Förskolan i Politiken – om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt Fjärde upplagan, första tryckningen Författare: Barbara Martin Korpi, Utbildningsdepartementet Omslagsbild: Folio Bildbyrå

ISBN: 91-974321-7-2 Artikel nr: U15.007

Förord

En vanlig dag mot hösten. Hämtning på taten från PISA-proven, som eleverna alltså förskolan och sedan mellanmål. Skär upp gör som 15-åringar – nio år efter man lämnat ett äpple, räcker halvan till min då treåriga förskolan, vilka som fått en bra förskola. dotter. ”Nej, pappa”, säger hon med en Vi ska säkerställa att alla barn i förskolan sådär snusförnuftig uppsyn som bara en verkligen får del av pedagogiken, och att för- treåring kan ha, ”jag vill ha en fjärdedels skolan blir tillgänglig för alla barn. äpple”. Så jag ler, tar äppelhalvan och de- Därför investerar regeringen i förskolan. lar den en gång till. Samma uppsyn: ”Nej, Forskningen visar att barngruppernas storlek pappa, jag vill nog ha en åttondels äpple”. spelar roll för det pedagogiska innehållet. De hade lekt med tal, hela och delar på Blir gruppen för stor riskerar förskollärarna förskolan den dagen. behöva välja bort teman och arbetssätt. Alla I den ofta mörka svenska skoldebatten barn måste bli sedda, ha tid för lek och peda- händer det att jag får den retoriska frå- gogiska utmaningar. Därför återinför reger- gan: ”Minns du när vi fick internationella ingen riktmärke för storlek på barngrupper studiebesök som ville lära av det svenska och ger statsbidrag för att hjälpa huvudmän- skolsystemet?” Jag brukar problematisera, nen att minska barngruppernas storlek. peka på att även om systemet är svagt har Som i all annan skolverksamhet avgörs vi en stark profession, skolor som lyckas kvaliteten i verksamheten i relationen mellan trots tuffa förutsättningar och många barn och lärare. Det pedagogiska ledarskapet goda exempel. Men det finns förstås ett är avgörande. Förskollärare och chefer ska få kvickare svar på frågan: ”Ja. Välkommen möjlighet att stanna och utvecklas i yrket. till förskolan.” Regeringen bryter nu med den negativa tra- Den svenska förskolan är ett interna- dition som rått att förskolan utestängts från tionellt föredöme. När det finns tid för skolsatsningar. Förskollärare kommer kunna varje barn får det effekter långt upp i åren. inkluderas i lärarlönelyftet, regeringen har OECD redovisar att man kan se i resul- infört en motsvarighet till rektorslyftet för förskolechefer och statsbidrag som Skapande

4 Utbildningsminister Gustav Fridolin besöker en förskola i Sundbyberg utanför .

5 skola har utvidgats för att inkludera för- hem och därmed själv deltagit i det mesta av skolan. det arbete som här beskrivs. Hon svarar själv När effekterna av förskolepedagogiken för innehållet i skriften. är så tydliga långt upp i åren ska så klart Den här upplagan har uppdaterats på alla barn nås av den. Därför vill regeringen Utbildningsdepartementet med det som att alla sexåringar ska gå i en förskoleklass hänt under åren 2006–2014. med utrymme för lek och lärande och ett likvärdigt arbete med läsning, skrivning Stockholm den 30 oktober 2015 och räkning. I år firar vi att det är 40 år sedan den Gustav Fridolin första förskolelagen trädde i kraft. Vi upp- Utbildningsminister märksammar alla insatser som görs på för- skolorna för våra barns omsorg, utveckling och kunskaper. Vi ser hur det som en gång var pedagogiska visioner i dag är verklig- het för hundratusentals barn runt om i Sverige. Vi gläds åt framgångar som gett så många generationer en bra start, och vi bygger vidare på den grund som lagts. För det finns mer att göra, fler visioner att förverkliga. Kanske har vi bara kommit en åttondel av vägen? Texten i den här skriften har fram till 2006 skrivits av Barbara Martin Korpi, tidigare ämnesråd på Utbildningsdeparte- mentet. Hon har i flera decennier arbetat i Regeringskansliet med förskola och fritids-

6 7 Innehåll

Förord 4 Utbyggnaden på 1970-talet 31 Ropen skalla daghem åt alla 31 Förskolans historiska rötter (1850-1930) 10 Överenskommelsen mellan stat och 31 Barnkrubban 10 kommun Kindergarten 10 Platsbrist trots allt 33

Behövs barnomsorg? (1930-1960) 16 Statsbidraget som driv- och styrmedel 34 Storbarnkammaren 16 Kostnader och kommunal tillväxt 34 Kvinnans plats i hemmet och på arbets- 16 Öronmärkta statsbidrag 35 marknaden Kommunpåsen 36 Daghem eller familjedaghem? 18 Lekskolan 19 Bättre resursutnyttjande (1976-1985) 36 Vårdnadsbidrag? 19 Regeringsskifte med fortsatt barnomsorgs- 36 1960-talets högkonjunktur – en startpunkt 21 utbyggnad Ytnormen slopas – ökad kommunal frihet 37 1968 års Barnstugeutredning och den 23 Utvecklings- och förnyelsearbete 38 första förskolelagen En utredning för den moderna barndomen 23 Privata alternativ? (1980 –1990) 40 Dialogpedagogik, arbetslag och ålders- Kommunaliseringen 40 blandade barngrupper 24 Privata alternativ? 41 Förskola 25 Lex Pysslingen 42 Den första förskolelagen 25 En kommentar 43 Socialstyrelsens råd och riktlinjer 26 De yngsta barnen 27 Förskola för alla barn – men när? 43 Föräldraförsäkringen 29 (1985-1991) Mannens roll 29 Den historiska propositionen 43 Barnkultur 44 Aktionsgruppen för barnomsorg 45 Förskolan och skolan (1981-1991) 47 Maxtaxa och allmän förskola (1999-2003) 70 Skolstartsåldern 47 Förskola, men inte för alla 70 Frågan om förskola och skola 49 Halvera dagistaxan! 70 Förskola-skolakommittén 50 En kontroversiell reform 73 Flexibel skolstart 50 Maxtaxa och förskola för alla barn 74 Fritidshemmen och skolan 51 Skolverkets utvärdering 76

Regeringsskifte (1991-1994) 53 Kvalitet i förskolan (2003-2006) 78 Regeringsskifte igen 53 För en ökad kvalitet 78 En valfrihetsrevoultion? 55 Förskolepropositionen 78 Återställaren 56 Jämställdhet och mångkulturalitet 80 Samtal med Lena Hallengren i maj 2006 80 Barnomsorgsgaranti med ny lag (1995) 58 Barnen har ordet 82 Den nya barnomsorgslagstiftningen 58 Utan oskäligt dröjsmål 60 Etableringsfrihet och förstärkt pedagogiskt 84 uppdrag (2006-2014) Ekonomisk kris (1990-talet) 62 Etableringsfrihet och utvidgad allmän 84 Baby-boom 62 förskola Ekonomisk kris 62 Ny skollag och reviderad läroplan 84 Utbyggnaden forceras 62 Förskolelyftet 87 Ekonomiska nedskärningar 63 Ny förskollärarutbildning 89 Kommunala skillnader 64 Efterord 90 Välfärdsbokslutet 64

Från familjepolitik till utbildningspolitik 65 Bildregister 92 (1996-1998) Ministrar med ansvar för förskolan 93 Förskolan ska förbättra skolan 65 Integration förskola, skola, fritidshem 65 Tabeller och diagram 94 Förskoleklassen 67 Läroplan för förskolan 68 Barnsynen i läroplanen 68 Förskolans historiska rötter (1850-1930) Barnkrubborna var öppna från sju på mor- gonen till sju på kvällen. Vid behov kunde Barnkrubban barn tas om hand även på natten. Inredningen var torftig, barngrupperna stora och perso- Barnomsorg har bedrivits i Sverige, om än nalen saknade oftast utbildning, men barnen i blygsam omfattning, ända sedan mitten hölls rena och fick tre mål mat om dagen. av 1800-talet. När människor flyttade från Efter storstrejken 1909 öppnades flera späd- landsbygden och in till städerna för att skaf- barnskrubbor, sedan fäder blivit arbetslösa fa arbete, började olika samhällsinstitutioner och mödrar ensamma måste försörja familjen. för barn växa fram. Fabriksarbetarnas löner En plats på krubban kunde för en fattig eller var låga, man och hustru och även äldre ensamstående mamma innebära att hon slapp barn fick arbeta för att försörja familjen och lämna ifrån sig barnen till fosterhem eller många kvinnor var ensamstående med barn. barnhem. De flesta barn i städerna växte upp med Barnkrubborna drevs av stiftelser och kyrk- kvarterets andra barn på gator och bakgår- liga församlingar. Verksamheterna finansiera- dar. Många småbarn var utan vuxen tillsyn des genom donationer, filantropi och kollekt medan föräldrarna arbetade, de passades i församlingskyrkan. I början av 1900-talet av äldre syskon eller tittades till av någon fanns omkring 250 stiftelser och föreningar släkting eller grannfru. För att i någon mån för välgörenhet för barn. Denna omfattande råda bot på detta startades barnkrubban för välgörenhet för de fattiga kom arbetarrörelsen fattiga arbetande mödrars barn. En liten del senare att kritisera med motiveringen att det av de mest utsatta barnen fick plats på barn- istället borde vara samhällets sak att ta hand krubborna. Verksamheten var behovsprövad om dem som behövde hjälp. och intyg krävdes från fattigvården. Den första barnkrubban som öppnades 1854 var Kungsholmens barnkrubba i Stockholm. Där Kindergarten har verksamhet för barn bedrivits i obru- En helt annan verksamhet nådde Sverige ten följd sedan dess, i senare tid som anrik från Tyskland vid samma tid. Det var kin- förskola. Fattigstämpeln fick krubborna dras dergarten eller barnträdgården som den kom med långt in på 1950-talet. att kallas, efter Friedrich Fröbels (1782–

10 Katarina västra barnkrubba på Söder i Stockholm 1906. 1852) pedagogiska filosofi om barn som Kindergarten var öppen tre–fyra timmar om plantor som skulle vårdas och växa i en väl dagen och drevs i rent pedagogiskt syfte, ofta anpassad miljö. Trots att idén om kindergar- av privatpersoner. Avgifter finansierade verk- ten tidigt nådde många länder fick den till samheten, barnen kom från välbärgade, att börja med ganska liten uppmärksamhet.

11 T. v. barnkrubba i Stockholm på 1930-talet.

T. h. Engelbrekts barn- krubba i Stockholm 1909.

12 bildade familjer. Barnträdgården skulle vara Det var frisinnade, radikala kvinnor som ett stöd för hemmets fostran, därför var bar- engagerade sig i barnträdgårdarna. Deras nen där bara några timmar om dagen. Vissa önskan var att bidra till ett bättre samhälle utgångspunkter, ännu giltiga i modern för- genom att ge barnen en rik och stimulerande skolepedagogik, var t.ex. lekens avgörande barndom. I detta ingick de i en tradition betydelse för barnets utveckling och att barn som sträcker sig från början av 1700-talets måste få arbeta med olika saker, konstruera upplysningstid till våra dagar. Deras filoso- och pröva för att på det sättet lära genom fiska utgångspunkter härstammade från Jean egen erfarenhet. Fröbel utarbetade material, Henri Rosseau och den romantiska idealis- lekar och sånger för verksamheten och han men – barnet är gott av naturen och innehål- betraktas av många som förskolans fader. ler i sig fröet till den fullkomliga människan.

13 14 Den första folkbarnträdgården inrät- tades 1904 av de berömda systrarna Ellen och Maria Moberg, verksamma vid ­Fröbelseminariet i Norrköping, som de själva startade. Folkbarnträdgården skulle vända sig till alla barn, även arbetarbar- nen mot en låg avgift eller utan kostnad. Ett syfte var att motverka de växande motsättningarna i samhället och skapa större harmoni mellan samhällsklasserna. På fotografierna ser man barn i stora grupper vid bordet, med anstaltsklä- der och snaggade huvuden mot lös- sen och vällingskålen framför sig, eller i badbaljor i rader för tvagning under överinseende av uniformsklädda sköter- skor. Andra bilder visar välklädda barn i sjömanshattar, försedda med behändiga skottkärror, krattor och spadar tillsam- mans med sina mycket eleganta lärarin- nor. Barnkrubborna och barnträdgårdarna är föregångarna till senare tiders daghem och lekskolor. Ur dessa bägge världar av fattigvård och pedagogisk filosofi växer den svenska förskolan fram. Det kom att dröja länge innan de historiska rötterna växte samman.

T. v. Barn i barnträdgården med sina lärarinnor. T. h. Systrarna Ellen och Maria Moberg. 15 Behövs barnomsorg? (1930-1960) Alva Myrdals förslag och debattinlägg på- verkade utvecklingen. I Stockholm öppnade Storbarnkammaren HSB egna lekstugor för att yrkesarbetande mödrar skulle få god och trygg tillsyn för Till förskolans historia hör också den långa sina barn. De startade även ett eget förskole- period då frågan om samhällets ansvar för att seminarium, Socialpedagogiska seminariet, bygga ut barnomsorgen diskuterades – för initiativet togs av Alva Myrdal som också blev och emot, hur och varför. Även denna del av seminariets rektor i 11 år. Seminariet skulle i historien är i mångt och mycket kvinnornas. första hand täcka behovet av utbildad per- Debatten om den svenska förskolan startade sonal vid de 13 HSB-lekstugor som fanns i på allvar 1932 när Alva Myrdal (1902–1986) Stockholm och de lekstugor som planerades. myntade begreppet ”storbarnkammare”. Där Men idén om en storbarnkammare i varje skulle barn till förvärvsarbetande mödrar kun- bostadsområde var än så länge långt före sin na vara den tid modern arbetade, även nattetid tid. om så behövdes, och övriga barn några timmar om dagen. Alva Myrdal ville ha bort fattigstäm- Kvinnans plats i hemmet och på arbetsmark- peln från barnkrubborna. Verksamheten skulle naden vara av god kvalitet och personalen välutbildad. Hon ansåg att småbarnens fostran var alltför Den första statliga utredningen om barnom- auktoritär både i hemmen och i barnträdgårdar sorgen genomfördes av 1938 års befolknings- och barnkrubbor. Storbarnkammaren skulle kommission som fastställde de nya begrep- vara en oas för barnen i en för övrigt föga pen daghem för heldagsomsorg och lekskola barnvänlig stadsmiljö. Barnomsorgen skulle för omsorg under kortare tid. Utredarna för- vara till för alla och ge barn från alla samhälls- ordade att den idealiska vårdformen för barn klasser samma utvecklingsmöjligheter. Den var det egna hemmet kompletterat med skulle dessutom vara avgiftsfri. Hon menade lekskola. Daghemmen var nödvändiga för att också att kommunerna borde få statsbidrag tillmötesgå behovet av kvinnlig arbetskraft, för att driva verksamheten och att staten men var egentligen inte önskvärda. borde ansvara för utbildningen av personalen.

Trafikskola i en barnträdgård i Stockholm 1947.

16 17 Men synen på kvinnan och modern vi- förpassas. I hetsiga riksdagsdebatter ifrågasat- sade sig vara högst konjunkturkänslig. Under tes daghemmen. De var för dyra och perso- andra världskriget blev kvinnan viktig, inte nalkrävande. Och var daghemmen verkligen bara som barnaföderska och husmor utan bra för barnen? De flesta män ansåg, obe- även som arbetskraft. Männen var inkallade roende av partitillhörighet, att kvinnorna och kvinnorna fick gå ut i arbetslivet och borde stanna hemma och ta hand om barnen överta männens roll i produktionen. Födelse- nu när männen var tillbaka i produktionen. talen var låga under decenniets första år. 1950-talet brukar betraktas som hemmafru- Befolkningskrisen och behovet av kvinnor decenniet framför andra. på arbetsmarknaden krävde reformer inom Medelålders och äldre män i regering och familjepolitiken. var länge emot kvinnligt förvärvsar- Befolkningsutredningen tillsattes 1941 bete. Skiljelinjerna gick mera inom än mel- under ledning av Tage Erlander som då var lan partierna. Många kvinnor i samma för- statssekretare i Socialdepartementet. Utred- samlingar stretade emot. Att mamma skulle ningen lade fram förslag om bidrag och till- vara hemma med barnen var dock långt in syn för daghem och lekskolor som ledde till på 1960-talet en förhärskande uppfattning snabb riksdagsbehandling. Debatten blev het av etablissemanget. Men mer än en ideolo- vad gällde daghemmen, men förslagen antogs gisk partiskiljande fråga var det en köns- och av riksdagen. De första statliga driftbidragen generationsfråga. En dramatisk förändring inrättades 1944. Även förskoleseminarierna skulle snart stå för dörren. fick statsbidrag och antalet utbildningsplatser utökades. Socialstyrelsen fick huvudansvaret Daghem eller familjedaghem? för barnomsorgen och dess utbyggnad. Det var inte bara riksdagsmännen som var Men efter kriget var andan under krigsår- negativa till daghem. På Socialstyrelsen sågs en som bortblåst, vad gällde kvinnors för- daghem främst som en stödåtgärd för att värvsarbete och daghemmen. Barnafödandet hjälpa familjer med problem och man var- ökade kraftigt, 1945 föddes 136 000 barn nade för att mödrar med småbarn skaffade till skillnad mot det för Sverige mer normala sig yrkesarbete. antalet runt 100 000 per årskull. Kvinnans Göta Rosén, chef för avdelningen för den plats var i hemmet och dit skulle hon åter s.k. halvöppna barnavården, förde en kamp

18 för att omhändertagna barn skulle få vård ning. Det var familjedaghemmen som skulle i fosterhem istället för på institution och byggas ut och barnomsorgen skulle i första daghemmen kom att bli liktydiga med barn- hand vara en social resurs för ensamstående hemmen. Däremot förordades varmt famil- mödrar. Utbyggnaden gick trögt, 1960 fanns jedaghemmen eller fosterdaghemmen som drygt 10 000 platser i daghem, bara 500 fler de tidigare kallades. Här var miljön hemlik än tio år tidigare. Lika många platser fanns i och framförallt fanns den goda modern där. familjedaghem. Daghem eller familjedaghem blev en av de mest debatterade frågorna under lång tid. Lekskolan , som vid denna tid var Till skillnad mot daghemmen var lekskol- ombudsman för LO, var en av dem som drev orna aldrig föremål för något ifrågasättande. på utvecklingen av daghemmen. I sin bio- Det ansågs allmänt att några timmar per dag grafi säger hon; av pedagogisk verksamhet var bra för barns - Det fanns en klyfta mellan oss och Social- utveckling och fostran. Kommunerna sat- styrelsen. Göta och hennes medarbetare ville sade också hellre på de billigare lekskolorna. satsa på familjedaghem. LO och AMS ville ha 1948 hade 10 procent av 4–7-åringarna plats barnstugor. Det ledde till att barnstugeutbygg- i lekskola i Stockholm och 4,5 procent av naden förvandlades från en social fråga till en 0–7-åringarna i daghem. 80 procent av dag- arbetsmarknadsfråga. hemsbarnen kom från socialgrupp tre. Under För LO:s kvinnoråd var daghemsfrågan 1950-talet byggdes lekskolorna ut kontinuer- under hela 50-talet en huvudfråga. Många ligt och barnantalet ökade från 19 000 till grupper i samhället behövde övertygas, inte 28 000. minst de manliga medlemmarna där ton- gångarna var helt andra; Vi ska ha sådan lön Vårdnadsbidrag? att vi kan försörja våra kvinnor och ge dem ett anständigt liv. Våra barn ska inte behöva Under första delen av 1960-talet var reger- vara på institution. ingen vacklande i familjepolitiken – höjda I regeringens proposition till riksdagen barnbidrag och/eller daghemsutbyggnad 1949 fanns förslag om en satsning på dag- fanns med i diskussionen. Ingemar Lindberg, hem. Men riksdagen hade en annan uppfatt- tidigare statssekreterare i Socialdepartemen-

