Arkeologisk Undersökning Invid Husgrund Inom Gammelgarn, Gannarve 1:18 Region Gotland, Gotlands Län
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Rapport Arendus 2017:31 Arkeologisk undersökning invid husgrund inom Gammelgarn, Gannarve 1:18 Region Gotland, Gotlands län Dnr 431-1992-17 Region Gotland Gotlands län 2017 Dan Carlsson Arendus Färjeleden 5 621 58 VISBY [email protected] www.arendus.se Omslagsbild: Ledningen löper över ett hällmarksområde som gör att man måste spetta ner i berggrunden innan man kan gräva bort stenen och lägga ner kabeln. Foto: Dan Carlsson Allmänt kartmaterial: © Lantmäteriet !2 Arkeologisk undersökning invid husgrunder, Gammelgarn Undersökande institution: Arendus AB Typ av undersökning: Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Socken: Gammelgarn Län: Gotland Författare: Dan Carlsson Sammanfattning Gotlands Elnät AB arbetar med att gräva för nedläggning av elkabel längs vägen från Kräklingbo ner mot Gammelgarn kyrka. Längs en sträcka intill korsningen mot vägen mot Katthammarsvik dras ledningen intill ett område med lämningar av en järnåldersgård, bestående av två husgrunder och spår av verkstadsaktiviteter påträffade vid arkeologisk undersökning i samband med skogsbranden vid Torsburgen i Kräklingbo socken. Den arkeologiska undersökningen innebar att två mindre sotfläckar undersöktes och att en större skärvstenshög dokumenterades, där ledningsschaktet kom att dras vid sidan om. I området påträffades även ett mindre stenbrott och två stensättningar, vilka registreras i FMIS. Dessa berördes inte av ledningsschaktet. Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell Licens. Licenstexten finns tillgänglig på http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv eller genom att skriva till Creative Commons, 543 Howard Street, 5th Floor, San Francisco, California, 94 105, USA. !3 !4 INNEHÅLL Bakgrund och förutsättningar…………… ……………….. 7 Syfte, målsättning och metod …………………………….. 7 Vetenskapliga frågeställningar ………………….…………. 7 Topografi och fornlämningsmiljö ..……………………….. 8 Genomförande ..……….…………………………………. 8 Resultat och tolkning ..……………………………………. 9 Utvärdering av resultat i förhållande till undersökningsplan 12 Referenser …………………………………………………. 13 Administrativa uppgifter…………………………………… 13 Bilaga 1. Beskrivning av påträffade fornlämningar ……….. 14 !5 !6 Bakgrund och förutsättningar Gotlands Elnät AB arbetar med att gräva för nedläggning av elkabel längs vägen från Kräklingbo ner mot Gammelgarn kyrka. Längs en sträcka intill korsningen mot vägen mot Katthammarsvik dras ledningen intill ett område med lämningar av en järnåldersgård, bestående av två husgrunder och spår av verkstadsaktiviteter påträffade vid arkeologisk undersökning i samband med skogsbranden vid Torsburgen i Kräklingbo socken. Syfte, målsättning och metod Den arkeologiska undersökningen utförs som en schaktningsövervakning och syftet har varit att med vetenskapligt arbetssätt dokumentera och bortta lämningar av enklare karaktär (såsom mörkfärgningar, kulturlager, härdar om sådana Figur 1. Fornlämningsmiljön och planerad sträckning påträffas). Om det går att undvika att ta bort som skulle undersökas. Vid fältarbetet kom delar något fornlämningar genom att flytta kabeln ska detta längre mot söder att undersökas, medan den alternativ vara det primära. nordligaste delen utgick i och med att ledningsschaktet här förlades omedelbart intill vägens östra kant, vilket I uppdraget har också ingått att fynd skall samlas in bedömdes vara så pass omrört att en undersökning inte restriktivt, prioriterat är fynd av förhistorisk/ var nödvändig. För exakt utsträckning av undersökta delar av ledningsschaktet, se figur 12. medeltida karaktär som kan belysa historien kring järnåldersgården. Syftet med utredningen har varit berget innebär det att området inte har kunnat att fastställa om fornlämningar kommer att beröras användas för jordbruk, därtill finns det inte av det planerade arbetsföretaget. Utredningen har naturliga förutsättningar. Det är dock fullt möjligt utgjorts av inledande översiktliga kart- och att området har fungerat som verksamhetsområde i arkivstudier samt fältinventering av någon form, med tanke på att det ligger i direkt utredningsområdet. Resultatet av undersökningen anslutning till husgrunderna. Många aktiviteter ska utgöra ett fullgott underlag för bedömningen av försiggick säkerligen utanför själva husen och fornlämningarnas kunskapspotential inför marken öster om husgrunderna är högre beläget eventuella fortsatta antikvariska åtgärder. och torrt, vilket öppnar upp för aktiviteter. Inmätta objekt har fotograferats, dokumenterats Den väsentliga vetenskapliga frågeställningen och mätts in med handhållen gps. Kartor och innebär således att belysa om ett område som detta, mätpunkter har analyserats och bearbetats i QGIS. beläget intill husgrunderna, men på hällmark, kan