Ett praktfullt mit111esmynt över Gustav/J Adolf, slaget/633 -sannolikt i Stockholm- och utdelat som present vid hägtidli~:a tillfällen som begravningen pdfö(jande dr. Värdet iir 2 riksdaler. Kungl. Myntkabinellet. Foto Nils Lagergren, A ta.

Rex Upsalie-mynten och folkungaupproren 112

Olof Skötkonung eller An und Jacob? 117

Viktor Emanuel som numismatiker 120

En aktivförening 121

Myntkabinettskammarherren 122

o Arsberättelsen för 1985 132 '11LL AUKTION 33 25-26 oktober 1986

tar vi nu emot bättre mynt, sedlar, medaljer och ordnar. Sista inlämningsdag är I augusti. OBS! Butiken håller semesterstängt under tiden 14-25 juli .

.. B. AHLSTROMS MYNTHANDEL AB

Kungsgatan 28-30 Box 7662, 103 94 STOCKHOLM • tel. 08/140220, JO JO JO Nästa nummer Bägge skrifterna är författade av Subskriptionsinbjudan av tidningen (nr 6) utkommer om­ Lars O Lagerqvist och Ernst Nat­ Professor Dr. Hanns Jäger-Sun• kring l september. Pågrund av se­ horst-Böös, två författare som stanau är Österrikes främste heral­ mestrarna emotses material till många gånger glatt sina läsare med diker. Med anledning av hans 75- detta- artiklar, notiser, förenings• trevliga publikationer. Böckerna årsdag i år kommer en festskrift nytt, annonser och vad det nu kan har tidigare varit recenserade i vår med ett urval av hans ofta svårtill­ vara- snarast och helst före l juli. tidni ng. (1985 s 40 och s 156) gängliga uppsatser under fyra år• Priser: tionden att utgivas av Böhlau Ver­ Årsmedalj Vad kostade det?: 65 :- + porto lag, Postfach 200, Dr. Karl Lue­ (cirkapris 90:-) ger-Ring 12, A- 1014 Wien J, vartill Svensk Numismatiska Förening• Dina pengar: 40:- + porto beställning bör sändas .. snarast. en har utgivit en årsmedalj över T (cirkapris 58:-) Subskriptionspriset är OS 388:­ G Appelgren. Se mera härom s Beställning göres till SNF's kansli (för upptag!"Jing i tabula gratulato­ 133! wrder maj månad. ria enbart OS 200.-). Leverans beräknas kunna ske före L. P-11 Årsmöte 1986 midsommar. Svenska Numismatiska Förening• ens medlemmar kallas till ordina­ rie årsmötesförhandlingar lörda• 17:e internationella gen den 24 maj 1986 kl 14.30 på Glöm ej Stockholmia heraldikkongressen Vetlanda Stadshotell, Vetlanda. 86! äger rum på Funda~äo Calouste Se även s III. KMK och SNF deltar i denna fri­ Gulbenidan i Lissabon den 7-13 märksutställning i Älvsjö 28 au­ september 1986. Program kan er­ Bokerbjudande gusti- 7 september. Vår gemen­ håll as från Nascimento Congres­ SNF's medlemmar erbjuds möjlig~ samma utställning kommer bl a att sos (17°. Congresso Internacional het att under maj månad få beställa visa de mynt, medaljer, sedlar som de Ciencias Geneal6gica e Heral­ "Vad kostade det?" och "Dina finns återgivna på frimiirken. För dica), Rue das Flores, 71 , P-1200 Pengar", som är häfte nr 17 i STF's närmare information om tider m m Lisboa, Portugal. "Känn Ditt Land"-serie. se annonser i dagspressen. L. P-n

110 SVENSKA

NUMISMATISKA•• ORGANFÖR SVENSKA NUMISMATISKA FÖRENINGEN FORENINGEN Östermalmsgatan 81 114 50 Stockholm Vårprogrammet 1986 Telefon 08-67 55 98 Om ej annat anges, hålls mötena kl 18.30 på Sandhamnsgatan 50 A (tisdag-fredag kl 10.00-13.00) (riksantikvarieämbetets lokaler). Svensk Numismlllisk Tidskrift: Postgiro 42 30 50-4 Bankgiro 219-0502 Maj 13 Frank Olrog kåserar. Svenska Handelsbanken 24-25 Årsmöte i Vetlanda. SNT utkommer den l SNFs årsmöte /986 i månaderna februari- m;U och september-december Årsmötet kommer på begäran av Vetlanda Numismatiska Förening, som Prenumeration: helår 75:- 1986 firar sitt 10-årsjubileum, att hållas i Vetlanda. Det preliminära programmet ser ut så här: lördagen den 24 maj ANSV ARIG UTGIV ARE 12.00-13.00 Samling och incheckning på Vetlanda Stadshotell Nils-Uno Fornander 13.00 Lunch. Vid lunchen kon presentation av Vetlanda 14.30 SNFs årsmöte REDAKTION Hans Franzen 15.30 Kaffe .. 16.00 Föredrag av Lars O Lagerqvist "Adelfors - ett förlustföretag på Madeleine Greijer 1700-talet''. (program, föreningar, 20.00 Jubileumsfest aktuella auktioner) söndagen den 25 m;U: Torbjörn Sundquist (annonsering) 09.15 Avfärd till Ädelfors guldgruva Manuskriptgransk11ing 09.40 Visning av grovmuseet Lars O. Lagerqvist 11.00 Avfärd mot Lindshammars glasbruk. Besök i glasbruk och museum. Redaktionssekreterare: Margareta Klasen 13.00 Lunch i glashyttan. Kaffe i forngården. (adress och telefon se ovan!) 15:oo Årsmötet avslutas. 08.08 24/5 Tåg från Stockholm C. ankomst till Nässjö 12.00. Vi hämtas i Nässjö AN NONSER för transpon till Vetlanda. . Bokning Priser: Vetlanda Stadshotell: Enkelrum a 185:-; dubbelrum å 290:-. Jubile­ Telefon 08-67 55 98 (k l 10-13) umsmiddagen - förrätt, varmrätt, vin, kaffe, dans !60:-. . A11nonspriser exkl moms: Anmälan: Du som ännu ej anmält Dig kontakta SNFs kansh snarast. Ange 1 2 sidor(mittuppslag) 2200:- anmälan om Du önskar rum samt färdsätt. 2:a omslagssidan 1450:- För en ban deltagande i själva årsmötesförhandlingar fordras ej an­ omslagets 4:e sida 1800:- mälan. 1/1 sida(l51x214 mm) 1200:- 213 sida(99X214 mm) 850:- Höstprogrammet 1986 1/2 sida (151x 105 mm) 650:- 1/3 sida (47x?l4 mm) 450:- Obs! Stockholmia -86 pågår 28 augusti- 7 september, Stockholmsmäs• 1/4 sida (72 x l 05 mm) 350:- san, i Älvsjö utanför Stockholm. Aven SNF deltar. Jfr s xx. J/6 sida (47x 105 mm) 250:- Övriga sammanträden kl 18.30 på Sandhamnsgatan 50 A, Stockholm: 1112sida (47x50 mm) 150:- Sept 17 Om kongressen i London föregäende vecka. Sista materia/dag: Deltagare berättar. Dessutom - tag med egna Den l :a i månaden föremål du vet något om eller vill fråga om! före utgivning Okt 2 Medaljkonsten i Danmark och Norge före skils- Heloriginal alt mässan 1814. R. Jessen berättar. manus och gärna skiss. 28 Program meddelas senare. Sändes till SNT, Nov 18 Program meddelas senare. adress enl. ovan. Dec 10 Den sedvanliga julfesten med tävling, lotteri mm. Annonser som ej lir förenliga med SNF:s. FJDEM:s och SNF:s kansli sommar t o m sista augusti. Brev AINP:setik kommer au avböjas har postadress Östermalmsgatan besvaras i mån av Lid. 81 , 2 tr ö g, 114 50 Stockholm. Tryck: Ordfront. Stockholm 1986 Telefontid tisdag-fredag 10-13, ISSN 0283-071X tel 08/67 55 98, besökstid 10.30- Meddelanden 12.30. Sömmarstängt från mid- från SNF fortsätter på s 110!

111 Rex Upsalie-mynten och folkungaupproren 1247 och 1251 • .. A v Rolf Sjöberg

··skyndande till Sverige fann vi politiken inte passade dem ingrep detta rike i såväl världslig som i de vid flera tillfäJlen: 1210 vid Figl. andlig måtto i den största och Gestilren, 1229 vid Olustra, 1247 olyckligaste förvirring. Ett svårt vid Sparrsätra, 1251 vid Herre- Fig. l : Brakteat sannofikt slagen för krig brann där mellan konungen vadsbro, 1278-80 i Västergöt- de upproriska folkungarna dr 1229 el­ och några av rikets s tora, och för- land, då folkungarna dukar under ler tiden strax dessförinnan. Mymet övades därunder mord och rov och deras ledare halshuggs /rar en förvirrad, degenererad (Lönnroth 1944). omskrift. l mittrundeln en fana, till och brand mångenstädes." , till finns ing- lröger diirom bokstäverna VI Så målande beskrev den påvli- Enligt Erik Lönnroth vänster CA Uiimte ett stjärnfiknande ge legaten kardinal Vilhelm av Sa- en anledning att betvivla att en tecken), uppenbarligen en av utrym­ bina tillståndet i Sverige år 1247. folkungaregim rått under Johan messkäl framtvingad förkortning av Folkungarna hade rest upprorsfa- Sverkersson (1216-1222). Den VJCA RIVS = Ställföreträdaren. LL nan mot kung Erik Eriksson och minderårige Erik Erikssons tron- IV A:8a. Skala l :l . Liksom följande hans mäktige svåger Birger. Res- bestigning år 1222 torde inte ha mynt ur Kungi.Myntkabinettets sam­ niogen slutade med nederlag för inneburit någon radikal brytning lingar och foto N. Lagergren ATA, annat angives. upprorsmännen vid Sparrsätra, med den föregående tiden. När såvida ej och dess konsekvenser beskrivs i påvekyrkans män i förmyndarre- Sigtunaannalerna, där det heter geringen får övertaget i slutet av 1247 utbryter därför det upp­ under 1247: "detta år förlorade decenniet utbryter folkungarnas ror, som Vilhelm av Sabina så väl Upplands allmoge vid Sparrsäter uppror är 1229, som störtar kung beskriver i denna framställnings segern och sin frih et, och man på- Erik Eriksson och uppsätter folk- inledning. Som upprorets ledare lade dem spannskatt, s keppsvist ungen och helgonättlingen Knut står främst den tidigare usurpa­ och flera bördor." Upprorsmän- långe på tronen. Efter Knuts död torn Knut långes söner, Holmger nens ledare, Holmger Knutsson, år 1234 bestiger Erik Eriksson och Filip. halshöggs senare. Ar 125 1 utbröt åter tronen, nu som vuxen. Var- Folkungarna sluter nu upp så ett nytt uppror mot den rådan- för han kunde vinna försteget kring sin gamla samlande, politis­ de regimen, å ter resulterande i framför Knut långes söner är full- ka symbol, Erik den heligt! An­ nederlag för folkungarna, nu vid ständigt höljt i dunkel. Ingenting ledningen till detta är inte enbart Herrevadsbro. Men lät oss inte gå tyder enligt Lönnroth på att Eriks att se i upprorsledamas härstam­ händelserna i förväg, vi återkom- återkomst skulle ha möjliggjorts ning från helgonkonungen i rakt mer till dessa senare. av att han lyckades kuva sina nedstigande led. I detta avseende Vilka var då dessa folkungar? gamla fiender. Som hans jarl satt stod nämligen den regerande ko­ Genast skall sägas att dc inte var fortfarande fol kungaledaren Ulf nungen Erik Eriksson inte Knut identiska med Birger jarls ätt, de fasi, s om av samtiden omvittnas långe och hans söner efter. Det var i stället hans fiender. De kan som rikets mäktigaste man. Erik finns e n annan och väsentligare från början anses vara en ätt och har med största sannolikhet fått orsak: Erik Lönnroth har i en sedan en partibeteckning för en finna s ig i folkungarnas villkor uppsats år 1959, där han analyse­ grupp stormän, som genom släkt (Lönnroth 1944 sid. 56). rar den kortare, i British Museum eller gårdar var knutna till Mälar- Vid slutet av 1240-talet har förvarade versionen av Eriksie­ landskapen, främst Uppland. Fle- emellertid situationen förändrats. genden - Lönnroth anser här den­ ra av partiets ledare var ättlingar i Folkungen Ulf fasi får träda tillba- na version vara den äldre - kun­ rakt n edstigande led till Erik den ka för den kraftfulle, reformlyst- nat konstatera, att Erik den helige helige, såsom Knut långe, konung ne och påvevänlige Birger jarl. i denna legend har gestalten av ett 1229-1234, och hans söner Holm- Det börjar stä klart för alla att den kungaideal, som nära ansluter till ger och Filip. Även Knut länges troligen klene konung Erik Eriks- det konservativa politiska pro­ jarl Ulf fasi var m edlem av folk- son kommer att gå bort utan arv- gram, vilket de oppositionella ungarna. ingar. Likaså uppenbart har det uppländska s tormännen företräd• Folkungarna var en av de poli- förmodligen varit att hans svåger de. tiska huvudmakterna i Sverige Birger jarl skulle komma att kräva Den Iii n gr e legenden- den i Re­ under 1200-talets fö rra hälft. De- kronan för någon av sina söner, gistrum Upsaliense av år 1344 be­ ras program var klart konserva- som var kungaättlingar enbart på varade versionen, men med äldre tivt: för ett valkungarike, mot ett mödernet. Birger söker påvckyr- förlagor - beskriver helgonko­ arvskungarikc, för nationalkyr- kans stöd för att utveckla det star- nungen som en kunglig idealge­ kan, mot påvekyrkan. Kort sagt : ka kungadömet, allt således en stalt och ett folkets föredöme. dc bekämpade den starka kunga- utveckling, som går folkungarna Han var vald av folket och gynna­ makten och universalkyrkan. När full ständigt emot. de den gamla nationella kyrkan. 112 Han var rättfärdig, stiftade rättvi• 1240-1250. Eftersom mynten ka sådana men med samma sa lagar och avstod från skatter. saknar kunganamn föreslog han omskrift? Svaret på den sista frå• Se, här hade man just våd man att de präglats för de oppositio­ gan är rimligen något av följande: sökte: en samlande symbol och nella folkungarna under något av De emitterande upprorsmännen tillika en helgonkonung, vars ätt• upprorsåren 1247 eller 1251, då kan ha myntat på olika platser el­ lingar var upprorsmännens leda­ rebellerna ej erkänt den rådande ler under olika tidsperioder, såle• re. regimen utan betraktat tronen des båda upprorsåren 1247 och Det är i detta sammanhang, som vakant. 1251. Det kan också vara fråga som mynten utgör källmaterial av Bengt Thordeman föreslår i två om olika myntherrar, men med en största intresse. Redan från upp­ uppsatser (1960 och 1965) att ti­ gemensam politisk uppfattning. rorsåret 1229 eller tiden strax teln REX VPSALIE åsyftar Erik Men mer om detta senare. dessförinnan finns ett mynt, som den helige. Han anser - liksom Låt oss först se på myntet med sannolikt har präglats för de upp­ Lönnroth - att mynten kan tyda ett A i mittrundeln. Det är mycket roriska folkungarna och där Erik på att de mot Birger jarl upproris­ svårt att tänka sig att detta A kan den helige indirekt åsyftas (LL JV ka folkungarna betraktade Erik utgöra n~got annat än initialen för A:8a, fig-. l. Se Sjöberg 1986). den helige som landets evige ko­ staden (Ostra) Aros. Skall man då Upprorsledaren Knut långe be­ nung, då de ej erkände Valdemar, tolka detta som att Aros är myn­ traktar sig här - som det synes - Birger jarls son. Rex Upsalie­ tets präglingsort? Staden hade ju som helgonkonungens ställföre­ mynten kan, skriver Lönnroth, sedan gammalt ett mynthus (fig. trädare - Vicarius - allt enligt vara ett vittnesbörd om en kyrklig 5). Om myntet emitterats för en mönster från Norge och Olav den och provinspolitisk regentsym­ legitim härskare hade frågan varit helige. Från upprorsåren 1247 bol: en abstrakt perpetuus rex, lättare att besvara. En sådan re­ och 1251 härstammar ytterligare här som i de flesta andra samman­ gim måste ju ha intresse av att tre mycket märkliga mynt, präg• hang efterliknande Olav den heli­ kunna kontrollera sin myntning lade enligt uppsvensk mynträk• ge, mönster för uppländskt val­ på något sätt, t ex genom att ning, alla med den gåtfulla och ål­ kungadöme och bärare av dess utskriva myntets präglingsort. derdomligt klingande inskriften myndighet när tronen ansågs stå Detta förfarande är inte helt ovan­ REX VPSALIE, U ppsalako­ vakant (Lönnroth 1959 sid. 278). ligt vid denna tid och det finns ex­ nungen eller Konungen i (av) Det synes således sannolikt att empel på mynt, där städer som Uppsala. Erikskulten tidigt utnyttjats i poli­ Aros (fig. 6), Sigtuna (fig. 7), Ny­ Det första myntet, med retro­ tiskt syfte och att det är folkung­ köping (fig. 8) och Lödöse (fig. 9) grad inskrift och ett kors i mitt­ arna, bland vilka också hans ätt• nämnes. Men i just detta fall rör rundeln, påträffades så sent som lingar återfinnes, som befrämjat det sig om en myntning för en 1951 vid arkeologiska utgrävning• denna kult. upprorsregim, varför en sådan åt• ar i Västerhus kapell på Frösön i Om vi nu- i likhet med Thorde­ gärd förefaller i och för sig möjlig, Jämtland (fig. 2). Sedan dess har man och Lönnroth - uppfattar men mindre angelägen. Eftersom ytterligare två typer påträffats. Rex Upsalie-mynten som utgång• myntet emitterats av den politis­ Den ena, med inskriften retro­ na från denna krets av upprors­ ka krets, som vid 1200-talets mitt grad, har en krona i mittrundeln män och inskriften som åsyftande med iver befrämjar Erikskulten, (fig. 3}, den andra, med inskriften Erik den helige, är det dags att måste man emellertid även ha sta­ rättvänd, har ett A (fig. 4). Det var vända sig till myntens övriga sym­ dens speciella karaktär i minnet. N. L. Rasmusson (1952), som ge­ boler; mittrundelsmotiven. Vilka Aros var ju vid sidan av Uppsala nom epigrafiska jämförelser kun­ upplysningar kan dessa lämna Erikskultens viktigaste plats; här de placera mynten till tiden oss? Och varför föreligger tre oli- ljöt helgonkonungen martyrdö-

Fig2. Fig3. Fig4.

