DOCSLIB.ORG

Den Så Kallade Stenmästargravstenen Från 1570-Talet I Vamlingbo Kyrka På Gotland : Text, Tolkning Och Bakgrund Beyer, Jürgen Fornvännen 2011(106):2, S

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Den Så Kallade Stenmästargravstenen Från 1570-Talet I Vamlingbo Kyrka På Gotland : Text, Tolkning Och Bakgrund Beyer, Jürgen Fornvännen 2011(106):2, S Den så kallade stenmästargravstenen från 1570-talet i Vamlingbo kyrka på Gotland : text, tolkning och bakgrund Beyer, Jürgen Fornvännen 2011(106):2, s. [113]-126 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2011_113 Ingår i: samla.raa.se Art. Beyer 113-126:Layout 1 11-05-31 12.48 Sida 113 Den så kallade stenmästargravstenen från 1570-talet i Vamlingbo kyrka på Gotland Text, tolkning och bakgrund Av Jürgen Beyer Beyer, J., 2011. Den så kallade stenmästargravstenen från 1570-talet i Vamlingbo kyrka på Gotland. Text, tolkning och bakgrund. (The so-called stone mason’s tombstone in the church of Vamlingbo, Gotland. Text, interpretation and back- ground). Fornvännen 106. Stockholm. This is a study of a slab from the parish church of Vamlingbo, Gotland, probably dating from the 1570s and long believed to be the tombstone of a stone mason. Its Low German inscriptio n is edited with critical attention paid to earlier transcrip- tions. Possible dialect influences on the language of the inscription are discussed as are the spelling skills of the era’s stone masons. The paper further traces the reloca- tions of the stone back to the first mention in 1864. The original purpose of the stone is unclear. It may not have been intended as a stone mason’s tombstone at all. The paper closes with some methodological reflections on the transcription of inscriptions and on using tombstones as sources in cultural history. Jürgen Beyer, Tartu University Library, ResearchCentre, W. Struve 1, EE–59001 Tartu [email protected] Vamlingbo ligger längst söderut på Gotland. När gravhällen (fig. 1–3) finner man att inskriften man kommer in i kyrkan hittar man bland psalm- inte är så farligt skadad, men den är svårtolkad av böcker, vykort och små böcker som manar till andra skäl. Ett är att den är skriven på lågtyska. eftertanke ett litet häfte med en beskrivning av Dessutom anger den två skilda dateringar, 1577 kyrkan. Det visar vägen till många sevärdheter, och 1579. Men det största problemet uppstår nog och när turen har kommit till gravhällarna får när man vill läsa texten som gravskrift. man veta: »Bland övriga gravstenar märks en från Först något om det lågtyska eller plattyska. 1570-talet lagd över en stenmästare. Inskriptio- Detta språk talades (och talas delvis ännu) i hela nen är delvis skadad, men på själva stenen finns Nordtyskland. Språket började undanträngas av olika stenhuggarverktyg inhuggna» (Kortfattad högtyskan som skriftspråk i vissa områden redan beskrivning 2008, s. [9]). (Den vetenskapliga be- före reformationen, men språkbytet var en mycket skrivningen av kyrkan i serien Sveriges kyrkor har långsam process. På 1570-talet var det t.ex. för tyvärr inte utkommit ännu. Författaren, Bengt tyskar i Visby fortsatt naturligt med en lågtysk Stolt, har meddelat mig att manus har varit fär- gravskrift (Hamner 1933, s. 41, 79, 130; Svahn- digställt en längre tid, men att en flaskhals på ström & Svahnström 1986, s. 91; för medeltiden, Riksantikvarieämbetet hittills inte har låtit bo- se Gabrielsson 1971 & 1972). Ännu på 1630-talet ken passera.) var lågtyska gravinskrifter vanliga i Visbys dom- Vid en närmare granskning av den nämnda kyrka (Hamner 1933, s. 41, 100 f, 122,126, 175, 205, Fornvännen 106 (2011) Art. Beyer 113-126:Layout 1 11-05-31 12.48 Sida 114 114 Jürgen Beyer Fig. 1. Gravsten i Vamlingbo kyrka, Gotland, sedd mot söder. Foto förf. —Stone slab in the church of Vamling- bo, Gotland, viewed toward the south. Fig. 2. Gravsten i Vamlingbo kyrka, Gotland. Detalj. Foto förf. —Stone slab in the church of Vamlingbo, Got- land. Detail. Fornvännen 106 (2011) Art. Beyer 113-126:Layout 1 11-05-31 12.48 Sida 115 Den så kallade stenmästargravstenen 115 Fig. 3. Gravsten i Vamlingbo kyrka, Gotland. Detalj. Foto förf. —Stone slab in the church of Vamlingbo, Got- land. Detail. 