Hoburgsbladet 2 2014.Indd

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Hoburgsbladet 2 2014.Indd HOBURGSBLADET Nr II Utgiven av Hoburgs hembygdsförening År 2014 Kära hembygdsvänner! Vi närmar oss nu en förmodligen snöfri jul och nyårs- och att vi därmed skulle kunna hålla fl er visningar. helg efter en rekordvarm höst. Bra naturligtvis, men Vi har två FAS 3-anställda damer som sitter vid bibli- ändå inte. Är det en tillfällighet eller något permanent? oteket i Burgsvik och skannar dokument för vår fören- Vid Bottarve har vi i år haft en fi n turistsommar med ings räkning. Ett viktigt uppdrag. Vi har samlat ihop mängder av besökare. Allt har i stort sett fungerat mängder av gamla tidningsurklipp och gamla foton planenligt. Som vanligt rörande vårt område. De har vi haft förmånen med håller nu på och skannar en stor mängd frivilligar- och lägger ut alltihop på betare. Utan dem skulle Internet hos företaget verksamheten vid Bottar- Bygdeband, fritt att ta del ve knappast fungera alls. av för alla som söker in- Ett stort tack till dem! formation. Intressant idag, I kaff estugan har verk- och betänk vilket värde samheten löpt väl med den här dokumentationen trevliga ungdomar som om vår bygd kommer att tidvis har fått slita hårt ha om låt oss säga femtio, när gästtrycket har varit Järnvägsstationen i Burgsvik. Foto från familjen Stengård sjuttiofem år! starkt. Vi har haft förmå- Från länsstyrelsen fi ck nen med Gunnel Nilsson anställd som husmor. Eva vi i höstas uppdraget att kartlägga 1900-talets kultur Johansson är huvudansvarig för hela verksamheten runt i våra fem socknar. Vi var några i styrelsen som satte kaff estugan, även hon en av de ideella medarbetare som oss och började notera allt vi kände till av yrkesutövare vi inte klarar oss utan. i socknarna under hela det förra seklet. Det tog fl era En stor avlastning har den mångkunnige Stig Sjöberg kvällar att uppteckna allt vi kunde komma på. Det blev från Vamlingbo inneburit för oss alla. Från och med i en enorm mängd snickare, handlare, kokarmödrar, somras har han varit anställd som vaktmästare vid Bot- sömmerskor och andra liksom speciella platser som tarve - och förhoppningsvis för många år framåt. exempelvis Sågbacken i Vamlingbo, Vambi i Hamra och Nu skall Hoburgs hembygdsförening inte bara vara dansbanan i Burgsvik. Vi hade nog inte tänkt på vilken ansvarig för Bottarve utan vara en förening för hela verksamhet det var på gång i socknarna på Storsudret Storsudret. Vi hade i september vid Kulturens Dag en för hundra år sedan! visning av försvarsanläggningen Skansen i Fide.Vi blev En tillönskan om en riktigt god jul till alla våra med- överraskade över hur stort intresset för den visade sig lemmar. Vi ses på det nya året, som jag också önskar vara. Det kom mycket folk och jag upplevde att det skall bli gott för oss alla i stort sett var fullsatt i kyrkan i Fide där vi inledde Er ordförande visningen. Vi arbetar nu på att Skansen skall få bevaras Kerstin Jonmyren Mer om Bygdeband Bygdeband är en öppen föreningsdriven webbplats för lokalhistoriskt material och är uppbyggd kring platser runt om i Sve- rige. Förutom fakta och berättelser om platserna fi nns knutet bilder och dokument, information om personer som någon gång bott på platsen, men även ljudfi ler och fi lmer. Sammantaget handlar det om över en miljon platser, bilder, dokument och personer, och innehållet växer hela tiden. För materialet står Sveriges hembygdfsförbunds hembygdsföreningar. Bygdebands innehåll bygger alltså på föreningsarbete och alla sveriges platser är inte täckta. På en del platser fi nns mycket information och kring andra mindre. Har du intressant information kring en exempelvis en bild eller en plats i vår bygd, kontakta gärna [email protected] . Läs mer på www.hembygd.se/bygdeband eller följ och delta i samtalen på www.facebook.com/bygdeband Vid ett senare möte beslutades programmet: Välkomsttal, sång, musik och föredrag från Hoburgsplatån, dessutom Fortsättning på artikelserien Studiecirkeln