Fig. 2: Brakteat sannolikt slagen nilgot av upprorsilren 1247 eller 1251. Retrograd omskrift REX VPSALIE. J mittrundeln ett kors. LL V/J/:1. Skala 2:1. Fig 3: Ett andra exemplar men i mittrundeln en krona. LL V/J/:2. Skala 2:1. Ur Västerils läroverks myntsamling, foto N . Lagergren. Fig. 4: Ett tredje exemplar men omskriften REX VBSALI rättvänd och i mittrundeln ett A. LL V/J/:3 . Skala 2:1.

113 D •Fig5. •Fig 6. Fig7. Fig 8. •Fig 9. Fig. 5: Brakteat slagen i (Östra) Aros ca 1190-1210? Kors inom punktring. i dess ,·ink/ar bokstän•mo AROS. LL l B:-1. Präglingsunderlog till delta mynt horför ntlgro tlr sedan p/Jträffats ''id IIIgräminga r i Nyköping. Hur man s}rallrolka dt•tta fynd är oklart. Skala l :l . Fig. 6: Brakrem .flogen/ör n K w l/inge (1229-1234) med omskriften ARVSAR = (Ostro) A ros. LL IV A:/. Skala 1:1. Fig. 7: Bmkteat möjligen slagenför Knutlånge med omskriften S/GT(VN). LL V. Skalu 1:1. Fig. 8: Brakteat möjligen .tlagenfiir Knutlånge med omskriften NVCOPIE.I millmndelnell k. LL IV B. Skalo l :l. Fig. 9: Brakteat slagen för K n III Eriksson ( 1167- 1196). Krö111 kungalull'ltd omgivet av bokstäverna LE-DVS = Lödåse. LL XI A:2. Skala 1:/ . FotoATA.

den och hit skulle ett par decenni­ kungakrona av förgylld koppar bekant. att stora människomas­ er senare hans kvarlevor flyttas med ingraverade ornament och sor strömmar samman till helgo­ och den nya domkyrkan byggas. smyckad av "stenar'' av glas. Den nets grav i Gamla Uppsala på tillägnad honom (och S: t Lauren­ befinner sig i fragmentariskt hans fe stdag, något som vittnar tius). standardlegenden i Regist­ skick: kronbladen är avbrutna om en etablerad kult i ärkestiftet rum Upsaliense beskriver utför• (fig. 10). l sin studie Erik den heli­ redan vid 1200-talets mitt. Man ligt martyriet, då Erik faller i strid ges kungakrona har Thordeman kan därför våga betrakta det inte efter gudstjänst i trinitaliskyrkan år 1954 noggrant analyserat den­ bara som möjligt utan även som på det berg, som kallas Herrens. na krona och dragit slutsatsen att sannolikt att bland dessa männi• En källa rann upp, där han lj öt dö• denna, efter övervägande av alla skor. som i trosvisshet blickade den, och kom säkert tidigt att bli möjligheter, utgör konung Eriks mot denna dyrbara relik. fanns föremål för vallfart och kulthand­ gravkrona. Han fortsätter: "Så• den man. som snidade den nu om­ lingar. som konsthantverksprodukt är diskuterade myntstampen åt de l denna stad, mitt i upprorets den föga märklig, ja ganska tarv­ oppositionella uppsvenska stor­ Uppland. fanns sedan tidigare ett lig, och i sitt nuvarande ruinerade männen. Hans hemort bör med mynthus. Det är svårt att tänka skick erbjuder den ingen impone­ stor sannolikhet ha stätt att finna sig ett bättre alternativ än att Aros rande syn. Och likväl är den en av någonstans inom ärkestiftet. Det är myntets präglingsort. något våra främsta nationella klenoder. är ej heller orimligt att tänka sig. som får ett visst stöd också av Den år det därför att den under att han kunde ha haft denna krona fyndomständighetcrn a: myn tet århund radena av hela vårt folk för sin inre syn, då han snidade päträfTadcs vid Fiasta mur i Sko­ betraktats som en dyrbar relik , den myntstamp. vars inskrift kl ostcrs omedelbara närhet och j iimte helgonkonungens ben väl åsyftar just h elgonkonungcn. så• således ej längt från det nu varan­ den dyrbaraste som landet ägde. dana sinsemellan korresponde­ de Uppsala. Därom vittnar, skenbart motsä• rande sinnebilder fi nns det exem­ Sedan vidare till myntet med en gelsefullt. just dess förstörda till­ pel på i medeltidens mynt- och si­ krona i mittrundeln. Denna tyder stånd. Sannolikt har den blivit gillkonst. Med tanke på gravkro­ på en kunglig utmyntning: mynt­ sönderbruten av hjälpsökande nans sannolikt redan vid denna herren var en konung eller betrak­ pilgrimer, som i pietetslös iver att tid stora symbolvärde för Upp­ tade sig som ställförctriidare för medföra en undergörande relik lands folk borde i just detta fall ett konungen, s kriver Thordeman stulit med sig bitar av kronan. sådant samband vara möjligt. l (1965 sid. 85 m och konstaterar Även dess nötta yta- förgyllning• detta avseende gör han oss emel­ vidare, som tidigare sagts. att det e n iir till stora delar försvunnen - lertid besvikna eller har hans min­ i detta sammanhang inte är fråga kan knappast förklaras pä annat ne svikit honom. ty myntets kro­ om den regerande konungen. sätt än att den varit utsatt för stän• na liknar all s ej gravkronan. Erik Eriksson, utan om Erik den dig beröring av händer, som ge­ Kronringens form och höjd är de­ helige. vilken dc upproriska folk­ nom den direkta kontakten med taljer som väsentligt skiljer sig lit ungarna betraktade som landets reliken trodde sig lä del av dess på dc båda föremålen. Möjligen evige konung. Är då den avbilda­ inneboende kraft... Så ställ er än kan en så iögonfallande detalj dc kronan att uppfatta som en idag denna detalj för vår syn de som kronbladens ut seende ha fiist rent symbolisk krona. eller är den tusende hånder som i trosvisshet sig bättre i stampsnidarens minne avsedd att efterlikna en mycket striickts fram mot Erik den heli­ och i så fall utgöra ett visst stöd speciell förlaga i sinnevärlden: ges krona av människor som hop­ för Thordemans rekonstruktions­ Erik den heliges gravkrona 'l pats på hjälp och stöd i sjukdom förslag av den fragmenterade kro­ I helgonkonungens relikskrin och bekymmer. .. nan med tånkta. liljeformade förvaras sedan gammalt en År 1256 har sig påven i Anagni kronblad. Sannoli kast förefaller

114 Fig. 10: Erik den heliges krona i helgonskrinet i Uppsala doml..')"rlw. K rollall är m ·förgyl/d koppar oclr t.n·ärr frt1gme11tarisk: kronblade fl är m •brutna. Trots det förstörda skicket betraktadej de11na a1·lrela ,·årt folk 1111der årlumdrade11 som e11 dyrhar relik. jämt t' ltelgo11konungens ben l"ål den dyrbaraste som la11dtt ägde. Foto N. Lal(ergren A TA.

det dock att stampsnidaren avbil­ tecken. Men jämfört med det biskopen. (Myntet LL 18:4 fig. 5, dat myntets krona som en rent symbolspråk, som de ovan disku­ lir i detta sammanhang förbryllan• symbolisk sådan. utan kor­ terade mynten talar, verkar detta de. Detta kan vara en kunglig responderande samband med mindre sannolikt. Genom båda prägling. Myntet är inspirerat av helgonkonungens gravkrona. dessa bildsymboler, bokstaven A danska mynt och korset kan här ­ Kungakronan står - h är liksom i respektive kungakronan, lämnar om nu myntet verkligen är kung­ andra sammanhang - som en oss myntherren- som det synes­ ligt - s narare vara att se som ett symbol för myntherrens kunga­ uppgifter av mymrättslig karak­ tilltalande och "moderiktigt" sätt värdighet: den abstrakte, evige tär om de em itt eraq~ mynten: var att avdela myntets bokstäver än konungen eller hans ställföreträ• han präglat dem (i Ostra Aros) el­ som en ren bildsymbol med en dare, det sistnämnda väl sannoli­ ler med vilken myndighet han medveten tanke bakom.) kast i betmktande av myntet från präglat dem (såsom konung eller Redan Rasmusson frågade sig upproret 1229 med inskriften som dennes ställföreträdare). om Rex Upsalie-myntet med kor­ VICA (RIVS) (fig. 1). En ställfö• Man äger därför rätt att förvänta set som bildsymbol kunde vara en reträdare förutsättes ju i d enne sig samma förhållande även be­ ärkebiskoplig prägling. men läm• abstrakte konungs kroppsliga träffande myntet med korset som nade frågan tills vidare öppen frånvaro. l så fall kan också tan­ bildsymboL Om nu detta mynt ut­ (1952 sid. 293). Han kände då till ken på ett möjligt korresponde­ gått från den krets av upprors­ endast detta mynt. rande samband med gravkronan män, vars ledare betraktade sig Thordeman snuddade vid tan­ helt avfiird as: det är ställföreträ• själva som kungsämnen av yp­ ken - även myntet med kronan darna, Holmger och Filip Knuts­ persta slag - kanske rent av som hade då påträffats- att Rex Upsa­ söner. som myntets krona sanno­ konungar - och de n evige ko­ lic-mynten kunde utgöra en mynt­ li kt åsyftar som myntherre - inte nungens s tällföreträdare, förefal• grupp av samma slag som de äldre helgonkonungen. ler därför valet av bildsymbol präglingar med både kungliga och På den tredje mynttypen intar egendomligt. Korset är ju. som biskopliga e mblem. vilka förut• korset. den kristna kyrkans Rasmusson framhåller , ingen sätter en mellan konung och bis­ främsta symbol, en dominerande bildsymbol som brukade begag­ kop delad mynträtt (1965 sid. 85). plats i mittrundeln. Helt orimligt nas på svenska mynt, med säker• ljust detta fall, där det synes vara synes det väl ej vara att ett mynt, het slagna för konungar under ti ­ fråga om en upprorsmyntning, vars inskription åsyftar denne dig medeltid ( 1952 sid. 293). Kor­ skulle en sådan tanke innebära är­ ärkestiftets och den nationella set är. som redan nämnts, främst kebiskopens delaktighet i res­ kyrkans store son och h elgonko­ en klerikal symbol. Därför söker ni~ge n. nung. prydes med detta kyrkans sig tanken åt ett annat håll: ärke- Arkchiskop i Uppsala vid den-

11 5 na tid var Jarler, dominikaneror­ Hypotesen om ärkebiskopens dens beskyddare, ärkebiskop se­ delaktighet i myntningen får möj• dan 1236, då en folkungaregim ligen ytterligare stöd av den om­ styrde landet, korstågsivrare, ständigheten att det då är rimligt död 1255 efter att ha begärt befri­ att tänka sig att han hade en egen else från sitt ämbete på grund av stampsnidare, kanske någon ålderdomssvaghet (fig. Il). Det guldsmed, eftersom ärkebisko­ var han, som i februari 1248 hade pens myntning av allt att döma le­ kallats till kardinal Vilhelm av Sa­ gat nere sedan åtskilliga år. Möj• bina i Skänninge som sin kyrkas ligheten att flera stampsnidare främste företrädare för att efter samtidigt kan ha varit verksamma mycken disputation och över• vid samma mynthus verkar osan­ läggning i Birger jarls och andra nolik med ta nke på mittrundlar­ andliga och världsliga stormäns nas helt skiljaktiga motiv. Mycket närvaro få drakoniska föreläggan• Fig. Il: Ärkebiskop Jarlers (1236- talar i stället för att myntning den om celibat och kanonisk kyr­ /255) sigill. Ur Nordisk familjebok. 2 skett vid två- möjligen tre- olika koordning. Källorna har intet att upp/. 1910. mynthus, varav ett bör ha varit säga om Jarlers och hans klerkers ärkebiskopens. Man får nämligen inställning vid detta tillfälle, inte inte utesluta den möjligheten, att heller om deras ställningstagande Eriksson och hans reformlystne, myntning kan ha ägt rum under under det inbördeskrig, som nyss mäktige svåger och jarl. Valde­ båda upprorsåren 1247 och 1251. hade avslutats efter mycket för• mar Birgersson kröntes i Linkö• Myntet med ett kors i mittrun­ handlande under kardinalens led­ ping 125 1- inte i Uppsala. Samma deln är utsökt vackert kompone­ ni ng, skriver Lönnroth (1959 sid. år ätervände folkungaledarna Fi­ rat och konstnärligt det mest högt• 275). lip, Knut långes son, Filip Lars­ stående av de tre mynttyperna. Lönnroth tror sig dock ana att son och Knut Magnusson till Sve­ Det vittnar om stor yrkesskicklig­ ärkebiskopen vid denna tid med rige i spetsen för en värvad tysk het hos gravören, även om det sina sympatier och kanske också i här och inbördeskriget började på spegelvända utförandet talar för handling stödde den uppsvenska nytt. Johannes Magnus uppger i en ovana att gravera just mynt­ stormannakretsen och allmogen sin ärkebiskopskrönika att Jarler stampar. Det sistnämnda förhål• gentemot den svage konung Erik ingrep mot Birger eft er sveket landet gäller även myntet med mot folkungarna vid Herrevads­ kronan, vars gravyr i övrigt visar bro och hotade honom med kyrk­ gott handlag. Att två av de tre ligt straff. I och för sig kan detta mynttyperna kommit att blf spe­ vara en ren konstruktion från Jo­ gelvända förstärker i viss mån de­ hannes Magnus' sida, men flera ras karaktär av upprorsmynt, av de samtida dokumentens an­ även om spegelvända mynt ej är tydningar om motsättningar mel­ ovanliga under tidig medeltid. lan Birger jarl och ärkebiskopen Myntet med ett A i mittrundeln åren 1250-1252 gör det möjligt, synes väga något mindre än de Kungl Myntkabinettet att någon trovärdig källuppgift båda andra (0,32 resp 0,38 och Utställningar: ligger bakom krönikans påståen• 0,36 gram), en uppgift som emel­ Ingång Narvavägen (hörnet Linnegatan), 2 tr. de, konstaterar Lönnroth (1959 lertid är före nad med stora reser­ Stockholm sid. 276). vationer, då det ju här rör sig om I denna fråga kan just detta enstaka mynt. Med detta förbe• Tillfällig utställning: Tom 20/4: mynt vara ett vittnesbörd om är­ håll i minnet finner man dock en Guldmynten från kebiskop Jarlers delaktighet i märklig överensstämmelse mel­ regalskeppet Kronan. upproret. Men myntet utgör i så lan detta mynt och LL IV B med Smärre utställningar fall också ett stöd för den i och för inskriften NVCOPIE (fig. 8) såväl varje månad sig självklara uppfattningen att vad myntens all männa komposi­ Aktuell programinformation: ärkebiskopen i Uppsala- förutom tion som stil och vikt beträffar. 08-7839400 folkungarna - var den maktfak­ Detta behöver i sin tur inte betyda Museet: tor, som vid 1200-talets mitt med att det senare myntet är yngre än Tisdag-söndag 11-16 iver befrämjade kulten av ärke• man tidigare antagit men förefal• Måndag stängt stiftets eget helgon. ler möjligt. Det k som finns i myn­ Besökstid: tisdag 13-16 ingång Narvavägen Slut1 igen något om Rex Upsa­ tets mittrundel skulle i så fall stå Besöksadress (efter lie-myntens utseende i övrigt. Dc för något annat än Knut långe, en överenskommelse tre mynten synes inbördes helt möjlighet som tidigare framförts om tid per telefon): olika vad avser såväl gravyr som av Kenneth Jonsson (1983 sid . storgata n 41 bokstavsstil, vilket talar för att 87). Postadress: Box 5405, stamparna snidats av olika gravö• De omdiskuterade Rex Upsa­ 11484 Stockholm rer. Vad detta innebär i tid och lie-myntens mittrundelsmotiv Tel.: 08-7839400 rum är inte helt lätt att bedöma. kan kanske tolkas annorlunda än

