DOCSLIB.ORG

Kulturhistoriskt Särskilt Värdefulla Gravfälts- Och Fornborgsmiljöer

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Kulturhistoriskt Särskilt Värdefulla Gravfälts- Och Fornborgsmiljöer 30E KULTURHISTORISKT SÄRSKILT VÄRDEFULLA GRAVFÄLTS- OCH FORNBORGSMILJÖER Även om en stor del av de s k i l d a fornlämningstyperna t i l l h ö r av- gränsade tidsperioder finns det ett par objekt som är svåra att foga in i någon periodindelning. Hit hör främst s k fornborgar, men även många gravfält har en lång användningstid. Fornborgar av låglandstyp, ringborgar, torde huvudsakligen t i l l - höra århundradena omkring Kr f och de kulturhistorisk mest värde- fulla är redovisade i ovan gjorda urval. Fornborgar uppförda på klintar, höjder e l l e r i övrigt i perifera lägen, tycks ha v a r i t i bruk vid s k i l d a tidpunkter under förhistorien. De kulturhis- toriskt mest värdefulla objekten av denna typ redovisas nedan, liksom kontinuerligt nyttjade gravfält. S a m t l i g a objekt ingår i länets fornvårdsprogram. Urval: 1 Visby stad. Ek-karta 6990. Fornborg. Fornborgen är belägen på en hög klintkant inom Brucebo naturreservat. Mot landsidan avgränsas anläggningen av en kalkstensmur, 3-k m bred och in- till 1 m hög. 2 Rute socken. Ek-karta 7926, 7936. Fornborg. Anläggningen är belägen pä en markant moränplatå med en brant sluttning mot sydväst. Den begränsas mot sydväst av denna sluttning och åt andra sidor av tre v a l l a r med mellanliggande vallgravar. 3 Lärbro socken. Ek-karta 7915- Fornborg. Anläggningen är belä- gen på en klint med stup åt väster. På de andra sidorna be- gränsas fornborgen av en 3 » 5 ~ 6 , 0 m bred och 1 m hög, byggd av kalk- och gråstenar. ** Lär b r o socken. Ek-karta 7915- Gravfält. Strax norr om gården Stora Bjärs finns på en nord-sydgående höjdrygg ett större gravfält om ca 200 gravar. Dessa utgöres av runda stensätt- ningar, kistor och kantställda hällar. Dessutom finns en osäker skeppssättning. Gravfältet är troligen använt under större delen av järnåldern, möjligen med e n början under slu- tet av bronsåldern. 5 Stenkyrka socken. Ek-karta 7922. Gravfält. Ett av öns största gravfält, bestående av ca 750 s y n l i g a anläggningar. Dessa ut- görs av ca 100 rosen, ca 635 runda stensättningar, ca 13 ne- derdelar t i l l bildstenar e l l e r resta kalkstenshällar samt 1 skeppssättning. Gravfältet torde ha använts från slutet av bronsåldern t i l l den yngre järnåldern. 6 Ganthem socken. Ek-karta 6953- Fornborg. På en höjd öster om den i dag utdikade Stormyr finns en fornborg, omgiven av en 3~5 m bred och intill 1 m hög vall av i huvudsak gråstenar. 306 -.'.....V 63 SO Kulturhistoriskt särskilt värdefulla gravfälts- och fornborgsmiljöer. GOTLAND Översiktlig planeringskarta 1 :500000 o 10 20 Referenser titl topografiska och ekonomiska kartorna enligt Statens •^^mm^^^w^f^:: lantmäteriverks system. 5(f) «g> Hlil 9(j) - 0(a) l(b) 2(c) .K ti) 4(1-1 9(J) W) LiberKartor, Stockholm u \ 30: v .-*r\ \ \ VÄ4< ft\ /'fr-'-*\ -.Naturreservat.--Naturreservat/ '-''t''• .*• X-3$-\V~~' * xX\ : / / .•" hruce-rV7 \\ y \ l 1653 / X .-' '• grottan \ l^^^O \ /">•< •-' X 1:25 \ JV^ *X 1:"/ <>> Skansudd \ J;GISSLAUSE;; / ,V. SUDERVANGF STORA BANNE 308 GISSLAUSE 1:45 STORA BJÄRS „ V • j » .*» c* J LILLA BJÄRS•• r GRAUSNE / l:65 / 1:70 ':^x,|/ TOMASE Norra \\ rStormyr 30© Utanför v a l l e n finns i nordöst en 2-3 m bred och i n t i l l 0,4 m djup v a l l g r a v . På insidan av v a l l e n i norr finns k gravar. 