STADSKOLLEGIETS UTLÅTANDEN OCH MEMORIAL BIHANG 1949 NR 20

BERÄTTELSE ÖVER ARKIVNÄMNDENS FÖRVALTNING OCH VERKSAMHET UNDER ÅR 1948. Den 30 mars 1948 har arkivnämnden avgivit sitt svar på drätselnämndens återremiss av frågan om en tjänstebyggnad ovanpå magasinet i Kungsklippan. Över lönekommitténs' betänkande, del III, rörande dels s. k. deltidstjänst- göring, dels också rörande s. k. partiell tjänstledighet för enskilda angelägen- heter har arkivnämnden avlåtit sitt yttrande den 28 september 1948. Den 19 februari 1948 har riksarkivet besvarat arkivnämndens hemställan av den 17 april 1946 om ett uttalande att riksarkivet finner tjänstgöring vid stadsarkivet fullt likvärdig med tjänstgöring vid riksarkivet eller landsarkiv. I sin skrivelse har riksarkivet framhållit, att det vid sin behandling av tvenne befordringsärenden, vilka vid överklagande genom utslag den 14 september 1946 och den 3 oktober 1947 avgjorts av kungl. maj:t i enlighet med riks- arkivets beslut, intagit den ståndpunkten att likvärdighet råder mellan tjänst- göring vi-d riksarkivet, landsarkiven och stadsarkivet. Men riksarkivet har ansett, att det icke tillkomme riksarkivet att göra en auktoritativ tolkning av en av kungl. maj:t utfärdad förordning. Arkivnämndens underdåniga skrivelse till konungen den 18 januari 1947 med förslag till viss ändring i gällande arkivstadga, avseende borttagandet av bestämmelsen att tjänsteman i stadsarkivet för vinnande av befordran inom det egna verket är underkastad skyldighet att under tre månader tjänst- göra i riksarkivet eller landsarkiv, har, sedan riksarkivet yttrat sig i ärendet, återremitterats till arkivnämnden för yttrande. Beträffande stadsarkivets verksamhet under 1948 hänvisar arkivnämnden till stadsarkivariens här bifogade, enligt arkivstadgans § 7 avgivna berättelse. Stockholm den 18 februari 1949. arkivnämndens vägnar: Ragnar Tomson I Arne Forssell

1-124 49 2 Bih. nr 20 år 1949

STADSARKIVETS ÅRSBERÄTTELSE.

I. ALLMÄNNA FRÅGOR. Den efter arkivarien vid Vadstena landsarkiv Gustav Sjöberg lediga ama- nuenstjänsten har under året icke återbesatts. Sedan stadskollegiet lämnat sitt medgivande till tjänstens återbesättande, kungjordes den till ansökan ledig den 16 februari. Vid ansökningstidens utgång den 4 mars hade ingen sökande anmält sig. Då en mycket viktig anledning till att tjänsten i fråga, för vilken gälla samma examensvillkor som för motsvarande tjänster inom det statliga arkivväsendet, ej förmått väcka intresse hos arkivkompetenta tjänstemän inom det sistnämnda ansågs vara, att dessa, vilka enligt gällande s. k. befordrings- gång redan efter 12 månader bli extra ordinarie, riskerade att vid övergång i stadsarkivets tjänst få gå 36 månader som extra, hemställde arkivnämnden hos stadskollegiet om bemyndigande att i förnyad kungörelse om den lediga tjänsten meddela, att ordinarie anställning i stadsarkivet tillerkändes den som erhölle tjänsten, såvida han utöver fastställda examensmeriter kunde förete intyg om sin tjänstgöring, som, om den sammanräknades, motsvarade minst 12 månaders heltidstjänst vid riksarkivet, landsarkiv, krigsarkivet eller Stock- holms stadsarkiv. Efter avstyrkande av tjänstedirektören, som. i sitt utlåtande framhöll, att stadens löner för arkivamanuenser med undantag för andra an- ställningsåret ligga icke. obetydligt över de löner, som gälla vid de statliga arkiven, beslöt stadskollegiet lämna arkivnämndens framställning utan bifall. Den 14 maj kungjordes amanuenstjänsten till ansökan ledig, varvid i annon- sen infördes en erinran om, att den utnämnde eventuellt kunde ansöka om för- höjd löneklassplacering. Vid arkivnämndens sammanträde den 10 juni ut- nämndes extra tjänstemannen vid Göteborgs landsarkiv fil. lic. Arne öhberg att från och med den 1 juli vara innehavare av tjänsten som amanuens vid stadsarkivet i lönegrad Ex 24: I. Sedan Ohberg emellertid av riksarkivet an- tagits till aspirant vid landsarkivet i Göteborg, anhöll han den 21 juni att få frånträda den tjänst som amanuens vid stadsarkivet, till vilken han utnämnts. Eftersom den ifrågavarande amanuenstjänsten är fördelad med en halvtid på stadsarkivet och med en halvtid på direktionen för uppbördsverken, upp- kom den frågan, huruvida den minimimeritering om 3 månaders tjänstetid, som jämte vederbörlig examensmeritering anses fullt godtagbar för tjänsten vid stadsarkivet, verkligen vore att anse som tillräcklig för tjänsten hos direk- tionen. Med hänsyn till att uppdraget hos direktionen vore självständigare än tjänsten vid stadsarkivet och till att uppdragets innehavare dels hade att verk- ställa redan gällande, understundom invecklade regler för gallringen, dels hade att utarbeta förslag till nya gallringsbestämmelser, anförde arkivnämn- den i skrivelse till direktionen den 28 oktober 1948, att den övervägde att i ledigförklaringen insätta en klausul av innebörd, att av sökande krävdes in- tyg om förtrogenhet med verkställighet av gallringsregler och med utarbetande Bih. nr 20 år 1949 3 av förslag till sådana regler. Sedan direktionen den 16 november för sin del tillstyrkt ifrågavarande kompetenskrav, har arkivnämnden den 3 december hos tjänstenämnden hemställt om fastställelse av dem. Genom skrivelse den 15 december 1948, som ankommit till arkivnämnden den 12 januari 1949, har tjänstenämnden bifallit arkivnämndens hemställan. Arkivbiträdet fru Evy Löfberg har erhållit begärt avsked från och med den 1 februari från sin anställning för att tillträda en tjänst som förste kon- torsskrivare hos direktionernas för uppbördsverken och Stockholms stads rättsväsende kansli. Fru Löfberg anställdes som arkivbiträde i stadsarkivet den 1 januari 1939. Till hennes efterträdare har arkivnämnden från och med den 1 april utsett ordinarie kontorsbiträdet vid Stockholms rådhusrätt fröken Naemi Särnqvist. Fru Margot Sjöberg har under tiden från och med den 1 februari till och med den 31 mars uppehållit den vakanta tjänsten som arkiv- biträde. Arkivbiträdet fru Margareta Löfström-Nilsson har anhållit om avsked från sin tjänst från och med den 1 januari 1949. Såsom vikarierande amanuenser ha under året varit anställda fil. kand. Jan Magnus Fahlström (1 januari-31 mars och 1 juli-30 september), fil. stud. Bo Arne Skiöld (1 januari-31 december), fil. stud. Pontus Möller (1 april-- 30 juni, 9-18 augusti och 1 november-31 december) samt fil. kand. Karl Edv. Birnbaum (3 maj-19 juli och 20 september-31 oktober). Fil. kand. Jan Magnus Fahlström har under en månad fullgjort tjänstgöring i riksarkivet. Amanuensen Utterström har under tiden 3 maj-23 juli åtnjutit tjänstledig- het för att i Berlin för riksarkivets och utrikesdepartementets räkning genom- gå handlingar i förra tyska utrikesdepartementets arkiv. Som en följd av det nya tjänstereglementets antagande och tillämpning ha följande extra ordinarie och extra tjänstemän blivit placerade på ordinarie stat: e. o. amanuenserna Folke Sleman och Gustaf Utterström, e. o. förste kontorist Einar Johnsson, e. o. arkivbiträdet fru Evy Löfberg, extra arkiv- biträdet fru Margareta Löfström-Nilsson, e. o. bokbinderibiträdet fru Birgit Grönvall, extra maskinisten Gösta L. Johansson och e. o. expeditionsvakten Erik Andersson. Ledighet för studier och vetenskapligt arbete har beviljats i sammanlagt 92 dagar. Förste arkivarie Stal har under året deltagit i 1940 års arkivsakkunnigas arbete för gallring inom statsförvaltningen samt varit ledamot i den av sta- tens sjukhusutredning av 1943 tillsatta särskilda underkommittén för revi- sion av inom sinnessjukvården i riket använda blanketter. Såsom i föregående årsberättelse omnämnts hade frågan om utarbetande av en s. k. »nyckel» till mantalsboksarkivet lösts på det sättet, att det överens- kommits, att skatteverket skulle ställa personal till förfogande för det fort- satta arbetet med »nyckeln». Denna arbetskraft (en mantalsbokhållare) har 4 Bih. nr 20 år 1949 dock i största utsträckning blivit bunden vid utredningsuppgifter. Ehuru an- talet utredningar under 1948 varit lägre än närmast föregående år, har det dock varit stort nog (1,477 ärenden) för att hindra honom att vidtaga annat än vissa förberedande åtgärder för upprättandet av »nyckeln». I föregående årsberättelse har redogjorts för det av arkivnämnden avgivna yttrandet dels om arkivtjänstemännens lönegradsplacering, dels om lönekom- mittens betänkande I. Frågan om arkivtjänstemännens lönegradsplacering har ännu icke avgjorts, medan det allmänna tjänstereglementet för Stock- holm, vilket innehålles i betänkande I, trätt i tillämpning från och med den 1 januari 1948. Under året har arkivnämnden yttrat sig också om lönekom- mittens betänkande III i vad det avser förslag rörande dels s. k. deltidstjänst- göring, dels också nedsättning av tjänstgöringstiden för heltidsanställd tjänste- man eller s. k. partiell tjänstledighet för enskilda angelägenheter. Under åbe- ropande av att s. k. halvtidstjänster funnits vid stadsarkivet alltsedan dess tillkomst och under betonande av att dylika tjänster tidigare bidragit till att underlätta rekryteringen, uttalade sig arkivnämnden för bibehållande av ifråga- varande tjänster. I motsats till lönekommittén, som föreslagit att deltidsan- ställd inom kommunen icke bör vinna ordinarie anställning utan bör vara extra tjänsteman, hävdade nämnden, att den deltidsanställde bör kunna vinna ordinarie anställning. Detta motiverades med att staten har bibehållit de tre anställningsformerna extra, extra ordinarie och ordinarie, men Stockholms stad blott har två — ordinarie och extra — och den kommunala ordinarie- ställningen närmast motsvarar den statliga extra ordinarie. Lönekommitténs förslag i fråga om partiell tjänstledighet för enskilda angelägenheter tillstyrkte nämnden reservationslöst, då härigenom skapas möjligheter för en tjänsteman att förena halvtidstjänstgöring med ett uppdrag av t. ex. vetenskaplig eller administrativ karaktär utan att han behöver bli lidande i fråga om löneklass- uppflyttning, semester och tjänstledighet. Genom särskilt utsänt cirkulär har lönekommittén begärt vissa upplysningar rörande expeditionsvaktspersonalen. Inom kommittén hade nämligen diskute- rats ett förslag att Stockholms stad för bestridande av de göromål, som åvila den nuvarande expeditionsvaktspersonalen — budskickningar och enklare kon- torsgöromål m. m. — skulle i fortsättningen i största möjliga utsträckning ut- nyttja ungdomar i åldern 15-20 år. Stadsarkivarien anslöt sig helt till detta förslag. Lönekommittén har därjämte äskat uppgift, huruvida det utöver denna personal erfordrades äldre personal »för att exempelvis leda och fördela ar- betet eller för att handhava speciella uppgifter, som icke lämpligen kunna an- förtros åt yngre personer». Under betonande av att det i stadsarkivet för- varade arkivmaterialet snabbt närmar sig siffran 20,000 hyllmeter hävdade stadsarkivarien i sitt svar på denna fråga, att för framtagning och uppsättning av detta mångskiftande material kräves förutom ett utpräglat ordningssinne förtrogenhet med de olika arkivhandlingarnas placering och identifiering. Denna förtrogenhet kunde icke vinnas utan långvarig tjänstgöring i ett arkiv. Ju längre denna tjänstgöring vore, desto värdefullare ur institutionens syn- Bih. nr 20 år 1949 5 punkt bleve den. Av dessa skäl vore stadsarkivet icke betjänt med en cirkula- tion eller med hastiga ombyten på tjänster såsom expeditionsvakt. Beträffande stadsarkivets administrationshus på Kungsklippan hade, såom i föregående årsberättelse meddelats, hela ärendet den 8 augusti 1947 från drätselnämnden remitterats till arkivnämnden för yttrande. Arkivnämnden hade för sin del underställt frågan arkitekt Lind för granskning. Sedan denna granskning verkställts, har arkivnämnden den 30 mars till drätselnämnden av- givit sitt utlåtande. Drätselnämnden hade hemställt om undersökning rörande »möjligheterna att erhålla en ur ekonomiska synpunkter mera tillfredsstäl- lande utformning av byggnadsförslaget». I sitt svar anförde arkivnämnden, att den uppdragit åt arkitekt Lind att ånyo pröva möjligheterna till be- sparing inom den givna planlösningens ram och att den genom uppdraget åt Lind velat visa sin beredvillighet att undersöka dessa möjligheter. Arkivnämn- den åberopade en av arkitekt Lind utarbetad promemoria, i vilken han redo- visat sina resultat. Dessa syfta till viss omreglering av utrymmena inom den enligt 1946/47 års förslag för tjänstebyggnaden avsedda arealen. Bland annat ökas arealen i tjänstemännens rum, varvid dock uppoffringar måst göras på andra håll. Vad kostnaderna beträffar blir skillnaden mellan det nu fram- lagda förslaget och 1946/47 års minimal. Härvid må dock tagas i betraktande, att priserna sedan den tidpunkt, då 1946/47 års förslag kalkylerades, i flera fall avsevärt stigit. — Ärendet ligger för närvarande under drätselnämndens behandling. Angelägenheten av att frågan om byggande av stadsarkivets administra- tionshus snarast löses, kvarstår med oförminskad kraft. Den har fått sin särskilda relief genom de erfarenheter, som vunnits om arbetsförhållandena i de lokaler i arkivmagasinet på Kungsklippan, i vilka stadsarkivets personal och forskarklientelet äro inhysta. Sedan sekreteraren i civilförsvarsnämnden på uppdrag av borgarrådet Helge Berglund anhållit om uppgifter rörande de olägenheter, som kunna härröra från arbete i lokaler, som ligga i berg, ha samtliga de tjänstemän, som helt eller partiellt ha sitt arbete förlagt till arkiv- magasinet, anmodats att skriftligen avgiva sin mening. Resultatet är, att alla framhålla de mycket otillfredsställande arbetsvillkoren. Särskilt vid arbeten i den sektion i 1:a magasinsbottnen, dit forskarsal och låneexpedition äro förlagda, blir genom närvaron av understundom 12-15 personer och genom strålningen från en mängd lampor atmosfären snart ytterst tryckande, svett- ning och en dov trötthet och huvudvärk inställa sig också. Om åter arbetet förlägges till arkivmagasinen befinns, att luftkonditioneringen icke kan bort- taga den besvärliga doften av läder och lim, blandad med arkivdamm. I maga- sinsbottnarna är också belysningen för svag och därför ansträngande för sy- nen, medan i forskarsalen den starkare belysningen medför nyss antydda komplikationer. Alla dessa erfarenheter bekräftas av yrkesinspektören i första distriktet. Slutorden i hans yttrande lyda: »Yrkesinspektören är på grund av sin erfarenhet fullt övertygad om att de av stadsarkivet använda lokalerna äro för det ifrågavarande arbetet i den utsträckning detta bedrives 6 Bih. nr 20 år 1949 olämpliga, enär personalen därstädes liksom även självständiga forskare kommer att riskera sin hälsa, sannolikt till bestående men». En av dessa enskilda forskare, praktiserande läkaren doktor I. Syk, som sedan gammalt bedrivit forskningar i stadsarkivet, bekräftar i ett särskilt avfattat brev yrkes- inspektörens omdöme. — Stadsarkivariens svar på de av borgarrådet Berg- lund begärda upplysningarna avgavs den 21 december. De i föregående årsberättelse omtalade reparations- och omflyttningsar- betena i rådhustornet ha under året i huvudsak avslutats (Almqvist). Alltsedan 1943 har stadsarkivet av arkivmagasinets sju våningar disponerat tre, M 1, M 2 och M 3, medan de återstående varit uthyrda. Dessa av stads- arkivet disponerade våningar äro numera praktiskt taget fullbelagda. För att kunna mottaga ytterligare leveranser måste stadsarkivet få ökat utrymme. 1 första rummet inriktar sig stadsarkivet helt naturligt på magasin M 4. Med anledning härav uppsade arkivnämnden i behörig tid kontraktet mellan nämn- den och fortifikationsförvaltningen, som representerar kronan. Förhandlingar ha bedrivits mellan representanter för sistnämnda förvaltning och stadsarki- varien, varav framgått, att förvaltningen alltjämt av vissa skäl gör anspråk på att få behålla denna våning för kronans räkning. För att ha fria händer vid val av utrymme för stadsarkivets expansion hade redan under 1947 hyresgäs- terna i våningarna M 5 och M 7 uppsagts. Enligt stadskollegiets beslut den 1 april 1943 äro emellertid sistnämnda våningar skyddsrum, som vid inträ- dandet av luftskyddstillstånd skola utrymmas till förmån för de kommunala organ, på vilka ifrågavarande magasin fördelats. Stadsarkivet kan självfallet icke påtaga sig en dylik förpliktelse. För den våning, som stadsarkivet behöver, måste därför beslutet om indelning av skyddsrum för andra kommunala myndig- heter upphävas. I detta syfte har arkivnämnden i skrivelse till stadskollegiet den 28 april hemställt, att om det icke skulle visa sig möjligt för arkivnämnden att få förfoga över M 4, stadskollegiet måtte ändra sitt beslut av den 1 april 1943 såtillvida, att indelningen av magasin 5 såsom skyddsrum för vissa myn- digheter upphäves från och med den 1 juli samt att de härav berörda myndig- heterna måtte underrättas om att de ha att försörja sig med skyddsrum på annat håll. På denna hemställan har före årsskiftet något svar ännu icke ingått. M 7 är numera sedan 1 juli 1948 praktiskt taget i sin helhet uthyrd till enskilda företag. Beträffande mottagandet av leveranser har den största försiktighet måst iakttagas, helst som leveranserna från de upphörda myndigheterna i Spånga först måste mottagas, vilket beräknas taga ett utrymme av cirka 200 hyllmeter. Det må i detta sammanhang omförmälas, att arkivnämnden i sitt yttrande till drätselnämnden i byggnadsfrågan väckt spörsmålet, huruvida icke hyra bör debiteras respektive myndigheter för det utrymme, som förtidsleveranser kräva. Såsom i föregående årsberättelse omnämndes hade arkivnämnden den 17 november 1947 hos statens hyresråd överklagat de hyresbelopp, som hyres- nämnden åsdtt de i M 5 och M 7 uthyrda lokalerna. Utslag har i denna tvist Bih. nr 20 år 1949 7 ännu icke fallit. Med hyresgästerna ha emellertid från och med den 1 juli tecknats kontrakt i enlighet med de av hyresnämnden fastställda beloppen, med förbehåll av eventuell ändring av hyresrådet. Visning av de nya magasinslokalerna med föredrag och demonstrationer av arkivmaterialet har liksom under föregående år förekommit vid besök av korporationer och skolor. Likaledes har genom försorg av kursverksamheten vid Stockholms högskola och under ledning av tjänsteman vid stadsarkivet demonstration med föredrag i släktforskning varit anordnad i den provisoriska forskarsalen. I såväl det ena som det andra fallet har starkt visat sig olägen- heten av de trånga och oändamålsenliga lokalerna. Frågan om förvaringen av stadsplanemodellerna har under året blivit löst. Sedan det i föregående årsberättelse omnämnda projektet att placera model- lerna i gamla rannsakningsfängelset skrinlagts, har överenskommelse träffats om att vissa vindsutrymmen upplåtas i rådhuset, där ifrågavarande modeller efter vederbörlig inredning komma att förvaras. Ett viktigt steg på arkivfotograferingeins område har tagits genom den nu påbörjade filmningen av kyrkoböckerna. Genealogical Society of the Church of Jesus Christ of Latter-Days Saints, Salt Lake City, Utah, har nämligen anhållit om tillstånd att få för egen räkning filma bland annat de äldre kyrko- böckerna i riket och i samband därmed erbjudit sig att till riksarkivet över- lämna en positiv kopia av samtliga för dess räkning tagna filmer. För när- varande pågår arbetet med att filma de i stadsarkivets förvar överlämnade ministerialböckerna. I kungliga brevet 30 mars 1948, som närmare reglerar den av kungl. maj:t beslutade indelningen av Spånga socken och Hässelby villastads köping m. m., har bestämts, att arkivalier berörande de områden, som från och med 1949 skola inkorporeras med Stockholms stad, skola överlämnas till Stock- holms stadsarkiv eller, efter anmälan hos stadsarkivet, annat stadens förvalt- ningsorgan. Förste arkivarie Staf har i syfte att förbereda de kommande leve- ranserna varit i kontakt med vederbörande och lämnat anvisningar och råd rörande sättet för arkivaliernas överlämnande. Sådana kartor och handlingar, som äro av betydelse för stadsingenjören och fastighetsregisterföraren i deras verksamhet, ha redan direkt övertagits av dessa efter förutgången anmälan hos stadsarkivet. Dessutom ha vissa handlingar, av vilka kammarkontoret ansett sig vara i behov, förhandslevererats till stadsarkivet. Den 18 mars 1947 hölls i riksarkivet en konferens med de statliga lands- och länsarkivarierna. Vid mötet förekom bland annat diskussion om de kom- munala arkiven och den förändrade kommunindelningen. Stockholms stadsarkiv, som är den enda arkivinstitution i riket med inspektionsrätt över kommunala arkiv, men som icke erhållit inbjudan till detta möte, har sedermera den 24 februari 1948 delgivits en avskrift av en bilaga till riksarkivets underdåniga skrivelse den 27 november 1947 angående de kommunala arkiven och den förändrade kommunindelningen. Inspektionerna av de kommunala arkiven ha förrättats av stadsarkivarien 8 Bih. nr 20 år 1949 och förste arkivarie Staf med biträde av andre arkivarie Corin. De ha liksom tidigare år givit tillfälle att uppmärksamma arkivbildningen samt att kon- trollera gallringarnas verkställande och att diskutera nya gallringsförslag. Vid ett flertal inspektionstillfällen har kunnat konstateras, vilken stor olägen- het, som vållats därav, att genom indragningen av extra förste arkivarietjäns- ten från och med den 1 januari 1946 stadsarkivets möjligheter att biträda kommunalförvaltningarna med lösandet av arkivförtecknings-, ordnings- och gallringsfrågor så väsentligt reducerats. Dessutom ha inspektionerna varit ägnade att följa standardiseringen av pappersformaten och användningen av papper och skrivmaterial. I detta sammanhang må erinras om att arkivnämn- den den 18 maj utfärdat ett cirkulär om att de s. k. B-formaten icke böra an- vändas. Stockholms stads leverantör av papper hade nämligen låtit meddela, att någon tillverkning av papper i B-format i fortsättningen icke komme att äga rum och hade i stället föreslagit ett råformat A 1 (594 x 841 mm), vilket sedan skulle tillskäras så att man erhölle de önskade B-formaten. Då genom detta förfarande alltför mycket pappersspill skulle uppstå och följaktligen priset på papper i B-format skulle komma att stiga, vädjade arkivnämnden till de förvaltningar, som nu begagna sig av papper i B-format, att taga frågan om formaten under förnyad omprövning och för framtiden låta dimensionera sina handlingar och blanketter i enlighet med A-seriens format. I ett annat cirkulär den 22 oktober har arkivnämnden tagit ställning till frågan om avändningen av olika system enligt Ormig, Ditto, Fordigraph m. fl. för kopiering av skrivelser, meddelanden och dylikt. Då vid skriftens fram- ställning nyttjas anilin eller annan färg, om vars beständighet inga säkra garantier finnas, erinrade arkivnämnden om nödvändigheten att vid använd- ningen av nya, särskilda system för framställning eller mångfaldigande av skrift först av statens provningsanstalt inhämta besked, huruvida den färg, som är avsedd att begagnas, lämnar en hållbar skrift. Härtill fogade arkiv- nämnden den anmärkningen att användning av anilin eller andra liknande fär- ger till sådana handlingar, som enligt särskilt utfärdade bestämmelser få gallras, bleve beroende av färgens hållbarhet och den tidsfrist, som i varje särskilt fall är utsatt, innan handlingarna få förstöras. Riksarkivarien har den 20-21 december inspekterat stadsarkivet. Gallringsföreskrifter ha under året utfärdats av kungl. maj :t för överståt- hållarämbetet för skatteärenden (5 mars), för sundhetsinspektörer (16 april), för landsfiskaler och andra polismyndigheter rörande gallring av ansökningar om gränskort, gränsvisering och medborgarkort (16 juli) samt för 1916 års folkhushållningskommission och de under nämnda kommission lydande stat- liga lokala krigsorganen (23 juli), av riksarkivet för Eastmaninstitutet (10 mars), gasverket (12 maj) och hamnstyrelsen (12 maj). I samtliga de fall, där riksarkivet beslutat om gallringen, ha gallringsföreskrifterna tillkommit efter initiativ från stadsarkivet (Staf, Corin). Slutligen har stadsarkivarien medgivit ändring av gallringsfrist för slakthus- och saluhallsstyrelsen (13 januari) samt gallring av vissa handlingar hos statistiska kontoret (26 februari). Bih. nr 20 år 1949 9 I samband med inspektionerna av de kommunala arkiven har efterhörts, huru stor omfattning gallringen haft under året. Sammanlagt har ungefär 50,000 kg handlingar gallrats, motsvarande mellan 8 å 900 hyllmeter. Därvid torde emellertid böra observeras, dels att uppgifter blott kunnat erhållas från ett fåtal förvaltningar, dels att ovannämnda siffra omsluter vissa engångs- gallringar. Yttranden ha avgivits till kungl. maj:t i anledning av riksarkivets skri- velse den 28 november 1947 angående sakkunnigas förslag rörande tillvarata- gande såsom pappersavfall av äldre deklarationsmaterial (19 januari), till riks- arkivet angående Hablingbo pastorats boställsstyrelses anmälan mot kyrko- herden H. J. Björkqvist för vägran att utlämna vissa kyrkohandlingar till boställsstyrelsen (22 januari), angående redovisning i arkivförteckningar av gallringsbart material (27 januari), i anledning av 1945 års universitetsbe- rednings förslag angående universitetsbiblioteken, universitetsadministratio- nen m. m. (3 april), i anledning av 1940 års arkivsakkunnigas förslag rörande gallring i 1916 års folkhushållningskommissions arkiv (26 april), angående gallring av de s. k. debet- och kreditkorten samt skatteanvisningarna (28 maj), i anledning av 1940 års arkivsakkunnigas betänkande angående gallring i 1917 års bränslekommissions arkiv (24 september), angående sättet för upp- tagande i kyrkoarkivförteckningarna av de genom 1946 års folkbokföringsför- ordning och kyrkobokföringskungörelse tillkomna arkivserierna (30 oktober) samt angående gallring av röstlängderna i enlighet med kungl. brevet 20 novem- ber 1931 (23 december), till stadskollegiet angående kommitténs för partiellt arbetsföras betänkande med förslag angående partiellt arbetsföras anställ- ning i allmän tjänst (21 april), till fattigvårdsdirektören angående förslag till arkivrum för sociala byrån I A (8 september) samt för sociala byrån I (19 oktober), till folkskoledirektionen angående förslag till arkivrum för Vasa- stadens kommunala flickskola (15 januari) samt angående förslag till arkiv- rum för folkskolan i Västertorp (26 januari) och till fastighetsnämndens hus- byggnadsavdelning angående arkivutrymmena i de av Stockholms stad för- hyrda lokalerna i kvarteret Lokstallet (11 oktober). Slutligen har yttrande avgivits till Stockholms stads kristidsnämnd över ett av andre arkivarie Corin utarbetat förslag till gallring inom kristidsnämndens arkiv (13 juli), vilket förslag av kristidsnämnden överlämnats till Statens Livsmedelskommission. Promemorior ha utarbetats av stadsarkivarien om Stockholms stadsarkivs utveckling och uppgifter, vilka översatts till engelska för vägledning vid ut- länningars besök i stadsarkivet (stencilupplaga), samt om uppkomsten av Serafimerlasarettets tomt ur de s. k. Gripenhielmska tomterna, av förste arkivarie Staf om överlämnande av Spångas kommunala arkivalier till stads- arkivet samt om Anna Schuldheis' skola, av andre arkivarie Almqvist om råd- husdepåns referensbibliotek, om arkivskåp för vissa av rådhusrättens avdel- ningar, som äro inhysta i Svea livgardes gamla kaserner, om gallring av röst- längder i magistratens arkiv, av andre arkivarie Corin om förtecknande av gallringsbara arkivalier, om gallringar i hamnstyrelsens och hamnkaptenens 10 Bih. nr 20 år 1949 arkiv, av amanuens Sleman om de allmänna barnskolorna i Stockholm 1820- 1861, om uppsökande av burskaps- m. fl. handlingar för tiden 1850-1880, om handels- samt handels- och ekonomikollegiernas arkiv, av amanuens Utter- ström om fransk-lutherska församlingen och dess arkiv, om gardestruppernas kyrkobokföring inom hovförsamlingen (intill 1693) samt av förste kontoristen Johnsson om förtidsleveranser till arkivmagasinet i Kungsklippan. Med an- ledning av kungl. brevet 5 mars 1948 angående gallring i överståthållaräm- betets för skatteärenden arkiv har andre arkivare Corin utarbetat en p. m. därom, vilken tillställts riksarkivet och överståthållarämbetet. Inom direktionen över stiftelsen Danviks hospital har arbetet med att ordna och förteckna dess arkiv fortgått (Staf med biträde av expeditionsvak- ten G. Larsson). Arkivarbeten för arbetslösa kontorister ha alltjämt anordnats i stads- arkivet av kungl. arbetsmarknadsstyrelsen genom Stockholms stads arbets- löshetsnämnd (Staf, Skiöld, Axelsson). Arbetet har organiserats genom ar- betsmarknadsstyrelsens brev den 17 december 1947 och 28 juli 1948. Antalet arbetsdagar har utgjort 804 med heltidstjänst, 47 med 2/s-tidstjänst och 1,085 med 3/4-tidstjänst. Samtliga bokförda utgifter ha uppgått till i runt tal 38,950 kronor. Arbetskraften har numera helt tillgodogjorts inom stadsarkivet.

