Eva Dahlgren” I Pressens Rockjournalistik Och I Dahlgrens Rocktexter Åren 1980–2000
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Att göra äkthet Skapandet av ”Eva Dahlgren” i pressens rockjournalistik och i Dahlgrens rocktexter åren 1980–2000. Anna Biström Akademisk avhandling som med tillstånd av Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet framlägges till offentlig granskning i auditorium XII fredagen den 20 februari 2015 kl. 12. ©Anna Biström, PB 24, 00014 Helsingfors universitet Utgivare: Helsingfors universitet, 2015 Grafisk formgivning: Fredrika Biström Omslagsbild: Gun Biström Tryck: Unigrafia, Helsingfors, 2015 ISBN 978-951-51-0810-4 (hft.) ISBN 978-951-51-0811-1 (PDF) Innehållsförteckning FÖRORD OCH TACK 7 1 Inledning 11 1.1 Syfte och frågeställningar 11 1.2 Det litteraturvetenskapliga och det interdisciplinära perspektivet i arbetet 17 1.3 Material 19 1.4 Metod 22 1.5 Publiken 26 1.6 Eva Dahlgren – biografi och genretillhörighet 28 1.7 Tidigare forskning kring Eva Dahlgren och hennes rocktexter 32 2 Autenticitet, authorship och görande. Teoretiska sammanhang för avhandlingen 37 2.1 Begreppet autenticitet i populärmusikforskningen 37 2.2 Autenticitetsdiskussion och autenticitetens olika betydelser i konst- och estetiksammanhang 38 2.3 Autenticitetstankens historia i estetiska sammanhang 39 2.4 När rocken blev autentisk. Det traditionella autenticitetsidealets historia i rocksammanhang 42 2.5 Rädda autenticitetsbegreppet. Forskningen om att göra autenticitet 42 2.6 ”De andra” i rockmusiken 45 2.7 Autenticitet i flera former 49 2.8 ”Authorship” i litteraturen och populärmusiken 52 2.8.1 Begreppet ”authorship” 52 2.8.2 Litteraturvetenskapens diskussioner kring författarskapet 54 2.8.3 Authorship i populärmusiken 57 2.8.4 Kvinnligt authorship 59 2.9 Begreppet ”görande” och den konstruktionistiska synen på jaget och autenticiteten 60 2.9.1 Socialt konstruktionistisk vetenskapssyn och ”görande” 60 2.9.2 Identitet och publiken 62 3 Från schlagersångerska i pudelfrisyr till konstnärlig blekt blondin – bilder av Eva Dahlgren i pressens rockjournalistik åren 1980–2000 65 3.1 Rockjournalistikens autenticitetsdiskussion 65 3.2 Insamlingsmetod, material och metodiska utgångspunkter i analysen av pressmaterial 68 3.3 Om användningen och tolkningen av pressmaterial 72 3.4 Dahlgren som sanningssägare och (måttligt) politisk artist 76 3.4.1 Politiskt ställningstagande – proggideal och ANC-engagemang 76 3.4.2 Dahlgren mot kommersialismen i musikbranschen 81 3.4.3 Dahlgren och (o)synligheten i medier 84 3.5 Dahlgren som ”konstnär i rockbranschen” 87 3.5.1 Autenticitet och konstnärskap 87 3.5.2 Genitanken och den konstnärliga integriteten 87 3.5.3 Eva Dahlgren och det ”rockiga” som autenticitetsmarkör 94 3.5.4 Profileringen som konstnär 98 3.5.5 Eva Dahlgren som poet 99 3.5.6 Dahlgren som populär och seriös artist 101 3.6 Dahlgren som ”offentlig dagboksskribent” och som kvinnlig artist 104 3.6.1 Kvinnlig självbekännelse 104 3.6.2 Självutlämnad men skyddad 108 3.6.3 Begäret efter den kvinnliga artisten 111 3.6.4 Det kvinnliga konstnärskapet och producentens betydelse 112 3.6.5 Den kvinnliga artistens villkor 114 3.7 Sammanfattande om Eva Dahlgren i pressen 117 4 Perspektiv på rocktexten som genre och forskningsobjekt 123 4.1 Rocktextens och poetrollens betydelse 123 4.2 Beteckningarna ”rock” och ”rocktext” 124 4.3 Rocktexten som genre och