AR BETARHIST ORI A 20 11: 4 [140] ARBETARHISTORIA 20 11 :4 [140]

omslaget : Socialdemokra - AR BETARHIST ORI A LEDARE ternas partistyrelse diskute - 20 11: 4 [140] 03 ulf jönson : I City spränger man... rade första maj-firandet på 04 peer henrik hansen : 10 års hemmelige samtaler 1950 -talet då man hade sett i den kolde krigs skygge. Aksel Larsen, CIA og ett svalnande intresse och Sverige mindre deltagande i manifes - tationerna. Folk tycktes hellre NYHETER FRÅN ARAB vilja åka ut på landet och sätta 10 arne högström : Ett rike av denna världen. Zeth potatis än att marschera under Höglund som pacifistisk journalist, visionär poet, de röda fanorna. revolutionär agitator och socialdemokratiskt bor - Samtidigt spirade ett nytt garråd intresse för att manifestera motstånd mot förtryck och 28 lars gogman : Från kvinnoklubb till Grupp 8. orättvisor. Kanske hade den unga kvinnan på bilden Kvinnors särorganisering i den svenska kommunis - dagen innan varit på Skansen och lyssnat på ordföran - tiska rörelsen den i Stockholms studentkårs centralorganisation, Bo PÅ GÅNG Wijkmark, när han i sitt vårtal kraftfullt talade mot rasis - 39 gerd callesen : MEGA 2 – halvvejs fremme. Et men i Sydafrika? internationalt projekt Enligt Stockholms-Tidningen var det ungdomlig frän - 42 regina roth: MEGA digital. Økonomiske teks - het och fläkt som satte sin prägel på första majdemon - ter af Karl Marx på Internettet strationen i Stockholm 1959 . Det var »Nej till A-bomb» som gav eko längs marschvägen. Ungdomarnas parol - RECENSIONER ler var »Internationell samverkan och solidaritet över 46 tobias samuelsson: Barns arbete i andra världs - gränserna», »Nej till svenska atomvapen», »A-Bomb – krigets England – Berry Mayall & Virginia Mor - Nej», »Bättre fredsaktiv i dag än radioaktiv i morgon» row, You can help your country. English children’s work och »President på tronen, lillprinsen i produktionen». during the second world war foto : Fib Kulturfronts arkiv. Okänd fotograf. 47 lars edgren : Visar vikten av att se sambanden bortom nationsgränserna – Marcel van der Linden (red.), Grenzenüberschreitende Arbeitergeschichte: Konzepte und Erkundungen / Labour History Beyond Borders: Concepts and Explorations. ITH Conference Proceedings, vol. 44

DOKUMENTET 50 1908 : Ombud nummer 155 vid SAP:s kongress

28 10 LEDARE

Tidningen Frihet 1944:9 beskrev Norra Bantorget så här: »Från denna gata har under oändligt strävsamt och odramatiskt arbete den svenska arbetarklassens marsch mot och in i det svenska samhället planlagts och dirigerats i tysthet av hundratals fackför- bundsfunktionärer, från pamparna i LO till avdelningskassören i den obetydligaste fackförening. Banhusgatan har varit och är hög- kvarteret för den svenska arbetarrörelsen generalstab.» Nästa år kommer Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek att flytta från Norra Bantorget. Okänd fotograf. I City spränger man... »arkiv är inte historiens mausoleer utan dess ammu - Men arkiven har ett liv också efter att de lämnat sina upp - nitionsförråd. Goda arkivarier vet inte endast hur man ordnar hovsmän, för att efteråt vittna om dessas slit och mödor, och bevarar akter och manuskript. De är även sprängmästare nederlag och triumfer. Det är då de förvandlas till »kulturarv». som vet precis hur man umgås med explosivt material.» Cita - Arkivinstitutionerna, platserna där dokumenten till slut (och i tet lär ursprungligen härstamma från Süddeutsche Zeitung , men bästa fall) hamnar, sorterar i Sverige under Kulturdeparte - jag har hämtat det från en artikel i Der Archivar , en tysk tid - mentet, tillsammans med olika typer av institutioner för konst, skrift för arkivarier. 1 litteratur, musik och annat som rör den andliga odlingen. När Så vad är ett arkiv egentligen? Saken diskuteras då och då, arkivutredningen »Arkiv för alla» publicerades för omkring inte minst bland arkivarierna själva. Arkivarien som kulturarbe- tio år sedan fick många intrycket att utredaren betraktade arkiv- tare är till exempel ett omdebatterat fenomen: »Jag tror till institutionerna som en sorts museer med dålig besöksstatistik, exempel att när en av landets åklagare som en morgon beger sig inte minst utifrån förslagen om olika typer av satsningar för till rätten med stämningsansökan, bevis etc. i handen för att för - att öka tillströmningen. »Daglediga vuxna» pekades bland söka få den där hemska mördaren inom lås och bom knappast annat ut som en målgrupp. reflekterar över att han bidrar till kulturarvet» skrev arkivarien Michael Dahlin för ett par år sedan i en debattartikel. 2 hos oss är alla välkomna , vare sig de är »daglediga» eller Dahlin har en poäng. Arkivhandlingarnas främsta brukare är står mitt i arbetslivet. Men resonemanget pekar på att man de som har skapat dem, det vill säga de människor, organisatio - blan dar samman olika typer av användning. Museer, konserter, ner, företag och myndigheter som håller möten och skriver pro - konsthallar bygger alla på en direktupplevelse av kulturen. Den tokoll för att hålla reda på vad som beslutats, de som botar oss som önskar denna upplevelse måste själv ta sig dit och lyssna, när vi är sjuka och skriver journaler för att vi skall få bästa möj - titta. Informationen i arkiv kan användas och nå »alla» även liga vård av dem själva och dem som tar över, och de som för - indirekt. Ty de flesta av arkivens användare kommer dock från handlar om löner och arbetsförhållanden och skriver avtal som annat håll i första hand. Av våra besökare kommer många från sparas för att bevisa rättigheter och skyldigheter. Så småningom, universitet och högskolor och hör sålunda till Utbildningsde - efter hand som åren går, lämnas dessa handlingar till arkivins - partementets budget. En del är också journalister som skriver titutioner som ARAB. Inte ens det betyder att de har förlorat för tidningar och tidskrifter helt utanför den offentliga sfären, sin kraft: ofta vänder sig organisationer till oss för att hämta men de har alla det gemensamt att de avser sprida kännedom fram bevisen, gamla avtal och stadgar och mycket annat, för att om sina undersökningar till en större publik. Användningen av de behövs för något som håller på att hända nu. Arkivhand - arkiven är alltså både direkt och indirekt: resultaten publiceras lingarna är deras ammunition och vi blir deras sprängmästare. och når så en större publik av bokläsare, tidningsprenumeran - ter och andra som tar del av informationsflödet. Kan det vara 1 »Archive sind nicht die Mausoleen der Geschichte, sondern så att arkivens hemvist i kultursektorn som blockerar denna ihre Munitionslager. Gute Archivare wissen nicht nur, wie man Ak - insikt, i synnerhet om kultur antas vara något slags guldkant på ten und Manuskripte ordnet und restauriert. Sie sind zugleich tillvaron som man ibland har råd med och ibland inte. Sprengmeister, die genau wissen, wie man mit explosivem Mate - Vi får hoppas att det inte är så, för det skulle i så fall utgå rial umgeht.» Jag har hämtat citatet från Gabriele Stüber, »Quali - tätsparameter archivischer Arbeit – Überlegungen zur Dienstleis - från en dålig och inskränkt definition av kultur! Kultur är allt tung und Ressourcengewinnung» i Der Archivar , 2003 häfte 3) vi gör för att visa att en annan värld är möjlig. Kulturarvet är 2 http://www.dik.se/www/dik/web.nsf/dx/090219-Debatten- berättelsen om hur vi försöker nå dit. Kulturarvet är ammu - om-arkivariens-yrkesroll-fortsatter nitionen. ULF JÖNSON

Arbetarhistoria 2011:4 •3 10 års hemmelige samtaler i den kolde krigs skygge Aksel Larsen, CIA og Sverige

AF PEER HENRIK HANSEN mand for DKP i over 30 år og nød en vis respekt i den inter - nationale kommunistbevægelse. Derfor må Aksel Larsens I 19 60’erne var den tidligere formand for Danmarks Kom - hemmelige forbindelse til amerikanerne siges at være en munistiske Parti, DKP, og den daværende formand for Soci - mindre sensation af internationalt omfang. Han blev en vigtig alistisk Folkeparti, SF, Aksel Larsen, i de svenske efterret - kilde for amerikanerne til oplysninger om ikke bare den ningsorganisationers søgelys. Han havde påkaldt sig deres danske men også den internationale kommunistbevægelse, interesse, fordi han havde kontakter i både Sverige og Norge, heriblandt svenske forhold. Men hvordan kom det i stand og og man frygtede, at han i Sverige ville hjælpe med tilblivelsen hvad bragte det med sig? af et socialistisk alternativ, et socialistisk folkeparti, nøjagtig som i Danmark og Norge. 1 Efter Aksel Larsens dannelse af Amerikanerne og kommunisterne det danske SF begyndte den danske sikkerhedstjeneste PET På hjemmefronten var USA ramt af kommunistskræk allerede at rette fokus mod det nye parti og holdt løbende landets i starten af det 20 . århundrede. 8 Kort efter befrielsen af Dan - ledende kredse informeret om udviklingen inden for såvel mark i maj 1945 etableredes der kontakt mellem den socialde - DKP som SF. 2 I Norge havde Politiets Overvåkningstjeneste mokratiske fagbevægelse og amerikanske diplomater, og den også det norske SF-parti mistænkt for blot at være et nyt kom - amerikanske labor-attachée modtog nu løbende rapporter fra munistparti og foretog nøjagtig som i Danmark en vis regist - socialdemokraterne. Sidstnævnte samarbejdede desuden med reringsvirksomhed. 3 I begyndelsen så man tegn på, at det ny Danmarks militære efterretningstjeneste om at overvåge kom - parti blot var et krypto-kommunistisk parti med en folkelig munisterne, og ifølge amerikanernes oplysninger havde de appel og et distanceret forhold til Moskva, og hvis det var til - danske socialdemokrater »…complete and comprehensive files fældet, risikerede man, at en række vælgere støttede et parti on all Communist trade union members, including location of som de troede var et socialistisk alternativ men som i virkelig - employment and function.». 9 CIA forfattede rapporter om den heden gik Moskvas ærinde i det skjulte. De to nye partier kommunistiske trussel i Skandinavien, hvori det blev bemær - havde således gjort venstrefløjen og dens aktiviteter i de to ket, at der var begrænsede men dog nogle militante kommu - lande mere uigennemskuelig og problematiske for sikker - nistiske grupperinger i Norge, Sverige og Danmark, og at de hedstjenesterne. norske kommunister udgjorde den største trussel mod sikker - I 1990 kunne journalisterne Thomas Kanger og Jonas heden, mens de svenske udgjorde den mindste. Der var fare for Gummesson fortælle, hvordan Aksel Larsen havde påvirket kommunistisk infiltration af nøglestillinger på arbejds-plad - den politiske scene i Sverige og skabt uro blandt socialdemo - serne, og man frygtede, at Vesteuropa langsomt men sikkert kraterne, en uro som senere blev bekræftet af Säkerhetstjänst - ville blive overtaget af kommunisterne. 10 kommissionen. 4 Den hemmelige svenske efterretningstjeneste De amerikanske efterretningsfolk stod over for en mod - Grupp B arbejdede aktivt for at forpurre forsøg på at skabe et stander, der på alle punkter var mere erfaren og bevidst om svensk SF og holdt et vågent øje med den tidligere DKP-for - konfliktens karakter end man selv var. Allerede i mellemkrigs- mands aktiviteter. Og det gjorde man klogt i, for i 19 69 lod årene havde Sovjetunionen etableret et stort internationalt Aksel Larsen forstå, at det danske SF håbede på »at kunne netværk til rådighed i form af Den Kommunistiske Interna - opmuntre det svenske kommunistparti under C.H. Hermans - tionale, Komintern, med det formål at udbrede kommunis - son til at bryde med Moskva og følge den kurs, som det danske men. Komintern havde fra begyndelsen arbejdet konspirativt, SF har været banebrydende med.» 5 Men hvem udtrykte han uddannede kommunister i våbenbrug og konspirative arbejds - denne holdning over for? Aksel Larsen havde siden 195 8 haft metoder samt forpligtede de kommunistiske partier til at have en hemmelig forbindelse til den amerikanske efterretnings - et illegalt partiapparat. 11 tjeneste CIA, en forbindelse som i 199 8 blev bekræftet af den Ifølge de russiske historikere Zubok og Pleshakov lød Sta - tidligere vicechef for CIA i København, Grant W. Olson. 6 lins instruktioner i 1947 på, at de vesteuropæiske kommunis - En hver tvivl om Aksel Larsens forbindelse til amerika - ter nu skulle forsøge at knuse den kapitalistiske økonomi og nerne blev fjernet, da Dansk Institut for Internationale Stu - yde aktiv modstand mod amerikansk støtte. Der skulle etable - dier, DIIS, i sommeren 2005 offentliggjorde udredningen om res kampenheder og skabes våbenlagre. 12 Og tilsyneladende Danmark under den kolde krig, hvori referater af Aksel Lar - var de danske kommunister indstillede på at følge den mili - sens hemmelige samtaler med amerikanerne for årene tante linje udstukket fra Moskva. I september 194 8 udtalte 195 8–19 69 var genoptrykt. 7 Aksel Larsen nåede at være for - DKP’s næstformand Alfred Jensen på et møde i partiets cen -

4•Arbetarhistoria 2011:4 Aksel Larsen havde i mange år været for- mand for Danmarks kommunistiske parti, da han blev afsat og ekskluderet fra par- tiet. I samme periode indledte han sin for- bindelse med CIA. (Frihedsmuseet)

Arbetarhistoria 2011:4 •5 Kommunistpartiets næstformand, Alfred Aksel Larsen havde kontakt til den Det var den socialdemokratiske stats- Jensen, blev aflyttet i sin lejlighed, og det svenske kommunist Sven Landin og fik minister Jens Otto Krag, som tillod CIA at var på den måde amerikanerne blev be- gennem ham informationer om diskus- mødes med Larsen mod at man fra dansk vidste om, at Aksel Larsen måske kunne sionerne inden for det svenske kommu- side fik indsigt i møderne. Foto: Erik hverves. (Frihedsmuseet) nistparti. Foto: Sallstedts bildbyrå. Petersen (ABA) tral-komité, at der var »…brug for, at Folkets Døtre og Søn - for at få forbindelse til Aksel Larsen. Niels Frommelt arran - ner faar Kendskab til Vaabenbrug og Sprængstoffers anven - gerede første møde med Aksel Larsen på et københavnsk delse (…) Vi ved at der kommer en Dag, hvor disse Færdig - hotel, men Larsen aflyste mødet af frygt for sit liv. 15 Kort tid heder er nødvendige, hvis man fuldt ud skal udfylde sin Plads efter kom et nyt møde i stand mellem Aksel Larsen og ameri - for Folkets, for Nationens Sag.» 13 Formand Aksel Larsen kanerne. Mødet fandt sted ude på Aksel Larsens privatadresse udtalte sig på samme møde i lignende militante vendinger. 14 i København. Ifølge afklassificerede dokumenter fra PET’s Aksel Larsen var endnu tro mod Moskva som endnu ikke har arkiv afholdt Aksel Larsen det første møde med en amerikaner mødt den modstand international, der var medvirkende til, at inden han var blevet ekskluderet som formand for DKP. Ame - han år i 195 6 udviklede tanker om at distancere DKP fra rikanerens beretning lød således: Moskva. Denne tankegang blev dødsstødet for Aksel Larsen, Den første mandag i november, som var dagen efter kon - og han mistede en hver form for magt i DKP i 1950 ’erne. gressens afslutning, ringede T. (amerikaneren, PHH) til L. (Aksel Larsen, PHH) og aftalte et møde i dennes hjem. Amerikanerne og »Firmaet» T. blev modtaget i fru L., der virkede deprimeret og forg - Fra CIA’s oprettelse i 1947 begyndte den amerikanske efter - rædt. Hun overværede ikke samtalen mellem T. og L. retningstjeneste at rette blikket mod kommunistpartierne i de Denne samtale overværedes imidlertid af en mand, der nordiske lande, hvor man havde gode forbindelser til den soci - præsenteredes som ’Jensen’, men som er identisk med H.V. aldemokratiske fagbevægelse. I 1947 -48 etablerede den danske [...en linje slettet...] hverken fru L. eller H.V. eller nogen og amerikanske efterretningstjeneste i fællesskab »Firmaet», anden ved eller må vide, at L. har møder med T. 16 en hemmelig organisation som gik ind i kampen mod de danske kommunister. Igennem en årrække modtog amerika - Hvem var den tilstedeværende H. V.? Aksel Larsen frygtede nerne nu oplysninger om DKP’s interne drøftelser og aktivi - at blive myrdet af KGB og havde valgt at bede partifællen Hol - teter. Når Firmaet kunne fremskaffe oplysninger om fra ger Vivike om at agere livvagt. 17 Samtalen mellem Aksel Lar - DKP’s interne og lukkede møder, skyldtes det, at man i årene sen og den udenlandske gæst foregik på tysk og fandt sted i 1952 -59 aflyttede DKP’s næstformand Alfred Jensen. Man Aksel Larsens stue, hvor Holger Vivike efter eget udsagn må havde placeret mikrofoner i hans lejlighed og lyttede med dag have set lidt mærkelig ud, da han hele tiden havde en hånd i ud og dag ind. Aflytningen blev ledet af en af Firmaets folk, lommen og en finger på aftrækkeren. Efter en halv time havde Niels Frommelt. Aflytningen viste, at Aksel Larsen var uenig den tysktalende gæst gjort det klart, at man ønskede Aksel Lar - med partifællerne, og at der var et misforhold mellem ham og sens hjælp til bekæmpelsen af verdenskommunismen. Ameri - de øvrige ledende skikkelser omkring ledelsen af partiet. Ame - kaneren gjorde med det samme klart, hvem Aksel Larsen rikanerne fik en kopi af udskrifterne fra aflytningen, og her havde kontakt med. Særligt SUKP’s 20 . kongres og opstanden kunne de læse om Aksel Larsens usikre position. Nu ville man i Ungarn 195 6 havde overbevist Larsen om den sovjetiske have kontakt med ham. ledelses fejlbarlighed, og han havde følt sig under pres fra sov - Igennem 195 8 havde Niels Frommelt forsøgt at få kontakt jetiske side Aksel Larsen vidste, at han ikke nød fuld tillid i til Aksel Larsen via journalist J. B. Holmgaard som sørgede DKP. Larsen berettede om illegale partiapparater, diverse for -

6•Arbetarhistoria 2011:4 hjem over Stockholm for at forny bekendtskabet med de revi - sionister ledere, han havde talt med måneder forinden.» 21 Et tilbagevendende punkt i samtalerne mellem Aksel Larsen og den amerikanske efterretningstjeneste var de revisionistiske kredse og miljøer i Sverige. SUKP’s 22 . kongres rykkede nær - mere, og Aksel Larsen ville via sin svenske og måske også finske kontakter forsøge at skaffe informationer om, hvad der var foregået på kongressen. Han forventede at kunne have sådanne informationer et par uger efter kongressen. Et halvt år senere havde Larsen dog ikke fået fremskaffet »insidein - formationer». 22 Amerikanerne viste i 19 62 interesse for Aksel Larsens »oppositionelle kontakter i Sveriges Kommunistiske Parti (SKP)». En af de toneangivende personer hos de svenske kommunister, Sven Landin, lå på linje med Aksel Larsen, når det gjaldt den udefrakommende indflydelse på det nationale kommunistparti. 23 Sammen med Yngve Johansson havde Lan - din i september 19 62 klaget over Moskvas store indflydelse på partiet. 24 I forbindelse med de svenske uenigheder om parti - linjen var Aksel Larsen af værdi for amerikanerne. Han havde informationer om, hvordan fronterne i de svenske kommu - nist-kredse var trukket op og kunne levere skriftligt materiale om de svenske uenigheder. I et af de amerikanske referater hedder det:

Under aflytningen af Alfred Jensens lejlighed blev en række de- AL afleverede Landins memorandum til det svenske kom - taljer om aktiviteterne ovenpå noteret ned i en journal, som af- munistpartis (SKP) centralkomité, dateret 30 .9.19 62, samt lytterne kunne bruge til at se, hvad der var hændt den sidste tid. et personligt brev (i form af en rapport) fra Landin, dateret (Privat) 18. 11 .19 62. Han sagde at dette memorandum var blevet rundsendt til centralkomitéen og utvivlsomt var blevet bindelser og personer inden for DKP, som efter hans opfat - udbredt til Landin’s venner landet over. (AL lovede at han telse kunne være involveret i sådanne aktiviteter. 18 under sin næste drøftelser med Landin, som finder sted Mødet mellem Aksel Larsen og den ukendte mand T. var forud for 8. maj, ville søge at få oplyst arten og omfanget af det første af en række møder mellem Larsen og CIA, som denne udbredelse). 25 skulle stå på i mere end ti år. 19 Aksel Larsen lod sig med tiden indfange i et konspirativt spind og gik gradvist over til at Larsen undrede sig over, at Landins memorandum ikke var mødes under særdeles hemmelige former, på en måde som lig - endt hos pressen, hvilket i mange lande ville have været til - nede KGB’s måde at operere på. Desuden gjorde han flere fældet for et »hemmeligt» papir som dette. Han leverede flere gange opmærksom på, at han var ude på at gøre en ende på sit oplysninger om svenske forhold, inden amerikanerne kopie - gamle parti og ramme andre, som gik Sovjetunionens ærinde. rede Larsens materiale fra Landin. Aksel Larsen oplyste desu - En række oplysninger om internationale forhold – heriblandt den, at han måske i den nærmeste fremtid ville få besøg af Norge og Sverige – blev givet til amerikanerne, og han viste Landin, og det blev aftalt, at Larsen skulle tage til Stockholm sig parat til at arbejde for amerikanerne og søge oplysninger, og besøge Landin, hvis denne ikke kom til København. 26 som de var interesseret i. Som i mange andre konspirative for - Aksel Larsen fortsatte med at holde amerikanerne oriente - bindelser var det den personlige relation mellem Aksel Lar - ret om svenske forhold og kunne i begyndelsen af 19 64 sen og T., som var fundamentet til Larsens villighed til at berette, at C.H. Hermansson havde stillet et forslag om en arbejde for amerikanerne. Han blev således betænkelig, da skandinavisk konference, og at der i marts skulle afholdes en hans føringsofficer foreslog, at kontakten blev videreført af en fredskonference i Stockholm. Larsen ville blive inviteret til at anden person, G. tale på konferencen. 27 På det efterfølgende møde kunne han Aksel Larsen forklarede, at han med sin ny partidannelse berette om intrigerne mellem de skandinaviske kommunist - agtede at bekæmpe kommunisterne og forsøge at skabe et partier, selv om disse kunne forekomme en anelse trivielle. alternativt parti, der skulle starte en kædereaktion i andre Han kunne ikke føje meget til det allerede fortalte, »bortset lande. Han havde kontakt til personer i blandt andet Sverige, fra en i fire punkter opdelt skriftlig rapport, som han overlod Norge og Holland, som delte hans synspunkter. 20 mig i form af et ’Notat vedrørende Sveriges kommunistiske I foråret 19 61 drøftede Aksel Larsen og amerikanerne en parti’, der vedlægges som bilag,» lød det fra Larsens førings - rejse til Finland med det formål at etablere kontakt til ligesin - officer i rapporten fra marts 19 64. På samme møde kom Lar - dede finske revisionister, og at han på hjemrejsen skulle »rejse sen ind på finansieringen af de vestlige kommunistpartier og