19 20 tet, beskriver i Den nya familjens tid, (2001), kraftsreserven, de hade allt mer skaffat sig hur debatten startade om en ny familjepoli- utbildning och allt fler ville också yrkesarbeta. tisk stödreform – ett vårdnadsbidrag. Denna Kvinnors krav på frigörelse blev nu ett nav i fråga hade sin upprinnelse vid denna tid- en växande demokratiseringsprocess, kvinnor punkt och en ny konfliktlinje mellan höger krävde jämställdhet, att få delta i arbetsliv och och vänster tycktes forma sig. En socialde- samhällsliv på lika villkor, bidra till familjens mokratisk arbetsgrupp med Tage Erlander försörjning och ha ett eget yrkesliv utanför i spetsen förordade att ett vårdnadsbidrag hemmet. De fick också stark draghjälp av det infördes. En ledande yngre högerpolitiker rådande konjunkturläget – kvinnorna var nöd- skrev däremot kritiskt att ett vårdnadsbidrag vändiga på arbetsmarknaden. skulle innebära ett socialistiskt system. Detta ledde i sin tur till ett akut behov Åtta år senare hade de båda partierna bytt av organiserad barnomsorg. Särbeskattning hållning med varandra. 1972 lade moderaterna infördes, en grund lades för kvinnors själv- fram ett detaljerat förslag till vårdnadsbidrag. försörjning och barnomsorgen började nu Nu var socialdemokraterna huvudmotstån- byggas ut på allvar. Under decenniet ökade dare till samma förslag. Debatten om vård- platserna i daghem och familjedaghem från nadsbidraget kom att bli bestående genom 20 000 till 60 000 platser, lika fördelade i decennierna.­ bägge verksamhetsformerna. 1963 förlängdes föräldraförsäkringen, som då kallades moder- 1960-talets högkonjunktur – en startpunkt skapspenningen, från tre till sex månader. När 1960-talet var över hade Sverige tagit 1960-talet präglades av en växande högkon- ledningen i Europa i utvecklingen av en ny junktur som snabbt ledde till ett skriande familjepolitik. Utbyggd barnomsorg och behov av arbetskraft. Nya bostadsområden föräldraförsäkring blev socialdemokrater- växte upp runt de större städerna. Arbets- nas konsekventa strategi för de kommande kraft värvades i andra länder; främst från decenniernas familjepolitik. Vänsterpartiet Jugoslavien, Grekland och Finland. Men de och folkpartiet bidrog till breda uppgörelser svenska kvinnorna var ändå den stora arbets- i riksdagen.

Gertrud Sigurdsen arbetar på LO i början av 50-talet.

21 Familjen Palme i radhuset i Vällingby 1969.

Det var , radikal och jämställd generationsväxlare i regeringen, som var initiativtagaren och den drivande kraften bakom det samhällsbygge som hade inletts och som barnomsorgen blev en hörnsten i.

22 1968 års Barnstugeutredning och den för- behovsprövat, många barn hade ensamstående sta förskolelagen mammor. Lekskolorna för hemmabarnen i 5–6-årsåldern levde kvar i den romantiska En utredning för den moderna barndomen Fröbelandan, ofta med inslag av gamla hant- I en tid av vänsterrörelser, ungdomsrevolter, verk – sy korsstygn, kärna smör, tova garn och kårhusockupationer och föräldrars alltmer arbeta med träslöjd. Den förhärskande upp- uttalade krav på daghem tillsätter statsminis- fattningen var att barn är sociala varelser först ter Tage Erlander 1968 års Barnstugeutred- vid fyra års ålder. Daghemmen betraktades ning under ledning av och fortfarande av många som något av ett nöd- senare Mats Hellström. Enligt direktiven ska vändigt ont. man främst inrikta arbetet på barnstugornas En mastodontutredning på drygt 1000 pedagogiska innehåll, allmän verksamhet för sidor lägger grunden, ideologiskt, pedago- 5–6-åringar och barn med handikapp. Men giskt och organisatoriskt, för en omfattande utredningen växer, året därpå kommer barnomsorgsutbyggnad i kommunerna. tilläggsdirektiv om att utarbeta riktlinjer Utredningen hade samlat vad landet hade för kommunal barnomsorgsplanering och av progressiva experter för sitt arbete. Den ge förslag till hur barnstugorna på ett tidigt vetenskapliga grunden utgjordes av Jean Pia- stadium ska komma in i stads- och bygg- gets (1896–1980) utvecklingspsykologi och nadsplaneringen. 1970 får utredningen ytter- Erik Homburger Erikssons socialpsykologiska ligare direktiv att utreda utbildningsfrågorna. forskning om det växande barnet. Arbetslag, Hur såg daghemmen ut vid tiden för åldersblandade barngrupper, integration och barnstugeutredningen? De stod ofta under normalisering av barn med funktionshinder, ett auktoritärt ledarskap med hierarkier av dialogpedagogik, temaarbeten, lekens be- personal och barn indelade i åldersgrupper, tydelse, lokalernas utformning, pedagogiskt späd,- kolt,- mellan- och stora barn, med ut- material och föräldrasamarbete förs fram i gångspunkt i dåtidens utvecklingspsykologi utredningen. Allt syftande till en kraftfull som menade att barns utveckling berodde på demokratisering av verksamheter för barn och inre mognad i lagbundna steg. Kost, vila, hy- en progressiv pedagogik för likvärdiga upp- gien och utevistelse fästes det stor vikt vid. växtvillkor. Att få en daghemsplats var fortfarande starkt

23 Dialogpedagogik, arbetslag och åldersblandade ter till förskolläraren. Arbetslagstanken kom barngrupper också i enlighet med tidsandan att starkt ifrå- Dialogpedagogiken som fördes fram från ut- gasätta ledarskapet. Behövdes det överhuvud- redarna innebar en ömsesidig relation mellan taget föreståndare i daghemmen? Kunde inte aktiva pedagoger och barn, byggd på respekt beslut fattas kollektivt? Arbetslaget har levt för barnet, att se barnet och ha tilltro till bar- kvar och vidareutvecklats i förskolan som en nets förmåga, nyfikenhet och lust att lära. In- av grundpelarna för det pedagogiska förhåll- spirationen till dialogpedagogiken hade utre- ningssättet. På sikt kom det dock aldrig att på darna hämtat från den brasilianska filosofen allvar ersätta den ansvariga chefsrollen. Paulo Freires alfabetiseringsarbete bland fat- Ett annat förslag som fick genomslag var tiga bönder i Latinamerika. Omvårdnad och de åldersblandade barngrupperna; dvs. små- omsorg skulle i förskolan integreras med det barnsgrupper för barn upp till tre år och s.k. pedagogiska arbetet. Även mycket små barn syskongrupper för de äldre barnen. Här var skulle uppmuntras att delta i och påverka sin syftet att barn skulle kunna hitta kamrater vardagliga tillvaro och därmed få möjlighet oavsett ålder, de äldre vara förebilder för de att utveckla sin sociala kompetens i demo- yngre och hjälpa dem i vardagliga situationer kratisk anda. Det pedagogiska arbetet skulle och att jämförelser mellan barns prestationer läggas upp i teman, inte ämnen, utifrån barns inte skulle göras. Barn skulle lära sig att sam- egna visade intressen, miljön skulle inbjuda arbeta, inte konkurrera. Barn med fysiska, till självverksamhet, kreativitet och lek. Barn- psykiska eller sociala handikapp skulle lätt- stugeutredningen bröt radikalt med såväl are kunna ingå i de vanliga barngrupperna skolans då rådande förmedlingspedagogiska när dessa inte var åldersindelade, vilket var tradition som med barnstugornas avvaktande ytterligare ett epokgörande ställningstagande hållning till barns egna mognadsprocesser. av utredningen. Demokrati, jämställdhet och Ett av utredningens förslag var att perso- solidaritet skulle prägla verksamheten och nalen skulle bilda arbetslag och genom sitt ges konkreta uttryck i barnens vardagliga samarbete utgöra en demokratisk förebild för fostran. Barnstugeutredningens ideal här- barnen. På så sätt ville man också bryta den vidlag fick stor betydelse för förskolans hela tidigare arbetsfördelningen där barnskötarna utveckling. ofta fungerade som underordnade assisten-

24 Förskola god jord. Nu var tiden mogen för den stora förskolereformen vars utgångspunkter var Barnstugeutredningens ambition var att föra att det var samhällets sak att skapa förutsätt- samman traditionerna från daghemmen och ningarna för alla föräldrar att kunna förena lekskolorna till en gemensam verksamhet familjeliv och förvärvsarbete. under benämningen förskola. Organisato- Förskoleverksamhetens uppdrag gent- riskt kunde verksamheten bedrivas som hel- emot barnfamiljerna skulle vara att till en tids- eller deltidsförskola, men det var bara skälig kostnad tillhandahålla en pedagogiskt den tidsmässiga förläggningen under dagen kvalitativ verksamhet som omfattade barns som skulle skilja verksamheterna åt, inte det fostran, omsorg och omvårdnad. Förskolan pedagogiska innehållet. Förskolan skulle vara skulle även vara ett stöd för barn med fysis- till för alla barn, även barn med olika typer av ka, psykiska eller psykosociala problem och funktionsnedsättningar, av vilka många tidi- utjämna skillnader i uppväxtvillkor. gare oftast vistats på särskilda institutioner. Den första lagstiftningen på området Familjedaghemmens roll behandlades – Förskolelagen, som trädde i kraft 1975 – också av utredningen, som såg dem främst innebar förskola för sexåringar, avgiftsfri 525 som ett komplement under utbyggnaden av timmar om året, planmässig utbyggnad av förskolan. Privata dagmammor var fortfaran- förskoleverksamheten i varje kommun för de i majoritet, men alltfler kommuner hade barn med förvärvsarbetande eller studerande börjat kommunalisera familjedaghemmen. föräldrar, förtur till plats för barn i behov av I enlighet med sina direktiv tog utred- särskilt stöd och uppsökande verksamhet. ningen även ställning till behovet av utbygg- Förskola kunde bedrivas i form av daghem nad, hur behovsberäkningar av platser skulle eller deltidsgrupp, men i samlingsbegrep- göras, till kommunal planering och till allmän pet förskoleverksamhet innefattades även förskola. familjedaghemmen.­ Terminologin skapade en del förvirring genom åren, framför allt i Den första förskolelagen förhållande till familjedaghemmen. Barnstugeutredningens betänkanden togs Med förskolelagen blev förskoleverksam- emot 1972 av den unge statsministern Olof heten en lagfäst kommunal uppgift med Palme, själv småbarnspappa, och den föll i skyldighet för kommunerna att svara för den

25 planmässiga utbyggnaden. I ett par decen- slutades även om en reformering av förskol- nier framåt var det i princip innehållet i den lärarutbildningen. Utbildningen som sedan första förskolelagen, dvs. utbyggnadslagen, 1962 bedrivits vid statliga seminarier fördes som kom att gälla. 1995 ersattes den med en över till högskolan, förlängdes från fyra till annan utvidgad och mer preciserad lagstift- fem terminer och förändrades både till form ning om skyldighet för kommunerna, inte och innehåll. Antalet utbildningsplatser som tidigare att bygga ut, utan att faktiskt ökade under 70-talet från knappt 2000 per tillhandahålla plats utan oskäligt dröjsmål. årskull till nära 5000. Socialstyrelsen gav ut detaljerade råd och Socialstyrelsens råd och riktlinjer riktlinjer och tog fram arkitektritningar över typbarnstugor samt hur dessa borde inredas Socialstyrelsen fick den helt dominerande rol- och utrustas. Lokalerna ägnades omfattande len i att implementera barnstugeutredningens rådgivning. Varenda daghemsavdelning mät- nya idéer om dialogpedagogik, arbetslag och tes noggrant för att antalet statsbidragsberät- åldersblandade barngrupper genom egna pro- tigade platser skulle kunna fastställas. Den gressiva konsulter ute i landet. En omfattande s.k. ytnormen på 9,5 kvadratmeter fri yta per försöksverksamhet startades på regeringens plats var centralt fastställd. uppdrag. Alla som arbetade inom förskolan Det fanns fortfarande en viss osäkerhet fick 40 timmar fortbildning och ett omfat- om hur en så omfattande verksamhet som tande informationsmaterial utarbetades bland det nu skulle bli fråga om kunde påverka annat i form av arbetsplaner. Att så radikalt barnens utveckling. Internationella erfaren- lägga om stora delar av verksamheten orga- heter eller jämförelser fanns knappast att nisatoriskt, ideologiskt och pedagogiskt var tillgå vid denna tid, inte heller forskning av en inte helt smärtfri process och fort skulle någon större omfattning. Rekommendatio- det gå. Något eget dialogpedagogiskt förhåll- ner runt kvaliteten blev därför försiktiga. ningssätt hann knappast Socialstyrelsens alla Barngrupperna borde vara 10–12 barn i konsulter med. Ett generations- och kultur- småbarnsgrupp med två vuxna per fem barn skifte blev på ganska kort tid tydligt ute i och 15 barn i syskongrupp med en vuxen verksamheterna, vilket också ledde till mot- per fem barn. Här skilde sig Socialstyrelsen sättningar och diskussioner. från Barnstugeutredningen som ansåg att För förskolereformens förverkligande be-

26 20-barnsgrupper skapade bättre möjligheter Familjestödsutredningen blev den tidi- att arbeta flexibelt med större eller mindre gare familjeministern Camilla Odhnoffs grupper av barn i samma och olika åldrar. speciella skötebarn. Den tillsattes 1974 för Den viktiga inskolningen av barnen skulle att utreda de pedagogiska förutsättningarna ges ordentligt med tid. Riktlinjerna för för- för de yngsta barnen i daghem. Med stöd av äldrasamarbetet var ambitiösa. Kommunerna egen och andras forskning påvisade familje- lyssnade villigt, det var fortfarande en ny stödsutredningen att små barn kan ha djupa verksamhet för dem. Råd och anvisningar, relationer till fler människor än modern och och de var många, togs tacksamt emot och att de primära relationerna till föräldrarna följdes till punkt och pricka. vidhålls fast barnet är i daghem. Pappornas Även om Socialstyrelsens rådgivning så betydelse för sina barn lyftes fram på ett småningom kom att kritiseras som överdrivet nytt och radikalt sätt. Även små barn kny- ängslig och detaljerad är det ett faktum att ter sociala kontakter med varandra och har grundkvaliteten blev hög, jämn och likvärdig behållning av samvaro med andra barn. Ut- över hela landet, i storstad som i glesbygd. För- redningen visade på vikten av hög kvalitet i visso var det resultatet av ett tydligt regelverk verksamheter med de yngsta barnen, inskol- på nationell nivå under den första uppbygg- ningens betydelse och föräldrarnas delaktig- nadsfasen. het och medansvar i daghemmen. De ålders- blandade barngrupperna ville utredningen De yngsta barnen sträcka ännu längre till att omfatta hela förskoleåldern. Föräldrakooperativ fördes 1970-talet är utredningarnas decennium. På fram som en alternativ verksamhetsform. sedvanligt svenskt maner utreds frågor nog- Även om forskningen på området var grant, remissbehandlas och bildar underlag för otillräcklig talade erfarenheterna för, menade beslut och reformer. Förutom den omfattande utredningen, att det goda daghemmet med barnstugeutredningen blir en rad frågor om en utbildad personal som samarbetar med fritidshem, invandrarbarn, samverkan mellan föräldrarna, planerar det pedagogiska arbetet förskola och skola, barn med funktionsned- och gör verksamheten verklighetsanknuten sättning, föräldrautbildning och uppsökande­ och innehållsrik är en bra uppväxtmiljö för verksamhet föremål för utredning. barn och ett gott komplement till hemmet.

27 Familjeminister Camilla Odhnoff 1973.

28 Föräldraförsäkringen nierna, kom allt eftersom den byggdes ut att tillsammans med en förskola av hög kvalitet En annan fråga som familjestödsutredningen bli socialdemokraternas och vänsterpartiets fick på sin lott gällde föräldraförsäkringen. svar på borgerlighetens vårdnadsbidrag. Även denna internationellt sett unika reform Principen att såväl mammor som pappor inom familjepolitiken skulle stegvis komma ska kunna utnyttja dagarna i föräldraförsäk- att byggas ut i rask takt. ringen och att den ska kunna användas för Tre månaders allmän moderskapspenning att gå ner i arbetstid utan inkomstförlust när hade införts 1955. 1963 förlängdes den till barnen är små, bygger dock på en helt an- sex månader och 1975 till nio månader, då nan ideologisk grund än det vårdnadsbidrag den omvandlades till en föräldraförsäkring som främst vänder sig till en i övrigt försörjd genom att också papporna fick möjlighet hemmaförälder. att utnyttja den. Som ett resultat av familje- Mannens roll i familjen fanns också med i stödsutredningens förslag förlängdes föräld- jämställdhetsdebatten under 70-talet. På de raförsäkringen 1978 till tolv månader – nio traditionellt mansdominerade arbetsplats- månader med föräldrapenning samma som erna sågs det med en hel del misstro på att sjukpenningen och tre månader med ett ga- även männen förväntades ta del av arbetet rantibelopp, lika för alla. Föräldraförsäkring- med hem och barn. En mycket liten andel av en skulle även kunna användas för arbetstids- föräldraförsäkringen utnyttjades av en myck- förkortning till och med barnets första skolår et liten andel av papporna till att börja med. och innebar rätt att under denna tid arbeta Tidsstudier gjordes som visade att männen 75 procent av normal arbetstid. Generösa deltog i hushållsarbetet i ringa omfattning, regler för vård av sjukt barn infördes också något mer tid ägnades barnen. inom föräldraförsäkringen. Denna konstruk- I sitt anförande om jämställdhet för kvin- tion av föräldraförsäkringen har behållits och norna, vid den socialdemokratiska partikon- byggts ut ytterligare genom åren till dagens gressen 1972, säger Olof Palme; 480 dagar. - Även om man skulle bygga all världens daghem och finaste bostadsmiljöer, åstadkom- Mannens roll mer man ändå inte frigörelse för kvinnorna, Föräldraförsäkringen, aktuell genom decen- om inte arbetet i hemmet uppdelas mellan man

