Kristofferbilden i kyrkas kor Sakrament, rörlighet och gränser

Cecilia Hildeman Sjölin

Title The image of Saint Christopher in the chancel of Vamlingbo Church, . Sacrament, mobility and boundaries Abstract The aim of the article is to discuss the image of Saint Christopher in the chancel of Vam- lingbo Church, Gotland. Since the cult of Saint Christopher, the patron saint of travellers and pil- grims, was mainly based on beholding the saint’s image, and the customary position of Christopher images was in the nave, its presence in the chancel provides a suitable point of departure for a dis- cussion of mobility within a sacred space and the accessibility, visual and physical, of the chancel to laymen in the late Middle Ages. The image in Vamlingbo is placed close to a presumed sacrament house in the form of an aum- bry in the northern wall. A second aumbry, intended for worship of the sacrament, is situated in the eastern wall of the chancel. It is suggested that the image of Christopher, through its position and size, may have formed a visual connection between the congregation in the nave and the sacrament in the chancel. Keywords St. Christopher, Wallpainting, Mobility, Accessibility, Space, Sacrament house, Gotland Author Ph. D. in Art History, senior lecturer in Art History and Visual Studies, Lund University Email [email protected] Iconographisk Post Nordisk tidskrift för bildtolkning • Nordic Review of Iconography Nr 1/2, 2017, pp. 26–47. issn 2323-5586

Bland de helgon som kan associeras med rades också i allmänhet i ett sammanhang olika typer av mobilitet är Sankt Kristoffer som relaterade till helgonets funktion som troligen ett av de vanligast förekomman- beskyddare av bland annat resenärer och Fig. 1. Sankt Kristoffer. Kalkmålning, korets nordvägg, Vamlingbo kyrka, Gotland. 1 1300-tal. Foto Lennart Karlsson/Statens historiska museum. de i senmedeltidens bildvärld. Medeltida vägfarande. Han framställdes också näs- Saint Christopher. Mural on the northern wall of the chancel, Vamlingbo Church, Kristofferbilder – som framför allt före- tan alltid själv vandrande, på väg. De texter Gotland. 14th century. kommer i form av kalkmålningar – place- som i vissa fall åtföljer bilderna meddelar

nordic review of iconography 27 cecilia hildeman sjölin kristofferbilden i vamlingbo kyrkas kor därmed är den mycket större än de figu- Kristofferbilderna och legenden: rer som verkar tillhöra samma målnings- vandring, handling, förflyttning lager från 1300-talet. Detta tycks tala för Berättelsen om den hedniske jätten Repro- att bilden var avsedd att ses på långt av- bus/Offerus är känd från kompileringsver- stånd och att dra blickarna till sig. Men ket Legenda Aurea, från 1200-talet. Han storleken kan också uppfattas som en del ville i hövisk anda gå i tjänst, men bara hos av bildens ikonografi: legenden beskriver den starkaste och mäktigaste, och efter att helgonet som en jätte och hans storlek i ha tjänat såväl världsliga herrar som Djä- förhållande till andra gestalter är en vik- vulen söker han till sist Kristus. Legenden tig komponent i berättelsen. Hans storlek finns i flera folkspråkliga versioner, fram- och styrka står i centrum för handlingen. I för allt från tyskt område, tillkomna un- Vamlingbo lyfts vissa av hans särdrag fram, der 1200-, 1300- och 1400-talen.6 De olika andra inte. Storleken är markerad, men versionerna uppvisar relativt stor variation inte tyngden av hans börda. Låt oss se när- men har gemensamma grundelement: ge- mare på denna Kristofferbild och dess iko- stalten är av jättelik storlek och styrka, han nografi, för att sedan diskutera dess place- söker tjänst hos den mäktigaste och arbe- ring. tar sig upp genom makthierarkin från en Kristoffer är framställd gående mot hö- greve via kejsaren till Djävulen, men inser ger, alltså mot öster, och kring hans föt- att Kristus är mäktigare. I sitt fortsatta sö- ter är vatten markerat genom vågor, fiskar kande finner han inte omedelbart Kristus, Fig. 2. Detalj av fig. 1, Sankt Kristoffer, kalkmålning i Vamlingbo kyrka, Gotland. Foto Lars Berggren. och en liten sjöjungfru (fig. 1 och 2). De men väl en kristen eremit. Denne förstår Detail of fig. 1, Saint Christopher, mural in Vamlingbo Church, Gotland. utmärkande attributen, Kristusbarnet och att jättens kroppsliga krafter är mera - an staven, finns med – han bär barnet på ar- vändbara än hans andliga och ger honom men, framför sig, och de tycks se på var- därför i uppdrag att i Kristi tjänst bära att den som sett Kristofferbilden inte ska gången i långhuset utan inne i koret – så andra. Kristoffer går upprätt och håller en vandrare över en flod som saknar bro. dö en ond bråd död samma dag.2 Kulten är till exempel fallet i Vamlingbo kyrka tunn och rak stav snett framför sig. I bak- Här blir jätten så småningom anropad var således koncentrerad kring mötet med på Gotland, där Kristofferbilden är place- grunden framställs land, närmast i form av av ett litet barn som han bär över och som bilden. Betraktandet, seendet, av bilden rad på korets norra vägg. Den placeringen en ö eller ett berg, men det är oklart om mitt i floden blir oerhört tungt. Därefter var det centrala för att erhålla det beskydd verkar inte omedelbart anpassad för att ge detta är målet för Kristoffers vandring. skiljer sig versionerna åt. I Legenda Aurea man sökte. Detta förutsätter ett möte med menigheten maximal visuell tillgång, och Bilden dateras på stilistiska grunder till ti- tar han sig i land och talar med barnet en faktisk bild.3 För att ge kyrkobesökaren öppnar därför för frågor om bildens funk- digt 1300-tal och denna datering ter sig i som ger honom hans nya namn: Kristoffer både omedelbar och maximal visuell till- tion, om hur kyrkorummet fungerat, om relation till Kristoffers ikonografi som väl- (Kristusbärare). Barnet förklarar att Krist- gång till Kristofferbilden vid inträdandet slutenhet och tillgänglighet, och om de grundad. Bilden har varit överkalkad, san- offer burit hela världen, dess skapare och i kyrkorummet, placerades den därför of- olika avgränsningarnas karaktär i det sen- nolikt redan på 1600-talet, och togs åter dess synder på sina axlar – eftersom barnet tast i närheten av ingången och i påfallan- medeltida kyrkorummet. fram först på 1960-talet.5 Det finns all an- är Kristus – och att han för att få bekräftel- de stort format. De stora Kristofferbilderna skiljer sig ledning att tro att alla relevanta element i se på detta mirakel ska plantera sin stav på Det finns dock ett antal Kristofferbil- markant från omgivande kalkmålningar. bilden finns bevarade. stranden. När han gör det bär staven ome- der som inte befinner sig i närheten av in- I Vamlingbo är bilden sex meter hög4 och delbart frukt. I de folkspråkliga versioner-