II. INRE ARBETEN M. M. I forskarexpeditionen ha alternerande tjänstgjort Birnbaum, Corin, Fahl- ström, Johnsson, Möller, Skiöld, Sleman och Utterström samt för kvälls- expeditionen Birnbaum, Corin, Fahlström, Johnsson, Möller, Skiöld, Sleman, Stat Utterström, fru Pernemo och fröken Särnqvist. Kansliets arbete har utförts av fruarna Löfberg, Sjöberg, Sjövall och fröken Sämqvist. Kardexregistreringen har fortgått. Biblioteket har föreståtts av Almqvist, och fru Pernemo har förutom det löpande arbetet utfört åskilliga katalogiserings- och ordningsarbeten, för- tecknat och till Kungl. Biblioteket översänt de accessionsuppgifter, som skola införas i den för hela Sveriges offentliga bibliotek utgivna accessionskata- logen, samt skött registreringen och distribueringen av publikationsserierna. Arbetet med sammanslagningen av de båda depåernas bibliotek har fortgått. Vice värdskapet för fastigheten Kungskli,ppan 6 har utövats av förste kontoristen Johnsson. Årets accessioner ha utgjort 2,581 volymer, 132 lösa handlingar, 2 fasciklar, 3 rullar ritningar, 6 ritningar, 164 kartor, 145 fotostater, 4 fotografiplåtar, 11 fotografier, 12 kartonger, 24 paket, 74 pärmar, 1 låda, 1 skåp, 1 resväska och 1 skylt. Bland för stadsarkivet nya serier kunna nämnas arkivalier från Stockholms rusthåll, Stockholms Sjöförsäkrings Aktiebolag, Föreningen 1863 års män, fattigvårdskommitMn 1922-1925 och Bolinders mekaniska verkstad (genom Handelshögskolans bibliotek). Bland leveranser från verk och institutioner, Bih. nr 20 år 1949 11 som tidigare äro representerade, märkas överståthållarämbetet för skatte- ärenden, fastighetsregisterföraren, Hedvig Eleonora församling, kungl. direk- tionen över Stockholms stads undervisningsverk, högre allmänna läroverket statens normalskola, fastighetsnämndens husbyggnadsavdelning, gasverket, gatunämnden, kyrkogårdsnämnden, Kungsholms folkskola, Stockholms barn- och ungdomsbibliotek (genom Stockholms stadsbibliotek) och Stockholms stads be- fattningshavares familjepensionskassa. Från Spånga kommun ha förtidslevere- rats vissa räkenskapsböcker. Från stadsmuseet ha överlämnats handlingar till- hörande apotekare Carl Göransson, från Gävle stadsbibliotek (genom riksarkivet) ett fragment av en huvudbok 1685 tillhörande Barnhusets arkiv och från advokat Ivar Blanck handlingar och räkenskaper tillhörande Blancks oljeimport- bolag samt grosshandlaren Carl Georg Blanck. Genom köp ha förvärvats »Sveriges Krigs och Civil Calender» för år 1800 med anteckningar av pastors- adjunkten, sedermera kyrkoherden C. Chr. Lilljenfwalldh samt en handling ut- görande testamentariskt förordnande mellan Olof Siöbergh och M. Gr. Svenner 4 april 1750. Gåvor ha influtit från följande privatpersoner: professor J. Roos- vaal (handlingar angående egendomen Alnäs å Kungl. Djurgården), f. d. justierådet E. Sundberg (1 karta över Stockholms omgivningar 1861) och stärb- huset efter avlidne arkivarie G. Bolin (div. koncept, excerpter, manuskript m. m.). Bland nya depositioner märkas tjänstenämndens protokoll och hand- lingar 1921-1936 och genealogen Nils Hiertstedts samlingar. Från Städernas Allmänna Brandstodsbolag, Jakob Fagerbergs pensionsinrättning och stads- ingenjörskontoret ha nya accessioner deponerats. Då stadsarkivarien erfarit, att handlingar, rätteligen hörande till Stock- holms stadsarkiv, skulle finnas i Piperska arkivet på Bellinga i Skåne, har andre arkivarien Almqvist på hans uppdrag dit företagit en tjänsteresa. Resultatet blev, att ett antal viktiga handlingar kunnat införlivas med stads- arkivets samlingar såsom gåva från grevinnan Hedvig Piper på Bellinga. De utgöras av protokoll över poliskammarens i Stockholm förhör med Magdalena Rudenschiöld m. fl. angående delaktighet i upproriska stämplingar samt andra därmed sammanhängande protokoll december 1793—mars 1794, därjämte vissa handlingar ur polismästaren lagman Ullholms papper. Från stadsarkivet ha levererats till stadsmuseet 2 fotografier och 1 bild, till Matteus församling en inflyttningsbok 1895-1997 och två kommunion- längder 1895-1932 tillhörande Borgerskapets änkehus församling samt till kyrkogårdsnämnden tre band gravöppningssedlar 1917-1919 och tre band register över jordade, Norra begravningsplatsen, 1861-1886. Stadsarkivets bibliotek har under året ökats med 2,255 volymer (köp 536, gåvor 1,658, byten 61). Bland gåvorna märkes en samling böcker efter av- lidne arkivarie G. Bolin (genom fru Ti Bolin). Dessutom har stadsarkivet från godsägare G. S. Boström, östanå, och direktör G. Indebetou, Stockholm, som gåva mottagit samlingar av äldre tryck. Antalet besök har utgjort 3,931. Högsta besöksfrekvensen antecknades i april (416 besök). 12 Bih. nr 20 år 1949 Antalet för forskare framtagna arkivalier har utgjort 11,889 volymer, 755 ritningar och 88 lösa handlingar. Till institutioner och myndigheter ha utlånats 427 volymer, 69 ritningar och 540 lösa handlingar. Till stadsarkivet ha inlånats 38 volymer och 1,288 lösa handlingar. Antalet diarieförda skrivelser: ingående 869, därav 9 insända arkivförteck- ningar och 36 framställningar och förfrågningar, som enligt arkivinstruktio- nens § 8 mom. 2 hänvisats till utredning på annan tid än den dagliga tjänste- tiden; utgående 750. Stadsarkivets bibliotekskorrespondens och korrespon- densen angående in- och utlåning ha ej upptagits i det allmänna diariet. Avskrif ter: 70. — Bevis: 36. Bland arbetena inom stadsarkivet har arbetet med uppställningsförteck- ningen avslutats (Fahlström och Skiöld). Ordnandet av justitiekollegii och förmyndarkammarens arkiv (Corin), Hjälpbyråns för barn och hem i Stock- holm arkiv (Fahlström), Odelbergska arkivet (Utterström), sammanförandet av tvenne magistratens supplikserier (Birnbaum och Möller) och inventeringen (Johnsson) ha fortgått. Ordnandet av handelskollegii samt handels- och eko- nomikollegii arkiv (Sleman) har påbörjats. Uppsortering och proveniensbe- stämning av vissa oordnade handlingar ha verkställts (Corin). Förteckningar ha utskrivits över direktionens över Stockholms stads undervisningsverks arkiv (Sleman), Södermalms allmänna barnskola (Sle- man), fransk-lutherska församlingens arkiv (Utterström), barnhusförsamlin- gens arkiv (Utterström) samt över Anna Schuldheis' skola (Johnsson). För- teckningen över Stockholms stads befattningshavares familjepensionskassas arkiv har kompletterats och delvis omarbetats (Johnsson). En redogörelse för kungl. direktionen över Stockholms stads undervisningsverk (Sleman) meddelas som bilaga. Från riksarkivet ha jämlikt stadgan angående vissa offentliga arkiv 14 juni 1946 § 4 mom. 4 insänts arkivförteckningar för Stockholms Högskola, mellersta lotsdistriktet och skogshögskolan. Register. Registeringen av Maria församlings döda från och med 1656 enligt begravningsräkenskaperna har fortgått (Löf ström). Den som stats- kommunalt arbete bedrivna registreringen av församlingarnas in- och utflytt- ningslängder har fortgått (under ledning av Skiöld och Axelsson). Avslutade föreligga vid årsskiftet register över Katarina församlings inflyttningar 1822— 1827 och 1828-1830 samt utflyttningar i Nikolai församling 1835-1843 och Katarina församling 1815-1819. Utom vid ovannämnda registreringsarbeten ha de inom stadsarkivet sysselsatta arbetslösa kontoristerna biträtt vid upp- ställningsförteckningen, buntning, rubricering och paginering, renskrivnings- arbeten samt vid ordningsarbeten inom biblioteket och arkivet. Registrering av fastighetsägare har under året fortgått delvis genom fri- villig arbetskraft (Akrell). I mån av den tid, som de aktuella uppgifternas fullgörande lämnat samt på tid utanför tjänsten har förste arkivarie Staf fortsatt utarbetandet av Bih. nr 20 år 1949 13 den av honom planerade och av stadskollegiets handbokskommitté be- slutade monografien angående »Kungl. Poliskammaren 1776 -1850». Staf har därunder företagit tjänste- och studieresor för forskningar, bland annat i universitetsbiblioteken i Lund och Uppsala. I konserveringsverkstaden ha vid sidan av andra arbeten 3,064 blad lagats (Grönvall). Lagning och ombindning av band ha fortgått i den ringa omfatt- ning medel kunnat anvisas härtill genom extra arbetskraft (Wåhlström). Det stora behovet av ombindning och renovering icke blott i det äldre materialet, som förslitits på grund av sin stora användning, utan även i det moderna arkiv- materialet gör sig alltjämt med oförminskad styrka gällande. En förstärk- ning av anslaget till skriv- och tryckkostnader, ur vilket kostnaderna för om- bindnings- och renoveringsarbetena bestridas, synes i hög grad påkallad, om icke andra nödvändiga behov, som skola täckas av samma anslag, till allvar- samt men för stadsarkivets verksamhet skola eftersättas. Publiceringsverksamheten. Under året har av band 2 av stadsarkivets editionsverk av Stockholms stads tänkeböcker personregistret utarbetats och lämnats till sättning (Almqvist). Av trycket har under året utkommit Stock- holms stads tänkebok 1589-1591, II, ny följd 8, genom kungl. samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. I och med ut- givandet av denna del har tänkebokens äldre serier avslutats och samfundets befattning med publikationen Stockholms äldre stadsböcker upphört. Stadsarkivet har som förut anlitats av stadskollegiets handbokskommitté för distribuering av dess skriftserie. Dessa böcker säljas genom stadsarkivet för halva boklådspriset till stadens tjänstemän.