226, 236). Vid denna tid hade redan en föränd- ventioner som var förhärskande på papper. Tro- ring ägt rum i Tyskland. Under de första decen- ligen har det två orsaker: den antika förebilden nierna av 1600-talet hade utgivningen av lågtys- och det faktum att de latinska bokstäverna är ka böcker minskat betydligt, men från och med enklare att hugga i sten. 1630-talet ökade de lågtyska tryckens antal igen. Alla bokstäverna på vår sten är således latins- Dessa använde emellertid ett något annorlunda ka versaler, men de uppträder med vissa varia- språk. Författarna försökte nu gärna återge tal- tioner. Vid sidan av de normala N finns också två språkets dialektala färg, framför allt i bröllops- spegelvända N (i »ANNO») – något som vid den- dikter. Tidigare hade man däremot skrivit en nor- na tid troligen inte betraktades som fel. A före- maliserad lågtyska (Sodmann 2000; Beyer 2009). kommer i två former (med och utan tvärstreck). Inskriften på vår gravhäll löper ett varv med- Medan de flesta S har likartad form, finns också sols kring stenen. Därmed står det redan klart att en spegelvänd variant och en annan som liknar stenen inte var avsedd att stå upprätt, utan den den spegelvända till utseendet. Kanske är de inga skulle ligga på marken eller i golvet. Det var ock- bokstäver utan markerar textens början och slut. så det vanliga sättet på Gotland långt fram i Fastän några bokstäver är skadade kan man tiden. Bokstäverna är upphöjda, vilket är vanligt genom noggrann jämförelse med bättre bevarade på Gotlands gravstenar från 1500-talets andra bokstäver i de flesta fall få en säker bestämning av hälft. 1600-talets gravstenar däremot har vanli- varje bokstav. Bokstävernas form stämmer bra gen ristade inskrifter, som var enklare att göra. med en datering till slutet av 1570-talet. Richard Fastän (låg)tyska och danska genomgående tryck- Steffen (1935, s. 6) anger stenens mått till 2 x 1,08 tes i gotiska versaler och gemener finner vi på m och betecknar materialet som Hoburgskalk- gravstenarna från tiden efter reformationen en- sten, medan David Gadd kallar den »marmor- dast latinska versaler (jfr Hamner 1933, s. 21). sten» (LA Visby: Personarkiv Gadd, A IX:1, nr 1, Epitafiernas texter följer däremot de skrivkon- s. 191). Fornvännen 106 (2011) Art. Beyer 113-126:Layout 1 11-05-31 12.48 Sida 116 116 Jürgen Beyer Medeltidens gravhällar har behandlats i forsk- Överst ningen under mycket lång tid, men de efterrefor- 1577·OEN[·B]EIGS·STAFAND matoriska gravstenarna har fått mindre upp- 1577: Steffen har endast »77». Enligt hans illustration märksamhet. Lokalhistoriker har förstås förteck- skulle stenen vara skadad före »77». Så är inte fallet. nat dem och konsthistoriker studerat de mera Inget tyder på att stenen skulle ha blivit restaurerad i elaborerade exemplaren, men ett mera systema- mellantiden. tiskt intresse kan först konstateras på senare år. OEN:Steffen:»(J)OEN». I1500-taletslatinska versaler Det pågår nu forskning om dessa föremål inom skulle det knappast förekomma ett J. Det skulle ersät- de vetenskapliga disciplinerna personhistoria, kul- tas av I (på liknande sätt görs V i stället för U). Säve och turmiljövård och arkeologi (Staecker 2002; 2003; Kristiansson läser »DEN». D-na är i denna inskrift 2007; Andersson 2007; Apelman 2008; Jonsson mycket bredare och därför kan D uteslutas. Före O-et är 2009) och ett lexikon över sepulkralkultur håller inskriften skadad; där skulle en mycket smal bokstav på att utges i flera band (Sörries 2002; Sörries & rymmas, t. ex. I. Gadd skriver därför som kommentar Knöll 2005). Vamlingbostenen reser emellertid till »oen»: »Trol. Ioen». ett antal frågor som denna forskning ännu inte [·B]EIGS: Läsningen av B som första bokstav är osäker. har behandlat. Kanske är det S. Det är också oklart om den sista bok- staven skall vara ett S. Den ser ut som ett spegelvänt S. Edition av