Maritime Burial Cairns and the Land-Use History of South-Western Uusimaa

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Maritime Burial Cairns and the Land-Use History of South-Western Uusimaa Burials at the End of Land – Maritime Burial Cairns and the Land-Use History of South-Western Uusimaa Henrik Jansson Department of Philosophy, History, Culture and Art Studies Archaeology, P.O.Box 59, FI-00014 University of Helsinki [email protected] Abstract The maritime landscape of Uusimaa has been quite an unknown territory for archaeologists up to recent years. Only the archipelago of Ekenäs in the western part of the area was surveyed exten- sively before the year 2002. In this article recent research is presented. The focus is on the most maritime area between Hanko in the west and Espoo in the east. The viewpoint is from the sea, meaning that the relationship between the burial cairns and the maritime environment is especially emphasized, but the larger geographical context is not forgotten, either. Another important aspect is the perspective of the landscape. How are the sites located in the landscape and what meanings can be derived from the patterns in the landscape? Questions about the chronology of erecting cairns in the maritime zone will be discussed - when did the phenomenon start, how long did it continue, and when did it end? The main question is: How do the spatial and morphological patterns of the burial sites and stray finds reflect secular land use? Keywords: archaeology, maritime areas, landscape, Bronze Age, Iron Age, burial sites, land-use. 1. Introduction maa (Jansson & Latikka 2006)1. During the sur- veys hundreds of formerly unknown sites were documented and reported. The data gathered during that project forms the basis for the dis- The maritime landscape of Uusimaa has been cussion in this article. A more detailed analysis quite an unknown territory for archaeologists of the material had to wait for the following up to recent years. Only the archipelago of project (2004–2006) called Uusimaa during Ekenäs in the western part of the area was sur- Iron Age and Middle Ages2. Part of that work is veyed extensively before the year 2002. Most presented in this article. of the archaeological field activities had up to that point been concentrated to the more inland agrarian landscape of Uusimaa. In 2002–2003, 1 The project was funded with the generous contributions archaeologists and historians, in a project of Svenska kulturfonden, Konstsamfundet, Sparbanks- named Our Maritime Heritage organized by stiftelsen i Hangö, Tenala, Bromarv, Esbo and Helsing- the department of Archaeology at the Univer- fors, The Jenny and Antti Wihuri Foundation, Svenska litteratursällskapet and the EU LEADER+ programme. sity of Helsinki, started surveys in the coastal 2 The project was funded with the generous contributions and archipelagic areas of south-western Uusi- of the Kone foundation. Maritime Landscape in Change THE FINNISH ANTIQUARIAN SOCIETY, ISKOS 19, 2011 HENRIK JANSSON The focus is on the most maritime area be- During the whole Holocene period, the tween Hanko in the west and Espoo in the east maritime area of Western Uusimaa has been (Fig. 1). This is also the part of Uusimaa that a coastline broken by several fjord-like inlets during medieval times formed the coastal and running from north to south. Geological rift for- archipelagic part of the county of Raseborg. The mations form east-west-oriented natural cause- term maritime area is used to define the area be- ways in the archipelago, which are quite easy tween the mainland seashore and the open sea to navigate nowadays with marked sea lanes. areas It consists of an archipelago with islands In the north-south direction, the archipelago is of various sizes. The scale of the archipelago quite narrow, only about 20 km at its widest. In depends on its location within the larger area. some areas, such as in Hanko, the archipelago The land uplift process in the area demands that consists of only a few scattered islands on the changes in shorelines are taken into considera- brink of the open sea. tion. The shoreline has changed depending on The inner archipelago consists of large is- the profile of the land cover, which means that lands (more than 15 hectares) with narrow the coastline in the former parish of Snapper- straits and smaller islands forming a mosaic tuna (Raseborg) and the parish of Siuntio was of shallow and narrow waters around them several kilometres to the north of the present (Häyrén 1900). There is no real middle archi- shoreline as relatively recently as in 1000–1500 pelagic zone in the area; the archipelago opens AD. In other parts the changes were minor and up to the outer archipelagic zone quite rapidly. larger fluctuation, such as the drying of inlets of In this paper, land use during the Bronze the shoreline, has taken place only locally. Age and the Iron Age in the maritime area of Fig . 