Arbetarhistoria 2011:4 •7 fortalte, hvordan de danske kommunister havde oprettet et få konsekvenser, hvis ikke CIA gik med på det danske krav: at rejsebureau, der »ligesom i Sverige vil blive benyttet som red - få del i Larsens oplysninger. Det var daværende udenrigsmi - skab til at forsyne DKP med pengemidler i hemmelighed». 28 nister og senere statsminister Jens Otto Krag, som gav ameri - I en periode på over ti år havde Aksel Larsen således kon - kanerne tilladelse til at fortsætte forbindelsen til Aksel Larsen takter med CIA. Han vidste, at han løb en meget stor risiko på dansk jord. Tilladelsen blev givet mod, at man fra dansk side ved at mødes med CIA-repræsentanter i det skjulte, og han fik en kopi af interviewudskrifterne. 31 Dette bekræftes fra flere vidste, at hans politiske karriere ville være slut, hvis kontakten sider. blev afsløret i pressen. De danske efterretningstjenester og den danske regerings ledelse kendte til hans hemmelige forbin - Hvorfor denne kontakt til CIA? delse. Der er ikke megen tvivl om, at CIA’s kontakt til Aksel Larsen har været givtig for amerikanerne. Larsen satte dem ind i kom - Aksel Larsens kontakt til CIA opdages munistpartiernes funktion og dagligdag, relationen mellem de De danske efterretningstjenester fandt allerede i 195 8, at CIA europæiske partier og specifikke episoder i de forskellige euro - havde etableret kontakt til Aksel Larsen og forsøgte at pæiske lande. Sverige var et af de lande, som Aksel Larsen anvende ham til efterretningsmæssige formål og dermed ope - kunne give CIA informationer om. Det er derfor forståeligt, at rerede i Danmark uden tilladelse. Uden at gribe direkte ind CIA brugte tid på at pleje forbindelsen til partilederen. Det er lod man tilsyneladende amerikanerne forstå, at man fra dansk straks mere uklart, hvorfor Aksel Larsen begav sig ud i så fare - side udmærket var klar over, hvad der foregik. 29 fuld en kontakt som den han havde i mere end ti år med CIA. At politikere mødtes med repræsentanter for den sovjetiske, Den danske efterretningstjeneste [lod] møderne finde sted østtyske eller amerikanske ambassade, var ikke ensbetydende uden videre, men senere lod man CIA vide, at efterret - med, at de gik fremmede magters ærinde. Balancen mellem ningsvirksomhed på dansk område var forbudt efter dansk det acceptable og det problematiske var dog hårfin, og Aksel lov. Denne bestemmelse havde amerikanerne overtrådt, Larsen krydsede grænsen for det acceptable ved igennem en men man var villig til at lukke øjnene for denne overtræ - lang årrække at mødes med CIA i hemmelighed, påtage sig delse, hvis man kunne få rapporterne af samtalerne med opgaver, modtage penge og følge nogle af de kendte mønstre Aksel Larsen at se. 30 fra det konspirative arbejde. CIA havde udført efterretningsvirksomhed på dansk jord uden Var Aksel Larsen spion for CIA og spionerede han mod de danske myndigheders tilladelse, hvilket var ulovligt og ville sine venstrefløjskolleger i de vesteuropæiske lande? Måske, for

REFERENSER DR1-interview med Grant W. Olson, 22. ok - s. 51. SOU 2002: 92, s. 58. 1 Denne artikel baserer sig overvejende tober 1998. 12 Vladislav Zubok & Constantine Ples - på de studier som jeg har publiceret i bo - 7 DIIS (2005), bd. 4, s. 157 –177. hakov, Inside the Kremlin , Cambridge 1996, gen Firmaets Største Bedrift , København 8 Regin Schmidt, Red Scare – FBI and s. 132. 2005, på frigivne citater fra amerikanske the Origins of Anticommunism in the United 13 Centralkomitemøde 18./19. septem - dokumenter og på PET-kommissionens States , København, 2004. ber. Centralkomitemøder 1945 –49. DKP’s rapporter. 9 Rapport af 6. april 1948. s. 2. Record arkiv, kasse 73. Arbejderbevægelsens Biblio - 2 Rapport af 1. august 1959.Udenrigsmi - Group (RG) 263, Entry 18 Murphy Papers, tek og Arkiv (ABA). nisteriets arkiv, 105.k.1c, »Kommunismen i Box 125, National Archives II (College 14 Ibid. Danmark». Mikrofisch, billede nr. 1269- Park). CIA-rapport »Opposition to ECA in 15 Information, 31. oktober-1. november 1281. Rigsarkivet. participating countries», 10. februar 1949. 1998. Se også Kurt Jacobsen Aksel Larsen – 3 Trond Bergh og Knut Einar Eriksen, http://pdf.usaid.gov/pdf_docs/PCAAC289. en politisk biografi , København 1993, s. 630. Den hemmelige krigen bd. 2, Oslo 1998, pdf anvendt senest 23. september 2011. Samtaler med Niels Frommelt. J. B. Holm - s. 124 –130. 10 CIA-rapport ORE 77-49, »Commu - gaard, Sket i livet – erindringer , København 4 Thomas Kanger & Jonas Gummesson, nism in Scandinavia», 4. december 1949. 1990, s. 141. Weekendavisen , 21. –27. juni Kommunistjägarna – Socialdemokraternas http://www.foia.cia.gov/docs/DOC_00002 2002. politiska spioneri mot svenska folket , Stock - 58576/DOC_0000258576.pdf anvendt se - 16 DIIS (2005), bd. 4, s. 158. holm 1990, s. 106 –107. SOU 2002:92, Det nest 23. september 2011. Melvyn P. Leffler, 17 Jacobsen (1993), s. 687. Holger Vi - Grå Broderskabet – en berättelse om IB , The specter of Communism , New York 1997, vike, Bagbord Om – erindringer fra et godt s. 306 + 314 –318. s. 56 –58. liv , København 1982, s. 126. Kort før sin død 5 Dansk Institut for Internationale Stu - 11 Hubertus Knabe, West-Arbeit des MfS» forklarede Holger Vivike over for historiker dier (DIIS), Danmark under den kolde krig – – Das Zusammenspiel von »Aufklärung» und Kurt Jacobsen, at han igennem en årrække den sikkerhedspolitiske situation 1945 –1991 , »Abwehr» , Berlin 1999, s. 60. SOU havde været agent for KGB. Efter eget ud - København 2005, bd. 4, s. 177. Referat af 2002:93, Övervakningen af »SKP-komplex- sagn lod Holger Vivike sig først hverve af mødet den 6. maj 1969. et» , s. 171. Hubertus Knabe (1999), s. 60n. KGB-officeren Anatolij Lobanov i 1966, 6 »Jeg var CIA’s mand i Danmark», Markus Wolf, Manden uden ansigt (1990), men det kan ikke udelukkes, at Vivike

8•Arbetarhistoria 2011:4 han indvilgede i at påtage sig forskellige opgaver foreslået af at Aksel Larsens livvagt ved det første møde, Holger Vivike, CIA-kontakterne, og han fik sine udgifter dækket. Nogle af arbejdede for KGB og var klassificeret som agent. 33 Det er disse opgaver gik blandt andet ud på at skaffe informationer derfor nærliggende at tro, at Vivike underrettede Moskva. om personer, møder og aktiviteter, og Aksel Larsen videregav Måske vidste Larsen, at hans gamle ven holdt russerne infor - materiale, som han i visse tilfælde formentlig havde fået i al meret, og måske ønskede han ikke at se realiteterne i øjnene. fortrolighed. Var han agent for CIA? Formentlig. I det øjeblik På andre områder var Larsens kontakt til amerikanerne præ - han påtog sig opgaver stillet af CIA, havde han bevæget sig ind get af en vis fornægtelse. 34 i efterretningstjenesternes mørke og uigennemsigtige verden, Aksel Larsens reaktion var ganske givet ikke anderledes end der alt for let kunne give problemer. Aksel Larsen var bevidst mange andre, der havde forbindelse til fremmede efterret - om, at CIA kunne ødelægge hans karriere og ødelægge par - ningstjenester. Det er tydeligt, at han i nogen grad fornægter tiet SF’s troværdighed ved at lade det sive til presse, at parti - at være agent for en fremmed magt, og han forsøger at dække formanden mødtes skjult med repræsentanter for CIA. Aksel sig bag den personlige forbindelse, der for ham synes at legi - Larsen sluttede et langt liv som kommunist af med at gå i ame - timere hans gerninger. Netop den personlige relation i en rikanernes tjeneste. Han havde været politisk aktiv gennem række tilfælde være essentiel, når efterretningstjenester skulle hele sit liv, og efter eksklusionen fra DKP stod han ved en skil - hverve personer med en vis integritet. En person, der ikke har levej. Måske var det frygten for at miste livet i et sovjetisk lik - kunnet trues eller presses på økonomien, kunne forsøges hver - videringsforsøg, der sendte ham i armene på CIA. Frygtede vet ved gennem længere tid at etablere en personlig kontakt til han så meget for sin skæbne i tilfælde af en sovjetisk besættelse den pågældende. Dette synes at være tilfældet med Aksel af Danmark, at han som modydelse for informationer krævede Larsen, der med sin kontakt T har haft et fælles mål, nemlig amerikanernes beskyttelse og en eventuel evakuering? Spørgs - at ødelægge eller i hvert fald svække den kommunistiske be- målet må stå ubesvaret hen, indtil nye kilder kaster mere lys vægelse. Og for Larsens vedkommende gjaldt dette mål åben - over sagen, men Aksel Larsen havde måske grund til at frygte bart også det svenske kommunistparti. En svækkelse af det sine gamle åndsfæller i Moskva. svenske kommunistparti kunne skabe plads til en svensk Til trods for at kontakten mellem Aksel Larsen og CIA blev udgave af SF, hvorved Larsens alternative socialistparti havde holdt hemmelig i over 15 år, blev man i Moskva hurtigt slået rødder i både Danmark, Sverige og Norge. Måske er det bekendt med den tidligere DKP-leders forbindelse til CIA. 32 noget så jordnært, der har motiveret den tidligere danske Hvordan man fra sovjetisk side fik indsigt i denne forbindelse, kommunistleder til at have holdt hemmelige møder med CIA står ikke klart, men i dag foreligger en række oplysninger om, i mere end 10 år.

allerede tidligere har haft en vis forbindelse af mødet den 10. marts 1964. a secret illegal operation where the chair - med sovjetiske efterretningstjenester. 29 Regin Schmidt, PET-kommissionens man of the communist party Alfred Jensen 18 Politiken , 27. januar 1976. DIIS beretning: PET’s overvågning af politiske was bugged. Through this operation Da - (2005), bd. 4, s. 158 –160. partier 1945 –1989 bd. 7, København 2009, nish and US intelligence circles discovered 19 Politiken , 9. februar 2003. Politiken , s. 173. that Larsen had lost his position within the 11. februar 2003. 30 Politiken , 28. januar 1976. Jakob An - party and that he was perhaps recruitable 20 DIIS (2005), bd. 4, s. 160. Referat af dersen og Søren Jakobsen, Spionen der slad - by the CIA. For ten years from November møderne november 1959, maj 1959 og rede , København 1977, s. 136. 1958 he secretly met with the CIA and han - februar 1961. 31 Jacobsen (1993). Politiken , 25. februar ded information over to them. It was 21 DIIS (2005), bd. 4, s. 162. Referat af 2003. through this connection to Larsen that the mødet den 17. maj 1961. 32 Information , 31. oktober –1. november CIA was informed about developments on 22 DIIS (2005), bd. 4, s. 163 –164. Refe - 1998. the Swedish political scene in the 1960’s. rat af mødet den 12. september 1961. Refe - 33 Schmidt, bd. 7 (2009), s. 189 –192. Larsen was seen as a potential threat by rat af mødet den 24. november 1961. 34 DIIS (2005), bd. 4, s. 167. Referat af Swedish intelligence services because of 23 DIIS (2005), bd. 4, s. 166. Referat af møderne den 19. og 22. juni 1962. his active work to establish alternative soci - møderne den 19. og 22. juni 1962. I 1968 alist parties in Denmark and Norway. forlod Sven Landin kommunistpartiet til ABSTRACT fordel for det svenske socialdemokrati. For more than ten years the former chair - PEER HENRIK HANSEN 24 SOU 2002:93, Övervakningen av man of the Danish Communist Party är historiker verksam vid Koldkrigsmu - »SKP-komplexet», side 37. (DKP), Aksel Larsen, secretly met with re - seum Langelandsfort 25 DIIS (2005), bd. 4, s. 170. Referat af presentatives of the CIA in Denmark. Du - mødet den 5. april 1963. ring these frequent meetings Larsen infor - 26 Ibid. med the CIA about developments on the 27 DIIS (2005), bd. 4, s. 171. Referat af European left and within the Scandinavian mødet den 7. februar 1964. communist parties. The contact between 28 DIIS (2005), bd. 4, s. 174 –175. Referat Larsen and CIA was established through

Arbetarhistoria 2011:4 •9 NYHETER FRÅN ARAB

Ett rike av denna världen Zeth Höglund som pacifistisk journalist, visionär poet, revolutionär agitator och socialdemokratiskt borgarråd

10 • Arbetarhistoria 2011:4 Zeth Höglund kunde redan som ung trollbinda sina åhöra- re med bländande talekonst. På bilden ett första maj-tal vid Norra Bantorget i Stockholm. Foto: Pressfotobyrån.

Arbetarhistoria 2011:4 • 11 NYHETER FRÅN ARAB

Om en gärning bör dömas efter uppsåt eller verkan är en grambyråns Göteborgsfilial. Hösten samma år fick han och filosofisk men också en politisk fråga. I Zeth Höglunds fall Fredrik Ström under knappa förhållanden hanka sig fram som kompliceras den av att såväl bevekelsegrunder som följd - Pariskorrespondenter för Ny tid, Social-Demokraten med flera verkningar är svårbedömbara, på grund dels av en viss pri - tidningar. 1904 grundade Höglund Göteborgs första social - vat förtegenhet, dels av projektens omfattning och ofull - demokratiska ungdomsklubb och företrädde den på Socialde - ständiga genomförande. mokratiska ungdomsförbundets första kongress 1905 . Den 15 januari till den 15 juli 1905 var han städslad vid Ny tid i Göte - Den agitatoriskt slagkraftige men personligen inbundne och borg. Han vann flerstädes uppskattning för flit, stilistisk för - något gåtfulle man som tidigt blev känd under namnet »Zeta» måga och gott kamratskap. kom trots att han ofta hejdades halvvägs i utförandet av sina pla - ner att bli en av dem som förändrade det svenska partisystemet Pacifistisk kamp och fängelsevistelser i grunden och därmed få ett avgörande inflytande på Sveriges Sommaren 1905 krävde Norge självständighet från Sverige, politiska historia; ändå är han som person tämligen okänd och varvid delar av det svenska etablissemanget ville med våld svår att få grepp om. Något större arbete som behandlar hans bevara unionen. Zeth Höglund skrev då för Socialdemokra - liv och verk har inte utkommit, och i sin självbiografi förblir han tiska ungdomsförbundets räkning uppropet »Ned med vap - märkligt anonym, liksom i randen av de omvälvningar han nen!» i vilket han brännmärkte härtågsplanerna och manade bidrog till att åvägabringa, eller en medaktör i ett obevekligt till mobiliseringsvägran och storstrejk i händelse av krigsför - historiskt skeende. Då hans arkiv nu förtecknats efter att länge klaring. Han antydde även att vapnen snarare borde riktas mot ha stått halvordnat kan en del av dessa vita fläckar på Sveriges den svenska överklassen. 2 För detta manifest, som spreds i stor politiska karta förhoppningsvis utforskas. upplaga och trycktes i många tidningar, dömdes Höglund den Liksom många socialistiska pionjärer hade Zeth Höglund 22 december för brott mot tryckfrihetsförordningen till sex en brokig och spänningsfylld levnad. Efter att som ung ha månaders fängsligt förvar i Malmö länsfängelse. Straffet avtjä - utmärkt sig som radikal socialdemokrat, pacifist och anhäng - nades under senare delen av 190 6, och Höglund frigavs på are av revolutionära strävanden grundade han två svenska julaftonen detta år. Den 22 februari 1907 inskrevs han som kommunistpartier, återvände efter nio år till socialdemokra - skrivbiträde vid fältartilleriet; han hemförlovades efter en dags tin och verkade under närmare fyrtio år som publicist och för - tjänstgöring och frikallades den 1 mars 190 8 från värnpliktens fattare, för att slutligen kröna sin yrkesbana med tio år som fullgörande såsom oförmögen till tjänst vid rikets försvar. finansborgarråd i Stockholm. Hans arkiv har influtit till ARAB Zeth Höglund hörde till partistyrelsen 190 8– 1911 . 190 8 bland annat 19 66, 19 89, 1990 , 2000 och 2010 och innehåller valdes han till ordförande i Socialdemokratiska ungdomsför - en del fängslande och ovanliga handlingar, vilket denna arti - bundet, sedan Per Albin Hansson avgått i protest mot kon - kel kommer att ge prov på. Höglund kallade sig i officiella gressbeslutet att flytta förbundsstyrelsen från Malmö till sammanhang alltid »Zeth Höglund» eller »Z. Höglund», Stockholm. 3 190 8– 191 8 var Höglund redaktör för förbunds - medan »Z», »Zetha» 1 och liknande förbehölls den trängre organet Stormklockan . Tidningen fick stor spridning, men vän- och familjekretsen, och detta bruk kommer att följas i hade ont om kapital. Upplagan steg betydligt sedan justitie - artikeln. Ur ett antal blad i serien Övriga personliga hand - minister Albert Petersson, Justitie-Pelle kallad, tagit ett paro - lingar kan man utvinna följande summariska biografi: diskt öppet brev till Hinke Bergegren på allvar och låtit åtala Carl Zeth Konstantin Höglund föddes den 29 april 188 4 i Höglund för smädelse mot riksdagen; denna gång frikändes Masthuggs församling i Göteborg och växte upp i den fattiga Höglund. arbetarstadsdelen Haga. Han var son till läderhandlaren Carl Zeth Höglund gifte sig 1909 med Gunhild Maria Nyström, Johan Höglund ( 1831 –1912 ) och dennes maka Anna Marga - vanligen kallad Gullan, född den 15 februari 188 0, och fick reta Fyhr ( 1840 –1912 ). Höglund anträdde tidigt en såväl poli - med henne döttrarna Elsa Greta den 27 juni 1909 och Ruth tisk som journalistisk bana. Som skolyngling sålde han social - Gunhild Zetha den 13 maj 191 6. Den 9 oktober 1909 flyttade demokratiska dagstidningen Ny tid i skolan och höll socialis - han till Upplandsgatan 2 i Stockholmsförsamlingen Adolf tiska och republikanska tal i skolföreningar. Han blev medlem Fredriks, där hans föräldrar sedan bosatte sig den sjunde april i SAP 1902 , samma år som han tog studenten i Göteborg. 1911 ; båda avled under 1912 . Höglund var 1911 –1919 chef för Sommaren 1902 tjänstgjorde han som volontär vid Göteborgs- Frams förlag. 1913 –191 6 ingick han i Stockholms stadsfull - Postens redaktion, där han bland annat skrev referat och kåse - mäktige; 1915 –1917 var han riksdagsman i andra kammaren rier; hösten det året inledde han studier vid Göteborgs hög - för Stockholms stad. I riksdagen höll han brandtal mot krigs - skola. Första maj 1903 höll han tal i Göteborg tillsammans aktivister i och utanför densamma och mot kungamakten, som med Fredrik Ström och Bengt Lidforss. Från den 1 maj till då ansågs eftersträva uppslutning på Tysklands sida i kriget. den 19 september 1903 var han anställd vid Svenska tele - Hösten 1915 deltog Zeth Höglund tillsammans med Ture

12 • Arbetarhistoria 2011:4 NYHETER FRÅN ARAB

Socialdemokratiska ungdomsförbundets centralstyrelse 1907. Sittande från vänster: Emil Wallin, Hj Gustavsson, Gustav Möller, Hj Larsson, Z Höglund, Stående från vänster: Johan Hedenstedt, Anton Hjalmarsson, P A Hansson, Severin Sjöstedt, Bernhard Nilsson, Oscar Olsson, Ernst Åström, Adolf Olsson, Richard Sandler, Einar Ljungberg. Okänd fotograf.

