Hoburgsbladet 2 2013.Indd
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
HOBURGSBLADET Nr 2 Utgiven av Hoburgs hembygdsförening År 2013 Hembygdsvänner eller Hoburgsvänner! Hembygdsåret inleddes för mig med ett telefonsamtal Slutligen vill jag tacka alla medarbetare som i år från Gotlands Radio där man bad mig gissa vilken sock- har gjort ideella insatser för vår hembygdsförening! en som hade utvalts till Årets socken 2013. Helt oför- Utan era insatser har det inte varit möjligt med all beredd fi ck jag gissa och på en viss beskrivning förstod den verksamhet som vi har kunnat bedriva. Ett stort jag att det var Öja som hade valts ut. Jag blev uppringd tack! i egenskap av ordförande för Hoburgs hembygdsfören- ing. Efter det har starkare krafter tagit över och jobbat Vi önskar er alla i Hoburgs hembygdsförening med Årets socken i Öja. Jag hade inte haft en chans att en God Jul och Ett Gott Nytt år! få tid över till det stora uppdrag som det innebar. Det har skett mycket trevligt i Öja i sammanhanget och Kerstin Jonmyren känslan för socknen har säkert stärkts, kanske framför Ordförande allt bland yngre eller nyinfl yttade personer som mer har sett Storsudret som en enhet. När jag var barn och ung var sockenkänslan i alla våra fem socknar mycket mer INBJUDAN TILL påtaglig och självklar, men då fanns ännu skolor kvar i fl era av socknarna och vi hade också två präster i det pastorat som nu endast är en församling. ÅRSMÖTE Årets socken är bra på just det, att stärka sockenkänslan Hoburgs hembygdsförening håller årsmöte på Gotland. Det var Röda korsavdelningarna på ön som söndag 9 mars 2014 i Fidegården. startade det hela och de är ännu en av organisatörerna. kl 12 bjuder vi på middag med soppa och Nästa års socken är redan vald: Det blev Hemse, en tät- ort som verkligen behövs som serviceort på Sudret, och smörgås. en tätort där invånarna nu ligger i för att utveckla den. kl 13 startar förhandlingarna. kl 14 Ett gotländskt bondbröllop. Vi visar en Sockenutredningen nyredigerad version av Gunnar Olssons fi lm av Tilläggas kan att sockenkänslan på Gotland är rätt ett autentiskt bröllop i Fleringe år 1958. Förbe- unik. Knappast någonstans i Sverige använder man sig redelserna och bröllopet hölls med alla gamla så självklart av sockenbegreppet när man talar om folk traditioner bevarade. eller företeelser som här på ön. När Svenska kyrkans Varmt välkomna gamla och nya medlemmar! skildes från den svenska staten år 2000 kom Skattemyn- Anteckna datum, vi kallar endast på detta digheten att bli ansvarig för folkbokföringen. Följden sätt. blev att statsmakterna bestämde att helt ta bort socken- begreppet i alla offi ciella sammanhang. Det skulle endast vara kommuner vid registreringen av folk. Efter stormande och ihärdiga protester från Sveriges hem- MEDLEMSAVGIFTEN 2014 bygdsförbund och Sveriges släktforskarförbund ändrade sig utredarna och socknarna i landet skulle indirekt få Det är dags att betala in medlemsavgiften för fi nnas kvar i folkbokföreningen, fast nu skall de kallas distrikt i stället! år 2014. Vad det nu var för fel på ordet socken, ett mycket gam- Den är fortfarande 100 kr per person, malt - tidigmedeltida - nordiskt uttryck som kommer av som betalas in till pg 439 18 80-4. ordet söka, kanske i betydelsen folk som söker sig till en Glöm inte ange namn, adress och e-postadress. gemensam kyrka. Vår ladugård vid Ranarve - en bit av Burgsviks historia Birgit Martell, Ranarve i Öja, berättar Den ovanliga ladugården helt i sten och med tegeltak vid Ranarve i Öja, byggd 1913. En gång utgjorde den hälften av C J Baeckströms 84 meter långa och 15 meter breda ladugårdsbyggnaden på Käulbacken i Burgsvik. På C J Baeckströms tid gång som han ömmade för fattiga, gamla och sjuka i sin närhet, gav dem stora matkorgar när han såg att de led Under 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet var det nöd. Aldrig med pengar, men klädde upp barnen när stora klasskillnader på Sudret. föräldrarna skämdes för att visa dem i skolan. Patron i Burgsvik, det var Carl Johan Baeckström. Han Han hade ännu en stor inkomstkälla och det var som bär- var född 1815 i Visby och började som barn sin fram- gare av strandade fartyg. Fartygsolyckor var ofta förekom- gångsrika aff ärskarriär genom att sälja vatten muggvis på mande runt Storsudrets kuster. exercisplatsen i Visby. Redan som ung hade han hunnit etablera sig som handlande i Burgsvik. Ungefär 1850 skickade konsul Baeckström bud efter en Här idkade han handel med allt det som bönderna på duktig byggmästare. Så kom Sven Lindbäck från Skåne till gårdarna på Sudret producerade och behövde för sin ut- Burgsvik. På Käulbacken uppförde han en stilig herrgårds- komst. Kött, ägg och spannmål såldes. ”Guldkaggen” var byggnad, det som numera är Karlshälls rehabiliteringsbo- hans sädesmagasin i hamnen. ende. Han kallade huset Liveborg efter sin älskade hustru