Vindkraft Skedala-ENSLÖV

Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftanläggning i Halmstads kommun, Hallands län

Skedala maj 2010

JuLi 2011 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Medverkande

Verksamhetsutövare Stena Renewable Energy AB Box 7123 402 33 Göteborg

Projektledare: Pia Hjalmarsson Tel: 031 - 85 53 96 E-post: [email protected]

Konsult COWI AB Box 12076 402 21 Göteborg Tel: 010 - 850 10 00

Uppdragsledare: Mattias Bååth, COWI Miljöutredare: Åsa Lindbom, COWI WindPRO: Åsa Lindbom, COWI och Jenny Hallgren, Triventus AB Hydrologi: Johanna Larsson, COWI Kartor/GIS: Andreas Skymberg, COWI Fotomontage: Patrik Svensson och Johannes Hult, COWI

Kartunderlag: © Lantmäteriet

2 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Stena Renewable Energy AB (”Stena”) planerar att uppföra en vindkraftanläggning vid Skedala-Enslöv, Halmstads kommun i Hallands län. Anläggningen kommer att omfatta högst 24 vindkraftverk med en installerad effekt på ca 1,5-4 megawatt (MW) och den beräknade årsproduktionen uppgår till ca 132 gigawattimmar (GWh) (baserat på 24 verk á 2,5 MW). Föreliggande dokument är en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap Miljöbalken (MB).

Berörda fastigheter: Arlösa 1:1, Enslöv 1:34, Enslöv Djänkebol 1:4 och Enslövs prästgård 1:1

3 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Innehåll

Sammanfattning 6 1 Bakgrund 9 1.1 Energipolitik 9 1.2 Tillståndsprocessen 11 1.3 Avgränsningar 11 2. Alternativutredning 13 2.1 Lokaliseringsprocess 13 2.2 Utformning av anläggningen 17 2.3 Nollalternativ 21 2.4 Kumulativa effekter 22 3. Beskrivning av verksamheten 24 3.1 Lokalisering 24 3.2 Omfattning 24 4. Förutsättningar för projektet 29 4.1 Planförhållanden 29 4.2 Naturmiljö 31 4.3 Kulturmiljö 43 4.4 Friluftsliv 47 4.5 Landskapet 48 4.6 Ljud 54 4.7 Skuggor 56 4.8 Verksamheter 56 4.9 Naturresurser 56 4.10 Bebyggelse och infrastruktur 57 5. Miljökonsekvenser 58 5.1 Planförhållanden 58 5.2 Naturmiljö 58 5.3 Kulturmiljö 66 5.4 Friluftsliv 71 5.5 Landskap 72 5.6 Ljud 77 5.7 Skuggor 81 5.8 Risk, hälsa och säkerhet 82 5.9 Verksamheter 84 5.10 Naturresurser 84 5.11 Luftkvalitet 84 5.12 Miljöpåverkan under etableringsfasen 85 5.13 Övrig miljöpåverkan under drift 86 5.14 Miljöpåverkan i samband med driftens upphörande 86 5.15 Återanvändning och återvinning 87 5.16 Kontroll och uppföljning 87 6. Miljökvalitetsmål 88 7. Samråd och fortsatt information 92 7.1 Samråd 92 7.2 Information under bygg- och driftfas 92 8. Referenser och källor 93 Tryckta källor 93 Webbplatser 95 Övriga källor 96

4 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Bilagor: 1. Parklayout 2. Ljud- och skuggberäkning 3. Samrådsredogörelse 4. Naturvärdesbedömning av biotoper samt översiktlig inventering av fåglar och fladdermöss inom en projekterad vindkraftpark vid Skedala och Enslöv i Halmstads kommun. Ecokonsult, 2011-06-20 5. PM: Fågellivet i området norr om Skedala, Hallands län. Halmstads ornitologiska förening, juni 2011. 6. Skedala. Arkeologisk utredning steg 1. Kulturhistorisk förstudie. Arkeologicentrum, rapport 2011:09 7. PM: Utredning av lågfrekvent ljud från vindkraftpark Åled-Skedala, Halmstads kommun. ÅF Ingemansson AB 2011-06-28 8. Hinderbelysning vid höga vindkraftverk. Stena Renewable Energy AB 2011-02-14 9. Fotomontage

5 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Sammanfattning

Bakgrund Världen står idag inför en rad allvarliga miljöhot. Ett av dem är växthuseffekten som hotar att förändra jordens klimat. För att minska utsläppen av koldioxid har EU:s medlemsländer enats om att 20 procent av EU:s totala energiförbrukning ska komma från förnybara energikällor år 2020. Denna målsättning för hela EU har sedan brutits ned av EU-kommissionen till mål för varje enskilt land och Sveriges mål blir då 49 procent av landets totala energiförbrukning till 2020. Bränslet, d.v.s. vinden, är en fri, outsinlig och förnybar energikälla. Ett vindkraftverk är normalt i drift vid vindhastigheter mellan ca 4-25 m/s. Den tänkta anläggningen skulle enligt beräkningar producera hushållsel till ca 26 400 hushåll per år, baserat på en genomsnittlig förbrukning på 5 000 kWh per hushåll. Att bygga en vindkraftanläggning av det slag som här planeras klassas som miljöfarlig verksamhet och kräver tillstånd enligt 9 kap MB. Tillståndsgivande myndighet är miljöprövningsdelegationen hos länsstyrelsen.

Beskrivning av verksamheten Stena planerar att uppföra en vindkraftanläggning med högst 24 vindkraftverk vid Skedala-Enslöv, Halmstads kommun i Hallands län. Vindkraftverken som planeras har en effekt om 1,5-4 MW och har en totalhöjd på maximalt 185 meter. Den beräknade energiproduktionen ligger på ca 132 GWh per år, baserat på 24 verk á 2,5 MW. Utredningsområdet ligger nordost om Halmstad mellan samhällena Åled, Sennan, Simlångsdalen och Skedala och nyttjas idag i huvudsak för skogsbruk. Den parklayout som beskrivs i MKB har utarbetats för att redovisa tänkbart nyttjande av området utifrån platsens förutsättningar och den teknik som idag finns tillgänglig på den europeiska marknaden. Den planerade vindkraftanläggningen innefattar kringetablering av vägar, uppställningsytor och elledningar. Vindkraftparken planerar att anslutas till E.on:s befintliga 130 kV-ledning och anslutning sker via en 20 kV-ledning mellan vindkraftparken och befintlig transformatorstation väster om utredningsområdet.

Alternativ Stena har genomfört en kartläggning söder om Dalälven för att finna lämpliga områden för vindkraft. Målet var att hitta större, sammanhängande områden där avståndet till närboende är tillräckligt, motstående intressen är få, där minst tio vindkraftverk ryms och där vindpotentialen är bedömd till mer än 7,0 m/s på 71,5 meters höjd. I ett första steg genomfördes en övergripande analys som resulterade i ett antal områden med tillräcklig vindenergi. Därefter sorterades områden med större motstående intressen bort (riksintressen, Natura 2000 etc.). Kvarvarande områden studerades avseende möjligheten att skapa vindkraftanläggningar med på minst tio vindkraftverk. Genom denna kartläggning har fyra områden i södra Sverige valts som möjliga områden för en vindkraftetablering. Skedala-Enslöv bedöms som mycket lämpligt med hänsyn till goda vindförhållanden och få motstående intressen. Under projekteringens gång har föreslagen parklayout optimerats med hänsyn till vindförhållanden och förekommande natur- och kulturvärden. Parklayouten skiljer sig därmed från det placeringsförslag som redovisades under samrådet med anledning av att mer detaljerade utredningar har gjorts inom ramen för MKB.

6 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

I MKB:n jämförs även den planerade vindkraftanläggningen med ett nollalternativ. Ett nollalternativ avser situationen om planerad vindkraftanläggning inte byggs. Ett nollalternativ för den aktuella etableringen skulle troligen innebära att skogsbruket fortsätter och att en plats som är väl lämpad för vindkraft inte nyttjas. Det kan dock inte uteslutas att omgivningarna kommer att förändras till följd av att andra vindkraftanläggningar etableras då området har goda vindförutsättningar och förhållandevis få motstående intressen. Utifrån ett lokalt perspektiv uteblir de konsekvenser som uppstår vid byggnation och drift av anläggningen. Utifrån ett mer storskaligt perspektiv innebär nollalternativet att området inte bidrar till att uppfylla de planeringsmål som satts upp av regeringen gällande vindkraft och produktion av förnybar energi. Nollalternativet innebär att de minskade utsläpp som anläggningen medför uteblir.

Miljökonsekvenser Tyngdpunkterna i MKB:n fokuserar på konsekvenser avseende befintliga planförhållanden, natur- och kulturmiljö, landskap, bebyggelse och infrastruktur, människors hälsa och säkerhet samt miljömål. MKB:n har utarbetats genom studier av dokumenterat material, erfarenhetsåterföring vid samråd och fördjupat kunskapsunderlag genom naturinventering, fågel- och fladdermusinventering, arkeologisk utredning, fotomontage, synbarhetsanalys samt ljud- och skuggberäkningar. Vindkraftens viktigaste positiva miljökonsekvens är produktionen av förnybar energi, vilket har en positiv inverkan på klimatet och bidrar till minskade luftföroreningar. De negativa miljökonsekvenser som kan uppstå är främst förknippade med en förändrad landskapsbild, förändrade rekreationsupplevelser, en påverkan på den biologiska mångfalden och på förekommande kulturmiljöer samt påverkan på människors hälsa genom vindkraftverkens ljud- och skuggutbredning. Genomgående i MKB har hänsyn tagits till Triventus AB:s planerade vindkraftverk i Sennan, norr om utrednignsområdet.

Naturmiljö Den planerade anläggningen innebär att vindkraftverken kan placeras så att direkt påverkan på särskilt utpekade skyddsvärden, som riksintressen, naturreservat eller Natura 2000-områden, undviks. Verksplaceringarna har tagits fram utifrån genomförd naturvärdesbedömning. Naturvärdesbedömningen visar att området huvudsakligen består av produktionsskog och att det finns få naturmiljöer med högre värden inom utredningsområdet. Biotoper med naturvärden samt strandskydd förekommer men kommer endast att beröras marginellt, sett till vindkraftparken som helhet. Naturvärden och fågelfauna är främst knutna till lövskogen kring Örasjöarna. Inga verk planeras inom lövskogen och ett respektavstånd har upprättats.

Kulturmiljö I utredningsområdets omgivning förekommer ett flertal kulturmiljöer som ingår i det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet. Den planerade vindkraftanläggningen kommer inte att ge någon direkt påverkan på dessa kulturmiljöer, dock kommer kulturmiljöerna påverkas visuellt. Den arkeologiska utredningen påvisar att utredningsområdet saknar kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. I södra delen av utredningsområdet finns dock en koncentration av kulturhistoriskt intressanta lämningar. Parklayouten är framtagen för att inte ge någon direkt, fysisk påverkan på dessa lämningar, dock kan förstärkning av befintliga vägar kräva visst hänsynstagande.

Friluftsliv Anläggningen medför ingen direkt påverkan på riksintressen för friluftsliv, men påverkar riksintressena kring Nissan och Fylleån visuellt samt ligger delvis inom det lokala rekreationsområdet Skedala skog. Vindkraftverken är placerade i ett landskap med produktionsskog och kommer inte att

7 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

påverka möjligheten för kringströvande vandrare att ta sig fram, när anläggningen är i drift. Vindkraftanläggningen bedöms inte fysiskt begränsa möjligheten för friluftslivet i området, men däremot påverkas upplevelsen visuellt.

Landskap Vindkraftanläggningen kommer, oavsett utformningsalternativ, att vara synlig och påverka hur människor upplever landskapet. Synbarheten i landskapet varierar med topografi, vegetation och bebyggelse. Hur människor upplever vindkraft och en förändrad landskapsbild är subjektivt och är bl.a. beroende av hur landskapet används av betraktaren. Själva utredningsområdet är relativt slutet och ensartat och för den som rör sig inom utredningsområdet kommer anläggningen endast att märkas genom att enstaka verk syns i gläntor eller öppningar i skogen. Utredningsområdet bedöms också ha en skala som tål vindkraft. Anläggningen kommer att vara synlig från delar av Nissans och Fylleåns dalgångar samt även från slätten i väster. Inom de närmsta kilometrarna kring anläggningen blir den ganska dominerande i landskapet. På längre avstånd får den en mer underordnad roll och vid ett avstånd på tio kilometer reduceras intrycket ytterligare. Även vädret avgör synbarheten. Sammantaget kommer vindkraftanläggningen att synas, men den bedöms kunna anläggas med en acceptabel påverkan på landskapet.

Ljud och skuggor Ljudberäkningar utifrån föreslagen parklayout visar att ljudet från den planerade vindkraftanläggningen inte överstiger 40 dB(A) vid bostads- och fritidsbebyggelse, i enlighet med gällande riktvärden och praxis. Under etableringsfasen kan dock tillfälliga störningar ske i form av ökade transporter och sprängning. Genomförd beräkning av förväntad skuggpåverkan visar att ca 13 bostäder riskerar att få skuggor som överskrider de riktvärden som Boverket förskriver. Om rekommenderade värden för skuggor överskrids kan åtgärder vidtas så som exempelvis skuggreglerande teknik installeras på verken.

Risk, hälsa och säkerhet Vindkraft är generellt en mycket säker energiform och risken för olyckor är liten. Anläggningen kommer att byggas utifrån gällande krav och riktlinjer och bedöms inte ha någon påverkan på hälsa med avseende på infraljud, lågfrekvent ljud, vibrationer eller magnetfält.

Kontroll och uppföljning Ett kontrollprogram kommer att tas fram för att kontrollera och följa upp miljökonsekvenserna under driftskedet. Fastställandet av kontrollprogram kommer att ske i samråd med tillsynsmyndigheten.

Avstämning mot miljömål Vindkraften ersätter elproduktion från fossilt bränsle och bidrar därför till möjligheten att uppfylla de nationella miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning.

8 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

1 Bakgrund

1.1 Energipolitik

Klimatförändringar Världen står idag inför en rad allvarliga miljöhot. Ett av dem är växthuseffekten som hotar att förändra världens klimat. Jordens temperatur kommer successivt att öka med en rad negativa konsekvenser som följd. Växthuseffekten påverkas av utsläpp av s.k. växthusgaser och dessa produceras bl.a. när energi omvandlas från fossila bränslen som kol, gas och olja. Om utsläppen av växthusgaser fortsätter ligga på samma nivå som idag kommer jordens temperatur stiga med 2-6 grader Celsius till år 2100, prognostiserar FN:s klimatkommitté IPCC i sin vetenskapliga rapport från november 2007. Den stigande temperaturen kommer t.ex. att medföra en förhöjd havsnivå som i sin tur medför översvämning av lågt belägna markområden, nya ökenområden kommer breda ut sig och speciellt drabbade blir redan fattiga områden världen över. För att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären på dagens nivåer måste nivåerna minskas med 50-70 procent, bedömer FN:s klimatkommitté. Förutom av miljöskäl måste vi ställa om vårt energisystem, eftersom de fossila bränslena förbrukas i allt snabbare takt och konsumtionen riskerar vida överstiga tillgången på längre sikt.

EU För att minska utsläppen av koldioxid har EU:s medlemsländer enats om att 20 procent av EU:s totala energiförbrukning ska komma från förnybara energikällor år 2020. Denna målsättning för hela EU har sedan brutits ner av EU- kommissionen till mål för varje enskilt land och Sveriges mål blir då att 49 procent av landets totala energiförbrukning ska komma från förnybara energikällor år 2020.

Sverige Den svenska energipolitiken står på samma grund som energisamarbetet i EU med syftet att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Den energipolitik som bedrivs på nationell nivå ska bidra till ett breddat energi-, miljö-, och klimatsamarbete i Östersjöregionen.1 Sveriges riksdag har beslutat att det svenska energisystemet ska ställas om mot ett minskat oljeberoende och en stärkt självförsörjningsgrad, en minskad klimatpåverkan från energisektorn och en utveckling av teknik och näringsliv. De energipolitiska målen har skärpts genom regeringens propositioner ”En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi”2. Riksdagen har utifrån propositionen tagit fram en ny planeringsram för den svenska vindkraftutbyggnaden. Planeringsramen ersätter tidigare planeringsmål och anger att det år 2020 ska vara möjligt att producera 30 TWh från vindkraft varav 20 TWh landbaserad vindkraft. Elcertifikatsystemet infördes 2003 och sträcker sig fram till 2035 och är ett medel för att öka den nationella förnybara energiproduktionen. Förnybara energikällor som erhåller elcertifikat är vindkraft, solenergi, geotermisk energi, biobränslen, vågenergi och vattenkraft. Elcertifikatet delas även ut till elproduktion i kraftvärmeverk med torv som energikälla. Hur mycket vindkraft som kommer att byggas styrs av elcertifikatsystemet. I regeringens överenskommelse om energipolitiken i februari 2009 samt i regeringens proposition ”Prövning av vindkraft”3 slås Energimyndighetens ambitionsnivå för förnybar

1 Regeringskansliet 2010 2 Prop. 2008/09:162 3 Prop. 2008/09:146

9 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

elproduktion fast. Ambitionen är en ökning med 25 TWh ny förnybar el år 2020 i jämfört med år 2002. Energimyndighetens bedömning är att vindkraften kan bidra med ca 12 TWh. Det är en betydande höjning av Sveriges åtagande för att nå internationella överenskommelser. År 2010 producerade vindkraften i Sverige 3,5 TWh, vilket är en ökning med 42 procent från föregående år.

Halmstad kommun Utsläppen av koldioxid i Halmstad kommun har minskat med 16 procent under perioden 1990-2007, vilket förklaras av övergången till andra energislag än fossila bränslen. Trots att koldioxidutsläppen har minskat så ligger fortfarande utsläppen per person i kommunen räknat högre än genomsnittet för både Halland och Sverige, en nivå som inte bedöms som hållbar. I kommunens handlingsprogram för hållbar energi från 20104 anges att Halmstad kommun producerade ca 162 GWh el med vattenkraft, kraftvärme och vindkraft år 2007, vilket motsvarar 13 procent av den totala elanvändningen i kommunen. 2010 fanns tio vindkraftverk i kommunen med en sammanlagd installerad effekt om 6 475 kWh5.

Vindkraft Under sex till nio driftsmånader producerar ett vindkraftverk den energi som krävs för tillverkningen av verket. Om den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering summeras motsvarar detta ca en procent av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. Ett modernt vindkraftverk har en livslängd på 20-25 år och kan därefter avvecklas och monteras ned utan att lämna nämnvärda spår efter sig. I tabell 1 visas jämförelsen av utsläppen som orsakas av elproduktion från vindkraft med el producerat med stenkol. Den planerade vindkraftanläggningen bedöms även motsvara en minskning av utvunnet stenkol med 52 800 ton per år.

Tabell 1. Utsläppsminskning, räkneexempel 24 vindkraftverk med en årlig produktion 5,5 GWh/år* Minskning av utsläpp (vindkraft jämfört med stenkol) Minskning/GWh Minskning/planerad park (ca) Koldioxid 1 000 ton 132 000 ton Svaveldioxid 1,2 ton 159 ton Kväveoxider 1 ton 132 ton *Källa: Vindkraften i ett storregionalt och globalt perspektiv Elcertifikatsystemet påvisar konkurrenskraften mellan olika förnybara energikällor. Vindkraften har blivit allt mer lönsam och det är vindkraften som förväntas stå för den största andelen av utbyggnaden framöver.6 Bränslet, d.v.s. vinden är en fri, outsinlig och förnyelsebar energikälla. Ett vindkraftverk är normalt i drift vid vindhastigheter på ca 4-25 m/s. Den tänkta anläggningen skulle enligt beräkningar producera hushållsel till ca 26 400 hushåll per år, baserat på en genomsnittlig förbrukning på 5 000 kWh per hushåll. I Sveriges energisystem passar vindkraft väl eftersom vattenkraften kan balansera upp energisystemet de dagar då det inte blåser. Vattenkraften kan dessutom, i motsats till vindkraften, lagras och användas för

4 Halmstad kommun (2010) 5 Energimyndigheten (2011) 6 www.svenskvindenergi.se

10 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

elproduktion vid senare tillfällen På vintern, när energibehovet ökar och vattenmagasinen är låga, blåser det vanligtvis mer och vindkraften kan då bidra kraftfullt till elproduktionen.

1.2 Tillståndsprocessen Den planerade vindkraftanläggningen kräver tillstånd enligt 9 kap Miljöbalken (MB). I bilagan till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd förtecknas vindkraftanläggningar med en totalhöjd över 50 meter som miljöfarlig verksamhet. När det gäller miljöprövningen delas anläggningarna in i två prövningsnivåer: B För en vindkraftetablering om två eller fler verk, där varje verk har en totalhöjd som överstiger 150 meter, ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen (40.95) B För en vindkraftetablering om sju eller fler verk, där varje verk har en totalhöjd som överstiger 120 meter, ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen (40.90) C För en vindkraftetablering om ett eller fler verk, där varje verk överstiger 50 meter, ska en anmälan göras i god tid till den kommunala miljönämnden (40.100) För den vindkraftanläggning som planeras vid Skedala-Enslöv kommer verken att ha en maximal totalhöjd om 185 meter och är således att betrakta som miljöfarlig verksamhet av prövningsnivå B och kräver tillstånd enligt 9 kap MB. Tillståndsgivande myndighet är länsstyrelsen i Hallands län. Denna MKB bifogas ansökningshandlingarna i enlighet med 6 kap § 7 MB eftersom verksamheten enligt Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Sedan den lagändring som trädde i kraft 1 augusti 2009 krävs i normalfallet inte längre bygglov eller detaljplan för en vindkraftanläggning som prövats enligt MB. Lagändringen innebär också att prövningsmyndigheten endast får ge tillstånd till en anläggning om kommunen där anläggningen ska uppföras har tillstyrkt verksamheten.

Miljökonsekvensbeskrivningens syfte och innehåll MKB är ett centralt dokument som utarbetas under tillståndsprocessen och kommer att bifogas ansökan om tillstånd enligt MB. MKB:n är ett redskap för att redan under planeringsprocessen lägga en grund för verksamhetens miljöhänsyn samt ett beslutsunderlag för den tillståndsgivande myndigheten. Enligt MB är syftet med MKB att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. (6 kap § 3 MB)

1.3 Avgränsningar Föreliggande MKB belyser konsekvenser för människors hälsa och miljö till följd av anläggande och drift av en vindkraftanläggning med anslutningsvägar och ledningsdragning som krävs för att ansluta till elnätet inom avgränsat utredningsområde. Konsekvenserna beskrivs utifrån den parklayout som tagits fram för ett maximalt nyttjande av hela området i förhållande till vindförhållanden och platsspecifika förutsättningar. Genomgående i MKB har hänsyn tagits till Triventus AB:s planerade vindkraftverk norr om utredningsområdet.

11 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvenser i form av direkt, fysisk påverkan har begränsats till utredningsområdet medan effekter som påverkan på faunan, ljud och skuggor m.m. har studerats inom ett större influensområde. Med influensområde beaktas den närmast kringliggande bebyggelsen. Visuell påverkan berör ett område med mer diffus utsträckning. För att förbättra kunskapsunderlaget har fördjupade studier gjorts avseende natur- och kulturvärden, fåglar och fladdermöss.

12 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

2. Alternativutredning Enligt Miljöbalkens föreskrifter krävs en redogörelse för de alternativa lokaliseringar och de alternativa utformningar som har utretts, samt en motivering till varför det presenterade alternativet har valts. Nedan görs en genomgång av den lokaliseringsprocess som lett fram till planerad vindkraftanläggning.

2.1 Lokaliseringsprocess För att hitta lämpliga områden för etablering av vindkraft har Stena genomfört en omfattande inventering söder om Dalälven. Utgångspunkten var att finna större sammanhängande områden, där avståndet till närboende är tillräckligt stort, motstående intressen är få, där minst tio vindkraft ryms och vindpotentialen är bedömd till mer än 7,0 m/s på 71,5 meters höjd7. Stena har även gjort egna vindkarteringar som jämför olika meteorologiska teorier för att ytterliga säkerställa tillgänglig vindenergi. I ett första steg genomfördes en övergripande analys av hela landet söder om Dalälven som resulterade i ett antal områden med goda vindlägen. Därefter sorterades områden med större motstående intressen bort. En avstämning mot 3 kap MB ”Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden” har även gjorts för dessa områden för att se vilka som är bäst lämpade för produktion av vindkraftsel. Kvarvarande områden har studerats avseende möjligheten att skapa vindkraftanläggningar med en potential på minst tio vindkraftverk. Stena har lokaliserat ett antal sådana områden där studier av möjligheten till en vindkraftanläggning pågår. Under denna process sker kontinuerlig avstämning mot vindstatistik, myndigheter och berörda markägare, vilket leder till förbättring och optimering av projekten. Så snart Stena har hittat ett område som skulle kunna vara lämpligt för en etablering påbörjas utredningsarbete med kontakt med markägare, samråd med myndigheter, fördjupade inventeringar, remisser och vindmätning. Det innebär att Stena hela tiden har ett flertal projekt under både prövning och utredning. I mars 2011 hade Stena 22 vindkraftverk i drift. Vidare har man en projektportfölj om ca 15 områden runt omkring i Sverige med sammanlagt ca 250 vindkraftverk. Av dessa är elva vindkraftverk under byggnation med förväntad driftstart hösten 2011. Tillståndsansökningar för ytterligare ca 150 vindkraftverk har lämnats in. Övriga verk är i samrådsfas med målet att lämna in en tillståndsansökan.

Lokaliseringsalternativ Den övergripande analys som Stena genomfört har resulterat i ett antal möjliga områden i södra Sverige. Förutom Skedala-Enslöv har även områdena Vråskogen i Halmstad och Ljungby kommuner, Flöxhult i Uppvidinge kommun och Plåtkullen mellan Vaggeryds och Gislaveds kommuner bedömts vara potentiella områden för etablering av vindkraft. De alternativa områdena är tillräckligt stora för en etablering av vindkraft enligt Stenas kriterier. De alternativa områdena som beskrivs ovan finns fortfarande med i Stenas portfölj över möjliga områden. Bedömningen är dock att det ligger något längre fram i tiden då fördjupade studier krävs med hänsyn till motstående intressen och sämre vindförhållanden. Nedan följer en kortare redovisning av de alternativa områdena och i tabell 2 görs en sammanfattning med hänsyn till förekommande intressen inom och i närheten av områdena.