texten Medan det som sagt förekommer spegelvända N i in- År 1935 publicerade Steffen en transkription och skriften skulle detta vara det enda exemplet på ett spe- en illustration av gravstenen. Bilden anges vara gelvänt S. Kanske markerar det endast avslutningen på »lav. T. Carlsson efter fot. R. Steffen» (Steffen inskriften och skall inte läsas som bokstav? E-et är 1935, s. 6). Steffens två textåtergivningar avviker mycket smalare än i resten av inskriften och både E och något från varandra. Äldre än Steffens är hand- I är mycket högre än det följande G. Uppenbarligen fat- skrivna transkriptioner av Per Arvid Säve (UUB: tas i-punkten över I -et. Det välbevarade I i »SEIL» Handskriftsavd.: S 40n, s. 57 (koncept); LA Vis- däremot har en tydlig i-punkt (i ordet »NICOLAVS» by: Film AB 33 (renskrift), s. 175), av prästen Karl är övre delen av i-et skadat). Före och efter »EIG» Peter Kristiansson (LA Visby: Personarkiv Kris- finns inget mellanslagstecken. Säve skriver »BEIG 8» tiansson, F III 10:1, nr 3, s. 40) och möjligen av i sin anteckningsbok och »BEIG3» i renskriften. Kris- arkivtjänstemannen Gadd (LA Visby: Person- tiansson har »8 Eigs».I ett koncept överväger han tolk- arkiv Gadd, A IX:1, nr 1, s. 190f.). En icke helt ningen »8aug.»(LAVisby: PersonarkivKristiansson, F nöjaktig avskrift av Kristianssons transkription III 10:3, opaginerad), men den kan uteslutas – såväl finnes i LA Visby: Avskriftssaml., vol. 80, fol. 71r. paleografiskt som innehållsmässigt. I det följande återges rad för rad texten i den STAFAND: S-et har en något annan form än i resten av form jag anser vara den mest korrekta. I kom- inskriften; kanske markerar det endast var texten bör- mentardelen nedan ryms de andra transkriptio- jar (liksom det spegelvända S sist i föregående ord mö- nernas avvikelser samt kommentarer till dem och ligen betecknar textens av-slutning). Vid T-et sitter det till vanskligheter i texten. Om en skadad bokstav lodräta strecket inte i mitten av tvärstrecket, men en kan läsas med rimlig säkerhet återges den utan bit till höger; möjligen kunde det också vara siffran 7.
Load more

Recommended publications
  • VA-Utbyggnadsplan För Region Gotland Plan För En Hållbar Utbyggnad Av VA-Försörjningen
    VA-plan 2018 VA-utbyggnadsplan för Region Gotland Plan för en hållbar utbyggnad av VA-försörjningen Möjligheten att försörja nuvarande och tillkommande VA-planeringens olika dokument behöver hållas aktuella invånare och besökare med vatten har under de senaste för att de ska vara ett användbart underlag i regionens åren varit en begränsande faktor för exploatering och arbete med VA-frågor och översiktliga planering. Allt utveckling av bebyggda områden på flera platser på Got- eftersom VA-utbyggnadsplanens åtgärder genomförs land. Vision och strategi för Gotlands VA-försörjning 2030 skapas ett nytt nuläge som blir utgångs¬punkt för över- som antogs av Regionfullmäktige den 18 december 2017 syn av VA-strategin. En avstämning av VA-utbyggnads- är tydlig. Regionens arbete med VA-försörjning behöver planens åtgärder och införlivning av åtgärderna i verk- ske med utgångspunkt i tillgången till tjänligt dricksvat- samhetens budgetplanering sker årligen. ten och möjligheten att ordna en godkänd avloppsan- läggning – på hela ön. Region Gotland tar ett helhetsgrepp kring långsiktigt hållbar planering av dricksvatten, spillvatten och dag- vatten. Arbetet sker stegvis. Detta dokument är en VA-ut- byggnadsplan för Region Gotland som tillsammans med andra delplaner skapar en samlad VA-plan. Ansvaret för VA-utbyggnadsplanen ligger hos Tekniska förvaltningen, därtill berörs flera andra förvaltningar av planen. ÖNSKAT LÄGE 2030 • En beskrivning av ett fram- tida läge för VA-försörjningen på Gotland som ger alla berörda VA-PLAN samma syn på vart investeringar och arbete ska leda. • Sammanställning av åtgärder som behövs för Antagen av regionfullmäktige att i enlighet med strategin, 2017-12-18 STRATEGI gå från nuläget till ett önskat • Tydliga riktlinjer om vad som läge (målbild/vision).
