NYHETSMEDIERS GESTALTNING OCH REPRESENTATION AV HIPHOP I SVENSKA DAGSTIDNINGAR

En kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av Aftonbladet, Expressen & Dagens nyheter

Christoffer Mansour

C-Uppsats 15 hp Programmet för strategisk kommunikation HT 2020

Abstract The aim of this essay is to study how the media represents and depicts the genre hip hop and its practitioners. The focus will be on how they write their articles and which theme they associate with hip hop, crime, addiction, everyday stuff or just music. The chosen material for this study is articles from three time periods. 1990-2000, 2000-2010 and 2010-2020. I used three of the most popular swedish mainstream media, Aftonbladet, Expressen and Dagens nyheter. During those three time periods I will apply search words, the two main words I gathered data from is firstly Hiphop secondly Rap the third and in some cases fourth searchword is an artist or an group that was popular during the time period in question.

The methods I used for this essay was firstly a quantitative content analysis there i gather data from the search words and apply them in graphs. The second method is a qualitative content analysis where i dove in two articles and two song lyrics from two popular hip hop artists. I gathered inspiration to these methods from the past study “Det var finländarna som startade strejken” which had the same methods for the analysis and the study “Vinden har vänt” which is a swedish study about how hip hop artists are portrayed in swedish mainstream media.

The conclusion I gathered from my analysis was that the term hip hop had a negative curve starting at 1990 as mostly positive and just about music to something negative mostly about crime in 2010-2020. I also analysed two artists Einar and Z.E that makes the same kind of music with harsh words and lyrics about guns, crime and drugs that still are portrayed differently, the only difference i could gather between the two artists was that Einar is white and fully swedish while Z.E had an immigrant background. Therefore my conclusion was that swedish mainstream media portrays hip hop artists differently based on their ethnicity.

Keywords: Hiphop, Rap, Media, Culture Studies

1

Tack till Kerstin Engström som har handlett mig genom resan som varit denna c-uppsats. ​ Dina synpunkter och tips har gjort att denna studie fick en struktur och lyckades klara av hela resan.

2

Innehållsförteckning

1. Inledning 5 1.1 Syfte och frågeställningar 6 2. Bakgrund 6 2.1 1990-talet 6 2.2 2000-talet 7 2.3 2010-talet 8 3. Tidigare forskning 9 4. Teori 11 4.1 Dagordningsteorin 12 4.2 Gestaltningsteorin 12 4.3 Priming 13 4.4 Representation 13 5. Material och avgränsning 14 5.1 Urval 15 6. Metod 16 6.1 Kvantitativ innehållsanalys 16 6.2 Kvalitativ textanalys 17 6.3 Metoddisskussion 18 6.4 Tillämpning av metod 19 7. Kvantitativ Analys 20 Figur 1. Hiphop 1990-2000 Gestaltning 21 Figur 2. Hiphop 1990-2000 Tema 22 Figur 3. Rap 1990-2000 Gestaltning 23 Figur 4. Rap 1990-2000 Tema 24 Figur 5. Latin Kings 1990-2000 Gestaltning 25 Figur 6. Latin Kings 1990-2000 Tema 26 Figur 1. Hiphop 2000-2010 Gestaltning 27 Figur 2. Hiphop 2000-2010 Tema 28 Figur 3. Rap 2000-2010 Gestaltning 28 Figur 4. Rap 2000-2010 Tema 29 Figur 5. +Hiphop 2000-2010 Gestaltning 30

3

Figur 6. Petter+Hiphop 2000-2010 Tema 31 Figur 1. Hiphop 2010-2020 Gestaltning 32 Figur 2. Hiphop 2010-2020 Tema 33 Figur 3. Rap 2010-2020 Gestaltning 34 Figur 4. Rap 2010-2020 Tema 35 Figur 5. Einar+Hiphop 2010-2020 Gestaltning 36 Figur 6. Einar+Hiphop 2010-2020 Tema 37 Figur 7. Z.E 2010-2020 Gestaltning 38 Figur 8. Z.E 2010-2020 Tema 39 7.1 Analys 39 1990-2000 39 2000-2010 39 2010-2020 40 Jämförelse 40 8. Kvalitativ textanalys 41 8.1 Dagens nyheter. Hip hop. Inte bara sprej och rap. Fredrik Söderling 42 8.2 Aftonbladet. Artisten Z.E slår tillbaka mot gangsterstämpeln. Adam Westin 43 8.3 Aftonbladet “Jag kan inte sjunga en ton” Wennman möter Petter. Peter Wenman 44 9. Slutdiskussion 44 9.1 Slutkommentar 47 9.2 Förslag till framtida forskning 48 Källförteckning 48 Datainsamling rå 51 Bilagor. Dataanalys 52 Hiphop 52 Hiphop 58

4

1. Inledning

Det har skett en utveckling kring genren hiphop sen den först kom till Sverige i slutet av 90-talet som en subgenre och en del av en subkultur till att idag ligga högt på topplistorna. “Den tydligaste trenden ​ under 2019 är att svensk hiphop fortsätter att öka för en allt större och bredare publik – och det är kul att se namn som Einár, Z.E. och Dree Low representerade på topplistan”, säger Johan Seidefors, nordisk innehållschef på Spotify (Kingsize. 2019). Media målar upp en bild av förorter som något farligt, där droger, våld och kriminalitet förekommer (Di, 2019, Larsson), medan artister som härstammar från förorter hyllar den och säger att förorten har fått dem att växa till personen den har blivit. Dessa olika signaler från boende i förorterna och medierna krockar med varandra. När Latin kings vann en 1995 så tackade Dogges förorten för den gjort han till den han är, detta är ett ​ tydligt exempel på där medias verklighet inte stämmer överens med Dogges (SMHOF,2014). ​

Ökningen i popularitet är tydlig, men det förekommer fortfarande kritik mot diverse hiphop artister i medier. Ett exempel på det är när 18 åriga rapparen Greekazo var med i Malou efter tio, ett program där programledaren Malou intervjuar diverse artister och andra kändisar om deras framgångar eller kommande projekt (Tv4, 2019). När Greekazo blev tillfrågad att vara med i programmet så trodde han att det enbart skulle handla om musik, men istället blev han överraskad när Anders Öfvergård dök upp och började ställa frågor kring knark och vad han tyckte om det (Aftonbladet.2019). Anders Öfvergård även känd som arga snickaren har ett nytt program som heter Anders mot knarket. Anders sa till Aftonbladet “Jag ser sambandet mellan drogerna och dödsskjutningarna och sprängningarna. Kriminell har blivit ett yrke. De kriminella lever på droger, det är så de får in sina pengar. Om jag inte gör något åt det här kommer det bli en epidemi, säger Anders Öfvergård” (Aftonbladet:2019).

Malou von Sivers undrade bland annat om inte Greekazo romantiserade kokain och laglöst leverne i sina texter och bad honom om ett förslag på hur man ska lösa problemen i förorten.

En artist som tidigare gästat “Malou efter tio” är Einar som 2019 var den mest spelade artisten i Sverige (Elle,2019). Även Einar rappar om droger och våld likt Greekazo men under Einars intervju fick han ingen kritik mot sina texter eller om han “romantiserade kokain och laglöst leverne”. Den

5

enda märkbara skillnaden mellan Einar och Greekazo är etniciteten där Einar är helsvensk och Greekazo är Svensk/polsk/grekisk (Sveriges Radio, 2019). Vad finns det för olika hierarkier och maktförhållanden inom hiphop idag? Representeras artister olika beroende på etnicitet som fallet med Malou eller är det bara en enstaka händelse. I den kvantitativa undersökning som kommer utföras i denna studie så hoppas jag få fram ett svar på det.

1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att ta reda på hur de utvalda nyhetsmediernas representation och gestaltning av hiphop har utvecklats och förändrats från år 1990 till 2020 med utgångspunkt i dessa frågeställningar. - Hur ser utvecklingen av antalet artiklar som är skriva om hiphop och hiphopartister sett ut mellan åren 1990-2020 - Vad associeras hiphop/hiphop artister främst med i media? - Hur beskrivs musiken och artisterna i ord? - Gestaltas artisterna olika beroende på deras etnicitet?

2. Bakgrund

2.1 1990-talet

Hiphopscenen i Sverige kom till i början av 80-talet i samband med när breakdance och graffiti först kom till Sverige. Då rappade de flesta svenskarna på engelska men idag rappar majoriteten av de populära rapparna på svenska, såsom Einar och (Wonlove, 2017).

Den första kända rapartisten som blev uppmärksammad både internationellt och i svenska medier var med sitt debutalbum “Raw Like Sushi” vilket även gjorde att media redan då började ta rappen på allvar även fast kritik fanns kvar. Det bör tilläggas att Neneh Cherry idag skulle sorteras mer i R&B genren än under hiphop (Luger, 2018).

När Dogge från gruppen The Latin Kings eller T.L.K 1995 tackade förorterna Rosengård, Norra Botkyrka, Fittja, Alby och Rinkeby i sitt grammis-tal skrevs det svensk musikhistoria. Tillsammans

6

med de andra gruppmedlemmarna Chepe och Salla Salazar hade han flyttat förorternas röster från komplett medieskugga till rampljuset. Enligt SMOF står alla svenska hiphopartister i tacksamhetsskuld till Latin Kings för att de öppnade dörren och gjorde det hela möjligt enligt Swedish Music hall Of Fame. Innan T.L.K hade ingen rappat om förorten på svenska, men Dogge var redan tidigt säker på att han bäst kunde uttrycka sig genom sina texter på svenska (SMHOF,2014).

Det var under 90-talet som Sverige fick sina första populära rappare som nådde till mainstream media, det var även här den första svenska versionen utav gangster rap kom fram. Latin kings öppnade dörren för att fler rappare skulle våga visa vem de själva var. Med Dogges tacktal där han tydligt tackade förorter och miljonprojekten så visade han att även folk från förorten kunde synas och få uppmärksamhet i media (SMHOF,2014).

2.2 2000-talet

Vid millennieskiftet så hade en ny våg kommit till Sverige, även fast den var långtifrån så populär som pop så fanns ändå hiphopen med på de mest sålda låtarna (Sverigesradio, 2014).

En av de största svenska rapparna började även dyka fram i slutet av 90-talet där han släppte låten Mikrofonkåt som uppmärksammades stort. Denne rappare är Petter vars fulla namn är Petter Alexis Askergren. Petter släppte både 1998 och 1999 vilket banade vägen för en popularitet in i 2000-talet. Mellan 2000 och 2010 så släppte Petter sex album. Petter var även en av de mest bokade liveartisterna i Sverige under 2000-talets första decennium (Sveriges Radio, 2014).

Det var under denna tidsperiod som själva genren fick fäste och började få ett riktigt genomslag i Sverige. I takt med att genrens utveckling ökade i USA och på andra ställen runt om i världen så började även de svenska topplistorna att fyllas med hiphop (Sverigesradio, 2014). ​

Under denna period så handlade dock de flesta texterna inom de populäraste hiphoplåtarna främst om vardagliga problem, kärlek, samlevnad och sex. Fokuset som lyftes på 90-talet om kamperna i förorten hade tillsyns stannat på 90-talet och en ny subgenre till “förortshiphopen” hördes på radion (Sverigesradio, 2014).

7

2.3 2010-talet

Detta är tidsperioden som studien är skriven i slutet utav och som därför ligger närmast i tiden. I början av årtiondet så uppkom den så kallade “gangsterrappen” igen. Det är rap som har våldsglorifierande texter och sexism, men även enligt andra debattörer så berättar texterna viktiga berättelser om Sverige som man kanske annars inte får reda på (Ramic, 2019). Gangsterrap Gruppen Kartellens tillväxt i början av 2010-talet sågs som ett unikt fenomen, de bildades som en typ av språkrör för de kriminellas verklighet i det nyliberala Sverige med alla dess bostadssegregeringar. Detta kan liknas vid det Latin Kings rappade om på 90-talet, fokuset har åter kommit till förorterna och dess kamp mot ett segregerat samhälle (Arbetet, 2019). I den senare halvan av årtiondet efter Kartellen har det explosivartat kommit fram nya rappare från diverse förorter, Hasan Ramic kulturskribent skriver att det är skillnad mellan Kartellens musik som vilade på en stabil grund av klassisk betonghiphop från 90-talet medan den nya hiphopen är mer fri i sin form. De nya texterna har blivit råare och innehåller inte lika mycket politisk ideologi enligt Ramic (iBid).