28 iconographisk post nr 1/2, 2017 nordic review of iconography 29 cecilia hildeman sjölin kristofferbilden i vamlingbo kyrkas kor na nämns också staven och i regel dess grön- skande som tecken på att ett mirakel skett, men händelseförloppet är komprimerat. Dialogen försiggår ute i floden och under vandringen sker också Kristoffers dop, då han tyngs ned i vattnet. Tyngdpunkten i berättelsen förläggs något olika i de skilda versionerna, men vandringen, bärandet av barnet och överskridandet som omvändel- se/förvandling finns alltid med. Eremiten har i Legenda Aurea inte längre någon roll efter det att jätten fått sitt uppdrag, men i legendens senare versioner återkommer han i händelseförloppet – möjligen under inflytande av de alltmer förekom​mande bildframställningarna.7 Bilderna av Kristusbäraren får sin sprid- ning på kontinenten, de brittiska öar- na och i Skandinavien framför allt un- der senmedeltiden. De tidigaste bevarade Fig. 4. Sankt Kristoffer. Kalkmålning, långhusets nordvägg, Östra Vemmerlövs kyrka, Skåne. 1430-60. Scenen visar helgonet gående i riktning mot en strand där eremiten lyser väg med sin lykta. Den grön- skandinaviska målningarna finns i Skå- Fig. 3. Sankt Kristoffer. Kalkmålning, triumfmu- skande staven har karaktär av ett träd och barnet välsignar/visar mot trädet och stranden. rens norra del, Bunge kyrka, Gotland. 1300-tal. ne och på Lolland/Falster och är datera- Foto Cecilia Hildeman Sjölin. de till 1200-talet. De tillkom något sena- Scenen – endast delvis bevarad – visar Kristoffer 8 och barnet på hans axel. Foto Annette Landen. Saint Christopher. Mural on the north wall of the nave. Östra Vemmerlöv Church, 1430-60. The saint is re än motsvarande bilder på kontinenten. shown walking towards a shore where the hermit, with a lantern in his hand, is lighting the way. Både i Skandinavien och i övriga Europa Saint Christopher. Mural on the northern part of the east wall of the nave, Bunge Church, Gotland. visar de tidigaste framställningarna en stå- 14th century. The scene – only partly preserved – ende Kristoffer med barnet på armen och shows St Christopher with Christ on his shoulder. rad med fiskar och sjöjungfru, och med en gurer (till exempel i Sorø på Själland), och en grönskande stav i handen. Staven an- strand i bakgrunden. I Skandinavien finns i flertalet är den grönskande staven mar- vänds emellertid inte som stöd, utan finns bevarade Kristofferbilder från 1300-talet kerad som stöd, men ibland som ett träd där som ett tecken på att ett mirakel har net på axeln. Under 1400-talet markeras främst i det medeltida Danmarks kalkmå- med rötter.10 Kristoffer tyngs ner, drama- skett – att Kristoffer mött Kristus och bli- också stranden, målet för vandringen, där leri, medan de i det svenska materialet är tiken drivs upp, och eremiten, stående på vit kristen. Detaljer i berättelsen om detta eremiten står och visar vägen med sin lyk- ovanliga före 1400-talet; på Gotland finns stranden med sin lykta, blir ett vanligt, om möte återges inte i bild förrän senare, un- ta; på så sätt förstärks intrycket av riktning, två 1300-talsbilder bevarade – förutom än inte obligatoriskt inslag (fig. 4, Östra der 1300- och 1400-talen, då flera bildele- rörelse och handling.9 i Vamlingbo också i Bunge (fig. 3). Från Vemmerlövs kyrka, Skåne och fig. 6, San- ment tillkommer, Kristoffers riktning mar- Kristofferbilden i Vamlingbo är en av de 1400-talet och det tidiga 1500-talet finns derums kyrka, Fyn).11 Ikonografin och keras och en scen med handling utvecklas. tidigaste bevarade framställningarna som betydligt fler Kristofferbilder, och ikono- dess förändringar var ganska likartad i I de flesta fall framställs berättelsens cen- visar en vandring, en riktning och en pla- grafin utvecklas under denna period till Nordeuropa. Parallellt med att handling- trala del: vandringen över floden med bar- cering i en miljö i form av vatten, marke- olika typer. Det finns frontalt stående fi- en i bilderna blev mera komplex utveckla-

30 iconographisk post nr 1/2, 2017 nordic review of iconography 31 cecilia hildeman sjölin kristofferbilden i vamlingbo kyrkas kor