7 Norrlanda socken. Ek-karta 6964. Fornborg + gammal väg. Forn- borgen är belägen i plan skogsmark och är ca 110x85 m stor, omgiven av en "$-k m bred v a l l och utanför denna en v a l l g r a v , 2-3 m bred och i n t i l l 0,5 m djup. Tvärs igenom fornborgen går en med denna sannolikt l i k å l d r i g hålväg, ca 900 m lång. 8 K r ä k 1 i ngbo socken. Ek-karta 6934, 6935. Fornborg. Torsburgen. En av landets märkligaste fornborgar, belägen på en k l i n t i ett vidsträckt skogsområde. Åt norr, väster och öster avgrän- sas anläggningen av branta bergssidor och åt söder av en ca 2 km lång, 4-7 m hög samt ända t i l l 24 m bred mur av kalk- sten. Torsburgen omnämns första gången i Gutasagan, nedteck- nad på 1200-talet. Undersökningar av Torsburgens mur företagna under slutet a v 1970-talet antyder att borgen uppförts i minst två etapper, vilka genom Cl4-analyser har kunnat tidfästas t i l l yngre ro- mersk järnålder (omkring 300 e Kr) och vikingatid (omkring 900 e Kr). Litteratur: Engström, J. 1979. 9 Gammelgarn socken. Ek-karta 6935- Fornborg. Herrgårdsklint. Fornborgen är belägen på en klintkant, v i l k e n stupar brant mot öster, norr och nordväst. Övriga sidor av fornborgen av- gränsas av en kraftig stenmur 5~7 m bred och i n t i l l 2,5 m hög. Muren är s t ä l l v is mycket väl bevarad och utgörs av en kallmur av större kalkstensblock. Innanför muren finns 6 husgrunder med kraftiga murar av kalk- sten, d e l v i s undersökta på 1940-talet. 10 Östergarn socken. Ek-karta 6946, 6947. Fornborg. Grogarns- berget. Fornborgen är belägen på en hög klintkant och omgiven av stup i norr, nordväst och öster. Mot landsidan avgränsas anläggningen av en ca 450 m lång v a l l , 6-10 m bred och i n t i l l 1,2m hög. Fornlämningen är gränslinjebestämd den 20/9 1949- 1 1 Åla socken. Ek-karta 6943. Fornborg. På en kalkbergshöjd i en i dag uppodlad myr finns en fornborg, närmast rund och med en diameter av ca 80 m. Anläggningen omges av en 3~5 m bred och i n t i l l 0,8 m hög v a l l av kalk- och gråstenar. In- gångar finns i nordväst, västsydväst och söder. 12 Fröje l socken. Ek-karta 6818. Fornborg, gravfält och husgrund. Fornborgen är belägen på en klintkant, v i l k e n stupar brant åt väster. Anläggningen omges i norr, öster och sydväst av en 2-4 m bred och i n t i l l 0,7 m hög v a l l , bestående av jord och sten. 310 Naturreservat ?* ..;,.•• f _.Vardkasen *.''+,^~~Tn^? *' .7 & fagert Torsburgen 2:3 R^»Ä /'S!::^XY'- \ •To r styu r g e n .•'"'' » V: « p .•'" Forqrjprg t.- 22§BL ''*iv*"" .... :-,, . !!!!!!iK :;:!!!:i: :::::: :! '•'•"•••.•.•::•.••'•'•• " "' " •' -Löltapparn ' "*+S 122 § BL \ 311 GAMMELGARNS ANNEX 1:1 yr Hcrrga GANNARVE 1:18 \ • A \ / Grogarnshuvud-'::.. \ :: l\//VASS-f V19 r ' -*M u.-WUNDSf f - -i. Fornborg 1'"'•"••&... Q :'» N J V. Skanerevet '\ .L-i-T-r-"i 312 Kvännmyr "FRÖ j E L , \ *1:35 ! XHÄGUR \ -K.STA S:N '• ..-.:• .^V__.._lliM^Vir, 4 ^riQ EiTn^5 ^AV5.//8-! 313 Strax öster om borgen finns ett mindre gravfält samt en hus- grund, samtliga undersökta i samband med Val l hagar-undersök- ningen på 1940- och 50-talen, då även fornborgen delundersök- tes. Litteratur: Lundström, P. 1955. 13 Ardre socken. Ek-karta 6924. Fornborg. Kaupungs slott. Forn- borgen är belägen på en k l i n t i skogsmark. Anläggningens stor- lek är ca 100x80 m och den är i söder och väster begränsad av vallar, upp t i l l 6m breda och 2 m höga. l norr och öster av- gränsas anläggningen a v n a t u r l i g klintkant, l anslutning t i l l fornborgen finns 2 mindre gravar. 14 Linde socken. Ek-karta 6900, 6901. Fornborgar. På krönet av Lindeberget ligger två fornborgar. Båda är anlagda vid klint- kanten och omges åt andra sidor av 4-8 m breda och i n t i l l 2,5 m höga val lar. Intill och på den västra fornborgen finns ett gravfält om ca 30 runda stensättningar. 