Rapport Arendus 2017:31

Arkeologisk undersökning invid husgrund inom Gammelgarn, Gannarve 1:18 Region , Gotlands län

Dnr 431-1992-17

Region Gotland Gotlands län 2017

Dan Carlsson

Arendus Färjeleden 5 621 58 [email protected] www.arendus.se

Omslagsbild: Ledningen löper över ett hällmarksområde som gör att man måste spetta ner i berggrunden innan man kan gräva bort stenen och lägga ner kabeln. Foto: Dan Carlsson

Allmänt kartmaterial: © Lantmäteriet

2 Arkeologisk undersökning invid husgrunder, Gammelgarn

Undersökande institution: Arendus AB

Typ av undersökning: Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning

Socken: Gammelgarn

Län: Gotland

Författare: Dan Carlsson

Sammanfattning

Gotlands Elnät AB arbetar med att gräva för nedläggning av elkabel längs vägen från Kräklingbo ner mot Gammelgarn kyrka. Längs en sträcka intill korsningen mot vägen mot dras ledningen intill ett område med lämningar av en järnåldersgård, bestående av två husgrunder och spår av verkstadsaktiviteter påträffade vid arkeologisk undersökning i samband med skogsbranden vid i Kräklingbo . Den arkeologiska undersökningen innebar att två mindre sotfläckar undersöktes och att en större skärvstenshög dokumenterades, där ledningsschaktet kom att dras vid sidan om. I området påträffades även ett mindre stenbrott och två stensättningar, vilka registreras i FMIS. Dessa berördes inte av ledningsschaktet.

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell Licens. Licenstexten finns tillgänglig på http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv eller genom att skriva till Creative Commons, 543 Howard Street, 5th Floor, San Francisco, California, 94 105, USA.

3 4 INNEHÅLL

Bakgrund och förutsättningar…………… ……………….. 7 Syfte, målsättning och metod …………………………….. 7 Vetenskapliga frågeställningar ………………….…………. 7 Topografi och fornlämningsmiljö ..……………………….. 8 Genomförande ..……….…………………………………. 8 Resultat och tolkning ..……………………………………. 9 Utvärdering av resultat i förhållande till undersökningsplan 12 Referenser …………………………………………………. 13 Administrativa uppgifter…………………………………… 13

Bilaga 1. Beskrivning av påträffade fornlämningar ……….. 14

5 6 Bakgrund och förutsättningar

Gotlands Elnät AB arbetar med att gräva för nedläggning av elkabel längs vägen från Kräklingbo ner mot Gammelgarn kyrka. Längs en sträcka intill korsningen mot vägen mot Katthammarsvik dras ledningen intill ett område med lämningar av en järnåldersgård, bestående av två husgrunder och spår av verkstadsaktiviteter påträffade vid arkeologisk undersökning i samband med skogsbranden vid Torsburgen i Kräklingbo socken.

Syfte, målsättning och metod

Den arkeologiska undersökningen utförs som en schaktningsövervakning och syftet har varit att med vetenskapligt arbetssätt dokumentera och bortta lämningar av enklare karaktär (såsom mörkfärgningar, kulturlager, härdar om sådana Figur 1. Fornlämningsmiljön och planerad sträckning påträffas). Om det går att undvika att ta bort som skulle undersökas. Vid fältarbetet kom delar något fornlämningar genom att flytta kabeln ska detta längre mot söder att undersökas, medan den alternativ vara det primära. nordligaste delen utgick i och med att ledningsschaktet här förlades omedelbart intill vägens östra kant, vilket I uppdraget har också ingått att fynd skall samlas in bedömdes vara så pass omrört att en undersökning inte restriktivt, prioriterat är fynd av förhistorisk/ var nödvändig. För exakt utsträckning av undersökta delar av ledningsschaktet, se figur 12. medeltida karaktär som kan belysa historien kring järnåldersgården. Syftet med utredningen har varit berget innebär det att området inte har kunnat att fastställa om fornlämningar kommer att beröras användas för jordbruk, därtill finns det inte av det planerade arbetsföretaget. Utredningen har naturliga förutsättningar. Det är dock fullt möjligt utgjorts av inledande översiktliga kart- och att området har fungerat som verksamhetsområde i arkivstudier samt fältinventering av någon form, med tanke på att det ligger i direkt utredningsområdet. Resultatet av undersökningen anslutning till husgrunderna. Många aktiviteter ska utgöra ett fullgott underlag för bedömningen av försiggick säkerligen utanför själva husen och fornlämningarnas kunskapspotential inför marken öster om husgrunderna är högre beläget eventuella fortsatta antikvariska åtgärder. och torrt, vilket öppnar upp för aktiviteter. Inmätta objekt har fotograferats, dokumenterats Den väsentliga vetenskapliga frågeställningen och mätts in med handhållen gps. Kartor och innebär således att belysa om ett område som detta, mätpunkter har analyserats och bearbetats i QGIS. beläget intill husgrunderna, men på hällmark, kan ha nyttjats för vissa aktiviteter. Vetenskapliga frågeställningar