Nerman i den internationella socialistiska antikrigskonferen - tiska ungdomsförbundet hållit anföranden som påstods ha sen i Zimmerwald i Schweiz och sammanträffade där med föreskrivit storstrejk som ett medel att förhindra Sveriges flera av dåtidens mest kända vänstersocialister. De anslöt sig indragande i Första världskriget; enligt Höglund hade åtmin - till en gruppering ledd av Lenin, vilken Höglund var person - stone Oljelunds tal en helt annan innebörd. Domarna fram - ligt bekant med sedan dennes besök i Stockholm 1910 . Grup - kallade ett landsomfattande protestupprop riktat till Justitie - pen förespråkade ett brott med den nationalistiskt betingade ombudsmannen. Höglund fick denna gång avtjäna tretton och borgfred som då rådde genom att vägra bevilja krigsanslag i en halv månad på Långholmen under sträng brevcensur av riksdagen. De ryska upprorsmakarna befann sig då i små Överståthållarämbetet. Hans frigivning firades av Hörby nya omständigheter, och Höglund vann för alltid Lenins vänskap arbetarkommun den 6 maj 1917 .5 genom att å ungdomsförbundets vägnar lämna dem hundra kronor till internationell propaganda. 4 Uppbrott och återtåg Den 3 mars 191 6 dömde Stockholms rådhusrätt Zeth Hög - Efter att 1917 ha uteslutits ur SAP deltog Höglund i bildan - lund, Ivan Oljelund och Erik Hedén till tre, ett och ett halvt det av Sverges socialdemokratiska vänsterparti, 1921 ombil - respektive ett års straffarbete för förledande till landsförräderi, dat till Sveriges kommunistiska parti, medlem av Kommunis - därför att de på en kongress organiserad av Socialdemokra - tiska Internationalen, Komintern, vars grundande partiet del -

Arbetarhistoria 2011:4 • 13 NYHETER FRÅN ARAB

14 • Arbetarhistoria 2011:4 NYHETER FRÅN ARAB

tagit i 1919 . Höglund var det nya partiets första partiledare 1917 –1924 och 1919 –1924 redaktör för dess huvudorgan Fol - kets dagblad Politiken . Den första september 1923 flyttade familjen till den villa på Mårdvägen 22 i Äppelviken i Bromma där Höglund sedan bodde återstoden av sin levnad. Då han 1924 brutit med Komintern och uteslutits ur SKP grundade Höglund ett eget kommunistparti. Höglund, som sedan ung - domen haft ett gott förhållande till Det norske arbeiderpartis ledande kretsar, höll ofta föredrag i Norge och gjorde även under valrörelsen hösten 1924 en fjorton dagar lång turné för detta partis räkning. Han återvände 192 6 till socialdemokra - terna, där han, även om han företrädde partiet på många inter - nationella konferenser och 192 8– 1944 ingick i SAP:s verk - ställande utskott, aldrig fick någon ledande befattning. Han var från 1927 återigen ledamot av Stockholms stadsfullmäk - tige, 1929 –1940 riksdagsman i andra kammaren och från 1930 ordförande i Stockholms arbetarekommun. 1931 –193 6 var Zeth Höglund Social-Demokratens ekono - michef. När han 1934 fyllde femtio fick han en »hedersgåva» i form av en insamling bland socialdemokratiska organisatio - ner; uppropet fick stort gensvar, och namnlistorna upptar nu fem av de åtta volymerna i serien Handlingar rörande födel - sedagar. 6 193 6– 1940 var Höglund Social-Demokratens chef- redaktör och verkställande direktör. Först därefter lämnade han tidningsvärlden och blev finansborgarråd i Stockholms stad, en post han innehade under tio år. Vid en avskedsmid - dag på Stallmästaregården lördagen den 14 oktober 1950 karakteriserar honom finanssekreteraren Hans von Heland i sitt tal som en gåtfull man med ett suggestivt inflytande på sin omgivning, dyster och böjd för moralfilosofiskt grubbel men samtidigt vänfast, älskvärd och givmild. 7 Hans dagboksan - teckningar från 1932 –1933 ger livfulla och roande inblickar i vardagen som tidningsman och politiker. 8

Agitation och ironi Att döma av de 34 affischer från 1907 till 1935 vilka ingår i Zeth Höglunds arkiv och de tiotal övriga där han upptas som talare har många av hans tal gått förlorade. På de flesta av dem kallas han enligt dåtida bruk »Z. Höglund», en tänkbar för - klaring till hans smeknamn. 9 Höglund var redan som ung en elektrifierande talare som trollband sina åhörare med blän - dande talekonst, vilket journalisten Frans Borglund 1904 bevittnade under ett tal, vars innehåll troligen ungefär mot - svarar broschyren Första kammaren – se där fienden från samma år, se nedan. 10 Han förvärvade tidigt en stor beläsenhet och tryfferade sina utläggningar med citat från antika författare och mer sentida husgudar såsom Schopenhauer, August Strindberg eller Karl Marx med flera socialistiska lärofäder.

Höglund skjutsades med den »Röda bilen» då han frigavs från Långholmen 1917. Okänd fotograf.

Arbetarhistoria 2011:4 • 15 NYHETER FRÅN ARAB

16 • Arbetarhistoria 2011:4 NYHETER FRÅN ARAB

Tillsammans med en något sarkastisk humor satte båda dessa upp det nya samhällets härliga byggnad. Ett leve för den särdrag sin prägel på hans tal, som i övrigt med åren under - ryska revolutionen, ett leve för världsrevolutionens slutliga gick märkbara förändringar. Det stora antal tillfällen då Hög - seger, som kallar de döda massorna att stå upp ur förtryck - lund ombads tala i likartade ämnen gjorde att han ofta åter - ets gravar till frihetens och solidaritetens liv. 12 använde talen, men vanligen först efter kraftiga bearbetningar. Under tiden av socialdemokratiskt maktinnehav blir tonen Zeth Höglunds frånsett ett debattinlägg första bevarade tal mot de forna härskarna snarast hånfullt överseende, såsom i hölls på socialdemokratiska partikongressen 190 8 och är ett kommunalvalet 1935 : ursinnigt, 38 notesblockssidor långt angrepp på kungamakten och de socialdemokrater, däribland Hjalmar Branting, som Hr Lindman vitsade på högerns valmöte i går om att soci - ehuru principiella motståndare till monarki vägrar införa kra - aldemokraterna icke ville ha val den 14 mars, ty det är den vet på republik i partiprogrammet; det infördes dock tre år gamla fardagen … Man förstår, att högerns tanke gärna rör senare. 11 Under sin ungdom och sin tid som kommunistisk sig om flyttningar och ännu hellre om vräkningar – gamla partiledare förfäktade Höglund uttalat samhällsomstörtande tiders ljuvliga förhållanden av ekonomiskt och politiskt tankegångar, såsom på Första maj 1919 : envälde för högern och dess män stiga då fram i erinringen. Det tråkiga har ju varit sedan den allmänna rösträttens tid, Världsrevolutionen dansar inte fram på lätta vita fötter över att högern själv fått flytta så mycket och så ofta ur de gamla blomstersmyckade vägar vid tonerna av jublande musik; präktiga kommunala och statliga våningar, som den ansåg den är en hård förfärlig kamp mellan det gamla och det nya, sig ha privilegium på. 13 en födelse i smärta och blod. […] Den impuls, som utgick från den tyska revolutionen, satte även massorna i vårt land Antinazism och kommunalpolitik i rörelse. Det psykologiska ögonblicket var inne till en stor Under 1930 - och 1940 -talen angriper Zeth Höglund häftigt proletärisk aktion, som kunnat bana vägen för den nöd - nazismen och dess utrotningspolitik mot judar, socialister och vändiga socialistiska omvälvningen även i Sverge. Mot - andra avvikande grupper. Han förhånar samlingsregeringens ståndet hade den gången blivit minimalt – den härskande eftergiftspolitik mot Hitlertyskland såsom fängelsedomar för klassen var som förlamad inför händelserna i Tyskland, och skildringar av det nazistiska förtrycket och permittenttrafik det viskades om att själva Kungen inte skulle göra större genom Sverige, delvis i liknande ordalag som då han under det svårigheter än hans kära släkt i Baden hade gjort. Vi väns - unga 1900 -talets rösträttsstrider häcklat socialdemokratin för tersocialister ville också samla massorna till en sådan kamp. dess medgörlighet. Hans inställning till det svenska försvaret Men den svenska gammalsocialdemokratin, som ännu har däremot blivit avsevärt välvilligare, och han anför skäl för genom sin präss och sina funktionärer behärskar arbetar - upprustning och nordiskt försvarsförbund. Han är nu också nas flertal, förstod icke den historiska situationens krav och starkt fientlig till Sovjetunionens politik, i synnerhet efter dess möjligheter. Den förhindrade det svenska proletariatets överfall på Finland, och yrkar på allt tänkbart bistånd till det enande på klasskampens grund, den fortsatte i borgfredens drabbade landet. Hans anföranden under denna tid avhandlar tecken samarbetet med de liberala, den kvävde den upp - även interna kommunala angelägenheter, där dock världsläget flammande massrörelsen genom sin bedrägliga och förrä - ofta skymtar som en mörk bakgrund till den rådande ekono- diska politik – och allt, som vanns, var en jämmerligt för - miska krisen. Höglund framstår i dessa tal som en hängiven fuskad rösträttsreform, som sorgfälligt utestängde de radi - anhängare av kommunalt självstyre. I början av 1941 säger han kala elementen – ungdomen – från medborgarrätt. [...] med anledning av en långvarig politisk strid, där Överståthål - Livet känner blott två former: ruttna eller brinna – säger larämbetet (ÖÄ) underkänt hans förslag om spårvagnstaxor Maxim Gorki. De fega och de usla väljer den första formen; anpassade efter låginkomsttagare: de modiga och de tappra väljer den andra. Den revolutio - nära socialismens anhängare har gjort sitt val. De vill inte Det är dubbelt beklagligt, när man konstaterar att båda de ruttna ner i det kapitalistiska samhällets unkna luft – de borgerliga partierna i stadsfullmäktige finna det i sin ord - föredrar att brinna, att renas och härdas i kampens eld, kan - ning, att Ö. Ä. på detta sätt nonchalerar den valda repre - ske omkomma i lågorna men lyckliga i medvetandet att på sentationen och betraktar dess opinionsyttring som luft. Ja, den gamla världens ruiner skola våra efterlevande bygga dessa borgerliga partier tyckte rent av, att det var oförskämt att den socd. gruppens ordförande i stadsfullmäktige rea - Vänster sida: Carl Stålbärj hälsar Zeth Höglund då han lämnar gerade mot ämbetets beslut. För dem synes den kommu - Långholmen. Till vänster dottern Elsa. Okänd fotograf. – Höglund nala demokratin icke vara mycket värd. Vi andra betrakta talar i Västberga folkpark efter frigivandet från Långholmen. den som en viktig beståndsdel i svenskt folkstyre, och vi Okänd fotograf. vilja värna och försvara den mot varje intrång. 14

Arbetarhistoria 2011:4 • 17 NYHETER FRÅN ARAB

Stormklockans redaktion 1917: Ivar Wennerström, Zeth Höglund och Sven Larsson Linderot. Foto: Axel Malmström.

I ett anförande den 23 mars 194 8 argumenterar Höglund för nalistik Fredrik Ströms jordfästning torsdagen den första naturreservat i Kaknäs och på Långholmen, »en ö, som van- december 194 8 och den efterföljande minneshögtiden sönda - prytts och vanryktats av ett fängelse, representerande ett gen den fjärde. 17 Här blir tonen naturligt nog mer personlig, föråldrat och barbariskt skede i rättsväsendets historia», och liksom vid hans syster Lydia Lindbloms jordfästning i Göte - framhåller värdet av friluftsområden för stadsbefolkningen. borg den 8 oktober 1949 .18 Inför kommunalvalet 1950 höll Han förespråkar också att »detta gammaldags pinorum för Zeth Höglund några av sina sista i egentlig mening politiska brottsliga och obrottsliga och denna även i yttre mening stö - tal; de som senare följde var mest av återblickande och själv - tande grotesk i stadsbilden utplånas från jordens yta», vilket biografisk karaktär. Någon avmattning av kampviljan och den dock inte vann gehör. 15 Fängelsetiden blev för Höglund ett polemiska skärpan i denna hans sista valrörelse före pensione - trauma som aldrig helt övervanns, och han visade livet ut en ringen förmärks dock inte: viss upptagenhet med rättsskandaler och juridiska spörsmål, särskilt det på sin tid mycket uppmärksammade Högbrofors - Bondeförbundets kommunala program är obekant. Sanno - målet, som pågick av och till under flera årtionden. Prov härpå likt behöver det intet, eftersom dess program utanför ger förutom serien Handlingar rörande rättsprocesser även lantbruket, som Stockholm icke driver, är ett icke-program: serierna Tal och Tidningsartiklar. 16 kompromiss. Högerns program är i korthet sagt standard - Höglunds utförsgåvor togs ofta i anspråk för olika slags sänkning. »'Ser jag framåt» – sade högerledaren, red. hyllnings- och minnestal, en uppgift han att döma av dessa Grandien i statdebatten 19 dec. 1949 – »måste jag konsta - anförandens i allmänhet ganska konventionella stil inte fann tera, att vi ofrånkomligen gå emot en standardsänkning». lika stimulerande som de politiska striderna. Med åren kom Herr Grandien har en märklig synförmåga: när han ser talen allt oftare att gälla avlidna kamrater inom arbetarrörel - framåt, ser han bakåt. Folkpartiets program utvecklades av sen, såsom vid hans gamle medkämpe inom politik och jour - dr Yngve Larsson utförligt i samma debatt. Det karaktäri -

18 • Arbetarhistoria 2011:4 NYHETER FRÅN ARAB

Stockholm den 1 maj 1926. Höglund utgav samma år häftet Moskva och den proletära enhetsfronten , där han efter återinträdet i socialdemokratin redogör för sina erfarenheter från Komintern och de ideologiska slutsatser han dragit av de senaste årens internationella utveckling. Foto: Axel Malmström.

serades av bundsförvanten hr Grandien som »många ord Hans sista bevarade tal utgör inledning till ett möte om rätts - och många ämnen.» Det utmynnade i en vacker förhopp - frågor i Stockholms konserthus den 26 mars 195 6. 25 ning om »förnyelse, en friskare, initiativrikare, samarbets - villigare anda». Ingen kan önska en sådan anda hos folk - Broschyrer partiet livligare än jag. Men folkpartiet liknar människo- Vid sidan av sitt journalistiska värv var Zeth Höglund från och ögat: det ser allting utom sig själv. […] Vad vi redan utfört, med tjugoårsåldern en trägen författare av böcker och bro - det lovar folkpartiet att göra och kallar det socialliberalism. schyrer. Tidiga och tidstypiska exempel är broschyrerna För - Vad vi skrivit i stenstil i vårt program, därav göra de ett lös - sta kammaren – se där fienden från 1904 , Ned med vapnen! från ligt liberalt blomsterspråk. Sjuttio år efter fackförenings - 190 6, Författningsrevisionens nödvändighet från 190 6– 1907 , Den rörelsens och socialdemokratins tillkomst i vårt land har modärna socialismens urkund: En kort framställning av Kommu - folkpartiet upptäckt att det bör löna sig att arbeta och nistiska manifestet från 1907 och Generalsträjk, storsträjk och par - bekämpar därför med all makt arbetarnas parti. 19 lamentarism från 1907 . Gemensamt med den av honom beundrade Strindberg hade Höglund en förmåga att sporras I ett annat valtal detta år gör sig Höglund lustig över högerns av motgångar och motstånd, medan harmoni och stiltje syn - försök att framställa sig som det nya arbetarpartiet, fast dess tes tråka ut honom; sålunda föranledde Höglunds internering politik mest går ut på skattesänkningar för höginkomst- i Malmö nya förkastelsedomar över »reaktionen» och milita - tagare. 20 Den 13 oktober samma år håller han sitt avskeds-anfö - rismen. 1907 utkom också boken Socialismens historia i dess rande i Stockholms stadsfullmäktige. 21 Första maj 1952 talar han huvuddrag , som skulle återutges 1921 ; olika manuskriptver - i radio om Zimmerwaldrörelsen. 22 Ett föredrag om unionskri - sioner, vissa mögelskadade, finns till påseende i arkivet. Bro - sen hålls den 29 november 1955 .23 Den 22 april be-rättar Hög - schyrflödet fortsatte med oförminskad styrka under 1910 - lund på Svensk-ryska föreningen om sina möten med Lenin. 24 talet, för att därefter bli något mindre ymnigt. 26

Arbetarhistoria 2011:4 • 19 NYHETER FRÅN ARAB

192 6 utgav Höglund häftet Moskva och den proletära enhets - I den avslutande tredje strofen framhävs kampen för idealen fronten , där han efter återinträdet i socialdemokratin redogör som huvudsaken, kanske viktigare än det slutliga målet. för erfarenheter han gjort inom Komintern och de ideologiska slutsatser han dragit av de senaste årens internationella utveck - Ty ej mitt hjärta tål den bleka friden, ling. Skriften utgår från ett föredrag han hållit runtom i lan - att dåsa bort i unken ro min dag - det närmast föregående vinter. Huvudlinjen i hans argumen - Nej, må trumpeten smattra högt till slag! tation är att »bolsjevismen» trots åtskilliga missgrepp inne - Min själ är kär uti den heta striden, burit stora framsteg för Ryssland, men att den i Västeuropa på där klingor korsas och där manligt blixtra svärden. grund av rysk enögdhet och oförståelse för europeiska förhål - Mitt rike är av denna världen. 28 landen verkat enbart splittrande, varför den europeiska väns - tern under hotet från högerkrafterna bör samlas under soci - Framdeles skulle dock Höglund styra sin diktarådra mot andra alistisk/socialdemokratisk egid med Socialistiska arbetarinter - mål. Efter den omtalade sejouren på Långholmen ansåg sig nationalen som bas. 27 Detta synsätt kom att bli vägledande för Höglund ha en gås oplockad med Sveriges domarkår och lät Höglunds fortsatta politiska handlande. julen 1917 i tidningen Folkets jul publicera ett antal »Aforis - mer om domare» delvis författade under fängelsevistelsen, Poesi och biografi samtliga av det mindre älskvärda slaget. 29 192 6– 1930 utgav Zeth Höglund trodde sig knappast jämbördig med de skalder, han i samarbete med bland andra Georg Branting ett urval av Fröding med flera, vilkas verser han anförde i de mest skif - Hjalmar Brantings Tal och skrifter i elva band och skrev förord tande sammanhang, och han tycks med undantag av tillfällig - och ingresser med mera, 30 192 8– 1929 biografin Hjalmar Bran - hetsvers av lättare slag inte ha föredragit egen lyrik offentligt. ting och hans livsgärning i två band; ett omfattande underlag Diktsamlingen Bläck och blod , författad 191 6– 1917 i Långhol - finns bevarat i arkivet tillsammans med olika versioner av mens fängelse, fick bortsett från samlingsvolymen Lyrik och manuskripten. 31 Trots sin politiska motsatsställning till Hjal - lovtal 1944 inga efterföljare, kanske delvis för att Höglund väl mar Branting röjde Höglund en viss upptagenhet med hans utanför fängelseportarna uppslukades av andra göromål. Den gestalt, och började tidigt samla material om honom och hans innehåller förutom allmänna funderingar om liv och död släkt, tal, broschyrer, klipp och så vidare alltifrån 186 4 till främst fängelseinteriörer och delvis mytologiskt skrudade hyll - Brantings dödsår 1925 .32 Han skrev också med början 1910 ett ningar till den politiska kampen. Höglund är skicklig i hante - flertal artiklar, broschyrer med mera om honom, delvis i kri - ringen av rim och meter och uppfinningsrik i bildspråket, men tisk ton. 33 de ständiga lovsångerna till »striden» med Höglund själv som När Höglund påtog sig rollen som Hjalmar Brantings lev - hjälte och martyr kan i dag kännas något förlegade, om än för - nadstecknare var han således väl rustad för uppgiften, men ståeliga mot bakgrund av den orättfärdiga inspärrningen och företaget ingav honom ändå motstridiga känslor. »Vad är det den därav följande påtvungna (relativa) overksamheten. I för en livets ironi, att jag skulle bli samlaren av Brantings verk några dikter frammanas drömsyner av en socialistisk frälsar - och efter hans död komma på så god fot med hans närmaste?» gestalt vars kamp utmynnar i jordiskt lyckorike, fjärran såväl skriver Höglund i brev till »Urra» (Gullans syster Ruth Ny- klassamhällets våld och orättfärdighet som trångsynt morali - ström) den 24 september 192 6, efter att några dagar tidigare serande, såsom i den inledande »Mitt rike är av denna värl - tillsammans med Georg och René Branting ha gått igenom den»: »en del gamla papper» hemma hos änkan Anna. 34

Må andra längta till ett land där ovan Brevväxling på hög nivå Ej himlar locka mig om än så sköna, Zeth Höglund stod sedan tidiga år i förbindelse med många av långt bortom molnen i det fjärran blå, sin tids främsta politiker och kulturpersonligheter, inte minst där änglar sjungande vid harpoljud genom en korrespondens innefattande slutligen drygt 5000 dit barns och dårars dunkla drömmar gå – hembära lov och tack till Herren Gud. Höger sida: Gränsen mellan tal och artiklar är hos Höglund något Jag har ej undfått denna nådegåvan. flytande, då talen ofta omarbetas till artiklar och vice versa. De Jag stannar hellre på vår jord den gröna, ironiska och spirituella dragen i hans stil blommar ut i de ledar- artiklar han skrev för Social-Demokraten 1936–1940. Zeth Hög- En smula vansklig syns mig ock den långa färden. lund talar 1 maj 1939. Foto: Meyerhöffer. – Under 1930- och där synden brusar och där praktfullt skimrar flärden. 1940-talen angriper Zeth Höglund häftigt nazismen och dess Mitt rike är av denna världen. utrotningspolitik mot judar, socialister och andra grupper. Första Mitt rike är av denna världen. maj-demonstrationen i Stockholm 1938. Okänd fotograf.

