NYHETSMEDIERS GESTALTNING OCH REPRESENTATION AV HIPHOP I SVENSKA DAGSTIDNINGAR En kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av Aftonbladet, Expressen & Dagens nyheter Christoffer Mansour C-Uppsats 15 hp Programmet för strategisk kommunikation HT 2020 Abstract The aim of this essay is to study how the media represents and depicts the genre hip hop and its practitioners. The focus will be on how they write their articles and which theme they associate with hip hop, crime, addiction, everyday stuff or just music. The chosen material for this study is articles from three time periods. 1990-2000, 2000-2010 and 2010-2020. I used three of the most popular swedish mainstream media, Aftonbladet, Expressen and Dagens nyheter. During those three time periods I will apply search words, the two main words I gathered data from is firstly Hiphop secondly Rap the third and in some cases fourth searchword is an artist or an group that was popular during the time period in question. The methods I used for this essay was firstly a quantitative content analysis there i gather data from the search words and apply them in graphs. The second method is a qualitative content analysis where i dove in two articles and two song lyrics from two popular hip hop artists. I gathered inspiration to these methods from the past study “Det var finländarna som startade strejken” which had the same methods for the analysis and the study “Vinden har vänt” which is a swedish study about how hip hop artists are portrayed in swedish mainstream media. The conclusion I gathered from my analysis was that the term hip hop had a negative curve starting at 1990 as mostly positive and just about music to something negative mostly about crime in 2010-2020. I also analysed two artists Einar and Z.E that makes the same kind of music with harsh words and lyrics about guns, crime and drugs that still are portrayed differently, the only difference i could gather between the two artists was that Einar is white and fully swedish while Z.E had an immigrant background. Therefore my conclusion was that swedish mainstream media portrays hip hop artists differently based on their ethnicity. Keywords: Hiphop, Rap, Media, Culture Studies 1 Tack till Kerstin Engström som har handlett mig genom resan som varit denna c-uppsats. ​ Dina synpunkter och tips har gjort att denna studie fick en struktur och lyckades klara av hela resan. 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 5 1.1 Syfte och frågeställningar 6 2. Bakgrund 6 2.1 1990-talet 6 2.2 2000-talet 7 2.3 2010-talet 8 3. Tidigare forskning 9 4. Teori 11 4.1 Dagordningsteorin 12 4.2 Gestaltningsteorin 12 4.3 Priming 13 4.4 Representation 13 5. Material och avgränsning 14 5.1 Urval 15 6. Metod 16 6.1 Kvantitativ innehållsanalys 16 6.2 Kvalitativ textanalys 17 6.3 Metoddisskussion 18 6.4 Tillämpning av metod 19 7. Kvantitativ Analys 20 Figur 1. Hiphop 1990-2000 Gestaltning 21 Figur 2. Hiphop 1990-2000 Tema 22 Figur 3. Rap 1990-2000 Gestaltning 23 Figur 4. Rap 1990-2000 Tema 24 Figur 5. Latin Kings 1990-2000 Gestaltning 25 Figur 6. Latin Kings 1990-2000 Tema 26 Figur 1. Hiphop 2000-2010 Gestaltning 27 Figur 2. Hiphop 2000-2010 Tema 28 Figur 3. Rap 2000-2010 Gestaltning 28 Figur 4. Rap 2000-2010 Tema 29 Figur 5. Petter+Hiphop 2000-2010 Gestaltning 30 3 Figur 6. Petter+Hiphop 2000-2010 Tema 31 Figur 1. Hiphop 2010-2020 Gestaltning 32 Figur 2. Hiphop 2010-2020 Tema 33 Figur 3. Rap 2010-2020 Gestaltning 34 Figur 4. Rap 2010-2020 Tema 35 Figur 5. Einar+Hiphop 2010-2020 Gestaltning 36 Figur 6. Einar+Hiphop 2010-2020 Tema 37 Figur 7. Z.E 2010-2020 Gestaltning 38 Figur 8. Z.E 2010-2020 Tema 39 7.1 Analys 39 1990-2000 39 2000-2010 39 2010-2020 40 Jämförelse 40 8. Kvalitativ textanalys 41 8.1 Dagens nyheter. Hip hop. Inte bara sprej och rap. Fredrik Söderling 42 8.2 Aftonbladet. Artisten Z.E slår tillbaka mot gangsterstämpeln. Adam Westin 43 8.3 Aftonbladet “Jag kan inte sjunga en ton” Wennman möter Petter. Peter Wenman 44 9. Slutdiskussion 44 9.1 Slutkommentar 47 9.2 Förslag till framtida forskning 48 Källförteckning 48 Datainsamling rå 51 Bilagor. Dataanalys 52 Hiphop 52 Hiphop 58 4 1. Inledning Det har skett en utveckling kring genren hiphop sen den först kom till Sverige i slutet av 90-talet som en subgenre och en del av en subkultur till att idag ligga högt på topplistorna. “Den tydligaste trenden ​ under 2019 är att svensk hiphop fortsätter att öka för en allt större och bredare publik – och det är kul att se namn som Einár, Z.E. och Dree Low representerade på topplistan”, säger Johan Seidefors, nordisk innehållschef på Spotify (Kingsize. 