BRT Genom Stockholms Innerstad
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Thesis 228 BRT genom Stockholms innerstad En fallstudie av ett eventuellt framtida Bus Rapid Transit Stockholm förhållande till de befintliga stombusslinjerna Jacob Günther Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet BRT genom Stockholms innerstad En fallstudie av ett eventuellt framtida Bus Rapid Transit Stockholm förhållande till de befintliga stombusslinjerna Jacob Günther Examensarbete CODEN:LUTVDG/(TVTT-5195/1-59 / 2010 Thesis / Lunds Tekniska Högskola, ISSN 1653-1922 Instutionen för Teknik och samhälle, Trafik och väg, 228 Jacob Günther BRT genom Stockholms innerstad 2012 Ämnesord: Kollektivtrafik, Bus Rapid Transit, Stockholm, stommbussar. Referat: Som alternativ till den befintliga kollektivtrafiken i Stockholm diskuteras möjligheten att införa Bus Rapid Transit. Det är ett högkvalitativt bussbaserat transportmedel med tydlig inspiration från spårbunden kollektivtrafik, ursprungligen från Sydamerika men numera vanligt i hela världen. Enligt den tidigare utförda idéstudien om projketet planeras det nya trafikslaget att på vissa sträckor gå parallellt med befintliga stombusslinjer. För att studera effekterna dessa två trafikslag får på varandra utföras fältstudier på de befintliga bussarna samt teoretiskt beräkningar på de planerade. Resultatet visar att den planerade linjedragningen riskerar att orsaka kolonnkörning för Bus Rapid Transit-systemet. English title: BRT through downtown Stockholm Citeringsanvisning: Jacob Günther BRT genom Stockholms innerstad. Lund, Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Teknik och samhälle. Trafik och väg 2012. Thesis. 228 Trafik och väg Department of Technology and Society Institutionen för Teknik och samhälle Transport and Roads Lunds Tekniska Högskola, LTH Faculty of Engineering, LTH Lunds Universitet Lund University Box 118, 221 00 LUND Box 118, SE-221 00 Lund, Sweden Förord Examensarbetet BRT genom Stockholms innerstad är ett avslutande arbete om 30 hp på civilingenjörsprogrammet Väg – och Vattenbyggnad vid Lunds Tekniska Högskola. Arbetet har utförts på Trivector Traffics kontor i Stockholm i samarbete med institutionen Teknik och Samhälle på LTH. Tack till mina handledare Malin Gibrand på Trivector, Andreas Persson på LTH samt examinator Bengt Holmberg. Jacob Günther Innehåll Förord ...................................................................................................................................... 5 Sammanfattning ...................................................................................................................... 6 Summary ................................................................................................................................. 9 1. Inledning .............................................................................................................................. 12 1.1 Bakgrund ......................................................................................................................... 12 1.2 Syfte ................................................................................................................................ 14 1.3 Avgränsningar ................................................................................................................. 14 2. Metod och material ............................................................................................................... 14 2.1 Litteraturstudie ................................................................................................................ 14 2.2 Empirisk studie ............................................................................................................... 15 3. Resultat litteraturstudie ......................................................................................................... 15 3.1 Metoder att planera BRT ................................................................................................ 15 3.1.1 Definition av BRT ................................................................................................... 15 3.1.2 Stängd eller öppen BRT .......................................................................................... 16 3.1.3 Direkt – eller matarservice ...................................................................................... 17 3.1.4 Identitet .................................................................................................................... 21 3.2 BRT i världen .................................................................................................................. 22 3.2.1 Stängda BRT ........................................................................................................... 22 3.2.2 Öppna BRT .............................................................................................................. 26 3.3 Stockholms kollektivtrafik .............................................................................................. 30 3.3.1 Stomnätet ................................................................................................................. 30 3.3.2 BRT i Stockholm ..................................................................................................... 32 3.4 Slutsats - Nackdelar för BRT med att dela körfält med andra bussar ............................. 34 4. Empirisk studie ..................................................................................................................... 36 4.1 Metod .............................................................................................................................. 36 4.2 Framkomlighet på aktuell sträcka ................................................................................... 37 4.3 Behov av omkörningsmöjlighet ...................................................................................... 38 4.3.1 Hållplatsstudier ........................................................................................................ 39 4.4 Gränsvärde för kolonnkörning ........................................................................................ 48 4.5 Slutsats framkomlighet ................................................................................................... 51 4.6 Identitetsförlust ............................................................................................................... 53 5. Diskussion ............................................................................................................................ 55 6. Slutsats och fortsatt arbete .................................................................................................... 56 7. Referenser ............................................................................................................................. 57 Sammanfattning Stockholms kollektivtrafiks viktigaste beståndsdel är stomnätet som genom sina många linjer täcker in hela länet. Stomnätet står ensamt för tre fjärdedelar av personkilometrarna inom Stockholms kollektivtrafik och består av en kombination av fem olika transportmedel: Pendeltåg, tunnelbana, lokalbana, ytterstadsstombuss samt innerstadsstombuss. Som alternativ till dessa trafikslag diskuteras möjligheten att införa Bus Rapid Transit. Det är ett högkvalitativt bussbaserat transportmedel med tydlig inspiration från spårbunden kollektivtrafik. Vad som skiljer BRT från annan busstrafik är den genomgående höga framkomligheten på hela systemet och den starka tydligheten gentemot användaren. Vid planering av BRT finns flera viktiga aspekter som definierar systemet. Den tydligaste egenskapen hos ett BRT-system är huruvida systemet är öppet eller stängt, en aspekt som kan fastställas både utifrån en infrastrukturell synvinkel men även ifrån trafikanternas perspektiv. Det förstnämnda syftar på om BRT-fordonen har möjlighet att färdas in och ut genom systemet eller inte och den sistnämnda på trafikanternas upplevelse av systemet som just ett slutet system. Vidare är BRT indelat i antingen direktservicesystem eller matarsystem. Direktsystem innebär att samma fordon trafikerar hela BRT-linjedragningen vilket i sin tur innebär att fordonets kapacitet ofta är onödigt hög i systemets periferi, dock innebär direktservice färre byten för passagerarna. Matarsystem däremot använder mindre fordon som matar in passagerare från bostadsområden till terminaler där större fordon tar vid, det gör att passagerarna tvingas till ett byte. Dock innebär matarsystem en enklare anpassning av kapacitet på fordonen gentemot efterfrågan. BRT har funnits i Brasilien sen 1970-talet och har sedan dess spritt sig över världen. Fortfarande finns några av de största och mest inspirerande BRT i Latinamerikanska städer som Curitiba, São Paulo och Bogotá. På senare år har dock Asien visat vägen för nyskapande BRT-system och idag finns några av de mest intressanta exemplen i tillväxtländer som Kina och Indien. Med syfte att förbättra kollektivtrafiken i Stockholm utförde SL 2009 en idéstudie om Bus Rapid Transit i Stockholm län. Studien presenterar idén om linjedragningen Nacka – Stockholm – Solna – Arninge, en linjedragning som genom innerstaden till viss del går parallellt med nuvarande stombusslinje 2 och 3 samt med ett stort antal stadsbussar. Därmed uppstår en utrymmeskonflikt mellan de högt prioriterade stombussarna och den studerade BRT-linjen. Eftersom stomlinjerna, inkluderat stombusslinjerna 2 och 3, är så pass högt prioriterade av SL finns tankar på att låta dessa använda BRT-körfält på de parallella sträckorna, något som kan utgöra ett