Fig. 6. Sankt Kristoffer. Kalkmålning i korbågen, Fanefjord kyrka, Mön, Dan- mark. Ca 1350. Under bilden av Kristof- fer står den medeltida dopfunten av got- ländsk kalksten (från ). Den nedre delen av foten är dold i golvet. 1200-tal. Foto Lars Berggren. Fig. 5. Långhuset mot öster, Östra Vemmerlövs kyrka, Skåne. Kristofferbilden (till vänster) är placerad Saint Christopher. Mural in the chancel mitt emot ingången till kyrkorummet. Foto Cecilia Hildeman Sjölin. arch. Fanefjord Church, Mön, Denmark. The nave towards the east, Östra Vemmerlöv Church, Scania. The St. Christopher image (to the left) is About 1350. Below the painting of Saint situated opposite the entrance. Christopher stands the mediaeval bap- tismal font of gotlandic limestone. 13th century. des också legendens olika versioner. Med nar i floden och han kommer upp som en allt större dramatik beskrivs vandringen ny, kristen människa. I och med denna roll över floden, då Kristoffer blir varse att han som gränsöverskridare öppnas möjligheter är han inte nödvändigtvis större än de öv- ingången.14 Texten förekommer också till- bär Kristus och genomgår ett avgörande till en bredare tolkning av helgonbildens riga. Så brukar däremot vara fallet när Kri- sammans med en Kristofferbild på grafiska gränsöverskridande. I bilderna såväl som roll i kyrkorummet. stofferbilden är fristående och dess abso- blad, gjorda för enskilt bruk under medel- i legendversionerna betonas nedtyngan- lut vanligaste position är då i långhuset, tidens sista sekel.15 det eller nedtryckandet i vattnet, dvs. det Kristofferbildens placering oftast i närheten av ingången, på en lång- I Skandinavien är den näst vanligaste faktum att jätten blir döpt under vand- Sankt Kristoffer framställs oftast som fri- husvägg eller i långhusvalv, någon gång placeringen i korbågen. Sådana framställ- ringen.12 stående figur eller i en enskild scen. I några i vapenhuset – men alltid synlig från in- ningar från 1300-talet finns t.ex. i Fane- Jätten blir inte bara kristen, och bär fall förekommer han även i programmäs- gången (fig. 5). Den text som ibland beled- fjord på Mön (fig. 6) och Fjelie i Skåne, Kristus på armen och i sitt hjärta, utan vi- sig kontext, tillsammans med andra hel- sagar bilderna slår fast att den som sett Kri- och från ca 1500, t.ex. i Sanderum på Fyn sar också själva gränsöverskridandet, på väg gon (i långhuset); ibland tycks Kristof- stofferbilden ska inte dö en ond bråd död (fig. 7). Därtill förekommer också place- att bli kristen, på väg att bli döpt, på väg in i fer ha fått funktionen som pesthelgon.13 den dagen och i de fall en sådan text finns ringar som tycks markera dopfuntens sin nya identitet, där det gamla jaget drunk- Framställd tillsammans med andra helgon bevarad är bilden placerad i närheten av plats i västra delen av långhuset (så till ex-

32 iconographisk post nr 1/2, 2017 nordic review of iconography 33 cecilia hildeman sjölin kristofferbilden i vamlingbo kyrkas kor förekommer inte så ofta på Gotland, men Den begränsningen har ifrågasatts av Anna materialet är så litet att det är svårt att dra Nilsén i Kyrkorummets brännpunkt, där någon meningsfull slutsats. På Gotland hon diskuterar korets tillgänglighet och finns bevarade, förutom bilden i - Vam korskrankens vara eller icke vara i ett öpp- lingbo, en 1300-talsmålning på triumf- nare kyrkorum under senmedeltiden.21 mur (Bunge, fig. 3),17 en målning på väst- Förutom den fysiska möjligheten och vägg (Levide, 1400-tal), en på sydvägg i praktiken att gå in i koret, gäller frågan be- långhuset (Lye, 1400-tal), en i triumfbå- träffande Kristofferbilderna också blick- ge (Mästerby, 1400-tal), en efterreforma- ens tillträde till koret; på ett generellt plan torisk långhusbild (, 1500-tal),18 borde ett sådant kunna förutsättas under och inte mindre än tre korplaceringar: 1200- och 1300-talen, då bruket att låta för- Vamlingbo, Väte och Halla, från 1300- res- samlingen visuellt ta del av hostian vid ele- pektive 1400- och tidigt 1500-tal. Kor- vation slår igenom.22 Menigheten behöv- placering förekommer i ett drygt halvdus- de se Kristofferbilden för att ta del av dess sin exempel i det medeltida Danmark, fle- beskydd, vilket ju försvårades om bilden ra av dem i Skåne (till exempel Araslöv och placerades i koret i stället för i långhuset. Östra Herrestad) och i Mälarlandskapen Om bilden gjorts stor för att synas, bor- (Danmark, Ed, Härnevi och Almunge).19 de koret vara tillgängligt för menighetens blickar – antingen genom ett skrank som Fig. 7. Sankt Kristoffer. Kalkmålning, korbågens norra sida, Sanderums kyr- Kristofferbilden i koret: lämnade fri sikt eller genom att det helt en- ka, Fyn. Ca 1500. Foto Jan-Gunnar koret som avgränsning och rum kelt inte fanns något skrank som skilde ko- Sjölin. Det finns alltså ett antal Kristofferbilder ret från resten av kyrkorummet.23 St. Christopher. Mural on the northern som inte befinner sig i närheten av ingång- I Västeuropa blev det öppna kyrko- side of the chancel arch. Sanderum en i långhuset eller vid någon tydlig gräns i rummet ett ideal under gotisk tid, i Nor- Church, Funen, Denmark. About 1500. byggnadskroppen utan är placerade inne i den från slutet av 1200-talet. I stora delar koret. Under medeltiden får koret, det rum av Sverige blev salkyrkan den domineran- empel i Nørre Herlev på Själland). Denna rum förhåller sig metaforiskt till inträdet i där högaltaret befinner sig och där - natt de senmedeltida byggnadsformen. De nya placering skulle kunna kopplas till Kristof- kyrkan som trossystem, och gränsöverskri- vardselementen hanteras, en stark särställ- kyrkor som byggdes utformades i stor ut- fers dop, dvs. då han tyngs ner i vattnet av dande genom dopet in i den kristna kyr- ning och beskrivs bland annat som kyrko- sträckning i enlighet med ett sådant ide- Kristusbarnet, blir kristen och får ett nytt kans gemenskap och en kristen identitet. byggnadens huvud, i relation till långhuset al, och på många håll byggdes romanska namn. Kristoffergestalten kan i många fall sägas som kyrkans kropp, med referens till vil- kyrkor om, med målsättningen att vidga Förutom den väldokumenterade funk- relatera till gränser och övergångar, spati- ka grupper av människor som har sin pla- koret och korbågen för att öppna förbin- tionen som skyddande mot ond bråd död, alt och rituellt.16 cering där – präster respektive lekmän.20 delsen mellan rumsdelarna och ge större kan alltså ytterligare bruk av bildmotivet Kristofferbildens placering vid över- Också i medeltida nordiska sockenkyr- inblick i koret.24 Detta öppnande mellan urskiljas. Ett gemensamt tema för Kristof- gången mellan långhus och kor är däremot kor har koret ansetts vara den del av kyrko- kyrkorummets delar har satts i samband ferbilderna tycks vara det gränsöverskri- mer problematisk; möjligen skulle den rummet som normalt endast skulle beträ- med dogmen om transsubstantiationen – dande – gränsöverskridandet in i det sakra- kunna ha koppling till korets funktion. das av prästerskap och funktionärer vid Kristi reella närvaro i nattvardselementen la rummet, i vilket ingången i kyrkan som Den vanliga placeringen, vid ingången, gudstjänsten och mer sällan av menigheten. – som fastslogs vid fjärde Laterankonciliet

