HOBURGSBLADET Nr II Utgiven av Hoburgs hembygdsförening År 2014

Kära hembygdsvänner!

Vi närmar oss nu en förmodligen snöfri jul och nyårs- och att vi därmed skulle kunna hålla fl er visningar. helg efter en rekordvarm höst. Bra naturligtvis, men Vi har två FAS 3-anställda damer som sitter vid bibli- ändå inte. Är det en tillfällighet eller något permanent? oteket i och skannar dokument för vår fören- Vid Bottarve har vi i år haft en fi n turistsommar med ings räkning. Ett viktigt uppdrag. Vi har samlat ihop mängder av besökare. Allt har i stort sett fungerat mängder av gamla tidningsurklipp och gamla foton planenligt. Som vanligt rörande vårt område. De har vi haft förmånen med håller nu på och skannar en stor mängd frivilligar- och lägger ut alltihop på betare. Utan dem skulle Internet hos företaget verksamheten vid Bottar- Bygdeband, fritt att ta del ve knappast fungera alls. av för alla som söker in- Ett stort tack till dem! formation. Intressant idag, I kaff estugan har verk- och betänk vilket värde samheten löpt väl med den här dokumentationen trevliga ungdomar som om vår bygd kommer att tidvis har fått slita hårt ha om låt oss säga femtio, när gästtrycket har varit Järnvägsstationen i Burgsvik. Foto från familjen Stengård sjuttiofem år! starkt. Vi har haft förmå- Från länsstyrelsen fi ck nen med Gunnel Nilsson anställd som husmor. Eva vi i höstas uppdraget att kartlägga 1900-talets kultur Johansson är huvudansvarig för hela verksamheten runt i våra fem socknar. Vi var några i styrelsen som satte kaff estugan, även hon en av de ideella medarbetare som oss och började notera allt vi kände till av yrkesutövare vi inte klarar oss utan. i socknarna under hela det förra seklet. Det tog fl era En stor avlastning har den mångkunnige Stig Sjöberg kvällar att uppteckna allt vi kunde komma på. Det blev från Vamlingbo inneburit för oss alla. Från och med i en enorm mängd snickare, handlare, kokarmödrar, somras har han varit anställd som vaktmästare vid Bot- sömmerskor och andra liksom speciella platser som tarve - och förhoppningsvis för många år framåt. exempelvis Sågbacken i Vamlingbo, Vambi i Hamra och Nu skall Hoburgs hembygdsförening inte bara vara dansbanan i Burgsvik. Vi hade nog inte tänkt på vilken ansvarig för Bottarve utan vara en förening för hela verksamhet det var på gång i socknarna på Storsudret Storsudret. Vi hade i september vid Kulturens Dag en för hundra år sedan! visning av försvarsanläggningen Skansen i Fide.Vi blev En tillönskan om en riktigt god jul till alla våra med- överraskade över hur stort intresset för den visade sig lemmar. Vi ses på det nya året, som jag också önskar vara. Det kom mycket folk och jag upplevde att det skall bli gott för oss alla i stort sett var fullsatt i kyrkan i Fide där vi inledde Er ordförande visningen. Vi arbetar nu på att Skansen skall få bevaras Kerstin Jonmyren

