Strindberg.Pdf
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
AUGUST STRINDBERG ”Så har jag nu från ateismen fallit ner i den fullständigaste vidskepelse” - Strindbergs relation till makterna och Ockulta dagboken, till och med tidsperioden för handlingen i Inferno och Legender. Av: Bo-Eric Hellman Handledare: Nils Eriksson B-uppsats vt 2002 Institutionen för Idé- och lärdomshistoria Göteborgs universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 1. Livet före 21/2 1896: ”Skaldejuvret” lämnar plats åt naturvetenskapen 5 1.1 ”Är icke Tyskland ett sämre Sverige?” 6 1.2 Zum Schwarzen Ferkel 7 2. Antibarbarus 7 2.1 Släkten, Swedenborg och Buddha 8 2.2 Strindberg, alkemisten och Frankrike 9 2.3 ”…min ockulte Vän” 9 3. Inferno 10 3.1 Vägen till Orfila 12 4. Ockulta dagboken 12 4.1 Ockultismens Zola 15 4.2 Swedenborg som handledare 15 4.3 Hem till Helfvetet 17 4.4 Återkomsten till Paris och tillkomsten av Legender 18 4.5 Nemesis Divina 18 SLUTSATSER 19 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 20 2 Inledning August Strindberg (1849-1912) är, internationellt sett, kanske den mest berömde och främste svenska författaren genom tiderna. Även idéhistoriskt sett är Strindberg en guldgruva då han på väg mot sekelskiftet utvecklade ett starkt intresse för naturvetenskap, mystik och religion. Det är kring dessa ämnen jag valt att fokusera min uppsats. Strindberg har kännetecknats som trendmedveten och ivrigt strävande efter att framstå som upphovsman till nya svängningar inom litteraturen och har gått igenom flertalet faser av olika sorters inspiration, men syftet med denna uppsats är inte att analysera Strindberg som författare utan som idéförvaltare. Speciellt händelserik blev den kris Strindberg upplevde på 1890-talet då intrycken från religiösa verk blev betydande och samröret med ockulta sällskap blev frekvent. För att använda de ockulta termer Strindberg själv förfäktade bör nämnas att ämnet för denna uppsats är August Strindbergs esoteriske person till skillnad från den exoteriske dvs. den behärskade fasad som Strindberg upprätthöll mot utomstående. Det är denna esoteriske August Strindberg som har fört anteckningarna i Ockulta dagboken, vilken jag har använt som portalverk till uppsatsen; detta pussel av fragment, idéer och upplevelser. Beskrivningen av Strindbergs idéer sträcker sig ofta inte längre än till hans realism, kvinnohat, stormiga kärleksliv och många barn. Faktum är att ingen idé- eller religionshistoriker har givit någon fullfjädrad överblick över de esoteriska idéer och doktriner som de ordenssällskap, vilka ådrog sig Strindbergs uppmärksamhet, förfäktade. Måhända att denna b-uppsats inte fyller detta tomrum, men det gav mig en mening att skriva med Strindbergs ockulta utveckling i fokus och med syftet att ge en grundläggande bild över denna under tidsperioden fram till och med handlingen i Inferno och Legender, dvs. de första årens anteckningar i Ockulta dagboken. Jag ansåg det viktigt att fokusera kring andra aspekter hos Strindberg än hans kärleksliv och kvinnohat då hans relation till högre makter inte har varit ämne för något verk sedan Martin Lamms Strindberg och makterna från 1936. Förvånansvärt lite material har skrivits om Ockulta dagboken, trots att den används flitigt och citeras vid flertalet tillfällen utav forskarlagen bakom Nordstedts Nationalupplaga; samlade verk. De mest uttömmande materialet återfinns i artiklar som ingår i Strindbergiana, en essäsamling som utgives årligen av Strindbergssällskapet. I den åttonde samlingen i Strindbergiana skriver Karin Petherick den i ämnet relevanta uppsatsen ”Hvad betyder det”. Hon ingår även i forskarlaget för den kommande utgåvan av Ockulta dagboken som ingår i Nordstedts Nationalupplaga; samlade verk. Att döma av forskningen kring Inferno och Legender i samma serie finns stora förhoppningar på en omfattande förklaring kring de idéer och fenomen som utspelar sig i detta annars så fragmentariska verk. Förmodligen har Strindbergs ockulta intressen inte blivit föremål för en uttömmande avhandling pga. den moderna tidens kritiska förhållningssätt till hans naturvetenskapliga metod. Jag har dock inte tagit till min uppgift att pröva och kritisera riktigheten i Strindbergs idéer och experiment utan valt att fokusera på tänkandet i sig och dess härstamning samt att förstå de intryck Strindberg tog av samtiden och äldre tänkare samt att förstå de bakomliggande faktorerna till Strindbergs utövande och ibland spektakulära uttalanden. Jag har, som redan nämnts, så mycket som möjligt försökt lämna Strindbergs ökända kärleksliv därhän så långt som möjligt, dvs. om det inte spelar någon roll för hans andliga och intellektuella odling. Den som önskar en inblick i hans kärleksliv och dess intriger hänvisar jag till Olof Lagercrantz bok August Strindberg. Det mest uppenbara problemet som uppstår är att tolka de citat och fragment som Strindberg samlat i sin dagbok. Flertalet sidor gestaltar drömmar och iakttagelser i tillvaron som lämnar tecken på en styrande makts ingripanden. Till min ovärderliga hjälp har jag haft Strindbergs Inferno och Legender som åtminstone till de stora dragen är självbiografiska böcker skrivna under de första åren då Ockulta dagboken skrevs ned och vilka utgör min ram för uppsatsen. 