15 När socken. Ek-karta 6904. Gravfält. Vid gården Smiss finns ett av öns största gravfält med ca 800 synliga gravar. Grav- fältet är något skadat i sydväst genom bl a o d l i n g och torde ursprungligen ha innehållit över 1000 gravar. På gravfältet och i dess omedelbara närhet har flera b i l d - stenar påträffats, liksom ett stort antal lösfynd, framför allt från vendel- och vikingatid. Gravfältet omspänner i tid sannolikt en stor del av järnåldern, kanske med tyngdpunkten förlagd t i l l yngre järnålder. 16 Gro11 ingbo socken. Ek-karta 59&0. Gravfält. Med över 2000 kända och karterade gravar är detta sannolikt Gotlands största gravfält. Gravfältet har varit i bruk under en tid av ca 1000 år, från omkring Kr f t i l l ca 1050 e Kr. Undersökningar a v gravfältet har företagits vid flera tillfällen. Sammanlagt har t i l l våra dagar, t i l l följd av o l i k a exploateringar, ett par hundra gravar undersökts. Dessa undersökningar har g i v i t ett ovanligt rikt och betydelsefullt artefaktamaterial, speci- ellt vad g ä l l e r vikingatiden. Litteratur: Trotzig 1979 (och där anförd litteratur). Äijä 1979- 314 J,UI .oy -"^- £~~\Y AL l T-» \r ' Sojdeshagen'/, jr1:9 RIKVIDE J !^-. K: W / [fö"" 7"||/i^.-:;::.-.-, 315 316 08 '*. Gtflska SaMön --$- S 07 51 06 j 06 5 4 KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA MILJÖER OCH OBJEKT FRÄN PERIODEN CA 600 - 1350 E KR. 05 4 S GOTLAND Översiktlig planeringskarta 1 :500 000 Referenser till topograliska och ekonomiska kattorna enligt Statens .
Load more

Recommended publications
  • VA-Utbyggnadsplan För Region Gotland Plan För En Hållbar Utbyggnad Av VA-Försörjningen
    VA-plan 2018 VA-utbyggnadsplan för Region Gotland Plan för en hållbar utbyggnad av VA-försörjningen Möjligheten att försörja nuvarande och tillkommande VA-planeringens olika dokument behöver hållas aktuella invånare och besökare med vatten har under de senaste för att de ska vara ett användbart underlag i regionens åren varit en begränsande faktor för exploatering och arbete med VA-frågor och översiktliga planering. Allt utveckling av bebyggda områden på flera platser på Got- eftersom VA-utbyggnadsplanens åtgärder genomförs land. Vision och strategi för Gotlands VA-försörjning 2030 skapas ett nytt nuläge som blir utgångs¬punkt för över- som antogs av Regionfullmäktige den 18 december 2017 syn av VA-strategin. En avstämning av VA-utbyggnads- är tydlig. Regionens arbete med VA-försörjning behöver planens åtgärder och införlivning av åtgärderna i verk- ske med utgångspunkt i tillgången till tjänligt dricksvat- samhetens budgetplanering sker årligen. ten och möjligheten att ordna en godkänd avloppsan- läggning – på hela ön. Region Gotland tar ett helhetsgrepp kring långsiktigt hållbar planering av dricksvatten, spillvatten och dag- vatten. Arbetet sker stegvis. Detta dokument är en VA-ut- byggnadsplan för Region Gotland som tillsammans med andra delplaner skapar en samlad VA-plan. Ansvaret för VA-utbyggnadsplanen ligger hos Tekniska förvaltningen, därtill berörs flera andra förvaltningar av planen. ÖNSKAT LÄGE 2030 • En beskrivning av ett fram- tida läge för VA-försörjningen på Gotland som ger alla berörda VA-PLAN samma syn på vart investeringar och arbete ska leda. • Sammanställning av åtgärder som behövs för Antagen av regionfullmäktige att i enlighet med strategin, 2017-12-18 STRATEGI gå från nuläget till ett önskat • Tydliga riktlinjer om vad som läge (målbild/vision).
