Mästerby 1361 – Nya Rön Om Den Danska Invasionen
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Mästerby 1361 – nya rön om den danska invasionen Maria Lingström Mästerby 1361 – New Discoveries about the Danish Invasion. The Danish invasion of Got- land in 1361 is well-known amongst archaeologists due to the finds from the mass graves at Korsbetningen in Visby. Around 1,800 individuals were buried, many of them in full armour, after the battle outside the town wall on the 27th July. What is not commonly known is that several battles were fought on Gotland prior to the Visby battle. In 2005 a project group called Mästerby 1361 was founded. The goal was to locate the mythical 1361 battle(s), which according to a 17th century written source and oral tradition took place near the inland parish of Mästerby. So far, 485 battlefield finds have been located and recorded, including sword fragments, battle knife fragments, spear heads, crossbow bolts, spurs, parts of armour, and links of chain mail. The objects are almost exclusively ferrous. Amongst the arrowheads small iron and lead projectiles have been found, which has led to the conclusion that handguns might have been used by the Danish army. The Mästerby weaponry finds complements the information from the mass graves in Visby, where no weapons were found. The Mästerby 1361 finds constitute a ‘time map’, on which battle events are traced. Den danska invasionen av Gotland år ön har i mannaminnet fått symboli- 1361 är en central händelse i gotlän- sera slutet på Gotlands storhetstid. ningarnas kollektiva minne. Invasio- Fynden från massgravarna vid nen ses som en vändpunkt, där Got- Korsbetningen i Visby är häpnads- land går från att vara en självsäker och väckande. Gravarna är i sanning en självständig bonderepublik, till att unik källa till kunskap, särskilt ef- förvandlas till ett bortglömt hörn av tersom vi vet nästan på dagen när de Norden. Riktigt så enkelt är det inte, döda begravdes: strax efter den 27 juli men Valdemar Atterdags anfall mot 1361. Närmare 1200 individer hit- 55 META 2020-inlaga.indd 55 2020-05-18 18:10:01 Downloaded by 170.106.202.226 2021-10-01 13:25:39 META 2020 tades vid undersökningarna, många mannabönderna. Bygget av muren fortfarande iförda sina rustningar. var inte som sig bör en överenskom- Uppskattningsvis 1800 döda är be- melse mellan stad och land. Denna gravda här (Thordeman 1939). ur landsbygdsbornas ögon provoce- Vad gäller slagfälten som är för- rande handling ledde därför år 1288 knippade med invasionen, var dock till ett inbördeskrig mellan land och kunskapen länge blygsam Slagfälts- stad, där de senare gick segrande ut arkeologi är internationellt sett en konflikten. I och med detta kom etablerad, men i Sverige en relativt stad och landsbygd i än högre grad ny gren av arkeologin. Föregånga- att bli separata enheter. Visbys be- ren inom detta fält, i Sverige är Bo folkning bestod vid denna tid till Knarrström, som genom undersök- hälften av hanseater i form av tys- ningar av slagfälten i Lund, Lands- kar, ryssar, kurlänningar, livlänning- krona, Axtorna och Borst, samt även ar och folk från Preussen-Polen, till i Lützen och Poltava, har visat på hälften av gotlänningar (Westholm den ofta stora diskrepansen mellan 2007, s. 16). skriftliga historiska källors vittnes- Tiden gick. Förutom en strid börd och arkeologiskt fyndmaterial mellan gotlänningar och kung (Knarrström 2006, Knarrström & Birger år 1313 (Strelow 1633, s. Larsson 2008 och anförd litteratur). 154–155; Thordeman 1939, s. 227) Bo Knarrström har varit med i Mäs- rådde fred på ön. Detta skulle dock terbyprojektet sedan starten. komma att ändras. Den 1 maj 1361 skickade kung Magnus Eriksson ett Historisk bakgrund varningsbrev till Visby där han upp- manade alla att hålla vakt vid sta- För att rätt förstå händelserna i den, muren och hamnarna, det vill Mästerby bör först en bredare histo- säga hela Gotland, eftersom »[...] risk bild tecknas. Medeltiden är på några av våra fiender sammansvär- Gotland en dramatisk och omväl- jer sig till vår och hela rikets skada vande period. Öns strategiska läge och fördärv [...]» (Tortzen 1961, s. och funktion som transitohamn 62–63). Vem fienderna är framgår mellan väst och öst medförde en därmed inte i klartext. Det är in- blomstrande ekonomi, men under tressant att fundera kring huruvida 1200-talet också att Visby med sin pluraländelsen i ”fienderna” syftar brokiga internationella befolkning på ett folk eller om det innebär flera ville få bättre kontroll över handeln. parter. Att Danmark utgjorde en av Detta resulterade i ett mäktigt bygg- fienderna skulle dock visa sig med nadsverk: Visby ringmur, som först full klarhet. En rad hypoteser om uppfördes inte mot havet, som man anledningen till den danska inva- kanske skulle kunna tro, utan mot sionen av Gotland har presenterats, landsbygden, som ett sätt att införa exempelvis att den var ett försök att tullar gentemot de välbärgade far- upprätta ett danskt östersjövälde 56 META 2020-inlaga.indd 56 2020-05-18 18:10:01 Downloaded by 170.106.202.226 2021-10-01 13:25:39 MARIA LINGSTRÖM Figur 1. Det medeltida Gotlands indelning i settingar och ting. Efter Tortzen 1961. 