29 Hoa-Hoa och bebin, affisch om föräldraförsäkringen 1976.

30 och kvinna på ett förnuftigare sätt än hittills alla och Daghem vill vi ha och dom ska vara och om inte attityderna till vad som är manliga bra. T.o.m. i riksdagen trängde sig föräldrar och kvinnliga uppgifter förändras. in med småbarn på armen. En av de unga 1975 tog papporna ut 3 procent av da- aktivisterna var Ulla Nordenstam, numera garna i föräldraförsäkringen, 1992 knappt undervisningsråd på Skolverket; 10 procent och år 2004 utnyttjade männen - Vi hade vanliga jackor på oss när vi gick endast 19 procent av dagarna. in och satte oss på riksdagsläktaren. Sen tog vi Den första pappamånaden infördes 1994 av oss jackorna. Vi var alldeles tysta. Men un- av den folkpartistiske socialministern Bengt der jackorna hade vi vita t-shirts med vår pa- Westerberg och den andra 2002 av den social- roll ROPEN SKALLA DAGHEM ÅT ALLA demokratiska socialministern Ingela Thalén. en röd bokstav på var och en. Min t-shirt var utan bokstav, jag var bara ett av mellanrum- men, så jag kunde väl egentligen inte ställas till Utbyggnaden på 1970-talet ansvar. Ropen skalla daghem åt alla Överenskommelsen mellan stat och kommun Antalet förvärvsarbetande mödrar ökade långt snabbare än det fanns platser i barn- Trots att det rådde stor daghemsbrist och omsorgen. 1970 var nära hälften av små- trots att föräldraförsäkringen än så länge bara barnsmammorna förvärvsarbetande, men omfattade sex månader, vidhöll regeringen andelen barn med plats i barnomsorgen var konsekvent sin politik som byggde på just knappt nio procent. Tio år senare arbetade dessa två komponenter. Utbyggnaden av 70 procent och ändå hade bara drygt 30 barnomsorgen blev den allt dominerande procent av barnen kommunal barnomsorg. uppgiften inom familjepolitiken under de Tvåförsörjarfamiljen hade snabbt blivit en kommande tjugo åren, dvs. den tid det skulle norm – en samhällsomvandling utan mot- komma att ta innan målet om full behovs- stycke. Föräldrarna i 68-generationen drev täckning kunde sägas vara nått. själva på daghemsutbyggnaden. Demonstra- Genom en överenskommelse 1976 mellan tionstågen avlöste varandra på gator och torg regeringen och Svenska kommunförbundet under paroller som Ropen skalla daghem åt beslutades om ett utbyggnadsprogram för barnomsorgen för den närmaste femårsperio-

31 Föräldrar och barn demonstrerar för daghem och fritidshem 1975.

32 den, som omfattade 100 000 nya daghems- Platsbrist trots allt platser, 50 000 nya platser i fritidshem och Trots att det första decenniet av barnom- en utbyggnad av familjedaghemmen. Ett nytt sorgsutbyggnad innebar en kraftig ökning statsbidrag med kraftigt höjda och värdebe- av antalet platser betraktades barnomsorgen ständiga statsbidrag infördes i form av dels långt ifrån som en rättighet – snarare var det ett anordningsbidrag, dels ett driftbidrag som ett privilegium att få en plats för sitt barn. utgick per plats. Finansieringen av statens Kommunerna använde sig av olika kösy- kostnader klarades genom en särskild arbets- stem för att åstadkomma någon sorts ord- givaravgift. ning och rättvisa i platsfördelningen, men Kommunerna byggde barnstugor så det grundproblemet kvarstod att behovet växte knakade. Men ju mer de byggde ut desto långt snabbare än tillgången. Förturer för de längre blev köerna. Behovet tycktes omättligt. mest behövande förekom – barn i behov av Lägenhetsdaghem började inrättas i brist på särskilt stöd hade laglig rätt till förtur, en- tomtmark och föräldrakooperativ startades samstående och de som arbetade inom vissa av driftiga föräldrar i brist på kommunala bristyrken kunde få gå före, men annars var daghem. Under decenniet ökade antalet barn det kötiden som gällde och den kunde röra i daghem från 33 000 till 135 000, antalet sig om år. barn i familjedaghem från 32 000 till 125 000 Vem tog då hand om barnen som inte fick och antalet barn i fritidshem från 6 500 till 42 plats? Det var framför allt den s.k. informella 700. Deltidsgrupperna – de forna lekskolorna – barnomsorgen, huvudsakligen privata dag- ökade med 43 000 barn, mest fem- och sexår- mammor som i brist på annat stod för en stor ingar, fram till 1977. Därefter minskade antalet del av barnomsorgen under denna tid. ”Svarta barn i denna verksamhetsform.­ 1980 fanns dagmammor” försvinner dock så småningom, dessutom 310 öppna förskolor, den nya verk- anställs av kommunen, utbildas, får lön, beta- samhet som barn och vuxna kunde besöka lar skatt och dagbarnvårdare etableras där- tillsammans. med som yrke. Det pusslas också med hjälp I Stockholm öppnades en förskola i av släktingar, grannar och tillfälliga barnvak- veckan och staden hade option på alla lediga ter. Far- och morföräldrar är fortfarande en lägenheter i fastigheternas bottenplan för att resurs, men avstånden kunde vara långa och först inspektera om de kunde fungera som snart befinner sig även den äldre generatio- daghemslokaler.

33 nens kvinnor i arbetslivet - mormor försvin- daghem för sin personal. Dessa särlösningar ner så småningom som omsorgsform ur försvinner så småningom allt eftersom kom- statistiken. Behovet av nattomsorg uppmärk- munerna bygger ut och platstillgången ökar. sammas allt mer av kommuner och arbets- givare. Barn sover i sjukhusens sköljrum på Statsbidraget som driv- och styrmedel nätterna medan mamma har nattjouren och i bilens baksäte ligger barn och sover medan Kostnader och kommunal tillväxt föräldrarna avlöser varandra vid nattskiftet. För föräldrakooperativen utgick statsbi- En stark drivkraft för kommunerna att bygga drag, först med ett lägre belopp, därefter ett ut barnomsorgen, särskilt inledningsvis, var likvärdigt belopp som för den kommunala den nära kopplingen till kommunal tillväxt verksamheten. Diskussionen inledningsvis och ökade skatteintäkter. Argumenten när rörde sig om orättvisan i att somliga kunde man ville locka människor och företagande ta sig förbi kön, att föräldrarnas arbetsplikt till kommunerna blev inte bara ett bra bo- gjorde att arbetstillfällen togs från framför ende, skola och friluftsliv, utan också erbju- allt Kommunalarbetarförbundets med- dande om närhet till barnomsorg av hög lemmar och bristen på professionalitet i kvalitet. Om ovanan vid daghemmen till en föräldrarnas arbeten i kooperativen. Men början ledde till protester när sådana etable- verksamhetsformen vann i aktning, föräld- rades i bostadsområdena, vändes det snabbt rasamarbetet blir så småningom något av en till en fördel att ordnad barnomsorg fanns på förebild för de kommunala daghemmen. platsen. Snart planerades inte ett nytt om- Frågan om var daghemmen skulle lokali- råde utan att också barnomsorgslokaler fanns seras, vid arbetsplatserna eller i bostadsområ- med på ritningarna. dena, hade barnstugeutredningen tagit ställ- Den andra drivkraften för såväl utbygg- ning till. Det var i barnfamiljernas närmiljö naden av förskoleverksamheten som utveck- med nära anknytning till hemmet som föror- lingen av den under de första decennierna dades, där daghemmen kunde bli en naturlig var den stabila finansieringen. Statens andel del av bostadsområdet. Vissa arbetsplatser av förskolans kostnader var inledningsvis li- erbjöd dock sina anställda särskilda daghem. ten. Det första driftbidraget på 40-talet täck- En del större sjukhus anordnade nattöppna te tre procent av kostnaden och ökade till

34 nio procent 1950. Under 1970-talet, då be- kosthållning, visst utrymme per barn, högsta slutet om full utbyggnad tagits, höjdes stats- antal barn i grupperna och tider för öppet- bidraget kraftigt till omkring 45 procent av hållande. Detta var viktiga styrfaktorer för driftskostnaderna. Kommunernas andel var en likvärdig grundkvalitet i uppbyggandet av ungefär densamma, medan föräldrarna stod förskoleverksamheten, så länge kommunernas för cirka 10 procent av kostnaden. Denna för- kunskaper om förskolan var bristfälliga. delning av kostnaderna mellan stat, kommun Kommunernas behov av att maximera och brukare blev bestående ända fram till sina intäkter gjorde att minsta förändring i 1992 då statsbidraget till kommunerna för- statsbidragsreglerna gav omedelbar effekt. ändrades radikalt från att vara specialdestine- Detta fenomen kom också till flitig använd- rat till att bli ett generellt statligt utjämnings- ning under hela denna period. Efter hand bidrag. Under perioden 1975–1990 ökade de som förskoleverksamheten ökade i omfatt- totala kostnaderna för barnomsorgen från 2,9 ning blev det dock nödvändigt att förenkla till 35 miljarder kronor. Ingen annan samhälls- administreringen av bidraget. Socialstyrelsen sektor kunde tillnärmelsevis uppvisa en sådan kunde knappast hinna med att godkänna varje expansion som den barnomsorgen genomgick. daghem i den rasande takt som de nu bygg- Att relationen mellan Finansdepartementet des ut. Allt fler regler och kontroller slopades och Socialdepartementet understundom blev och kommunernas självbestämmande ökade. ansträngd säger sig självt. Statsbidraget användes dock även fortsätt- ningsvis som styrmedel gentemot kommu- Öronmärkta statsbidrag nerna, när det gällde att utveckla barnomsor- gen i en viss riktning; 1977 infördes det första Statsbidragen var specialdestinerade, presta- bidraget till hemspråksstöd i förskolan, ett tionsrelaterade och utan kostnadstak, de beräk- förenklat enhetsbidrag per 15 inskrivna barn nades årligen – och överskreds. Bidragen rekvi- infördes 1988, liksom ett schablonbidrag för rerades av kommunerna från Socialstyrelsen barn i behov av särskilt stöd och ett särskilt på grundval av de redovisningar av platsantalet bidrag till fortbildning av personal. som uppmätts under det gångna året. Under När det visade sig att LO-gruppernas de första åren av utbyggnad knöts bidraget till barn var underrepresenterade i daghemmen, krav på pedagogiskt utbildad personal, god främst beroende på att öppethållandena

35 inte var anpassade till dessa gruppers be- nadsutjämningssystem mellan kommunerna. hov, infördes raskt ett extra driftbidrag till Det innebär att ett stort antal specialde- nattöppna daghem med 150 000 kronor per stinerade statsbidrag tas bort och den s.k. avdelning. Senare blev även daghem med kommunpåsen införs – hela statsbidraget förlängt öppethållande med minst tre timmar fördelas som en klumpsumma utan särskilda utöver den gängse öppettiden 6.30–18.00 el- villkor för användandet. Kommunerna ska nu ler minst sju timmar varje lördag och söndag, själva, utifrån gällande lagstiftning, få använda berättigade till ett extra bidrag på 75 000 kr medlen utifrån sina egna prioriteringar. Det per avdelning. kommunala självstyret blir långtgående sedan Denna form av politisk detaljstyrning reformen införts 1993. genom statliga bidrag ter sig kanske otänkbar När ekonomin vänder uppåt igen i början i dag, men styreffekten var odiskutabel. När av 2000-talet införs vissa öronmärkta bi- de specialdestinerade statsbidragen för barn- drag inom både förskola och skola. Särskilda omsorgen avskaffades i början av 1990-talet statsbidrag införs för kvalitetssäkring och blev det istället lagregleringen av verksam- personalförstärkningar. Kommunförbundet heten som utvidgades och fick en avsevärd har svårt att acceptera återtåget. Men nu skärpning. används statsbidraget återigen som styrmedel för en önskvärd utveckling. Kommunpåsen I december 1991 lägger Kommunaleko- Bättre resursutnyttjande (1976-1985) nomiska kommittén fram ett sedan länge diskuterat förslag om en radikal förändring Regeringsskifte med fortsatt barnomsorgsut- byggnad av de statliga bidragen till kommunerna. De tidigare specialdestinerade statsbidragen till Hösten 1976 tillträdde en borgerlig regering skola och barnomsorg och andra kommunala för första gången på 40 år. I regeringsför- verksamheter ska ersättas med ett generellt klaringen gavs löfte om behörighetsbestäm- bidrag och därutöver ett inkomst- och kost- melser för förskollärare och normer för per-

36 sonaltäthet och gruppstorlek inom förskolan. Ytnormen slopas – ökad kommunal frihet Tanken var att kraven skulle kopplas till stats- Socialdemokraterna återkommer i regerings- bidragsgivningen och en översyn av statsbidra- ställning 1982. Tiden i opposition hade på gets konstruktion gjordes inom Socialdepar- barnomsorgsområdet ägnats åt att inrätta tementet. Förslagen genomfördes dock inte. och driva en barn- och ungdomsdelegation I stället förenklades bidragsgivningen ytterli- under ledning av partiordförande Olof Palme gare. Den lagstadgade allmänna förskolan för och att motionera om behovet av fortsatt sexåringarna var nu införd och det fanns en utbyggnad samt att utveckla det pedagogiska överenskommelse mellan stat och kommun innehållet i förskolan. att statsbidrag inte längre skulle utgå. För Kostnaderna för barnomsorgsutbyggna- driftbidrag till daghem krävdes att de hölls den rusade iväg. Köerna tycktes fortfarande öppna minst sju timmar per dag mot tidigare inte minska. Socialstyrelsens regelverk bör- fem timmar. Femtimmarsgränsen hade lett jade gå kommunerna på nerverna. Var det till att allt fler s.k. halvdaghem hade inrättats verkligen nödvändigt med dessa stelbenta och drevs med fullt driftbidrag, vilket täckte ytnormer och allt annat regelverk man måste merparten av kostnaderna. Samma år infördes följa? Det blev alltför kostnadsdrivande med det första bidraget till hemspråksstöd för sex- alla påbud. Konjunkturen hade börjat vika. åringar. Regeringen behövde åstadkomma tillväxt, Något vårdnadsbidrag föreslogs inte av inflationsbekämpning och minskat budget- den borgerliga regeringen. Hemmets bety- underskott. Bättre resursutnyttjande inom delse för barnens omsorg och fostran fram- barnomsorgen blev ett krav, både av ekono- hölls i allmänna uttalanden. En föräldraut- miska skäl och för att snabba på utbyggna- bildning knuten till barnavårdscentralerna den. Vissa åtgärder vidtogs. utvecklades. Socialminister lägger Aktiviteterna på Socialstyrelsen fortsatte att fram sin proposition 1984 om statsbidrag vara omfattande och intensiva. Man hade nu till barnomsorg och social hemhjälp. Syftet börjat ett brett upplagt arbete med innehållet i med den var att begränsa den automatiska förskolan i form av ett pedagogiskt program. ökningen av statsutgifterna ”utan att de pe- dagogiska och sociala målen åsidosätts”. De tidigare så generösa reglerna för statsbidrag

37 stramades nu åt något och differentierades statsbidragsberättigad, även barnskötarna. ytterligare. Möjligheterna att få bidrag för tomma platser försvann, bidragen knöts till Utvecklings- och förnyelsearbete antal inskrivna barn i stället för fastställda Slutligen avsattes en rejäl slant till utveck- antal platser, luft pressades ur systemen. lings- och förnyelsearbete inom barnomsor- Åtstramningarna åtföljdes av ett beslut gen. Medel på 30 miljoner kronor om året, om ökad kommunal frihet. Socialstyrelsen togs inom det befintliga statsbidraget för skulle inte längre detaljstyra barnomsorgen detta ändamål och fördelades av regeringen med råd och riktlinjer. Den för kommunerna efter ansökan från kommunerna. så irriterande centrala ytnormen slopades, Vad ville man förnya? Gärna projekt liksom den pedagogiska normen om högsta som syftade till effektiviseringar och ratio- antal barn per avdelning. I klartext innebar naliseringar. Nya billigare driftformer, mer det att kommunen avgjorde själv hur många differentierat öppethållande efter behov, barn som skulle finnas på varje daghemsav- decentraliserat rambudgetansvar ut till för- delning. Propositionen var full av påpekande skolorna själva, kommunala resultatenheter, om att slopandet av vissa statliga regler effektivare och snabbare intagningsregler och inte fick leda till en kvalitativ utarmning av platsfördelning – kanske rentav datoriserade förskolan och att kommunen måste göra sina system. egna lokala bedömningar av resursbehoven. Vad fick man? En del sådant förvisso, Ytnormens och de pedagogiska normernas men också projekt om det som förskolorna avskaffande diskuteras dock långt in i nästa redan var bra på; utvecklingsarbete runt sekel. det pedagogiska innehållet, barn i behov av 1984 infördes också ett personalbidrag till särskilt stöd, kulturprojekt om musik, drama alla anställda i barngrupp. Bidraget motsva- och skapande verksamhet. Vad man framför rade ungefär 25 procent av lönekostnaderna allt fick var ett förnyat engagemang och en och var inte som tidigare knutet till enbart goodwill i kommunerna, hos både politiker, förskollärartjänster. Detta var inte helt okon- tjänstemän och personal i barnomsorgen. I troversiellt, särskilt inte från förskollärarfack- varje kommun pågick utvecklingsarbeten ligt håll. Det innebar att all personal nu blev med stöd av det särskilda bidraget. Barnom- sorgen stod högt på den kommunalpolitiska

38 Socialminister Sten Andersson i riksdagen.

39 agendan. Man visade framfötterna, man Privata alternativ? (1980 –1990) var progressiv. Varhelst i landet som social- ministern drog fram fanns det kommuner Kommunaliseringen och förskolor som ville visa upp sig. Trots Barnomsorg som till en början bedrevs helt att medlen tagits inom ramen för det redan på privata initiativ och med skiftande kva- befintliga statsbidraget upplevdes initiati- litet, kom så småningom att alltmer betrak- vet som positivt och vitaliserande för hela tas som en samhällelig uppgift. Staten och verksamheten. Efter några år överlämnades kommunerna åtog sig en allt större del av bidraget till Socialstyrelsen att administrera, finansieringen och daghem och lekskolor med syftet att utvecklings- och förnyelsear- övergick successivt i kommunal regi. Kom- bete skulle bli ett reguljärt inslag i förskole- munaliseringen av barnstugorna hade starkt verksamhet och skolbarnsomsorg. stöd från kommunerna själva och de fackliga Det här sättet att bedriva utvecklingsarbe- organisationerna. Behovet av en sammanhål- te var nytt och mycket uppmärksammat och len kommunal planering var det främsta skä- resulterade i en doktorsavhandling. Gunilla let bakom kommunaliseringen, liksom av en Roos analys i – Kommunerna och det peda- jämnare och bättre kvalitet på verksamheten gogiska utvecklingsarbetet inom barnomsorgen och stabilare finansiering. Personalen önska- (Uppsala 1994) – visar på tre mönster för det de kommunal verksamhet för att få tryggare kommunala utvecklingsarbetet under denna arbetsförhållanden. tid. I kommuner som hon benämner Nöt- 1941 drev kommunerna sju procent av det knäckaren handhas det pedagogiska utveck- fåtalet institutioner som då fanns, tio år senare lingsarbetet på ett rationellt sätt. Det planeras, svarade kommunerna för 36 procent av den genomförs, dokumenteras och utvärderas fortfarande mycket blygsamma verksamheten i utifrån uppställda mål. I Eldsjälen är arbetet landet. I slutet av 1960-talet hade daghemsut- organiserat så att en enskild person getts eller byggnaden i kommunal regi kommit ordentligt tagit sig stort utrymme som pådrivare, inspi- igång. 1970 var nästan all verksamhet – 96 ratör och spindel i nätet. I kommuner vars procent – kommunal. utvecklingsarbete betecknas Blomsterängen förekommer ingen central styrning eller prio- ritering, man låter tusen blommor blomma.

