Forskning Och Forskarutbildning 2013 Vid Institutionen För Nordiska Språk
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Forskning och forskarutbildning 2013 vid Institutionen för nordiska språk Innehåll Förord 2 1. Resurser och tendenser 3 2. Forskande personal 5 3. Projekt finansierade med externa medel 8 4. Vetenskapliga publikationer 9 5. Forskningsinformation 18 6. Forskarutbildning 20 7. Externa kontakter och samarbeten 25 8. Annan verksamhet 30 Förord Sedan 1994 ger Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet ut en verksamhetsberättelse över forskning och forskarutbildning. Avsikten är å ena sidan att ge våra uppdragsgivare en inblick i hur anslagna medel för forskning och forskarutbildning har använts, å andra sidan att bidra till att synliggöra enskilda medarbetares insatser i fråga om de ofta spridda och svåröverskådliga aktiviteter som tillsammans bildar forskarens verksamhetsfält. Verksamhetsberättelsen har sammanställts och redigerats av fil. kand. Anna-Karin Sjöström Proos på basis av uppgifter som hon inhämtat från de enskilda med- arbetarna. Till henne eller till prefekten kan man också lämna eventuella synpunkter på presentationen och förslag till förbättringar. Staffan Fridell Staffan Nyström Prefekt fr.o.m. 1/1 2010–31/10 2013 Prefekt fr.o.m. 1/11 2013 2 1. Resurser och tendenser Verksamhetsåret 2013 omsatte Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet ca 73,5 miljoner kronor (inklusive avsättningen till universitets- gemensamma ändamål). Antalet anställda var den 31 december 106 personer, varav två på Campus Gotland. Av institutionens hela omsättning under den aktuella perioden är 59 % (43 miljoner kronor) att hänföra till forskning och forskarutbildning. Till drygt 50 % (22 miljoner kronor) finansierades forsk- ningsverksamheten med externa anslag (till största delen medel från Skolverket för arbetet med nationella prov i svenska och svenska som andraspråk), medan återstående knappa 50 % (21 miljoner kronor) kom från fakultetsanslaget och fonder inom universitetet. Med denna verksamhetsberättelse vill institutionen redovisa hur de medel som uppbars under 2013 har förvaltats – vad institutionen har åstadkommit inom forskning och forskarutbildning som en motprestation för samhällets och andra anslagsbeviljares ekonomiska satsningar. Resultaten i grundutbildningen har i princip hållits utanför redogörelsen, men det finns naturligtvis ingen knivskarp gräns mellan grundutbildning och forskning/forskarutbildning. Dessutom bör det påpekas att TA-personalens service, som ofta är en lika osynlig som nödvändig förutsättning för fungerande forskning, inte tagits med i verksamhets- berättelsen. Vid Institutionen för nordiska språk i Uppsala har sedan början av 1980-talet funnits fyra professurer: i nordiska språk, i svenska språket, i nordiska språk med inriktning mot namnforskning och i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik. Institutionen har därutöver tre befordrade professorer. Antalet hel- och deltidsanställda lektorer var under 2013 arton (varav sex docenter) och även antalet adjunkter var arton. Institutionens lektorer och adjunkter har 20 % respektive 10 % utrymme för forskning inom tjänsten. Forskarhandledning bedrivs av institutionens professorer och ett flertal lektorer. För biträdande handledning anlitas specialister både inom och utom institutionen. Institutionens studierektor för forskarutbildningen leder institu- tionens handledarkollegium. I handledarkollegiet ingår alla huvudhandledare och en handledare som doktoranderna valt. Två doktorander har närvaro- och yttranderätt. Handledarkollegiet har bland annat till uppgift att hantera ansökningarna till forskarutbildningen. Vid institutionen verkade tjugo doktorander med försörjning genom doktorand- tjänst, samt en forskarassistent. De externa forskningsprojekten redovisas nedan under punkt 3. Bredd och mångsidighet är ett tydligt drag som ger styrka och prägel åt den nordiska forskningen i Uppsala. Till detta bidrar att institutionen har två 3 forskningsavdelningar, Avdelningen för forskning och utbildning i modern svenska (FUMS) och Seminariet för nordisk namnforskning. I universitetets forskningsutvärdering KoF 11 bedömdes verksamheten inom sociolingvistik, textforskning och stilistik vara av ”top quality”, medan namnforskning och språkhistoria gavs omdömet ”internationally high standard”. Inom deldisciplinen språkhistoria bedrivs forskning inom dialektologi, forn- nordisk filologi, isländska, runologi och historisk lingvistik. Det rör sig om studier i accentueringen av sammansatta ord i skånska dialekter, i Uppsala- eddan, en fornsvensk samlingshandskrift och en klosterräkenskap, i tidig- vikingatida runbleck och senvikingatida runstenar samt i hypokorismer (kort- former). Ett projekt inom nordisk syntaxhistoria bedrivs med finansiering av