34 iconographisk post nr 1/2, 2017 nordic review of iconography 35 cecilia hildeman sjölin kristofferbilden i vamlingbo kyrkas kor

Fig. 8. Korets nordöstra hörn, Vamlingbo kyrka. Till vänster om altaret (under lam- pan) skymtar sakramentsnischen i östväg- gen. Foto Sören Hallgren/Kulturmiljö- bild, Riksantikvarieämbetet. Wikimedia Commons. Vamlingbo Church, the chancel, with the aumbry in the eastern wall, visible to the left of the altar. Fig. 9. Interiör mot öster. Vamlingbo kyrka. Vy från långhuset genom triumfbågen mot koret. Foto Anders Johnson. Wikimedia Commons. 25 1215. I samband med den förändrade sy- ger på att ögat utsänder synstrålar som vid- Vamlingbo Church, interior towards the east. View from the nave through the chancel arch. nen på nattvarden minskar kommunions- rör det sedda föremålet som reflekterar det tillfällena, och den kommunicerande me- tillbaka till ögat, eller intramissionsteorin, nigheten kommer i allt högre grad att ta som bygger på det motsatta, nämligen att riskt belagd som liturgiskt moment i Nor- ranser.29 I koren inrättar man också sakra- del av nattvardselementen, framför allt ögat mottar synpartiklar som utsänds från den under andra hälften av 1200-talet.28 mentsskåp, i form av gallerförsedda vägg- hostian, genom att se det som sker vid al- det betraktade objektet, så tänktes en ma- Då blir det huvudsakligen genom synen nischer för förvaring av hostian. Sådana taret.26 teriell förbindelse uppstå. Denna förbin- som menigheten kommer i kontakt med skåp finns också i ett stort antal gotländska En viktig förutsättning för att visuellt delse skulle medföra en reell förändring hostian, något som ansågs vara likvärdigt kyrkor, bland annat i Vamlingbo (fig. 8). kunna ta del av sakramentet bör ha varit hos betraktaren: det sedda ansågs lämna med att ta emot hostian i munnen. Möjlig- Vamlingbo kyrkas nuvarande långhus uppfattningen av seendet som en fysisk akt faktiska avtryck hos den seende, eftersom heten att se in till högaltaret i koret är av- byggdes under 1200-talet. Troligen plane- som innebar ett vidrörande av det betrak- de bilder som skapades i betraktaren tol- görande för denna visuella kontakt. rades, påbörjades och byggdes då även ett tade föremålet. Medeltidens två grundläg- kades som materiella.27 Elevationen, som Detta tänkande sätter spår i kyrkorum- kor med något mindre dimensioner än det gande teorier kring synen bygger båda på först omnämns på 1000-talet, tycks vid mens anordningar, och under senmedel- nuvarande, som omfattar två valvtravéer denna tanke. Både om man utgår från ex- slutet av 1200-talet ha slagit igenom över- tiden tillkommer det nya bruket att visa och är lika brett som långhuset.30 Det nu- tramissionsteorin, som – förenklat – byg- allt inom västkyrkan och är dokumenta- upp hostian i sakramentshus och monst- varande, sekundära, koret måste dock ha

36 iconographisk post nr 1/2, 2017 nordic review of iconography 37 cecilia hildeman sjölin kristofferbilden i vamlingbo kyrkas kor