    [Show full text]
  • Krysslista Gotlands Naturreservat 47
    Krysslista Gotlands naturreservat 47 7 6 22 21 4 93 73 67 23 39 102 74 114 58 96 118 38 123 2 34 61 138 108 79 5 85 117 124 132 94 71 116 56 139 8 60 89 11 110 120 12 48 86 62 1 130 97 3 63 9 10 13 111 105 20 127 27 50 55 136 69 134 66 95 90 122 35 36 26 80 45 30 100 43 82 17 98 54 121 57 99 51 109 91 49 126 92 76 83 53 115 25 133 75 131 106 19 84 125 140 101 112 31 33 52 87 88 77 103 42 59 18 128 135 37 40 141 14 24 41 107 113 46 78 70 137 16 81 29 32 64 65 68 129 72 15 44 104 28 119 ⃣ 1 Hällholmen ⃣ 51 Kronholmen ⃣ 101 Hajdkvie skog ⃣ 2 Jungfrun ⃣ 52 Hajdes storhage ⃣ 102 Horsan ⃣ 3 Asunden ⃣ 53 Torsburgen ⃣ 103 Alstäde Skog ⃣ 4 Gamla hamn ⃣ 54 Paviken ⃣ 104 Holmhällar ⃣ 5 Lergravsviken ⃣ 55 Bergbetningen ⃣ 105 Själsöån ⃣ 6 Digerhuvud ⃣ 56 Björkume ⃣ 106 Rongärde ⃣ 7 Langhammars ⃣ 57 Uppstaig ⃣ 107 Bosarve lövskog ⃣ 8 Husken ⃣ 58 Vitärtskällan ⃣ 108 Törrvesklint ⃣ 9 Ytterholmen ⃣ 59 Käldänge ⃣ 109 Langmyrskog ⃣ 10 S:t Olofsholm ⃣ 60 Millumträsk ⃣ 110 Dagghagen ⃣ 11 Malms-Kyllaj ⃣ 61 Hoburgsmyr ⃣ 111 Sajgs ⃣ 12 Lörgeudd ⃣ 62 Filehajdar ⃣ 112 Guffride ⃣ 13 Hideviken ⃣ 63 Tiselhagen ⃣ 113 Sigdes ⃣ 14 Stora Karlsö ⃣ 64 Krakvät ⃣ 114 Ryssnäs ⃣ 15 Husrygg ⃣ 65 Sävvät ⃣ 115 Herrgårdsklint ⃣ 16 Västra märgelgraven ⃣ 66 Galgberget ⃣ 116 Furilden ⃣ 17 Snåltorp ⃣ 67 Verkegards ⃣ 117 Sigfride ⃣ 18 Lilla Karlsö ⃣ 68 Hägsarve kärräng ⃣ 118 Ireån ⃣ 19 Danbo ⃣ 69 Mojner ⃣ 119 Lundar ⃣ 20 Kallgatburg ⃣ 70 Ålarve ⃣ 120 Bruten ⃣ 21 Skalahauar ⃣ 71 Storholmen ⃣ 121 Bäcks ⃣ 22 Ullahau ⃣ 72 Västlands ⃣ 122 Södra hällarna ⃣ 23 Hall-Hangvar ⃣ 73 Bästeträsk
    [Show full text]
  • Hain Rebas Gbg, Oct 3Rd, 2010
    1 Hain Rebas Gbg, Oct 3rd, 2010 Frustration and Revenge? Gotland strikes back - during the long 15th Century, 1390’s -1525.1 1. Agenda After having enjoyed increasing prosperity from the time of the Viking Age, the overseas commerce of the Gotlanders and the Visby traders began to decline sometime around the beginning of the 14th century. Navigation and ships improved, trade routes changed. Waves of unrest and pestilence around 1350, followed by the Danish violent conquest 1361, slowed down business even more. In the following years the Danish king rigorously contested Hanseatic supremacy at sea, but was definitively beaten 1370. Then the lines of royal succession became blurred both in Denmark and Norway, as well as in Sweden. The following rumbling and warring for the Scandinavian thrones, with Mecklenburgers and Hanseats actively involved, further reduced Gotlandic/Visbyensic positions in Baltic Sea matters. Finally in 1402 the Gotlanders were compelled to lease out their centuries- old trading station (Faktorei) Gotenhof in Novgorod, i.e. their pivot point on the lucrative Russian market, mercatura ruthenica, to the newly emergent Reval/Tallinn. Questions: Could the subsequent dramatic history, beginning with the arrival of the Vitalian Brethren in the early 1390s on the island, and ending with Lübeck’s sacco di Visby 1525, be defined as outbursts of Gotland frustration and attempts at come-back, even revenge? Can we identify a line of continuity whereby this prolonged 15th century is essentially a continuing story, instead of a rhapsodic chain of single, more or less ad hoc-events?2 In short: We know quite well what happened.
