DOCSLIB.ORG

Bilaga 1 – Frekvenstabeller Och Medelvärdesberäkningar Miljö Och

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Bilaga 1 – Frekvenstabeller Och Medelvärdesberäkningar Miljö Och USK Medborgarenkät 2007 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- Linda Zetterman OCH STATISTIKKONTOR AB Bilaga 1 – Frekvenstabeller och medelvärdesberäkningar Miljö och miljövanor i Stockholm 2007 En undersökning genomförd av USK på uppdrag av miljöförvaltningen Tabellredovisning Tabellerna redovisar enkätsvaren per fråga och genom procentuell svarsfördelning per stadsdelsområde. Urvalet är lika stort för vart och ett av stadsdelsområdena (350 stycken) vilket innebär att svaren från små områden överrepresenteras och från stora områden underrepresenteras. För att få en mer riktig och representativ bild av hur svaren fördelar sig har viktning skett i efterhand utifrån befolkningsmängde i respektive stadsdelsområde. I tabellen nedan redovisas det antal svarande som undersökningen baseras på från vart och ett av de 14 stadsdelsområdena. Observera att den procentuella svarsfördelningen i tabellbilagan består av viktade (uppräknade) andelar. För en fullständig tabellbilaga se bilaga 3 – tabellbilaga. I samtliga tabeller i denna bilaga presenteras resultatet genom radprocent. I rapporten redovisas dels utförliga tabeller dels mer sammanfattande figurer. För att ge en enkel och översiktlig bild av hur nöjda eller missnöjda stockholmarna är med olika kvalitetsaspekter har i vissa fall medelvärden beräknats. Dessa har beräknats genom att svarsalternativen har tilldelats följande värden. Mycket nöjd/Mycket positiv +2 Ganska nöjd/Ganska positiv +1 Varken eller/vet ej 0 Ganska missnöjd/Ganska negativ -1 Mycket missnöjd/Mycket negativ -2 Medelvärdena innebär att ”andelen nöjda” jämförs med ”andelen missnöjda”. Det avspeglar i vilken grad det finns en övervägande positiv eller övervägande negativ inställning och attityd till de undersökta aspekterna. Medelvärden kan variera mellan +2 (samtliga är ”mycket nöjda”) och -2 (samtliga är ”mycket missnöjda”). Värden runt 0 innebär att inställningen är neutral eller att de nöjda och de missnöjda är ungefär lika många och balanserar varandra. Tabell 1 Svarsfrekvens per stadsdelsområde Stadsdelsområde Antal svarande Svarsfrekvens Rinkeby-Kista 167 51 Spånga-Tensta 207 62 Hässelby-Vällingby 235 70 Bromma 209 63 Kungsholmen 231 70 Norrmalm 222 65 Östermalm 201 61 Södermalm 249 74 Enskede-Årsta-Vantör 212 63 Skarpnäck 213 64 Farsta 220 66 Älvsjö 260 77 Hägersten-Liljeholmen 232 68 Skärholmen 182 56 Hela staden 3040 65 Kapitel 6 – Stockholms miljö och medborgarnas intresse och engagemang Stockholmarnas miljöintresse och engagemang Figur 1 Jag är idag en person som är… Procent per stadsdelsområde samt hela staden 2007. Östermalm 28 49 18 3 1 Skarpnäck 22 52 20 5 0 Södermalm 24 50 20 5 0 Bromma 18 55 19 8 0 Farsta 23 49 20 7 1 Norrmalm 21 50 23 6 0 Kungsholmen 20 50 23 6 1 Älvsjö 18 51 22 7 2 Skärholmen 22 47 22 9 0 Rinkeby-Kista 19 49 24 7 1 Hägersten-Liljeholmen 21 47 25 6 0 Hässelby-Vällingby 16 51 25 6 2 Enskede-Årsta-Vantör 21 46 27 5 1 Spånga-Tensta 15 48 27 8 2 Hela staden 21 50 23 6 1 0 102030405060708090100 ...mycket intresserad ...ganska intresserad ...en liten aning av miljöfrågor av miljöfrågor intresserad av miljöfrågor ...rätt så ...totalt ointresserad ointresserad av miljöfrågor av miljöfrågor De största miljöproblemen enligt