Några av de nyare rapparna som och Jaffar Byn blev 2018 dömda till fängelse för vapeninnehav och de blev sammankopplade med en gängkonflikt i norra . Ett annat exempel på hur dagens hiphop har blivit råare kan ses på texten till låten “Häromkring” av Alex Ceesays där han rappar “Om du är sen på din krit, vi får din mammas adress sen jag gel dit” samt “mitt i trafik du blir av med ditt liv jag skiter totalt om ditt barn finns med i bilen” (Genius, 2019.) Det här är en ny typ av råhet som tidigare inte sågs inom svensk hiphop där hot mot familjer, mödrar och barn förekommer.

En av de största artisterna inom hiphop just nu är Z.E som tidigare har beskrivit sig själv som en “livsstilskriminell” som har lämnat den livsstilen. Men om man kollar på några av Z.E’s musikvideos på YouTube (Youtube, 2018), så ser man att det förekommer mängder med vapen och droger. Innehållet i Z.E’s texter handlar om ångerfulla och reflekterande om hans verklighet tills andra som är rakt ut hotfulla (Aftonbladet, Westin, 2019)

8

3. Tidigare forskning

Under detta kapitel så kommer jag ta upp tidigare forskning som jag anser relevanta för denna studie.

Understanding Media and Culture: An Introduction to Mass Communication, Jack Lule I denna bok är kapitel 1.7 “Mass Media and Popular Culture” intressant och relevant för denna studie. Här specificerar Lule att populärkultur är mediaprodukter och åsikter som anses vara en del av mainstreamen, alltså en del av vardagen för normala människor. De varierar även beroende på människa till människa vad vissa ser som populärkultur och bara kultur. Till exempel så kan Opera ses som kultur medans Idol ses som populärkultur.

En viktig del av detta är också “tastemakers” som är personer med mycket makt inom populärkultur t.ex Simon Cowell som har makten att skapa stjärnor från inget, som han gjorde med när han samlade samma en grupp killar som medverkat i X factor som tillsammans bildade gruppen One direction som sedan blev gigantiska (Lule, 2012).

Ett annat viktigt steg är hur något blir en del av populärkulturen, för att lyckas med något nytt måste man ta sig förbi de befintliga gatekeepers som existerar. De som existerar är främst nyhetsmedia och andra stora etablerade figurer inom populärkultur. Men med dagens sociala medier och internet så är det inte omöjligt att lyckas även fast dagsmedia eller andra stora figurer inom populärkultur går emot en. Ett exempel på det är denna studie som jag skriver. Hiphop i Sverige nu under senare tid etableras främst på sociala medier och på internet. Vissa stora figurer inom svensk populärkultur som Malou von Sivers som ställde artisten Greekazo mot väggen för hans texter är ett exempel på en gatekeeper och en form av tastemaker som då bildade en åsikt hos Silvers publik att Greekazos texter förgyllde våld och kriminalitet. Skillnaden mellan gatekeepers och tastemakers är att gatekeepers är den som har kontroll över vad som visas och tastemakers är den som har kontroll över vad som är inne och trendigt just nu.

Detta kapitel ger en väldigt relevant grund som jag kan bygga mitt resultat med svenska exempel på.

Vinden har vänt, Emilia Melgar och Kristina Olander Denna studie är lik min på det sättet att studierna har liknande syfte. Syftet med “Vinden har vänt” är att undersöka hur svensk hiphop skildras i svensk dagspress, med hjälp av kritisk diskursanalys.

9

Avgränsningen som gjordes var att främst fokusera på två medier, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Efter det så analyserade de artiklar om diverse svenska hiphop artister diskursivt. Denna studie är från 2010 och är nu ett decennium gammalt och lite utdaterad. De nämnde i inledningen att hiphop var en genre samt subkultur som är ny i Sverige. Nu i 2020 tio år senare svämmar de svenska topplistorna över med hiphop. Hiphop är nu inte något ny subkultur utan en av de största och mest populära genrerna inte bara i Sverige utan i hela världen (Nyström, 2019).

Resultatet de kom fram till var att i flera av artiklarna finns det en tydlig negativ klang när det kommer att handla om aspekterna kring droger och kriminalitet som lämnar en negativ känsla kring hiphopen. Samt att i från intervjuerna så speglades inte den svenska hiphopscenen helt rätt i den svenska dagspressen. Samtliga intervjupersoner menar att hiphopen har mer bredd och djup än vad som återberättas i pressen. Det framkommer även en tydlig negativ klang kring droger och kriminalitet vilket är två av sökorden jag kommer använda i min studie. I denna studie framkom det även exempel som är positiva och som ger stöd åt svensk hiphop men de artiklarna var om artisterna Petter och Movits vars gemensamma nämnare är att Petter och samtliga gruppmedlemmar i Movits är av svensk etnicitet. Slutligen så kommer dom fram till att den diskursiva praktiken påverkar den sociala praktiken och genom att enbart ett fåtal av artiklarna som analyserades hade neutrala inslag så blir slutsatsen att en konsument enkelt kan få en negativ bild av själva hiphopkulturen (Melger & Olander, 2010).

Min studie kommer även ge en större överblick på hur synen på hiphop förändrats i Sverige sen 1990 tills 2020 ett decennium åt gången. Från att det var något helt nytt som inte många lyssnade på/visste vad det var tills att det ökade på popularitet tills hur det ser ut idag.

Jag vakna upp och va suedi, Vesna Bursac Ytterligare en studie kring svensk hiphop la mer fokus på identitet och grupptillhörighet. Studien “Jag vakna upp och va suedi” som syftar på att undersöka hur eventuella intersektioner som uppstår mellan dessa kategorier sammanfaller med identitetsskapande och utanförskap. För att undersöka hur detta kommer till uttryck anläggs en kritisk diskursanalys på tre svenska hiphoplåtar skapade av fyra aktuella artister i Sverige. Resultatet visade att den svenska hiphopen gestaltar olika typer av samhällshierarkier där kategorierna etnicitet, hudfärg, kultur, klass och språk ligger till grund för dessa. Det påvisades även att ens identitet är beroende av omgivningens syn på dessa kategorier samt deras roll i samhället, vilket kan leda till känslor av utanförskap. I det utanförskapet som utsatta individer upplever finnas i samhället blir hiphop en accepterande gemenskap där olika identiteter tillåts ta plats. Resultatet i denna studie väckte mitt intresse starkt eftersom den visade på att

10

kategorierna etnicitet, hudfärg, klass och språk används flitigt i dagsmedier. Samt att studien tog upp utanförskap (Bursac, 2018).

Min studie kommer även ge en större överblick på hur synen på hiphop förändrats i Sverige sen 1990 ​ tills 2020 ett decennium åt gången. Från att det var något helt nytt som inte många lyssnade på/visste vad det var tills att det ökade på popularitet tills hur det ser ut idag.

The cultural industry, and the white perspective: How one-dimensional representation och hip hop music has influenced white racial attitudes, Walter Edward Hart Denna studie handlar kort om kulturindustrins interaktion mellan själva industrin, artisten och publiken. Mer specifikt den vita publiken. Enligt studien definierade kulturindustrin hip hop till något som enbart var gangsterrap, våldsamt och materialistiskt. Kulturindustrin förminskade hiphop musiken till hur de själva såg på den, alltså något rått och våldsamt. Slutsatsen i denna studie var att den endimensionella representationen av hiphop har haft allvarliga konsekvenser för förhållandet mellan mörkhyade och vita. Eftersom den tillåter vita att ha kvar sin tro att mörkhyade har samma möjligheter att nå den amerikanska drömmen som dem själva samtidigt som de förnekar någon form av strukturell rasism som sätter käppar i hjulet för mörkhyade att lyckas nå det. Tidigare i studien tas det upp om hur USA grundades, det skulle vara en nation där alla skulle vara fria och få göra vad de själva ville, med undantag för de afrikanska slavarna. Enligt studien finns den mentaliteten fortfarande kvar hos vita amerikaner och en av orsakerna till det är hur industrin behandlar rap (Hart, 2009).

4. Teori

De teorier jag har valt ut för denna studie anser jag relevanta för att kunna besvara syftet. Syftet är att ta reda på hur medias representation och gestaltning på hiphop har utvecklats och förändrats från år 1990 till 2020. För att lyckas med det kommer jag ta hjälp av teorierna i detta kapitel.

4.1 Dagordningsteorin

Dagordningsteorin har två olika nivåer där den första behandlar sakfrågor och aktörer som befinner sig på dagordningen för medier och medborgare medan den andra nivån behandlar en bredare

11

uppsättning av medieeffekter, till exempel hur media påverkar opinionen samt olika aspekter av samhällsekonomin. Dagordningsteorin är en av de medieeffektteorier som har betytt mest för forskningen om massmedias påverkan på opinionen. Dagordningsteorin var delvis ett nytt sätt att betrakta olika medieeffekter. Istället för att studera just massmedias påverkan på åsikter och vad de skulle rösta på politiskt så hamnade forskarnas fokus på människors verklighetsbilder och uppfattningar om sin omvärld. Dagordningsteorin behandlas främst som teori på makronivå (samhällsnivå). Den behandlas genom att jämföra rangordningen av frågor på massmediernas agenda med medborgarnas gemensamma dagordning över vad som anses som viktiga samhällsproblem. Dagordningen grundas på en mer allmän inlärningsteori där medborgarna gradvis lär sig genom massmedier vilka frågor som är angelägna samhällsproblem (Shehata, 2012: 319-320). Dagordningsteorins huvudsakliga fokus är alltså en prioritering av sakfrågor, såsom åsikter och bilder av verkligheten. Men teorin utvecklades till att omfatta fler uppsättningar av medieeffekter. Man måste ta upp att sakfrågor inte är de enda som tas upp i mediernas dagordning eller i människors bild av verkligheten. Forskare inom dagordningsteori har även undersökt opinionsmässigt konsekvenser av hur olika aktörer t.ex politiker och partier prioriteras av massmedier. Alla dessa undersökningar visar ett samband på vilka aktörer som lyfts fram i media med vilka aktörer som medborgarna tänker på och reflekterar kring, alltså vad medborgarna funderar om och bildar en åsikt kring. Ett politiskt parti eller en politiker som ej syns i medierna existerar inte i människors tankar (Shehata, 2012: 320-323).

4.2 Gestaltningsteorin

Gestaltningsteorin utgår från två observationer. Den första är att nyheternas bild av verkligheten ​ ​ aldrig är densamma som den del av verkligheten som nyheterna handlar om. Medierna beskriver alltså inte verkligheten som den är utan medierna rekonstruerar och gestaltar den. Med det menas att verkligheten i sig är obegränsad medan mediernas format är begränsat. Eftersom denna begränsning existerar så tvingas redaktionerna, journalisterna och medierna att välja ut och välja bort val av ämne, ord, källor, attributer och berättarperspektiv och vad de ska se som fakta och ej (Strömbäck, 2012: 271). Den andra observationen är att de som har betydelse för människors egna bilder av verkligheten inte ​ ​ nödvändigtvis behöver vara verkligheten i sig utan snarare mediernas bilder av verkligheten. Denna observation är lika viktig både i gestaltningsteorin som i dagordningsteorin som jag kommer till lite senare i teorikapitlet. Denna observation utgår från att ju mer beroende människor är av mediernas information, desto mer mottagliga är de för att bli påverkade av medier. Dessa journalistiska gestaltningar agerar som ramverk för människors olika tolkningar av nyheter och som förlängning av verkligheten. Till exempel allt vi ser på nyheterna om hur farliga vissa områden är eller tvärtom men

12

när vi i verkligheten besöker områdena som medier målar som farliga så kanske vi upplever det som något helt annat (Strömbäck, 2012: 271). Kortfattat kan alltså gestaltningsteorin eller “framing” säga handlar om hur en händelse eller fråga rams in, gestaltas och ges en specifik innebörd samt processen som leder fram till denna förståelse.