om lekar och idrott på lämplig plats. Hans Westberg menade att man brukade hålla till på den plats där Majstregården nu ligger. Utanför grottan skulle spelet om Hoburgsgubben BOTTARESÅRKAR framföras. Gubben framträder där med sång och tal. Majstredrängen dyker upp, får en gåva av gubben, och be- Tredje träffen i Vamlingbo bygdegård den 23 mars 2003. rättar hur det förhåller sig med den. Sedan följer en stund på gutamål. Det framgår inte om det gällde uppläsning eller samtal. Man tänkte inköpa 2000 stycken billiga festmärken, och Göthe Carlsson fortsatte högläsningen ur protokollsbo- Turistföreningens vägvisare stod det Hoborgen. Styrelsen inträdesavgiften sätts till en krona. ken. Jag har endast antecknat en liten del. protesterade. Förra gången läste vi om hur Hugo Hansén hade givit 1927 (troligen på årsmötet 2/2) föreslås att sommartinget hembygdsföreningen löfte om att få överta ett hus vid Gis- Det noterades att en myntsamling hade inköpts till gården förläggs till Holms fi skeläge med utfl ykt till Heligholm, le på Hamnvägen i Burgsvik, det var 31/1 1924. Nu stod av KPA Österberg, prästen i Öja. där traktens sagor skall berättas. Alternativt skall festen ”Bottaresårken” Zacharias (Zacken) Boberg mediterar på att läsa att löftet var återtaget 28/2 1925. Det framgick Det beslöts att gardiner skulle sättas upp i vardagsstugan. vara i Burgsvik med ett kulturhistoriskt tåg. grannens trappa. Foto från familjen Ahlér inte varför. Det kan ha varit den gamla gotlandsbyggning Om det tidigare hade funnits gardiner där, eller hur det som stod ungefär där familjen Ekelöf nu bor. Den revs hade sett ut fanns inga anteckningar om. Slutligen beslöts Det meddelas också att agtaket skall repareras och medel Beslöts att uppföra en smedja, eller rättare sagt fl ytta den senare. än en gång (det var några år sen sist) att en förteckning ansökas om hos Gotlandsfonden. Man beräknar kost- från Digrans i Sundre till Bottarve. över samtliga föremål skulle göras. naderna inklusive material och förtäring till 960 kronor. År 1925 blev Per Ahlér utsedd till uppsyningsman för Senare bestämdes omläggningen till försommaren 1929. Nytt beslut om katalog över föremål. 500 ex av den ska Bottarvegården, och 1926 invaldes hans hustru Maria i Sommartinget 1926 ville man förlägga till Hoburgen. (Ladugården byggdes år 1890 och därefter har agtaket tryckas för försäljning. styrelsen. Man föreslog följande program: 1) Sagospel om Hoburgs- lagts om år 1929, 6/9 1949, 4/9 1976, 13/9 1986 och 2/9 1931 hölls sommarfesten vid Bottarve. Nyckeln skulle handhas för visning av Maria, som i gen- gubben. 2) Musik av mässingsorkester. 3) Föredrag. 4) 2006) Oskar Olsson, Öland med fl era sponsorer föreslår detta gäld erhöll intäkterna från entréavgifterna. Idrott och danslekar. år att från Gotlands Fornvänner inköpa Hoburgen, ett Två beslut som troligen inte verkställdes hittade vi: förslag som tacksamt emottogs. Olsson var ättling till den I augusti 1925 ansöktes om serveringstill- 1)Hugo Hansén föreslog att Anderse gift i Fide skulle stenhuggarsläkt som hade bott vid Sundre Annex, vid stånd för 200 fl askor pilsnerdricka klass 2 upprustas. nuvarande grindarna till militärområdet vid Hoburgen. till sommartinget. Man skulle tillfråga Th e- Skansen i Stockholm hade hört av sig och erbjudit fören- odor Erlandsson, Bungemuseets grundare, 2) Ett album över pokalsegrarna i Bottarvevarpan skulle ingens medlemmar fritt inträde på Skansen, mot att deras som föredragshållare. inköpas. medlemmar skulle få fritt inträde vid Bottarvegården. Styrelsen avslog erbjudandet. En man vid namn Törnqvist hade tillskrivit Vid ett möte (vintern 1928?) begärde Maria Ahlér 5 Beslöts då även att sätta upp en brunnsholk med ”jugn” styrelsen. Han hade rest en minnessten över kronor i ersättning för städning o dylikt, vilket styrelsen ej på gården. (Nytt brunnslock och jugn byggdes först runt Gustav V på Hoburgen och ansökte nu godtog, utan bjöd 3:50 kronor. 