    [Show full text]
  • Paviken Research Project 2013-2016 Investigation of a Viking Age Trading and Manufacturing Site on Gotland, Sweden
    Gotland Archaeological Field-school Paviken research project 2013-2016 Investigation of a Viking Age trading and manufacturing site on Gotland, Sweden Project plan Project Director Associate Professor Dan Carlsson Arendus Färjeleden 5c, 621 58 Visby Sweden. Tel. +46-498219999 www.gotland-fieldschool.com Email: [email protected] Cover picture: The head of a dress pin in the form of a dragons head. Found at Stånga, Gotland. Photo Dan Carlsson Harbours and trading in the Baltic Sea during the Viking Age - an introduction In our interpretation of prehistory we are highly influenced by the material we see in the landscape or by coincidences found during archaeological surveys, and we forget or neglect to take into account the hidden cultural landscape. This is particularly true when it comes to prehistory in Sweden. As we completely lack written sources before the 12th century (with the exception of runic inscriptions) we have to rely on archaeological field material. An example of this problem is the question of Viking Age trade and its associated port activities. Extensive Viking material from Gotland suggests that the island had a lively exchange with the surrounding regions at that time in its history. This is reflected in the existence of numerous silver hoards; no area in northern Europe has such a con- centration of silver from the Viking Age as Gotland. There are clear signs of an extensive and lively Staraya Sigtuna trade and exchange (or piracy, as Ladoga Birka some would argue), which in turn Kaupang required docking points, ports
    [Show full text]
  • SORTERINGSGUIDE – På Väg Mot Det Hållbara Samhället Gäller from 1 Februari 2017
    SORTERINGSGUIDE – på väg mot det hållbara samhället Gäller from 1 februari 2017. KÄLLSORTERINGSGUIDE ÅTERVINNINGSCENTRALER, TIDNINGAR Dags- och veckotidningar, tidskrifter, reklambroschyrer, andra trycksaker, kontors- MILJÖSTATIONER OCH och skrivpapper (Alla kuvert ska sorteras som brännbart hushållsavfall.). Hur? Samla och packa gärna tidningar i buntar eller papperskassar. När du lägger dem i en insamlingsbehållare ÅTERVINNINGSSTATIONER i soprummet, på återvinningsstationen eller återvinningscentralen, ska de ligga löst. Var? Tidningar lämnas på återvinningsstationen eller återvinningscentralen. Om du bor i flerfamiljshus, fråga ÅTERVINNINGSCENTRALER hyresvärden var ditt insamlingsställe finns. På Region Gotlands sju återvinningscentraler kan du lämna: tidningar och förpackningar, vitvaror och elavfall, träavfall, trädgårdsavfall, PAPPERSFÖRPACKNINGAR Kartonger, mjölkpaket, mjölpåsar, tvättmedelspaket, omslagspapper, wellpapp, papperskassar. metallskrot, gips och isolering, avfall för depo- nering (sten, betong, porslin med mera) samt Hur? Förpackningar som lämnas för återvinning ska vara väl rengjorda och torra. Platta till och packa fler mindre övrigt grovavfall. Återvinningscentralerna tar kartonger i en större. Packa gärna pappersförpackningar i papperskassar. En del förpackningar består av flera olika även emot betalsopsäckar. material. Om det är lätt att sära på materialen, sortera var för sig. Annars sortera hela förpackningen efter det material som väger mest. Var? Pappersförpackningar och wellpapp lämnas på återvinningsstationen
    [Show full text]