Fig. 10. Interiör mot väster, Vamlingbo kyrka. Vy från koret, med nordväggen, genom triumfbågen mot långhuset. Foto Georg Gådefors/Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetet. Wikimedia Commons. Interior towards the west, Vamlingbo Church. View through the chancel arch to the nave. byggts endast decennier efter långhuset,31 väl visuell som fysisk tillgång till koret, om Fig. 11. Nischen vid Kristofferbilden, korets nord- Fig. 12. Korsfästelsen, kalkmålning ovanför sakra- vägg. Vamlingbo kyrka. Foto Lennart Karlsson/ mentsnischen i korets östra vägg, Vamlingbo kyr- något som bekräftas av att kalkmålningar- korskranket var genomsiktligt och medgav Statens Historiska museum. ka. Foto Cecilia Hildeman Sjölin. na där utförts under tidigt 1300-tal. Mellan passage (fig. 9 och 10). The aumbry, placed near the St. Christopher The Crucifixion. Mural above the aumbry in the kor och långhus finns en triumfmur som Dock utgör koret här inte ett helt en- image, northern wall of the chancel. Vamlingbo eastern wall of the chancel, Vamlingbo Church. är bred nog att i söder rymma en medel- hetligt rum, även om det är en enda bygg- Church. tida predikoglugg med trappa från koret. nadskropp. Området närmast altaret är Korbågen är lätt spetsbågig och medger i upphöjt – flera trappsteg som sträcker sig som den plats som på ett eller annat sätt av förhängen, som ska ha omgett altaret – dag god insyn i koret. Emellertid finns i bå- över hela korets bredd leder upp till hög- markerats för huvudaltaret. Frågan om sådana arrangemang förekommer i medel- gens norra vederlag, 290 cm över golvet, en altaret. Nivåmarkeringar av detta slag åter- vad som egentligen innefattas i sanktua- tida bildframställningar. Andra generella fördjupning som bedöms kunna ha varit finns i ett antal gotiska kyrkor på Gotland, riet – altaret eller hela koret – är central. belägg är beskrivningar av förhängen i kyr- ett fäste för korskrank eller trabes.32 Det- och kan betraktas som en av flera gräns- Nilsén ifrågasätter att det senmedeltida kor från efterreformatorisk tid, och spår i ta tyder på att det funnits en avgränsning markeringar inom koret. Den viktiga av- koret i sin helhet med nödvändighet inne- kormurar av förmodade fästen för stänger i mellan långhus och kor. I och för sig hin- gränsningen kring sanktuariet/altarrum- fattats.33 Samtidigt föreslås att själva alta- lämplig höjd på ömse sidor om altaret.34 drar inte en avgränsning att det funnits så- met diskuteras av Nilsén, och definieras ret/altarrummet har avskärmats med hjälp

38 iconographisk post nr 1/2, 2017 nordic review of iconography 39 cecilia hildeman sjölin kristofferbilden i vamlingbo kyrkas kor

Fig. 15. Sakramentnisch med knäfall, korets norra vägg, Ekeby kyrka, Got- land. Dörrarnas övre del är försedda med galler för att medge inblick i skå- pet där hostian förvarades. Foto Olof Sörling 1891/ Kulturmiljö- bild, Riksantikvarieämbetet. Wikimedia Commons. Aumbry in the north wall of the chan- cel, Ekeby Church, Gotland. The upper part of the doors have iron bars in order to allow visual contact with the host or the ciborium inside.

Fig. 13. Korsfästelsen med Mater Dolorosa/Marie sju sorger. Kalkmålning ovanför sakramentnischen Kristoffer i koret: i koret. Lärbro kyrka, Gotland. bildens funktion i rummet Foto Wolfgang Sauber, Wikimedia Commons. Nedanför Kristofferbilden på korets nord- 1300-talet. Målningen, troligen samtida The Crucifixion and Mater Dolorosa. Mu- vägg finns såväl i Vamlingbo som i Halla en med Kristofferbilden, föreställer en kalva- ral above the aumbry in the chancel of Lärbro nisch med dörrar, som sannolikt varit ett riegrupp med den korsfäste Kristus, flanke- Church, Gotland. sakramentsskåp (fig. 11). Idag har den spet- rad av Maria och Johannes, och Longinus siga skåpnischen i Vamlingbo slutna trä- som sticker lansen i Jesu sida och rör vid luckor, monterade i samband med en sen- sitt helade öga. I scenen ingår också äng- tida restaurering.35 Nischens högsta höjd lar som, svävande kring korset, svänger rö- är drygt en meter och den är en av flera ni- kelsekar (fig. 12). Placeringen av detta mo- scher med eller utan luckor i koret. Förut- tiv betonar dess koppling till sakramentet, om en stor, öppen sittnisch i södra väggen till Kristi offerdöd och Kristi kropp, som i finns också en piscinanisch. I korets öst- form av nattvardselement förvarats i skå- Fig. 14. Sakramentsnischen i Lärbro kyrka, mur, norr om huvudaltaret, finns ett sakra- pet. Samma tema kan iakttas i Lärbro kyr- Gotland. Foto Annette Landen. mentsskåp med bevarade luckor i galler- ka, där en kalkmålad kalvariegrupp place- The aumbry in Lärbro Church, Gotland. form och över det en kalkmålning från rats på korets nordvägg, i direkt anslutning