Närheten till järnåldersgården lägger grunden för den vetenskapliga frågeställningen. Med tanke på att området utgörs av tunna torvlaget direkt på

!7 Topografi och fornlämningsmiljö

Husgrunderna ligger på västra sidan av vägen, medan ledningsschaktet löper längs östra sidan av vägen. Järnåldersgårdens rumsliga belägenhet speglar väl hur landskapet har nyttjats under den tiden, där gårdens produktionsmarker legat väster om byggnaderna och utmark, betesmark öster om gården, dvs på den sidan där ledningen dras. Den forna inägomarken till gården i väster utgörs idag av åkermark, varför några spår av gårdens åkrar inte står att finna.

Strax norr om husgrunderna påträffades i samband med anläggandet av en brandgata vid den stora skogsbranden i Kräklingbo 1991 lämningar av smidesverksamhet och skärvsten (Rapport ArkeoDok 1993:1). Därtill bör noteras att hela området väster om husgrunderna var en speciell äga under äldre tid som troligen motsvarar en Figur 2. I samband med branden i Kräklingbo drogs ödegård med namnet Harde. Marken går ännu brandgator runt brandområdet som i flera fall kom att under namnet Hardoj. påverka fornlämningar. I anslutning till husgrunderna undersöktes två mindre ytor, där den norra (schakt 1) tolkades som ett område för smidesverksamhet och det Landsvägen som löper i nordsydlig riktning södra (schakt 2) som innehållande rester av en omedelbart öster om husgrunderna kan följas ner i skärvstenshög. Efter ArkeoDok Rapport 1993:1. 1600-tal och har med stor säkerhet ett förhistoriskt ursprung. Vägen löper i gränszonen mellan bättre jordar i väster och hällmarker i öster. Jordtäcket på den östra sidan är mycket tunt, det rör sig om ett tunt torvalger vilande direkt på berghällen.

Några fornlämningar inom denna del där ledningen planeras är inte registrerade i FMIS. Däremot finns ett tips om en stensättning i södra delen av området och öster om ledningen. Detta tips kontrollerades i fält och det visade sig att det rör sig om en mindre stensättning och intill denna troligen en till. Dessa mättes in med GPS och kommer att registeras i FMIS.

Genomförande

Initialt kontrollerades äldre kartor över området, framför allt då laga skiftet. Kartan visade att området utgjordes av utmark och har så gjort så Figur 3. Laga skiftet över området gav inga långt man kan följa det i kartorna. I övrigt gav indikationer på lämningar, förutom att en väg löper kartorna inga upplysningar om äldre lämningar. genom området från sydväst mot nordost.

!8 västlig riktning, i motsats till de klintkanter som syns i terrängen som går i nord-sydlig riktning.

Sträckningen schaktades till en bredd av knappt två meter och totalt följdes schaktningen på en sträcka av ca 60 meter.

Vid fältinventeringen kunde även den stensättning som är upptagen som tips följas upp och intill denna finns troligen ytterligare en stensättning. Dessa låg dock helt utanför ledningsschaktet och berördes inte. De har dock anmälts till FMIS som nya fornlämningar och de redovisas som bilaga till föreliggande rapport. För en överblick av lämningar Figur 4. Ledningsschaktet sett från söder. Eftersom berget ligger i dagen måste man spetta ner till lämpligt djup, och schaktet, se figur 12. vilket bilden visar. Där den redan utförda spettningen slutar vidtar det schakt som nu följdes. Vegetationen på platsen visar tydligt den magra jordmånen och att berget i Resultat och tolkning princip går i dagen längs hela sträckningen. Schaktningen handlade således i princip om att ta bort grästorven över Större delen av sträckningen visade inte på några berggrunden. lämningar. Torvlaget var ca 10 cm tjock, varefter ett löst liggande flislager överlagrade själva Det enda som kunde identifieras och som än idag berggrunden. finns i området, är en äldre väg som löper i nordostlig riktning från landsvägen, redovisad i laga Inom en område på en sträcka av ca 10-20 meter skifteskartan. framkom endast två mindre sotfläckar, 0,5- 0,6 Förberedande steg, innan schaktnings- meter i diameter och bestående av ett tunt lager undersökningen, innebar att fältinventera mörk jord utan synliga övriga konstruktionsdetaljer. sträckningen för kabeln och omgivande marker för att registrera eventuella fornlämningar som tidigare inte är registrerade i FMIS. Det innebar att nogsamt följa upp sträckningen och bedöma var det var väsentligt att följa schaktningen (som inom parentes sagt enbart innebar att skrapa av mossan och torven från hällen).

