AR BETARHIST ORI A 20 11: 4 [140] ARBETARHISTORIA 20 11 :4 [140] omslaget : Socialdemokra - AR BETARHIST ORI A LEDARE ternas partistyrelse diskute - 20 11: 4 [140] 03 ulf jönson : I City spränger man... rade första maj-firandet på 04 peer henrik hansen : 10 års hemmelige samtaler 1950 -talet då man hade sett i den kolde krigs skygge. Aksel Larsen, CIA og ett svalnande intresse och Sverige mindre deltagande i manifes - tationerna. Folk tycktes hellre NYHETER FRÅN ARAB vilja åka ut på landet och sätta 10 arne högström : Ett rike av denna världen. Zeth potatis än att marschera under Höglund som pacifistisk journalist, visionär poet, de röda fanorna. revolutionär agitator och socialdemokratiskt bor - Samtidigt spirade ett nytt garråd intresse för att manifestera motstånd mot förtryck och 28 lars gogman : Från kvinnoklubb till Grupp 8. orättvisor. Kanske hade den unga kvinnan på bilden Kvinnors särorganisering i den svenska kommunis - dagen innan varit på Skansen och lyssnat på ordföran - tiska rörelsen den i Stockholms studentkårs centralorganisation, Bo PÅ GÅNG Wijkmark, när han i sitt vårtal kraftfullt talade mot rasis - 39 gerd callesen : MEGA 2 – halvvejs fremme. Et men i Sydafrika? internationalt projekt Enligt Stockholms-Tidningen var det ungdomlig frän - 42 regina roth: MEGA digital. Økonomiske teks - het och fläkt som satte sin prägel på första majdemon - ter af Karl Marx på Internettet strationen i Stockholm 1959 . Det var »Nej till A-bomb» som gav eko längs marschvägen. Ungdomarnas parol - RECENSIONER ler var »Internationell samverkan och solidaritet över 46 tobias samuelsson: Barns arbete i andra världs - gränserna», »Nej till svenska atomvapen», »A-Bomb – krigets England – Berry Mayall & Virginia Mor - Nej», »Bättre fredsaktiv i dag än radioaktiv i morgon» row, You can help your country. English children’s work och »President på tronen, lillprinsen i produktionen». during the second world war foto : Fib Kulturfronts arkiv. Okänd fotograf. 47 lars edgren : Visar vikten av att se sambanden bortom nationsgränserna – Marcel van der Linden (red.), Grenzenüberschreitende Arbeitergeschichte: Konzepte und Erkundungen / Labour History Beyond Borders: Concepts and Explorations. ITH Conference Proceedings, vol. 44 DOKUMENTET 50 1908 : Ombud nummer 155 vid SAP:s kongress 28 10 LEDARE Tidningen Frihet 1944:9 beskrev Norra Bantorget så här: »Från denna gata har under oändligt strävsamt och odramatiskt arbete den svenska arbetarklassens marsch mot och in i det svenska samhället planlagts och dirigerats i tysthet av hundratals fackför- bundsfunktionärer, från pamparna i LO till avdelningskassören i den obetydligaste fackförening. Banhusgatan har varit och är hög- kvarteret för den svenska arbetarrörelsen generalstab.» Nästa år kommer Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek att flytta från Norra Bantorget. Okänd fotograf. I City spränger man... »arkiv är inte historiens mausoleer utan dess ammu - Men arkiven har ett liv också efter att de lämnat sina upp - nitionsförråd. Goda arkivarier vet inte endast hur man ordnar hovsmän, för att efteråt vittna om dessas slit och mödor, och bevarar akter och manuskript. De är även sprängmästare nederlag och triumfer. Det är då de förvandlas till »kulturarv». som vet precis hur man umgås med explosivt material.» Cita - Arkivinstitutionerna, platserna där dokumenten till slut (och i tet lär ursprungligen härstamma från Süddeutsche Zeitung , men bästa fall) hamnar, sorterar i Sverige under Kulturdeparte - jag har hämtat det från en artikel i Der Archivar , en tysk tid - mentet, tillsammans med olika typer av institutioner för konst, skrift för arkivarier. 1 litteratur, musik och annat som rör den andliga odlingen. När Så vad är ett arkiv egentligen? Saken diskuteras då och då, arkivutredningen »Arkiv för alla» publicerades för omkring inte minst bland arkivarierna själva. Arkivarien som kulturarbe- tio år sedan fick många intrycket att utredaren betraktade arkiv- tare är till exempel ett omdebatterat fenomen: »Jag tror till institutionerna som en sorts museer med dålig besöksstatistik, exempel att när en av landets åklagare som en morgon beger sig inte minst utifrån förslagen om olika typer av satsningar för till rätten med stämningsansökan, bevis etc. i handen för att för - att öka tillströmningen. »Daglediga vuxna» pekades bland söka få den där hemska mördaren inom lås och bom knappast annat ut som en målgrupp. reflekterar över att han bidrar till kulturarvet» skrev arkivarien Michael Dahlin för ett par år sedan i en debattartikel. 