stockholmarna Tabell 2 Vilka av följande anser du vara de två största miljöproblemen? – Två möjliga svarsalternativ. Procent per stadsdelsområde samt hela staden 2007. Ohälsosam Exploatering av Övergödning Kemikalieut Ohållbar Utsläpp av Förorenad Annat och dålig natur och rekreativa och utsläpp i släpp och konsumtion växthus- och dålig luft inomhus- områden vatten gifter i och ökande gaser som utomhus miljö miljön avfallsmängd påverkar er klimatet Rinkeby-Kista 7 18 25 48 25 53 20 3 Spånga- Tensta 9 18 33 49 21 53 11 3 Hässelby- Vällingby 6 14 37 46 23 58 11 3 Bromma 1 12 37 44 32 61 10 1 Kungs holmen 5 9 31 41 26 65 19 5 Norrmalm 2 9 29 48 30 63 19 1 Östermalm 5 14 39 39 20 60 17 3 Södermalm 4 12 28 38 40 66 11 3 Enskede- Årsta-Vantör 4 18 31 43 32 62 8 3 Skarpnäck 4 14 28 49 32 61 12 2 Farsta 3 19 38 43 29 58 12 1 Älvsjö 4 16 33 43 27 56 14 2 Hägersten- Liljeholmen 4 14 33 41 32 54 17 3 Skärholmen 15 15 32 55 19 55 11 2 Hela staden 5 14 32 44 29 60 13 3 Betydelsen av det egna miljöarbetet Figur 2 Hur stor betydelse anser du det har för miljön om du lever miljövänligt eller ej? Betygsmedelvärde per stadsdelsområde 2007. -2,00 -1,00 0,00 1,00 2,00 Skarpnäck Skärholmen Norrmalm Farsta Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Bromma Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Östermalm Kungsholmen Hässelby-Vällingby Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hela staden Kapitel 8 – Buller, resvanor och trafik Upplevt buller i staden Figur 4 Figur 3 Upplever du trafikbullret så störande att du överväger Störs du av trafikbuller (bilar, buss, tåg, flyg mm) inne i att flytta? - Besvarad av dem som upplever sig bullerstörda i din bostad)? ganska eller hög grad. Procent per stadsdelsområde samt hela staden 2007. Procent per stadsdelsområde samt hela staden 2007. Skarpnäck 54 40 4 2 Farsta 63 17 21 Skärholmen 65 27 7 1 Kungsholmen 63 4 33 Farsta 64 26 6 4 Enskede- 58 13 29 Årsta-Vantör Hägersten-Liljeholmen 54 34 8 4 Skärholmen 59 24 18 Älvsjö 61 26 7 6 Östermalm 53 33 8 6 Södermalm 58 7 35 Rinkeby-Kista 57 29 10 4 Skarpnäck 57 14 29 Hässelby-Vällingby 55 31 9 5 Norrmalm 53 5 43 Norrmalm 47 36 9 8 Hässelby-Vällingby 51 14 35 Enskede-Årsta-Vantör 52 31 10 7 Älvsjö 50 15 35 Södermalm 44 38 13 5 Bromma 51 30 10 9 Spånga-Tensta 47 24 29 Kungsholmen 37 43 14 6 Östermalm 46 14 39 Spånga-Tensta 40 36 12 11 Bromma 45 13 43 Hela staden 51 34 10 6 Hägersten- 44 7 48 Liljeholmen 0 102030405060708090100 Rinkeby-Kista 29 33 38 Inte I viss Ganska I högsta alls mån myc ket grad Hela staden 53 12 35 0 102030405060708090100 Nej Vet ej Ja Figur 5 Upplever du på det hela taget att trafiken är ett problem i din stadsdel? Procent per stadsdelsområde samt hela staden 2007. Skarpnäck 53 40 4 3 Skärholmen 51 41 6 2 Farsta 52 38 7 3 Hässelby-V ällingby 50 40 7 3 Enskede-Årsta-Vantör 35 53 6 6 Rinkeby-Kista 37 49 7 6 Hägersten-Liljeholmen 43 43 6 8 Spånga-Tensta 39 46 11 4 Älvsjö 38 44 11 7 Bromma 27 50 13 11 Östermalm 28 46 16 10 Södermalm 30 43 17 10 Norrmalm 21 51 17 11 Kungsholmen 24 47 20 9 Hela staden 36 46 12 7 0 102030405060708090100 Inte alls I viss mån Ganska I högsta mycket grad Stockholmarnas resvanor Figur 6 Figur 7 Hur nöjd/missnöjd är du med kollektivtrafiken i din Hur nöjd/missnöjd är du med tillgången på gång- och stadsdel? cykelbanor i din stadsdel? Betygsmedelvärde per stadsdelsområde 2007 och 2004. Betygsmedelvärde per stadsdelsområde 2007 och 