2007 av Erik Larsson. En jugn är den långa hävstång med om att hembygdsföreningen måtte betala Hennes sonson Per-Eric berättade att hon då skulle ha vilkens hjälp vattenspannet lyfts ur brunnen ) uppsättningen, och då få föreningens namn frånsagt sig alltihop. inristat på stenen som ett kvitto på erlagda Vid ett ”eftermöte” på gården förstod herrarna att det Slutligen hade Hasse Westberg ett mycket intressant kostnader. Styrelsen nekade med det skälet kanske inte var ett så klokt beslut, varför hon antagligen tidningsurklipp från täckatingen 1949 med sig och visade att de inte hade några pengar till det. fi ck sina 5 kronor i fortsättningen. studiecirkeln. Där var en även en bild på Lasse Boberg På styrelsemötet den 1/5 samma år ålades med. Törnqvist att bortföra stenen. Skedde det 1928 beslöts om renovering och uppsnyggning av övre inte skulle föreningen göra det på hans kammaren. Vi undrade om detta verkligen blev utfört. Det här var den sista träff en i studiecirkeln om Bottares- bekostnad. Gotlands Fornvänner ville att föreningen skulle sätta upp årkar och museet. För undertecknad som då arbetade i En tredje gång fi gurerar denna sten i ett stängsel runt Hoburgen. Man svarade att föreningen Leader+ projektet på gården var det informativt och vär- protokollet. Det är ett år senare, i juni inte hade råd med detta. defullt att få prata med människor som faktiskt hade mött 1926. Den är ännu ej borttagen, varför Man beslöt däremot om ”sedvanligt” ting vid Heligholm. bottaresårkar Lars och Zackris. man beslutar att städsla två sundrebor att På mötet den 21/7 samma år bestämdes programmet: ofördröjligen bortföra stenen. Föredrag av rektor Rickard Steff en, Visby : Natur och Ing-Marie Tellström historia på Storsudret, och av en professor Nyhlén: Vid den här tiden var det vanligt att för- Guten som sjöfarare och vapensmugglare. Därtill sång av svenska de gotländska gårdsnamnen, om Öja-Vamlingbo sångkör. MEDLEMSAVGIFTEN 2015 det nu var nitiska lantmätare eller någon Samma år väljs på fyllnadsval Rudolf Olsson, Nore, in i I det här numret av Hoburgsbladet fi nns bifo- annan myndighet som stod bakom det.
Recommended publications
  • VA-Utbyggnadsplan För Region Gotland Plan För En Hållbar Utbyggnad Av VA-Försörjningen
    VA-plan 2018 VA-utbyggnadsplan för Region Gotland Plan för en hållbar utbyggnad av VA-försörjningen Möjligheten att försörja nuvarande och tillkommande VA-planeringens olika dokument behöver hållas aktuella invånare och besökare med vatten har under de senaste för att de ska vara ett användbart underlag i regionens åren varit en begränsande faktor för exploatering och arbete med VA-frågor och översiktliga planering. Allt utveckling av bebyggda områden på flera platser på Got- eftersom VA-utbyggnadsplanens åtgärder genomförs land. Vision och strategi för Gotlands VA-försörjning 2030 skapas ett nytt nuläge som blir utgångs¬punkt för över- som antogs av Regionfullmäktige den 18 december 2017 syn av VA-strategin. En avstämning av VA-utbyggnads- är tydlig. Regionens arbete med VA-försörjning behöver planens åtgärder och införlivning av åtgärderna i verk- ske med utgångspunkt i tillgången till tjänligt dricksvat- samhetens budgetplanering sker årligen. ten och möjligheten att ordna en godkänd avloppsan- läggning – på hela ön. Region Gotland tar ett helhetsgrepp kring långsiktigt hållbar planering av dricksvatten, spillvatten och dag- vatten. Arbetet sker stegvis. Detta dokument är en VA-ut- byggnadsplan för Region Gotland som tillsammans med andra delplaner skapar en samlad VA-plan. Ansvaret för VA-utbyggnadsplanen ligger hos Tekniska förvaltningen, därtill berörs flera andra förvaltningar av planen. ÖNSKAT LÄGE 2030 • En beskrivning av ett fram- tida läge för VA-försörjningen på Gotland som ger alla berörda VA-PLAN samma syn på vart investeringar och arbete ska leda. • Sammanställning av åtgärder som behövs för Antagen av regionfullmäktige att i enlighet med strategin, 2017-12-18 STRATEGI gå från nuläget till ett önskat • Tydliga riktlinjer om vad som läge (målbild/vision).
