 2020, klockan 09.00–16.00 Närvarande Beslutande Ersättare Eva Ahlin (C), Ordförande Börje Bendelin (C) Tj. ers Kerstin Löfgren Dahlström (C) Gunnel Lindby (C) Tj. ers Ingemar Lundqvist (M), 1: Vice ordförande Niklas Carlberg (M) Tj. ers Ylva Bendelin (S) Johan Asplund (KD) Tony Ekman (S) Kjell-Åke Wahlström (S) Tj. ers Tore Tillander (V) §§ 65-80 Lilian Stenman (S) Tj. ers Karin Stephansson (MP) Gubb Marit Stigson (FI) Tj. ers §§ 81-98 Lars Engelbrektsson (SD) Tj. ers Övriga Amanda Andersson, kommunikatör, Anders Rahnberg, enhetschef, §§ 65-79, Andreas Larsson, enhetschef, §§ 65-70, Christian Hegardt, enhetschef, §§ 65-79, Evelina Lindgren, kommunekolog, § 65 Gunnar Gustafsson, bitr. stadsarkitekt , Johan Åberg, samhällsbyggnadsdirektör , Marie Engström, nämndsekreterare, Martin Ekepil Ringelid, ekonomichef, §§ 65-69, Mattias Edsbagge, enhetschef, §§ 65-70, Charlotta Karlsson, bygglovhandläggare, §§ 79-83, Christian Björkman, fysisk planerare, §§ 71- 75, Jhenny Jakobsson, bygglovhandläggare, §§ 75- Maria Hansson, fysisk planerare, §§ 70-74, Niclas Brolin, bygglovshandläggare, §§ 71-77, Sofia Norrback, bygglovhandläggare, § 79, Per Lindgren, miljöskyddsinspektör, §§ 70-73, Ingrid Thomasson, Länsstyrelsen, §65, Stefan Hallin, byggnadsinspektör, §§ 73-78 Utsedd att justera Ylva Bendelin Justeringens plats Nämndsekreterarensrum tisdagen den 21 april klockan 15:00 och tid Paragrafer § 65-98 Omedelbart § 69 justerade Underskrifter Sekreterare Marie Engström Ordförande Eva Ahlin Justerande Ylva Bendelin 2 (106) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Telefon +46 (0)498 26 90 00 Org nr 212000-0803 Postadress SE-621 81 Visby E-post [email protected] Webbplats www.gotland.se Miljö- och byggnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2020-04-16 MBN 2020/78 Register MBN § 65 Information - Handlingsplan för grön infrastruktur i Gotlands län 6 MBN § 66 Förvaltningschefens information 8 MBN § 67 Information - GDPR 9 MBN § 68 Region Gotlands arkitekturpris 2020, tillsättning av jury 10 MBN § 69 Delårsrapport 1 2020 12 MBN § 70 Så här arbetar SBF med anledning av coronaviruset 14 MBN § 71 Behovsutredning 2020 till 2022 enligt miljöbalken och strålskyddslagen 16 MBN § 72 Tilläggsanslag för utökad mätning PM10 17 MBN § 73 Överklagan på ansökan om fortsatt livsmedelsproduktion 19 MBN § 74 NÄR ÖNDARVE 1:10 - Begäran om planbesked 24 MBN § 75 ARDRE KAUPUNGS 1:55 & ARDRE KAUPUNGS 6:1, del av - Upprättande av detaljplan SAMRÅD 27 MBN § 76 VÄSTERHEJDE KUSE 1:127 - Förhandsbesked för nybyggnad av fritidshus 29 MBN § 77 VAMLINGBO KASTELLE 1:7 - Förhandsbesked för nybyggnad av 1 st bostadshus 32 MBN § 78 VISBY S:T MICHAEL 25 - Fasadändring av flerbostadshus - ny fönsteröppning mot gård 36 MBN § 79 VISBY NORR 1:30 - Uppförande av skylt - tidsbegränsat lov 2020-04-01 till 2021-03-31 (#ILOVEVISBY) 39 MBN § 80 ÖJA SANDKVIE 1:18 - Förhandsbesked för nybyggnad av bostadshus 46 MBN § 81 GOTHEM BÅTARE 6:39-Tillbyggnad av fritidshus 50 MBN § 82 VISBY SNÄCKGÄRDET 1:23-Förhandsbesked för nybyggnad av bostadshus 53 MBN § 83 LUMMELUNDA NYHAMN 1:17-Tillbyggnad av bostadshus med garage/förråd 58 MBN § 84 FÅRÖ MÖLNOR 1:49 - Ansökan om strandskyddsdispens för komplementbyggnad 61 MBN § 85 VISBY TUNNBINDAREN 2 - Nybyggnad av tvåbostadshus, tillbyggnad av bostadshus med en takkupa, ändrad användning av lager till bostad samt uppförande av förrådsbyggnad 64 MBN § 86 VISBY BLÅKLOCKAN 14 - Ändrad användning av bostadshus och uthus till vandrarhem, säsongsvis juni till augusti årligen 70 MBN § 87 ARDRE BOTVALDE 1:75 - Ifrågasatt olovlig åtgärd, tillbyggnad av komplementbyggnad utan startbesked 72 MBN § 88 NÄS DRAKARVE 1:108 - Ifrågasatt olovlig åtgärd 77 MBN § 89 VÄSKINDE STORA BLÄSNUNGS 1:90 - Ifrågasatt olovlig åtgärd 81 MBN § 90 Remiss: Betänkandet Modernare byggregler SOU 2019:68 87 MBN § 91 Överklagan av Lantmäteriets beslut i ärende I1913 avseende fastighetsreglering Östergarn Vassmunds 1:30 och 1:37 93 MBN § 92 Överklagan av Lantmäteriets beslut i ärende I1981 avseende avstyckning från Fårö Lansa 1:21 95 MBN § 93 Överklagan av Lantmäteriets beslut i ärende I19208 avseende avstyckning från Sanda Lilla Varbos 1:66 96 MBN § 94 Redovisning delegationsbeslut och anmälningsärenden februari-mars 2020 97 3 (106) Miljö- och byggnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2020-04-16 MBN 2020/78 MBN § 95 Anmälan av ordförandebeslut 2020 99 MBN § 96 Statistik Miljö- och byggnämnden 2020 101 MBN § 97 Diverse skrivelser februari - mars 2020 102 MBN § 98 Övriga frågor 106 4 (106) Miljö- och byggnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2020-04-16 MBN 2020/78 ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Miljö- och byggnämnden Sammanträdesdag 2020-04-16 Datum då anslaget sätts upp 2020-04-22 Anslaget får tas ned tidigast 2020-05-12 Förvaringsplats