Profiler inom medicinen i för 100 år sedan Erik Jorpes – en pragmatisk polyhistor

Dag Nyman

Johan Erik Johansson, 1894–1973, kom från Kökar på Åland. Sedan 1914 är han känd som Erik Jorpes, efter namnet på släktgården. Han var professor i medicinsk kemi vid Karolinska Institutet 1947–1963.

Legenden Förutsättningar Då inbördeskriget utbröt i slutet av januari 1918 gick han in på de rödas Professor Jorpes var omgiven av legender. ”It all began with Erik Jorpes ...”, säger sida som tolk och sanitär. I april blev Han var en vetenskaplig gigant som klar- professor Margareta Blombäck 2011 han kommenderad till en evakuerings- gjort strukturen och utarbetat en metod i sin tillbakablick över koagulations- transport av sårade till Ryssland. De för renframställning av heparin, vilket forskningen vid Karolinska Institutet stannade först i Petrograd men fick gjort det möjlig att använda substansen i 1920–2004. sedan fortsätta till ett arbetsläger i Buy, sjukvården. Jorpes sades vara en finsk röd- Hur kom en pojke från Kökar dit? För 50 mil norr om Moskva, där han arbe- gardist som via Ryssland flytt till Sverige att få grepp om mannen ska vi försöka tade som sjukvårdare och läkare i ett och han gjorde Sverige självförsörjande på följa motiv, medel och möjligheter. läger med 5 000 finländare till december från början av 1930-talet. Han kom från en fiskarfamilj på Kö- 1918. Senare kom han att arbeta vid Erik Jorpes var älskad av studenterna kar, där det inte rådde överflöd, familjen Kalinskajasjukhuset i Petrograd. Under för sina föreläsningar och sin ovanliga hade en realistisk syn på verkligheten i denna tid var han med om bildandet av personliga inställning till många företeel- skärgården. Fadern var driftig och kon- det finländska kommunistiska partiet. ser, såsom hans motivering till att tentera staterade att huvudparten av de pengar Redan tidigare hade Jorpes varit studenterna på en kurs samtidigt med han tjänade på fisket gick till mjölförsäl- medveten om samhälleliga orättvisor, ”... detta med rättvisa är ju något relativt”. jaren. Detta gav anledning till uppodling och inom kyrkan upprörde han sig över Han var samtidigt fruktad för sina spe- av hagar till åkrar. Modern såg utbildning att prästerskapets företrädare kunde må ciella frågor, som ”varför använder man som en väg till bättre livsvillkor. Hon såg väl utan att tänka på sina församlings- fågelfett till bössan?”. till att Erik redan som 6-åring började i medlemmars ibland prekära situation. Min egen kontakt med honom var vid en ambulerande skolundervisning. Att Under de politiska samtalen i Moskva några få tillfällen 1969 och 1970 då jag var han hade lätt för sig upptäcktes av stu- gjorde han samma erfarenhet gällande underläkare på koagulationslaboratoriet denten Olga Ramstedt från Åbo som drev politiken. Mycket retorik och ingen vid Karolinska sjukhuset. Då var han en undervisningen. Efter folkskola i fyra år omsättning i praktiken av tankarna på pensionär med kvarstående intresse för in- kom Erik med Olgas hjälp till läroverket förbättrade förhållande för alla. stitutionen och han bevistade gärna semi- i Åbo och tog studenten 1914. Detta ledde till att han till fots via narier på Karolinska Institutet. Birger och Erik Jorpes hade beslutat sig för att avsides vägar flydde de 15 milen från Margareta Blombäck, som båda börjat sin bli läkare, även om föräldrarna ansåg Petrograd över Systerbäck till Viborg. forskarbana hos Jorpes på 1950-talet, var att prästyrket skulle ha varit det bästa. Han tog tåget till Åbo och därifrån då ledare för koagulationsverksamheten. Han sökte och antogs till medicinska smugglades han med bekantas hjälp De kunde bidra med mer fakta till fakulteten vid Kejserliga universitetet i till Kökar. Efter några dagar där gick legenden. Professor Jorpes var visserligen Helsingfors. Efter medikofilen 1915 blev smugglingen vidare till Vaxholm, och så en krävande chef, som dock krävde mer han medicine kandidat 1918, med höga följde en fotvandring till med av sig själv. Han fick stora inkomster betyg i anatomi, kemi och fysiologi. studiebetyget som enda bagage. av sina upptäckter och huvudparten av dessa gick tillbaka till institutionen, ”man måste sälja för att kunna forska”. ”Rödgardist” Medel Han formulerade sig ofta så att stu- Under tiden i läroverket och studietiden Han ville fortsätta sina medicinska stu- denterna kunde missförstå honom, ”Vi i Helsingfors engagerade sig Erik Jorpes i dier vid Karolinska Institutet och med har tentamen på fredag. Damen i rött tros- och samhällsfrågor med en ideolo- hjälp av bekantas kontakter med dåva- och kandidaten med blå slips behöver gisk inriktning stödjande de behövande. rande finansminister inte bevära sig”, vilket torde betyda att Han skrev artiklar i tidningen Arbetet beviljades Jorpes inträde till medicinska professorn visste vad de kunde och att och var medlem i Studenternas Socia- fakulteten. Han blev medicine kandidat de var klart godkända. listiska Förening. 1922 och svensk medborgare 1923 samt