4.3 Priming

Priming har att göra med minnesteorier, sånt som vi har lagrat i minnet och ofta använder oss av och sånt som därför är enkelt att plocka fram. Det vi minns samt tidigare erfarenheter påverkar vår bearbetning av nya intryck, ett exempel är om vi ofta ser folkgrupper som porträtteras negativt i media så kommer vi ihåg det när vi ser nya liknande gestaltningar. Då har vi blivit “primade” att se vissa folkgrupper på ett visst sätt. “Genom att rikta uppmärksamhet mot vissa frågor och samtidigt ignorerar andra påverkar tv-nyheterna de måttstockar som används för att bedöma regeringar, presidenter, politik och kandidater till offentliga uppdrag” (Iyengar & Kinder, 1987: 63).

Dessa teorier är viktigt att ha i åtanke vid analysen av vad som skrivs om hiphop och hiphopartister eftersom det är medierna som styr agendan, genom media så visas en verklighet som medborgarna tror på eftersom att den har kanske ej har upplevt den i verkligheten. Om vi hoppar tillbaka till Dogges tacktal på Grammisgalan där han tackade förorten för de gjort han till den han här så kunde det ses som kontroversiellt eftersom Dogges verklighet i förorten ej stämde överens med hur media hade målat upp förorterna.

4.4 Representation

Konceptet för representation är att det sammankopplar språk och betydelse till kultur. Representations verkliga betydelse kan kortfattat vara två saker (Hall, 2013: 1-2).

1. Att representera något är att beskriva något, det kan vara att man nämner något som ger människor en tolkning genom beskrivelse eller hur man benämner något. Man planterar en bild i sinnet som meningen “Denna bilden representerar mordet av på Abel av Cain”. Den ger oss en bild av vad som sker. 2. Att representera betyder också att symbolisera, att stå för eller att ersätta för.

Som att människor som tillhör samma kultur delar då till viss del syn på saker. Det kan till exempel vara synen på demokrati eller på homosexualitet. På liknande sätt kan betydelse av meningar och

13

andra ting tolkas av människor inom samma kulturer. Det kan ses som enkelt vid visuella saker som till exempel lamm som på bilder eller på tv är lik ett får fast det inte är ett verkligt får. Utan vi ser det visuella som liknar djuret med en ullig päls i ett fält och associerar det då till ett får (Hall, Evans & Nixon, 2013: 4-5). Jag ska se hur medierna representerar hiphop och dess utövare i denna studie och se om det finns någon skillnad på hur de representeras och vad möjliga skillnader kan tänkas vara.

Halls teori för representation talar om språkets betydelse och om våra mentala kartor som hjälper oss orientera i världen. Ett exempel på det är att vi kan hävda att vi vet hiphops betydelse och vad det är för något men för att kunna beskriva det så behöver vi genom en mental kodning beskriva hur vi uppfattar hiphop inom vår egna kultur. Detta är något som varje människa gör och det är grundläggande i sociala funktioner. Den mentala kodningen är inte något som finns naturligt utan är skapad från våra sociala interaktioner. Människor inom samma kultur eller samhällsklass delar denna kodning vilket medför att vi ser och tolkar saker olika (Hall, 2013: 13-14).

5. Material och avgränsning

I detta kapitel kommer jag presentera mina valda forskningsmetoder samt hur jag tillämpa dessa metoder. Detta kapitel kommer också innehålla mitt kodschema, metodkritik samt utformningen av kodschemat. Jag kommer även behandla studiens validitet och reliabilitet. Jag valde att avgränsa min undersökning till tidningarna Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter. Den avgränsningen gjorde jag främst för att det är stora och rikstäckande nyhetskällor. Anledningen att jag ej valde ut SvD var att det ej fanns lika många artiklar att hämta baserat på mina sökord i datainsamlings programmet jag använde mig av. Jag valde även ut följande nyckelord som jag använde i mitt sökande: Hiphop, Rap, Einar, Latin Kings, Z.E.

När jag valde ut nyckelorden jag skulle använda så var popularitet i form av mest spelningar och topplistor den främsta anledningen, eftersom studien har ett större tidsspann så använde jag mig av generella termer som “hiphop” och “rap”. Jag använde mig även av mer tidsbestämda sökord som är mer specifika för tidsperioder, t.ex “TLK” & Latin kings som främst är 90-tal, Petter som främst är 2000-2010, Kartellen & Sebbe Staxx som främst är 2010-2020 och Einar & Z.E som är den senare halvan av 2010-2020. Artisterna som blev utvalda som sökord hämtades från topplistor från dess relevanta årtal (:2019).

14

5.1 Urval

Tidningarna som jag valde ut för denna analys är Aftonbladet, Expressen och Dagens nyheter. Anledningen till att jag valde ut dessa 3 dags medier är att samtliga är stora och rikstäckande. Eftersom syftet med studien är att ta reda på hur media representerar samt gestaltar hiphop och hur dess utveckling i antalet artiklar som är skrivna kring hiphop ser ut så valde jag ut de tre största nyhetsmedierna i Sverige. Räckvidden är procent av Sveriges befolkning. Anledningen till att jag valde Dagens Nyheter istället för SvD var för antalet artiklar som fanns på SvD under mina sökord i Retriever var mindre till antal än Dagens Nyheter.

Jag valde även att använda mig av tidsperioderna 1990-2000, 2000-2010 och 2010-2020, alltså 3 decennium som jag kommer hämta data från. Under första tidsperioden samlades totalt 3028 artiklar in under hiphop, 1569 artiklar om Rap, 54 ​ om Rap + Latin kings och 612 artiklar om Latin kings. Totalt samlades 5263 artiklar in från tidsperioden 1990-2000. Artisten under denna period var Latin Kings. Under andra tidsperioden samlades totalt 5301 artiklar in under hiphop, 1449 artiklar om Rap, 489 ​ om Petter + hiphop. Totalt samlades 7239 artiklar in från tidsperioden 2000-2010. Artisten under denna period var Petter. Under den tredje tidsperioden samlades totalt 3442 artiklar in under hiphop, 1293 artiklar om Rap, ​ 39 artiklar om Z.E och 96 artiklar om Einar + hiphop. Totalt samlades 4870 artiklar in från tidsperioden 2010-2020. Artisterna under denna period var Z.E och Einar.

Vissa sökord användes i kombination med ett annat och det är för att stärka studiens reliabilitet genom att ej få fram oönskade resultat. T.ex artiklar om en vanlig medborgare som heter Einar eller Petter.

Jag kunde ej använda mig av samtliga artiklar eftersom de skulle ta för mycket tid så jag valde att använda mig av 20 artiklar från varje sökord vilket resulterar i totalt 240 artiklar. Jag använde mig av mitt datainsamlingsverktyg Retriever. Retrievers mediearkiv är Nordens största digitala nyhetsarkiv ​ som samlar nyheter från tryckta och digitala redaktionella medier samt radio och tv – hela vägen tillbaka till 1980-talet. Utöver redaktionella artiklar hittar du relevant innehåll från utvalda webbplatser, som exempelvis myndigheter och kommuner. I en tid då Google-generationens sök styrs ​ av algoritmer och sökhistorik är artikeldatabaser i allmänhet – och Mediearkivet i synnerhet – viktigare än någonsin. I Mediearkivet får man neutrala resultat och möjlighet till att ta till dig flera perspektiv inom ett ämne. Samtliga artiklar är av redaktionell karaktär och källorna måste ha en en ansvarig utgivare (Retriver, 2020).

15

Jag använde mig av retrievers egna slumpmässiga urval och tog de första 20 resultaten som kom fram först. Jag testade göra samma insamling tre gånger och via en annan dator under mitt test för insamling metodens reliabilitet.

6. Metod

6.1 Kvantitativ innehållsanalys

Efter jag sorterat ut materialet och hittat teman och gestaltningar som används så kommer jag då analysera ett antal artiklar och genom utvalda teorier bilda slutsatser kring hur artiklarna är skrivna (Winther, Jørgensen & Phillips 2002:60). ​

Syftet med min studie var att undersöka hur mediasrepresentation och gestaltning på hiphop har ​ utvecklats och förändrats från år 1990 till 2020 därför valde jag den kvantitativa innehållsanalysen som forskningsmetod. En fördel med just kvantitativa metoder är att de är väldigt användbara om man söker svar på olika innehållsliga kategorier i insamlade material. I detta fall hur många artiklar som är skrivna under utvalda tidsperioder baserat på nyckelord vilket kan ge mig ett svar på vilka olika teman som associeras med hiphop. Denna kvantitativa innehållsanalys kan ge svaret på hur ofta eller hur frekvent något dyker upp i media till exempel vilka teman hiphopen associeras med och om det är en positiv eller en negativ inramning.

Den kvantitativa innehållsanalysen har två komponenter som är tydliga. 1. Innehållsanalysen som kortfattat innebär att utföra en undersökning av någon form utav innehåll, det kan både vara muntligt och skriftligt. 2. Den kvantitativa komponenten. Den innebär att det som man ska undersöka måste baseras på likvärdiga och jämförbara uppgifter på ett större antal inhämtat material så att uppgifterna både kan analyseras samt undersökas med siffror (Hartman, 2004:208-209). ​ I den kommande analysen av det insamlade materialet så kommer jag att använda mig av en datoriserad kodning. Den innebär att jag kommer använda mig av en programvara som kommer att söka igenom texterna. Detta ger mig möjligheten att analysera ett så pass stort antal artiklar som jag har hämtat (Boréus & Bergström, 2018: 58). Jag kommer i detta fall använda mig av ett ​ analysinstrument som är en motsvarighet till ett kodschema men som istället används när man

16

analyserar materialet digitalt. Analysinstrumentet är en ordlista som talar om för datorn vilka ord eller strängar av ord i textmaterialet som ska analyseras. (Boréus & Bergström, 2018: 59).

6.2 Kvalitativ textanalys

Texter och bilder kräver en tolkning. Oavsett hur texten analyseras så måste den tolkas. Själva tolkningen är en mer eller mindre komplex process. Där hur pass komplex den är beror på forskningsproblemet man arbetar med (Boréus & Bergström, 2018: 30). Det finns fyra olika tolkningsstrategier för textanalys men de som är mest relevant för min studie är först den användarorienterade strategin. Här står individers eller grupper av människors betydelse i fokus. De aspekter som studeras här är avsändarens särskilda sociala position, alltså olika språkhandlingar som utförs i vissa genrer från den positionen samt avsändarens normalt språkbruk och hur det fungerar i kontext (Boréus & Bergström, 2018: 30). Avsändaren i detta fall kan vara både hur journalisten har skrivit artikeln men även låttexter från artister. Avsändare kan alltså både vara artister och journalister. I denna tolkning läggs fokuset på betydelsen en text eller en artikel hade när den producerades och inte på när den togs emot (Boréus & Bergström, 2018: 32). Detta kan appliceras på en hiphoptext som är skriven i en förort omgiven av våld. Där bör man ta hänsyn till omständigheterna i omgivningen av där texten producerades. Detta är bra att ha i åtanke eftersom som nämnt tidigare så är journalister i Sverige relativt homogena och bara vet sin egen verklighet där våld, droger och kriminalitet inte är lika förekommande som de är i vissa förorter. Det är som två olika verkligheter som möts. Den andra tolkningsstrategin som är relevant är den mottagarorienterade, syftet med den mottagarorienterade strategin är att förstå vilken betydelse som en text kan ha för sin primära publik. Här kan man ställa frågor om hur olika grupper människor tolkar en viss nyhetsartikel, det kan vara lågutbildade, högutbildade, rika, fattiga, arbetare och så vidare. Olika grupper tolkar vad de hör och läser utifrån tolkningsramar och värderingar. Alltså handlar den mottagarorienterade strategin om andras förståelse och om hur de uppfattar texter (Boréus & Bergström, 2018: 34).