för protokollet Samhällsbyggnadsförvaltningen Underskrift Marie Engström 5 (106) Miljö- och byggnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2020-04-16 MBN § 65 Information - Handlingsplan för grön infrastruktur i Gotlands län MBN 2020/628 Miljö- och byggnämndens beslut Miljö- och byggnämnden tar emot informationen. Region Gotland är som markägare en viktig aktör i landskapet. Framtagande av grönplan och rekreations- och friluftslivskarta är redan påbörjade arbeten inom förvaltningen som kan bidra till en välfungerande grön infrastruktur på Gotland. Miljö- och Byggnämnden föreslår att dessa projekt läggs som åtgärder i Länsstyrelsens handlingsplan för grön infrastruktur. Sammanfattning År 2015 fick länsstyrelserna i uppdrag av regeringen att ta fram handlingsplaner för Grön Infrastruktur. År 2018 presenterade Länsstyrelsen i Gotlands län ett underlag till handlingsplan för Grön Infrastruktur i Gotlands län (rapport nr 2018:19) uppdelad på tre olika delrapporter (A, B och C). År 2019 påbörjades arbetet med att ta fram en handlingsplan med konkreta åtgärder. Ett remissutskick för denna planeras till maj månad 2020. Åtgärderna i handlingsplanen baseras på frivilligt åtagande. Att bygga upp kunskap och skapa en bra förvaltning av den gröna infrastrukturen är ett arbete som måste vara långsiktigt. De regionala handlingsplanerna är ett första steg i detta arbete. Enligt regeringsuppdraget ska planerna identifiera landskapets biotoper, strukturer, element och naturområden i land- och vattenmiljön inklusive tätortsnära områden, och redovisa lämpliga bevarandeinsatser som hänsyn, skydd, skötsel och restaureringsinsatser, som bland annat kan utgöra grund för prövningsverksamhet och fysisk planering. Inga nya inventeringar görs inom ramen för uppdraget. Istället används redan befintliga kunskaper och placeras i rätt sammanhang. Planerna ska bygga på samarbete med berörda landskapsaktörer inom exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske, och involvera det civila samhället. Region Gotland är en viktig aktör i landskapet. Framtagande av grönstrategi, grönplan samt rekreations- och friluftslivskarta är redan påbörjade arbeten inom förvaltningen som kan bidra till en välfungerande grön infrastruktur på Gotland. Förvaltningen föreslår att dessa projekt läggs som åtgärder i handlingsplanen för grön infrastruktur. Ärendets behandling under mötet Ärendet presenteras av Evelina Lindgren, kommunekolog samt Ingrid Thomasson, Länsstyrelsen. Miljö- och byggnämnden ansluter sig till förvaltningens bedömning. 6 (106) Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Miljö- och byggnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2020-04-16 Mötet ajourneras 09:27 Mötet återupptas 09:38 Yrkande Karin Stephansson (MP) föreslår att Miljö- och byggnämnden ansluter sig till förvaltningens bedömning: Miljö- och byggnämnden tar emot informationen och godkänner förvaltningens förslag till åtgärder i handlingsplanen för grön infrastruktur enligt tjänsteskrivelse. Ordförande Eva Ahlin (C) föreslår att: Miljö- och byggnämnden tar emot informationen. Region Gotland är som markägare en viktig aktör i landskapet. Framtagande av grönplan och rekreations- och friluftslivskarta är redan påbörjade arbeten inom förvaltningen som kan bidra till en välfungerande grön infrastruktur på Gotland. Miljö- och Byggnämnden föreslår att dessa projekt läggs som åtgärder i Länsstyrelsens handlingsplan för grön infrastruktur. Ordförande ställer proposition på de båda yrkandena och finner att eget yrkande vinner bifall. Skickas till Regionekolog 7 (106) Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Miljö- och byggnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2020-04-16 MBN § 66 Förvaltningschefens information Miljö- och byggnämndens beslut Miljö- och byggnämnden tar emot informationen. Ärendets behandling under mötet Förvaltningschef Johan Åberg informerar att de erhållit flera bra ansökningar till tjänsten som planchef. Intervjuer har genomförts och arbetet fortsätter nu i anställningsprocessen. Förvaltningschefen har god förhoppning att tjänsten kan vara tillsatt innan sommaren 2020. Vidare informerar förvaltningschefen att arbetet fortlöper väl på förvaltningen med anpassningar till Covid-19. Sjukfrånvaron är fortsatt låg men flertalet väljer att arbeta hemifrån. Förvaltningen arbetar aktivt för att underlätta för distansarbete. 8 (106) Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande Miljö- och byggnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2020-04-16 MBN § 67 Information - GDPR Miljö- och byggnämndens beslut Miljö- och byggnämnden tar emot informationen. Ärendets behandling under mötet Miljö- och byggnämnden tar del av handlingarna.
Recommended publications
  • Den Förmedlande Arkeologin. En Turistled Kring Lina Myr?

