Ur Yvonne Hirdman, Sverges Kommunistiska Parti 1939-1945, Allmänna Förlaget 1974 Innehåll Det Imperialistiska Kriget
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Yvonne Hirdman Sverges Kommunistiska Parti och 2:a världskriget 1939-41 Utdrag ur Yvonne Hirdman, Sverges Kommunistiska Parti 1939-1945, Allmänna förlaget 1974 Innehåll Det imperialistiska kriget ........................................................................................................... 1 Augusti–september 1939. Ett taktiskt interregnum ................................................................ 1 Pakten ..................................................................................................................................... 2 Krigsutbrottet ......................................................................................................................... 7 Polen ..................................................................................................................................... 12 Kominternlinjen 1939 .......................................................................................................... 13 Vinterkriget .......................................................................................................................... 18 Ställningstagandet till fascismen .......................................................................................... 22 9 april 1940 ........................................................................................................................... 26 Frankrikes fall ...................................................................................................................... 33 Den nya antifascismen ......................................................................................................... 34 Sammanfattning ................................................................................................................... 39 Taktikens dilemma ................................................................................................................... 42 Politik är det omöjligas konst ............................................................................................... 42 Enheten underifrån ............................................................................................................... 47 Kommunisterna och försvaret .............................................................................................. 49 Ställningstagandet till den ekonomiska politiken ................................................................. 55 Samhällets reaktion .............................................................................................................. 62 Den rena vänsterlinjen. Hösten/vintern 1939-1940 .............................................................. 66 Transportförbudet ................................................................................................................. 67 Partiförbudet ......................................................................................................................... 70 Ultrademokraterna ................................................................................................................ 71 Dilemmats taktik .................................................................................................................. 74 Valet 1940 ............................................................................................................................ 79 Sammanfattning ................................................................................................................... 83 Förkortningar ............................................................................................................................ 85 Detta är de inledande kapitlen i Hirdmans bok (1-2). För de återstående (3-5), se Sverges Kommunistiska Parti och 2:a världskriget 1941-45 Redaktionell anmärkning Åtskilliga av de texter – tidningsartiklar och uttalanden från det svenska kommunist- partiet,sovjetregeringen eller Komintern m m – som citeras nedan finns publicerade i sin helhet på marxistarkivet: Kommunisterna och Andra världskriget 1939-40. (artiklar, tal m m, främst från Ny Dag) Komintern om världskriget 1939-41 (dokument och tal) Använda förkortningar på tidningar/tidskrifter (i noterna) Arbt – Arbetartidningen ND – Norrländska Socialdemokraten NFS – Norrskensflamman SSK – Sydsvenska Kuriren ViD – Världen i Dag 1 Det imperialistiska kriget Augusti–september 1939. Ett taktiskt interregnum Den 23 augusti 1939 undertecknade Sovjetunionens och Tysklands utrikesministrar en non- aggressionspakt i Moskva. En het sommar hade föregått undertecknandet. I mars hade tyskarna genom ockupationen av Tjeckoslovakien visat världen, att det krävdes mer än en chamberlainsk förhandlingskonst för att stoppa den tyska