116 här. Avsikten i denna framställ• Olof skötkonung eller Anund Jakob? ning var emellertid att undersöka, huruvida symboliken i dessa olika Ett nytt exemplar av Dunstan-mynten motiv kan överensstämma med den uppfattningen, att mynten Av Bernd Kluge, Staatliche Museen, Berlin emitterats av de oppositionella Det föreliggande exemplaret (fig. därtill 2 silverbarrer, smycken uppsvenska stormännen. I detta l) hör till imitationerna av Ethel­ och hacksilver. avseende kan man konstatera att red II:s Long Cross-typ (Hilde­ Fyndet publicerades för första ingenting talar emot denna hypo­ brand typ D). Det är slaget i Sigtu­ gången under namnet "Ztissow" tes, i stället utgör ett av motiven na av myntmästaren Dunstan. av den kände tyske numismati­ ett stöd för Lönnroths uppfatt­ Vikt l, 14 g, 270° stämpelställ ni ng, kern Hermann Danneoberg (Dan­ ning om ärkebiskopens delaktig­ präglat på fyrkantig platt (square nenberg 1894). Härvid framlade het i upproren och befrämjande flan) och därefter delat till ungefär denne endast den mindre del av av Erikskulten. halv storlek. Exemplaret är stäm• fyndet som kommit till Stettin, el­ Det synes sannolikt att ärkebis• pelidentiskt med Lagerqvist ler 362 exemplar, bland vilka Sig­ kop Jarlcr vid 1200-talets mitt an­ 1968, Typ l B:4 (se även Lager­ tuna-präglingen icke ingick. Den­ slöt sig till de värderingar och det qvist 1970, s 34 nr 4). na fanns i den större delen av skat­ politiska program, som de oppo­ De mynt som slagits under Olof ten (520 exemplar), som förvär• sitionella uppsvenska stormän• skötkonung (ca 995-1022) och i vats av universitetet i Greifswald, nen företrädde. Gentemot de sto­ synnerhet underAnund Jakob (ca och som bearbetades av Theodor ra och genomgripande omvälv• 1022-1050) hör som bekant ti ll de Pyl under beaktande av den av ningar, som den nya regimen i ko­ allra sällsyntaste i den svenska Danneoberg redan publicerade de­ alition med påvekyrkan innebar, mynthistorien. Varje nytt exemp­ len (Pyl 1897). Pyl korrigerade förenades de därför under en ge­ lar är därför av intresse och detta också skattens benämning till mensam kyrklig och politisk sym­ desto mera, som fyndet härstam­ "Thurow", som är den aktuella bol: Erik den helige. mar från en plats utanför Norden platsen i Ztissow. Danneoberg och därtill kan lära oss något ytter­ omnämner helt kortfattat Pyls vik­ Referenser ligare om dessa mynts relativa tigaste kompletteringar i band III Jonsson, K . . 1983. Översikt över kronologi, varom mera nedan. (1898) av sin berömda Deutschen fastlandsmyntningen ca 1180 l strängare mening nytt är inte Miinzen der sächsisch-fränki­ -1250. Numismatiska Meddelan­ det här behandlade myntet, men schen Kaiserzeit (Dbg., s 768). den XXXIV. Stockholm. däremot är det dels obeaktat, dels Däremot bygger sammanfattning­ LL-Lagcrqvist, L.O. 1970. Sven­ otillfredsställande bestämt i tidi­ en om Thurowfyndet i det polska ska mynt under vikingatid och gare litteratur. Det härstammar ur katalogverket Polskie skarby medeltid samt gotländska det 1893 påträffade hacksilver­ wczesnosredniowieczne (PSW Il, mynt. Stockholm. fyndet från Thurow vid Ztissow. Nr 179, s 105-107) i allt väsentligt Lönnroth, E. 1944. De äkta folk­ Kreis Greifswald, i nuvarande på Pyl 1897. ungarnas program, i: En annan Tyska Demokratiska Republi­ Pyl behandlar i sin bearbetning uppfattning. Stockholm 1949. ken. Totalt omfattade skatten 882 av fyndet en halverad penning på - 1959. Kring Erikslegenden, i: mynt, hela och fragment, samt fyrkantigt myntämne (Klippen­ Septentrionalia et Orientalia. form), som han tillskriver Olof Studia Bemlrardo Karlgren de­ skötkonung och som har barbari­ dicata. (K. Vitt.Hist. o Antik v. ningar och fynd wgivna till serad åtsida och en frånsida som Akademiens Handlingar 91), H.M . Konung Gustaf VI han uttyder sålunda: "Dubbelt Stockholm. Adolfs sjullioårsdag. Stock- klöverbladskors, av omskriften Rasmusson, N .L. 1952. Rex Up­ hol m. är slutet 'ONI X ZIHT' bevarat" salie. i: Arkeologiska forsk- Sjöberg, R. 1986. Rex Upsalie (Pyl 1897, s 82 nr 44). Därav drar och Vicarius - Erik den helige han den riktiga slutsatsen, att Sig­ och hans ställföreträdare. Nå• tuna måste vara myntorten. Myn­ j. PEDERSEN got om Erikskulten och de äkta tet omnämns också som sådant i folkungarnas uppror på PSW Il, s 106. MYNTHANDEL 1200-talet. Fornvännen nr /. Fyndet från Thurow, som trots Kulingatun 38. Helsingborg Stockholm. några förluster i huvudsak är be­ Box 1320, 251 13 Helsingborg Thordeman, B. 1954. Erik den he­ varat vad typerna beträffar, hade Tel 042-12 2528 liges kungakrona, i: Erik den av Ernst-Moritz-Arndt-universi­ Öppet tisdagar-lördagar helige, historia, kult, reliker. tetet i Greifswald inlämnats till Vi köper och säljer Stockholm. myntkabinettet vid Staatliche Museen i Berlin/DDR. Bland de MYNT-SEDLAR -MEDALJER - 1960. Nordens helgonkonung­ ar. Finska vetenskapssociete­ bevarade exemplaren befann sig Värdering av samlingar, tens Årsskrift. alltjämt det mynt som Pyl tillskri­ kommi..ssion.suppdrag. - 1965. Rex Upsalie. Numismati­ vit Olof skötkonung; det visade Söker speciellt: Pldtmylll, svenJka och sig nu, att det i själva verket rör utländska ordnar ska Meddelanden XXX. Stock­ holm. sig om en prägling av myntmästa- 117 ren Dunstan i Sigtuna, stämpel• identisk med Lagerqvist 1968. T yp I B:4. Lagerqvist har i sin undersök• ning av Anund Jakobs, Knut den stores och H ardaknuts myntpräg• ling i Sigtuna också analyserat dem som är slagna av Dunstan (DSTAN) och förlagt dem till be­ gynnelsen av Anunds myntutgiv­ ning, eller närmare bestämt ca 1025 (Lagcrqvist 1968, s 390 och 470). De hittills kända nio exemp­ laren är alla slagna med samma frånsidesstamp, förbunden med fyra varierande å tsidesstampar. Dessa senare har alla barbarisera­ de inskrifter och av dessa kan en­ dast typ l A:3 anses ha någon slags likhet med Anunds namn (Lager­ qvist 1968, typ l A:3, Typ I B:4- 6). Tuukka Talvio har påvisat före• komsten av ytterligare tre mynt med samma Dunstan-frånsida men med återigen tre nya åtsides• stampar; de befinner sig i Den kgl. M ~ nt - og Medaillesamiing i Kö• penhamn (Talvio 1979, s 223, SCBI Copenhagen II: 1626, 1650, Fig. l. Myntfragmentet ur skallenfr/m Tlwrow (a) . jämförtmed ell helt exem­ 16.57). Gruppen växer därigenom plar slaget på rund plallur Kungl Myntkabinellets samling (b). Foto ATA. det till12 exemplar, som alla är tillver­ förs w efter gipsavgjutning. Ä \'en förstorad. kade med samma frånsidesstamp men inte mindre än sju olika åtsi­ se för hela seriens kronologi. efter­ fyndets strängt slutna kronologi, desstampar. Myntet från Thurow som den därigenom med säkerhet men sedan tillåter han sig en helt är stämpelidentiskt med Lager­ kan dateras tidigare än vad det hit­ annan datering på grund av ell en­ qvist typ l 8:4, en stampkombina­ tills iildsta Dunstan-exemplaret da mynt, av typ Dbg. 130 l, i vilket tion som är känd i flest antal ex­ kunnat utvisa, nämligen det som han såg en efterprägling av greve emplar, nämligen hittills fem: låg i den ovannämnda skatten från Egbert I av Frieslands (1057- 3 exemplar i Kungl Myntkabinet­ Rossvik 1946, vilken är nedlagd ef­ 1068) pfennige av typ Dbg. 523 a tet, ur fyndet från Gärestad, Ede­ ter 1026 (Lagerqvist 1968, s 404). och som han daterade till ca 1060. stad socken. Blekinge (SHM A v denna anledning är det nöd­ Han tiJlägger härvid följande an­ inv.nr 8503. Hatz 1974, nr 296). vändigt att kortfattat gå in på Thu­ märkning: "Den ca 1025 samlade l exemplar ur fyndet från Rossvik row-fyndets datering. skatten har ungefär 35 år senare 1946, Nora socken, Ångerman­ Skatten har en anmärkningsvän fått en tillökning genom denna cf­ land (SHM inv. nr 23695, Hatz homogen sammansättning fram till tersläntare" (Dannenberg 1897. s 1974. nr 161 ), och som är inlagt i 1021. Vad dateringen av nedlägg• 124). Detta antagande har han ån­ Kungl Myntkabinettets systema­ ningsåret beträffar intresserar oss nu en gång upprepat (Dbg. , s 768), tiska samling. Det är förtecknat i endast dc yngsta typerna. Hiir på• och sedan har det, låt vara med en Lagerqvist 1968, s 404, men- viii träffar vi bland de tyska mynten 5 viss tvekan, övertagits i PSW Il, s av misstag - inte upptaget i hans typer (6 exemplar)från Henrik Il :s 105. katalog 1970. kejsartid (1014-1024), nämligen Nu vill man ju inte gärna utan l exemplar i privat ägo i Finland, pfennige från dessa orter: Deven­ vidare ifrågasätta dåtidens främste från Nousis-fyndet Il. Detta är sla­ ter. Tiel, Dortmund, Bremen. kännare av de tyska mynten från get på fyrkantig platt (Aicenius Strassburg (Dbg. 563. 578, 752. 900- och JOOO-talen eller utan gra­ 1901. s 33f. avb. 22). 723. 920). Däremot föreligger bara va s k~l skjuta hans datering åt si­ Myntet från Thurow är alltså det ett enda mynt från hans efterträda­ dan. A andra sidan kan ingen be­ sjätte kända exemplar som slagits re Konrad II (1024-1039). De tys­ strida. att det är g

11~ 1oo o 0 _(\o o0 o oo• Vf:ooo • • o ... ~(

o

Fig. Z. Karta 1•isande fyndplatsen i Nordtysk[and (Kreis Grei/s11·a/d) som nr l och därefter följande tidiga fynd: 2. Ångermanland. Nora sn. Rossvik (1026-). J. Angermanland. Boteå sn, Undroms (-/030). 4. Norge, Egerswrd, Årsrad (-1030). 5. Norge, Trondheim. Dronningenst:ate (1030). 6. Gotland. När .m. Pilgårds (1036-40). 7. Finland, Nousis (nära Åbo: 1036-38). 8. Polen , Ryclrno (1037-). 9. Tyskland, Liibeck (1038-). J samtliga har Sigtuna-mynt från 1020-ta/et påträffats.

119 logiskt hänseende kan helt enkelt Victor Emanuel III av Italien som numismatiker. dateringen av Dbg. typ 1301 till tiden efter 1057 inte vara riktig. Victor Emanuel började samla terhetsakademiens bibliotek, av Detta problem skall behandlas me­ mynt redan som mycket ung. vilken den numismatiska delen ra utförligt när nybearbetningen Hans engelska guvernant skänkte finns uppställd i Kungl Myntkabi­ av fyndet publiceras. I denna upp­ till honom en del brittiska mynt nettets lokaler, ingår detta för• sats må det räcka med att faststäl­ med drottning Vietonas porträtt. nämliga bokverk. Våra volymer la, att typen Dbg. 1301 inte kan Detta gav den unge prinsen iden har tidigare tillhört prins Eugen åberopas för dateringen och att att försöka få ihop inte endast en som troligen fått sina exemplar di· nedläggningen av fyndet från Thu­ komplett samling av kungariket rekt från kungen (totalt lär endast row med viss säkerhet kan begrän­ Italiens utan även en komplett 600 ex. av varje volym ha sas kronologiskt till tiden efter samling av huset Savojens mynt. tryckts). 1021 , ell er före l 025. Vad beträffar Han samlade även m ynt från alla Kungen var under många år Dunstan-typen måste man utgå de små italienska staterna som ordförande i Italiens numismatis­ från, att det exemplar som ligger i sinsemellan delade upp Italien ef­ ka förening och en roll hade han fyndet icke kan tiJlhöra de yngsta ter romarrikets fall. Victor Ema­ även vid den stora numismatiska mynten, eftersom det dels är halv­ nuel kom att samla mynt i 60 år. kongressen i Rom 1903. erat, dels nött av cirkulation. Det­ Hans magnus opus, Corpus Ett av de förnämsta inköpen ta utgör ett stöd för den av Talvio Nummorum Italicarum (Catalogo som Victor Emanuel kom att göra föreslagna dateringen, som förläg· Generale delle Monetc Medievali var förvärvet av dupletter ur på• ger gruppen till slutet av Olof e Moderne), påbörjades redan ven Leo XIII:s ( 1878-1903) fantas­ Skötkonungs regering (Talvio 1897 på hans egen bekostnad. tiska myntsamling. Detta köp för· 1979, s 224). Det återstår nu för Detta arbete, som kungen och medlades av numismatikern Le· den svenska numismatiken att hans medarbetare ständigt syssla­ onard Forrer och a v föreståndaren pröva kronologi n på nytt: Olof el­ de med, är inte enbart en katalog för Vatikanens samlingar C. Sera­ ler Anund Jakob? över en kunglig samling utan även fi ni. en förteckning över samtliga kän· l kungens samling fanns vid da italienska mynt. Kungen steg tronbestigningen 1900 ca 22 000 Citerad litteratur: upp tidigt varje morgon och ägna• mynt, ett antal som hunnit stiga Alcenius 190 1- O. Alcenius: Fyra de dagens första två timmar åt ka­ till ca 104 000 år 1943. Han tvangs anglosachsisk-tyska myntfynd talogisering av myntsamlingen. efter Roms befrielse från tyskar­ i Finland (1894-1897). Finska Totalt hann det tryckas 19 voly­ na 1944 att överlåta sina befogen· Fornminnesföreningens tid· mer i folioformat mellan åren heter på sonen Umberto (IQ och skrift21 , 1901 , H. 2. 1910 och 1940 (volym 20 har ut­ abdikerade 1946 till förmån för Danneoberg 1894- H. Dannen· kommit så sent som 197 1). l Vit- denne. Hela myntsamlingen berg: Miinz· und Hacksilber· skänktes av kungen till det italien· fund von Ziissow, Kr. Greifs· 11ummis saec. 9-11 i11 Suecia ska folket (utom de guldmynt som wald. Mollatsb/ätter der Ge· repertis, Bd. 2, Stockholm tyska trupper stal vid krigets sellscluift fil r Pommersche Ge­ 1968, p. 385-413. slut !}. schichte und Altertumskunde PSW Il - Polskie skarby wczes· Victor Emanuel begravdes 8, 1894, p. 33-39. 110sredniowieczne, Bd. 2: T. nära Alexandria i Egypten 1947. I Danneoberg 1897- H . Dannen· und R. Kiersnowscy: Wczes· en tid av ständiga politiska be­ berg: Mii nzfunde aus Pom· nosredniowieczne skarby kymmer och krig (händelser som mern und Mecklenburg. A. Der srebrne z Pomorza, Warszawa/ han själv i mycket liten omfatt· Denarfond von Zussow. Ze· Wroclaw 1959. ning kunde påverka) var det av ilschri/t fiir Numismatik 20. Pyl 1897- Th. Pyl: Die Greifswal­ stor betydelse för kungen att vid 1897. p. 122-126. der Sammlungen vaterländi­ sidan av ha ett avkopplande arbe­ Dbg.- H. Dannenberg: Die deut· scher Alterthumer. Heft 2, te. Tyvärr var det många i Italien schen Miinzen der sächsischen Greifswald 1897. Jahresbericht som föraktade honom p g a detta und fränkischen Kaiserzeit, der Rtlg. Pom. Abth. der Ge· intresse; en del ansåg det som fe­ Berlin 1876-1905. sel/sehaft fil r Pommersche Ge­ minint av en karl att plocka med Hatz 1975- G. Hatz: Handel und sclrichte und Altertumsku11de sådana "småsaker". Mussolini å Verkchr zwischen dem Deuts­ 55-58, 1893-1896,p. 60-84. sin sida uppmuntrade myntintres­ chen Rcich und Schweden in Talvio 1979- T. Talvio: Notc on set då han ansåg att det avledde der späten Wikingerzeit. Die threc Sigtuna Moneyers. Nu­ kungens eventuella politiska en­ deutschen Miinzen des 10. und mismatic Clrronic/e 139, Lon­ gagemang. l l. Jhs. in Schweden, Stock· don 1979, s 221 - 225. holm/Lund 1974. SCBI Capenhagen Il- G. G alster: Litteratur: osign. artikel. Vittario Lagerqvist 1968- L. O. Lager­ Royal Collection of Coins and Emanuele III di Savoia. N el primo qvist: The Coinage at Sigtuna Medals, Copenhagen. Part Il. anniversaria della morte, Ri vista in the names of Anund Jacob, Anglo-Saxon Coins, fEt helra:d ltaliana di Numismatica e Scienze Cnut the Great and Hartha­ Il. London 1966. Sylloge ofCo­ Affini, vol. V. 1948, s. 3-7. cnut. Commentationes de ifls of the British Isles. 7. l an Wisehn 120 En aktiv förening Vetlanda Numismatiska Förening står nu i tur att presenteras i raden av anslutna föreningar. Föreningen bildades 1976 av några intresserade numismatiker. I samband med att man i är skall fira sitt 10-årsjubileum har man erbjudit sig att stå som värd för SNF's årsmöte, något som SNF med glädje accepterat. Man brukar säga att en smålän• ning alltid klarar sig med små me­ del och att han har goda ideer och det stämmer bra in på Vetlandafö­ reningen. Genom energi och entu­ siasm, mycket av bägge delarna, har man bl a lyckats skapa ett lo­ kalt myntkabinett. Finansieringen av denna satsning har man ordnat genom att ge ut lokalmynt och ordna lotterier m m. Föreningens auktionsverksamhet har gett goda kontakter och man har ett gott samarbete med bl a Nässjö Mynt­ klubb. Vetlanda Numismatiska Förening: Kommittenför Myntets dag 1984. Från väns• På önskelistan står dels en ter: Lennart Carlsson, Ingemar Andersson, Bertil Danva/1, Bengt Werngren och klubblokal där man kan samlas Ma/te Sandh. och studera föreningens litteratur och dels ett rum på Vetlanda mu­ seum för sitt myntkabinett. I Vetlanda Numismatiska Före• Vi önskar föreningen fortsatt nings styrelse är Gunnar Johans­ framgång och ser fram emot ett son ordförande, Lennart Carlsson trevligt årsmöte med som vi hop­ sekreterare och Bertil Danvall pas stor anslutning. kassör. Bele