1. The area discussed in this article. Darkest grey shows the shoreline approximately 1000 AD, the lighter grey approxi- mately 500 BC and the lightest grey approximately 1500 BC. The tilting effect of the area has been taken into consideration. 118 BURIALS at THE END OF LAND – MARITIME BURIAL CAIRNS AND THE LAND-USE history OF SOUTH-western UUSIMAA Western Uusimaa is discussed. Also the issue 2. Some perspectives on burial of when the archipelago was permanently set- cairns as indicators of land use tled will be addressed, but the main focus is on land use in general, of which dwelling is only a part. The main question is: How do the spatial and morphological patterns of the burial sites Burial site and burial cairn and stray finds reflect secular land use? The site types have been chosen because they are the most common and in many cases the only prehistoric types of sites in the maritime areas. The term burial site or burial cairn is used to The lack of Bronze Age and especially Iron signify a site whose main purpose is the burial Age settlements is not only a maritime problem and/or the ceremonies regarding the deceased, but also a problem for more inland areas. whether it was the primary or secondary place The viewpoint is from the sea, meaning of burial. The burial sites were places con- that the relationship between the burial cairns cerned with the actual burial, the funerary ritu- and the maritime environment is especially als, or rituals involving the ancestor and con- emphasized, but the larger geographical con- cerning the living (Barrett 1996:397). text is not forgotten, either (cf. Jasinski 1993). Another important aspect is the perspective of Representativity the landscape. How are the sites located in the landscape and what meanings can be derived from the patterns in the landscape? Questions In Finland, the land-use and settlement history about the chronology of erecting cairns in the of the Iron Age especially and to a large extent maritime zone will be discussed – when did the also the Bronze Age of southern Finland has phenomenon start, how long did it continue, been and still is mostly based on burial sites and when did it end? (Kivikoski 1961; Salo 1981; Edgren 1992; Salo In addition to the lack of recent field re- 1995; Lehtonen 2000; Pihlman 2004:84–85). search in the mainland area, also more theoreti- Especially during the early years of archaeol- cal studies and publications have been scarce. ogy, but also still in the late 20th century, stud- One exception has been the work of Anna ies tended to focus on burial sites, especially Wessman (Wickholm) on the Iron Age burial on the rich cemeteries from the late Iron Age. sites in the area (Wickholm 2000; 2005; 2007; In Uusimaa, only two Iron Age settlement sites Wessman 2010). It is important that the mari- were studied before the 21st century (Wickholm time areas are considered in relation to these ar- 2005). eas in order to obtain a complete picture. Also In this paper, burial and stray finds are used studies in neighbouring areas need to be given as indicators of land use because they are the some attention, especially the coastal areas and only type of prehistoric sites that can be found archipelago of Finland Proper where interest- throughout the area. The existence of Iron Age ing new results have been published during the settlements in Western Uusimaa is almost non- last 10 years (Asplund 2001; 2008; Tuovinen existent, and there are only a handful of pos- 1985; 1990; 2002). sible Bronze Age settlements (cf. Forsén et al The archaeological material from main- 1993). When burial cairns are used as indica- land burial sites in Western Uusimaa has not tors of land use, it has to be remembered that been included in field studies by the author and they represent only a part of the wide spectrum therefore only previous publications and stud- of activities that made up the life of a prehis- ies are used in the discussion regarding them. toric person. This raises the question of how representative the material is. 119 HENRIK JANSSON Physical representativity means the physi- example, Lewis Binford saw the relation be- cal coverage of, for example, surveys done tween mortuary practises and the complexity by professional archaeologists and the repre- of a society as quite straightforward (Binford sentativeness of the number of sites and their 1972:235). This view has been criticized since geographical distribution. Fieldwork done in by several authors (cf. Trigger 1989; Lagerlöf most maritime areas can be considered as rep- 1991). Michael Parker Pearson has shown, by resentative. The coastline and archipelago were studying English graveyards, that an egalitar- surveyed in the same project during 2002–2003 ian mortuary practice does not always reflect using a standardized documentation method.