Delar av sträckningen följde ett tämligen plant område och utan några höjder eller samlingar av sten. Dessa sträckor kontrollerades endast visuellt, då här inte fanns någon antydan till lämningar.

Längs andra delar av sträckningen kunde man dock ana ett antal svaga höjder som antogs möjligen kunna utgöra lämningar. Särskilt ett område bedömdes som trolig lämning, då den gick i öst-

Figur 5. Lodbild över anläggning 1, som syns som en närmast rund mörkfärgning mot det ljusa gruset över berggrunden, ca 0,5 m i diameter och 0,1 m djup.

!9 Dessa undersöktes utan att påträffa några fynd, förutom en mindre samling kolbitar i anläggning 2. Prov från detta har skickats in för 14C datering, då det är angeläget att ställa dateringen av dessa lämningar i relation till husgrunderna.

Figur 7. Schaktet sett mott norr. I schaktets centrala del fanns de två mörkfärgningarna, anläggning 1 och 2. Den höjd som syns längst bort i schaktet, där trädets skugga går ut över schaktet, är skärvstenshögen. Figur 6. Lodbild över anläggning 2. Anläggningen syns som en mörkfärgning i nederdelen av schaktet, ca 0,6 meter i diameter och 0,15 m djup.

Strax norr om dessa två anläggningar fanns en svag men tydlig höjd, ca 8 x 5 meter stor i öst-västlig riktning. Inga stenkonstruktioner kunde dock ses i anläggningen., Schaktet för ledningen var planerad att gå tvärs över denna anläggning. Anläggningen torvades av med maskin till ett djup av ca 0,1-0,15 meter under ytan, för att bedöma anläggningens fornlämningsstatus. Jorden var påtagligt svart och under torven framkom ett stort antal skörbrända stenar, 0,05-0,15 meter stora. Bedömningen Figur 11. Avtorvningen av skärvstenshögen sett från innebar att vi tolkade detta som en typisk söder. Skärvstenshögen är ca 8 x 5 meter stor och 0,6 meter hög som högst. Direkt under torven är jorden anläggning med skörbränd sten, en skärvstenshög, svart med stort inslag av skörbrända stenar. Efter med trolig datering till äldre järnåldern. Arbetet konstaterande att det rör sig om en skärvstenshög lades avbröts och anläggningen övertäcktes omgående schaktet igen och ledningen drogs vid sidan om, på och ledningen drogs vid sidan om anläggningen. östra sidan.

!10 Figur 12. Plan över utförd undersökning och påträffade anläggningar. Väster om vägen är de två husgrunderna. Ledningsschaktet följer den östra sidan av vägen inom ett hällmarksområde. Den sträcka som följdes är markerad med heldragen vit linje. Den streckade linjen markerar var schaktning skett innan undersökning. Denna sträcka kontrollerades i efterhandI sydöst är två oregistrerade stensättningar och ett mindre kalkbrott. Längs schaktet i norr framkom två sotfläckar och ett större skärvstensröse, vilket passerades vid sidan om.

!11 Figur 13. Plan över påträffade anläggningar inom schaktet i form av två sotfläckar. I norr finns skärvstenshögen, ej undersökt.