Man kan säga att textanalysen är objektstyrd, hur man går tillväga med analysen beror på de egenskaper som texten i sig har. Det medför att en textanalys kan göras på flera olika sätt. Det ska finnas ett analytiskt intresse i texten. Det analytiska intresset kan vara 1. Uttrycksmässiga aspekter som kan vara förhållandet mellan text och bild på tidningars framsidor. Samt hur text retoriskt används tillsammans med bild eller bara i text. 2. Innehållsmässiga förhållanden. Det kan vara hur kön och etnicitet framställs i texter. Dessa är de två variabler som jag främst kommer

17

applicera på min textanalys (Østbye, Knapskog, helland & Larsen, 2008: 67-71). Vilken sorts text som ska analyseras spelar även stor roll. De texttyper som används i denna studie är främst artiklar och en del är argumenterade. Något som kännetecknar en argumenterande text är att de förekommer logiska förbindelser mellan elementen med ord som därför, om, så och för att (Østbye, Knapskog, Helland & Larsen, 2008: 73). Några andra faktorer man bör ta hänsyn till är kontext, som var och när texten producerades kan placera den i vilket sammanhang den konsumeras, samt hur publiken var/är vid den tidpunkten (Østbye, Knapskog, helland & Larsen, 2008: 75). Tilltal och tematik är också viktiga att få med sig i analysen. Tilltal är att medietexter tilltalar oss olika. Det kan vara att vissa tidningar är seriösare än andra och använder därmed fler högtidliga ordval och inte några skämt. Tematiken är den som bestämmer vad den aktuella texten egentligen handlar om. Det kan till exempel vara skrivet om ett torg men egentligen vara en kritisk text mot de som konstruerade torget (Østbye, Knapskog, helland & Larsen, 2008: 76-77). Detta kommer jag applicera genom att se över hur artikeln är skriven och vilka ordval som författaren eller journalisten använder sig av.

6.3 Metoddisskussion

Jag tyckte att de utvalda metoderna jag använde mig av i denna studie fungerade bra. Jag utförde reliabilitetstest för att försäkra mig om att inte hämta dubbletter av samma artiklar genom min datainsamling. Nackdelen med min kvantitativa metod var att jag ej kunde genomföra ett så pass stort urval som jag först hade tänkt. Vid den första datainsamlingen så hämtade jag 500 artiklar per sökord och skulle analysera dem genom ett digitalt verktyg som heter Voyant. Men det fanns en begränsning på verktyget jag använde mig av för datainsamling. Artiklarna blev låsta och man var tvungen att öppna dem manuellt för att få tillgång till fulltext vilket omöjliggjorde mitt ursprungliga urval på 500 artiklar per sökord. Jag löste detta genom att minska urvalet till 20 artiklar per sökord som jag istället gick igenom manuellt genom ett kodschema som finns bifogat i bilagorna.

En vetenskaplig studie måste uppfylla krav för validitet och reliabilitet. Dessa två termer innebär kortfattat att reliabiliteten syftar på hur pålitlig en uppsats är medans validiteten syftar på hur giltig den är. För att uppnå kraven för reliabilitet så ska jag kunna göra samma datainsamling flera gånger och även andra ska kunna göra dessa insamlingar och få samma resultat. Validitet är om hur väl datainsamlingen representerar verkligheten. Alltså hur korrekt datainsamlingen är. Ett exempel på något som kan gå fel i insamlingen är mänskliga egenskaper för människan är i sig begränsad (Hartman, 2004: 146).

18

Min studie baserades på en datainsamling som sorterade artiklar efter relevans i ett slumpmässigt verktyg och eftersom jag eller andra skulle kunna göra samma insamling igenom genom användandet av samma sökord och ändå få fram samma urval så anser jag att artikeln har reliabilitet. Själva insamlingen fick fram data som jag kunde använda mig av i min studie och även senare i mitt resultat vilket gör att studien även har validitet. Jag valde ut sökorden genom personliga erfarenheter i kombination med topplistor. Detta innebär att mina egna personliga tankar påverkade resultatet och analysen till en viss grad vilket gör att resultatet av analysen kan ses som relativistisk eftersom den påverkats av mina egna erfarenheter (Hartman, 2004: 189). Det jag gjorde för motverka detta var att välja ut artister som var högt upp i topplistorna så att jag ej enbart gick på mina egna erfarenheter vilket förstärkte validiteten av denna studie.

6.4 Tillämpning av metod

Jag valde att avgränsa min undersökning till tidningarna Aftonbladet, Expressen och Dagens nyheter Den avgränsningen gjorde jag främst för att det är stora och rikstäckande nyhetskällor. Anledningen att jag ej valde ut SvD var att det ej fanns lika många artiklar att hämta baserat på mina sökord i datainsamlings programmet jag använde mig av. Jag valde även ut följande nyckelord som jag använde i mitt sökande: Hiphop, Rap, Einar, Latin Kings, Z.E

När jag valde ut nyckelorden jag skulle använda så var popularitet i form av mest spelningar och topplistor den främsta anledningen, eftersom studien har ett större tidsspann så använde jag mig av generella termer som “hiphop” och “rap”. Jag använde mig även av mer tidsbestämda sökord som är mer specifika för tidsperioder, t.ex “TLK” och Latin kings som främst är 90-tal, Petter som främst är 2000-2010, Einar och Z.E som är den senare halvan av 2010-2020. Artisterna som blev utvalda som sökord hämtades från topplistor från dess relevanta årtal (Sverigetopplistan:2019).

7. Kvantitativ Analys

Under detta kapitel kommer jag genom grafer visa på hur mina sökord gestaltas samt vad de innehåller för teman. Under varje utvalt sökord så kommer ett citat från någon av de inhämtade artiklarna även att vara med.

19

Graferna kommer att börja från tidsperioden 1990-2000 och innehålla samtliga sökord och sedan gå vidare till nästa insamlingsperiod. Det kommer börja med sökordet hiphop sedan rap och sist den valda artisten från tidsperioden. Under den tidsperioden som ligger närmast i tiden kommer det att finnas med två artister istället för en. Anledningen till att de blev två artister är för en närmare jämförelse som ligger oss nära i tiden på två liknande artister men av olik etnicitet.

Figur 1. Hiphop 1990-2000 Gestaltning

“Samtidigt som du läser det här pågår ett hiphop-krig i USA.” Är ett exempel från en av de analyserade artiklarna i detta segment. I detta segment syns det tydligt att Expressen är överrepresenterade i alla kategorier. Morgontidningen syns enbart på den neutrala variabeln. Den övergripande gestaltningen på sökordet hiphop i den första tidsperioden är positiv.

20

Figur 2. Hiphop 1990-2000 Tema

Temat under denna period ligger tungt på enbart musiken med undantag från ett fåtal artiklar som handlar om vardagliga aktiviteter. Såsom speciella områden eller skvaller. Här förekom inga artiklar om kriminalitet och missbruk. Jämför man med figur 1. så ser vi att de flesta positiva artiklarna handlar om musiken medans den enstaka negativa artikeln handlade om vardag.

21

Figur 3. Rap 1990-2000 Gestaltning

Vid sökordet rap så var förekomsten mer negativ än den var vid sökordet hiphop. Ett stycke från en artikel i Dagens Nyheter om Rap lyder “EN HIPHOPKONSERT brukar sällan bjuda särskilda överraskningar. Musiken ligger till största delen på band, förutom mixarens lilla podium har” Nils Hansson, Dagens Nyheter 1994. Här förekom det inte mycket positivitet utan neutral och negativ gestaltning var starkast. Övergripande så gestaltades söktermen rap mellan 1990-2000 som negativ.

22

Figur 4. Rap 1990-2000 Tema

Det övergripande temat för Rap 1990-2000 var även musik, men här ser man till skillnad från sökordet “hiphop” att kriminalitet och missbruk förekommer. De negativt gestaltade artiklarna som ses i Figur 3. är sammankopplade med kriminalitet och missbruk.

23

Figur 5. Latin Kings 1990-2000 Gestaltning

Ett utdrag ur en artikel från denna sökterm lyder “Från pris till ris. Ena dagen Grammis, nästa dag böter”. Denna sökterm är till skillnad från de tidigare inte lika generell utan har mer fokus på en artist eller grupp. Här förekommer det flertalet recensioner och notiser om konserter och album vilket gör att den neutrala stapeln är stor.

24

Figur 6. Latin Kings 1990-2000 Tema

Här är också Musik det främsta temat som skrivs om men flera av artiklarna som är skrivna om musik tar upp tidigare brott och kriminalitet och även i vissa fall missbruk.

25

Figur 1. Hiphop 2000-2010 Gestaltning

Här var det främst en positiv gestaltning av sökordet, men även den neutrala och negativa stapeln är höga vilket innebär att denna sökperiod för detta sökord inte var dominerat av en specifik gestaltning. En artikel som stack ut för mig var artiklen “Yo! Britney Spears har sålt över 30 miljoner skivor sedan debuten, och förväntningarna är höga på tredje albumet som släpps i höst. Enligt uppgifter till Expressen har hon en ny, tuffare musikstil, med inslag av hiphop och RnB”- Expressen. 2001 är ett stycke av en av de utvalda artiklarna från denna sökperiod. Här ser vi mer positivt än vi sett tidigare och negativt är den minsta stapeln. Det är fortfarande mycket neutralt där notiser och recensioner fortfarande väger in.

26

Figur 2. Hiphop 2000-2010 Tema

Här är återigen musik det dominerande temat som det skrivs om.

Figur 3. Rap 2000-2010 Gestaltning

“En rap-grupp från Skåne åtalas för förargelseväckande beteende” Expressen 2007

27

Här framkommer det ett starkt genomgående negativt tema för artiklarna under denna sökterm. Det syns tydligt att den negativa stapeln är störst och att det bara finns en gnutta positivitet från två dagar medier.

Figur 4. Rap 2000-2010 Tema

Här framkommer det tydligt att rap som term främst associeras med termen kriminalitet. Samtliga utvalda nyhetsmedier skrev om kriminalitet. Artiklar där musik var det främsta temat blev mindre.

28

Figur 5. Petter+Hiphop 2000-2010 Gestaltning

“Svenska hiphop-stjärnor kommer och går, endast Petter tycks bestå.”- Expressen 2008. Här framkommer inget negativt alls. Det mesta är positiva recensioner och artiklar om Petters musik. Här hamnade Dagens Nyheter blev ej utvald genom sortering baserat på relevans inom denna sökterm.

29

Figur 6. Petter+Hiphop 2000-2010 Tema

Här framkommer det även att majoriteten av artiklar skrivna om Petter handlar om musik med visst fokus på vardag. Det om vardag är även skrivet med en positiv gestaltning.

30

Figur 1. Hiphop 2010-2020 Gestaltning

Här var den övergripande gestaltningen negativ följt av positiv. En artikel under denna period var “Skattepengar ska inte gå till hiphop som är ”vålds- och drogromantiserande”. Det är ett av förslagen på Sverigedemokraternas kommun- och landstingskonferens i helgen.” I insamlingen från tidsperioden närmast oss i tiden så ser vi den största negativa stapeln hittills under söktermen hiphop.

31

Figur 2. Hiphop 2010-2020 Tema

Det övergripande temat här är kriminalitet och vardag. Flertalet artiklar är skrivna om hiphopens påverkan på vardag och hur låttexter förskönar bilden av kriminalitet och våld

32

Figur 3. Rap 2010-2020 Gestaltning

Söktermen rap var mindre negativ än hiphop under denna sökperiod vilket var tvärtemot hur det var under den första tidsperioden där hiphop var det positiva och rap de negativa. En artikel av intresse här var “Polisen börjar få allt svårare att hävda att den inte har några större problem med hiphop Senaste beviset är gårdagens hovrättsdom mot rapartisten”- Aftonbladet 2019.