  • Skyddad Natur I Gotlands Län
    Skyddad natur i Gotlands län NATURRESERVAT, DJURSKYDDSOMRÅDEN, NATURA 2000-OMRÅDEN, FRIDLYSTA DJUR & VÄXTER M.M. Se även Länsstyrelsens hemsida: www.i.lst.se Skyddad natur i Gotlands län I föreliggande sammanställning redovisas vilka områden inom Gotlands län som omfattas av något slag av skydd enligt 7 kapitlet miljöbalken (1998:808). Dessutom ingår en förteckning över länets fridlysta växt- och djurarter. Närmare information om de naturskyddade områdena och vika bestämmelser som gäller kan er- hållas från Länsstyrelsen (621 85 Visby, tel. 0498-29 21 00) eller på Länsstyrelsens hemsida (www.i.lst.se). Denna sammanställning är ajourförd till och med den 1 september 2008. Nationalparker Enligt 7 kap 2 § miljöbalken får ett mark- eller vattenområde som tillhör staten efter riksdagens medgivande av regeringen förklaras som nationalpark. Syftet med bildandet skall vara att bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick. I Gotlands län finns bara en nationalpark. NVR- Namn Total- Land- Beslutsdatum ID areal areal (ha) (ha) 2000189 Gotska Sandön 4 500 3 638 1910-12-30 1963-06-28 1988-11-10 Naturreservat Enligt 7 kap 4 § miljöbalken får ett mark- eller vattenområde förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, för att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behov av områden för friluftslivet. Länsstyrelsen eller kommunen beslutar om bildandet av natur- reservat. Naturreservat kan omfatta såväl privatägd som samhällsägd mark. Inom ett naturreservat gäller vissa föreskrifter som inskränker såväl markägarnas som allmänhetens rätt att utnyttja området. Före- skrifterna är anpassade till syftet med reservatet och är därför olika i olika reservat.
    [Show full text]
  • Provfiske I Gotländska Sjöar 1999
    Provfiske i gotländska sjöar 1999 Rapport nr 6 2004 från Länsstyrelsens livsmiljöenhet Provfiske i gotländska sjöar 1999 PETER LANDERGREN Omslagsbild: Paviken. Foto: Stellan Hedgren ISSN 1403-8439 _____________________________________________________________________ LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – LIVSMILJÖENHETEN – VISBY 2004 Förord Denna rapport har upprättats på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. I uppdraget låg att göra en sammanställning av provfisken gjorda i gotländska sjöar 1999 och göra en bedömning tillståndet i de olika sjöarna baserat på Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet, 1999”. Ansvarsförhållanden och bakgrund Peter Landergren är ansvarig för innehållet i denna rapport. Data är kvalitetssäkrad via kontroll av rådata till digitalisering. Länsfiskekonsulent Rolf Gydemo är ansvarig för provfiskena 1981 och 1999 som utfördes av Ingvar Persson och Magnus Pettersson. Erik Törnblom och Frida Eklund har tagit de flesta foton i denna rapport förutom bilderna från Paviken och Bästeträsk som är fotograferade av Stellan Hedgren. Delar av texten ”inledning” samt tabeller för respektive sjö är skrivna av Länsfiskekonsulent Rolf Gydemo. Peter Landergren är fiskekolog och jobbar för närvarande vid Gotlands Sportfiskeklubb som projektledare för ett EU-projekt med inriktning på fiskevård och fisketurism. Adress: Stjärngatan 16 C, 621 41 Visby, tel. 0498-284100. Dokumentation Rådata samt originalfoton finns på Livsmiljöenheten, Länsstyrelsen på Gotland samt vid enheten för Lantbruk, skog och fiske. Kartor ©Lantmäteriverket.