7 Enligt MIUU-modellen, Uppsala Universitet (Bergström, H)

13 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Tabell 2. Jämförelse av förekommande intressen inom och omkring de fyra lokaliseringsalternativen i södra Sverige Skedala-Enslöv Flöxhult Vråskogen Plåtkullen Ungefärligt antal verk 24 15-20 30-25 15-20 Vindresurser, m/s 7,0 - 7,5 6,8 - 7,0 7,0 - 7,2 6,8 - 7,0 (enligt MIUU*) Riksintresse vindbruk Nej Nej Nej Nej Kommunala Halmstad: Uppvidinge: Klass 2 Halmstad: planförhållanden Utredningsområde - område möjligt för Utredningsområde vindkraft Ljungby: Område - utan särskilda utpekade intressen Naturvård Berör och angränsar till Angränsar till Berör delvis RI objekt inom kommunalt RI naturvård, naturvård naturvårdsprogram. - naturreservat och Natura 2000-områden. ETABLERING AV VINDKRAFTVERK Kulturmiljövård ETABLERING AV VINDKRAFTVERK y g r y e g n r E e

n e l

E Alternativ lokalisering

- - - - b e a l Alternativ lokalisering b w a e Vråskogen n w e e Vråskogen R n

e a ETABLERING AV VINDKRAFTVERK R n

e a t y n S g e r

t Ljungby och © e

S Friluftsliv Södra delen Berör delvis stort Angränsar till RI

n Ljungby och E © |

e l Alternativ lokalisering Halmstad kommuner | B b

A a Halmstad kommuner I B berör ett lokalt - opåverkat område. friluftsliv. w A W e

I Vråskogen n O W e

C Teckenförklaring

R , O

g rekreationsområde. a C

r Teckenförklaring n , e e g b r t Projektområde S e

m b

y Ljungby och ©

Projektområde k

S * Bergströms, vindkartering 2007

y | s

a S Natura 2000 Halmstad kommuner B e s r A a Natura 2000 d

I e n r W A d

Naturreservat

n O | A

Teckenförklaring Naturreservat

, d | g

x r Riksintressen naturvård e d m . x b

8 Projektområde Riksintressen naturvård 1 m m . 6 y 8 k 0 Sumpskog 1 S 1

6 s 1

0 Sumpskog _ a

1 Natura 2000 n e 1 r e _ Nyckelbiotop d n n o g e

k Nyckelbiotop A

s Naturreservat

o g å | r k Naturvärdesobjekt

V å d _

r Naturvärdesobjekt x g

V Riksintressen naturvård n m _ i . r

g Våtmarksinventeringen 8 e n 1 s i i r l 6 Våtmarksinventeringen 0 e a Sumpskog s 1 i l 1 o k

l Myrskyddsplan a _ _ n v o k i

l Myrskyddsplan e t Nyckelbiotop _ a v i o g n t r k s a e t n å l r r Naturvärdesobjekt Fornminnesregistret FMIS A e V t \ l _ e g Fornminnesregistret FMIS A n d \ i r n

e Våtmarksinventeringen e e d s r i r

l Kommunalt kulturvårdsprogram n a a e s r

r Kommunalt kulturvårdsprogram g o k a l Myrskyddsplan n s i _ g v n i t n g i a g n n ä g r l e g n t l ä a l Fornminnesregistret FMIS A _ n \ a a l e _ a d a d l n e a e k r d r Kommunalt kulturvårdsprogram S e a \ k s n S g k \ n _ i n s n k d _ g a s t g d s ä l a m t n l s a a _ m H l a \ l a A a H T \ d R e A A T k S K R S \ A E n K k D S _ E Å s R D d Å a M t R s O - M m l O O a - \ H O G \ \ N A I T G R R E N I T A R K K E E S T J E K D O E J R Å P R O \ R s M i P g O \ - - s i 8 O g 0 - \ \ j 8 r G 0 p N \ - j I r 6 R p 1 E - T \ 6 K 7 1 E 2 \ J 1 7 1 O 2 6 R 1 1 P 1 \ 6 \ s g 1 i a \ g r - g d 8 a 0 p r \ p d j r u p p \ - p : 6 u K 1 \ : \ K

7 1 000 0 1 000 2 000 3 000 4 000 meter 2 Utskriftsformat: A3 Skala 1:40 000 Dokumentdatum: 2011-06-18 1 1 000 0 1 000 2 000 3 000 4 000 meter 1

6 Utskriftsformat: A3 Skala 1:40 000 Dokumentdatum: 2011-06-18 1 \ g a r Figur 1. Omgivande intressen vid Vråskogen d p p u \ : K 1 000 0 1 000 2 000 3 000 4 000 meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:40 00014 Dokumentdatum: 2011-06-18 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Vråskogen Området Vråskogen är beläget i Halmstad kommun, Hallands län och Ljungby kommun, Kronobergs län, norr om väg 25 ca en mil öster om samhället Simlångsdalen, se figur 1. Två riksintresseområden för naturvården angränsar till Vråskogen; Simlångdalen-Tönnersjöheden, ett område rikt på torvmarker, ädellövskog och tallskog, och Hunnsberget-Lindhultsån-Årshultsmyren, ett område rikt på våtmarker, sumpskogar och äldre odlingslandskap. Norr om Vråskogen ligger Lunnarna som är ett Natura 2000-område. Lunnarna omfattar en vidsträckt mosse som bitvis är trädbevuxen samt innehåller långsträckta kärr och bäckar. Nordväst om Vråskogen angränsar Porsbjär som är ett Natura 2000-område och naturreservat. Porsbjär är en del av ett stort myrkomplex som breder ut sig på gränsen mellan Hallands och Kronobergs län. Årshultsmyren, nordöst om Vråskogen, är också ett Natura 2000-område och naturreservat. Natura 2000-området består av mestadels kala mossor och kärr blandat med skogsklädda fastmarksöar och näringsfattiga sjöar. Det främsta syftet med skyddet är att bibehålla ett myrområde i väsentligen orört och ostört skick med fastmarksöar som i huvudsak får utvecklas fritt. Omgivande område Tönnersjöheden-Årshultsmyren är även utpekad som en våtmark med internationellt intresse enligt Ramsarkonventionen. Tre kommunala kulturvårdsintressen, utpekade av Ljungby kommun, ligger i närheten av Vråskogen, och ett stort orört område tangerar Vråskogens östra del. För sjöar och vattendrag inom Vråskogen råder generellt strandskydd på 100 meter från medelvattenlinjen. Liksom Skedala-Enslöv är den del av Vråskogen som berör Halmstad kommun i kommunens vindbruksplan utpekat som utredningsområde där där djupare utredningar krävs för ett ställningstagande till etablering av vindkraft. Ljungby kommun har i sin vindkraftplan från 2009 pekat ut Vråskogen som ett område utan särskilda utpekade intressen, vilket innebär att en etablering av vindkraft får prövas från fall till fall när ansökan lämnas in. Stena har sedan 2008 genomfört vindmätningar i en telemast i området. Mätningarna påvisar att vindförhållandena inom området inte är fullt så goda som önskas. Området uppfyller inte kraven på 7,0 m/s på 71,5 meters höjd. Området ligger inom det utökade stoppområdet kring Mästocka skjutfält där Försvaret bedriver verksamhet. Att finna en lösning för samverkan mellan Försvarets intresse och en vindkraftetablering i Vråskogen ser inte ut att kunna nås. Stena avvaktar därför med vidare projektering av Vråskogen p.g.a. Försvarets ställningstagande samt prioriteras i dagsläget projekt med bättre vindresurs.

Flöxhult Området Flöxhult är beläget i Uppvidinge kommun, Kronobergs län, norr om samhället Älghult och öster om samhället Grönskåra. Flöxhult ligger mellan sjöarna Hökasjön, Marskogsjön, Hovgårdsjön och Fiskesjö, se figur 2. Inom Flöxhultsområdet eller i dess direkta närhet finns inga skyddade värden av nationellt eller regionalt intresse. Uppvidinge kommun antog den 26 april 2011 Översiktsplan 2011-2016. Enligt planen pekas området Flöxhult ut som ett klass 2 område - område möjliga för vindkraft. Klass 1 områden - riksintresse vindbruk, skall prioriteras i kommunen. Mätningarna med SODAR samt data från närbelägen vindmätningsmast påvisar att vindförhållandena inom området inte är fullt så goda som önskas. Området uppfyller inte kraven på 7,0 m/s på 71,5 meters höjd. 15 UTREDNING AV TÄNKBAR

y VINDKRAFTSETABLERING g r e n E

e l b a

w Flöxhult e n e R

Uppvidinge kommun a n

e UTREDNING AV TÄNKBAR t S

UTREDNING AV TÄNKBAR Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun VINDKRAFTSETABLERING g r |

Teckenförklaring

n B y E

A VINDKRAFTSETABLERING g r e I l Projektområde e b

W Miljökonsekvensbeskrivning n a E O

w Flöxhult e C l

e , b n g a r e e R w Flöxhult UppvidFoirnmginene skreogismtretm FMuIS n b e a n n m e y e t k R

S Uppvidinge kommun S

a s Sumpskog © n

e e t r | S

d Teckenförklaring

n © Nyckelbiotop B

I |

Projektområde |

Teckenförklaring

W Naturvärdesobjekt B d O A x

C I

Projektområde m , . W g 8

r Naturvårdsavtal Skogsstyrelsen O 1 e

6 Fornminnesregistret FMIS C b

0 , 1 m g 1 r

y Våtmarksinventeringen _ k e t

l Fornminnesregistret FMIS S b

s Sumpskog h m a y e ö x k r l S F

d _ s Sumpskog n Nyckelbiotop g a A n e i r r | d e

s n i Nyckelbiotop Naturvärdesobjekt l d A a

m | o k .

8 _ Naturvärdesobjekt Naturvårdsavtal Skogsstyrelsen d 1 v i x 6 t 0 m a . 1 n 8 r 1 Naturvårdsavtal Skogsstyrelsen Våtmarksinventeringen 1 _ e t t 6 l l 0 u A 1 h \ 1 Våtmarksinventeringen e _ ö x t l l d F u n _ h e g r r n ö x i l a r F s e _ s g i l g n i a n i n r g o k e l s g i _ l ä v l i a t n a o k a l n _ _ r v a e i l t t l a a A d n \ r e e k e t S l d \ n A n e \ r k r e _ s a d s d n g a e t r n i r s n a m s g l g g a n i ä H l n \ n g A a T g _ R ä a l l A n a K a S d _ E e a k l D S a Å \ R d n e k M k _ s S O - \ d n O a t k \ s _ s G m l d N I a a t R H s E \ T m l A K T E a J R H A \ O K R A S T P E R \ s D i A Å g K - R S 8 E 0 M D \ j O Å r - R p O - M 6 \ 1 O G - \ N 7 I O 2 R \ 1 E 1 T G 6 K N I 1 E J R \ E g O T a R K r P E d J \ s p i O p g R - u P 8 \ \ : 0 s K i \ j r g - p 8

- 0 500 1 000 1 500 2 000 meter 0 6 Utskriftsformat: A3 Skala 1:25 000 Dokumentdatum: 2011-06-18 \ 1 j r \ p 7 - 2 6 1 1 1 \ 6 7 1 2

\ Figur 2. Omgivande intressen vid Flöxhult 1 g 1 a 6 r 1 d \ p g p a r u \ d : p K

p Det befintligt elnät som idag finns i regionen har inte tillräckligt hög kapacitet för att ansluta de projekt u 0 500 1 000 1 500 2 000 meter \ :

K Utskriftsformat: A3 Skala 1:25 000 Dokumentdatum: 2011-06-18

0 500 1 000 1 500 2 000 meter som i dagsläget utreds i området. För att ansluta projekten krävs en att elnätets kapacitet ökar och Utskriftsformat: A3 Skala 1:25 000 Dokumentdatum: 2011-06-18 prisindikationer visar att kostnaderna för anslutning skulle bli mycket hög. Stena prioritera i dagsläget projekt med bättre vindresurs samt längre elanslutningskostnader.

Plåtkullen Området Plåtkullen ligger i Gislaveds kommun, på gränsen till Vaggeryds kommun, ca 1,5 mil väster om Vaggeryd, se figur 3. Inom Plåtkullen ligger Mossjön med närliggande mossar som är av riksintresse för naturvården. Mossjön är en naturligt försurad sjö och har ett ekosystem som är anpassat utifrån förhållandena som råder. Sydväst om Plåtkullen ligger Isaberg/Rannebergsområdet som är av riksintresse för friluftsliv. Inom riksintresset finns särskilt goda förutsättningar för friluftsliv med anknytning till skog och vatten. Ranneboområdet är ett av länets få större skogsområden som endast i mindre omfattning är berört av bebyggelse och genomgående vägar. Gislaved kommun har en vindkraftpolicy från 2008 där områden olämpliga för vindkraft pekas ut. Plåtkullen ligger inte i närheten av något sådan område. Vidare anger policyn att riksintressen ska beaktas men har inte självklart företräde framför vindkraft. Vindmätning har genomförts på en telemast i området. Resultatet visar att vindförhållandena inom området inte är fullt så goda som önskas. Området uppfyller inte kraven på 7,0 m/s på 71 meters höjd Stena prioritera i dagsläget projekt med bättre vindresurs.

16 UTREDNING AV TÄNKBAR y g

r VINDKRAFTSETABLERING

e Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun n UTREDNING AV TÄNKBAR E

e l y b g a r VINDKRAFTSETABLERING e w Miljökonsekvensbeskrivning

n Plåtkullen e E

n e e l R

b Gislaveds kommun a a n w

e Plåtkullen e t S n

e © R Teckenförklaring

Gislaveds kommun a |

e t B Projektområde S

I ©

Teckenförklaring

O Riksintressen naturvård

B , Projektområde A g

r I Riksintressen friluftsliv e W b

O Riksintressen naturvård m y C

k , S g

r s Riksintressen friluftsliv e a b e r m d y n k S A

s | a

e r d x d n m . A

2 |

0 d 1 x 1 _ m . n 8 e l 2 l 6 u 0 k t 1 å 1 l _ P n _ e g l l n i u r k t e s i å l l P a _ g o k l n _ i r v i e t s i l a n a r e o k t l l _ A v i \ t e a d n r n e e t r l r A a s \ g e n d i n n e g r r g a ä s l n g n a i _ n a l g a g d ä l e n k a S _ \ a n l k a _ s d d e k a S t s \ n m l k _ a s H d \ a A t T s R m l A a K S H E \ D A T Å R R A M K S O -

E UTREDNING AV TÄNKBAR O D \ Å y R G g

r VINDKRAFTSETABLERING N M I e R O n - E E T

O K e \ l E J b G a O N I R w R

P Plåtkullen e E \ T n s i K e E g R - J

8 Gislaveds kommun a O 0 n R \ j e P r t \ p S s

- i 6 © g

- 1 Teckenförklaring

8 \ 0 | 7

\ 2 j

r 1 B 1 p Projektområde - A 6

6 I 1 1 \ W \ g 7

O Riksintressen naturvård a 2 r C 1

d , 1 p 6 g r 1 p Riksintressen friluftsliv e \ u b \ g : a K m r y d k S p 0 2 000 4 000 meter s p Utskriftsformat: A3 Skala 1:20 000 Dokumentdatum: 2011-06-28 u a \ e : r K d n

A 0 2 000 4 000 meter

Figur 3. Omgivande intressen vid Plåtkullen Utskriftsformat: A3 Skala 1:20 000 Dokumentdatum: 2011-06-28 |

d x m . 8 2 6 0 1

1 Slutsats _ n e l l u k t

å Under lokaliseringsprocessen har Stena sorterat bort de områden som ej uppfyllt de krav som satts l P _ g n i r

e upp avseende vindresurs enligt MIUU, storlek på området och motstående intressen. I kvarstående s i l a o k l

_ områden, som bedömts lämpliga, har Stena gått vidare i projekteringen. Vid kontakter med v i t a n r e t l myndigheter, telebolag och elbolag m.fl. har ny information framkommit. Vidare har vindmätningar i A \ e d n

e områdena givit bättre kunskap om vindresursen. r r a s g n i n g g

ä Slutsatsen är således att av de studerade alternativen är Skedala-Enslöv ett mycket lämpligt område, med l n a _ a l a hänsyn till vindresurserna, infrastruktur och de få motstående intressena, se även tabell 2. d e k S \ n k _ s d a t s m l a H \ A T R 2.2 Utformning av anläggningen A K S E D Å R Vid Skedala-Enslöv, se figur 5, har arbetet fortsatt med att finna en lämplig utformning av en M O - O \

G vindkraftanläggning utifrån energiproduktion, motstående intressen och mer platsspecifika N I R E T K

E förutsättningar. Under projekteringen har ny kunskap tillförts projektet genom de inventeringarna av J O R P \ s

i naturmiljö, kulturmiljö, fåglar och fladdermöss som har genomförts samt genom samråd. Vindmätning g - 8

0 8 \ j r har under våren 2010 pågått med en s.k. SODAR , se figur 4, i södra utredningsområdet och visar att p - 6 1 \ 7

2 vindhastigheterna är goda. Stena har också tagit del av vinddata från en närbelägen vindmätningsmast 1 1 6 1 \ g för att kunna optimera parklayouten utifrån vindförhållandena. Stena planerar att montera en mast a r d p p u

\ inom södra utredningsområdet och genomföra långtidsmätning innan vindkraftparken byggs. En : K 0 2 000 4 000 meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:20 000 Dokumentdatum: 2011-06-28 8 Sound Detection And Ranging 17 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

långtidsmätning innebär att vindförhållandena mäts under minst ett år, för att kunna få fram en genomsnittlig vindhastighet med samtliga årstidsvariationer.

Förutsättningar för möjliga parklayouter Vid framtagande av föreslagen parklayout inom Skedala- Enslöv har bl.a. följande parametrar beaktats: • Platser med högt vindenergiinnehåll prioriteras, d.v.s. att på bästa sätt nyttja energiinnehållet i Figur 4. En SODAR mäter vinden genom att vinden i förhållande till påverkad yta. skicka upp ljudsignaler i luften. • Ett minsta avstånd mellan vindkraftverken relaterat till verkens rotordiameter bör innehållas i den förhärskande vindriktningen. Detta för att vinden ska återfå den energi den förlorar när den passerar genom ett verks rotor. • Ljudnivån vid bostäder ska maximalt uppgå till 40 dB(A) i enlighet med Naturvårdsverkets ”Allmänna råd för externt industribuller ”(1978:5) och gällande praxis. • Påverkan på skyddade områden, kända naturvärden och kulturmiljöer ska hållas så låg som möjligt. • Tillgång till elnät för anslutning samt tillgång till befintliga vägar. Dessa parametrar utgör, tillsammans med nedan presenterade placeringsprinciper, grunden för framtagande av ett förslag till den parklayout som presenteras i ansökan och MKB.

Tidigare utformningsförslag Den parklayout som presenterades under samrådet sommaren 2010 togs fram utifrån kända intressen inom utredningsområdet. Genom fördjupade utredningar avseende natur- och kulturvärden, synpunkter som framkommit under samrådet samt utifrån vinddata från närliggande vindmätningsmast har parklayouten kommit att förändras. Tidigare förslag på parklayout presenteras i figur 6.

Placeringsprinciper För att möjliggöra flexibilitet vid detaljplacering av verk och vägar inom utredningsområdet samtidigt som påverkan på känsliga områden minimeras har ett antal placeringsprinciper tagits fram. Utifrån genomförda utredningar och dokumenterade värden i utredningsområdet har områden som är känsliga för anläggningsarbeten identifierats. Dessa områden har därefter delats upp i områden där anläggningsarbeten m.m. helt bör undvikas samt områden där anläggningsarbeten bör ske med särskild hänsyn.

Områden där anläggningsarbeten undviks: • Fasta fornlämningar • Utpekade värden fattigstugor • Områden med naturvärden av klass 1 eller 2 enligt genomförd naturvärdesbedömning.

Områden där anläggningsarbeten bör utföras med särskild hänsyn: • Områden med naturvärden av klass 3 enligt genomförd naturvärdesbedömning. • Områden med strandskydd. • Hydrologiskt känsliga områden.

18 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

ETABLERING AV EVTAINBDLKERIANFGTV AEVRK y g

r VINDKRAFTVERK e n y E g

r e l e

n Utredningsområde b E a

e w l

e Utredningsområde b n a e w R

e a n Skedala/Enslöv n e e R

t S a Skedala/Enslöv n

S |

A |

Teckenförklaring W B A O

I Utredningsområde C Teckenförklaring

, W g O r

e Utredningsområde C

, b g m r y e

k ETABLERING AV b S

s m y a k e S r

s d n a

e VINDKRAFTVERK A r

d |

A d

x |

. 6 d x 0 7 y m 0 . 1 6 g 1 0 r _ 7 0 a e l

1 TERRÄNGKARTA a 1 n d _ E e a

l k a S e _ d l e e k d b S å _ r a e d o m w å s r g e n i n o m

n Skedala, Halmstad kommun s d e g e n r i R

n U t d \ a e e r n d U t n \ e e t r e r d S a

s Teckenförklaring e g r r © n i

a n

g g g n | i ä

l n

n g

g Planerade vindkraftverk B _ ä l a l n A a

a I d _ e a l k W a S \ d n O e k k _ S s C \

d n , a k t _ s g s r d m l a e a t s H b ETABLERING AV \ m l A a T m H R y \ A k A K T S S R E VINDKRAFTVERK A D s K Å S a R E M D e r Å O - R d O M \ n O - y G A N O

I g

\ R r E G T | e

N K I TERRÄNGKARTA

E n R J E E d T O

K x R E e P J l \ m s O i . b R g 2 - P a 8 \ 2 s 0 i \ w 3 j g r - 0 8 p e - 0 0 6 n \ j

1 Skedala, Halmstad kommun r 1 \ e p 7 - _ 2 6 R

1 1 a l 1 \ a 6 7 a 1 2 n \ 1 d 1 g e 6 a t e r 1 \ d S k

g Teckenförklaring p S a p r _ © u

d \

: a p

K t p r | u

: 0 2 500 5 000 meter a

K k Utskriftsformat: A3 Skala 1:25 000 Dokumentdatum: 2011-07-06 Planerade vindkraftverk B

0 g 2 500 5 000 meter A

n Utskriftsformat: A3 Skala 1:25 000 Dokumentdatum: 2011-07-06

I ä r r W e

O Figur 5. Utredningsområdet för Skedala-Enslöv T \ C

, e g d r n e e b r r m a s y k g S n

i s n a g e r g d ä l n n A a

_ | a

a d d x e m k . S 2 \ 2 n 3 k 0 _ 0 s 1 d _ a a l t s a m d l e a k H S _ \ a A t T r R a k A K g S n E ä r D r Å e T R \ M e O d - n O e r \ r a G s N I g R n i E n T g K E g J ä l O n R a P _ \ a s l i a g - d 8 e 0 k \ j S r \ p n - k 6 _ 1 s \ d 7 a 2 t 1 s 1 m 6 l 1 a \ H g \ a A r T d R p A p K u S \ E : D K Å

R 1 000 0 1 000 2 000 meter

M Utskriftsformat: A3 Skala 1:50 000 Dokumentdatum: 2010-04-23 O - O \

G Figur 6. Kartan visar tidigare parklayout som presenterades under samrådet sommaren 2010. N I R E T K E J O

R 19 P \ s i g - 8 0 \ j r p - 6 1 \ 7 2 1 1 6 1 \ g a r d p p u \ : K 1 000 0 1 000 2 000 meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:50 000 Dokumentdatum: 2010-04-23 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

• Områden med övriga kulturhistoriska lämningar. • Vid skyddsavstånd 100 meter från kulturhistoriska lämningar.

Slutlig parklayout Utifrån förutsättningar och placeringsprinciper har ett förslag till parklayout tagits fram som ligger till grund för ansökan och MKB. Beroende på tillgänglig teknik vid upphandling av verk planeras vindkraftverk i storleken 1,5-4 MW med en navhöjd på 90-140 meter och en rotordiameter på 80-130 meter. Totalhöjden uppgår dock till maximalt 185 meter. Ljud- och produktionsberäkningar har utgått från verk som idag finns tillgängliga på marknaden och har en totalhöjd om ca 150 meter, medan fotomontage, skuggberäkning och synbarhetsanalys har utgått från verk med en totalhöjd om 185 meter. Att projektera och etablera en vindkraftanläggning är en lång process och förutsättningarna kommer att hinna förändras innan byggstart. Den tekniska utvecklingen inom vindkraftbranschen går fort och därför kan nya modeller, som idag inte finns tillgängliga, bli aktuella för en etablering.

EETTAABBLLEERRIINNGG AAVV VVIINNDDKKRRAAFFTTVVEERRKK 11 y y g g

r Placeringar

r Placeringar e e n n E E

e e l l b b a a w w Skedala/Enslöv

e Skedala/Enslöv e n n e e

R 2 R 2

HHaallmmssttaadd kkoommmmuunn a a n n e e t t S S

44 TTeecckkeennfföörrkkllaarriinngg | |

B B PPlalanneerraaddee vvininddkkrraaffttvveerrkk A A

I I 55 W W O O C C

, , g g r r 66 e e b b 77 m m 8 y 8 y k k S S

s s a a e e r r d d 99 n n A A

| |

d d x x m m . . 8 8 1 1 6 6 0 0 1 1 1 1 _ _ a a l l a a d d e e k k S S _ _ r r a a g g n n i i r r e e c c a a l l P P \ \ e e d d n n e e r r r r a a s s g g n n i i n n g g 1100 g g ä ä l l n n a a 1111 _ _ a a l l a a d d e e 1122 k k 1144 S S \ \ n n k k 1155 _ _ s s 16 d 16 d a a t t s s 1133 m m l l

a 17 a 17 H H 1188 \ \ A A T T R R A A K K S S E E D D Å Å R R 2200 M M 1199 O O - - O O \ \ G G N N I I R R E E T T K K 2233 E E J J 2211 O O R R P P 22 \ 22 \ s s i i g g - - 8 8 0 0 \ \ j j r r p p - - 6 6 1 1 24

\ 24 \ 7 7 2 2 1 1 1 1 6 6 1 1 \ \ g g a a r r d d p p p p u u \ \ : : K K 11 000000 00 11 000000 22 000000 mmeetteerr UUttsskkrrififttssffoorrmmaatt:: AA33 SSkkaalala 11::2200 000000 DDookkuummeennttddaattuumm:: 22001111--0066--1188 Figur 7. Föreslagen parklayout har tagits fram med hänsyn till förekommande natur-, kultur- och friluftsvärden inom utredningsområdet.