III. ARKIVVÅRDEN I DISTRIKTET. A. överståthållarämbetet. Tjänsten som arkivvårdare för poliskammarens, underlydande avdelnin- gars, polisdistriktets och polisdomstolens samt för uppbörds-, mantals- och indrivningsverkens arkiv har såsom redan i annat sammanhang omförmälts icke kunnat återbesättas. Andre arkivarie Corin och amanuens Utterström ha emellertid vid särskilda tillfällen biträtt med råd och anvisningar rörande arkivens skötsel. Självfallet ha vissa betydelsefulla arkivarbeten måst anstå i avvaktan på amanuenstjänstens återbesättande. Polisverket har numera självt anskaffat det av stadsarkivet påyrkade biträdet vid arkivvården. Till följd av direktionens för Stockholms stads rättsväsende den 30 januari 1948 fattade beslut angående omplacering av viss, tidigare i det numera nedlagda rannsakningsfängelset anställd personal har förre vaktkonstapeln N. A. Melinder placerats som arkivbiträde i poliskammaren. Melinder trädde i tjänst den 1 februari. Inom polisverket har inventering skett av polismästarens, kanslipolisinten- dentens, polisdomstolens och poliskamrerarekontorets respektive arkiv, varvid utförts kompletteringar av nämnda avdelningars arkivförteckningar. Stora 14 Bih. nr 20 år 1949 delar av kanslipolisintendentens och polisdomstolens arkiv ha nyuppställts. Arkivinredningsarbeten ha övervakats. Åtskilliga ordningsarbeten, särskilt inom poliskamrerarekontorets arkiv, ha utförts. Utgallring av gallringsbara handlingar har verkställts. Sammanlagt ha 2,800 kg handlingar gallrats. Vad skatteverket beträffar lyder numera taxeringsavdelningen under övei ståthållarämbetets skatteavdelning, medan mantals-, uppbörds- och indriv ningsavdelningarna kommunaliserats och som självständiga kommunala organ sortera under direktionen för uppbördsverken i Stockholm. Mantalsverket har inflyttat i nya lokaler i kvarteret Lokstallet, där dess arkivalier proviso- riskt upptällts i särskilt inredda arkivutrymmen. Till följd av den nyss genom- förda omorganisationen har det icke varit möjligt att erhålla några mera preciserade uppgifter om det inom de olika arkiven utförda arbetet.

B. Magistraten och rådhusrätten. I magistratens och rådhusrättens arkiv ha ordningsarbeten utförts i det till 1. botten i rådhustornet överförda beståndet, råd och anvisningar lämnats beträffande arkivlokaler och förvaring av arkivalier såväl i rådhuset som i de för rådhusrätten nyinredda lokalerna i Svea livgardes förutvarande kaserner samt planläggning och verkställighet skett av utgallringen av röstlängder för åren 1930-1937 (Almqvist). 4,510 kg. röstlängder ha gallrats.

C. Kommunala arkiv. Ordnandet och förtecknandet av arkiv inom kommunalförvaltningen har lämnat som avslutande resultat för året, att besvärsnämnden, hemhjälpsnämn- den och statistiska kontoret avgivit godkända huvudförteckningar. Dessutom har arbetslöshetsnämnden avlämnat godkänd förteckning över upphörda av- delningars arkiv, och slakthus- och saluhallsstyrelsen har upprättat ny för- teckning enligt lösbladssystem för arkivbeståndet från och med. årgången 1941. Inom gatunämnden har arbetet med att ordna arkivet tagit sin början. Arkivvårdaren har genomgått nybyggnadsbyråns, södra distriktets (distrikt 3) och delvis Enskededistriktets (distrikt 4) arkivalier och efter gällande be- stämmelser verkställt gallring. Vidare har renhållningsavdelningens hand- lingar delvis genomgåtts och grovsorterats. Beträffande gatunämndens expedi- tion, kameral- eller ekonomiavdelningen, byggnadsavdelningen ra. fl. avdel- ningar ha handlingarna fått sin uppställning. I hälsovårdsnämnden och sjukhusdirektionen har arkivarie Gunnar Hell- ström tjänstgjort som arkivvårdare. Åt arkivvårdaren har beviljats ett ökat anslag, varigenom den betydande eftersläpning av arbetsuppgifterna, ullen hittills förelegat, i viss utsträckning skall kunna nedbringas. Inom folkskole- direktionen ha åtskilliga sorterings- och buntningsarbeten utförts. Men ar- betet med att färdigställa arkivförteckningen har ännu icke bragts till sitt slut. Vid 'senaste inspektion överenskoms det, att medel skulle anskaffas och ett särskilt biträde anställas för att söka fullborda arbetet. Bih. nr 20 år 1949 15

D. Kyrkoarkiven. Samarbetet med pastorsämbetena för upprättande av förteckningar och tilläggsförteckningar har fortgått. Inom Hedvig Eleonora och Högalids för- samlingar fortgår arbetet med att utarbeta förteckningar enligt lösblads- system. Amanuens Kromnow har under året fortsatt sitt arbete med att ordna och förteckna Tyska kyrkans arkiv. Hela arkivet med undantag av H-serien, som skall ordnas och förtecknas genom försorg av församlingens klockare, har ordnats och förtecknats, och förteckningen har delvis renskri- vits. Brännkyrka församling har i stadsarkivets bokbinderi låtit ombinda och renovera 106 skadade volymer (Wåhlström under inseende av Staf). Den 3 november inspekterade stadsarkivarien med biträde av förste arkivarie Staf på riksarkivariens uppdrag kyrkoarkiven i Essinge kyrkobok- f öringsdistrikt av Bromma församling och den 4 november i Ulrika Eleonora församling. Vid bägge inspektionerna ägnades uppmärksamhet åt frågan om den nya kyrkobokföringen, särskilt beträffande personakterna och avtrycks- korten. Enligt den nya ordningen behöver någon särskild inflyttningslängd icke föras. Men en sådan ansågs alltjämt fylla ett behov, ehuru den kunde föras enligt ett väsentligt förenklat formulär. Inflyttnin,gslängden skulle tjäna dels vissa kontrollsyften — kontroll över mottagna personakter -- dels också särskilda församlingsändamål. Från Kungsholms församling framhölls också, att arbetet på pastorsexpeditionen skulle underlättas, om ett särskilt diarium upplades över vissa mindre rutinmässiga, men mera kvalificerade ärenden. Vad åter Essinge kyrkobokföringsdistrikt beträffar konstaterades, att det saknar särskilt inrett arkivrum. Stadsarkivarien yrkade på att ett skåp, som motsvarade kraven på fullgod brandsäkerhet, snarast möjligt skulle anskaffas. Skulle ett sådant skåp icke räcka för ändamålet, borde två skåp anskaffas, eftersom icke blott personakterna utan även ministerialböckerna måste beredas fullgod förvaring, i all synnerhet som det icke finnes någon möjlighet att inreda ett särskilt arkivrum. I 'sammanhanget må erinras om att Stockholms domkapitel i cirkulär 1/1948 bringat till pastorsämbetenas kännedom statens provningsanstalts skrivelse till riksarkivet den 17 mars 1947 angående brandsäkra arkivskåp. Jämlikt kungl. kungörelsen den 15 november 1946 ha inventeringar för- rättats i arkiven i Gustav Vasa församling (1 april), i Adolf Fredriks för- samling (10 maj) och i Enskede församling (7 juni) samt i Stockholms norra kontrakt (31 mars). Som representant för stadsarkivet har förste arkivarie Staf vid samtliga tillfällen närvarit. Stockholms norra kontrakt har ingivit godkänd arkivförteckning.

E. Undervisningsanstalter. Åtskilliga kompletteringsarbeten ha under förste arkivarie Stafs ledning utförts i vissa folkskolor genom den hos folkskoledirektionen anställde arkivarbetaren. Arbetet med att ordna och förteckna Riksby överläraredi- strikts arkiv har avslutats. Godkänd förteckning har ingivits. 16 Bih. nr 20 år 1949 Ordnandet och förtecknandet av de kommunaliserade flickskolornas och de praktiska mellanskolornas arkiv ha ej kunnat slutföras. Arbetet med att upprätta arkivförteckningen för högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm har ej kunnat slutföras.

F. Centraltullkammaren. Färdigställandet av centraltullkammarens arkivförteckning har blivit för- dröjt genom ombyte av arkivvårdare. Det finns utsikter till att arbetet skall kunna fullbordas under år 1949. Stockholm den 14 januari 1949.

Arne Forssell Bih. nr 20 år 1949 17

KUNGL. DIREKTIONEN ÖVER STOCKHOLMS STADS UNDER- VISNINGSVERK. Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk trädde i funktion i april 1819. Den övertog de befogenheter över de statsunderstödda stockholms- skolorna, som tidigare utövats av ärkebiskopen, Stockholms stads konsisto- rium och inspectores scholarum i Stockholm. På dess program stod inrättan- det av ett gymnasium och en omorganisation av de gamla kyrkskolorna, så att de skulle vinna närmare anknytning till de skolformer, som i skolordningarna voro föreskrivna för riket i allmänhet. 1800-talets första decennier voro inom skolväsendets område en rörlig tid. Starka krav restes på en reformation av skolan. Det var särskilt den starkt prästerliga karaktären uv skolutbildningen, som man opponerade mot. Under inflytande av allmänna tidsströmningar önskade man, att skolan skulle med- dela kunskaper för det praktiska livets behov och en allmän medborgarbild- ning, anpassad för lekmannen. Strävanden att genom skolan giva allt bredare folklager elementära kunskaper i kristendomskunskap, läsning och skrivning gjorde sig även gällande. Den offentliga diskussionen koncentrerade sig kring frågan om en ny allmän skolordning, som skulle ersätta den av år 1724. Efter kanslersgillets förberedande arbete hade 1807 års skolordning utfärdats på försök, till en början under fem år. Då dessa utgingo, tillsattes 1812 års upp- fostringskommittk för att på grundval av gjorda erfarenheter utarbeta en skol- ordning av mer permanent karaktär. 1 Kärnan av Stockholms skolväsende utgjordes i början uv 1800-talet av den gamla stadsskolan, trivialskolan, katedralskolan eller storskolan, som den varierande kallades, samt de territoriella församlingarnas kyrkskolor. Jämte dessa intog den tyska församlingens skola ett aktat rum. Dessutom funnos bland annat några privatskolor och åtskilliga mindre pensioner och peda- gogier uv mycket växlande karaktär. Trivialskolan, som ju ur många syn- punkter kan betraktas såsom en Storkyrkoförsamlingens kyrkskola, och de övriga territoriella församlingarnas skolor (utom Johannes') åtnjöto stats- understöd genom de spannmålslöner till lärarna, som 'utgingo av kronotion- den. För övrigt underhöllos skolorna av församlingarna såväl därigenom, att dessa bestod° skollokaler och boställsrum för lärarna, •som genom bidrag till lärarnas inkomster av olika slag — kollekter, terminationspenningar, d. v. s. en av lärarna vid viss tid på året genom kringgång i församlingen hopsamlad

1 Om tidens undervisningsidéer och det skolreformatoriska arbetet se framför allt E. Rodhe, Kyrka och skola i Sverige under 1800-talet 1 (1908), sid. 22 ff; K. Nordlund, Översikt av de svenska gymnasiernas historia (i Inbjudning till övervarande av årsavslutningen vid Högre realläroverket å Östermalm vårterminen 1914), sid. 39 ff; G. Hedin, Manhemsförbundet (1928), sid. 1 ff. — En förtjänstfull, otryckt historisk utredning av den 20 december 1920 om direktionen och dess fonder, verkställd för ecklesiastikdepartementets räkning av direktionens dåvarande sekreterare, läroverksadjunkten Edvard Elixson, och i vissa hänseenden mer detaljerad än den här föreliggande, har först efter arbetets avslutande kommit till författarens kännedom.

