Om Intentioner Och Beslut Bakom Den Svenska Förskolans Framväxt, U15.007
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Förskolan i Politiken – om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt Fjärde upplagan, första tryckningen Författare: Barbara Martin Korpi, Utbildningsdepartementet Omslagsbild: Folio Bildbyrå ISBN: 91-974321-7-2 Artikel nr: U15.007 Förord En vanlig dag mot hösten. Hämtning på taten från PISA-proven, som eleverna alltså förskolan och sedan mellanmål. Skär upp gör som 15-åringar – nio år efter man lämnat ett äpple, räcker halvan till min då treåriga förskolan, vilka som fått en bra förskola. dotter. ”Nej, pappa”, säger hon med en Vi ska säkerställa att alla barn i förskolan sådär snusförnuftig uppsyn som bara en verkligen får del av pedagogiken, och att för- treåring kan ha, ”jag vill ha en fjärdedels skolan blir tillgänglig för alla barn. äpple”. Så jag ler, tar äppelhalvan och de- Därför investerar regeringen i förskolan. lar den en gång till. Samma uppsyn: ”Nej, Forskningen visar att barngruppernas storlek pappa, jag vill nog ha en åttondels äpple”. spelar roll för det pedagogiska innehållet. De hade lekt med tal, hela och delar på Blir gruppen för stor riskerar förskollärarna förskolan den dagen. behöva välja bort teman och arbetssätt. Alla I den ofta mörka svenska skoldebatten barn måste bli sedda, ha tid för lek och peda- händer det att jag får den retoriska frå- gogiska utmaningar. Därför återinför reger- gan: ”Minns du när vi fick internationella ingen riktmärke för storlek på barngrupper studiebesök som ville lära av det svenska och ger statsbidrag för att hjälpa huvudmän- skolsystemet?” Jag brukar problematisera, nen att minska barngruppernas storlek. peka på att även om systemet är svagt har Som i all annan skolverksamhet avgörs vi en stark profession, skolor som lyckas kvaliteten i verksamheten i relationen mellan trots tuffa förutsättningar och många barn och lärare. Det pedagogiska ledarskapet goda exempel. Men det finns förstås ett är avgörande. Förskollärare och chefer ska få kvickare svar på frågan: ”Ja. Välkommen möjlighet att stanna och utvecklas i yrket. till förskolan.” Regeringen bryter nu med den negativa tra- Den svenska förskolan är ett interna- dition som rått att förskolan utestängts från tionellt föredöme. När det finns tid för skolsatsningar. Förskollärare kommer kunna varje barn får det effekter långt upp i åren. inkluderas i lärarlönelyftet, regeringen har OECD redovisar att man kan se i resul- infört en motsvarighet till rektorslyftet för förskolechefer och statsbidrag som Skapande 4 Utbildningsminister Gustav Fridolin besöker en förskola i Sundbyberg utanför Stockholm. 5 skola har utvidgats för att inkludera för- hem och därmed själv deltagit i det mesta av skolan. det arbete som här beskrivs. Hon svarar själv När effekterna av förskolepedagogiken för innehållet i skriften. är så tydliga långt upp i åren ska så klart Den här upplagan har uppdaterats på alla barn nås av den. Därför vill regeringen Utbildningsdepartementet med det som att alla sexåringar ska gå i en förskoleklass hänt under åren 2006–2014. med utrymme för lek och lärande och ett likvärdigt arbete med läsning, skrivning Stockholm den 30 oktober 2015 och räkning. I år firar vi att det är 40 år sedan den Gustav Fridolin första förskolelagen trädde i kraft. Vi upp- Utbildningsminister märksammar alla insatser som görs på för- skolorna för våra barns omsorg, utveckling och kunskaper. Vi ser hur det som en gång var pedagogiska visioner i dag är verklig- het för hundratusentals barn runt om i Sverige. Vi gläds åt framgångar som gett så många generationer en bra start, och vi bygger vidare på den grund som lagts. För det finns mer att göra, fler visioner att förverkliga. Kanske har vi bara kommit en åttondel av vägen? Texten i den här skriften har fram till 2006 skrivits av Barbara Martin Korpi, tidigare ämnesråd på Utbildningsdeparte- mentet. Hon har i flera decennier arbetat i Regeringskansliet med förskola och fritids- 6 7 Innehåll Förord 4 Utbyggnaden på 1970-talet 31 Ropen skalla daghem åt alla 31 Förskolans historiska rötter (1850-1930) 10 Överenskommelsen mellan stat och 31 Barnkrubban 10 kommun Kindergarten 10 Platsbrist trots allt 33 Behövs barnomsorg? (1930-1960) 16 Statsbidraget som driv- och styrmedel 34 Storbarnkammaren 16 Kostnader och kommunal tillväxt 34 Kvinnans plats i hemmet och på arbets- 16 Öronmärkta statsbidrag 35 marknaden Kommunpåsen 36 Daghem eller familjedaghem? 18 Lekskolan 19 Bättre resursutnyttjande (1976-1985) 36 Vårdnadsbidrag? 19 Regeringsskifte med fortsatt barnomsorgs- 36 1960-talets högkonjunktur – en startpunkt 21 utbyggnad Ytnormen slopas – ökad kommunal frihet 37 1968 års Barnstugeutredning och den 23 Utvecklings- och förnyelsearbete 38 första förskolelagen En utredning för den moderna barndomen 23 Privata alternativ? (1980 –1990) 40 Dialogpedagogik, arbetslag och ålders- Kommunaliseringen 40 blandade barngrupper 24 Privata alternativ? 