40 iconographisk post nr 1/2, 2017 nordic review of iconography 41 cecilia hildeman sjölin kristofferbilden i vamlingbo kyrkas kor till ett skåp i form av en nisch med slut- förvaring av hostior som konsekrerats i en är till för skådande av sakramentet och menten, skulle i så fall på sin väg passera na träluckor (fig. 13 och 14), som fungerat kyrkan och som senare skulle användas för den andra främst för förvaring. inte en tydlig gräns utan åtminstone två. som sakramentsskåp (vilket även påpekas kommunion vid sjukbesök har i många fall En annan förklaring är att olika ting Dels den gräns som triumfbågen utan tve- av Justin Kroesen och Peter Tångeberg i haft sin placering i kyrkans kor.40 Sådana förvarats i dem; utöver nattvardselemen- kan utgjorde (även om passage var möj- Die mittelalterliche Sakramentsnische auf sakramentsskåp hade inte främst funktio- ten behövdes till exempel en förvarings- lig och bruklig), och dels en trappa, som Gotland).36 Både i Lärbro och i Halla finns, nen att visa upp, utan att ge det konsekre- plats för chrisman till dopet. visserligen inte försvårade blickens passa- liksom i Vamlingbo, skåp i såväl norra som rade nattvardsbrödet ett säkert förvar.41 Ytterligare en förklaring hör samman ge, men markerade ett motstånd, en gräns, östra väggen. Här finns emellertid inte an- Det framstår som rimligt att de båda mål- med avskärmningen kring högaltaret. Den i den fysiska förflyttningen. Ingendera av slutande målningar vid båda skåpen. ningarna, som placerats i direkt relation kan ha haft en omfattning som inkluderat dessa hindrar vägen in i eller genom koret, I Vamlingbo revs på 1870-talet några till nischerna, illustrerade korets tematik hela östväggen, till exempel genom ett för- men påverkar handlingen och upplevel- trappsteg belägna på norra sidan om al- och skåpens funktion. hänge längs trappstegen upp till altaret, så sen av vandringen. Även Kristofferbilden taret, framför nischen. De ansågs då inte Det finns en tydlig parallellitet mellan att den dubbla iscensättningen av natt- och dess skåp krävde ett gränsöverskridan- fylla någon funktion, men har senare tol- elevationen av hostian och Kristoffer som vardssakramentet förklaras med att menig- de, men bör ha varit synliga från åtminsto- kats som trappa till eller knäfall framför ni- bär Kristus.42 Båda dessa upplyftanden vi- heten inte alltid hade tillgång till nischen i ne några positioner i långhuset – genom schen, av samma typ som finns i till exem- sade Kristus och fungerade vid skådandet östväggen. I så fall skulle Kristofferbilden, triumfbågen och ett eventuellt korskrank. pel Källunge, Väte och Ekeby (fig. 15).37 som ett sätt att ta del av Kristi kropp, el- med tillhörande nisch, ha varit ständigt Detta särskilt med tanke på Kristoffers För övrigt har sådana nischer för uppvi- ler ta del av Kristi beskydd. Placeringen tillgänglig, medan det andra sakraments- storlek och på triumfbågens vidd. sande av hostian inte sällan placerats i ko- av Kristofferbilden i koret skulle då - kun arrangemanget ständigt eller tidvis doldes Ikonografiskt sett har helgonet attribut rets nordvägg, i närheten av altaret; en pla- na relateras till eukaristin och hostian som och då kanske förbehölls prästerskapet. – staven och barnet med korsglorian – som cering i korets östvägg, såsom i Vamlingbo, Kristi kropp. Kristofferbilden i Vamling- I Mässa i medeltida nämner Stolt gör honom lätt igenkännlig även utan den är dock inte ovanlig.38 bo är, som tidigare nämnts, inte den enda att det gallerförsedda skåpet i östväggen extrema storleken. Onekligen kan den sto- Det är alltså uppenbart att nischen i som placerats i anslutning till ett skåp i ko- kunde möjliggöra beskådande av innehål- ra bilden dra blickarna till sig och därmed Vamlingbo kyrkas östvägg varit ett sakra- rets nordmur. Ett parallellfall finns i Halla let på långt avstånd, även från långhuset.44 också till sakramentet. Den kan påminna mentsskåp av den typ som var avsedd att kyrka, där en gigantisk Kristoffer placerats Samtidigt finns det trappsteg eller knäfall om mässans centrala moment och seen- ge visuell tillgång till hostian och funge- vid en nisch av liknande typ och place- som markerar att nischen har använts på dets betydelse i samband med elevationen. ra i den individuella andakten. Det skulle ring. När det gäller korplaceringar av Kri- nära håll. Detta kan naturligtvis ha att göra Man skulle kunna tänka sig att Kristoffer- kunna gälla både prästerskap och lekmän. stofferbilder i övriga Skandinavien, såsom med själva framtagandet av nattvardsbrö- bilden som lekmannainriktad bild kunde Nilsén (1991) argumenterar för att den ty- i Mälardalen och Skåne, kan även där ha det, men kan också innebära att det har va- ge ett incitament till gränsöverskridning pen av gallerförsedda skåp varit tillgängli- funnits en förbindelse till sakramentshus, rit föremål för skådande under knäfall. Till in i koret genom att signalera tillgänglig- ga utanför en avskärmning kring högalta- men då fristående sådana – vilket var en vem detta skåp främst riktade sig beror på het. Inte bara för den som var stadd på lång ret, och i Mässa i medeltida socken påpekar vanlig form på fastlandet, liksom på kon- omfattningen av altarrummet kring högal- resa kan alltså Kristofferbilden ha haft be- Bengt Stolt i förbigående att de var synliga tinenten.43 Dessvärre har inte några såda- taret. Om endast platsen närmast omkring tydelse vad gäller rörelse och förflyttning. från långhuset, vilket också indikerar bruk na sammanställningar bevarats. altaret inkluderades i avskärmningen, som För att komma i kontakt med den mate- av menigheten.39 Det ter sig också troligt Den omständighet att det finns två oli- Nilsén argumenterar för, skulle nischen ha riella bilden krävdes passerande av rums- att nischen i nordväggen, på grund av sin ka nischer som tycks ha liknande funktion varit synlig och tillgänglig utanför sanktu- gränser. storlek och sin placering, tjänat ett liknan- kan motiveras på olika sätt, som leder till ariet. de syfte, dock inte nödvändigtvis för be- olika slutsatser om rummet. En förklaring Den som uppsökte sakramentsnischen traktande av hostian; sakramentsskåp för är, som redan framgått, att den ena nisch- i östväggen för andakt inför nattvardsele-

42 iconographisk post nr 1/2, 2017 nordic review of iconography 43 cecilia hildeman sjölin kristofferbilden i vamlingbo kyrkas kor