2-124 49 18 Bih. nr 20 år 1949 frivillig avgift, mer eller mindre frivilliga terminsavgifter av lärjungarna etc. — allt avgifter vilkas växlande belopp det ej torde vara så lätt att fixera. Trivialskolans lokal och dess lärares tjänstebostäder bekostades dock av stadskassan. Lärartjänsterna vid skolorna tillsattes efter bestämda regler av ärkebiskopen och inspectores scholarum, d. v. s. justitieborgmästaren och pastor primarius samt inspector proximus. 2 Ett utmärkande drag är för övrigt det stora inflytande, som församlingens kyrkoherde i egenskap av inspector proximus utövade över skolorna. Det är naturligt, att 'Stockholms stads konsistorium, som ju till medlemmar hade stadens kyrkoherdar och som i huvudsak för Stockholms del intog samma ställning som domkapitlet i stiften, betraktades såsom den myndighet, under vilken Stockholms skol- väsende närmast sorterade. Någon modern undersökning om stockholmsskolornas tillstånd denna tid finnes icke.3 1812 års uppfostringskommitté uppfattade efter verkställd under- sökning trivialskolan såsom »katedralskola» i 1807 års skolordnings mening, d. v. s. en skola, från vilken i vissa fall övergång till universitet kunde ske utan 'genomgång av gymnasium. Kyrkskolorna ansåg kommittén vara 'under- visningsanstalter av 'obestämd natur, i vilka såväl omfånget som kvaliteten av meddelad undervisning var beroende av växlande inspektorers och lärar- personals skicklighet. Såsom stadskonsistorium framhöll, fyllde de i själva verket funktionen såväl av real- och folkskolor för församlingsinvånare som av förberedande anstalter för högre undervisning. 4 Om de skulle utveck-

2 Om spannmålslönerna och inspectores scholarum se mina tidigare, i arkivnämndens och stadsarkivets årsberättelser 1940 och 1941 tryckta promemorior. 3 På grund av det stora intresset för undervisningsfrågor föreligger ett stort utrednings- material sammanfört för en sådan undersökning. Vid upprepade tillfällen hade myndigheter vänt sig till konsistorium med anmodan dels att det skulle insamla uppgifter angående skolor, dels om dess eget utlåtande. Utredningarna omfatta icke endast trivial- och kyrkskolorna utan även lägre skolor och privatundervisning: Kanslersgillets utredning 1801-03: Kanslersgillets skrivelse av 28 december 1801 och en stor del av utredningsmaterialet i stadskonsist. acta 1803, n. 28, 29. Andra delar i kanslers- gillets handl. vol. 9, RA. Några av dessa aktstycken tryckta i B. Rud. Hall, Årsböcker för svensk undervisningshist. 44 (1935), sid. 113 ff. Konsthistoriets uti. avgavs 15 juli 1803. Jfr även Hall, Acta till Stockholms större latinläroverks hist. (1939), sid. 408, 431, 453 (nedan cit. Hall). Ärkebiskopens utredning 1811: Ärkebiskopens ämbetsmemorial 9 februari 1811 och upp- gifter från trivialskolan, Klara, Jakobs och Hedvig Eleonora skolor i stadskonsist. acta 1811, n. 27. överståthållarens utredning 1812: överståth. skrivelse 11 juni och konsistoriets svar (konc.) av 15 september 1812 i stadskonsist. acta 1812, n. 170. Utredningsmaterialet synes ej vara be- varat. Konc. till överståth. skriv, utan datum bland överståthållarämbetets för fattigvårds- ärenden konc. 1812. Är 1812-13 infordrade anmärkningar mot 1807 års skolordn. Jfr stadskonsist. prot. 28 juli 1812, 12 januari 1813. Stadskonsist. utl., dat. 4 december 1812, i acta 1813, n. 12. Delar av materialet i stadskonsist. acta 1812, n. 209. Jfr 0. A. Stridsberg, Historik öfver Klara skola 1649-1880 (1880), sid. 53. Uppfostringskorn. utredn. 1813-14: Kom. cirkulär av 3 april 1813, stadskonsist. acta 1813, n. 95 (jfr n. 175). Stadskonsist. utl. av 30 augusti 1814 (tryckt av Hall, sid. 142) och det insända materialet i 1812 års uppfostringskom.: uppgifter från konsistorierna, RA. Kom- mit-tåls frågeformulär tryckt såsom bil. III i Berättelse af kongl. uppfostringscomiMn. Första häftet (1813). Jfr Stridsberg, sid. 54. 4 Uppfostringskommitténs förslag till ordnande av Stockholms skolväsen av den 17 april 1817; stadskonsistoriets yttrande häröver, dat. 9 september 1817 (Hall, sid. 147, 158); jfr även konsistoriets utlåtande av 30 augusti 1814 (Hall, sid. 142 f.). .Bih. nr 20 år 1949 1 9 las i den ena eller den andra riktningen var ovisst. En tid såg det ut som om deras ifolkskolekaraktär skulle komma att överväga. Det var under åren 1807-1812, då direktionen över allmänna fattigvården i Stockholm hade rätt att ta kyrkskolorna i anspråk för undervisning av medellösa föräldrars 'barn, såväl gossar som flickor.5 Samma år som överståthållaren övertog överinseen- det över fattigvården i Stockholm — år 1812 — lät han genom konsistoriet göra en utredning om skolorna i stadens församlingar och deras resurser. 6 Denna får sannolikt sättas i samband med de skyldigheter som överståthål- laren nu ansåg sig ha iklätt sig beträffande de fattiga barnens undervisning. Undersökningen ledde emellertid icke till att de befintliga skolorna utrus- tades för att omhänderta den vidgade elementära undervisningen. I stället kan man huvudsakligen från denna tid räkna uppkomsten av de »fri- och fattigskolor», »fattigflickskolor» och »hantverksskolor», som i stockholmsför- samlingarna blevo folkskolornas direkta !föregångare."' Utvecklingen av de statsunderstödda kyrkskolorna i Stockholm leddes främst genom 1812 års uppfostringskommittés åtgärder in på helt andra banor. Beträffande undervisningsanstalter utöver nybörjarstadiet hade uppfostrings- kommittén tidigt kommit till den uppfattningen, 'att den reala undervisningen för dem, som ämnade ägna sig åt praktisk verksamhet, borde skiljas från den lärda skolan. Man fick på iså sätt två skoltyper lägre än gymnasium, »trivialskolor» eller »lärdomsskolor» och »apologistskolor» eller »närings- skolor».8 1815 års riksdag beviljade medel till utvidgning av rikets skolväsen enligt uppfostringskommitténs riktlinjer. Ett förslag till fördelning av ansla- get utarbetades under ledning av biskop Carl von Rosenstein. Detta hänsköts av kommittén till ett utskott, en »beredningsfördelning», som även skulle handlägga frågor om förbättringar i de författningar, som gällde för rikets all- männa undervisningsanstalter.6 Det är såsom ett resultat av detta utskotts arbete som tanken på en särskild styrelse över stockholmsskolorna första gången framträder. Denna beredningsfördelning bestod av bröderna A. G. och G. A. Silfver- stolpe, av vilka den förre var ordförande, lektorerna N. Bergsten och Axel Fryxell samt kungl. bibliotekarien Carl Stridsberg. Från dess arbete före- ligga ej några protokollsanteckningar. Man vet emellertid, att den, då den behandlade Stockholms skolväsende, dels tagit upp ett äldre förslag om att

5 Hall, Acta till Stockholms folkundervisnings hist. (1940), sid. 152. Jfr Stridsberg, sid. 52. 6 Se ovan not 3. 7 Redogörelse för dessa i överståthållarens femårsberättelser, t. ex. 1822-26 (tr. 1829), sid. 49 ff., 1827-32 (tr. 1834) sid. 65 if. Uppgifter om grundningsår i C. v. Rosensteins tal vid Stockholms gymnasii öppnande 1 oktober 1821 (tr. 1821). Endast en av dem, Storkyrkoför- samlingens fri- och fattigskola, var avsevärt äldre (grundad 1794), se R. Brandel, Hågkomster och erinringar om skolans stiftare. . ., i Inbjudning till firande av Kraftska skolans 100-års- jubileum (1909). — Jfr K. Linge, Stockholms folkskolors organisation och förvaltning (1914), sid. 33; A. Quensel, S. Jakobs kyrka. Församlingshistoria (i Sveriges kyrkor. Stockholm 4, tr. 1928), sid. 146; N. Staf, S. Klara kyrka. Församlingshistoria (i Sveriges kyrkor. Stockholm 6, tr. 1927), sid. 136 f.; N. Ahnlund, Ladugårdslandet (1937), sid. 353 ff. 8 M. Dalsjö, öfversigt af den svenska skollagstiftningens historia (1871), sid. 8. 1812 års uppfostringskom. prot. 3 januari 1816, RA. 20 Bih. nr 20 år 1949 inrätta ett gymnasium, dels sökt genomföra kommitténs allmänna förslag till skolorganisation även i huvudstaden. En framställning till kommitténr date- rades den 5 februari 1816 och behandlades i uppfostringskommitténs plenum den 10 samma månad. Förslagets innehåll framgår av referatet i pleniproto- kollet •och av -den framställning från uppfostringskommittén till kungl. maj :t av sistnämnda datum med tillhörande kostnadsberäkning, som blev resul- tatet.1° Det upptog •ett gymnasium, två trivialskolor, en högre näringsskola och ej mindre än sex lägre näringsskolor. Dessutom hade man tydligen tänkt sig, att kyrkskolorna i viss utsträckning skulle bibehållas såsom lägre skolor, »pedagogier». För finansieringen av detta vida skolprogram ansåg kommittén, att de av riksdagen för hela riket beviljade medlen ej kunde tas i anspråk Den ville i stället vädja till stadsinvånarnas offervilja. Ett gymnasium i Stockholm skulle innebära, att stadens ungdom lättare finge tillgång till högre undervisning och därmed betyda besparade kostnader .för föräldrarna. Såsom ett minimum för stadens årliga bidrag till gymnasiet nämndes 1,600 tunnor spannmål — det var denna tid vanligt, att lärarlöner beräknades i spannmål, som även ansågs representera ett betydligt säkrare värde än pengar. Dessutom borde sörjas för lärohus »ej allenast för gymnasium utan även för de bägge trivialskolorne utan rubbning av -församlingarnas ,pedagogier». Om staden gick med på detta, sade sig kommittén förutse, att staden skulle ut- trycka det önskemålet, »att i styrelsen över dessa i ett sammanhang stående, till större delen på stadens bekostnad och för dess närmare nytta inrättade läroverk även -genom sina deputerade få deltaga, vilken styrelse, sammansatt av ett inskränkt antal ledamöter, Eders Kongl. Maj:t huvudsakligen skulle täckas förordna». Kommittén tänkte sig vidare, -att överståthållaren sås-om stadens högste styresman -och ärkebiskopen såsom eforus över stiftets läro- verk skulle vara självskrivna i styrelsen ,och att »ledamöter av stad-ens civila ämbetsmän och borgerskap finge av staden inväljas, varigenom å ena sidan de, som bestrida kostnaderna, kunna övertyga sig, att de bliva väl använda, och å den andra ett nytt anlagt verk i stöd -av det förtro-ende det måste vinna, n-är dess nytta närmare inses, lättare må kunna bringas till verkställighet -och fullkomnande». Uppfostringskommittén ville sålunda skilja frågan om finansieringen av Stockholms skolväsende från frågan om finansieringen av rikets skolor i -öv- rigt. Naturligtvis förutsattes -det, att -spannmålsanslaget från staten fortfa- rande skulle utgå, men -för övrigt önskade kommittén, att stadens invånare själva skulle bestå ■den -ekonomiska grunden för stockholmsskolorna. I gengäld skulle de få rätt att utse representanter i -en särskild styrelse -över skolorna. Kommittén ville -överflytta -omsorgen -om skolorna från församlingarna till

10 1812 års uppfostringskom. prot. 10 februari 1816. Uppf. kom. skrivelse till kungl. maj:t samma dag, bilagd ÖÄ:s skr. till kungl. maj:t 28 maj 1816, RA. — Ett gymnasium i Stockholm hade föreslagits av kanslersgillet 13 december 1808 (k. hr. till kanslersgillet 21 januari 1809, RA). Ärendet hade överlämnats till ärkebiskop Jakob Lindblom, vilket föranlett dennes utredning 1811 (se ovan not 3). Jfr A. V. Norinder, Historik öfver Stockholms gymnasium (i Inbjudnings- skrift till 50-årsdagen af Stockholms gymnasii invigning 1871), sid. 7; Stridsberg, sid. 53. Bih. nr 20 år 1949 21. staden i dess helhet. Konsistorium föreföll att helt bli utestängt från skolor- nas ledning. Svårigheten med den föreslagna organisationen låg emellertid däri, att några kommunala organ i modern bemärkelse för staden i dess [hel- het ännu icke funnos. Invånarna voro underkastade privilegiesamhällets orga- nisation. Staden i egentlig mening uppbars av borgerskapet såsom privilegie- rad korporation. Övriga invånargrupper stodo utanför, men deras barn kunde självfallet icke utestängas från skolorna. Möjligheterna att taxera ut medel för ändamål, so.m voro gemensamma för alla stadens invånare, voro ytterst begränsade. Det visade sig även, ätt drätselkommissionen, magistratens och borgerskapets gemensamma finansförvaltande organ, till vilket förslaget remitterades, bestämt avböjde anslag till skolorna av de medel, som voro ställda till dess förfogande. Den hänvisade till stadens av kungl. maj :t fast- ställda stat, vilken ej upptog andra utgifter för undervisningsväsendet än underhållet för trivialskolehuset, och ansåg, att Stockholm ej borde ha större förpliktelser än rikets övriga städer gentemot skolorna. Stadens inkomster voro dessutom ej ens tillräcildiga för de dittillsvarande utgifterna. Kommis- sionen hade måst uppta lån och avstyrka löneförhöjning för stadens ämbets- och tjänstemän. Det framgår ej av tillgängliga källor, vilka ytterligare överläggningar upp- fostringskomitthns förslag blivit föremål Iförey Men anslagsfrågan löstes; trots drätselkommissionens avvisande hållning, likväl så, att kungl. maj :t den 20 november 1816 ålade kommissionen att årligen utge 10,000 riksdaler banko »till understöd för stadens uppfostrings- och läroverk att efter fram- deles av 'oss i nåder fastställande grunder ,använ.das».13 Avgörandet väckte ett utomordentligt uppseende i .drätselkommissionen och en rad medlemmar in- lade »till sin 'framtida säkerhet» sin reservation till protokollet. Endast den för skolförhållandena starkt intresserade grosshandlaren H. Th. Philipsen ansåg skolväsendet lika viktigt och lika mycket värt kommissionens omsorg som dess övriga uppgiften" Sedan anslagsfrågan sålunda avgjorts, befallde kungl. maj :t uppfostringskommittén att närmare utforma sitt förslag till organisation av Stockholms skolväsende. 15 Den 17 april 1817 daterades dess nya utlåtantle i ämnet — även det hade utarbetats av kommitténs berednings-

11 Drätselkom. skr. 15 maj 1816, översänd med instämmande yttrande av ö.Ä. den 28 maj 1816 till kungl. maj :t, RA. — Allmänt om städernas förhållande till skolorna se N. Herlitz, Svensk stadsförvaltning på 1830-talet (1924), sid. 172 f., 392. 12 1 ecklesiastikexpeditionens ing. diarium, RA, lämnas ingen upplysning om frågans vidare behandling. Avgörandet av 20 november 1816 expedierades genom finansexp. Av statsråds- prat. i finansärenden denna dag framgår ej, vem som varit förslagsställare till anslaget till läroverken.