Mer om Bygdeband Bygdeband är en öppen föreningsdriven webbplats för lokalhistoriskt material och är uppbyggd kring platser runt om i Sve- rige. Förutom fakta och berättelser om platserna fi nns knutet bilder och dokument, information om personer som någon gång bott på platsen, men även ljudfi ler och fi lmer. Sammantaget handlar det om över en miljon platser, bilder, dokument och personer, och innehållet växer hela tiden. För materialet står Sveriges hembygdfsförbunds hembygdsföreningar. Bygdebands innehåll bygger alltså på föreningsarbete och alla sveriges platser är inte täckta. På en del platser fi nns mycket information och kring andra mindre. Har du intressant information kring en exempelvis en bild eller en plats i vår bygd, kontakta gärna [email protected] . Läs mer på www.hembygd.se/bygdeband eller följ och delta i samtalen på www.facebook.com/bygdeband Vid ett senare möte beslutades programmet: Välkomsttal, sång, musik och föredrag från Hoburgsplatån, dessutom Fortsättning på artikelserien Studiecirkeln om lekar och idrott på lämplig plats. Hans Westberg menade att man brukade hålla till på den plats där Majstregården nu ligger. Utanför grottan skulle spelet om Hoburgsgubben BOTTARESÅRKAR framföras. Gubben framträder där med sång och tal. Majstredrängen dyker upp, får en gåva av gubben, och be- Tredje träffen i Vamlingbo bygdegård den 23 mars 2003. rättar hur det förhåller sig med den. Sedan följer en stund på gutamål. Det framgår inte om det gällde uppläsning eller samtal. Man tänkte inköpa 2000 stycken billiga festmärken, och Göthe Carlsson fortsatte högläsningen ur protokollsbo- Turistföreningens vägvisare stod det Hoborgen. Styrelsen inträdesavgiften sätts till en krona. ken. Jag har endast antecknat en liten del. protesterade. Förra gången läste vi om hur Hugo Hansén hade givit 1927 (troligen på årsmötet 2/2) föreslås att sommartinget hembygdsföreningen löfte om att få överta ett hus vid Gis- Det noterades att en myntsamling hade inköpts till gården förläggs till Holms fi skeläge med utfl ykt till Heligholm, le på Hamnvägen i Burgsvik, det var 31/1 1924. Nu stod av KPA Österberg, prästen i Öja. där traktens sagor skall berättas. Alternativt skall festen ”Bottaresårken” Zacharias (Zacken) Boberg mediterar på att läsa att löftet var återtaget 28/2 1925. Det framgick Det beslöts att gardiner skulle sättas upp i vardagsstugan. vara i Burgsvik med ett kulturhistoriskt tåg. grannens trappa. Foto från familjen Ahlér inte varför. Det kan ha varit den gamla gotlandsbyggning Om det tidigare hade funnits gardiner där, eller hur det som stod ungefär där familjen Ekelöf nu bor. Den revs hade sett ut fanns inga anteckningar om. Slutligen beslöts Det meddelas också att agtaket skall repareras och medel Beslöts att uppföra en smedja, eller rättare sagt fl ytta den senare. än en gång (det var några år sen sist) att en förteckning ansökas om hos Gotlandsfonden. Man beräknar kost- från Digrans i Sundre till Bottarve. över samtliga föremål skulle göras. naderna inklusive material och förtäring till 960 kronor. År 1925 blev Per Ahlér utsedd till uppsyningsman för Senare bestämdes omläggningen till försommaren 1929. Nytt beslut om katalog över föremål. 500 ex av den ska Bottarvegården, och 1926 invaldes hans hustru Maria i Sommartinget 1926 ville man förlägga till . (Ladugården byggdes år 1890 och därefter har agtaket tryckas för försäljning. styrelsen. Man föreslog följande program: 1) Sagospel om Hoburgs- lagts om år 1929, 6/9 1949, 4/9 1976, 13/9 1986 och 2/9 1931 hölls sommarfesten vid Bottarve. Nyckeln skulle handhas för visning av Maria, som i gen- gubben. 2) Musik av mässingsorkester. 3) Föredrag. 