33

Figur 4. Rap 2010-2020 Tema

Här var temat musik starkast med en stor marginal från de andra variablerna. Termen vardags skrevs det sällan om utan fokuset låg främst på musiken och låt texters innehåll.

34

Figur 5. Einar+Hiphop 2010-2020 Gestaltning

“Einár har stått för 2019 års stora genombrott.”- Expressen 2019 Under Einár så står det inget negativt, utan majoriteten av artiklarna är neutrala och skrivna om hans musik. Det finns även positiva artiklar om Einar från samtliga dagsmedier.

35

Figur 6. Einar+Hiphop 2010-2020 Tema

Som grafen visar så är det mesta skrivet om Einárs musik vilket även var positivt. Inte en enda negativt gestaltad artikel var skrivet om denna artist från mitt urval.

36

Figur 7. Z.E 2010-2020 Gestaltning

Här ser man tydligt att det inte finns någon artikel alls som är skrivet med positiv gestaltning. Majoriteten är skrivna med negativ gestaltning där de tas upp brott, våld, tidigare domar och innehåll i låttexter. En artikel med intressant rubrik från denna period är “Jozef, Z.E, skrev sitt första album i fängelse - men har tröttnat på gangsterstämpeln”- Aftonbladet 2019.

37

Figur 8. Z.E 2010-2020 Tema

Temat för Z.E är främst kriminalitet där musiken hamnar i bakgrunden. Fokuset ligger som sagt på annat än musiken.

7.1 Analys 1990-2020

Under den första tidsperioden var hiphop fortfarande relativt nytt, det var här nyhetsmedia började prima allmänheten om vad hiphop och resterande sökord från den perioden var för något och vad de kunde associeras med för teman. Hiphop som genre fick inte mycket kritik alls utan sågs övergripande som något positivt och associerades med musik, inget tema om kriminalitet eller missbruk framgick. När jag under samma tidsperiod gick över till sökordet rap så ändrades gestaltningen något och den negativa stapeln växte, här förekom både temat missbruk och kriminalitet. I jämförelse med nästa tidsperiod så gestaltades hiphop 2000-2010 liknande som rap 1990-2000, hiphop var inte längre något som gestaltades positivt utan här förekom teman som kriminalitet och missbruk både under rap och hiphop. Det som varierade och särskilde sig från genren var artisten i denna sökperiod, artisten i denna genre som till stor del gestaltas negativt hade inte en enda negativ artikel om honom. Detta var artisten Petter som enbart associerades med temat musik och vardag, samma teman som hiphop associerades med i den första tidsperioden. Detta går att likna med den tidsperioden närmst i tiden 2010-2020 där

38

artisten Einar även enbart hade positiva och neutrala gestaltade artiklar om sig. Under denna tidsperiod så gestaltades hiphop och rap som något övergripande negativt. Här ser vi ett samband mellan två artister som i en genre som ofta gestaltas negativ ändå förblir positivt gestaltade. Den sista artisten i denna undersökning är artisten Z.E som inte hade någon positivt gestaltad artikel om sig. Detta återspeglar gestaltningsteorin att media målar upp en ensidig bild som inte omfattar hela verkligheten utan tidningen gestaltade enbart Z.E som något negativt. Här är det media som sätter agendan. Enligt Shehata så bildar människor inga riktiga tankar om något som ej syns i media och när något syns i media baseras tankarna på hur det gestaltas. När en artist i detta fall Z.E gestaltas negativt så bildas de tankar hos läsarna/tittarna att han är en artist som håller på med dåliga grejer (Shehata, 2012: 320-323). Genom tabellerna så kan vi även tydligt se att hiphopens gestaltning i media varierar kraftigt beroende vilket av sökorden jag använde. Hiphop varierade gällande negativa, positiva och neutrala artiklar medans vissa artister gestaltades helt olika. Petter gestaltades enbart positivt, mer positivt än genren hiphop och Z.E gestaltades enbart negativt (Ibid). Från mina tabeller här så liknar det resultatet från Melgar & Olander (2010) att hiphop gestaltas som något negativt med vissa undantag som i deras studie där artisterna Petter och Movits gestaltades positivt. I tabellerna i min studie ser man Petter och Einars gestaltning, hur positiv den är till skillnad från Z.E och Latin Kings gestaltning. Denna stora skillnad mellan artister går att jämföra med resultatet av studien “Jag vakna upp och va Suedi” där det visade att samhällshierarkier där etnicitet ​ och hudfärg spelar roll i hur man blir bemött både till vardags och i media. Det skulle förklara varför olika artister gestaltas olika även fast de är aktiva inom samma genre.

Att artiklar är gestaltade på detta sätt betyder inte att de måste vara såhär i verkligheten, nyheternas ​ bild av verkligheten aldrig är densamma som den del av verkligheten som nyheterna handlar om. Medierna beskriver alltså inte verkligheten som den är utan medierna rekonstruerar och gestaltar den. Med det menas att verkligheten i sig är obegränsad medan mediernas format är begränsat. Och just denna begränsning gör att media gestaltar den kortfattat med övergripande teman som en vanlig läsare enkelt kan förstå och få en bild av. Genom gestaltning så blir vi primade till att se något på ett visst sätt, ett exempel är om vi ofta ser folkgrupper som porträtteras negativt i media så kommer vi ihåg den negativa gestaltningen nästa gång vi ser den folkgruppen i andra sammanhang, detta exempel går att använda på artister inom hiphop också (Iyengar & Kinder, 1987: 63).

Journalisterna har en tydlig roll i rapporteringen av hiphop över tid, det var genom media allmänheten blev informerad om den nya genren när den först kom till Sverige i slutet av 80-talet och har sen dess rapporterat och skrivit artiklar om genren. Vi ser utvecklingen hiphop har haft under sin tid i Sverige i

39

tabellerna där man övergripande kan se att hiphop är idag mer negativt gestaltat än när genren var ny. Resultatet i Melgar & Olanders studie visade på att hiphopen då (2010) hade en negativ klang och den negativa klangen finns kvar idag 10 år senare. Hart (2009) med sin studie The cultural industry fick som resultat att kulturindustrin ligger bakom den ​ ​ negativa gestaltning som hiphop har fått i USA, och då kommer frågan vem som ligger bakom gestaltningen? I Harts fall så var det kulturindustrin och det kan man även se i Sverige om vi blickar tillbaka till min inledning. Där togs exemplet med Malou von Sivers där hon i sitt program intervjuade ​ ​ två artister som var aktiva inom hiphop men gestaltades helt olika, där ena fick beröm medans den andra fick kritik. Malou är en aktiv figur i svensk media och man skulle kunna säga att hon är en tastemaker (Lule, 2012). När Malou gestaltar en artist negativt och pratar om teman som kriminalitet ​ och droger så får hennes publik en negativ bild av både artisten och av genren.

Slutligen så kontrollerar media vår dagordning, de väljer ut vilken del av verkligheten som vi ska få se och det vi inte ser vet vi lite om, så när media väljer att gestalta genren hiphop och dess utövare annorlunda baserat på etnicitet så primar det medborgare att tänka negativt på vissa artister inom hiphop. Samt direkt koppla hiphop till något som är negativt (Strömbäck, 2012: 271).

8. Kvalitativ textanalys

Under detta kapitel kommer det finnas tre artiklar som analyseras, en från varje tidsperiod. Detta urval baseras på att få med både artiklar som ligger nära i tiden och artiklar som ligger längre bak i tiden och se olikheter och likheter mellan artiklarna och genom det se om de skett någon utveckling inom hur artiklar skrivs om hiphop.

8.1 Dagens nyheter. Hip hop. Inte bara sprej och rap. Fredrik Söderling

Denna artikel är skriven 23 april 1995, den börjar rätt hårt med “Det börjar med en sprejburk och grymme Tim Dog på Freestylen. Det fortsätter med röka och syror och nattliga räder, små intjack, skinnskallar som måste sättas på plats. Vapen och statusprylar som kräver mer pengar. Nu ligger rånöverfall och tyngre våld inte långt borta. Så vill vi gärna tro att förortsungarna har det, vi som bor i den bästa av världar”. Det sätter genast temat på artikeln att författaren inte håller med om de stereotyper som associeras med hiphop såsom våld och droger.

40

I följande stycke skrivs “Maktlöshet, våld och droger finns överallt, också i Bergsjön, Lövgärdet, Rosengård eller Rinkeby. Men att kasta skulden på hiphopkulturen är att göra det lätt för sig.” Här återkommer temat att det inte är hiphopkulturen som är att beskylla för diverse brott. Senare i artikeln tas det även upp om våld samt segregation i samband med kultur. Det nämns att innan breakdance, graffiti och hiphop så hade ungdomar i förorten inga direkta förebilder som var lika de själva. Tarik en svensk med invandrarbakgrund som har en egyptisk pappa och en svensk mamma sa i artikeln “När jag var 13 år kom filmerna ”Breakdance the Movie” och “Beat Street hit. Jag och mina kompisar blev helt sålda. De i filmen såg ju ut som vi, vi identifierade oss totalt. Förut hade målet varit att vara svensk, att bli fotbollsspelare eller hockeystjärna”- Tarik

Resultatet i studien Vinden har vänt visar på att hiphop hade en negativ klang och att den svenska dagspressen inte speglar hiphop rättvist. Hiphop som genre associeras med droger och kriminalitet. I början av denna artikel så skrevs de om “röka” och “nattraider”.

Studien “The cultural industry, hip hop music and the white perspective” visar också på skillnaden mellan etniciteter och hur normen ser ut för vita. Denna studie har fokuset på USA men liknelser kan dras till Sverige om en främmande kultur som den normala svensken kanske höjer ett ögonbryn åt som i detta fallet med just hiphop som då associerades med sprej och rap. Rap är en annan term för hiphop men rap fick mer negativ gestaltning än hiphop under tidsperioden som denna artikel skrevs i vilket innebär att dagsmedia primade rap till något negativt till den allmänna massan. Det innebär att när vanliga medborgare läser något om rap så tänker de på tidigare artiklar som även de hade negativ gestaltning och tänker då att rap måste vara något dåligt.

Denna artikel publicerades som sagt i Dagens Nyheter som är en rikstäckande morgontidning den 23 april 1995. I det stadiet var hiphop fortfarande något nytt så artikelns kontext är en form av debattartikel i ett samhälle med delade åsikter om ämnet. Det fanns en “vi mot dom mentalitet” som beskrivs i artikeln.

8.2 Aftonbladet. Artisten Z.E slår tillbaka mot gangsterstämpeln. Adam Westin

Artikeln är skriven i Aftonbladet 5 maj 2019 av Adam Westin. Tidigt i intervjun så säger Z.E “Vapen hit och dit. Varför är det enda ni fokuserar på ett vapen? En falsk pistol, en plastpistol. Var det det

41

enda ni catchade upp av allt det här. Det finns viktigare innebörd i min musik än vad som sker i videon”- Z.E. Denna artikel är mer en respons från Z.E på en tidigare artikel från Expressen där de mer generellt skrivs om hiphop i Sverige och dess utövare. Z.E nämns i flertalet stycken i den artikeln bland annat att Z.E “åker båt och poserar med vapen”, samt att han nu står inför rätta för en olovlig körning. Westin ställer bra och tydliga frågor till Z.E ett exempel är frågan “Så vad var det med artikeln du reagerade på?” Det är en öppen fråga så han försöker ej att vinkla sina frågor vilket ger bilden av att Westin verkligen vill höra Z.Es version av händelsen. Det är inte så att han försöker fälla honom eller ställa han mot väggen för saker han tidigare har gjort eller rappar om. Z.Es svar på frågan var “Jag tycker de målar upp fel bild av mig helt enkelt. Det ser ut som att jag fortfarande är brottsaktiv och sådär. Nej, jag håller på med musik”. Att Z.E måste försvara sig för det han gör i sina musikvideos tyder bara på hur primade vi har blivit gällande just hiphop, om någon i en Rockvideo eller en popvideo till exempel skulle ha en pistol eller en raket av något slag så är jag tveksam att de skulle få en lika stor effekt. Sen så ser vi även skillnad mellan hur olika artister inom samma genre gestaltas i dagsmedia, exempel på det ser vi i den tidigare studien Jag vakna upp och va suedi av Vesna Bursac. I den studien visades att personlig identitet är baserat på hur omgivningen ser en samt om utanförskap. Resultatet i studien visade att faktorer som etnicitet, hudfärg, kultur, klass och språk spelar stor i hur man gestaltas i media, eftersom media gestaltar olika beroende på dessa faktorer så är det inte så konstigt att vissa artister inom hiphop gestaltas negativt med teman som kriminalitet och droger medans andra gestaltas positivt även fast deras låttexter är väldigt lika varandra.