Recommended publications
  • Utveckling Av En Kartbaserad Metod För Uppföljning Av Muddringar I Raseborg
    Utveckling av en kartbaserad metod för uppföljning av muddringar i Raseborg Frida Ringwall Examensarbete för Yrkeshögskolan Novia (YH)-examen Utbildningsprogrammet för Skogsbruk och miljö Raseborg 2013 EXAMENSARBETE Författare: Frida Ringwall Utbildningsprogram och ort: Skogsbruk och miljö, Raseborg Inriktningsalternativ/Fördjupning: Miljöplanering Handledare: Eva Sandberg-Kilpi och Mikael Kilpi Titel: Utveckling av en kartbaserad metod för uppföljning av muddringar i Raseborg _____________________________________________________________________ Datum 26.11.2013 Sidantal 30 Bilagor 5 _____________________________________________________________________ Sammanfattning Examensarbetets huvudsakliga mål var att med hjälp av GIS skapa en karta över muddringar för området Raseborg. Som beställare fungerade forsknings- och utvecklingsinstitutet Aronia. Förarbetet gjordes under en praktiktid under sommaren 2012 och själva examensarbetet gjordes under hösten 2013. Under sommaren 2012 lades data om muddringsanmälningarna in i programmet SpatialWeb och under hösten 2013 sammanfattades denna data som en karta i ArcGIS 10.1. Denna karta ger en klar översikt över den geografiska omfattningen av muddringar; vilket år muddringarna anmälts, var de är belägna och hur stora de uppskattningsvis är. Tidsperioden som undersöktes var åren 2007 till 2011. Vidare undersökning gjordes för specifika fall i Bölsviken och Bredviken i Bromarv, Raseborg. Metoden som användes för utvecklandet av kartan går också att tillämpa på andra områden. Kartan kan dessutom vara
    [Show full text]
  • Lions Club Ekenäs 50 År
    Lions Club Ekenäs 50 år Lions Club Ekenäs Tryckplats: Ekenäs Tryckeri 2008 Presidentens förord Lions Club Ekenäs firar 50-årsjubileum i oktober 2008. Björn Björkvall, lektor i religion och filosofi vid Ekenäs samlyceum, tog initiativet till att grunda LC Ekenäs. Den 1 april 1958 bildades klubben och charterfesten hölls den 25 oktober samma år. Då LC Ekenäs grundades för 50 år sedan stod LC Lohja som fadderklubb. Vid olika jubiléer som hållits i vår klubb har det getts ut historiker. Nu vid 50-årsjubiléet ges den i en ny utformning som benämns jubileumsskrift. Först beskrivs klubbens tillkomst och lionsrörelsens uppkomst i Finland, varefter följer en allmän översikt över Lions Club Ekenäs verksamhet. Därefter berättar den enda kvarvarande chartermed- lemmen Johan Rappe om sina hågkomster. I specialtexter skrivna av lionsbröder som har varit länge med i klubben och i specialintervjuer kan man läsa om olika aktiviteter. Ladylions har sedan början aktivt medverkat i klubbens verksamhet och de har fått en egen text i jubileumsskriften. Jubileumsskriften har sammanställts av Mårten Kevin och för layouten står Kaj Koivumäki. Tack vare befolkningens välvilliga inställning har vi kunnat ha vår mångsidiga verksamhet, vari också har ingått större projekt, såsom den av barnen högt uppskattade Lions Park. Den senaste och fjärde större donationen gäller ljugarbänken som överläts till Ekenäs stad på sommaren inför klubbens 50-årsjubileum. Klas Dahlqvist President i LC Ekenäs Bengt Björkholm 18.1.1927-17.8.2008 LC Ekenäs fick två månader före sitt 50-årsjubileum sorgebu- det att den äldsta, aktiva klubbmedlemmen Bengt Björkholm hade avlidit. Broder Bengt var aktiv inom klubben in i det sista.