    Den Förmedlande Arkeologin. En Turistled Kring Lina Myr?

    Institutionen för arkeologi och antik historia Den förmedlande arkeologin. En turistled kring Lina myr? Jeremy Hardy Magisteruppsats i arkeologi 30 hp VT 2017 Uppsala Universitet, Campus Gotland Handledare: Helene Martinsson-Wallin Bihandledare: Paul Wallin Abstract Hardy, J. 2017. Den förmedlande arkeologin. En turistled kring Lina myr? Hardy, J. 2017. The Archaeology of Mediation. A tourist route around Lina mire? Lina mire in the northeast of Gotland, is situated in a unique cultural landscape, with an abundance of archaeological remains and ancient monuments. The areas surrounding Lina mire include the parishes Gothem, Hörsne med Bara and Vallstena. These environments carry stories from the past which can take people walking there over 8000 years back in time. Having been identified by researchers as an important part of Gotlands cultural heritage, the surroundings of Lina and it´s rich history, are still left out to be seen in the eyes of the public. Either many of the monuments have been rather neglected, or the landscape has changed so much during time, that a lot of archaeological sites, such as ancient graves and settlements, now are invisible. In ancient times the wetlands and mires on Gotland (Lina mire being the largest) were important for fishing, hunting and haymaking. Today only 5 % of the wetlands remain due to draining and cultivation. This essay is part of a larger research project, called In Tjelvars Footsteps, conducted by Uppsala University/Campus Gotland. The aim is to investigate how the archaeology and history could be mediated in these landscapes, and whether there would be an interest in creating a tourist route around Lina mire or not.
  • Gudstjänster På Gotland Hjälp Alf

