Klasses Avhandling

Det vardagliga och det vetenskapliga. Om sociologins begrepp Gustavsson, Klas 2011 Link to publication Citation for published version (APA): Gustavsson, K. (2011). Det vardagliga och det vetenskapliga. Om sociologins begrepp. Lund University. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Det vardagliga och det vetenskapliga Om sociologins begrepp Det vardagliga och det vetenskapliga Om sociologins begrepp Klas Gustavsson Lund Dissertations in Sociology 97 Det vardagliga och det vetenskapliga. Om sociologins begrepp Klas Gustavsson Copyright © texten: Klas Gustavsson Copyright © grafisk form samt sättning av inlaga och omslag: Magnus Wennerhag Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet, Sociologiska institutionen ISBN: 91-7267-336-2 ISSN: 1102-4712 Printed in Sweden by Media-Tryck, Lund University, Lund 2011 Innehåll Förord 7 Del 1 Inledning 13 Kapitel 1: Den logiska positivismen 35 Kapitel 2: Den rationalistiska brytningsteorin 51 Émile Durkheim och sociologins metodregler 52 Louis Althusser och Marx epistemologiska brytning 70 Pierre Bourdieu och sociologens hantverk 83 Den rationalistiska brytningsteorin: summering och kritik 91 Kapitel 3: Den pragmatiska brytningsteorin 95 Herbert Blumer och sensibiliserande begrepp 96 Max Weber och idealtypen 104 Alfred Schutz och vardagens fenomenologi 123 Sammanfattning: En pragmatisk brytningsteori 141 Del 2 Kapitel 4: Vardagsspråk och common sense 147 Kapitel 5: Den vardagsorienterade kontinuitetsteorin 165 Peter Winch och samhällsvetenskapens idé 165 Harold Garfinkel och etnometodologin 176 Dorothy E. Smith och den institutionella etnografin 201 Avslutning 221 Summary in English 235 Litteratur 239 Förord Natten till den 18 augusti 1981 låg en liten pojke i bostadsområdet Råslätt i Jön- köping och grät sig till sömns. Det var dagen före hans första skoldag och den lille killen var fullständigt otröstlig. Eftersom han kunde räkna båda händernas fingrar insåg han att de nio framförvarande åren av skolplikt, tvång och läxor var två år mer än de sju redan genomlevda åren av skratt, bus och lek. Mer tid än man någonsin har upplevt är faktiskt en hel evighet och bortom denna lurade möjligen ytterligare några skolår hade pojken hört ryktas. Den där orolige men faktiskt ganska vetgirige killen skulle så småningom bli jag. Det där med utbildning blev väl inte riktigt det inferno som jag först hade befa- rat, men lika fel vore det att säga att jag trivts särskilt bra i dess institutioner. Nyfi- kenhet och kreativitet är svårt att schemalägga. Men på något sätt fastnade jag och varje försök att bryta mig ur har slutat med att jag studsat tillbaka. Efter gymna- sium och en massa år i Uppsala hamnade jag så småningom på forskarutbildningen på sociologen i Lund. Men nu hade jag tänkt att det får räcka. Med föreliggande doktorsavhandling avser jag att sluta skolan. Det har blivit dags för mig att tacka och dela ut blomster. Min första tacksä- gelse riktar jag till handledarna Carl-Göran Heidegren och Johanna Esseveld, som utan saklig grund redan från början trodde på en avhandlingsuppläggning som jag själv inte klart kunde göra reda för. Tack också för att ni har haft överseende med att jag under perioder skrivit om allt annat än det som det varit meningen att jag skulle skriva. Carl-Göran har varit huvudhandledare och besitter förmågan och tar sig tiden att läsa på riktigt. Detta gör att han ser inte bara vad en text handlar om, utan också vart den kan ta vägen. För mig har det dessutom varit en välsignelse att ha en handledare som kunnat vara till hjälp vid mina konfrontationer med tys- kan och som förstått och delat mitt engagemang för HV 71:s placering i elitserie- tabellen. Johanna ska tackas inte bara för sin fina förmåga att både uppmuntra och samtidigt ställa kritiska frågor, utan också för att hon en gång uppmuntrade och övertalade mig att läsa in grundutbildningen i sociologi och söka mig till forskarutbildningen. 