20 • Arbetarhistoria 2011:4 NYHETER FRÅN ARAB

Arbetarhistoria 2011:4 • 21 NYHETER FRÅN ARAB

brev från Martin Andersen Nexö, Angelica Balabanoff, Stina socialistiska kommissionen (ISK) förmäles om det aktion - Bergman, Harriet Bosse, Kata Dalström, Johannes Edfeldt, scentrum för vänstergrupper som upprättats av Zimmerwald - Ola Hansson, Sven Hedin, Ragnar Jändel, Alexandra Kollon - konferensen 1915 med egen bulletin och den schweiziske soci- taj, Erik Lindorm, Einar Ljungberg, Vilhelm Lundstedt, Per alisten Robert Grimm som sekreterare. ISK fick sitt säte först Meurling, Ivan Oljelund, K. G. Ossian-Nilsson, Algot Ruhe, i Bern och 1917 –1919 i Stockholm med sekretariat under Otte Sköld, Anna Sterky, Marika Stiernstedt, Axel Strindberg, Angelica Balabanoff, vilken hade Zeth Höglund, C N Carle - Martin Tranmæl, Albert Viksten och många andra. Huvud- son och Ture Nerman som bisittare. Dessa tre utgjorde också delen av korrespondensen finns inlagd i ett brevregister. 35 1917 den svenska delegationen vid tredje Zimmerwaldkonfe - Särskilt livlig var brevväxlingen med den ukrainsk-judisk- rensen i Stockholm. 42 Höglunds engagemang i ISK har avsatt italienska politikern Angelica Balabanoff, som även lärde handlingar från och med 1915 , men i serien finns framför allt känna Höglunds familj, inbegripet svägerskan Ruth Nyström handlingar från tredje Zimmerwaldkonferensen såsom proto - som omfattar cirka 300 brev på omväxlande tyska, franska och koll med bilagor, korrespondens, resolutioner med mera och svenska. 36 andra handlingar med anknytning till konferensen samt andra Under tiden för den tyska nazistdiktaturen brevväxlade han möten i Stockholm det året. Där finns även ISK:s korrespon - med Torgny Segerstedt, huvudredaktör för liberala Göteborgs dens och andra handlingar från 1917 –191 8. Handlingarna är handels- och sjöfartstidning och då kontroversiell genom sina huvudsakligen på tyska men även engelska, franska, hebreiska, envetna angrepp på Hitlerregimen. I ett brev av den 28 italienska, ryska med flera språk förekommer. 43 december 1941 tackar honom Segerstedt för hans stöd i kam - Zeth Höglunds fem år, 1919 –1924 , i Kommunistiska inter - pen mot nazismen och skriver bland annat: nationalen, Komintern, präglades av ständiga motsättningar med Kominterns ledning, som ansåg Höglund driva en allt - Din efterträdare i Socialdemokraten har ökat saknaden för socialdemokratisk och föga radikal linje. Hans i Sverige efter Dig inom svensk publicitet ännu mera än man på för - förhållandevis starka ställning tillförsäkrade honom likafullt hand kunnat befara. Men jag är glad åt att Du sitter på den betydelsefulla poster inom Komintern, som till sist dock fick betydelsefulla plats, som Du bekläder. Det är bra, att det nog av hans bångstyrighet och sparkade ut honom. 44 Den 16 finns något och någon att vila ögat på, medan P. A. och hans januari 1923 avsade sig Höglund alla ledande befattningar kumpaner kompromettera det socialdemokratiska partiet inom Kommunistiska partiet och Kommunistiska internatio - och vårt land. 37 nalen, sedan partiets arbetsutskott avslagit ett resolutionsför - slag där han gjorde förbehåll mot Kominterns ökande centra - Efterträdare i Social-Demokraten var Rickard Lindström. Den lisering. 45 I serien Handlingar rörande Kommunistiska inter - bevarade korrespondensen med idolen Strindberg inskränker nationalen (Komintern) återfinns bland annat protokoll från sig till ett par brevkort från januari 1909 , där titanen bland Kominterns exekutivkommittés möte i Moskva 12 –23 /6 1923 . annat klagar på att någon olovandes lämnat ett originalmanu - Mötet, som hölls på tyska, kretsade mest kring de skandina - skript till Stormklockans redaktion och tillfogar: »Tro icke jag viska kommunistpartiernas ovilja att foga sig efter Kominterns vore rädd att skrifva i Er tidning, men jag vill bestämma sjelf påbud, med Höglund och Fredrik Ström som främsta före - när det skall ske!» 38 Enligt artikeln »Strindberg var vår» i 194 8 trädare för den skandinaviska ståndpunkten och Kominterns års nummer av tidningen Första maj skall de även ha brevväx - ordförande 1919 –192 6 Grigorij Zinovjev som ledare för mot - lat sommaren 1910 beträffande publicering i Stormklockan ståndarlägret. 46 under den så kallade Strindbergsfejden; ett längre brev av Strindberg från den 20 juli 1910 finns avtryckt i artikeln. 39 Ett liv i skriften Höglund fick under årens lopp också ett stort antal upp - I de tidningar där Zeth Höglund var redaktör skrev han ota - skattande telegram, särskilt i samband med det ofrivilliga liga artiklar i vitt skilda ämnen, inte minst under sina fängel - uppehållet på den gröna ön 191 6– 1917 , bland annat från Alex - sevistelser. Innehållet var mestadels politiskt och aktuellt, men andra Kollontaj, liksom även rörande Stormklockans 10 -års - man lägger också märke till ett antal längre historiska och lit - jubileum 191 8. 40 Under fängelsevistelsen inkom dessutom en terära betraktelser. Även dödsrunor, intervjuer, recensioner, myckenhet uppmuntrande brevkort och vykort. 41 annonser med mera ingick i repertoaren. Under årens lopp deltog han i och gav upphov till ett stort antal livliga debatter, Ute i stora världen varav några finns till påseende i de åtta volymerna Handlingar Avdelningen Handlingar rörande Zeth Höglunds verksamhet rörande tidningar. 47 Gränsen mellan tal och artiklar är hos ger i sina 39 volymer vältaliga vittnesbörd om de många olika Höglund något flytande, då talen ofta omarbetas till artiklar sammanhang vari Höglund var inblandad. Här ryms endast och vice versa. De ironiska och spirituella dragen i hans stil ett par exempel. I serien Handlingar rörande Internationella blommar ut i de ledarartiklar han skrev för Social-Demokraten

22 • Arbetarhistoria 2011:4 NYHETER FRÅN ARAB

193 6– 1940 . Hitler och Mussolini samt högerledaren Gösta väcker hos honom vissa tyskvänliga borgerliga tidningar, i syn - Bagge angrips där med löjet som vapen, och även koalitions - nerhet den högerinriktade Nya Dagligt Allehanda , NDA, 1944 regeringen får sig en och annan känga för sin vilja att gå den omgjord till Expressen : tyska diktaturen till mötes medelst transiteringar av dess sol - dater och inskränkningar i tryckfriheten, angrepp som till sist Detta halvfascistiska, hit- och ditvinglande organ för stor - blev för mycket för den socialdemokratiska partiledningen. kapitalet har plötsligt blivit demokratiskt ömhjärtat och Bagge blir dock värst åtgången och avhånas för motsägelser gruvar sig över, att kandidatnomineringarna på Stockholms och smaklösheter i sina uttalanden, sina påstådda sympatier arbetarekommuns möten icke skulle ske med den demo - för de nämnda envåldshärskarna och sin klädstil, som Hög - kratiska fullödighet, som en sådan tidning som Allehanda lund finner överdrivet elegant. Höglund tycks ha insett att kan göra anspråk på. Bladet är kantänka mycket upprört gyckel och förlöjligande tjänar hans syften bättre än de hätska över, att vid slutvalet komma att på de officiella listorna och stundom våldsromantiska tongångar som kännetecknade under den socialdemokratiska partibeteckningen »återfin - han ungdomsretorik. Nazismens krigs- och förtryckarpolitik nas endast de kandidater, som funnit nåd inför arbetare - skildras liksom stalinismen med stor avsky, men störst vrede kommunens ögon». I sanning förskräckligt och än värre,

Privat var den offentligt ofta skarpe Höglund omvittnat fin- känslig och omtänksam, särskilt mot underordnade och män- niskor i små omständigheter. Okänd fotograf.

Arbetarhistoria 2011:4 • 23 NYHETER FRÅN ARAB

1 oktober 1950, Höglunds pensionering. På bilden till vänster: Hjalmar Mehr, Hans von Heland, Vera Nyhult och Helge Berglund. På bilden till höger: Elsa Höglund, Rut Nyström, Gunhild, Gullan och Elsas dotter Margareth Höglund. Foto: Sallstedts.

när Allehanda genom sina kunskapare tror sig veta, att »hr nionsbildning, vilket han också utnyttjade till fullo. Åren som Z. Höglund får i den nya gruppen 2/3 majoritet». Det kal - borgarråd 1940 –1950 och som aktiv i Svenska stadsförbundet las folkstyre! utbrister hr Wenner-Grens skribent upprörd. 1944 –1954 (de sista åren som ordförande), vilka avsatt endast Att det inte finns några fraktioner i den socialdemokratiska sju volymer i arkivet, 49 innebar ett avbrott i det skriftställeri gruppen, låtsas man inte om. Att den stridsfråga, som för som under hans övriga vuxna liv utgjorde huvudsysslan. Ett några veckor sedan nästan gjorde Allehanda stolligt av lös - mindre antal artiklar utflöt dock även nu från hans penna, nummerglädje, är likviderad, vill man icke heller finna sig såsom serien »Strindberg och Branting i brev och skrifter» i i. Nej, det måste vara fraktioner – om de inte finnas, måste Folket i bild 1943 –1944 och i Vår stad nr 2 1945 : »Kommunalt de uppfinnas, precis som Voltaire sade om vår herre. Det självstyre – en hörnsten i demokratisk samhällsordning», ett skulle för övrigt vara intressant att veta, hur kandidatno - kärt ämne för författaren. 50 1949 utkom en kortfattad Bran - mineringarna ske inom det parti, som hr Wenner-Grens tingbiografi. 51 tidning representerar – det är väl högern ? 48 Avbruten återblick Zeth Höglund hade genom sin publicistiska gärning enastå - Efter pensioneringen fick Zeth Höglund äntligen tid för ende möjligheter att offentliggöra sina åsikter och bedriva opi - memoarskrivande, och 1951 –195 6 utkom Minnen i fackelsken

24 • Arbetarhistoria 2011:4 NYHETER FRÅN ARAB

i tre delar ( 1, Härliga tider: 1900 –1911 , 1951 ; 2, Från Branting rarskaror. Höglund ägnade honom också 1951 en kort bio - till Lenin: 1912 –1916 , 1953 ; 3, Revolutionernas år: 1917 –1921 , grafi. Självbiografin berömdes av vissa recensenter för stilis - 195 6); valda avsnitt hade dessförinnan publicerats i Folket i bild tisk elegans och skärpa samt för livlig och lidelsefull historie - och Morgon-Tidningen 1950 –1951 . En fjärde, av Zeth Hög - målning, medan andra fann framställningen tendensiös och lund planerad del utgavs 19 60 av hans dotter Gunhild Hög - självrättfärdigande. 52 lund. I arkivet finns tolv volymer klipp, anteckningar, artiklar, Zeth Höglund hade sedan ungdomen bräcklig hälsa och tal, fotografier, teckningar, utkast, manuskript med mera, dubbelarbetade under större delen av sitt liv som tidningsman huvudsakligen till de tre första delarna. Den offentligt fri - och politiker; han överlevde icke desto mindre 72 födelseda - språkige men personligen blygsamme Höglund berättar i ver - gar och avled den 13 augusti 195 6 i »hjärtförlamning» efter ket inte så mycket om sig själv, desto mer om de många färg - en längre tids sjuklighet och ett dygns vistelse på Röda korsets starka personligheter han mött på sin väg genom den svenska sjukhem. Jordfästningen i Heliga korsets kapell den 21 augusti vänstern. Särskilt road tycks han vara av den frejdige Fabian leddes av Ture Nerman, och dottern Gunhild framförde vid Månsson, vars säregna hopkok av socialistisk förkunnelse och båren ett mycket personligt hållet tal som djupt grep många av svavelosande väckelsepredikan i förening med ett allmänt vild - de närvarande. Hans död och begravning uppmärksammades sint uppträdande påstås ha förfärat stora delar av hans åhö - mycket i svensk och norsk dagspress och många, även politiska

Arbetarhistoria 2011:4 • 25 NYHETER FRÅN ARAB

motståndare, hyllade hans förmåga att hålla fast vid sina över - förtryck och maktmissbruk och en strävan att värna de miss - tygelser även när de var inopportuna. I ett brev till Tage Erlan - gynnade i samhället, för vilket han även fick motta mycken der, återgivet i Morgon-Tidningen den 9 september det året, tacksamhet. Hjalmar Mehr skriver i ett brev till Erik Hjalmar kallar honom den då 78-åriga Angelica Balabanoff »en av de Linder den 19 november 1951 : modigaste, hängivnaste människor jag någonsin mött i mitt långa liv». Hans dotter Gunhild tycks ha ombesörjt det mesta Som Ni så riktigt förstått, är bandet mellan Zeta och alla i samband med sorgeakten, möjligen därför att änkan Gun - dem, som i någon form haft med honom att göra, av en i hild, som avled i början av maj 1957 , inte var helt kry. 53 Poli - detta land eljest okänd styrka. Jag undrar, om det i modern tiskt och karriärmässigt hade Höglund dödförklarats åtskilliga tid i vårt land funnits någon framträdande politiker, där den gånger efter upprepade konflikter med ledningar och chefs - personliga tillgivenheten och hängivenheten från den enkle personer, men alltid återuppstått i ny skepnad. Privat var den mannens sida varit så stark som gentemot Zeta. Som poli - offentligt ofta skarpe Höglund omvittnat finkänslig och om- tisk ledargestalt är han nog i det avseendet unik. 60 tänksam, i synnerhet mot underordnade och människor i små omständigheter, och idkade i likhet med sina fattiga frireli - giösa föräldrar gärna välgörenhet till förmån för de nödli - dande. 54 REFERENSER – ZETH HÖGLUND 1 Höglund ogillade stavningen »Zäta» enligt dödsrunan över dottern Gunhild i nättidningen Socialisten 24/11 2007 Bilder av Höglund 2 Affisch nr -A4 1905/002, Affischsamlingen, Arbetarrörelsens Höglund blev redan i livstiden föremål för påfallande olikar - arkiv och bibliotek (ARAB) tade värderingar och utmålades än som demon än som helgon, 3 Bengt Stenmark (pseudonym för Bertil Straahl), Anteckningar ibland som något av båda, varpå exempel gives i serien Bedöm - om Zeth Höglund , 1957, Zeth Höglund, Övriga handlingar, ARAB ningar av Zeth Höglunds person och verk. 55 I vedersakarnas 4 Om detta möte se i övrigt Lars Björlin, »Zimmerwald och ungdomsinternationalen. De socialdemokratiska ungdomsförbun - nidbilder utvecklas han från oborstad lymmel över samhälls - den i Skandinavien och Zimmerwaldrörelsen», i Arbetarhistoria farlig folkuppviglare och salongsradikal frasmakare till självs - 47:3, 1988, s 18–25 våldig kommunalpamp; dylika karakteristiker finns till beskå - 5 Affisch nr XL 1917/004, Affischsamlingen, ARAB dan lite varstans i arkivet. Den stundtals yviga retoriken och 6 Handlingar rörande 50-årsdag; hedersgåva: insamlingslistor, gestiken samt vissa särdrag i utseendet gjorde också Höglund 1934, Zeth Höglund, Handlingar rörande födelsedagar, ARAB 7 Samtliga uppgifter hittills med ovan nämnda undantag häm - till ett tacksamt motiv för karikatyrtecknare, av vilkas alster tade från Zeth Höglund, Övriga personliga handlingar, 1902– några återfinns i serien Karikatyre r 56 samt i volym 4 av de sju 1956, ARAB volymerna Fotografier, som rymmer talrika bilder av Höglund 8 Dagboksanteckningar, 2/10 1932–22/1 1933, Zeth Höglund, och hans åsiktsfränder och anhöriga. Bilderna i volymerna 1–4 Övriga personliga handlingar, ARAB 9 Affischer med Zeth Höglund under Personer [talare etc.], Af - har upptagits i ARAB:s bildregister; de i första volymen har fischsamlingen, ARAB; se även artikel den 25 januari 2010 57 även gjorts tillgängliga genom digitalisering. I övrigt värt att på ARABs hemsida, www.arbark.se nämna bland samlingarna är framför allt de 130 volymerna 10 Frans Borglund, På fattigdomens höjder , s. 76f, Manuskript - Tidningsurklipp. 58 I serien Föremål finns bland annat skivin - samlingen, ARAB spelningar med tal av Höglund. 59 11 Zeth Höglund, Tal, 1908, ARAB 12 Handskrivet tal, Första maj, 1919, Zeth Höglund, Tal, ARAB Zeth Höglunds väg från socialdemokratisk radikalpacifist 13 Zeth Höglund, Tal, 1935, ARAB till revolutionsanhängare och belackare av socialdemokratin 14 Handskrivet tal, Stockholms stadsfullmäktige, 1941, Zeth och sedan åter till socialdemokratisk gisslare av Sovjetunionen Höglund, Tal, ARAB och dess proselyter kan måhända synas märklig. Den var dock 15 Tal den 23 mars 1948, Zeth Höglund, Tal, 1948, ARAB en återspegling av Europas våldsamma förändringar under det 16 Zeth Höglund, Handlingar rörande rättsprocesser, Tal, Tid - ningsartiklar, ARAB begynnande 1900 -talet och delades i vissa stycken av flera 17 Tal den första och fjärde december 1948, Zeth Höglund, Tal, tidiga socialdemokrater såsom Carl Lindhagen, Fredrik Ström 1948, ARAB och Ture Nerman, vilka i likhet med Höglund mer än politi - 18 Tal den 8 oktober 1949, Zeth Höglund, Tal, 1949, ARAB ker var litteratörer, visionärer och bildade humanister. Hög - 19 Tal, Stockholms konserthus den 4 september 1950, Zeth lunds omsvängningar mognade fram under långvariga inre Höglund, Tal, 1950, ARAB 20 Zeth Höglund, Tal, 1950, ARAB processer, såsom tidigt en växande otålighet med SAPs bris - 21 Tal, Stockholms stadsfullmäktige, den 13 oktober 1950, Zeth tande radikalism och senare ett gryende missnöje med Mosk - Höglund, Tal, 1950, ARAB vas och Kominterns maktspråk och självhärskarlater. Vissa av 22 Tal, Första maj 1952, Zeth Höglund, Tal, 1952, ARAB hans ställningstaganden må ha varit taktiskt motiverade, men 23 Tal den 29 november 1955, Zeth Höglund, Tal, 1955, ARAB genomgående i Höglunds liv och verksamhet var en avsky för

26 • Arbetarhistoria 2011:4 NYHETER FRÅN ARAB

Höglunds radikalism gjorde honom till ständig måltavla för tiske arvtagare Hjalmar Mehr, vars storvulna planer på stadssa - borgerlig hatpropaganda och förvisade honom till en utkants - neringar och trafikomläggningar Höglund annars var tveksam position inom socialdemokratin, men genom sin ståndaktiga till. 61 Höglund genomförde också en rad reformer för att effek - kamp ur underläge har han förblivit en symbol för ett radikalt tivisera den kommunala förvaltningen. Zeth Höglunds messi - alternativ inom socialdemokratin. I den politiska praktiken kan anskt färgade ungdomsdrömmar om socialistisk samhällsom - han i dag tyckas ha varit framsynt i flera avseenden, på rikspla - daning hade krossats, och det rike av denna världen han velat net i sina fördömanden av svensk undfallenhet mot Hitlertysk - skapa fick han nöja sig med att modellera i Stockholms stad. Det land, på den kommunala nivån bland annat i sin strävan mot var ett svårskött pastorat för evigt dömt till ofullkomlighet, men bättre stadsmiljö i form av grönområden och förbättrad av- som jämfört med de revolutionära och kvasireligiösa visionerna loppsrening – Henriksdals reningsverk invigdes 1941 – och låga hade fördelen att äga bestånd i levande livet. avgifter för dagliga arbetsresor med kollektivtrafik. 1971 för - ARNE HÖGSTRÖM verkligades dessa i SL-kortet, då kallat 50 -kortet, av hans poli - är verksam vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

24 Tal den 22 april 1955, Zeth Höglund, Tal, 1955, ARAB 46 Zeth Höglund, Handlingar rörande Kommunistiska interna - 25 Tal, Stockholms konserthus den 26 mars 1956, Zeth Hög - tionalen (Komintern), ARAB lund, Tal, 1956, ARAB 47 Zeth Höglund, Handlingar rörande tidningar, ARAB 26 Zeth Höglund, Övriga böcker och broschyrer, ARAB 48 Zeth Höglund, Tidningsartiklar, 1936–1940, ARAB; om Hög - 27 Zeth Höglund, Övriga böcker och broschyrer, 1926, ARAB; Om lunds kamp mot nazismen se vidare Klas Åmark: Att bo granne med Höglunds kommunistiska tid se även Björlin, »Nederlagets väg: Op - ondskan: Sveriges förhållanden till nazismen, Nazityskland och förintel - positionsledaren Zeth Höglund», i Erik Åsard (red.), Makten, medi - sen , Stockholm 2011, s 172, 211, 235, 247, 256, 378, 387 erna och myterna , 1996, s 59–95; Björlin framställer något ensidigt 49 Zeth Höglund, Tryck från Stockholms stadsfullmäktige (med Höglund som en maktlysten demagog utan egentlig ideologi yttranden och anteckningar av Höglund) och Övriga handlingar rö - 28 Zeth Höglund, Övriga böcker och broschyrer, 1916 –1917, rande kommunalpolitik, ARAB ARAB 50 Zeth Höglund, Tidningsartiklar, 1943–1945, ARAB 29 Zeth Höglund, Övriga egna verk, 1916 –1917, ARAB 51 Zeth Höglund, Övriga böcker och broschyrer, 1949, ARAB 30 Zeth Höglund, Hjalmar Branting, Tal och skrifter, ARAB 52 Zeth Höglund, Minnen i fackelsken, ARAB; om självbiografin 31 Zeth Höglund, Hjalmar Branting och hans livsgärning, ARAB se vidare Björlin, »Z ser tillbaka. Zeth Höglund som biograf och 32 Zeth Höglund, Handlingar rörande Hjalmar Branting, ARAB memoarförfattare», i Arbetarhistoria 39-40:3-4, 1986, s 14–17; Måns - 33 Zeth Höglund, Övriga böcker och broschyrer, 1910-1953, son-biografin i Zeth Höglund, Övriga böcker och broschyrer, 1951, ARAB ARAB 34 Brev från Zeth Höglund till »Urra» (Ruth Nyström), 24 sep - 53 Zeth Höglund, Övriga handlingar, 1956–1957, ARAB; den 31 tember 1926, Zeth Höglund, Allmän korrespondens, ARAB mars 1956 hade Höglund låtit göra ett EKG på dr. Carl-Otto Lars - 35 Zeth Höglund, Allmän korrespondens, ARAB sons privatklinik på Danderydsgatan, enligt Zeth Höglund, Övriga 36 Korrespondens med Angelica Balabanoff, 1906 –1956, Zeth personliga handlingar, ARAB Höglund, Allmän korrespondens, ARAB; brev till Ruth Nyström, 54 Bengt Stenmark, Anteckningar om Zeth Höglund , 1957, Zeth 1912, 1926 –1961, Zeth Höglund, Övriga handlingar, ARAB Höglund, Övriga handlingar, ARAB 37 Brev från Torgny Segerstedt till Zeth Höglund, 28 december 55 Zeth Höglund, Bedömningar av Zeth Höglunds person och 1941, Zeth Höglund, Allmän korrespondens, ARAB verk, ARAB 38 Brevkort från August Strindberg till Zeth Höglund, januari 56 Zeth Höglund, Karikatyrer, ARAB 1909, Zeth Höglund, Allmän korrespondens, ARAB 57 Zeth Höglund, Fotografier, ARAB 39 »Strindberg var vår», Första maj , 1948, Zeth Höglund, Tid - 58 Zeth Höglund, Tidningsurklipp, ARAB; uppgiften om antal ningsartiklar, ARAB volymer kan komma att revideras. 40 Zeth Höglund, Telegram, ARAB 59 Zeth Höglund, Föremål, ARAB 41 Zeth Höglund, Övrig korrespondens, 1916 –1917, ARAB 60 Brev från Hjalmar Mehr till Erik Hjalmar Linder den 19 no - 42 För en fylligare redogörelse för ISK och dess verksamhet se vember 1951, Zeth Höglund, Handlingar rörande Zeth Höglunds Ture Nerman: Kommunisterna: från Komintern till Kominform , Stock - verksamhet, allmän serie, ARAB holm 1949, s. 21 –25, 30 –32. 61 Om förhållandet mellan Höglund och Mehr se Björn Elm- 43 Zeth Höglund, Handlingar rörande Internationella socialis - brant: Stockholmskärlek: en bok om Hjalmar Mehr, Stockholm 2010, tiska kommissionen (ISK), ARAB s. 45, 60, 63 –65, 78 –83, 85f, 90 –93, 97f, 131, 134, 165, 228, 302, 305; 44 För en utförlig skildring av Höglunds tid i Komintern se Björ - i motsats till Björlin behandlar Elmbrant Höglund som en verklig - lin, »Zeth Höglund in the Communist International 1919 –1924», i hetsfrämmande posör utan intresse av praktisk politik, vilket om Tauno Saarela/Kimmo Rentola (ed.), Communism: national & inter - inte annat visar hur svår Höglund är att bedöma som person. national , 1998, s 207–217 45 Handlingar rörande SKP, 1923 –1924, Zeth Höglund, Hand - lingar rörande Zeth Höglunds verksamhet, allmän serie, ARAB