13 K. br. t. ÖA 20 november 1816. — Det skedde i samband med fastställande av en löne- reglering för stadens tjänstemän, för vilken medel samtidigt beviljades i form av höjning av tolagen, tomtörena och stämpel- och vågpenningarna.

14 Drätselkom. prot. 31 december 1816. — Förf. har ej lyckats utröna, varifrån Halls upp- gift (sid. 157, 518), att Philipsen varit upphovsman till »riksdagsbeslutet om de 10,000 Rdr b:ko», är hämtad. Något riksdagsbeslut föreligger ju icke, men Philipsens ordalag inför protokollet i drätselkom. synas tyda på att han i varje fall känt och understött förslaget.

15 K. br. 20 november 1816, expedierat genom finansexp., bland 1812 års uppfostringskom- mitté, Kungl. brev, RA. 22 Bih. nr 20 år 1949 fördelning." Det gick därefter ut på remiss. Konsistorium vände sig med skärpa mot den föreslagna direktionen. Det ansåg den skadlig och olaglig så- som stridande mot prästerskapets privilegier. Såsom ovan (s. 18) framhållits betonade det, att kyrkskolorna även fungerade såsom folkskolor i försam- lingarna. Ärkebiskopen avstyrkte även direktionens inrättande om också ej med samma skärpa. Drätselkommissionen yttrade sig såsom tidigare en- dast om finansieringen. över remissutlåtandena förklarade sig uppfostrings- kommittén den 14 november 1818, 17 varefter det kungliga brevet om den nya organisationen utfärdades den 29 januari 1819. 18 ISammansättningen av den genom detta brev inrättade direktionen över Stockholms stads undervisnings- verk, som skulle ha »inseende och förvaltning både av det ekonomiska och själva undervisningen», hade under remissbehandlingen något modifierats. Direktionen kom emellertid att bestå av fjorton medlemmar. Av dessa voro fyra självskrivna: överståthållaren — utan rösträtt vid lärarutnämningar ärkebiskopen — med två röster och .utsiagsröst vid dessa —, pastor prima- rius och justitieborgmästaren. De tio övriga valdes på obegränsad tid: tre kyrkoherdar i staden av konsistorium, två litterata magistratsledamöter av magistraten, två ur grosshandelssocieteten av borgerskapets äldste, en från vardera av ,Svenska akademien, vitterhetsakademien och vetenskapsakade- mien av respektive akademi. Problemet att få lämplig representation för det befolkningselement, som uppfostringskommittén i sitt ursprungligen skisserade förslag antytt genom uttrycket stadens »civile ämbetsmän», hade man alltså ansett sig kunna lösa på det sättet, att magistraten och de tre lärda akademierna i huvudstaden fingo rätt att välja medlemmar. Akademiernas representation är .egendondig ur den synpunkten, att dess medlemmar ju icke alla voro stockholmsbor — någon uttrycklig föreskrift att endast sådana skulle väljas gavs ej ens. Denna egendomlighet tycks emellertid icke ha påtalats av samtiden. Anordningen be- tingades av kravet att tillförsäkra direktionen kompetens att bedöma under- visnings- och bildningsfrågor. Ämbetsmannainslaget hade förstärkts i jäm- förelse med uppfostringskommitténs förslag från april 1817, som upptog fyra av borgerskapet men ej de två magistratsmedlemmarna. Det undanskjutande av det ecklesiastiska inflytandet över skolorna, som ursprungligen synes ha ha varit avsett, hade betydligt mildrats. Intrycket härav förstärks ,därutav, att det kungliga brevet från ärkebiskopens remissutlåtande upptagit bestämmel- serna, att konsistorium skulle pröva de sökandes skicklighet till lärartjänster och att kyrkoherden i vederbörande församling var självskriven såsom skolans inspector proximus med rösträtt vid lärartillsättningar inom sin skola, även

16 Uppfostringskommitténs skrivelser till kungl. maj :t, RA. Tryckt (utom bilagorna), Hall, sid. 147. — Bilagorna tryckta i Handlingar rörande den nya organisationen af Stockholms stads undervisningsverk (1819). 17 Remissutlåtandena (utom drätselkommissionens) och uppfostringskommitténs förklaring, tryckta, Hall, sid. 157 if. 18 Tryckt. Handl. rör. den nya organisationen af Stockholms stads undervisningsverk (1819); Samling af kongl. bref, testamenten m. m. rörande Stockholms allmänna läroverk (1886), sid. 1. — Jfr Rodhe, sid. 59 ff.; C. Björling, Katarina skola (1913), sid. 171 f. Bih. nr 20 år 194 9 23 om han ej var medlem av direktionen. Att justitieborgmästaren fått säte och stämma i direktionen var även en följd av ärkebiskopens ingripande. Direk- tionen hade därigenom i sig upptagit hela den gamla myndigheten inspec- tores scholarum. Direktionen höll sitt konstituerande sammanträde den 5 april 1819. Bor- gerskapets äldste hade i den insatt grosshandlarna H. N. Schwan och Philip- sen. Från magistraten hade valts borgmästaren Hallqvist och rådmannen, sedermera justitieborgmästaren C. Fr. Lundberg. Alla dessa voro på samma gång ledamöter av drätselkommissionen. Stadskonsistoriet hade valt kyrko- herdarna C. P. Hagberg i Klara, J. J. Hedgn i Jakob och C. C. Lilljenwalldh i Maria. Den sistnämnde var även medlem av uppfostringskommittén, vars sekreterare, expeditionssekreteraren Jakob Adlerbeth, invalts i 'direktionen av vitterhetsakademien. Ärkebiskop efter Jakob Lindblom, som avled 1819, blev C. von Rosenstein. Pastor primarius var J. 0. Wallin. De åsikter, som gjort sig gällande vid direktionens tillkomst, voro sålunda väl representerade i dess första uppsättning av ledamöter. Philipsen avled dock redan den 7 juli 1819 och efterträddes av grosshandlaren Cr. F. Smerling. Direktionen bör- jade sin verksamhet med en viss frejdighet och med stor tilltro till de resur- ser, som ställts till förfogande. En av dess första åtgärder var 'att inrätta en utbildningsanstalt för kantorer, d. v. s. sånglärare vid skolorna, under ledning av kantorn i Jakobs församling Carl August Stieler. Denna skola blev helt kortlivad." Direktionens närmaste uppgift blev i övrigt att söka genomföra den plan för skolväsendet i Stockiliolra, som uppfostringskommittén föreslagit i sitt utlåtande den 17 april 1817 och som kungl. maj:t i princip godkänt ge- nom brevet den 29 januari 1819. Denna upptog ett gymnasium med sex lek- torer och en ,adjunkt men för övrigt ett lika antal skolor med de redan be- fintliga statsunderstödda skolorna. Tre av de föreslagna skolorna skulle vara lärdoms- eller trivialskolor. Under remissbehandlingen hade dessutom före- slagits en lägre skola av en vanlig kyrkskolas omfång i staden mellan broarna. Planen innebar alltså, att de gamla skolorna skulle ombildas enligt 'kommitténs grundsatser. Skolornas uppgift skulle icke vara att 'meddela en bred och elementär folkundervisning, utan bestämda inträdeskrav skulle ställas.2° När överläggningarna i direktionen om genomförandet av denna plan den 29 oktober 1819 började, var ärkebiskopen den pådrivande, medan de från magistraten, konsistorium och borgerskapets äldste invalda medlemmarna av kostnadsskäl voro mer betänksamma och sökte uppskjuta avgörandena. Ärke- biskopen ville genast låta inrätta ett gymnasium i förhyrda lokaler i det

19 Dir. prot. 9 augusti, 15 november 1819, 11 april 1820; k. br. 1 mars 1820, 14 juni 1820. Dir. understödde även en av S. utgiven lärobok i koralsång (dir. prot. 30 november 1819, 11 april 1820). Jfr T. Norlind i S:t Jacob 1643-1943. Minnesskrift (1943), sid. 125 f. 29 »Meningen kan aldrig bliva att uppfylla dessa (näringsskolorna) med sådane fattiga barn, vilka genom sina naturanlag och övriga omständigheter äro tydligen ämnade att vid mogen ålder söka sitt uppehälle av egenteliga handarbeten). Uppfostringskom. 17 april 1817 (Hall, sid. 154). 24 Bih. nr 20 år 1949 Petersenska huset vid Munkbron, men förslaget föll. Motsättningarna kunna i fortsättningen på grund av protokollens knapphändighet ej närmare följas, men resultatet blev direktionens framställning till kungl. maj :t av den 25 april 1820, vilken godkändes genom kungligt brev den 14 juni samma ån". Härigenom fastställdes två mycket betecknande avvikelser från uppfostrings- kommitténs förslag av den 17 april 1817. Den ena var, att tre särskilda skolor skulle inrättas såsom ersättning för de möjligheter till elementär barnunder- visning, som kyrkskolorna i sitt fiffigare skick erbjudit. Vidare skulle endast två trivialskolor hädanefter finnas, en på Norr och en på Söder. Den gamla storskolan i staden mellan broarna skulle upphöra och gymnasium etableras i .dess lokaler. Konsistoriets framhävande av kyrkskolornas betydelse för ny-. börjarundervisningen hade alltså här burit frukt, och sannolikt på grund av drätselkommissionens energiska motstånd mot anslag från stadskassan till skolväsendet hade det visat sig utsiktslöst att få till stånd särskilda gymnasie- lokaler. I uppiostringskommitthns förslag av 17 april 1817 hade denna lokal- fråga lämnats olöst, och det kungliga brevet 29 januari 1819 anbefallde en- dast, att gymnasium borde inrättas »så snart möjligt är.» 22 Under de närmaste åren genomfördes så den nya organisationen (se när- mare nedanstående översikt över skolor under direktionen). Klara och Maria skolor blevo 'först »trivialskolor» men benämndes senare i enlighet med 1820 års skolordning högre 1ärdomsskolor, 23 Jakobs och Katarina skolor blevo högre apologistskolor. De nya »allmänna barnskolorna» på Norrmalm och Södermalm öppnades 1820, den i staden mellan broarna 1821. 24 Detta år trädde gymnasium i funktion, tills -vidare med endast fyra lektorer och en adjunkt, och 1823 den nyinrättade Nikolai lägre apologistskola. 25 Enligt 1820 års skolordning (1. sekt., kap. 5, § 5), som blev normerande för de ombildade skolorna," krävdes för inträde i lärdoms- och apologistskolor förkunskaper i läsning, skrivning och kristendom. Av de nya barnskolorna var den på Norr- malm avsedd att meddela sådan förberedande undervisning åt barn från Klara och Jakobs församlingar och iden på Södermalm var avsedd för söder- församlingarnas barn. De övriga skolorna på malmarna måste däremot fort- farande mottaga nybörjare. I Kungsholms och Adolf Fredriks skolor behöll första klassen för lång tid framåt karaktären av folkskola. Direktionen hade alltså till en början under sig såväl »elementarläroverk» i 1820 års skolord- nings mening som skolor, som med en något senare terminologi kunna be- tecknas såsom folkskolor. Avsikten var dock icke, att hela Stockholms skol-

v- Dir. prot. 29 oktober ;1819, 11 april, 18 april, 25 apPil, 20 juni 1820; k. br. 14 juni 1820 (tr. Samling af kongl. bref, testamenten etc., sid. 28). Jfr Stridsberg, sid. 70. 22 Se Hall, sid. 152. — I 1820 års skolordning, som uppfostringskommittén utarbetat, upp- repades äldre bestämmelser om skyldighet får städerna att bygga och underhålla skolhus (2. sekt., kap. 1, § 1). 23 De öppnades i ombildat skick höstterminen 1820, se dir. prot. 12 september, 17 oktober 1820. Jfr Norinder, sid. 7; Staf, sid. 134. 24 Dir. prot. 14 november 1820, 18 september 1821. 25 Dir. prot. 16 oktober 1821, 6 oktober 1823. 26 Dir. prot. 18 september 1821. Bih. nr 20 år 1949 25 väsende skulle ligga under direktionen. Uppfostringskommittén hade ansett sig äga befogenhet 'att ombilda endast statsunderstödda skolor." Under direk- tionen kommo därför att lyda endast sådana skolor och de skolor, som helt eller delvis bekostades genom 'det av 'direktionen förvaltade anslaget från drätselkommissionen. Gymnastiska centralinstitutet och Djurgårdsskolan, som båda bekostades av statsmedel, lades respektive 1830 och 1828 under direktionen. Den senare var en folkskola, som närmast jämställdes med de allinänna barnskolorna. Församlingarnas fri- och fattigskolor, tyska skolan, Johannes kyrkskola, privatskolor m. fl. ställdes däremot från början utanför dess .domvärjo. 29 Sedan ,folkskoleväsendet i 'Stockholm organiserats på grund- val av 1842 års folkskolestadga, avvecklades 'under 1850-talet och början av 1860-talet .direktionens folkskoleverksamhet,29 och den blev styrelse uteslu- tande för de högre skolorna, alltså för dem som med tidens terminologi kalla- des elementarläroverk. Med. privatläroverk fick direktionen ta befattning först sedan kungl. maj :t börjat giva sådana dimissionsrätt. Därvid föreskrevs till en början, att direktionen skulle tillsätta inspektor och att förteckning över dimitterade lärjungar med angivande av betyg och genomgångna lärokurser skulle insän:das till direktionen. Bestämmelsen om insändande av förteck- ningar slopades senare. Det första och länge det enda privatläroverk, som erhöll .dimissionsrätt — det skedde år 1863" —, var det av akademiadjunkten C. Itamström grundade Stockholms Lyceum. Såsom villkor för rätt till löne- turberäkning för lärarna vid Beskowska skolan bestämde kungl. maj :t år 1874, att till direktionen var termin skulle insändas läsordning och förteck- ning över lärare och lärjungar. Slutligen 'ställdes även de flickskolor, som från år 1876 erhöll° statsanslag, under inspektion av direktionen. De första läroanstalter i 'Stockholm, som erhöllo anslag på dylika villkor, voro Wallinska skolan och en av G. Pauli öppnad skola, en föregångare till Södermalms högre läroanstalt för flickor.si Direktionen fick från början en ställning, som i formellt avseende överens- stämde med den, som intogs av rikets domkapitel. Skriftväxling med kungl. maj :t skedde direkt utan mellanled, och räkenskaperna granskades av kammar- rätten. Besvär över direktionens beslut anfördes hos kungl. maj :t. Direktionen anlitades såsom remissinstans i allmänna skolfrågor. Till en början var det en smula tveksamt, vilka befogenheter •direktionen skulle ha. 1820 års skolord-

27 Uppfostringskommitténs förslag av den 17 april 1817 (Hall, sid. 149). 28 P. A. Siljeström, Handl. o. skrifter rör. undervisningsväsendet (1884; uppsatsen urspr. publicerad 1853), sid. 376, har ifrågasatt, att meningen varit, att dir. skulle utsträcka sin verksamhet »till omfattande av skolväsendet i hela dess vidd, således även folkskolorna». — Jfr dir. prot. 24 maj 1819, § 5. 29 Angående allmänna barnskolorna dir. prot. 31 juli, 22 augusti, 27 november 1856, 14 januari, 11 februari, 15 april 1859; k. hr. 25 september 1856, 26 mars 1859 (det sista. tr . Sam- ling af kongl. bref etc., sid. 56). Norra allmänna barnskolan nedlades först 1861. Djurgårds- skolan ställdes 1863 under överstyrelsen för Stockholms folkskolor (k. hr. 17 juli 1863). Se även undertecknads promemoria angående de allmänna barnskolorna i Stockholm, stadsarkivets ämbetsarkiv (ing. 236/1948). 39 K. hr. 23 oktober 1863. 31 K. hr. 6 november 1874, 24 november 1876. 26 Bih. nr 20 år 1949 ung, som icke innehöll något om direktionen, stadgade, att biskopen skulle vara eforus för skolorna i sitt stift. Den närmaste tiden efter direktionens in- rättande upprätthölls en viss skillnad mellan ärkebiskopens åtgärder såsom eforus och direktionens åtgärder såsom skolstyrelse för Stockholm. Sålunda utnämnde ärkebiskopen enligt skolordningens föreskrifter (3. sekt., kap. 3, § 11) vikarier för lärare.32 Emellertid stadgade sig snart uppfattningen, att direktionen var 'eforus iför stockholmsskolorna och hade att utöva alla de funktioner skolordningen tillade denne. 33 Oklarheten de första åren torde ha sammanhängt med att direktionen saknade instruktion. En sådan förut- sattes i det kungliga brevet 29 januari 1819. Vid flera tillfällen under de Törsta decennierna var utarbetandet av instruktionen på tal, men den kom likväl icke till stånd förrän år 1905.34 Sekreterare i direktionen blev icke såsom ur- sprungligen avsetts gymnasieadjuukten utan konsistoriets notarie. Till detta lämnade kungl. maj:t sitt medgivande i det ovan anförda brevet av den 14 juni 1820 odh förhållandet bestod ända till år 1890. Sekreteraren var även kassaförvaltare. År 1890 blev den fungerande sekreteraren •entledigad på grund av en uppdagad kassabrist. Genom ett av 'direktionen utverkat kung- ligt brev av den 25 september 1891 skildes medelsförvaltningen och bokfö- ringen från sekreterargöromålen och en kamrer tillsattes. Bestämmelsen att konsistorienotarien skulle vara sekreterare bortföll. Av de löpande ärendena intogo lärarutnämningar, tjänstledighets- och löne- frågor de mest framträdande platserna. Till och med 1905 utnämnde och be- fullmäktigade direktionen lärarna. Därefter övertogos utnämningarna av kungl. maj:t efter beredning av den nyinrättade överstyrelsen för rikets all- männa läroverk. Endast om kristendomslärare yttrar sig direktionen efter denna tid. Ansökningshandlingarna utgöra en vidlyftig grupp inom hand- lingarna i direktionens arkiv. Undervisningen övervakade direktionen främst därigenom, att medlemmarna voro närvarande vid examina i skolorna. Ut- fallet av dessa rapporterades de första åren regelbundet till protokollet och upptäckta missförhållanden föranledde vid enstaka tillfällen ingripanden." Dessutom insändes till direktionen enligt gammal sed och skolordningens föreskrift (1. sekt., kap. 9, § 3) •examenskataloger med uppgift på lärjungarnas betyg och genomgångna kurser. Ingrepp •från direktionens sida i undervis- ningens gång eller försök att bestämma ,dennas omfattning synas dock ha varit ytterst sällsynta. Det framstår sålunda såsom undantag, när direktionen år 1830 på rektorernas förslag och för att tillmötesgå en av föräldrarna all- mänt yttrad önskan medgav, att undervisning i franska och tyska, skulle få lämnas i Klara och Maria skolor. Dock finge dessa ämnen ej inkräkta på