2019). Media målar upp en bild av förorter som något farligt, där droger, våld och kriminalitet förekommer (Di, 2019, Larsson), medan artister som härstammar från förorter hyllar den och säger att förorten har fått dem att växa till personen den har blivit. Dessa olika signaler från boende i förorterna och medierna krockar med varandra. När Latin kings vann en grammis 1995 så tackade Dogges förorten för den gjort han till den han är, detta är ett ​ tydligt exempel på där medias verklighet inte stämmer överens med Dogges (SMHOF,2014). ​ Ökningen i popularitet är tydlig, men det förekommer fortfarande kritik mot diverse hiphop artister i medier. Ett exempel på det är när 18 åriga rapparen Greekazo var med i Malou efter tio, ett program där programledaren Malou intervjuar diverse artister och andra kändisar om deras framgångar eller kommande projekt (Tv4, 2019). När Greekazo blev tillfrågad att vara med i programmet så trodde han att det enbart skulle handla om musik, men istället blev han överraskad när Anders Öfvergård dök upp och började ställa frågor kring knark och vad han tyckte om det (Aftonbladet.2019). Anders Öfvergård även känd som arga snickaren har ett nytt program som heter Anders mot knarket. Anders sa till Aftonbladet “Jag ser sambandet mellan drogerna och dödsskjutningarna och sprängningarna. Kriminell har blivit ett yrke. De kriminella lever på droger, det är så de får in sina pengar. Om jag inte gör något åt det här kommer det bli en epidemi, säger Anders Öfvergård” (Aftonbladet:2019). Malou von Sivers undrade bland annat om inte Greekazo romantiserade kokain och laglöst leverne i sina texter och bad honom om ett förslag på hur man ska lösa problemen i förorten. En artist som tidigare gästat “Malou efter tio” är Einar som 2019 var den mest spelade artisten i Sverige (Elle,2019). Även Einar rappar om droger och våld likt Greekazo men under Einars intervju fick han ingen kritik mot sina texter eller om han “romantiserade kokain och laglöst leverne”. Den 5 enda märkbara skillnaden mellan Einar och Greekazo är etniciteten där Einar är helsvensk och Greekazo är Svensk/polsk/grekisk (Sveriges Radio, 2019). Vad finns det för olika hierarkier och maktförhållanden inom hiphop idag? Representeras artister olika beroende på etnicitet som fallet med Malou eller är det bara en enstaka händelse. I den kvantitativa undersökning som kommer utföras i denna studie så hoppas jag få fram ett svar på det. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att ta reda på hur de utvalda nyhetsmediernas representation och gestaltning av hiphop har utvecklats och förändrats från år 1990 till 2020 med utgångspunkt i dessa frågeställningar. - Hur ser utvecklingen av antalet artiklar som är skriva om hiphop och hiphopartister sett ut mellan åren 1990-2020 - Vad associeras hiphop/hiphop artister främst med i media? - Hur beskrivs musiken och artisterna i ord? - Gestaltas artisterna olika beroende på deras etnicitet? 2. Bakgrund 2.1 1990-talet Hiphopscenen i Sverige kom till i början av 80-talet i samband med när breakdance och graffiti först kom till Sverige. Då rappade de flesta svenskarna på engelska men idag rappar majoriteten av de populära rapparna på svenska, såsom Einar och Jireel (Wonlove, 2017). Den första kända rapartisten som blev uppmärksammad både internationellt och i svenska medier var Neneh Cherry med sitt debutalbum “Raw Like Sushi” vilket även gjorde att media redan då började ta rappen på allvar även fast kritik fanns kvar. Det bör tilläggas att Neneh Cherry idag skulle sorteras mer i R&B genren än under hiphop (Luger, 2018). När Dogge från gruppen The Latin Kings eller T.L.K 1995 tackade förorterna Rosengård, Norra Botkyrka, Fittja, Alby och Rinkeby i sitt grammis-tal skrevs det svensk musikhistoria. Tillsammans 6 med de andra gruppmedlemmarna Chepe och Salla Salazar hade han flyttat förorternas röster från komplett medieskugga till rampljuset. Enligt SMOF står alla svenska hiphopartister i tacksamhetsskuld till Latin Kings för att de öppnade dörren och gjorde det hela möjligt enligt Swedish Music hall Of Fame. Innan T.L.K hade ingen rappat om förorten på svenska, men Dogge var redan tidigt säker på att han bäst kunde uttrycka sig genom sina texter på svenska (SMHOF,2014). Det var under 90-talet som Sverige fick sina första populära rappare som nådde till mainstream media, det var även här den första svenska versionen utav gangster rap kom fram. Latin kings öppnade dörren för att fler rappare skulle våga visa vem de själva var. Med Dogges tacktal där han tydligt tackade förorter och miljonprojekten så visade han att även folk från förorten kunde synas och få uppmärksamhet i media (SMHOF,2014). 2.2 2000-talet Vid millennieskiftet så hade en ny våg kommit till Sverige, även fast den var långtifrån så populär som pop så fanns ändå hiphopen med på de mest sålda låtarna (Sverigesradio, 2014).