8.3 Aftonbladet “Jag kan inte sjunga en ton” Wennman möter Petter. Peter Wenman

Denna artikel är skriven 2000 så i början av min andra tidsperiod och den börjar med en ingress som lyder “Häng på nu, farfar, så kör vi en grundkurs i hiphop. Bli inte rädd när du ser den hårde rapparen på bilden här. Han slår inte ner pensionärer. Han knarkar inte. Han är inte dum i huvudet. Han heter Petter. Det är många unga i det här landet som tagit honom till sina hjärtan. Han vill att även du försöker förstå hans budskap”. Artikeln börjar tydlig med en typisk stereotyp för hiphop som redan då var primat som något negativt, det är inte sannolikt att en artikel skulle börja med “Bli inte rädd”. Här särskiljer även journalisten ur Petter ur sammanhanget hiphop, tolkningen är att utövare av hiphop slår ner pensionärer, knarkar och är dumma i huvudet men att Petter inte är som de. I studien “Jag vakna upp och va suedi” så blev resultatet att man gestaltas olika i media baserat på etnicitet och hudfärg, i detta exempel var artisten vit och då började hela artikeln med att särskilja

42

artisten från Genren medans i andra exempel som det med Z.E så var han tvungen att tvätta bort genren från han själv. Det är en rak motsats mellan hur dessa två artister gestaltades i media. Det går även att likna på representation att journalisten ger ut en tolkning på vilken bild artisten Petter har, här framgår det att han är ansvarsfull och laglydig. Senare i artikeln framkommer det även att Petter anser att hiphop har fått en negativ klang som den ej förtjänar. Petter tar upp som exempel ABBA-medlemmen Björn Ulvaeus som säger att hiphop inte är musikaliskt och att alla kan göra det. Sedan kommer det lite kommentarer om hur Petter klär sig, beskrivningar som “för stora byxor, gigantiska jeans, ryggsäck och en stickad mössa”.

9. Slutdiskussion

Övergripande fick vi se i den kvantitativa analysen att gestaltningen kring hiphop har förändrats mellan de utvalda tidsperioderna. Mellan tidsperioden 1990-2000 så associerades termen hiphop främst med positivitet och musik, några bidragande faktorer till det kan ses som att det var något nytt som kommit som den större publiken och journalisterna inte tidigare visste så mycket om. Söktermen rap däremot blev mer associerat med kriminalitet och våld. En orsak till förändringen mellan Rap och hiphop kan vara att ordet “rap” enklare associeras med “gangsterrap” vilket är genre som fått stor kritik just för sitt våldsamma textinnehåll. Liknande var det med den första artisten jag analyserade, Latin Kings. Det främsta fokuset låg på musiken med ett visst fokus på vardag och kriminalitet. I helhet så var perioden 1990-2000 rätt neutral och positiv gällande samtliga söktermer.

Den andra tidsperioden från 2000-2010 började se annorlunda ut redan i första söktermen. Hiphop associerades nu med mer negativ gestaltning än tidigare samt teman såsom kriminalitet och missbruk. Rap blev ännu tydligare gestaltat negativt och associeras främst med temat kriminalitet. Det var fler artiklar skrivna om kriminalitet inom rap än det var om musik vilket säger en hel del när rap är en underkategori till en musikgenre. När vi kommer till artisten som jag använde som sökord denna period “Petter” så stämde inte gestaltningen överens med de andra två sökorden. Här fanns det ingen artikel med negativ gestaltning samt så var det genomgående temat musik i samtliga artiklar.

Under den sista tidsperioden och den närmast i tiden 2010-2020 så var resultatet från den första analysen på sökordet hiphop mer negativ än den tidigare tidsperioden. De flesta artiklarnas teman var vardag och kriminalitet med musik på tredje plats. Rap hade förändrats till den söktermen som främst associeras med musik. Under denna sökperiod valde jag att analysera två artister. Bägge artisterna gör musik inom samma genre och med samma våldsamma innehåll i texterna. Den första artisten är Einar

43

som är vit, den andra är Z.E med invandrarbakgrund. Einar hade inte en enda negativ gestaltning om sig medan Z.E inte hade något positiv. Det stod i tidningar “Einár har stått för 2019 års stora ​ genombrott.”- Expressen 2019 medan det om Z.E stod “Jozef, Z.E, skrev sitt första album i fängelse - men har tröttnat på gangsterstämpeln” som direkt kopplar samma Z.E med kriminalitet. Resultatet av den kvantitativa analysen är att det har skett en utveckling inom medier som innebär att det skrivs fler och fler negativa artiklar om hiphop och rap i en helhet. Eftersom medierna jag valde ut för denna studie är privata och kommersiella så tog jag i hänsyn till kommersialiseringen som kortfattat innebär att tidningen vill få läsare och får det genom att skriva om saker som allmänheten finner intressant och läsvärt. Jag såg under datainsamlingen att majoriteten av artiklar hade en slagkraftig rubrik t.ex “Skattepengar ska inte gå till hiphop som är ”vålds- och drogromantiserande” och “Från pris till ris. Ena dagen Grammis, nästa dag böter” dessa två var ​ typiska rubriker för utvalda artister med invandrarbakgrund. “Svenska hiphop-stjärnor kommer och går, endast Petter tycks bestå.” och “Einár har stått för 2019 års stora genombrott.” Är två rubriker ​ som är skrivna om utvalda artister utan invandrarbakgrund. Skillnaden mellan dessa artister är deras etnicitet, de gör samma typ av musik med samma typ av innehåll under samma genre.

Under den kvantitativa analysen som utfördes på tre artiklar jag tre artiklar en från 1990-2000, en från 2000-2010 och den sista 2010-2020. Den första artikeln var publicerad i Dagens nyheter 1995 och det jag direkt märkte med den var rubriken “Hiphop. Inte bara sprej och rap”. Rubriken tydde på att hiphop är mer än vad stereotyperna först antydde till. Den andra artikeln som valdes ut är från Aftonbladet 2019 och handlar om att artisten Z.E slår tillbaka mot sin “gangsterstämpel”. I denna artikel berättar Z.E att han är less på att bli behandlad som om han vore kriminell, han erkänner att han rappar om droger och våld men han hävdar att allt det är bakom sig och han nu enbart sysslar med musik. Detta är också ett exempel på gangsterstämpeln som Z.E har fått i dagsmedia.

Dessa tre artiklar har både liknelser samtidigt som de skiljer sig väldigt mycket. Hiphop som genre under 90-talet fick främst kritik för dess innehåll och för skadegörelse såsom graffiti medan nu hiphopen associeras med grövre brott som mord och andra former av kriminalitet. Denna utveckling som började på 90-talet när hiphopen först kom till Sverige har växt och i takt med att den växte så har den fått mer och mer uppmärksamhet, hiphop har nu nått ut till allt fler människor i sverige och därför har fler bildat uppfattningar kring hiphop. Uppfattningarna som bildas och som har förändrats sedan 90-talet tills idag ligger främst media bakom, att hiphopen har tagit upp på dagordningen kan ses som både något positivt och negativt och varierar från artikel till artikel. Hiphop har nu fått en sån stor uppmärksamhet i media vilket kan ses på antalet artiklar från datainsamlingen i kapitel 7. Till dagordningen så tillkommer priming vilket är hur människor tolkar och reagerar på det

44

de ser i media. Så nu när media porträtterar hiphop som något kriminellt och något som handlar om droger så riskerar det att göra den allmänna uppfattningen om hiphop till något negativt.

Utövarna av hiphop hävdar istället för att försköna kriminalitet att de representerar sin verklighet genom sina texter. Det är något som inte har förändrats från 90-talet tills idag. Dogge från Latin kings tackade förorten i ett tacktal, Z.E säger i intervjuer att det han rappar om är de som upplevs dagligen i hans vardag. Att rikta kritik mot hiphop som representerar förorten borde snarare riktas mot ett större problem. Om riktning inom hiphop går emot tyngre kriminalitet och råare låttexter så är nog vardagen i förorterna även råare idag än de tidigare var. Jag har inte fått fram något svar till denna utveckling kring “råhet” eller vad som låg bakom den. Den enda skillnaden som jag märkbart kunde se genom min kvantitativa analys var att artister med invandrarbakgrund fick mer kritik i media och blev på en högre grad associerad med våld. Ett förslag till framtida forskning skulle vara att ta reda på varför medias porträttering av hiphop ser ut som den gör. Men det var inte heller mitt syfte att ta reda på förändringar i samhället och mer specifikt i förorten.

Både den kvantitativa och kvalitativa studien visade på liknande punkter, att artister har annan gestaltning baserat på etnicitet. I den kvantitativa studien så såg vi att artister med utländsk bakgrund gestaltades negativt medans artister med svensk bakgrund knappt hade några artiklar alls med negativ gestaltning. Artisterna var Z.E med utländsk bakgrund som gestaltades negativt och association med temat kriminalitet och Einar som gestaltades positivt med temat musik. Slutsatsen är att nyhetsmedia primar artiklar i dagspress så att hiphop mer och mer associeras med andra teman än musik, när det skrivs negativt gestaltade artiklar om hiphop som innehåller våld och kriminalitet så ger det ut en negativ klang till allmänheten så de själva bildar uppfattningen att hiphop är en del av våldet.

9.1 Slutkommentar

Det som jag fick fram med denna uppsats var att hiphop i Sverige har sett en utveckling, det började lite mer oskyldigt än hur det slutade idag, det varierar även kraftigt mellan artiklar på hur hiphop som genre porträtteras. När jag översiktligt såg förändringen under min datainsamling så märkte jag att fokuset gled bort från musiken och det förstärktes även i artikeln där artisten Z.E berättade att han var less på sin “gangsterstämpel”. Med det sagt så är det media som sätter dagordningen och vad som ska skrivas om och vi medborgare läser och klickar på nyheter om kriminalitet och våld, det väcker en reaktion oss hos. Men att lägga skulden på hiphop och dess utövare som Malou gjorde i sitt program efter tio är inte en lösning på problemet. Det är förmodligen inte så att drogkriminalitet och våld

45

skulle helt försvinna bara om de skulle sluta göras musik om det, musiken enligt Z.E och Fredrik Söderling så förmedlar bara musiken förortens verklighet. Att artister presenteras olika beroende på etnicitet sker alltså på regelbunden basis, man kan ej säga att de är olika enskilda händelser när de sker i så här pass stor utsträckning.

Jag kunde ej få fram något direkt resultat på om det stämmer att hiphopen ligger bakom dessa problem i samhället eftersom det ej var denna studies syfte att ta reda på det. Men det skulle vara intressant att ta reda på i framtida forskning.

9.2 Förslag till framtida forskning

Vidare forskning på denna studie skulle kunna vara att genom intervjuer ställa frågor till journalister om hur de går tillväga med sin nyhetsvärdering, om hur de själva tänker att de väljer ut vad som ska skrivas om samt vilka bakomliggande faktorer som finns när de väljer gestaltning och teman på sina artiklar. Vad spelar in när beslutet att skriva om kriminalitet inom kategorin rap? Var går gränsen för när en artikel enbart ska handla om musik gentemot kriminalitet eller missbruk. En annan vinkel man skulle kunna ta är att undersöka hur samhället har utvecklats med fokus på förorter, sen spegla det med hiphop och hur hiphop används för att representera verkligheten i förorten. Med en sådan undersökning skulle man kunna gå till botten om hiphop “förskönar” kriminaliteten eller om kriminaliteten som redan existerar bara representeras inom hiphop.

