'Vad Är Det Som Han Ser I Min Popvärld?', Liksom”
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
”’Vad är det som han ser i min popvärld?’, liksom” Om representation av kvinnliga musikartister i dagstidningar Lisa Bäckström Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Examensarbete 15 hp Genusvetenskap - kandidatkurs Vårterminen 2014 Handledare: Elin Abrahamsson English title: “Like, what does he see in my pop world?” About representation of female music artists in newspapers ”’Vad är det som han ser i min popvärld?’, liksom” Om representation av kvinnliga musikartister i dagstidningar Lisa Bäckström Sammanfattning I tidningen Aftonbladet publicerades i februari, 2014, artikeln ”Glöm inte bort oss när historien skrivs”, där en historieskrivning som osynliggjort kvinnliga musiker uppmärksammas och diskuteras. Med bakgrund av ett ökat engagemang för synliggörandet av kvinnliga musiker är syftet med studien att ur ett genusperspektiv undersöka den kvalitativa representationen av kvinnliga musikartister i svenska dagstidningar. Utifrån sju artiklar om kvinnliga artister som deltagit i tv-programmet Så mycket bättre undersöks tre teman som noterats är genomgående i materialet. Detta sker med utgångspunkt i Stuart Halls teorier om representation samt Nina Lykkes och Paulina de los Reyes teorier om intersektionalitet. Det hermeneutiska kulturbegreppet är centralt, då materialet betraktas som kulturella texter. Avslutningsvis resonerar jag kring mitt resultat vad gäller representationen av kvinnliga musikartister i materialet. Nyckelord Musik; representation; kvinnliga musiker; osynliggörande; ”Så mycket bättre”; musikproduktion; genus; intersektionalitet 2 Innehållsförteckning Inledning ............................................................................................... 4 Syfte och frågeställning.......................................................................... 5 Teoretiska utgångspunkter.................................................................... 6 Representation...................................................................................... 6 Intersektionalitet................................................................................... 8 Metod och material ............................................................................... 9 Urval och avgränsning........................................................................... 9 Metod................................................................................................ 10 Tillvägagångssätt och disposition........................................................... 11 Tidigare forskning................................................................................ 12 Analys.................................................................................................. 14 Bakgrund - Om tv-programmet Så mycket bättre..................................... 14 Vilka artister medverkar i programmet?.............................................. 14 Presentation av artister och artiklar........................................................ 15 Fokusartister - Petra Marklund, Laleh och Eva Dahlgren......................... 15 Övriga artister - Sylvia Vrethammar, Miss Li och Lill Lindfors.................. 18 Återkommande teman.......................................................................... 18 Beskrivningar av polariserade egenskaper........................................... 18 Står inför större utmaningar.............................................................. 27 Vilka tillskrivs drivande roller? Vem ges utrymme att uttala sig?............. 30 Avslutande diskussion......................................................................... 36 Käll- och litteraturförteckning............................................................. 39 Litteratur............................................................................................ 39 Material.............................................................................................. 39 Musik................................................................................................. 40 Album............................................................................................ 40 Låtar.............................................................................................. 41 Internetkällor...................................................................................... 41 Bilder................................................................................................. 