    [Show full text]
  • Hain Rebas Gbg, Oct 3Rd, 2010
    1 Hain Rebas Gbg, Oct 3rd, 2010 Frustration and Revenge? Gotland strikes back - during the long 15th Century, 1390’s -1525.1 1. Agenda After having enjoyed increasing prosperity from the time of the Viking Age, the overseas commerce of the Gotlanders and the Visby traders began to decline sometime around the beginning of the 14th century. Navigation and ships improved, trade routes changed. Waves of unrest and pestilence around 1350, followed by the Danish violent conquest 1361, slowed down business even more. In the following years the Danish king rigorously contested Hanseatic supremacy at sea, but was definitively beaten 1370. Then the lines of royal succession became blurred both in Denmark and Norway, as well as in Sweden. The following rumbling and warring for the Scandinavian thrones, with Mecklenburgers and Hanseats actively involved, further reduced Gotlandic/Visbyensic positions in Baltic Sea matters. Finally in 1402 the Gotlanders were compelled to lease out their centuries- old trading station (Faktorei) Gotenhof in Novgorod, i.e. their pivot point on the lucrative Russian market, mercatura ruthenica, to the newly emergent Reval/Tallinn. Questions: Could the subsequent dramatic history, beginning with the arrival of the Vitalian Brethren in the early 1390s on the island, and ending with Lübeck’s sacco di Visby 1525, be defined as outbursts of Gotland frustration and attempts at come-back, even revenge? Can we identify a line of continuity whereby this prolonged 15th century is essentially a continuing story, instead of a rhapsodic chain of single, more or less ad hoc-events?2 In short: We know quite well what happened.
    [Show full text]
  • SORTERINGSGUIDE – På Väg Mot Det Hållbara Samhället Gäller from 1 Februari 2017
    SORTERINGSGUIDE – på väg mot det hållbara samhället Gäller from 1 februari 2017. KÄLLSORTERINGSGUIDE ÅTERVINNINGSCENTRALER, TIDNINGAR Dags- och veckotidningar, tidskrifter, reklambroschyrer, andra trycksaker, kontors- MILJÖSTATIONER OCH och skrivpapper (Alla kuvert ska sorteras som brännbart hushållsavfall.). Hur? Samla och packa gärna tidningar i buntar eller papperskassar. När du lägger dem i en insamlingsbehållare ÅTERVINNINGSSTATIONER i soprummet, på återvinningsstationen eller återvinningscentralen, ska de ligga löst. Var? Tidningar lämnas på återvinningsstationen eller återvinningscentralen. Om du bor i flerfamiljshus, fråga ÅTERVINNINGSCENTRALER hyresvärden var ditt insamlingsställe finns. På Region Gotlands sju återvinningscentraler kan du lämna: tidningar och förpackningar, vitvaror och elavfall, träavfall, trädgårdsavfall, PAPPERSFÖRPACKNINGAR Kartonger, mjölkpaket, mjölpåsar, tvättmedelspaket, omslagspapper, wellpapp, papperskassar. metallskrot, gips och isolering, avfall för depo- nering (sten, betong, porslin med mera) samt Hur? Förpackningar som lämnas för återvinning ska vara väl rengjorda och torra. Platta till och packa fler mindre övrigt grovavfall. Återvinningscentralerna tar kartonger i en större. Packa gärna pappersförpackningar i papperskassar. En del förpackningar består av flera olika även emot betalsopsäckar. material. Om det är lätt att sära på materialen, sortera var för sig. Annars sortera hela förpackningen efter det material som väger mest. Var? Pappersförpackningar och wellpapp lämnas på återvinningsstationen
    [Show full text]
  • Områden Av Riksintresse För Kulturmiljövården I Gotlands Län (I) Enligt 3 Kap 6 § Miljöbalken
    I län beslut RAÄ 1997-08-18. Dokument uppdaterat 2012-01-11. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Gotlands län (I) enligt 3 kap 6 § miljöbalken Alskog [I 32] (Alskogs sn) ________________________________________________________________ 3 Anga [I 52] (Anga sn) ___________________________________________________________________ 3 Ardre [I 31] (Ardre sn) ___________________________________________________________________ 3 Ava [I 2] (Fårö sn) ______________________________________________________________________ 3 Bandlunde [I 37] (Burs sn)________________________________________________________________ 3 Barläst [I 9] (Lärbro sn) __________________________________________________________________ 4 Bläse [I 6] (Fleringe sn) __________________________________________________________________ 4 Bro [I 18] (Bro sn) ______________________________________________________________________ 4 Buttle [I 53] (Buttle sn) __________________________________________________________________ 4 Digerrojr i Garda [I 34] (Garda sn) _________________________________________________________ 5 Domarlunden - Pavalds [I 12] (Lärbro sn) ____________________________________________________ 5 Eksta med Karlsöarna [I 26] (Eksta sn) ______________________________________________________ 5 Eskelhem-Tofta [I 57] (Eskelhems och Tofta socknar) __________________________________________ 5 Fallet [I 13] (Tingstäde sn)________________________________________________________________ 6 Fardhem-Linde [I 55] (Fardhems och Linde socknar) ___________________________________________