66 Finska Läkaresällskapets Handlingar befriad från sitt finska medborgarskap. Jorpes själv beskrev problemet 1937 på instrument torde tiden för pH-titratio- Läkarexamen avlade han 1925. följande sätt: ”Den största svårigheten ha nerna varit cirka 13 timmar. Redan 1920 började Jorpes arbeta vissa tidigare forskares tvärsäkra påståen- I laboratoriet på Karolinska Institutet för att tjäna pengar för uppehälle och den om den kemiska naturen hos hepa- behövde man rent fibrinogen för att studier. Han fick en tjänst hos Einar rinet vållat. Sedan den kemiska naturen exakt kunna bestämma heparinaktivitet. Hammarsten, laborator i kemi och blivit väl känd, har framställningen av Jorpes hade standardiserat heparinet farmakologi vid Karolinska Institutet, substansen i fråga varit mindre besvärlig”. avsevärt från den tidigare använda senare professor. Howell-enheten, det vill säga den mängd Av betydelse för anställningen var heparinpreparat som höll 1 ml kattblod sannolikt betyget eximia cum laude Tillfälle flytande under 24 timmar vid 0˚ C. I approbatur i medicinsk kemi och cum Erik Jorpes var intelligent, kreativ och arbetet med fibrinogenrening deltog laude approbatur i fysiologi givet av samtidigt mycket praktiskt inriktad. från och med 1951 makarna Margareta professor Robert Tigerstedt. Kombinerat med osedvanlig arbetska- och Birger Blombäck. De upptäckte att Det första arbetet tillsammans med pacitet, ordning och lösningsinriktning koagulationsfaktor VIII, antihemofilt Hammarsten över nukleinsyror ur pan- var det goda grundförutsättningar för en globulin A, fanns i hög mängd i den kreas publicerades 1923. Under åren framgångsrik forskarbana. Hos Ham- renade fibrinogenfraktionen. Detta 1923–1927 var Jorpes amanuens i kemi marsten fick han tillfälle att utveckla kunde utvecklas vidare till ett kom- och utförde noggranna kemiska analyser sina talanger i vetenskapligt tänkande mersiellt koagulationsfaktorpreparat för av nukleinsyrorna, om vilka han skrev sin och vetenskaplig metod. Därtill kunde behandling av hemofili A i samarbete doktorsavhandling och disputerade 1928. Hammarsten sannolikt bidra med spe- med företaget Kabi, och det blev det för- Efter disputationen tilldelades han ett ciella tekniska förutsättningar som 1920 sta renade preparatet i världen. Senare Rockefellerstipedium och tillbringade ett inte var allmänt förekommande. Einar konstaterades även att detta preparat år i USA hos P.A. Levene, där han fick Hammarsten hade efter läkarstudierna kunde normalisera blödningstiden hos fortsätta med studier av nukleinsyror tillbringat ett år vid Carlsberglaborato- patienter med von Willebrands sjukdom. och även kolhydratkemi. Han visade riet i Köpenhamn hos S.P.L. Sörensen, tillsammans med Levene att nukleopro- utvecklare av det moderna pH-kon- Mannen teinernas pentoskomponent var ribos ceptet och föregångare i elektrometrisk Människan Erik Jorpes var en samman- eller desoxyribos. pH-mätning. Hammarsten besökte även satt personlighet. Avgörande för framtiden var, på pro- F. Pregl i Graz, som var en föregångare Han var en