expansionen. England hade svarat genom att lämna Polen garantier för dess säkerhet. Tillsammans med Frankrike hade England sökt stöd hos Sovjetunionen för att bilda ett maktblock mot Hitlertyskland. Hela sommaren hade förhandlingar förts om en s k fredspakt mellan dessa länder. Syftet var att skrämma Tyskland från vidare expansion. Anfölls Polen kunde Tyskland i så fall räkna med ett två- frontskrig, angrepp från England–Frankrike i väst och från Sovjetunionen i öst. I stället för fredspakt kom den oväntade ”krigspakten”. En dryg vecka efter undertecknandet i Moskva anföll Tyskland Polen den 1 september. Två dagar senare var världskriget ett faktum i och med de engelska och franska krigsförklaringarna.1 Det är ingen överdrift att påstå, att denna kovändning i utrikespolitiken från både Tysklands och Sovjetunionens sida upplevdes som chockartad av dåtiden. Alltsedan Hitlers makttillträde hade de båda staterna stått som varandras antipoder. Den rent ideologiska motsättning som fanns hade tagit sig konkreta politiska uttryck, för Tysklands del i skapandet av anti- kominternpakten och för Sovjetunionens del i ett allmänt närmande till västmakterna, bland annat genom inträdet i Nationernas förbund. Också den av Komintern lanserade folkfronts- taktiken var ett direkt utrikespolitiskt medel riktat mot Tyskland. Folkfronten som politiskt redskap hade emellertid spelat ut sin roll redan innan nonaggressionspakten gav den döds- stöten. I Spanien hade folkfronten lidit militärt nederlag. I Frankrike hade den förlorat sin politiska betydelse 1938.2 Rent taktiskt och propagandistiskt behöll den emellertid sitt grepp om de kommunistiska partierna. Sovjetunionen spelade i kommunisternas antifascistiska propaganda huvudrollen mot den tyska nazismen. Sovjetunionen var den enda säkert pålitliga makten, ”fredens och frihetens bålverk” som inte endast var berett att försvara sitt eget land utan ”även visa solidaritet och räcka en hjälpande hand till massorna i andra länder i deras kamp för fred och frihet”.3 Som tydliga belägg härför såg kommunisterna den sovjetiska hållningen både i det spanska inbördeskriget och vid Münchenkrisen. Det svenska kommunistpartiet hade sökt omvandla folkfrontstaktiken till verklighet även i Sverige. Detta hade främst tagit sig uttryck i enhetssträvanden gentemot de andra arbetarpartierna, det stora socialdemokratiska och det lilla socialistiska partiet. Även försök till frontbildning mot fascismen hade förekommit, vilket framför allt Antifascistisk Samling är ett exempel på. Ett annat är den omfattande spanienhjälpen.4 1 Litteratur i anslutning till den tysk-ryska pakten: Ph Fabry, Der Hitler-Stalin Pakt, Darmstadt 1962; A Rossi, The Russo-German Alliance. August 1939-June 1941, Boston 1951; W Laquer, Russia and Germany, London 1965; S Allard, Stalin och Hitler, en studie i sovjetrysk utrikespolitik 1930-1941, Sthlm 1970. [På marxistarkivet finns ett utdrag ur W L Shirers stora arbete ”Tredje rikets uppgång och fall” som handlar om pakten, se Sovjetunionen, Tyskland och Andra världskrigets inledning – Red anm] 2 Litteratur om folkfronten: G Lefranc, Historie du Front populaire, Paris 1965. [ Franska folkfronten behandlas utförligt i Fernando Claudíns Krisen i den kommunistiska rörelsen, band 1 – Red anm ]. 3 S Linderot, Sverge i fara, Sthlm 1939, s 13. [ Finns på marxistarkivet: Sverge i fara – Red anm ]. 4 L Drangel, Den kämpande demokratin. En studie i antinazistisk motståndsrörelse. Kapitel I och II. Opubl avh avsnitt, Hist inst SUAV, Sthlm 1972. 2 Taktiken hade givetvis även fått konsekvenser för partiets politiska program. Vad beträffar utrikespolitiken förordade kommunisterna en omläggning av svensk neutralitetspolitik, vilken kallades för ”kapitulationspolitik” och ”illusioner”, till en aktiv s k fredspolitik ”Sverge måste söka samarbete med alla folk, länder och stater som står emot de fascistiska angriparna, som vill freden, och som vill försvara den.” 5 Även inrikespolitiskt hade det kommunistiska programmet färgats av den antifascism som utgjorde folkfrontens ideologiska innehåll. Det tog sig uttryck i kommunistiska paroller om utrensning av femte kolonnen i försvar, press och polismakt.6 Mot den bakgrunden är det förståeligt att nyheten om det tysk-ryska närmandet skapade stora svårigheter för det kommunistiska partiet. Det hade helt hållits i ovisshet om den sovjetiska omläggningen av utrikespolitiken. Det gavs ingen som helst vägledning, vare sig från Sovjet- unionen eller från Komintern, utan det gällde att tolka händelsen. Pakten innebar faktiskt hela folkfrontstaktikens sammanbrott. Insåg de svenska kommunisterna detta? Sökte de i det tak- tiska interregnum, som kom att råda fram till Sovjetunionens inmarsch i Polen, ersätta folk- frontstaktiken med en ny taktik, byggd på självständig analys av situationen? Men framför allt, hur sökte partiet förklara att Sovjetunionen