20 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

En annan faktor som styr den slutliga parklayouten och verkens storlek är det faktum att anläggningen lokaliseras till skogsmark, där vinden påverkas av skogen och turbulens uppstår i högre grad än i ett öppet landskap. Pågående vindmätningar och teknikutveckling av vindkraftverken får därför utvisa hur höga torn som krävs för att skapa en så effektiv anläggning som möjligt. Slutligt val av vindkraftverk och därmed även den slutliga detaljplaceringen kan därför inte fastställas exakt i nuläget. Målsättningen är att bästa möjliga teknik ska användas. Av dessa anledningar motverkas en optimal lösning avseende energiutnyttjande och påverkan på miljön av att låsa fast en given parklayout med exakt storlek på verk samt exakt angivna koordinater i detta skede. Även om det förslag till parklayout som redovisas i dagsläget inte utgör den exakta slutliga parklayouten av anläggningen kommer den slutliga parklayouten att utformas så att ovan nämnda placeringsprinciper följs och att eventuella åtgärder vidtas för att riktvärden för ljud och skugga innehålls. Föreslagen parklayout har planerats efter samråd med länsstyrelse, kommun och enskilda. För en redogörelse av utformningsalternativ som studerats i ett tidigare skede, se rubrik ”Tidigare utformningsförslag”. Föreslagen parklayout innabär att 24 vindkraftverk placeras enligt föreslagen parklayout i figur 7. Berörda fastigheter är Arlösa 1:1, Enslöv 1:34, Enslöv Djänkebol 1:4 och Enslöv Prästgård 1:1. Stena ämnar söka tillstånd för fasta placeringar, +/- 100 meter (under förutsättning att planeringsprinciper följs), med hänsyn till att små förändringar kan komma att bli nödvändiga i byggskedet. Vindkraftverk och vägar kommer dock inte att flyttas så att natur- eller kulturvärden inkräktas. En etablering med 24 vindkraftverk enligt föreslagen parklayout genererar ca 132 GWh producerad elenergi per år (baserat på 24 verk á 2,5 MW). Området har utretts med hänsyn till förekommande natur-, kultur och friluftsvärden och förväntade konsekvenser presenteras under egna rubriker i kapitel 5 ”Miljökonsekvenser”. Ljud- och skuggberäkningar samt fotomontage för huvudalternativet redovisas i bilaga 2 och 8.

Alternativa utformningar Då olika alternativa parklayouter har studerats i ett tidigare skede i projekteringen och anpassning har skett efter inkomna samrådssynpunkter bedömer Stena att alternativa utformningar är utredda inom ramen för samråd. I detaljprojekteringen och vid valet av turbinleverantör kommer dock parklayouten att optimeras med avseende på framförallt produktion, ljud samt byggtekniska förutsättningar. Utgångspunkten kommer vara de 24 placeringar som presenteras i huvudalternativet. Optimeringen kan dock innebära att placeringarna behöver justeras, +/- 100 meter, samt att inte alla placeringar byggs.

21 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

2.3 Nollalternativ Nollalternativet är ett jämförelsealternativ som avser situationen om projektet inte genomförs. Ett nollalternativ för den aktuella platsen innebär att utredningsområdet genomgår en annan utveckling under 30 år. Troligen innebär det att skogsbruket fortsätter och att en plats som är väl lämpad för vindkraft inte nyttjas. Ur ett lokalt perspektiv innebär det att de konsekvenser som uppstår vid byggnation och drift av anläggningen uteblir, bl.a. med avseende på landskapsbild och upplevelsevärde, natur- och kulturmiljöer samt ljud- och skuggeffekter. Det kan dock inte uteslutas att omgivningarna kommer att förändras till följd av andra vindkraftanläggningar då vindförhållandena är förhållandevis goda och möjlighet finns att etablera en större samlad grupp vindkraftverk samt att berörda markägare ställer sig positiva till en vindkraftetablering. I ett mer storskaligt perspektiv skulle nollalternativet innebära att området inte bidrar till att uppfylla det planeringsmål som satts upp av regeringen gällande vindkraft och förnybar energiproduktion. De positiva effekter som en etablering med 24 verk innebär för minskade utsläpp under ett års tid enligt följande skulle också utebli: • utvinning av ca 52 800 ton kol • utsläpp av ca 132 000 ton koldioxid • utsläpp av ca 159 ton kväveoxider • utsläpp av ca 132 ton svaveldioxid • Koldioxidvinst vid körstopp för ca 48 000 personbilar MKB bedömer att de positiva effekterna av en vindkraftanläggning på denna väl lämpade plats klart uppväger de negativa effekter som uppstår i samband med etableringen.

2.4 Kumulativa effekter Kumulativa effekter kan uppkomma från närliggande vindkraftanläggningar i form av ökad ljusspridning, ökade skuggeffekter och ökad påverkan på landskapsbilden. För att ljud och skuggor från två eller flera vindkraftanläggningar ska inverka på varandra krävs ett inbördes avstånd på högst en till två kilometer. Kumulativa effekter vid en visuell påverkan är beroende av hur långt respektive anläggning är synlig i omgivningen. Strax norr om utredningsområdet undersöker Triventus möjlighet att uppföra sju vindkraftverk, ca två kilometer väster om samhället Sennan. Triventus planerade verk har en maximal totalhöjd om 185 meter. Strax norr om utredningsområdet finns också ett befintligt tvåvingat vindkraftverk med en totalhöjd om 107 meter, se figur 8. Planerade anläggningar är belägna så nära varandra att de kommer att påverka varandra. Genomförda ljud- och skuggberäkningar, se bilaga 2, samt fotomontage, se bilaga 9, påvisar effekten från samtliga planerade verk. I kapitel 5.5 ”Landskap” görs en mer grundlig genomgång av den visuella påverkan av kumulativa effekter.

22 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

EETTAABBLLEERRININGG A AVV VVININDDKKRRAAFFTTVVEERRKK y g y r g e r Översiktskarta n e

E Översiktskarta n

E e

l e b l a b a w e w n e Skedala/Enslöv e n Skedala/Enslöv R e

R a

n a Halmstad kommun e n

t Halmstad kommun e S t

Teckenförklaring

Teckenförklaring B A

I A

W Planerade vindkraftverk (Stena Renewable)

W Planerade vindkraftverk (Stena Renewable) O O C

, C

g , Planerade vindkraftverk (Triventus) r

g Planerade vindkraftverk (Triventus) e r b e b m Befintligt vindkraftverk y m

k Befintligt vindkraftverk y S k

s S

a s e a r e d r n d n A

x d x m . m 8 . 1 8 6 1 0 6 1 0 1 1 _ 1 a _ l a a l d a e d k e S k _ S a _ t r a t a r k a s k t s k t i s k r i s e r v e v Ö \ Ö e \ d e n d e n r r e r a r s a g s n g i n n i g n g g ä g l ä n l a n _ a a _ l a a l d a e d k e S k \ S n \ k n _ k s _ d s a d t a s t s m l m a l H a \ H \ A T A R T R A K A ETABLERING AV S K E S E D D Å VINDKRAFTVERK R Å R M M O - O - O y \ O g r \ G e G

N Översiktskarta n I E N

R I E e R l T E b K T E a K J E w J O e R n O Skedala/Enslöv P e R \ R P

s i \ a s g i n - Halmstad kommun g 8 e - t 0 8 S

\ 0 j r © \ j

p r

- p | 6 -

1 6

Teckenförklaring \ 1 B 7 \ A 2

7 I 1 2 1 W Planerade vindkraftverk (Stena Renewable) 1 6 1 O 1 6 C \ 1

, g \

g Planerade vindkraftverk (Triventus) a g r r e a d r b p d m p p Befintligt vindkraftverk y u p k \ u S :

\ s K : a K e r 1 000 0 1 000 2 000 meter d 1 000 0 1 000 2 000 meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:50 000 Dokumentdatum: 2011-06-18 n Utskriftsformat: A3 Skala 1:50 000 Dokumentdatum: 2011-06-18 A

d x Figur 8. Översiktskartan. Norr om utredningsområdet planerar Triventus uppföra sju vindkraftverk. Rött verk m . 8 1 6 0 1

1 markerar befintligt verk med en totalhöjd om 107 meter. _ a l a d e k S _ a t r a k s t k i s r e v Ö \ e d n e r r a s g n i n g g ä l n a _ a l a d e k S \ n k _ s d a t s m l a H \ A T R A K S E D Å R M O - O \ G N I R E T K E J O R P \ s i g - 8 0 \ j r p - 6 1 \ 7 2 1 1 6 1 \ g a r d p p u \ :

K 23 1 000 0 1 000 2 000 meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:50 000 Dokumentdatum: 2011-06-18 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

3. Beskrivning av verksamheten Planerad vindkraftanläggning omfattar 24 vindkraftverk vid Skedala-Enslöv, på bägge sidor av länsväg 638. Parklayouten har tagits fram med utgångspunkt att optimalt nyttja platsens vindförutsättningar samtidigt som erforderliga skyddsåtgärder beaktas. I avsnittet nedan görs en genomgång av projektets lokalisering, omfattning och utformning.

3.1 Lokalisering Skedala-Enslöv är lokaliserat nordväst om Skedala samhälle i Halmstad kommun, Hallands län. Utredningsområdet ligger norr och öster om samhällena Åled, Sennan, Simlångsdalen och Skedala, se figur 7. Närmaste samhället är Åled, beläget ca två kilometer väster om utredningsområdet. I övrigt förekommer spridd bebyggelse främst i väster och i söder. I väster sträcker sig också riksväg 26 som löper mellan Halmstad och Oskarström, och söder om utredningsområdet löper riksväg 25 mellan Halmstad och Ljungby.

3.2 Omfattning

Vindkraftverk Det pågår en teknisk utveckling för den typ av vindkraftverk som kan bli aktuella för den här platsen. Föreliggande MKB utgår från verk som idag finns tillgängliga på den svenska marknaden med en navhöjd på mellan 90-140 meter och en rotordiameter på mellan 80-130 meter. Oavsett vilken verkstyp som vid tidpunkt för upphandling väljs kommer den maximala totalhöjd kommer inte att överstiga 185 meter. Med vindkraftverk avses torn, nacell, rotor och transformator. Transformatorn är en mindre byggnad som antingen kan placeras i vindkraftverket eller uppförs på uppställningsytan intill tornet, se figur 9. Inbördes avstånd mellan vindkraftverken är beroende av rotorns storlek och det vindklimat som råder inom området. Ungefärligt avstånd mellan vindkraftverken är fyra till sex rotordiametrar. Effekt per verk beräknas till ca 1,5-4 MW och en total produktion på ca 132 GWh/år (baserat på 24 vindkraftverk om 2,5 MW). Resultatet blir en produktionsanläggning för förnybar energi med ytterst hög effektivitet. Ytan som själva vindkraftverken kommer att ta i anspråk utgör en mycket liten del av den totala arean inom utredningsområdet. Hårdgjorda ytor för verk och Figur 9. Skiss av vindkraftverk vägar kommer att ta drygt en procent av utredningsområdet i anspråk. Vindkraftverken kommer att markeras med hinderbelysning utifrån Transportstyrelsens krav9. En redovisning av aktuell hinderbelysningsteknik görs under avsnitt 4.5 och 5.5 samt i bilaga 8.

9 TSFS 2010:155

24 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Fundament Förankring kan antingen ske genom ett gravitationsfundament eller ett bergsfundament. Markens geotekniska förhållanden avgör vilken typ av fundament som kan användas i det aktuella fallet. För planerade vindkraftverk vid Skedala-Enslöv kommer sannolikt gravitationsfundament att användas. Ett gravitationsfundament används oftast där berggrund saknas och innebär att samtliga dynamiska och statiska laster som leds ner genom tornet överförs till marken genom ett tungt betongfundament gjutet i marken, se figur 10 och 11. Ett konventionellt gravitationsfundament för ett större vindkraftverk har en yta av ca 300-500 m2 och en volym av ca 400-1 000 m3 betong beroende på vilken typ av verk och leverantör som väljs. Alternativt kan bergfundament användas, vilket innebär mindre volymer betong. Fördelen med ett gravitationsfundament är dock att mängden material i fundamentet kan reduceras något om fyllnadsmassor som placeras på det färdiga fundamentet tillgodoräknas som tyngd. Om gravitationsfundament används på hårdgjord mark (berg) krävs oftast ett större fundament som placeras på berget.10 Vid byggnation av anläggningen eftersträvas massbalans. De berg- och jordmassor som uppkommer vid gjutning av fundamenten förädlas och används som fyllnadsmaterial vid vägbyggnation. Transporter med fyllnadsmaterial kommer dock att krävas i viss utsträckning. Vid Sperlingsholm, längs väg 26, 15 kilometer transportvägen från Skedala-Enslöv finns en befintlig bergtäkt. Betong som används till fundamenten transporteras till platsen från närmaste betongstation, t.ex. från Sperlingsholm eller Halmstad. Samtliga materialtransporter och verkstransporter kommer att gå via väg 25 och ansluta till utredningsområdet från norr och väster. Material som sprängs bort i väglinjen kommer att användas så långt möjligt och reducerar således mängden intransporterat material och antalet transporter. Det kan eventuellt bli aktuellt att etablera en mobil kross för förädling av sprängsten i väglinjen. Det kan även bli aktuellt att använda en mobil betongstation. Om en mobil betongstation upprättas inne i utredningsområdet kan transporterna minska med ca 50 procent. Vid avveckling kan fundamentet avlägsnas eller täckas och området återställs genom att täckas med naturligt material från platsen. För vidare beskrivning av vindkraftverk och fundament hänvisas till den tekniska beskrivningen.

Figur 10. Formning av gravitationsfundament. Figur 11. Gjutning av gravitationsfundament. Foto: Stena Renewable Foto: Stena Renewable

10 Freidh & Winberg, 2009

25 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Elanslutning Elproduktionen från vindkraftverken varierar med vindhastigheten. Rotorn är direkt, eller via en växellåda, förbunden med en generator. Beroende på typ av vindkraftverk transformeras vindkraftverkens driftspänning inuti tornet eller i mindre kiosker strax utanför varje vindkraftverk för att kunna ansluta till internnätets spänning. Elen som vindkraftverken producerar ska därefter matas in på det regionala nätet. Inom ETABLERING AV anläggningen görs elanslutningarna till respektive verk med markförlagda ledningar som så långt VINDKRAFTVERK det är möjligt förläggs i kanten av vägarna. Regionnätägare i anslutning till området är E.on. Den y g r

e ETABLERING AV

n Elnät E planerade vindkraftanläggningen är tänkt att anslutas till befintlig 130 kV-ledning som löper genom e l

b VINDKRAFTVERK a w

e utredningsområdet, se figur 12. För ledning från vindkraftparken fram till befintlig transformatorstation n y

e Skedala/Enslöv g R r

e a n

n Elnät E

e kommer en 20 kV-ledning att användas. Halmstad kommun t e l S

b © a

w | e

n Teckenförklaring B e Skedala/Enslöv R A

a Planerade vindkraftverk W n

e Halmstad kommun O

t 1 S C

, ©

g Transformatorstation

e |

Teckenförklaring m B y A k 2 I S

Planerade vindkraftverk s W a O 3 1 e 4 r C

d , n g 5 Transformatorstation r A

b |

m d y 7 8 x k 2 S

m s . 0 a 3 9 2

e 4 r 6 0 d 1 n 5 1 A _

a l |

6 a

d d 7 8 x e k m S . _ 0

t 9 2 a 6 t r 0 a 1 k 1 s _ g a l n i a n

d 10 d e e k L

S 11 \ _ t e a d 12 t 14 r n a e 15 r k r

s 16 a g

s 13 n g i 18 17 n n i 10 d n e g L

g 11 \ ä l e 20 n d 19 14 12 a n _

e 15 r a r l 16 a a

s 13

d 23 g 17 e 21 18 n i k S

n 22 \ g n g k ä _ l s 20 n 19 d 24 a a _ t s a l m a l d

a 23

e 21 H k \

S 22 A \ T n R k _ A s K d S 24 E a t D s Å m l R ETABLERING AV a M H O \ - A O

T VINDKRAFTVERK \ R A G K N I S y R E E g D r T e Å K n E R Elnät J E

M e O l O R - b P a O \ s w \ i e g G - n N 8 e I Skedala/Enslöv 0 R R

\ E j a r T n p K - e

E Halmstad kommun t 6 J S 1

O \ ©

R 7

2 P | 1 \

1 i

6 Teckenförklaring B g 1 - A 8

\ I 0 g Planerade vindkraftverk W \ j a r r O 1 p d - C

p 6 , p 1 g Transformatorstation r u \ e \ 7 : b 2 K 1 m 1 y 6 k 0 2 500 5 000 meter 2 1 S

\ Utskriftsformat: A3 Skala 1:40 000 Dokumentdatum: 2011-06-20 s g a 3 e a 4 r r d d n

p 5 A p

Figur 12. Markerad punkt på kartan påvisar preliminär anslutningspunkt till elnätet via befintlig transformatorstation. u | \ 6

: K d 7 8 x m

. 0 2 500 5 000 meter

0 9 Utskriftsformat: A3 Skala 1:40 000 Dokumentdatum: 2011-06-20 2 6 0 1 1 _ a l a d Vägar e k S _ t a t r a Vindkraftanläggningen omfattar även en kringetablering av vägar. Fram till anslutning till enskild väg k s g n i n 10 d

e kommer det allmänna vägnätet att användas. Inom utredningsområdet finns idag ett befintligt nät av L 11 \ e d 14 12 n

e 15 r skogsbilvägar i varierande kvalitet. Befintliga vägar, se figur 13, kommer i första hand att användas för r 16 a

s 13 g 18 17 n i n

g vindkraftanläggningens interna vägnät. Viss nybyggnation av vägar kommer dock att krävas och det g ä l 20 n 19 a _ blir även aktuellt att förbättra befintliga vägar för att klara transporterna under byggnation. Längden a l a

d 23

e 21 k

S 22

\ på nybyggda vägar kommer att uppgå till ca 5,4 kilometer och förstärkning av befintliga vägar till ca n k _ s

d 24 a t

s 13 kilometer. Vägförslaget som presenteras i figur 14 har utarbetats med hänsyn till de dimensionerna m l a H \ A T R A K S E D Å R

M 26 O - O \ G N I R E T K E J O R P \ s i g - 8 0 \ j r p - 6 1 \ 7 2 1 1 6 1 \ g a r d p p u \ : K 0 2 500 5 000 meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:40 000 Dokumentdatum: 2011-06-20 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

som en transport av ett vindkraftverk kräver. Samråd har skett med berörda markägare för att kunna anpassa vägdragningarna så att de även kan nyttjas för skogsbruk. Förslaget har tagit hänsyn till känsliga biotoper och kulturlämningar och vägsträckningarna har planerats så att ingrepp i våtmarker minimeras. Viss förändring av vägdragning kan komma att ske vid detaljprojektering. Som framgår i figur 14 föreslås i vissa fall alternativa vägsträckningar. Passage av våtmark sker där våtmarken är som smalast och grundast. Det kan vid sådana tillfällen bli aktuellt att fylla ut våtmarken med Figur 13. Befintlig väg inom utredningsområdet. grövre material innan vägen byggs. I de fall då Foto: COWI AB vattenföringen är hög anläggs vattentrummor för

EETTAABBLLEERRININGG A AVV VVININDDKKRRAAFFTTVVEERRKK

11 LLaayyoouut t1 1 y y g g r r e e n n E E

e e l l SSkkeeddaalala//EEnnsslölövv b b a a w w e e HHaalmlmsstatadd k koommmmuunn n n e e 22 R R

a a n n e e t t Teckenförklaring S Teckenförklaring S

4 4 Planerade vindkraftverk Planerade vindkraftverk | |

B B A A

Ny väg

I 5 Ny väg

I 5 W W O O AAlteltrenranativti vn yn yv ävgäg C C

, , g g

r 6 r 6

e Väg som förstärks e Väg som förstärks b b 77 m m 88 y y

k Alternativ väg som förstärks

k Alternativ väg som förstärks S S

s s a a e e r r 9

d 9 d n n A A

| |

d d x x m m . . 8 8 1 1 6 6 0 0 1 1 1 1 _ _ a a l l a a d d e e k k S S _ _ t t o u o u y y a a L L \ \ e e d d n n e e r r r r a a s s g g n n i i n n g g g g ä ä l l 10 n 10 n a a _ _ a a l l a a 1111 d d e e k k S S ETABLERING AV \ \

n 12 n 12

k 14

k 14 _ _ s s d d 15 VINDKRAFTVERK

a 15 a t t s s 1616 m m l l a a 13

H 13 H \ \ 17 A 1 17 A T T 1818 R R Layout 1 A A K K S y S E E g r D D e Å Å n R R E

M M e O l O -

- Skedala/Enslöv b 2020 O O 19 a 19 \ \ w G G e N N I Halmstad kommun I n R R e E E 2 T T R

K K E E a J J n O O e 23

R 23 t R Teckenförklaring S P

P 21

21 \ \

s 3 © s i i

g 4

- Planerade vindkraftverk - 222 8 | 8

0 0

\ \ j j r B r p p A - - Ny väg

I 5 6 6 1 1 W \ \ 7 7 O 2 2 Alternativ ny väg 1 C 1 2424

1 1 , 6 6 g 1 r 1 6 \ \ e Väg som förstärks g g b a

a 7 r r m 8 d d y p p k Alternativ väg som förstärks p S p

u u s \ \ : : a K K e r 9 d 1 10 00000 0 0 1 10 00000 2 20 00000 mmeteetrer n UUtstksrkifrtifstfsoformrmaat:t A: A33 SkSakalala 1 :12:02 00 000 DDookukummeenntdtdaatutumm: 2: 02101-10-60-61-818 A

d x Figur 14. Föreslagna vägdragningar inom vindkraftparken. m . 8 1 6 0 1 1 _ a l a

d 27 e k S _ t o u y a L \ e d n e r r a s g n i n g g ä l 10 n a _ a l

a 11 d e k S \

n 12

k 14 _ s d 15 a t s 16 m l a 13 H \ 17 A

T 18 R A K S E D Å R M O - 20 O 19 \ G N I R E T K E J

O 23 R

P 21 \ s i g

- 22 8 0 \ j r p - 6 1 \ 7 2

1 24 1 6 1 \ g a r d p p u \ : K 1 000 0 1 000 2 000 meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:20 000 Dokumentdatum: 2011-06-18 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

att inte hindra flödet. Dessa åtgärder kan skapa grumlig i våtmarken, och arbetet bör därför utföras under torra perioder. Sprängning i samband med byggnation är begränsad och förekommer framför allt vid byggnation av fundament. Vid byggnation av vägdragning kan sprängning komma att bli aktuellt vid vissa partier, men då endast i mindre omfattning. Vägbredden uppgår till ca fem meter (med ytterligare breddning i kurvor när så krävs). För slänter med kabeldragning uppgår vägbredden till ca 6-8 meter, se figur 15. Vägens hårdgjorda ytor består av bergskrossmaterial som uppkommer vid byggnation av fundament. Växttäcket och de jordmassor som tas bort i samband med nybyggnation och vid förbättringsåtgärder av befintliga vägar ska återföras till vägbanken så att slänterna åter kan bli beväxta. Vägkroppens tjocklek beror på den aktuella markens bärighet. Transporter in till och ut från området under etableringsfasen kommer huvudsakligen att ske från väster via väg 25. För vidare beskrivning av transporter se teknisk beskrivning.

10-15 m

ca 5 m

Figur 15. Principskiss för vägkorridor 6-8 m

28 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

4. Förutsättningar för projektet Förutsättningarna för planerad vindkraftanläggning ges av en rad olika parametrar. I detta avsnitt beskrivs aspekter som planförhållanden, natur- och kulturmiljö, friluftsliv, landskap, naturresurser samt bebyggelse och infrastruktur utifrån nuvarande förutsättningar på platsen.

4.1 Planförhållanden

Vindbruksplan Halmstad kommun har tagit fram ett tematiskt tillägg för vindkraft till gällande översiktsplan (ÖP 2000). Planen antogs av kommunfullmäktige i december 2009 och vann laga kraft i januari 2010. Planen föreslår prioriterade områden för utbyggnad av vindkraft samt anger riktlinjer för lokalisering, utformning och prövning. Prioriterade områden har goda vindförhållanden, få motstående intressen och där en vindkraftanläggning kommer att medföra begränsade störningar.

