Den Förmedlande Arkeologin. En Turistled Kring Lina Myr?
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Institutionen för arkeologi och antik historia Den förmedlande arkeologin. En turistled kring Lina myr? Jeremy Hardy Magisteruppsats i arkeologi 30 hp VT 2017 Uppsala Universitet, Campus Gotland Handledare: Helene Martinsson-Wallin Bihandledare: Paul Wallin Abstract Hardy, J. 2017. Den förmedlande arkeologin. En turistled kring Lina myr? Hardy, J. 2017. The Archaeology of Mediation. A tourist route around Lina mire? Lina mire in the northeast of Gotland, is situated in a unique cultural landscape, with an abundance of archaeological remains and ancient monuments. The areas surrounding Lina mire include the parishes Gothem, Hörsne med Bara and Vallstena. These environments carry stories from the past which can take people walking there over 8000 years back in time. Having been identified by researchers as an important part of Gotlands cultural heritage, the surroundings of Lina and it´s rich history, are still left out to be seen in the eyes of the public. Either many of the monuments have been rather neglected, or the landscape has changed so much during time, that a lot of archaeological sites, such as ancient graves and settlements, now are invisible. In ancient times the wetlands and mires on Gotland (Lina mire being the largest) were important for fishing, hunting and haymaking. Today only 5 % of the wetlands remain due to draining and cultivation. This essay is part of a larger research project, called In Tjelvars Footsteps, conducted by Uppsala University/Campus Gotland. The aim is to investigate how the archaeology and history could be mediated in these landscapes, and whether there would be an interest in creating a tourist route around Lina mire or not. The research has been conducted by making ten interviews with locals and ten interviews with professionals. The analysis show that there is a great interest among both groups to mediate the cultural heritage of Lina mire. Concerns and problems that must be solved before building a tourist route are discussed and innovative ideas are lifted. The main, overall opinion is that the producers of the tourist route need to establish a good contact with the local landowners from the very beginning. Otherwise the project will not be realized. Keywords: Gotland, Lina mire, Gothem, Hörsne med Bara, Vallstena, archaeology, cultural heritage, mediation, ancient monuments, cultural landscape, tourist route Magisteruppsats i Arkeologi 30 hp. Handledare: Helene Martinsson-Wallin. © Jeremy Hardy Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3, 621 67 Visby, Sweden Omslagsbilden visar Gotlands våt- och myrmarker på 1700-talet. Källa: Uppgifter ur Markdatabas (MDB) Stefan Ene et al. Elektronisk kopia från Peter Landergren, Länsstyrelsen i Visby. 1 Tack Stort tack för inspiration och vägledning riktas till Helene Martinsson-Wallin, Paul Wallin och till alla er som ställt upp på intervjuerna och därmed bidragit till forskningen i detta arbete. Tack för ert tålamod och bidrag till ökad insikt och kunskap. 2 Innehåll 1. Inledning ................................................................................................................................. 4 1.1. Frågeställningar och syfte .............................................................................................. 4 1.2. Metod ............................................................................................................................. 5 2. Karta över Lina myrområdet...................................................................................................7 3. Bakgrund.................................................................................................................................8 4. Teori ................................................................................................................................... ..13 4.1. Praktikteori .................................................................................................................. 13 4.2. Värdet av arkeologin.....................................................................................................15 4.3. Kulturarvsbegreppet och förmedlingens möjligheter..................................................18 5. Intervjufrågor........................................................................................................................22 6. Analys/Diskussion................................................................................................................23 6.1. Korrespondensanalys...................................................................................................23 6.2. Kodning av kvalitativa data – en nyfiken analys.........................................................34 