    [Show full text]
  • Hain Rebas Gbg, Oct 3Rd, 2010
    1 Hain Rebas Gbg, Oct 3rd, 2010 Frustration and Revenge? Gotland strikes back - during the long 15th Century, 1390’s -1525.1 1. Agenda After having enjoyed increasing prosperity from the time of the Viking Age, the overseas commerce of the Gotlanders and the Visby traders began to decline sometime around the beginning of the 14th century. Navigation and ships improved, trade routes changed. Waves of unrest and pestilence around 1350, followed by the Danish violent conquest 1361, slowed down business even more. In the following years the Danish king rigorously contested Hanseatic supremacy at sea, but was definitively beaten 1370. Then the lines of royal succession became blurred both in Denmark and Norway, as well as in Sweden. The following rumbling and warring for the Scandinavian thrones, with Mecklenburgers and Hanseats actively involved, further reduced Gotlandic/Visbyensic positions in Baltic Sea matters. Finally in 1402 the Gotlanders were compelled to lease out their centuries- old trading station (Faktorei) Gotenhof in Novgorod, i.e. their pivot point on the lucrative Russian market, mercatura ruthenica, to the newly emergent Reval/Tallinn. Questions: Could the subsequent dramatic history, beginning with the arrival of the Vitalian Brethren in the early 1390s on the island, and ending with Lübeck’s sacco di Visby 1525, be defined as outbursts of Gotland frustration and attempts at come-back, even revenge? Can we identify a line of continuity whereby this prolonged 15th century is essentially a continuing story, instead of a rhapsodic chain of single, more or less ad hoc-events?2 In short: We know quite well what happened.
    [Show full text]
  • SORTERINGSGUIDE – På Väg Mot Det Hållbara Samhället Gäller from 1 Februari 2017
    SORTERINGSGUIDE – på väg mot det hållbara samhället Gäller from 1 februari 2017. KÄLLSORTERINGSGUIDE ÅTERVINNINGSCENTRALER, TIDNINGAR Dags- och veckotidningar, tidskrifter, reklambroschyrer, andra trycksaker, kontors- MILJÖSTATIONER OCH och skrivpapper (Alla kuvert ska sorteras som brännbart hushållsavfall.). Hur? Samla och packa gärna tidningar i buntar eller papperskassar. När du lägger dem i en insamlingsbehållare ÅTERVINNINGSSTATIONER i soprummet, på återvinningsstationen eller återvinningscentralen, ska de ligga löst. Var? Tidningar lämnas på återvinningsstationen eller återvinningscentralen. Om du bor i flerfamiljshus, fråga ÅTERVINNINGSCENTRALER hyresvärden var ditt insamlingsställe finns. På Region Gotlands sju återvinningscentraler kan du lämna: tidningar och förpackningar, vitvaror och elavfall, träavfall, trädgårdsavfall, PAPPERSFÖRPACKNINGAR Kartonger, mjölkpaket, mjölpåsar, tvättmedelspaket, omslagspapper, wellpapp, papperskassar. metallskrot, gips och isolering, avfall för depo- nering (sten, betong, porslin med mera) samt Hur? Förpackningar som lämnas för återvinning ska vara väl rengjorda och torra. Platta till och packa fler mindre övrigt grovavfall. Återvinningscentralerna tar kartonger i en större. Packa gärna pappersförpackningar i papperskassar. En del förpackningar består av flera olika även emot betalsopsäckar. material. Om det är lätt att sära på materialen, sortera var för sig. Annars sortera hela förpackningen efter det material som väger mest. Var? Pappersförpackningar och wellpapp lämnas på återvinningsstationen
    [Show full text]
  • Områden Av Riksintresse För Kulturmiljövården I Gotlands Län (I) Enligt 3 Kap 6 § Miljöbalken
    I län beslut RAÄ 1997-08-18. Dokument uppdaterat 2012-01-11. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Gotlands län (I) enligt 3 kap 6 § miljöbalken Alskog [I 32] (Alskogs sn) ________________________________________________________________ 3 Anga [I 52] (Anga sn) ___________________________________________________________________ 3 Ardre [I 31] (Ardre sn) ___________________________________________________________________ 3 Ava [I 2] (Fårö sn) ______________________________________________________________________ 3 Bandlunde [I 37] (Burs sn)________________________________________________________________ 3 Barläst [I 9] (Lärbro sn) __________________________________________________________________ 4 Bläse [I 6] (Fleringe sn) __________________________________________________________________ 4 Bro [I 18] (Bro sn) ______________________________________________________________________ 4 Buttle [I 53] (Buttle sn) __________________________________________________________________ 4 Digerrojr i Garda [I 34] (Garda sn) _________________________________________________________ 5 Domarlunden - Pavalds [I 12] (Lärbro sn) ____________________________________________________ 5 Eksta med Karlsöarna [I 26] (Eksta sn) ______________________________________________________ 5 Eskelhem-Tofta [I 57] (Eskelhems och Tofta socknar) __________________________________________ 5 Fallet [I 13] (Tingstäde sn)________________________________________________________________ 6 Fardhem-Linde [I 55] (Fardhems och Linde socknar) ___________________________________________