Lokaliserings- och utformningsprinciper i vindbruksplanen • Vindkraftverken bör placeras i geometriska former så långt det är möjligt. I de fall detta inte är möjligt bör vindkraftverkens placeringar anpassas till naturen på det sätt som bedöms mest lämpligt så att upplevelsen blir sammanhållen. • Grupper av vindkraftverk bör inte placeras närmare än tre kilometer från varandra för att tydliggöra grupperna. Mindre avstånd kräver särskilda motiv. • Grupper bör utformas så att höjd och inbördes avstånd mellan verken ger ett enhetligt intryck från viktiga betraktelsepunkter, ej längre än en kilometer mellan verken. • Gällande riktlinjer för buller vid fasad, 40 dB(A) får ej överskridas. Inom viktiga områden där ljudmiljön är speciellt viktig kan riktvärde behöva vara lägre 35 dB(A). • Säkerhetsavstånd till bostäder, annan bebyggelse eller område där människor vistas stadigvarande bör upprättas (totalhöjd + tre gånger rotordiametern). • Den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse bör inte överstiga 30 timmar per år och den faktiska skuggtiden bör inte överstiga åtta timmar per år och 30 minuter per dag. • Minsta avstånd till allmän väg bara vara verkets totalhöjd. Vid höga verk bör den visuella påverkan beaktas gällande avstånd från verk till väg. • Gällande lagstiftning om fornminnen som regleras av kultirminneslagen, skyddad natur enligt 7 kap MB och riksintresen enligt 3-4 kap MB etc. ska följas. Skedala-Enslöv var i utredningshandling från 2009 utpekat som prioriterat område, se figur 16. I antagen handlingen har dock området strukits såvitt Stena förstår på grund av att försvaret erinrat sig med hänvisning till målflygverksamhet vid Mästocka skjutfält. Skedal-Enslöv är i stället utpekat som utredningsområde för vindkraft där djupare utredningar krävs för ett ställningstagande till etablering, se figur 17. Det tematiska tillägget anger att det principiellt inte är lämpligt att anlägga enstaka eller några få verk. Kommunen eftersträvar istället koncentrerade vindkraftanläggningar (enligt vindbruksplanen definieras

29 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

vindkraftpark som 7 verk eller fler) för att få ett optimalt nyttjande av vindenergi, hög elproduktion med minsta möjliga miljöpåverkan, se vidare avsnitt 5.1.

Övriga planer Halmstad kommun har upprättat ett handlingsprogram för hållbar energi11 för att förtydliga kommunens strategival för en hållbar energiomvandling med utgångspunkt från kommunens vision, värdegrund och planeringsdirektiv. Kommunens ambition är bl.a. att den lokala produktionen av förnybar energi ökar. Genom att ställa om till förnybara energikällor minskar beroendet av importerad fossil energi. Förnybar energi kan produceras lokalt och då även gynna den lokala ekonomin. I handlingsplanen anges också att den lokala produktionen av el ska öka, och en ökad elproduktion från vindkraft en av delstrategierna Den kommunövergripande översiktsplanen för Halmstad (ÖP 2000) visar inte på några intressen i konflikt med den tänkta anläggningen förutom mindre naturvårdsobjekt och det lokala friluftsomådet Skedala skog, se avsnitt 4.2.

teckenförklaring

Områden olämpliga för vindkraft

Områden med infrastrukturintressen, olämpliga för vindkraft i nuläget Allmänna intressen, ej uteslutande

Enskilda intressen, buffert runt bostäder

Prioriterade områden, minimala konflikter utifrån nuvarande kunskap 0 10 km

VINDKRAFT, tematiskt tillägg till ÖP 2000, utställningshandling 27 Figur 16. I utställningshandlingen till kommunens vindbruksplan var Skedala-Enslöv utpekat som prioriterat område för vindkraft med minimala konflikter. (Källa: Vindkraft-Tematiskt tillägg till ÖP 2000, Utställningshandling 2009)

11 Halmstad kommun (2010)

30 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Utredningsområden

Prioriterade områden

Utredningsområden

Områden olämpliga för vindkraft

Allmänna intressen inom utredningsområden

Enskilda intressen inom utredningsområden 0 10 km

38 Stadskontoret/samhällsbyggnad Figur 17. I antagen handling presenteras en karta med områden lämpliga för vindkraft samt utredningsområden enligt Halmstad kommun. Blå cirkel markerar Skedala-Enslöv .(Källa: Vindkraft-Tematiskt tillägg till ÖP 2000, Antagandehandling 2009)

4.2 Naturmiljö Skedala-Enslöv ligger inom den relativt högt belägna Halländska skogsbygden, nordost om Fylleåns tämligen djupa dalgång. Utredningsområdet och dess omedelbara omgivning domineras av olikåldrad barrskog men det finns inslag av bokskogsgläntor och lärkplanteringar, se figur 18. Diken inom utredningsområdet tyder på att delar av våtmarkerna har dikats ut till följd av det industriella skogsbruket. Landskapet utgör brytningszonen mellan det uppodlade slättlandskapet och det mer bergiga inlandet. Terrängen är kuperad och större delen av utredningsområdet varierar mellan 80-150 meter över havet medan Fylleåns dalgång, sydväst om utredningsområdet ligger på ungefär 65 meter över havet. Befintliga naturvårdsintressen angivna med bokstäver framgår av tabell 3 och Figur 18. Bokskog vid Skedala. (Källa: Arkeologicentrum, figur 19. 2011:09)

31 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Tabell 3. Förekommande naturvårdsintressen inom utredningsområdet och dess omgivningar. Bokstäverna anger objektens placering på kartan i figur 19. Objekt Skyddsstatus A Simlångsdalen-Tönnersjöheden Riksintresse naturvård (objekt NN 18) Fylleån Natura 2000-område B Ullasjöbäcken Naturreservat och Natura 2000-område Ullasjöbäckens dalgång-Porssjöarna Kommunalt naturvårdsprogram, klass 1 (objekt 107) C Skedala skog Kommunalt naturvårdsprogram, klass 2 (objekt 71) D Örasjöarna Kommunalt naturvårdsprogram, klass 2 (objekt 74) E Klackaberget Kommunalt naturvårdsprogram, klass 2 (objekt 77) F Myskebacken Kommunalt naturvårdsprogram, klass 2 (objekt 75)

Pengabacken Fjällgime Pengabacken ETABLERING AV Lunnaslätt Björsgård Kroksjön Mobergsberg VINDKRAFTVERK Högadal VINDKRAFTVERK Högadal Svartasjön Nissagård Boarp Nissagård Lilla Porssjön y y

g Naturkarta

r Ringastugan

g Naturkarta

r Ringastugan Hjältaberget e Hjältaberget e n n E

E Marbäckshult

l Marbäckshult e l b Ramkull 1

b 1 a Åbo Ramkull a Åbo w Ekelund Skedala/Enslöv w e Larsfrid Ekelund Porssjöhultet Skedala/Enslöv e n Larsfrid Porssjöhultet n e

e Ljungsgård R

Ljungsgård

R Halmstad kommun

a Halmstad kommun a

n Grågård

n Grågård Klippan e

t Klippan e Ljungstorp Betås S t Ljungstorp Betås

Betåsen Högåsabackarna ©

Betåsen Högåsabackarna © Stora Ättarp 2

Nygård Teckenförklaring

Stora Ättarp 2

Nygård Teckenförklaring |

Hultet Planerade vindkraftverk

B Hultet Planerade vindkraftverk

B Jonstorp A

Jonstorp 3 A I

Björkhaga 3 4 I Björkhaga

W 4

W Hemvärnsgården O Nybo Hemvärnsgården Riksintressen naturvård O Nybo C Kvarnen Riksintressen naturvård

C , Kvarnen 5

Torsjön

, 5 g Torsjön

r Kråkehult g

r Skams fälad e Skams fälad Kråkehult Natura 2000 e Prästgården b Prästgården Natura 2000 b Klackaberget m Lilla Ättarp Klackaberget 6 m y Lilla Ättarp 6 k y k S gården 7 Naturvårdsprogram

S 7 8 Bråtahult

s gården Himmelkulla 8 Bråtahult Helgeängen Naturvårdsprogram s a Himmelkulla Helgeängen a e r e r d Åled Klackasjön Biotopskydd

d Åled n Klackasjön 9 Biotopskydd n

A Enslöv 9 E A Enslöv

| Söndre klack

| Ledet Söndre klack Sumpskog

Ledet F Sumpskog d x d gården Släggarp Mölleberget x gården Släggarp Mölleberget m

. gården Pengabacken m . Fjällgime 8 gården Nyckelbiotop 8 1 Kommun- Fridhem Hallavad ETABLERING AV Nyckelbiotop 1 6 Kommun- Fridhem Hallavad 6 Lunnaslätt Björsgård 0 Fridhemslund

0 Lågagård 1 Lågagård Skogsled Fridhemslund Bäckastugan 1 1 Skogsled Kroksjön TrättebackenBäckastugan Naturvärdesobjekt 1 _ Trättebacken Naturvärdesobjekt Mobergsberg _ Högebacken a VINDKRAFTVERK l Högebacken a l a Djupavad

Höga adal d Djupavad Svartasjön d

e Naturvårdsavtal Skogsstyrelsen k e Naturvårdsavtal Skogsstyrelsen k Boarp S Tolftedelen _ Nissagård S Kalvhagen Tolftedelen

_ Kalvhagen a Lilla Porssjön B t a

r Nortorp

t Hökens kyrka Våtmarksinventeringen

r Nortorp a y Hökens kyrka Lilla Kvarnsjön Våtmarksinventeringen a k

r Lilla Kvarnsjön g Naturkarta k r r Ringastugan u

t Hjältaberget u Ottaberget e Mariehem t a Mariehem Ottaberget Ängs- & betesmark n Stora Kvarnsjön a

N Stora Kvarnsjön Ängs- & betesmark E N

\ Marbäckshult \ e e l Paddesjön e d Paddesjön

b 1

d Ängs- & Hagmark n Ramkull Ängs- & Hagmark n a Åbo e 10 r e r 10 r w

Ekelunr d Skedala/Enslöv a Hultet Herteredssjön e s a Myskebacken Porssjöhultet Hultet Herteredssjön

Larsfrid s

n Myskebacken g 11 g n e

i 11 n

Ljungsgård i n R

g Halmstad kommun a g g Askehålorna 12 g n Grågård Askehålorna ä 14 12 l

ä 14 Klippan e l n t Ljungstorp Betås Skogen Luntan n

a Skogen S 15 Luntan

a _ 15

_ Högåsabackarna

a Betåsen

a 16

l Kaneberg Stora Ättarp 2 Långsjön a Pionjärbron Nygård Kaneberg Teckenförklaring a Pionjärbron d 13 |

d 13

k e 17 Hultet k S 18 17 Planerade vindkraftverk B Suckarnas göl S Jonstorp \ Suckarnas göl 18 \ A n

3 n k I Björkhaga _ k 4 s _ W s Hemvärnsgården d d O Nybo a Riksintressen naturvård t

a Stora s

C Skogen Kvarnen t Stora

s Horsåsen Skogen

, 5 Torsjön m l Horsåsen 20 m g

l Örasjön

a 19 20 r Örasjön Kråkehult

a 19 Kvarnamossen H Skams fälad D e Kvarnamossen H Prästgården \ Natura 2000 b \ A

T Klackaberget A m

T 6 Lilla Ättarp R Lilla Örasjön y

R Lilla Örasjön A k A K S gården 7

K S 8 Bråtahult Naturvårdsprogram s 23 S Himmelkulla E 23 Helgeängen E a

D 21

D 21 C e Å Hunelyng r Å R Hunelyng 22 R d Åled

M KlackasEjmöilns hatt22 Biotopskydd n M Emils hatt 9 O A -

Enslöv O Hjorta-

- bäcksdalenHjorta- O bäcksdalen Hällabjär O | \ Söndre klack Hällabjär

\ Ledet Sumpskog G d G N I x gården Släggarp 24 MöN lleberget I R 24 R E m . T Yngsåsen gården E Emils mössa

T Yngsåsen

K Lyngaberget 8 Emils mössa Nyckelbiotop K E Lyngaberget 1 Fridhem Arlösa Hallavad Kommun- J E Arlösa 6 J Trollsjön O 0 Fridhemslund Ekbergsmosse Trollsjön O Lågagård R 1 Ekbergsmosse Bäckastugan Hjärtabjäret Skogsled R P 1 Trättebacken Hjärtabjäret P \ Naturvärdesobjekt _ s \ i Högebacken s a i l g - g a Kungsklippan - Djupavad 8 Davids lycka Kungsklippan 8 0 d Davids lycka 0 \ Utsikten j e Gässlingskullen Naturvårdsavtal SkogssStykreärlskeenred \ r Utsikten j k Gässlingskullen Skärkered r p S

- Tolftedelen p Visberget _ - 6 Visberget Norrlycke Kalvhagen 6 1 a Norrlycke 1 t \ Tippakull Torvsjön Torvsjön r Nortorp

\ Tippakull Hökens kyrka 7 Torvsjön Torvsjön Våtmarksinventeringen 7 2 a Lilla Kvarnsjön Högåsen

2 Marbäck 1 k Högåsen Ön r Stora Marbäck 1 1 Stora Ön 1 u 6 dalen t Rosenlund 6 Mariehem 1 dalen Rosenlund Ottaberget 1 \ a Stora Kvarnsjön Lilla Kajeberget ÄngFås-g &la bsjeötnesmark \ Lilla Kajeberget Fåglasjön g Kajeberget

N Göstorp

g Kajeberget a Göstorp \ r a Berghem

r Björkvik d e Berghem Björkvik d Paddesjön Fåglasjö p d Slättåsen Fåglasjö p

p Sofiero Slättåsen Ängs- & Hagmark n p u Sofiero A

e Rosenberg u

10 \ r

: Ryd Rosenberg r \ :

K Ryd a K Hultet Herteredssjön s Myskebacken

g 1 000 0 1 000 2 000 meter 1 000 11 0 1 000 2 000 meter n i Utskriiftsformat:: A3 Skalla 1:25 000 Dokumentdatum:: 2011-06-18 n g g Askehålorna 12

ä 14 l n FigurSko g19.en Skyddade intresseområden för naturmiljöLun tinoman utredningsområdet och i dess omgivning. a 15 _

a 16 l Kaneberg Långsjön a Pionjärbron

d 13 e

k 17

S Suckarnas göl 18 \ n k _ s d a t Stora s Horsåsen Skogen m l Örasjön 20 a 19 Kvarnamossen H 32 \ A T

R Lilla Örasjön A K

S 23 E

D 21

Å Hunelyng R 22

M Emils hatt O - bäcksdalenHjorta- O Hällabjär \ G N

I 24 R E

T Yngsåsen Emils mössa

K Lyngaberget

E Arlösa J Trollsjön O Ekbergsmosse R Hjärtabjäret P \ s i g - Kungsklippan 8 Davids lycka 0

\ Utsikten j Gässlingskullen Skärkered r p

- Visberget 6 Norrlycke 1

\ Tippakull Torvsjön Torvsjön 7 2 Högåsen Marbäck 1 Stora Ön 1

6 dalen Rosenlund 1

\ Lilla Kajeberget Fåglasjön g Kajeberget Göstorp a r Berghem Björkvik d Fåglasjö p Slättåsen p Sofiero u Rosenberg \

: Ryd K 1 000 0 1 000 2 000 meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:25 000 Dokumentdatum: 2011-06-18 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Natura 2000, riksintresse naturvård och naturreservat

Riksintresse naturvård Strax sydost om utredningsområdet ligger Simlångsdalen-Tönnersjöheden (A) som är av riksintresse för naturvården. På höjdplatån dominerar vidsträckta, orörda våtmarker. Bok- och ekskogar återfinns i sluttningarna ner mot Simlångssjöarna. Längs med Fylleån finns unika fall- och strömsträckor med en rik flora och ån har en ursprunglig laxstam, se även nedan. Inom riksintresset återfinns en unik koncentration av ostörda våtmarker och mossekomplex. Förutsättningar för bevarande innebär att våtmarks- och naturskogsområdena bevaras ostörda. Riksintressets värden kan påverkas negativt av t.ex. skogsbruksåtgärder, vägdragning och vattenavledning

Natura 2000 och naturreservat Fylleån (A) är ett Natura 2000-område som ligger inom riksintresset för naturvård Simlångsdalen- Tönnersjöheden, se ovan, och riksintresset för friluftsliv Simlångsdalen-Fylleåns dalgång, se avsnitt 4.4 ”Friluftsliv”. Fylleån rinner från småländska höglandet via fyra sprickdalssjöar till det halländska slättlandskapet. Natura 2000-området omfattar åsträckan och sjöarna mellan Ryadal och havet. Större delen av åsträckan är oreglerad och det förekommer unika bestånd av lax och havsöring. En ändrad hydrologi kan skada områdets naturvärden. Ullasjöbäcken (B), som både är naturreservat och Natura 2000-område, ligger strax öster om utredningsområdet. Ullasjöbäcken rinner fram djupt nedskuren i en sprickdalgång med branta skogsklädda sluttningar söder om Amböke och Munkabol mellan Oskarström och Simlångsdalen. Dalgångens sidor är lövskogsbevuxna. En stor del av sluttningarna är klassade som nyckelbiotop med gammal och delvis orörd lövskog och tillhör biologiskt sett regionens mest värdefulla ädellövskogar. Ett stort antal rödlistade arter (lavar, mossor, svampar, fåglar och landsnäckor) har påträffats i området.

Regionala och lokala naturvärden Det kommunala naturvårdsprogrammet12 anger att det på höglandet, i östra delen av kommunen, finns en tydlig koncentration av våtmarker. Övergångsbygden mellan jordbruksbygden och skogsmiljöerna på höglandet är präglad av en mosaik av olika biotoper med stort inslag av sumpskogar. Utredningsområdet domineras av produktionsskog med föryngringsytor och myrmarker. Förutom ett stort inslag av sumpskogar, tangerar det norra inventeringsområdet ett våtmarksobjekt upptaget i länets våtmarksinventering, se figur 19. Förekommande naturvärdesobjekt från Skogsstyrelsen inventeringar sammanfaller med myrmarkerna. Naturliga våtmarker och sumpskogar är artrika miljöer och är känsliga för förändrade vattenförhållanden. En påverkan på hydrologin kan få stora konsekvenser. Våtmarkerna skyddas enligt 11 kap MB och förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet. Skedala skog (C) gränsar i sydost till det södra inventeringsområdet och inom det södra inventeringsområdet finns Örasjöarna (D) som är klassade som höga naturvärden klass 2 enligt naturvårdsprogramet13. Vid Örasjöarna förekommer också en nyckelbiotop, från Skogsstyrelsen inventeringar, knuten till lövskogen. Naturvårdsprogrammet anger att naturvärdena i kommunens dominerade barrskog bedöms som låga, men anger också att om tillkommande bebyggelse eller utveckling av infrastrukturen kan medföra ingrepp på natur- eller rekreationsområde som innebär stor påverkan eller påtaglig skada ska krav ställas på kompensationsåtgärder vid genomförandet14. Det innebär bl.a. att fragmentering av naturmiljöer ska undvikas för att säkerställa den biologiska mångfalden. Sammanhängande grön- och naturområden är också viktigt för människans behov för rekreation och som landskapsbildande element.

12 Halmstads kommun 2008 13 Halmstads kommun, 2008 14 Halmstads kommun, 2008

33 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

I norra inventeringsområdet ligger även Klackaberget (E) och Myskebacken (F), som har höga naturvärden inom kommunen och är av klass 2 enligt det kommunala naturvårdsprogrammet. Strax öster om utredningsområdet ligger Ullbäckens dalgång-Porssjöarna (B) med klass 1 naturvärden enligt naturvårdsprogrammet. Här finns värdefulla våtmarker av klass 1 i våtmarksinventeringen och området är också värdefullt för friluftslivet i kommunen.

Geologiska förhållanden

Berggrund Den dominerande bergarten inom utredningsområdet är gnejs som har granitisk eller granodioritisk sammansättning. Färgen är röd till rödgrå eller grå. Ögongranit förekommer som ett smalare stråk i det norra inventeringsområdet men utgör annars ett större inslag i det södra inventeringsområdet. I västra delen av det södra inventeringsområdet finns grönsten (amfibolit). För det norra inventeringsområdet kommer Klackaberget att framträda som berg i dagen och i den väst-sydvästra delen av södra inventeringsområdet förekommer på sina håll berg i dagen. Små bergshällar kan framträda glest i terrängen. Berggrunden tillhör den sydvästsvenska gnejsregionen, som i öster gränsar till en av Skandinaviens största deformationszoner, Protoginzonen. Gnejsregionen avgränsas i söder av Tornquistzonen, en 10 mil bred förkastningszon över Skåne i nordväst-sydostlig riktning till vilken Hallandsås tillhör.

Jordarter I utredningsområdet dominerar en sandig morän som är normalblockig. Moränens mäktighet är vanligen 4-8 meter. I vissa delar förekommer småkullig morän, vilken ger morfologin ett karakteristiskt uttryck. Inom utredningsområdet förekommer även torvområden, både som mossetorv och kärrtorv (indelat efter ytvegetationens sammansättning). Mäktigheten tros vara begränsad, ett fåtal djupuppgifter tyder på att djup till fast botten inte överstiger 5-6 meter. Centralt i det södra inventeringsområdet finns ett mindre område med tunt ytlager av torv, ovan moränen. Högsta kustlinjen (HK) ligger i ett området mellan 55-65 m.ö.h, d.v.s. nedanför utredningsområdet. Isälvssediment förekommer som ett smalt stråk längs med väg 638 söder om det norra inventeringsområdet och tangerar området söder om Söndre Klack. Ett åskrön bestående av isälvssediment förekommer också i det södra inventeringsområdet, ca 600 meter nordost om Stora Örasjön. I övrigt karakteriseras södra Halland av de stora isälvsavlagringarna som förekommer i dalgångarna. Väster om utredningsområdet förekommer isälvsavlagringar i Nissans dalgång och i söder hittas Skedalaavlagringen vid Fylleån. I Nissans dalgång har isälvsavlagringar från öster om Åled och uppåt mot Sennan ett något oklart lagringsförhållande. Lera och silt kan ha betydande mäktighet på sina håll och påträffas även lokalt i sluttningar. Öster om Åled består sedimentplanet till stora delar av just lera och silt, med betydande mäktighet.

Hydrogeologi och hydrologi

Avrinningsområden och vattenförekomster Skedala-Enslöv ligger inom Nissans huvudavrinningsområde. Det norra inventeringsområdet ligger helt inom delavrinningsområde SE629631-132719, se figur 20a. Större delen avvattnas via Lyngabäck, som rinner parallellt med väg 638 mellan Åled och Simlångsdalen. Den norra delen avvattnas via Boarpsbäcken. De båda vattendragen sammanfaller ett par hundra meter innan de mynnar i Nissan, strax söder om Sennans samhälle. Den norra delen av det södra inventeringsområdet avvattnas inom samma delavrinningsområde som det norra inventeringsområdet, se figur 20b. Den västra delen, avvattnas via Arlösa bäcken och ligger

34 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning Figur 20a (t.h.) och 20b (t.v.). Översiktskarta från VISS 2011-04-26 Figur 20a (t.h.) och 20b (t.v.).

35 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

inom delavrinningsområde SE629108-132484. Den östra delen ligger inom delavrinningsområde SE628997-132450 och avvattnas via Teglabäcken till Nissan, ca två kilometer nordost om Skedala- Enslöv. Skyddade vattenförekomster enligt ramdirektivet (2000/60/EG) är Teglabäcken och Boarpsbäcken. Båda har god ekologisk och kemisk status men med risk att ekologisk status inte uppnås vid målår 2015. Arlösabäcken är klassad som övrig vattenförekomst, som inte får påverkas så att dess status försämras Isälvsavlagringarna i Nissans dalgång samt vid Skedala-Enslöv är båda skyddade grundvattenförekomster. Grundvattenförekomsterna är klassade som god kvantitativ status och förväntas vara så vid målår 2015.

Grundvattenflöde Grundvattnets strömningsmönster kan generellt antas följa topografin och den storskaliga avrinningsriktningen hos ytvattensystemet. Lokala grundvattendelare kan förekomma i höjdlägen i topografin, vilka framgår i figur 20a och 20b. För beskrivning se rubrik ”Avrinningsområden och vattenförekomster”. Grundvatten i berggrund har ett komplicerat flödesmönster vilket beror främst av förekomsten och sammanhållningen av sprickor och hålrum i berggrunden i området. Uppgifter om grundvattennivåer finns inte tillgängligt i dagsläget. I de stora isälvsavlagringarna väster och öster om utredningsområdet kommer det storskaliga flödet av grundvatten att ske i respektive dalgångs riktning för att så småningom nå Kattegatt i väster. Det är inte uteslutet att ett vattenutbyte kan ske med respektive å och isälvsavlagring Storleken på utbytet beror av tryckskillnaden mellan å och grundvattenmagasin samt jordart.

Vattentäkter och uttagsmöjligheter Inom utredningsområdet finns enligt SGU:s brunnsarkiv inga bergborrade brunnar. Uppgifter om grävda brunnar finns inte tillgängligt men sammanfaller troligen med eventuella bostadshus i området. I Sennan samhälle finns en kommunal grundvattentäkt. Vattentäkten har ett vattenskyddsområde fastställt år 1983 av Länsstyrelsen i Halland. Enligt Halmstad kommun (muntlig källa) anges vattenskyddsområdet ha en föråldrad status, vilket innebär att en revidering av vattenskyddsområdet kommer att göras inom ett par år. Det huvudsakliga grundvattenflödet till vattentäkten sker från nordost. Enligt SGU:s grundvattenkarta är det i berggrunden tämligen goda uttagsmöjligheter, mediankapacitet 600-2000 liter/timme. Vattengenomsläpplighet i morän varierar men en sandig morän kan ge uttagsmöjligheter som är tillräcklig som enskild vattentäkt. De delar av de stora isälvsavlagringarna som ligger närmast utredningsområdet så finns det i Nissans dalgång måttliga till stora grundvattentillgångar och kring Skedala-Enslöv måttliga grundvattentillgångar.

Strandskydd Vid hav, sjöar och vattendrag i Hallands län gäller, enligt 7 kap 13-14§§ MB, generellt strandskydd som omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Syftet med strandskyddsbestämmelserna är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområdena, och att bevara goda livsvillkor för djur och växtlivet på land och i vatten (7 kap. 13 § Miljöbalken). Inom Skedala-Enslöv omfattas Örasjöarna och Klackasjön samt ett antal mindre vattendrag, se figur 21.

Naturvärdesbedömning En naturvärdesbedömning av biotoper inom utredningsområdet har genomförts av EcoKonsult, bilaga 4. Naturvärdesbedömningen har utförts genom en kombination av kartstudier och fältbesök.