2004. -2,00 -1,00 0,00 1,00 2,00 -2,00 -1,00 0,00 1,00 2,00 Kungsholmen Hässelby-Vällingby Norrmalm Skärholmen Östermalm Bromma Enskede-Årsta-Vantör Södermalm Hägersten-Liljeholmen Bromma Farsta Hägersten-Liljeholmen Skarpnäck Skarpnäck Rinkeby-Kista Enskede-Årsta-Vantör Kungsholmen Farsta Östermalm Skärholmen Spånga-Tensta Rinkeby-Kista Södermalm Hässelby-Vällingby Älvsjö Älvsjö Norrmalm Spånga-Tensta Hela staden Hela staden 2004 2007 2004 2007 Figur 8 Figur 9 Hur nöjd/missnöjd är du med skötsel och underhåll av Hur nöjd/missnöjd är du med trafiksäkerheten för gång- och cykelbanor i din stadsdel? fotgängare och cyklister i din stadsdel? Betygsmedelvärde per stadsdelsområde 2007 och 2004. Betygsmedelvärde per stadsdelsområde 2007 och 2004. -2,00 -1,00 0,00 1,00 2,00 -2,00 -1,00 0,00 1,00 2,00 Skärholmen Hässelby-Vällingby Skarpnäck Rinkeby-Kista Skärholmen Farsta Farsta Kungsholmen Hägersten-Liljeholmen Östermalm Rinkeby-Kista Enskede-Årsta-Vantör Bromma Bromma Enskede-Årsta-Vantör Södermalm Älvsjö Skarpnäck Spånga-Tensta Hägersten-Liljeholmen Kungsholmen Hässelby-Vällingby Södermalm Norrmalm Östermalm Älvsjö Norrmalm Spånga-Tensta Hela staden Hela staden 2004 2007 2004 2007 Trängselskatter Figur 10 Bytte du uppfattning om trängselskatterna under försökets gång? Procent per stadsdelsområde samt hela staden 2007. Norrmalm 29 5 5 61 Östermalm 27 7 4 62 Bromma 26 10 6 58 Kungsholmen 25 11 5 58 Södermalm 23 6 4 67 Spånga-Tensta 22 14 5 59 Farsta 21 12 7 59 Skarpnäck 20 11 6 63 Hässelby-Vällingby 20 12 6 61 Enskede-Årsta-Vantör 20 12 7 60 Rinkeby-Kista 19 21 10 50 Hägersten-Liljeholmen 19 10 9 62 Älvsjö 19 10 7 65 Skärholmen 16 25 9 50 Hela staden 22 11 6 61 0 102030405060708090100 Ja, mer Vet ej/ Ja, mer Nej positiv minns inte negativ Figur 11 Vilken är din inställning till trängselskatterna nu sen de återinförts i augusti 2007? Betygsmedelvärde per stadsdelsområde 2007. -2,00 -1,00 0,00 1,00 2,00 Skarpnäck Södermalm Norrmalm Hägersten-Liljeholmen Bromma Farsta Kungsholmen Enskede-Årsta-Vantör Hässelby-Vällingby Östermalm Rinkeby-Kista Skärholmen Spånga-Tensta Älvsjö Hela staden Figur 12 Figur 13 I vilken grad tror du att trängselskatterna bidrar till I vilken grad tror du att trängselskatterna bidrar till bättre luft i innerstaden? mindre trafikbuller i innerstaden? Procent per stadsdelsområde samt hela staden 2007. Procent per stadsdelsområde samt hela staden 2007. Skarpnäck 31 49 11 9 Skarpnäck 28 49 12 11 Enskede-Årsta-Vantör 29 50 9 13 Enskede-Årsta-Vantör 21 49 10 20 Farsta 27 48 13 12 Hässelby-Vällingby 18 50 16 16 Bromma 27 48 12 12 Farsta 26 42 13 19 Skärholmen 26 48 15 11 Södermalm 16 51 6 27 Södermalm 23 51 6 20 Hägersten-Liljeholmen 19 48 15 18 Norrmalm 21 51 6 22 Bromma 21 45 16 17 Rinkeby-Kista 21 49 13 16 Skärholmen 18 48 18 16 Kungsholmen 22 48 10 21 Älvsjö 20 44 12 25 Hässelby-Vällingby 24 46 15 15 Spånga-Tensta 21 44 14 21 Hägersten-Liljeholmen 25 44 15 17 Rinkeby-Kista 21 43 16 19 Spånga-Tensta 26 42 12 20 Norrmalm 16 44 5 35 Älvsjö 20 45 15 20 Kungsholmen 16 42 11 30 Östermalm 15 48 8 29 Östermalm 12 42 8 38 Hela staden 24 48 11 17 Hela staden 19 46 11 24 0 102030405060708090100 0 102030405060708090100 I hög grad I viss grad Vet ej Inte alls I hög grad I viss grad Vet ej Inte alls Kapitel 11 Avfallshantering figur 14 Hur nöjd/missnöjd är du med möjligheterna att lämna källsorterat avfall nära bostaden? Betygsmedelvärde per stadsdelsområde 2007 och 2004.
