NORDISKT MUSIKBLAD. Expedition: Kungstensgatan 56

Redaktör och utg ifvare : NORDISKT MUSIKBLAD. Expedition: Kungstensgatan 56. N:r 9. fRANS J. J-IUSS. Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre. 21:airg. Telefon: Vasa 619. Stockholm den I Maj 1901. Annonspris 20 öre pr petitrad.

17-åriga Hasle-»lejonet» fick nu sköta icke motstå begäret att på resan, då Vilhelm Herold. om fyra vemodiga kor uppe i den han passerade Köpenhamn, gå upp till trista kolaretrakten vid Helsinge, och då varande chefen för kungl. teatern, (ör första gången på vår kung det behagade honom icke naturligtvis. kammarherre Fallosen, och fråga om liga teater får man i denna Men därvid kunde ingenting göras, han kunde använda honom. Det var månad tillfälle att höra den och i halfannat år bodde han hos bro ju mycket naivt, och visiten hade ej danske operasångaren Herold, den dern. Här var det, som den konst annat resultat, än att kammarherren tredje främmande tenor-gästen där un närliga hågen begynte väckas hos ho förklarade ungersvennen med det myc der denna speltermin. Med särskildt nom; det han trängtade efter var nå ket landtliga utseendet, att han ännu intresse mötes här den i Köpenhamn got som rörde musik och teater, men icke kunde användas i teaterns kör. mycket ansedde och omtyckte sånga något vidare hade han ej klart för sig. Och med detta besked fick han bege ren, då han genom språk och skan Så begaf han sig till Jellinge semi sig till Jellinge. dinavisk börd står oss närmare än de narium, där han skulle fortsätta sin Här blef han en nitisk medlem i föregående gästerna. Vi önska den utbildning i tre år med understöd af sångföreningen och bildade själf en danske konstnären välkommen till oss en bror i Amerika. Men han kunde kvartett, som uppträdde i traktens och p resentera honom här skolor och värdshus. Så i bild jämte en lefnads- lunda kom han en gång teckning efter en dansk att i Vejle sjunga inför tidning. Edvard och Nina Grieg, Vilhe'lm Herold är hvilka i de mest smick född d. 19 mars 1865 i rande ordalag komplimen- staden Hasle på Bornholm, terade honom för hans där fadern, som var ut vackra röst. rustad med särdeles vac Är 1886 tog han skol ker röst, idkade bageri. lärareexamen i Aarhus, Då familjen var stor måste vid hviiket tillfälle dåva barnen göra nytta för att rande såuginspektor Sanne kunna förtjäna något, och och domkyrkoorganisten Vilhelm kom så vid 14 Robert Allen blefvo så års ålder på bageriet. intagna i hans sång, att Men borgmästaren i sta de strax erbjödo sig att den, som fann honom vara taga hand om hans ut en hurtig och flink gosse, bildning till sångare. Så fattade intresse för honom lunda reste han till Kö och tog honom på sitt penhamn, där Rob. Al kontor samt gaf honom lens, nyss ifrån Paris äfven undervisning. I hemkomne, broder George egenskap af den lilla sta var så älskvärd att sjunga dens ende kontorist be med honom, under det traktades han som en rik Sanne talade vid kapell tig dandy och tyckte sig mästare Svendsen om den sig själf ganska viktig i unge lofvande tenoren. sin sociala position. Från den stunden fick Då deii gamle Herold Herolds konstnärsdröm dog 1881, ville en af sö mar klarare form, men nerna, som var lärare på det var ännu långt till landet göra Vilhelm till målet. seminarist och tog honom Han hade emellertid därför hem till sig för att blifvit vikarie vid kom Vilhelm Herold. undervisa honom. Det munalskolorna, men in-

Med detta nummer följer till tidningens årsprenumeranter musikbilaga: MUSIKALBUM XIV, innehållande för piano: Gustaf H ägg: Impromtu-Scherzo; Theod. Kirchner: Pianostycke; E. N. Méhul: Menuett. — Sång: A. M. Myrberg: Se'n jag dig såg (d-d.). •if.

sträfvande komponister och blaserade komsterna voro så små, att lian med efter en lyckad provinsturné somma nöd kunde lifnära sig. Det ville san ren 1894 erhållit ett stipendium och åhörare, blifvit direkt reflexiv. Melodien är bannlyst, liffulla ryt nerligen energi och ett godt humör rest till Tyskland och Paris, under mer tålas endast om de såsom natio- till att under sådana förhållanden färden ifrigt studerande teater och nalkarakteristik användas af ungrare, stanna i Köpenhamn och odla sången ; musik. En under resan ådragen för också var det liardt när att han följt kylning angrep rösten, så att ryktet ryssar eller böhniare. Och livad har sina anhörigas råd och flyttat till lan spred sig om att sångrösten gått för man fått i ersättning? Sällsamma tonkombinationer, livilka, i och för sig det som hjälplärare. Innan han upp- lorad. På sommaren reste då Herold fullkomligt obegripliga, först genom gaf sina konstnärsdrömmar ville han till Norge för att stärka sina krafter, dock ännu en gång försöka sin lycka, fick sedan tjänstledighet från teatern bifogade textord kunna väcka efter och för att få klart besked på livad och begaf sig därpå till Paris, idkande tanke. lian dugde till, gick lian upp till gamle sångstudier där ett helt år hos mr. Men den, som nu icke vid åhöran det af musik vill bråka sin hjärna? Gade. Efter hand lyckades han vinna Devillier. — »Ja, den skall hålla sig hemma», mästarens intresse, och utgången af Efter hemkomsten stod han åter i detta besök luifde alla tvifvel 0111 a tt sin fulla kraft och lians återuppträ- säger moralisten. Nej, han går på lian borde stanna i Köpenhamn och dande i »Faust» blef en stor succès. operetten för att ha roligt, och har fortsätta sina sångstudier. Därefter har han sjungit flere partier, han det ej, så kan han lugnt tala om Kgl. skådespelaren P. Jerndorff, som såsom Vifandaka i Toffts opera med det och behöfver ej utsätta sig för att är en mycket musikalisk man, tillbjöd samma namn, Belmonte i Mozarts få höra: »Det där begriper du inte!» honom sin kunniga vägledning, då Enleveringcn» Don José i «Carmen», utslungas af en stolt s. k. konstkän Allen rest till Amerika, och undervi ansedd som en af hans bästa roller, nare. Förr, då icke operetten och sade honom i tre år, under Ii vilka Cassio i »Otello» Manrico i »Truba varietén existerade, kunde operans han på allt sätt var en god vän för duren», Turiddo i »Cavalleria», Ganio scen med ädlare konstnjutning tillfreds den unge sångaren. Men den som i »Pajazzo», Lohengrin, Torben Oxe ställa den som i glad, muntrande mu har största hedern af att ha utbildat i »Dyveke» af Bartholdy etc. och nu sik ville söka förströelse. Det var Herold är prof. Leopold Rosenfeld, senast i år Gelio i Elinas nya opera då den komiska operan och spelope den bekante komponisten, som äfven »Lamia ». ran mera odlades och framhölls på