    [Show full text]
  • Sammanfattande Redogörelse För Gotlands Län 2018.Pdf
    Enligt 3 kap. 28 § PBL ska länsstyrelsen, som företrädare för staten, minst en gång under kommunfullmäktiges mandatperiod redovisa sina synpunkter i fråga om sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Synpunkterna ska redovisas i en sammanfattande redogörelse till kommunen och det ska framgå av redogörelsen hur synpunkterna förhåller sig till översiktsplanen. Länsstyrelsen ska också lämna en sammanfattande redogörelse när kommunen begär det. Denna sammanfattande redogörelse gäller för hela Gotlands län och kommer att uppdateras vid behov. Vid särskild begäran om en redogörelse kommer även kommunspecifik information att tas fram av Länsstyrelsen och lämnas till kommunen. Redogörelsen för Gotlands län är uppdelad i tre delar utifrån länsstyrelsens särskilda bevakningsansvar i översiktsplaneprocessen enligt 3 kap. 16 § PBL samt de allmänna intressen som omfattas av plan- och bygglagen: Statliga intressen, Allmänna intressen samt Nationella och regionala mål, planer och program. I dokumentet görs hänvisningar till Länsstyrelsens och andra myndigheters planeringsunderlag. Se även bilagan Planeringsunderlag av betydelse för den fysiska planeringen. En ny plan- och bygglag (SFS 2010:900) trädde i kraft den 2 maj 2011. Översiktsplanens strategiska betydelse stärks i den nya lagen genom att det enligt 3 kap. 5 § PBL av översiktsplanen ska framgå hur kommunen ”tar hänsyn till och samordnar översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling”. Syftet är att översiktsplanen ska grundas på omvärldsanalyser och övergripande mål om utvecklingen både i ett nationellt, regionalt och kommunalt sammanhang. I prop. 2009/10:170 (”En enklare plan- och bygglag”) anges att en hållbar utveckling kräver en bredare tvärsektoriell samverkan inom och mellan olika nivåer.
    [Show full text]
  • Omslag Vamlingbo Sigrajvs
    Särskild arkeologisk utredning RAÄ VAMLINGBO 100:1, SIGRAJVS 1:43, VAMLINGBO SOCKEN, REGION GOTLAND Fossil åkermark Rapport Arendus 2013:5 Dan Carlsson Omslagsbild. En åkervall i den västra delen av undersökningsområdet. Vallen går från nedre högra hörnet mot övre vänstra hörnet. Foto D. Carlsson. 3 Arkeologisk utredning, Sigrajvs 1:43, Vamlingbo socken, Gotland Typ av undersökning: Särskild utredning RAÄ-nr: Vamlingbo 100:1 Undersökande institution: Arendus Socken: Vamlingbo Län: Gotland Författare: Dan Carlsson Sammanfattning: Inom fastigheten Sigravjs 1:43, Vamlingbo socken, planeras avverkning och omläggning av skogsmark till åkermark (Lst Gotland ärende 431-449-13). I och intill det aktuella skiftet finns flera fornlämningar registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister RAÄ Vamlingbo 100:1 som utgörs av ett fossilt åkersystem (fornåkrar). Skiftet ligger delvis inom Riksintresse för kulturmiljövården kallat ”Norrbyn”. Det aktuella området utgörs av skogsmark så långt man kan följa det i lantmäteriakter. Jordarten är sand med ringa inslag av sten. Utredningen har bestått i en genomgång av äldre kartor, särskilt laga skiftet, parat med en fältinventering och kartering med hjälp av handhållen GPS. Utredningen har visat på ett väl synligt fornåkersystem inom den västra och mellersta delen av aktuell fastighet, med en fortsättning in i norr om liggande fastigheter. Mot öster upphör de tydliga spåren av åkervallar och åkerytor. Åkersystemet utgörs av närmast kvadratiska svagt konkava ytor omgivna av tydliga vallar. Utbredningen av åkersystemet överensstämmer tämligen väl med markeringen i FMIS. Arendus Färjeleden 5 621 58 Visby Tel. 070-3118032 www.arendus.se 4 5 Innehåll Bakgrund 7 Områdesanalys 7 Utgångspunkter 7 Genomförande och metod 8 Analys och tolkning 9 Tekniska och administrativa uppgifter 11 6 7 Bakgrund Fastighetens ägare, Niklas Nilsson, planerar avverkning och omläggning av skogsmark till åkermark på rubricerad fastighet.