Arbetarhistoria 2011:4 • 27 NYHETER FRÅN ARAB

Från kvinnoklubb till Grupp 8 Kvinnors särorganisering i den svenska kommunistiska rörelsen

Inlednin g 1 kvinnorna i början av 19 60 talet påpekade att detta för - 191 8 bildades den första oberoende kommunistiska hållande bottnade i en efterbliven omarxistisk uppfatt - kvinnoorganisationen, Sveriges vänstersocialistiska ning om kvinnans roll. kvinnoklubbars samorganisation. De svenska kommu - nistiska kvinnorna har alltid upplevt sig vara internatio - Sveriges Vänstersocialistiska Kvinnoklubbars nalister. Bland annat var de med och instiftade 8 mars Samorganisation som internationell kvinnodag för att föra ut kommunis - Våren 1917 bröt sig den politiska vänstern inom Soci - tisk dagspolitik, men också för att erinra om internatio - aldemokratiska arbetarepartiet, SAP, ut och grundade nell solidaritet. Inte bara innehållet i politiken utan även det Socialdemokratiska vänsterpartiet. Det är från grun - formen för politiken, organisationsstrukturen har varit dandet av detta parti som den svenska kommunismen påverkad av kontakter med Internationalen. Historien räknar sitt ursprung. om de svenska kommunistiska kvinnornas organisering Den första socialdemokratiska kvinnoklubben, All - visar vilket utrymme internationaliseringen lämnade för männa kvinnoklubben, startades 188 2 i Stockholm och en lokal utformning av de regler och strukturer som informellt fanns det en slags centralledning fram till kom från den internationella nivån. Den visar också hur 1920 då Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, idéer transformerades från en SSKF, bildades. Man gav ut en internationell till en lokal kon - egen tidning Morgonbris , hade text. separata kvinnoklubbar och man Medlemskapet i Kommunis - höll även socialdemokratiska tiska Internationalen, Komin - kvinnokongresser. På kvinno - tern, innebar ett anpassande till kongressen i februari 1917 del - Kominterns organisationsstruk - tog ingen från vänsteroppositio - tur. Under paroller som »först nen och man uttalade där sitt kommunist sedan kvinna» och stöd för SAP:s partiledning. 2 »ingen skillnad mellan olika Med få undantag – Kiruna, kön» skulle den kvinnliga säror - Malmberget, Fagerviken – ställde ganiseringen undanröjas. Hur sig kvinnoklubbarna bakom sin skulle man fortsättningsvis orga - partiledning. Reservationerna nisera det kvinnopolitiska arbe - fanns främst i de partidistrikt tet? Då man synar den kommu - som valde att gå med vänster- nistiska rörelsens historia finner oppositionen och från Socialde - man att de svenska kvinnorna mokratiska ungdomsförbundet. redan från början skriftligt oppo - I Vänsterpartiets tidning Folkets nerade sig mot beslutet och på Dagblad publicerade ungdoms - olika vägar ständigt sökte kringgå klubben »Revelj» ett upprop till Internationalens beslut. I de fall arbetarkvinnorna där de i all - då kvinnor lämnade Komintern så männa ordalag propagerade för återupptog de omedelbart den den revolutionära socialismen självständiga organiseringen. och likaså gjorde Vänsterpartiet Förhållandet mellan de kvin - på sin konstituerande kongress i nopolitiskt aktiva och partiets april 1917 . ledning tycks genomgående ha Först i april 191 8 tog kvin - varit spänt och det tycks sällan noklubben »Vakna viljor» i som partiet har försökt leva upp Diskussionsklubben Vakna viljor i Stockholm Stockholm initiativ till att bilda till parollerna. Birgit Jansson, en tog initiativ till bildandet av Sveriges vänster- en egen centralorganisation för av de ledande kommunistiska socialistiska kvinnoklubbars samorganisation. kvinnorna, Sveriges vänstersoci -

28 • Arbetarhistoria 2011:4 NYHETER FRÅN ARAB

Andelsbevis för tidningen Röda Röster som utgavs åren 1919 –1930.

alistiska kvinnoklubbars samorganisation. En arbets - nutidens sociala frågor, särskilt med hänsyn till kommitté bildades med Karin Adamsson från Göteborg sådana, vilka beröra kvinnors ställning inom samhäl - och Anna Stina Pripp och Gerda Linderot från Stock - let och att sålunda söka fostra dem till ansvarskän - holm. Den konstituerande kongressen hölls i juni 191 8 nande, klass- och målmedvetna samt för de socialis - och till en början fanns det åtta klubbar i Kiruna, Malm - tiska idéerna klart kämpande medborgarinnor. berget, Stockholm, Göteborg, Sundbyberg, Mölndal, I första numret av Röda Röster publicerades ett förslag Tranås, och Malmö. Till ledamöter i centralstyrelsen till stadgar för de lokala kvinnoklubbarnas Paragraf 1: valdes Ella Stålbärj, Göteborg, Anna Stina Pripp, Gerda Linderot och Mimmi Lönn (Stockholm), Petra Nilsson Vänstersocialistiska kvinnoklubbarna utgöra en sam - (Kiruna) samt Marta Larsson Malmö. manslutning av Sveriges vänstersocialistiska kvinnor I februari 1919 började tidningen Röda Röster ut- och ha till uppgift att genom förädlande samkväm, komma med en upplaga på 3000 tryckta exemplar och i diskussioner, studier m.m. bibringa sina medlemmar maj hade förbundet 24 klubbar med 1300 medlemmar. intresse för och kännedom om nutidens sociala frå - När SSKF bildades 1920 hade man 6 7 klubbar, 4 fack - gor, särskilt med hänsyn till sådana vilka beröra kvin - föreningar och 3000 medlemmar. nans ställning inom samhället och därigenom främja Paragraf 1 i samorganisationens stadgar som antogs såväl deras egen utveckling som ock stärka och för - på kongressen 191 8 löd: djupa deras ansvarskänsla och solidaritetsplikt gente - mot sina arbetande klassystrar, dels ock att i möjli - Sveriges vänstersocialistiska kvinnoklubbars samor - gaste mån omsätta kvinnornas vaknande klassmed - ganisation utgör en sammanslutning av landets väns - vetande i handling och sålunda direkt arbeta fram tersocialistiska kvinnoorganisationer och har till syfte mot målet – kvinnornas – arbetarklassens frigörelse, att bibringa kvinnorna intresse för och kännedom om socialismens genomförande. 3

Arbetarhistoria 2011:4 • 29 NYHETER FRÅN ARAB

Fosterfördrivningsproblemet var en aktuell fråga även i slutet av 1920-talet . Den kommunistiska riks- dagsgruppen motionerade i frågan vid 1927 års riksdag. Arkiv: Morgon-Tidningen. Okänd fotograf.

Stadgarna följde vanlig svensk föreningspraxis med en 1. Omnämnande av större möten och viktigare beslut portalparagraf. Man valde sina distriktsledningar och i varandras tidningar sin centralstyrelse. Samorganisationen hade ansvar för 2. Läsning av varandras litteratur ekonomi, valde kassör och revisorer och kongressen var 3. Avhållande av varandras kongresser organisationens högsta beslutande organ. 4. Utbytande av kvinnliga agitationer 5.Det skandinaviska arbetets bedrivande genom de Internationellt samarbete respektive centralstyrelserna. När samorganisationen skulle bildas fick man 1000 kro - nor av Sveriges socialdemokratiska vänsterparti och 500 På Kominterns första kongress 1919 nämndes knappast kronor från Internationella socialistiska kommissionen frågan om kvinnornas organisering. På den andra kon - som var Vänstergruppernas internationella aktionscen - gressen 1920 utsågs en internationell sekreterare och trum. Samorganisationen anslöt sig till Komintern i det organiserades en så kallad kvinnosektion. På tredje samband med att partiet gjorde det. kongressen 1921 gavs kvinnofrågan ett stort utrymme. Den 19 juni 1919 bildades en Interskandinavisk Man uttalade sig mot särskilda, separata kvinnoför - kvinnokommitté. Detta nordiska samarbete kan ses eningar utifrån principen »först kommunister sedan som en del i arbetet med Kominterns skandinaviska byrå specialister» men erkände samtidigt nödvändigheten att som hade bildats några månader tidigare. Den 7 decem - använda särskilda metoder från partiernas sida för att ber samma år hölls en interskandinavisk kvinnokon- värva kvinnorna. ferens i Stockholm där man enades om följande rikt- Det Internationella kvinnosekretariatet i Moskva linjer: kom att bli knutpunkten i detta samarbete. Till en bör -

30 • Arbetarhistoria 2011:4 NYHETER FRÅN ARAB

Gerda Linderot deltog i Kominterns andra kongress och Anna-Stina Pripp deltog i Kominterns fjärde kongress, Pariskongresserna 1934 och 1945. Hon var medlem i hon var redaktör för Röda Röster 1919 –1930 och med- SKP: s kvinnokommitté samt även riksdagsledamot lem i SKP/SP:s kvinnokommitté. Arkiv: Ny Dag. Okänd 1944 –1948. Arkiv: Ny Dag. Okänd fotograf. fotograf. jan bestod Kvinnosekretariatet av sex kvinnor från blir med frekventa i artiklar som »Persiska kvinnornas Sovietryssland och två från andra länder. Man hade ett socialekonomiska ställning», »Kommunistiska kvinnor organisatoriskt samarbete under exekutivkommittén i Indonesien», »Från japanska kvinnorörelsen», »En och förbindelser med de olika ländernas internationella vecka i Samaras barnhem» och »Hur San Franciscos sekreterare. Man gav ut månadsskriften Die kommunis - kaffeuppasserskor skaffade sig en människovärdig till - tische Fraueninternationale på tyska mellan 1921 -1925 . varo». Utskottets ordförande fick i uppdrag uppgift att På Kominterns kvinnokongress i Moskva den 9 juli skriva till Clara Zetkin, Sylvia Pankhurst, Henriette 1921 talade bland annat Gerda Linderot. Hon framhöll Roland, Sigrid Sylvester för att be dem skriva artiklar då att hon först nu fick reda på att det existerade ett som kunde publiceras i Röda Röster . internationellt sekretariat. Förbindelserna hade varit mycket dåliga. En viktig fråga var hur man bäst skulle Sveriges kommunistiska kvinnor kunna bryta männens motstånd och omsätta den kom - Mellan den 25 och den 29 mars 1921 höll SSV/SKP sin munistiska parollen »ingen skillnad mellan olika kön» i kongress och man införde då i stadgarna bestämmelser praktiken. 4 som underordnande den kvinnliga samorganisationen 1922 började man högtidlighålla den 8:e mars som och dess klubbar under partiet. Med detta beslut upp - »Den Internationella kommunistiska kvinnodagen». hörde Sveriges vänstersocialistiska kvinnoklubbars sam - Beslut togs på internationella kvinnokongressen i organisation som självständig organisation. Fortsätt - Moskva 1922 på förslag från Bulgarien till minne av Pet - ningsvis skulle arbetet bedrivas under namnet Sveriges rograds kvinnors demonstration den 8 mars 1917 . Man kommunistiska parti, kvinnoutskottet. Detta skedde kan också se att internationella utblickar i Röda Röster som ett led i centraliseringen av organisationen enligt

Arbetarhistoria 2011:4 • 31 NYHETER FRÅN ARAB

Kominterns 21 teser som antagits av Andra världskon - underställt AU, vilket innebar att AU:s direktiv var bin - gressen 1920 .5 dande och kvinnoutskottet var rapportskyldigt. Enligt SKP:s stadgar från 1921 utgjorde kvinno- klubben en underavdelning av ortens kommunistiska Partispängningen 1924 arbetarekommun. I varje distriktsstyrelse skulle på för - 1924 hade Komintern skärpt centralismen ytterligare. slag av kvinnoavdelningarna en kvinnlig medlem utses Det norska Arbeiderpartiet hade tvingats ut ur interna - med särskild uppgift att arbeta för kvinnoagitationen tionalen och religion var inte längre en privatsak. Tiden och att rapportera till centrala utskottet. fram till partisprängningen 1924 var besvärlig då AU:s Det kommunistiska partiets kvinnoutskotts främsta representant Carl Stålbärj ansåg sig vara en slags över - uppgift var att tillsammans med partiets arbetsutskott censor för Anna Stina Pripp, dåvarande redaktören på ge ut tidningen Röda Röster , bistå kvinnoavdelningarna Röda Röster . I augusti 1924 publicerade Röda Röster ett i deras studiearbete samt leda agitationen bland kvin - upprop för Komintern från partiets AU:s minoritet vil - norna. Utskottet bestod av ordföranden, sekreteraren, ket betraktades som ett stadgebrott och AU upplöste kassören samt redaktören. Kvinnoavdelningarna skulle därför kvinnoutskottet. avhålla konferens i samband med partikongressen och De som följde AU:s majoritet bildade ett kommunis - där valdes också kommunistiska partiets kvinnoutskott. tiskt kvinnoutskott på SKP:s kongress den 6 –7 september De kvinnoklubbar som inte ville följa med Komintern 1924 och representerades av Hulda Sühl, Maria Cruse, hade möjlighet att ansluta sig till minoriteten som fort - Signe Brundin och Vanja Stålheim. Kvinnoutskottet satte under namnet Sveriges socialdemokratiska vänster - publicerade »Kvinnornas spalt» i partiets tidning Nya parti vars arbetsutskott kunde besluta om kvinno- och Politiken som sköttes av Hulda Sühl och Hillevi Dahl - ungdomsklubbarnas anslutning till partiet. ström. Partiet lämnade nu Kominterns organisations - Några veckor efter SKP:s kongress, den 1 och den 2 principer och kvinnorna uppmanades att bilda traditio - april 1921, höll samorganisationen sin andra kongress. nella kvinnoklubbar. 1924 diskuterade utskottet ett inter - En kongress som på sätt och vis redan hade avskaffats nationellt samarbete med andra kommunistiska opposi - då Sveriges vänstersocialistiska kvinnoklubbars samor - tionella grupper. En av Kominterns ledande kvinnor, ganisation upplöstes i och med partikongressens stad - Angelica Balabanoff, hade nyligen lämnat organisationen. geändring. De som följde Komintern bildade sitt kvinnoutskott Den 21 november 1921 skrev kvinnoutskottet ett inom SKP-sektionen. Under kongressen som hölls den brev till Internationella kvinnosekretariatet och frågade 22 –24 november 1924 representerades utskottet av om de faktiskt måste upplösa kvinnoklubbarna: »ett slo - Anna Stina Pripp, Hildur Ström och Signe Sillén. pande av våra klubbar ha olycklig verkan på det kom - munistiska arbetet hos oss», skrev de. Bolsjevisering En av de viktigaste internationella frågorna var hjälp - Efter partisprängningen 1924 skulle omorganiseringen sändningar till Ryssland. Liebknecht och Luxemburg - (bolsjeviseringen) ske mera medvetet. Bostadsceller, ung - hemmet i Samara och det skandinaviska barnhemmet i doms- och kvinnoklubbar skulle omformas till »drifts - Tjuvasjområdet i närheten av Kasan, Tjurlema, Man celler» på arbetsplasterna. Det var på arbetsplatserna som arbetade främst tillsammans med det norska Arbeider - den viktiga kampen skulle föras. I driftsceller skulle män, partiets kvinnoutskott och samarbetade med Willy kvinnor och ungdomar organiseras tillsammans. 7 Kvinn - Münzenberg och Fru dr Heller från Arbeiterhilfe i Ber - lig särorganisering upplevdes vara en kvarleva från soci - lin för att få igenom leveranser till Sovjetunionen. aldemokratin. Den fortsatta agitationen riktad endast till Inom kort blev dock relationen mellan kvinnoutskot - kvinnor skulle organiseras i »kvinnoagitationskommit - tet och partiets arbetsutskott spänd. Bland annat skick - téer» som skulle bestå av både män och kvinnor. ade Signe Sillén en rapport till Internationella kvinno - Boljeviseringen tycks ha stött på motstånd bland sekretariatet som återgav partiets arbete bland kvinnorna kvinnorna. Appellen »först kommunist sedan kvinna» i dålig dager. Efter diskussion beslutade AU skicka en ny verkar heller inte ha vunnit någon särskild uppskattning rapport till kvinnosekretariatet. 6 i den politiska ledningen. Vid partikongressen 1927 val - På nästa partikongress 1923 skärptes centraliseringen ytterligare så att partiets arbetsutskott upprättade ett Några kommunistiska kvinnoaffischer: Från kvinnoklubb kvinnoutskott med 3 personer, vilket hade hand om det till sektion och åter kvinnoklubb, 1919, 1921 och 1935. kommunistiska arbetet bland kvinnorna. I detta utskott Valaffischen »Ett lyckligt samhälle» framställdes inför kunde både män och kvinnor delta. Kvinnoutskottet var kommunalvalet i Stockholm 1935. ARAB:s affischsamling

32 • Arbetarhistoria 2011:4 NYHETER FRÅN ARAB

Arbetarhistoria 2011:4 • 33 NYHETER FRÅN ARAB

des till exempel ingen kvinna in i centralkommittén. len) bildade ett nytt kvinnoutskott under Gerda Linde - Partiförlaget Fram fortsatte dock att medvetet ge ut rots ledning. I slutet av 1929 utgav man ett provnum - skrifter som med socialpolitisk tendens som riktade sig mer av Arbetarkvinnornas tidning och på våren 1930 till - speciellt till kvinnor. Hur Elsa blev kommunist av Anna satte Stockholms kvinnoutskott en tidningskommitt é 11 Stina Pripp, Ett sunt föräldraskap av Marie Charmichel som bestod av Rut Karlsson, Elise Persson, Fredrika Stopes, Barnbekymmer eller befruktningens förhindrande Nyberg, Elvy Jonsson, Anna Jonsson och Valborg av Fritz Brupbacher. I riksdagen lade dessutom den Svensson. I mitten av mars 1930 kunde man i partiets kommunistiska riksdagsgruppen 1927 fram en motion tidning Ny Dag läsa följande om en planerad kvinno - om att straffbestämmelser för fosterfördrivning skulle kampanj: »Gott arbete för Arbetarkvinnornas tidning avskaffas. De kommunistiska kvinnorna var också under men i övrigt dåligt.» 1920 -talet aktiva i olika fackliga strider, telefonister, I Stockholmskommunens kvinnoutskotts protokoll butiksbiträden, textilarbetare, sömmerskor, bryggeriar - från våren 1930 kan man utläsa att man ytterligare söker betare, choklad- och konditoriarbetare m.m. 8 skärpa bolsjeviseringen. I december 1930 samlade man På Komintens kongress 192 8 poängterades ytterli - sig till en landsomfattande konferens där man diskute - gare bolsjeviseringens vikt och att en verklig motmakt rade arbetslösheten bland arbetarkvinnorna samt krigs - mot kapitalismen nu skulle formeras. hotet. I kvinnoutskott skulle arbete bedrivas med in- riktning på arbetsplatserna i befintliga driftsceller. Man Partisprängningen 1929 utgav även olika fabrikstidningar och dessutom planerade 1929 sprängdes kommunistpartiet än en gång. Komin - man en kvinnodelegationsresa till Sovjet. Förutom arbe - tern krävde ett parti av »ny typ», socialdemokrater kal - tet i driftsceller skulle arbetet förläggas till underordnade lades för socialfascister och kommunisterna skulle sluta sidoorganisationer som Internationella röda hjälpen, arbeta lojalt inom reformistiska fackföreningar. Partiet Internationella arbetarhjälpen, Röda frontkämparnas för - skulle rusta sig för inbördeskrig. bund och Sovjetunionens vänners förbund. De som tillhörde »majoriteten» av Sveriges kommu - nistiska partis kvinnoutskott fortsatte ge ut Röda Röster . Enhetsfront Anna Ek blev ordförande, Margit Lindström sekrete - Efter nazisterna bildade regering i Tyskland 1933 bör - rare och Anna Stina Pripp redaktör. Rut Fredriksson jade Komintern lägga om sin politiska kurs. 1934 del - och Hilmer Nilsson utsågs till övriga ledamöter. 9 tog Gerda Linderot i Pariskongressen 1934 . Hon cite - I och med att partiet lämnade Kominterns organisa - rade i Arbetarkvinnonas tidning delegaten från Saar: tionsform kom kvinnoklubbarna snabbt tillbaka. På Om fienden står framför mig, då frågar jag mig inte SKP:s kongress 1932 uppmanade Anna Stina Pripp och vem som är min medkämpe, ty huvudsaken är, att Rut Fredriksson partiets kvinnor att starta traditionella han är tillsammans med mig och vill slå den gemen - kvinnoklubbar. samma fienden. 1933 publicerades en instruktionshandbok för kvin - Arbetarkvinnornas tidning nr 6 1934 norna där man kunde läsa: Den nya politiken brukar kallas »enhetsfront» och Kvinnoklubben är en av partiets grundorganisation denna förändring fick organisatoriska följder för de med samma organisatoriska och politiska uppgifter kommunistiska kvinnorna. Man fick åter arbeta i orga - som denna. 10 nisationer som Svenska hjälpkommittén för Spanien I bland annat Stockholm hade kommunen ett eget som partiet inte hade fullständig kontroll över. Partiets kvinnoutskott som i mitten av 1930 talet hade åtta klub - kvinnoutskott började också lansera begreppet »kvin - bar och i Göteborg hade man fem klubbar. Partiet gav noaktiv» med sycirklar som i mycket liknade de tidigare även ut en egen kvinnotidning, Kvinnoröster . övergivna organisationsprinciperna. 1937 kunde man På kongressen 193 6 räknade man till 66 kvinnoklub - till och med prata om en ny separat kvinnoorganisering, bar och antalet kvinnliga medlemmar i partiet hade upp - »kvinnoklubb». Det centrala kvinnoutskottet bytte gått till 3000 vilket motsvarade 18 procent av medlem - namn till kvinnosekretariat. Under det andra världskri - marna. get arbetade de kommunistiska kvinnorna mycket med solidaritetsarbete inom Centrala hjälpkommittén för Den tredje periodens kvinnor Leningrads barn, och även Sällskapet för främjande av Den kominternlojala minoriteten av Sveriges kommu - kulturella och ekonomiska förbindelser mellan Sverige nistiska parti (sektion av kommunistiska internationa - och Sovjetunionen.

34 • Arbetarhistoria 2011:4 NYHETER FRÅN ARAB

blev startpunkten för organisationen Kvinnornas demo - kratiska världsförbund, KDV. KDV kan tillsammans med Fackliga världsfederatio - nen, Demokratisk ungdoms världsfederation och Inter - nationella studentunionen ses som så kallade antifascis - tiska organisationer vilka bildades efter Andra världs - kriget. Socialdemokrater och borgerliga politiker såg dock med misstänksamhet på denna »antifascism» som en kommunistisk infiltration och i takt med att det kalla kriget utvecklades lämnade flertalet ickekommunister dessa organisationer.