    [Show full text]
  • All Clubs Missing Officers 2014-15.Pdf
    Run Date: 12/17/2015 8:40:39AM Lions Clubs International Clubs Missing Club Officer for 2014-2015(Only President, Secretary or Treasurer) Undistricted Club Club Name Title (Missing) 27947 MALTA HOST Treasurer 27952 MONACO DOYEN Membershi 30809 NEW CALEDONIA NORTH Membershi 34968 SAN ESTEVAN Membershi 35917 BAHRAIN LC Membershi 35918 PORT VILA Membershi 35918 PORT VILA President 35918 PORT VILA Secretary 35918 PORT VILA Treasurer 41793 MANILA NEW SOCIETY Membershi 43038 MANILA MAYNILA LINGKOD BAYAN Membershi 43193 ST PAULS BAY Membershi 44697 ANDORRA DE VELLA Membershi 44697 ANDORRA DE VELLA President 44697 ANDORRA DE VELLA Secretary 44697 ANDORRA DE VELLA Treasurer 47478 DUMBEA Membershi 53760 LIEPAJA Membershi 54276 BOURAIL LES ORCHIDEES Membershi 54276 BOURAIL LES ORCHIDEES President 54276 BOURAIL LES ORCHIDEES Secretary 54276 BOURAIL LES ORCHIDEES Treasurer 54912 ULAANBAATAR CENTRAL Membershi 55216 MDINA Membershi 55216 MDINA President 55216 MDINA Secretary 55216 MDINA Treasurer 56581 RIFFA Secretary OFF0021 © Copyright 2015, Lions Clubs International, All Rights Reserved. Page 1 of 1290 Run Date: 12/17/2015 8:40:39AM Lions Clubs International Clubs Missing Club Officer for 2014-2015(Only President, Secretary or Treasurer) Undistricted Club Club Name Title (Missing) 57293 RIGA RIGAS LIEPA Membershi 57293 RIGA RIGAS LIEPA President 57293 RIGA RIGAS LIEPA Secretary 57293 RIGA RIGAS LIEPA Treasurer 57378 MINSK CENTRAL Membershi 57378 MINSK CENTRAL President 57378 MINSK CENTRAL Secretary 57378 MINSK CENTRAL Treasurer 59850 DONETSK UNIVERSAL
    [Show full text]
  • TLA Domsagor Och Tingsrätter
    Kommuner, som ligger hör till de tingsrätten, som ligger i TLA:s arkivdistrikt, samt kommuner, vars judiciella arkiv finns i TLA. Förteckningen betecknar kommunernas hörande till domsagor och tingslag (landskommuner och "nya" städer) samt rådstuvurätten ("gamla" städer), och tingsrätten, vars nutida hemort finns i TLA:s arkivdistrikt. Därtill finns där sådana kommuner, som inte (längre) hör till arkivdistriktet, men vilka har hört till sådana enheten, vars arkiv har deponerats i TLA. Förteckningen innehåller nutida och historiska kommuner, och den omfattar den tiden, då kommunen (staden) existerade. Om väsentliga förändringar finns en liten not. Kolumnen "Domsaga och tingslag" betecknar hörande i domsagor (ds) och tingslag, samt rådstuvurätten (RR). I December 1993 häradsrättena (domsagor) och rådstuvurätten förvandlades till tingsrättena (TR). Den sista kolumnen berättar, vilken byrå bevarar domböcker nutiden. Åren emellan ändarkivet och myndigheternas egna arkiv varierar enligt materialet. Arkivverket och andra arkiv Tingsrätten TLA Tavastehus landsarkiv BorTR Borgå tingsrätt RA Riksarkivet EsbTR Esbo tingsrätt JyLA Jyväskylä landsarkiv ForTR Forssa-Loimaa tingsrätt MLA St. Michels landsarkiv HeiTR Heinola tingsrätt ÅLA Åbo landsarkiv HelTR Helsingfors tingsrätt VLA Vasa landsarkiv HyvTR Hyvinge tingsrätt IkaTR Ikalis tingsrätt TamSA Tammerfors stadsarkiv JämTR Jämsä tingsrätt HelSA Helsingfors stadsarkiv LahTR Lahtis tingsrätt EkeSA Ekenäs stadsarkiv LojTR Lojo tingsrätt LovTR Lovisa tingsrätt OriTR Orimattila tingsrätt RasTR Raseborgs tingsrätt RiiTR Riihimäki tingsrätt SalTR Salo tingsrätt TamTR Tammerfors tingsrätt TavTR Tavastehus tingsrätt ToiTR Toijala tingsrätt TusTR Tusby tingsrätt VanTR Vanda tingsrätt Tuomiokunta ja Kunta Muutokset Sijoitus käräjäkunta Slogs samman 1946 med Toijala och Kylmäkoski Tammela ds: Urdiala m fl. Ackas -1945 TLA (mfl.), staden (1891-1945) med samman namn se Toijala.