    [Show full text]
  • Deltagerliste
    Deltagerliste Janne Gygli Birthe og Einar Bacher Randi Hansen Ole Kjuel Nielsen Karen Grete Yttesen og Per Hermansen Ebba og Ralf Larsen Kis Knaack Carl Axel Henrichsen Neel Bacher Marka og Kenneth Darborg Lise Mejer Ulla og Bjarne Strüwing Henning Busenius-Larsen, MNF Hanne Meilsøe Dam og Jens Kristian Lund, MNF Bodil og Jon Feilberg, Botanisk leder Karen Margrethe Høeg, Turleder Anni og Jørgen Lindby, Turleder Poul Gabrielsen, Chauffør, Slagelse Turistfart Forord Årets stortur gik til Gotland, den store svenske Ø med så megen natur og kultur, at den var udpeget til turens mål. Øen hørte under Danmark fra 1361 til 1645. Øens overtagelse, en varm julidag i 1361, gav ikke vor konge Valdemar Atterdag mange point for den kunstneriske udførelse. Tværtimod. Med sin meget professionelle hær slagtede han den svenske bondehær på ca. 1.800 mand i et slag lige uden for Visbys mure. Efter slaget måtte byens rige borgere fylde 3 tomme øltønder med penge og værdigenstande for at forhindre yderligere ødelæggelse af byen. Svenskerne må have glemt hændelserne for vi mærkede slet intet danskerhad på turen. Turen vil nok blive husket for hændelserne med busselskabet og bussen. Selskabet havde fået byttet rundt på papirer, så der var ingen bus da vi skulle køre fra Køge til den fastsatte tid, kl. 11. Godt 1½ time senere kom der en bus, med chauffør Poul, der var spændt på, hvor længe han skulle være på tur med os. Det blev han oplyst om, så han kunne orientere sin kone. Poul blev i øvrigt et godt og muntert selskab. Vi tror også, og ved næsten helt sikkert, at han også havde det godt med os.
    [Show full text]
  • Områden Av Riksintresse För Kulturmiljövården I Gotlands Län (I) Enligt 3 Kap 6 § Miljöbalken
    I län beslut RAÄ 1997-08-18. Dokument uppdaterat 2012-01-11. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Gotlands län (I) enligt 3 kap 6 § miljöbalken Alskog [I 32] (Alskogs sn) ________________________________________________________________ 3 Anga [I 52] (Anga sn) ___________________________________________________________________ 3 Ardre [I 31] (Ardre sn) ___________________________________________________________________ 3 Ava [I 2] (Fårö sn) ______________________________________________________________________ 3 Bandlunde [I 37] (Burs sn)________________________________________________________________ 3 Barläst [I 9] (Lärbro sn) __________________________________________________________________ 4 Bläse [I 6] (Fleringe sn) __________________________________________________________________ 4 Bro [I 18] (Bro sn) ______________________________________________________________________ 4 Buttle [I 53] (Buttle sn) __________________________________________________________________ 4 Digerrojr i Garda [I 34] (Garda sn) _________________________________________________________ 5 Domarlunden - Pavalds [I 12] (Lärbro sn) ____________________________________________________ 5 Eksta med Karlsöarna [I 26] (Eksta sn) ______________________________________________________ 5 Eskelhem-Tofta [I 57] (Eskelhems och Tofta socknar) __________________________________________ 5 Fallet [I 13] (Tingstäde sn)________________________________________________________________ 6 Fardhem-Linde [I 55] (Fardhems och Linde socknar) ___________________________________________
    [Show full text]
  • Libellula 26 (1/2) 2007: 119-142 120©Ges
    ZOBODAT - www.zobodat.at Zoologisch-Botanische Datenbank/Zoological-Botanical Database Digitale Literatur/Digital Literature Zeitschrift/Journal: Libellula Jahr/Year: 2007 Band/Volume: 26 Autor(en)/Author(s): Burkart Gudrun, Burkart Werner Artikel/Article: Die Libellenfauna der Ostseeinsel Gotland (Odonata) 119-142 ©Ges. deutschspr. Odonatologen e.V.; download www.libellula.org/libellula/ und www.zobodat.at1. Juli 2007 Die Libellenfauna der Ostseeinsel Gotland (Odonata) Gudrun Burkart und Werner Burkart Am Emel 7, D-27412 Wilstedt, <[email protected]> Abstract The Odonata fauna of the Baltic Sea island of Gotland, Sweden — During 17 trips between 1982 and 2006 to Gotland, we investigated 126 sites regarding the occurrence of Odonata. Altogether we recorded 36 species of Odonata in the island. Since 1998 four species, Sym- pecma fusca, S. paedisca, Aeshna mixta and Anax imperator, were recorded as new for Gotland. We could not confirm the presence of Nehalennia speciosa and Calopteryx splendens, which had been reported from Gotland in earlier studies. Sammanfattning Gotlands trollsländefauna (Odonata) – På grund av flerårig egen iakttagelse samt uppgifter ur litteraturen gives en översikt av trollsländefaunan på den svenska Östersjöön Gotland. Aktu- ellt föreligger sammanlagt hänvisningar för 36 arter. Därav är fyra arter (Sympecma fusca, S. paedisca, Aeshna mixta, Anax imperator) nya fynd sedan 1998; av två arter, som angives i litteraturen (Nehalennia speciosa, Calopteryx splendens) finns det från senaste tiden inga säkra bevis. Tillsammans med en kortbeskrivning av de viktigaste och mest typiska vattendragen samt en uppställning av alla 126 uppsökta fyndplatser/ vattendrag framlägges en kommen- terad artlista. Den relativa vanligheten av alla arterna angives i en särskild lista på grund av fyndortstalen.