undervisade i sång. Sedan denne un Af den fattige bagarsonen har så scenen. der ett år arbetat ined honom på den lunda blifvit en utmärkt och firad Det låter emellertid ej förneka sig, af Allen och Jerndorff lagda grunden, sångare, en tenor, livars stämma i att på senare tid äfven i den allvar lät han honom profva på kungl. tea höjden liar en ovanlig styrka - och liga musiken en sund reaktion inträdt, tern. Profvet utföll så lyckligt, att skönhet. Den forne skolläraren bor ett återvändande till enkelhet och na Herold — som under tiden hunnit nu med sin älskvärda hustru, född turlighet. Men denna rörelse går lång erhålla en fast lärareplats vid en af Magda von Gersdorff, i sin egen ele samt och famlande. På en konstperiod, Köpenhamns komniunalskolor och det ganta och smakfullt inredda villa i som såg en konstens utvecklingsfas i von Westenska institutet — kom att Rosen vieil get. det onaturligt uppskrufvade, måste debutera som Faust d. 10 febr. 1893. följa en period, som erbjuder en harm Hans friska stämma väckte alla mu rk lös njutning. Den musikaliska pro sikvänners förtjusning; ined ens hade duktionen må rätta sig efter tidens den oansenlige, nästan nödlidande skol tecken. Den musikälskande publiken läraren blifvit en populär man, en fi Operan och operetten i vill ej i längden låta för sig uppduka rad konstnär, alla damers afgud — kontrapunktiska kuriosa och klyftiga och männens med, för resten. Skol vår tid. tonkombinationer i stället för melodier tjänsten hade lian dock kvar till dess och sådant, som anslår en sund mu han erhöll fast engagement vid teatern. Böjelsen för operetten och varietén sikkänsla. Om operan och konsert Det var då ej underligt, att han har tilltagit år från år under den ny salen fortfara att förvägra dem sådant, påföljande sommaren blef d en danske are tiden. Ju mer konsertsalarne börja som den begär och kan fordra, så sångare, som af de skandinaviska för stå tomma, ju mera dragningskraft vänder den sig förklarligt nog till ope eningarne i Cliikago engagerades att utöfvar operetten och varietén. Den retten eller varietén. medverka vid några af «le stora un uppsluppna franska operett- och va- H vad har man då egentligen emot der världsutställningen därstädes gifna rietédivan siar lärdomen, den luttrade melodien? H vad liai' donna behagliga konserterna. I två månader var han konstsmaken och konstmoralcn på fing tonte gjort er, moderna orkestertitaner, borta och tjänade ett efter danska för rarna. Den gamla vördnadsvärda fru för ondt, efter ni stöta detta sång hållanden svindlande högt honorar. Som Musica har blifvit en skygg och ängs gudinnornas älskliga barn ifrån er, så ett kuriosum kan omnämnas, att han lig dam, åldrad i förtid. Ler hon nå som något orent och besmittadt? på andra sidan Atlanten genom sin gon gång, ser hon sig förskräckt om : Den närvarande konstriktningen vi sång smälte hjärtat på en svåra dä- »Min Gud, var inte det där trivialt? sar hän på Richard Wagner. Vet man gelig prinsessa från — Honolulu ; men Någon konstdomare måtte väl aldrig då icke, att denne mästare sagt: me till all lycka bortförde Hs. kungl. dä- ha sett det!» lodien är mnsikens viktigaste lifsi/ttring. gelighet icke den danske sångaren, Men naturen låter icke betvinga sig, Men miii tro är, att melodien är som hon gärna ville lia till man. Ef och så se vi hur för det till glädje lika snäf mot våra moderna kompo ter hemkomsten från dollarlandet sjöng skapade barnet det ena templet efter nister, som dessa emot henne. Melo Herold flere partier på Köpenhamns det andra öppnar sig, där man kan dien låter sig ej träffas, och då gör kungl. teater, efter att i sept, samma skratta och muntra sig af hjärtans man en dygd af nödvändigheten och år ha haft sin 2:a roll såsom grefve lust. hjälper sig utan henne. Tristan de Vaudemont i Tschaikow- Böjelsen för operetten och varie Våra fäder satte sig till dukadt bord ; skys »Jolantha», livarvid han visade tén betyder dock ej en absolut trivia- de togo skörd från ett moget sädes öfverraskande framsteg såväl i sång lisering af smaken, endast ett behof fält. Oss lia de endast lämnat stub som spel. Han sjöng sedan i Oluf» af förströelse och är följden af en viss ben kvar, och mödosamt få vi böja af Grandjean och i »Liden Kirsten» osund konstriktning under de sista år oss för att söka få fatt i en blåklint. på festföreställuingen vid firandet af tiondena. Musiken, som omedelbart Så mycket större heder för den, som prof. J. P. E. Hartmanns 90-årsfö- skall verka på sinnet, har småningom finner blomman! Men att vilja pre delsedag 1895. Emellertid hade han under inflytandet af efter originalitet sentera oss en bukett af strå och halm, S VENS K MUSIKTIDNING. 67

af V. Svedbom och »Här är landet» visserligen omsorgsfullt bunden och D-moll af Schumann samt en Gigue af af H. Alfvén (»Hör livad budskap sällsamt formad, men dock bara strå Hässler slog mest an på Verdi af det vinden bringar»). Den af Svedbom och halm — i längden duger det icke! fröken Wieck spelade, och tillegnade arrangerade folkvisan samt de äfven Operetten lyckas bättre. Vi känna till han fröken Wieck ett albumblad med i häftet intagna Finsk folkvisa, »Ej dess blomster från andra buketter. följande tillegnan: »Till fräul. Marie efter gods och guld jag trår» och Men en och annan doftar likväl. Och Wieck, såsom bevis på varm beun Norsk folkvisa, »Ola Gromstulen», de andra? — Nå ja, de äro dock dran G. Verdi Genua 9. sept. 1883». vunno vid sista O. D.-konserten stort blommor, om också — styfmorsblom- På flygeln stod fugor af Bacli, som Verdi själf spelte — ett exempel på bifall. Dessa folkvisor jämte Marsel- mor. jäsen, i nya sättningen, med baryton Ge akt pä nutidens operakompo hans smak, och som visserligen lände solo, för sista pariserkören, och Zöll sitioner. De äro nästan alla tillskurna den store italienske mästaren till stor ners dryckesvisa »Das atlant'scheMeer» efter Wagner-mönster. Men när de heder. samt Kreutzers präktiga, gamla be hunnit så långt, att de se dagen vid w kanta Märznacht» (»Horch, wie brau rampskenet, så dö de flesta vid föd set der Sturm») utgöra styckets bästa seln. På den komiska operans om nummer. De öfriga äro Trollsjön af råde är produktionen ytterst klen. Man Musikpressen. B. Liljefors, Ole Bull: I ensamme kan ej ständigt lefva på det gamla stunde samt R. Nordraaks »Olav till omväxling med de stora musik- På Carisch & Jänichens förlag, Mi Tryggvason», hvilken ej går upp mot dramerna, som anstränga våra ner lano o. Leipzig, har utkommit Reissigers. ver till midnatt. Ett märkligt tidens för piano 2 händer: 1900 års kvartettliäfte, utsändt af tecken är också att själfva de stora Bossi, M. ENRICO: Jugcndnlbum op. 122. »Sällskapet för svenska kvartettsån- hofscenerna i Wagners fädernesland X:o 1 Caresse, 2. Souvenir, 3- Seli erzando, gens befrämjande», ^N:o XIV) innehål börja att med lyriska scenens förnämsta 4. Nocturne, û. Babillage, 6. Gondolier», T Valse charmante, 8. Berceuse; a 1 Mk. ler 3 sånger belönade med tredje pri krafter odla — op eretten. O tempora, MARTUCCI, GIUSKFFK : Trc piccoli l'czti op. set: Sara Wennerbergs Oförstådd» o mores! H- K- 7g. — N:o 1 Serenata, Mk 1; 2. Minuetto, och Ivar Widéens »Jorum» och »Dal Mk 1; 3 Capriccio, Mk 1,25; för violin, violoncell och piano: marsch», de båda senare, i enkel folk LIVIKTTO, GU'SKFPK: Deux petites Trios ton, tillegnade kvartettsångsällskapet i N:o 1. Contemplation. 