    [Show full text]
  • Primcareit WP6 Output 6.1 List of Important Stakeholders in Ehealth Policy Processes and Implementation
    PrimCareIT WP6 Output 6.1 List of important stakeholders in eHealth policy processes and implementation. Updated April,26, 2013 Name Title/Affiliation e-mail adress Country Ludmila Zhilevich Head of the Department of PHC, Ministry of Health of the Republic of Belarus [email protected] Belarus Vadim Sushinskiy Main Therapist, Ministry Of Health ofThe Republic of Belarus - Belarus Zinoviy Gozman Deputy Head of the Healthcare Department, Minsk Executive Committee - Belarus Yuriy Demidchik Rector of BelMAPO [email protected] Belarus Tatiana Kalinina Deputy Rector of BelMAPO [email protected] Belarus Dmitriy Shevcov Deputy House of Representatives of the National Assembly of the Republic of Belarus; Chairman of the Belarusian Doctors Association - - Belarus Valentin Tocheniy Chief Executive Doctor, Ostrovets Central Regional Hospital [email protected] Belarus Aliaksandr Maksimiuk Chairman, Belarusian Association of General Practitioners [email protected] Belarus Diana Ingerainen ESFD Chair; GP [email protected] Estonia Peeter Ross Associate Professor at Tallin University of Technology [email protected] Estonia Tanel Ross Estonian Health Insurance Fund;Chair person [email protected] Estonia Ivi Normet Ministry of Social Affairs, Deputy Secretary General on Health [email protected] Estonia Taavi Rõivas Minister of Social Affairs [email protected] Estonia Madis Tiik ESFD Chair Person; GP [email protected] Estonia Maret Maripuu Member of Parliament Social commetee [email protected] Estonia Margus Tsahkna Member of Parlament;
    [Show full text]
  • District 107 B.Pdf
    LIONS CLUBS INTERNATIONAL CLUB MEMBERSHIP REGISTER SUMMARY THE CLUBS AND MEMBERSHIP FIGURES REFLECT CHANGES AS OF OCTOBER 2019 MEMBERSHI P CHANGES CLUB CLUB LAST MMR FCL YR TOTAL IDENT CLUB NAME DIST NBR COUNTRY STATUS RPT DATE OB NEW RENST TRANS DROPS NETCG MEMBERS 3344 020336 EKENÄS FINLAND 107 B 4 10-2019 34 0 0 0 0 0 34 3344 020337 HANKO-HANGÖ FINLAND 107 B 4 10-2019 24 0 0 0 0 0 24 3344 020338 INGÅ FINLAND 107 B 4 09-2019 39 0 0 0 -1 -1 38 3344 020341 KARIS-KARJAA FINLAND 107 B 4 10-2019 33 0 0 0 0 0 33 3344 020353 LOHJA/HARJU FINLAND 107 B 4 02-2019 35 0 0 0 0 0 35 3344 020365 NUMMI FINLAND 107 B 4 09-2019 16 0 0 0 -1 -1 15 3344 020379 TENALA/BROMARF FINLAND 107 B 4 07-2019 41 0 0 0 0 0 41 3344 020391 ESPOO FINLAND 107 B 4 10-2019 18 0 0 0 -1 -1 17 3344 020392 ESPOO/KIVENLAHTI FINLAND 107 B 4 10-2019 15 0 0 0 0 0 15 3344 020393 ESPOO LEPPÄVAARA-ALBERGA FINLAND 107 B 4 05-2019 34 0 0 0 0 0 34 3344 020397 GRANKULLA-KAUNIAINEN FINLAND 107 B 4 10-2019 28 0 0 0 -3 -3 25 3344 020402 HELSINKI/HUOPALAHTI FINLAND 107 B 4 09-2019 19 0 0 0 0 0 19 3344 020405 HELSINKI-HELSINGFORS FINLAND 107 B 4 10-2019 24 0 0 0 0 0 24 3344 020406 HELSINKI/HIETALAHTI FINLAND 107 B 4 10-2019 8 0 0 0 0 0 8 3344 020409 TAPIOLA FINLAND 107 B 4 09-2019 25 0 0 0 0 0 25 3344 020410 HELSINKI/MEILAHTI FINLAND 107 B 4 06-2019 22 0 0 0 0 0 22 3344 020413 HELSINKI/LAUTTASAARI FINLAND 107 B 4 10-2019 29 1 0 0 0 1 30 3344 020415 HELSINKI/MUNKKINIEMI FINLAND 107 B 4 10-2019 27 0 0 0 0 0 27 3344 020416 HELSINKI/MUNKKIVUORI FINLAND 107 B 4 10-2019 10 0 0 0 0 0 10 3344 020420
    [Show full text]
  • The Finnish Archipelago Coast from AD 500 to 1550 – a Zone of Interaction