Load more

Recommended publications
  • Historical Perspectives on the Transformation of Urban Waterfront Space in Stockholm During the Twentieth Century
    A view from the wharf: historical perspectives on the transformation of urban waterfront space in Stockholm during the twentieth century Natasha Vall Abstract This article examines the development of Hammarby Lake City in southern Stockholm on a former industrial, waterfront site during the 1990s. The setting may resemble global redevelopments of urban waterfronts and docks; however, Stockholm needs to be viewed against longer cultural, aesthetic and historical influences. This includes early twentieth- century precedents rooted in civic and residential engagement with the modern and industrial shoreline. In addition, an informal human interaction with the abandoned southern Hammarby harbour evolved during the 1950s through reoccupation by an itinerant community of workers. Such forerunners have often been overlooked in dominant accounts of a late twentieth century dramatic transformation of industrial waterfronts. The article concludes that there is scope to align the theme of waterfront development more closely to the longer history of the twentieth century city. This perspective provides a useful counterpoint to the leading view of such spaces as an expression of late capitalism. 1 Stockholm has a notable vista of waterfront buildings from the early modern mercantile of Gamla Stan, the stylish modernism of Kungsholmen to the twenty first century exuberance of Hammarby Lake City. Stockholm’s old southern harbour, the rehabilitated site for ‘Hammarby Lake City’ boasts lakeshore apartments, waterside dwellings and public spaces. With vistas continually framed by water, sometimes still, sometimes moving, these have been carefully planned to draw the gaze towards the open water and the extending horizon.1 A few decades earlier we would have had a different experience.
    [Show full text]
  • Kommunfördjupning Stockholms Stad
    Kommunfördjupning Stockholms stad . Stockholms stad har drygt 974 000 invånare. Här finns 90 000 arbetsställen och 709 000 anställda år 2020. Av samtliga anställda arbetar drygt en fjärdedel på Norrmalm. På Södermalm och Östermalm arbetar 14, respektive 13 procent, följt av 11 procent på Kungsholmen. I Västerort arbetar flest personer på arbetsställen i Rinkeby-Kista (6 procent) och för Söderort i stadsdelsområdet Hägersten-Älvsjö (8 procent). Stockholms stad har ett diversifierat näringsliv med en bred mix av olika branscher. Över 80 procent av samtliga branscher finns i kommunen. Detta är både en styrka och konkurrenskraft. Hög branschbredd skapar en robusthet på arbetsmarknaden och en motståndskraft inför eventuella nedgångar i något branschsegment. I innerstaden och Kista finns kunskapsintensiva näringar som man specialiserat sig inom och i vissa delar av ytterstaden finns verksamhetsområden med näringar inom t.ex. bygg, handel och logistik. Eftersom pendlingsförutsättningarna i länet är goda är människor villiga att pendla mellan jobb och arbete. Detta talar för att alla stadsdelar inte behöver ha en komplett arbetsmarknad. Snarare är det mixen tillsammans, där flera mer eller mindre specialiserade stadsdelar utgör en diversifierad stad. Detta förutsätter i sin tur fortsatta investeringar i infrastruktur och hållbart resande för att smidigt underlätta pendling och stärka matchningen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Privata aktiebolag är den ägarkategorin som står för de allra flesta arbetstillfällena – ungefär 50 procent av samtliga anställda i Stockholm jobbar på ett privat aktiebolag. Offentlig verksamhet står för en femte del av samtliga arbetstillfällen men utgör tillsammans knappt 1 procent av samtliga arbetsgivare och 3 procent av stadens arbetsställen. De internationella företagen står för ca 20 procent av stadens arbetstillfällen, medan svenska privata företag står för resterande 60 procent.