2 Scène villageoise, à Helsingborg. För årstrycket äro dess Marie Wieck's besök hos Mk 1,60. utom förvärfvade: en större sång, »Si gurd Jorsalafar», af Ivar Widéen, »Fri Verdi 1883. På Abr.Kirschs förlag har utkommit: heten», af Hugo Alfvén, Emil Sjögren: Fyrstämmiga sånger för mansröster: »Sakta, sakta stilla sjungen» (vid kar Från tyskan af G. W. Studentsången, utgifven af Ivar Hedenblad. tografen C. E. Dahlmans bår), Gustaf Fjärde delen, l:a häftet, Pr. 1 kr. Norén: Gammal melodi från äldsta Med anledning af en konsert i Genua, Sällskapet för svenska kvartettsån kristna tiden, Anton Kull: »På vakt» som Dresdenerpianisten Frl. Marie och O. F. Hagman: »Sylvia », de båda Wieck, Hohenzell. Kanimervirtuosin, gens befrämjande har utsändt: sistnämnda sångerna i den gamla gaf därstädes, hade hon företräde hos Sånger för munsröster XIV. — lyuO års goda studentsångens anda. Verdi. — Uti ett praktfullt palats, kvartetthäfte. Palazzo Doria, där Verdi då hade ett utomordentligt komfortabelt och ele Expeditionen af »Ljus» har utsändt: * gant hem, mottog Verdi den tyska Svensk San g. N:o 13, innehållande: för piano: Dans från Madeira. Italienska folk konstnärinnan särdeles vänligt. Länge melodier — Ur »Rhenguldet» af Rich. Wag samtalade de sittande på den stora ner (Bhendöttrarna) Transskription af L. Gob- Litteratur. charmanta mar morver and an, hvarifran baerts; •- sång: Gösta Geijer: Vaggvisa; — man hade utsikt åt det bla hafvet. N:o 14. För piano: Ax. Ahlström: Bagatell; På Wettergren & Kevbers förlag, Ur »Itlienguldet» (forts.); Franz Bor« aid : Verdis omgifning utgjordes af lians Göteborg, har utkommit: Tema med variationer; Sång: G. Geijer: \ agg KJKU.KX, RUIMII.F: Sångarfärden till Poris hustru i andra giftet, ett adopteradt visa (forts.); L. Norman: Värkval; — N:o 15 1'JUO, skildrad p å sångkörens uppdrag. Kr. 3 ,50. barn, som blef presenteradt som hans För piano: F. von Bion: Under Segerbaneret, systerdotter, jämte en läkare. Marsch; Säug; Folkvisa och folkdans (forts.). Från Breitkopf & Härtels förlag, Möblerna voro de flesta orientaliska, Leipzig, har utsändts: Af musikalierna på Carish & Jäni Zeitschrift der internationalen Musikgesell- ovanligt dyrbara och lysande. Bland schaß Jahrg. II. Heft. 7. April 1901. taflorna frapperade särskildt en helt chens förlag innehåller »Jugend-Al- beslöjad egyptisk flicka. Ett glasskåp, bum», såsom namnet antyder, lätta stycken, dock ej för nybörjare utan Den nya, så att säga »oficiella» liknande det man såg i Altenburg vid boken om »Sängarfärden till Paris Weimar på f,O-talet hos Liszt, var för något mera utbildade elever. Alla sex styckena kunna rekommenderas 1900» är utförligare och innehållsri öfverfyldt med förgylda och försilf- kare än den i julas utkomna och då rade lagerkransar, taktpinnar och för såsom innehållande vacker musik af rätt originell beskaffenhet. Martuccis i Sv. M. T. anmälda, af N yblom. Den öfrigt en massa dyrbara presenter. här föreliggande liar till författare Oaktadt Verdi högst ogärna emottog »Pezzi» äro också af mindre vanlig uppfinning och medelsvåra. De små docenten R. Kjellén, vestgöte, som del visiter var han högst älskvärd mot tagit i 4 föregående sångarfärder. Bo fröken Wieck, i sitt umgängessätt triorna af Lucietto äro salongsmusik ken, bärande den hvita studentmössan enkel och naturlig. Samtalet, som för i nyare stil, ej synnerligen svåra att på titelbladet, har tillegnan »Till mi na des på italienska, koncentrerades om utföra, hälst som N:o 1, Contempla sängkamrater» och barett förord, stählt kring Hiller i Cöln. Nära tva timmar tion, är ett Lento och N:o 2, Villa till »bröder som deltogo i färden» stannade fröken Wieck med sin säll geoise, Andante. Hvar och en af de m och som gifvit förf. i uppdrag att skapsdam hos Verdi, som visade henne utgör en enda sats. Båda skola sä skildra densamma. Innehållet är de- hela sin underbart inredda bostad. kerligen väcka intresse hos exelcutö- rerna. ladt i 5 böcker och efterskrift. Första Uti hans arbetsrum stod en flygel af boken: I Hemlandet. I Förberedelser, Erard och Verdi bad så fröken Wieck, Det nya häftet af »Studentsången» II Sångartåget; Andra boken: Utresan som bekant Robert Schumanns svä (N:o 201—210) innehåller två förut genom Tyskland (Berlin, Hannover, gerska, att på densamma utföra någon ej utgifna sånger nämligen Svensk Köln); Tredje boken: I Paris; Fjärde tysk musik. »Abends» och Romanze i folkvisa, »Det var en söndagsafton», 68 S V EKS K MUSIKTIDNING. boken: Genom Belgien och Holland sångare; repertoar för Pariserfärderna Hartmann, Johan, Peter, Emiliiis, en (Gent, Amsterdam, Scheveningen); 1867, 1878 och 1900 samt räkenska af Danmarks förnämsta komponister, Femte boken: Hemresan (Hamburg, perna, hvilka utvisa en inkomstsumma f. 14 maj 1805 i Köpenhamn, f där Köpenhamn, Malmö) Illustrationerna af 50,930 kronor och utgifter 46,630, städes 10 mars. äro å hel sida porträtt af Ivar He hvadan alltså en behållning uppkom Herzogenberg, Heinrich, von, kom denblad och C. F. Lundqvist samt på mit af 4,300 kronor. Härigenom ponist, f. 10 juni 1843 i Gratz, t H en sida 4 mindre af Max Strandberg, kunde deltagarne återfå sina vid första okt. i Wiesbaden. Sigurd Bolin, J. Janzon-Spada och repetitionsdagen inlämnade 150 kro Jauner, Frans von, direktör för Nathan Söderblom. Vidare å hel sida: nor pr man, och en »första garanti Carl-teatern i Wien, f 26 febr., 68 år. konsertaffischen i Paris, Pariserkören fond», af 10.000 kronor, utlofvade af Juringius, Beata Maria, bekant i Upsala 5 juni samt i Malmö d. 8 mecenater, behöfde sålunda ej anlitas. svensk konsertsångerska, f. 1818 i juli, vid färdens början och vid dess Dessa mecenater voro i Upsala: gross- Dagsbergs socken (Östergötland), t d. slut. Dessutom finnes i boken 17 handl. Carl Åberg, i Stockholm: grossh. 