    The Finnish Archipelago Coast from AD 500 to 1550 – a Zone of Interaction Tapani Tuovinen [email protected], [email protected] Abstract New archaeological, historical, paleoecological and onomastic evidence indicates Iron Age settle- ment on the archipelago coast of Uusimaa, a region which traditionally has been perceived as deso- lated during the Iron Age. This view, which has pertained to large parts of the archipelago coast, can be traced back to the early period of field archaeology, when an initial conception of the archipelago as an unsettled and insignificant territory took form. Over time, the idea has been rendered possible by the unbalance between the archaeological evidence and the written sources, the predominant trend of archaeology towards the mainland (the terrestrical paradigm), and the history culture of wilderness. Wilderness was an important platform for the nationalistic constructions of early Finnishness. The thesis about the Iron Age archipelago as an untouched no-man’s land was a history politically convenient tacit agreement between the Finnish- and the Swedish-minded scholars. It can be seen as a part of the post-war demand for a common view of history. A geographical model of the present-day archaeological, historical and palaeoecological evi- dence of the archipelago coast is suggested. Keywords: Finland, Iron Age, Middle Ages, archipelago, settlement studies, nationalism, history, culture, wilderness, borderlands. 1. The coastal Uusimaa revisited er the country had inhabitants at all during the Bronze Age (Aspelin 1875: 58). This drastic The early Finnish settlement archaeologists of- interpretation developed into a long-term re- ten treated the question of whether the country search tradition that contains the idea of easily was settled at all during the prehistory: were perishable human communities and abandoned people in some sense active there, or was the regions.
    [Show full text]
  • Nylands Svenska Lantbruksproducentförbund
    Nylands svenska producentförbund NSP r.f. Publikation nr 93 ÅRSBERÄTTELSE 2017 SLC Nyland 2 DET NITTIOTREDJE VERKSAMHETSÅRET Förbundets medlemmar Antalet lokalavdelningar som var anslutna till förbundet minskade vid ingången av året från 19 till 17, då Karis och Snappertuna lokalavdelningar samt Pojo landsbygdsförening gick samman till en lokalavdelning, SLC Raseborg. Det betydde samtidigt att antalet medlemsföreningar i form av landsbygdsföreningar minskade från tre till två. Lokalavdelningarna hade vid slutet av år 2017 sammanlagt 1.383 lantbruks- och trädgårdslägenheter som medlemmar (aktiva). Dessa minskade med 1,1 procent från föregående år. Förbundet hade 316 stödande medlemmar (+ 0,3 %). Personmedlemmarnas antal uppgick till 3.149 (- 2,1 %). Medlemsgårdarnas sammanlagda areal utgjorde 59.045 ha åker (- 2,5 %) och 74.488 ha skog (- 0,4 %). Medlemsgårdarnas medelareal uppgick till 42,7 ha åker (+ 0,4 ha jmf. med 2016) och 53,9 ha skog (+ 0,5 ha). 307 lägenheter hade enbart skog. Om man beaktar endast aktiva gårdar som hade åkermark i besittning blir åkerns medelareal ca 12,2 hektar större, d.v.s. 54,9 ha. Det här motsvarar rätt väl medelarealen för lantbruken i Nyland. Stödande företagsmedlemmar Följande företag och organisationer var stödande medlemmar 2017: Andelsmejeriet Länsi Maito Andelsmejeriet Tuottajain Maito Arla Oy LSO Andelslag Svenska Småbruk och Egna Hem Södra skogsreviret Folksam skadeförsäkring FÖRBUNDETS ORGANISATION 2017 Förbundsstyrelsen Förbundsordförande och ordförande i styrelsen sedan 2004, Thomas Blomqvist. Adress: Bonäsvägen 100 C, 10520 TENALA, tel. 050 5121776, e-post: [email protected]. I viceordförande Thomas Antas, ledamot i styrelsen sedan 2002, viceordförande sedan 2015. Adress: Hindersbyvägen 622, 07850 HINDERSBY, tel. 050 3079919, e-post: [email protected].