    [Show full text]
  • SWEDEN and Literature Survey
    Muslims in the EU: Cities Report Preliminary research report SWEDEN and literature survey 2007 Researcher: Dr Göran Larsson, Department of Religious Studies, Theology and Classical Philology, University of Göteborg, Sweden Email address: [email protected] Table of Contents Background 4 Executive Summary 5 PART I: RESEARCH AND LITERATURE ON MUSLIMS 8 1. Population 8 1.1 Availability of data on Muslims in Sweden 8 1.2 Muslim population estimates 9 1.3 The main waves of Muslim immigration to Sweden 12 1.4 Patterns of settlement 14 2. Identity 15 2.1 Muslim ethnic identities in Sweden 15 2.2 Religious identities 15 2.3 Converts to Islam 16 2.4 Muslim female identity 17 2.5 Other areas of research 18 3. Education 19 3.1 Muslims and the Swedish education system 19 3.2 Muslims and educational attainment 19 3.3 Religious education in schools 21 3.4 Independent Islamic schools 21 3.5 Education programmes for the training of imams 23 4. Employment 24 4.1 Access to the labour market for people in Sweden born outside the EU 24 4.2 Discrimination in the labour market and other barriers to employment 25 5. Housing 27 5.1 The housing situation of Muslims in Sweden 27 6. Health and social protection 29 6.1 The health status of Muslims 29 7. Policing and security 31 7.1 Muslims’ experiences in the army 31 7.2 Muslims’ experiences in relation to criminal justice and policing 31 8. Participation and citizenship 33 8.1 Muslim participation in politics and policy-making 33 PART II: POLICY CONTEXT 35 1.
    [Show full text]
  • Annual Report Structure
    The Capital of Scandinavia Annual Report Structure Target groups here on the City’s financial targets, the tion is divided by operational area targets The City of Stockholm’s Annual Report gives Municipal Group’s investing activities and where activities done during the year and you an overview of the City’s finances and employees. outcomes of indicators are presented. operations during 2016. The Annual Report is produced by the City of Stockholm’s City How the City is governed Economic and financial analysis and annual Executive Office and is intended for politi- Under this section, you can read about the financial statements cians, Stockholmers, users, employees and Municipal Group’s governance, the Commis- The Annual Report is concluded with an eco- other stakeholders. sion for a Socially Sustainable Stockholm, nomic and financial analysis of the results the City’s international work and the City’s for the entire Municipal Group and the City. Administration Report quality assurance work. The income statement, balance sheet and The Administration Report presents the past cash flow statement with associated notes year in accordance with Chapter 4 of the City Council orientation goals are included. Local Government Accounting Act. The first In the City of Stockholm’s budget, the City section summarises the year and provides a Council has established orientation goals, view of the surrounding world. The fulfilment targets for the operational areas, indicators of the City of Stockholm’s orientation goals and activities that together measure goal and the operational area targets are briefly attainment. This section describes how the presented. There is also a brief information City met the City Council’s goals.