Vetenskapsrådet. Arbetet på Samnordisk runtextdatabas sker fortlöpande, delvis inom ramen av den särskilda satsning på forskningsområdet som fakulteten gjorde 2008–11. Under året publicerades en utgåva med engelsk översättning av Codex Upsaliensis av Snorres Edda, ett resultat av det nyligen avslutade projektet om Uppsalaeddan. Kontakterna med forskare och forskargrupper på andra lärosäten samt framför allt utomlands fortsätter växa. Inom namnforskningen är tolkning och analys av ortnamn och personnamn – såväl gamla som nya – alltid en viktig del av verksamheten, men också övriga namn och andra forskningsinriktningar väcker intresse. Den tematiska bredden i ämnet är stor. Tillämpade studier, namnvård, namnens roll och funktion i det moderna samhället, moderna företagsnamn samt onomastisk teori och terminologi har ägnats uppmärksamhet, ofta med internationella perspektiv och samarbeten som utgångspunkt, t.ex. genom aktiv medverkan i det arbete som bedrivs inom ICOS (the International Council of Onomastic Sciences) och UNGEGN (United Nations Group of Experts on Geographical Names). Avhandlingar har på senare år ägnats attityder till ortnamn i urbana miljöer, sakrala ortnamn, namn på vatten och vattendrag, svenska samers släktnamn och namnbyten, invandrares personnamnskick samt dagens förnamnsval. Aktuella och nu planerade ämnen är t.ex. uppländska ägonamns struktur och kontinuitet, soldatnamn i Värmland och ortnamn i germansk-slaviska språkkontakts- områden. Mångsidig forskning bedrivs om svenska språket under nyare tid och idag. Delvis i anslutning till institutionens uppdrag att utarbeta nationella prov i svenska och svenska som andraspråk för skolan studeras bland annat elevspråk i tal och skrift. Arbete i anslutning till ett projekt om dramadialog under 1700-, 1800- och 1900-talet och den korpus som byggts upp inom detta fortsätter. I samverkan med Engelska institutionen håller en gemensam historisk korpus av svensk och engelsk dramatik på att tas fram, främst för kontrastiv analys av pragmatiska markörer. Stilistik i vid mening har blivit ett allt livaktigare fält och har även breddats till att omfatta nya aspekter såsom interpunktion och 4 litterär översättning. I ett avhandlingsprojekt behandlas också översättning inom EU från klarspråksperspektiv. En stark grammatikforskning har på senare år kommit att etableras vid institutionen. I fokus står studier av det svenska språket utifrån såväl språkhistorisk som nutidsinriktad synvinkel, men perspektivet vidgas många gånger också mot de övriga nordiska språken. I samarbete med Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet arrangeras ett livaktigt grammatikkollokvium som möts varannan vecka. FUMS, avdelningen för forskning och utbildning i modern svenska, fortsätter verksamheten med FUMS-föreläsningar med inbjudna talare och arbets- seminarier där institutionens forskare presenterar data för gemensam analys. Under året har forskning bedrivits i samarbete med Akademiska sjukhuset i Uppsala, med fokus på kommunikation kring hjärtfelsdiagnos hos barn. Annan pågående forskning berör dialektförändring och samtida dialektbruk i relation till social kontext, bland annat ur ett folklingvistiskt perspektiv och med fokus på identitet. Annan forskning inom FUMS område rör samtalsmönster inom undervisningsformen ”Supplemental instruction”, diskurser i kommentarsfält på internet, och i välgörenhetskampanjer, strategiskt berättande i företag och organisationer samt könsmedvetet språkbruk. En doktorsavhandling har godkänts under 2013. Två doktorander har under året påbörjat sin forskarutbildning. 2. Forskande personal Personal med forskning i tjänsten Adams, Jonathan, PhD, docent, akademiforskare Alvered, Zeth, FD, forskare (75 % projekt 1/1–30/6, 70 % 1/9–31/12) Anglemark, Linnéa, FD, universitetsadjunkt Aronsson, Lillemor, FK, universitetsadjunkt Asker, Kristina, FK, universitetsadjunkt Axelson, Stefan, FK, universitetsadjunkt Bergman-Claeson, Görel, docent, universitetslektor Bergström, Annika, FD, universitetslektor Bianchi, Marco, FD, universitetslektor, informatör Bijvoet, Ellen, docent, universitetslektor (fr.o.m. 1/6, tjl. 50 % t.o.m. 31/12) Boström, Rut, FD, universitetslektor (40 % delpension; 35 % fackligt arbete) Busing, Charlotta, FL, universitetsadjunkt Börestam, Ulla, professor i nordiska språk Eklund Heinonen, Maria, FD, universitetslektor (tjl.) Entzenberg, Sonja, FK, universitetsadjunkt Falk, Erik, FD, universitetslektor Fridell, Staffan, professor i nordiska språk, prefekt (t.o.m. 31/10) 5 Gisslandi, Cecilia, FK, universitetsadjunkt Hagberg-Persson, Barbro, FD, forskare Hansen, Lise Horneman, FD, universitetslektor i danska, studierektor för grund- utbildningen Helland, Per Arne, cand. philol., universitetsadjunkt (tjl. 80 % under vt, 50 % under ht) Håkansson, David, docent, forskarassistent, studierektor för