    [Show full text]
  • (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden
    Pala¨ontol Z (2011) 85:201–229 DOI 10.1007/s12542-010-0088-3 RESEARCH PAPER Strophomenidae, Leptostrophiidae, Strophodontidae and Shaleriidae (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden Ole A. Hoel Received: 23 September 2010 / Accepted: 1 October 2010 / Published online: 13 November 2010 Ó The Author(s) 2010. This article is published with open access at Springerlink.com Abstract Twelve species of Brachiopods are described short ranged and occurs in low-energy environments in the from the Silurian of Gotland, six furcitellinines and six latest Llandovery. The species belonging to the Stroph- ‘‘strophodontids.’’ One is new—Strophodonta hoburgensis odontidae (Strophodonta hoburgensis n. sp.) and Shalerii- n. sp. The furcitellinines are moderately common and dae [Shaleria (Janiomya) ornatella and S. (Shaleriella) diverse in the lower part of the succession, but the last ezerensis] occur only in high-energy environments and have species disappears in the middle Hemse beds (*middle a short range within the late Ludlow. Ludlow). Three genera are represented: Bellimurina, Pentlandina and Katastrophomena, with the species and Keywords Silurian Á Llandovery Á Wenlock Á Ludlow Á subspecies B. wisgoriensis, P. tartana, P. loveni, P. lewisii Strophomenide Á Furcitellininae Á Leptostrophiidae Á lewisii, K. penkillensis and K. antiquata scabrosa. Most of Strophodontidae Á Shaleriidae the taxa are confined to low energy environments, but P. loveni was evidently specialized for the high energy reef Kurzfassung Zwo¨lf arten Brachiopoden von der Silurium environments of the Ho¨gklint Formation. B. wisgoriensis Gotlands sind beschrieben. Sechs Furcitellininen und sechs displays environmentally induced morphological variability ,,Strophodonten‘‘. Eine Gattung ist neu; Strophodonta in developing strong, frilly growth lamellae in high-energy hoburgensis sp.
    [Show full text]
  • Hoburgsbladet Nr 1 2006
    HOBURGSBLADET Nr 1 Utgivet av Hoburgs hembygdsförening År 2006 Mor Anna och bröllopet stora runda ögon. Jag minns de två taburetterna som stod på var sida om Det var en klar och fin höstdag. Det blev sen eftermiddag brudparet. Där satt brudens systrar, prinsessorna Marga- innan jag kom ut på min promenad. Jag gick den vanliga retha och Desirée. Så vackert trodde jag inte att någon rundan förbi Bjärges och Nystuas. Den här dagen hade jag kunde sitta. sällskap av Figo – en vacker, brun hund från Bjärges. Eftersom det var borgerlig vigsel var nog ceremonin över När vi kom till trevägskorsningen, satte jag mig ner på på en kort stund, och antagligen var det direktsändning, min vanliga rastplats på Barths vast. Trevägskorsningen men det minns jag ingenting av. var min benämning på den plats i grannlaget, där Torkväi- När TV-programmet var slut sa Mor Anna: ar mötte Nystuas backen och Stenstukväiar. ’Vårr fick var mä vårr u, fast vårr int var någ feine.’ Jag njöt av tystnaden och av skymningen. Så lät Figo Och jag som tyckte att hon var så fin. Mycket finare än mig förstå att det kom någon uppför backen. Siluetten av vi andra i våra moderna kläder.” en kvinna med cykel syntes mot den röda himlen. Det var Britta och jag tänkte oss in i vilken upplevelse det måste Britta Holm vid Gervalds. ha varit för Mor Anna. Hon, som levde i sitt torp, där det Vi började prata om den vackra hösten, om våra hus och inte fanns vare sig el eller vatten indraget.