36 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Pengabacken Fjällgime Pengabacken ETABLERING AV Lunnaslätt Björsgård Kroksjön Mobergsberg VINDKRAFTVERK Högadal Svartasjön Boarp Nissagård Lilla Porssjön y y g g r r Strandskydd

e Strandskydd e Ringastugan

n Hjältaberget

n Hjältaberget E E

e e l l Marbäckshult b b

a 1 a Ramkull 1 w Åbo w Åbo e e Ekelund Skedala/Enslöv n n Larsfrid Porssjöhultet e Larsfrid Porssjöhultet e R R

Ljungsgård a a Halmstad kommun n n e Grågård e

t Grågård t Klippan

S Klippan S Ljungstorp Ljungstorp Betås © ©

Högåsabackarna Betåsen Högåsabackarna

Betåsen Stora Ättarp 2 | Stora Ättarp Nygård 2 Teckenförklaring | Nygård Teckenförklaring

B B Hultet A A

I Jonstorp I Jonstorp 3 Planerade vindkraftverk

W Björkhaga W Björkhaga 4 O O Hemvärnsgården C

C Nybo Nybo

, Strandskydd , Kvarnen Strandskydd g 5 g r Torsjön 5 r Torsjön e e Skams fälad Kråkehult b Skams fälad b Prästgården m m

y Klackaberget y Klackaberget6 k Lilla Ättarp 6 k Lilla Ättarp S S

s 7 s gården 7 8 Bråtahult a 8 Bråtahult a Himmelkulla Helgeängen e Helgeängen e r r d d n n Åled Klackasjön A A

Enslöv | |

Söndre klack d Ledet d Ledet x x gården Släggarp m gården Släggarp Mölleberget m

. Mölleberget . 8 8 gården

1 gården 1 6 6 Kommun- Fridhem Hallavad 0 Kommun- Fridhem 0 1

1 Fridhemslund

1 Lågagård Fridhemslund 1 Lågagård Bäckastugan

_ Skogsled _ Skogsled Trättebacken a l a l Högebacken a a d d Djupavad e e k k S S _ _ Tolftedelen d Kalvhagen d Kalvhagen d d y Nortorp y Nortorp k Hökens kyrka k s s Lilla Kvarnsjön d d n n Ottaberget a Mariehem Ottaberget a

r Mariehem r t Stora Kvarnsjön t Stora Kvarnsjön S S \ \ e e Paddesjön d d n n e e 10 r 10 r r r a a Hultet Herteredssjön s Myskebacken Hultet Herteredssjön s Myskebacken g g 11 n n i i n n g g

g Askehålorna g Askehålorna 12

ä 14 ä l 14 l n n Skogen Luntan a a 15 _ _ a 16 a l 16 Långsjön l Kaneberg Långsjön a Pionjärbron Kaneberg a Pionjärbron

d 13 d 13 e e k 17 k 17 S S Suckarnas göl 18

\ Suckarnas göl \ n n k k _ _ s s d d a a t t Stora s Skogen Stora s Horsåsen Skogen m m l l Örasjön 20 a 19 Örasjön a 19 Kvarnamossen H Kvarnamossen H \ \ A A T T

R Lilla Örasjön R Lilla Örasjön A A K K S S 23 E 23 E

D 21

D 21 Å Å Hunelyng R R 22

M Emils hatt

M Emils hatt O O - - bäcksdalenHjorta- O bäcksdalen O Hällabjär \ \ G G N N I I 24 R R E E

T Yngsåsen T Yngsåsen Emils mössa

K Lyngaberget

K Lyngaberget E E Arlösa J J Trollsjön O Trollsjön O Ekbergsmosse R Ekbergsmosse R Hjärtabjäret

P Hjärtabjäret P \ \ s s i i g g - - Kungsklippan 8 Kungsklippan 8 Davids lycka

0 Davids lycka 0

\ Utsikten \ j Utsikten j Gässlingskullen Skärkered r Gässlingskullen Skärkered r p p - - Visberget 6 6 Norrlycke 1 1

\ Tippakull Torvsjön \ Tippakull Torvsjön Torvsjön 7 7 2 2 Högåsen Marbäck 1 Marbäck 1 Stora Ön

1 Stora 1 6 6 dalen Rosenlund 1 dalen Rosenlund 1

\ Lilla Kajeberget Fåglasjön \ Lilla Kajeberget Fåglasjön g Kajeberget g Kajeberget Göstorp a a r r Berghem Björkvik d Björkvik d Fåglasjö p Fåglasjö p Slättåsen p Sofiero p Sofiero u u Rosenberg \ \ : Ryd : Ryd K K

1 000 0 1 000 2 000 meter 1 000 0 1 000 2 000 meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:25 000 Dokumentdatum: 2011-06-18 Figur 21. Generellt strandskydd om 100 meter är markerat med ljusblå skuggning.

Vid utredningen har det inte genomförts någon riktad eftersökning av signal- och rödlistade arter eller arter upptagna i artskyddsförordningen. Arter som påträffas i samband med inventeringen har dock noterats. Rikliga förekomster av signalarter kan ge indikation på var andra sällsynta eller hotade arter kan förekomma. Registrerade biotoper före bedömningen finns angivna i figur 22. Inventeringsområdena har delats in i biotoper och därefter klassats utifrån befintliga naturvärden. En samlad bedömning av biotopernas nuvarande tillstånd och förekommande arter har gjorts och biotopernas naturvärde klassats enligt en fyrgradig skala, där klass 1 anger mycket höga naturvärden och klass 4 anger att naturvärden saknas eller är obetydliga. Skalan kan ses som en gradvis fallande skala varefter diversiteten sjunker, antalet ovanliga arter minskar och förekomsten av ingrepp ökar. Inventeringen resulterade i att totalt 243 enhetliga biotoper inom utredningsområdet avgränsades, se figur 23 och 24. Majoriteten av dessa biotoper (175 stycken) utgörs av produktionsskog. Ett betydande antal (31 stycken) utgörs av sumpskog. Resterande biotoper utgörs av övrig torvmark (26 stycken), fyra nyckelbioper, fem naturvärden och två biotoper med övrig markanvändning. Ingen av inventerade biotoper är av naturvärdesklass 1, däremot noterades två biotoper med höga naturvärden (klass 2). Vidare

37 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Figur 22. Registrerade naturvärden före naturvärdesbedömning. För en fullständig redogörelse av registrerade biotoper, se bilaga 4.

38 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Figur 23. Karta över det södra inventeringsområdet med resultat från naturvärdesbedömningen. Naturvärdesbedömningen påvisar utbredningen av biotoper med höga och vissa naturvärden (naturvärdesklass 2 och 3). Övriga biotoper som saknar eller endast har obetydliga naturvärden (klass 4) har inte getts någon färgmarkering. Observera att det inom området saknas objekt som bedöms tillhöra naturvärdesklass 1. För en fullständig redogörelse av registrerade biotoper, se bilaga 4.

39 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Figur 24. Karta över det norra inventeringsområdet med resultat från naturvärdesbedömningen. Naturvärdesbedömningen påvisar utbredningen av biotoper med höga och vissa naturvärden (naturvärdesklass 2 och 3). De har markerats med orange respektive grön färg på kartan. Övriga biotoper som saknar eller endast har obetydliga naturvärden (klass 4) har inte getts någon färgmarkering. Observera att det inom området saknas objekt som bedöms tillhöra naturvärdesklass 1. För en fullständig redogörelse av registrerade biotoper, se bilaga 4.

40 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

urskiljdes 49 biotoper med vissa naturvärden (klass 3). Övriga biotoper, totalt 192 stycken, saknar eller har endast obetydliga naturvärden (klass 4).

Biotoper med höga naturvärden (klass 2) De två biotoperna med höga naturvärden är Örasjöarna och Klackaberget. Båda är nyckelbiotoper med bokskog (Ny3 och Ny6, se figur 29-32 i bilaga 4) och utgör sammanlagt en areal på 15,4 hektar eller 1,8 procent av det undersökta området. Dessa två biotoper har tidigare klassats som värdefulla för naturvården av Skogsstyrelsen. De ingår också i den kommunala naturvårdsplanen. Områdena har stor betydelse för många skogslevande arter av fåglar, insekter, svampar, mossor och lavar.

Biotoper med vissa naturvärden (klass 3) Totalt avgränsades 49 biotoper med ringa naturvärden, vilket utgör 18,9 procent av utredningsområdet. Huvuddelen av biotoperna utgörs av olika torvmarker, både kärr och mossar, som antingen är bevuxna med sumpskog eller domineras av öppen kärr- eller myrvegetation. Många av biotoperna har redan tidigare klassats som värdefulla för naturvården av Skogsstyrelsen. Några av biotoperna ingår också i den kommunala naturvårdsplanen. Biotoperna utgör, trots en del mänskliga ingrepp, viktiga livsmiljöer för många arter, inte minst för fåglar och vilt. Biotoperna har också betydelse som refugier och spridningsvägar, framförallt i områden som är präglade av produktionsskog med föryngringsytor och unga planteringar.

Biotoper där naturvärden saknas eller är obetydliga (klass 4) Huvuddelen av utredningsområdet utgörs av biotoperna där naturvärden saknas eller är obetydliga, vilket utgör 79,3 procent av utredningsområdet. Majoriteten av dessa utgörs av produktionsskog med dominans av yngre planteringar och yngre gallringsskog. Få skyddsvärda arter trivs inom områden med produktionsskog. Även flertalet av de avgränsade biotoperna med övrig torvmark saknar naturvärden, då de i många fall täcks av tämligen ung och trivial sumpskog där ved och lågor saknas och i en del fall beror det på dikningar eller skogsbruksåtgärder. Inom biotoperna kan det dock finnas ställvis en del smärre restbiotoper med vissa naturvärden, som brantskog, sänkor och fastmarksöar i större torvmarker, som kvarlämnats p.g.a. att det varit svåråtkomlig terräng.

Fåglar En vindkraftanläggning kan liksom all annan exploatering medföra risker för det befintliga fågellivet. En vindkraftanläggning kan exempelvis påverka fågelpopulationer genom en ökad störning och skapande av barriäreffekter, en ökad dödlighet genom kollisioner och genom förstörelse av biotoper. För att klarlägga fågellivet inom utredningsområdet har därför en inventering av fåglar genomförts av EcoKonsult under perioden mars-augusti 2010, se bilaga 4. Syftet med inventeringen har varit att undersöka om det finns populationer med rovfåglar inom utredningsområdet samt studera om det finns större populationer av andra arter som potentiellt skulle kunna påverkas negativt av en vindkraftanläggning, t.ex. skogshöns, nattskärra, lommar och ugglor. Inventeringen har utgått från en sammanställning av befintligt underlagsmaterial och har därefter skett genom observationer från fasta punkter med större ytor och fri sikt från höjder samt genom s.k. linjetaxering, då fåglarnas flygsträck observeras. Alla observationer som förekomst av par, flygbeteenden, flyghöjd och återkommande flygning över vissa områden har dokumenterats, se vidare bilaga 4. En sammanfattning av inventeringsresultatet presenteras i avsnitt 5.2.

41 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Fladdermöss I Sverige har 18 fladdermusarter registrerats, några av dessa arter har dock endast påträffats vid enstaka tillfällen. Alla fladdermusarter i Sverige är fredade (enligt 3 § jaktlagen 1987:259) och ingår i det s.k. fladdermusavtalet EUOROBATS som trädde i kraft 1994. Inom avtalet ska viktiga områden som nyttjas av fladdermöss (t.ex. födosöksområden, övervintrings- och yngelplatser) skyddas. Sex av 18 fladdermusarter i Sverige är rödlistade. Enligt Jens Rydell15 vid Biologiska Institutionen vid Lunds Universitet är framför allt tre arter speciellt utsatta för vindkraftanläggningar: stor fladdermus, trollfladdermus och gråskimlig fladdermus. Stor fladdermus finns upp till Dalälven och i södra Värmland. Arten trivs i jordbrukslandskap och i vissa kusttrakter. Trollfladdermusen är sällsynt men tycks bli vanligare. Arten finns framförallt i Skåne, östra Götaland och östra Svealand och trivs i gles och högväxt löv- eller tallskog. Den gråskimliga fladdermusen finns i hela södra Sverige och upp till Dalarna. Arten flyger högt och i relativt öppna miljöer både i jordbruksområden och i skog. Fladdermössen jagar vid svaga vindstyrkor (under 5 m/s). När vindhastigheten ökar söker sig fladdermössen i lä och undviker därmed områden där vindkraftverken är placerad. När fladdermössen är på sträckflykt flyger de oftast på så låg höjd att risken för kollisioner bör vara liten. En inventering av fladdermusförekomst gjordes i samband med naturinventeringen, se bilaga 4. Inventeringen har utförts under såväl vår, sommar som tidig höst. Syftet med inventeringen har varit att att eftersöka individer, kolonier, parningsrevir och flyttstråk. En sammanfattning av inventeringsresultatet presenteras i avsnitt 5.2.

Vilt och övrig fauna I samband med naturvärdesbedömningen har flera observationer av älg, rådjur och hare gjorts. Dessa arter påträffades såväl inom planteringar som äldre skog och sumpskog. Även spår av vildsvin noterades i flera biotoper. Spårstämplar och spillning noterades av älg, rådjur, grävling och hare. Upptrampade stigar mellan bestånd med ungskog, äldre skog, sumpskog och skyddsvärda biotoper visar på en stor rörlighet för dessa djur och stor anpassning till förändringar.

Tabell 4. Förekommande kulturmiljöintressen inom utredningsområdet och dess omgivningar. Bokstäverna anger objektens placering på kartan i figur 25. Objekt Skyddsstatus A Enslövs kyrkby Kommunalt kulturmiljöobjekt B Stora Ättarps gård Kommunalt kulturmiljöobjekt C Arlösa Kommunalt kulturmiljöobjekt D Marbäcks gård Kommunalt kulturmiljöobjekt E Fjällgime Kommunalt kulturmiljöobjekt

15 Muntlig presentation 2010-11-25

42 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Pengabacken Fjällgime Pengabacken ETABLERIING AV Lunnasllätttt Björsgård Kroksjjön Moberrgsberrg VIINDKRAFTVERK E Högadall Svarttasjjön Boarp Nissagård Liilllla Porssjjön Ringastugan Kullturkarta Ringastugan Hjjällttaberrgett y y

g Marbäckshult g r Marbäckshult r e

e 1

n Ramkull 1

n Ramkull

E Åbo

e Ekelund Skedala/Enslöv l e Ekelund Skedala/Enslöv l Porssjöhultet b Larsfrid Porssjöhultet b Larsfrid a a Ljungsgård

w Ljungsgård w Halmstad kommun e Halmstad kommun e

n Grågård n Grågård e Klippan e Klippan R Ljungstorp Betås

R Ljungstorp Betås

a abackarna a Betåsen Högåsabackarna n Betåsen n Stora Ättarp 2 e Stora Ättarp Nygård 2 Teckenförklaring e t Nygård Teckenförklaring t S

Hultet

Jonstorp

Jonstorp 3 Planerade vindkraftverk

| 3 Planerade vindkraftverk

| Björkhaga 4

Björkhaga 4

B B Nybo Hemvärnsgården A Nybo

A I Kvarnen I Torsjön Kvarnen 5 W Torsjön W Kråkehult O Skams fälad Kråkehult O Skams fälad Forrnmiinnessrregiissttrrett FMIIS C Prästgården

C Prästgården ,

, Klackaberget

g Klackaberget6 g r Lilla Ättarp 6

r Lilla Ättarp e

e 7 b gården 7 b Himmelkulla gården 8 Brråttahulltt m Himmelkulla Helgeängen Arkeologisk utredning m Helgeängen Arkeologisk utredning y y k k S

S Åled

s Åled Klackasjön s Klackasjön 9 a 9 a Enslöv Kulltturrmiilljjövårrdssprrogrram e Enslöv e r r

d Söndre klack d Söndre klack

n Ledet

n Ledet A

A gården A Släggarp

gården Släggarp Mölleberget

Mölleberget |

| gården

gården

d Fridhem Hallavad x Kommun- Fridhem Hallavad x Kommun-

m Fridhemslund . m Lågagård Fridhemslund Bäckastugan . Lågagård Skogsled Bäckastugan 8 Skogsled 8 Trättebacken

1 Trättebacken 1

6 Högebacken

6 Högebacken 0 0 1

1 Djupavad

1 Djupavad 1 _ _ a l a l Tolftedelen a Kalvhagen Tolftedelen a Kalvhagen d d

e Nortorp e Nortorp k Hökens kyrka

k Hökens kyrka S Lilla Kvarnsjön S

_ Lilla Kvarnsjön _ r r u u t Ottaberget l t Mariehem Ottaberget l Mariehem

u Stora Kvarnsjön

u Stora Kvarnsjön K K \ \ e e Paddesjjön d d n n

e 10 e r 10 r r r

a Hultet Herteredssjön a

s Myskebacken Hultet Herteredssjön

s Myskebacken

g 11 g 11 n i n i

n Pengabacken n g Fjällgime g Askehålorna g Askehålorna 12 ETABLERING AV g 14 12 ä

l 14 ä Lunnaslätt Björsgård l n Skogen n Skogen Lunttan a 15 Kroksjön a 15 _ _

Mobergsberg a 16

l Långsjön a 16 VINDKRAFTVERK l Kaneberg Långsjön

a Pionjärbron Kaneberg a Pionjärbron 13 Höd gadal 13 d

e Svartasjön e 17 k 17 k

S 18 S Suckarrnas göll 18 Boarp \ \

Nissagård n n

k Lilla Porssjön k _ _ s s d d a

a Kulturkarta t Stora

t Ringastugan s Skogen Stora s Horrsåsen Skogen Hjältaberget m l m 20 l Örasjön 20

a 19 Örasjön y a 19 Kvarnamossen

H Kvarnamossen g H Marbäckshult r \ \ A e A

T 1 T n

R Ramkull Lilla Örasjön

R Lilla Örasjön

E Åbo A

A K K e Ekelund

S Skedala/Enslöv l

S 23 E 23 E Porssjöhultet b Larsfrid 21 D 21 D a

Å Hunelyng

Ljungsgård R w R Emils hatt22 Halmstad kommun M

e Emils hatt M O n O Grågård - Hjorta-

- Hjorta- e bäcksdaKlelnippan O bäcksdalen Hällabjär O

R Hällabjär

Ljungstorp \ Betås

\ G a G Högåsabackarna

N Betåsen I n N 24

I 24

Stora Ättarp R 2 e NygåR rd

E Teckenförklaring t

E Yngsåsen T Yngsåsen Emils mössa T S Emils mössa Lyngaberget K Lyngaberget K E Arlösa Hultet E Arlösa J © J

C Trollsjön Jonstorp O Trollsjön

O Ekbergsmosse R 3 Ekbergsmosse Planerade vindkraftverk R Hjärtabjäret |

P Hjärtabjäret

Björkhaga P 4

\ \

s i s i B Hemvärnsgården g g -

Nybo - A Kungsklippan

8 Kungsklippan

8 Davids lycka I

Kvarnen 0 Davids lycka 0

\ 5 Utsikten j Torsjön \ Gässlingskullen Utsikten Skärkered j r W Gässlingskullen Skärkered r p p

- Kråkehult O Visberget - Skams fälad Visberget 6 Norrlycke Fornminnesregistret FMIS 6 Norrlycke 1 C

Prästgården 1 Tippakull Torvsjön \

, Tippakull Torvsjön Torvsjön \ Torvsjön 7 Klackaberget 7 g 2 6 Högåsen 2 r Lilla Ättarp Högåsen Marbäck 1 Ön Marbäck 1 Stora Ön e 1 Stora 1

6 dalen 7 b gården 6 dalen Rosenlund 1 Rosenlund 8 Bråtahult 1 Lilla Kajeberget Himmelkulla \ Lilla Kajeberget Fåglasjön \ m HelgeäDngen FåAgrlkaesojölongisk utredning

g Kajeberget Göstorp g y Kajeberget Göstorp a a k r

r Berghem Björkvik

S Berghem d Björkvik d Åled Fåglasjö p s KlacSklaätståjsöen Fåglasjö p Slättåsen

p Sofiero 9 a p Sofiero

u Rosenberg Kulturmiljövårdsprogram Enslöv u e Rosenberg \ : \ r Ryd

: Ryd K K d Söndre klack

n Ledet 11 000000 00 11 000000 22 000000 meetteerr A

gården Släggarp Utskriftsformat: A3 Skala 1:25 000 Dokumentdatum: 2011-06-18 Mölleberget Utskriftsformat: A3 Skala 1:25 000 Dokumentdatum: 2011-06-18 |

gården

d Fridhem Hallavad x Kommun-

m FridhemsluFigurnd 25. Kulturmiljöintressen inom utredningsområdet och i dess närhet. . Lågagård Skogsled Bäckastugan 8 Trättebacken 1

6 Högebacken 0

1 Djupavad 1 _ a l Tolftedelen a Kalvhagen d

e Nortorp

k Hökens kyrka 4.3 Kulturmiljö

S Lilla Kvarnsjön _ r u t Ottaberget l Mariehem

u Stora Kvarnsjön

K Befintliga kulturvärden anges i tabell 4 samt i figur 25. \ e Paddesjön d n

e 10 r r a Hultet Herteredssjön

s Myskebacken g 11 n Riksintresse kulturmiljövård i n g Askehålorna g 14 12 ä l Inget riksintresse för kulturmiljövård finns inom utredningsområdet. n Skogen Luntan a 15 _

a 16 l Kaneberg Långsjön a Pionjärbron 13 d e 17 k

S Suckarnas göl 18 \ Regionala och lokala kulturmiljövärden n k _ s d

a Flertalet kulturmiljöer, utpekade i det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet ”Program för t Stora s Horsåsen Skogen m l Örasjön 20 a 19 kulturmiljövård i Halmstad 1992”, finns i utredningsområdetsKvarnamossen närhet, se tabell 4. H \ A T

R Lilla Örasjön A

K Enslövs kyrkby (A) ligger strax öster om Åled samhälle. Enslövs kyrkby var fram till slutet av 1800-talet S 23 E 21 D

Å Hunelyng bygdens centrum. Här ligger fortfarande skolan och kyrkan intill varandra. Byns positioner flyttades R Emils hatt22 M O - till Nissansbäcks östradalenHj ostrandkantrta- och blev Åleds stationssamhälle när järnvägen byggdes ut. Samhället har O Hällabjär \ G

N under åren brett ut sig på ömse sidor av Nissan, där Nissastigen, väg 26, har bildat en västlig gräns och

I 24 R

E Yngsåsen T Emils mössa Lyngaberget K kyrkbyn en östlig. De stora nivåskillnaderna i dalgången har gett bebyggelsen en särprägel. Områdets

E Arlösa J Trollsjön O Ekbergsmosse R Hjärtabjäret P \ s i g - Kungsklippan 8 Davids lycka 0

\ Utsikten j Gässlingskullen Skärkered 43 r p

- Visberget

6 Norrlycke 1 Tippakull Torvsjön \ Torvsjön 7

2 Högåsen Marbäck 1 Stora Ön 1

6 dalen Rosenlund 1 Lilla Kajeberget \ Fåglasjön

g Kajeberget Göstorp a r Berghem Björkvik d Fåglasjö p Slättåsen

p Sofiero u Rosenberg \

: Ryd K 1 000 0 1 000 2 000 meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:25 000 Dokumentdatum: 2011-06-18 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

bevarandeintressen utgörs av ett äldre sockencentrum med välbevarad och traditionell bebyggelse samt monumentala bronsåldershögar och unik glasbrukslämning från 1700-talet. Stora Ättarps gård (B) ligger på östsidan av Nissans dalgång i ett öppet, kuperat odlingslandskap. I gårdens omedelbara närhet finns flera fornlämningar. Mangårdsbyggnaden från 1789 är uppförd i korsvirke och vitputsad. Motiveringen av skyddet är just storgård i mellanbygd med välbevarad mangårdsbyggnad och unik förhistorisk gravanläggning i omgivningen. Arlösa (C) ligger i Nissans dalgång på den östra sidan. Mot ån utbreder sig stora, öppna, mjukt kuperade odlingsmarker. Bakom gården stiger landskapet och här utbreder sig stora skogsområden med bl.a. ädellövskog. Motiveringen av skyddet är storgårdsanläggningen med medeltida anor och välbevarad delvis äldre bebyggelse och omgivande odlingslandskap med stort inslag av fornlämningar. Marbäcks gård (D) är en bruksmiljö med anor från 1600-talet. Bruksmiljön, ett f.d. pappersbruk, består av industribyggnade, tjänstebostäder och en saltkvarn. Bruksherrgården är från 1790-talet och ligger på en höjd ovanför vattenfallet, omgiven av en stor trädgård. Fjällgime (E) består av en stor koncentration av förhistoriska gravar från brons- och järnåldern. Området är även med sin landskapsbild av naturvärde.

Arkeologisk utredning och kulturhistorisk förstudie En frivillig arkeologisk utredning samt en kulturhistorisk förstudie har genomförts av Arkeologicentrum AB, se bilaga 6. Syftet med utredningen är att sammanställa och göra en bedömning av de kulturvärden som finns inom utredningsområdet och i dess omgivning. Utredningen består av en genomgång av befintligt kartmaterial och annat antikvariskt källmaterial samt fältbesök. Den kulturhistoriska förstudien har till syfte att peka ut potentiella kulturvärden och göra en påverkansanalys. Samtliga kulturhistoriskt intressanta objekt inom eller i nära anslutning till de två inventeringsområdena framgår av tabell 5 och 6. Inom det norra inventeringsområdet fanns före utredning sju kulturhistoriska lämningar registrerade medan det inom det södra inventeringsområdet inte fanns några registrerade lämningar före utredningen. Generellt domineras utredningsområdet av torplämningar med spår efter små bebyggelsenheter och omgivande inägor i form av fossil åker från i huvudsak 1800-talet. Lämningarna är i regel välbevarade och lättillgängliga och har ett ganska högt till högt pedagogiskt värde.Vissa lämningar har skadats i samband med skogsbruksåtgärder. Det vetenskapliga värdet av lämningarna bedöms som ganska lågt till lågt och fasta fornlämningar återfinns endast i det södra inventeringsområdet. Aktuella lämningstyper är tämligen frekventa i regionen. Lämningar med ett högt pedagogiskt värde bör så långt som möjligt skyddas från direkta ingrepp. I första hand gäller detta kompletta torplämningar. Stigar inom utredningsområdet har sannolikt utgjort en större del av det äldre vägnätet som band samman torpmiljöerna med varandra och de gårdar de låg under. Dessa har ett kulturhistoriskt värde och där det är möjligt bör ändringar och ingrepp i dessa göras så små som möjligt. Med undantag för dessa bedöms utredningsområdet inte sårbart för en vindkraftutbyggnad.