Källförteckning Digitala källor (https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/Opgjpw/artisten-ze-slar-tillbaka-mot-gangsterstampe ​ ln Hämtad 2020-01-22. Publicerad 5 maj 2019, Adam Westin ​

46

https://arbetet.se/2019/03/12/svensk-gangsterrap-en-kriminell-framgangssaga/ Hassan Ramic, ​ 2019. Hämtad 2020-01-23, Publicerad 12 mars 2019 https://www.dagensanalys.se/2016/08/svenska-internetlistan-sveriges-storsta-tidningar-pa-natet/ Hämtad 2020-01-23, Publicerat 2016, Mikael Karlsson https://www.di.se/ledare/polisen-morkar-kriminalitet-i-utsatta-fororter/ Hämtad 2020-01-23, ​ Publicerad 3 juni 2019, Lotta Engzell-Larsson. https://www.elle.se/topplista-mest-streamade-latarna-och-artisterna-2019/ Hämtad 2020-01-22. Publicerad 3 December 2019, Nina Nyström https://genius.com/Alex-ceesay-haromkring-lyrics Hämtad 2020-01-22, Genius ​ https://genius.com/Ze-74-bars-lyrics Hämtad 2020-03-10, Genius ​ https://genius.com/Einar-nr-1-lyrics Hämtad 2020-03-10, Genius ​ https://www.kingsizemag.se/musik/spotify-avslojar-2019-ars-mest-spelade-artister-och-latar/ Hämtad 2020-02-27. Kingsizemag, Anastasia Baranoivskaia. Publicerat Tisdag 3 December ​ ​ ​ 2019 http://luger.se/neneh-cherry Hämtad 2020-03-02. Luger, Luger är en av Nordens ledande ​ ​ bokningsagenturer och konsert- samt festivalarrangör. https://www.retriever.se/product/mediearkivet/ Hämtad 2020-09-09. Retriver ​ https://www.sverigetopplistan.se/ Hämtad 2020-02-08. Sverigetopplistan, topplista singlar per år ​ från 1992-2019. https://smhof.se/hall-of-fame/the-latin-kings/ Hämtad 2020-01-22. Swedish Music Hall of Fame, ​ Publicerad 2014. https://www.svt.se/kultur/sa-tog-hiphop-om-droger-och-kriminalitet-over-topplistorna Hämtad 2020-01-22. Sveriges Television, Simon Sarnecki Publicerad 16 januari 2020 kl 12:35 ​ ​

47

http://www.wonlove.se/svensk-hiphop.html# Hämtad 2020-03-03. Wonlove ​ https://www.youtube.com/watch?v=HPTAxFgQzFE Hämtad 2020-02-03. Z.E Official, ​ Publicerad 17 februari 2018. https://www.tv4.se/efter-tio Hämtad 2020-02-26, TV4, Malou efter tio ​ https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=7363600 Hämtad ​ 2020-02-26, Publicerat 9 December 2019, Kajsa Lundin.

Tryckta källor

“Jag kan inte sjunga en ton, Wennman möter Petter av Peter Wennman. Aftonbladet 2000-02-14.

“Jag vakna upp och va Suedi” En studie om identitet och grupptillhörighet i svensk hiphop av Vesna Bursac, 2018

Jack Lule, 2012 .Understanding Media and Culture: An Introduction to Mass Communication

Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. 2., [utök. och ​ ​ kompletterade] uppl. Lund: Studentlitteratur. Kapitel: Rättfärdigande genom teoretiskt resonemang, Jan Hartman. Hermeneutik och sanning, Jan Hartman. Kvantitativ metod, Jan Hartman.

Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.) (2012). Medierna och demokratin. 2. uppl. Lund: ​ ​ Studentlitteratur. Kapitel: Medierna och makten över publiken, Adam Shehata. Journalistiken och Politiken, Jesper Strömbäck.

Iyengar, Shanto & Kinder, Donald R. (1987). News that matters: television and American ​ opinion. Chicago: Univ. of Chicago Press sidor ​

48

Hall, Stuart, Evans, Jessica & Nixon, Sean (red.) (2013). Representation. 2. ed. : SAGE. ​ ​ Kapitel: Representation meaning and language, Stuart Hall. Making meaning, representing things, Stuart hall.

“THE CULTURE INDUSTRY, HIP HOP MUSIC AND THE WHITE PERSPECTIVE: HOW ONE-DIMENSIONAL REPRESENTATION OF HIP HOP MUSIC HAS INFLUENCED WHITE RACIAL ATTITUDES av Walter Edward Hart, 2009

”Vinden har vänt” En uppsats som ger lektioner / förklarar funktioner/ för personer som missat poängen/ dissat hela svängen Författad av Emilia Melgar och Kristina Olander, 2010

Datainsamling rå

1990-2000

Rap

“EN HIPHOPKONSERT brukar sällan bjuda särskilda överraskningar. Musiken ligger till största delen på band, förutom mixarens lilla podium har” Nils Hansson, dagens nyheter 1994.

2000-2010

49

Hiphop

"Jag har alltid gillat hiphop, men det är inte förrän nu jag känt att jag vill göra en sådan skiva", säger ”.2000

“Yo! Britney Spears har sålt över 30 miljoner skivor sedan debuten, och förväntningarna är höga på tredje albumet som släpps i höst. Enligt uppgifter till Expressen har hon en ny, tuffare musikstil, med inslag av hIphop och r"n"b”- Expressen. 2001 https://app.Retriever-info.com/go-article/050910200107182888116/null/archive/search?md5=4c0f4faf 0273c5282b4ead1a5baf9be1&timeStamp=1582890321000&account=81218

Rap

“En rap-grupp från Skåne åtalas för förargelseväckande beteende” Expressen 2007

“En rap-text i barnprogrammet "Pokémon" har fällt TV 4 för otillåten barnreklam. Uppmaningen "Gotta catch 'em all" i samband med programmet kommer att kosta kanalen 200 000 kronor i böter.” Aftonbladet, 2001

Hiphop + Petter

“Svenska hiphop-stjärnor kommer och går, endast Petter tycks bestå.”- Expressen 2008.

2010-2020

Hiphop

“Elijah Al-Amin, 17, lyssnade på hiphop vid en läskautomat - då höggs han till döds. Knivmördarens förklaring: Jag kände mig hotad av hans musik.”- Aftonbladet 2019

“Skattepengar ska inte gå till hiphop som är ”vålds- och drogromantiserande”. Det är ett av förslagen på Sverigedemokraternas kommun- och landstingskonferens i helgen.” Aftonbladet 2016 ​

Rap

“Polisen börjar få allt svårare att hävda att den inte har några större problem med hiphop Senaste beviset är gårdagens hovrättsdom mot rapartisten”- Aftonbladet 2019

50

“Einár har stått för 2019 års stora genombrott.”- Expressen 2019

“Jozef, Z.E, skrev sitt första album i fängelse - men har tröttnat på gangsterstämpeln”- Aftonbladet 2019

Bilagor. Dataanalys

7.2 1990-2000

1. Hiphop

V1. V2. V3. V4. V5. Tidning Datum Artikeltyp Gestaltning Tema

Dagens nyheter 30 okt. 1998 Nyhetsartikel Neutral Musik

Dagens nyheter 15 nov. 1996 Recension Neutral Musik

Expressen 6 aug. 1999 Krönika Positiv Musik

Expressen 22 maj 1998 Nyhetsartikel Positiv Vardag

Aftonbladet 7 juni 1996 Notis Neutral Musik

Expressen 20 aug. 1999 Nyhetsartikel Positiv Musik

Expressen 23 maj 1997 Nyhetsartikel Neutral Vardag

Aftonbladet 13 sep. 1996 Recension Neutral Musik

Expressen 8 juni 1998 Reportage Positiv Musik

Expressen 10 okt. 1995 Recension Neutral Musik

Aftonbladet 22 mars 1996 Krönika Neutral Vardag

Expressen 26 mars 1992 Reportage Negativ Vardag

Expressen 20 mars 1998 Recension Neutral Musik

Expressen 3 jan. 1991 Recension Neutral Musik

Expressen 23 juni 1993 Recension Neutral Musik

Aftonbladet 12 maj 1995 Krönika Positiv Musik

Expressen 20 dec. 1996 Krönika Positiv Musik

51

Expressen 16 dec. 1995 Krönika Positiv Musik

Expressen 4 juli. 1995 Krönika Positiv Musik

Expressen 3 nov. 1995 Recension Positiv Musik

Totalt 4st Nyhetsartiklar, 5st krönikor, 2st reportage, 1st notis, 8st Recensioner. 9st positiva, 10st neutrala, 1st Negativ. 16st Musik, 4st Vardag

2. Rap

V1. V2. V3. V4. V5. Tidning Datum Artikeltyp Gestaltning Tema

Dagens nyheter 24 feb. 1999 Nyhetsartikel Positiv Musik

Dagens nyheter 10 maj 1996 Recension Neutral Musik

Expressen 19 mars 1997 Nyhetsartikel Neutral Musik

Expressen 20 apr. 1994 Nyhetsartikel Negativ Missbruk

Aftonbladet 28 dec. 1994 Krönika Positiv Vardag

Expressen 24 juli 1992 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Expressen 18 jan. 1997 Recension Neutral Musik

Expressen 26 apr. 1996 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Aftonbladet 25 juni 1995 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Expressen 30 aug. 1996 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Expressen 12 maj 1995 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Expressen 17 mars 1995 Notis Neutral Musik

Expressen 23 apr. 1995 Notis Neutral Musik

Expressen 3 aug. 1991 Krönika Positiv Vardag

Expressen 24 sep. 1999 Krönika Positiv Musik

Aftonbladet 12 maj 1995 Reportage Positiv Musik

Expressen 17 apr. 1998 Reportage Neutral Vardag

52

Aftonbladet 16 maj 1994 Reportage Neutral Musik

Expressen 1 dec. 1993 Nyhetsartikel Neutral Musik

Expressen 17 apr. 1994 Nyhetsartikel Neutral Musik

Totalt: 10st nyhetsartiklar, 3st krönikor, 3st reportage, 2st notiser. 4st positiva, 10st neutrala, 6st negativa. 5st Kriminalitet, 1st missbruk, 11st musik, 3st vardag.