Längre mot norr fanns ytterligare några diffusa Utvärdering av resultat i förhållande till lämningar, vilka dock undveks genom att dra undersökningsplan ledningen något längre mot öster. I den norra delen påträffades i övrigt inga lämningar. Några Den väsentliga vetenskapliga frågan med fynd påträffades inte inom avschaktat område, undersökningen innebar att få ett grepp om det förutom som tidigare sagts, en del kol i anläggning förekom aktiviteter på utmarken intill gården och i 2, som är inskickat för åldersbestämning till så fall av vilken typ. Undersökningen gav ett klart Uppsala universitet. belägg för att här har det förekommit aktiviter som avsatt ett antal lämningar i form av skärvstenshög De påträffade anläggningarna hör med stor och flera mörkfärgningar, vars exakta funktion dock sannolikhet till järnåldersgården, då här inte finns inte är klarlagd. några andra förhistoriska eller medeltida nedslag i landskapet vad som kan bedömas. Det visar på att Inför motsvarande exploateringar intill intill gården, på den sida som vetter ut mot järnåldersgårdar bör med andra ord noteras att det skogsmark/betesmark, har det förekommit förekommer lämningar, mer eller mindre synliga aktiviteter. Det ligger i linje med andra ovan jord, även ut på utmarken vid dessa gårdar, i undersökningar av järnålderns gårdar, på Gotland alla fall i deras närhet. exempelvis vid de undersökningar vi företagit vid Tajnungs gård i socken, där den rumsliga bilden i hög grad är densamma, dvs att skörbränd sten förekommer på den sida av husgrunderna som vetter ut mot hällmarken (ArkeoDok Rapport 2012:18) där många aktiviteter uppenbarligen förekommit utanför själva huset, troligen mest frekvent under sommarhalvåret.

!12 Referenser

Kartor Laga skiftet över Gammelgarn, akt 09-GAM-73, upprättad 1922.

Rapporter Rapport ArkeoDok 1993:1, Rapport ArkeoDok 2012:18.

Övrigt Fornminnesregistret Skog och historia Gotland

Administrativa uppgifter

Undersökare: Arendus AB Länsstyrelsens diarienummer: Dnr 431-1992-17 Undersökarens projektnummer: 2017:34 Projektledare: Dan Carlsson Övrig fältpersonal: Lauren Bokor Utförandetid fältinsats: 8 december 2017

Typ av undersökning: Arkeologisk undersökning Undersökt schaktlängd: Ca 60 m

Koordinatsystem: SWEREF Mätutrustning: Handhållen GPS

Län: Gotland Kommun: Gotland Socken: Gammelgarn Fastighet: Gannarve 1:18

!13 Bilaga 1.

Beskrivning av påträffade fornlämningar

1. Stensättning, rund, ca 2,5 meter i diameter och upp till 0,4 meter hög, övertorvad fyllning av 0,2-0,4 meter stora gråstenar. Mittgrop, ca 1,5 meter i diameter och intill 0,3 meter djup. Antydan till kantkedja av ca 0,4-0,5 meter långa gråstenar och 0,2 meter höga. Överväxt med gräs och sly. I östra kanten en en och en mindre tall. Ca 7 meter väster om nummer 1 är, 2), stensättning, närmast rund, ca 5 meter i diameter och upp till 0,4 meter hög, övertorvad fyllning där några enstaka stenar framträder, 0,2-0,5 meter stora, företrädesvis längs kanten av anläggningen. Ca 2 meter sydväst om anläggningen är en rest sten, 0,5 meter hög och 0,4 meter tjock. Möjligen utgör den en sydsten till Figur 13. Grav 1, sedd från väster mot öster. Denna graven. Anläggningen är beväxt med ett par tallar. grav är upptagen i Skog- och historieprojektet, men inte registrerad i FMIS 2. Stenbrott, ca 35 x 25 meter stort, ca 0,6-0,8 meter djupt, avgränsat av en tydlig brytkant. Beväxt med en del sly i den östra delen.

3. Skärvstenshög, ca 8 x 5 meter meter stor (Ö- V) och intill 0,5 meter hög. I väster når anläggningen ut till vägen och kan möjligen vara skadad av vägen i denna del. Övertorvad fyllning där ett fåtal stenar syns i markytan. Vid avbaning av torven i samband med schaktningsövervakning framkom ett kraftigt mörkfärgat och sotigt lager med rikligt med skörbränd sten. Ca 5 meter söder om skärvstenshögen påträffades i samband med schaktningskontrollen två sotfläckar, ca 0,5-0,6 meter stora och upp till 0,15 meter djupa. De innehöll inga fynd förutom mörk jord och i den ena ett fåtal kolfragment. Dessa sotfläckar är undersökta och borttagna i samband med schaktningsundersökning för elledning december 2017 (Lst dnr 431-1992-17). Skärvstenshögen återställdes efter kontroll.

!14 !15 !16