44 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Tabell 5. Resultat av arkeologisk utredning. Kulturhistoriska lämningar enligt arkeologisk utredning steg 1 (AU1) och Riksantikvarieämbetets informationssystem (FMIS). Se figur 26. Kulturhistoriska lämningar i norra inventeringsområdet Id-nr i rapport Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Källa AC1201 Färdväg Hålväg Fast fornlämning AU1 AC1202 Färdväg Fägata Övrig kulturhistorisk lämning AU1 AC1203 Färdväg Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning AU1 AC1204 Fossil åker Röjningsröseområde Fast fornlämning AU1 AC1205 Gårdstomt Bebyggelselämning Övrig kulturhistorisk lämning AU1 AC1206 Gårdstomt Bebyggelselämning Övrig kulturhistorisk lämning AU1 AC1207 Gårdstomt Bebyggelselämning Fast fornlämning AU1 AC1208 Hägnad Stensträng? Bevakningsobjekt AU1 AC1209 Fossil åker Område med fossil åkermark Övrig kulturhistorisk lämning AU1 AC1210 Fossil åker Röjningsröseområde Övrig kulturhistorisk lämning AU1 AC1211 Hägnadssytem Hägnadssystem Övrig kulturhistorisk lämning AU1 AC1212 Hägnad Stensträng? Bevakningsobjekt AU1 AC1213 Fossil åker Röjningsröseområde Fast fornlämning AU1

ETABLERIING AV VIINDKRAFTVERK

Arrkeollogii y g y r g e r n e E n

E e l e b l Enslöv a b AC4708 Enslöv a w

e AC4708 w n e Halmstad kommun e n Halmstad kommun R e

1 R a

1 n a e n t e S t Teckenförklaring S © Teckenförklaring

| Planerade vindkraftverk

B Planerade vindkraftverk

A B

I A

I W Arkeologisk utredning W O Arkeologisk utredning O C

, C g , r g e r b e b m y m k y S k s S a s e a 2 r e

d 2 r n d A n

| d x d x m . m 0 3 . 2

0 3 6 2 4 0 6

1 4 0 1 1 _ 1 _ ö v l s ö v l n s AC4706 AC4707 E n AC4706 AC4707 Enslöv 71 _ i E 5 Enslöv 71 _ g i 5 AC4705 o g l AC4705 o o l

e Enslöv 66 o k

e Enslöv 66 r k A r \ A e \ Enslöv 206 d e Enslöv 206 n d 6 e n r r 6 e r a r Enslöv 66 s a Enslöv 66 g s 7

n AC4704 g i AC4709 7 n AC4704 n 8 i AC4709 g n 8 g g ä g l ä n Enslöv 72 l a n Enslöv 72 _ a a _ l a a l Enslöv 65 d a Enslöv 65 e d AC4710 k e AC4710 S

k 9 \ S 9 n \ k n _ k s _ d s a d t s a t s Enslöv 67 m l Enslöv 67 m a l H a \ H A \ T A R T A R K A S

K ac4711 E S ac4711 D E Å D Enslöv 74 R Å Enslöv 74 AC4703 R M AC4703 M O -

O AC4702 - O

\ AC4702 O \ G N G I N R I AC4701 E R T AC4701 E K T E K J E J O R O P R \ P s i \ s g i - g 8 - 0 8 \ 0 j r \ j p r - p 6 - 1 6 Figur 26. Resultat från \ 1 7 \ 2 7 1 2 1 1 6 1 1 6 \ 1 g \ arkeologisk utredning i det a g r a d r p d p p u p \ u : \ K : norra inventeringsområdet K 0 1 200 2 400 meter 0 1 200 2 400 meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:12 000 Dokumentdatum: 2011-06-20 Utskriftsformat: A3 Skala 1:12 000 Dokumentdatum: 2011-06-20

2 0 2 2 0 1 2 c 1 a c a ac1207 ac1207

2 a 21 c 1 2 a 1 c 21 c 2 ac1205 a 1 1 11 ac1205 c 21 a 1 1 ac1209 1 1

2 1 ac1209 1 2 1 1 2 1 1 c 2 1 c a 1 c a c a a

45 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Tabell 6. Resultat av arkeologisk utredning. Kulturhistoriska lämningar enligt arkeologisk utredning steg 1 (AU1) och Riksantikvarieämbetets informationssystem (FMIS). Se figur 27. Kulturhistoriska lämningar i norra inventeringsområdet Id-nr i rapport Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Källa AC4701 Fossil åker Röjningsröseområde Övrig kulturhistorisk lämning AU1 AC4702 Lägenhetsbebyggelse Torplämning Övrig kulturhistorisk lämning AU1 AC4703 Fossil åker Röjningsröseområde Övrig kulturhistorisk lämning AU1 AC4704 Fossil åker Röjningsröseområde, Övrig kulturhistorisk lämning AU1 stengärdesgårdar AC4705 Fossil åker Röjningsröseområde, Övrig kulturhistorisk lämning AU1 stengärdesgårdar AC4706 Lägenhetsbebyggelse Torplämning Övrig kulturhistorisk lämning AU1 AC4707 Fossil åker Röjningsröseområde Övrig kulturhistorisk lämning AU1 AC4708 Lägenhetsbebyggelse Torplämning Övrig kulturhistorisk lämning AU1 AC4709 Fossil åker Röjningsröseområde, Övrig kulturhistorisk lämning AU1 stengärdesgårdar AC4710 Fossil åker Röjningsröseområde Övrig kulturhistorisk lämning AU1 AC4711 Fossil åker Torplämning Övrig kulturhistorisk lämning AU1 Enslöv 65:1 Lägenhetsbebyggelse Fattigstugugrund Övrig kulturhistorisk lämning FMIS Enslöv 66:1 Lägenhetsbebyggelse Torplämning Övrig kulturhistorisk lämning FMIS Enslöv 67:1 Lägenhetsbebyggelse Övrig (fattigvårdstuga) Övrig kulturhistorisk lämning FMIS Enslöv 71:1 Lägenhetsbebyggelse Torplämning Övrig kulturhistorisk lämning FMIS Enslöv 72:1 Lägenhetsbebyggelse Torplämning Övrig kulturhistorisk lämning FMIS Enslöv 74:1 Lägenhetsbebyggelse Torplämning Övrig kulturhistorisk lämning FMIS Enslöv 206:1 Lägenhetsbebyggelse Torplämning Övrig kulturhistorisk lämning FMIS

ETEATABBLELRERININGG A AVV VVININDDKKRRAAFTFVTVERERKK

y Arkeologi g y r Arkeologi e g r n e E n e E l

b e l a b Skedala w a Skedala e w n e e n Halmstad kommun R e Halmstad kommun a R

n a e n t S e t S ©

Teckenförklaring

Teckenförklaring |

10 |

B Planerade vindkraftverk 10 A B

I Planerade vindkraftverk A

W I O W 2

C Arkeologisk utredning O

, 2 0 11

C Arkeologisk utredning g

r 2 , 0 11 e g 1

r 2 b e 1 c m b c a y m k a y S k s ac1205 S 12

a s 14 ac1205 e a ac1207 12 r a 14 c d e a ac11207 r 2 1 n 1 c 2 d 2 1 1 A 2 1 1 n 2 1 1 1 2 A 2 1 |

c 1

1 2 1 a1 ac1209

1 | c 1 c d 1

x a ac1209 2 1 c a d 15 m x 1 2 a . 0 m c 1 . 2 0

6 a c 16 2 0 13 ac1213

6 1 a 1 1 16 0

1 13 ac1213 1 8 1

1 1 _ 1

1 3 2 0 1 a 2 0 8 l 1 17 _ 1 12 1

a c 3 2 2 0 a 2 a 0 l c 2 17 d 18 1 1 c 1 1 a a ac 2 e c d 18 c a k a 1 c e S

c a a k _ i S

g a _ i o l g o o l e o k r e 1 k A 1 r 1 ac1204 \ 2 A 1 e ac1204 \ 21 d

e c

n 1 d a e c ac1206 r n r a e ac1206 a r r s a

g 20 s n i g 19 1 20 n

n 1 i 19 2 ac1210 g 1 n 11 g c2 ac1210 g

ä a1 l g c n

ä a l a n _ a a l _ a a l d a e d k e S k \ S n \ k n _ s

k 23 _ d s 23 a d t 21 s a

t 21 m s l a m l H a \ 22 H A \

T 22 A R T

A 1 R 0 K 2 A S c101 K E a 2

S 1

D c E a Å D R Å M R O M - O O - \ O G \ 24 N I G 24 R N I E T R E K T E K J E O J R O P R \ P s i \ g s i - 8 g - 0 8 \ j 0 r \ p j r - 6 p

- Figur 27. Resultat av 1 6 \ 1 7 \ 2 7 1 2 1 1 6 1 1 6 \

1 arkeologisk utredning i det g \ a g r a d r p d p p u p \ : u södra inventeringsområdet. K \ : K 0 1 200 2 400 meter 0 1 200 2 400 meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:12 000 Dokumentdatum: 2011-06-20 Utskriftsformat: A3 Skala 1:12 000 Dokumentdatum: 2011-06-20 46 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Tabell 7. Förekommande friluftslivsintressen inom utredningsområdet och dess omgivningar. Bokstäverna anger objektens placering på kartan i figur 28. Objekt Skyddsstatus A Nissan Riksintresse friluftsliv B Simlångsdalen-Fylleåns dalgång Riksintresse friluftsliv C Skedala skog Naturvårdsprogrammet, klass 2 (objekt 71) D Torsjön Naturvårdsprogrammet, klass 3 (objekt 76)

Pengabacken FFjäjälllglgimimee Pengabacken EETTAABBLLEERRININGG A AVV LLuunnnnaasslälätttt BBjöjörsrsggåårdrd KKrorokkssjöjönn MMoobbeergrgssbbeergrg VVININDDKKRRAAFFTTVVEERRKK NNisissaannss d daalglgåånngg v vidid F Fjäjälllglgimimee HHööggaaddaal l SSvvaartratassjöjönn BBooaarprp NNisisssaaggåårdrd LLilillala P Poorsrsssjöjönn RRininggaasstutuggaann FFrriliuluffttsslilviv

y Hjältaberget

y Hjältaberget g g r r e e MMaarbrbääcckksshhuultlt n n E E Nissan 1 Nissan Ramkull 1

e Ramkull l e Åbo l A Åbo b b EEkkeelulunndd SSkkeeddaalala//EEnnsslölövv a a LLaarsrsfrfirdid PPoorsrssjöjöhhuultletet t w w e e LLjujunnggssggåårdrd n n HHaalmlmssttaadd k koommmmuunn e e

R Grågård R Grågård KKlilpipppaann a a LLjujunnggsstotorprp BBeetåtåss n n

e Högåsabackarna e Betåsen t Betåsen Högåsabackarna t

S Stora Ättarp 2 S Stora Ättarp Nygård 2 Nygård TTeecckkeennföförkrklalarirningg © ©

Hultet

Hultet | | Jonstorp

Jonstorp

Planerade vindkraftverk 3 Planerade vindkraftverk 3

B Björkhaga B Björkhaga 44 A A

I I NNyybboo HHeemmvväärnrnssggåårdrdeenn W W KKvvaarnrneenn 5 RRikiskisnintrteresssesenn f rfilruiluftfstlsivliv O Torsjön 5 O Torsjön C

C Kråkehult Kråkehult

Torsjön , Torsjön Skams fälad , Skams fälad

g Prästgården Av högsta värde som rekreationsområde g

r Prästgården Av högsta värde som rekreationsområde r Klackaberget e Klackaberget e Lilla Ättarp 66 b Lilla Ättarp b D m 7 Värdefullt som rekreationsområde m ggåårdrdeenn 7 Värdefullt som rekreationsområde y 8 Bråtahult

y 8 Bråtahult

k Himmelkulla Helgeängen k Himmelkulla Helgeängen S S

s s a a ÅÅleledd Klackasjön

e Klackasjön e r 9 r 9

d Enslöv

d Enslöv n n Söndre klack A Söndre klack A Ledet

Ledet

| |

gården Släggarp

gården Släggarp Mölleberget Mölleberget

d gården x gården x

m Fridhem Hallavad m Kommun- Hallavad . Kommun- Fridhem . 8

8 Fridhemslund 1 Lågagård Fridhemslund 1 Lågagård BBääcckkaasstutuggaann

6 Skogsled 6 Skogsled TTrärätttetebbaacckkeenn 0 0

1 Högebacken 1 Högebacken 1 1 _ _ DDjujuppaavvaadd a l a l a a d d TToolfltfeteddeelelenn

e Kalvhagen

e Kalvhagen k k S

S Nortorp _ Hökens kyrka Nortorp _ Hökens kyrka v i v Lilla Kvarnsjön l i Lilla Kvarnsjön l s s t t f f Ottaberget u Mariehem Ottaberget l u Mariehem i l

i Stora Kvarnsjön r Stora Kvarnsjön r F F \ \ e e PPaaddddeessjöjönn d d n n

e 10 e

r 10 r r r

a Herteredssjön a Hultet Herteredssjön

s Myskebacken Hultet

s Myskebacken g g 111 n i n i n n g g Askehålorna g Askehålorna g 14 1122 ä 14 l ä l

n Skogen n Skogen LLuunntatann

a 15 a 15 _ _

a 16 l a 16 Långsjön l KKaanneebbeergrg Långsjön a Pionjärbron a Pionjärbron 13 d 13 d e e 17 k 17 k

S 18 S SSuucckkaarnrnaass g gööl l 18 \ \ n n k k

_ C _ s s d d a a t Stora t

s Skogen Stora s HHoorsrsååsseenn Skogen m l m 20 l ÖÖrarassjöjönn 20 Pengabacken

a 19 Fjällgime a 19 Kvarnamossen

H Kvarnamossen

H ETABLERING AV \ Lunnaslätt Björsgård \ A A

T Kroksjön T

R Lilla Örasjön Mobergsberg R Lilla Örasjön VINDKRAFTVERK A A K

Nissans dalgång vid Fjällgime K Högadal S

S 23 Svartasjön

E 23 E 21 D 21

D Boarp

Nissagård Å Hunelyng Å Hunelyng Lilla Porssjön R R Emils hatt222 M Emils hatt M

O Friluftsliv

O Ringastugan - Hjorta-

- Hjorta- y bäcksdaleHnjältaberget O bäcksdalen g O HHäällallabbjäjär r r \ \ e

G Marbäckshult G n N E N I 1 24 Nissan I Ramkull 24 R e R l Åbo E

E Yngsåsen T b Yngsåsen Emils mössa T Ekelund Emils mössa Lyngaberget Skedala/Enslöv K Lyngaberget a K

Larsfrid E Arlösa Porssjöhultet E Arlösa w J J e Trollsjön B

Ljungsgård O Trollsjön O n Ekbergsmosse R Ekbergsmosse Halmstad kommun R

e Hjärtabjäret

P Hjärtabjäret P

R Grågård

\ Skedala skog

s Klippan i s a Ljungstorp i Betås g n g -

- Kungsklippan e 8 Betåsen Kungsklippan Högåsabackarna t 8 DDaavvididss l ylycckkaa 0 S 0 Stora Ättarp 2

Nygård \ UtsiTketecnkenförklaring j \ Gässlingskullen Utsikten Skärkered j Skärkered r Gässlingskullen © r

p p

- Visberget Hultet - Visberget 6 |

6 Norrlycke Jonstorp Norrlycke 1

1 Planerade vindkraftverk Tippakull 3 Torvsjön \ Tippakull Torvsjön Torvsjön \ B Björkhaga 4 Torvsjön 7 7 A 2

2 Högåsen

I Högåsen Marbäck Hemvärnsgården 1 Ön Marbäck Nybo 1 SStotorara Ön 1 1 W Kvarnen 6 Riksintressen friluftsliv 6 ddaalelenn Rosenlund 5 1 O Torsjön Rosenlund 1 Lilla Kajeberget \ Lilla Kajeberget Fåglasjön C \ Kråkehult Fåglasjön

Torsjön g Kajeberget , Skams fälad Göstorp g Kajeberget Göstorp a g Av högsta värde som rekreationsområde Prästgården a r r r BBeergrghheemm BBjöjörkrkvvikik

d Klackaberget e Lid lla Ättarp 6 Fåglasjö p b Slättåsen Fåglasjö p Slättåsen

p Sofiero

p Sofiero m gården 7 Värdefullt som rekreationsområde u y u RRoosseennbbeergrg 8 Bråtahult \ k Himmelkulla \ Helgeängen : Ryd

: Ryd S K

K s a Åled 1 000 0 1 000 Klacka2 s00j0önmeter e 1 000 0 1 000 2 000 meter r 9 Utskriftsformat: A3 Skala 1:25 000 Dokumentdatum: 2011-06-18 d Enslöv Utskriftsformat: A3 Skala 1:25 000 Dokumentdatum: 2011-06-18 n Söndre klack A

Ledet

| gården Släggarp Mölleberget

d gården Figur 28. Friluftslivsintressen i utredningsområdets närhet. x

m Kommun- Fridhem Hallavad .

8 Fridhemslund 1 Lågagård Bäckastugan 6 Skogsled Trättebacken 0

1 Högebacken 1

_ Djupavad a l a d Tolftedelen

e Kalvhagen k

S Nortorp _ Hökens kyrka v i Lilla Kvarnsjön l s t f 4.4 Friluftsliv Ottaberget u Mariehem l i Stora Kvarnsjön r F \ e Paddesjön d n Befintliga friluftsvärden anges i tabell 7 samt i figur 28. e 10 r r

a Hultet Herteredssjön

s Myskebacken g 11 n i n g Askehålorna g 14 12 ä l n Skogen Luntan a Riksintresse 1friluftsliv5 _

a 16 l Kaneberg Långsjön a Pionjärbron 13 d e 17 k

S Suckarnas göl Det finns18 två riksintressen för friluftsliv i utredningsområdets närhet. Båda utgörs av vattendrag med \ n k _ s d a omkringliggande naturområde. Nissan (A) som ligger väster om det norra inventeringsområdet och t Stora s Horsåsen Skogen m l Örasjön 20 a 19 Kvarnamossen H \ A T

R Lilla Örasjön A K

S 23 E 21 47 D

Å Hunelyng R Emils hatt22 M O - bäcksdalenHjorta- O Hällabjär \ G N

I 24 R

E Yngsåsen T Emils mössa Lyngaberget K

E Arlösa J Trollsjön O Ekbergsmosse R Hjärtabjäret P

\ Skedala skog s i g - Kungsklippan 8 Davids lycka 0

\ Utsikten j Gässlingskullen Skärkered r p

- Visberget

6 Norrlycke 1 Tippakull Torvsjön \ Torvsjön 7

2 Högåsen Marbäck 1 Stora Ön 1

6 dalen Rosenlund 1 Lilla Kajeberget \ Fåglasjön

g Kajeberget Göstorp a r Berghem Björkvik d Fåglasjö p Slättåsen

p Sofiero u Rosenberg \

: Ryd K 1 000 0 1 000 2 000 meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:25 000 Dokumentdatum: 2011-06-18 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

utgörs av lek- och uppväxtområde för bl.a. lax, havsöring och färna. Nissan utgör även vandringsstråk för lax, havsöring och ål. Strax söder om det södra inventeringsområdet ligger Simlångsdalen-Fylleåns dalgång (B) som utgörs av ett naturskönt, kuperat och sjörikt inlandsområde. Området är lättillgängligt med en etablerad friluftsverksamhet och övernattningsmöjligheter. Här finns bl.a. cykelleder, vandringsleder och kanotleder. Cykellederna längs Fylleån kallas Hylteslingan och Cykelspåret. Längs med Fylleån finns även en ridled.

Regionala och lokala friluftsintressen Skedala skog (C) berör det södra inventeringsområdet. Skedala skog är upptaget som ett område med högsta rekreationsvärde i kommunens naturvårdsprogram. Skedala skog är ett friluftsområde ca nio kilometer från Halmstad som utgörs av sjöar, bergknallar och skog med ett stort nät av stigar och skogsvägar. Torsjön (D), strax öster om Åled, är upptaget som värdefullt naturområde klass 3 i ”Halmstads gröna värden”. Naturvårdsprogrammet anger i sina riktlinjer att vid handläggning av exploateringsfrågor ska höga naturvärden och rekreationsvärden vägas in och jämställas med andra intressen16. För sjöar och vattendrag i området råder generellt strandskydd på 100 meter från medelvattenlinjen. Inom utredningsområdet ligger Örasjöarna och Klackasjön samt ett antal mindre vattendrag. Ett av syftena med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv, se även rubrik ”Strandskydd” i avsnitt 4.2.

4.5 Landskapet Vindkraftanläggningar i skogslandskap har kommit att bli allt vanligare i samband med den tekniska utvecklingen och möjligheten att bygga vindkraftverk på tillräckligt hög höjd ovan trätopparna. Hur landskapet uppfattas är subjektiv och beror på hur det brukas av den enskilda individen. Ett landskap kan således ha fler olika betydelser för olika människor. Den 1 maj 2011 trädde den europeiska landskapskonventionen, ELC, i kraft. ELC är utarbetad av Europarådet och syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av det europeiska landskapet. Begreppet landskap kan dels syfta till det naturgivna landskapet och dels till det kulturgivna landskapet. Enligt ELC definieras landskapet som ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer17. Landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar och kan här ses som en resurs för produktion. ELC beaktar landskapet som en arena för kulturella, ekologiska, miljömässiga och sociala intressen som utgör en resurs för ekonomisk verksamhet och innefattar alla typer av landskap som människor möter i sin vardag och på sin fritid. ELC menar att vi ofta måste förhandla om hur landskapts resurser ska nyttjas och utvecklas på ett hållbart sätt. Inom ramen för MKB tas hänsyn tas till landskapets helhet och sammanhang, d.v.s. landskapets karaktär. Landskapets karaktär kan analyseras med hjälp av en landskapsanalys, som kan genomföras i olika skalor beroende på vilken fråga som står i fokus. I föreliggande MKB avser analysen en övergripande nivå för att förtydliga sammanhang och lyfta fram värden.

16 Halmstads kommun, 2008 17 ELC, artikel 1

48 71 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning Landskapskaraktärernas tålighet för vindkraft

LANDSKAPSBESKRIVNING HALLAND 43 I tålighetsbedömningen har landskapskaraktärerna och delområdena delats in i tre kategorier: I tålighetsbedömningen har landskapskaraktärerna och landskapet Att vindkraftsetableringar. klara av kan i stor utsträckning En Landskapkaraktär som är tåligvindkraftsetableringar för ha vindkraftverk det är lämpligt att att det klarar all sorts etablering och betyder däremot inte att är tåligtvindkraftsetableringar för att de inte tillsammans får en så stor inverkan placering så att planera parkernas i tåliga landskap är det viktigt att Även överallt. förstörs. landskapets värden mer känsliga och av landskap med en variation komplext är ett En Landskapkaraktärvindkraftsetableringar som är känslig för etableringar måste göras med stor eftertanke. tåliga gör att områden vilket rymmer att vindkraftsetableringar så höga eller känsliga värden känsliga för En Landskapskaraktär som är mycket och i landskapet skulle gå förlorade kvaliteter Väsentliga bör undvikas inom dessa områden. i stort sett vindkraftsetableringar dess karaktärnegativt. förändras Figur 30. Tålighet för vindkraft. Utdrag ur underlag vid bedömning av Figur 30. Tålighet med markerat Skedala-Enslöv landskapets tålighet för vindkraftsetableringar. (Källa: Länsstyrelsen i Hallands län 2011-01-14) cirkel. svart Landskapskaraktärer

LANDSKAPSBESKRIVNING HALLAND Figur 29. Landskapskaraktärer. Utdrag ur underlag vid bedömning av med markerat Skedala-Enslöv landskapets tålighet för vindkraftsetableringar. (Källa: Länsstyrelsen i Hallands län 2011-01-14) cirkel. svart

49 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Regional landskapsanalys Hallands län har flera befintliga vindkraftanläggningar och tillståndshantering för ytterligare anläggningar pågår. Länsstyrelsen har därför tagit fram en landskapsbeskrivning som ska utgöra ett underlag vid bedömning av landskapets tålighet för vindkraftsetableringar18. Underlaget innehåller dels en beskrivning av landskapet och dess karaktärer dels en översiktlig bedömning av landskapets tålighet för vindkraft. I beskrivningen har det Halländska landskapet delats in i sex karaktärsområden, se figur 29 Skedala- Enslöv ligger inom skogsbygden, på gränsen till mellanbygden. Enligt beskrivningen karaktäriseras den halländska skogsbygden av skogsområden med ett stort inslag av småskaliga odlingsbygder, insprängda i produktionsskogen och brukssamhällen i de större ådalarna. Utblickarna i skogslandskapet är begränsade, även om kalhyggena kan skapa tillfälliga luckor. Utblickarna från de högst belägna odlingslandskapen kan dock bli milsvidda, men upplevelsen är sällan den av ett orört landskap då det ofta syns t.ex. master eller kraftledningar. Upplevelser av orördhet är istället kopplade till landskapets sjöar och myrar i de flackare delarna av skogen, där siktlängderna kan bli relativt långa, men där utblickarna dock är begränsade till det egna landskapsrummet. Även den närliggande slättbygden erbjuds utblickar över skogslandskapet. Skogslandskapet är ofta ett viktigt vardagsrekreationslandskap, för t.ex. bär- och svampplockning. Naturvärdena är knutna till enstaka ädellövskogsområden, sjöar, vattendrag, våtmarker och jordbruksområden. Denna beskrivning stämmer väl överens med det aktuella utredningsområdet. Mellanbygden är ett komplext landskap med uppodlade dalar och skogsklädda höjder. Upplevelsen med skala, rumslighet, siktlängder och orienterbarhet varierar mycket beroende på var man befinner sig i landskapet. Riktningen i landskapet följder ofta dalgångarnas nordost-sydvästliga riktning. Även denna beskrivning stämmer väl överens med den närliggande Nissans dalgång. Länsstyrelsens underlag har delat in landskapet i tre nivåer utifrån tåligheten för vindkraft, se figur 30. Några landskap tåliga för vindkraftetableringar finns inte i Halland enligt rapporten. Aktuell etablering ligger inom skogsbygden, som enligt rapporten generellt är känslig för vindkraftetableringar. Den angränsande mellanbygden med Nissans dalgång ligger inom zonen som generllt är mycket känslig för vindkraftetableringar. Av rapporten framgår vidare att det i skogsbygden finns möjlighet att genom god planering tillse att etableringar sker på de absolut lämpligaste platserna och på ett sätt som inte hindrar framtida etableringar i för stor utsträckning. Skogsbruk är ofta en verksamhet som är tålig för vindkraftanläggningar då dessa har möjlighet att samverka. Det anges också att det Halländska skogslandskapet är känsligt för vindkraft med hänsyn till de många småskaliga odlingsmiljöerna, men att skogsbygdens produktionskaraktär gör att vindkraftverk ofta kan samspela med landskapets karaktär ur denna aspekt. För att en vindkraftanläggning ska kunna samverka med karaktären är det viktigt att vindkraftverken är samlade till ett begränsat område och inte tillåts dominera landskapet. Vid etablering av vindkraft i de västligaste skogsbygderna är det viktigt att hänsyn tas till upplevelser från slätterna där siktlängderna över skogsbygden kan vara långa.