Svenska Kvinnors Vänsterförbund År 1914 bildades organisationen Frisinnade kvinnor, 1931 bytte den namn till SKV, ett förbund som bestod av liberaler, radikala och socialdemokrater. SKV anslöt sig till KDV och därefter uppmanades de kommunistiska kvinnorna att gå med i SKV. Formellt hade inte kommunisterna inflytande över SKV men av kommunisternas motståndare räknades organisationen som en täckorganisation. SKV började också samma år som Arbetarkvinnornas tidning upphörde att ge ut tid - ningen Vi kvinnor i demokratiskt världsförbund: Svenska kvinnors vänsterförbunds meddelanden . Det blev nu en huvuduppgift för de kommunistiska kvinnorna att arbe- ta inom SKV. SKV hade genom sitt medlemskap i KDV ett stort internationellt utbyte genom konferenser och kongres - ser. KDV tog initiativ till bildandet av Världsfredsrå - Birgit Jansson, kvinnopolitisk ombudsman i SKP och de t 13 (1949 ), den Internationella kvinnokommissionen redaktör för Vi Människor . Arkiv: Ny Dag. Okänd fotograf. för Korea ( 1951 ), Kvinnornas rättigheter ( 1953 ), Möd - rarnas världskongress till barnens försvar mot kriget Efter kriget (1955 ), Kvinnans roll och ansvar i dagens värl d 14 (195 8) År 194 6 uppmärksammades att endast en tredjedel av samt Kvinnornas världskongres s 15 (19 63). dem som röstade på kommunistpartiet var kvinnor sam - tidigt som endast 17 procent av partiets medlemmar var Åter till partiarbete kvinnor. Partisekreteraren Gunnar Öhman betecknade I mitten av 1950 -talet tillsatte SKP en kvinnokommission detta som djupt otillfredsställande. 12 för att försöka utarbeta ett kvinnopolitiskt program. År 1947, i samband med partiets 30 -årsjubileum, Meningen tycks ha varit att programförslaget skulle föras anordnade man en kampanj för att värva flera kvinnor ut i partiföreningarna för diskussion inför kongressen och man anordnade även detta år en rikskonferens för 1957 . Kvinnokommissionens arbetsplan från samman - de kommunistiska kvinnorna. Detta år lades dock Arbe - trädet 28 november 195 6 ger också ett samlat intryck: tarkvinnornas tidning ned för att ersättas med så kallade kvinnosidor i de kommunistiska dags tidningarna. – det egentliga programmet utarbetas i fast form av populärt hållna punkter … Kvinnornas demokratiska världsförbund – programmet skall föregås av en »kvinnobibel» där De franska kommunistiska kvinnorna kallade till en man teoretiskt klarar ut frågan om kvinnans ställning internationell kvinnokonferens i november 1945 . Sve - i samhället med stöd av erfarenheter bakåt i tiden ges rige representerades av två kommunister, Gerda Linde - ett perspektiv framåt, om möjlighet även med hän - rot och Margit Lindström och Andrea Andreen från syn till vad atomålder och folkmakt kan ge… Svenska kvinnors vänsterförbund, SKV. Konferensen – Kvinnorörelsen och SKP

Arbetarhistoria 2011:4 • 35 NYHETER FRÅN ARAB

När partiet 1957 gav ut skriften Nutid framtid om arbe - bidraget till den socialistiska kvinnosaksdebatten sedan tarrörelsens programdebatt nämns dock knappast kvin - Alexandra Kollontay». 18 Artikeln översattes av tid - nor alls och likadant var det i kongresstrycket från den ningen Zenit och distribuerades som stencil. Tillsam - 17 :e kongressen. Kvinnofrågan sammanfattas där i två mans med böcker som Människan och hans hustru av Inga meningar: Lindsjö, Cornelia Edvardssons Till kvinna född diskute - rades den flitigt i den nya vänstern i Sverige. 19 Gunnel Arbetet bland kvinnorna och ungdomen försummas Granlid sammanfattar den nya vänsterns ståndpunkter på många håll. År efter år rinner bort utan att våra i den nya vänsterns Tidsignal : partikamrater kommer sig för att dra in kvinnor och ungdom i våra organisationer, än mindre att ta ini - En allmän lösning av jämställdhetsfrågan kan endast tiativ för att bilda speciella sådana. finnas i en strategi som påverkar alla delstrukturer (produktion, fortplantning, barnuppfostran och I början av 19 60-talet får dock kvinnofrågan högre prio - sexualitet) i kvinnans exploatering. I praktiska termer ritet i och med att Birgit Jansson anställs som kvinno - innebär detta ett sammanhängande system av krav: politisk sekreterare. 16 Tidigare hade hon arbetat på rätt till arbete (inte bara okvalificerat, lågavlönat), rätt SKV:s tidning Vi människor . På den 19 :e kongressen till samma utbildning, en omvärdering av familjens 19 61 ägnas betydligt mer utrymme åt kvinnor i kon - roll, frigörandet av sexualitet, fortplantning och gressdokumentet när partiordföranden Hilding Hag - barnuppfostran från det tvångsmässiga samman - berg klargjorde kvinnornas betydelse för partiet samti - bindningssättet; kvinnans frigörande från hushålls- digt som han självkritiskt beklagade att: och hemarbete som först kan bli verklighet då arbets - Traditionella och sociala förhållanden en slentrian - marknaden bygger på jämlikhet. 20 mässig och ibland halvt kvinnofientlig syn har tillåtits Kommunistpartiet var i mitten av 19 60-talet inte moget sätta en viss prägel på arbetarorganisationerna, vilket för nyordning av kvinnokampen och ett antal parti - försenat processen av kvinnornas politiska aktivering. medlemmar, bland annat Barbro Backberger, Gunnel Detta är också en tid då Folkpartiet gjorde kvinnofrå - Granlid och Louise Rydén sökte sig därför till nya or- gan till en valfråga och LO började arbeta aktivt med att ganisationsformer. 19 68 var dessa med och bildade ett bekämpa de så kallade särskilda kvinnolönerna. I januari nätverk, Grupp 8. Denna nya fristående socialistiska 19 62 genomfördes en kvinnopolitisk konferens inom kvinnoorganisation intog under 1970 -talet en framträ - Sveriges kommunistiska parti. Birgit Jansson utrycker dande roll i det politiska livet. Både kommunistpartiet där partiets uppenbara problem på följande sätt: och dess ungdomsförbund påverkades och antog så kal - lade kvinnopolitiska program. Numera betraktar sig Det finns en slags överbetoning av kvinnornas roll i Vänsterpartiet som en socialistisk och feministisk orga - kaffekommittén som organisatörer av lotteri, att sy nisation. och sticka till partiets tombola men att underskatta kvinnors politiska arbete när det gäller uppmarsch Sammanfattning mot atombomb och uppvaktningar om tvättstugor. Då kommunistpartiet bildades 1917 var det en organi - Detta bottnar i en efterbliven omarxistisk uppfatt - sation med starka rötter i den svenska arbetarrörelsens ning om kvinnans roll. 17 traditioner. Detta gäller också kvinnorna. Kvinnorna I samband med valet 19 62 gjorde partiet också en med - organiserade sig efter gängse föreningsprinciper och lemsvärvningskampanj speciellt riktad till kvinnor. Cen - bildade en egen organisatorisk fristående organisation. tralkommittén gick även ut med en remiss till grundor - Man upptog ett internationellt samarbete med sina nor - ganisationerna angående partiets familje- och kvinno - diska systerorganisationer och anslöt sig även till Kom - politiska frågor 19 63. På partikongressen 19 64 verkar intern. Genom ett penndrag upplöste Komintern all dock kvinnofrågor åter ha hamnat i skymundan. särorganisation för kvinnor och därigenom slogs den befintliga organisationsstrukturen sönder. Den »Nya Vänstern» Trots intentionen att män och kvinnor skulle arbeta I mitten av 19 60-talet startade en ny debatt om kvinnans samfällt tycks man aldrig fått detta att fungera. Kvin - frigörelse bland annat inspirerad av den nya vänsterns nofrågor var endast undantagsvis hela partiets angelä - Juliet Mitchell som i tidningen New Left Review publi - genhet och vid många tillfällen pågick konflikter mel - cerade artikeln »The Longest Revolution». Iréne Matt - lan de kvinnopolitiskt aktiva och partiledningen. his betraktade texten som »det första självständiga Det första kvinnorna gjorde när de lämnade Komin -

36 • Arbetarhistoria 2011:4 NYHETER FRÅN ARAB

tern vid 1920 -talets partisprängningar var att återinföra ende organisering. Under 1950 - och tidigt 19 60-tal de gamla kvinnoklubbarna. Kvinnorna som fortsatte betraktades även SKV allmänt som SKP:s kvinnoorga - inom Komintern sökte på olika sätt hävda sin självstän - nisation. dighet genom att organisera kvinnoaktiviteter, sysek - Slitningen mellan kvinnopolitiskt arbete inom partiet tioner, kvinnoutskott och ickeformella kvinnoklubbar. och inom SKV fortsatte dock inom kommunistpartiet. Även om Komintern upplöstes fanns motviljan mot Under påverkan från den nya vänstern formulerades en en fristående kvinnoorganisering kvar inom partiet. Par - ny mera genomgående samhällskritik. Några av de tiet startade heller ingen egen kvinnoorganisation. Först svenska kommunistiska kvinnorna formerade 19 68 ett genom att den kommunistiska rörelsen internationellt socialistiskt nätverk kallat »Grupp 8» som utvecklade sig formerade KDV gavs de kommunistiska kvinnorna möj - till en helt oberoende socialistisk kvinnoorganisation. lighet att ansluta sig till dess svenska sektion SKV. Del - LARS GOGMAN vis kan detta ses som att återknyta till en egen obero - är verksam vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

ARKIVMATERIAL OCH TRYCKTA KÄLLOR from-womens-club-to-group-8/ (10 oktober 2011). Projektet Axel Jansson finansieras av Riksbankens Jubileumsfond. Centrala hjälpkommittén för Leningrads barn 2 Morgonbris , nr 5 1917. Demokratisk ungdoms världsfederation [samling] 3 Röda Röster nr 1 1919. Fackliga världsfederationen [samling] 4 Röda Röster juli, augusti och oktober 1921 Folkets Dagblad Politiken 5 Teserna finns publicerade i Manifest och teser från III Förbundet Sverige - Sovjetunionen Kommunistiska Internationalen II kongress. Grupp 8 http://www.marxistarkiv.se/komintern/komintern1920.pdf Internationella arbetarhjälpen, svenska sektionen Dokument från Ture Nermans Kommunisterna: från Komin - Internationella röda hjälpen, svenska sektionen tern till Kominform Internationella socialistiska kommissionen [samling] 6 Erland F Josephson, SKP och Komintern 1921 –1924 , Morgonbris Stockholm 1976, s. 40 f. Röda frontförbundet 7 Jan Bolin söker reda ut skillnaden mellan Socialdemo - Socialdemokratiska arbetarepartiet kratiska och kommunistiska organisationsprinciper i sin bok Socialdemokratiska ungdomsförbundet Parti av Ny Typ , Edsbruk 2004, s 347 ff. Man kan också läsa Socialdemokratiska ungdomsklubben Revelj Arvid Wretling, Driftscellen - vår organisation på arbetsplatsen: Socialistiska partiet (arbetarnas och jordfolkets förbund) Kort handledning för klubbarnas nyorganisatoriska arbete , Sovjetunionens vänners förbund Stockholm 1923. Stockholms allmänna kvinnoklubb 8 Eva Schmitz, Kvinnor, kamrater… Kvinnornas roll i arbe - Stockholms socialistiska arbetarkommuns kvinnoutskott tarrörelsens uppbygge till slutet av 1930-talet, Stockholm 1982, Svenska fredskommittén se också http://www.marxistarkiv.se/kvinnofragan/e- Svenska hjälpkommittén för Spanien schmitz-kvinnor_kamrater.pdf [10.10.2011] Svenska kvinnors vänsterförbund 9 Röda Röster , nr 11 1929. Sveriges kommunistiska parti, kvinnoutskottet [1921] 10 Kvinnorna för kommunismen , Stockholm 1933. Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund 11 Vänsterpartiet kommunisterna ARAB 2263 F9:1. Sveriges socialdemokratiska vänsterparti [1917 –1921] 12 Sven Rydenfelt, Kommunismen i Sverige , Lund 1954, Sveriges socialdemokratiska vänsterparti [1921 –1923] s. 254 ff. Sveriges vänstersocialistiska kvinnoklubbars samorgani - 13 Världsfredsrådets svenska sektion, Svenska fredskom - sation mittén ARAB 3036. Vänsterpartiet kommunisterna 14 Under kongressen antogs en deklaration om kvinnors rättigheter. Tidskrifter 15 Kongressen antog ett manifest som fördömde kärn - Arbetarkvinnornas tidning kraftstester och krävde kärnvapen nedrustning. Die kommunistische Fraueninternationale: Monatsschrift 16 Birgit Janssons handlingar finns förutom i VPK:s och Morgonbris SKV:s arkiv även i hennes mans, Axel Janssons personarkiv Röda Röster ARAB 265. Tidsignal 17 Vänsterpartiet kommunisterna ARAB 2263 F9:1 Hand - Zenit lingar rörande kvinnofrågan 18 Juliet Mitchell, Kvinnorna – den längsta revolutionen , REFERENSER – FRÅN KVINNOKLUBB TILL GRUPP 8 Zenit (reprint 2) 1970, Kristianstad. 1 Artikeln ingår i Projektet »Worlds of Women. Internatio - 19 Tidsignal , nr 10 1967. nal Material in the Collections of ARAB» och har tidigare 20 Tidsignal , nr 15 1967. publicerats på engelska på http://www.arbark.se/2010/12/

Arbetarhistoria 2011:4 • 37 38 • Arbetarhistoria 2011:4 PÅ GÅNG

MEGA 2 – halvvejs fremme Et internationalt projekt

Udgivelsen af Marx’ og Engels’ samlede produktion med Fire afdelinger mere er nu halvvejs færdig: 58 bind har set dagens lys, cir - Første afdeling indeholder alle værker bortset fra Kapitalen ; 19 ka 30 bind er i arbejde; yderligere 26 bind vil afslutte ud - af de planlagte 32 bind er udkommet, otte er under udarbej - gaven. delse, og de sidste fem venter. I anden afdeling kommer Kapi - AV GERD CALLESEN talen og de hidtil ikke trykte manuskripter til denne. Manu - skripterne fylder mere end de egentlige tre bind af Kapitalen. Den samlede udgave af Marx’ og Engels’ værker, Marx-Eng - Det sidste manglende delbind ( II/4.3 ) i denne afdeling er plan - els Gesamtausgabe eller MEGA 2, udkom forrige sommer med lagt til at udkomme i 2011 . sit 57 . bind, og er dermed nået halvvejs. Siden hen er det 58 . Tredje afdeling indeholder korrespondancen dels mellem bind udkommet, og to nye er planlagt til 2011 . Det, der giver Marx og Engels, dels med andre brevskrivere, i alt circa 14.000 MEGA 2 en særlig plads i arbejdet med at gøre de efterladte breve. Omtrent halvdelen af disse har været udgivet før; afde - skrifter tilgængelige, er, 1) at alle efterladte skrifter, artikler lingen er planlagt til 35 bind, af hvilke 12 er udkommet, to manuskripter, udkast og forskellige notater udgives; 2) at udgi - udkommer formentlig i 2012 , yderligere fem bind er for tiden velsen foretages på de originale sprog, de to forfattere under udarbejdelse. anvendte. Navnlig Engels var interesseret i at kontrollere Fjerde afdeling skal omfatte 32 bind. 11 er udkommet, og oversættelserne af deres tekster til andre sprog; 3) at tekster - et bind er klar til at udkomme i løbet af de næste måneder. 16 nes udvikling analyseres fra de første overvejelser vedrørende er for tiden under bearbejdning. en afhandling til den endelige form i publikationen – det vil sige, at alle ændringer foretaget undervejs i processen doku - Nye tekster menteres; 4) i et særligt afsnit – teksthistorien – beskrives Udgaven begyndte at udkomme for 35 år siden, og om alt går omstændighederne ved tekstens udarbejdelse og dens umid - vel, vil den være afsluttet om 30 år. Det medfører visse delbare ekko i oversættelser og genoptryk. begrænsninger, idet de først udkomne bind er »forældede», Mens Engels’ og Marx’ tekster gengives på de originale for så vidt som der er fundet og findes nye tekster af Engels sprog, det vil sige ca. 60 % på tysk, 30 % på engelsk, 5% på og Marx. Navnlig er flere nye breve, hvoraf nogle er ind - fransk, de sidste 5% på forskellige sprog, så er introduktio - holdsrige, fremdraget. En ny gennemgang af det foreliggende nerne til de enkelte bind og det videnskabelige apparat – materiale har ført til nye fund: adskillige artikler af Engels og herunder teksthistorierne – det vil sige de af udgiverne udar - Marx kommer nu til at indgå i udgivelsen under deres navn. bejdede tekster skrevet på tysk. Arbejdet i forbindelse med udgaven har altså givet ny indsigt Den nuværende udgave har en lang forhistorie, de første i forfatternes produktion. forsøg på at publicere en samlet udgave af Marx’ værker går MEGA 2 er planlagt til at omfatte 114 bind – imidlertid tilbage til 1850 ’erne. Den første MEGA udkom i overens - består tre bind i II. afdeling af flere delbind, således at II. afde - stemmelse med en beslutning truffet af Kommunistisk Inter - ling med en vis ret kan hævdes at omfatte 23 bind og ikke de nationale i 1920 ’erne og 1930 ’erne. Der udkom imidlertid kun 15 , som den officielt består af. Det har skabt lidt forvirring i 13 af de omtrent 40 planlagte bind. Den nye MEGA – tidens løb – som også andre oplysninger om udgavens omfang. MEGA 2 – begyndte at udkomme i 1975 . Med Sovjetunionens Oprindeligt var den planlagt til 100 bind, og skulle have været og DDR’s sammenbrud var der en overhængende fare for, at afsluttet i år 2000 . Men allerede før Sovjetunionens og DDR’s udgivelsen ville gå i stå, men det lykkedes at finde frem til en sammenbrud var det dels blevet klart, at udgaven ikke ville løsning på problemerne ved at »afpolitisere» udgivelsen og blive færdig i år 2000 , dels at den ville fylde mere end oprin - føre den videre som akademisk udgave. Som den første deligt planlagt. Det skyldtes især overvejelser vedrørende, MEGA udkommer også MEGA 2 i flere afdelinger: 1. værker, hvilket stof der skulle inddrages i udgivelsen. Hvilke overve - artikler og udkast ( 32 bd.), 2. Kapitalen med forarbejder ( 15 jelser det drejede sig om, fremgår klart af et prøvebind for de bd.), 3. korrespondance ( 35 bd.) og 4. excerpter, lister, notit - påtænkte nye bind med anmærkningerne i margenen i Marx’ ser og anmærkninger i bøger ( 32 bd.). 1 og Engels’ bøger. 2 Denne udvidelse blev dog opgivet allerede før 1989 , og efter nystruktureringen af MEGA 2 i 1990 har Brev från Karl Marx till Friedrich Engels 16 augusti 1867. omfanget af udgaven ligget fast: der skal udkomme 114 bind Foto: Norrskenflamman. og alle skriftlige efterladenskaber af Marx og Engels vil blive

Arbetarhistoria 2011:4 • 39 PÅ GÅNG

findes hidtil ukendte publikationer: det drejer sig i første række om deres journalistiske arbejde lige fra bidrag i Neue Rheinische Zeitung til New York Tribune . Der er allerede udkom - met en række tidligere ukendte artikler af såvel Marx som Engels, fundet i New York Tribune under udarbejdelsen af MEGA 2. Det var på et hængende hår, at MEGA 2 kunne fortsætte efter 1990 . Naturligvis havde de to institutter for marxisme- leninisme, der brugte enorme ressourcer på at udarbejde denne udgave, tildelt den en politisk funktion. Denne kom specielt til udtryk i introduktionerne til de enkelte bind og del - vis i noterne til de enkelte tekster i bindene. Det var klart, at denne politiske tilgang ikke kunne videreføres, men også en betydelig uvilje mod i det hele taget at fortsætte udgaven gjorde sig gældende. Imidlertid anerkendte en tysk videnska - belig kommission, at udgaven bortset fra introduktioner og til dels noter var på et højt videnskabeligt niveau og burde vide - reføres. Forudsætningen var dog, at den skulle »akademise - res», det vil sige den bastante (og ensidige) politiske udlæg - ning af teksterne måtte bortfalde. Marx og Engels skulle for- stås ud fra deres samtid. Det har vist sig at være en fordel, selv om en total afpolitisering af Marx og Engels naturligvis ikke er mulig og heller ikke har været tilsigtet.