    [Show full text]
  • Sammanfattande Redogörelse För Gotlands Län 2018.Pdf
    Enligt 3 kap. 28 § PBL ska länsstyrelsen, som företrädare för staten, minst en gång under kommunfullmäktiges mandatperiod redovisa sina synpunkter i fråga om sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Synpunkterna ska redovisas i en sammanfattande redogörelse till kommunen och det ska framgå av redogörelsen hur synpunkterna förhåller sig till översiktsplanen. Länsstyrelsen ska också lämna en sammanfattande redogörelse när kommunen begär det. Denna sammanfattande redogörelse gäller för hela Gotlands län och kommer att uppdateras vid behov. Vid särskild begäran om en redogörelse kommer även kommunspecifik information att tas fram av Länsstyrelsen och lämnas till kommunen. Redogörelsen för Gotlands län är uppdelad i tre delar utifrån länsstyrelsens särskilda bevakningsansvar i översiktsplaneprocessen enligt 3 kap. 16 § PBL samt de allmänna intressen som omfattas av plan- och bygglagen: Statliga intressen, Allmänna intressen samt Nationella och regionala mål, planer och program. I dokumentet görs hänvisningar till Länsstyrelsens och andra myndigheters planeringsunderlag. Se även bilagan Planeringsunderlag av betydelse för den fysiska planeringen. En ny plan- och bygglag (SFS 2010:900) trädde i kraft den 2 maj 2011. Översiktsplanens strategiska betydelse stärks i den nya lagen genom att det enligt 3 kap. 5 § PBL av översiktsplanen ska framgå hur kommunen ”tar hänsyn till och samordnar översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling”. Syftet är att översiktsplanen ska grundas på omvärldsanalyser och övergripande mål om utvecklingen både i ett nationellt, regionalt och kommunalt sammanhang. I prop. 2009/10:170 (”En enklare plan- och bygglag”) anges att en hållbar utveckling kräver en bredare tvärsektoriell samverkan inom och mellan olika nivåer.
    [Show full text]
  • Omslag Vamlingbo Sigrajvs
    Särskild arkeologisk utredning RAÄ VAMLINGBO 100:1, SIGRAJVS 1:43, VAMLINGBO SOCKEN, REGION GOTLAND Fossil åkermark Rapport Arendus 2013:5 Dan Carlsson Omslagsbild. En åkervall i den västra delen av undersökningsområdet. Vallen går från nedre högra hörnet mot övre vänstra hörnet. Foto D. Carlsson. 3 Arkeologisk utredning, Sigrajvs 1:43, Vamlingbo socken, Gotland Typ av undersökning: Särskild utredning RAÄ-nr: Vamlingbo 100:1 Undersökande institution: Arendus Socken: Vamlingbo Län: Gotland Författare: Dan Carlsson Sammanfattning: Inom fastigheten Sigravjs 1:43, Vamlingbo socken, planeras avverkning och omläggning av skogsmark till åkermark (Lst Gotland ärende 431-449-13). I och intill det aktuella skiftet finns flera fornlämningar registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister RAÄ Vamlingbo 100:1 som utgörs av ett fossilt åkersystem (fornåkrar). Skiftet ligger delvis inom Riksintresse för kulturmiljövården kallat ”Norrbyn”. Det aktuella området utgörs av skogsmark så långt man kan följa det i lantmäteriakter. Jordarten är sand med ringa inslag av sten. Utredningen har bestått i en genomgång av äldre kartor, särskilt laga skiftet, parat med en fältinventering och kartering med hjälp av handhållen GPS. Utredningen har visat på ett väl synligt fornåkersystem inom den västra och mellersta delen av aktuell fastighet, med en fortsättning in i norr om liggande fastigheter. Mot öster upphör de tydliga spåren av åkervallar och åkerytor. Åkersystemet utgörs av närmast kvadratiska svagt konkava ytor omgivna av tydliga vallar. Utbredningen av åkersystemet överensstämmer tämligen väl med markeringen i FMIS. Arendus Färjeleden 5 621 58 Visby Tel. 070-3118032 www.arendus.se 4 5 Innehåll Bakgrund 7 Områdesanalys 7 Utgångspunkter 7 Genomförande och metod 8 Analys och tolkning 9 Tekniska och administrativa uppgifter 11 6 7 Bakgrund Fastighetens ägare, Niklas Nilsson, planerar avverkning och omläggning av skogsmark till åkermark på rubricerad fastighet.