32 Dir. prot. 18 september, 25 september 1821, 31 maj 1823. 33 Det hade ifrågasatts av rektor Trys&I i Klara skola, men dir. förklarade, att »den ansåg sig tillhöra eforatet vid huvudstadens undervisningsverk, varom protokollsutdrag rektor TryAn till efterrättelse skulle meddelas». Dir. prot. 22 mars 1825. Jfr dir. prot. 10 januari, 5 juni, 17 oktober 1835, k. br. 13 augusti 1835. 34 Dir. prot. 16 augusti 1825, 25 april 1826; Berättelse af Revisionen öfwer Rikets Elemen- tar-Läroverk. . . 1832 (1833), sid. 11. Jfr Norinder, sid. 8. SFS 1905, n. 68. 33 Dir. prot. 9 juli 1823, 2 juli 1836. Bih. wr 20 år 1949 27 tiden för de i skolordningen föreskrivna ämnena. Under det rådande systemet med klasslärare och icke ämneslärare erbjöd ifastställandet av arbetsordning för skolorna knappast några större svårigheter. Direktionen tycks till en bör- jan i allmänhet ha överlåtit detta åt inspectores proximi och lärarna själva. År 1831 föreslog J. 0. Wallin, att 'direktionen för vart läsår skulle låta utgå »bestämda föreskrifter om läroämnenas fördelning mellan lärarna vid sko- lorna». Wallin fick då i uppdrag att tillsammans med inspektorerna vid de högre lärdomsskolorna och gymnasiets rektor uppgöra förslag till en dylik fördelning, men härefter har protokollet intet att förmäla om detta ärende. Endast gymnasium hade från början ämneslärare och här beslöt direktionen om läsordning, 'avsedd att gälla för en längre följd av läsår." Vid Maria och Jakobs skolor tillämpades under begränsade perioder ämneslärarsystem, s. k. »ambulatorisk läsemetod». Kollegiernas beslut härom konfirmerades av .direk- tionen.37 Först sedan ämnesläsningen för lärarna blivit obligatorisk och i 1856 års läroverksstadga (§ 21) bestämts, att eforus på förslag av rektor och lärarna skulle fastställa läsordning, blev detta ett årligen återkommande ärende i direktionen. För granskningen utsågs vanligen en kommitté av två å tre medlemmar. Från denna tid beslöt direktionen även regelbundet om läroböcker. Tidigare hade detta endast undantagsvis skett. Signifikativt i detta avseende torde behandlingen år 1831 av C. J. L. Almquists rättstav- ningslära få anses vara. Granskningen av den anförtroddes åt direktionsleda- moten och lektorn L. M. Enberg i samråd med rektorerna. Då det visade sig, att dessa hade olika åsikter om bokens värde, beslöt direktionen, att de efter egen prövning skulle få anta den eller i annat fall »begagna den (rättstav- ningslära) de finna tjänligast och säkrast ledande till målet.»" Direktionens protokoll och handlingar lämna rikliga bidrag till belysning av under 1800-talet aktuella skolfrågor, framför allt den fortgående striden om latinskolan. Protokollen äro i allmänhet icke diskussionsprotokoll men i viktigare frågor förekomma ofta skriftliga yttranden till protokollet. Direk- tionens sammansättning var så mångsidig, att olika åskådningar vid varje särskild tidpunkt haft tillfälle att göra sig gällande i den. Förutom raden av ärkebiskopar och pastores primarii kan bland kyrkomän, som varit medlem- mar i direktionen, nämnas Frans Mikael Franzén, kyrkoherden i Ladugårds- lands församling M. Bergvall och kyrkoherden i Adolf Fredriks församling N. J. Ekdahl, en flitig förslagsställare och reservant. Där ha vidare suttit vetenskapsmän som läkaren Anders Adolf Retzius, astronomen Nils Hakvin Selander, riksantikvarien B. E. Hildebrand, språkforskaren J. E. Rydqvist, riksarkivarierna C. G. Malmström och C. Th. Odhner, praktiska affärsmän

36 Franska och tyska i lärdomsskolorna: dir. prot. 4 juni 1830. Wallins förslag: dir. prot. 10 oktober 1831. Läsordning i gymnasium: dir. prot. 18 september 1821, 17 oktober 1835, 19 december 1835. 37 Dir. prot. 22 november 1825, 29 januari, 18 maj, 23 juli 1827, 3 januari 1829, 24 maj 1839. 38 Läsordningar: dir. prot. 21 augusti, 28 augusti 1857, 22 januari, 5 februari, 12 november 1858, 14 oktober, 11 november 1859, 14 september, 12 oktober 1860. Läroböcker: dir. prot. 9 juli 1823 (för gymnasium), 10 oktober, 20 december 1831. 28 Bih. nr 20 år 1949 och kommunalpolitiker såsom grosshandlarna J. G. Wegelin, Frans Schartau, tidningsutgivaren och fabrikören Lars Johan Hierta och Rörstrandsch.efen Robert Almström, magistratsledamöter som justitieborgmästaren Jonas Ull- berg, borgmästarna L. L. och L. A. Weser. Mer utförliga debatter ha föran- letts förutom av nedan berörda frågor om utvecklingen av stadens läroverk t. ex. 'av yttrandet över den sista skolrevisionens betänkande år 1845. Det gällde här framför allt de 'moderna språkens och naturvetenskapernas ställ- ning i skolorna. Direktionens yttrande formulerades i strängt konservativ anda av kyrkoherden Josef Wallin, men i reservationer av justitieborgmäs- taren Gustaf Holm och professor Selander förfäktades nyare idéer om sam- manslagning av lärdoms- och .apologistskolor och om de moderna språkens och modersmålets jämställdhet i bildningsvärde med de klassiska språken. 39 Även i frågor såsom de om omorganisationen av Katarina skola 1855 och om ersättande av studentexamen vid 'universiteten med avgångsexamen från läro- verken år 1859 stodo 'åsikterna skarpt mot varandra. 40 Uppmärksammade be- fordringsfrågor voro utnämningen av rektor i Maria skola år 1827, då Anders Fryxell förbigicks till förmån för uppsaladocenten Chr. E. Fahlcrantz men sedan efter överklagande erhöll befattningen, och konkurrensen år 1860 mel- lan författaren Herman Bjursten och uppsaladocenten J. M. Sundén om lek- toratet i svenska och latin vid gymnasium, där Bjursten avgick 'med segern». Direktionen var en central institution, då det gällde utvecklingen av Stock- holms läroverksväsende. Genom dess bedrivande fick gymnasium tidigt en särprägel, betingad av storstadens speciella behov. Dispens från läsning av hebreiska lämnades från 1832 i stor 'omfattning. Då gymnasiets utvidgning med ytterligare två lektorer år 1841 efter långt uppskov (nedan sid. 32) genomfördes, inrättades det ena lektoratet i moderna språk, medan i andra gymnasier undervisningen häri sköttes av gymnasieadjunkten. Ärkebiskop Wingård synes ha varit initiativtagare till denna utvidgning. Genom den organiserades gymnasium på tre avdelningar. Någon adjunkt ansågs dock icke nödvändig.42 Omorganisationen av stadens apologistskolor stod tidigt på dagordningen" och 'märkligt är framför allt det stora förslaget av den 11 juli 1850, som med anledning av det kända kungliga cirkuläret av den 6 juli 1849 i huvudsak utarbetats av en kommitté inom direktionen, bestående av pastor primarius Abr. Pettersson, professor Selander och dåvarande råd- mannen L. A. Weser. Cirkuläret hade föreskrivit iapologist- och lärdomssko- lans sammanslagning till ett läroverk, som i sin tur skulle förenas med gym- nasium till en sammanhängande undervisningsanstalt (p. 5, 6). Befrielse från latin, grekiska och hebreiska skulle meddelas de lärjungar, vilkas målsmän så önskade (p. 2). Cirkuläret ställde direktionen inför stora svårigheter, ty

32 Dir. prot. 26 november 1845. 4° Dir. prot. 21 december 1855. Björling, sid. 179 f.; dir. prot. 17 juni 1859. 41 Angående Fryxell se Svenska akademiens handlingar 1946: B. v. Beskows och J. E. Rydqvists brevväxling 1, 1826-1835 (utg. av T. Höjer), sid. 17. Bjursten: dir. prot. 13 juli 1860. 42 Dir. prot. 7 februari 1840, 2 april 1841; k. br. 25 januari 1841. Norinder, sid. 14 ff. 43 Dir. prot. 21 augusti 1837, 1 september 1838. Bih. nr 20 år 1949 29 i Stockholm voro ju lärdoms- och apologistskolor samt gymnasium lokalt skilda. Kommittén föreslog därför fyra fullständiga åttaklassiga läroverk, ett på Söder, ett i staden mellan broarna och två, på Norrmalm, vilka skulle ersätta alla de dittillsvarande skolorna." Sannolikt på grund av den stora kostnadsökning det skulle medföra för statsverket kom det icke att genom- föras. Liknande svårigheter ställdes 'direktionen inför genom 1856 års läro- verksstadga. Man beslöt emellertid att låta gymnasium, ehuru fortfarande lokalt och administrativt fristående, bilda de tre övre klasserna i det åtta- klassiga högre elementarläroverk, som stadgan föreskrev. Weser och Hierta fingo tillfälle att reservera sig mot direktionens förslag, att latinläsningen skulle bli obligatorisk i Klara och Maria skolor, medan •de elever, som öns- kade befrielse från de klassiska språken, skulle hänvisas till Jakobs och Kata- rina skolor. Hierta menade, att de döda språkens studium helt borde för- läggas till universitet.45 Det är icke möjligt att i en kort översikt söka lämna en ens tillnärmelsevis fullständig överblick över direktionens verksamhetsområde. Här skall endast något närmare upptagas frågan om läroverkens finansiering, vars småningom skeende förskjutning bidrog till att förändra direktionens ställning i stort. Under det att skollokaler och tjänstebostäder fortfarande skulle bekostas av församlingarna och stadskassan, hade uppfostringskommittén för lärarnas avlöning främst att tillgå det statliga spannmålsanslaget och 'det anslag av 10,000 rdr banko, som drätselkommissionen tvingats utbetala. Spannmåls- anslaget beräknades till 940 tunnor eller i penningar efter 7 rdr tunnan till 6,580 rdr banko. I den lönestat, som uppgjordes av 1812 års uppfostrings- kommitt6 godkändes genom det kungliga brevet av den 29 januari 1819 och senare något modifierades, !fingo vissa lärare del i detta spannmålsanslag, medan andra helt fingo sin lön i kontanter. För några skolor, som deklarerat lärarnas ovannämnda extrainkomster från församlingarna (s. 17) till bestämda summor, inräknades även dessa på inkomstsidan i staten, men detta reglerades efter hand så, att dessa extrainkomster för alla skolorna föllo utom den i staten angivna lönesumman. 46 Spannmålsanslaget uppbars ,och fördelades av de berörda lärarna, och det redovisas icke i direktionens räkenskaper. Även lärarnas extrainkomster uppburos och fördelades av dem själva. Till ,direk- tionens direkta disposition stod sålunda endast det årliga 10,000-riksdalers- anslaget från drätselkommissionen samt de ränteinkomster, som erhöllos från fonderade besparingar av detta. Dessutom anförtroddes under årens lopp genom donationer och testamenten förvaltningen av ett flertal fonder åt direktionen. Avkastningen av dem var dock i regel anslagen till speciella ändamål.47

44 Dir. prut. 28 december 1849, 17 juni, 1 juli, 11 juli 1850. 45 Dir. prot. 2 februari, 6 februari 1857 46 Dir. prot. 27 december 1822, 31 maj 1823; 17 maj, 16 augusti 1825, k. br. 21 december 1825; dir. prot. 29 januari 1839. 47 Gåvobreven tryckta Samling af kongl. bref etc., sid. 191 ff. 30 .Bih. nr 20 år 1949 Uppfostringskommitténs löner inneburo avsevärda förbättringar för lärarna. Likväl lämnade dess avlöningsstat utrymme för årliga avsättningar till en pensionsfond. När direktionen sedan började sin verksamhet, iklädde den sig emellertid utgifter, som medförde rubbningar i finansieringsplanen. Sådana utgifter voro löne- och lokalkostnader för barnskolorna och de hus- hyresmedel, som utbetaltes som ersättning till gamla boställsinnehavare i Klara och Maria skolhus, vilkas rum byggts om till skolsalar." Vidare nekade ett par av lärarna vid den gamla trivialskolan att antaga platser vid de nya skolorna i Klara och Maria. De tillätos kvarstå på övergångsstat utan tjänst- göringsskyldighet." Lönetillskott tillerkändes även vikarier för äldre tjänst- fria lärare — det vanliga sättet •att pensionera lärare var att låta dem bibe- hålla tre fjärdedelar av lönen (skolordn. 3 sekt., kap. 4, § 2). Den återstående fjärdedelen, som oftast var 'otillräcklig att leva på, tillföll vikarien. Trots att en av de trivialskolor, som upplostringskommittén föreslagit, slopats (ovan sid. 24), måste direktionen i december 1822 konstatera, att gränsen för dess ekonomiska resurser var uppnådd. Direktionen bestämde sig då för en in- skränkning i den beslutade skolplanen och anhöll hos kungl. maj :t, att under- visningen i gymnasium såsom hittills måtte få 'bestridas av endast fyra lek- torer och en adjunkt. Denna anhållan (beviljades den 16 april 1823. Utvidg- ningen till sex lektorer ställdes alltså på framtiden. 5° Att genom anslagsökning söka få 'förbättrade resurser diskuterades under detta händelseförlopp överhuvud icke inom direktionen. Två vägar synas här ha stått till buds. Dels kunde man söka förmå kungl. maj:t att ålägga drät- selkommissionen att utbetala ytterligare medel, dels kunde statsanslag 'direkt utgå. Vid remissen av uppfostringskommitténs förslag av år 1817 hade emel- lertid inom drätselkommissionen uttalats starka farhågor, att kommissionen ej skulle kunna utbetala anslaget till skolorna — man saknade ju »all där- för beräknad fast fond eller bestämd inkomst» —, och med skärpa hade fram- hållits, att stockholmsskolorna borde 'finansieras på samma sätt som rikets skolor i övrigt, d. v. s. genom statsanslag i vanlig ordning. Den påtvungna utbetalningen av de 10,000 riksdalerna av de medel, som man ansåg vara ställda till disposition för angelägnare ändamål, sågs överhuvud inom drätsel- kommissionen med. största ovilja och man sökte vid ett senare tillfälle bli befriad härifrån.51 Det var med hänsyn till detta kommissionens betraktelse- sätt ,och den starka representation magistraten och borgerskapet erhållit i direktionen knappast tänkbart att direktionen skulle slå in på den förra av de ovannämnda vägarna. Philipsens frånfälle torde härvid ha varit av be- tydelse. I stället begärdes statsanslag, dock till en början icke genom fram-