Fråga: Framlidne fil. dr Ernst E. Areen skrev i "Medaljhistoriska studier" (särtryck av Nordisk Nu­ mismatisk Årsskrift 1942), s. 24 , att år 1941 i dagspressen fram­ ställts ett yrkande, att "de värn• pliktiga, som under nuvarande po­ litiska orostid fullgjort en lång och väl vitsordad beredskapstjänstgö• ring, borde erhålla en särskild, officiell minnesmedalj". Tanken har upptagits av en moderat riks­ dagsman, docenten Birger Hagärd på östgötabänken, i en motion till riksdagen (1985/86:Fö3 14). Kan någon i läsekretsen giva upplys­ ning om de närmare omständighe• terna kring yrkandet 1941 - var och när publicerades det och vem låg bakom? Leif Ptlhlsson, Göteborg Vetlanda Numismatiska Förening: Bertil Danvall kassör, Lennart Carlsson sek­ reterare och Gunnar Johansson ordförande, visar tre ramar ur föreningens Våra läsare kanske vet något? myntkabinett vid drsmöte 1982. Red

121 Myntkabinettskammarherren Av Harald Wideen När Göteborgs museum stiftades år 1861 , hade man ett nationalmuseum, British Museum i London, som fö- rebild. Fem olika avdelning- ar. numera fem skilda muse- er. grundades och därtill ett offentligt bibliotek samt ett myntkabinett. FOR

Museiordföranden, landshövding Fåhraeus. utsåg en ung stockhol­ mare. den myntintresserade Mag­ FOSTERLANDETS .HÖGA MINNEN nus Lagerberg till intendent för mynt- och medaljsamlingen. Det­ ta var ett lyckligt val, ty Lager­ berg höll redan som volontär på museet många trådar i sin hand KllllSKAK~[ WE~BOR ~ARE och numismatiken var hans spe­ cialitet. Personligen vi nnande och entusiastiskt verksam för det nya museets förkovran, fann han förstående och väJvilliga donato­ GÖTEBORGS ST.AD. rer. siirskilt James J Dickson och John West Wilson. 1872 inköptes protokollsekreteraren Strokirks samling av svenska mynt, 1879 Carl Snoilskys svenska medaljer. En stockholmsbekant till Lager­ berg, kassören Oldenburg på Rörstrand. lät Lagerberg köpa hela hans samling av svenska me­ daljer, den mest fullständiga i lan­ det. Ett minne från insamlings­ 00TUORO. eft'Ull ...... &Una-s• .. ._l.uut""el WUCU&I. kampanjen den gången är ett ståt• Ull. • ligt, tryckt upprop i gul och blå fårg. Dess titel är: 'Till hvarje för Fosterlandets höga minnen nit­ äl s k~nde medborgare i Göteborgs 2. Titelsidan till Lagerbergs upprop för fön ·iirv m· den Oldenburgska medaljsam­ stad . Iingen .

J. Magnu.r Lagerberg. Medalj 11v A . Scharff, Witm /884. Foto Bengt A. Lund­ berg. Raii, efter silverexemplar i S . Svenssons samling. 122 J. Jollfl W Wilson oclt ltans handelshus i Götebor;:: (där Tulelwset flit liggu) avbildas på den guldmedalj museer lät slå över sin stordona ror. Foto och ägare som nr l.

Sin stora museiavdelning inrät• tade Lagerberg i en sal på muse­ ets bottenvåning. Här hade han kombinerade magasins- och mon­ terskåp samt fristående vitriner för svenska medalj er. Den avdel­ ningen blev museets mest bety­ dande, större än Kungl. Myntka­ binettets, detta beroende på att Lagerberg skaffade 2 exemplar av vatje medalj - för att man samti­ digt skulle kunna se båda sidorna. 4. Magnus Lagerberg. som personligen bekos w t de första medaljerna i Svenska Uniformerade vakter höll uppsikt mtmismmiskaföreningens serie efter grundandel 1873. hedrades 1913 av fören­ ingen med denna hyllningsmedalj. SNF:s samling. Foto Gunnel Jansson. A TA. över besökarna och låste järn• grindarna, när museet stängdes. 1887 lämnade Lagerberg chef­ kammarherre. Sällskapslivet, rätta en anekdot om, tror jag, var­ skapet för myntkabinettet till sin helst i de högsta kretsar, var hans enda stjärna. Detta var inte snällt, frände Carl Lagerberg men kvar­ passion. Hans stora personintres­ men det gjorde Magnus Lager­ stod ett par år som Museiombud­ se avspeglar sig i de båda voly­ berg än mer intressant och min­ sman. merna "Göteborgare". och hans nesvärd i mina ögon. reseminnen i boken ''Från Sö­ Hovmannen på Råda derns länder". Hans sista bok Var Lagerberg numismatiker, hette "Stormän som jag mött''. och det mäste han väl kallas som Lagerberg måste senare sälja stiftare av Svenska numismatiska sitt älskade Råda och bodde un­ föreningen , så var han ingen der sina sista år i Gränna, där han mynt- ell er medaljforskare, ehuru avled 1920. KARLSKRONA han var en energisk främjare av Som man kan se av ett porträtt i medaljkonsten och själv utgav ett den nuvarande myntsalen på His­ 1\'IYNTHANDEL stort antal minnespenningar - toriska museet i Göteborg fick Lennart Bertilsson över kungligheter. vänner, be­ Lagerberg skörda mycken er­ Han t verkargatan 11 märkta personer och inte minst känsla för sina mångtaliga välgär• 37135 KAHLSKRONA över sig själv. Han hade därtill ningar. Han är rikt behängd med vidsträcktare intressen. På Råda ordenstecken och andra nådeve• KÖPEH • SÄ W ER • BYTER säteri, som var hans hem, var han dermälen. En annan västsvensk i\IYNT • SEDL.AH • i\IEDAWER jordbrukare och trädgårdsodlare. kammarherre, visserligen av se­ 1865 hade han blivit kammatjun­ nare årgång, har en gång beskrivit Öppet månel-fred 10- 17 kare - egent ligen för ung för den­ för mig, hur Lagerberg förvärvat tt:l 0455/81:3 73 na utnämning- och 187 1 blev han sina dekorationer. Han kunde be- 123 H.M. Konungen 40 år Den kungliga födelsedagen har avbildade porträttmedaljen, mo­ Medaljen finns i två storlekar: ~. napp ast kunnat undgå någon. dellerad av Ernst Nordin. H.M. 56 mm, som slås dels i brons (80 g, Aven på det numismatiska områ• Konungen har suttit modell för åt• 5000 ex.), dels i silver (99911000, det har den uppmärksammats och sidans porträtt och modellerna 90 g och 2.500 ex.), och 40 mm , här skall berättas om två medaljer granskats l v å gånger, den sista som endast finns i 18 karat guld (55 som kommit till vår kännedom. även av H.M. Drottningen. På g, 300 ex.). Medaljerna är numre­ Till förmån för kungaparets han­ frånsidan avbildas hela den kung­ rade. Ytterligare upplysningar dikappsfond försäljs den nedan liga familjen. framgår av annonser i pressen.

Foto AB Sporrong.

Foto Håkan Lind, Kungl Husge­ nidskammaren

Till förmån för slottsfonden har hans namn och titel på latin. Från• ni ng har skett vid Myntverket i Es­ ännu en medalj utkommit; den slås sidan är en lätt omarbetning av Ar­ kilstuna med Bo Thoren som an­ endast i koppar från en del av det vid Karlsieens medalj över Nieo­ svarig. Här skedde också prägling• gamla slottstaket - ett utbyte har demus Tessins skapelse. den nor­ en. Kopparskrotet skänktes av fö• nyligen skett- till ett antal av 1000 ra slottsfasaden 1692, som skona­ retaget som lade om denna del av numrerade exemplar, alla i 60 mm. des vid slottsbranden 1697. Med­ taket; smältning och omarbetning Åtsidan visar H.M. Konungens aljen blev f ö inte färdig förrän det­ bekostades och utfördes av krönta namnchiffer samt återger ta år.* Den nya medaljens ut form- Metallverken. Priset är 200 kr

124 med etui. Den säljs på Kungl Slot­ Styver Uttrycket är egentligen ett låne• tet i Stockholm och kan dessutom I en artikel om mynt i offerkällor ord från tyskan och är sparsamt beställas från Skattkammaren, (SNT 1986:3, s. 58-59) förekom belagtsedan 1544, underl700-och Kungl Slottet, Il J 30 Stockholm. den folkliga benämningen styver, 1800-talet däremot mycket all­ LLt som emellertid av utrymmesskäl mänt. På tyska heter det sfl1ber, fick en mycket kortfattad förkla• ett litet mynt, och kommer av ad­ ring, endast med avsikt att ange jektivet stuf, "avhuggen" (jfr *) Se härom B E Hildebrnnd, Sveriges "stuvbitar" på realisationer!). och svenska konungahusets vilket mynt som avsågs på 1800- minnespenningar. .. , del l , 1874. s 444 talet, nämligen 1/6 skilling banko Från början av 1700-talet kom l f, och S Stenström, Arvid Karlsten (eller 1/4 skilling riksgälds). Vi öre (av silver) att kallas styver. Det­ (Nordisk Numismatisk Årsskrift skall här berätta litet utförligare ta berodde nog på behovet att skil­ 1945). om styvern. ja silveröret från kopparöret, det

Samväldesspelen 1986 kommer att hålJas i Edinburgh, Skottland, 24.7-2.8 1986. Man räknar med 85 deltagande nationer. varav 12 vardera kommer att ge ut ett mynt för "Samväldesspelen". Förutom från England kommer mynt frän Guemesey, Tonga, Gambia. Jamaica, Falklandsöarna, Jersey, Ghana, Botswana, Barbados. Caymanöarna samt Bahamas. Sarnv!ildesspelsamlingen, som alltså består av 12 mynt från lika många länder, kornmer att ges ut med ett mynt per månad. Mynten i proofpräglas i sterling silveri en maximal upplaga av 20.000ex. U N C-mynten präglas i 500/1000 silver i max. upplagan 50.000 ex, utom vad gäller det engelska myntet i samlingen. Till UNC-samlingcn hör speciell samlingspärm medan PROOF-samlingen levereras med De-Luxe etui. Pris per mynt/månad: UNC 2 15:- och PROOF 375:-. (l priset ingår portokostnad.) Forrs. s. 135.

125 förra räknat i daler courant. det senare i daler s(il ver)m{ynt) eller Motion till riksdagen daler k(oppar)m(ynt). Oret hade 1985/86:Kr322 sedan 1522 kallats run(d)srycke; efter kopparmyntningens införan• Gunnel Jonäng mfl (c, m, fp) dc 1624 talades om vitrunstycke Myntkabinettets lokalfråga resp. kopparrunstycke. Nu blev alltså silveröret kallat styver; kop­ Kungl myntkabinettet är en av landets äldsta mu sciinstitutioncr. Samlingarna paröret ( l öre k m) var efter 1719 tillhör staten, trots namnet, och består av föremål vällämpade att belysa såviil ett runstycke, men därom mera en Sveriges som övriga världens penninghistoria. Myntkabinettet/museet har emel­ annan gång! lertid svårt att fullgöra dc uppgifter som föreslagits enligt instruktionen (SFS Styvemamnet kom också att an­ 1975:468) på grund av otillräckliga lokaler och bristande anslag. vändas på den under 1700-talet Vi lever i en i ekonomiskt hänseende komplicerad värld och det är ibland s vån att förstå även vardagslivets ekonomiska verklighet. Myntkabinettets/museets slagna 5-öringen i silver; som den­ samlingar-särskilt sedan Svenska Handelsbankens bankmuseum införlivats med na gällde 6 öre, blev benämningen statens samlingar-består av föremål vällämpade att åskådliggöra dessa penning­ sexstyver. Vid den stora myntre­ historiska företeelser i gången tid och nutid på ett begripligt och tilltalande sätt. formen 1776-som gällde från 1777 Museet har en angelägen uppgift i att belysa den ekonomiska strukturen allt­ -försvann öresräkningen; huvud­ ifrån de premonetära samhiillena, brukssamhällenas mikroekonomi och. i indu­ myntet blev riksdalern, indelad i strialismens följd, de första aktiebolagsbildningarna fram till dagens och morgon­ 48 skillingar. dagens "kontantlösa samhälle". l museets samlingar finns en större deposition av Vid inlösen motsvarade 6 daler sedlar som tillhör Sveriges riksbank. Av dessa visas i dag inte ens 1%. De innehåller vidare en i världen unik aktie-, obligations- och checksamling, samt ur s m eller 18 daler k m (i sedlar) l forskningssynpunkt internationellt uppmärksammade och livligt studerade sam­ riksdaler. Dalern var indelad i 32 lingar av vikingatida skatter av islamska. tyska och engelska mynt fun na i Sveri­ öre (s m eller k m). Det betyder att ges jord. det gick 192 öre s m på 6 daler s m 1975 års reform gav möjlighet att skapa ett även i internationella sammanhang (6 x32= 192). l öre eller 1/192 enastående museum för penninghistoria om lokalfrågan löstes. De lokaler som riksdaler (a 48 skillingar) är såle• myntkabinettets disponerar sedan 1938 förlades i en med dåvarande säkerhets· des = 1/4 skilling. Alltså fick nu krav lämplig del av Historiska museets byggnadskomplex. Dc senaste årens denna benämningen styver. Som erfarenheter bl a de många museistölderna. vi sar att de krav på säkerhet som måste ställas på liknande institutioner ej går att förena med de lösningar som verkligt, i fysisk mening existe­ hittills presenterats för myntkabinettets del. Kraven på en god arbetsmiljö kan ej rande betalningsmedel kom heller finna en tillfredsställande lösning inom de befintliga lokalerna. J/4-skillingen att slås som riks­ Ett annat problem lir den fortlöpande och accelererande förstörelsen av oerS'iitt­ gäldspollett 1799-1801 och den­ liga museiföremål på grund av luftföroreningar. na, som i aJJt utom ur statsrättslig Verksamheten är i dag lokalmässigt splitt rad på flera platser. Då mu seets synpunkt var ett cirkulerande nuvarande lokaler ej är funktionella för en modern utställning och av olika skäl ej mynt ända till 1876, kallades sty­ låter sig förändras har man under de senaste åren tvingats förlägga utställningar ver. Riksgäldssedlarnas värd efall utanförde egna. Placeringen av museet i den med Historiska museet gemensam­ ma byggnaden är som att vara inackorderad "t vå trappor upp över gården". dit fä 1802 gentemot riksbankssedlarna besökare hittar. Tillsammans med dc bristande ekonomiska resurserna medför medförde, att l/4 skilling rgs blev detta att museet trots alla övriga förutsättningar inte kan skapa en egen profil. = 1/6 skilling banko och därför Ett levande museum. som öppnar nya perspektiv och fördjupar synen på den kom detta sistnämnda koppar­ ekonomiska verklighet som omger människan i samhiillet. är en viktig förutsätt­ mynt, med tiden mycket vanligt. ning för en god samhäll sutveckling. Museet har även en viktig uppgift som att benämnas just styver. Ä ven de förmedlare av kunskap om penninghistoria till skolan. högre kopparmyntsvärdena fick I nuvarande läge med begränsade ekonomiska resurser borde man även inom folkliga namn, vari ordet styver museivärlden söka uppgifter som är väl värda att satsa på. Kungl myntkabinettet förefaller vara en sådan. Inte bard inom Sverige men ing.ick, t ex halvan(nan)styver även internationellt skulle ett sådant museum väl kunna hävda sig till nytta och osv. nöje för medborgarna. Ordet levde kvar i uttryck som Sedan riksbankens, myntverkets och bankmuseets samlingar sammanförts ''vara rädd om styvern" etc, men ( 1942 resp 1974) med Kungl myntkabinettets hardessas karaktäroch sammansätt• är knappast gångbart hos den nu­ ning gjort museet till något som är ganska enastående i Europa. Här finn s goda varande generationen. förutsättningar. om lokalfrågan löses, att skapa internationellt uppmärksammade I kommande nummer skall vi utställningar och ett forskningscentrum. förklara en del andra, folkliga be­ Det är därför angeläget att regeringen ger byggnadsstyrelsen i uppdrag att pröva alla möjligheter att bereda myntkabinettet lämpliga lokaler. nämningar på mynten. Många av dem har den flitige läsaren stött på HEMSTÄLLAN tidigare. inte minst i artiklar och Med hänvisning till ovanstående hemställs insändarsvar av framlidne Torgny att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att bereda myntkabinettet Lindgren, men det tycks föreligga lämpliga lokaler. ett omättligt behov av upplysning Stockholm den 22januari 1986 på detta område. Därför dessa me­ Gunnel Jonäng (c) ra utförliga "ordförklaringar". Göre/ Bohlin (m) Margareta Andren (fp) Vid utskottsbelzamlling har föreslagits. att riksdage nt~~·slår motionenmed lziin· LLt •·isning till att Byggnadsstyrelsenfått i uppdrag att lrandläggafrågan .