4) 2006) Oskar Olsson, Öland med fl era sponsorer föreslår detta gäld erhöll intäkterna från entréavgifterna. Idrott och danslekar. år att från Gotlands Fornvänner inköpa Hoburgen, ett Två beslut som troligen inte verkställdes hittade vi: förslag som tacksamt emottogs. Olsson var ättling till den I augusti 1925 ansöktes om serveringstill- 1)Hugo Hansén föreslog att Anderse gift i Fide skulle stenhuggarsläkt som hade bott vid Sundre Annex, vid stånd för 200 fl askor pilsnerdricka klass 2 upprustas. nuvarande grindarna till militärområdet vid Hoburgen. till sommartinget. Man skulle tillfråga Th e- Skansen i Stockholm hade hört av sig och erbjudit fören- odor Erlandsson, Bungemuseets grundare, 2) Ett album över pokalsegrarna i Bottarvevarpan skulle ingens medlemmar fritt inträde på Skansen, mot att deras som föredragshållare. inköpas. medlemmar skulle få fritt inträde vid Bottarvegården. Styrelsen avslog erbjudandet. En man vid namn Törnqvist hade tillskrivit Vid ett möte (vintern 1928?) begärde Maria Ahlér 5 Beslöts då även att sätta upp en brunnsholk med ”jugn” styrelsen. Han hade rest en minnessten över kronor i ersättning för städning o dylikt, vilket styrelsen ej på gården. (Nytt brunnslock och jugn byggdes först runt Gustav V på Hoburgen och ansökte nu godtog, utan bjöd 3:50 kronor. 2007 av Erik Larsson. En jugn är den långa hävstång med om att hembygdsföreningen måtte betala Hennes sonson Per-Eric berättade att hon då skulle ha vilkens hjälp vattenspannet lyfts ur brunnen ) uppsättningen, och då få föreningens namn frånsagt sig alltihop. inristat på stenen som ett kvitto på erlagda Vid ett ”eftermöte” på gården förstod herrarna att det Slutligen hade Hasse Westberg ett mycket intressant kostnader. Styrelsen nekade med det skälet kanske inte var ett så klokt beslut, varför hon antagligen tidningsurklipp från täckatingen 1949 med sig och visade att de inte hade några pengar till det. fi ck sina 5 kronor i fortsättningen. studiecirkeln. Där var en även en bild på Lasse Boberg På styrelsemötet den 1/5 samma år ålades med. Törnqvist att bortföra stenen. Skedde det 1928 beslöts om renovering och uppsnyggning av övre inte skulle föreningen göra det på hans kammaren. Vi undrade om detta verkligen blev utfört. Det här var den sista träff en i studiecirkeln om Bottares- bekostnad. Gotlands Fornvänner ville att föreningen skulle sätta upp årkar och museet. För undertecknad som då arbetade i En tredje gång fi gurerar denna sten i ett stängsel runt Hoburgen. Man svarade att föreningen Leader+ projektet på gården var det informativt och vär- protokollet. Det är ett år senare, i juni inte hade råd med detta. defullt att få prata med människor som faktiskt hade mött 1926. Den är ännu ej borttagen, varför Man beslöt däremot om ”sedvanligt” ting vid Heligholm. bottaresårkar Lars och Zackris. man beslutar att städsla två sundrebor att På mötet den 21/7 samma år bestämdes programmet: ofördröjligen bortföra stenen. Föredrag av rektor Rickard Steff en, : Natur och Ing-Marie Tellström historia på Storsudret, och av en professor Nyhlén: Vid den här tiden var det vanligt att för- Guten som sjöfarare och vapensmugglare. Därtill sång av svenska de gotländska gårdsnamnen, om Öja-Vamlingbo sångkör. MEDLEMSAVGIFTEN 2015 det nu var nitiska lantmätare eller någon Samma år väljs på fyllnadsval Rudolf Olsson, Nore, in i I det här numret av Hoburgsbladet fi nns bifo- annan myndighet som stod bakom det. styrelsen efter vågmästare Axel Petterssons avsägelse på gat ett inbetalningskort för 2015 års medlems- Nu ville man översätta gårdsnamnet grund av bristande tid. Ranarve till Randarve (i Öja). avgift som är 100 kr. Vi är tacksamma för ditt Detta godtog ej styrelsen. 1930, 28/2 beslöts att anskaff a portluckor samt luckor medlemsskap. År 1930 var det dags igen. På Svenska Maria Ahlér visade Bottarve på 1950-talet. Foto från familjen Ahlér (grind) till leilgardn (trädgården). Ännu ej utfört 2003!

