Från En Gårdsfest I Bronx Till TV-Soffan Hos Malou - En Kvalitativ Studie Om Hiphoptexters Skildring Av Det Sociala Livet I Svenska Förorter Mellan Åren 2019–2020
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Från en gårdsfest i Bronx till TV-soffan hos Malou - En kvalitativ studie om hiphoptexters skildring av det sociala livet i svenska förorter mellan åren 2019–2020 Alexander Andersson Statsvetenskapliga institutionen Självständigt Arbete 15 hp Vårterminen 2020 Abstract This study examines how Swedish hip hop lyrics between the years 2019–2020 depict the social life in the suburb. The study is divided into two different parts, the first of which analyzes general themes, categories and concepts in hip hop texts through an overview of 50 different songs. The second study analyzes five popular hip hop texts based on a qualitative text analysis. Keywords: hiphop, hiphoplyrics, alienation, marginalization, social community, suburbs, territorial stigmatization Sammanfattning Den här studien undersöker hur svenska hiphoptexter mellan åren 2019–2020 skildrar det sociala livet i förorten. Undersökningen är uppdelad i två olika delar, varav den första analyserar generella teman, kategorier och begrepp i hiphoptexter genom en översiktslyssning av 50 olika låtar. Den andra studien analyserar fem populära hiphoptexter utifrån en kvalitativ textanalys. Nyckelord: hiphop, hiphoptexter, utanförskap, marginalisering, social gemenskap, förort, territoriell stigmatisering 2 Innehållsförteckning Abstract ..................................................................................................................................... 2 Sammanfattning ...................................................................................................................... 2 1.Inledning ................................................................................................................................ 5 1.1 Problemformulering ...................................................................................................... 5 1.2 Syfte och frågeställning ................................................................................................. 6 1.3 Avgränsningar ................................................................................................................ 7 1.4 Bakgrund ........................................................................................................................ 7 1.5 Från en gårdsfest i Bronx till en global rörelse.......................................................... 9 1.6 ”Det brinner i Bronx”; om politiskt missnöje och rasism ...................................... 10 1.7 När hiphopen kom till Sverige ................................................................................... 11 1.8 Strukturella omvandlingar ......................................................................................... 13 1.9 Begreppet förort ........................................................................................................... 14 2. Uppkomsten av ”betongen” ......................................................................................... 15 2.1 Tidigare forskning ....................................................................................................... 16 2.2 Hiphop och det informella lärandet ......................................................................... 16 2.3 Hiphop, maskulinitet, feminism och intersektionalitet ........................................ 17 2.4 Äkthet och sociala positioner inom hiphopen ........................................................ 17 2.5 Hiphop, utanförskap, marginalitet och social mobilisering i svenska förorter.. 18 3. Teoretiska utgångspunkter .............................................................................................. 19 3.1 Territoriell stigmatisering .......................................................................................... 19 3.2 Föreställda gemenskaper och ”Hiphop-Nation”. ................................................... 20 3.3 Kapital, fält, symboliskt våld och habitus ................................................................ 21 4. Metod .................................................................................................................................. 23 4.1 Material ......................................................................................................................... 23 4.2 Tillvägagångssätt ......................................................................................................... 23 4.3 Innehållsanalys ............................................................................................................ 24 4.4 Urval .............................................................................................................................. 25 4.5 Representativitet ......................................................................................................... 26 5. Resultat: undersökningens första del ............................................................................. 27 5.1 Det lokala området ...................................................................................................... 27 5.2 Relationer, vänner, familj och social gemenskap ................................................... 27 5.3 Existentiella faktorer .................................................................................................. 28 5.4 Socioekonomiska förutsättningar och psykisk hälsa ............................................. 29 5.5 Konflikter, droger och vapen ..................................................................................... 29 3 5.6 Rasism, diskriminering och strukturella hinder .................................................... 30 5.7 Det ”andra samhället”; polisen, myndigheter och politik ..................................... 31 5.8 Självförverkligande och strävan efter framgång ..................................................... 31 5.9 Äkthet, Självförsvar och De Andra ........................................................................... 32 6. Sammanfattning ............................................................................................................ 32 7. Studiens andra undersökning: textanalys...................................................................... 34 7.1 Bortom innerstadens gator ......................................................................................... 34 7.2 Lokala gemenskapen och mobilisering i Hammarkullen ...................................... 36 7.3 Strukturell rasism och de Andra ............................................................................... 37 Avlutande diskussion ............................................................................................................ 38 Litteraturförteckning ............................................................................................................ 40 Bilaga 1. ............................................................................................................................... 44 Översiktslyssning för undersökning 1 – Hiphoplåtar .................................................. 44 Bilaga 2: Kodschema ......................................................................................................... 46 4 1.Inledning 1.1 Problemformulering Hur kommer det sig att låttexter kan väcka så många känslor? Vad kan texterna säga om vår samtid? Idén bakom studien började som en undran inför ungdomars användning av populärkultur. Hur vi använder oss av populärkultur har förändrats över tid och kan tänkas ge en bild över olika idéströmningar i samhället. Pedagogen Thomas Ziehe har gjort liknelsen mellan ungdomskulturer och en seismograf, ett instrument som kan hjälpa oss att se under samhällets yta (Sernhede 2002:163). Under slutet av 2019 och början av 2020 debatterades om i vilken utsträckning hiphopmusik uppmuntrade till våld, missbruk och kriminalitet (SVT 2020, 22 februari). Debatten tog fart när riksdagsledamoten Gustav Lantz (S) föreslog att förbjuda hiphopmusik på fritidsgårdar med orden: ”Det här budskapet inte bara sprids, utan någonstans sanktioneras av det offentliga […] jag tycker inte att våra skattepengar ska bjuda på rampljus och sprida den här mångt och mycket våldspropagandan” (SVT 2020, 22 februari). Debatten kom att intensifieras i och med en intervju i TV4 programmet Malou efter tio (2020, 7 december). Hiphopartisten Greekazo, Alexander Cielma Miliarakis, hade blivit inbjuden till programmet med en förmodan om att diskutera sina senaste framgångar med musiken, men kom istället att få frågor om ”förortens problematik”. Programledaren Malou Von Sivers och en till gäst, Anders Öfvergård, ställde artisten till svars för hiphoptexternas uppmuntran till kriminalitet, våld och drogmissbruk. Kritiker till programmet menade å andra sidan att det här synliggjorde en brist på oförståelse för texternas budskap om den sociala verklighet som råder i svenska förorter idag (se Schulman 2019, 7 december och Hildén 2019, 17 december). Greekazo svarade i en intervju: ”Jag kom till Malou för att prata om min musik och blev indragen i en debatt som handlade om narkotika och våld [..]. Tyvärr är fördomarna mot oss något vi möter hela tiden, folk blir ofta upprörda när vi pratar om problemen som finns i förorterna idag” (Expressen 2019, 7 december). 5 Sociologen Stanley Cohen (1982) kallar den mediala stormen för moralpanik, en reflektion av de föreställningar majoritetssamhället har på både områden och ungdomar i vår samtid. Enligt Simon Lindgren (2009:16) kännetecknas moralpanik ofta av hysteriska utspel i form av förvrängningar, överdrifter och dramatisering. Det här var något som synliggjordes i programmet.