En ny struktur I 1990 oprettedes en ny udgiverkomite, Internationale Marx Engels Stiftung, IMES, med hovedsæde i Amsterdam. IMES Karl Marx med dottern Jenny. Foto: ADN Zentralbild. består af medlemsinstitutioner i Rusland, Nederlandene og Tyskland. I de første mange år lykkedes det specielt for Inter - publiceret i disse bind. nationaal Instituut voor Sociale Geschiedenis i Amsterdam at De oprindelige udgivere, institutterne for marxisme-leni - skaffe betydelige midler fra forskellige kilder, herunder også nisme i Moskva og Berlin, søgte at inddrage forskere også fra fra en fond under EU – Arbejderbevægelsens Bibliotek og vestlige lande i arbejdet og udgav med det formål to prøve - Arkiv, Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek i Stockholm og bind, hvori de beskrev arbejdet med de efterladte manuskrip - forskellige danske fagforbund ikke at forglemme. I USA har ter, der på det tidspunkt langt fra var kendt. 3 De ukendte udarbejdelsen af et bind i fjerde afdeling opnået betydelig øko - manuskripter, var bl.a. manuskripterne til Kapitalen og så godt nomisk støtte fra en videnskabelig fond. I 1992 indgik IMES som hele materialet i fjerde afdeling; de ligger for en stor dels en aftale med Berlin-Brandenburgische Akademie der Wis - vedkommende i Amsterdam, men en betydelig del findes i senschaften om udgivelsen af MEGA 2. Omkring årtusindskif - Moskva, hvor det daværende Institut for Marxisme-Leninisme tet flyttedes IMES’ sekretariat fra Amsterdam til Berlin og havde ydet en stor indsats for at indsamle manuskripterne. Det MEGA arbejdsgruppen under Berlin-Brandenburgische Aka - tyske socialdemokrati, som indtil 1930’ erne forvaltede dem, demie der Wissenschaften har siden koordineret hele arbej - gav tilladelse til at de måtte affotograferes. Det var heldigt, det med udgivelsen. fordi en del af de originale manuskripter forsvandt i 1933 . Da I begyndelsen af 1990’ erne udkom nogle bind udarbejdet af nazisterne fik den politiske magt i Tyskland, måtte socialde - redaktører i Sovjetunionen og DDR men i overensstemmelse mokratiets arkiver, herunder Marx’ og Engels’ efterladenska - med de nye retningslinjer. 4 Årene mellem 1993 og 1998 blev ber, skjules og smugledes til København og Paris for endelig brugt på at samarbejde de udarbejdede manuskripter med de at lande i Amsterdam. nye retningslinjer for udgivelsen og til en adaptering af det fore - Mens korrespondancen mellem Marx og Engels stort set liggende materiale til de dengang aktuelle tekniske muligheder. har været kendt siden 1912 , og siden hen også deres korre - I modsætning til det optimistiske perspektiv, IMES udviklede i spondance med andre, er brevene til dem for den overvejende begyndelsen af 1990 ’erne, ifølge hvilket 2. afdeling ville være dels vedkommende ukendte. Selv i første afdeling viser det sig, afsluttet omkring år 2000 , og 1. afdeling om-trent ville være

40 • Arbetarhistoria 2011:4 PÅ GÅNG

nået lige så langt, indtrådte en længere pause i udgivelsen; udgangspunktet for oversættelser og enkeltudgaver af tekster IMES producerede i disse år et tidsskrift, MEGA-Studien , med af Engels og Marx. Endvidere skulle udgaven danne grundlag adskillige relevante artikler og mindre meddelelser. Flere af for en intensiv videnskabelig beskæftigelse med og diskussion artiklerne var udarbejdet under arbejdet med kommende af Marx’ og Engels’ efterladte skrifter. Det har aldrig været MEGA-bind. Fra 1998 er der udkommet et til to bind årligt, i meningen, af MEGA skulle erstatte værkudgaver som hen - alt 18 bind. I 2011 er det planen, at det sidste delbind fra II. holdsvis Marx Engels Werke eller Marx Engels Collected Works . afdeling skal udkomme, og dermed vil et nyt bemærkelsesvær - Det er derfor, at MEGA 2 publicerer alt, hvad Engels og Marx digt delmål være opnået. Udover det er der varslet om udgivelse har efterladt sig, alt gengives på de oprindeligt brugte sprog, af to bind fra henholdsvis 3. og 4. afdeling, således at der ved de originale manuskripter, hvor sådanne findes, gengives i udgangen af 2011 i alt vil være udkommet 60 bind. Der er dog deres helhed med alle de variationer, manuskripterne inde - lang vej igen inden 1. afdeling vil være afsluttet. holder, alle tekster – trykte som utrykte – gengives sammen med en præcis udarbejdet teksthistorie, så læserne har mulig - Internationaliseringen hed for at vurdere en given teksts placering i dens historiske Der fandtes i 1990 ’erne i IMES et stærkt ønske om at udvide sammenhæng. Alle tekster kommenteres udførligt, herunder grundlaget for MEGA 2 – det ville være fordelagtigt, hvis den med korte personbeskrivelser og præcise bibliografiske data kunne internationaliseres, hvormed mentes, at der skulle ned - til de i teksten eventuelt omtalte avisartikler og andre udgi - sættes arbejdsgrupper i forskellige lande med henblik på at velser – det indebærer ofte et stort søgearbejde, fordi mange udarbejde bind, foruden det fortsatte arbejde fra grupperne i personer aldrig er blevet kendt og derfor ikke har efterladt sig Moskva og Berlin. Det er lykkedes at oprette flere udgiver - spor i den tilgængelige litteratur. Ligeledes er aviser ofte ikke grupper; specielt japanske forskere har medvirket aktivt ved mere tilgængelige. Men så vidt det har været muligt at finde flere allerede udkomne bind i 2. afdeling. Der findes en lang disse oplysninger, er de en del af bindene. Det gør MEGA 2 og stærk tradition på japanske universiteter for at arbejde med bind til et godt grundlag for andre udgivelser, selv om de nye især Marx. En af de japanske grupper består af medarbejdere fund og videnskabelige resultater efterhånden også kommer fra forskellige universiteter i Tokio, en anden er placeret ved til at indgå i de mere populære værkudgaver. universitetet i Sendai, som blev ramt hårdt af katastrofen i Det har sat sig spor i en samarbejdsaftale med et fransk pro - marts 2011 . Endvidere arbejdes der på bind i USA, i Danmark jekt, som arbejder på at udgive en stor Marx-Engels-udgave, og Tyskland,. Flere af disse bind er nået langt i processen, og Association Grande Edition Marx-Engels, GEME. De to udgi - de første er annonceret til at udkomme i 2012 . Grupperne er verselskaber stiller gensidigt resultaterne af deres arbejde til selvfinansierede, det vil sige de er økonomisk uafhængige af rådighed for hinanden og understøtter derudover konkrete IMES, mens en yderligere gruppe ved universitetet i Bremen opgaver i forskningsarbejdet. En tilsvarende aftale er afsluttet finansieres af universitetet. med det kinesiske institut til oversættelse og udgivelse af Marx’ Det er et vigtigt aspekt ved disse uafhængige, selvfinansie - og Engels’ værker. Af den værkudgave, som bygger på rede grupper, at de har en indflydelse på den videnskabelige MEGA 2, er der allerede udkommet 21 bind. Samarbejdet skal bearbejdelse af teksterne. Den geografiske spredning af i fremtiden intensiveres, således at den kinesiske udgave bli - medarbejdere betyder, at forskellige videnskabelige traditio - ver ajourført i overensstemmelse med de udkomne og kom - ner kommer til at spille en rolle i forbindelse med udarbejdel - mende bind. Også i Italien arbejdes der af forskellige grupper sen af noter og introduktioner, hvorved ikke kun et enkelt intensivt på at afslutte den i sin af det kommunistiske forlag mønster for interpretationen kommer til at gælde, ikke kun en Riuniti påbegyndte omfattende værkudgave af Marx og Eng - enkelt stats videnskabelig-teoretiske tradition vil dominere. els, nu under udnyttelse af MEGA 2 resultater. I Rusland, Korea, Japan og Brasilien er der udkommet forskellige udga - Digitalisering ver og arbejdes der videre på grundlag af MEGA 2. IMES har taget et nyt skridt ind i den digitale tidsalder. Det Betydningen af brugs- eller værkudgaverne er voksende. I er næppe muligt at producere en så stor udgave uden at rea - Tyskland bruger de store forlag Suhrkamp og Reclam den aka - gere på et teknologisk gennembrud som digitaliseringen af demiske udgave, altså MEGA 2, som grundlag for deres tekst- trykte tekster betyder. Det er da også sket til trods for at udgaver. Den vigtigste udgave er imidlertid Marx-Engels- IMES’ ressourcer er begrænsede (se artikel af Regina Roth Werke, MEW, fordi den er den mest omfattende udgave og andetsteds i dette nummer). fortsat udvides med nye tekster. Den udgives af Karl Dietz Verlag, der også arbejder intensivt på at genoptrykke alle bind Grundlag for nye udgivelser og lader dem revidere på grundlag af de udkomne bind af Intentionen med MEGA 2 er at danne grundlaget for udgivel - MEGA 2 og andre nyere forskningsresultater. Da de første sen af værkudgaver på forskellige sprog og i det hele taget være bind af MEGA 2 udkom i 1975 , og der i de forgangne 35 år er

Arbetarhistoria 2011:4 • 41 PÅ GÅNG

fremkommet nye afhandlinger, er det nødvendigt også at samlingerne i Moskva, og det arbejde der dér udføres for hele inddrage disse. Foreløbig drejer det sig om tre bind, 1, 8 og udgaven. 41 , mens bd. 13 er under udarbejdelse. Udgaven er nu på 43 Til trods for problemer af forskellig karakter er det aner - bind, og planen er at udgive yderligere bind især fra 2. afd. i kendelsesværdigt, at det fortsat er muligt at udgive et til to MEGA 2, hvor antallet af de hidtil ukendte manuskripter er bind årligt, hvilket i sammenligning med tilsvarende store his - langt højere end blot det »Grundrids», der første gang udkom torisk-kritiske udgaver ikke er et ringe resultat. umiddelbart før 2. verdenskrig. NOTER – MEGA 2 – HALVVEJS FREMME Marx-Engels-Collected Works indeholder adskillige af 1 Om MEGAs historie se Rolf Hecker, »Den første MEGA. Rjaza - manuskripterne i en første oversættelse til engelsk, og MECW novs bidrag til den historisk-kritiske Marx/Engels-udgave», Arbejder - er for tiden den mest fuldstændige værkudgave, her findes historie (København). 1995:2, s. 51 –62. – Rolf Hecker er redaktør for således også det økonomiske Manuskript 1861 –1863 af Marx, Beiträge zur Marx-Engels-Forschung , 1991 – Årbogen og dens ekstra - oversat på basis af MEGA 2. I MECW mangler dog materiale, bind indeholder et omfattende materiale vedr. udviklingen af den første og anden MEGA og artikler om arbejdet med udgaven; Gerd 2 som i mellemtiden er blevet udgivet i MEGA , som for eksem - Callesen, »MEGA – ett projekt för vår tid. Utgivning av Marx’ och pel artikler fra New York Tribune . Engels’ manuskript», Manifestet 1848 –1998 : [kommunistiska mani - festet med kommentarer och analyser av 14 forskare och samhälls - Fremtidsperspektiver debattörer], Stockholm 1998, s. 251 –265. Der er lang vej igen før alt fra Marx og Engels er udgivet sam - 2 Karl Marx, Friedrich Engels Gesamtausgabe (MEGA). Vierte Abtei - lung: Exzerpte, Notizen, Marginalien: Probehef t, Berlin 1983. men med analyser af de historiske omstændigheder, hvorun - 3 Karl Marx, Friedrich Engels Gesamtausgabe (MEGA). Editions - der teksterne blev produceret og hvilken gennemslagskraft de grundsätze und Probestücke , Berlin 1972. havde i samtiden. Det vil formentlig endnu vare nogle årtier 4 Editionsrichtlinien der Marx-Engels-Gesamtausgabe (MEGA) , Ber - inden udgivelsen kan afsluttes, og en koordineret analyse kan lin 1993. sætte ind med adgang til alle efterladte tekster. At udgivelsen GERD CALLESEN kommer til at strække sig over 60 –70 år medfører, at ret - er historiker og har tidligere arbejdet som bibliotekar ved Arbejder - ningslinjerne for bearbejdelsen af teksterne principielt må fast - bevægelsens Bibliotek og Arkiv i Köpenhamn. Medarbejder ved Aka - demienvorhaben Marx-Engels Gesamtausgabe (MEGA bind III/29 holdes næsten uanset ændringerne i den udgivelsesmæssige og 30) udvikling. Arbejdet med de enkelte bind kan nemt komme til at vare mere end ti år. Man kan konstatere at introduktionerne i visse tilfælde svulmer op og går langt videre end den nødvendige beskrivelse af de principper, arbejdet med bindet har fulgt. MEGA digital Lange diskussioner i introduktionen risikerer hurtigt at foræl - Økonomiske tekster af Karl Marx på Internettet des på baggrund af nye forskningsresultater, nye bind i serien og nye problemstillinger. AV REGINA ROTH En anden udfordring er den løbende og den langsigtede I hæfte 4 (2010 ) af tidsskriftet Sozial.Geschichte Online rappor - finansiering. Indtil år 2015 er udgivelsen af MEGA 2 sikret. Til teres der om, hvor langt man er kommet med arbejdet på den tid vil en ny evaluering være afgørende for udgivelsens Marx-Engels-Gesamtausgabe , MEGA 2, den historisk-kritiske fortsættelse. Man kan håbe på, at der i det mindste gives grønt udgave af Karl Marx’ og Friedrich Engels’ manuskripter og lys for de bind, der allerede er ret langt fremskredne. Man kan korrespondance. MEGA 2 udgives af den Internationale Marx- også håbe på, at bevillingerne vil blive øget i betragtning af, at Engels-stiftelse (Amsterdam) og udkommer nu på Akademie udgaven har fået en bred anerkendelse i tysk og international Verlag i Berlin. 1 I rapporten gøres der visse overvejelser om presse og i videnskabelige tidsskrifter. Man kan ligeledes pege udsigterne til en digitaliseret version, uden at man dog går i på, at udgaven bliver brugt mere og mere, citeringer af enkeltheder med mulighederne. Heller ikke her tillader plad - MEGA-bind er blevet hyppigere og enkelte bind har allerede sen en udtømmende diskussion af fordelene og ulemperne ved måttet genoptrykkes. en digitalisering af historisk-kritiske udgivelser, men læsere Det lader til at rekrutteringen af nye medarbejdere ikke lige har nu fået mulighed for selv at danne sig et billede af mulig - nu volder store problemer, men de fleste af de gamle medar - hederne og grænserne for en digital version af MEGA 2. For bejdere fra tiden før 1990 , som indtil nu har stået for det meste fra december 2010 har man kunnet finde fem bind med et af publikationen, vil naturnødvendigt bortfalde i de kom - akkumuleret emneregister for de forskellige versioner af andet mende år; specielt må man være bekymret for medarbejder - bind af Kapitalen på Internettet. Alle interesserede kan gratis gruppen i Moskva. Ikke kun for dens arbejde med enkelte finde dette på adressen . Den bind, men også pga. de russiske medarbejderes kendskab til første version med tre bind blev gjort tilgængelig i april 2009 ;

42 • Arbetarhistoria 2011:4 PÅ GÅNG

miske skrifter bliver således gjort lettere tilgængelig for forsk - ningen. De editerede tekster præsenteres side- og linjeiden - tiske med de trykte MEGA 2-bind, hvorved der åbnes mulig - hed for videnskabelig citering. Præsentationen af den digitaliserede MEGA 2 sker på et imaginært skrivebord, hvor man kan åbne så mange vinduer, man ønsker, hvorved alle de tekster, registre og søgeresulta - ter, man har brug for kan vises samtidigt eller parallelt. Vin - duerne kan anbringes, som man nu har behov for, og da »skri - vebordet» er væsentligt større end computerskærmen, kan man bevare overskueligheden, selv når der arbejdes i flere vin - duer. Præsentationen åbner med en kort indføring. De nøjere oplysninger om indhold og funktionsmåde gives i en pro - jektbeskrivelse i feltet »Über das Projekt» [Om projektet]. En vejledning, der ligeledes findes i dette felt giver desuden en forklaring på applikationens anvendelse. De forklarende teks - ter (introduktionen, projektbeskrivelsen og vejledningen) er på tysk, men det er hensigten også at bringe projektbeskrivel - sen og helst også de andre forklarende tekster på engelsk. For tiden kan man i den digitale udgave af MEGA 2 få adgang til de editerede tekster af seks MEGA-bind, heriblandt Grundrisse (II/1), Sechstes Kapitel des ersten Buches: Die Resultate des unmittelbaren Produktionsprozesses (II/4.1), manuskripter af Marx vedrørende andet bind af Kapital (II/4.1, II/11) og de dertil knyttede redaktionelle tekster (II/12) samt den af Eng - els redigerede trykte udgave af denne bog (II/13). I juni 2011 blev også den editerede tekst til førsteudgaven af Kapitalens Kommunisternas förbund höll sin andra kongress, 29 november første bind (kapitalens produktionsproces) fra 1867 lagt på till 8 december 1847, i huset på Great Windmill Street i London. nettet. Desuden er der mulighed for at foretage fuldtekstsøg - Här fick Karl Marx och Friedrich Engels uppdraget att skriva ninger i alle bind samt et akkumuleret digitalt emneregister til Kommunistiska manifestet . Foto: ADN Zentralbild de forskellige versioner og forberedende tekster til Kapitalens andet bind. I denne sidstnævnte forbindelse gives der i første hvad er det så, man kan finde der? omgang en henvisning til bindene II/11, II/12 og II/13, såle - Som bekendt præsenterer MEGA 2 teksterne i fire afde - des at man ved hjælp af registeret kan følge udviklingen fra linger. 2 I første omgang har man udvalgt II afdeling Kapitalen tekststedernes undfangelse i Marx’ manuskript (II/11) via og forarbejderne til den; bearbejdelsen af denne er næsten helt redaktionsmanuskriptet ( II/12) frem til den trykte udgave ( afsluttet og med undtagelse af delbind II/4.3 foreligger samt - II/13) af andet bind af Kapitalen . Henvisninger i manuskript I lige bind inden for denne afdeling. Til forskel fra alle hidti - (II/4.1) angives i bindene II/11, 12 og 13. Samtlige øvrige teks - dige udgaver af Kapitalen indeholder denne afdeling samtlige ter og registre findes i den trykte udgave af MEGA 2. Projek - versioner af og udkast til – også de tekster, som hidtil ikke har tet er resultat af et samarbejde mellem akademiinitiativet været udgivet – Kapitalens første bind af Marx samt de efter Marx-Engels-Gesamtausgabe ved Berlin-Brandenburgische dennes død af Engels redigerede trykte versioner. Bindene i Akademi der Wissenschaften, BBAW, arbejdsgruppen Telota II afdeling af MEGA 2 dokumenterer i deres redaktionelle ved BBAW og en gruppe af japanske forsker ved Tohoku-uni - apparater på detaljeret måde sammenhængen mellem disse versitet Sendai og Hosei-universitetet i Tokio. forskellige versioner. Det er målet med MEGA-digitalise - Den foreliggende applikation er opbygget i moduler, hvil - ringsprojektet at gøre det i II afdeling fremlagte korpus af øko - ket indebærer, at den kan udvides i forskellige retninger. Man nomiske tekster tilgængeligt på tværs af bindene. Derved bli - kan blandt andet forestille sig, at flere apparatdele foruden ver det muligt at forske i de intertekstuelle sammenhænge registrene bliver lagt på nettet for eksempel forklaringerne til mellem de enkelte manuskriptversioner og trykte versioner, enkelte tekststeder eller varianter af de håndskrevne tekster. og det gøres via akkumulerede registre samt via en fuld - Man kunne ligeledes overveje at lægge faksimili på – for eksem - tekstsøgning. Den omfattende tekstsamling af Marx’ økono - pel i form af billeder af de enkelte sider af en håndskrevet tekst,

Arbetarhistoria 2011:4 • 43 PÅ GÅNG

sådan at læseren ikke kun kan se de afkodede tekster, men også opståen hentet i apparatet til MEGA 2 I/3 0 er den at finde på de bagvedliggende sider i håndskrift. I enkelte tilfælde er dette adressen: . 7 Hermed foreligger for første gang også digitalt de findes i den trykte udgave af MEGA-bindene. Det vil blive for - historisk kritiske editioner fra Marx’ hånd til nogle af hans søgt at realisere disse muligheder inden for rammerne af det, centrale tekster. der teknisk set kan lade sig gøre. Endnu en betingelse, som vi NOTER – MEGA DIGITAL næppe har nogen indflydelse på, skal imidlertid være opfyldt, 1 Karl Marx / Friedrich Engels, Gesamtausgabe (MEGA) , Berlin før billedmaterialet kan knyttes til webstedet: den betingelse (DDR) 1975–1992. Hrsg. von der Internationalen Marx- Engels-Stift - er, at de arkiver, der ejer manuskripterne og dermed har bil - ung Amsterdam, Berlin 1998ff. ledrettighederne over dem, det vil i særdeleshed sige Det Inter - 2 Afdeling I dækker værker, artikler og udkast, afdeling II Kapitalen nationale Institut for Socialhistorie i Amsterdam, IISH, og det og forarbejderne til den, afdeling III dækker korrespondancen og af - deling IV dækker excerpter, notitser og marginaler, altså bemærk - Russiske Statsarkiv for Social og Politisk Historie i Moskva, ninger og tegn i lokaliseret i margen. RGASPI, giver deres tilladelse. 3 Karl Marx / Friedrich Engels, Gesamtausgabe (MEGA). Vierte Foruden denne frit tilgængelige applikation på Internettet, Abteilung, Band 3: Exzerpte, Notizen, Marginalien Sommer 1844 bis An - der er viet »Kapitalen» har der fra begyndelsen af 2011 ligget fang 1847 . Bearb. von Georgij Bagaturija, Lev Urbanov, Olga Koroleva andre uddrag af MEGA 2 på nettet. Det drejer sig om Feuer - und Ljudmila Vasina. Unter Mitw. von Jürgen Rojahn, Berlin 1998 (MEGA2 IV/3). bachteserne. For det første findes teksten, som Marx i foråret 4 Den nuværende URL hedder: 1845 nedskrev den i en notesbog sammen med boglister, , marts 2011. adresser, korte uddrag og andre bemærkninger og gav over - 5 Karl Marx / Friedrich Engels, Gesamtausgabe, MEGA. Erste Abtei - skriften » 1) ad Feuerbach» fra MEGA 2 bind IV/ 3 3 BBAW’s lung, Band 30: Werke, Artikel, Entwürfe Mai 1883 bis September 1886 . Bearb. von Renate Merkel-Melis, Berlin 2011 (MEGA2 I/30). edoc-server på adressen: . Denne tekst af Marx suppleres med wig Feuerbach und der Ausgang der klassischen deutschen Philosophie , oplysninger om dens opståen hentet i apparatet til MEGA 2 J.H.W. Dietz: Stuttgart 1888. IV/3. For det andet finder man i det netop udkomne bind 7 Den nuværende URL hedder I/3 0 5 i fortegnelsen over varianter den af Engels i 1888 ud- , marts 2011. givne version »Karl Marx über Feuerbach (niedergeschrieben REGINA ROTH in Brüssel im Frühjahr 1845 )». 6 Sammen med en fortegnelse er historiker og medarbejder ved Akademienvorhaben Marx-Eng - over ændringer af Engels samt nogle oplysninger om tekstens els Gesamtausgabe (MEGA, flere bind i II. afd.)

Arbetarnas Kulturhistoriska teater, arbetarkonst, industrisamhällets bilder och arbe - Sällskap, AKS tarlitteratur är teman som varit aktuella de senaste åren. arbetar med att bevara och sprida kännedom om arbe - Spanien, inbördeskriget och kampen mot fascismen är tarklassens och arbetarrörelsens kulturarv. Uppgifterna ett återkommande ämne. är lika aktuella i dag som när Sällskapet bildades 1926. Till millennieskiftet tog vi fram en kalender om arbe - AKS är Arbetarrörelsens arkiv och biblioteks vänför - tarrörelsen och samhällsutvecklingen under 1900-talet. ening med medlemmar över hela landet – enskilda per - För närvarande planeras en väggalmanacka om fram - soner liksom organisationer. trädande kvinnor i arbetarrörelsen. I samarbete med ARAB och ABF ordnar vi semina - Medlem blir man genom att sätta in avgiften – 150 kr rier, utställningar, vandringar och bussturer i arbetarrö - (för enskilda) på Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskaps relsens spår. Vi är engagerade i olika forskningsprojekt plusgiro 1725-1 eller skriv till och arbetar för att skapa kontakter mellan den veten - skapliga forskningen och folkbildningen. Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap Årligen ger vi ut en medlemsbok med anknytning till Box 1124, 111 18 Stockholm, arbetarrörelsens historia och utveckling. Politiska och eller till e-post: fackliga biografier, arbetarrörelsens kulturarv, arbetar - [email protected].