Baeckström var på sin tid Sudrets förmögnaste och mest Olivia som kom från Fide. framgångsrika aff ärsman. I den gamle käulu, stenbrottet nära huset, anlades en Var man bonde, om än fattig sådan, så var det ganska lätt vacker park med lusthus. Den lär ha kostat 40 000 kr. att få stor kredit i handelsboden, kanske för att sedan en Baeckström planterade massor av fruktträd och buskar, dag upptäcka att man hade hamnat på obestånd. som fyrahundra hasselbuskar (för näktergalarnas behov av Han var känd som en oförsonlig aff ärsman på samma nattkvarter) Där levdes ett fl ott herrskapsliv med många Kultur får människan att utvecklas och må bra. Därför stöder vi annonsörer Hembygdsföreningen! JONSSONS EL AB Tel. 0498-49 71 52 073 08 77 001 Tel: torsdag - fredag 11.00 - 18.00 0498-49 80 30 lördag - söndag 11.00- 16.00 Fax: 0498-49 80 56 Hoburgsvägen 31, 623 35 Burgsvik www.gimbridesign.se 070-846 22 48 BURGSVIK 0498-49 70 90 Pensionat, restaurang, pub och konferens Hoburgsvägen 3, 623 35 Burgsvik 0498-49 84 90, 0705-88 39 61 info@gragasen.se www.gragasen.se Öppet 27 - 30 dember och 3 - 6 januari PrästgårdscaféetÖppet dagligen drivs av familjen 11-17 Jonsson I maj– med 16 vänner, september öppet även tors- dagskvällar från midsommarNya tillmålningar medio augusti. 2012 Alkoholtillstånd. Vi serverar Linnédagarhemlagade luncher 13-15 av lokala juli, råvaror,tema bakarKLIMATET- eget surdegsbröd fakta ochoch bullar. myt Föreläsningar, miniseminarium,Välkomna! exkursioner VAMLINGBOVAMLINGBO PRÄSTGÅRD PRÄSTGÅRD Tel tel:växel 0498-20 0498-20 26 90 26 90 Vamlingbolaget Tyger och kläder Design Kristina Torsson Tillverkning i Vamlingbo Besök vår hemsida www.vamlingbolaget.com Välkommen till vår butik GRÖTLINGBO Tel: 0498-48 60 11, 070-557 44 61 För öppettider ring: 0498-49 80 80 Patron började sin dag klockan fem varje morgon, tog en ridtur till några av sina många åkrar för att se hur det växte. Då fanns ännu inget mejeri i Burgsvik utan mjölken levererades till Havd- hems mejeri, 15 km bort. Att frakta mjölken på järnhjulsvagn på spårig grusväg så långt måste ha varit ett dagsverke för kusken, bara det. Vag- nen drogs av två skogsbaggar. På min farfars tid År 1893, det år C J Baeckström dör återstår inte mycket av hans jordägor. Han gjorde som äldre en del olyck- samma fastighetsaff ärer. Dessutom minskade bärgningsföretagen i takt med att fyrar byggdes för sjösäkerhe- ten, så förmögenheten rann bort och hans jordinnehav måste avyttras. Året är 1912 och en ny ägare fi nns till Liveborg som nu har kommit att bli hotell och kallas Karlshäll. Ladugår- den är bara 50 år gammal, men skall rivas och säljas för bortforsling. Det är då min farfar kommer in i bilden. Han kallades för Ranarn efter gården Ranarve. Han köpte halva lagårn för att fl ytta hem den sten för sten och bit för bit. Det är ungefär 4,5 km mellan Karlshäll och Ranarve. Min far var då 17 år och med om det stora projektet. Flytten innebar ett enormt arbete. Ladugården var ursprungligen 84 meter lång och 15 meter bred, så att halva byggnaden innebar drygt 40 Detalj från den överdimensionerade takkonstruktionen vid en av meter. Det var den halvan där djuren originalluckorna på höloftet. inhystes som farfar köpte. På ett ljudband där min far Herman Hansson samtalar fester. Gästerna roade sig med varpakastning i parken. med journalisten Allan Cedergren år 1985, berättar far Målpinnar sägs vid något tillfälle ha varit oöppnade cham- om hur det gick till. Köpet var förbundet med det vill- pagnefl askor. koret att byggnaden skulle vara borta till ett visst datum. Väglaget på vägen över Tellar var besvärligt, blött med Till gården byggdes en av Gotlands då största ladugårdar. djupa hjulspår i grusvägen, så att frakta tunga stenlass gick Den var i sten under tegeltak och låg längs Mårtenskviar. inte förrän villkorstiden var närapå utgången. Bara strax Den sträckte sig mer än väl över de tre nuvarande villa- innan det var för sent blev det perfekt väglag. tomterna intill vägen, grannarna till dagens Karlshäll. Då kom de lojala och hjälpsamma grannarna i Holmbyn På gården fanns mycket tjänstefolk liksom statare. Smed, till hjälp, och fl er med dem. De tog inte betalt utan erbjöd kuskar, pigor, djurskötare och stalldrängar, ungefär femton sig även att hjälpa till vid takläggningen vid Ranarve. familjer hade sin utkomst där. I den stora ladugården stod Farfar behövde inte leja någon för pengar till själva kör- fj orton par hästar och 90 mjölkkor. Baeckström ägde så ningen. gott som all jord i Öja söder om Det blev otaliga lass med virke och byggnadssten som Mårtenskviar, och ägde eller arrenderade gårdar, till exem- kördes med oxar och hästar, och otaliga dagsverken som pel Bobbenarve och Bjärgvide. erfordrades. Herman tyckte dock om arbetet med ned- Byggnadsmaterialet räckte också till detta uthus, med bågformade dörrkarmar och ovanliga fönster i original.