25 dec. i Stockholm. vignetter eller mindre utsikter från H. Åberg, F. G. Althainz, grefvarne Krebs-Brenning, Mary, berömd pia under färden besökta platser. Första Carl Bonde och Cl. von Rosen, ban nist, f. 5 dec. 1858 i Dresden, t där boken upptager bl. a. förteckning öf- kir C. A. Weber och hr Magnus Da städes 27 juni. ver bestyreisen och deltagarne, äfven vidson samt bruksägaren O. Lund Levi, Hermann, generalmusikdirek angifvande årtalen för dessas delta qvist i Bona, Östergötland. Ett par tör, berömd dirigent, f. 7 nov. 1839 gande i föregående sångarfärder 1867 bilagor i slutet af boken innehåller i Giessen, f 13 maj i München. — 98. Från förstnämnda år står dock pastor Nathan Söderbloms tal vid Levy, S., musikdirektör, länge verk C. F. Lundqvist ensam; från 1876 skandin. sällskapets bankett i Paris sam i Sverige, f. 1834 i Kiel, t i endast han och Hedenblad, från 1878 29 juni samt »Efterskörd från den Stockholm 2 oktober. jämte dessa Max Strandberg, Edv. franska kritiken». Margadant, Willem, violinist, kon Düring och C. A. Ringenson. Antalet »Zeitschrift d. internat. Musikgesell sertmästare, f. 1848 i Rotterdam, t 2 af deltagarne i förra årets färd var schaft» innehåller i ofvannämnda 7:de april i Göteborg, anställd vid Stora 92 (1867: 99; 1878: 96), däraf 1 :a häfte: Felix Rosenthal (Wien): Die teaterns orkester. tenorer: 21, 2:a tenorer: 21, 1 :a ba Musik als Eindruck; J. W. Sidebot- Molander, Harald, framstående för sar 23, 2:a basar 27. Om man ser ham (Bowden, Chesire): Registration fattare, äfven till opera- och operett på deltagarnes samhällsställning, så of Music-Teachers in England, Auf texter, teaterintendent i Stockholm (och finna vi antalet studenter (incl. kan führungen älterer Musikwerke etc. i Helsingfors), f. 17 mars 1858 i didater) i kören vara 1867: 66, 1878: Stockholm, t härstädes 22 nov. 51, 1900: 40, det senare låga talet Novacek, Ottokar, violinist och kom beroende på stigande medelålder för T* ponist, f. 13 maj 1866 i Temesvar, deltagarne (1867: 26 — 1900: 31). f 6 febr. i New-York, konsertmästare Af körmedlem marne 1900 voro vidare vid operaorkestern därstädes. 22 lärare, 3 läkare, 8 jurister, 3 in- Dödsfall Senff, Bartholf, musikförläggare, geniörer (landtmätare), 6 tjänstemän, inom musik- och operavärlden 1000. grundare af och redaktör för den be 4 yrkessångare (musikdirektör), 1 köp kanta musiktidningen »Signale für die man, 2 tidningsmän, 2 präster och 1 Beckstein, Carl, kommerseråd, be Musikalische Welt» i Leipzig, f. 2 sept. tandläkare. römd pianofabrikant, f. 1 juni 1826 i 1815 i Friedrichshall, f 24 juni i Ba Programmen vid Pariserkonserterna Gotha, t i Berlin 6 mars. denweiler. upptogo följande sånger; af G Wen- Betz, Franz, kgl. kammarsångare, »9ew/cr«A-H of finan, Arma, Loretta, ut nerberg: »Hör oss Svea», iO Gud berömd barytonist, f. 19 mars 1835 i märkt violinist (hette egentligen Hark- som styrer», »Säg oss ditt namn»; Mainz, t 11 aug- ' Berlin, tillhör dess nes), f. 6 juni 1864 i New-York, t i Söderman: »Den öfvergifna», »Sjung, opera sedan 1 859. Weimar d. 5 september. sjung», »Ett bondbröllop»; O. Lind Erkel, Alexander, generalmusikdirek Strandberg, Agnar, sångare, amanu blad: Stridsbön, Ångbåtssång; Folk tör vid operan i Buda-Pest, komposi ens, f. i Stockholm, f i Castellamare, visor: Neckens polska, »Du gamla du tör af o peror m. m., f. därstädes 2 jan. 31 år ; liar ofta uppträdt på konserter friska»; H. Kjerulf: »Kan de ttröste» 1846, t 14 okt. i Bekes. i hufvudstaden. (de sistn. med solo af Lundqvist), Feurich, Julius, grundare af en be Sullivan, Arthur, sir, en af Eng »Ingrids sång», »Brudefärden i Har- römd pianofabrik, f 16 juli i Leipzig, lands mest berömda komponister (»Mi- danger»; Reissiger: Olav Trygvason, 80 år. kadon», etc.), f. i London 13 maj 1842, Pacius: Suomis sång; Lange-Müller: Fibich, Zdenko, framstående bömisk t därstädes den 22 november. Serenad; Kapfelmann: Vårsång; Du komponist, f. d. 21 dec. 1850 i Se- Vogl, Heinrich, berömd tysk tenor Puy: Harmonie; Mendelssohn: Som- borig (Böhmen), t d. 15 okt. i Prag. och operasångare, f. 15 jan. 1845 i meren; Chanson à boire (gammal Gmür-Harloff, Amelie, bekant kon München, f därstädes 21 april. fransk). Extra sjöngs Marseljäsen i sertsångerska, af norsk börd, f 28 nya sättningen med baritonsolo, samt juni i Weimar. Kjerulfs »Quand tu dors» (i båda Graben-Hoffman, Gustaf, komponist, ^ Lundqvist solo). I Tyskland sjöngos sångpedagog, professor, f. 7 mars 1820 samma sånger, till största delen, samt n. Posen, f 21 maj i Potsdam. »Wacht am Rhein», prins Gustafs Grove, George, förtjänstfull engelsk Från scenen och konsert Vårsång och Mendelssohns »Das Lied musikforskare, mest bekant genom sitt salen. vom braven Mann» (solist: Herman utmärkta verk »Dictionary of music», Brag) och i Köpenhamn tillkom »Ved f i London sommaren 1900, 80 år. Kgl. teatern. April 17. V. NKUVII.LE: Ti- Löfspring» af Niels Lassen och svensk Grützmacher, Leopold D., god vio fania. Dramatisk episod i 2 afdelningar af folkvisa: »Naar morgenroden luer». loncellist, prof. och konsertmästare Louis Payen. Fri öfvers. fr. franskan (Tifa- nia, Sångerskan, Spåkvinnan: fruar Lindberg, Josephsons »Vårt land» sjöngs dess (broder till den berömde Violoncellisten Afzelius, frk Edström; Edmund, Wilfrid, Zi utom som nationalhymn vid flere till Friedr. G.), f. 4 sept. 1835 i Dessau, genaren: hrr Wallgren, Malm, Elmblad); C. fällen. t 26 febr. i Weimar. M. v. WEBER: Abu Hatsan. Sångspel i 1 akt Ett bihang till b oken innehåller bref- Gumprecht, Otto, bekant musikkri af F. K. Heimer. Öfvers. af A. L. (Fatima, Zobeide, Zemrud: fru Hellström, frkn Gaston, växling mellan Lund och Upsala rö tiker, f. 4 april 1823 i Erfurt, f 6 Hallgren; Kalifen, Abu Hassan, Omar, Mes- rande samverkan mellan universitetens febr. i Meran. sur; hrr Grafström, Nyblom, Elmblad, Hen SVENSK MUSIKTIDNING. 