    [Show full text]
  • (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden
    Pala¨ontol Z (2011) 85:201–229 DOI 10.1007/s12542-010-0088-3 RESEARCH PAPER Strophomenidae, Leptostrophiidae, Strophodontidae and Shaleriidae (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden Ole A. Hoel Received: 23 September 2010 / Accepted: 1 October 2010 / Published online: 13 November 2010 Ó The Author(s) 2010. This article is published with open access at Springerlink.com Abstract Twelve species of Brachiopods are described short ranged and occurs in low-energy environments in the from the Silurian of Gotland, six furcitellinines and six latest Llandovery. The species belonging to the Stroph- ‘‘strophodontids.’’ One is new—Strophodonta hoburgensis odontidae (Strophodonta hoburgensis n. sp.) and Shalerii- n. sp. The furcitellinines are moderately common and dae [Shaleria (Janiomya) ornatella and S. (Shaleriella) diverse in the lower part of the succession, but the last ezerensis] occur only in high-energy environments and have species disappears in the middle Hemse beds (*middle a short range within the late Ludlow. Ludlow). Three genera are represented: Bellimurina, Pentlandina and Katastrophomena, with the species and Keywords Silurian Á Llandovery Á Wenlock Á Ludlow Á subspecies B. wisgoriensis, P. tartana, P. loveni, P. lewisii Strophomenide Á Furcitellininae Á Leptostrophiidae Á lewisii, K. penkillensis and K. antiquata scabrosa. Most of Strophodontidae Á Shaleriidae the taxa are confined to low energy environments, but P. loveni was evidently specialized for the high energy reef Kurzfassung Zwo¨lf arten Brachiopoden von der Silurium environments of the Ho¨gklint Formation. B. wisgoriensis Gotlands sind beschrieben. Sechs Furcitellininen und sechs displays environmentally induced morphological variability ,,Strophodonten‘‘. Eine Gattung ist neu; Strophodonta in developing strong, frilly growth lamellae in high-energy hoburgensis sp.
    [Show full text]
  • Hoburgsbladet Nr 1 2006
    HOBURGSBLADET Nr 1 Utgivet av Hoburgs hembygdsförening År 2006 Mor Anna och bröllopet stora runda ögon. Jag minns de två taburetterna som stod på var sida om Det var en klar och fin höstdag. Det blev sen eftermiddag brudparet. Där satt brudens systrar, prinsessorna Marga- innan jag kom ut på min promenad. Jag gick den vanliga retha och Desirée. Så vackert trodde jag inte att någon rundan förbi Bjärges och Nystuas. Den här dagen hade jag kunde sitta. sällskap av Figo – en vacker, brun hund från Bjärges. Eftersom det var borgerlig vigsel var nog ceremonin över När vi kom till trevägskorsningen, satte jag mig ner på på en kort stund, och antagligen var det direktsändning, min vanliga rastplats på Barths vast. Trevägskorsningen men det minns jag ingenting av. var min benämning på den plats i grannlaget, där Torkväi- När TV-programmet var slut sa Mor Anna: ar mötte Nystuas backen och Stenstukväiar. ’Vårr fick var mä vårr u, fast vårr int var någ feine.’ Jag njöt av tystnaden och av skymningen. Så lät Figo Och jag som tyckte att hon var så fin. Mycket finare än mig förstå att det kom någon uppför backen. Siluetten av vi andra i våra moderna kläder.” en kvinna med cykel syntes mot den röda himlen. Det var Britta och jag tänkte oss in i vilken upplevelse det måste Britta Holm vid Gervalds. ha varit för Mor Anna. Hon, som levde i sitt torp, där det Vi började prata om den vackra hösten, om våra hus och inte fanns vare sig el eller vatten indraget.