126 nas och d etta inte bara på nu be­ Svensktoppen bland mynten skri vna barocktidsmynt. Det hade varit latin så länge mynt existerat. Folk i allmänhet kunde inte läsa de De gamla mynten har ju en enastå• na. H är gjorde Karl X Gustav ett kungliga valspråken på sina mynt. ende förmåga att skapa kontakt radikalt avsteg. Han är barhuvad! Ett avsteg sker under Fredrik I:s med svunna tider, och särskilt Hans son. Karl XI. var inte mer än tid , då man på hans riksdalrar kun­ fängslande blir de, om de är väl I l år, när han måste skylta på sil­ de läsa hans ganska meningslösa bibehållna och visar en konstnär• vermynten. och dessa utmärker motto: Gud mitt hopp. ligt tilltalande prägel. Det var på sig inte för strängare ikonografiska Harald Wideeli de större mynten med kungabilder förtjänster. Men 1670, när 8-mar­ man nedlade den största mödan, ken åter skulle utmyntas, sker det och den obrutna serien av sil ver­ under inflytande från kontinentalt riksdalraralltifrån Gustav Vasa till och engelskt föredöme och resul ­ Hur länge ... Oskar l hör ti ll dc förnämsta i värl­ terar i verkligt högtstående pro­ skall vi behöva finna oss i att få i den. dukter, t ex den här avbildade. våra händer så " bedrövliga" mynt Mest beundrad av dessa prakt­ Åtsidan visar ett fint studerat som nu är fallet? Inte är det rekom­ mynt har nog Gustav lll:s riksda­ porträtt efter antika romerska menderande i ett internationellt. ler bli vit. något som väl inte bara mynt. Kungen i lagerkrans och numismatiskt perspektiv. Hur pat­ beror på att den är förhållandevis d raperad klädnad ser ut ungefår så riotisk man än är, är det inte enfor­ vanlig i samlingarna. Vad den som han kunnat uppträda i en av mighetens tristess man vill möta i konstnärliga förnämiteten beträf• hovets carouscller eller romerska samlarfacken! far har den sin bakgrund i Fredrik skådespel. l inskriften nämns inte Det senaste minnesmyntet - för l:s och Adolf Fredriks större och Sveriges namn, endast att Karl XI det europeiska musikåret - är ett mindre mynt med riksdalervär• är konung av Guds nåde. Orsaken typiskt bevis på rådande id ~ torka . den. diir det kan hända att 1/2 och härtill är inte ringaktning för fos­ Den svenska medaljkonsten har 114-delsriksdalern gör motiven terlandet utan platsbrist. Man har inte i någon högre grad ägnats åt bättre rättvisa än den större mo­ gjort omskriften så kort som möj­ att hedra svenska kompositörer el­ dellen. ligt för att kunna göra en lucka ler utövare inom det rika svenska Först att utmynta riksdalern och över huvudet. Denna lucka gör att musiklivet. När så ett sådant fint med sin egen bild var Gustav Va­ kungen dominerar framställning­ internationellt initiativ erbjuds, så sa, året var 1534. och förebilderna en. Han spränger ramen, vilket är utnyttjar inte vårt mynt verk detta tyska. Som frånsida blev snart det en nyhet och en mycket lyckad ef­ tillfälle till att i minnesmyntets stora riksvapnet vanligt. På Karl X fekt. form något fylla ut ovannämnda Gustavs tid flankerades det av Frånsidan är lika personlig. En lucko r. Under 1985 har t ex inom uppresta lejon, s krytsamt och in­ kunglig krona över ett lika enkelt musiklivet firats 25-årsrninnet av get konstverk. Här sker nu en på• som tilltalande spegelmonogram Jussi Björlings död. Många andra taglig förbättring när Karl XI blivit på namnet Carolus. Sverige sym­ finn s att hedra. Tänk på vad - bara "varm i kl äderna". Nu präglas vän boliseras av lilla riksvapnets tre exempelvis - Österrike och dc tys­ i mitt tycke vackraste svenska kronor, helt ohcraldiskt placerade ka staterna ger oss samlare av mynt. Det ~ir 8-marken av 1670. utan vapensköld. Denna anord­ "musica in nummis" i mynt på Alltsedan Gustav Vasas tid ha­ ning tillämpades också på koppar­ mynt! de det varit vanligt att kungarna mynten och levde v idare, bl a på NUF (och drottning Kristina) på myn­ Karl XII:s dukater. ten avbildat sig iförda kungakro- Språket på mynten var romar- Stängda ordensutställningar Den stora ordensutställningen Wehrgeschichtliches Museum i Schloss Rastatt i Baden. Sydtysk­ land. är f.n. nedpackad och kom­ mer ej att återuppsättas förr'.in om ett par år. uppgavs vid ett besök på nyl\ret. Likaså nedtogs ordensutställ­ ningen i Göteborgs historiska mu­ seum i september för att bereda plats för den stora utställningen Bara 15 ilr ~:a mma/lät konung Karl XI m·bilda sig .rom en lagerkräm romersk "Sidenvägen". kejsare . Frdn.fidtm visar han.f e pet namnchiffer och upptar frans valspråk "Her­ Vad som händer i ren ii r \'Orden min beskyddare'' (Bilderna sammtmställda frdn olika exemplar). framtiden synes ej vara bestämt. Kungl. Myntkabinettet. Foto N. Laperpren, A TA. L . P-11

127 SVENSKA NUMISMATISKA FÖRENINGENs Andrin.g i lagen om MEDLEMSNÅL Sveriges Riksbank Lag om ändring i lagen för Sveri­ kan rekvireras från kansliet! ges riksbank utfärdades den 27 Pris: 20 kr + porto februari 1986. Enligt riksdagens beslut (Prop t985/86:4, FiU l, rskr 55.) före­ skrivs att I Kap. 2 §och IV Kap. 25 Från Myntverket § lagen (1934:437) för Sveriges Ur pressmeddelandet från Myntverket den 14 februari 1986 kan vi utläsa: riksbank skall ha bl a föij ande ly­ att det är liten efterfrågan på nypräglade mynt (i samband med inlösen av delse 5 och 25 öre inväxlades också mycket annat mynt), l Kap. Inledande bestämmelser att Myntverkets inväxling av mynt t 985 uppgick till 101 mkr varav bia 2 § Riksbanken driver bankrörelse jubileumsmynt 1980 (ä. 200:-) l ,3 mkr, d:o 1983, 1984, 1985 (ä. too:..:) enligt denna lag. 6,3 mkr, d:o 1976 (ä. 50:-) 652 tkr, 25-öresmynt 76 mkr och 5-öres• I 9 kap. l3 §regeringsformen finns mynt t6 mkr bestämmelser om riksbankens rätt att Myntverket t985 tillverkade 481 statliga belöningsmedaljer i guld och att ge ut sedlar. Bestämmelser om 50 d:o i silver riksbankens rätt att låta tillverka att stora flertalet medaljutgåvor från Myntve rket var präglade i mynt­ och ge ut mynt finns i l agen press: 438 guld, 679 silver och 686 brons mot bara lO silver och 125 (1970: 1028) om rikets mynt. brons i medaljpress Riksbanken får bedriva tryck­ att Myntverket för verksamhetsåret per t985-06-30 redovisar vinst på erirörelse vid sitt sedeltryckeri 1298 mkr mot t 623 tkr året dessförinnan. och papperstillverkning vid sitt Se även under Medaljnytt! pappersbruk samt bedriva till­ verkning Bele av mynt, medaljer och därmed likartad verksamhet vid Försäljning av samlarmynt 1985 sitt myntverk. Riksbanken får inte delta i eller t977-79 t4t dri va annan rörelse än sådan som t980 t t40 är uttryckligen medgiven enligt t98 t t927 denna lag. t982 2208 Lagen träder i kraft den l juli 1983 2884 1986. 1~4 Wl~ r. s. 1985 41544 Summa 70039 Försäljningsvärde (in kl mervärdeskatt) kronor 2066620:66 Försäijningsvärde totalt 62t5830:74

Mynttillverkningen 1985

Valör Arta l legering, tusendelar Antal mynt Värde kronor Vikt per st Diameter st ram nm 1970 ~rs lag 100 kr 1985 925 silver, 75 koppar 35!> 000 36 000 000,- 16,00 32 5 kr 1984 kopparnickel •) 2 837 246 14 106 230,- 9,50 20 ,5 5 kr Jg85 Kopparnickel •) 10 375 284 51 076 420,- 9,50 28,5 1 kr 1984 750 koppar, 250 nickel 2 041 381 2 041 381,- 7,00 25 1 kr 1985 750 koppar, 250 nickel 4 892 550 4 892 550,- 7,00 25 50 öre 1984 750 koppar, 250 nickel 5 133 624 2 566 812,- 4,50 22 50 bre 1985 750 koppar, 250 nickel 14 061 749 7 030 874,50 4,50 22 25 öre Jg84 750 koppar, 250 nickel 45 547 11 386,75 2,18 17 25 bre ]g85 750 koppar, 250 nickel 10 öre 1984 750 koppar, 250 nickel ]g 524 104 1 952 410,40 1,44 15 10 öre 1985 750 koppar , 250 nickel 74 221 606 7 422 160,60 1,44 15 5 bre 1984 950 koppar, 50 zink 47 768 2 388,40 2,67 18 5 öre 1985 950 koppar 50 zink 133 540 859 127 g82 613,65

•) Pläterat material i tre skikt, det mel lersta av nickel och de yttre skikten av en legering av 75% koppar och 25 %nickel. Vardera ytskl.ktets vikt utgör 46 ,5% av myntets vikt. t28 Utelöpande mynt 198S-12-31

Valör Präglat Indraget Inneliggande i Bok mässigt Kr/innev Anta 1/ i n nev 1873-lg8s 1873-198S Sveriges Riks- utelöpande mynt bank o myntverket lg8S-12-31 kronor kronor kronor kronor Guldmynt 20 kr 79 219 640 11 120 79 208 520 9,48 0,47 10 kr 11 762 090 7 140 11 754 g5o 1,41 0,14 S kr 2 661 505 2 290 2 6S9 215 o 32 o 06 su.~ 93 643 235 20 5SO -•) g3 622 685 11,21 0,67 * ) uppgift saknas

tJvriga mynt 200 kr minnesmynt 120 000 000 29 029 600 30 400 90 940 000 10,88 0,05 100 kr minnesmynt 106 000 000 6 5g7 000 2 223 700 97 179 300 11,63 0,12 50 kr minnesmynt 124 740 550 23 337 200 6200 101 397 150 12,13 0,24 10 kr jub mynt 20 000 000 6 527 070 2 320 13 470 610 1,61 0,16 5 kr (1g70 års lag) 76S 262 280 456 305 143 828 375 620 977 600 74,29 14,86 5 kr 42 408 070 3 590 525 148 100 38 669 445 4,63 o,g3 2 kr 75 024 932 233 560 143 310 74 648 062 s,g3 4,47 1 kr 949 474 027 10 932 561 88 128 016 850 413 450 101,74 101,74 SO i5re 211 932 700 2 071 458 40 858 035 169 003 207 20,22 40,44 10 i5re 181 497 672 l 466 529 7 349 905 172 681 238 20,66 206 58 SUMMA 2 596 340 231 84 241 808 282 718 361 2 229 380 062 266,72 36g,s9 Ny halvofficieU medalj Mynherkets medaljer Svenska Fäktförbundet har vid Tillverkningen av medaljer under 1985 omfattade som vanligt statliga riksmarskalkens föredragning för belöningsmedaljer, egna utgåvor samt beställda arbeten. En översikt H. M. Konungen den 30 januari efter årsberättelsen återges här (mynttillvcrkning, se s 128). 1986 fått tillstå nd att prägla och utdela förtjänstmedaljer i guld Storlek Guld Silver Brons (förgyllt silver) och silver med Statliga belöningsmedaljer Konungens bild och försedda med lllis quorum meruere labores 18 kunglig krona. 12 4 8 L. p., 5 F~~ medborgerlig förtjänst 18 12 8 5 För långvarig trogen tjänst 5 F~~ bedömliga gärningar 8 5 l För nit och redlighet i rikets tjänst 6 473 Medusa För omsorgsfull renvård 5 Jag har vid skilda tillfällen propagemt För förtjänster om utrikes- for studium av den svenska antiktids­ förvaltningen 6 kriften Medusa. 50 Nr 4/ 1985 innehåller bl a artikeln SUMMA 481 50 "'Brandbombaren Zeus" (s 22-28) av Birger Stolpe. Förfallaren beskriver närmare det föremål, som finns på vis­ Egna IIIgåvor Praglade sa romerska kejsarmynt och som i den i myntpress 438 679 686 Präglade numismatiska lilleraturen kallas "a i medaljpress 7 lO 125 winged thunderbolt". Det är en fint il· SUMMA 438 689 811 lustrerad och intressant artikel, som rekommenderas förden som är särskilt Övriga medaljer intresserad av antikens s ymboler. Licställningsmedaljer mm SUMMA 711 l en annan artikel i numret - "Mor­ 3 327 1964 gantina. ell möte mellan greker och si· SUMMA TOTALT 1630 4066 2775 kuler" (s 30-35) av Ingrid E M Edlund - berältas om all det var inskrifterna p11 Metalldtgång (kg) funna mynt som för arkeologerna viii­ Guld 22,2406 nade om all den stad som de höll pli au S ilver 106,5392 gräva ut i Siciliens inland vardet antika Brons 96.3903 Morgantina. NUF Fårsäljningsviirde (ink/ mervärdesktlll) kronor4/49210:08 129 Förteckning över nya medaljer som präglars 1985 Motion om nya Srampbe- prägl Diam Konsmär ställare medaljer Den 6 december 1974 upphörde ul­ Norrbot­ Norrbottens armeflygbataljon 27,5 mm Leo Holm­ delandel av utmärkelser inom tens arme­ För värdefulla insatser i armeflygets gren Kungl Maj:ts Orden och inom de flygbatal­ tjänst jon svenska riddarordnarna till sven­ ska medborgare. I motion till riks­ Kungl Bror Emil Hildebrand 1806-1884 45 mm Ernst Nor­ dagen 198511986 har hemställts Myntkabi­ Memoriam Saecularem din "att riksdagen begäratt regeringen nettet Celebranies Anno MCMLXXXIV skall medverka till att ordens­ Lectiones in memoriam kapitlets planer på en särskild lndagatoris Scriptoris Nordstjämemedalj förverkli­ Sagacissimi Opensm gas. Numismaticorum Primum "att riksdagen hos regeringen be­ lnstituerunt Regium Numophylacium Holmiense & Legala gär förslag om instifta nde av Numismatica en medalj för särskil da krigs­ G Ekström & S Svensson mannaförtjänster." Dessutom har i motion hemställts Kungl Fidem XX Kongress 1985 Stockholm 60 mm Berndt "att riksdagen hos regeringen be­ Myntkabi­ Helleberg gär förslag om instiftande av en nettet särskild minnesmedalj för bered­ skapstjänstgöring åren 1939- Lions För Sveriges Lag och Frihet Arboga 45 mm Erik Lind­ Club 1435 1945", och •· ... en medalj för berg svensk militär personal i annal ut­ Arboga Sveriges Riksdag åt minnet av femhund­ Bo Thoren rafemtio år ägnade vården av rike och Ny text landsuppdrag än FN-tjänst m fl." folk 1985 frånsida Bele Svenska Torgny Lindgren 1905- 1984 3 1 mm Leo Holm­ Numisma­ Svenska Numismatiska Föreningens gren Brita Malmer hedrad tiska Före• årsmöte The Royal Numismatic Societ'y, ningen London, har tilldelat professor Brita Malmer sällskapets medalj, Wenner-Grens Runnström Leeture 60mm Bo Thoren en mycket förnämlig utmärkelse Institut University of Stockholm Stock- för framstående vetenskapliga in­ holms satser. Tidigare nordiska numis­ Universi- matiker som erhållit denna är Lud­ tet wig MOller (1891), Georg Galster (1946), Willy Schwabacher (1963) Myntver­ Carl XIV Johan 18mm LeoHolm­ samt Otto M~rkholm (1982). ket Mynttyper präglade under Carl XIV Jo­ 32 mm gren Det Norske Videnskaps-Aka­ hans regeringstid 32mm demi har valt Brita Malmer till medlem. Inträde ägde rum den 5 Av ovan beskrivna medaljer har BE Hildebrand, FIDEM och Torgny maj. - SNT gratulerar till utmär• Lindgren-medaljerna publicerc~t s i MYNTKONTAKT/SNT 1985 (resp kelserna! s 63, 78 och 155). Ändring i lagen om rikets mynt Lag om ändring i lagen om rikets mynt utfärdades den 27 februari 1986 (SFS 1986:90). Enligt riksdagens beslut (Prop 1985/86:4, FiU l, rskr 55 .) föreskrivs i HÅKAN WESTERLUNO fråga om lagen (1970: 1028) om rikets mynt delsatt i J§ ordet ··regeringen" skall bytas ut mot "riksbanken", dels att 4§ skall ha följande lydelse Mynthandel (senaste lydelse 1975: 170): ''4§ Mynt som avses i 3§ första meningen skall tillverkas på det sätt som anges i bil aga. KÖPER•SÄWER•BYTEH Föreskrifter om ti ll verkning av minnes- ochjubileumsmynt meddelas l'II YNT• SEDLAH • tUEDALJEH genom lag. Spec. sedlar Vid uppvägning av det antal mynt som närmast motsvarar ett kilo­ gram, får myntens genomsnittliga vikt avvika med högst 2% från den vikt Betalar brafor .~ed/ar som mynten skall ha enligt tabell i bilagan." före 1930 Ilagen skall även införas en bilaga av följande lydelse:

V asagalan 4 2 Myntens sammansättning, vikt och storlek 111 20 STOCKHOLM Valör Metallinnehåll Vikt (g) Diameter Tel 08/110807 (mm) fem kronor pläterat material i tre skikt. det mel· 9,50 28.5 130 lersta av nickel och de yttre skikten Djingis Khans ätt av en legering av 75% koppar och 25% nickel. vandera ytskiktets vikt utdöd utgör 46.5% av myntets vikt Den stora mongoliske världserö• en krona legering av 75% koppar och 25% 7.00 25,0 vraren. nickel som egentligen hette Te­ femtio öre legering av 75% koppar och 25% 4,50 22,0 mudjin, var född ca 1162. H ans nickel lltr var en mongolhövding som av­ tio öre legering av 75% koppar och 25% 1.44 15,0 led redan 11 75. Temudjin lycka­ nickel des i rad fålttäg underslå s ig alla stamfränder och antog 1206 det Myntens prägel namn under vilket blivit så känd Femkronor.wryllt. På framsidan Konung Carl XVI Gustafs krönta namnchiffer (Djingis = mäktig). Efter att ha och som omskrift. omgivande namnchiffrets övre del. "SVERIGE" och präglings· erövrat det nordkinesiska riket året. På frånsidan siffran ''5" med en rosett på vardera sidan och som omskrift 12 11-18 (till en kostnad av 18 mi­ nedtill "KRONOR" . Upptilltill viinstcr ett "E", som anger myntningsorten, och lj oner människor) drog han mot till höger riksbanks chefens monogram. Randen slät. Khwarezm - städer som Samar­ Enkrofl{rsmyllt. På framsidan Konung Carl XVI Gustafs bild, profil, vänster sida. omgiven av orden "CARL XVI GUSTAF. SVERIGE". Under bilden pr'.ig· kand, Bokhara, Herat jämnades lingsåret. På frånsidan lilla riksvapnet under kunglig krona och som omskrift med marken. hela distrikt för· Konungens valspråk "FÖR SVERIGE l TIDEN". Nedtill"! KR" omgivet av till vandlades till ödemark. Han dog vänster ett "E", som anger myntningsonen. och till höger riksbankschefens 1227 under ett fälttåg mot de up­ monogram. Randen räfflad. proriska tanguterna och kineser­ Femtioöresmynt. På framsidan Konung Carl XVI Gustafs krönta namnchiffer na. Hans ättlingar fortsatte erö· omgivet av på vänster sida präglingsårets två första siffror. på höger sida präg• vringarna och som bekant härska• lingsårets t vå sista siffror. På frånsidan i mitten talet "50" och som omskrift upptill dc en tid en mongolisk dynasti i ''SVERIGE" samt nedtill "ÖRE". omgivet av till viinster ett "E", som anger myntningsorten, och till höger riksbankschefens monogram. Randen slät. Kina och själva Europa hotades. Tioöresmynt. Samma prägel som på femtioöresmynten men i förminskad skala samt med talet " 10". Randen slät.

Lagen träder i kraft den l juli 1986, då förordningen (1971:105) om metallinnehåll och storlek beträffande rikets mynt och förordningen (1984:334) o m prägel på rikets mynt skall upphöra att gälla.

Nyheten i lagens nya utformning lir nit i stället för myntdirektörens skall riksbankschefens monogram finnas på mynten efter den l juli. T.S. Guldmynt i Grekland under modern tid Dir/ram uteiii ort oclr tlr. slagen J106-27 for mon~:ollriir l Grekland började man i samband 130000 miljoner drachmer. s karen Djingis med frihetskriget Klran. Silver, dubbel skala. Kungl på 1820-talct Många greker levde på att köpa Mymkabinettet. Foto: Fritz Engström. spara på guldmynt. Turkiska. och sälja guldmynt samt på att låna spanska och österrikiska guld­ ut pengar. l södra Grekland var mynt accepterades som olliciella brittiska sovcreigns mest gångba· betalningsmedel ända fram till ut­ ra medan man i norra Grekland Kungl Myntkabinettet inköpte givandet av drachman 1832. Den­ föredrog Napoleon lll:s 100· och för några år sedan ett mynt utgi­ na tro till guldmyntet varade in pä 20-francs. Grekernas traditionella vet av Djingis Khan. som avbil­ 1950-talet. Den grekiske bomlen kvinnosyn speglas i deras mot­ das här. Anledningen att vi erin­ hade ofta sina besparingar i guld stånd mot att åga mynt med drott· rar om den grymme men snillrike för att t ex värdesäkra dotterns ni ng Victorias porträtt. Enligt en tyrannen är att hans ätt utslock­ hemgift. allmän accepterad affärsregel kun­ nade 1984. Då avled hans ättling i Då Grekland ockuperades un­ de man endast ta med ett "kvinno· 32:a led, Oqirhyakt. i Inre Mong­ der andra världskriget fanns det mynt'' bland fem. Övriga måste oliet (Kina) i en ålder av 84 år. stora kvantiteter guldmynt inom vara mynt med Edwards eller Ge­ Han hade tidigt satsat på kommu­ landet. Kriget gjorde att männi· orgs porträtt. Under 1800-talet var nistpartiet och var bl a vice ordfö· skor mer än någonsin sparade på guldmynt med Napoleon lll:s pro· rande i delstaten Inre Mongoliets guldmynt som ju var det enda fil mer värda ~in dylika med Napo­ folkförsamling. man kunde lita på. Under krigs· leon I:s. Enda orsaken var att den LLt åren i Grekland, 1941-1944. inför· förstnämnde har skägg. De fran­ des flem miljoner guldmynt av ska 20-francsmynten med tuppen trots att Grekland liksom omvärl­ både turkar och britter för att be­ på frånsidan kunde även de ha oli­ den fått en mer sotislikerad ekono­ tala respektive spionorganisatio­ ka värde beroende på tuppens mi lär det fortfarande finnas stora ner. l oktober 1944, dvs den tyska storlek på myntet. En stor tupp mängder guldmynt inom landets ockupationens sista dagar i lan­ var mer värd än en liten. Läget har gränser. det, motsvarade en guldsovereign naturligtvis förändrats idag. Men lan Wiselrn 131 UR STYRELSENS ARSBE­ BALANSRÄKNING FÖR SVENSKA NUMISMATISKA FÖRENINGEN RÄTTELSE FÖR AR 1985 Styrelsen har under 1985 haft följan­ 31.12.1984 31.12.1985 de sammansättning: Tillgångar Ordf G Bergenstrå h le, v ordf F Olrog, Kontanter 683:75 1 208:75 sekr T'Sundquist, kassaförv U Nord­ Postgiro 28973:86 . 76455:93 lind. Banktillgodohavanden 376983:09 428276:14 Övriga: Y Almer, M Greijer, L Wal­ Obligationer 474042:- 463042:- Inventarier 1:- 1:- len; suppleanter: A Frösell, K Jons­ Föreningens medaljsamling son, R Rodestam, lan Wisåhn. 1:- 1:- Föreningens bibliotek 1:- 1:- Styrelsen har under året hållit 5 pro­ Lager: samlarmynt 12178:72 24 228:32 tokollförda sammanträden. samlarmedaljer 8540:- 8540:- Utöver i styrelsen har arbete på• samlarjetonger 1000:- 1000:- gått i olika kommitteer. boklager 1000:- 1000:- Beträffande verksamheten under medlemsnålar 25:- året hänvisas till vad som publice­ Fordringar 2780:70 Inkomstrester rats i MYNTKONTAKT/SNT och i 14661:- 15000:- Summa 918090:42 1021534:84 Nordisk Numismatisk Unions Med­ lemsblad. Sven Svenssons stiftelse för nu­ mismatik: Föreningens ordinarie represen­ tanter i stiftelsen har varit G Bergen­ Skulder och eget kapital stråhle, N-U Fornandar och T Sund­ Donationsfonder och andra fonder quist, suppleanter har varit K Jons­ C W Burmesters medaljfond 90460:- 87381:15 C W Burmesters förlagsfond 146754:- 134555:- son, U Nordlind och F Olrog. Kon­ N L Rasmussons stipendiefond 33654:30 35990:30 trollant för samlingarna har varit G Ständiga medlemmars fond 45000:- 45000:- Bergenstråhle. För särskilda ändamAl reserverade medel Gunnar Ekströms stiftelse för nu­ Bidrag till utgivning av Numismatiska mismatik: Meddelanden XXXII:2 -:- 15 795:- Föreningen har representerats av Förlagsfond för utgivning av skrifter 100000:- 91124:75 U Nordlind (ordinarie) och B Tarras­ Belöningsmedaljers fond 9391:- 9391:- Landsortsfonden 660:- -·- Wahlberg (suppleant; Övriga skulder Medlemmar Källskatt 11 188:- 8580:- Den 31 december 1985 uppgick Diverse skulder 164:- -·- föreningens medlemsantal till 982 Dokumentation av S Svenssons sam· juridiska och enskilda medlemmar. ling ar 19321:60 3352:50 Föreningens ekonomi framgår av Balanserade medel Förskottsbetalda medlemsavgifter 370:- 23930:- vinst- och förlusträkningen. Prenumerationsavgifter på Nordisk Medlem som önskar en fullstän• Numismatisk Unions Medlemsblad 40:- 2445:- dig årsberättelse kan vända sig till Förskottsbetalningar på samlarmynt -:- 4020:- kansliet. Föreningens eget kapital 461087:52 559970:14 Summa 918090:42 1021 534:84 Önskar brevväxla Mitt intresse är alla aspekter på "skeppsmynt" - mynt, polletter i metall, papper osv., sedlar, publi­ kationer och kataloger. Jag vänder VINST· OCH FÖRLUSTRÄKNING FÖR SVENSKA NUMISMATISKA FÖRENINGEN mig till alla som samlar dylika. 1.1-31.12.1985. Dylika "betalningsmedel" har Inkomster Medlemsavgifter cirkulerat på fartyg hörande till: Inträdesavgifter 1860:- Holland-America Line, Neder­ Medlemsavgifter 110655:- 112 515:- lansch-Amerikaansche Stoomva­ Intäkter av kapital Räntor å bankräkningar och obligationer 76586:29 art Mij ., Rotterdamsche Lloyd, Nettovinst vid inlösen av obligationer 1870:- Norddeutsche Lloyd, Somerfine Nedskrivning av obligationernas värde 1870:- 76586:29 Lines Haifa, Svenska Amerika Försäljningsresultat Linjen, Ostasiatisch Schiffahrt Samlarmynt 7782:51 Auktioner 29992:- Gesellschaft (Kina). Litteratur 5649:43 Skriv till mig på engelska eller Medlemsnålar 135:- 43558:94 holländska om Du har sådana före• Diverse Inkomster 11094:15 mål och ange Ditt pris ell er villkor Summa inkomster 243754:38 för byte. Kostnader Med tack i förväg! Personalkostnader D. J. Regtien Löner och sociala avgifter 49318:- ÖVriga kanslikostnader Diamantweg 59 Lokalkostnader 14361:70 NL-3817 GH Amersfoort Kontorsomkostnader 21249:84 Nederländerna Inventarier 5270:- 40881:54 132 Föreningsverksamhet rat av Ernst Nordin och som från• Avgift till Nordisk Numismatisk Union 814:66 sida användes som tidigare den av Avgift till internationella numismatiska Erik Lindberg graverade (se kommissionen m fl föreningar 695:60 Årsmöte, klubbaftnar, representation, Smärre skrifter nr 2). Prägling sker gåvor 7 222:95 vid Myntverket i Eskil stuna. Med­ Unionsmötet 1985 5341:- aljen kostar 2.500 kr i 18 karat guld Bibliotek (Inbindningar, inköp) 718:22 i silver (999/1000, Kompletteringsköp till föreningens egen (20 g) och 110 kr medaljsamling 2500:- 17 292:43 15 g). Som tidigare mäter den 31 Tidskrifter mm. MyntkontakVSNT 52 958:61 Medaljen kan beställas t o m Bidrag från Sven Svenssons stiftelse för numismatik 25000:- 27958:61 oktober 1986 hos Svenska Nu­ Nordisk Numismatisk Unions mismatiska Föreningen, Öster­ Medlemsblad 827:78 malmsgatan 8 1, 11450 Stock­ Småskrifter 2254:55 31040:94 Försiljnlngsresultet holm. Förlust på jetonger 3338:85 Den försäljes även vid årsmötet Bidrag i Vetlanda (se s III) den 24-25 FIDEM 1985 3000:- maj. Någon bild kan vi för närva­ Summa utgifter 144871 :76 Överskott att tillföras kapital 98882:62 rande ej återge. utan den kommer i Summa 243754:38 nästa nummer av SNT. Börsvärde på obligationerna 31 .12.1985 494 750:- UN