mellan delarna. Det blev bullsmörgås, som ännu är mycket ningen Th orunn Snaedal skrivit en intressant bok ”Med- uppskattade, särskilt av dem som fi ck det som barn. an världen vakar”. Det var där jag fann förklaringen till pronomenet ha. Det är ingen bok för sträckläsning, men en Vid kalas av olika slag skulle det fi nnas både vita och gula givande uppslagsbok. bullar. De gula innehöll saff ran, annars var formen densam- ma. Saff ran anses för övrigt vara en krydda som gotlän- 4. Ordet sårk ningarna tidigt tog till sig och tillsatte maträtter. Då och då kommer frågan upp till diskussion: Varför säger Vid atingg av olika slag (gemensamma arbetsdagar för nå- gotlänningarna sårk om en pojke, ett ord som tidigare got ändamål) skulle det vara rejäl mat som mättade, så för också användes för en ogift man, en gammelsårk. Själv har dem bakades särskilt stora bullar. Vid syföreningsauktioner jag stött på ordet i en 1700-talsskrivelse vid något tillfälle. skulle det vara särskilt välformade bullar som bjöds på, inte Ibland har det föreslagits att ordet har samband med det vardagsbullar. svenska ordet sork, djuret, men det ordet användes inte i gutamålet. Man talade om storråttor och småråttor - eller Som variation till läggde bullar bakades ibland stråibullar. bara råttor. De var bullar med fyllning av olika sorter. Sist ströddes pärlsocker över bullen och därav namnet. Häromdagen drog jag upp frågan med en god vän från Tecknat av Agneta Engström av Agneta Tecknat I vår kaff estuga kommer vi framöver att ha gotländsk mat Island, bosatt i Visby. Hon menade att bakgrunden till ordet som tema. Där kan ni även smaka gotlandsbullar. På väg- sedan länge är känt: garna har vi stora foton av olika typer av läggning av bullar. På isländska fi nns ordet strákur – med strak i ackusativ - MMäMärkligtrkklligtg nnogogg äärr GGoGotlandtlland enensamtsamt oomm sesedendeen mmemedd lalagdagda bubul-ul- med samma betydelse som det gotländska sårk. Det rör sig Prat´Prat´ kkloktlokt mmee ggutarutar lalarr ”l”läggdeläggde bubullar”llar” .Man.MMan ggörör enen vavanlignlig vetedegveteddeg medmed mjölk,mjölk, 2. Ordet Storsudret alltså om ett fornnordiskt ord, som har bevarats på Island smsmör,ör sosocker,cker jäjästst oochch vvetemjöl.etemjöl NärNär degendegen harhar jästjääst en stund Jag har tidigare uppfattat Storsudret som ett modernt och på . Lite förändras ord genom århundraden. Har du hört nåt konstigt gutamålsord som behöver en formas smala rullar ”läggdar” av den som sedan knyts ihop uttryck påkommet för ett par årtionden sedan, men nyligen Det är möjligt att det kan fi nnas kvar i norska dialekter förklaring, eller sett en märklig tradition som du undrar på olika sätt. Ny jäsning, och efter gräddning ”bakningg” är hittade jag uttrycket i en skrivelse av kyrkoherden H P också. Även där brukar gamla fornnordiska ord och uttryck över? Under den här vinjetten behöver vi din medver- resultatet just en gotlandsbulle. Gadd i Öja vid sekelskiftet 1900. Det kan säkert vara ibland ha bevarats. kan. Skriv till Hoburgsbladet på adressen mycket äldre än så. [email protected] Före frysboxarnas och plastpåsarnas tid förvarades bröd Fram till vikingatiden – för cirka tusen år sedan – talades 1. Den gotländska läggde bullen och bullar i skrin eller burkar. Det tar ungefär en vecka Men varifrån kommer uttrycket? Det kan inte vara så ungefär samma språk i hela det mycket glest befolkade innan vetebröd möglar, men redan efter tre-fyra dagar blir Norden. Några århundraden senare förändrades språket i I somras hade vi vid Bottarve en kursdag i att lägga en bul- att det innefattar den största delen av hela Sudret, för det bullar så torra att de inte är särskilt smakliga längre. För att Skandinavien genomgripande på grund av infl yttning av le. Kursdeltagarna hade trevligt och förhoppningsvis blev stämmer inte alls. Att det var fl er storbönder här än på an- fräscha upp dem brukade man då dela dem och lägga smör nordtyskar till städerna. Man brukar ibland säga att svenska, de experter på just att forma en gotlandsbulle. dra håll, knappast. Att bönderna skulle vara högfärdigare här än på andra håll på Sudret, alltså ett hånfullt uttryck av norska och danska idag är någon sorts tyska dialekter. grannsocknarna som har föreslagits, är givetvis möjligt. I så Island däremot behöll det gamla språket rätt intakt. Även fall måste uttrycket vara mycket gammalt, eftersom folk här Gotland behöll sin närbesläktade forngutniska rätt länge. själva länge har använt det helt neutralt. Den försvann egentligen först på allvar efter 1645 när ön blev svensk, då den svenska staten satte in en stark försven- Att våra socknar upplevde en verklig storhetstid under tidig skningsprocess. medeltid stämmer helt. Gotlands två högsta landsortskyr- kor, Öja och Vamlingbo - med sitt nu nedfallna torn kan Så till sist den sanna historien om leil sårken ses som ett av fl era vittnesmål för det. Liksom den stora Er ordförandes äldsta barnbarn, Samuel då i fyra-femårsål- mängden belagda ruiner av medeltida fl ervåningshus av dern, var på besök hos sina morföräldrar i Värmland. Där sten. Men att uttrycket skulle vara så gammalt känns lite kretsade några rovfåglar på avstånd runt i luften. Mormo- overkligt. Så – varifrån kommer egentligen uttrycket? dern påpekade att de var rätt nyttiga: - De brukar kunna ta sorkar. 3. Ordet ha Varpå barnet rusade in i huset. Mormor frågade vad det var Ett annat intressant ord är det gotländska ”ha”. I svenska och fi ck svaret: används ordet hon. Det är inte någon sorts felsägning eller - De kan ju komma och ta mig. missförstånd som jag ibland har hört det lite nedlåtande be- Mormor förstod inte sammanhanget, att farmor brukade skrivas. Ordet är av gammalt datum, fanns redan i forngut- kalla barnet leil sårken. niskan under medeltiden, för 700-800 år sedan. /Kerstin Jonmyren Om forngutniskan har isländskan och sommargotlän-