    [Show full text]
  • Sommarfiske Jubileum Och Bränder S.18-21 Sommarsamtal
    m Bromarv Ekenäs Snappertunaitt Tenala Ekenäsnejdensi livet svenska församling 2•2021 SOMMAR Sommarfiske s. 26 Delta i vår och framtidstro s.9 sandslottstävling! Jubileum s. 26–27 Barnens sommarlovssidor och bränder s.18-21 Sommarsamtal s. 24–25 Sommar- musik & -konserter med Gud s.12 DET LJUSNAR! DET GÖR OSS GOTT att vistas i ljuset. ETT FRUSET FOLK, som vi här i norr, mörkret ter sig kompakt, ”tillfällen i Det värmer, det helar oss, fyller, glä- tinar årligen upp för några månader våra liv då ljuset inte tänds i tid, då der… och gör oss lyriska. Många är de när ljuset och värmen återkommer. mörkret är det enda man ser. --- Vi får konstnärer och diktare som inspirerats När det sedan vänder igen och augusti- lita på att det kommer att ljusna. Öva av ljuset. Just nu tänker jag på vår egen kvällarna blir allt mörkare står vemo- oss i det som är tillvarons läskigaste och Ekenäsbördige poet Jonatan Reuter det och trampar på mångas trösklar. vackraste palindrom: tillit.” som så skickligt och målande beskri- Inte alla älskar fyra årstider, men det ver just mina upplevelser under ljusa betyder inte att man inte kan uthärda MED DEN HÄR TIDNINGEN vill redaktio- sommarmorgnar vid ”min” havsvik: dem. Man får göra som barnboksför- nen önska dig en ljus och god sommar- ”Morgonen ljusnar så rosig och fager, fattaren Marita Lindquist fabulerar i tid med givande sommarläsning. Vi stjärnorna blekna och himlen blir blå. barnvisan, drömma sig bort: ”Tänk hoppas och tror att både gudstjänster, Än havet sig vilar i skullande dager, om sommarn kunde gömmas i en liten, musikevenemang och andra samlingar sovande skutor i hamnviken stå.” liten strut, när det blir för grått och för större skaror ska göras möjliga ännu Skutorna behöver jag visserligen byta ruggigt, tar man lite sommar ut.
    [Show full text]
  • Ekenäs KARIS Sommaröstrand Marina Tel
    VISITOR’S GUIDE TO ENGLISH 2018–2019 Raseborgvisitraseborg.com EKENÄS • KARIS • POJO • BILLNÄS • BROMARV • EKENÄS ARCHIPELAGO NATIONAL PARK • FISKARS VILLAGE JUSSARÖ ISLAND • RASEBORGS CASTLE • SKÅLDÖ ISLAND • SNAPPERTUNA • SVARTÅ MANOR • TENALA A different world Just an hour from Helsinki and Turku Svartå Manor – svartamanor.fi Raseborg Raseborg castle ruins – nationalparks.fi/raseborg The coastal route Ekenäs Port coastalroute.fi Västerby nature park Påminne ski center & Downhill Åbo go-karting – paminne.com Salo Turku ➜ 33 km Calliola – calliola.com 93 km ➜ Kisakeskus – kisakeskus.fi Malmbacka – malmbacka.fi Åminne Gård – nordcenter.fi Hanko Front Museum – rintamamuseo.fi/eng Fiskars Village – fiskarsvillage.fi Guest harbour Distances to different towns in Raseborg (by car) To KARIS: From Helsinki ..................................................76 km From Turku ....................................................118 km From Helsinki-Vantaa airport ...................89 km From Tampere ..............................................222 km From Jyväskylä ............................................329 km From Hanko .....................................................51 km To EKENÄS: From Helsinki ..................................................93 km From Turku ....................................................111 km From Helsinki-Vantaa airport ................105 km From Tampere ..............................................237 km From Jyväskylä ............................................345 km From Hanko .....................................................35
