Att Göra Äkthet Performans Och Parodi I Eva Dahlgrens Rocktexter Av Anna Biström
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
ATT GÖRA ÄKTHET Performans och parodi i Eva Dahlgrens rocktexter av Anna Biström Biström (1976) är doktorand i nordisk litteratur och verksam som assistent vid Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet. Hon skriver på en avhandling om tilltal och adressivitet i Eva Dahlgrens rocktexter. » ag klär / jag klär av mej naken« sjung- markörer är konventionella inom rockgenren er Eva Dahlgren på skivan Ung och stolt som helhet, medan andra är karaktäristiska för från 1987; en enkel fras som väcker Dahlgrens artistskap. Jag vill sedan visa hur många frågor.1 Handlar det om en erotisk Dahlgren samtidigt driver med eller tar avstånd Jsituation, om att verkligen klä av sig? Eller ska från hela denna äkthetskonstruktion. frasen tolkas bildligt, som en mental avkläd- Begreppet performativitet används på två ningsakt – eller striptease? Vem är egentligen olika nivåer i artikeln. För det första i den detta påstått nakna »jag«; ska det uppfattas som ovan beskrivna betydelsen – hur de framförda Eva Dahlgren eller är det ett »diktjag« som rocktexterna som sådana gör något. Samtidigt konstrueras i texten? Och menar »jaget« allvar handlar det inte bara om vad orden gör, utan med sin nakenhetsdeklaration? också om andra aspekter av framförandet. Äkt- I den här artikeln kommer jag att studera Eva heten görs och ifrågasätts t.ex. även genom Dahlgrens rocktexter och särskilt »Jag klär av hur orden framförs, och i det sammanhanget mej naken«, framförallt med utgångspunkt i Ju- är artistens röstanvändning central. Här talar dith Butlers Genustrubbel där hon utvecklar sin jag alltså om »performativt« i betydelsen något teori om hur kön och genus konstrueras perfor- framfört, vilket hänger ihop med att rocktexten mativt.2 Med ett resonemang kring äkthet kom- är en muntlig och sjungen genre. Karin Strand mer jag att försöka visa hur Dahlgren i sina tex- skriver exempelvis i sin avhandling om senti- ter dels gör äkthet (på ett liknande sätt som man mental populärsång, att de performativa aspek- enligt Butlers teori gör kön), dels parodierar en terna dominerar musiktexter på språklig såväl föreställt »äkta« Eva Dahlgren. I centrum för som innehållsmässig nivå.4 framställningen står »jaget« i rocktextgenren, Inom forskningen kring rock- och andra mu- dess karaktär och betydelser, samt de »jag« siktexter råder i dag stor enighet om att de i som skapas i Dahlgrens textproduktion. »Jag«- grunden skiljer sig från lyrik och annan skönlit- formen dominerar i rocktexten som genre, och teratur, samt att de inte bör analyseras isolerade har ofta en komplex och flytande betydelse, från sin framförandemässiga och musikaliska bland annat för att »jaget« skapas på flera olika kontext.5 Många forskare har också betonat nivåer, i texten såväl som i framförandet där det rocktexternas genrebundna särdrag. En till stor får röst och kropp av artisten.3 del obesvarad fråga har varit hur man konkret »Äkthet« är ett centralt begrepp när Dahl- greppar musiken och framförandet, samt sam- grens image beskrivs. Ofta framställer hon spel och kontraster mellan dessa och texten. I sig själv som »äkta«, men hon framställs och min tolkning av Dahlgrens texter bygger jag vi- saluförs även som sådan. Både publik, media, dare på Ganetz tidigare analys i Hennes röster: marknadsföring, samt Dahlgren själv som ar- Rocktexter av Turid Lundqvist, Eva Dahlgren tist och offentlig person, bidrar till att skapa och Kajsa Grytt.6 Men jag går ett steg längre i och upprätthålla – eller förändra – artistperso- behandlingen av hur framförandet laddar orden nan Eva Dahlgren. Dahlgrens framförda rockt- och öppnar nya tolkningsmöjligheter. Jag visar exter kan ses som ett svar på de omdömen om, i min tolkning hur texten laddas med betydelser och förväntningar på, henne som kommer till och associationer som går utöver vad det skriv- uttryck exempelvis i media. na ordet kan förmedla. Min avsikt är att analy- Min avsikt är att först beskriva hur Dahl- sera hur till exempel röstanvändningen skapar grens framförda texter är äkthetskodade, lad- olika samspel och kontraster mellan text och dade med sådant som anses signalera och ga- framförande, samt hur detta påverkar relatio- rantera äkthet, på motsvarande sätt som en akt nen och spänningen mellan äkthet och oäkthet kan vara könskodad. En del av dessa äkthets- i Dahlgrens framförda texter. För att konkret 94 TFL 2007:4 kunna visa på viktiga framförandemässiga ef- kan vara av stor betydelse. Lindberg har hävdat fekter transkriberar jag texten till »Jag klär av att det faktum att den verkliga personen bakom mej naken« enligt framförandet på skivan med artistpersonan aldrig helt låter sig greppas är en hjälp av ett transkriptionssystem som ursprung- förutsättning