HOBURGSBLADET

Ansvarig utgivare: Kerstin Jonmyren E-post: [email protected] Telefon sommartid: (c:a 1/5-15/9): 0498-498240 Hemsida: www.bottarve.se Telefon vintertid: (c:a 15/9 – 1/5): 073 97 09 259, Mer kontaktinformation: guteinfo.com Bullar ”läggde” på bakkursen vid Bottarve. Ing-Marie Tellström Tryck: paHemse tryckeri bottarvegrannen Sture Söderström fi ck rycka in med trak- Så justerades stenen till rätt kompassläge, den inristade torhjälp. Dessutom höll han ett improviserat, men säkert latituden måste passa med verkligheten, och vi tackade för Den hemlighetsfulla utmärkt välkomsttal på ryska. en festlig eftermiddag där vårt historiska samband med Letterna trollade fram delikatesser från Tukums och bjöd Tukums stärktes. minnesstenen vid Bottarve. på. Det var aldarisöl förstås, dessutom läckert surdegsbröd på råg och starka såväl som ampra ostar. Du fi nner minnesstenen intill trojaborgen i norra delen av Tottes Täppu.

Personal i Kaffestugan för 2015

Nu börjar vi förbereda anställningen av ungdomar för kommande sommarsäsong i kaffestugan vid Bottarve. Töisar och sårkar som är raska och glada och gillar att ha mycket folk omkring sig är välkomna att söka jobbet. Kontakta Eva Johansson, som svarar för anställningarna.

Hennes e-postadress är [email protected] och telefon 0705 30 79 13

ALLA KAKOR som bakas till våra kaffi kalas på nyårsdagen och nationaldagen - de är bakade av kvinnor på Storsudret och skänkta till hembygdsföreningen. Det är en storartad insats för föreningens ekonomi! Ett stort och hjärtligt tack till er, alla bagerskor! Vi ses på upptaktsträffen! Styrelsen