    [Show full text]
  • Sammanfattande Redogörelse För Gotlands Län 2018.Pdf
    Enligt 3 kap. 28 § PBL ska länsstyrelsen, som företrädare för staten, minst en gång under kommunfullmäktiges mandatperiod redovisa sina synpunkter i fråga om sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Synpunkterna ska redovisas i en sammanfattande redogörelse till kommunen och det ska framgå av redogörelsen hur synpunkterna förhåller sig till översiktsplanen. Länsstyrelsen ska också lämna en sammanfattande redogörelse när kommunen begär det. Denna sammanfattande redogörelse gäller för hela Gotlands län och kommer att uppdateras vid behov. Vid särskild begäran om en redogörelse kommer även kommunspecifik information att tas fram av Länsstyrelsen och lämnas till kommunen. Redogörelsen för Gotlands län är uppdelad i tre delar utifrån länsstyrelsens särskilda bevakningsansvar i översiktsplaneprocessen enligt 3 kap. 16 § PBL samt de allmänna intressen som omfattas av plan- och bygglagen: Statliga intressen, Allmänna intressen samt Nationella och regionala mål, planer och program. I dokumentet görs hänvisningar till Länsstyrelsens och andra myndigheters planeringsunderlag. Se även bilagan Planeringsunderlag av betydelse för den fysiska planeringen. En ny plan- och bygglag (SFS 2010:900) trädde i kraft den 2 maj 2011. Översiktsplanens strategiska betydelse stärks i den nya lagen genom att det enligt 3 kap. 5 § PBL av översiktsplanen ska framgå hur kommunen ”tar hänsyn till och samordnar översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling”. Syftet är att översiktsplanen ska grundas på omvärldsanalyser och övergripande mål om utvecklingen både i ett nationellt, regionalt och kommunalt sammanhang. I prop. 2009/10:170 (”En enklare plan- och bygglag”) anges att en hållbar utveckling kräver en bredare tvärsektoriell samverkan inom och mellan olika nivåer.
    [Show full text]
  • The Department of Archaeology. Viking Age Port of Trade in Gotland
    The Department Of Archaeology. Viking Age Port of Trade in Gotland, Sweden: Understanding Inter and Intra Site Logistics Through Faunal Analysis By Gwen M Bakke September 2014 Dissertation submitted in partial fulfilment for the degree of Master of Science in Osteoarchaeology Department of Archaeology University of Sheffield Abstract This dissertation is concerned with the nature of human-animal relations in the context of the Viking Age (9th to 11th century) port of trade and farming settlement known as Ridanäs located in Gotland, Sweden. The overall objective is to gain an understanding of inter and intra site interactions through the faunal data. The primary research questions addressed in this dissertation focus on subsistence strategies, trade connections, socioeconomic conditions, and animal husbandry practices that were occurring on site during the Viking Age. These questions were answered through a zooarchaeological analysis of the faunal remains from two contexts at what is now known as the Fröjel Parish, Gotland. Chapter 1 will address the environmental, theoretical, and archaeological background of the Viking Age and Viking Age Gotland. Chapter 2 provides a methodological background for the analysis of the material presented in Chapter 3. Chapter 4 will discuss the interpretations of the zooarchaeological data through past ethnographic research and archaeological theories of human-animal relations. Chapter 5 will finish with a summary of the faunal analysis and interpretations made in the previous chapters to identify how these tie into the proposed research question as well as a retrospective section detailing the strengths and weaknesses of the data and the methods that were utilized in this dissertation.
    [Show full text]