för hela skådespelet i rocksamman- ligen är utvecklat inom samtalsforskning.7 hang. Föreställningen om det oåtkomliga »jaget« håller publikens begär vid liv.10 På liknande vis påpekar Strand att det privata är en dold premiss Den äkta Eva i det populära artistskapet och att det ständigt pågår förhandlingar om denna dimension. Spän- Dahlgren som fantasi ningarna mellan privat/offentligt och äkta/po- Tiina Rosenberg skriver i sin inledning till en serande är centrala för marknadsföringen, som samling texter av Butler, att begreppet perfor- ofta verkar genom att ge ledtrådar till artistens mativitet betonar aktiva processer. Butlers teori förment privata jag, och därmed utnyttjar suget implicerar ett socialkonstruktivistiskt synsätt efter den verkliga människan utanför scenen. enligt vilket kön/genus och sexualiteter, men De olika metatexter som marknadsföringen till- också etnicitet och andra sociala kategorier, handahåller publiken gör gränsen mellan det konstrueras och skapas aktivt genom sociala offentliga och det privata suddig.11 Och – kan praktiker. Detta tänkande avvisar föreställning- man tillägga – de skapar och håller vid liv en ar om essenser hos människor, alltså »uppsätt- föreställning eller illusion om att det bakom den ningar av äkta, stabila och autentiska karakte- offentliga bilden, personan, döljer sig någonting ristika«.8 »äkta«. Detta sker genom att bilder som signale- Enligt Butler skapas könsidentiteter genom rar äkthet upprepas, till exempel i intervjuer med stiliserad upprepning av akter som konnoterar ett och artiklar om artisten. kön. Rosenberg påpekar att identiteternas stabi- I det här sammanhanget kan man plocka in litet är beroende av denna upprepning, samtidigt en annan performativitetsteoretiker. I en essä som upprepningen skapar möjlighet till föränd- om dikten »The Torn Letter« skriver J. Hillis ring. Eftersom det inte är möjligt att kopiera el- Miller om ett typiskt motiv hos diktens förfat- ler imitera något på exakt samma sätt, innehåller tare Thomas Hardy: att en förutsättning för varje upprepning större eller mindre förskjut- kärlek är en ouppfylld längtan och hindret för ningar. Identiteterna kan, både medvetet och verklig kontakt.12 Objektet för kärlek är något omedvetet, spelas antingen »rätt« eller »fel«. En som skapas; kärleken riktar sig till en konstru- genusparodi, exempelvis en dragshow, innebär erad föreställning om en verklig person – en inte att man imiterar ett »äkta original«. Genus- tanke som är lockande att jämföra med hur pu- parodin kullkastar snarare själva föreställningen blik och media också bidrar till att konstruera om att det skulle finnas ett äkta original, och av- en föreställning om den »äkta« människan bak- slöjar identiteternas implicit imitativa struktur.9 om den populära artisten. Att överföra Butlers tanke till ett resonemang om hur äkthet »görs« leder till en grundläggan- de paradox, särskilt då hon hävdar att det inte Att framföra ett finns något som skulle vara äkta och som kunde avtäckas. Om man följer Butlers tanke att det äkta jag inte existerar någonting »före« det framförda Äkthet »görs« på många olika plan, och av fle- och konstruerade kan man heller inte avslöja en ra aktörer: i många av Dahlgrens rocktexter, i »äkta« Dahlgren bakom masken. Men föreställ- hennes framföranden, i skapandet av en artisti- ningen eller fantasin om den »äkta« Dahlgren mage, i media. Anna Biström TFL 95 I Dahlgrens texter tematiseras frågor om att ka framförandet innehåller olika slags markö- vara ärlig och sann. Att vara äkta framstår som ett rer eller konventioner för hur det äkta ska se ideal och olika uttryck som symboliserar oäkthet ut eller låta. I Dahlgrens fall kan man peka på och förställning står i ett motsatsförhållande till det avskalade framförandet: röstbruket och det detta ideal. Äkthetstematiken utgör på så sätt en intima tilltalet. Man kan också notera hur Dahl- röd tråd som binder ihop många centrala motiv grens rocktexter i media ges en självbiografisk och metaforer i Dahlgrens textproduktion.13 tolkning, och hon själv beskrivs som öppen och Äktheten kan i Dahlgrens texter förknippas självutlämnande, men samtidigt värnande om med att sluta spela, sluta upprätthålla kulisser sin integritet. Dessa äkthetsmarkörer bidrar, och sluta leva ett liv endast avsett för uppvis- genom att de upprepas, till att Dahlgren iscen- ning, ett val som kräver mod och som ur omgiv- sätts som äkta.16 Ett exempel finner man i ett ningens perspektiv kan upplevas som hotfullt. par av rockjournalistikens omdömen om Dahl- Ett exempel är »Rätten till mitt liv« (1981): »vi grens framföranden. Känslan av äkthet eller na- är många som längtar att filmen tar slut och vi kenhet bygger till exempel enligt Stig Björkas står nakna / i ljuset«.14 I dessa rader förekom- och Hansén på att Dahlgrens framförande inte mer också nakenheten