41 Förskola 25 Lex Pysslingen 42 Den första förskolelagen 25 En kommentar 43 Socialstyrelsens råd och riktlinjer 26 De yngsta barnen 27 Förskola för alla barn – men när? 43 Föräldraförsäkringen 29 (1985-1991) Mannens roll 29 Den historiska propositionen 43 Barnkultur 44 Aktionsgruppen för barnomsorg 45 Förskolan och skolan (1981-1991) 47 Maxtaxa och allmän förskola (1999-2003) 70 Skolstartsåldern 47 Förskola, men inte för alla 70 Frågan om förskola och skola 49 Halvera dagistaxan! 70 Förskola-skolakommittén 50 En kontroversiell reform 73 Flexibel skolstart 50 Maxtaxa och förskola för alla barn 74 Fritidshemmen och skolan 51 Skolverkets utvärdering 76 Regeringsskifte (1991-1994) 53 Kvalitet i förskolan (2003-2006) 78 Regeringsskifte igen 53 För en ökad kvalitet 78 En valfrihetsrevoultion? 55 Förskolepropositionen 78 Återställaren 56 Jämställdhet och mångkulturalitet 80 Samtal med Lena Hallengren i maj 2006 80 Barnomsorgsgaranti med ny lag (1995) 58 Barnen har ordet 82 Den nya barnomsorgslagstiftningen 58 Utan oskäligt dröjsmål 60 Etableringsfrihet och förstärkt pedagogiskt 84 uppdrag (2006-2014) Ekonomisk kris (1990-talet) 62 Etableringsfrihet och utvidgad allmän 84 Baby-boom 62 förskola Ekonomisk kris 62 Ny skollag och reviderad läroplan 84 Utbyggnaden forceras 62 Förskolelyftet 87 Ekonomiska nedskärningar 63 Ny förskollärarutbildning 89 Kommunala skillnader 64 Efterord 90 Välfärdsbokslutet 64 Från familjepolitik till utbildningspolitik 65 Bildregister 92 (1996-1998) Ministrar med ansvar för förskolan 93 Förskolan ska förbättra skolan 65 Integration förskola, skola, fritidshem 65 Tabeller och diagram 94 Förskoleklassen 67 Läroplan för förskolan 68 Barnsynen i läroplanen 68 Förskolans historiska rötter (1850-1930) Barnkrubborna var öppna från sju på mor- gonen till sju på kvällen. Vid behov kunde Barnkrubban barn tas om hand även på natten. Inredningen var torftig, barngrupperna stora och perso- Barnomsorg har bedrivits i Sverige, om än nalen saknade oftast utbildning, men barnen i blygsam omfattning, ända sedan mitten hölls rena och fick tre mål mat om dagen. av 1800-talet. När människor flyttade från Efter storstrejken 1909 öppnades flera späd- landsbygden och in till städerna för att skaf- barnskrubbor, sedan fäder blivit arbetslösa fa arbete, började olika samhällsinstitutioner och mödrar ensamma måste försörja familjen. för barn växa fram. Fabriksarbetarnas löner En plats på krubban kunde för en fattig eller var låga, man och hustru och även äldre ensamstående mamma innebära att hon slapp barn fick arbeta för att försörja familjen och lämna ifrån sig barnen till fosterhem eller många kvinnor var ensamstående med barn. barnhem. De flesta barn i städerna växte upp med Barnkrubborna drevs av stiftelser och kyrk- kvarterets andra barn på gator och bakgår- liga församlingar. Verksamheterna finansiera- dar. Många småbarn var utan vuxen tillsyn des genom donationer, filantropi och kollekt medan föräldrarna arbetade, de passades i församlingskyrkan. I början av 1900-talet av äldre syskon eller tittades till av någon fanns omkring 250 stiftelser och föreningar släkting eller grannfru. För att i någon mån för välgörenhet för barn. Denna omfattande råda bot på detta startades barnkrubban för välgörenhet för de fattiga kom arbetarrörelsen fattiga arbetande mödrars barn. En liten del senare att kritisera med motiveringen att det av de mest utsatta barnen fick plats på barn- istället borde vara samhällets sak att ta hand krubborna. Verksamheten var behovsprövad om dem som behövde hjälp. och intyg krävdes från fattigvården. Den första barnkrubban som öppnades 1854 var Kungsholmens barnkrubba i Stockholm. Där Kindergarten har verksamhet för barn bedrivits i obru- En helt annan verksamhet nådde Sverige ten följd sedan dess, i senare tid som anrik från Tyskland vid samma tid. Det var kin- förskola. Fattigstämpeln fick krubborna dras dergarten eller barnträdgården som den kom med långt in på 1950-talet. att kallas, efter Friedrich Fröbels (1782– 10 Katarina västra barnkrubba på Söder i Stockholm 1906. 1852) pedagogiska filosofi om barn som Kindergarten var öppen tre–fyra timmar om plantor som skulle vårdas och växa i en väl dagen och drevs i rent pedagogiskt syfte, ofta anpassad miljö. Trots att idén om kindergar- av privatpersoner. Avgifter finansierade verk- ten tidigt nådde många länder fick den till samheten, barnen kom från välbärgade, att börja med ganska liten uppmärksamhet. 11 T. v. barnkrubba i Stockholm på 1930-talet. T. h. Engelbrekts barn- krubba i Stockholm 1909. 12 bildade familjer. Barnträdgården skulle vara Det var frisinnade, radikala kvinnor som ett stöd för hemmets fostran, därför var bar- engagerade sig i barnträdgårdarna. Deras nen där