48 Dir. prot. 17 oktober 1820. Jfr Stridsberg, sid. 75; D. Sjöstrand, Maria skola (1882), sid. 238. 49 Dir. prot. 17 april 1821. 59 Dir. prot. 27 december 1822, 31 maj 1823, k. br. 16 april 1823; ovan sid. 23, 24. 81 Drätselkommissionens prot. 8 april, 15 april, 27 maj 1818; 16 december 1847, k. hr. t. ÖA 9 november 1847. Även stadsfullmäktige försökte senare bli befriade från att utbetala anslaget, se k. hr. 24 maj 1867, tr. Samling af kongl. bref etc., sid. 73. Bih. nr 20 år 1949 31 ställning från direktionen utan genom motion i prästeståndet vid 1823 års riksdag av pastor primarius J. 0. :Wallin, en motion, som understöddes av två andra direktionsmedlemmar, kyrkoherdarna Hedrhi. och Lilljenwalldh. Motionen bifölls och ständerna anslogo en summa beräknad i spannmål till 160 1/3 tunnor årligen »till löneförbättring för de lärare, som genom avgångne lärares pensionerande icke kommit i åtnjutande av fulla löner». Anslaget skulle gälla till nästa riksdag men förlängdes och kom, ehuru något för- minskat, att utgå till och med är 1840.52 När direktionens ekonomiska situation efter hand lättade, dels genom detta anslag, dels genom andra omständigheter såsom bortfallet av lönerna till f. d. trivialskolans icke förflyttade lärare, skulle man ha väntat, att den skulle för- söka genomföra gymnasiets utvidgning enligt det ursprungliga programmet. Så skedde emellertid icke. I stället anslogos tillgängliga medel i stor utsträck- ning till utökning av lärdoms- och apologistskolornas lärarpersonal. Man an- ställde och beviljade löneanslag till biträdande 'klasslärare, s. k. »duplikanter». Redan 1821 antogs en dylik i rektorsklassen i Klara skola och året därpå en i rektorsklassen i Maria skola." Till en början avlönades dessa av rekto- rerna men år 1831 fick direktionen kungl. maj:ts tillstånd att på ordinarie stat uppföra behövligt antal duplikanter, vilka skulle antagas å konstitutorial och få samma ställning som konrektorer i andra skolor." I enlighet härmed beviljade direktionen de ovannämnda duplikanterna 225 riksdaler banko år- ligen i lön av sina medel. Dessutom inrättades — trots starkt motstånd från den klassiska bildningslinjens 'företrädare inom direktionen — en motsva- rande tjänst vid de två högre apologistskolorna att efter behov tilldelas någondera av dem. Tjänsten placerades vid Jakobs skola och kom att stanna där.55 Under de närmast följande åren anställdes vid Klara högre lärdoms- skola en ,duplikant för de tre nedre klasserna 1837 och år 1841 ännu en sådan för den lägsta klassen, vars lärjungetal detta år uppgick till 66. Av dessa duplikanter fick den förstnämnde lön av direktionen, medan den sist- nämnde tills vidare skulle avlönas av klassläraren." Däremot avslog direk- tionen ansökningar från rektorerna i Katarina och Adolf Fredriks apologist- skolor om anslag till biträdande lärare i dessa skolors första klass. 57 Till gymnasielärarna (beviljade direktionen lönetillökning av sina egna mede1,52

52 Prästeståndets prot. 1823, del 1, sid. 479 tf.; k. hr. 3 december 1823, 23 januari 1830; dir. prot. 6 oktober 1823, 1 mars 1824, 18 maj 1827, 14 april 1830. — Det år betecknande för betrak- telsesättet inom konsistorium, att Hedrén framhöll behovet av ytterligare barnskolor såsom motiv för anslaget. 53 Dir. prot. 16 oktober 1821, 15 januari 1822. Förordnandena förlängdes senare årsvis. Jfr Stridsberg, sid. 72; Sjöstrand, sid. 228 ff. 54 Dir. prot. 19 maj 1831; k. hr. 30 juni 1831. Jfr Sjöstrand, sid. 239; Björling, sid. 174. 35 Dir. prot. 10 oktober, 13 oktober 1831. Jfr Stridsberg, sid. 73. 58 Dir. prot. 13 april, 29 maj, 21 augusti 11837, 9 december 1841, 31 mars 1842; k. hr. 25 januari 1842. 57 Dir. prot. 13 april, 29 maj, 21 augusti 1837, 27 januari 1838. — En räntesänkning bidrog denna tid till att minska avkastningen av direktionens fond (dir. prot. 2 juni 1838). 58 Dir. prot. 1 mars, 10 maj 1824. Jfr Norinders redogörelse för gymnasiets löneförhållanden, sid. 29 ff. 32 .Bih. nr 20 år 1949 men för utvidgningen av gymnasiets lärarkår till de avsedda sex lektorerna begärde den däremot år 1840 särskilt statsanslag av 2,000 riksdaler banko årligen. Detta beviljades — riksdagen biföll kungl. maj:ts proposition i ären- det och anslaget uppfördes på ordinarie stat (jfr ovan sid. 28). De överskottsmedel, som direktionen i fortsättningen fingo disponibla, anslogos fortfarande gärna till duplikanter. 1842 beviljades arvode för en biträdande lärare i nedersta klassen i Adolf Fredriks skola. Året därpå till- sattes en duplikant med arvode i Katarina högre apologistskola. 1843 förde- lades nedre klassen i Klara skola på två klasser, varav en skulle räknas så- som förberedande. År 1844 konfirmerade direktionen denna åtgärd. I samband härmed fick den redan tillsatte duplikanten arvode av direktionen. 59 Normalsumman för duplikantarvoden.a, utom för rektorsduplikanterna i lär- domsskolorna, var 150 riksdaler banko om året. Om man frånräknar den bi- trädande läraren i. Adolf Fredriks skola, som intog en särställning, då han tjänstgjorde i en klass av folkskolekaraktär, och de två gymnasielärarna, som hade statsanslag, avlönade alltså direktionen sex lärare, som tillkommit utom den ursprungligen avsedda organisationen. Det visade sig nu att dessa löne- utbetalningar överste,go direktionens förmåga. Fonden visade tendens att ned- gå. I denna situation vände sig direktionen åter år 1845 till kungl. maj :t med begäran om statsanslag till de extra lärarna — en benämning som först från denna tid börjar komma mer allmänt i bruk. Till extra lärare räknade man då icke rektorsduplikanterna i Klara och Maria, men egendomligt nog rek- torsduplikanten i Jakob, ehuru dennes befattning tillkommit under lika om- ständigheter med de båda andras. Anslaget — tillsammans endast 700 riks- daler banko — beviljades av kungl. maj:t av besparingarna av de medel, som av ständerna anvisats för elementarläroverken." Det blev h.ädanefter regel, att direktionen begärde statsanslag för utvidg- ningar av lönestaten." Direktionens fasta anslag från drätselkommissionen och avkastningen av dess allmänna fond förlorade alltmer i betydelse. Ge- nombrottet för denna utveckling kom med 1849 års kungliga cirkulär om elementarläroverkens organisation (jfr ovan sid. 28 f.). Detta stadgade bland annat, att den terminsavgift, de s. k. terminspengarna eller exitualen, som lär- jungarna tidigare erlagt till lärarna, skulle ersättas av •en avgift till stats- verket, för vilken rektor skulle bli redovisningsskyldig (p. 8). Lärarna skulle i stället få, en avsevärd löneförhöjning enligt en medföljande stat. Två villkor voro för lärarnas del förknippade med övergången till den nya staten. De skulle avsäga sig all dubbel eller förhöjd. tjänsteårsberäkning och underkasta sig den förändrade tjänstgöringsskyldighet, som den i cirkuläret anbefallda

59 Dir. prot. 22 augusti, 18 oktober 1842, 25 februari 1843, 30 januari 1844. 69 Dir. prot. o. skrivelse 19 november 1845; k. hr. 6 februari 1846. 61 Statsanslag till tre duplikanter beviljades 1848-49: en i gymnasium, en i tredje klassen av Klara skola, en i de två nedersta klasserna i Maria skola. Dir. prat. 25 september 1848, 29 januari, 12 juni, 18 december 1849; k. br. 27 oktober, 3 november 1848, 19 oktober 1849. Jfr Sjöstrand, sid. 237. Bih. nr 20 år 1949 33 organisationsförändringen medförde • (p. 7). Lönetilläggen skulle statsverket svara för. Cirkuläret skulle tillämpas även på stockholmsskolorna. 62 Från den ursprungliga principen, att lärarlönerna vid stockholmsläroverken skulle bekostas av direktionens fasta 'anslag, hade man, som framgått av det ovan sagda, redan förut gjort åtskilliga undantag. Nu övergav man alltså själva den principiella ståndpunkten. Statliga .kontantanslag, utmätta efter det för tillfället föreliggande behovet, skulle hädanefter normalt ingå i lönerna. De verkställighetsåtgärder, som följde på cirkuläret, medförde förutom en kraftig ökning av direktionens arbetsbörda en stark ansvällning av utgifterna för Stockholms läroverk. De stegrade levnadskostnaderna under 1850-talet inverkade även. Personalen måste 'utökas 'med nya lärare." De tidigare extralärarna fingo längre tjänst- göring och krävde ökade löner." Några av de ordinarie lärarna övergingo till den nya staten, medan åter andra kvarstodo vid sina tidigare avlöningsför- måner men begärde och fingo ersättning för sin andel i terminspenningarna, som nu indrogos." Dessa synas vidare ha utgjort en stor del av extralärarnas inkomster — en förklaring till att dessas löner kunnat hållas så låga —, var- för kompensation för indragningen måste givas även åt dem." Vid 1858 års lönereglering höjdes penninglönerna kraftigt. 67 Genom 'denna avskaffades även de frivilliga bidrag till lärarnas avlöning, som ännu voro brukliga, ter- minationspenningar, kollekter o. s. v. — det var ett urgammalt system för lärarnas underhåll, som härmed fick sin slutgiltiga avlösning. Alla de nya utgifterna måste bestridas med statsmedel. Den procentuella andel i direk- tionens utgifter, som utgjordes av direktionens gamla inkomster (anslaget från .drätselkommissionen räntemedel), minskades snabbt." År 1841, det första året som statsanslaget till gymnasium utgick, var den 82,6 %, år 1849 73,2 %, år 1860 22,2 % och år 1870 20,2 %. Ar 1880 hade den reducerats till 8,8 %. Det är därvid att märka, att sistnämnda år det indelta spannmålsansla- get indragits och ersatts med •ett statligt penningeanslag, som i motsats till spannmålsmedlen men i likhet med övriga kontanta statsanslag redovisades i direktionens räkenskaper, varför jämförelsegrunden detta år är något för-

62 K. br. 6 juli 1849 (tryckt SFS 1849, n. 52. Det exemplar, som utfärdades till dir., är något annorlunda formulerat än trycket). — Beträffande cirkulärets innehåll och konsekvenser se t. ex. Rodhe, sid. 151; Sjöstrand, sid. 235-241; Björling, sid. 175, 200 if. 63 Till en början tillsattes nya extralärare i Jakobs och Katarina skolor, dir. prot. 28 december 1849, k. hr. 29 januari 1850. 64 Dir. prot. 5 augusti, 9 september 1850, 10 mars, 2 juni, 7 juli, 18 oktober, 13 december 1851; k. hr. 2 september 1851. 55 Dir. prot. 8 april, 6 maj 1850, 18 oktober 1851; k. hr. 25 juli, 17 december 1851. — Av intresse är den höga värdering av terminspenningarna, som lärarna ville genomdriva. Allt tyder på att de okontrollerade, av lärarna själva uppburna och fördelade avgifterna åtminstone i vissa skolor varit av relativt stor betydelse för lärarnas avlöning. Se Stridsberg, sid. 74 f., och samme förf:s anonymt utgivna En gammal stockholmares hågkomster från stad och skola (1895), sid. 61. 66 T. ex. k. hr. 3 februari 1852. 57 K. br. 20 mars 1858. Sjöstrand, sid. 239; Björling, sid. 202. 68 Vid uträkningen har bortsetts från Gymnastiska centralinstitutet, som helt bekostades av statsmedel enligt fastställd stat, och från donationsfonder för speciella ändamål. Djur- gårdsskolan bekostades i huvudsak icke av dir. och dess anslag redovisas icke i dess räken- skaper.

3-12 4 49 34 Bih. nr 20 år 1949 skjuten. Genom denna 'utveckling fullbordades de gamla kyrkskolornas om- vandling till statsläroverk i nutida bemärkelse. Anslaget från staden utbetalas likväl fortfarande, omräknat till 15,000 kronor. Det uppbäres dock numera jämlikt kungligt brev av den 22 juni 1932 av statskontoret. Direktionen förlorade genom denna utveckling i betydelse. Under sin tidigare period förvaltade direktionen sitt fasta anslag, placerade efter bästa förmåga överskottet ock tillgodogjorde sig avkastningen. Om också alla vik- tigare förändringar måste underställas kungl. maj :t, övervägde direktionen dock relativt självständigt, vilka utvidgningar av skolväsendet som med till- gängliga resurser skulle kunna genomföras. Senare reducerades dess finan- siella befattning med skolorna alltmer till att begära statsanslag för de behov, som bedömdes såsom nödvändiga, och att medelst specificerade rekvisitioner från statskontoret utfå beviljade medel. Denna nedgångstendens för direk- tionen underströks genom den centralisering av läroverksväsendet med eckle- siastikdepartementets läroverksbyrå såsom faktisk överstyrelse, som under 1800-talets lopp så småningom gjorde sig 'gällande, och genom uppkomsten av en effektiv kommunal organisation med stadsfullmäktige i spetsen. Den kommunalisering av läroverksväsendet i Stockholm, som år 1819 skymtat så- som en möjlighet, uteblev. Den skulle ju också ha avvikit från utvecklingen av landets läroverksväsende i allmänhet. Hade en sådan likväl inträtt, kunde direktionen ha utvecklat sig till en kommunal nämnd — den var ju från bör- jan tänkt såsom ett slags representation för Stockholms invånare, som skulle främja och kontrollera skolor, som till största delen 'bekostades genom kom- munala anslag. Beträffande finansieringen av skolornas lokaler gick utvecklingen i •annan riktning än beträffande löneanslagen. Endast undantagsvis ifrågasattes stats- anslag.6° Direktionen var i stället i detta avseende hänvisad till förhandlingar med drätselkomraissionen och församlingarna. Trots att uppfostringskom- mitthn uttalat, att »lärohusen vid Stockholms skolor ofelbart lära hädanefter som hittills av församlingarna bliva byggde och underhållne» 7° och kungl. maj:t i det grundläggande brevet av 29 januari 1819 lämnat detta uttalande utan anmärkning, hade direktionen till en 'början vissa svårigheter att få be- rörda parter med på sina krav. Kyrkoherden i Klara, C. P. Hagberg, ansåg, att direktionen borde inköpa ett särskilt hus för den nya trivialskolan i hans för- samling. Församlingens skolhus kunde den ej efter gottfinnande disponera. Kyrkorådet beslöt dock att låta verkställa behövliga omändringar av skol- huset.71 I allmänhet fogade sig också församlingarna, och då Maria församling

69 1850 begärdes och erhölls statsanslag för hyra till lokal för förberedande klassen i Jakobs skola. Dir. prot. 28 december 1849, skriv. t. k. m:t 14 januari 1850, k. br. 29 januari 1850. — På 1860-talet började riksdagen att såsom villkor för löneanslag uppställa, att kost- naderna för skollokaler icke föllo på staten (k. br. 29 december 1860, 29 juni 1866, det senare tr. i Samling af kongl. bref etc., sid. 70). 70 Uppfostringskommitténs förslag av den 17 april 1817 (Hall, sid. 152). 71 Dir. prot. 29 oktober 1819. Stridsberg, sid. 72. Storkyrkoförsamlingen synes däremot utan opposition ha åtagit sig att hålla lokaler för den nyinrättade apologistskolan. Stor- kyrkoförs. kyrkorådsprot. 7 februari 1824 (vol. K III: 11), sockenstämmoprot. 23 maj 1824 (vol. K I: 1). Bih. nr 20 år 1949 35 år 1838 förfrågade sig, om församlingen eller »stadens undervisningsverk» hade skyldighet att reparera skolhuset, tvekade direktionen icke om svaret. Den skyldighet att tillhandahålla behövliga lokaler för skolan, som av ålder ålegat församlingen, hade icke upphört för att skolan erhållit ny organisation och upplåtits även för andra än församlingens barn." Om gymnasiehusets underhåll kunde 'direktionen efter vissa svårigheter år 1826 träffa överens- kommelse med drätselkommissionen." Direktionen iklädde sig genom denna skyldighet att utföra vissa invändiga reparationer. 74 De största bekymren in- trädde emellertid, då efter 1849 års cirkulär skolorganisationen hotade svälla, så att det översteg de berörda församlingarnas förmåga att hålla tillräckliga lokaler. Direktionen hemställde då till kungl. maj :t, huruvida icke skyldig- heten att hålla skolhus måtte för framtiden bli »en hela stadens invånare samfällt åliggande förbindelse» oh att alla skolhusen måtte ställas under gemensam myndighet." Den myndighet som åsyftades torde närmast ha varit sockenstämmonämnden. Frågan löstes emellertid icke förrän den stora kommu- nalreformen genomförts, närmare bestämt efter år 1867. Detta år medgav kungl. maj :t, att den församlingarna åvilande skyldigheten att bekosta skolhus och rektorsboställen för elementarläroverken fick överflyttas på Stockholms kommun i sin helhet." Detta avgörande var en förutsättning för att byggnader för nya skolor skulle kunna uppföras genom stadsfullmäktiges försorg. Jakobs och Katarina skolhus .övertogos av staden efter särskilda överenskommelser med församlingarna .och skolorna i de övriga gamla skolbyggnaderna antingen nedlades eller flyttades till nybyggnader." Härigenom brötos de sista banden mellan församlingarna och läroverken. En följd såväl härav som av skolornas sekularisering blev, att bestämmelsen om kyrkoherdens självskrivenhet såsom inspektor för det läroverk, som låg inom hans församling, ej kom att mot- svara tidens krav. Den avskaffades år 1877.78 Direktionens sammansättning kom att efter hand förändras. Utom de ovan framhållna utvecklingsdragen, varigenom förutsättningarna för direktionens

72 Dir. prot. 29 december 1838, 29 januari 1839. 73 Dir. prat. 20 mars, 17 april, 22 maj 1821; k. br. 16 juli 1821 (tr. Samling af kongl. bref etc., sid. 39), dir. prot. 22 november 1825, 21 februari, 22 augusti, 14 november 1826. Jfr Norinder, sid. 33. 74 T. ex. dir. prot. 25 september 1848. Jfr 4 juni 1845.