Avslutning Noter En bilds betydelser och funktioner kan ur- skiljas genom dess placering, storlek och 1 För litteratur kring Sankt Kristoffer, legend och 11 Rosenfeld 1937, 494. Rosenfeld menar att ere- kult, se bl. a. Rosenfeld 1937. miten med lyktan/ljuset från början har funnits utformning. Förutom som beskyddare av 2 Texten återges från 1400-talet som ”Christoph- med som ett attribut, visande på att det hela sker vägfarande och mot ond, bråd död, fram- ori faciem die quecumque tueris, Illa nempe die under natten. Det är inte troligt att det har fun- står Kristofferbilden som relaterad till dop, morte amala non morieris”, se Rosenfeld 1937, nits någon eremit i Vamlingbos 1300-talsbild, till rumsliga och rituella gränser och till 422. I Skandinavien finns en något tidigare ver- eftersom det i det skandinaviska materialet inte uppvisandet av Kristi kropp. Helgonets sion, bl. a. i Bollerups kyrkas 1300-talsbild, nu finns några exempel på bilder av eremiten före ovan valv. Texten lyder där: ”Christophori sanc- 1400-talet. Det är inte heller ett regelbundet fö- bild i Vamlingbo befinner sig i omedelbar ti speciem quecumque tuetur. Illo Nempe die rekommande inslag i det internationella materi- anslutning till en nisch i korets nordvägg. nullo languore tenetur.” Se A Catalogue of Wall- alet; se även Hildeman Sjölin 2005, 88. Det framstår, med ledning av dess pla- Paintings, vol. 2, 42. 12 Angående legendmaterialet, se Rosenfeld 1937; cering och storlek och dess koppling till 3 Angående medeltidens teorier om seendets angående skandinaviskt bildmaterial, se Hilde- uppvisandet av Kristus, som troligt att ni- materiella natur, se Biernoff 2002, 140ff. och man Sjölin 2005, t.ex. 77–79. Biernoff 2005. 13 Hildeman Sjölin 2005, 95 (se t.ex. Östra Ingel- schens funktion har varit sakramentsskå- 4 Sveriges kyrkor, Vamlingbo kyrka, 2015, 78. stad i Skåne och Skive på Jylland). pets. I jämförelse med det sakramentsskåp 5 Ibid, 77f. Enligt en nu överkalkad inskrift i den 14 Se t.ex. Bollerups 1300-talsmålning i A Catalo- som finns under korsfästelsescenen på öst- norra absidiolen försågs kor och långhus med ny gue of Wall-Paintings, vol. 2, 42. ra väggen, var Kristofferbilden relativt lätt- vitmålning 1695. De hade alltså redan överkal- 15 Det tidigast daterade träsnittet, med åtföljande tillgänglig genom sin position innanför tri- kats tidigare. text, är från 1423: Rylands Collection, Univer- 6 Angående legendversioner, se Rosenfeld 1937, sity of Manchester Collection (JRL1200357 ref. umfbågen – förutsatt att koret var visuellt 478ff. och passim; Szöverffy 1977, 79f; Schön- nr. 17249). och fysiskt tillgängligt för menigheten. I bach 1882. Texten från Legenda Aurea finns ut- 16 Kyrkorummets gränser och gränsöverskridning- så fall var den också lätt att upptäcka. given i en mängd versioner och översättningar, ar behandlas också i Hildeman Sjölin 2014. An- Det verkar möjligt att Kristofferbilden t.ex. Ryan 1993. Namnet Reprobus används i Le- gående kyrkorummets gränser och kvalitativa fungerat som förmedlare, som en uppma- genda Aurea, Offerus/Offorus i flera folkspråk- särställning i det medeltida Europa, se även Har- liga versioner. rison 1998, 22ff. ning att söka sig från den lekmannaorien- 7 Rosenfeld 1937, 494; se även Hildeman Sjölin 17 En mycket ovanlig placering, som även gäl- terade delen av kyrkorummet till koret. I så 2005, 88. Angående interaktion mellan bild och ler 1200-talsmålningen i Västra Sallerup kyrka, fall skulle man kunna se bilden som en del text, se Hildeman Sjölin 2005, 47–60. Skåne. av senmedeltidens utveckling av ett öpp- 8 Det följande baseras på en genomgång av de i 18 Se Tuulse 1961, 271–288. Behandlas även av de ikonografiska registren i Köpenhamn och nare kyrkorum med ett tillgängligare kor, Lindgren 1984, 60–70. Stockholm identifierade Sankt Kristofferbilder- 19 Det kan noteras att Kristofferbilderna i mål- där tydliga och betydelsemättade grän- na i – förutom på Gotland – det medeltida Dan- ningssviter som attribuerats till Albertus Pictor ser kunde eller skulle överskridas på vägen mark, Götaland och Mälarlandskapen, publice- och hans verkstad har olika placeringar, näm- mot kyrkorummets kulmen. rad i Hildeman Sjölin 2005, 330–332. ligen i koret (till exempel Härnevi), vapenhu- 9 Utvecklingen framställs i större detalj i Hilde- set (Härkeberga) och tornrummet (Husby-Sju- man Sjölin 2005, 67–89. tolft). 10 Hildeman Sjölin 2005, 330–332. Fram till 1500- 20 Kyrkorummets långhus tolkas av Durandus som talets mitt finns minst 65 stycken bevarade i det kropp och koret som huvud, till vilket präster- medeltida Danmark, ett knappt 30-tal i Mälar- skapet har tillgång; se Hayes 2003, 13. landskapen och åtta på Gotland. 21 Nilsén 1991, 73ff. Se även Nilsén 2003, 91ff.

44 iconographisk post nr 1/2, 2017 nordic review of iconography 45 cecilia hildeman sjölin kristofferbilden i vamlingbo kyrkas kor