3. Latin kings

V1. V2. V3. V4. V5. Tidning Datum Artikeltyp Gestaltning Tema

Dagens nyheter 10 maj 1996 Nyhetsartikel Positiv Musik

Dagens nyheter 8 apr. 1995 Recension Positiv Musik

Expressen 16 dec. 1994 Notis Neutral Musik

Expressen 7 maj 1995 Notis Neutral Musik

Expressen 31 maj 1997 Notis Neutral Musik

Expressen 6 juni 1997 Notis Neutral Musik

Expressen 5 sep. 1998 Notis Neutral Musik

Expressen 13 maj 1994 Notis Neutral Musik

Expressen 9 maj 1994 Notis Neutral Musik

Aftonbladet 14 juni 1998 Nyhetsartikel Negativ Missbruk

Expressen 18 jan. 1996 Nyhetsartikel Negativ Missbruk

Expressen 20 maj 1994 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Expressen 21 mars 1996 Nyhetsartikel Negativ Missbruk

Aftonbladet 1 mars 1997 Krönika Negativ Kriminalitet

Expressen 24 juni 1995 Nyhetsartikel Positiv Vardag

Expressen 16 dec. 1994 Nyhetsartikel Neutral Vardag

Expressen 14 nov. 1999 Nyhetsartikel Neutral Vardag

53

Expressen 16 aug. 1998 Nyhetsartikel Neutral Vardag

Expressen 12 januari 1993 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Aftonbladet 26 juni 1997 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Totalt: 11st nyhetsartiklar, 1st krönika, 7st, notiser, 1st recension. 4st positiv, 11st neutrala, 6st negativa. 5st kriminalitet, 3st missbruk, 9st musik, 5st vardag

7.3 2000-2010

1. Hiphop

V1. V2. V3. V4. V5. Tidning Datum Artikeltyp Gestaltning Tema

Aftonbladet 17 mars 2008 Nyhetsartikel Neutral Musik

Expressen 21 okt. 2000 Nyhetsartikel Negativ Vardag

Expressen 18 juli 2001 Nyhetsartikel Negativ Missbruk

Expressen 5 nov. 2008 Nyhetsartikel Positiv Vardag

Expressen 19 feb. 2008 Nyhetsartikel Positiv Vardag

Expressen 12 okt. 2001 Nyhetsartikel Positiv Musik

Aftonbladet 21 jan. 2000 Krönika Positiv Vardag

Expressen 5. nov 2008 Krönika Negativ Kriminalitet

Dagens nyheter 6 nov. 2008 Krönika Positiv Musik

Expressen 14 nov. 2004 Reportage Negativ Kriminalitet

Expressen 29 mars 2006 Reportage Positiv Musik

Aftonbladet 26 okt. 2001 Reportage Positiv Musik

Expressen 28 mars 2009 Notis Neutral Musik

Expressen 8 mars 2006 Notis Neutral Musik

Expressen 28 juni 2003 Notis Neutral Musik

54

Expressen 24 apr. 2001 Notis Neutral Musik

Aftonbladet 18 nov. 2001 Recension Neutral Musik

Aftonbladet 22 mars 2000 Recension Neutral Musik

Aftonbladet 23 sep. 2000 Recension Positiv Musik

Expressen 7 nov. 2003 Recension Positiv Musik Totalt: 6st nyhetsartiklar, 3st krönikor, 3st reportage, 4st notiser, 4st recensioner. 9st positiva, 7st neutrala, 4st negativa. 2st kriminalitet, 1st missbruk, 13st musik, 4st vardag.

2. Rap

V1. V2. V3. V4. V5. Tidning Datum Artikeltyp Gestaltning Tema

Expressen 1 maj 2001 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Expressen 24 januari 2007 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Expressen 7 juli 2005 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Expressen 14 dec. 2005 Notis Negativ Kriminalitet

Dagens nyheter 14 dec. 2005 Notis Negativ Kriminalitet

Expressen 22 juni 2005 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Aftonbladet 26 apr. 2006 Nyhetsartikel Neutral Musik

Aftonbladet 29 apr. 2002 Nyhetsartikel Neutral Musik

Aftonbladet 28 aug. 2009 Nyhetsartikel Neutral Musik

Aftonbladet 14 maj 2002 Nyhetsartikel Neutral Musik

Aftonbladet 29 apr. 2002 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Expressen 3 sep. 2000 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Expressen 8 sep. 2003 Nyhetsartikel Positiv Musik

Expressen 27 okt. 2001 Nyhetsartikel Positiv Musik

Expressen 4 apr. 2001 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Expressen 4 feb. 2004 Krönika Negativ Kriminalitet

Aftonbladet 30 apr. 2001 Reportage Positiv Vardag

55

Dagens nyheter 24 jan. 2007 Krönika Neutral Musik

Expressen 16 apr 2007 Recension Neutral Musik

Aftonbladet 1 maj 2005 Nyhetsartikel Positiv Musik Totalt: 14st nyhetsartiklar, 2st krönikor, 1st reportage, 2st notiser, 1st recension. 4st positiva, 6st neutrala, 10st negativa. 10st kriminalitet. 9st musik, 1st vardag

3. Petter + Hiphop

V1. V2. V3. V4. V5. Tidning Datum Artikeltyp Gestaltning Tema

Expressen 14 feb. 2000 Nyhetsartikel Positiv Musik

Expressen 13 jan. 2000 Nyhetsartikel Positiv Vardag

Expressen 1 mars 2002 Nyhetsartikel Neutral Musik

Expressen 2 juni 2000 Nyhetsartikel Positiv Vardag

Expressen 9 apr. 2001 Nyhetsartikel Positiv Vardag

Expressen 2 juni 2000 Nyhetsartikel Positiv Vardag

Aftonbladet 27 dec. 2000 Nyhetsartikel Neutral Vardag

Aftonbladet 11 juni 2006 Nyhetsartikel Positiv Musik

Aftonbladet 1 mars 2000 Nyhetsartikel Positiv Musik

Expressen 8 aug. 2008 Nyhetsartikel Positiv Vardag

Aftonbladet 30 nov. 2001 Nyhetsartikel Neutral Musik

Expressen 12 juni 2001 Nyhetsartikel Positiv Musik

Expressen 21 jan. 2000 Nyhetsartikel Neutral Musik

Expressen 11 juni 2006 Nyhetsartikel Neutral Musik

Aftonbladet 28 maj 2002 Recension Positiv Musik

Expressen 19 maj 2002 Krönika Positiv Musik

Aftonbladet 19 nov. 2007 Reportage Positiv Musik

Expressen 2 dec. 2008 Notis Neutral Kriminalitet

Expressen 20 juli 2002 Notis Neutral Musik

56

Expressen 24 apr. 2001 Notis Neutral Musik Totalt: 14st nyhetsartiklar, 1st krönika, 1st reportage, 3st notiser, 1st recension. 12st positiva, 8st neutrala. 1st Kriminalitet, 7st vardag, 12st musik.

7.4 2010-2020

1. Hiphop

V1. V2. V3. V4. V5. Tidning Datum Artikeltyp Gestaltning Tema

Aftonbladet 11 dec. 2019 Nyhetsartikel Positiv Musik

Aftonbladet 17 apr. 2015 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Aftonbladet 3 maj 2013 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Expressen 5 juli 2019 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Aftonbladet 11 juli 2019 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Aftonbladet 11 juli 2019 Nyhetsartikel Negativ Vardag

Aftonbladet 23 mars 2016 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Expressen 13 apr. 2012 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Aftonbladet 1 feb. 2017 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Aftonbladet 13 apr. 2012 Nyhetsartikel Neutral Musik

Expressen 14 mars 2019 Nyhetsartikel Neutral Musik

Aftonbladet 16 jan. 2016 Nyhetsartikel Neutral Musik

Expressen 23 nov. 2018 Nyhetsartikel Neutral Vardag

Expressen 2 dec. 2012 Nyhetsartikel Neutral Vardag

Expressen 17 apr. 2013 Nyhetsartikel Positiv Vardag

Expressen 27 okt. 2016 Nyhetsartikel Positiv Vardag

Expressen 14 dec. 2017 Nyhetsartikel Positiv Vardag

Expressen 7 dec. 2018 Nyhetsartikel Positiv Musik

Dagens nyheter 17 mars 2014 Krönika Neutral Musik

57

Aftonbladet 17 apr. 2015 Recension Positiv Musik Totalt: 18st nyhetsartiklar, 1st krönika, 1st recension. 6st positiva, 6st neutrala, 8st negativa. 7st kriminalitet, 6st musik, 7st vardag.

2. Rap

V1. V2. V3. V4. V5. Tidning Datum Artikeltyp Gestaltning Tema

Dagens nyheter 5 juni 2016 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Expressen 16 aug. 2018 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Dagens nyheter 30 sep. 2014 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Expressen 17 mars 2015 Nyhetsartikel Negativ Musik

Expressen 13 mars 2015 Nyhetsartikel Negativ Missbruk

Expressen 30 dec. 2016 Nyhetsartikel Negativ Musik

Aftonbladet 28 feb. 2015 Nyhetsartikel Positiv Musik

Aftonbladet 11 juni 2014 Nyhetsartikel Positiv Musik

Aftonbladet 18 jan. 2015 Nyhetsartikel Neutral Musik

Aftonbladet 13 feb. 2011 Nyhetsartikel Neutral Musik

Aftonbladet 11 mars 2013 Nyhetsartikel Neutral Musik

Aftonbladet 24 okt. 2019 Nyhetsartikel Positiv Musik

Dagens nyheter 26 maj 2018 Krönika Negativ Musik

Aftonbladet 15 jan. 2019 Notis Neutral Musik

Aftonbladet 5 juli 2019 Notis Neutral Musik

Aftonbladet 23 maj 2019 Recension Neutral Musik

Aftonbladet 6 juli 2016 Recension Positiv Musik

Expressen 25 maj 2018 Recension Neutral Musik

Expressen 24 maj 2018 Recension Neutral Musik

Expressen 17 mars 2015 Recension Neutral Musik

58

Totalt: 12st nyhetsartiklar, 1st krönika, 2st notiser, 5st recensioner. 4st positiva, 9st neutrala, 7st negativa. 3st kriminalitet, 1st missbruk, 16st musik, 1st vardag

3. Einar + hiphop

V1. V2. V3. V4. V5. Tidning Datum Artikeltyp Gestaltning Tema

Expressen 23 juni 2019 Nyhetsartikel Positiv Musik

Expressen 8 apr. 2019 Nyhetsartikel Positiv Musik

Aftonbladet 13 dec. 2019 Nyhetsartikel Positiv Musik

Aftonbladet 15 juli 2019 Nyhetsartikel Positiv Musik

Aftonbladet 7 apr. 2019 Nyhetsartikel Positiv Vardag

Dagens nyheter 13 dec. 2019 Nyhetsartikel Positiv Vardag

Dagens nyheter 19 dec. 2019 Nyhetsartikel Positiv Vardag

Dagens nyheter 12 juli 2019 Nyhetsartikel Neutral Vardag

Aftonbladet 2 juli 2019 Nyhetsartikel Neutral Vardag

Aftonbladet 21 dec. 2019 Nyhetsartikel Neutral Musik

Aftonbladet 14 dec. 2019 Nyhetsartikel Neutral Musik

Aftonbladet 13 dec. 2019 Nyhetsartikel Neutral Musik

Aftonbladet 21 dec. 2019 Nyhetsartikel Neutral Musik

Dagens nyheter 9 nov. 2019 Krönika Positiv Vardag

Aftonbladet 8 nov. 2019 Notis Neutral Musik

Aftonbladet 12 dec. 2019 Notis Neutral Musik

Expressen 21 apr. 2017 Notis Neutral Musik

Expressen 12 dec. 2019 Notis Neutral Musik

Expressen 7 apr. 2017 Notis Neutral Musik

Aftonbladet 12 dec. 2019 Notis Neutral Musik

59

Totalt: 11st nyhetsartiklar, 1st krönika, 6st notiser. 2st recensioner. 9st positiva, 11st neutrala. 14st musik, 6st vardag.

4. Z.E

V1. V2. V3. V4. V5. Tidning Datum Artikeltyp Gestaltning Tema

Dagens nyheter 18 dec. 2019 Nyhetsartikel Neutral Kriminalitet

Dagens nyheter 5 maj 2019 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Dagens nyheter 9 apr. 2019 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Aftonbladet 24 okt. 2019 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Aftonbladet 8 apr. 2019 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Aftonbladet 25 okt. 2019 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Expressen 23 okt. 2019 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Aftonbladet 29 nov. 2019 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Expressen 16 dec. 2019 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Aftonbladet 24 okt. 2019 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Dagens nyheter 13 juli 2010 Notis Neutral Musik

Aftonbladet 18 dec. 2019 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Aftonbladet 10 sep. 2012 Nyhetsartikel Neutral Musik

Aftonbladet 18 feb. 2019 Nyhetsartikel Neutral Musik

Expressen 2 okt. 2019 Nyhetsartikel Neutral Musik

Expressen 23 okt. 2019 Nyhetsartikel Negativ Kriminalitet

Dagens nyheter 13 dec. 2019 Nyhetsartikel Neutral Vardag

Expressen 3 dec. 2019 Nyhetsartikel Neutral Kriminalitet

Dagens nyheter 30 okt. 2019 Krönika Negativ Kriminalitet

Expressen 5 juli 2019 Recension Neutral Kriminalitet

60

Totalt: 17st nyhetsartiklar, 1st reportage, 1st notis, 1st recension. 8st Neutrala, 12st negativa. 15st med kriminalitet/musik, 2st vardag, 3st enbart musik.

61