    [Show full text]
  • Fiskars/Fiskari Svartå/Mustio Ekenäs Centrum/Tammisaaren Keskusta Tenala/Tenhola Finnäs Bromarv
    682 Järnvik 665 Borgby 703 Slicko 668 Pojo Böle 638 Mjölnarby BROMARV710 RAASEPORI / RASEBORG ANTSKOG FISKARS/FISKARI SVARTÅ/MUSTIO Kårböle 550 POJO CENTRUM664 Bollstad Revbacka 572 710 RAASEPORI RASEBORG 614 Karis Bredvik 679 Gästerby 550 Kårböle 666 Brunkom 668 Pojo Böle 665 Borgby 710POHJAN RAASEPORI KESKUSTA 541 Kivitok 638 Mjölnarby Kårböle 550 711 Torby 664 Bollstad 712 Trädbollstad 679 Gästerby 668 Pojo Böle 665 Borgby 664 Bollstad 711 Torby 660 Antskog 666 Brunkom 679 Gästerby 664 Bollstad 670 Degernäs 632 Knapsby 632 Knapsby Revbacka 572 664 Bollstad 668 Pojo Böle 712 Trädbollstad 711 Torby 712 Trädbollstad 702 Skuru 702 Skuru 614 Karis Bredvik 572 Revbacka 665 Borgby 682 Järnvik 666 Brunkom 695 Ramskulla 682 Järnvik 616 Bålaby 711 Torby 665 Borgby 509 Bromarv 695 Ramskulla 682 Järnvik 638 Mjölnarby 702 Skuru 667 Brödtorp 679 Gästerby 551 Kägra Med Pålarv 638 Mjölnarby 682 Järnvik 682 Järnvik Bromarv 509 632 Knapsby 664 Bollstad 690 Näsby 430 Lillfors 509 Bromarv 627 Karis Ingvalsby 702 Skuru 687 Lillfors 684 Klinkbacka 682 Järnvik 638 Mjölnarby 638 Mjölnarby 665 Borgby 610 Bengsmora 686 Kyrkbacka 407 Borgby 664 Bollstad 684 Klinkbacka 573 Rilax 713 Övervesterby 664 Bollstad 617 Båtsmora 687 Lillfors 684 Klinkbacka 664 Bollstad 678 Gumnäs 664 Bollstad 662 Björsby 406 Bollstad 679 Gästerby 669 Dalkarby 686 Kyrkbacka 665 Borgby 704 Sonabacka 638 Mjölnarby 509 Bromarv 678 Gumnäs 664 Bollstad 668 Pojo Böle 678 Gumnäs 686 Kyrkbacka 660 Antskog 662 Björsby 690 Näsby 702 Skuru 665 Borgby 638 Mjölnarby 662 Björsby 665 Borgby 627 Karis
    [Show full text]
  • Perunan Aistinvarainen Arviointi
    Riina Vallenius Perunan aistinvarainen arviointi Metropolia Ammattikorkeakoulu Insinööri (AMK) Bio- ja kemiantekniikka Insinöörityö 11.11.2019 Tiivistelmä Tekijä Riina Vallenius Otsikko Perunan aistinvarainen arviointi Sivumäärä 28 sivua + 2 liitettä Aika 11.11.2019 Tutkinto insinööri (AMK) Tutkinto-ohjelma Bio- ja kemiantekniikka Ammatillinen pääaine Bio- ja elintarviketekniikka Ohjaajat Lehtori Pia-Tuulia Laine Peruna (solanum tuberosum) on yksi maailman suosituimmista vihanneksista. Sitä voi- daan hyödyntää ruuan tuotannossa, sekä muun muassa eläinten rehuna ja biopolttoaineen raaka-aineena. Aistinvaraisesti arvioitaessa perunasta on mahdollisesti aistia neljä viidestä ihmisen aistimasta makuominaisuudesta. Ihmisen aistittavia ominaisuuksia ovat makea, suolainen, karvas, hapan ja umami. Kaikki muut paitsi suolainen ominaisuus on mahdol- lista aistia perunasta. Tällä insinöörityöllä oli kaksi tavoitetta, joista ensimmäisessä vai- heessa tutkittiin, vaikuttaako kasvupaikkakunta perunoiden makuun, kun arvioidaan saman lajikkeen perunoita aistinvaraisilla tutkimusmenetelmillä. Tutkimuksessa arvioitiin Etelä- Suomessa sijaitsevien paikkakuntien Bromarvin, Tähtelän, Båladyn, Pohjan ja Tenalassa kasvatettujen Jussi-varhaisperunalajikkeiden eroa. Toisessa vaiheessa suunniteltiin aistin- varaisia tutkimusmenetelmiä Metropolian Urbanfarmlabissa kasvatetuille ilmaperunoille. Suunnitelmat toteutettiin hyödyntämällä kirjallisuutta ja ensimmäisen vaiheen tuloksia. Tutkimusmenetelmänä käytettiin erotustestiä, jonka avulla pystyttiin määrittämään,
    [Show full text]