69 rikson). — 18 VERDI: Trubaduren (A/.ucena: skinligt förhänge. Innehållet är föl leksmotivet i själfva förspelet till ope fru Afzelius; Manrico: hr Nyblom) — 2 0 BI jande: ran, och af dess sångpartier verkar ZET : Carmen — 21 VERDI: Rigoletto (Gilda: en växelsång mellan Wilfrid och Tifa frk Carlström, fortf. deb.) — 22 BOITO: Me- Första afdelningen. Tifania, den ål flstofeles — 24 v. FI.OTOW: Martha — 25 R. drige borggrefve Edmunds unga maka, nia jämte det ofvannämnda motivet WAGNER: Den flygande Holländaren — 2G sitter i slottssalen, försänkt i vemods såsom ljuspunkter i den dystra taflan. GOUNOD: Faust (Margareta: frök. Lyckseth, tunga tankar. Hon gråter bittert öf Till den mera njutbara musiken kan deb.) — 27 ADAM: Konung för en dag — 28 ock räknas zigenerskans uttrycksfulla R. WAGNER: Valkyrian (Briinnhilde, Sieglinde, ver sitt lifs öde att vara bunden vid Fricka: fruar Strömberg, Ostberg, Jungstedt ; en gammal man, som hon icke älskar. ballad och tjänarnes kör. Rollinne- Wotan, Siegmund, Handing: hrr Forsell, Brat- Sedan Edmund förgäfves försäkrat liafvarne fylla väl sina uppgifter. Fru bost, Elmblad; Valkvrior: Siegrune, Iiossweis- henne, att hans kärlek till henne fort Lindberg är en fager slottsfru och se: fruar Hellström, Lindström; Gerhilde, Ort återger det svåra sångpartiet rätt till linde, Waltraute, Schwertleite, Helmvige, Grim- farande är lika varm, aflägsnar han gerde: frkn Karlsohn, Lindegren, Femqvist, sig. Pagen Wilfrid inträder. Han for fredsställande; hrr Malm och Vall- Edström, Hulting, Hallgren) — 29 NEI VII.I.E: tares af en häftig böjelse för Tifania, gren i grefvens och pågens roller äro Tifania; GI.UCK: Orfevs (Orfevs, Eurydike, en böjelse, livilken hon besvarar, men såväl vokalt som dramatiskt beröm Eros: fru Jungstedt, frkn. Hulting, Fernqvist). som hon för sin makes skull måste värda och likaså gör fru Afzelius' röst Vasateatern April 16—30 L. GANNES : Gycklarebandet — 28 STRAUSS: Läderlappen hålla hemlig. Efter en växelsång, som god effekt i zigenerskans ballad. Hr (mâtiné). målar deras passion för hvarandra, Elniblads parti är mera dramatiskt Svenska teatern. April 21 C. M v. WE förkunna hornstötar, att främlingar nal och utföres med god karaktäristik. BER: Preciösa. kas borgen. De främmande befinnas Kören lyckades bra nog med sin svåra Vetenskapsakademien. April 19 AUI.IN-KVAR- TBTTENS 5:e (sista) kammarmusiksoaré. 1 Beet vara ett par zigenerskor och en zige uppgift och operan dirigerades ined hoven: Stråkkvartett, G-dur, op. 18 n:o 2; nare. Grefve Edmund inträder och säker hand af hr Henneberg, om 2. Vincent d'Indy: Pianokvartett, A-moll, op. befaller att de skola införas för att ock styrkan i orkestern stundom be- 7; 3. Fr. Schubert: Strâkkvintett, C-dur, op. liöft något modereras. 163 (violoncell 2:do: hr N. Zedeler) — 25 muntra upp hans sorgsna maka. En Konsert af hr VII.H. PETERSON-BERGER. (Egna af de båda zigenerskorna visar sin Efter den trista »Tifania» bjöd We komp.). Biträdande: fru 1). Möller, hrr C. spådomskonst under det hennes följe- bers muntra »Abu Hassan» med dess Lejdström, G. Sjöberg. slagerska sjunger en dyster sång, ge melodiska, lifliga musik en verklig re Musikal, akademien. April 22 konsert af nom livilken hos Tifania tanken på kreation. Abu Hassan är en favorit IGNACE PADEREWSKI. — 23 MUSIKFÖRENINGENS hos Kalifen och skulle med sin glada 3:e abonnemangskonsert. Biträdande: fru A. hennes makes undanrödjande uppstår. Hellström, hrr Sv. Nyblom, C. F. Lundqvist, Tifania visar emellertid zigenarne älskade Fatima lia det godt i sitt präk k. hofkapellet. Dirigent prof. Franz Neruda med fasa ifrån sig, och på sin makes tiga hem, om icke hans björnar voro 1. Cherubini: Uvertyr till »Anakreon»; 2 bevekande bön att för honom yppa så talrika och påträngande. Emeller Mozart: Recitativ och aria för sopran med obligat violin ; 3 Wilh. Berget : Gesang der den hemliga sorg, af livilken hon lider, tid förmå de procentaren Omar som Geister über den Wassern, för kör och ork.; svarar hon blott med en önskan att är förälskad i Fatiina att lösa in skuld i. Jules Massenet: Det förlofvade landet, ora bli lämnad allena. förbindelserna och hitta sedan på att torium i 3 afdelningar, för soli, kör och ork. Andra afdelningen. Wilfrid tigger Abu Hassan skall ge ut Fatima för — 28 Konsertmatiné af Rich. Andersson. Bi död, och tvärtom, hos Kalifen och hans trädande: Svenska Musikerföreningens orkester Tifania om kärlek. Hon svarar, att under hr Aulins ledning. 1 Beethoven: Piano så länge hennes make lefver, kan hon gemål Zobeide för att få dubbel be- konsert Ess-dur; 2 Chopin: Pianokonsert F- ej tillhöra någon annan än denne. Wil grafningshjälp till riktande af den tom nioll; 3 Chr. Sinding: Pianokonsert Dess-dur frid skyndar då ut och sticker ned ma kassan. Kalifen och hans gemål, (De utförande matinégifvarens elever). hvilka slagit vad om hvem af paret Johannes' kyrka. April 21 Mâtiné af fru Edmund med en dolk. Därefter kom D. Möller, för välg. ändamål. Biträdande: mer han tillbaka och de båda älskan som dött först, komma med stor suite fru M. Jungstedt, hrr Em. Sjögren, T. Aulin, de falla i hvarandras armar. Det dolk- till det förmenta sorgehuset, där Has G. Sjöberg, O. Olsson m. fl. styng Edmund fått liar emellertid ej san och hans kära hälft skyndat att varit genast dödande, och medan de på livar sin soffa lägga sig som lik, älskande hålla hvarandra omfamnade, höljda af skynken, och då Kalifen sä Kgl. teaterns nyhet för säsongen kommer Edmund in, blödande och ger sig gärna lia velat ge en stor har nu gått öfver scenen för första släpande sig fram på sina knän. Då summa pengar om hans döda vänner gången den 17 april och intresserade han blir dem varse, ger han till ett ! vore vid lif, så vakna de i hast upp genom sin kontrastverkan, i det pro anskri af smärta. Sedan förlåter han från de döda och få förlåtelse för sitt grammet först upptog en non plus dem deras brottsliga passion och dör. puts. Omar, som förut blifvit instängd, ultra modern tondram och sedan ett Tifania hycklar smärta inför tjä- röjer sig och blir framdragen samt gammaldags lustspel från början af narne, då de komma för att bära ut får lämna Hassans skuldsedlar till förra seklet. Den franska operans kom grefvens lik. Sedan de afgått smyger baka och tillika lida straff för sitt pro ponist, Valentin Neuville, lär vara född sig Tifania intill Wilfrid med kärleks centen. Om ock stilen i detta sång 1863 i franska Flandern och är för glödande ord. spel är gammal och naiv, så är dock närvarande organist i Lyon. Operan. Dennes samvete har emellertid vak musiken i många delar behaglig, på »Tifanie» har uppförts i Antwerpen, nat ; han ryser för sitt brott och för den minnande om Mozart men redan rö men ej veterligen på någon annan hycklande Tifania, som han stöter ifrån jande, särdeles i den klangfulla or- scen och är alltså obekant för den sig. Utanför hörs zigenerskans sång. kesterbehandlingen, » Friskytten » elle r stora musikvärlden. Det är därför Wilfrid uthärdar ej längre att lefva; kanske än mer »Obérons» mästare. svårförklarligt, buru tid och krafter han genomborrar sig med dolken, och Utförandet var på alla händer godt; kunnat tagas i anspråk för operans upp dör efter att lia fått en sista kyss af först och främst må nämnas fru Hell förande å vår kgl. teater, helst som den Tifania. Gråtande knäböjer Tifania ström, som med sin klara röst och med visshet kunnat beräknas omöjlig vid sin älskades lik. sångkonst i Fatinias koloraturparti och för vår publik, så mycket mer som Musiken till denna dram har vunnit med sitt lifliga, behagliga spel gjorde ingen af dess mest favoriserade arti erkännande såsom stämningsfull och sig väl förtjänt af det rika bifall som ster fått till uppgift ait hålla den uppe. tonsättaren visar sig som rutinerad egnades henne. »Abu Hassan», öf- Handlingen som tilldrager sig i grefve musiker i sin orkesterbehandling, men versatt af A. L. (dr Adolf Lindgren), Edmunds praktfulla slottssal i slutet af stämningen i pjesen är ohygglig och gafs här först år 1880 å Nya teatern. 