Kommunal landskapsanalys Som underlag till gällande översiktsplan, ÖP 2000, har rapporten ”Landskapsbildsvärden i Halmstads kommun” tagits fram. Här beskrivs landskapets värde och har delats in i fem olika landskapstyper med olika karaktärsdrag; skogen, åarnas dalgångar, kustslätten, kustområdet och havet. Inom Skedala- Enslöv finns områden, vyer och vägavsnitt med höga landskapsbildsvärden (III-klass). Strax väster

18 Ekologigruppen (2011)

50 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

om utredningsområdet, vid Nissans dalgång, återfinns områden, vyer och vägavsnitt med mycket höga landskapsbildsvärden (I-klass) och höga landskapsbildsvärden (II-klass) och landskapsbildskydd förekommer, se figur 31. Även söder om Skedala-Enslöv finns områden med landskapsbildsvärden kring Skedala och väg 25, se bild 32.

Figur 31. Områden med landskapsbildsvärden enligt Halmstad kommun. Röd cirkel markerar Skedala-Enslöv. (källa: Vindkraft-Tematiskt tillägg till ÖP 2000, Antagandehandling 2009).

Landskapet inom Skedala-Enslöv Beskrivningen av Skedala-Enslöv stämmer relativt väl med de generella landskapskaraktärer som framgår av länsstyrelsens landskapsbeskrivning. Således ligger Skedala-Enslöv inom ett kuperat skogslandskap som till stor del består av produktionsskog av gran. Inslag av bokskog finns främst genom ett större område vid Örasjöarna samt i övrigt ett antal mindre områden med lövskog. Skedala-Enslöv är högt beläget och ligger på 80-150 meter över havet medan t.ex. Fylleåns dalgång, söder om utredningsområdet. Skogslandskapet inom utredningsområdet är relativt homogent och storskaligt och här finns inslag av flera större kalhyggen, se figur 31. Områden som bryter av det storskaliga skogslandskapet inom utredningsområdet är Örasjöarna och Klackasjön samt ett par våtmarker och några mindre vattendrag. Väster och söder om Skedala-Enslöv ligger de större dalgångarna Nissans dalgång och Fylleåns dalgång. I anslutning till dessa finns större uppodlade områden samt även småskaligare partier med en blandning

51 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Figur 32. Väg 25 med utredningsområdet till vänster i bilden. Foto: COWI AB

Figur 33. Exempel på kalhygge inom utredningsområdet. Foto: Leif Björkman, Ecokonsult av odlingsmark, skogsdungar och bebyggelse. Inom dalgångarna går också lite mer storskaliga element som vägar och kraftledningar samt genom Nissans dalgång en järnväg. Båda dalgångarna har en tydlig avgränsning mot höjderna i utredningsområdet, medan de i övrigt öppnar sig mer mot slätten i väster och söder, se figur 34. Ett antal mindre odlingsområden finns också i utkanten av utrredningsområdet, i det som kallas skogsbygden. Det är miljöerna kring Hertered, Tolftedelen och Marbäckshult. Som framgår av avsnitt 4.3 “Kulturmiljö” finns det kulturhistoriska lämningar i området. Tidigare markanvändning visar att området även i äldre tid varit ett s.k. utmarksområde där det funnits ett antal arrendegårdar, torp och backstugor. Av avsnitt 5.3 “Kulturmiljö” framgår att lämningarna inom området har ett ganska högt till högt pedagogiskt värde då de är lättillgängliga och lämningarna i den norra delen är skyltade. Det vetenskapliga värdet på lämningarna i det norra området bedöms som

52 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

1 JJoohhaannssfoforrss Karlstorp 155 Karlstorp ETABLERING AV 00 SStetennininggssbboo ETABLERING AV

BBåårraarrpp NNisisssaasstrtröömm 5 Alstorp 5 VVIINNDDKKRRAAFFTTVVEERRKK

Alstorp 7

7 1 55 77 1

y 5 y 22 5 g

g 1 r 1 r e e Höjdkarta n Höjdkarta n E E

SSlälättåtåkkrraa RRyy 117722 e e l l

b 91 Sennan b 91 Sennan a a 198

w 198

w 0 Skavböke 0 Skavböke e e Brandshult n 0 Brandshult n 0 Skedala/Enslöv

e Högalt Skedala/Enslöv e Högalt 1 1 R R

FFrröölllilninggee a a Sjöbo n Sjöbo n 00 HHaallmmssttaadd kkoommmmuunn e e t t 55 S S

OOsskkaarrsstrtröömm 00

gården 5

1 | 1 |

Teckenförklaring

B bygget B 117 bygget

A 117 A

I I PPlalanneerraaddee v vininddkkrraaffttvveerrkk W W O O C C

210 m.ö.h. , 210 m.ö.h. , g g

r E6

r E6 e e FFrrööbböökkee b b KKvvibibilillele 11225

m 5 m E20 y E20 y 0 m.ö.h. k 0 m.ö.h. k

S 5 S 5 77 s 1 s DDrraaggaabbooll 1 a a AAmmbböökkee

e Ryaberg

e Ryaberg r Bårared r Bårared d d MMaarrieielulunndd n n

A Lyngen A Lyngen Sennan

Sennan

| |

46 46 TTaavvlala d d x x 119933 m m . Sten . NNisisssaann Sten 8 151 8 151

1 Håralt 1 FFaasstatarrpp Timrilt Håralt

6 Timrilt 6 0 0 1 1 1 1 _ _ NNaannnnaarrpp hhuultlt Råmebo

a 141 Råmebo l a 141 l 0 Ättarp SSuutatarreebboo a 0 Ättarp a 00 d d 11 e e MMaahhuultlt k k S S _ _ Åled 5 T stad Åled 5 T stad 22 0 0 11 9 9 HHoolmlm _ _ a a t t r r a a Bös- k Enslöv Bös- k Enslöv Björnö

d Björnö j d j ö ö SSkkjujutftäfältlt 00 hhuultlt H 5 H 5 26

\ 26 \ e e d d 7722 114488 n Hertered n Hertered e e r r r r Älvasjö 100

a Älvasjö 100 a BBrrööddaa s s 197

g 197 g n n i i n n ÅÅggaarrpp VVaappnnöö g Simlångsdalen g Simlångsdalen g g

ä 127 ä l 127 l FFootststatadd EEssmmaarreedd n n a a

_ 25 _ 25

a 45 a l 45 l

a Skärkered a Skärkered d d e e k k HHaalmlmsstataddss S Sperlingsholm S VVaappnnöö Sperlingsholm AAtttatavvaarraa \ \ flfylyggpplalatsts n n k k _ _ s s Marbäck

d Marbäck d TTooftfata a a

t Skedala t Skedala s s BBjäjälllblboo m m l l a a H 1 H Johansfors Karlstorp RRoosshhuultlt \ 5 \ TToolalarrpp FFyyllleleåånn GGåårrddsshhuultlt A A ETABLERING AV T 0 T Steningsbo R R A Bårarp A Nissaström K

K 5

S 18 S 18 Vallås VINDKRAFGTeVtamEosRseKn E Vallås Getamossen

E Alstorp 7 D

D 1 Å Å ÅÅrrnnaarrpp R 5 R 7 ÖÖppppininggee

M Rotorp M y 2 Rotorp 5 SSnnöösstotorrpp O g

1 O - r - e O O 143 Höjdkarta n 143 \

\ Torared 186 E SSöönnddrruumm Röinge Torared 186 44 Röinge SlätG tåkra Ry 44 172 G e l Hult 109 N Hult 109 N I I b 91 Sennan R R a E E

T 198 T w 0 Skavböke K K e E E Brandshult

n 0 J J Skedala/Enslöv e Halmstad Assarp Högalt 1 O Halmstad Assarp O Ulvered R Ulvered R

Fröllinge R P a P

\ Sjöbo n \

0 s Halmstad kommun s i e i t

5 g g - S Bökhult

- 43

43 Bökhult 8 0 8 Oskarström

gården 5 \ \

j j r

r 1 | LLåånnggeebbyy

p p

Östra - Östra - Teckenförklaring

6 Kistinge 6 B Kistinge bygget 1

117 1 A \

\ I sstrtraannddeenn Plingshult 7 PlaneradPeli nvginshduklrtaftverk 7 2 2 W 1 1 O 1 1 6 6 C Tönnersjö

Tönnersjö 1

1 210 m.ö.h. , FFååggeelslskkyyddddssoommrr.. \

\ 1 g 15500 r E6 g g

e Stjärnarp Tostarp a Stjärnarp Tostarp a

r Fröböke r b 1 Brunskog d 2 Brunskog Kvibille d 5

m 1

p 1 E20 p 0 y 0

p 0

p 0 m.ö.h. k 0 AAlllalarreedd u S

u 5 7 \ \ s

: 1 : Dragabol TTrröönnnnininggee Eke-

K Eke- a

K Amböke

e Ryaberg r Bårared d Marielund 00 99 0 00000 1188 0 00000 mmeetteerr n UUttsskkrrififttssffoorrmmaatt:: AA33 SSkkaalala 1 1::9900 000000 DDookkuummeennttddaattuumm:: 22001111--0066--1188

A Lyngen

Sennan

46 Tavla d x Figur 34. Topografisk karta över utredningsområdet med riktningarna193 för Nissans och Fylleåns dalgångar marekrade m . Nissan Sten

8 151 1 Fastarp Timrilt Håralt 6 0

1 med svarta pilar. 1 _ Nannarp hult Råmebo a 141 l 0 Ättarp Sutarebo a 0 d 1 e Mahult k S

_ Åled 5 T stad 2 0 ganska lågt till lågt då det är lämningstyper som som1 är tämligen frekventa i regionen. I den södra delen

9 Holm _ a t r a Bös- k har däremot lämningarnaEnslöv ett högt vetenskapligt värde då de bildar en sammanhållenBjörnö kulturmiljö kring d j

ö Skjutfält 0 hult H 5 26 \ e bebyggelselämningen Skogen. d 72 148 n Hertered e r r Älvasjö 100 a Bröda s 197 g n i n Ågarp Vapnö g För kulturmiljöerna i utredningsområdet är det främstSim låupplevelsenngsdalen på plats som kan påverkas av en g

ä 127 l Fotstad Esmared n a

_ vindkraftanläggning och inte den visuella upplevelsen på längre håll från 2området.5

a 45 l

a Skärkered d e k Halmstads S Vapnö Sperlingsholm Attavara \ flygplats n k _ s Marbäck d Tofta a Hinderbelysning t Skedala s Bjällbo m l a

H Roshult \ Vindkraftverken kommer att Tmarkerasolarp F ymedlleån hinderbelysningGår dsutifrånhult Transportstyrelsens krav (TSFS A T R A K

S 18 2010:155)Vallås utformning av denna varierar med den totala höjden på verken.Get aVndkraftverkmossen med en E D

Å Årnarp

R Öppinge

M Rotorp totalhöjdSnöst oomrp upp till 150 meter ska vara utrustade med blinkande medelintensivt ljus under skymning, O -

O 143

\ 186 Söndrum 44 Röinge Torared G gryning och mörker. De Hplaneradeult 109 vindkraftverken har en maximal totalhöjd om 185 meter, vilket N I R E T K E

J innebär att vindkraftverk enligt föreskrift ska utrustas med blinkande högintensivt ljus. I dager ska Halmstad Assarp O Ulvered R P \ s i det högintensiva ljuset ha en styrka om 100 000 candela (cd), i skymning och gryning 20 000 cd och i g

- 43 Bökhult 8 Fyllinge 0 \ j r Långeby p Östra

- mörker en styrka om 2 000 cd, se figur 35. Ljusintensiteten får regleras +/- 25 procent och om samlad

6 Kistinge 1

\ stranden Plingshult 7 2 1 1

6 Tönnersjö 1 Fågelskyddsomr.

\ 150 g Stjärnarp Tostarp 53 a r Brunskog d 1 p 0 p 0 Allared u \ : Trönninge Eke- K 0 9 000 18 000 meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:90 000 Dokumentdatum: 2011-06-18 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

bebyggelse finns i närheten ska ljuset avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan närmare än fem kilometer. Se vidare bilaga 7. Även utvecklingen av hinderbelysningstekniker fortskrider och nyligen godkände Transportsstyrelsen19 en ny teknik som innebär att hinderljusen släcks ned när det inte finns några flygfarkoster i närheten och tänds med hjälp av radarsignal när ett flygplan eller en helikopter närmar sig. Metoden innebär således att hänsyn tas till boende i närheten som kan störas av ljusen samtidigt som avkall inte görs på flygsäkerheten.

Figur 35. Principskiss över hur ljuspunkten upplevs mot sin bakgrund. På dagen är ljuspunkten stor, men bakgrunden är ljus. I skymning kan ljuspunkten variera från stor till liten och i mörker är ljuspunkten liten, men kontrasten mot bakgrunden större. (Källa: Stena Renewable 2011-02-14)

4.6 Ljud Moderna vindkraftverk i drift avger huvudsakligen aerodynamiskt ljud alstrat av rotorbladens passage genom luften, se figur 36. Detta aerodynamiska ljud har stora likheter med naturligt vindbrus från träd och buskar vilket ofta leder till maskering av vindkraftljudet vid höga vindhastigheter. Moderna vindkraftverk är även omsorgsfullt ljuddämpade och avger inget nämnvärt maskinbuller. Några särskilda riktvärden för ljud från vindkraftverk finns inte. De riktvärden som brukar användas är det av Naturvårdsverket rekommenderade riktvärdet för externt industribuller nattetid20. Riktvärdet utomhus nattetid vid bostäder är enligt rekommendationerna 40 dB(A) i ekvivalent ljudnivå och 55 dB(A) för momentana ljud. Utanför arbetslokaler för ej bullrande verksamhet gäller 50 dB(A). Om ljudet ofta förekommer med impulser och/eller hörbara tonkomponenter skärps riktvärdena med 5 dB(A)-enheter. Ljudbidraget från ett modernt vindkraftverk av de typer som kan komma i fråga för den här etableringen innehåller varken impulsljud Figur 36. Ljudalstring från ett eller hörbara tonkomponenter. Karakteristiskt för vindkraftverk till vindkraftverk, visualiserad genom skillnad från en förbipasserande bil är att ljudet pågår kontinuerligt mätning med akustisk kamera. 19 Beslut 10 mars 2011 (Källa: Lindkvist, 2010) 20 Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5 rev. 1983

54 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

– vilket förmodligen är ett av skälen att man har valt en hög säkerhetsmarginal genom att rekommendera riktvärdet 40 dB(A); en nivå som alltså för annat externt industribuller endast rekommenderas nattetid. Som jämförelse kan man lyssna på ett modernt kylskåp som ofta avger ett ljud på ca 40 dB(A). Andra exempel på ljudnivåer framgår av figur 37. Förändringar genom en nyinförd verksamhets ljudavgivning måste ställas mot situationen före. Störningsnivån brukar ofta relateras till ljudnivåvärden Figur 37. Exempel på olika ljudnivåer från vardagslivet i dB(A) – vilket emellertid endast är en av flera parametrar som avgör om en människa faktiskt störs. Andra faktorer är ljudets karaktär, dess förhållande till den befintliga ljudmiljön i övrigt, tidpunkten och den enskilda personens inställning till ljudkällan. När det gäller den sista faktorn finns det bl.a. ett par svenska SIFO-undersökningar som visar på en i hög grad generellt positiv inställning till elproduktion med vindkraft. Vid Skedala-Enslöv förekommer ljud från skogsbruksåtgärder, transporter på befintliga skogsbilvägar, aktivitet på motorbanan längsmed väg 638 och från jakt. I utredningsområdets närhet finns en del vägar som alstrar trafikbuller, bl.a. riksväg 25 och riksväg 26 samt länsväg 638 som korsar området. Etableringsplatsen har ett vindutsatt läge vilket tillför naturligt vindbrus från vindens tag i vegetation och byggnader och som periodvis kan leda till maskering av vindkraftljudet. Under byggnation, när vägar förstärks och etableras, kommer en rad stenmaterial att användas och transporteras till området. Sprängning kommer att utföras i begränsad omfattning i samband med vägkonstruktion eller etablering av fundament. Sådana arbeten ger naturligtvis upphov till en ljudsituation som överstiger 40 dB(A) vid närmaste bostadshus. Byggnationen av själva vindkraftverken ger inte upphov till något störande ljud i nämnvärd omfattning. Naturvårdsverket har utfärdat allmänna råd om buller från byggplatser21. De allmänna råden är tillämpliga under byggnationsfasen av verksamheten och Stena avser att innehålla de riktvärden och arbetstider som anges i de allmänna råden. Lågfrekvent ljud och infraljud från stora vindkraftverk uppmärksammas ibland i samband med planering av vindkraftanläggningar. Det lågfrekventa ljudet från vindkraftverk kan vara hörbara, men uppnår mycket sällan störande ljudtrycksnivåer eftersom det ofta maskeras av omgivande ljud. Socialstyrelsen har arbetat fram riktlinjer som avser buller för inomhusmiljö med specifika anvisningar för maximal ekvivalent ljudtrycksnivå för lågfrekvent buller. Studier visar att ljudisoleringen hos vanliga familjebostadshus anses vara fullt tillräckligt för att Socialstyrelsens riktlinjer inte ska överskridas då ljudnivån från vindkraftverk utomhus uppgår till 40 dB(A). Detta gäller vindkraftanläggningar med upp till 50 verk.22 Infraljud ligger vid en frekvens på 20 Hz eller lägre, vilket normalt befinner sig under människans hörtröskel. Mätningar av infraljud har visat på så låga nivåer att de är helt utan betydelse ur störningspunkt för människor23. För vidare information, se bilaga 7.

21 NFS 2004:15 22 Lindkvist, 2010 23 Naturvårdsverket, 2010

55 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

4.7 Skuggor Vindkraftverkets rotor kan orsaka skuggor. Det kan uppfattas som slagskuggor på marken eller en fladdrande effekt inomhus när skuggan träffar ett fönster. Skuggor uppträder på relativt stora avstånd och under korta stunder (ett par minuter) vid tidpunkter då solen står lågt. För skuggor från vindkraftverk finns det inga fastställda riktvärden, men Boverket rekommenderar att man, liksom i Tyskland, utgår från att lämpligen inte överstiga ett teoretiskt värde om 30 timmar om året. Här avses den ”astronomiskt maximalt möjliga skuggeffekten” där en ”värsta fallet”- situation förutsätts med skinande sol från morgon till kväll och där rotorn ständigt står maximalt exponerad vinkelrätt mot samtliga skuggmottagare under drift. Det förutsätts också att det inte finns några skymmande objekt som vegetation eller hus i vägen. Ingen hänsyn tas heller till tidpunkten för skuggornas uppträdande. Även för den faktiska skuggeffekten hänvisar Boverket till tyska normer. Den faktiska skuggeffekten innebär att man tar hänsyn till driftstatistik samt solstatistik. Här anges åtta timmar om året som ett maximalt värde för de konsekvenser av rörliga skuggor som inte bör överskridas vid en bostad. Uppkomsten av skuggeffekter vid intilliggande bostäder begränsas av terrängens utseende, i detta fall, då området mestadels består av skog, finns möjligheten att skuggeffekter uteblir eller minskar på grund av att skogen skymmer. Eventuellt överskridande av rekommenderat riktvärde kan avhjälpas med skuggreglerande teknik, t.ex. solsensorer som monteras på vindkraftverken som stänger av verket när solen skiner och risk för skugga föreligger.

4.8 Verksamheter Utöver det industriella skogsbruk som bedrivs i området bedrivs också jakt. Centralt inom utredningsområdet, strax söder om länsväg 638 finns en motorbana där det pågår verksamhet. I utredningsområdets närhet bedrivs aktiviteter för rekreation och friluftsliv, med såväl vandringsleder, cykelleder, kanotleder som övernattningsmöjligheter. De många små sjöar och vattendrag som finns omkring utredningsområdet erbjuder också fiskemöjligheter. För att i ett tidigt skede fånga upp eventuella konflikter med övriga verksamheter har förfrågningar skickats till Försvarsmakten, Luftfartsverket, flygplatser inom sex mils radie (Halmstads flygplats och Ängelholms flygplats), Trafikverket, Teracom, Telia Sonera, Tele2, Telenor samt 3Gis. Ytterligare remissförfrågningar har skickats till Riksantikvarieämbetet, E.on och Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU).

4.9 Naturresurser Skogsbruk är den verksamhet som dominerar i närområdet. I Sennan samhälle finns en kommunal grundvattentäkt. Vattentäkten har ett vattenskyddsområde fastställt år 1983 av Länsstyrelsen i Halland. Vattenskyddsområdet tordes anses ha en föråldrad status, vilket innebär att en revidering av vattenskyddsområdet troligen kommer att göras inom ett par år. Det huvudsakliga grundvattenflödet till vattentäkten sker från nordost. Enligt SGU:s grundvattenkarta är det i berggrunden tämligen goda uttagsmöjligheter, mediankapacitet 600-2000 liter/timme. De delar av de stora isälvsavlagringarna som ligger närmast utredningsområdet

56 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

så finns det i Nissans dalgång måttliga till stora grundvattentillgångar och kring Skedala-Enslöv måttliga grundvattentillgångar. Vindresurserna i området bedöms vara goda. Enligt vindkarteringen som gjorts av Uppsala Universitet (den s.k. MIUU-modellen) blåser det mellan 7,0 och 7,5 m/s i utredningsområdet på 71,5 meters höjd. Detta kan jämföras med huvudkriteriet för riksintresse för vindbruk som är 6,5 m/s.

4.10 Bebyggelse och infrastruktur I Halmstad kommun bor ca 92 000 personer (SCB 2010) och i utredningsområdets omgivningar återfinns flertalet mindre samhällen. Åled samhälle med ca 1 500 invånare utgör närmaste tätare bebyggelse, ca två kilometer från utredningsområdet. Skedala samhälle med ca 350 invånare, ligger drygt två kilometer söder om utredningsområdet och Sennan samhälle, med drygt 400 invånare, ligger ca två kilometer nordväst om utredningsområdet. I Simlångsdalen, ca fem kilometer sydost om utredningsområdet, bor ca 600 invånare. Halmstad centrum ligger på ca fem kilometers avstånd från utredningsområdet. Kring den planerade vindkraftanläggningen finns även spridd bebyggelse. På ett avstånd av ca en kilometer från utredningområdet finns sammanlagt ca 60 bostadshus. Inget bostadshus ligger närmare än 600 meter från något föreslaget vindkraftverk. Inom och omkring Skedala-Enslöv finns ett befintligt vägnät av större vägar som skogsbilvägar av skiftande kvalitet. Söder om utredningsområdet går riksväg 25 från Halmstad och österut mot Ljungby. Väster om utredningsområdet går riksväg 26 mellan Halmstad och Oskarström. Genom utrednignsområdet löper länsväg 638. Den planerade vindkraftparken är tänkt att anslutas till elnätet via befintlig 130 kV-ledning löper genom utredningsområdet.

57 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

5. Miljökonsekvenser I detta avsnitt beskrivs förväntade konsekvenser av den planerade vindkraftanläggningen. I avsnitt 5.16 ”Kontroll och uppföljning” ges förslag på vad ett kontrollprogram kan innehålla.

5.1 Planförhållanden Skedala-Enslöv är i kommunens vindbruksplan utpekat som utredningsområde, vilket innebär att fördjupade studier av området krävs för att kunna ta ställning till en vindkraftetablering. Den planerade vindkraftanläggningen överrensstämmer i huvudsak med vad vindbruksplanen anger. Fördjupade utredningar har gjorts i området avseende natur- och kulturvärden och föreslagen parklayout har tagit hänsyn till inventeringsresultaten. För att utnyttja utredningsområdet optimalt har inte Vindbruksplanens principer att placera vindkraftverken i geometriska former kunnat tillämpas. Enligt utredningshandlingen från 2009 gör Halmstad kommun bedömningen att området vid Skedala- Enslöv har goda vindförhållanden, få motstående intressen samt att en vindkraftanläggning kommer att medföra begränsade störningar. I planen framgår att kommunen finner det lämpligt att etablera vindkraft på båda sidor av länsväg 638, som korsar utredningsområdet Skedala-Enslöv. Utredd layout omfattar det område som tidigare föreslagits för vindkraft av Halmstad kommun. Genom att området korsas av väg 638 överskrids dock det av Vindbruksplanen rekommenderade minsta avstånd mellan vindkraftverk i en sammanhållen park. Från flertalet av de viktiga betraktelsepunkter som identifierats bedöms dock etableringen upplevas som en park. Planerade vindkraftverk är belägna som närmast ca 600 meter från bostadshus, vilket ligger inom kommunens rekommenderade skyddsavstånd till bostäder och ca 700 meter från allmän väg. Planerad vindkraftanläggning klarar riktvärden för ljud. Om rekommenderade värden för skugga överskrids kommer skyddsåtgärder att vidtas, se vidare avsnitt 5.7. Planerad vindkraftanläggning ligger i linje med kommunens handlingsplan för hållbar energi24. Föreslagen parklayout har även tagit hänsyn till skyddsvärda områden enligt kommunens naturvårdsplan. Det finns inga detaljplaner inom utredningsområdet som strider mot den planerade verksamheten.