75 Dir. förslag till k. m:t 11 juli 1850. Jfr prot. 8 april, 17 juni, 1 juli, 5 augusti 1850. Jfr Stat, sid. 134 f. 74 K. br. 24 maj 1867, tr. Samling af kongl. bref etc., sid. 73; Kommunal författningssamling för Stockholm 1862-76, sid. 128. Till förhistorien se framför allt stadsfullmäkiges akt 1865, n. 285, beredningsutskottets uti. 1866, n. 75, 1868, n. 68 och bih. 17 år 1868. Jfr Stridsberg, sid. 73; Sjöstrand, sid. 238; Quensel, sid. 153.

77 Katarina skolhus inköptes 1873 (beredningsutskottets uti. 1873, n. 80; bih. 1873, n. 31), Jakobs skolhus år 1877 (utl. 1877, n. 88; bih. 38/1877). Maria skolhus hyrdes 1875 (uti. 1875, n. 57). Jfr G. F. Gilljam, Inbjudningsskrift med anledning af invigningen af Stockholms Norra latinläroverks nya läroverksbyggnad (1880), sid. 2 tf. — En redogörelse för stadens skyldig- heter och åtaganden mot läroverken återfinnes i Stockholms stads folkskoledirektions berät- telse för läsåret 1930-1931, sid. 150 tf. 78 K. br. 4 maj 1877 (tr. Samling af kongl. bref etc., sid. 122). 36 Bih. nr 20 år 1949 verksamhet Iförskötos, bidrogo givetvis flera omständigheter härtill. Skolor nas fortskridande sekularisering ,och rektorernas alltmer tilltagande betydelse på inspektorernas bekostnad torde vara de viktigaste. Till en början vidtogos genom tvenne kungliga brev av den 18 mars 1859 några smärre jämkningar. Överståthållaren erhöll rösträtt även i utnämningsfrågor, de icke självskrivna ledamöterna skulle väljas för tre år i sänder, de två ledamöter, som borger- skapets äldste insatte i direktionen, Eng° tagas även ur andra av borger- skapets klasser än grosshandlarna. Vidare bestämdes, att minst sex leda- möter, utom ordföranden, måste vara närvarande, för att direktionen skulle vara beslutför, och att ledamot, som utan laga förfall uteblivit från samman- trädena tre gånger å rad, skulle anmälas till avgång från ledamot•kapet:4 Dessa förändringar hade, sedan överståthållaren i en inlaga till kungl. maj :t tagit upp frågan om sin rösträtt, tillkommit efter en framställning från direk- tionen, och de återgingo huvudsakligen på ett förslag av justitieborgmästaren Gustaf Holm, vilken för egen del för övrigt helst hade önskat bli befriad från ledamotskapet i direktionen. Han såg detta såsom ett »kommunal- eller municipalbestyr» och ansåg det därför olämpligt, att ledamöterna voro valda på livstid, ett »förhållande, som ger åt ledamotskapet i direktionen egen- skapen av stadigvarande tjänst». Karakteristiskt är, att då han av praktiska skäl ville nedbringa antalet av direktionens ledamöter, föreslog han en minsk- ning av antalet av de av konsistoriet valda medlemmarna från tre till två. Vidare ifrågasatte han, huruvida icke även lärarna borde representeras i direk- tionen. Att han föreslog, att vitterhetsakademiens representation skulle upp- hävas, torde ha haft mer tillfälliga orsaker. Dess senast invalde ledamot, historikern Strinnholm, hade sällan infunnit sig vid sammanträdena. 8° Någon inskränkning av det ecklesiastika inslaget i direktionen 'gjordes alltså icke nu. Det första steget mot direktionens .ombildning till ett rektorskollegium, som ju nu kan sägas vara dess huvudkaraktär, togs först 1878. Initiativet kom då utifrån, från stadsfullmäktige. Stadsfullmäktige hade i samband med över- flyttandet uv skyldigheten att bygga skolhus på staden i dess helhet velat ombilda ,direktionen till en blandat statlig och kommunal styrelse, vari kungl. maj:t utsåg ordföranden och tre ledamöter och stadsfullmäktige tre ledamöter utan avseende på viss ämbetsmannaställning eller på vissa korporationer och klasser. Direktionens majoritet motsatte sig i ett av riksantikvarien Hilde- brand avfattat utlåtande alla andra förändringar, än att de av borgerskapets äldste utsedda ledamöterna hädanefter borde utses av stadsfullmäktige. Jämte denna rätt självfallna förändring blev resultatet av aktionen, att magistratens båda valda ledamöter och två av konsistoriets tre medlemmar uteslötos, medan i stället i enlighet med förslag av kommittén för revision av 1856 års

79 K. br. 18 mars 1859, tryckta Saml. af kongl. href etc., sid. 49, 52. 99 Dir. prot. 29 september, 3 oktober 1854, 13 januari, 24 januari, 27 januari 1855. — Vitter- hetsakademien invalde efter Strinnholm riksantikvarien B. E. Hildebrand, vilken blev en mycket verksam medlem av direktionen, bland annat intresserad för de hygieniska förhållan- dena i skolorna. (Dir. prot. 3 april, 18 juni, 9 oktober, 4 december 1857). Bih. nr 20 år 1949 37 läroverksstadga två rektorer fingo säte i direktionen. 81 Antalet rektorer har sedan kontinuerligen ökats. År 1891 blev det tre" och år 1906 fem i samband med att Nya elementarskolan och Högre lärarinneseminariet lades under direktionens styrelse. Sistnämnda år upphörde akademiernas representation och pastor primarius' och borgmästarens självskrivenhet. I stället fick magi- straten rätt att utse en ledamot. 83 För närvarande är antalet rektorer i direk- tionen sex. Ärkebiskopen har efterträtts av biskopen i Stockholms stift. Den ovan antydda utvecklingstendensen, som innebar, att direktionen fick allt mindre verksamhetsområde och relativt mindre betydelse, konfirmerades genom 1905 års instruktion, som ännu i huvudsak reglerar dess verksamhet. Omvälvningen var givetvis betingad av tillkomsten av skolöverstyrelsen (över- styrelsen för rikets allmänna läroverk) och markeras framför allt av att direk- tionen förlorade utnämningsärendena (ovan sid. 26). Examenskataloger och läsordningar insändes ej vidare till direktionen. Numera har direktionen sin främsta funktion såsom den myndighet, som rekvirerar och utbetalar läro- verkslärarnas löner i Stockholm. Den avlastar alltså dessa ärenden från rek- torsexpeditionerna. Direktionens indragning har varit aktuell, men svårig- heten att finna lämpligt organ för löneutbetalningarna och för fondförvalt- ningen har hittills gjort, att frågan ej kommit till avgörande. Eforalärendena äro av mindre omfattning.

Direktionens arkiv är för närvarande t. o. m. 1920 levererat till Stockholms stadsarkiv. Det har utgjort huvudkällan till denna översikt, varvid i synnerhet protokollen (dir. prot.) och serien av kungliga brev (k. hr.) citerats. Övriga citerade arkivalier förvaras, då förvaringsplats ej särskilt angivits, i Stock- holms stadsarkiv. Folke Sleman

81 Stadsfullm. registratur 1 februari 1867, dir. prot. 8 november, 20 december 1867, k. br. 1 november 1878 (tr. Samling af kongl. bref etc., sid. 140. Jfr k. hr. 24 maj 1867, tr. ibid., sid. 73). Underdånigt betänkande och förslag, afgifna den 23 juli 1872 af den för revision af gäl- lande läroverksstadga. . i nåder förordnade komW, sid. 245. — Den 1 oktober 1870 hade Lars Johan Hierta i antiklerikal anda motionerat i stadsfullmäktige om framställning till kungl. maj :t att inspector proximus' rösträtt i direktionen måtte upphävas och ärkebiskopens inskränkas. Motionen ledde ej till åtgärd (beredningsutskottets uti. 1870, n. 83). 82 K. hr. 20 mars 1891. 83 Instruktion för dir. 2 december 1905, § 2, tr. SFS 1905, n. 68, och Kommunal författ- ningssamling för Stockholm 1902-1905, sid. 805. 38 Bih. nr 20 år 1949

Bilaga

SKOLOR UNDER KUNGL. DIREKTIONEN OVER STOCKHOLMS STADS UNDERVIS NINGS VERK.' a) Lärov erk med gymnasium. Stockholms gymnasium 1821-1880. Endast gymnasium; ej underskola. På två klasser (»ringar», »avdelningar», »auditorier») 1821-41, tre klasser 1841-48, därefter 4 klasser. Från 1857 även benämnt Högre elementarläroverket i Stockholm. Från och med höstterminen 1872 uppdelat på två lokalt skilda avdelningar, var och en med fullständig undervisning i fyra klasser, Riddarholmsavdelningen, som 1880 uppgick i Högre latinläroverket å Norrmalm, och södra avdelningen, som 1879 uppgick i Högre latinläroverket å Södermalm.

Högre allmänna läroverket för gossar å Södermalm 1879—. Benämningar: Högre latinläroverket å Södermalm 1879-1890. Högre allmänna läroverket å Södermalm 1890-1939. Högre allmänna läroverket för gossar å Södermalm 1939—.

Högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm 1880—. Benämningar: Högre latinläroverket å Norrmalm 1880-1939. Högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm 1939—. Högre realläroverket på Norrmalm 1876—. Öppnades 1876, fullständigt från och med höstterminen 1880. Benämningar: Högre realläroverket i Stockholm 1876-1906. Högre realläroverket på Norrmalm 1906—. Högre allmänna läroverket å Östermalm 1903 —. Se dessförinnan nedan under b): Hedvig Eleonora skola. Benämningar: Högre allmänna läroverket å Östermalm 1903-1906. Högre realläroverket å Östermalm 1906-1926. Högre allmänna läroverket å Östermalm 1926—. Nya elementarskolan 1906—. Dessförinnan särskild direktion. Benämningar: Statens provskola Nya elementarskolan i Stockholm —1938. Nya elementarskolan i Stockholm 1938—. Högre allmänna läroverket å Kungsholmen 1929—. Sedan 1938 är härmed förenad Statens aftonskola för real- och studentexamen. Högre allmänna läroverket för flickor på Norrmalm 1929—. Benämningar: Stockholms högre allmänna läroverk för flickor 1929-1939. Högre allmänna läroverket för flickor på Norrmalm 1939—.

1 I översikten upptas endast de skolor, för vilka direktionen fungerat såsom styrelse, ej privatskolor, med vilka direktionen enligt vad ovan sid. 25 sagts, erhållit viss befattning. Ar- talen avse den tid, under vilken skolorna lytt under direktionen. För äldre skolor (före 1870) har klassantalet angivits. Avgörande har härvid utom beträffande gymnasium varit, att sär- skild klasslärare tillsatts, även om den sålunda nybildade klassen kallats »nedre avdelningen av första klassen» e. d. För gymnasium har antalet klassrum (»auditorier») varit avgörande. Bih. nr 20 år 1949 39

Högre allmänna läroverket i Bromma 1934-. Högre allmänna läroverket för flickor på Södermalm 1939-. Högre allmänna läroverket Statens normalskola 1943-. Högre allmänna läroverket i Enskede 1947-. Se dessförinnan nedan under b): Samrealskolan i Enskede. Nya elementarskolan i Ängby 1947-. Se dessförinnan nedan under b): ,Samrealskolan i Ängby.

b) Läroverk utan gymnasium, Stockholms trivialskola (storskola, katedralskola) 1819-1821.

Klara skola 1819-1880. Benämningar: Klara kyrkskola -1820. Klara trivialskola 1820-1824 (4-klas- sig). Klara •högre lärdomsskola 1824-1857 (4-klassig till och med vårterminen 1843, därefter 5-klassig). Klara lägre elementarläroverk 1857-1879. Klara (lägre) allmänna läroverk 1879-1880. Därefter uppgick skolan i Högre latinläroverket å Norrmalm. Maria skola 181'9--1879. Benämningar: Maria kyrkskola -1820. Maria trivialskola 1820-1824 (4-klas- sig). Maria högre lärdomsskola 1824-1857 (4-klassig till och med höstterminen 1852, därefter 5-klassig). Maria lägre elementarläroverk 1857-1879. Därefter upp- gick skolan i Högre latinläroverket å Södermalm. Jakobs skola 1819-1926. Benämningar: Jakobs kyrkskola -1824. Jakobs högre apologistskola 1824- 1857 (3-klassig till och med höstterminen 1849, därefter 4-klassig). Jakobs lägre elementarläroverk 1857-1879 (5-klassigt från och med höstterminen 1858). Jakobs (lägre) allmänna läroverk 1879-1905. Jakobs realskola 1905-1926. Upp- gick därefter i Vasa realskola.

Katarina skola 1819-. Benämningar: Katarina kyrkskola -1824. Katarina högre apologistskola 1824-1857 (3-klassig)'. Katarina lägre elementarläroverk 1857-1879 (5-klassigt). Katarina lägre allmänna läroverk 1879-1905. Katarina realskola 1905-. Kungshalms skola 1819-1868 (2-klassig). Benämningar: Kungsholms (Ulrika Eleonora) kyrkskola -1824. Kungsholms lägre apologistskola 1824-1857. Kungsholms lägre elementarläroverk 1857- 1868. Skolan upphörde. Adolf Fredriks skola 1819-1872 (2-klassig). Benämningar: Adolf Fredriks kyrkskola -1824. Adolf Fredriks lägre apologist- skola 1824-1857. Adolf Fredriks lägre elementarläroverk 1857-1872. Skolan upphörde.

1 Som en följd av cirkuläret den 6 juli 1849 beslöt dir. 28 december 1849, att undervis- ning även i lärdomsskolornas ämnen skulle meddelas i apologistskolorna. För att möjliggöra detta sammanslogos från och med 1850 andra och tredje klasserna i Katarina skola till en enda avdelning, benämnd »nya övre klassen» eller »övre avdelningen», i vilken ämnesläsning för lärjungarna enligt Nya elementarskolans metod tillämpades. En förberedande klass in- rättades från och med vårterminen 1851. Skolan kallades under denna tid enligt examenskata- logerna även »Katarina elementarläroverk». Björling, sid. 176 f. 40 Bih. nr 20 år 1949 Hedvig Eleonora (Ladugårdslands) skola 1819-1903. Benämningar: Hedvig Eleonora kyrkskola —1824. Hedvig Eleonora lägre apolo- gistskola 1824-1857 (2-klassig). Hedvig Eleonora (Ladugårdslands) lägre elemen- tarläroverk 1857-1879 (2-klas,sigt till och med vårterminen 1869, utbyggdes där- efter till 5-klassigt). Ladugårdslands (lägre) allmänna läroverk 1879-1887. Östermalms allmänna läroverk 1887-1903. Se vidare ovan under a): Högre all- männa läroverket å Östermalm. Nikolai (Storkyrkoförsamlingens) skola 1823-1876 (2-klassig). Benämningar: Nikolai lägre apologistskola 1823-1857. Nikolai lägre elemen- tarläroverk 1857-1876. Skolan upphörde. Kun,gsholms realskola 1902-1929. Benämningar: Kungsholmens allmänna läroverk 1902-1905. Kungsholmens realskola 1905-1929. Se vidare ovan under a): Högre allmänna läroverket å Kungsholmen. Vasa realskola 1926—. Tidigare se ovan: Jakobs skola. Samrealskolan i Enskede 1943-1947. Se vidare ovan under a): Högre allmänna läroverket i Enskede. Samrealskolctn i Ängby 1943-1947. Se vidare ovan under a): Nya elementarskolan i Ängby. S:t Görans samrealskola 1948—. Tidigare: Norra kommunala mellan- skolan i Stockholm.' Högalids samrealskola 1948—. Tidigare: Södra kommunala mellan- skolan i Stockholm.' Samrealskolan i Brännkyrka 1948—.

c) Folkskolor. Stadens allmänna barnskola 1821-1859. Norra allmänna barnskolan 1820-1861. Södra allmänna barnskolan 1820-1856. Djurgårdsskolan 1828-1863.

d) Specialskolor. Institutet till bildning av lärare i koral- och kyrkomusik 1820-1822. Gymnastiska centralinstitutet 1830-1864. Därefter särskild direktion. Högre lärarinneseminariet 1906-1943. Dessförinnan särskild direktion. Statens skolköksseminarium och hushållsskola 1926—.

1 Förstatligade enligt kungl. beslut 30 juli 1948. Principbeslut av riksdagen 20 juni 1944 (skri- velse n. 368), tillstyrkt av stadsfullmäktige 18 september 1939 (uti. 320/1939). Se även stads- fullmäktiges beslut 21 juni 1948 (utl. 220/1948).

Stockholm 1949. K. L. Beckmami Boktryckeri.