    Gudstjänster På Gotland Hjälp Alf

    Gotlands Tidningar Fredag 3 januari 2020 31 Gudstjänster på Gotland Hjälp Alf Romaklosters Pastorat Sudrets Pastorat att slippa Söndagen efter nyår Dalhem Söndag 5/1 dialysen. Söndag 11.00 Vamlingbo kyrka Halla kyrka Församlingshemmet 18 Mässa Mässa Rune Olofsson 13.30 Iliansgården Fole Ann Helling 14.30 Hemse äldreboende Måndag Trettondag Jul Andakt – Sudrets pastorat Fole Missionshus Fred. Församlingshemmet 10 Måndag 6/1 10 jan. kl. 19 Grötfest, Berit Gudstjänst Staffan Beijer 11.00 Havdhems kyrka Bergquist berättar om resa till Foto: Helena Duveborg Foto: Ann Helling Julspel, Julfest i Sydafrika, Anm. 36125 Roma församlingshemmet Fredag 14.00 Fide kyrka Roma äldreboende 14.30 Julens sånger, kaffe i Nyårsandakt Rune Olofsson Fidegården Greta Hoffman 16.00 Rone kyrka Söndag Folkdansgudstjänst, Visby Follingbo kyrka 10 folkdansgille & Gutebälgarna Elim Katthammarsvik Gudstjänst Staffan Beijer Svenskakyrkan.se/ Barbro Olofsson sudrets-pastorat Trettondagen 19 3-9 januari Hejdeby kyrka 18 Mässa ”Trettondagskväll”- ekumen- Staffan Beijer Barbro isk julsångskväll. Richard Olofsson Guds hus Wottle, Per Olof Sahlberg, Ös- Måndag Trettondag Jul tergarns kyrkokör med Björke kyrka 18 Sofia Lilja, Janne Bergqvist. Musikgudstjänst Staffan Beijer Barbro Olofsson Sång Hemse Karolina Lyngstad Vänge Missionskyrka Söndag Trettondagen 17 Grötfest Guldrupe kyrka 10 Mässa, Visby Domkyrkoförsamling svenskakyrkan.se/visby och julsånger, Marcus John- Pingstkyrkan Visby Rune Olofsson Karin Bromö son, kören m fl, kyrkskjuts Enkelt kyrkkaffe Domkyrkan: Sön 11 Högmässa och Brunch, Håkan E Gunder 0709-831662 Sönd 9.30 Bön Måndag Trettondag Jul Wilhelmsson. Hans-Gunnar Engström, orgel Trettondedag Välkomna! 10.30 Årshögtid. Guldrupe kyrka 18 Alf och mamma Rebecca Jul 11 Högmässa, Håkan E Wilhelmsson. Åsa Nilsson, orgel Johan Bäckrud.
  • VA-Utbyggnadsplan För Region Gotland Plan För En Hållbar Utbyggnad Av VA-Försörjningen

    VA-Utbyggnadsplan För Region Gotland Plan För En Hållbar Utbyggnad Av VA-Försörjningen

    VA-plan 2018 VA-utbyggnadsplan för Region Gotland Plan för en hållbar utbyggnad av VA-försörjningen Möjligheten att försörja nuvarande och tillkommande VA-planeringens olika dokument behöver hållas aktuella invånare och besökare med vatten har under de senaste för att de ska vara ett användbart underlag i regionens åren varit en begränsande faktor för exploatering och arbete med VA-frågor och översiktliga planering. Allt utveckling av bebyggda områden på flera platser på Got- eftersom VA-utbyggnadsplanens åtgärder genomförs land. Vision och strategi för Gotlands VA-försörjning 2030 skapas ett nytt nuläge som blir utgångs¬punkt för över- som antogs av Regionfullmäktige den 18 december 2017 syn av VA-strategin. En avstämning av VA-utbyggnads- är tydlig. Regionens arbete med VA-försörjning behöver planens åtgärder och införlivning av åtgärderna i verk- ske med utgångspunkt i tillgången till tjänligt dricksvat- samhetens budgetplanering sker årligen. ten och möjligheten att ordna en godkänd avloppsan- läggning – på hela ön. Region Gotland tar ett helhetsgrepp kring långsiktigt hållbar planering av dricksvatten, spillvatten och dag- vatten. Arbetet sker stegvis. Detta dokument är en VA-ut- byggnadsplan för Region Gotland som tillsammans med andra delplaner skapar en samlad VA-plan. Ansvaret för VA-utbyggnadsplanen ligger hos Tekniska förvaltningen, därtill berörs flera andra förvaltningar av planen. ÖNSKAT LÄGE 2030 • En beskrivning av ett fram- tida läge för VA-försörjningen på Gotland som ger alla berörda VA-PLAN samma syn på vart investeringar och arbete ska leda. • Sammanställning av åtgärder som behövs för Antagen av regionfullmäktige att i enlighet med strategin, 2017-12-18 STRATEGI gå från nuläget till ett önskat • Tydliga riktlinjer om vad som läge (målbild/vision).
  • Hain Rebas Gbg, Oct 3Rd, 2010