GYNNA i Heraldikutställning Yngve Fraenkel, Göteborg. och SNT:S Göteborg kammarherren Erik T:son Uggla. ANNONSÖRER Västra Sveriges heraldiska säll• Vänersborg, den sistnämnde skap inledde sitt 25-årsjubileum "främst med hänsyn till hans per­ den 7 december 1985 med invig­ sonhistoriska arbeten inom dc he­ ning av en heraldisk utställ ning i raldiska och ordenshistoriska äm• Strid motionsflod Göteborgs stadsbibliotek vid Gö• nena"; under sin tid som härold Under den allmänna motionstiden taplatsen (runt ljusgården en trap­ vid Kungl. Maj :ts Orden redigera­ i januari 1986 väcktes följande mo­ pa upp). Den kommer att pågå de Uggla Ordenskalendem och tioner av numismatiskt intresse: över sommaren, troligtvis till års­ han har även skrivit en biografi 1985/86:K811 av Göthe Knutson skiftet. Under 1986 planeras en fö• över sin 1700-talsföregångare som (m) redragsserie med minst fem före­ kammarherre och heraldiker Carl En särskild Nordstjämemedalj drag, belysande olika aspekter på Hildebrandsson Uggla. 1985/86:Fö314 av Birger Hagård heraldiken. Den inleddes den 27 L. P-n (m) jan. av SNF-medlemmen, inten­ Minnesmedalj rör beredskaps­ tente n hos armemuseum med sta­ T G Appelgren tjänstgöring åren 1939-1945 tens trofc samling och amanuensen var, som de flesta vet, en mycket 1985/86:Fö315 av Gullan Lindblad vid Kungl. Maj:ts Ordens kansli framstående numismatiker och (m) Per Nordem•alf med ''Svenska mynthandlare (han levde 1872- Medalj till svensk personal i viss fåll-. kommando- och befälsteck­ 1950), under lång tid verksam in­ internationell verksamhet en"'. varvid han tillsammans med om Svenska Numismatiska Före• 1985/86:Fö32 1 av Siri Häggmark en annan SN F-medlem, ingenj ö• ningen och anstälJd 1925-33 vid (m) ren Lars-Ingvar Jönson, ständig Kungl Myntkabinettet. där han ut­ Medalj för särskilda krigsmanna­ medlem och tidigare revisor i gav sin oumbärliga Gustav Vasas förtjänster VSHS. hedrades med Riksförbun­ mynt. Bakom sig hade han då re­ 1985/86:A805 av Elisabeth Fleet­ det för hembygdsvårds hedersnåL dan 2 katalogband över den An­ wood (m) Den 17 mars höll arkitekten SAR tellska myntsamlingen i Helsing­ Medaljen för nit och redlighet i ri­ tekn. lic. Pierre Y. der Hagopian fors samt ett otal kataloger och ar­ kets tjänst. föredrag om ''S:t Lazarus-orden­ tiklar. Observera att fr o m 1986 till­ privat- e ll er medeltidsorden?". Han gjorde också den första lämpas ett nytt beteckningssys­ Andra föredrag avses bli ägnade åt (otryckta) katalogen över Sven tem för motioner. De numreras symboler och medehidssigill. Svenssons samling. således icke såsom tidigare fortlö• medan greve Erik Spens avslutar Appelgren var en tempera­ pande, utan registreras ämnesvis, till hösten med de två första sven­ mentsfull person och blev inblan­ dvs i 16 serier - e n för varje ut­ ska strumpebandsriddama. Säll ­ dad i flera numismatiska dispyter: skott-och i vissa fall även i under­ skapets initiativtagare och ordfö• den mest bekanta torde vara den serier, anslutande till olika delom­ rande är skriftställaren LeifP åh/s• kring brakteatstampen från Lödö• råden av utskottets v erksamhet. son, Göteborg. Till hedersledamö• se. Jfr s 130. ter utsågs vid årsmötet kaptenen Medaljens porträtt är modelle- L. P-n 133 fynd med andra i trakten, främst den stora Brobolm-skatten med huvud­ sakligen guldsmycken - den väger över fyra kg - och som påträffades 1833. Till sist redovisas resultaten av Brita Malmer: Der "'Miin:wmlaur· nett i äldre tider är endast en del a v utgrävningar av järnåldershus i Gud­ Gotlands in der Wikingerzeit und die mynten bevarade - resten har bytts me samt lösfynd vid plöjning. Måhän­ Verbindungcn zum Ostbaltischen Ge­ bort eller smälts ner, varigenom nya da har bygden varit särskilt helig, vigd biet. Aclfl Universitatis Stockholmi· förvärv kunnat göras. Av de 186 guld· till gudarna, något som ligger i sj älva ensis - Sttulin Baltica Stocklzolmien· ·mynten var huvuddelen floriner (guld­ namnet. sia, l, 1985: Die Verbindungen gyllen) från Liibeck, 37 var franska LLt zwischcn Skandinavien och Ostbalti­ 6cu från Filip VI (1337-49). tre vur kum atlfgrund der archäologischcn ungerska floriner från Ludvig l Guldskallen från regalskeppet Kro­ Qucllcnrnaterialicn. Stockholm 1985, ( 1342-53) och två, de yngsta, guldgyl· nan. Kungl Myntkabinettet 1986. s l J 1- 122. len slagna rör en bursgraf av NOm­ ISBN 91-7 192-656-9. Pris 35 kr. berg. Fredrik V av Hohenzollern (ef­ På grundval av ett föredrag färdig• ter 1372). Silvermynten bestod av Turen harnu - efter smälänningarna­ ställde förf manus till denna artikel franska gros tournois alltifr.\n Ludvig kommit till stockholmarna au få se 1982 men den utkom först i slutet av den helige (efter 1266) 1om Filip V den ,guldskatt, som hittats i d et utan­ förra året. Den riktar sig till icke-nu­ (död 1322). efterlikningar av dessa för Oland funna svenska regalskeppet mismatiker och inleds därför med en samt grossi fr.\n Lothringen, Bmbant, Kronan. För ändamålet har KM K översikt av CNS-arbetet, dvs publice­ Flandern. Tyska riket (Karl IV), Berg publicera!. en "läcker" utstiillnings­ ringen av det vikingatida myntmateri­ och Jiilich, den sistnämnda yngst katalog. Ogat får verkligen sitt! Från alet och dc principer som tillämpas. (1360·talet); härtill engelska groals inte mindre än 8 sidor i fiirg (!) prcscn· Hon går också in på frågan om mynten och en halfgroat från Edward III, dito leras de olika mynttypcrna. Samlar­ verkligen har cirkulerat på Gotland, stcrlingar från Edward 1- 11 (sterling:ar djävulen i oss får verkligen sitt lyst· något som anses vara osannolikt (för från Skottland och Irland är ej liingrc mätc (tack, Sven Svenssons stiftelse e n debatt om detta problem hänvisas möjliga att identifiera) och från Lux­ för numismatik, för den gåvan!). Men till artiklar av B Malmer och K Jons­ emburg, Johan den blinde, och Ser· texten är också föredömligt upplagd. son i Nordisk Numismatisk Unions rain. Valeran Il av Ligny-en-Barois: Vi får läsa om regalskeppet. om det Medlemsblad 1982. s 62-72). samt be· till sist hade en witten från Liibeck (ef­ maktpolitiska skeendet på 1660- och rör k onfattat fr.\gor som starnpidenti· ter 1365) också kommit med. Alla 1670-talen rör Sverige. om sj unkna tet, probermärken och delning. Till bevamdc och identillerade mynt år skepp med mynt, om guldmyntskatter sist följer ett forskningsprogram be· bestämda enligt den moderasie litte­ i Sverige, om mynt och mynträkning träffande förbindelserna mellan Got· raturen. Vikt- och röntgenanalyser mm. Katalogen avslutas med en detal­ land och Estland under vikingatiden. har också företagits, varigenom vissa jerad förteckning över guldmynten. av dc franska turnosema kunnat påvi­ En honnör för alla som medverkat! Fritze Lindahl och jprgen Steen J en· sas vara eftcrpräglingar. NUF sen: Skattcfundct fra Slagelse 1883. LU Aarbpger for Nordisk Oldkyndighed Nationalmuseets Arbejdsmark 1985. Döry - Kubinsky: Die Eiscnbahn auf og llistorie 1983, Khvn 1985, s Nationalmuseet, KS:1benhavn 1985. der Medaille in Mitteleuropa von d en 123-182, rikt iii. (även färgplansch) 22 1 s rikt iii i svanvitt och färg. !SON Anfången bis 1945. Busso Peuss, 87-480·0562-2. Inbunden. Frankfurt am Main, 1985. Detta märkliga fynd består av ett antal smycken av hög kvalitet, fyra silver­ Denna utmärka publikation. utgiven Boken är en ikonografisk studie över barrer, 186 guldmynt och 269 silver­ sedan 1928 och till vilken vi saknar hur medaljkonsten återspeglat järn• mynt. Det är det största guldfyndet motsvarighet. har åter utkommit med vägsnätets utbyggnad inom det tysk­ fr.\n dansk medeltid och har länge va­ ett antal intressanta uppsatser fr.\n det sp r.\kiga Europå, alltså T yskland, rit ett viktigt in slag i Nationalmuseets danska Nationalmuseets verksam­ Österrike-Ungern och Schweiz med och Den kgl. Mpnt· og Medaillesam· hetsfält. alltså även numismatiken. ef· tillägg av olika alpbanor. Det iir inte lings utstlillningar, men märkligt nog tersom Den kgl M S:1nt- og Medaille­ en fullständig katalogisering av me­ aldrig ordentligt och utförligt publice­ sarnling hör hemma i denna instituti­ daljmaterialet, som åsyftas av förfat· rat, vilket förfuttarna nu till JOO-årsju­ on. På s 102-108 berättar Ki rsten tarparet, men det är ändå ett mycket bileet råder bot på. Bcndixen om Fra bronzestpbeme.r intressant arbete för var och en som Tiden för nedläggningen är någon verkstad och då särskilt om &jutning fängslats av t ex de frustande ånglo· gång efter J372. Fyra år efter detta da· av medaljer, rikt och instruktivt illu­ ken (inte mindre iin 60 (!) medaljer el­ tum, dvs 1376, hölls det stora '"dane­ strerad. Anne Kromann Balling och ler jetonger med lok avbildas). Även hof' i Slagclse, vid vilket Håkans och Peter Vang Petersen har på s 194-206 vagnar, tunnlar, s tationsbyggnader, Margaretas lille son Olav valdes och behandlat Romerske m~ llle r. skalle· broar får sitt. Sammanlagt 265 medal­ hyllades till dansk kung efter sin 1373 fimd og jernaldershuse - fra et rig· j er. jetonger och uniformsknappar av­ avlidne morfar. Valdemar atterdag. domsanter på SydfJn. l Gudme soc­ bildas och beskrives. Förf:na tänker sig möjligheten att ken hade man alltsedan 1885 påtråtfat Norden kommer med på ett hörn - skatten kan utgöra en pantlånares för­ guldsoldi, fram till 1951 inalles sju. Så genom det dåförtiden Danmark tillhö• mögenhet. som denne av någon anled­ kom den populära skattjakten med riga Schleswig-Holstein. En medalj - ning aldrig fått med sig. Vid de stora metalldetektor, och nu ökade fynden med lokomotiv - finn s präglad för festligheterna fanns det nog många med flera solid i, ett antal denarer samt öppnandet 1844 av König·Christian­ räkningar att betala och hur svårt 10 siliquac (senromerska silvermynt) VIII-Ostsee-Bahn mellan Altona och \ skuldtyngda 1o m kungliga personer från Constantios II (337-361), de sist· Kiel. vid denna tid kunde vara ges det åt­ nlimnda sällan påträffade i Norden. Ännu ett samlarområde lagt under skilliga exempel på. Författarna går in på problemen numismatikerns lu pp! Som fallet varit vid alla myntkabi· kring myntimporten och jämför dessa NUF 134 Numismatisk rapport. nr 21 1985. "Historia i fickformat" Jprgen Steen Jensen: Mpntsamlere og Dansk Numismatisk Forening. ISSN är en bokserie, som statens historiska Forskcre. Dansk Numismatisk Fore­ 0105-8 126. Dkr 75:-. muscum startade lir 1979. I den utgavs ning 1885-1985. ISBN 87-88383·01-9. 1983 "Gutar och vikingar· · (ISBN 91- Danska numismatiska kretsar gick i 7192-560-0). Det är en bok. som jag Vårt danska grannlands numismatiker festrus under il.r 1985- DNF firade sitt varmt kan rekommendera Dig att läsa, celebrerade förra året JOO-årsjubileum 100-årsjubileum. Ovannämnda tid­ därför att den ger Dig en tvärveten­ i föreningsform på flera olika sätt - skrift är en jubileumsskrift som redo­ skapligt väl beskriven bakgrund till bland annat genom utgivandet av gör för dc olika begivenheterna kring skattfynden på Gotland. ovannämnda festskrift. Det är verkli­ j ubileet. Till dessa hörde ett symposi­ Texten iir uppdelad på rubrikgrup­ gen ''fest" över skriften genom det um. Från detta återger tidskriften dc per: ''Gårdarna·•, "Borgarna", "Ham­ "smukke" bildgalleri som presenteras flesta inläggen. av stort intresse eller narna och skeppen", "Driikten och -av personer, medaljer och boksidor. vad sägs: smyckena", "Ön och omvärlden" samt Inledningsvis berättar Steen Jensen Jan Zahle: Gra:skc mpntportra:ttcr, ''Den kristna kulturen når ön". Under om myntsamlandet i Danmark från P. H~eg Albrethsen: Romerske varje rubrik finns 3- 8 bidrag av forska­ 1600- talet och framåt. Vi får sedan föl• portnetms;ntcr. re. som behandlar rubrikgruppen ur ja födslovåndorna med tidvis två nu­ loger Hammarberg - Gert Rispling: olika synvinklar. T vå av bid ragen mismatiska föreningar fram till dagens Graflite r: runor och tecken pli kufiska kommer från numismatiker - Brita mycket aktiva förening. Skriften ger en mynt fun na i Sverige. Malmer med "Hur gutarna använde fln exp ose över den samling framståen­ Kirsten Bendixcn: Danske middelal­ silvret.. och Majvor Östergren med de forskare och saml are som tillhört dermpnter med kristne motiver, "Silverskatternas fyndplatser - far­ föreningen, men även över ledarska­ Keld Grinder-Hansen: Ms; nter og männens gårdar". skattfynden skym­ pets ljusa och mörka sidor. ovcrtro. tar dock här och där i andra bidrag. Såväl förening som författare har all Jerry Meyer: Forss;g pli en indelning Boken avslutas med en detaljerad ära av att på detta sätt ha dragit fram i af p rivatm~)nte r fra Danmark, redogörelse för källskrifterna till God­ ljuset vad som skapats och fortfarande Anne Kromann: Dc store nye fund af lands historia från denna tid (ca 800- kan skapas av enskilda i "frelles" sam­ romerske ml:)ntcr. Fra Smprengegård. 1100). Den finns att köpa på flera mu ­ verkan. Ett efterföljansvärt exempel! Gudme og lllcrup, seer och i bokhandeln. NUF Finn Grandt-Niclsen: "Matador­ NUF pcngc". Lokale småpcngescdlcr fra Napoleonskrigenes tid. Peter Flcnsborg: Europeiske mj:)ntu­ Köper nioncr i midtcn af 1800-tallet. Säljer Det är en fln parad av bidrag: reda.k­ tionen tackas särskilt för det utmärkta Värderar bildmaterialet. som ger tidskriftsnum­ ret ett extra och bestående värd. •jo NUF KRONANS l MYNT GYNNA .~ ;~~ ocu MYNTKONTAKTs ~FRIMÄRKEN AI\,KIIAI.I.ARNA TclOJJ.tJ5581 ANNONSORER Vllslm Hamngalan 6 411 17 Gö l

135 Ordförandebyte i Oslo Den Kongelige Mynt 1984 Vid Norsk Numismatisk Fore­ I Den Kongelige Mynts årsberättelse för 1984 kan vi bl a utläsa: nings generalforsamling den 29 ja­ att Den Kongelige Mynt ingår som en avdelning i Norges Bank nuari i år avgick Per Lundgren, au 1984 präglades 140000000 mynt som under mer än 40 år varit att cirka 75% av präglingskapaciteten 1984 gick åt att producera 10 NNF:s ordförande. Till ny ord­ öresmynt förande valdes Jan H. Nordb~ . att sedan 1981 cirka 100000 myntset iordningställts per år som är mag. art. och andreman på att 1984 utgavs 15 nya medaljer Universitetets Myntkabinett i att mynttillverkningen 1975- 1984 varit (i t 000-tal) Oslo. (tabell t) Vi tackar Per Lundgren från att till verkningssiffrorna med årtal 1972-1984 uppgick till: denna sidan Kölen för ett mycket (tabell 5) gott samarbete under många år - att stampamas livslängd, som 1977-1983 varit cirka 370000-420000 inte minst inom Nordisk Nu­ slag 1984 ökade till cirka 520000 slag. mismatisk Union- och önskar den (tabell 12) nye ordföranden välkommen till Bele vår krets. G. Bergenstrdhle Tabell l •~'j ~··a i PRODUKSJON AV MYNT- I TUSEN STK. Termin lO la Skr l kr so o 25 o lO" So SUM Ton n 1975 5214 26277 10 112 15751 21834 32922 112 107 461,8 l~ i'i i Il 1976 9142 35936 15032 24110 41712 24255 150190 622,0 Guldmynt frdn Japan 1977 4443 24797 18349 20769 40238 29645 138 247 Sll.9 Japan kommer i att 1 år prägla JO miljo­ 1978 8843 2432S 16208 11258 39614 13838 114086 477,1 ner nya stora guldmynt, uppger Affärs• 1979 6818 16076 9515 16667 27354 2S2S6 101 746 393,7 världen. Mynten utges med anledning 19BOl l 578 av 60-årsminnet 5918 IS037 13336 42670 27 SIS 1060SS 310,3 av kejsar Hirohitos 1981 l 091 trontillträde. Senast Japan utgav 16062 3388 19086 42061 24SIS 106 206 324,2 guld­ 19821 mynt varför 57 år sedan. Myntets stor­ 1737 29094 IIIS4 168S7 41082 16843 116754 428,0 lek blir ca 30 mm i diameter och kom­ 1983 4032 soso )3922 IS7S8 20' 46S27 son• 110383 492.6 mer att innehålla omkring 20 gram rent 1984 26169 1267 3488 8619 100066 139608 466.7 1 guld. Anledningen att myntet blir så ) 1978 ltllleu SOOOOO lik SO kr jubileumsmynt i selv. stort uppges bero på att man måste få 'J 1980 l tilleu 298399stk 200 kr minnemynt i selv. plats med alla nollorna. Det präglade 1) 19821 tllleaa 800000stk 100 kr jubileumsmynt i selv. myntets värde blir nämligen JOO 000 ') 19S3 produsert med lrstalltt 1982 yen eller omkring 3700 svenska kro­ nor. Den som inte kan lägga ut så mycket pengar på ett sådant mynt kommer det omtänksamma japanska finansministeriet även att erbjuda två billigare minnesmynt, ett i silver på JO 000 yen för ca 370 kronor och ett i Tabell 5 valören 500 yen i nickel. ANTALL MYNTER PREGET MED VEDKOMMENDE ÅRSTALL Med detta stora guldmynt i 24 karats lom ,_ 10\ tOMI l \10&'141 lO om u- lO ItU l .... guld visar japanerna vem som är rikast ''""'" :n- ., .... ''"' i världen och påpekar att de som Sovjet lttl lliUOt ,,.,,.. Ull714 79llll4 l UIUM 19001 ,.. llltltl4 1110lt14 och USA lät prägla till olympiaderna i 197) l1710l) ti4017S Ull t7S 1$16 17) ll)(ll)tll 9$141)) IUI617S PtriJnJ opphert Moskva respektive Los Angeles, bara 1914 19114ll 16))7lll 1414 lll IOtllll )099)11) )71)0 lll innehöll 22 karat, liksom de numera 197) ))61 011' 1601)996 10111496 1))94696 1114)496 opptutti'"""' )1411744 med importförbud belagda sydafrikan­ l976 90))17& l19lU14 l) 177)14 14711014 424-0)014 lHIIII4 ska Krugerrand 1977 46l~6CO IU6J)(II) lt4117SO 101)0000 4).104000 lt.-6000 ._ . Det skulle vara intres­ 1971 lll60000 l)lOJOOO lll$t000 )7)tl000 lllliOOO ...... , sant att få veta varifrån guldet kommer '"'~'" ' ~ ·Wo 6111000 u m )()O 1•mooo • ~~- u- , IJI))OOO ·'"' 1 ...... _,..,.. ... till detta märkliga mynt. .. 19~ tl71400 ltiiOOO ••••aooo• tHISOOO' •1670000' 17111000 _,...i.... T.S. 1911 1100100 IUCitllO 1401000 tltll 000 Uotl400 IH:tOOO ._ 19ll lttU90 lttl7000 lltl66l0 1616Ul0 409141)0 11900610' ...... ,..__,...... 1911 10111060 l tlll60 )419)100 u m )(Il) Pnalna 4)6J7)(11) 1914 11071)()0 lliiOOO )611000 1611000 01'9 ..... 101901000 oppMrt"'""' GYNNA 'J for<:do.q .oe l.tatr ') Av ow.N&.Aeftdc l ftO.f!IJ'ftl u "') ,..,,.._n ..ct&ttl&ll lnl etd..eat vtl •' • 1146 " 1 m '* $011000 ~... l ttll. SVENSK lllllll ,cutt...... •)'Ndin:kl Clllft6f . .,..n...... a )M \:1' Jt'ICI"'ft&& • n: ftliiii,M$)1\1 K t OMJijlW.S lltllll • so .. --1011000 m NUMISMATISK rJ ForCdlf'IJ to04ft ,,.,,r. :U•c fl"OOO • of'dll\a t WII J\C 1111000 t!\ 10•• 11610000 • 1!111000 • TIDSKRIFTS m$ At tft)1U H a tJVb•lctl 1919761 • ,.. ANNONSÖRER Tallene kan avvikc fra verdiene l tabell l, da forcpende in prcaestempler ikke alltid sk!fles ut pr. 31.12. Tidtiaerc Ars preae~ a ll er bl.a. anaiii i •Noraes Mynter oa Penaesedler eller 1874· av BJorn R. Rennina (Univmitetsforla&d 1972). 136 Tabell ll LEVETID FOR PREGESTEMPLER 1984 Mitt i City Antal! An tall mynt Antall pregeslag pr. stempclpar Maks. antall stempler preget middelverdi hoyeste middelverdi pregeslag bcnyttet gode+ vrak pr. valor oppnldd tidligert pr. stempel· 1984 par PEO Mynt lO kroner- myntsett 6 III 594 37198 & Frimärken ordinz.r prod. 134 26015 048 388 284 248 028 1983 786120 S kroner- myntsett 4 147685 73 842 78876 1982 Med stor sortering av 389100 ordinaer prod. lO 1111168 222232 604122 1983 Mynt • Sedlar l kroner- myntsett 6 169796 56598 76986 1983 Medaljer 1194493 ordinzr prod. 13 J SS6SI3 547154 545234 1983 Frimärken • Vykort SOore- myntsett 8 184374 46092 165940 1983 Aktiebrev • Tillbehör ordinzr prod. JO 8565492 511 032 450032 1983 l 032509 IOore- Drottningg. 19, Box 16245 myntsett 2 150000 150000 150000 1983 ordinzr prod. 360 102 821118 571228 467 895 1977 2013628 10325 STOCKHOLM DIVERSE Tel 08-21 12 10