1300-talet, sönderfaller i 2 afd elningar, den kromatiskt dissonerande orkestern Fröken Lyckseth har haft sin 2:a på scenen icke skilda genom ridåns arbetar med en tröttande enformighet. debut som Margareta i »Faust» med nedgång utan endast genom nedfäll- Undantag gifvas, men de äro få. Så god vokal framställning särdeles livad ning och uppdragning af ett genom i förekommer en melodisk sats med kär höjdtoner och koloratur beträffar; äf- 70

ven spelet var anslående. I det hela 7, Prelude n:o 17 och Polonaise op. ven af frök. Astrid Ydén, och sist var debuten lyckad om ock ej ovan 53. Därpå spelade lian en vacker Sindings Dess-dur-konsert, spelad af lig. Rolbesättningen var för öfrigt god Nocturne, egen komposition, och sist frök. Gerda Janzon. Konserten är med fru Hellström som Siebel, hrr på programmet Rhapsodie af Liszt, mycket pompös och bullrande, hvar- Ödmann och Wallgren i de manliga som efterföljdes af ännu en sådan, för pianopartiet stundom drunknade i liufvudpartierna. Om den återupp extra. De ändlösa applåderna besva orkestern. Denna utgjordes af Musi tagna »Valkyrian» med delvis ny rol- rades med ytterligare extranummer, kerföreningens medlemmar under hr besättning fä vi sedermera yttra oss. däribland ännu en Chopinvals. Konst Aulins direktion. Solisterna voro, alla »Tifania» jämte »Orfevs» gafs d. 29 nären spelade på en Steinway-flygel tre, elever af hr Andersson. — Till april med anledning af danska kron från Hoffmans pianomagasin. Enga sist må i korthet omnämnas prof. prinsparets härvaro såsom galaföre gement i Köpenhamn förhindrade vi Nerudas sista privata soaré, en fin ställning. dare konserterande här. — Aulin- musiknjutning med honom, fru Sved Konserterna i senare hälften af ap ril kvartettens sista säsongsoaré hade ett bom samt hrr Zetterqvist och Berg hafva varit alltför talrika att kunna lockande program, som bordt samla ström som medverkande. Program omständligare relateras. Musikföre flere åhörare. Börjande med en af met upptog stråktrio och pianotrio, ningens, gifven för fyld salong, hade Beethovens första kvartetter (utg. I SO O båda G-dur, af Beethoven och en vio- blandadt program, börjande med gam- i Haydns stil, slöts det med Schuberts loncellsonat af g amle Marcello, mäster malklassisk musik: Cherubinis vackra härliga stråkkvintett, hvari hr N. Ze- ligt spelad af hr Neruda, ackompag- »Anakreon-uvertyr» och en konsert deler skötte 2:a violoncellen mycket nerad af sin fru. aria af Mozart, hvari fru Hellström smakfullt. Mellannumret, pianokvar excellerade med sin klara stämma och tett af Vincent d'Indy (ansedd fransk konstnärligt föredrag, hr Zetterqvist komponist, f. 1851 i Paris), var en med sitt obligata violinspel. Det där modern komposition, delvis intresse på följande körverket af Berger, en rande, mest i mellansatsen, en stäm Årets Musikbilaga. yngre lefvande tysk tonsättare, är en ningsrik ballad. Herr Stenhammar talangfull komposition, något tung kan utförde å en god Malmsjö-flygel med Mmikalbum XIV. ske men delvis rätt vacker. Slut- känd talang pianopartiet. Soarégif- numret, Massenets oratorium med text varne fingo under aftonen mottaga en Innehållet af denna hoppas vi skall efter Verdis vulgata, har tre afdelnin rik hyllning, livilken ock gällde som befifinas vackert och värdefullt; bi gar: Moab: förbundet (uppmaning att ett tack för hela säsongen. dragen därtill äro af välkända ton öfvergå Jordan, 5 Moseb.), Jeriko: Hr Peterson-Bergers kompositions sättare. Gustaf Hägg, den fram segern, och Kanaan (dessa efter «Tosua konsert blef för honom en succès att stående organisten i Klara kyrka liär- bok). Oratoriet är • ägnadt åt minnet döma af det rika bifallet, som han städes, hör till våra talangfullaste af komponistens lärare, Atnbroise Tho delade med de utförande. Han har yngre tonsättare, med frisk uppfinnings mas, och gafs först för omkr. ett år ju också vunnit position som en af förmåga, som gör hans kompositioner sedan i Paris. Det har en storslagen våra talangfullaste tonsättare för när särdeles underhållande i melodiskt som anläggning med färgrik, kanske stun varande. Emellertid förleder honom i harmoniskt och rytmiskt hänseende, dom väl bullrande instrumentation, som hans lifliga fantasi till melodi- och hvarpå hans » Scherzo-impromptu» i dock är af mycken effekt vid målnin harmonibildning som stundom låter bilagan ock lämnar bevis. — Theo gen af Jerikos murars fall. Med kö mera sökt än naturlig, något som äf dor Kirchrer tillhör Tysklands klas ren omväxlar en berättande »röst», i ven framträdde i det nu gifna, särde siska pianokomponister och kan som första afdelningen baryton i andra te les i de större sångverken. Själf ut sådan ställas mellan Schumann och nor, i tredje sopran. Utom inlednin förde han pianots parti under hela Brahms. Han lefver ännu i Ham gen förekommer ett par vackra in konserten. Af större nummer, sjöng burg, en nestor bland de tyska ton- strumentalnummer: Den sjunde dagens hr G. Sjöberg »Skogsrået» (komp. sättarne, född 1823. Med hans i bi marsch och Pastorale, som börjar tredje 1898) med god röst, men något slutet lagan intagna »Pianostycke» ha vi ve afdelningen. Solisterna, äfvensoni vid och enformigt, hr C. Lejdström » Fie lat fästa våra pianisters uppmärksam konsertens slut sällskapet och dess rez och Blanzeflor» (k. 1896) melo het på den mycket produktive men dirigent, rönte varmt bifall af åhörarne. diskt vacker och anslående, samt fru hos oss föga kände komponisten. Hos Nu lia äfven vi här fått höra den D. Möller »Dionysos-dityramb» (1901) oss är hans op. 7, »Albumblad», mest världsberömde pianisten Paderewski. ny, likasom de af henne sjungna »Fyra bekant, innehållande utmärkta små Han kom verkligen, spelade och seg dikter», till text af Fr. Nietsche. Hr stycken, jämförliga med Schumanns rade fullständigt under entusiastiska Lejdström sjöng dessutom »Osmans »Kinder scenen» eller Gades »Aq va hyllningar. Paderewski vinner genast sång> (1893) och »Till bruden» (1K96), reller» . Till hans ypperligaste piano med sitt flärdlösa uppträdande, äfven som måste bisseras likasom »Ecce verk kan räknas samlingen »Still und under spelet, som är fullt af själ och Homo», sjungen af fru Möller. Den bewegt» (op. 24), hvarur bilagans konstnärligt uttryck, rikt på fängs nyligen utgifna sonaten, komponerad stycke är taget. Af andra sådana lande klangskönhet, tekniskt fulländadt redan 1887, spelades af hr Aulin och kunna nämnas »Studien und Stücke» och klart. Någon gång gör lian sig hr P.