Litteratur 22 Se Browe 1933, 28–38 och passim, angående ele- A Catalogue of Wall-Paintings in the Churches of Hildeman Sjölin, Cecilia. ”Gränsens ikonografi: En Ryan, William Granger. The Golden Legend: vationsbruk under senmedeltid. Scania, Halland, Blekinge, red. Knud Banning. studie i kalkmålade bilder vid kyrkorummets Readings on the Saints. Princeton N.J.: Prince- 23 Se diskussion i Nilsén 1991, 78 (2003, 98f.). Vols. 1–2. Copenhagen 1976–1982. trösklar och gränser”, Svensk Teologisk Kvartals- ton University Press, 1993. 24 Nilsén 1991, 73ff. (2003, 91ff.). Biernoff, Suzannah. Sight and Embodiment in skrift vol. 90:1 (2014): 37–49. Schönbach, Anton. ”Sanct Christophorus”, Zeit- 25 Se t.ex. Nilsén 1991, 74 (2003, 93ff.); se även the Middle Ages. London: Palgrave Macmillan, Kroesen, Justin & Peter Tångeberg. Die mittelalter- schrift für deutsches Altertum, Neue Folge, Bd. 5, Bliksrud Aavitsland 2015, 77f. 2002. liche Sakramentsnische auf Gotland (Schweden). 1874 & Bd 14, 1882. 26 Fallberg Sundmark 2008, 175. Se även Fallberg Biernoff, Suzannah. ”Carnal Relations: Embodied Kunst und Liturgie. Petersberg: Michael Imhof Stolt, Bengt. ”Kyrkorum och kyrkoskrud”, Mässa i Sundmark 2016, 93f. Sight in Merleau-Ponty, Roger Bacon and St Verlag, 2014. medeltida socken: En studiebok, red. Sven He- 27 Angående medeltidens teorier kring seendet, se Francis”, Journal of Visual Culture 4 (2005): Laugerud, Henning. ”Visuality and Devotion in lander, Sven-Erik Pernler, Anders Piltz & Bengt Biernoff 2002, 140ff. och Biernoff 2005. Se även 39–52. the Middle Ages”, Instruments of Devotion: The Stolt, 136-167. Skellefteå: Artos förlag, 1993. Laugerud 2007, 175f. och Laugerud 2015, 266. Bliksrud Aavitsland, Kristin. ”Incarnation: Para- Practices and Objects of Religious Piety from the Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, vol. 28 Nilsén 1991, 75 (2003, 94). Jfr Browe 1933, 28–38, doxes of Perception and Mediation in Medieval Late Middle Ages to the 20th Century, red. Hen- 235, Vamlingbo kyrka, Hoburgs ting, Gotland angående elevationsbrukets spridning i Europa. Liturgical Art”, The Saturated Sensorium: Prin- ning Laugerud & Laura Katrine Skinnebach, bd X:1, red. Jakob Lindblad. Stockholm: Kungl. 29 Se Lohfert Jørgensen 2015, 49–52, angående ciples of Perception and Mediation in the Midd- 173–188. Aarhus: Aarhus University Press, 2007. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, uppvisande av hostian genom monstransfunk- le Ages, red. H. H. Lohfert, H. Laugerud & L. K. Laugerud, Henning. ”Memory: The Sensory Ma- 2015. tioner. Skinnebach, 72–91. Aarhus: Aarhus University teriality of Belief and Understanding in Late Szövérffy, Josef. ”Beiträge zur Christophorus-Frage”, 30 Sveriges kyrkor, Vamlingbo kyrka, 2015, 50. Press, 2015. Medieval Europe”, The Saturated Sensorium: Germanistische Abhandlungen: Mittelalter, Ba- 31 Ibid. Browe, Peter. Die Verehrung der Eucharistie im Mit- Principles of Perception and Mediation in the rock und Aufklärung. Gesammelte Schriften von 32 Ibid. telalter. München: Max Hueber Verlag, 1933. Middle Ages, red. H. H. Lohfert, H. Laugerud Josef Szövérffy. Brookline, Mass. & Leyden 1977. 33 Nilsén 1991, 73f. (2003, 91f.). Fallberg Sundmark, Stina. Sjukbesök och dödsbere- & L. K. Skinnebach, 246–274. Aarhus: Aarhus Tuulse, Armin. ”Katolskt och protestantiskt i Sve- 34 Nilsén 1991, 81f. (2003, 103f.). delse: sockenbudet i svensk medeltida och refor- University Press, 2015. riges och Danmarks kyrkomålningar”, Fornvän- 35 Sveriges kyrkor, Vamlingbo kyrka, 2015, 56. matorisk tradition. Diss. Uppsala universitet. Lindgren, Mereth. ”De ståndaktiga helgonen”, Ico- nen (1961): 271–288. 36 Kroesen & Tångeberg 2014, 184. Bibliotheca Theologiae Practicae 84. Skellefteå: nographisk Post 2 (1984): 60–70. 37 Ibid.; Nilsén 1991, 77ff. Skåpen i Källunge har Artos & Norma bokförlag, 2008. Lohfert Jørgensen, Hans Henrik. ”Sensorium: A idag, liksom i Lärbro, slutna, täckande luckor. Fallberg Sundmark, Stina. ”Den sakramentalt när- Model for Medieval Perception”, The Saturated 38 Nilsén 1991, 80 (2003, 98f.). varande Kristus: Teologi och bruk i medeltida Sensorium: Principles of Perception and Medi- 39 Stolt 1993, 145. och reformatorisk tradition”, Doften av rykande ation in the Middle Ages, red. H. H. Lohfert, H. 40 Fallberg Sundmark 2008, 70. vekar, red. Fredrik Heiding S J & Magnus Ny- Laugerud & L. K. Skinnebach, 24–71. Aarhus: 41 Ibid. man, 93–110. Skellefteå: Artos & Norma bok- Aarhus University Press, 2015. 42 Rosenfeld 1937, 423f.; se även Hildeman Sjölin förlag, 2016. Nilsén, Anna. Kyrkorummets brännpunkt: Gränsen 2005, 104. Harrison, Dick. Skapelsens geografi: Föreställningar mellan kor och långhus i den svenska landskyr- 43 Stolt 1993, 145. Se även Kroesen & Tångeberg om rymd och rum i medeltidens Europa. Stock- kan från romanik till nygotik. Diss. Stockholm: 2014, 51–55. holm: Ordfront, 1998. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Aka- 44 Stolt 1993, 145. Hayes, Dawn Marie. Body and Sacred Place in Me- demien, 1991. dieval Europe, 1100-1389. New York & London: Nilsén, Anna. Focal Point of the Sacred Space: The Routledge, 2003. Boundary between Chancel and Nave in Swe- Hildeman Sjölin, Cecilia. Bilden, texten och kyrko- dish Rural Churches. Uppsala: Uppsala univer- rummet: En studie av scener kring Jesu födelse sitet, 2003. och Kristoffermotivet i Sydskandinaviens medel- Rosenfeld, Hans-Friederich. Der Hl. Christophorus, tida kalkmåleri. Diss. Lund: Edition Arcana, seine Verehrung und seine Legende. Acta Acade- 2005. mia Aboensis. Åbo 1937.

46 iconographisk post nr 1/2, 2017 nordic review of iconography 47