ideolog såväl inom kyr- fessor Sjöqvists initiativ, ett besök hos inom kvantitativ organisk mikroanalys. kan som i politiken, där han tog tydlig Charles Best i Toronto för att bekanta Vi ska komma ihåg att fraktionerings- ställning mot riktningsstrider och prin- sig med insulinproduktionen. Det vi- tekniken under den prekromatografiska cipiella ställningstaganden som tas utan sade sig att Best även var intresserad av eran på 1920-talet var beroende av hänsyn till levnadsförhållanden och som heparin för kliniskt bruk, men att ren- fysikalisk-kemiska tekniker från Svante sviker folket! framställning av användbara preparat Arrhenius tid, såsom saltkoncentra- Han var en absolutist av övertygelse var problematiskt. tioner, fasfördelning, temperatur och som inte gav mycket för studiekamrater, Vid sin hemkomst hade Erik Jorpes surhetsgrad; det senare kunde före ”som i stället för att på laborationer två praktiska mål, nämligen att få till elektrisk pH-mätning endast utföras behandla sprit i flera dagars tid varit ett stånd insulinproduktion i Sverige och med exakthet motsvarande 0,5 pH-stegs enda provrör på spritens kemiska reak- att kunna förse kliniken med heparin noggrannhet med indikatorteknik och tion på människokroppen”. för profylax och behandling av trombo- mätningen var mycket tidskrävande. Han var en pragmatiker som väl insåg ser. Det senare ämnet hade han blivit I Jorpes publikation om pentos- sambandet mellan teori och praktik; uppmärksammad på av hjärtkirurgen polynukleotider i pankreas (1928) finns praktisk tillämpning var förutsättning Clarence Crafoord. en illustration av pH-titrationskurvor för fortsatt utveckling. Insulinproduktionen kom snabbt i utförda med hjälp av elektrometer med Slutligen var han också skärkarlen gång i samarbete med bolaget Vitrum glaselektrod. Även med hjälp av detta som spelade fiol i ungdomen och kunde från och med 1930. För heparinet be- segla mellan kobbarna i omätta vatten. hövdes en bättre analys av dess kemiska Han hade känsla för naturen och glömde sammansättning, vilket Jorpes gjorde. inte sin hembygd. Han publicerade 1935 och 1936 att heparin var en polysulfaterad muko­ polysackarid bestående av glukosamin Litteratur och glukuronsyra. Denna kunskap ledde Erik Jorpes, Sune Bergström: Heparin: a mucoitin polysulphuric acid. J. Biol. Chem. 1936; 118:447. till att han nu reproducerbart kunde Runar Backman: Erik Jorpes: Kökar, Moskva, framställa heparin som var tio gånger Stockholm. renare än tidigare, och 1937 beskrev Helsingfors, Söderström, 1985. Viktor Mutt, Margareta Blombäck: Erik Jorpes Crafoord och Jorpes behandling av Bild 1. Erik Jorpes 1960: ”Den 4-mastade - a pragmatic physiological chemist. tromboembolipatienter med heparin. barken PAMIR med 4000 m2 segelyta Comprehensive Biochemistry 2000;41:36. Margareta Blombäck: Thrombosis and haemostasis Heparinet var även en förutsättning för –vilket motsvarar den totala ytan av män- research: Stimulating, hard work and fun. utveckling av hjärt-lungmaskinen. niskans erytrocyter”. Thromb Haemost 2007;98:8.

Årgång 178 Nr 1, 2018 67