57 META 2020-inlaga.indd 57 2020-05-18 18:10:01 Downloaded by 170.106.202.226 2021-10-01 13:25:39 META 2020 som en konkurrent till både Sverige på om slaget vid ringmuren stod och Hansan (Thordeman 1939, den 24 eller 26 juli. Hammarhjelm s. 15, 1944, s. 7) eller att Gotland (1998, s. 73–74) menar att datumet skulle vara en landkompensation för 24 juli kan syfta på slaget vid Fjäle Valdemars försäljning av Estland till myr i Mästerby socken och att tids- Tyska Orden år 1346 (Andersson spannet mellan landstigningen den 1926, s. 399). En nyare tolkning är 22 juli och det avgörande slaget vid att Valdemar inte intog ön för egen ringmuren den 27 juli förefaller vara del utan för hertigen av Mecklen- rimligt, med uppmarsch och strid burg (Westholm 2007, s. 221). den 23 juli, större strid den 24 juli, vila söndagen den 25 juli och sedan Den danska invasionen uppmarsch till Visby den 26 juli. Liknande teorier har tidigare fram- Det enda säkert kända datumet när lagts av andra forskare (t.ex. Thor- det gäller den danska invasionen av deman 1944, s. 201). Gotland är den 27 juli, dagen för Gotland var under medeltid in- striden vid Visby ringmur. Texten delat i sex settingar, som i sin tur var på minneskorset vid Korsbetningen indelade i sammanlagt 20 ting (se lyder: ”I Herrens år 1361 tredje da- fig. 1). Ordet setting betyder sjätte- gen efter Jacob föllo framför Visby del. Settingarna var försvarsmässiga portar i danskarnas händer de här och administrativa områden. Vid begravda gutarna, bed för dem”. orostider samlades man först tings- Dagangivelsen innebär för år 1361 och sedan settingsvis. Hejde setting tisdagen den 27 juli (von Brandt var belägen på den västra delen av 1959, s. 45). Korset restes troligen mellersta Gotland och hade Aj- ett par decennier efter slaget vid munds som samlingsplats. Ajmunds ringmuren. var även platsen för Sudertingets Datum och plats för danskarnas sammankomster, och kallades Got- landstigning är inte kända. Francis- lands nyckel, eftersom den var be- kanerbröderna i Visby förde årliga lägen vid den breda Sudertingsån. anteckningar som sammanställdes Huvudvägen söderifrån mot Visby i början av 1400-talet. De anger gick under medeltid över Ajmunds den 22 juli som landstigningsdag bro; dagens västra kustväg existe- (Tortzen 1961, s. 73). Landstig- rade inte vid denna tid. Platsen var ningen skedde troligen någonstans därmed en viktig knutpunkt, och på kuststräckan mellan Eksta och i detta sammanhang inte minst ur Västergarn socknar (för hypoteser försvarsmässig synpunkt, i vad man om landstigningsplatsen, se t.ex. med en militärhistorisk term brukar Thordeman 1939, s. 19–22; 1944, kalla kanaliserande terräng, med s. 80–81; Hammarhjelm 1998, s. Fjäle myr omedelbart i öster och yt- 74–75; Westholm 2007, s. 134– terligare en våtmark någon kilome- 136). Franciskanerna var osäkra ter västerut. 58 META 2020-inlaga.indd 58 2020-05-18 18:10:01 Downloaded by 170.106.202.226 2021-10-01 13:25:39 MARIA LINGSTRÖM Figur 2. Släpljusundersökning av Grenskorset i samarbete med universitetet i York: Foto: Mästerbyprojektet. Befolkningsmängden på Got- nansiera soldaternas löner. Man ska land under medeltid är inte känd. ha lämnat ön den 28 augusti (Thor- En uppskattning är att den totala deman 1939, s. 27–29 och angivna mobiliseringsstyrkan i samband källor). Eventuellt stod en strid även med den danska invasionen bör ha på södra Gotland, men närmare varit mellan 4 250 och 5 000 man, platsangivelse och arkeologiska be- med tanke på att många stora går- lägg saknas. En text som brukar dar kunde bidra med i genomsnitt betraktas som ungefärligen samtida fyra man (Westholm 2007, s. 133). med den danska invasionen och som Av dessa kan minst 500 man ha del- kan bära vittnesmål om härjningar- tagit i striden på Fjäle myr. Det är na är en latinsk inskrift i Fide kyrka inte heller känt hur många man den på södra Gotland. På triumfbågens danska armén bestod av, men cirka södra sida finns en målning av den 1500–2500 man är en trolig siffra korsfäste Kristus. Ovanför honom i jämförelse med ungefärligen sam- finns en text som i översättning ly- tida krigståg. Den danska armén der: ”Husen är stuckna i brand, ett bestod till stor del av professionella lidande folk nedhugget” (Siltberg tyska legosoldater (Hammarhjelm 2002, s. 26–27). I Kristi gloria ska 1998, s. 70; Westholm 2007, s. 138 även årtalet 1361 ha funnits skri- och där anförd litteratur). vet på latin. Vid en genomgång av Efter striden vid Visby ringmur Vadstena klosters biblioteks skrifter ska danskarna ha stannat på Got- hittade förre landsarkivarien i Visby, land för att plundra under hela au- Tryggve Siltberg, en liten vers i en gusti, vilket också var ett sätt att fi- handskrift från omkring år 1400.