Det har alltid funnits starka band mellan Baltikum och idén till att sätta upp minnesstenar på den 57:e bredd- Julklappstips Gotland. Vatten förenade i gammal tid och land och graden, den latitud Riga, Tukums och Jurkalne ligger på. skogsmarker var barriärer. Ett tidigt exempel av många På Gotland går den i princip längs vägen till gårdarna vid Boken om Vamlingbo och Sundre utgiven 1996, kostade från början 700 kronor. är en vikingatida begravningsplats i Lettland där man Västlands i Vamlingbo. Nu vill bokkommittén göra ett julerbjudande och sänka priset till 295 kronor. har konstaterat att det är gotländska soldater som är begravda. Så kom det sig att den 11 augusti 2000 kom en delegation Boken fi nns till försäljning på Burgsviks bibliotek eller hos Lars-Erik Karlsson i Vamlingbo. 1991 fi ck Gotland en vänort i Tukums, ett distrikt letter hitut tillsammans med Folke Jonsson, , som ------i Lettland. Gotland ville visa sin vilja att stödja och representant för Gotlands kommun, dåvarande honorär- hjälpa befolkningen efter Sovjetunionens fall. Hjälpen konsuln på Gotland Fjalar Linge samt bibliotekarien Boken om Vamlingbo och Sundre innehåller långa ägandelängder för alla gårdarna i socknarna från har bestått i social- och sjukvård, fritidsgårdar, och en Oskar Pettersson i Hemse, en sann kultur- och bistånds- 1700-talet fram till 1996. Alla villor och fritidshus är också inventerade med ägandeuppgifter. Dessutom skola.. Det har också gjorts gemensamma kultursats- arbetare för de baltiska staterna, för att placera denna ningar. minnessten. fi nns ett antal artiklar kring socknarnas historia. Att Bottarve, några hundra meter längre söderut än 57:e Lettland och Tukums ville från sin sida visa sin upp- latituden, valdes istället för västlandsvägen är för den mer Många har uttryckt en önskan om en fortsättningsdel för boken med uppdatering av bebyggelsen och skattning och tacksamhet mot Gotland för det generösa publika platsens skull. ägandeförhållandena. Det behövs ideella krafter till det uppdraget. Ett par personer i Vamlingbo har nu mottagandet av fl yktingarna som kom över Östersjön till Stenen är cirka en meter i diameter och 40 cm hög, med med fl era orter under kriget. inskriptionen 57° 00’ årtalet 2000 samt företaget Aldaris anmält intresse för uppdraget. Vi behöver fl er för att kunna sätta igång. Många fl yktingar for från Jurkalne, med sin strand av 30 logga. Man kan vara åretrunt- eller fritidsboende, vara beredd att göra mycket eller lite. Alla krafter behövs. meter höga sandbankar vid östersjökusten rätt österut om Storsudret. Undertecknad minns väl den dagen när bussen med letterna kom, tillsammans med en lastbil som fraktade Hör gärna av er till Kerstin Jonmyren Viktor Gabrilov, chef för det kända bryggeriet Aldaris minnesstenen. Ett missförstånd gjorde att kommunen [email protected] eller 076-8079495 i Riga, gör varje år en kultursatsning. År 2000 fi ck man inte hade någon maskin på plats för att lasta av stenen, så Kultur får människan att utvecklas och må bra. Därför stöder vi annonsörer Hembygdsföreningen!

Galleri, Café & Restaurang och Trädgårdsbutik ensionat, restaurang, musik, Vi har ett urval vackra krukor, ört- och kryddväxter, och konferens. redskap och inspiration för din trädgård. P Välkommen till gemenskapen Hoburgsvägen 3, 623 35 Burgsvik. VAMLINGBO PRÄSTGÅRD i Burgsviks klassiska paradvilla! 0498-49 84 90, 0705-88 39 61 Öppet i jul och nyår 27–30 december 2014 kl 11–17 [email protected], www.gragasen.se 2–6 januari 2015 kl 11–17 2015 öppnar vi sedan till Påsk, helger i april och dagligen från 1 maj 2015. För förfrågan angående visningar vid andra tider kontakta [email protected] Tel muséet 0498-202691, caféet 0498-202696 www.larsjonsson.se JONSSONS

Tel: EL AB 0498-49 80 30 Tel. 0498-49 71 52 Fax: 073 08 77 001 0498-49 80 56

GRÖTLINGBO Tel: 0498-48 60 11, 070-557 44 61

BURGSVIK

Vamlingbolaget 0498-49 70 90 Tyger och kläder Design Kristina Torsson Tillverkning i Vamlingbo Besök vår hemsida www.vamlingbolaget.com Välkommen till vår butik För öppettider ring: 0498-49 80 80

VISBY Tel. 0498-21 80 40, HÄSTGATAN 22