    [Show full text]
  • A New Landscape a Study of the Late Neolithic - Early Bronze Age Land Use on the Island of Gotland
    Institution for Archaeology and Ancient History A New Landscape A study of the late Neolithic - early Bronze Age land use on the island of Gotland Alexander Sjöstrand Master's thesis, 15 ECTS Spring 2015 Supervisors: Kim von Hackwitz & Kjel Knutsson Sjöstrand A 2015: A New Landscape - A study of the late Neolithic - early Bronze Age land use on the island of Gotland Sjöstrand A 2015: Ett Nytt Landskap - En studie av landskapsanvändning under Senneolitikum - äldre Bronsålder på Gotland Abstract Denna studie är en fortsättning på min föregående uppsats som utförde en sammanställning och tolkning av hällkistor från Senneolitikum - äldre Bronsålder på Gotland. Denna uppsats utvecklar detta genom en analys av landskapsanvändningen under samma period. Materialet kommer analyseras genom ArcGIS där fem huvudsakliga analyser kommer användas för att studera detta, watershed, viewshed, hillshade, buffer/density samt nearest neighbor. Dessa har som mål att skapa en bättre bild av landskapet och tillsammans med det arkeologiska materialet skapa en förståelse för landskapsanvändningen under Senneolitikum - äldre Bronsålder. Det arkeologiska materialet som kommer användas består av hällkistor som identifierats i föregående uppsats samt lösfynd i form av flintdolkar och enkla skafthålsyxor. Hällkistorna och deras position i landskapet kommer studeras i närmare då dessa är de ända fasta monumenten från denna period. Dessa kommer sedan jämföras med lösfynden och förhållas till ArcGIS analyserna som utförts med målet att identifiera landskapsanvändning. Utifrån dessa analyser kan eventuella viktiga områden i landskapet identifieras, exempelvis potentiella bosättningar, något som sällan hittas under denna period. This study is a continuation of my previous essay, which performed a catalogue and interpretation of stone cists from the late Neolithic - early Bronze Age.
    [Show full text]
  • Kulturhistoriskt Särskilt Värdefulla Gravfälts- Och Fornborgsmiljöer
    30E KULTURHISTORISKT SÄRSKILT VÄRDEFULLA GRAVFÄLTS- OCH FORNBORGSMILJÖER Även om en stor del av de s k i l d a fornlämningstyperna t i l l h ö r av- gränsade tidsperioder finns det ett par objekt som är svåra att foga in i någon periodindelning. Hit hör främst s k fornborgar, men även många gravfält har en lång användningstid. Fornborgar av låglandstyp, ringborgar, torde huvudsakligen t i l l - höra århundradena omkring Kr f och de kulturhistorisk mest värde- fulla är redovisade i ovan gjorda urval. Fornborgar uppförda på klintar, höjder e l l e r i övrigt i perifera lägen, tycks ha v a r i t i bruk vid s k i l d a tidpunkter under förhistorien. De kulturhis- toriskt mest värdefulla objekten av denna typ redovisas nedan, liksom kontinuerligt nyttjade gravfält. S a m t l i g a objekt ingår i länets fornvårdsprogram. Urval: 1 Visby stad. Ek-karta 6990. Fornborg. Fornborgen är belägen på en hög klintkant inom Brucebo naturreservat. Mot landsidan avgränsas anläggningen av en kalkstensmur, 3-k m bred och in- till 1 m hög. 2 Rute socken. Ek-karta 7926, 7936. Fornborg. Anläggningen är belägen pä en markant moränplatå med en brant sluttning mot sydväst. Den begränsas mot sydväst av denna sluttning och åt andra sidor av tre v a l l a r med mellanliggande vallgravar. 3 Lärbro socken. Ek-karta 7915- Fornborg. Anläggningen är belä- gen på en klint med stup åt väster. På de andra sidorna be- gränsas fornborgen av en 3 » 5 ~ 6 , 0 m bred och 1 m hög, byggd av kalk- och gråstenar.