SUM myntsett 26 763449 58726 92168 1983 ordinzr prod. 547 142069339 518501 419658 1983

GYNNA SNT:S ~ ANNONSÖRER

NYHET J NYHETI

Årsetsblad för Myntverkets presentkasett i hårdplast. Bladen passar såväl Grossgängstiftspärm som Lembits och Frimärkshusets ring­ ULF NORDLINDS pärm. MYNTHANDEL AB Bladen säljes i buntar om 5 st (som rym- mer l O kassetter) Nybrogatan 36 • Box 5132, 10243 Stockholm Pris: 50 kr inkl. frakt Telefon 08-62 62 61 Grosspärm + 5 blad KÖPER. SÄLJER . VÄRDERAR Pris: 85 kr inkl. frakt MYNT • SEDLAR • MEDALJER Beställningar göres lämpligast till ORDNAR pg 33 69 44-4 Numismatisk litteratur Firma Arne E Hedlund Box 3444, 16203 VÄLLINGBY Medlem av Sveriges Mynthandlares Förming Tel 08/103 81 kvällstid eller dagtid. Lördag och söndag Återfårsäljare sökes

137 Vikingatida skatt utställd i Lund Den i april öppnade utställningen på Histori ska museet i Lund visar FAGERSTABYGDENS MYNTKLUBB sammanträder fOrsta helgfria månda­ ett märkligt fynd. Det gäller 892 gen i varje månad (utom juli och augu sti! på Västanfors Industrier matsal kl mynt samt smyckesilver. allt från 19.00. vikingatiden. som hittades un­ FALU-BORLÄNGE MYNTKLUBB. Datum ej meddelat. dangömda i en chiffonje i Lunda­ trakten för några år sedan. Den MYNTKLUBBEN GOTEN. Visby. Datum ej meddelat. förre ~igarcn till möbeln var san­ GÖTEBORGS NUM ISMATISKA FÖRENING. Mötesdagar 12/5. Lokal: nolikt också den ursprunglige Traktören. Köpmansgatan 20. kl 19.00. Antiksektionen: Lokal Schackspelets upphittaren, men eftersom han Hus. Haga Kyrkogatan 3. kl 18.30-21.00. Upplysningar: tel 031/177970 (Bo dog för ca 40 år sedan är det omöj• Nordelll under dagtid. ej helger ell er lörd/sönd. ligt att få fram närmare uppgifter HALMSTADS MYNTKLUBB. Lokal: Klarasalen. Fredsgatan. i Biblioteket. om var han påträffat den, även Halmstad. Möten den 515. 216 med början 19.00. Övriga upplysningar: N-E om man naturligtvis kan spekule­ Ericsson. tel 03511 2%76. ra. HÖÖRS MYNTKLUBB har möte med auktion i Höörs Plåts matsal 1515. 11 19. Skatten måste ursprungligen ha 13/11. 11/ 12. Upplysningar: Evert Olofsson 0413n 21 51. grävts ner kort efter 101 8 och har KALMAR MYNTKLUBB har möten första helgfria en samma månd agen i varje månad nsättning som man kun­ (u tom juli och augusti) kl 19.00 i SE-banken. Storgatan 17. Kalmar. Upplysning­ de vänta sig av ett fynd från Skåne. ar: tel 0485/31281.080/ 11 584. Auktioner varje gång. Vikingatidens brokigt sammansat­ ta myntcirkulati on återspeglas väl KATRINEHOLMS MY NTKLUBB har möten första helgfria onsdagen i varje månad på restaurang Storstugan. Stortorget l, Katrineholm. Upplysningar: tel i fyndet med följande fördelning på 0150121045 el 15100. olika länder: Arabiska Il ex. KLARÄLVDALENs MY NTSAMLARE har möte den 21/9. 26/ 10 kl 16 och Bysantinska 2 ex. 23/1 1 kl 13 på Rådastmnd. Auktioner. föredrag osv. Upplysningar: 0563/40725. Tyska 434 ex. KR ISTIANSTADORTENS NUMISMATISKA FÖRENING har möten med Italienska Il ex. auktion på Hemgården. Norrtullsgatan 9. Kristianstad den 23/5. 13/6. Listor och Böhmiska 5 ex. upplysningar gm Ingvar Nilsson 044n l3 28. Ungerska 2 ex. LU NDS NUMISMATISKA FÖREN ING har möte kl 19. 15. Lokal: Utbild­ Engelska 330 ex. ningshuset Studentlitteratur. Åkergränd l. Upplysningar: tel 0461 12 25 93. Da­ Irländska 13 ex. tum ej meddelat. skandinaviska 72 ex. MY NTKLUBBEN NICOPIA har möten andra måndagen i varje månad p5 Pen­ Danska 8 ex. sion:irsgården. V Trådgård sgatan 57. Nyköping. kl 19. Upplysningar: te l Svenska 4 ex. 0 155/13429.67154. 12841. Dc svenska tillhör alla Olof NUM ISMATISKA FÖRENINGEN ÖRESUND håller m å nad ~ mote med aukti­ Skötkonungs sigtunamyntning - on i lokalen Borgen i Helsingborg. Datum ej meddelat. dc bägge huvudtyperna - medan NÄSSJÖ MYNTKLUBB har möte med auktion på re de danska staurang Te rr!>~a. Radhus­ utgörs av Knuts tidiga gatan 23. Nässj ö den 27/5.2618.3019. 28/10.25/ 11. Upplysningar: tel 0383115835 lundamynt. Skatten kommer i de­ kl 07.00- 09.00. talj att publiceras i nästa volym av SAMLARKL CNS (dvs Kungl M yntkabinettets UBBEN NUMIS. Skclleftcå har möten första torsdagen i varje månad i N V-huset. konferensrummet. Upplysningar: tel 09 10/ 11!680. serie över dc vi kingatida mynt­ skatterna). men en katalog över SANDVI KEN- GÄVLE MYNTKLUBB håller möten i 1-lemgården. Kungs­ utställningen, " Fyndet i chiffon­ backsviigen Il, Giivle. kl 19 den 14/5. Uppl: 026/18 37 64. jcn", kan beställ as från Lunds uni­ SKARABORGS NUM ISMATISKA FÖRENING. Skövdc. har möten med versitets historiska museum, auktion på restaurang Postiljonen den 11 /5. 14/9. 12/ 10. 911 1. 7/ 12. Upplysningar Kraftstorg 2. 223 50 Lund; den ut­ tel 0500/!!0R 50 (Thord Lund). gör nr 27 i arkeologiska institutio­ SKILLJNG BANCO NUMISMATISKA FÖRENING . Linköping. Lokal: Hu­ nens rapportserie. Utställningen vud bibliotckct. Lindblomsrummet. Hunnebergsgatan 8. Linköping. Upplys­ pågår till l juni. ningar: tel 013/136987. Kenneth Jonsson SKÅNES NUMISMATISKA FÖRENING. 1\-lalmö. Ny motc ~adrc ~~ IOGT. Kungsgatan 16 A. Milten 29/5. 2619. 30110 och 2711 1. Kl ubblokalen Kungsgatan 38 A. Malmö GYNNA håller öppet v:1rje ti sdag kl 19- 21 under september- maj. SÖDRA DALARNAS MYNTKLUBB sammanträder första tor!>dagen efter den SVENSK 15 i varje mäm1d kl 18.30 i Rcmbostugan. Hedcmora. Upplys ningar: tcl NUMISMATISK 0226/562 78. TIDSKRIFTS TRELLE130RGS MYNTSAMLARKLUBB har möte andra rnfmdagcn i måna­ ANNONSÖRER den kl 18.30 i Södersliitts Sparbanks samlingssal. C B Friisgatan 4 t\ . Trelleborg. P:\ programmet sti\r auktioner. föredrag, lotteri mm. Upply~ nin gar: tcl 0410/345 44. 138 TÄLJ E MYNTKLUBB. Södertälje har möte i \Vendelas rum. biblioteket Luna kll9.00 den 15/5. 11 /9.9/10. 13/11. Upplysningar: tcl 0755/61938ellcr 31314. 1:! l J ~~ i (.] ~ 13 ~l UPPSALA MYNTKLUBB sammanträder på Skandia. Drottninggatan l A. Upplysningar: 018/ 11 5000. SVENSKA WESTEROERGSLAGENS MYNTKLUBB har möten kl 19. Lokal: Tings­ husgatan 2. Ludvika. Maj FÖREN ING har möte med auktion på IOGT­ VETLANDA NUM ISMATISKA 21 AB Stockholms Auktionsverk lokalen. Kullgatan 34. Vetlanda kl 19. 15 den 29/8. 26/9.31/10. 281l l. Föreningens JO års-jubileum och Svenska Numismatiska Föreningens 5rsmöte avhålles 24-25 maj med bl a festmiddag på Vetlanda stadshotell och bussutOykt. Upplysningar: NDSKA tel 0383/ 15835 kl 07.00-09.00. UTLÄ VILLSTADORTENS MY NT KLUBB. Smålandsstenar. har möten andra mån­ 1986 dagen i varje rn änad utom juni. juli och augusti. Föredrag o dyl följs av auktion. Uppl ys ningar: te l: 0345/ 11 2 95. Lokal: Finnvedens Sparba nk (källarlokalen). VÄRENDS NUMISMATISKA FÖREN ING. Växjil. Resa till myntmässan i Maj Helsingborg. 14/5. t New York, Stack's Frankfurt am Main, Peus ÄSTERÅS MYNTKLUBB har möten på Jakobsbergsgatan 13 A kl 19.00 för­ 2 V Karlsruhe, Dr Claus W. sta onsdag i m ånaden sept-dec. Närvarolotteri vid varje möte. 7/5 m ynt på 3 frimärken. Upplysningar: te l 021 /13 94 94 (efter kl 18). Hi l d 3 Ludwigshafen, Stadt- ÖREBRO NUMISMATISKA FÖRENING har möten med au ktion Järntorgsga­ sparkasse tan 3. Upplys ningar: tel 019/ 135213.28/5,24/9.29/10.26/ 11. 4 New York, World Art Medals sätt som sedla rna i bankens redo­ AB Tumba bruk 5-7 Miinchen, Hirsch Nachf. visning. Innebörden är att den ute­ 9-10 Ziirich, Frank Sternberg Myntverkets verksamhet skall löpande myntstocken - värd ca 2 9-10 Berlin, Berliner Miinz- den l juli 1986 övergå till AB Tum­ miljarder kr-fro m l juli 1986tas Cabinet ba bruk. Beslutet fattades av riks­ upp pä skuldsidan i riksbankens 13-14 Ziirich, Bank Leu dagen i höstas . och regeringen läg• balansräkning. Lagret av färdiga 15 Basel, Schweizenseher ger nu fram e n del följdförslag som mynt - värt ca 130 miljoner kr­ Bankverein Haag, Rietd.ijk bl a berör pe rsonal och fastighets­ skrivs ner. 16 21-23 Essen, Karla W. försäljning . . Andringen i huvudmannas kapet Schenk-Behrens När riksdagen fattade sitt beslut för tillverkning och utgivning av 24 Saarlouis, G.G. Sickel- (FiU 1985/86: l jfr Svensk Nu­ mynt bör genomföras så att stats­ mann Miinzhandels mismatisk Tidskrift 1986: l s 7) budgeten inte påverkas ogynn­ Gmb H övertog man även tillfälligt a nsva­ samt, anser löneministern (Frän 26-28 Osnabriick, F.R. Klinker ret för myntens detaljutformning. Riksdag och Departement å rg Il Nu erfordras riksdagens god­ nr I l). Juni känna nde för försäljningen av Riksbanken bör därför bl a kom­ 4-6 Mannheim, Kurpfälzi- myntverksfastigheten Värjan 12 i pensera statsverket när inkoms ten sche Miinzhandlung E skilstuna. Regeringens tidigare från myntningen bortfaller. For­ 12-14 Nilrnberg, Kupfer-eank bemyndigande sträckte sig bara merna får regeringen och riksban­ 18-19 London, Spink Miinchen, Hinch Nachf. till 5 miljoner kronor, men försälj­ ken enas om (Prop 1985/86: l 08). 26-27 vid ningssumman stannade 5.5 En viktig inkomstkälla borde September miljoner. den egna medaljutgivningen utgö• Riksdagens godkänna nde krävs ra under förutsättning att både den 22-23 Wien, Dorotheum Nachf. även för att Tumba bruk s kall få teknis ka och konstnärliga kvalilen 24-26 Miinchen, Hirsch ett tillgodohava nde på 5 Det är dock för närva• överta kan höjas. Oktober miljoner kronor från myntve rket, rande obekant om och när medalj­ samt inventarier, rättigheter och utgivningen kommer att återupp­ 8-9 London, Spink Holmasto, skyldigheter m m . tas. Il Helsingfors, Restaurang Adlon bruk har beräknat sitt Tumba T.S. 13- 14 Ziirich, Bank Leu personalbehov till 24,5 heltids­ 15-16 Ziirich,Spink tjänster. Myntverket hade vid in­ 21-23 Köln, Schulten gången till budgetåret 1985/86 ett 29-31 Köln, Miinz-Zentrum femtiotal anställda. men redan vå• ren 1985 var t olv personer överta• November Juli-Augusti liga. När all personal sagts upp 5-7 Frankfurt, Peus upphör myntverket som anstä ll ­ 26.7-3.8 Antik 86, Helsingborg 19-20 London, Spink ningsmyndighet. 24-25 MOnchen, Lanz Riksbanksfullmäktige har be­ INTERNATIONELL 26-28 Miinchen, Hirsch Nachf. Stockholmia -86 (Ä lv­ slutat att mynten. sedan myntut­ 28.8- sjö). Internationell filate­ December givningen överförts till riksban­ li med numismatiskt del­ ken, ska ll behandlas på samma tagande. 1-2 Wien, Dorotheum 139 KÖPER · SÄLJER · AUKTIONERAR ~AUKTION 32" ANBUDSAUKTION MED SISTA BUDDAG 24 MAJ 1986

Vi söker Svenska Guldmynt - Dukater och andra svenska och utländska kvalitetsmynt

HIRSCH MYNTHANDEL Stureplan 4,11435 Sthlm 08-11 0556,213459

SVERIGES MYNTHANDLAREs FÖRENING är en sedan 1973 etablerad sammanslutning av mynthandlare, hitintills 22 före­ tag i tio olika städer i landet. Föreningen är ensam i sitt slag i Sverige. Samtliga är medlemmar i Svenska Numismatiska Föreningen och har skrivit under uppropet mot myntförfalskningar - Genom samarbete med de övriga medlemmarna vill varje mynthandlare förbättra och utöka sina tjänster. De nuvar1nde medlemmarna ir: B. Ahlstr6ms Mynthandel AB Mynthuset Strindbergs Mynt a. Frlmlrl

Hlrseh Mynthendel Norrtllje Mynthindel AB Tl~elen Mynthendel stureplan 4 Tullpensgatan 13, Box 4 Sturoplatson 3, 411 39 Götaborg 11435 Stockholm, tel 08-11 0556 76100 Nornälje, tel 0176-16826 tol 031-208111 Karlskrone Mynthendel Numls Mynt a. Frimirkshendel AB R. Uppgrens Mynthendel Hantvorkargetan 11 Kaserntorget 6, Box 2332 FAgelsbngsgetan 5, 252 20 Holsingborg 37135 Karlskrona, tel 045!>-813 73 40315 Göteborg. tel 031-133345 tel 042-110101, 1367 42 Rune Larsson Mynthendel J. Pedersen Mynthendel Wallin a. Blkos AB OstorlAnggatan 15, 502 32 Borb Skolgatan 24, 50231 Boris Kungsgatan 4 B 2Yl tr, Box 26058 tel 033-110315 t el 033-1 1 24 96 10041 Sthlm, tal 08-100057, 100058 M1lm6 Mynthindel Peo Mynt a. Frimirkan AB Hiken Westerlund Mynthendel AB Kalondogatan 9, 211 35 Malmö Drottninggatan 19, Box 16245 Vosogetan 42, 111 42 Stockholm to l 040-11 65 44 103 25 Sthlm. tel 08-211210 tel 08-11 0807 Mynt a. Medol)er HB Sellns Mynthendel AB Sveavögon 96, Box 19507 Melmsklllnedsga1an 29 10432 Stockholm, tol 08-343423 11157 Stockhotm.tel. 08-115081 Myntet l Melm6 SI)Kie Mynthendel HB Stora Nygatan 17,21137 Malmil Storgatan 19 tel 040·129930 57400 Vetlanda, tet 0383-15301 SVERIGES MYNTHANDLAREs FÖRENING Box 19507, 10432 Stockholm, tel 08-343423