    [Show full text]
  • Baseline Study on Diversity and Urban Policies In
    September 2014 BASELINE STUDY ON DIVERSITY AND URBAN POLICIES IN STOCKHOLM COUNTY, SWEDEN ICEC – Interethnic Co-existence in European Cities: A Comparative and Applied Oriented Analysis of Neighbourhood- Related Policies Sandra Karlsson Roland Engkvist Daniel Rauhut Ulla Moberg Mats Johansson The Royal Institute of Technology (KTH), Stockholm, Sweden Regional Growth, Environment and Planning (TMR), Stockholm, Sweden Contents Contents .................................................................................................................................................................. 1 1. Mapping Diversity In The County Of Stockholm ............................................................................................. 5 1.1. Basic socio-demographic structure of Stockholm ................................................................................. 5 1.2. The socio-economic structure of Stockholm ......................................................................................... 7 1.3. Structure of the housing market in Stockholm .................................................................................... 17 1.4. Socio-spatial patterns and segregation in Stockholm ......................................................................... 21 2. Immigration and Super-Diversity in Stockholm ............................................................................................ 25 2.1. Migration to Stockholm – historical overview and main components ................................................ 25
    [Show full text]
  • Socialstyrelsens Brukarundersökning 2019 Äldreförvaltningens Sammanställning
    Socialstyrelsens brukarundersökning 2019 Äldreförvaltningens sammanställning 1 Om undersökningen Socialstyrelsens undersökningen vände sig till samtliga personer som fyllt 65 år och som hade hemtjänst alternativt bodde på vård- och omsorgsboende den 31 december 2018. Personer som bor på servicehus har besvarat enkäten för hemtjänst. Till 2019 års undersökning användes samma enkätformulär och frågor som i de föregående undersökningarna. Enkätutskicket till de äldre startade i mitten av mars 2019 och pågick till i slutet av maj. Respondenterna hade även möjlighet att besvara enkät via webb och på ytterligare tre språk förutom svenska; finska, arabiska och engelska. Institutet för Kvalitetsindikatorer i Göteborg AB (Indikator) har genomfört datainsamling och registrering på uppdrag av Socialstyrelsen. På Socialstyrelsens hemsida www.socialstyrelsen.se/aldreundersokning finns mer att läsa om de nationella resultaten. Resultat finns också redovisade per län och kommun samt för verksamheter ner till minst 7 svarande. Stadens totalrapport samt alla Stadsdelsnämnders totalrapporter finns på stadens hemsida www.stockholm.se/brukarundersokningar. Verksamheternas resultat finns på Hitta jämför service. Svarsfrekvens i Stockholm över åren Svarsfrekvens % 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Vård- och omsorgsboende 54 54 53 53 50 46 48 Svarsfrekvens % 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Hemtjänst 69 64 64 63 61 59 59 Nöjdhet- jämförelse mellan insatser 2019 Servicehus Jmf mellan insatser 2019 Meddelar om Hemtjänst förändringar VoB Är 100 Kan påverka sammantaget
    [Show full text]
  • Middle-Class Immigration and Residential Preferences in Stockholm
    KTH Architecture and the Built Environment Stockholm)(Google)images,)2013)! ! Middle'class!Immigration!and! Residential!Preferences!in!Stockholm! Rosa Gumà Altés Degree Project SoM EX 2013-13 Master (Two Years), Spatial Planning Stockholm 2013 KTH, Royal Institute of Technology Department of Urban Planning and Environment Division of Urban and Regional Studies Abstract This thesis reviews theories about migration, relocation and residential choice focusing on middle- class migrants as the target group within the Swedish context. I argue that middle-class migrants represent an increasing group of migrants within the European Union since the economic crisis of 2008. This time period has seen increased migrant fluxes mainly from Southern to Northern European states. The middle-class migrants have particularities that distinguish them from traditional mass migration. This study aims to learn more about their reasons to move to another country (in this study, Sweden) and their process of settlement (and integration) within the urban context in Stockholm) assessing which factors affect their residential choices. On the basis of qualitative methods, I assess the results of the research interviews of a convenient sample of 9 middle-class newcomers to Stockholm, with previous literature. Results of this study suggest that individual residential choices are related to socio-demographic variables, lifestyle, taste and previous personal experiences. Nevertheless, residential choices and the process of settlement and territorial integration are also limited due to the nature of the housing market, the institutional context, tenure choice, sources of information and economic constraints. In short, the middle-class immigrants represent a small group, which is heterogeneous in terms of culture, race, profession, level of education, country of origin, languages, that shows preference for diversity and the inner city.