40 Privata alternativ?

Under 80-talet aktualiserar de borgerliga partierna frågan om privata alternativ till den kommunala barnomsorgen. Kostna- derna för barnomsorgen ökar och man menar att de privata alternativen skulle bli både billigare och bättre. Barnomsorgen är den snabbast växande verksamheten i landet – naturligtvis är den högst intres- sant också för det privata näringslivet. Det hände att företag startade daghem för sina anställda – dock som föräldrakooperativ – för att statsbidrag skulle kunna utgå. Regeringen måste nu börja förhålla sig till alla förslag om att låta andra utförare få komma in på banan. Electrolux vill gärna ge sig in i daghemsmarknaden, AB Pysslingen bildas för att driva daghem. Diskussionen blir livlig mellan vänster- och högerblocket. Den socialdemokratiska regeringen ställer sig kallsinnig till priva- tiseringar och ekonomisk exploatering av den expanderande barnomsorgen. Man fruktar en utveckling mot kategoridaghem med låg- och högprisvarianter om barn- omsorgen blir en del av marknaden. Finansminister Kjell-Olof Feldt fram- för en avvikande uppfattning, han tycker

Statsminister Olof Palme 1985.

41 att privata utförare borde släppas in under samheten ska kunna utgöra ett komplement ordnade former. Han möter starkt motstånd till den kommunala och bedrivas på ett sätt från sitt parti, från ansvarige socialministern som berikar verksamheten med idéer och Sten Andersson och alldeles särskilt från par- nytänkande. Däremot får den inte fung- tiordförande Olof Palme som är bestämd på era segregerande genom avgiftssättning och att barnomsorgen inte ska styras av privata intagningsregler och driftformerna får inte vinstintressen. De planer som Electrolux- främst bygga på vinstintressen. Länsstyrelsen chefen Werthén hade att bilda börsnoterade ansvarar inledningsvis för tillståndsprövning- bolag för att driva barnomsorg måste förhin- en, men 1987 övergår det till att bli en fråga dras, menade man. för kommunerna själva. Etableringsfriheten ägnas många - Lex Pysslingen debatter mellan regeringens företrädare och oppositionen. Särskilt folkpartiledaren Bengt 1983 lägger den socialdemokratiska reger- Westerberg ifrågasätter varför inte förskol- ingen fram en proposition för att bidrag inte lärare ska kunna få driva sin egen förskola. ska utgå till daghem som drivs i uppenbart Även från det egna Finansdepartementets vinstsyfte, den s.k. Lex Pysslingen. Noggran- sida vidhålls internt att en vidare krets av na riktlinjer för vilken typ av icke-kommunal utförare vore önskvärd. Och så blir också fal- verksamhet som ska vara bidragsberättigad let när regeringen 1990 i en proposition går läggs också fast. med på att statsbidrag ska kunna utgå även Statsbidrag ska kunna utgå till föräldra- till personaldrivna daghem och fritidshem, kooperativ, enskilda daghem och fritidshem under samma förutsättningar som övrig icke- som erbjuder någon speciell form av peda- kommunal verksamhet. gogik – t.ex. Montessori eller Waldorf eller När den borgerliga fyrpartiregeringen drivs av ideell organisation eller på andra tillträder 1991 blir privata alternativ inom ideella grunder. En förutsättning är dock barnomsorgen en huvudfråga och tar en ny att kommunen godkänt verksamheten och vändning. tagit upp den i sin barnomsorgsplan, att avgifterna inte är högre än i kommunen och att barn från kommunens kö ska kunna tas emot. Avsikten är att den alternativa verk-

42 En kommentar Förskola för alla barn – men när? (1985- Leif Karlsson, politisk sakkunnig i Socialde- 1991) partementet under perioden 1982 till 1991 Den historiska propositionen kommenterar dåtidens debatt, - Den politiska striden gällde statsbidrag till Utbyggnaden av barnomsorgen till full be- kommersiellt driven barnomsorg. Regeringen hovstäckning för barn till förvärvsarbetande var inte motståndare till ny pedagogik eller nya och studerande föräldrar var den stora frågan former för arbetet, man ville tvärtom uppmunt- även under 80-talet. Men socialminister Sten ra till nytänkande och utveckling, en del av Andersson tar ytterligare steg framåt och läg- statsbidraget avsattes till det. ger 1985 fram det som kom att kallas den - Men man ville inte införa ett system som historiska propositionen – Förskola för alla skulle leda till segregation och där privata barn. företags avkastningskrav skulle kunna påverka Förskolan föreslås nu inte endast knytas förskolans arbete och barnens trygghet. till föräldrars behov av barnomsorg för att - Regeringen ville att den framväxande för- kunna förvärvsarbeta och studera utan dess- skolan skulle vara sammanhållen, på samma utom bli en rättighet för barnet självt – nå- sätt som det fanns en sammanhållen skola. got som alla barn oavsett familjesituation ska Barn till välbeställda föräldrar, barn i utsatta kunna få del av. Förskolans pedagogiska roll familjer och barn till föräldrar med olika etnisk för barns utveckling och lärande från tidig och religiös bakgrund skulle gå i samma för- ålder får därmed status av en egen politisk skola. fråga. Regeringens förslag till riksdagen läg- - Regeringen såg frågan om barnomsorgen ur ger fast principerna om en förskola för alla ett barnperspektiv, medan den borgliga opposi- barn. tionen i hög grad såg frågan ur ett producent- Innebörden av förslaget var att alla barn perspektiv. Det var viktigt för de borgerliga att från ett och ett halvt års ålder till dess de bör- kommersiellt drivna företag fick etablera sig på jar skolan ska ha rätt att gå i förskolan. Tid- den nya ”barnomsorgsmarknaden”. punkten var satt med tanke på att föräldra- försäkringen avsågs bli utbyggd i etapper från tolv till arton månader när samhällsekonomin så tillät. För barn till förvärvsarbetande eller

43 studerande föräldrar skulle rätten avse plats i riktlinjer för det pedagogiska programmet daghem, föräldrakooperativ eller familjedag- hade ovanligt detaljerat lagts fast i propositio- hem. För barn i familjedaghem eller vars för- nen och tillsynsmyndigheten Socialstyrelsen äldrar var hemarbetande skulle rätten gälla fick regeringens uppdrag att utforma pro- öppen förskola för de yngsta barnen och från grammet. På myndigheten hade ett sådant fyra års ålder deltidsgrupp av samma om- arbete redan påbörjats. Riksdagens principbe- fattning som för sexåringarna i den allmänna slut om förskola för alla barn blir vägledande förskolan. för de kommande årens utbyggnad. Målsättningen var att förskolan skulle vara Leif Karlsson påminner också om det fullt utbyggd senast 1991 och en kommande motstånd som fanns mot daghemmen; lagstiftning med denna innebörd aviserades. - Det är få som kommer ihåg hur hårda Kommunerna fick alltså fem år på sig för att angreppen i själva verket var i riksdagen mot genom en planmässig utbyggnad uppfylla in- daghemmen och därmed mot kvinnors rätt till tentionerna i propositionen. Barnomsorgskö- förvärvsarbete vid denna tid. erna skulle mätas årligen kommun för kom- mun och betas av med en femtedel varje år. Barnkultur Det var en djärv målsättning med tanke på Sten Andersson blir utrikesminister och att knappast en enda kommun ännu låg i utses 1985 av Olof Palme närheten av full behovstäckning. att ta över på Socialdepartementet. Med Statsbidraget förstärktes återigen – det stort engagemang för förskolan driver han enda medel för att utveckla barnomsorgen debatten mot kommersialism, privatiseringar som socialminister Sten Andersson enligt och segregation i barnomsorgen. finansminister Kjell-Olof Feldts syrliga utsago Personalsituationen hade nu börjat bli kände till. Även deltidsgrupper och öppen problematisk. Den kraftiga expansionen förskola blev nu statsbidragsberättigade efter- innebar att antalet anställda ökade med 40 som också dessa verksamheter ingick i planen. procent bara under en femårsperiod, vilket För att understryka förskolans pedago- ledde till att det i mitten på 80-talet rådde giska roll lämnades också förslaget om en brist på utbildad personal, särskilt i de större gemensam ram för hela landet i form av ett städerna. Det handlade om yrkets status, pedagogiskt program för förskolan. Mål och respekten för arbetet med barn och den

44 låga lönen. Det gällde att på olika sätt visa fred Karlsson från Botkyrka där, som första på förskolan som en attraktiv arbetsplats kommun i landet, en barnomsorgsgaranti om om principbeslutet om full behovstäckning plats inom fyra månader just införts. skulle kunna nås. Aktionsgruppen hade kort tid till sitt Nu följer en tid av manifestationer runt förfogande, ett betänkande skulle avges redan förskola, barnkultur och lek. Den nya minis- efter sommaren, gruppen satsade på egna tern – tillika internationalist och jazzmusiker, kommunbesök. De kommuner som enligt tar initiativ och deltar själv. Breda informa- barnomsorgsundersökningen låg sämst till fick tions- och rekryteringskampanjer genomförs. besök av gruppen en heldag för diskussioner i Affischer, biografer, TV och arbetsförmed- kommunstyrelser och med tjänstemän om när lingar förkunnar att landet behöver förskol- köerna kunde beräknas vara bortbyggda, vari lärare. Medel avsätts till barnkulturcentra hindren bestod och hur förslag på lösningar runt om i landet, som ska kunna fungera som kunde se ut. Aktionsgruppen togs oftast fortbildning och inspiration för personalen, välvilligt emot. En del kommunalpolitiker blev internationella kontakter på barnområdet t.o.m. förtjusta över intresset och fattade beslut knyts. på stående fot om utbyggnaden. Uppfinnings- rikedomen blev plötsligt stor, det skulle byggas Aktionsgruppen för barnomsorg hela daghemsbyar i ett nafs på sina håll. An- dra drog lite mer tveksamt på att fastställa ett Men 1991 närmade sig och det fanns fort- datum, pekade på hindren – svårigheter att få farande kommuner som var långt ifrån målet. personal, försämrad ekonomi, stäckta förhopp- Föräldrar var otåliga och förväntade sig re- ningar om att familjedaghem skulle lösa krisen. sultat. Hur var det egentligen – var princip- Bara någon enstaka kommun var direkt kall- beslutet ett löfte eller en målsättning? Bengt sinnig och visade sig helt sakna vilja att bygga Lindqvist tar till ett radikalt grepp och till- ut barnomsorgen, trots att både lokalradion sätter våren 1990 en utredning i form av en och pressen var på plats. aktionsgrupp för barnomsorg med uppdrag En kommunenkät visade att 55 procent att i samarbete med kommunerna inventera av kommunerna skulle klara utbyggnaden möjliga åtgärder för att snabbt bygga ut och till 1991 och knappt 20 procent skulle vara förbättra situationen i barnomsorgen. Utred- mycket nära. Övriga delar av beslutet – ut- ningens ordförande blir kommunalrådet Man-

45 Bengt Lindkvist pratar med Dimitris på ett daghem på Bergengatan i Stockholm 1987.

46 byggnaden av den allmänna förskolan – var höstterminen 1993 och fyraåringar från höst- det få som klarade. Det var bl.a. den avise- terminen 1994. rade, men ännu inte införda, föräldraförsäk- Men det blev inte den socialdemokratiska ringen som var en stötesten. Barnafödandet regeringen som kom att genomföra det första i landet var nu ett av de högsta i Europa. steget av principbeslutet om förskola för alla Samtidigt förvärvsarbetade kvinnor i nästan barn, utan den borgerliga efterträdaren. samma omfattning som män. Att förläng- ningen av föräldraförsäkringen från tolv till Förskolan och skolan (1981-1991) arton månader skjutits upp tills vidare inne- bar en ökad efterfrågan på 20 000 daghems/ Skolstartsåldern familjedaghemsplatser – vilket motsvarade mer än ett års utbyggnad. Det var uppenbart I intervjuboken Samtal med Feldt som kom att frågan om lagstiftningen måste vänta. ut 1984 framför finansministern den, en- Aktionsgruppen redogjorde i sitt betän- ligt honom själv, högst ovetenskapliga och kande Förskola för alla barn 1991 – hur blir personliga uppfattningen att svenska barn, det? (1990) för planer och hinder för ut- i likhet med merparten av barnen i världen, byggnaden och förordade att förlängningen borde kunna börja skolan vid sex års ålder. av föräldraförsäkringen genomfördes, att Som det nu var tyckte han att barnen alltför statsbidragen höjdes, att flexibla och utökade länge hölls kvar i det han kallar klistra-fjäd- utbildningar för såväl barnskötare, förskol- rar-på-toalettpappersrulle-stadiet samtidigt lärare och fritidspedagoger infördes samt som övergången till skolans krav på disciplin att datumet för den aviserade lagstiftningen och inlärning blev alltför abrupt. ändrades. Aktionsgruppens representant från Boken åstadkom en del rabalder och folkpartiet reserverade sig eftersom fri eta- påverkade, enligt egen utsago, förhållandet bleringsrätt inte förespråkades av gruppen. mellan finansministern och statsministern, Nu föreslogs att en lagstiftad rätt till plats i möjligen också det socialdemokratiska par- barnomsorgen för barn i åldern 18 månader tiet, framför allt när det gällde frågan om pri- till skolåldern skulle införas den 1 januari vata daghem. Finansministern säger sig ha fått 1993 och att den allmänna förskolan utvid- erfara att hans synpunkter på förskolan betrak- gades till att omfatta även femåringar från tades som gubbiga. Vad den högskoleutbildade

47 förskollärarkåren ansåg är lätt att inse. Det fanns mycket av progressiv pedagogik Åldern vid vilken barn skulle börja skolan att hämta från förskolan. Sexåringarna skulle var ändå i högsta grad en politisk och närva- kunna bli ”spjutspetsen in i skolan” och bidra rande fråga. Något bredare folkligt stöd bland till en utveckling av skolans första år. För- föräldrar och allmänhet hade den inte. Dag- skolans och skolans pedagogik kunde mötas hemmen var uppskattade och trygga miljöer och sammansmältas till något mer utveck- för barn till förvärvsarbetande föräldrar, med lingsinriktat. Här var skolminister Bengt betydligt högre personaltäthet och mindre Göransson pådrivande. Den ömsesidiga barngrupper än skolan. Varför skulle man misstron som fanns mellan förskola och skola vilja byta bort det, tids nog kommer barnen skulle kanske kunna överbryggas. Vad för- i skolan, tycktes man resonera. I förskolan skolan skulle få ut av det hela, mer än mins- ville man ha kvar de äldsta barnen, de var en kade statsbidrag, var inte lika självklart. pedagogisk tillgång i barngrupperna. Och inte Det var inte lätt för vare sig företrädarna var det så att skolan precis ropade efter att få för den ekonomiska eller den pedagogiska ta hand om yngre barn som man inte hade ut- linjen att få gehör för argumenten. Det bildning för. Särskilt segdragen blev diskussio- fanns ett motstånd i båda de ansvariga de- nen om sexåringarna under Bengt Lindqvists partementen och en rätt stor tveksamhet till tid som ansvarig för barnomsorgen. hela frågan inom regeringen. Lisbeth Palme, De politiska argumenten för en sänkning utbildad förskolepsykolog och hustru till av skolstartsåldern var framför allt två. Dels statsministern, deltog i debatten. Hon var ansågs, särskilt från Finansdepartementets sida, klart motståndare till att sätta sexåringar i att det skulle bli billigare om barn började skolbänken, de hade i den åldern ett särskilt skolan ett år tidigare. Förskolan skulle avlastas stort rörelsebehov. Men frågan om sexåring- en årskull, skolans platskostnad för de yngre arna kvarstod på dagordningen och en sänk- barnen var väsentligt lägre än en daghemsplats. ning av skolpliktsåldern vann så småningom Dessutom antyddes att Sverige med sin sena viss mark. skolstart skulle framstå som provinsiellt i för- hållande till Europa. Det andra argumentet var mer pedago- giskt motiverat. Skolan behövde utvecklas.

48 Frågan om förskola och skola Skolstartsåldern kom ändå att bli en åter- kommande fråga. Sverige hade, i likhet med Ser man lite längre tillbaka i tiden hade frå- övriga Norden en senare skolstart än andra gan om tillsynsansvaret för förskola och övrig länder i Europa. De ursprungliga motiven barnomsorg länge diskuterats – Socialstyrel- för detta, nämligen att landet var glesbebyggt sen eller Skolöverstyrelsen? En sak var man med långa gångavstånd mellan hem och skola ense om, alla verksamhetsformer som vände för små barn, blev ju också allt mer inaktuellt. sig till barn i förskoleåldern skulle ha samma Om det inte varit för att vi, till skillnad tillsynsmyndighet. Sedan 1945 var det ju från många andra länder, redan hade en all- Socialstyrelsen som innehade detta för hela män förskola för alla sexåringar hade nog frå- barnomsorgen, men oftast med en antydan gan fått en snabbare och enklare lösning. Nu om att ansvaret gällde tills vidare, under ett blev det istället en kamp på politisk nivå i stat utbyggnadsskede, då det var särskilt angeläget och kommun mellan förskolan och skolan. De att rättvist fördela platserna efter barnens och numera gemensamma fackliga företrädarna familjernas behov och då de sociala aspek- för förskollärarna och lärarna – Lärarförbun- terna varit särskilt viktiga att beakta. det – deltog genom att konsekvent driva att Diskussionen rörde också hur förskolan förskolan i sin helhet, inte bara sexåringarna, skulle förbereda barnen för skolan och hur borde föras över till utbildningssektorn. skolmognadsprov skulle utformas. Proble- Tiden för skolpliktens inträdande disku- men på 40- och 50-talet var mer hur länge terades under 1980- och 90-talet i alla de de man betraktade som icke skolmogna barn nordiska länderna. Striden mellan förskolan skulle kunna beviljas uppskov med skol- och skolan var likartad, men lösningarna blev starten. Så småningom började forskare och något olika. I Danmark infördes tidigt ”börne- andra insatta alltmer ifrågasätta hela idén haveklassen” för sexåringarna, övriga länder om skolmognad - skolan borde fungera för avvaktade. I Norge sänkte så småningom en alla barn. Varje barn borde kunna tas emot borgerlig regering skolpliktsåldern till sex år som den individ det var och undervisningen och i Finland har inte förrän helt nyligen in- anpassas till barnet, inte tvärtom. Och för- förts en allmän förskola inom skolans ram året skolans pedagogik, utformad för de yngre före skolstarten. På Island har skolpliktsåldern barnens sätt att lära och utvecklas, steg sam- sedan länge varit sex år. tidigt i aktning.