7 Det skulle ju vara skolavslutning, så nu får några ställa sig på rad i bokstavs- ordning. Ingen har hjälpt mig mer med denna avhandling än Anna Engstam. Med kritisk blick har du sett luckorna i argumentationen och småfusket i de analytiska reso- nemangen, tvingat mig att tänka efter, men också visat på nya sätt att gå vidare. Henrik Gundenäs har med en imponerande noggrannhet, språkkänsla och sakkun- skap om det som texten avhandlar varsamt språkvårdat mitt manus. Under de där första skolåren sågs jag mest som en slarver på grund av att jag ofta bara såg ord, där andra också såg bokstäver. Tack Henrik för den hjälp som gav mig tryggheten att skriva; alla kvarvarande felskrivningar är mina dubbelfel. Anders Kalat skall tackas för viktiga kommentarer på tidiga utkast, men också för mycket mer än så. Tack Anders för alla diskussioner genom åren där jag alltid tagit intryck av ditt ödmjuka, analytiska och allvarsamt humoristiska förhållnings- sätt till teori. Tack för att du sporrat mig att läsa och skriva. Johan Lindgren har varit min främste ”kran” då det gäller sociologisk litteratur, och en bättre langare kan man inte ha. Jag sätter stort värde på din beläsenhet och imponeras av ditt engagemang för min text, men är också tacksam över att ha en vän som förstår värdet av diskussioner om aromhumle, 1980-talets svenska hockey- målvakter och allt annat som är viktigt i livet. Magnus Wennerhag var min vän redan vid tiden för den där augustikvällen 1981. Magnus ska tackas för så mycket, bland annat för att han såg till att jag överhuvud- taget sökte mig till Lund och inte minst för att han gett avhandlingen en sättning och ett typsnitt som är som en smekning för ögat. Jag vill också tacka er som delade med er av era klokskaper vid mitt slutsemina- rium, och då särskilt Henrik Lundberg för hans genomarbetade opposition. Anders Ramsay och David Wästerfors gav viktiga synpunkter på manusutkastet. Thomas Brante, Jonas Ringström och alla andra i forskningsmiljön för teori skall tackas för viktig kritik och goda råd vid behandlingen av olika avhandlingsavsnitt. Göran Dahl och därefter Staffan Lindberg har varit mina examinatorer. I samtal med er har jag, fast på helt olika sätt, ständigt påmints om att det här med sociologi faktiskt är viktigt. Tack till Antoinette Hetzler, Pär Gustavsson och Martin Karlsson, som med mycket kort varsel tog sig tid att granska min engelska sammanfattning. Med stigande irritation har fil. dr Martin Berg läst ända hit utan att ha fått se sitt namn i tryck. Tack för att du gjorde forskarutbildningen så mycket roligare. Det här får vi göra om någon gång! Jonas Ringström har under dessa år varit ett stöd när jag som bäst behövt det. Och det är många kollegor som på olika sätt gjort det roligare att gå till jobbet. Tack för alla trevliga samtal genom åren! Med Daniel Sjödin har jag fört spännande samtal om sociologi. Med Terese Anving och Maria Norstedt 8 har jag har bland annat pratat institutionell etnografi. Sara Eldén och jag har pratat om sociologiska teorier om senmodernitet, men vi har också skrattat och haft kul. Med Johan Vaide har jag ofta pratat svensk schlager. Med Mimmi Barmark har jag pratat om allt utom just schlager. Med Magnus Ring och Kjell Nilsson och övriga i fredagsölsgänget har jag framförallt pratat fotboll, så som grabbar förväntas göra när de umgås. Med Malin Esperson och Johan Sandberg har jag pratat om all möjlig sport. Susanna Persson har varit samtalspartner under sena kvällspass. Med Mag- nus Karlsson har jag fört samtal om undervisning och Frank Worthington. Dennis Frank och jag har framförallt pratat om sociologi och politik, men också lite box- ning. Olle Frödin, Henrik Loodin, Charlotta Zettervall och Anett Schenk har jag samtalat med om allt möjligt och inget speciellt, utan att det för den skull har blivit ytligt. Bo Isenberg och jag har framförallt pratat om tysk fotboll och Max Weber. Susanne Linné är en kompis från förr, men hon räknas ändå. Henriette Frees Esholt och Marta Kolankiewics kom lite senare till sociologen, men det har varit trevligt att lära känna er. Detsamma gäller er som disputerat och flugit ut från boet under tiden jag skrivit: Daniel Bjerstedt, Daniel Melén, Marcus Persson och alla ni andra. Henrik Lundberg har redan tackats, men förtjänar också ett omnämnande för alla samtal om filosofi och för att han allt som oftast är väldigt rolig. Tack också till alla studenter, särskilt ni som de senaste terminerna läst kursen i klassisk och modern teori, för alla kloka frågor som fått mig att tänka efter och tvingat mig att uttrycka mina teoretiska resonemang klarare. Frans G. Bengtsson lär ha sagt att den bästa lisa som han under sina studieår visste fungerade mot sömnlöshet på grund av dåligt leverne var: gott öl och en doktors avhandling. Tack till Jessica, Malin och alla ni andra på Nya Tröls som er- bjudit trevligt sällskap och brett sortiment av välhumlad maltdryck på min väg hem efter sena skrivpass.

Load more