    [Show full text]
  • Kontakta Plan- Och Bygglovsavdelningarna På Stadsbyggnadskontoret
    Kontakta plan- och bygglovsavdelningarna på stadsbyggnadskontoret FRÅGOR SÖDERMALM OCH MELLERSTA SÖDERORT Har du frågor om plan ärenden, planprocessen eller detaljplane projekt i de olika stadsdelarna, skriv till [email protected] PLAN BYGGLOV Enhetschef: Anna Lina Axelsson Enhetschef: Mikael Mattsson Har du frågor om fastighetsbildning och upphävande av detaljplaner, 08-508 27 430 08-508 27 418 skriv till [email protected] [email protected] [email protected] Har du allmänna frågor om bygglov eller vill ha handlingar ut lämnade, Koordinator: Camilla Sundström Koordinator: skriv till stadsbyggnadsexpeditionen@ stockholm.se 08-508 27 341 Sangeeta Kaukinen Mehra Stadsbyggnadskontorets växel och övriga frågor: 08-508 27 300 [email protected] 08-508 27 518 [email protected] Områdesstrateg: Sara Almén [email protected] 08-508 27 155 Koordinator: Christina Svennérus [email protected] 08-508 27 490 YTTRE VÄSTERORT [email protected] YTTRE PLAN BYGGLOV NORRMALM OCH ÖSTERMALM Enhetschef: Louise Heimler Enhetschef: VÄSTERORT 08-508 27 368 Anders Reinberg PLAN BYGGLOV [email protected] 08-508 27 356 Enhetschef: Maria Sahlstrand Enhetschef: Mikael Andersson 08-508 27 325 Ståhl Koordinator: Maud Wiberg anders.reinberg [email protected] 08-508 27 142 08-508 27 386 @stockholm.se [email protected] [email protected] Koordinator: Koordinator: Dominika Dahlström Koordinator: Elin Hannerz Områdesstrateg:
    [Show full text]
  • Förvärvsarbetande 2007 (Pdf, 948 Kb, Nytt Fönster)
    STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande befolkning i stadsdelsområden 2007 S 2009:04 | 2009-05-05 | Ann Ponton Klevestedt 08-508 35 008 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB Förvärvsarbetande befolkning i Stockholm 2007 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i olika delar av Stockholms stad på låg geografisk nivå. Som huvudsaklig indelning gäller stadsdelsområden. I någon tabell förekommer även uppgifter för stadsdelar och redovisningsområden i Inre staden. Tabellkommentarer och analys är kortfattade, men tabellerna innehåller detaljerade uppgifter för alla stadsdelsområden och ger tillsammans en bild av den förvärvsarbetande befolkningen ur olika aspekter. En statistikrapport om den förvärvsarbetande befolkningen anpassad till socialdistrikten, senare stadsdelsområdena, som indelning ingår i det statistikavtal som tecknats mellan Stockholms stads Utrednings- och statistikkontor AB och stadsledningskontoret. Denna rapport är den fjortonde i sitt slag. Den närmast föregående utkomna rapporten har nr S 2008:3. De redovisade uppgifterna har huvudsakligen hämtats från den årliga registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken, RAMS (SCB). Det senast redovisade året i RAMS är 2007. För Stockholm som helhet kan förändringar i arbetskraften följas med hjälp av arbetskraftsundersökningarna (AKU) som är mera aktuella, men som inte kan ge några data på lägre geografisk nivå. Uppgifter om arbetslösa baserad på SCB:s statistik redovisar USK i återkommande rapporter för stadsdelsområden
    [Show full text]
  • The-City-Of-Stockholms-Annual-Report
    Introduction 4 The year in brief 6 Foreword The City of Stockholm Annual report gives 8 Administration Report you an overview of the City’s finances and operations during 2014. The report covers both the City’s committees and the ope­ How the City is governed rations carried out through joint stock 24 How the City is governed companies. A separate Annual Report is also produced 29 Quality and renewal for Stockholms Stadshus AB and the com­ International panies which are part of the Group. 32 Additional copies of the Annual Report may be ordered from the City Executive Office: Areas of operations Finansavdelningen, 34 Enterprise Stadshuset, 105 35 Stockholm 36 Financial assistance Tel: +46 8 508 29 000 switchboard 39 Environment Fax: +46 8 508 29 360 SLK­[email protected] 42 Housing and residential environments Traffic and infrastructure The Annual Report for Stockholms Stadshus 44 AB may be ordered from: 46 Culture and sports Stockholms Stadshus AB 105 35 Stockholm 49 Living environment Tel: +46 8 508 29 000 switchboard 52 Choice and diversity Fax: +46 8 508 29 080 [email protected] 54 Pre­schools and schools 60 The care sector Production The City Executive Office’s Finance Depart­ 66 The City as an employer ment in collaboration with Blomquist 68 A cost­effective city Editor Elin Andréasson and Eva Bowden Layout and production of original Blomquist AB Economic and financial analysis Cover photo 72 General economic analysis Stefan Bohlin, Pär Olsson Inside cover: Lennart Johansson 76 Economic and financial analysis Repro