-B. med berättigad framgång, ty op. 30, »Aus trüben Tagen», m. in. saker till öfverdrift i anslagets styrka den är i sin helhet mycket underhål — Till omväxling har ett gammal- ' och hörbar pedaltrampning. Konser lande. De första satserna påminna klassiskt stycke intagits, nämligen en tens första nummer Prelude och Fuga, nästan om Beriot eller Vieuxtemps, förtjusande »Menuett» af E. N. Me A-moll, af Bacli-Liszt, intygade genast scherzot om Grieg, men utan direkt li ul, komponisten till operan »Josef i hans gedigna konstnärlighet, än mer imitation ; en nordisk folkton gör sig Egypten» etc.; menuetten tillhör hans den öfverlägset spelade sista sonaten flerstädes gällande i sonaten. Sonat op. 1, n:o 3. —- Sången af A. af Beethoven, hvarpå följde Schu På Rich. Anderssons mâtiné utför M. Myrberg är genom sin sättning manns vackra men nyckfulla Sonat des först Beethovens Ess-dur-konsert (d-d.) lämplig för hvarjc röst. Man op. 11, som han gaf en betagande af hr V. Wiklund, som då första gån återfinner i den tonsättarens enkla tolkning. Med Chopin torde dock gen uppträdde offentligt som piano melodiska stil, som gjort honom så Paderewski fira sina största triumfer, solist, åtminstone med ett större verk, populär. så äfven nu, då han lät höra Noc och äfven visade sig vuxen dess ut turne G-dur, Mazurka op. 33 n:o 4, förande. Härpå följde Chopins F-moll- Ciss-moll-valsen, Etudes op. 10 n:o 3, konsert, särdeles musikaliskt återgif- ! 'W SVE NS K MUSIKTIDNING.

i Wennerbergsliyllningen. Till den Helsingfors. April 13—25. Beträf Musiknotiser därpå följande uppvaktningen skulle fande pjeser med musik har å Alexan forna studenter genom upprop inbju dersteatern Wiener opera- och operett från hufvudstadeti och landsorten. das att ansluta sig. ensemblen under direktion af hr Carl Direktionen liai' äfven utfärdat in Kloss Edler von Klossenburg uppfört Kgl. Teatern. Gounods »Romeo och bjudning till teckning af bidrag till »De små lammen», »Beckers historia», Julia» är under inöfning med fröken en Wennerbergsfond, som på ett var Geishan s och »Allesandro Stradella». Carlström debuterande i Julias parti aktigt sätt skulle bevara minnet af Finska teatern har gifvit »Antigone»» och med hr Malm som Romeo. — den tillämnade hyllningen. och Folkteatern fortfarande «Stabs- Danske tenoren, operasångaren Villi. trumpetaren». Den 20 april gaf Fil- Herold är under sitt gästspel här i En ung svensk pianist, Harald Hede- harmoniska sällskapet J. S. Bachs maj engagerad att sjunga i »Carmen», lin, uppträdde nyligen på en konsert »Höga messa» (II moll) med biträde »Faust», »Trubaduren», »Pajazzo» och i Paris och »visade sig vara en konst af fruar Maikki Järnefelt och Alexan »Pä Sicilien». när af stor förtjänst», säger Le Fi dra Ahnger, hrr Cornelius Balckes garo». Hr H. är elev af Busoni och (domkyrkosångare från Berlin), Abr. Ojanperä, Willy Burmester och sym Filharmoniska sällskapets 3:dje abon Santiago Riera. Hr Hedelin, har un foniorkestern. D. 25 gafs en sång nemangskonsert äger rum d. 7 maj der senare år såsom bosatt i Göte konsert af frk Ester Munsterhjelm i Musikaliska akademiens stora sal. borg uppträdt på flcre konserter där med hr O. Merikanto som ackonipag- Vid detta tillfälle framföres för första städes. natör. »Arbetets vänners» sångkör gången Gunnar Wennerbergs nyligen har med en konsert firat sin 10-åriga fullbordade oratorium Jesu dom». Göteborg. Å Stora teatern har un tillvaro, och en andelig konsert liar af Till de många solopartierna har vun der sista veckorna i april af pjeser K. F. U. M. gifvits för dess byggnads- nits biträde af våra mest framstående med musik uppförts »Kung Kristian II» och »Bröllopet på Ulfåsa». Kon kassa, då ps. 95 ocli 42 af Mendels förmågor. sert gafs d. 21 april af Svenska na- sohn utfördes. tionalkören, biträdd af Verdandika- Sällskapet för svenska kvartettsångens pellet. D. 27 gafs å Realläroverket Köpenhamn. April 15—28. Kgl. befrämjande har nu till sina ledamöter konsert af Lybecker-symfoniorkestern teaterns spellista har denna tid upp börjat utdela 1900 års kvartetthäfte, under direktion af hr Michael Balling tagit: »Carmen», » Lohengrin» (hr det fjortonde i ordningen sedan säll från Bayreuth och med liofkonsert- Herold), »Lamia», »Orfeus och Eu- skapets stiftande 1884. Detta häfte, mästare Herm. Grevesmühl som solo- rydike», »På Sicilien» »Bajadser». livars. innehåll omnämnts under ru violonist. Orkestern består af 23 vio »Gurre» och Faust » samt balletterna briken »Musikpressen i, utgår i en liner, 5 cellos, 5 kontrabasar, 10 trä- »Coppelia > och »Tlirymskviden». Ka upplaga af 2,00o ex. Samtidigt har blåsare, 4 valdhorn, 2 piston, 2 trum sinoteatern har uppfört Lyckobarnet» sällskapet distribuerat den årligen ut peter, H basuner, 1 tuba, harpa och ocli »Lille Faust». Caeciliaforeningens kommande matrikeln öfver ledamöterna slaginstrument. Konsertens program 8:dje konsert var en »minneskonsert» i Stock holm och i olika landsortsstäder upptog Beethovens 7:de symfoni och med Verdis »Requiem på program samt i Finland (58); denna innehåller violinkonsert samt af R. Wagner: För met d. 15 april för medlemmar, jemte äfven lyckade porträtt i autotypi af spel till »Mästersångarne», Charfrei- en repris den 17:de för allmänheten. tonsättarne i årets kvartetthäfte. Säll tag-Zauber ur »Parsifal», Siegfried- D. 20 april gaf kapellm. Joh. Svend- skapet liar under den förflutna verk idyll och Valkürenritt. sen och kgl. kapellet sin 3:dje konsert samhetsperioden från trycket utgifvit med biträde af Ignace Paderewski. inalles 142 kvartetter af 43 olika ton Programmet upptog Beethovens piano sättare. Efter aflidne prof. Ivar Hall