    [Show full text]
  • Kyrkor, Kastaler Och Storgårdar På Södra Gotland
    KYRKOR, KASTALER OCH STORGÅRDAR PÅ SÖDRA GOTLAND En analys av kyrkans och kastalens relation till storgårdar i Öja, Hamra och Sundre Magisteruppsats i arkeologi Stockholms universitet VT2011 Nathalie Johansson Handledare: Anders Carlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 1.1 INTRODUKTION 3 1.2 SYFTE 3 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR 3 2. KYRKOR OCH KASTALER 4 2.1 KYRKORNA 4 2.1.1 De tidigare kyrkorna 4 2.1.2 Öja 5 2.1.3 Hamra 5 2.1.4 Sundre 6 2.1.5 Datering av kyrkorna 7 2.2 KASTALERNA 8 2.2.1 Öja 10 2.2.2 Hamra 10 2.2.3 Sundre 10 3. STORGÅRDAR 12 3.1 LANDSKAPET 12 3.1.1 Vägnätet 12 3.1.2 Hamnar 13 3.2 NAMN 14 3.3 PRÄSTGÅRDAR 14 3.4 ÖJA 16 3.4.1 Namn 16 3.4.2 Prästgården 17 3.4.3 Fornsaker och lämningar 17 3.5 HAMRA 19 3.5.1 Namn 19 3.5.2 Prästgården 20 1 3.5.3 Fornsaker och lämningar 20 3.6 SUNDRE 21 3.6.1 Namn 21 3.6.2 Prästgården 22 3.6.3 Fornsaker och lämningar 22 4. VAMLINGBO 23 4.1 Socknen 23 4.2 Gården Kastelle 24 4.3 Problematiken 25 5. SLUTSATS 25 6. SUMMARY 27 7. REFERENSER 28 ABSTRACT The Gotland countryside is littered with medieval churches and stone buildings. Amongst these buildings are the stone towers, ”kastaler”, whose basic function are still being debated amongst scholars. This essay will discuss the importance of these two types of structures and their position in the landscape together with the relationship between the different farms located around the ecclesiastic land in finding rural seats or estates, ”storgårdar”.
    [Show full text]
  • Protokoll Miljö- Och Byggnämnden
    Protokoll Miljö- och byggnämnden 16 april 2020 Miljö- och byggnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2020-04-16 MBN 2020/78 Plats och tid Restaurang Visborgsmöteslokal, 16 april 2020, klockan 09.00–16.00 Närvarande Beslutande Ersättare Eva Ahlin (C), Ordförande Börje Bendelin (C) Tj. ers Kerstin Löfgren Dahlström (C) Gunnel Lindby (C) Tj. ers Ingemar Lundqvist (M), 1: Vice ordförande Niklas Carlberg (M) Tj. ers Ylva Bendelin (S) Johan Asplund (KD) Tony Ekman (S) Kjell-Åke Wahlström (S) Tj. ers Tore Tillander (V) §§ 65-80 Lilian Stenman (S) Tj. ers Karin Stephansson (MP) Gubb Marit Stigson (FI) Tj. ers §§ 81-98 Lars Engelbrektsson (SD) Tj. ers Övriga Amanda Andersson, kommunikatör, Anders Rahnberg, enhetschef, §§ 65-79, Andreas Larsson, enhetschef, §§ 65-70, Christian Hegardt, enhetschef, §§ 65-79, Evelina Lindgren, kommunekolog, § 65 Gunnar Gustafsson, bitr. stadsarkitekt , Johan Åberg, samhällsbyggnadsdirektör , Marie Engström, nämndsekreterare, Martin Ekepil Ringelid, ekonomichef, §§ 65-69, Mattias Edsbagge, enhetschef, §§ 65-70, Charlotta Karlsson, bygglovhandläggare, §§ 79-83, Christian Björkman, fysisk planerare, §§ 71- 75, Jhenny Jakobsson, bygglovhandläggare, §§ 75- Maria Hansson, fysisk planerare, §§ 70-74, Niclas Brolin, bygglovshandläggare, §§ 71-77, Sofia Norrback, bygglovhandläggare, § 79, Per Lindgren, miljöskyddsinspektör, §§ 70-73, Ingrid Thomasson, Länsstyrelsen, §65, Stefan Hallin, byggnadsinspektör, §§ 73-78 Utsedd att justera Ylva Bendelin Justeringens plats Nämndsekreterarensrum tisdagen den 21 april klockan 15:00 och
    [Show full text]