    Hain Rebas Gbg, Oct 3Rd, 2010

    1 Hain Rebas Gbg, Oct 3rd, 2010 Frustration and Revenge? Gotland strikes back - during the long 15th Century, 1390’s -1525.1 1. Agenda After having enjoyed increasing prosperity from the time of the Viking Age, the overseas commerce of the Gotlanders and the Visby traders began to decline sometime around the beginning of the 14th century. Navigation and ships improved, trade routes changed. Waves of unrest and pestilence around 1350, followed by the Danish violent conquest 1361, slowed down business even more. In the following years the Danish king rigorously contested Hanseatic supremacy at sea, but was definitively beaten 1370. Then the lines of royal succession became blurred both in Denmark and Norway, as well as in Sweden. The following rumbling and warring for the Scandinavian thrones, with Mecklenburgers and Hanseats actively involved, further reduced Gotlandic/Visbyensic positions in Baltic Sea matters. Finally in 1402 the Gotlanders were compelled to lease out their centuries- old trading station (Faktorei) Gotenhof in Novgorod, i.e. their pivot point on the lucrative Russian market, mercatura ruthenica, to the newly emergent Reval/Tallinn. Questions: Could the subsequent dramatic history, beginning with the arrival of the Vitalian Brethren in the early 1390s on the island, and ending with Lübeck’s sacco di Visby 1525, be defined as outbursts of Gotland frustration and attempts at come-back, even revenge? Can we identify a line of continuity whereby this prolonged 15th century is essentially a continuing story, instead of a rhapsodic chain of single, more or less ad hoc-events?2 In short: We know quite well what happened.
  • SORTERINGSGUIDE – På Väg Mot Det Hållbara Samhället Gäller from 1 Februari 2017

    SORTERINGSGUIDE – På Väg Mot Det Hållbara Samhället Gäller from 1 Februari 2017

    SORTERINGSGUIDE – på väg mot det hållbara samhället Gäller from 1 februari 2017. KÄLLSORTERINGSGUIDE ÅTERVINNINGSCENTRALER, TIDNINGAR Dags- och veckotidningar, tidskrifter, reklambroschyrer, andra trycksaker, kontors- MILJÖSTATIONER OCH och skrivpapper (Alla kuvert ska sorteras som brännbart hushållsavfall.). Hur? Samla och packa gärna tidningar i buntar eller papperskassar. När du lägger dem i en insamlingsbehållare ÅTERVINNINGSSTATIONER i soprummet, på återvinningsstationen eller återvinningscentralen, ska de ligga löst. Var? Tidningar lämnas på återvinningsstationen eller återvinningscentralen. Om du bor i flerfamiljshus, fråga ÅTERVINNINGSCENTRALER hyresvärden var ditt insamlingsställe finns. På Region Gotlands sju återvinningscentraler kan du lämna: tidningar och förpackningar, vitvaror och elavfall, träavfall, trädgårdsavfall, PAPPERSFÖRPACKNINGAR Kartonger, mjölkpaket, mjölpåsar, tvättmedelspaket, omslagspapper, wellpapp, papperskassar. metallskrot, gips och isolering, avfall för depo- nering (sten, betong, porslin med mera) samt Hur? Förpackningar som lämnas för återvinning ska vara väl rengjorda och torra. Platta till och packa fler mindre övrigt grovavfall. Återvinningscentralerna tar kartonger i en större. Packa gärna pappersförpackningar i papperskassar. En del förpackningar består av flera olika även emot betalsopsäckar. material. Om det är lätt att sära på materialen, sortera var för sig. Annars sortera hela förpackningen efter det material som väger mest. Var? Pappersförpackningar och wellpapp lämnas på återvinningsstationen
  • Locality Designations in Old Collections from the Silurian of Gotland