2 hos oss är alla välkomna , vare sig de är »daglediga» eller Dahlin har en poäng. Arkivhandlingarnas främsta brukare är står mitt i arbetslivet. Men resonemanget pekar på att man de som har skapat dem, det vill säga de människor, organisatio - blan dar samman olika typer av användning. Museer, konserter, ner, företag och myndigheter som håller möten och skriver pro - konsthallar bygger alla på en direktupplevelse av kulturen. Den tokoll för att hålla reda på vad som beslutats, de som botar oss som önskar denna upplevelse måste själv ta sig dit och lyssna, när vi är sjuka och skriver journaler för att vi skall få bästa möj - titta. Informationen i arkiv kan användas och nå »alla» även liga vård av dem själva och dem som tar över, och de som för - indirekt. Ty de flesta av arkivens användare kommer dock från handlar om löner och arbetsförhållanden och skriver avtal som annat håll i första hand. Av våra besökare kommer många från sparas för att bevisa rättigheter och skyldigheter. Så småningom, universitet och högskolor och hör sålunda till Utbildningsde - efter hand som åren går, lämnas dessa handlingar till arkivins - partementets budget. En del är också journalister som skriver titutioner som ARAB. Inte ens det betyder att de har förlorat för tidningar och tidskrifter helt utanför den offentliga sfären, sin kraft: ofta vänder sig organisationer till oss för att hämta men de har alla det gemensamt att de avser sprida kännedom fram bevisen, gamla avtal och stadgar och mycket annat, för att om sina undersökningar till en större publik. Användningen av de behövs för något som håller på att hända nu. Arkivhand - arkiven är alltså både direkt och indirekt: resultaten publiceras lingarna är deras ammunition och vi blir deras sprängmästare. och når så en större publik av bokläsare, tidningsprenumeran - ter och andra som tar del av informationsflödet. Kan det vara 1 »Archive sind nicht die Mausoleen der Geschichte, sondern så att arkivens hemvist i kultursektorn som blockerar denna ihre Munitionslager. Gute Archivare wissen nicht nur, wie man Ak - insikt, i synnerhet om kultur antas vara något slags guldkant på ten und Manuskripte ordnet und restauriert. Sie sind zugleich tillvaron som man ibland har råd med och ibland inte. Sprengmeister, die genau wissen, wie man mit explosivem Mate - Vi får hoppas att det inte är så, för det skulle i så fall utgå rial umgeht.» Jag har hämtat citatet från Gabriele Stüber, »Quali - tätsparameter archivischer Arbeit – Überlegungen zur Dienstleis - från en dålig och inskränkt definition av kultur! Kultur är allt tung und Ressourcengewinnung» i Der Archivar , 2003 häfte 3) vi gör för att visa att en annan värld är möjlig. Kulturarvet är 2 http://www.dik.se/www/dik/web.nsf/dx/090219-Debatten- berättelsen om hur vi försöker nå dit. Kulturarvet är ammu - om-arkivariens-yrkesroll-fortsatter nitionen. ULF JÖNSON Arbetarhistoria 2011:4 •3 10 års hemmelige samtaler i den kolde krigs skygge Aksel Larsen, CIA og Sverige AF PEER HENRIK HANSEN mand for DKP i over 30 år og nød en vis respekt i den inter - nationale kommunistbevægelse. Derfor må Aksel Larsens I 19 60’erne var den tidligere formand for Danmarks Kom - hemmelige forbindelse til amerikanerne siges at være en munistiske Parti, DKP, og den daværende formand for Soci - mindre sensation af internationalt omfang. Han blev en vigtig alistisk Folkeparti, SF, Aksel Larsen, i de svenske efterret - kilde for amerikanerne til oplysninger om ikke bare den ningsorganisationers søgelys. Han havde påkaldt sig deres danske men også den internationale kommunistbevægelse, interesse, fordi han havde kontakter i både Sverige og Norge, heriblandt svenske forhold. Men hvordan kom det i stand og og man frygtede, at han i Sverige ville hjælpe med tilblivelsen hvad bragte det med sig? af et socialistisk alternativ, et socialistisk folkeparti, nøjagtig som i Danmark og Norge. 1 Efter Aksel Larsens dannelse af Amerikanerne og kommunisterne det danske SF begyndte den danske sikkerhedstjeneste PET På hjemmefronten var USA ramt af kommunistskræk allerede at rette fokus mod det nye parti og holdt løbende landets i starten af det 20 . århundrede. 8 Kort efter befrielsen af Dan - ledende kredse informeret om udviklingen inden for såvel mark i maj 1945 etableredes der kontakt mellem den socialde - DKP som SF. 2 I Norge havde Politiets Overvåkningstjeneste mokratiske fagbevægelse og amerikanske diplomater, og den også det norske SF-parti mistænkt for blot at være et nyt kom - amerikanske labor-attachée modtog nu løbende rapporter fra munistparti og foretog nøjagtig som i Danmark en vis regist - socialdemokraterne. Sidstnævnte samarbejdede desuden med reringsvirksomhed. 3 I begyndelsen så man tegn på, at det ny Danmarks militære efterretningstjeneste om at overvåge kom - parti blot var et krypto-kommunistisk parti med en folkelig munisterne, og ifølge amerikanernes oplysninger havde de appel og et distanceret forhold til Moskva, og hvis det var til - danske socialdemokrater »…complete and comprehensive files fældet, risikerede man, at en