44 • Arbetarhistoria 2011:4 RUDOLF MEIDNER-PRISET 2 011 för forskning i fackföreningsrörelsens historia tilldelas SOFIE TORNHILL F o t är statsvetare vid Freie Uni - o

sofie tornhill : S t o c versität Berlin. Hon disputerade 2010 vid k h o l m s

Statsvetenskapliga institutionen vid Stock - u n i v e r holms universitet, med avhandlingen Capital s i t e Visions: The Politics of Transnational Production t in Nicaragua (Stockholm studies in politics, 2010, 239 sidor). Sofie Tornhills avhandling är ett imponerande och inspirerande arbete om de motstridiga konsekvenserna av globalisering för såväl politiker som arbetarna på verkstadsgolvet. Avhandlingen är ett väsentligt bidrag till forskningen om global arbetarhistoria och om kvinnors och mäns plats i den internationella arbetsdelningen. Den reser frå - gor av strategiskt intresse för den globala fackliga rörelsen.

rudolf meidner-priset för forskning i fackföreningsrörelsens historia delas ut av Forskningsrådet vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Priset instiftades den 23 juni 1994 när professor Rudolf Meidner, 1981 –1996 rådets ordförande, fyllde 80 år. Prissumman är 25.000 kronor. Forskningsrådets nuvarande ordförande är Anna Hedborg.

Stockholm den 14 oktober 2011

Arbetarhistoria 2011:4 • 45 RECENSIONER

avgörande bidrag kvinnor gjorde under kriget. Sociologerna Berry Mayall och Virginia Morrow ger ett intressant bidrag till en ökad förståelse av de insatser barn i England gjorde under andra världskriget i kriget på hemma- fronten. Därmed kompletteras bilden av kriget som en aktivi - tet som huvudsakligen berörde vuxna. Författarna verkar inom det forskningsfält som kallas barndomsstudier eller barn - domssociologi och är intresserade av att undersöka barns sta - tus som deltagare i den samhälleliga arbetsdelningen genom det bidrag barnen ger i produktivt arbete och genom sitt skol - arbete. Mayall och Morrow vill lyfta fram barns egna röster så att barnen själva ska få ge sin syn på hur de uppfattar sin insats och sin plats i samhället. Det sistnämnda är en utmaning i his - torisk forskning då det sällan finns många historiska kvarlevor där barn själva fått komma till tals. En del rapporter från barn om vad de gjorde samt hur mycket finns att tillgå. Barnen ver - kade fungera som en reservarmé av arbetskraft när de vuxna försvann till krigsinsatsen. Barnen, och då särskilt flickor, utförde redan före kriget mycket hushållsarbete vilket ökade när mödrarna gick ut i krigsindustrin. Barnen virkade dessu - tom halsdukar till stridspiloter, samlade matrester till grismat och genomförde insamlingar av tidningspapper och metallsk - rot som kunde återanvändas i krigsinsatsen. En del barn del - tog även i avlönat arbete, de jobbade som städhjälp, högg ved och jobbade med betalt jordbruksarbete. Mycket arbete var Tonåringar deltog i skörden av vete, havre, potatis, sockerbetor dock obetalt. Såväl unga som äldre barn grävde trädgårdsland och frukt inom det engelska jordbruket under andra världs- och odlade grönsaker vilket ledde till att en del skolor blev kriget. Okänd fotograf. självförsörjande. Tonåringar deltog i skörden av vete, havre, potatis, sockerbetor och frukt inom jordbruket. De äldre bar - nen arbetade även med att dela ut mat i offentliga inrättningar Barns arbete i andra samt förberedde skolbyggnader för mottagande av evakuer - ade skolelever. En del äldre barn vikarierade som lärare när de världskrigets England ordinarie kallades in i krigsarbetet, samt gick brand- och bombvakt dag som natt. Berry Mayall & Virginia Morrow, You can help your country. Hur barnen uppfattade det arbete de var tvungna att utföra English children’s work during the second world war , Lon - är på grund av källäget svårare att veta. Författarna försöker lösa don 2011, 311 s. källproblemen genom en blandning av material. De låter bland annat barnen komma till tals genom att använda primärkällor i när forskare har skrivit om barns umbäranden och erfa - form av texter från barn som levde under kriget, skrivna under renheter i Storbritannien under andra världskriget har fokus eller strax efter kriget. De använder dessutom intervjuer som tidigare nästan uteslutande varit på evakueringen av barn från de själva gjort med personer som var barn under kriget i vilka de bombutsatta storstäderna och den prövning det innebar att dessa kommenterar sin egen barndom. Dessa intervjuer ger, vara åtskiljd från sin familj. Studier har sällan belyst barnens som författarna själva påpekar, en bild, av barnens arbete under aktörskap och de produktiva bidrag barnen gjorde under sin kriget berättad och tolkad genom en vuxen persons ögon och tid borta från föräldrarna. Detta har gjort vår förståelse av his - lider av problem avseende närheten i tid. Minnesbilder föränd - torien ofullständig. Genom att tämligen ensidigt lyfta fram ras och det som berättas färgas av de nu vuxnas nuvarande före - barnen som i behov av skydd och som passiva offer för eva - ställningar om barndomens innebörder och nyttan och värdet kuering riskerar vi därtill att devalvera barnens sociala status, av arbete för barn. Fler historiska kvarlevor som lyfter fram kompetens och värde. Historiker som har skrivit om kvinnors barnens perspektiv hade varit önskvärt. De nutida intervjuer insatser under kriget har kompletterat bilden av kriget som en som används i boken förmår inte klart lösa problemet med att aktivitet som i huvudsak berörde män och visat på de många nå barnens perspektiv även om de ger intressanta kommentarer

46 • Arbetarhistoria 2011:4 RECENSIONER

som bitvis kompletterar bilden. Detta material sätts i ett sam - manhang med hjälp av material från pressen samt från olika Visar vikten av att se ungdomsorganisationers arkiv från samma tid. Sammantaget skapar detta en tolkningsram som hjälper oss förstå hur barnens sambanden bortom bidrag uppfattades i samhället vid den tiden och de förhand - lingar som pågick rörande hur barn kunde bidra, om de skulle nationsgränserna bidra och om barnens plats egentligen inte borde vara i skol - bänken. Vid utbrottet av andra världskriget pågick sedan mer Marcel van der Linden (red.), Grenzenüberschreitende Arbei - än ett halvsekel tillbaka en debatt i Storbritannien rörande tergeschichte: Konzepte und Erkundungen / Labour His - huruvida barn skulle arbeta eller gå i skolan, vilka barn som tory Beyond Borders: Concepts and Explorations. ITH Con - skulle omfattas av utbildning samt vilken omfattning denna ference Proceedings, vol. 44 , Leipzig 2010, 273 s. skulle ha. Vad utbildning egentligen innebar diskuterades också. Dessa frågor var inte lösta när kriget kom. Frågorna följde med att vi lever i en allt mer globaliserad värld är ett ofta in i krigsinsatsen men tonades ned och hänsköts till den dag kri - upprepat påstående. Olika delar av världen sammanflätas i allt get var vunnet. Olika argument var i svang för att rättfärdiga starkare beroendeförhållanden och tidigare maktrelationer barnens arbetsinsatser. Man framhöll att arbetsinsatsen behöv - utmanas. Förändringarna påverkar också forskningen, inte des men också att barnens arbete egentligen kunde anses vara en minst inom ämnet historia. Nationerna är inte längre en själv - sorts utbildning. Arbete med jordbruk och odling konstruera - klar utgångspunkt och allt fler börjar fundera över vad det des till exempel ofta som en sorts kurser och läger och mycket innebär att se det förflutna med hela världen som utgångs - av det skedde i skolans regi under lärarens ledning. För de allra punkt. flesta engelsmän var det dock självklart att barnen skulle hjälpa Även arbetarhistoria möter denna utmaning. För den till med arbete vilket säger oss något om tidsandan. Vid denna intresserade är denna volym, där ett antal föredrag från den tid sågs arbete fortfarande som en naturlig beståndsdel av barn - internationella arbetarhistoriska konferensen i Linz 2009 sam - domen. Deltagande i arbete var inte ett hot mot barnens rätt att lats, en utmärkt startpunkt. Inget bidrag kan verkligen sägas vara barn utan en självklar komponent i vardagslivet som kom - vara globalt i den meningen att det omfattar hela världen. binerades med utbildning och fritid. Ändå är volymen som helhet i god mening gränsöverskri - Mayall och Morrow visar den viktiga roll barn som grupp dande. Här samlas bidrag som berör många länder och jäm - kom att spela för kriget och kompletterar tidigare historie - förelser mellan olika länder och regioner görs. skrivning. Detta är bokens största förtjänst. Den ska dock, som Att se arbetarhistoria utifrån en global synvinkel innebär författarna påpekar, inte ses som det slutliga bidraget utan som inte bara att allt fler olika erfarenheter dras in, att vi får en ett första viktigt steg som nu behöver kompletteras med lik - avsevärt vidgad kunskap. Viktigare är att själva tolkningsra - nande studier även från andra länder. Ytterligare forskning kan marna ändras. Utgångspunkten för arbetarhistoriska fram - eventuellt hitta mer primärmaterial som än bättre belyser barn - ställningar har oftast hämtats från utvecklingen i Nordvästeu - ens perspektiv på det arbete de utförde, vilket kan förbättra vår ropa. Kapitalismen tänks leda till proletarisering och indust - bild av vad barnen egentligen tyckte om sitt arbete. Boken är rialisering. Proletariseringen leder till framväxten av en ny dock inte enbart en historieberättelse ämnad att öka vår förstå - proletär klass som utvecklar ett klassmedvetande. På grundval else av dåtiden. Författarna menar att boken även bör kunna av detta klassmedvetande skapas organisationer som fackför - användas som diskussionsunderlag rörande dagens barn och eningar och partier. Kapitalismen förutsätter i denna modell barndom och den funktion och värde arbete skulle kunna ha i lönarbete, andra arbetsformer framstår som kvarlevor av tidi - barns liv idag. I de flesta industrialiserade länder har barn i gare produktionssätt. Vänds blickarna utanför Europa rubbas dagens samhälle i stort skilts från den formella arbetsmarknaden sådana modeller. Olika arbetsformer kan samexistera under genom skydds- och skollagstiftning. Författarna tar, istället för kapitalismen. Både förr och nu finns lönarbete parallellt med att understryka behovet av skydd från arbete, fasta på arbetets olika former av tvångsarbete och informellt arbete. Ofta är de positiva värden och pläderar för möjligheten till en kombina - olika arbetsformerna också beroende av varandra. tion av skolundervisning och meningsfyllt arbete där barn ges chansen delta och att ge ett aktivt bidrag till den sociala välfär - ett bra exempel på hur nära knutet lönarbete i kapitalistisk den. Mayall och Morrow menar att detta skulle vara bra för industri kan vara med tvångsarbete är bomullsindustrin, den både barnen och samhället. Detta är en intressant tanke som sektor där den industriella revolutionen först slog igenom. borde kunna ha bäring även i den svenska diskussionen. Under mycket lång tid var denna industri helt beroende av TOBIAS SAMUELSSON bomull som producerades av slavar på plantager i främst södra är forskarassistent vid Tema Barn, Linköpings universitet USA. Ett avsnitt i denna volym ägnas just åt textilindustrin.

Arbetarhistoria 2011:4 • 47 RECENSIONER

Andrea Komlosy diskuterar dess utveckling i Europa och Migration är måhända ett allmänt fenomen men i olika sam - Asien från år 1700 till nutid. Det hemarbete som förekommer manhang formas olika mönster. Minjie Zhang visar hur flytt - på många håll i världen idag påminner om det som fanns i ningarna i dagens Kina inte överskrider några nationsgränser Europa och USA för mer än hundra år sedan. Hon talar om men hur de många migranterna från landsbygden får en ställ - »det osamtidigas samtidighet» (Die Gleichzeitigkeit des Ung - ning som ett slags andra klassens medborgare i städer där de leichzeitigen) för att understryka att det historiker ofta sett utgör en oundgänglig arbetskraft. Michele Ford jämför mig - som stadier, som följer efter varandra, i själva verket finns sam - rantarbetare i Thailand och Malaysia och visar hur två till tidigt. Men det krävs ett globalt perspektiv för att se detta. Lik - synes helt olika system för att hantera migrantarbetare i prak - nande slutsatser presenterar Elise van Nederveen Meerkerk i tiken blir ganska likartade. Svagast ställning har de arbetare en uppsats där resultaten av ett ambitiöst projekt med syfte att som inte har en legal ställning. Illegala migranter är i båda län - skriva en global textilarbetarhistoria presenteras. Sven Beck - derna nödvändiga för ekonomin och därför tolererade. Men i ert visar hur inbördeskriget i USA medförde förändringar över ekonomiska kriser saknar de allt skydd. hela världen när bomullsindustrin sökte nya arbetsformer som Bokens avslutande del behandlar ett nog så intressant tema, kunde säkra produktionen av bomull sedan slaveriet förbju - men lite vid sidan av de globala teman som i övrigt dominerar dits i USA. Det gällde att hitta nya former av arbetsrelationer, volymen. Det handlar här om frågan om sambandet mellan när slaveri inte längre var politiskt möjligt och lönarbete inte religion och klassformering. Lex Heerma van Voss visar att fungerade för att säkra arbetskraft. religion och klassformering kunde gå hand i hand i Europa och Juliana Ströbel-Gregor diskuterar genomslaget för pro - i sin inledning pläderar Marcel van der Linden för att testantiska fundamentalistiska kyrkor i dagens Latinamerika. arbetarhistoria skall sluta att fokusera på lönarbetare. En ny arbetarhistoria skall innefatta slavar, kontraktsarbetare, hem - samlingar av uppsatser från konferenser blir ofta ojämna. arbetare, eller vad han föreslår att vi skall kalla »subalterna Så är fallet också här. Uppsatserna är gränsöverskridande på arbetare». En ny arbetarhistoria skall frigöra sig från model - olika sätt och i olika hög grad. Historiker diskuterar idag vad ler hämtade från den europiska erfarenheten och inte känna global historia egentligen kan vara. Att verkligen inkludera några gränser vare sig i tid eller i rum. Ett spännande, men hela världen i historieskrivningen måste förbli ett ideal som nog så ambitiöst projekt! överstiger historikers överblick och arbetsförmåga. Många Uppsatserna är delade i fyra avdelningar. Den andra avdel - föredrar därför att tala om transnationell historia och menar ningens uppsatser om textilindustri har jag redan nämnt. Den därmed historia som överskrider de nationella ramarna. I första innehåller en uppsats där Dick Geary pläderar för beho - denna volym finns också exempel på uppsatser som jämför vet av jämförelser och ger ett exempel på hur fruktbart det kan olika länder och där den nationella ramen egentligen fortfa - vara att jämföra hantverkare i Latinamerika och Europa och rande utgör grunden. hur olika de hanterade nya kapitalistiska relationer. Rana P Men för den som vill få en introduktion till vad som kan Behal ger en översikt över arbetarhistorisk forskning i Indien. hända med arbetarhistoria om vi lyfter blickarna utanför Väst - Särskilt intressant är hur han framhåller att den formella och europa och Nordamerika fungerar boken utmärkt. Författarna informella arbetsmarknaden inte är parallella utan tätt sam - visar sammantaget hur nödvändigt det är att se sambanden manknutna. mellan olika delar av världen och hur olika arbetssystem Den tredje avdelningen behandlar migration, ett tema som hänger samman. Globalisering är inget nytt. Gamla mönster självklart är mycket relevant för en global arbetarhistoria. Det upprepas och historisk kunskap kan därför vara användbar. är inte bara råvaror och färdiga produkter som sedan århund - raden färdats över jordklotet utan också människor. Dirk för en arbetarrörelse som idag står inför utmaningen att Hoerder pekar på flera stora vandringssystem under perioden fylla orden om internationell solidaritet med ett innehåll för 1850 till 19 60, där det mellan Europa och Nordamerika bara vår tid är det nödvändigt att förstå hur arbete och arbetare i var ett. I alla dessa fall måste förändringar i jordbruket och vår värld är sammankopplade över ländernas gränser och över dess arbetsrelationer sättas i samband med industrins utveck - kontinenterna. Bärplockarna i Norrland är inte ett marginellt ling och dess arbetskraftsbehov. Men dessa flyttströmmar fenomen. De är en central del av vår tids ekonomiska system handlade inte alls om en enkelriktad rörelse från jordbruk till och borde vara av största intresse för också den svenska arbe - industri utan olika former av samband mellan jordbruket och tarrörelsen om den vill vara något mer än just en »svensk» industrin upprätthölls. Abdoulaye Kane ger ett intressant rörelse. exempel på hur flyttare i vår samtid från ett område i Sene - galflodens dalgång bevarar nära kontakter med det samhälle LARS EDGREN de kommit ifrån även efter flera års liv i Frankrike och USA. är historiker vid Lunds universitet

48 • Arbetarhistoria 2011:4 För Spanien 1936 –2011 För Spanien 193 6–2011 Spanska inbördeskriget kom att få en avgörande betydelse för sam - Till 75-årsminnet av den antifascistiska solidariteten med Spaniens folk hällsutvecklingen långt utöver det egna landets gränser, som en frontlinje mellan demokrati och fascism. Arbetarrörelsen världen över engagerade sig tidigt och starkt. För svensk fackföreningsrö - relse blev solidaritetsarbetet för Spanien det mest omfattande och djupgående genom tiderna. Nu, 75 år efteråt, ger Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbe - tarrörelsens arkiv och bibliotek och Svenska Spanienfrivilligas Vän -

Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, AKS ner ut skriften För Spanien 1936 –2011 för att påminna om den anti - Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, ARAB Svenska Spanienfrivilligas Vänner, SSV fascistiska kampen i Spanien och det omfattande solidaritetsarbetet i den svenska arbetarrörelsen. »Vi har inte bakom oss trusternas guld och inte de mäktigas stöd. Vi är endast enkla, fattiga män, som få slita hårt för vårt bröd. Men vi har någonting som är långt förmer, ty högt och stort är vårt mål. På vår sida, kamrater, står Rätten, och den fälles inte med bomber och stål.» Så skriver Harald Andersson i fackförbundstidningen Lantarbeta - ren 1938 . Ett av många uttryck för den aktivitet och det solidari - tetsarbete som var så omfattande under dessa år. Svenska Hjälpkommittén för Spanien, under ledning av Georg Branting, stod i spetsen för solidaritetsarbetet. 431 lokala kommit - téer bildades, i så gott som alla fackliga klubbar, sektioner och avdel - ningar samlade man pengar till spanienhjälpen, underhöll spanska fadderbarn och informerade om kampen mot fascismen. LO skick - ade ambulanser till Spanien och tillsammans med den norska spani - enkommittén byggdes ett sjukhus i Alcoy. Om detta djupt folkliga engagemang handlar skriften För Spanien, som kan köpas för 50 kr + porto från Arbetarnas Kulturhistoriska Säll - skap, Box 1124, 11181 Stockholm eller [email protected]

ARBETARHISTORIA NR 140 ÅRGÅNG 35 Utges av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek med fyra nummer per år. Redaktion : Silke Neunsinger (an - svarig utgivare), Lars Gogman, Ulf Jönson, Kalle Laajala, Leif Zetterberg (grafisk form). Adress: Arbetar - historia, Box 1124, 111 81 Stockholm. E-post: [email protected] Hemsida : www.arbetarhistoria.se Prenumeration 2011 : 250 kr inom Sverige, 320 kr inom Europa och 360 kr i resten av världen. Prenume - rationsavgift sätts in på plusgiro 55 75 94-9. Lösnummer 75 kr, dubbelnummer 130 kr plus porto). Priser inkl. moms (6%). Tryck : GTC Print AB, Luleå 2011. ISSN : 0281-7446. Manuskript skickas till redaktionen som e-post. Författaren har copyright, men tidskriftens innehåll får ej kopieras utan redaktionens medgivande. För insänt, ej beställt, material ansvaras ej. Arbetarhistoria in - dexeras i Artikelsök. Om inget annat anges , ingår använda illustrationer i ARAB:s samlingar. I vissa fall, då ARAB inte har rättigheterna till i tidskriften använda fotografier eller teckningar, har redaktionen inte lyckats hitta adresser till fotografer eller deras efterlevande som ska ha betalt enligt taxa. I sådana fall ber vi berörd rättighetsinnehavare kontakta redaktionen.

Arbetarhistoria 2011:4 • 49 DOKUMENTET

1908: Ombud nummer 155 vid SAP:s kongress oskar wallenstein föddes i Färnebo församling den 1 december 1879 och kom till Långgruvan norr om Norberg när han var 24 år gammal. År 1908 var Oskar Wallenstein ombud 155 från Norbergs arbetarekommun på SAP:s kon - gress. Året därpå, efter storstrejken, dömdes han till 2½ års straffarbete efter en demonstrationskravall. I sin bok Ungsocialismen skriver Karl Fernström 1950 om Wallenstein efter den fällande domen:

»vår kamrats fullständiga namn är Karl Oskar Wallenstein och är född den 1 december 1879 i Fernebo församling i Värmland. Han har tagit initiativet till bildandet av gruvarbetarefackföreningen på platsen samt socialistiska ungdomsklubben och var en av Verdandilogens för - sta medlemmar samt har ständigt deltagit med liv och entusiasm för dessa för - eningars framgång, för vilket han även var aktad och värderad av alla. Förföljelsen av vår kamrat började år 1905 , då han arbetade vid Långgru - van i Norberg, på vilken plats han och några kamrater till vägrade att utföra blockerat arbete, varför de avskedades. Vår kamrat blev förföljd på alla sätt, fick ej arbete någonstans, fick även till - bringa en tid under bar himmel, tills han fick komma in till en barmhärtig ban - vaktare, där han vistades en tid. Sedan kom han till en skogsarbetare där han var tills denne blev hotad med vräkning om han vidare hyste honom. I över 2 år varade denna förföljelse, tills han kom till Spännarhytte Bruk där han erhöll arbete och där han stannade tills lockouten bröt ut. Vår kamrat häktades den 10 augusti på morgonen medan han låg, varefter han införpassades till läns - fängelset i Västerås. Efter 2 rättegångar dömdes han till 2½ års straffarbete. Varför? För ingenting enligt vår uppfattning – men polisen hade en annan mening! »

Karl Fernström, Ungsocialismen: En krönika , Stockholm 1950 , s. 186 f

50 • Arbetarhistoria 2011:4 Foto: ARAB:s personbildsamling. Okänd fotograf. Porto B betalt Avsändare Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek Box 1124 111 81 Stockholm

FÖRSTA MAJ 1974 fanns det ett stort utbud av demonstrationståg. I Göteborg kunde man lyssna på Metalls ordförande Bert Lundin som talade för SAP/FCO och VPK ställde upp med CH Hermansson. Hos den yttersta vänstern kunde man välja att lyssna på Röd fronts Frank Baude och Katarina Engberg eller Enhet-Solidaritets Roland Pettersson och Peter Bratt. Dessutom ordnade Revolutionära Marxisters Förbund och Förbundet Kommunist en egen demonstration. I brist på regnkläder kunde man vira in sig i en FNL-flagga. – Foto: Mats Svensson