    Locality Designations in Old Collections from the Silurian of Gotland

    LOCALITY DESIGNA TIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND By Valdar Jaanusson 1986 Department of Palaeozoo#ogy, Swedlah Muaeum of Natural Hlatory, S·f 04 06 Stockholm. l LOCALITY DESIGNATIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND Valdar Jaanusson The Silurian bedrock is exposed on Gotland in hundreds or even thousands of localities, ranging from high and extenstve cliffs to shallow temporary ditohes and patche s of bare rock on the surface. The smaller and ephemeral exposures are troportant in areas where outcrops are few. The problem has been to define and name localities in a consistent manner, to enable the same designat lon to be used for a particular locality by every scientist who collected fossils or samples. On Gotland , collecting of fossils for scientific purposes goes back to Bromell (1738) and Linnaeus (1745), hut for many years "Gotland" was deemed satisfaotory as information for the source of the material. This is true for most collections m ade on Gotland during the first half of the nineteenth cent ury , for example the extensive rnaorofossil material brought home hy Gabriel Marklin (1777-1857) which is now housed in the museum of the Departm ent of Palaeontology, Uppsala University. Nils Petter Angelin (1805-1876), Head of the Department of Palaeontology at Riksmuseum hetween 1864-1876, was also careless with regard to locality :i.nformation in his collections from Gotland. The situation improved when Gustaf Lindström (1829-1901) entered the scene. Lindström, a native of Gotland, was not only an outstanding collector of fossils since his early yo uth, hut he obviously acted as a coordinator for much of the field work on Gotland, at least until the GeologicaJ Survey of Sweden started mappi.ng the island in 1892.
  • Norra Gotlands Pastorat

    Norra Gotlands Pastorat

    Norra Gotlands pastorat I december 2012 fattade Visby stift beslut och Begravningsverksamheten. om att sammanlägga de sex nordliga pastoraten För varje församling kommer till ett pastorat på Norra Gotland. Förslaget att väljas ett församlingsråd som hade tagits fram av representanter för berörda kommer att hand om verksam- pastorat vid samtal, sammanträden och informa- hetsfrågorna i varje församling. tionsmöten under 2011 och 2012. Detta förslag Det är också viktigt att det finns utmynnade i en remissomgång sommaren 2012. en grupp med kyrkvärdar runt I september 2012 hade kyrkofullmäktige i de varje sockenkyrka som tar det lokala berörda församlingarna fattat beslut om sam- ansvaret. manläggning som senare konfirmerades av Stifts- styrelsen i december 2012. Under 2013 förbereds I det nya pastoratet kommer att finnas mellan arbetet för sammanläggning som träder i kraft 35-40 anställda i arbetslaget som kommer att fullt ut 1 januari 2014. ledas av kyrkoherde Martina Åkeson Wollbo. Tillsammans med övriga präster, diakoner, musi- Norra Gotlands Pastorat består av sju för- ker, församlingsassistenter och klockare kom- samlingar: Fårö, Bunge-Rute-Fleringe, Forsa, mer verksamheten att byggas upp. Det kommer KYRKANS HUVUDUPPGIFTER Othem-Boge, Stenkyrka, Väskinde och Gothem. också att finnas administrativ personal. I kyrkoordningen anges fyra områden som tillsam- Pastoratet kommer att ha ett gemensamt kyrko- Forsagården i Lärbro kommer att vara mans utgör kyrkans grundläggande uppgifter. Utifrån fullmäktige med 35 ledamöter som kommer att centrum i det nya pastoratet, där kommer pas- detta arbetar vi som kyrka på Norra Gotland. väljas vid kyrkovalet den 15 september. 2013. torsexpeditionen att finnas, i de olika försam- Fullmäktige utser ett kyrkoråd som är gemen- lingshemmen kommer också en del personal att Gudstjänst samt för alla församlingar.
  • Områden Av Riksintresse För Kulturmiljövården I Gotlands Län (I) Enligt 3 Kap 6 § Miljöbalken

    Områden Av Riksintresse För Kulturmiljövården I Gotlands Län (I) Enligt 3 Kap 6 § Miljöbalken