42 3 Inledning Varje ung flicka som vill plocka upp elgitarren, starta ett band med sina bästisar, göra sin första musikproduktion, skapa sin första electropoplåt eller drömmer om att erövra en stökig festivalscen under en sen sommarnatt, tror att hon är nästan alldeles ensam, hon måste uppfinna det här själv. För gång på gång bleknar vi, alla vi som var hon, bort från historien.1 I februari, 2014, publicerades artikeln ”Glöm inte bort oss när historien skrivs”2 i tidningen Aftonbladet, undertecknad av 157 kvinnliga musiker. Artikeln fick stor uppmärksamhet och har kommit att kallas för ett uppror när den efteråt omtalats i andra mediala sammanhang. ”Musikupproret” - som jag kommer att benämna artikeln fortsättningsvis - handlade om hur kvinnliga musiker som varit betydelsefulla under den tid de varit verksamma, senare kommit att osynliggöras allteftersom historien skrivits. De undertecknande menar att sättet historien har förfalskats på är något som sker även i realtid då kvinnliga musiker ständigt exkluderas. Ett exempel som nämns är ett avsnitt av tv-programmet Agenda som handlar om ”det svenska musikundret”, där det framstår som att kvinnor inte har varit delaktiga i svenskars musikskapande som framgångsrik exportvara.3 I ett klipp från programmet säger producenten Rami Yacoub att det finns många duktiga låtskrivare som är tjejer, men att han inte känner till någon kvinnlig producent.4 Utöver de exempel som nämns i Musikupproret har en uteslutning av kvinnor uppmärksammats i andra sammanhang. Jämställd festival är en förening som arbetar för att ”belysa och förebygga det enorma representationsproblem som Sveriges musikscener står inför idag”.5 År 2013 var 76 % av akterna mansdominerade på de tio största festivalerna i Sverige enligt Jämställd festivals granskning6, vilket upplyser om att kvinnor inte inkluderas i dessa sammanhang i lika stor utsträckning som män. Musikupproret och föreningen Jämställd festival är två exempel som vittnar om ett engagemang för synliggörandet av kvinnor inom musiken. Det som framhävs i Musikupproret är en uppmaning till de som ”har till uppgift att berätta, dokumentera, föra vidare” att inte glömma bort de kvinnliga musiker som existerar.7 Representationen av kvinnliga musikartister talas ofta om i förhållande till antalet kvinnor som synliggörs. Jag vill nu undersöka hur kvinnor 1 ”Glöm inte bort oss när historien skrivs”, Aftonbladet, 2014-02-17 2 Ibid 3 Ibid 4 ”Sverige världsledande på hitlåtar”, Svtplay, 2013-12-15 5 ”Om”, Jämställd festivals hemsida (Hämtad 2014-03-26) 6 Ibid 7 ”Glöm inte bort oss när historien skrivs”, 2014-02-17 4 skildras när de faktiskt ges utrymme. Går skildringen av kvinnors artisteri i texter som är ämnade att handla om dem i sin yrkesroll som musikartister att koppla till en osynliggörande historieskrivning? Eller handlar det om en särbehandling eller ett skillnadskapande av kvinnliga artister i förhållande till en bild av mannen som norm inom musikvärlden? Syfte och frågeställning Utifrån Musikupproret samt ett ökat uppmärksammande av osynliggörandet av kvinnliga artister och musiker vill jag undersöka hur kända kvinnliga musikartister skildras inom journalistiken, där jag har valt att rikta in mig på svenska dagstidningar. Det huvudsakliga målet är inte att granska antalet kvinnor (respektive män) som synliggörs - det jag vill undersöka handlar om hur representationen av kvinnor ser ut. Syftet med studien är att ur ett genusperspektiv undersöka den kvalitativa representationen av kvinnliga musikartister i svenska dagstidningar. Ett av de resonemang som drivs i Musikupproret handlar om att kvinnor systematiskt exkluderas från olika musikaliska kontexter, inte bara historiskt, utan även i dagsläget. Utifrån det kommer jag att fokusera på huruvida den kvalitativa representationen av kvinnliga musikartister bidrar till ett osynliggörande av kvinnliga artister och deras musicerande, samt om det finns andra sätt att skildra kvinnor som framställer dem som avvikande (från mansnormen inom musikbranschen). Frågeställningen jag ämnar besvara är: hur ser den kvalitativa representationen av kvinnliga musikartister ut i svenska dagstidningar läst i ett genusperspektiv? Med ett genusperspektiv åsyftas främst en analys av kategorier baserade på kön/genus, men då faktorer som hudfärg, etnicitet, sexualitet, klass och ålder utgör exempel på maktrelationer som påverkar genusanalysen kommer dessa faktorer också att tas i beaktning. Den definition av genus som jag kommer att förhålla mig till tar avstamp i Judith Butlers performativitetsteori som handlar om att kön och genus är något som görs performativt genom ett kontinuerligt upprepande av handlingar.8 Butlers performativitetsteori kommer att finnas med som ett grundantagande för hur artisterna i mitt material görs till kvinnor. 8 Judith Butler, Genustrubbel. Feminism och identitetens subversion, 2007 5 Teoretiska utgångspunkter Studien tar utgångspunkt i teorier om representation och intersektionalitet. Representationsbegreppet kommer att användas i relation till hur Stuart Hall skriver om det i boken Representation: Cultural Representations