ha nyttjats för vissa aktiviteter. Vetenskapliga frågeställningar Närheten till järnåldersgården lägger grunden för den vetenskapliga frågeställningen. Med tanke på att området utgörs av tunna torvlaget direkt på !7 Topografi och fornlämningsmiljö Husgrunderna ligger på västra sidan av vägen, medan ledningsschaktet löper längs östra sidan av vägen. Järnåldersgårdens rumsliga belägenhet speglar väl hur landskapet har nyttjats under den tiden, där gårdens produktionsmarker legat väster om byggnaderna och utmark, betesmark öster om gården, dvs på den sidan där ledningen dras. Den forna inägomarken till gården i väster utgörs idag av åkermark, varför några spår av gårdens åkrar inte står att finna. Strax norr om husgrunderna påträffades i samband med anläggandet av en brandgata vid den stora skogsbranden i Kräklingbo 1991 lämningar av smidesverksamhet och skärvsten (Rapport ArkeoDok 1993:1). Därtill bör noteras att hela området väster om husgrunderna var en speciell äga under äldre tid som troligen motsvarar en Figur 2. I samband med branden i Kräklingbo drogs ödegård med namnet Harde. Marken går ännu brandgator runt brandområdet som i flera fall kom att under namnet Hardoj. påverka fornlämningar. I anslutning till husgrunderna undersöktes två mindre ytor, där den norra (schakt 1) tolkades som ett område för smidesverksamhet och det Landsvägen som löper i nordsydlig riktning södra (schakt 2) som innehållande rester av en omedelbart öster om husgrunderna kan följas ner i skärvstenshög. Efter ArkeoDok Rapport 1993:1. 1600-tal och har med stor säkerhet ett förhistoriskt ursprung. Vägen löper i gränszonen mellan bättre jordar i väster och hällmarker i öster. Jordtäcket på den östra sidan är mycket tunt, det rör sig om ett tunt torvalger vilande direkt på berghällen. Några fornlämningar inom denna del där ledningen planeras är inte registrerade i FMIS. Däremot finns ett tips om en stensättning i södra delen av området och öster om ledningen. Detta tips kontrollerades i fält och det visade sig att det rör sig om en mindre stensättning och intill denna troligen en till. Dessa mättes in med GPS och kommer att registeras i FMIS. Genomförande Initialt kontrollerades äldre kartor över området, framför allt då laga skiftet. Kartan visade att området utgjordes av utmark och har så gjort så Figur 3. Laga skiftet över området gav inga långt man kan följa det i kartorna. I övrigt gav indikationer på lämningar, förutom att en väg löper kartorna inga upplysningar om äldre lämningar. genom området från sydväst mot nordost. !8 västlig riktning, i motsats till de klintkanter som syns i terrängen som går i nord-sydlig riktning. Sträckningen schaktades till en bredd av knappt två meter och totalt följdes schaktningen på en sträcka av ca 60 meter. Vid fältinventeringen kunde även den stensättning som är upptagen som tips följas upp och intill denna finns troligen ytterligare en stensättning. Dessa låg dock helt utanför ledningsschaktet och berördes inte. De har dock anmälts till FMIS som nya fornlämningar och de redovisas som bilaga till föreliggande rapport. För en överblick av lämningar Figur 4. Ledningsschaktet sett från söder. Eftersom berget ligger i dagen måste man spetta ner till lämpligt djup, och schaktet, se figur 12. vilket bilden visar. Där den redan utförda spettningen slutar vidtar det schakt som nu följdes. Vegetationen på platsen visar tydligt den magra jordmånen och att berget i Resultat och tolkning princip går i dagen längs hela sträckningen. Schaktningen handlade således i princip om att ta bort grästorven över Större delen av sträckningen visade inte på några berggrunden. lämningar. Torvlaget var ca 10 cm tjock, varefter ett löst liggande flislager överlagrade själva Det enda som kunde identifieras och som än idag berggrunden. finns i området, är en äldre väg som löper i nordostlig riktning från landsvägen, redovisad i laga Inom en område på en sträcka av ca 10-20 meter skifteskartan. framkom endast två mindre sotfläckar, 0,5- 0,6 Förberedande steg, innan schaktnings- meter i diameter och bestående av ett tunt lager undersökningen, innebar att fältinventera mörk jord utan synliga övriga konstruktionsdetaljer. sträckningen för kabeln och omgivande marker för att registrera eventuella fornlämningar som tidigare inte är registrerade i FMIS. Det innebar att nogsamt följa upp sträckningen och bedöma var det var väsentligt att följa schaktningen (som inom parentes sagt enbart innebar att skrapa av mossan och torven från hällen). Delar av sträckningen följde ett tämligen plant område och utan några höjder eller samlingar av sten. Dessa sträckor kontrollerades endast visuellt, då här inte fanns någon antydan till lämningar. Längs andra delar av sträckningen kunde man dock ana ett antal svaga höjder som antogs möjligen kunna utgöra lämningar. Särskilt ett område bedömdes som trolig lämning, då den