    I län beslut RAÄ 1997-08-18. Dokument uppdaterat 2012-01-11. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Gotlands län (I) enligt 3 kap 6 § miljöbalken Alskog [I 32] (Alskogs sn) ________________________________________________________________ 3 Anga [I 52] (Anga sn) ___________________________________________________________________ 3 Ardre [I 31] (Ardre sn) ___________________________________________________________________ 3 Ava [I 2] (Fårö sn) ______________________________________________________________________ 3 Bandlunde [I 37] (Burs sn)________________________________________________________________ 3 Barläst [I 9] (Lärbro sn) __________________________________________________________________ 4 Bläse [I 6] (Fleringe sn) __________________________________________________________________ 4 Bro [I 18] (Bro sn) ______________________________________________________________________ 4 Buttle [I 53] (Buttle sn) __________________________________________________________________ 4 Digerrojr i Garda [I 34] (Garda sn) _________________________________________________________ 5 Domarlunden - Pavalds [I 12] (Lärbro sn) ____________________________________________________ 5 Eksta med Karlsöarna [I 26] (Eksta sn) ______________________________________________________ 5 Eskelhem-Tofta [I 57] (Eskelhems och Tofta socknar) __________________________________________ 5 Fallet [I 13] (Tingstäde sn)________________________________________________________________ 6 Fardhem-Linde [I 55] (Fardhems och Linde socknar) ___________________________________________
  • Sammanfattande Redogörelse För Gotlands Län 2018.Pdf

    Sammanfattande Redogörelse För Gotlands Län 2018.Pdf

    Enligt 3 kap. 28 § PBL ska länsstyrelsen, som företrädare för staten, minst en gång under kommunfullmäktiges mandatperiod redovisa sina synpunkter i fråga om sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Synpunkterna ska redovisas i en sammanfattande redogörelse till kommunen och det ska framgå av redogörelsen hur synpunkterna förhåller sig till översiktsplanen. Länsstyrelsen ska också lämna en sammanfattande redogörelse när kommunen begär det. Denna sammanfattande redogörelse gäller för hela Gotlands län och kommer att uppdateras vid behov. Vid särskild begäran om en redogörelse kommer även kommunspecifik information att tas fram av Länsstyrelsen och lämnas till kommunen. Redogörelsen för Gotlands län är uppdelad i tre delar utifrån länsstyrelsens särskilda bevakningsansvar i översiktsplaneprocessen enligt 3 kap. 16 § PBL samt de allmänna intressen som omfattas av plan- och bygglagen: Statliga intressen, Allmänna intressen samt Nationella och regionala mål, planer och program. I dokumentet görs hänvisningar till Länsstyrelsens och andra myndigheters planeringsunderlag. Se även bilagan Planeringsunderlag av betydelse för den fysiska planeringen. En ny plan- och bygglag (SFS 2010:900) trädde i kraft den 2 maj 2011. Översiktsplanens strategiska betydelse stärks i den nya lagen genom att det enligt 3 kap. 5 § PBL av översiktsplanen ska framgå hur kommunen ”tar hänsyn till och samordnar översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling”. Syftet är att översiktsplanen ska grundas på omvärldsanalyser och övergripande mål om utvecklingen både i ett nationellt, regionalt och kommunalt sammanhang. I prop. 2009/10:170 (”En enklare plan- och bygglag”) anges att en hållbar utveckling kräver en bredare tvärsektoriell samverkan inom och mellan olika nivåer.
  • Omslag Vamlingbo Sigrajvs

    Omslag Vamlingbo Sigrajvs

    Särskild arkeologisk utredning RAÄ VAMLINGBO 100:1, SIGRAJVS 1:43, VAMLINGBO SOCKEN, REGION GOTLAND Fossil åkermark Rapport Arendus 2013:5 Dan Carlsson Omslagsbild. En åkervall i den västra delen av undersökningsområdet. Vallen går från nedre högra hörnet mot övre vänstra hörnet. Foto D. Carlsson. 3 Arkeologisk utredning, Sigrajvs 1:43, Vamlingbo socken, Gotland Typ av undersökning: Särskild utredning RAÄ-nr: Vamlingbo 100:1 Undersökande institution: Arendus Socken: Vamlingbo Län: Gotland Författare: Dan Carlsson Sammanfattning: Inom fastigheten Sigravjs 1:43, Vamlingbo socken, planeras avverkning och omläggning av skogsmark till åkermark (Lst Gotland ärende 431-449-13). I och intill det aktuella skiftet finns flera fornlämningar registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister RAÄ Vamlingbo 100:1 som utgörs av ett fossilt åkersystem (fornåkrar). Skiftet ligger delvis inom Riksintresse för kulturmiljövården kallat ”Norrbyn”. Det aktuella området utgörs av skogsmark så långt man kan följa det i lantmäteriakter. Jordarten är sand med ringa inslag av sten. Utredningen har bestått i en genomgång av äldre kartor, särskilt laga skiftet, parat med en fältinventering och kartering med hjälp av handhållen GPS. Utredningen har visat på ett väl synligt fornåkersystem inom den västra och mellersta delen av aktuell fastighet, med en fortsättning in i norr om liggande fastigheter. Mot öster upphör de tydliga spåren av åkervallar och åkerytor. Åkersystemet utgörs av närmast kvadratiska svagt konkava ytor omgivna av tydliga vallar. Utbredningen av åkersystemet överensstämmer tämligen väl med markeringen i FMIS. Arendus Färjeleden 5 621 58 Visby Tel. 070-3118032 www.arendus.se 4 5 Innehåll Bakgrund 7 Områdesanalys 7 Utgångspunkter 7 Genomförande och metod 8 Analys och tolkning 9 Tekniska och administrativa uppgifter 11 6 7 Bakgrund Fastighetens ägare, Niklas Nilsson, planerar avverkning och omläggning av skogsmark till åkermark på rubricerad fastighet.
  • (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden

    (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden

    Pala¨ontol Z (2011) 85:201–229 DOI 10.1007/s12542-010-0088-3 RESEARCH PAPER Strophomenidae, Leptostrophiidae, Strophodontidae and Shaleriidae (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden Ole A. Hoel Received: 23 September 2010 / Accepted: 1 October 2010 / Published online: 13 November 2010 Ó The Author(s) 2010. This article is published with open access at Springerlink.com Abstract Twelve species of Brachiopods are described short ranged and occurs in low-energy environments in the from the Silurian of Gotland, six furcitellinines and six latest Llandovery. The species belonging to the Stroph- ‘‘strophodontids.’’ One is new—Strophodonta hoburgensis odontidae (Strophodonta hoburgensis n. sp.) and Shalerii- n. sp. The furcitellinines are moderately common and dae [Shaleria (Janiomya) ornatella and S. (Shaleriella) diverse in the lower part of the succession, but the last ezerensis] occur only in high-energy environments and have species disappears in the middle Hemse beds (*middle a short range within the late Ludlow. Ludlow). Three genera are represented: Bellimurina, Pentlandina and Katastrophomena, with the species and Keywords Silurian Á Llandovery Á Wenlock Á Ludlow Á subspecies B. wisgoriensis, P. tartana, P. loveni, P. lewisii Strophomenide Á Furcitellininae Á Leptostrophiidae Á lewisii, K. penkillensis and K. antiquata scabrosa. Most of Strophodontidae Á Shaleriidae the taxa are confined to low energy environments, but P. loveni was evidently specialized for the high energy reef Kurzfassung Zwo¨lf arten Brachiopoden von der Silurium environments of the Ho¨gklint Formation. B. wisgoriensis Gotlands sind beschrieben. Sechs Furcitellininen und sechs displays environmentally induced morphological variability ,,Strophodonten‘‘. Eine Gattung ist neu; Strophodonta in developing strong, frilly growth lamellae in high-energy hoburgensis sp.
  • Hoburgsbladet Nr 1 2006

    Hoburgsbladet Nr 1 2006

    HOBURGSBLADET Nr 1 Utgivet av Hoburgs hembygdsförening År 2006 Mor Anna och bröllopet stora runda ögon. Jag minns de två taburetterna som stod på var sida om Det var en klar och fin höstdag. Det blev sen eftermiddag brudparet. Där satt brudens systrar, prinsessorna Marga- innan jag kom ut på min promenad. Jag gick den vanliga retha och Desirée. Så vackert trodde jag inte att någon rundan förbi Bjärges och Nystuas. Den här dagen hade jag kunde sitta. sällskap av Figo – en vacker, brun hund från Bjärges. Eftersom det var borgerlig vigsel var nog ceremonin över När vi kom till trevägskorsningen, satte jag mig ner på på en kort stund, och antagligen var det direktsändning, min vanliga rastplats på Barths vast. Trevägskorsningen men det minns jag ingenting av. var min benämning på den plats i grannlaget, där Torkväi- När TV-programmet var slut sa Mor Anna: ar mötte Nystuas backen och Stenstukväiar. ’Vårr fick var mä vårr u, fast vårr int var någ feine.’ Jag njöt av tystnaden och av skymningen. Så lät Figo Och jag som tyckte att hon var så fin. Mycket finare än mig förstå att det kom någon uppför backen. Siluetten av vi andra i våra moderna kläder.” en kvinna med cykel syntes mot den röda himlen. Det var Britta och jag tänkte oss in i vilken upplevelse det måste Britta Holm vid Gervalds. ha varit för Mor Anna. Hon, som levde i sitt torp, där det Vi började prata om den vackra hösten, om våra hus och inte fanns vare sig el eller vatten indraget.