49 Förskola-skolakommittén få gå i förskola. Därmed skulle en samman- hållen skola kunna bli tolvårig; tre år i för- I Sverige fick Förskola-skolakommittén, under skolan och nio år i grundskolan. Det fanns ledning av dåvarande kommunalrådet Göran­ återigen anledning att tro att frågan om ti- Persson, 1981 direktiv att förutsättningslöst digarelagd skolstart var avslutad, åtminstone pröva för- och nackdelar förknippade med en tid framöver. Så blev det dock inte. sänkt skolpliktsålder. Gunnel Johansson, by- rådirektör vid Socialstyrelsen, som deltog Flexibel skolstart i arbetet beskriver i Förskolans utveckling – fakta och funderingar (1996) att frågan som Hösten 1990 innehöll regeringens krispaket alltid var laddad och ledde till sammanträden ett förslag om flexibel skolstart – ett första med långa och intensiva diskussioner. Kom- steg mot skolstart vid sex år i en nioårig mittéledamöterna var inte eniga utan valde grundskola. Bengt Lindqvist hade nu släppt att i sitt betänkande presentera tre alternativ frågan om sexåringarna. Möjligen skulle en – dels oförändrad skolpliktsålder 7–15 år, dels sådan reform kunna rädda principbeslutet skolstart vid sex år i en tioårig skola och dels om förskola för alla barn. Föräldrarna skulle successiv skolstart när barnet fyllde sju år, en själva avgöra om deras barn skulle börja gång per månad eller termin, när föräldrarna skolan vid sex eller sju års ålder. Utgångs- ville eller när det fanns skolkapacitet i kom- punkten var att allt fler föräldrar skulle välja munen. att tidigarelägga sina barns skolstart. Fem år Remissbehandlingen gav inte underlag tidigare hade ett förslag om tidigare skolstart för någon proposition om ändrad ålder för inte fått någon större respons, eftersom det skolstart och inte heller för det förbud mot ansågs för kostsamt med tioårig grundskola. uppskov av skolstarten som kommittén före- Nu var det ett sparförslag - nedbantat till nio slagit. år. Däremot skulle de tvååriga gymnasielin- Vid denna tidpunkt stod det också klart jerna bli treåriga. Förskolan kunde avlastas att innebörden av regeringens principförslag och ta in yngre barn och gymnasiereformen 1985 om förskola för alla barn, som antagits kunde delvis finansieras. av riksdagen med bred majoritet – socialde- Att föräldrarna själva bestämde när de- mokrater, folkpartister och vänsterpartister – ras barn skulle börja skolan kunde verka innebar att alla barn från fyra års ålder skulle oantastligt. Men på vilka grunder kan man

50 som förälder bedöma när ens barn ska börja föräldrarna själva skulle driva fram, särskilt skolan? Skulle det gamla skolmognadsprovet som intresset från vare sig förskolan eller återinföras? Och var hade tanken tagit vägen skolan var särskilt stort. 1,7 procent av sex- att det var skolan som skulle anpassas till åringarna började skolan första året. Siffran barnet, inte tvärtom? ökade inte nämnvärt de kommande åren. I juni 1991 fattade riksdagen beslut dels Dessutom ändrade den borgerliga regering om att uppskov med skolstarten inte längre som tillträdde 1991 inriktningen på det ar- skulle ges till sjuåringar, dels om valfri skol- bete som påbörjats av den tillsatta läroplans- start vid sex eller sju års ålder från höstter- kommittén. Förskola och fritidshem skulle minen samma år. Ekonomiska beräkningar inte längre ingå i läroplansarbetet. gjordes på Finansdepartementet av hur I samband med beslutet om flexibel stora andelar av sexåringarna som under de skolstart aktualiserades även den kommunala närmaste åren kunde tänkas flytta över till lednings- och tillsynsfrågan. 1992 infördes skolan och därmed hur snabbt reformen en fri nämndorganisation i kommunerna. Ett skulle vara genomförd. Men många frågor samordnat ansvar för barnomsorg och skola var oklara – skulle förskollärare eller lärare hade rekommenderats. Många kommuner ta hand om de yngsta, skulle klasserna vara planerade nu att bilda särskilda nämnder åldersblandade, skulle förskolans pedagogiska för barn- och utbildningsfrågor som skulle program eller skolans läroplan tillämpas? ansvara för både barnomsorg och skola. Inom En läroplanskommitté inrättades under några år blev detta den vanligaste ledningsor- ledning av professor Ulf P Lundgren, med ganisationen i kommunerna. uppdrag att utforma ett gemensamt mål- Och frågan om tidigarelagd skolstart dokument för förskola och skola i syfte att skulle återkomma, men då landa i en radika- skapa en större pedagogisk samsyn mellan lare tappning – förskoleklassen. verksamheterna. Frågorna behövde aldrig besvaras, för Fritidshemmen och skolan entusiasmen hos föräldrarna, som ju själva Samtidigt med att frågan om förskolan och skulle genomföra reformen på frivillig väg, skolan diskuterades fick Sture Korpi, stats- uteblev. Det var en missbedömning att tro sekreterare i Socialdepartementet, uppdraget att skolstart vid sex års ålder var något som 1989 av skolminister Göran Persson att leda

51 52 en utredning om fritidshemmet och skolan. Regeringsskifte (1991-1994) Uppgiften var att följa, stimulera och på- skynda en utveckling i riktning mot en orga- Regeringsskifte igen nisatoriskt och pedagogiskt samlad verksam- het för skola och skolbarnsomsorg. Valutgången i september 1991 leder till ett Kommittén arbetade aktionsinriktat och regeringsskifte. När den borgerliga fyrparti- fördelade medel till projekt där skola och regeringen tillträder är det folkpartiledaren fritidshem utvecklade ett nära samarbete. Bengt Westerberg som tar hand om det av Syftet var både ekonomiskt och pedagogiskt honom länge eftertraktade ansvaret för Soci- motiverat. Fritidshemskulturen kunde berika aldepartementet. Även finansministerposten skolans verksamhet. Lokal- och personalmäs- tillfaller folkpartiet, vilket kan ha haft sin sig samordning skapade bättre resursutnytt- betydelse. I regeringsförklaringen aviseras ett jande. Motsättningarna mellan fritidshem systemskifte med avreglering, privatisering och skola blev inte alls lika framträdande och valfrihet. Vårdnadsbidrag och statsbidrag som mellan förskola och skola. I betänkan- till alla former av privat förskoleverksam- det Skola-skolbarnsomsorg – en helhet (1991) het utlovas. Det nyligen påbörjade arbetet föreslås att fritidshemmen integreras helt omkring ett gemensamt måldokument för med skolan – lokalmässigt, pedagogiskt och förskola och skola får nya direktiv där för- organisatoriskt – i kommunerna. Skolan, inte skolan utesluts. För moderaterna, som tagit fritidshemmen, blir fritidspedagogernas och hand om utbildningsfrågorna, var det viktigt fritidsledarnas nya arbetsplats. att skilja på den obligatoriska skolan och den Utvecklingen av en sammanhållen skola frivilliga förskoleverksamheten och skol- och skolbarnsomsorg underlättades av att barnsomsorgen. skolminister Göran Persson vid denna tid Med en rivstart tar den nye socialminis- skrev skolhistoria. Riksdagen behandlade tern, tillika vice statsministern, först tag i sent under hösten 1989 förslaget om avreg- frågan om den fria etableringsrätten inom lering av skolan och om kommunalisering av barnomsorgen. Under loppet av en mandat- skolans samtliga befattningshavare. Nu var period hinner han på barnområdet dessutom både skolan och barnomsorgen kommunal. förlänga föräldraförsäkringen och införa den första pappamånaden, göra en satsning på

Skolminister Göran Persson med skolbarn 1989. 53 Inför riksdagsvalet 1991. De borgerliga partierna är redo att samarbeta. Fr v partiledarna Bengt Westerberg (fp), Carl Bildt (m), Olof Johansson (c) och Alf Svensson (kd).

54 förskollärarna genom att utöka förskollärar- Pysslingen – nu ska vem som helst få bedriva utbildningen med 20 poäng till tre år, initiera förskole- och fritidshemsverksamhet också i ett omfattande förskoleprojekt med Reggio vinstsyfte. En broschyr skickas ut till landets Emilia-inspirerad pedagogik samt tillsätta samtliga förskolor från Socialdepartementet den första barnombudsmannen – det tidigare med frågan: Vill du starta eget? med råd och Barnmiljörådet omvandlas till en ny myndig- anvisningar för hur det i så fall går till. De het. Generösa medel ur Allmänna arvsfon- som ville pröva egna idéer om hur verksam- den avsätts på hans initiativ till projekt för heten skulle bedrivas uppmanades att starta barn med invandrar- och flyktingbakgrund, eget i olika företagsformer. Förskollärarna ledda av frivilligorganisationer. Han lägger skulle bli småföretagare. också fram propositionen om den nya lagstift- Efter ett riksdagsbeslut 1993 startades en ningen – en huvudfråga för barnomsorgen. Barn- och ungdomspedagogisk utbildning Hans motto är valfrihet, mångfald och jäm- med inriktning mot dels förskollärare, dels ställdhet. fritidspedagoger. Utbildningen förlängdes med en termin till 120 poäng på initiativ En valfrihetsrevoultion? av socialministern som ville göra en särskild satsning på förskollärarna. Motivet till för- Fyrpartiregeringen hade i valrörelsen marke- längningen var behovet av utbildning vad rat att de stod eniga när det gällde familje- gällde budget- och personalansvar, särskilt i politiken. Denna fråga hade länge varit den de från kommunen fristående förskolorna, stora stötestenen. Kristdemokraterna och samt ett utökat samarbete mellan förskola centern drev vårdnadsbidrag, vilket folk- och skola. partiet motsatte sig kraftigt. De ville istället Men privatiseringen gick ganska trögt. fortsätta utbyggnaden av barnomsorgen i nya En del avknoppningar skedde vilket gjorde icke-kommunala former. För moderaterna att andelen enskilda förskolor ökade samtidigt var ett skatteavdrag för styrkta barnomsorgs- som kommunala förskolor lades ned. Men kostnader, inklusive barntillsyn i det egna förhållandena på arbetsmarknaden hade börjat hemmet, högsta prioritet. kännas riskabla, med uppsägningar och arbets- Socialminister Bengt Westerberg lägger löshet som följd. Önskan hos fast anställda att som en av sina första åtgärder fram en pro- bli egna företagare var inte stor i det läget. position om avskaffandet av den s.k. Lex

55 För att skynda på utvecklingen ville den landen? Och var det verkligen meningen borgerliga regeringen ta ytterligare steg. I att man med allmänna medel skulle tvingas propositionen om den utvidgade och pre- bekosta förskolor drivna av religiösa sekter? ciserade lagregleringen på barnomsorgsom- Risken för försämrad kvalitet, onödiga kost- rådet som avsågs träda i kraft vid årsskiftet nadsökningar och ökad segregation framför- 1995, ålades kommunerna skyldighet att des av kritikerna. med samma belopp per plats som i motsva- Lagstiftningen om fri etableringsrätt hann rande kommunal barnomsorgsverksamhet aldrig träda i kraft innan en socialdemokratisk bekosta all enskild förskole- och fritidshems- regering efter en mandatperiod återkommer. verksamhet. Vid tillståndsprövningen fick avseende endast fästas vid huvudmannens Återställaren lämplighet och lokalernas ändamålsenlighet. När den socialdemokratiska regeringen åter- Avgifterna fick inte oskäligt avvika från kom- tar makten 1995 föreslås omedelbart ett munens. I praktiken hade en fri etablerings- avskaffande av beslutet om fri etableringsrätt rätt för barnomsorgsverksamhet införts. av Anna Hedborg, nu ansvarig minister. Sam- I samma proposition föreslogs även att tidigt slopas vårdnadsbidraget och avdrags- ett beskattningsbart vårdnadsbidrag på 2000 rätten för barnomsorgskostnader som den kronor i månaden skulle införas samt en borgerliga fyrpartiregeringen fått igenom. I skattemässig avdragsrätt för barnomsorgs- propositionen formuleras den socialdemo- kostnader upp till ett visst högsta belopp. kratiska hållningen när det gäller enskild Fyrpartiregeringen hade därmed fått igenom verksamhet inom barnomsorgsområdet; samtliga sina olika hjärtefrågor inom barn- ”Den privata barnomsorgen i form av och familjepolitiken. föräldrakooperativ och annan enskild verksam- En del kommuner bävade inför denna, het kan berika och utveckla barnomsorgen. som de tyckte, tvångsprivatisering. Nödvän- Den kommer även i fortsättningen att vara ett diga rationaliseringar och förtätningar inom viktigt komplement till den kommunala barn- verksamheterna hade redan påbörjats, ar- omsorgen. Men kommunerna måste kunna betslösheten hade börjat stiga på allvar och planera verksamheten och styra resurserna ekonomin blivit allt kärvare Hur skulle man dit de bäst behövs. Därför motsätter vi oss kunna hålla budgeten under sådana förhål- en lagstiftning som kommer att innebära en

56 Anna Hedborg 1998.

Andelen enskilda förskolor ökar även med kommunernas medgivande, mest i storstäder och förortskommuner, minst i glesbygds- och industrikommuner. Så småningom förekommer det kommuner, särskilt borgerligt styrda förortskommu- ner, där en stor andel av förskolorna drivs av annan än kommunen. Föräldrakoope- rativen fortsätter att vara den vanligaste formen, men även andra driftformer och olika pedagogiska inriktningar ökar. 2006 är 17 procent av förskolebarnen inskrivna i en enskild förskola, att jämföra med 7 procent av eleverna i fristående skolor. Pysslingen förskolor och skolor AB driver överetablering av barnomsorg, fri dragningsrätt nu 54 förskolor och 12 skolor. för privat barnomsorg av allmänna medel och Ändå kommer etableringsfriheten att bli ett tvång för kommunerna att lägga ned kom- en av barnomsorgens återkommande frågor, munala daghem. Resurser ska inte slösas bort, tillsammans med vårdnadsbidraget och frå- utan komma barnen till godo.” gan om skolstartsåldern. I februari valåret Den fria etableringsrätten hinner aldrig 2006 gör miljöpartiet gemensam sak med träda i kraft, men avskaffandet av den s.k. de fyra partierna i den borgerliga alliansen Lex Pysslingen kvarstår – en enskild person, och lägger fram ett lagförslag om fri etable- förening, samfällighet eller trossamfund som ringsrätt för förskolan i riksdagen. uppfyller kraven på kvalitet och säkerhet får I ett samtal med Bengt Westerberg i maj driva förskolor och fritidshem. Kommunen får 2006 säger han om etableringsfriheten; dock tillbaka beslutet i sin hand när det gäller - För mig var det viktigt att förskollärare som tillståndsgivningen och de ekonomiska villkor- ville utveckla sina idéer utanför kommunen fick en ska vara desamma i kommunal och enskild möjlighet att göra det. Barn – och föräldrar – är verksamhet. 57 olika och har olika behov. En mångfald i utbudet Barnomsorgsgaranti med ny lag (1995) gör att olika behov kan tillgodoses på ett bättre sätt. Etableringsfriheten var nog min viktigaste Den nya barnomsorgslagstiftningen insats för förskolan därför att den bidrog till Den nya barnomsorgslagstiftningen som att bryta ny mark, även om barnomsorgslagen trädde i kraft 1995 skulle sätta punkt för naturligtvis berörde fler människor. Jag har precis den långa period då den kommunala skyl- samma övertygelse idag att mångfald behövs. digheten var att planmässigt bygga ut barn- Och om frågan om vinstsyften säger han; omsorgen. Nu skulle kommunerna faktiskt - Mångfalden skulle ha en kvalitetsdrivande tillhandahålla plats för barn från ett års ålder effekt, men fick inte fungera diskriminerande. i förskola och fritidshem eller familjedag- Därför ville vi skapa samma ekonomiska vill- hem, kommunala eller enskilda, och det utan kor för kommunala och privata dagis genom en oskäligt dröjsmål. Förskoleverksamhet och barnomsorgspeng. skolbarnsomsorg skulle ha en sådan omfatt- - Barnomsorg bedrivs oftast i små enheter och ning att föräldrarna kunde sköta sina arbeten småskalighet ger ofta ett större personligt engage- eller studier. mang. Men all verksamhet, också barnomsorgen Lagregleringen föreslogs bli utvidgad och måste bygga upp ett eget kapital, ett riskkapital preciserad också på en rad andra punkter. som kan behövas för utbildningsinsatser, investe- En ny kvalitetsparagraf, om än något luftig, ringar och annat som kommunen inte betalar för. infördes; barngrupperna skulle ha lämplig - Kommunen kan alltid skjuta till pengar till sammansättning och storlek och lokalerna sin egen verksamhet. Men när behoven uppstår vara ändamålsenliga för förskolepedagogisk i de privata alternativen är det inte lika själv- verksamhet, personalen skulle ha utbild- klart. Kapitalbehovet gör att större företag kan få ning eller erfarenhet. Här ville socialminis- fördelar. Där är ett dilemma som det är svårt att tern inte gå alltför långt i att uppställa krav, . komma förbi för att inte förhindra de privata alternativa verksamhetsformerna inom förskola och fritidshem att etableras. Dock framhålls i propositionen att det borde vara en strävan att andelen förskollärare på sikt skulle öka. Närhetsprincipen mellan hem och förskola

58 Socialminister Bengt Westerberg besöker förskolan Arcobaleno i Reggio Emilia 1993.

59 för förskolebarnen eller fritidshem och skola ju tidigare aviserat en lagstiftning i denna fråga för de yngre skolbarnen etablerades i lagstift- och hade i princip inga invändningar. Den fria ningen. Barn i behov av särskilt stöd skulle få etableringsrätten, vårdnadsbidraget och skat- sina behov tillgodosedda enligt lagen. teavdragen för barnomsorgskostnader som pro- Fortfarande var det endast barn till för- positionen också innehöll, avvisades dock av värvsarbetande och studerande föräldrar som den socialdemokratiska oppositionen. enligt förslaget till den nya lagstiftningen var berättigade till barnomsorg. Förskola för Utan oskäligt dröjsmål barnets egen skull genom en allmän förskola Det mesta av det som nu stipulerades i lag från fyra år fanns inte med. Å andra sidan var redan kända principer. Men det var ut- omfattade skyldigheten att tillhandahålla trycket ”tillhandahålla plats utan oskäligt plats barn från ett t.o.m. tolv års ålder. Skol- dröjsmål” som var det riktigt nya och som barnsomsorgen var ett utvidgat åtagande i fick Svenska Kommunförbundet att kraftigt lagstiftningen. Vid det laget stod det också reagera. Lagstiftningen var formulerad som helt klart att om man satsar på en utbyggnad en skyldighetslag gentemot kommunerna, av förskoleverksamheten kommer också ett inte en rättighetslag för den enskilde. Beslut behov av skolbarnsomsorg att bli följden och enligt den kunde prövas i domstol som kom- de stora barnkullarna från slutet av 1980-talet munalbesvär av varje berörd medborgare i började nu närma sig fritidshemsåldern. kommunen. Och det framgick alldeles tyd- Eftersom avsikten var att lagstiftningen ligt i propositionens författningskommenta- skulle ha införts redan 1991, så hävdades i rer att med utan oskäligt dröjsmål avsågs en propositionen att den nya barnomsorgslagen tid av högst tre till fyra månader efter ansö- inte var att betrakta som ett nytt åtagande kan om plats. Merparten av kommunerna, och inte skulle leda till annat än marginella men inte alla, hade vid det laget full eller ekonomiska konsekvenser. Regeringen hade nästan full behovstäckning inom barnom- dessutom ett vårdnadsbidrag och skattelättna- sorgen. Detta var också en förutsättning för der för barnomsorgskostnader att finansiera. att lagstiftning överhuvudtaget skulle vara Riksdagen beslutade med bred majoritet i möjlig. Men de höga födelsetalen innebar att enlighet med propositionens lagförslag. många fler barn än normalt skulle komma Socialdemokraterna som var i opposition hade att behöva plats de närmaste åren.