    [Show full text]
  • A New Landscape a Study of the Late Neolithic - Early Bronze Age Land Use on the Island of Gotland
    Institution for Archaeology and Ancient History A New Landscape A study of the late Neolithic - early Bronze Age land use on the island of Gotland Alexander Sjöstrand Master's thesis, 15 ECTS Spring 2015 Supervisors: Kim von Hackwitz & Kjel Knutsson Sjöstrand A 2015: A New Landscape - A study of the late Neolithic - early Bronze Age land use on the island of Gotland Sjöstrand A 2015: Ett Nytt Landskap - En studie av landskapsanvändning under Senneolitikum - äldre Bronsålder på Gotland Abstract Denna studie är en fortsättning på min föregående uppsats som utförde en sammanställning och tolkning av hällkistor från Senneolitikum - äldre Bronsålder på Gotland. Denna uppsats utvecklar detta genom en analys av landskapsanvändningen under samma period. Materialet kommer analyseras genom ArcGIS där fem huvudsakliga analyser kommer användas för att studera detta, watershed, viewshed, hillshade, buffer/density samt nearest neighbor. Dessa har som mål att skapa en bättre bild av landskapet och tillsammans med det arkeologiska materialet skapa en förståelse för landskapsanvändningen under Senneolitikum - äldre Bronsålder. Det arkeologiska materialet som kommer användas består av hällkistor som identifierats i föregående uppsats samt lösfynd i form av flintdolkar och enkla skafthålsyxor. Hällkistorna och deras position i landskapet kommer studeras i närmare då dessa är de ända fasta monumenten från denna period. Dessa kommer sedan jämföras med lösfynden och förhållas till ArcGIS analyserna som utförts med målet att identifiera landskapsanvändning. Utifrån dessa analyser kan eventuella viktiga områden i landskapet identifieras, exempelvis potentiella bosättningar, något som sällan hittas under denna period. This study is a continuation of my previous essay, which performed a catalogue and interpretation of stone cists from the late Neolithic - early Bronze Age.
    [Show full text]
  • Kulturhistoriskt Särskilt Värdefulla Gravfälts- Och Fornborgsmiljöer
    30E KULTURHISTORISKT SÄRSKILT VÄRDEFULLA GRAVFÄLTS- OCH FORNBORGSMILJÖER Även om en stor del av de s k i l d a fornlämningstyperna t i l l h ö r av- gränsade tidsperioder finns det ett par objekt som är svåra att foga in i någon periodindelning. Hit hör främst s k fornborgar, men även många gravfält har en lång användningstid. Fornborgar av låglandstyp, ringborgar, torde huvudsakligen t i l l - höra århundradena omkring Kr f och de kulturhistorisk mest värde- fulla är redovisade i ovan gjorda urval. Fornborgar uppförda på klintar, höjder e l l e r i övrigt i perifera lägen, tycks ha v a r i t i bruk vid s k i l d a tidpunkter under förhistorien. De kulturhis- toriskt mest värdefulla objekten av denna typ redovisas nedan, liksom kontinuerligt nyttjade gravfält. S a m t l i g a objekt ingår i länets fornvårdsprogram. Urval: 1 Visby stad. Ek-karta 6990. Fornborg. Fornborgen är belägen på en hög klintkant inom Brucebo naturreservat. Mot landsidan avgränsas anläggningen av en kalkstensmur, 3-k m bred och in- till 1 m hög. 2 Rute socken. Ek-karta 7926, 7936. Fornborg. Anläggningen är belägen pä en markant moränplatå med en brant sluttning mot sydväst. Den begränsas mot sydväst av denna sluttning och åt andra sidor av tre v a l l a r med mellanliggande vallgravar. 3 Lärbro socken. Ek-karta 7915- Fornborg. Anläggningen är belä- gen på en klint med stup åt väster. På de andra sidorna be- gränsas fornborgen av en 3 » 5 ~ 6 , 0 m bred och 1 m hög, byggd av kalk- och gråstenar.