3 Även Karin Petherick har varit till hjälp i tolkningen av dessa upplevelser, med sin artikel ”Hvad betyder det?” i Strindbergiana, åttonde samlingen. Trots att tyngdpunkten ligger kring perioden för handlingen i Inferno och Legender ansåg jag det nödvändigt att inleda uppsatsen flertalet år före dess tillkomst. Jag fann det logiskt att starta uppsatsen med giftasprocessen då denna markerar en brytning med Sverige och dess följder i Strindbergs utlandsresor och nya kontakterna med andra europeiska idéer. I gymnasieskolans litteraturhistoriska läroböcker anges giftasprocessen som anledning till Strindbergs ”landsflykt” vilket är en fullgod sanning för mig, trots vetskapen att han bott i utlandet redan året innan giftasprocessen. Som komplement till anteckningarna i Ockulta dagboken samt Inferno och Legender har jag använt mig av brev skrivna under den aktuella perioden, framför allt brevsamlingen Min eld är den största. Denna brevsamling var den mest lättanvända jag stötte på under mitt arbete eftersom den är kronologiskt ordnad. Breven var väldigt viktiga av den anledningen att de ofta innehåller idéhistoriskt intressanta samtal kring filosofer och teosofiska fenomen som inte alltid förekommer i de ovan nämnda verken. Ofta har tonen i breven en stor klarhet vilket även det underlättade mitt arbete. Den bok jag läste först var Johan Cullbergs skaparkriser, som jag kom över av en ren tillfällighet i form av det sista exemplaret på bokrean, med ett omslag prytt av Ockulta dagbokens motton. Den ger en översikt över perioden känd som infernokrisen och tiden närmast före. Cullberg riktar in sig på att förklara krisen ur ett psykologiskt perspektiv samt att göra upp med äldre, enligt Cullberg, felaktiga analyser. De stora biografiska verken jag använt är Martin Lamms August Strindberg och Olof Lagercrantz August Strindberg. Av dessa båda förhåller sig Martin Lamm mer på Strindbergs tankemässiga plan och var därför bra att använda som ett översiktsverk. Jag har valt att dela in uppsatsen i fyra huvuddelar där varje del representerar en egen period i Strindbergs liv. Varje period har sedan berikats med flertalet underrubriker. Med denna uppsats hoppas jag sprida lite ljus över en tämligen obekant sida av August Strindberg. 4 1) Livet före 21/2 1896: ”Skaldejuvret” lämnar plats åt naturvetenskapen I Sverige är August Strindberg känd som en omstörtningsman och uppviglare. Det var för honom icke obekant att gyckla med kungahuset, med självaste kungen och drottningen, med tidigare regenter samt svenska akademiens lakejer.1 Han gjorde fräcka parodier av kungens tal och framställde denne som en kulturell kvacksalvare i Det nya riket från 1882. Än mer uppmärksammad blev Giftas, från 1884, där Strindberg gjorde narr av bl.a. drottning Sophias engagemang för sedligheten. Moderna tankar i tiden var en förlitan till vetenskap och förnuft som anknöt till sekularisering och framstegstro, som en reaktion mot romantikens dominans under första hälften av 1800-talet. Vikten av att engagera sig socialt blev betydande så som inom liberalism, kulturradikalism, arbetar- och kvinnorörelsen. Kampen för fritt religionsutövande var, förutom sitt eget ändamål, även en symbolisk fråga. Skulle varje individ själv vara herre över sin tro eller skulle den övervakas av kyrka och stat?2 Med vetskapen om detta kunde det tyckas att utvecklingen stått stilla i ett sekel när Strindberg 1884 åtalades för brott mot Tryckfrihetsförordningen § 3 1 moment gällande ”hädelse mot Gud eller gäckeri av Guds ord eller sakramenten”.3 Åtalet gällde novellen Dygdens lön i första delen av Giftas där det återgavs en nidbild av konfirmationen och nattvardsgången. Bland annat finns där att läsa om Det oförskämda bedrägeriet, som spelades med Högstedts Piccardon á 65 öre kannan och Letterströms majsoblater á 1 kr. skålpundet, vilka av prästen utgåvos för att vara den för över 1800 år sedan avrättade folkuppviglaren Jesus av Nasarets kött och blod, Åtalet ansågs inspirerat av drottning Sophia själv, något som aldrig har bevisats. Detta var åtminstone pressens och Strindbergs egen tolkning. Strindberg frikändes och hyllades av liberaler men kände sig inte tillfreds med det kulturella klimatet i Sverige. Lösningen fann han i att bege sig till Frankrike. Strindberg förklarade sig andligen bankrutt och bekände sig som en fullfjädrad ateist. Hans val att lämna Sverige för Europa skulle dock komma att ha en betydande