60 Den utvidgade och preciserade lagstift- berodde på att kommunernas åtaganden ningen innebar att kommunerna måste för- utökades genom att också barn till arbetslösa hålla sig såväl till förändringar i födelsetalen eller föräldralediga fick rätt till plats. Proble- som till in- och utflyttningar i kommunerna men blir dock övergående och våren 2005 eller stadsdelarna på ett helt annat sätt än uppfylldes återigen lagstiftningen nära på tidigare. En ökning eller minskning av anta- hundraprocentigt. let nyfödda innebar med relativt kort varsel Det fåtal kommuner som inte lever upp att behoven av platser ökade eller minskade. till kraven växlar genom åren och är med Kommunernas beredskap och flexibilitet sat- något undantag kommuner som har tillfälliga tes på prov. Det var en tuff lagstiftning som svårigheter – ökat barnafödande eller oväntat kommunerna fick att hålla sig till, övervakad stor inflyttning. Men det finns också enstaka av tusentals föräldrar i varenda kommun. kommuner som av oförklarliga skäl åter- Det fanns de, både på kommunal och central kommer år efter år bland dem som inte kan nivå som med tanke på det ekonomiska läget erbjuda plats utan långa väntetider. Generellt i kombination med de turbulenta födelseta- gäller att det är lättare att få en plats i början len tvivlade på det riktiga i att reformen nu av hösten då en årskull lämnar förskolan, svå- genomfördes. rare under året i övrigt. Men lagstiftningen fungerade faktiskt, En ny generation småbarnsföräldrar trots en stor skepsis från Kommunförbun- betraktar inte längre barnomsorgen som ett dets sida. Vid den första uppföljningen 1995 privilegium utan som en rättighet. kunde cirka 80 procent av kommunerna Bengt Westerberg kommenterar barnom- erbjuda förskoleverksamhet i början av sorgslagstiftningen; hösten, enligt de nya kraven. Därefter ökade - Vi var nära målet, det var viktigt att ta sista kommunernas beredskap snabbt och sedan steget. Med tanke på födelsetalen fanns det risk flera år har 98-99 procent av kommunerna för att kommunerna skulle säga det här klarar vi kunnat tillhandahålla förskoleverksamhet inte – det går inte. Och det var inte acceptabelt. utan oskäligt dröjsmål och detsamma gäl- ler skolbarnsomsorgen. Ett mer tillfälligt undantag inträffade åren 2002 och 2003 då färre kommuner klarade lagstiftningen, vilket

61 Ekonomisk kris (1990-talet) kvinna. Det minskade barnafödandet skedde samtidigt som arbetslösheten ökade drastiskt. Baby-boom Analyser har visat på samband mellan låg Mot slutet av 1980-talet steg födelsetalen sysselsättning, låg inkomst och låg nativitet. kraftigt, det föddes betydligt fler barn i Till skillnad mot flertalet andra europeiska Sverige än vanligt. Man fick gå tillbaka ända länder tycktes arbetslöshet i Sverige inte leda till 1930-talets början för att hitta så stora till ökat utan minskat barnafödande. Den födelsekullar. Det största antalet barn, om- ekonomiska situationen ställde välfärden kring 124 000, föddes 1990, motsvarande inför stora utmaningar. Även barnomsorgen 2,13 barn per kvinna. De svenska födelse- fick vidkännas omfattande ekonomiska be- talen var, näst efter Island och Irland, högst sparingar. Den begynnande lågkonjunkturen i Europa. Samma år nådde den kvinnliga präglade läget, vallöften sköts på framtiden. förvärvsfrekvensen, som ökat under hela 1970- och 80-talet, en topp då 86 procent Utbyggnaden forceras av alla kvinnor med barn i åldern 1–6 år för- Under 1990-talet första hälft forcerades värvsarbetade. De intensiva satsningarna på utbyggnaden. De skärpta kraven på kom- barnomsorg och en föräldraförsäkring som munerna att utan oskäligt dröjsmål till- premierar korta tidsavstånd mellan syskon, i handahålla plats i förskoleverksamhet och kombination med en stark framtidstro, bidrog skolbarnsomsorg i kombination med de höga till de höga födelsetalen. födelsetalen medförde att rekordmånga nya platser tillkom varje år. Det sammanlagda Ekonomisk kris antalet inskrivna barn ökade från 571 000 Efter årtionden av full sysselsättning drab- till 753 000 barn. Bara i förskolan ökade bades Sverige på hösten 1991 av en allvarlig barnantalet med nära 100 000 barn, från ekonomisk kris som ledde till en hastigt 270 000 till 365 000 barn. Samtidigt sjönk stigande arbetslöshet. Det blev också en antalet barn i familjedaghem. Mot slutet av mycket brant nedgång av barnafödandet. 90-talet blev det fritidshemmen som fick ta Från att ha varit bland det högsta i Europa emot de stora barnkullarna, vilket ledde till sjönk barnafödandet till den lägsta nivå som att barngruppernas storlek ökade kraftigt och någonsin uppmätts i vårt land – 1,5 barn per personaltätheten minskade.

62 Under åren 1994–1997 steg andelen barn i förskolan behövde särskilt stöd när det blev i åldern 1– 6 år i förskola och familjedaghem fler barn i grupperna och personalen blev från 59 till 65 procent och från 52 till 56 färre. En del kommuner gick mycket långt i procent i skolbarnsomsorgen. Men till skillnad sina besparingar och nådde smärtgränsen för mot tidigare år av utbyggnad sker den stora vad personalen klarade av. Det tärde såväl ökningen av antalet barn i barnomsorgen un- på förskolans goda rykte som på persona- der 1990-talet inom oförändrade ekonomiska lens lojalitet gentemot sina uppdragsgivare ramar och till allt högre avgifter. Bruttokost- kommunerna. Föräldrar och barn sökte man naden i fasta priser var densamma 1991 som så långt det var möjligt att hålla skadeslösa. 1997 – 42 miljarder kronor – trots att antalet Olika pedagogiska strategier utvecklades för inskrivna barn ökade under denna period med att klara den nya situationen. 185 000. Det innebar en genomsnittlig kost- Tidigare hade det varit ovanligt med nadsminskning per plats med 30 procent. grupper om fler än 15 barn i förskolan. Men nu skedde en snabb ökning av barnantalet Ekonomiska nedskärningar i grupperna. Skillnaderna mellan kommu- nerna blev stora. När decenniet var till ända De flesta kommuner använde sig av perso- hade bara en mindre del av landets försko- nalminskningar för att få ner kostnaderna leavdelningar 15 barn i grupperna. Vanligare inom barnomsorgen. Oftast var det barnskö- var att grupperna hade upp emot 20 barn tarna som fick gå, till arbetslöshet eller andra och det förekom också att grupperna var samhällssektorer som t.ex. äldreomsorgen. ännu större. I nära tre procent av grupperna Det ledde till att andelen förskollärare ökade var antalet 26 barn eller fler – otänkbara och i mitten av 90-talet hade 58 procent siffror före 1990! av personalen förskollärarutbildning, vilket I småbarnsgrupperna var situationen var den hittills högsta uppmätta siffran. Att bättre, men det fanns fortfarande många personalen var välutbildad blev en sorts för- grupper som hade fler än 16 barn. Personal- säkring mot att kvaliteten inte påverkades av tätheten varierade mellan kommunerna från nedskärningarna. Men många vittnade om 3,9 barn per årsarbetare i genomsnitt till 6,7, att yrket nu delvis förändrade karaktär, mest men den extremt låga personaltätheten som beroende på att barngrupperna blev allt stör- funnits i vissa kommuner – 7–10 barn per re och personaltätheten minskade. Fler barn årsarbetare – hade försvunnit.

63 När den socialdemokratiska regeringen Andra skillnader som gjorde sig påminda återtar makten 1994 genomför Göran var de olika regelsystem som kommunerna ­Persson, först som finansminister och från införde. I syfte att minska kostnaderna höll mars 1996 som statsminister, sin kraftfulla sig kommunerna i nära hälften av landet budgetsanering. Även för barnfamiljerna blir med regler som innebar att barn vars föräld- den kännbar med sänkta ersättningsnivåer i rar blev arbetslösa inte fick behålla sina plat- sjuk- och föräldraförsäkringen och slopade ser i förskolan. Detta var en ny situation för flerbarnstillägg i barnbidraget. många föräldrar – att först få en plats för sitt barn och sedan bli av med den, eller att bar- Kommunala skillnader net åkte in och ut i förskolan med kort varsel allt eftersom föräldern blev föremål för olika Samtidigt som besparingarna drabbade barn- arbetsmarknadsåtgärder. Ännu ovanligare var omsorgen höjer kommunerna föräldraavgif- det att barn till föräldralediga fick behålla terna. Föräldrarnas andel av kostnaderna för sina platser i förskoleverksamheten. förskoleverksamheten och skolbarnsomsor- gen steg under 1990-talet från 10 procent Välfärdsbokslutet till närmare det dubbla. Skillnaderna mellan olika kommuner blev allt större. I vissa fall På uppdrag av regeringen utvärderades kunde avgiften för samma familj vara flera 1990-talets effekter på den svenska välfärden gånger högre i en kommun än i en annan. i det s.k. Välfärdsbokslutet. Det fanns lärdo- Avgifterna blev också allt mer inkomstrela- mar att dra inför nästa ekonomiska tillbaka- terade och vistelsetidsrelaterade. En del kom- gång. När det gällde effekterna på barnomsor- muner införde avgift per timme, för att pressa gen konstaterade utredningen att det knappast ned det som benämndes överutnyttjande. För längre fanns skillnader mellan barnfamiljer när en lågavlönad ensamstående förälder kunde det gällde tillgång till plats inom barnomsor- skillnaden i avgifter mellan en kommun och gen. Skillnaden låg istället snarare i kvaliteten en annan vara nästan 30 000 kronor. Begrep- på den barnomsorg som erbjöds. Forskarna pet skäliga avgifter, vilket barnomsorgslagstift- Anita Nyberg och Christina Bergqvist konsta- ningen påbjöd, tycktes allt mer ha förlorat sin terar dock att den svenska välfärdsmodellen innebörd. som under 1990-talet ibland förklarats död, snarare åtnjutit en förvånansvärt hög stabilitet.

64 Deras analys av offentligt finansierad barnom- det hade i åratal varit pådrivande för att göra sorg visar att det inte heller blev fråga om dessa verksamheter till en del av utbildningsvä- några större nedmonteringar utan snarare en sendet. Fortfarande hade skolstartsåldern eller fråga om både kontinuitet och förändring. övergången mellan förskola och skola inte fått Det finns inga tecken på, menar de, att Sve- någon bra lösning. En arbetsgrupp med repre- rige närmat sig vare sig en marknadsinriktad sentanter från de bägge departementen hade eller familjeinriktad barnomsorgsmodell. Inte utan större framgång arbetat med frågan om heller hade det skett någon återgång till en skolstart vid sex år. De berörda barnkullarna manlig enförsörjarmodell. var mycket stora och det rådde olika upp- fattningar om kostnadskonsekvenserna av en sänkt skolstart, vilket fick till följd att frågan Från familjepolitik till utbildningspolitik (1996-1998) hade avskrivits tills vidare. Som ett resultat av ny kommunallag, nytt Förskolan ska förbättra skolan statsbidragssystem och avregleringar hade utvecklingen i kommunerna inneburit att snart I mars 1996 avger den nytillträdande stats- sagt samtliga kommuner infört gemensamma ministern Göran Persson sin regeringsförkla- nämnder för skola och barnomsorg. Och nu ring i riksdagen. Den innehåller några rader var alltså tiden inne för förskoleverksamheten som kommer att innebära en stor förändring och skolbarnsomsorgen att även på statlig nivå för förskoleverksamheten och skolbarnsom- föras samman med skolan och handhas av sorgen; Utbildningsdepartementet. Ledordet är inte- ”Det livslånga lärandet ska vara en hörn- gration och ett nytt kapitel börjar i förskolans sten i regeringens politik mot arbetslösheten. historia. Sverige ska kunna konkurrera med hög kom- petens, vars förutsättningar ska ges genom en Integration förskola, skola, fritidshem hög kvalitet i alla skolformer, från förskolan till högskolan. Förskolan ska bidra till att förbättra Skolminister Ylva Johansson, som blev mot- grundskolans första viktiga år”. tagaren av ansvaret för förskoleverksamheten Frågan om förskolans och även fritidshem- och skolbarnsomsorgen, ville bort från barn- mets hemvist skulle vara i familje- eller utbild- omsorgen som familjepolitik till en förskola ningspolitiken hade funnits länge. Lärarförbun- inom utbildningsväsendet för barns utveckling och lärande. 65 Redan i maj samma år lägger skolminis- - Förskolepedagogiken flyttade in i skolan tern en återigen historisk proposition som och skolan hade absolut något att lära av drar upp riktlinjerna för överföringen av för- förskolan. Leken behövs till exempel för läran- skoleverksamheten och skolbarnsomsorgen det, både i förskolan och skolan. Men förskol- till utbildningssektorn. Ett gemensamt mål- lärarna var rädda för att skolan inte skulle se dokument ska till att börja med utarbetas för barnet. Skolan å sin sida var rädd för flum. den allmänna förskolan, fritidshemmet och Skolans bidrag till förskolan var att se det skolan, och utgå från en gemensam syn på längre perspektivet. Där kunde förskolan lära kunskap och barns och elevers lärande, men av skolan. I skolan kommunicerar man sko- också ta tillvara de olika verksamheternas lans mål, i förskolan det enskilda barnet. Här särdrag och kvaliteter. kunde förskola och skola lära av varandra. Propositionen andas en tilltro till att för- Det tidigare avbrutna arbetet runt ett skolan ska kunna bli en viktig del av utbild- gemensamt måldokument för förskola, skola ningssystemet. Det sägs rent ut att skolans och fritidshem återupptas nu snabbt. En ny sätt att arbeta under barnens första viktiga år utredning om förskola, skola och fritidshem bör ta intryck av förskolans arbetssätt. Mer tillsätts 1996 under fortsatt ledning av Ulf P än tidigare ska skolan ägna sig åt elevernas Lundgren, nu generaldirektör för Skolverket. samarbetsförmåga, självtillit, kreativitet och Hans utredning resulterar i ett förslag till problemlösningsförmåga. Att detta kan ske en läroplan för barn och unga, anpassad till genom en integration mellan förskola, skola att också omfatta sexårsverksamheten i den och fritidshem är en bärande tanke. allmänna förskolan och fritidshemmet, Växa I ett samtal med f.d. skolminister Ylva i lärande (1997). Nya begrepp som har sitt Johansson i april 2006 säger hon; ursprung i förskole- och fritidshemskultu- - Vi ville verkligen ta över. Göran Persson ren – leken, utforskandet och eget skapande hade velat det ända sen han var skolminister, i bild, text och form – införs i grundskolans tror jag. Det var en kamp som bar frukt. Tiden läroplan. Kommittén ser arbetslagsmodellen var mogen. Och det var glasklart av pedago- med olika kompetenser som en viktig förut- giska skäl – inte ekonomiska. sättning för skolans utveckling. Hon kommenterar den ömsesidiga miss- När detta arbete överlämnats får kom- tron mellan förskola och skola; mittén tilläggsdirektiv att också utarbeta

66 ett måldokument för förskolan. I november nade former över från förskolan till skolans 1997 lägger BOSK-kommittén fram sitt för- lokaler i kommun efter kommun och blir slag till en läroplan för förskolan. fritidshemsbarn på eftermiddagarna. Möj- ligheten att börja grundskolan redan som Förskoleklassen sexåring kvarstår, men kommer att utnyttjas i än mindre grad än tidigare. Samtidigt med att arbetet omkring det pe- Den nya mötesplatsen för förskola, skola dagogiska innehållet i förskola, skola och fri- och fritidshem ska ge förutsättningar för tidshem utreds läggs det nya organisatoriska olika professioner och kompetenser att förslaget fast om sexåringarna och övergång- arbeta tillsammans i arbetslag. Men eftersom en från förskola till skola, i en proposition sexåringarna knappast själva kan vara bärare som regeringen överlämnar till riksdagen i av den förskolepedagogiska kultur som de september 1997 – Förskoleklassen. kommer ifrån ska förskollärare och fritids- Det är ett radikalt nytt förslag som inte pedagoger på samma villkor som grundskol- funnits med i någon av de utredningar som lärare få komma in i skolan och där bedriva gjorts inom området. Den allmänna avgifts- pedagogiskt arbete och undervisa. Nu får fria förskolan för sexåringarna, som omfattat inte bara fritidspedagogerna skolan som sin alla barn ända sedan den första förskolelagen arbetsplats utan även många förskollärare. tillkom 1975, föreslås bilda en egen skolform Barnskötarna finns också med i arbetslagen. inom det offentliga skolväsendet. Benäm- Skolverket får regeringens uppdrag att ningen förskoleklass tillkommer efter viss genomföra en treårig utvärdering av för- vånda i brist på bättre, eftersom det var en skoleklassen. Insikten fanns från början integration man ville åstadkomma, inte en att det skulle kräva både tid och medvetet separat verksamhet för endast sexåringarna. arbete att genomföra en integration som tar Förskoleklassen blir nu en del av skolan, tillvara kraften i de olika traditionerna och men utan att vara ett obligatorium. Reg- också skapa något nytt. Och utvärderingen leringen av förskoleklassen skrivs in i skol- kommer att bekräfta det som förutspåtts; ett lagen, där förskoleverksamheten och skol- förändringsarbete av detta slag är inte enkelt barnsomsorgen redan lagtekniskt förts över vunnet – det byggs möjligen upp långsiktigt. från socialtjänstlagen, utan några principiella förändringar. Sexåringarna förs under ord-

67 Läroplan för förskolan överväganden som beslutet togs att läropla- nen ska vända sig till hela arbetslaget – inte Det är regeringens uppgift att formulera bara förskolläraren. och fastställa en läroplan. Riksdagen tar bara Daghem och deltidsgrupp utmönstrades ställning till de övergripande principerna. nu helt som begrepp ur skollagen och ersat- Och nu sker allt med raska tag, en proposi- tes med förskola. Familjedaghem och öppen tion om att en läroplan ska införas för för- förskola omfattades inte av läroplanen, men skolan överlämnas till riksdagen i mars 1998 skulle vara vägledande även för dessa verk- och redan i juni samma år har förskolan fått samheter. sin första riktiga läroplan, dvs. en bindande Läroplanen togs emot av en entusiastisk förordning för det pedagogiska innehållet. personalkår. Nu hade förskolan fått efter- BOSK-kommitténs förslag till läroplan längtad status av utbildning och det gällde låg nära skolans läroplan. Värdegrunden var hela förskolan för barn från ett års ålder tills gemensam, strukturen likaså, med dels mål de börjar förskoleklassen – unikt i ett inter- för vad barnen ska ha uppnått när de läm- nationellt perspektiv. Givetvis hade förskol- nar förskolan, dels mål att sträva mot som lärarna och deras fackförbund hellre sett att anger inriktningen för förskolans pedagogiska läroplanen vänt sig exklusivt till den hög- verksamhet. Läroplanen var adresserad, också skoleutbildade delen av personalen. Desto i likhet med skolans läroplan, dels till alla som nöjdare var barnskötarna som ju inbegreps i arbetar i förskolan, dels till förskolläraren. arbetslagsbegreppet. Men alla förskolor fick Efter noggranna överväganden fattades brev från skolministern där hon förklarade beslut om några väsentliga förändringar i att hon trots allt betraktade förskollärarna förhållande till kommitténs förslag. Tanken som oumbärliga i förskolan. att en läroplan för förskolan skulle ha mål att uppnå för det enskilda barnets lärande var Barnsynen i läroplanen knappast förenligt med förskolepedagogisk tradition och kultur. Denna fråga var lätt för BOSK-kommitténs betänkande Att erövra skolministern att ta ställning till. Läroplanen omvärlden med förslag till läroplan för får endast mål för verksamheten att sträva förskolan, förmedlade en syn på barns ut- mot. Svårare var frågan om förskolläraren och veckling och lärande som kändes välbekant arbetslaget. Det var inte förrän efter många i förskolesammanhang men samtidigt ny. I

68 hög utsträckning byggde den på tra- ditionell förskolepedagogik. Därtill hade lagts den förnyelse som den Reg- gio Emilia-inspirerade pedagogiken inneburit för svensk förskola. Gunilla Dahlberg, professor vid lärarhögskolan i Stockholm, spelade en viktig roll i kommitténs progressiva läroplans­ arbete av igenkänning och utmaning. Reggio Emilia, en vallfartsort i norra Italien för tusentals svenska förskollärare och för kommittéer, ut- skott och ministrar, har utvecklat en förskolepedagogik som blivit en viktig och utbredd inspirationskälla för svensk förskola. Den bygger på Loris Malaguzzis (1922-1994) filosofi och pedagogik. I den hittar man de grund- läggande dragen som också återfinns i den svenska förskolepedagogiken – barnet som ett aktivt, kompetent och medforskande barn, det projekt- och temaorienterade arbetssättet och det demokratiska perspektivet på barns kunskapande och lärande. I Reggio Emilia-inspirationen byg- ger barnsynen på en respekt för barnet

Skolminister Ylva Johansson med sina barn 1998.