7. Slutsats..................................................................................................................................45 8. Sammanfattning....................................................................................................................48 9. Referenser.............................................................................................................................50 10. Appendix.............................................................................................................................53 10.1. Bilaga 1......................................................................................................................53 10.2. Bilaga 2......................................................................................................................85 3 1. Inledning Gotland är känt för sina historiska miljöer och sitt rika kulturarv. Fornminnen i landskapet vittnar om en lång och händelserik historia där människors aktivitet kan spåras 9000 år tillbaka i tiden. Från gamla boplatser, monument och gravar söker arkeologerna frammana skuggor av dessa människor. Att göra resor i tiden, att fånga den kompletta berättelsen, är drivkraften för många av dagens arkeologer. Hur detta sökande efter kunskap ska föras vidare på ett intressant sätt till allmänheten, är en viktig fråga när det gäller förmedlingen av arkeologin. Ön vilar på forntida hemligheter, vilka väntar på att upptäckas av nyfikna vandrare i landskapet. I denna uppsats undersöks hur arkeologin och historien skulle kunna förmedlas kring Lina myrområdet på nordöstra Gotland. Kan kulturarvet ute i landskapet tillgängliggöras och förmedlas på ett relevant vis? Som en del av forskningsprojektet I Tjelvars Fotspår undersöks hur lokalbefolkning, turister och professionella förhåller sig till området, framförallt fornlämningarna, men även miljön. Kultur- och miljöarvet är det centrala i projektet som strävar efter att bevara, vårda och bedriva forskning kring Lina myrområdet. Av stor vikt är också att detta ska komma allmänheten till del. Studien vill lyfta idén om en turistled kring Lina myr, i syfte att förmedla kulturarvet från denna del av Gotland. Att förmedla kulturarvet innebär att försöka placera dagens människor i ett större sammanhang. Att försöka förstå var vi kommer ifrån, vilka vi är idag och vart vi är på väg i framtiden. 1.1. Syfte och frågeställningar Detta arbete är en del i forskningsprojektet I Tjelvars Fotspår och vill undersöka intresset av att upprätta en turistled i Lina myrområdet. Vandringen skulle kunna omfatta cirka tre mil runt myren där socknarna Gothem, Vallstena och Hörsne med Bara ingår. Med utgångspunkt från ett arkeologiskt perspektiv kommer ett intervjuprojekt genomföras gällande hur människor i lokalmiljön tänker sig att kultur- och naturvärden i området skulle kunna tillgängliggöras och användas, samtidigt som de ska vårdas och bevaras. Vidare hur det skulle kunna bli en dialog mellan forskare, region, turistnäring och människorna som bor i bygden. Intervjufrågorna redovisas närmare under rubriken Intervjufrågor. Frågorna som ligger till grund för studien är följande: - I vilken mån känner människorna i hembygden till sitt kulturarv? - Hur skulle detta kulturarv kunna förmedlas? - Finns det ett intresse för en turistled kring Lina myr? - Hur skulle ett samarbete mellan institutioner (som t.ex. Gotlands Museum, Länsstyrelsen, Campus Gotland) och lokalbefolkning/hembygdsföreningar kunna se ut? 4 1.2. Metod Undersökningsmaterialet i detta arbete utgörs av totalt 20 stycken intervjuer. Intervjuerna har genomförts för att undersöka hur lokalbefolkning och professionella ställer sig till en ökad turism och det eventuella uppförandet av en turistled kring Lina myrområdet. 10 personer från lokalbefolkning och 10 personer från professionellt håll har intervjuats. Läsaren kan hitta alla intervjuer, fullt återgivna, i slutet av uppsatsen i Bilaga 1 och Bilaga 2. Under arbetets gång har det visat sig att det tagit mycket längre tid att utföra intervjuerna, och att sedan transkribera det omfattande materialet, mot vad jag från början förväntat mig. Trots tidsbristen har jag valt att hålla fast vid antalet intervjuer eftersom jag anser att underlaget krävs för att utgöra en fullödig, informativ undersökning. Detta har inneburit långa arbetsdagar och sena kvällar men i efterhand är jag glad att jag inte drog ner på antalet intervjuer. Faktum är att jag under resans gång insett att undersökningen skulle kunna breddas betydligt. Förhoppningen är att kunna fortsätta denna spännande undersökning i framtiden för att få fram ett ännu bredare undersökningsmaterial. Framförallt skulle jag vilja fortsätta med nya frågor till turister och turistnäring. I detta arbete har jag avgränsat materialet till att gälla