    [Show full text]
  • Kyrkor, Kastaler Och Storgårdar På Södra Gotland
    KYRKOR, KASTALER OCH STORGÅRDAR PÅ SÖDRA GOTLAND En analys av kyrkans och kastalens relation till storgårdar i Öja, Hamra och Sundre Magisteruppsats i arkeologi Stockholms universitet VT2011 Nathalie Johansson Handledare: Anders Carlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 1.1 INTRODUKTION 3 1.2 SYFTE 3 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR 3 2. KYRKOR OCH KASTALER 4 2.1 KYRKORNA 4 2.1.1 De tidigare kyrkorna 4 2.1.2 Öja 5 2.1.3 Hamra 5 2.1.4 Sundre 6 2.1.5 Datering av kyrkorna 7 2.2 KASTALERNA 8 2.2.1 Öja 10 2.2.2 Hamra 10 2.2.3 Sundre 10 3. STORGÅRDAR 12 3.1 LANDSKAPET 12 3.1.1 Vägnätet 12 3.1.2 Hamnar 13 3.2 NAMN 14 3.3 PRÄSTGÅRDAR 14 3.4 ÖJA 16 3.4.1 Namn 16 3.4.2 Prästgården 17 3.4.3 Fornsaker och lämningar 17 3.5 HAMRA 19 3.5.1 Namn 19 3.5.2 Prästgården 20 1 3.5.3 Fornsaker och lämningar 20 3.6 SUNDRE 21 3.6.1 Namn 21 3.6.2 Prästgården 22 3.6.3 Fornsaker och lämningar 22 4. VAMLINGBO 23 4.1 Socknen 23 4.2 Gården Kastelle 24 4.3 Problematiken 25 5. SLUTSATS 25 6. SUMMARY 27 7. REFERENSER 28 ABSTRACT The Gotland countryside is littered with medieval churches and stone buildings. Amongst these buildings are the stone towers, ”kastaler”, whose basic function are still being debated amongst scholars. This essay will discuss the importance of these two types of structures and their position in the landscape together with the relationship between the different farms located around the ecclesiastic land in finding rural seats or estates, ”storgårdar”.
    [Show full text]
  • Protokoll Miljö- Och Byggnämnden
    Protokoll Miljö- och byggnämnden 16 april 2020 Miljö- och byggnämnden Protokoll Sammanträdesdatum 2020-04-16 MBN 2020/78 Plats och tid Restaurang Visborgsmöteslokal, 16 april 2020, klockan 09.00–16.00 Närvarande Beslutande Ersättare Eva Ahlin (C), Ordförande Börje Bendelin (C) Tj. ers Kerstin Löfgren Dahlström (C) Gunnel Lindby (C) Tj. ers Ingemar Lundqvist (M), 1: Vice ordförande Niklas Carlberg (M) Tj. ers Ylva Bendelin (S) Johan Asplund (KD) Tony Ekman (S) Kjell-Åke Wahlström (S) Tj. ers Tore Tillander (V) §§ 65-80 Lilian Stenman (S) Tj. ers Karin Stephansson (MP) Gubb Marit Stigson (FI) Tj. ers §§ 81-98 Lars Engelbrektsson (SD) Tj. ers Övriga Amanda Andersson, kommunikatör, Anders Rahnberg, enhetschef, §§ 65-79, Andreas Larsson, enhetschef, §§ 65-70, Christian Hegardt, enhetschef, §§ 65-79, Evelina Lindgren, kommunekolog, § 65 Gunnar Gustafsson, bitr. stadsarkitekt , Johan Åberg, samhällsbyggnadsdirektör , Marie Engström, nämndsekreterare, Martin Ekepil Ringelid, ekonomichef, §§ 65-69, Mattias Edsbagge, enhetschef, §§ 65-70, Charlotta Karlsson, bygglovhandläggare, §§ 79-83, Christian Björkman, fysisk planerare, §§ 71- 75, Jhenny Jakobsson, bygglovhandläggare, §§ 75- Maria Hansson, fysisk planerare, §§ 70-74, Niclas Brolin, bygglovshandläggare, §§ 71-77, Sofia Norrback, bygglovhandläggare, § 79, Per Lindgren, miljöskyddsinspektör, §§ 70-73, Ingrid Thomasson, Länsstyrelsen, §65, Stefan Hallin, byggnadsinspektör, §§ 73-78 Utsedd att justera Ylva Bendelin Justeringens plats Nämndsekreterarensrum tisdagen den 21 april klockan 15:00 och
    [Show full text]