forskningsobjekt 128 4.3.1 Rocktextens betydelse i låten och relationen till lyriken 128 4.3.2 Rocktexter som muntliga, sjungna och framförda texter 131 5 Eva Dahlgrens rocktexter och görandet av ”Eva Dahlgren” 137 5.1 Utgångspunkter i kapitlet 137 5.1.1 Jag, tilltal och autenticitet i Eva Dahlgrens rocktexter 137 5.1.2 Transkriptionsmetod i textanalyserna 138 5.2 Intimitet och avstånd. Autenticiteter och tilltal i Eva Dahlgrens rocktexter 141 5.2.1 Social autenticitet och Eva Dahlgrens uppkäftiga tilltal 141 5.2.1.1 ”Jag ger mej inte” (1980) 141 5.2.1.2 ”Tårar över jord” (1989) 150 5.2.1.3 ”Rik och ökänd” (1999) 158 5.2.2 Subjektiv autenticitet och Eva Dahlgrens intima tilltal 166 5.2.2.1 ”Ängeln i rummet” (1989) 166 5.2.2.2 ”Vem tänder stjärnorna” (1991) 179 5.2.2.3 ”Lev så” (1991) 187 5.2.2.4 ”Blå hjärtans blues” (1991) 194 5.2.2.5 ”Lai lai” (1999) 199 5.2.3 Meta-autenticitet och Eva Dahlgrens parodiska tilltal 207 5.2.3.1 ”Titta på mej” (1981) 207 5.2.3.2 ”Jag klär av mej naken” (1987) 214 6 Resultat och diskussion 227 6.1 Skapande av och förhandling om autenticitet i Eva Dahlgrens konstnärskap 227 6.2 Röstanvändningen – samspel och kontraster 231 6.3 Authorship och den kvinnliga artistens position 233 6.4 Idéer för fortsatt forskning 235 SUMMARY 237 Källförteckning 239 FÖRORD OCH TACK Den här boken markerar slutet på en arbetsprocess och ett livsskede, omöjliga att sammanfatta i några meningar. Under de år som ligger bakom finns allt mellan stunder av euforisk upptäckarglädje och ångestdunkande vaknätter, en ibland nästan olöslig ekvation mellan ”liv och skriv” (för att citera 70-talsfeministerna), dagar och veckor då projektet tornat upp sig som ett växande berg framför mig men också resor, samtal och insikter, möten och vänskap med människor jag kanske annars aldrig lärt känna, liksom skålar i bubblande drycker för olika etapper på vägen. Doktorstitlar och avhandlingar i all ära, men när jag ser tillbaka på processen är det enorma stöd jag fått uppleva från många människor den största vinsten: att jag fick upptäcka att ni fanns där, även (och framför allt) i de tyngsta skedena av arbetet. Alla som uppmuntrat, hejat på och lugnat ner, delat med sig av kloka råd, hjälpt till med olika praktiska saker, orkat lyssna, lyst upp de gråaste dagar med humor och skratt, bjudit på tapas och pizza… Utan att överdriva det minsta: Det stödet förutan skulle avhandlingen aldrig blivit klar. Jag vill tacka er alla. Tack till min handledare i nöd och lust, Kristina Malmio, för ditt stöd och din uppmuntran, för dina strukturerade och konkreta synpunkter, för att våra handledningsträffar ofta utformat sig till givande samtal i sin egen rätt, för att du trott på projektet när jag ibland själv tvivlat och för att du ofta låtit mig själv upptäcka lösningarna på olika problem. Tack även till min handledare i början av projektet och min tidigare professor, Merete Mazzarella, för att du inte heller efter din pensionering varit långt borta, utan funnits där och visat intresse, uppmuntran och stort stöd, och för att du varit en så inspirerande förebild för mig och min generation av studenter vad gäller skrivandet. Ett stort tack går också till en ny bekantskap, Anna Williams, för att du tog dig tid att ställa upp som opponent för detta arbete, inte minst med tanke på att du inte var bekant med projektet från förut. Ditt goda rykte som klok och reflekterande läsare gör