    [Show full text]
  • Elevpendling Stockholms Stad 2010 – 2011
    ELEVPENDLING STOCKHOLMS STAD 2010 – 2011 Foto: Liselotte van der Meijs Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Silke Burestam 08-508 35 044 | [email protected] Johan Regnér 08-508 35 065 | [email protected] Åsa Wennblom 08-508 35 061 | [email protected] Elevpendling i Stockholm 2010 / 2011 FÖRORD På uppdrag av SLK har USK AB gjort en genomlysning av elevpendlingen inom staden. Analysen omfattar elever boende i staden och deras pendlingsmönster under hösten 2010. Syftet är att ytterligare tydliggöra hur pendlingen inom staden ser ut och åskådliggöra vilka pendlingsmönster som är vanligare förekommande. Rapporten är en del av ett övergripande projekt avseende skolplanering där USK AB levererat underlag och analyser. 1 Elevpendling i Stockholm 2010 / 2011 INNEHÅLL FÖRORD .......................................................................................................................................... 1 INNEHÅLL ........................................................................................................................................ 2 SAMMANFATTNING ....................................................................................................................... 3 DEFINITIONER ................................................................................................................................ 4 ÖVERSIKT ....................................................................................................................................... 4 RINKEBY-KISTA .............................................................................................................................
    [Show full text]
  • Kommunfullmäktige Stockholms Stad Valberedningens Förslag Kandidatpresentationer
    Kommunfullmäktige Stockholms stad Valberedningens förslag Kandidatpresentationer Vänsterpartiet Storstockholm Valkonferens 2014 Valberedningens förslag till kommunfullmäktigelista för Stockholms stad Valberedningens till lista inför valet till kommunfullmäktige i Stockholms stad pre- senterar här sitt förslag. Det är en enig valberedning som står bakom förslaget. Listan fastställs på Vänsterpartiets valkonferens i Landstingshuset den 16 februari. Valberedningen har bestått av: Mattias Enroth (sammankallande), Gilda Cordova, Stig Johnell, Maria Hannäs, Gunilla Bhur, Ylva Nork och Elisabeth Linderstad. Val till Stockholm Stads kommunfullmäktige: 1. Ann-Margarethe Livh, 25. Rodrigo Arce, Tensta-Rinkeby-Spånga Hammarby-Skarpnäck 2. Clara Lindblom, Älvsjö-Hägersten 26. Nevin Kamilagaoglu, Kista 3. Sebastian Wiklund, 27. Lars Bäck, Farsta Älvsjö-Hägersten 28. Carita Stenbacka Tenezakis, 4. Lorena Delgado, Skärholmen Liljeholmen-Hägersten 5. Leo Ahmed, Kista 29. Jonas Lundgren, 6. Torun Boucher, Kungsholmen Hässelby-Vällingby 7. Rikard Warlenius, 30. Josefin Morge, Liljeholmen-Hägersten Hammarby-Skarpnäck 8. Tina Kratz, Hammarby-Skarpnäck 31. Gunnar Ågren, Vita bergen 9. Mehdi Oguzsoy, Birka-Vasa 32. Marina Gunnmo Grönros, 10. Alexandra Mattsson, Älvsjö-Hägersten Hammarby-Skarpnäck 33. Jaime Barrios, Birka-Vasa 11. Jackie Nylander, Västra Södermalm 34. Lena Murray, Västra Södermalm 12. Juliana Gristelli, Västra Södermalm 35. Mårten Andersson, 13. Tobias Johansson, Vita Bergen Västra Södermalm 14. Sara Stenudd, Älvsjö–Hägersten 36. Inger Stark, Farsta 15. Rashid Mohammed, 37. Jonas Ljungstedt, Tensta–Rinkeby–Spånga Tensta-Rinkeby-Spånga 16. Ann-Mari Engel, Vita Bergen 38. Lena Rydblom, Vantör 17. Freddy Grip, Västra Södermalm 39. Leif Larsson, Hässelby-Vällingby 18. Anki Erdmann, 40. Brit Rundberg, Vita Bergen Tensta-Rinkeby-Spånga 19. Zakarias Zouhir, Enskede 20. Karin Rågsjö, Vita Bergen 21. Gerardo Berrios, Postföreningen 22.
    [Show full text]