konsert Ess dur och Chopins i F Från våra grannland. ström torde ny ledamot i prisnämnden moll, dessutom Beethovens D dur komma att väljas vid sällskapets all Kristiania. April lo —28. Natio symfoni och Sibelius' »Vårsång» för männa årsmöte, som äger rum sön nalteatern uppförde d. 28 april »Mig orkester. Paderewski, som blef utom dagen den 19 maj kl. 8 e. ni. a Has non»; repertoaren liar för öfrigt varit ordentligt firad, gaf sedan d. 25 och selbacken. Samma dag kl. 1,3o e. ni. dramatisk. På Centralteatern har Lin Ü7:de egna konserter (biljettpris högst anordnar sällskapet en mâtiné i Mu dens operasällskap fortfarande spelat 6 kr.). Med anledning af a tt han ny sikaliska akademien, hvarvid uteslu och med förut nämnde tenorsångaren ligen under konserttur i Spanien för tande af sällskapet utgifna kvartetter Aranyi som gäst uppfört »Rigoletto», lorat sin redan fullvuxne son, har Pa komma att sjungas af tre olika körer. »Cavalleria», »Pajazzo», »Barberaren», derewski på sin nordiska turné und »Romeo och Julia» och »Trubaduren», flytt allt sällskapslit. D. 14 gaf hr En hyllning åt Gunnar Wennerberg. hvari hr Aranyi d. 20 april slutade Carl Nielsen-Raben en orkesterkonsert, Med anledning däraf att det nu är 50 sitt gästspel. Dessutom har uppförts hvarvid sångaren Don Fr. de Souza år sedan »Gluntarne» år 1851 första »Figaros bröllop», La traviatu och medverkade. Lybecker-symfoniorke gången fullständigt förelågo i tryck, »Regementets, dotter». I »Pajazzo» stern gaf här d. 24 april en Beetlio- bringas en hyllning åt deras upphofs- har frk Ott uppträdt som Nedda och ven-W agner kon sert. man, Gunnar Wennerberg. Lola, hr Carlander som Tonio, hr Uppsala studentkårs direktion har, Allum som Silvio. I »Cavalleria» liar på uppmaning af omkr. 225 forna frk Frisch sjungit Santuzza, hr Car- Frän andra land. studenter från skilda delar af landet, lander Alfio. Selanderska sällskapet bestämt att hyllningen skall äga rum har på Eldoradoteatern gif vit »Troll London. Från 29 april till 4 maj i Uppsala i samband med den öfliga karlen vid Nilen» och »Vermländin- skulle i Queens Hall en musikfest ega vårkonserten ocli vårfesten, livilken garne». D. 20 april gaf Studenter- rum, vid livilken skulle medverka som senare sålunda på visst sätt omfor sångföreningen med biträde af natio dirigenter hrr Colonne, Ysaye, Wein- mas till en Wennerbergsfest. Till nalteaterns orkester och under hr gartner, Saint-Saëns och H. Wood; studentsångföreningens anförare har Gröndahls ledning en konsert, hvars som solister : lady Hallé, mad. Brema, direktionen därjämte gjort en hem program bl. a. upptog Pilgrimskören mad. Blanche Mareliesi; hrr Busoni, ställan att vid vârkonsertprogrammets ur »Tannhäuser», Bruchs »Salamis» Saint-Saëns, Joachim, Hugo Becker, uppgörande taga hänsyn till konser och Rheinbergers »Hymn an die Ton Harold Bauer, Ysaye, A. von Rooy tens afsedda egenskap att vara ett led kunst». m. fl. 72 SVENSK MUSIKTIDNING.

Wien. Carl-teatern har uppfört som Desdemona och hr Delmas som fattarens anmodan här införas: Ä sid. 27 sp. 1 bör stå före Rigoletto: Ernani och före »Circus Malicorne» (»Gycklarbandet»), Jag-o. »Le roi s'amuse» : Hernani samt i st. f. Tra- som dock på grund af den underhal vicita: La traviata; sp. 2: Crociata, 11 trova- tiga texten föll igenom. tore i st. f. Crociata, T ro vätor c ; li varjämte följande anmärkning kommer till Shakspere Rättelser. (r. 15): Dennes tragedie »Macbeth» (se nedan) Paris. Stora operan förbereder en hade redan under Verdis yngre år inspirerat utomordentlig föreställning af Verdis I Svensk M. T. n:o 4 Sid. 27 förekom ett honom till komponerandet af »opera serian» »Otello» med den ryktbare tenoren musikbref med titel »Giuseppe Verdi. Några med samma namn. Tamagno i titelrollen, fröken Achté minnesord», hvari följande rättelser på för 5^

Svensk Musiktidning OBS. Äldre årgångar af denna tidning, med eller utan musikbilaga, Nordiskt Musikblad. — 21:sta årgången. — För hva rje musikaliskt hem, erhållas till nedsatt pris (endast kontant) å expeditionen. algifoes 1901 efter samma plan som förut, innehållande populär läs ning i Musikaliska ämnen, porträtter med biografier och musik bilaga,, Tidningen utkommer såsom förut tvä (/ånger i månaden (utom juli—ang., »den döda säsongen>•>) till ett pris af S kronor j>r å r, lös Festmarsch nummer 2.3 öre. Prenumeration sker här å Expeditionen, Kung for piano af Gustaf H ägg. stenska tan 56, .'i i bok- och musikhandeln, â posten och tidnings Denna vackra och ståtliga marsch kontor. I landsorten prenumereras bäst å posten. finnes nu att tillgå i godtköpsupplaga à 50 öre. Obs.! Nyttan af en musiktidning för musikbildningen i hemmet torde Svensk Musiktidnings förlag. ej kunna bestridas. Framför dagliga tidningar eger en sådan fördelen att den förvara» och bildar, så att s äga, en musikhistorisk uppslagsbok. Rätta plat sen för utgifvandet af en musiktidning är hufcudstaden, der musiklifvet år högst och rikast utveckladt. Svensk Musiktidning meddelar ock en kontinuer lig redogörelse för musiklifvet i rar hufoudstad, i. l andsorten samt i Nerges, Finlands och Danmarks hifvudståder, utförliga biografier med fina porträtt, instruktiva artiklar, följetonger m. m. Musikbilagan innehåller verkligt god musik. Illustration er: i N:o I porträtt af Otto Lindblad (med namn- ocli not-facsimile); Chrotta (stränginslruinenl från en forngraf) ; Svensk Nationalsung (kvartett). — Porträtt i N:o 2: Carl Lejdström; N:o .'i Georg Anthes, Georg Schneevoigt, Iff Charles Gregorowitsch, Giuseppe Verdi, Adolf Lindblad; N.-o i Dagmar Möller, Axel Rundberg; N:o Kurt Sommer, Teresita Carreno; N:o 6 Albert Rubenson, Henry Bramsen; N-.o 7 August Söderi2ian.

J. G. MALMSJÖ Pressens Veeka Kongl. Hofleverantör. Stockholm 23 31 JVIa] Pianotabrik. GÖTEBORG, Etablerad 1843. Begagnade instrument 21 förslå pris bland livilka guldmedalj tagas i utbyte. Malmö 1896 och Stockholm 180 7 Bekväma afbetalnings- "för utmärkta flyglar och pianinos" vilkor. ensam bland svenska pianofabriker. Talrika intyg från framst ående musici och kons tnärer. f f f

P I A N 0 L Pianomagasin. Svenska Pianinos: Störeta lager Innehåll: Vilhelm Herold (med por från I. G. Malmsjö, Kongl. Hofleverantör, trätt). — Operan och operetten i vår tid, af efter bästa metod, ledande till god tek S. Andersson, Bergqvist & Nilsson, I. P . II. K. — Marie Wiecks besök hos Verdi 1888, från tyskan af G. W. — Musi k pressen — nisk och verkligt musikalisk utbildning, Löfberg & C:o, Staveuow & C:o in. fl. LTtlän

STOCKHOLM, CKNTRAL-TRYCKERIET, 19 01.