69 som ett resursrikt och nyfiket barn, ett barn del föräldrar fann det för gott att hitta andra med hundra språk och egen kraft och lust att alternativ till barnomsorg. För att pressa ned lära. Den pedagogiska miljöns betydelse och kostnaderna hade kommunerna dessutom den pedagogiska dokumentationen för att slimmat organisationen – större barngrupper, synliggöra läroprocesser används som grund- lägre personaltäthet och snävare regler för vil- läggande redskap. Att Reggio Emilia- ka barn som var berättigade till förskoleverk- inspirationen blivit så spridd i Sverige kan samhet. Barn till arbetslösa föräldrar miste man förmoda beror på att här har den svens- sina platser i allt fler kommuner och barn till ka förskolepedagogiken hittat sig själv, men föräldralediga hade ännu sämre möjligheter djärvare och mer utmejslad. att få behålla sina platser i förskolan. Kom- På denna grund av tradition och förnyelse munerna sanerade sin ekonomi både med står den svenska förskolas läroplan – ett tunt höjda avgifter och med sänkt kvalitet. Många men precist dokument, med mål och rikt- av de barn som kanske allra mest hade behov linjer för den pedagogiska verksamheten att av förskolan fick inte del av den. Fortfarande sträva mot, som överlämnar åt den profes- hade 1991 års målsättning om förskola för sionella personalen att själva utforma verk- alla barn inte uppnåtts fullt ut. samheten utifrån ett uppdrag, en värdegrund I samband med en mindre regeringsom- och en demokratisk syn på barns utveckling bildning i mars 1999, får en ny socialde- och lärande. mokratisk minister – Ingegerd Wärnersson – ansvar för förskoleverksamheten, skol- barnsomsorgen och grundskolan. Det blir Maxtaxa och allmän förskola (1999-2003) ännu en dynamisk mandatperiod. Förskola, men inte för alla Halvera dagistaxan! Kan man ha en förskola inom utbildnings- systemet som inte alla barn har tillgång till? Under senare delen av 1990-talet började Frågan blev mot slutet av 1990-talet akut. allt peka mot att ekonomin åter skulle vända Avgifterna, som nu i allt högre utsträckning uppåt. Arbetslösheten minskade – det fanns var relaterade till barns vistelsetider och för- t.o.m. risk för inflationsdrivande flaskhalsar äldrars inkomster, hade stigit så kraftigt att en inom vissa branscher. Barnfamiljerna var den grupp som hade drabbats hårdast av bud-

70 Studiegrupp från Sverige utanför stadshuset i Reggio Emilia 1993.

Sergio Spaggiari och Loris Malaguzzi, barnom- sorgschefer i Reggio Emilia 1989.

71 getsaneringen och därför först borde få del av den förbättrade samhällsekonomin, me- nade regeringen. I augusti 1998, ett par dagar innan socialdemokraterna publicerade sitt valma- nifest, skrev några LO-ekonomer en artikel på DN debatt med rubriken Halvera dagis- taxan! Artikeln hade föregåtts av att en av skribenterna, Irene Wennemo, chef för LO:s näringspolitiska enhet, hade tagit upp frågan på ett seminarium i Almedalen tidigare under sommaren. Vad artikeln främst tog fasta på var marginaleffet- erna som de inkomst- och tidsrelaterade barnomsorgstaxorna innebar för de kvin- nor med barn, som övervägde att öka sin arbetstid eller ta ett bättre avlönat jobb. Studier hade visat att marginaleffekterna i vissa inkomstskikt och kommuner kunde vara över 100 procent. Bästa sättet att stärka barnfamiljernas ekonomi var att radikalt sänka avgifterna för barnomsorg, argumenterade LO-ekonomerna. Socialdemokraterna tog uppenbarligen intryck och i valmanifestet presenterades ett förslag om maxtaxa i barnomsorgen och en skyldighet för kommunerna att

Skolminister Ingegerd Wärnersson.

72 erbjuda förskoleverksamhet för arbetslösas bara utnyttja tjänsterna så mycket man verk- barn. Dessutom gavs löfte om avgiftsfri all- ligen behövde eller var beredd att betala för. män förskola för alla barn från fyra års ålder. Maxtaxan var därför på flera sätt kontrover- Samarbetspartierna vänsterpartiet och miljö- siell. Arbetsgruppens förslag remissbehand- partiet var inledningsvis inte helt förtjusta i lades och landet visade sig vara delat för och maxtaxeförslaget. Även inom socialdemokra- emot efter rent partipolitiska linjer. Borger- tin fanns det vissa tveksamheter, något riktigt ligt styrda kommuner sa nej, socialdemokra- förankringsarbete hade inte hunnits med ens tiska sa ja. bland de egna. Även om maxtaxan avsågs bli frivillig Men redan i den ekonomiska vårpropo- för kommunerna att införa och synnerli- sitionen året därpå fanns medel avsatta för gen väl kompenserad med statliga medel, en reform med maxtaxa och allmän förskola så innebar den naturligtvis ett intrång i den och en interdepartemental arbetsgrupp fick i kommunala självstyrelsen. I riksdagen var uppdrag att utarbeta förslag till hur ett steg- samtliga borgerliga partier emot maxtaxan, vis införande av reformen kunde genomföras. t.o.m. folkpartiet som annars brukade rösta med socialdemokraterna och vänsterpar- En kontroversiell reform tiet om förskolan. Inte heller miljöpartiet hade varit odelat positivt, men gick efter en Barnomsorgsavgifterna var inte bara höga, de del förhandlingar med på reformen, under varierade också mycket i landet. I vissa kom- förutsättning att det ursprungliga förslaget muner kunde den genomsnittliga avgiften för på avgiftsnivå höjdes en bit och gjordes in- en förskoleplats vara mindre än 8 000 kronor komstrelaterad upp till maxtaxetaket. om året, i andra mer än 20 000 kronor. I Täby För Ingegerd Wärnersson var det viktigt stod föräldrarnas andel av kostnaden för 31 att hela reformpaketet skulle finnas med, procent och i Malå för 8 procent. Det fanns även om det måste införas stegvis – inte också i många kommuner en politisk inställ- minst den allmänna förskolan. För en gångs ning som var principiellt positiv till höjda skull var Finansdepartementet djupt enga- avgifter. På så sätt skulle man öka medveten- gerat i ett förslag som rörde förskolan. Men heten om vad tjänsterna faktiskt kostade, få intresset sträckte sig främst till maxtaxan föräldrarna att välja andra alternativ eller och de arbetslösa. Den allmänna förskolan

73 fick skolministern driva mer på egen hand. Maxtaxa och förskola för alla barn Hon var också mycket bestämd på den ventil Den 1 januari 2001 togs det första steget av som infördes i förslaget och som gick ut på reformen. Då fick barn till arbetslösa föräld- att regeringen lovade återkomma om det rar rätt till förskoleverksamheten, både att få visade sig att finansieringen av reformen en plats och att behålla den de hade. Ett år var otillräcklig. Maxtaxan fick inte äventyra senare kom detta även att gälla barn vars för- kvaliteten i förskoleverksamheten. Särskilda äldrar var hemma med föräldraförsäkring för kvalitetssäkringsmedel utgick därför, utöver vård av annat barn – på initiativ av miljöpar- finansieringen av själva maxtaxan. tiet. Den 1 januari 2002 infördes maxtaxan Maxtaxan debatterades livligt i pressen som var frivillig för kommunerna. Samtliga under lång tid. Dess negativa effekt på kva- kommuner använde maxtaxan redan det liteten var av många kritiker ställd utom allt första året, utom två som avvaktade ett år för tvivel. Köerna skulle bli långa, barngrupper- att undvika de för dem mindre gynnsamma nas storlek skulle öka och värst av allt, barnen övergångsreglerna. Den 1 januari 2003 in- skulle få mycket längre dagar i förskolan nu fördes slutligen den sedan så länge aviserade när man inte längre kunde styra vistelsetider- allmänna avgiftsfria förskolan för alla barn i na med avgifterna. Dessutom ansågs det vara åldern fyra och fem år. en reform som bara skulle gynna medel- och Maxtaxa och allmän avgiftsfri förskola höginkomsttagarna. var en stor och viktig reform, inte bara för En grupp som inte protesterade var för- barnfamiljernas ekonomi utan framför allt äldrarna själva. I de kommuner som sa sig för synen på förskoleverksamheten och skol- vägra att införa maxtaxan anordnades de- barnsomsorgen. Genom detta reformpaket monstrationer och fackeltåg. Ropen skallade blev barnomsorgen på allvar en djupt förank- återigen, men den här gången gällde det rad del av den generella välfärden, som till avgifterna. låga eller inga avgifter kom alla barn till del. En framtida nolltaxa aviserades till och med. Reformen om maxtaxa, allmän förskola och rätt till plats för barn till arbetslösa och föräldralediga presenterades för pressen av en hel rad statsråd ute på olika förskolor.

74 Biträdande statsministern höll presskonferens Fackeltåg för maxtaxan i Åkersberga på en förskola i Sundbyberg, finansminis- vintern 2001. tern kunde i TV ses servera barn saft på en förskola, socialministern såg lite rörd ut när förskolebarn sjöng och dansade för honom och utbildningsministern tog emot pressen på en öppen förskola i hemstaden Uppsala. 75 Skolverkets utvärdering avgifternas andel av inkomsten är lägre idag, eftersom reallönerna har ökat med cirka 30 Hur gick det då med kvaliteten? Skolverket procent sedan dess. Efter reformen hade en fick regeringens uppdrag att utvärdera max- familj i genomsnitt fått en avgiftsminskning taxan med årliga rapporter. Något misstroget på 12 000 kronor om året. togs rapporterna väl emot eftersom de visade Att maxtaxan var en reform för medel- att alla farhågor kommit på skam. Köerna och höginkomsttagare visade sig inte heller ökade inte, barngrupperna blev inte större stämma. Även för en lågavlönad ensamstående och barnens vistelsetider blev inte längre. förälder sänktes avgifterna kraftigt. Procentu- Däremot fick många fler barn tillgång till ellt av lönen var det den gruppen som fick ut förskolan. 2005 hade andelen inskrivna barn i mest av att maxtaxan infördes. förskolan ökat till 77 procent från 68 procent Huruvida reformen verkligen var finan- året före reformens genomförande. I ålders- sierad fullt ut diskuterades länge mellan grupperna fyra till sex år var nu förskolebar- Kommunförbundet och regeringen. Den nen uppe i mer än 95 procent. Och det var ju s.k. ventilen åberopades ända fram tills den också meningen med reformen. uttryckligen stängdes igen i samband med Skolverkets senaste uppföljning visade, budgetpropositionen 2003, då fem miljarder trots det kraftigt ökade barnantalet, att kronor fördelade på tre år avsattes till perso- personalens utbildningsnivå höjts, antalet nalförstärkningar i förskolan. barn per årsarbetare gått ned och gruppstor- lekarna minskat. Närvarotiden i förskolan var oförändrat 32 timmar i veckan i genom- snitt för barn vars föräldrar förvärvsarbetade eller studerade. 20 procent av barnen hade en kortare vistelsetid på upp till 15 timmar i veckan, vilket var en fördubbling jämfört med före reformen. För barnfamiljernas ekonomi betydde maxtaxan en stor förändring. Barnom- sorgsavgifterna är idag ungefär desamma Föräldrar med barn demonstrerar för maxtaxan i som i början av 1990-talet. Det innebär att Stockholm 1999.

76 77 Kvalitet i förskolan (2003-2006) I den tar regeringen ställning till på vilket sätt ett särskilt statsbidrag till kommunerna För en ökad kvalitet för personalförstärkningar i förskolan ska för- delas. Från den 1 januari 2005 ska fem mil- Den försämrade kvaliteten i förskolan, efter jarder kronor öronmärkas till kommunerna, 90-talets ekonomiska kris, var svår att åter- med en miljard första året och två miljarder upprätta. Vissa förbättringar kunde skönjas andra respektive tredje året. Därefter ska när det gällde personaltätheten och barn- medlen ingå i det generella statsbidraget som gruppernas storlek, men det gick långsamt, en nivåhöjning på två miljarder kronor. Peng- och fortfarande en bra bit in på 2000-talet arna motsvarar kostnaden för anställning av var det långt kvar till den kvalitet i dessa av- 6 000 förskollärare, barnskötare och annan seenden som hade funnits före krisen. Mer personal – en tioprocentig höjning av antalet pengar till förskolan blir ett av de stora val- anställda inom förskolan. I princip innebar löftena 2002. När Lena Hallengren tillträder det att den genomsnittliga personaltätheten som förskoleminister i oktober är förskole- i kommunerna återigen skulle kunna bli en verksamheten ett av de politikområden som vuxen per fem barn och barngrupperna få en i regeringsförklaringen får löfte om förstärkta genomsnittlig storlek på 15 barn. Mer pre- statsbidrag, till mer personal i förskolan. ciserad än så vill förskoleministern inte vara, Med detta i ryggen griper sig förskolemi- utan överlämnar åt Skolverket att utarbeta nistern an frågan om att återupprätta och vi- allmänna råd för kvaliteten i förskolan. Krav dareutveckla förskolans kvalitet. En särskild på att förskoleverksamheten och skolbarns- fråga rörde att ta ställning till en ny skollag, omsorgen i likhet med skolan ska kvalitetsre- där förskolan avsågs ingå som en egen skol- dovisas årligen läggs fast. form integrerad i utbildningssystemet, på Andra frågor som behandlas i propositio- likartade villkor som övriga skolformer. nen rör ställningstaganden till förskolans roll i en kommande ny skollag. Den parlamen- Förskolepropositionen tariskt sammansatta skollagskommittén som I september 2004 överlämnar förskoleminis- tillsatts 1999 hade lämnat ett betänkande, tern en principproposition om kvaliteten i Skollag för kvalitet och likvärdighet (2002), förskolan till riksdagen – Kvalitet i förskolan. som gick långt i att integrera förskolan i skol-

78 lagen med till stora delar gemensam lagstift- Förskoleminister Lena Hallengren läser för Sara och ning för alla skolformer, inklusive förskolan. Julia på förskolan Kastanjen i Stockholm 2002. Det gällde att ta ställning till en terminologi sprungen ur skolans, snarare än förskolans, värld – skolform, elev, undervisning, rektor m.m. vilket krävde noggranna överväganden. Någon förändring av förskolans uppdrag var

79 inte aktuellt för ministern. Förskolan som en till utvecklingsprojekt i syfte att förstärka egen skolform innebar dock att kommunerna och utveckla jämställdhetsarbetet i förskolan i framtiden inte skulle kunna neka barn plats och skapa större medvetenhet om förskolans i förskola och erbjuda familjedaghem i stället. möjligheter i detta avseende. Delegationen Det var en viktig kvalitetsfråga för verksam- sammanställer kunskaper och erfarenheter heten. och ser till att dessa når ut till förskolorna. Ett särskilt arbete lades ned på att reda ut Verktyg ska utvecklas för att personalen i hur lagstiftningen runt de olika personalkate- förskolan ska kunna granska och analysera gorierna borde utformas. Principen fastslogs pedagogiskt material ur ett könsperspektiv. att det måste finnas förskollärare i alla försko- En annan uppgift är att ge förslag på hur fler lor och att de skulle ha det övergripande an- män kan rekryteras till förskolan. svaret för det pedagogiska arbetet, men också Vidare förstärks läroplanen för barn med att det i arbetslagen även skulle kunna ingå annat modersmål än svenska. Förskolans såväl barnskötare som annan personal. De mångkulturella uppdrag förtydligas för att fackliga företrädarna i Lärarförbundet respek- stärka barns språk- och identitetsutveckling. tive Kommunalarbetarförbundet verka0de, Barnen ska i förskolan få stöd att utveckla såväl kanske för första gången i historien, relativt det svenska språket som sitt modersmål. På nöjda med hur de bägge yrkesrollernas ställ- denna punkt hade läroplanen hittills varit vag ning i förskolan nu skulle formuleras. och återspeglat den vacklande hållning som Frågan om omsorg under kvällar, nätter och länge varit rådande inom förskolan och som helger engagerar sig ministern särskilt i, men resulterat i en kraftig nedmontering av moders- får inte parlamentariskt stöd för ett förtydli- målsstödet. gande av lagstiftningen på den punkten. Samtal med Lena Hallengren i maj 2006 Jämställdhet och mångkulturalitet Vilka utmaningar står förskolan inför i da- Lena Hallengren satsar även på frågor som gens samhälle? rör det pedagogiska innehållets kvalitet i för- - Att utveckla förskolan som en mötesplats skolan. Jämställdhet och mångkulturalitet i för barn ser jag som den viktigaste utmaningen förskolan blir föremål för särskilda åtgärder. En delegation inrättas som fördelar medel Förskoleminister Lena Hallengren 2004. 80 Förskoleminister Lena Hallengren 2004. 81 i dag. Och i det mötet är frågor om jämställd- upp mätbara mål så tror jag det vore högst het och mångkulturalitet – det faktum att barn olyckligt. Gör man det så är det för att man från olika bakgrund och kulturer möts där – vill visa att man presterar – man vill mäta grundläggande. Jag tror att förskolan kan spela positiv utveckling. Det tycker jag också att man en betydelsefull roll i dagens och morgondagens ska kunna göra, men inte genom att konstatera samhälle som denna mötesplats. hur många barn som kan åstadkomma vissa förutbestämda resultat. Är du nöjd med hur man arbetar med dessa frågor? Vad anser du om övergången mellan förskola - Jämställdhetsarbetet har fått en skjuts, det och skola? är en aktuell fråga som många förskolor nu - Det är skolans uppgift att möta barnen där arbetar med och har kommit olika långt med. de står. Flexibel skolstart, att kunna börja sko- När det gäller den mångkulturella förskolan lan höst eller vår löser inga problem. Föräldrar återstår ännu en del. Men det finns exempel ska inte behöva välja när deras barn ska börja på förskolor som arbetar mycket medvetet med skolan. Det är inte barnen som ska anpassas kulturell och språklig mångfald i förskolan. till skolan, utan tvärtom. - En annan fråga gäller förskolans kvalitet och likvärdighet. Förskolan måste utveckla en Barnen har ordet större likvärdighet. Det innebär att förskolan Att barn får komma till tals i en proposi- måste uppfylla läroplanens alla intentioner, att tion till riksdagen är ovanligt för att inte säga man inte bara arbetar med de delar man kän- unikt. Det gör de i förskolepropositionen där ner engagemang för utan med hela läroplanen. man kan ta del av vad barn själva tycker om Att alla barn får tillgång till detta. förskolan, vad som är bra och dåligt och vad Hur ser du på arbetet med förskolans läro- som kan bli bättre. Lärarstudenter har inter- plan? vjuat några hundra förskolebarn i åldern tre - Läroplanen har behövt en inkörningspe- till fem år om dessa frågor. Dessförinnan har riod, men nu har vi börjat närma oss tiden då mängder av teckningar och nedtecknade ut- vi också måste kunna ställa krav på förskolan talanden från förskolebarn nått departemen- att arbeta med ett lärande. Det innebär inte en tet på initiativ av förskoleministern. skolifiering. Om man tar efter skolan och sätter Barn säger att det bästa med förskolan är

82 att man får leka där. Leken framstår som sig, spelar teater, lägger pussel, deltar i sam- helt avgörande, det som deras tillvaro kret- lingarna, städar och plockar undan – det är sar omkring. Barnen leker ute och inne, de ganska tråkigt! – och mycket annat. leker sina favoritlekar och de hittar på nya Lär man sig något på förskolan? – Man lär lekar. I leken är barnen uppfinnare, konst- sig att vara duktig så klart och snäll. Varför är närer och forskare. man på förskolan? – För man är barn. Vad gör barnen i förskolan? Det är Vid ett möte i Rosenbad våren 2004 sitter många olika saker; läser böcker, skriver, förskolebarn på kuddar för att nå upp till räknar, ritar och målar, spelar spel, snickrar, mikrofonerna när de delger Lena Hallengren bygger, spelar rockmusik, äter frukt och sina synpunkter på förskolan. Till slut säger sjunger, gräver, leker ute, bakar, gör café, Vera, sex år – Men hur är det att vara försko- visar föräldrarna vad de har gjort, spelar leminister då? data, fotboll, bandy, cyklar, gungar, klär ut Barn i Rosenbad våren 2004.