mig glad att få s 7 möta dig under disputationen. Tack även till er som granskade manuset under den gångna q sommaren, Johan Svedjedal för en noggrann och engagerad läsning, Anna Kuismin för en saklig och kompetent granskning som bekräftade att texten håller. Och tack Heta Pyrhönen som, faktiskt under en längre tid, varit villig att ställa upp som fakultetens representant och engagerat sig för att projektet når sin fullbordan. Också många andra har läst och kommenterat texten i olika skeden. Tack för alla synpunkter och frågor som hjälpt mig vidare. Kommentarer jag fått av många kloka läsare har gjort det tydligare för mig vad projektet handlar om och hjälpt mig att lösa upp olika slags knutar. Tack till forskningsseminariet och personalen i läroämnet nordisk litteratur: Professorn i nordisk litteratur, Ebba Witt-Brattström, för den energi du tillfört vårt ämne, för stöd och för din respons på manuset inför inlämning. Vår pensionerade universitetslektor Holger Lillqvist för att även du läst och uppmuntrat, samt för det goda samarbetet under åren vi jobbade tillsammans på Littan. Tack även alla ni andra som under åren varit mina fantastiska meddoktorander och kollegor i läroämnet. Rita Paqvalén som hjälpte mig med praktiska frågor kring stipendier och föredrag och mycket annat under mina första år som doktorand, och som efter sin disputation funnits kvar som vän och engagerad samarbetspartner i andra sammanhang. Daniela Silén som jag haft förmånen att dela de olika sidorna av doktorandlivet med, lättsamma, komiska, svåra och allt möjligt där emellan, och även haft ett givande och väl fungerande samarbete med, till exempel på gemensamma kurser. Tack även för välbehövlig praktisk hjälp inför disputationen! Martin Welander som funnits med som rolig, klok och stödjande rumskamrat och ofta lunchsällskap. Claus Elholm Andersen, bland annat för hjälp med att språkgranska mitt Summary på engelska och för tillfällen att öva min danskaförståelse. Samt Hanna Lahdenperä, Eva Kuhlefelt, Tatjana Brandt, Trygve Söderling, Hadle Oftedal Andersen, Tomi Riitamaa, Patrik Aaltonen, Inger Hämäläinen, Agneta Rahikainen och alla andra som under åren bidragit till diskussionen under våra forskningsseminarier. Tack för kommentarer på mitt arbete, för den både tankestimulerande och roliga gemenskapen och för förmånen att få utveckla sina egna tankar i närheten av en så begåvad och engagerad församling! Tack även till både tidigare och nuvarande doktorander och personal i andra läroämnen på Nordica och på Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. Ni är en fin, öppen och stödjande arbetsgemenskap. Ett stöd med en viss tyngd bakom, liksom även konkret hjälp med de rent praktiska omständigheterna, har institutionens chefer bidragit med, nu senast Jyrki Kalliokoski och Hanna Lehti-Eklund. Tack även till er! Och till Janne Lindström, min närmaste förman under doktorandtiden. Också ditt stöd och det intresse du visat för projektets framskridande har varit betydelsefullt. Ett speciellt tack till Lieselott Nordman för livsviktiga samtal när nöden varit som störst, för klokhet, humor och uppmuntran – och för att du med kort varsel ställde upp som ny läsare till avhandlingsmanuset inför förhandsgranskning. Jag vill också tacka Pirjo Kukkonen, Johan Franzon och andra kollegor som intresserar sig för musiktexten som s 8 genre och möjliggjort samarbete över läroämnesgränserna.