83 Etableringsfrihet och förstärkt pedago- för lika många egna barn som antalet andra giskt uppdrag (2006-2014) barn som tas emot i verksamheten. Införandet av barnomsorgspeng syftade Etableringsfrihet och utvidgad allmän för- skola till att öka mångfalden i förskoleverksamhe- ten och skolbarnsomsorgen genom en större Under den socialdemokratiska regeringens variation av verksamheter. Det skulle även tid beslutade riksdagen 2006, efter ett ut- öka utrymmet för enskilda initiativ och eget skottsinitiativ av Moderaterna, Folkpartiet, företagande inom välfärdsområdet. Idag går Centerpartiet, Kristdemokraterna och närmare 20 procent av alla barn i förskolan i Miljöpartiet, om lagändringar som innebar fristående förskola. etableringsfrihet för förskolor och fritids- Sedan 2003 har fyra- och femåringar rätt hem med enskild huvudman. Efter förslag till allmän förskola 525 timmar per år. I den av den borgerliga regeringen infördes den proposition där regeringen föreslog barnom- 1 juli 2009 etableringsfrihet även för andra sorgspeng fanns även förslag om att utvidga former av förskoleverksamhet och skol- kommunens skyldighet att anordna allmän barnsomsorg. Samtidigt togs begreppet förskola. Alla barn ska därför sedan 1 juli familjedaghem bort ur lagen och i stället 2010 erbjudas förskola från och med höstter- infördes ett nytt begrepp, pedagogisk om- minen det år de fyller tre år. sorg, som ett samlingsbegrepp där famil- jedaghem är en av flera tänkbara varianter. Ny skollag och reviderad läroplan Kommunerna blev genom dessa lagänd- Den socialdemokratiska regeringen arbetade ringar skyldiga att godkänna och ge bidrag med att innan valet 2006 färdigställa en pro- (barnomsorgspeng) till enskilt driven för- position om en ny skollag utifrån 1999 års skola, fritidshem och pedagogisk omsorg skollagskommittés betänkande. Betänkandet om vissa villkor är uppfyllda, bland annat hade lämnats 2002. Regeringen lyckades att verksamheten uppfyller de krav på dock inte få majoritet i riksdagen för sina kvalitet och säkerhet som ställs på motsva- förslag och någon proposition blev därför rande offentlig verksamhet. När det gäller aldrig beslutad. Arbetet med en ny skollag pedagogisk omsorg ska bidrag ges även för fick följaktligen starta om efter regeringsskif- dagbarnvårdarens egna barn, men endast tet i september 2006 när den borgerliga fyr-

84 partiregeringen tillträdde. Regeringen gav Läroplanens mål för barns språkliga och 2009 även Skolverket i uppdrag att föreslå kommunikativa utveckling samt barns ma- ändringar i förskolans läroplan i form av tematiska utveckling blev därmed flera och förtydliganden och vissa nya avsnitt. Efter förtydligade. Även målen för naturvetenskap att Skolverket lämnat sina förslag tillsattes och teknik blev tydligare och fler. Målen dock 2010 en arbetsgrupp inom departe- anger en riktning att sträva mot i förskolans mentet, som lämnade nya förslag till reger- pedagogiska verksamhet. Ett nytt avsnitt till- ingen, vilka beslutades i augusti samma år. kom också om uppföljning, utvärdering och

Skolminister Jan Björklund besöker förskolan Täppan i Stockholm.

85 utveckling. Hur utvärdering skulle ske i lagstiftning. Förskolan blev därmed en egen förskolan hade länge varit en omdiskuterad skolform och de kommunala och fristående fråga och den berördes inte i läroplanen. förskolorna fick gemensam reglering. Till Äntligen fick nu förskolans huvudmän och exempel gäller förskolans läroplan också för personal vägledning i arbetet med uppfölj- fristående förskolor. Även begreppen utbild- ning och utvärdering. Syftet med utvärde- ning och undervisning kom nu att omfatta ring är att få kunskap om förskolans kva- förskolans verksamhet. litet som kan bidra till att verksamheten I den nya skollagen infördes en ny befatt- utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga ning som förskolechef med samma krav på förutsättningar för utveckling och lärande. behörighet som för rektorer i skolan. Det Den 1 juli 2011 började både den nya pedagogiska arbetet vid en förskola ska ledas skollagen och förändringarna i förskolans och samordnas av en förskolechef som även läroplan tillämpas. Förskolan blev nu en särskilt ska verka för att verksamheten ut- integrerad del av skolväsendet, i syfte att vecklas. Förskolechefens ansvar tydliggjordes befästa förskolans ställning som den första också i ett nytt avsnitt i läroplanen. Förskole- delen i utbildningssystemet samt för att chefen är pedagogisk ledare och chef för per- förstärka dess kvalitet och likvärdighet. sonalen och har det övergripande ansvaret för Detta innebar att flera av de skolforms- att verksamheten bedrivs enligt skollag och övergripande bestämmelserna i skol- läroplan. Även ansvar för förskolans kvalitet lagens inledande kapitel kom att gälla även ingår. förskolan, bland annat övergripande mål Den nya skollagen ställde också krav på för utbildningen. Dessutom läggs värde- att det i varje förskola måste finnas behö- grunden för hela skolväsendet fast, liksom riga förskollärare som ansvarar för under- reglering för systematiskt kvalitetsarbete. visningen. Förskollärarlegitimation infördes Med en tydlig koppling till barnkonventio- fullt ut hösten 2012 och endast den som är nen klargjordes att barnets bästa ska vara legitimerad förskollärare får tillsvidareanstäl- utgångspunkt i all utbildning. De bedöm- las som förskollärare. Utöver förskollärare ningar som fanns i förskolepropositionen kan även annan personal fortfarande arbeta i 2004 fullföljdes till stor del och är nu förskolan, t.ex. barnskötare som bidrar med sin kompetens till barnens omsorg, utveck-

86 ling och lärande. Dessutom tydliggjordes Förskolelyftet förskollärares pedagogiska ansvar i läropla- Förtydliganden i förskolans läroplan krävde nen. Vissa av riktlinjerna för arbetet riktas även ökad kunskap och förstärkt pedagogisk nu tydligt till förskollärare som därmed kompetens hos förskolans personal. För att har det pedagogiska ansvaret för barnens förstärka personalens kompetens genomför- utveckling och lärande. Det finns även des därför 2009–2011 en fortbildningssats- riktlinjer för vars och ens ansvar i arbets- ning, det så kallade förskolelyftet. Syftet var laget. Såväl förskollärare som barnskötare att bidra till att stärka förskolans pedagogiska och andra i arbetslaget ska tillsammans uppdrag och främja dess måluppfyllelse. utforma och genomföra det pedagogiska Förskolechefer, förskollärare och barnskötare arbetet mot målen i läroplanen.

Förskoleminister Nyamko Sabuni talar på Förskoledagarna 2011.

87 Förskoleminister Maria Arnholm besöker Glömsta förskola i Huddinge.

88 som deltog i förskolelyftet fick fortbildning och en tydligare yrkesidentitet jämfört med inom de områden som förtydligats i läro- den tidigare lärarutbildningen. Längden på planen, framförallt barns språkliga och ma- utbildningen är som tidigare 210 högskole- tematiska utveckling, men även naturveten- poäng, motsvarande 3,5 års heltidsstudier. skap och teknik samt utvärdering. Förskole- Grundlärarutbildningen infördes samtidigt lyftet förlängdes flera gånger och avslutas om 240 högskolepoäng, vilket innebär ett vid utgången av 2015, då det ersätts med halvårs längre utbildning än tidigare. Den ges en ny satsning för kompetensutveckling. med tre inriktningar: mot arbete i förskole- klass och årskurs 1–3, mot arbete i årskurs Ny förskollärarutbildning 4–6 och mot arbete i fritidshem. Inriktning- Lärarutbildningen, med en enda gemen- en mot fritidshem är dock treårig. sam lärarexamen, startade 2001. En av Den nya förskollärarutbildningen är tyd- reformens bärande idéer var studenternas ligare, mer strukturerad och specialiserad valfrihet, det vill säga rätten att fritt välja och har blivit attraktiv och lockat många fler kurser och inriktningar. Utbildningen sökande. Detta har skapat en ökad konkurrens kritiserades dock för bland annat alltför om platserna, vilket leder till högre nivå på stor valfrihet för de studerande, bristande förkunskaperna hos studenterna. vetenskaplig grund och för att viktiga kunskapsområden saknades. Ett problem med utbildningen var även att den ofta var riktad mot breda åldersintervall, exempel- vis intervallen 1–12 år och 12–19 år. Dessa intervall medförde att studenterna hade svårt att få kunskaper och kompetenser an- passade för hela åldersspannet. Dessutom valde alltför få studerande förskolan som sin framtida arbetsplats. Den nya förskollärarutbildningen star- tade höstterminen 2011 och ger en upp- enbar inriktning mot arbete i förskolan

89 Efterord

Den här skriften om förskolans framväxt När boken gavs ut 2006 skrev hon; har gjorts på uppdrag av Utbildningsde- - Vid en tillbakablick av det här slaget inser partementet. Den bygger på muntliga käl- man lätt med vilken konsekvens den svenska lor, utredningar, propositioner, riksdagspro- barnomsorgen har byggts upp och hur tidigt tokoll och rapporter om förskolan under man varit på det klara med dess syften och perioden 1970 till 2006, samt på material målsättning. Barnomsorgens utveckling i Sve- som finns angivet i litteraturförteckningen. rige visar på politikens möjligheter. Texten har skrivits av Barbara Martin Kor- pi, tidigare ämnesråd i Utbildningsdeparte- Hon citerade också en känd engelsk ekono- mentet. Hon hade när hon pensionerades miprofessor som sagt; 2007 i flera decennier arbetat i Regerings- - Det extraordinära med er är inte att ni in- kansliet med förskola och fritidshem och förde er barnomsorgsmodell i början av 70-ta- därmed själv deltagit i det mesta av det let utan att ni har lyckats behålla den genom arbete som beskrivs. Hon svarar själv för åren. innehållet. Den här upplagan har uppdate- rats på Utbildningsdepartementet med det som hänt under åren 2006–2014. Stockholm den 30 oktober 2015 Utbildningsdepartementet Tabeller och statistik har tagits fram av Skolverket. De aktuella citaten kommer från samtal som Barbara Martin Korpi haft under arbetets gång med personer, minis- trar och andra, som haft ansvar för frå- gorna.

90 91 Bildregister

-- Utbildningsminister Gustav Fridolin på en Bergengatan i norra Stockholm 1987, foto Erich förskola i Sundbyberg, foto Lasse Allard, IBL Stering, Scanpix -- Katarina västra barnkrubba på Söder i -- Göran Persson och skolbarn, Utbildnings- och Stockholm 1906, stadsmuseum kulturdepartementet -- Engelbrekts barnkrubba i Stockholm 1909, -- Inför riksdagsvalet 1991, foto Jens Assur, Scanpix Stockholms stadsmuseum -- Anna Hedborg 1998, foto Peter Hoelstad, -- Barnkrubba i Stockholm på 1930-talet, Scanpix Stockholms stadsmuseum -- Bengt Westerberg besöker förskola i Reggio -- Barn i barnträdgården med sina lärarinnor, Emilia 1993, foto Carlo Barsotti Örebro Länsmuseum -- Studiegrupp i Reggio Emilia 1993, privat ägo -- Systrarna Ellen och Maria Moberg, Norrköpings -- Sergio Spaggiari och Loris Malaguzzi, barnom- stadsarkiv sorgschefer i Reggio Emilia 1989, privat ägo -- Trafikskola i en barnträdgård i Stockholm 1947, -- Ylva Johansson med sina barn 1998, foto Gunnar Scanpix Sundberg, Scanpix -- Gertrud Sigurdsen, foto Hans Malmberg -- Fackeltåg för maxtaxan i Åkersberga vintern -- Familjen Palme i radhuset i Vällingby 1969, 2001, foto Susanne Karlsson, Scanpix foto Jan Delden, Scanpix -- Demonstration för maxtaxa i Stockholm 1999, -- Camilla Odhnoff 1973, foto Kenneth Jonasson, foto Cecilia Larsson, Scanpix Scanpix -- Skolminister Ingegerd Wärnersson, foto -- Hoa-Hoa och bebin, affisch om Regeringskansliet föräldraförsäkringen 1976, foto Reijo Rüster, -- Förskoleminister Lena Hallengren läser för Sara Scanpix och Julia på förskolan Kastanjen i Stockholm -- “Ropen skalla daghem åt alla” 1975, foto Lars 2002, foto Sven-Erik Sjöberg, Scanpix Groth, Scanpix -- Förskoleminister Lena Hallengren 2004, foto -- Sten Andersson i riksdagen, foto Lennart Frida Hedberg Nygren, Scanpix -- Barn i Rosenbad, foto Regeringskansliet -- Olof Palme 1985, foto Jack Mikrut, Scanpix -- Skolminister Jan Björklund besöker förskolan -- Bengt Lindqvist besöker daghem på Täppan, foto Regeringskansliet

92 Ministrar med ansvar för förskolan

-- Förskoleminister Nyamko Sabuni talar på 1967–1973 Camilla Odhnoff (f.1928-2013) S Förskoledagarna 2011, foto Regeringskansliet 1962–1976 Sven Aspling (1912-2000) S -- Förskoleminister Maria Arnholm besöker 1976–1978 Rune Gustavsson (1920-2002) C Glömsta förskola i Huddinge, foto 1978–1979 Gabriel Romanus (f.1939) Fp Regeringskansliet 1979–1982 Karin Söder (f.1928) C -- Teckning gjord av barn på Stella Nova förskola 1982–1985 Sten Andersson (f.1923-2006) S 1985–1991 Bengt Lindqvist (f.1936) S 1991–1994 Bengt Westerberg (f.1943) Fp 1994–1996 Anna Hedborg (f.1944) S 1994–1998 Ylva Johansson (f.1964) S 1998–2002 Ingegerd Wärnersson (f.1947) S 2002–2002 Thomas Östros (f. 1965) S 2002–2006 Lena Hallengren (f.1973) S 2006–2010 Jan Björklund (f. 1962) Fp 2010–2013 Nyamko Sabuni (f. 1969) Fp 2013–2014 Maria Arnholm (f. 1958) Fp 2014– Gustav Fridolin (f. 1983) Mp

93 Tabeller och diagram

Diagram 1. Barn födda 1975–2014.

Antal födda 150 000

125 000

100 000

75 000

50 000

25 000

0 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

94

Diagram 2. Alla barn 1–6 år/1–5 år i befolkningen samt antal barn i daghem/förskola, familjedag- hem och deltidsgrupp 1975–2013.

Antal barn 800 000

700 000

600 000

500 000

400 000

300 000

200 000

100 000

0 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Totalt antal barn i befolkningen Antal barn i förskola Antal barn i pedagogisk omsorg Totalt antal barn i förskola el. pedagogisk omsorg

Källa: Skolverket.

95 Tabell 1. Årsarbetare i förskola efter utbildning 2006–2014, i procent.

Antal årsarbetare som arbetar med barn.

Totalt därav andel (%) med

förskol- fritids- lärar- barn- fritids- annan utb. ingen utb. lärar- pedagog- utbildning skötar- ledar- för arbete för arbete utbildning utbildning utbildning utbildning med barn med barn

2006 77 506 48 1 2 41 0 3 5 2007 80 396 49 1 3 40 0 2 5 2008 82 086 48 1 3 39 0 3 5 2009 83 715 50 1 3 39 0 3 5 2010 85 599 49 1 4 38 0 3 5 2011 88 872 49 1 4 38 0 3 5 2012 90 600 49 1 4 38 0 3 6 2013 91 675 49 1 3 37 0 3 6

Antal årsarbetare som arbetar med barn.

Totalt därav med

förskol- fritids- lärar- gymn. utb. viss peda- ingen utb. lärar- pedagog- examen för arbete gogisk för arbete examen examen med barn utbildning med barn

2014 91 338 43 1 2 22 9 24

Källa: Skolverket.

Från och med 2014 bygger uppgifterna på individdata och uppgifter om personalens utbildning hämtas från SCB:s utbildningsregister. I tidigare insamlingar var det kommunerna som rapporterade uppgifter om personalens utbildning. Då vissa verksamheter i enskild regi har valt att inte rapportera in uppgifter om årsarbetare i förskola är siffrorna för 2014 något lägre.

96

Tabell 2. Barn i förskola fördelade på kommunal och enskild förskola 2006–2014, i procent.

Kommunal Fristående Totalt förskola förskola

2006 83 17 100 2007 83 17 100 2008 82 18 100 2009 81 19 100 2010 81 19 100 2011 81 19 100 2012 80 20 100 2013 80 20 100 2014 81 19 100

Källa: Skolverket.

97 98