5.2 Naturmiljö

Riksintresse naturvård, Natura 2000 och naturreservat Riksintresset Simlångsdalen-Tönnersjöhede ligger strax sydost om utredningsområdet. Planerad vindkraftanläggning ligger dock på ett sådant stort avstånd att riksintressets värden inte riskerar att påverkas. Då utredningsområdena avvattnas mot Nissan kommer inte planerad vindkraftanläggning att påverka Fylleån och de värden som är knutna till Natura 2000-området, se vidare rubrik ”Geologiska förhållanden och hydrologi” nedan. Planerad vindkraftanläggning kommer inte heller att ge någon fysisk påverkan på Ullasjöbäcken, öster om det norra inventeringsområdet.

Regionala och lokala naturvårdsintressen Inom utredningsområdet förekommer en stor andel sumpskogar. Norra inventeringsområdet berörs i öster också av ett våtmarksobjekt upptaget i länets våtmarksinventering. Ingen föreslagen verksplacering är belägen i sumpskog eller våtmark. Vägdragningar följer till stor del befintliga vägar, skogsbilvägar eller stigar och undviker därmed hydrologiskt känsliga områden. Till verk 10

24 Halmstad kommun (2010)

58 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

krävs dock en kortare passage över en sumpskog och kortaste vägdragning fram till verk 9 passerar våtmarksobjekt. Dock har en alternativ vägdragning fram till verk 9 föreslagits, se vidare tabell 8 och figur 45 och 46. Örasjöarna, se figur 39, ligger centralt beläget i det södra inventeringsområdet. Ett större område kring Örasjöarna har stora naturvärden knutna till lövskogen, den stora mängd död ved som förekommer och den artrika faunan som denna miljö lockar. Ingen verksplacering eller vägdragning förekommer inom detta naturvärde. Södra inventeringsområdet tangerar Skedala skog, av kommunen utpekat naturvårdsintresse. Områdets värde är framför allt knutet till den biologiska mångfalden. Planerad vindkraftanläggning medför ingen direkt påverkan på områdets värden. Området kan dock under byggnation temporärt störas av en ökad aktivitet i området. Ingen verksplacering förekommer inom strandskyddat område. Föreslagen vägdragning följer befintlig vägsträcka och berör därför strandskyddat område i mindre utsträckning. Erforderlig dispens söks i ett senare skede av projekteringen, se vidare tabell 8 och figur 45 och 46.

Figur 38. Utredningsområdet dräneras av flera mindre Figur 39. Stora Örasjön är en större göl, centralt belägen vattendrag. Här syns ett parti av Boarpsbäcken som rinner i det södra inventeringsområde. Den omges till stor del genom det norra inventeringsområde. Foto: Leif Björkman, av sumskogsbevuxna kärr. Foto: Leif Björkman, Ecokonsult Ecokonsult

Geologiska förhållanden och hydrologi

Motstående intressen Det finns inga jord- eller grustäkter markerade på SGU:s jordartskarta. Enligt SGU finns heller inga malm- eller bergartsresurser eller intressen för ballast inom området. I obebyggd skogsmark förväntas inte enskilda vattentäkter utgöra något motstående intresse. Den kommunala vattentäkten i Sennan bedöms inte påverkas negativt av projektet, då utredningsområdet inte utgör en del av huvudmagasinet, isälvsavlagringen och bedöms inte ligga inom tillrinningsområde till vattentäkten. Tillrinningen till vattentäkten sker framför allt från nordost, i huvudsak i isälvsavlagringen längdriktning. De högre liggande moränlagren uppströms vattentäkten, på respektive sida av dalgången, kan också utgöra tillrinningsområde till isälvsavlagringen och därmed vattentäkten.

Byggskede När ett vindkraftverk ska resas krävs att ett betongfundament gjuts i marken, vilket föranleds av schaktning i marken. Problem som kan uppstå i detta skede är att lerlager punkteras eller högt grundvatten som försvårar själva byggnationen. Några sådana problem är inte att förvänta i utredningsområdet, som domineras av sandiga moränjordar. Grundvattennivåns läge bör bestämmas

59 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

på respektive plats innan byggnation för att kunna bedöma huruvida länshållning av grundvatten är nödvändigt. En påverkan i marken förväntas då cement används i form av lokalt förhöjt pH-värde. Påverkan kan antas vara försumbar i sin helhet. Planerade vindkraftverk är inte placerade inom några torvmarksområde. Dessa områden är särskilt känsliga för störningar i hydrologin där en sänkt vattennivå till exempel kan öka omsättning/ mineralisering av organiska jordar. Genom att undvika att förlägga vindkraftverk nära bäckar minskar risken för tillfällig störning av vattenkvaliteten, som grumling p.g.a. sprängningsarbeten eller länshållning av grundvatten vid schaktning. Om bortledning av grundvatten är nödvändig så finns det risk för temporär grumling, om vattnet leds orenat direkt till vattendrag. Befintliga vägar, skogsbilvägar och stigar används och förbättras för att möta nya krav på standard. Anläggning av nya tillfartsvägar, ofta fem meter breda, kan skära av avrinningen av ytvatten och grundvatten, se figur 40 och 41. Konsekvenser kan bli dämningseffekter med höjd vattennivå uppströms avskärningen och sänkt vattennivå nedströms. I första hand bör inte vägar dras över vattendrag men effekterna kan kompenseras med anläggande av trummor där så behövs. För föreslagen parklayout undviker vägdragningarna i största mån de våtmarker som finns i området. I de fall där det är nödvändigt att korsa en våtmark konstrueras vägen så att det naturliga flödet i marken inte förhindras. Kabeldragning förläggs med fördel grunt i skyddsrör i vägslänterna, så att kabeldiken inte ändrar vattenföring inom området.

Figur 40. Byggnation av väg. Foto: Stena Renewable Figur 41. Transporter med material sker med dumper och lastbilar. Foto: Stena Renewable

En yta precis vid vindkraftverken tas i anspråk för att tillfälligt kunna lägga upp material till vindkraftverket, så kallad montageplats. Prioriteras moränområdena bör inga negativa konsekvenser för grundvattnet uppstå. Återställning av markytan bör i möjligaste mån ske för att minska ingreppets synlighet. I förhållande till nuläget innebär byggnationen en förhöjd risk för kontaminering av grundvattnet i och med att maskiner och bilar uppehåller sig i området på ett annats sätt än tidigare. Det innebär att utsläpp av hydraulolja, bensin och dylikt kan ske. Risken kan minskas genom åtgärder såsom saneringsutrustning på plats, tydliga arbetsmiljöföreskrifter och ansvarsområden under byggtid.

Driftskede I driftskede utgör vindkraftverken i sig inte något hot mot grundvatten eller geologin i området. Tillfartsvägarna kommer att kvarstå. Då de har anpassats till hydrologins utformning ska de inte

60 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

utgöra något hinder för de naturliga flödena. Lokalt kan dräneringen ändras något tillföljd av vägarna. Försiktighet ska beaktas när maskiner och bilar uppehåller sig i området vad avser risk för utsläpp och kontaminering.

Naturvärdesbedömning Den naturvärdesbedömning som genomförts av EcoKonsult, bilaga 4, visar att området är synnerligen påverkat av skogsbruk och att det finns få naturmiljöer med högre naturvärden inom utredningsområdet. Inom utredningsområdet återfinns en hög andel ytor med unga planteringar och gallringsskog. De största naturvärdena inom området är knutna till hydrologin, men också till förekomst av äldre skog, gamla träd och död ved. Som framgår av naturvärdesbedömningen finns det inga biotoper av klass 1 inom utredningsområdet. De biotoper som bedöms ha höga naturvärden (klass 2) är bokskogsbiotoperna kring Örasjöarna och Klackaberget, som även är utpekade som nyckelbiotoper av Skogsstyrelsen. Dessa biotoper har dessutom ett värde för flera fågelarter och den lägre floran och faunan. Inom området finns dessutom ett flertal biotoper med vissa naturvärden (klass 3). Av naturvärdesbedömningen framgår att stor försiktighet bör råda vid exploatering som kan komma att beröra naturvärdesklassade biotoper. Om hänsyn tas till de naturvärdesklassade biotoperna bedöms att en vindkraftanläggning i området i mycket ringa omfattning påverkar skyddsvärd flora och fauna. Som framgår av tabell 8 och figur 45 och 46 föreslås inga verk i biotoper av klass 2 och 3. Några biotoper av klass 3 kommer att beröras av nya eller förbättrade vägar. Dessa har planerats så att ingreppen i biotoperna ska bli så begränsade som möjligt. Av naturvärdesbedömningen framgår att befintliga vägar bör nyttjas i möjligaste mån innan ny vägdragning görs. Befintliga vägar kan förbättras så länge man tar hänsyn till de känsliga biotopernas särart. Om de åtgärder som föreslås vidtas så bedöms konsekvenserna därför som små. När det gäller ingrepp, som nyanläggning av vägar och kabeldragningar, i biotoper som saknar naturvärden är specifika restriktioner utöver generell naturhänsyn inte påkallade. Av naturinventeringen framgår att det, förutom fåglar, finns den artskyddade bokvårtlaven i området. Denna har dock noterats inom nyckelbiotoperna vid Örasjöarna (Ny6) och Klackasjön (Ny3). Då dessa biotoper inte påverkas av verk eller vägar bedöms inte arten påverkas.

Fåglar Vindkraftens påverkan på fågelfaunan diskuteras flitigt. Sveriges Ornitologiska förening (SOF) har låtit genomföra en större kunskapsöversikt över aktuell forskningslitteratur inom ämnet25, där syftet är att identifiera kunskapsluckor och föreslå åtgärder. Inom forskningsprogrammet Vindval26 har också ett antal studier gjorts gällande hur fågellivet kan påverkas av vindkraft. Det ingrepp i naturmiljön som följer en vindkraftanläggning är relativt begränsad, dock är luftrummets anspråk desto större. Widemo framhåller att även effekter på lokal nivå kan komma att övergå till regional påverkan med risk för negativa effekter på fågelfaunan. Den risk som förekommer kan framför allt härledas till störning och förstörelse av habitat, barriäreffekter, kollisioner och ändring av naturtypens struktur eller funktion27. Vindkraftanläggningens omfattning, verkens storlek, topografin i området och hur verken placeras i landskapet, vilka arter som förekommer i området och hur deras rörelsemönster ser ut är faktorer som spelar in i bedömning av hur fågelfaunan kan komma att påverkas. Möjliga orsaker till att fåglar

25 Widemo 2007 26 www.vindval.se 27 Länsstyrelsen Västra Götalands län, rapport 2009:70 61 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

kolliderar med vindkraftverk kan vara att vissa fågelarter attraheras av de termikeffekter som uppstår vid verken, att de är ouppmärksamma när de födosöker kadaver eller jagar insekter som ansamlats kring verken. För utredningsområdet har en fördjupad studie av fågellivet utförts av EcoKonsult, se bilaga 4. En särskild sammanställning har också utförts av Halmstads ornitologiska förening, se bilaga 5. De fördjupade studierna visar att häckfågelfaunan är tämligen trivial och individfattig. Orsaken till det beror på att utredningsområdet främst präglas av produktionsskog med stora ytor ungskog. Lövskogen vid Örasjöarna i det södra inventeringsområdet utgör dock ett undantag med rikare och mer varierad fågelfauna.

Rovfåglar EcoKonsults inventering visar på fem rovfågelarter som observerats inom utredningsområdet; bivråk, duvhök, sparvhök, ormvråk och tornfalk, se figur 43 och 44. Av dessa har duvhök, sparvhök och ormvråk konstaterats häcka inom utredningsområdet. Ormvråk förekom mest frekvent under inventeringen och förefaller väletablerad i trakten. Bivråk och tornfalk har setts födosöka vid ett tillfälle vardera inom det södra inventeringsområdet. I närheten av utredningsområdet har röd glada och brun kärrhök observerats och bedöms vara tillfälliga besökare i området. Sammanställningen från Halmstads ornitologiska förening visar att varken kungsörn eller havsörn häckar i denna delen av Halland, men Nissans dalgång är dock känd som ett övervintringsområde för båda arterna. Kungsörn kan vintertid ses glidflyga på de uppvindar som bildas vid branta sluttningar och har även setts födosöka på hyggen i närområdet. Halmstads ornitologiska förening lyfter framför allt fram lövskogen kring Örasjöarna som en viktig fågelbiotop med olika karaktär och ålder samt ett stort inslag av döda eller döende träd. Runt Örasjöarna önskar man därför ett respektavstånd på ca 500 meter. Man påtalar också att Askeberget är en placering som kan ifrågasättas ur fågelskyddsysnpunkt. Utifrån de fördjupade studier som gjorts har verken placerats för att begränsa påverkan på utpekade revir och biotoper och e. Ett respektavstånd håls kring Örasjöarna och det verk som tidigare föreslogs på Askeberget har flyttats från den brant som anges som viktig för svävflygande rovfåglar. Ormvråk, duvhök och sparvhök är alla allmänna rovfåglar och dessa arter bedöms inte påverkas av den föreslagna etableringen. Fågelinventeringen har också legat till grund för placeringen av verken så att inget verk hamnar inom de utpekade fågelreviren. Av övriga särskilt omnämnda rovfågelarter är bivråk rödlistad. Varken för bivråk eller övriga arter har dock någon häckning kunnat konstateras, varför dessa inte bedöms påverkas i någon större omfattning. För födosökande arter har Halmstads ornitologiska förening särskilt pekat ut Askeberget som lämpligt för svävflygande rovfåglar. Den placering som tidigare diskuterades på Askeberget har därför flyttats några hundra meter söderut.

Hönsfåglar Skogshöns som orre och tjäder förefaller vara sällsynta inom och omkring utredningsområdet. Orre är antagligen något talrikare än tjäder i trakten. Någon spelplats har inte kunnat observeras inom utredningsområdet vare sig för tjäder eller orre. Avsaknaden av större spelplatser gör att inga särskilda åtgärder eller restriktioner bedöms motiverade.

Övriga arter Fåglar som ugglor, hackspettar, mesar, titor och trastar är framförallt knutna till skyddsvärda biotoper, t.ex. äldre blandskog, sumpskog och våtmarker. Av EcoKonsults inventering framgår att

62 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Nnattskärra har hörts vid två tillfällen vid Klackaberget och. mindre hackspett har observerats inom lövdominerade biotoper och både kattuggla och sparvuggla har hörts vid några tillfällen. Av dessa arter är nattskärra rödlistad. Någon häckning av nattskärra eller övriga särskilt utpekade arter har dock inte konstaterats i samband med inventeringen varför inga särskilda åtgärder bedöms erfordras. Trana förefaller ovanlig. Ingen häckningsplats har kunnat konstateras för någon av de observerade arterna. och ingen häckningsplats har konstaterats.

Flyttstråk Något flyttfågelstråk har inte kunnat beläggas över utredningsområdet eller i dess omedelbara närhet. Halmstads ornitologiska förening konstaterar dock att Nnärheten till Nissans dalgång innebär dock att det förekommer en viss koncentration av flyttfågel över dessa områden såväl vår som höst. Ån och dalgången kan ses som en ledlinje för fåglarna och koncentrationen av fåglar minskar med avståndet till ån, se figur 42.

Fladdermöss Större delen av utredningsområdet består av produktionsskog, en miljö som inte är särskilt gynnsam för fladdermössen. Inventeringen av fladdermöss, se bilaga 4, tyder på att antalet individer per ytenhet är lågt, vilket innebär att det troligtvis inte finns någon yngelkoloni inom utredningsområdet. Inventeringen tyder inte heller på att det finns några sällsynta eller rödlistade arter inom utredningsområdet. Under inventeringen har fyra arter noterats; vattenfladdermus, Brandts fladdermus, dvärgfladdermus och nordisk fladdermus. Figur 42. Flyttfågelstråk i utredningsområdets närhet. Vattenfladdermus och nordisk fladdermus har Såväl vårsträck (gröna pilar) som höststräck (röda pilar) observerats inom utredningsområdet, medan är koncentrationen som störst närmast Nissans dalgång. Brandts fladdermus endast observerats i det (Källa: PM: Fågellivet i området norr om Skedala, Hallands norra inventeringsområdet. Dvärgfladdermus län. Halmstads ornitologiska förening, juni 2011.) har endast observerats en gång, nordväst om det norra inventeringsområdet. Av de fyra arter som noterats bedöms nordisk fladdermus och vattenfladdermus vara mest frekvent förekommande och verkar i huvudsak vara knutna till biotoper med bokskog och gölar. De delar av utredningsområdet som består av produktionsskog verkar helt sakna fladdermöss. Några flyttsträck för fladdermöss har inte kunnat beläggas i samband med inventeringen. Utifrån inventeringen bedöms inte några restriktioner behövas med avseende på fladdermusfaunan inom utredningsområdet. Etablering av vindkraft inom utredningsområdet kommer endast att ha en marginell påverkan på de noterade fladdermusarterna.

63 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning Figur 44. Observationsplatser för observation och fasta rutter som använts av fågel inom det norra inventeringsområdet. Figur 43. Observationsplatser för observation och fasta rutter som använts av fågel inom det södra inventeringsområdet.

64 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Vilt och övrig fauna Vilt rör sig obehindrat invid vindkraftverk och det finns inga undersökningsresultat som tyder på störningar för vilda djur av de slag eller liknande som förekommer i utredningsområdet.

Sammanfattning av konsekvenser för naturmiljö Sammantaget görs bedömningen att den planerade vindkraftanläggningen inte kommer att innebära någon direkt påverkan på särkskilt utpekade skyddsområden som riksintressen, naturreservat eller Natura 2000-områden. Övrig påverkan bedöms som begränsad och består främst av påverkan på lokala naturvärden, se figur 45 och 46 och tabell 8. Ett antal våtmarker återfinns inom utredningsområdet. Dessa har undvikits vid placering av verken med hänsyn till grundläggningsförhållanden. Förbättring och nyanläggning av vägar kan dock påverka våtmarkerna varför det är viktigt att anlägga vägarna så att påverkan på hydrogeologiska förhållanden i området minimeras. Ingen verksplacering förekommer inom strandskyddat område. Särskild hänsyn till fuktstråk och våtmarker bör tas under byggnation för att undvika verksamheter som på något vis kan påverka vattenflöden och vattenförekomsten inom utredningsområdet och för att säkerställa påverkan längre nedströms. Detta kan ske genom att anläggningsarbetena utförs under lämpliga årstider för att undvika körskador samt att lägga trummor där vägar passerar vattendrag för att bibehålla flödet. De ingrepp på naturmiljön som kan uppkomma i samband med byggnation bedöms bli begränsade med de hänsynsåtgärder som föreslås. Viss sprängning inom området kommer att krävas för att planlägga vägdragningar och uppställningsytor. Kablage för vindkraftparken kommer så långt som möjligt att grävas ned i anslutning till vägdragningen för att undvika att ytterligare naturmiljö tas i anspråk. Vid avslutad byggnation kommer den vegetation som avlägsnats åter placeras på vägbankar och i diken. Fågelförekomsten inom utredningsområdet är främst knuten till skyddsvärda biotoper som sumpskogar och lövskogar. Genom att förlägga en markbunden kabel inom vindkraftparken och fram till befintlig transformatorstation och befintligt elnät minskar risken för fågelkollisioner med luftledningar. Utifrån de fågelstudier som genomförts föreslås ett respektavstånd kring lövskogen vid Örasjöarna och placeringen på Askeberget har plockats bort. Med hänsyn till områdets topografi har ett respektavstånd på 500 meter inte kunnat upprätthållas kring Örasjöarna. Att fullt ut följa detta skulle innebära betydligt färre verk och därmed förlust av förnyelsebar el. Närmsta verksplacering, verk 22, är placerat på ett avstånd om ca 400 meter från lövskogen och detta avstånd bedöms som tillräckligt med hänsyn till den topografi och de öppna ytor som omger lövskogen. I övrigt bedöms med hänsyn till de få konstaterade häckningarna i området några särskilda restriktioner inte erfordras. Utifrån de observationer som gjordes av fladdermöss bedöms några restriktioner inte behövas med avseende på fladdermusfaunan inom utredningsområdet

Åtgärder som vidtas för att undvika/minimera påverkan på naturmiljö • Vindkraftparken som helhet (verksplaceringar och vägdragningar) har planerats utifrån resultatet av naturvärdesbedömningen samt fågelinventeringen. • För biotoper av klass 1 och 2 bör anläggningsarbeten helt undvikas. • För biotoper av klass 3 bör försiktighet råda vid ingrepp, framför allt ingrepp som kan påverka hydrologin.

65 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

• När anläggningsarbetena har slutförts kommer slänter längs vägar och uppställningsytor att täckas med jord/material från platsen för att underlätta för vegetationen att återetablera sig. • Där vägar passerar vattendrag kommer en trumma att användas för att leda förbi vattnet. • Äldre och grova träd kommer att sparas i möjligaste mån. • Död ved kommer at lämnas kvar i möjligaste mån.

5.3 Kulturmiljö

Riksintresse kulturmiljövård Inget riksintresse för kulturmiljövård finns inom utredningsområdet. Närmsta belägna riksintresseområde för kulturmiljövården ligger på tillräckligt avstånd för att inte beröras av den planerade vindkaftanläggningen.

Regionala och lokala kulturvärden Särskilt utpekade kulturmiljöer i anslutning till utredningsområdet är främst belägna kring Nissans och Fylleåns dalgångar och inget av dessa områden berörs direkt av anläggningen. Av den arkeologiska utredningen, bilaga 6, framgår att den byggda miljön vid Arlösa har en marginal på omkring 1,5 kilometer till utredningsområdet. Detsamma gäller kyrkan i Åled. Vindkraftverken kommer att visuellt påverka dessa kulturmiljöer i vissa siktstråk. Avståndet och topografin reducerar påverkan och verkar för att vindkraftverken inte kommer att dominera kulturmiljöerna, se vidare avsnitt 5.5 ”Landskap”.

Arkeologisk utredning En påverkan på kulturhistoriskt intressanta områden kan ske direkt, t.ex. via markingrepp, eller indirekt, t.ex. genom audiovisuell påverkan. Den arkeologiska utredningen, se bilaga 6, visar att utredningsområdet saknar såväl kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som riksintressestatus. Generellt visar inventeringen på typiska lämningar från ett utmarksområde från i huvudsak 1800-talet. Det lite större område som lyfts fram är bebyggelselämningarna och hägnaderna kring Skogen i det södra inventeringsområdet. Föreslagen verksplacering har utformats så att direkt, fysisk påverkan på fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar undviks. Således har bl a området kring Skogen lämnats fritt från verk. Förstärkning av vägar kommer dock att ske i anslutning till ett par utpekade lämningar. Av den arkeologiska utredningen framgår att vindkraftverkens placering i den kuperade skogsmarken bidrar till att kulturmiljöpåverkan mildras. Utredningen rekommenderar att ett hänsynsavstånd om 100 meter bör råda till kulturhistoriska lämningar, vilket i normalfallet är tillräckligt för utrymmeskrävande verksamheter som uppställnignsytor. För kulturhistoriska lämningar på mindre avstånd än 50 meter från planerade markingrepp, bör dessa markeras för att undvika risken för skador.

Sammanfattning av konsekvenser för kulturmiljö Utifrån genomförd akreologisk utredning bedöms konsekvenserna som ringa då den planerade vindkraftanläggningen ger en lite fysisk påverkan på skyddade fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar, se tabell 8 och figur 43 och 44. Vid etablering av vindkraftverk och vägar kommer en skyddande skogsridå lämnas kvar för att minska störningar.

66 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Åtgärder som vidtas för att undvika/minimera påverkan på kulturmiljö Verksplaceringarna har reviderats utifrån vad som framkom under den arkeologiska utredningen och ger ingen fysisk påverkan på någon särskilt utpekad lämning. Breddning av vägar i anslutning till utpekade lämningar förekommer och föreslås genomföras med särskild hänsyn till aktuella värden. För att kompensera markintrånget i utredningsområdet kan en förbättrad skyltning av kulturhistoriskt intressanta miljöer göras.

Tabell 8: Sammanfattning av konsekvenser på natur- och kulturmiljöer i anslutning till verk och vägar för det norra inventeringsområdet, se figur 45. Nummer inom parantes hänvisar till naturvårdsbedömningens numrering. Verk nr Natur- och kulturmiljökommentar 1 Förbättring av väg krävs i anslutning till ett mindre sumskogsområde (S21) och breddning föreslås därför åt öster. Förbättring av befintlig väg blir aktuellt över Vintermossen (T9). Denna sträcka kräver särskild hänsyn i anläggningsskedet så att hydrologin i mossen inte påverkas. 2 Inga objekt berörs. 3 Förbättring av befintlig väg blir aktuellt över Vintermossen (T9). Denna sträcka kräver särskild hänsyn i anläggningsskedet så att hydrologin i mossen inte påverkas. 4 Inga objekt berörs. 5 Inga objekt berörs. 6 Inga objekt berörs. 7 Förbättring av väg passerar två vattendrag med strandskydd. Då vägen finns här idag och området därmed är i anspråktagande bedöms tillgängligheten till strandzonerna inte påverkas. Särskild omsorg föreslås i anslutning till vägförbättring över bäckarna så att vattenföringen inte påverkas. I anslutning till arkeologisk lämning föreslås vägbreddning åt norr. 8 Verket placeras söder om arkeologisk torplämning så att denna inte påverkas. Förbättring av väg inom sumpskog (S46) samt inom strandskyddsområde. Då vägen finns här idag bedöms tillgängligheten till strandzonen inte påverkas. Särskild omsorg i anslutning till vägförbättring över bäck föreslås så att vattenföringen inte påverkas. 9 Ny väg över sumpskog (S47). Denna sträcka kräver särskild hänsyn i anläggningsskedet så att hydrologin i mossen inte påverkas. Platsen har valts där sumpskogen är som smalast för att begränsa påverkan. Ny trumma så att vattenföringen inte påverkas föreslås. En alternativ väg till verket är även möjlig från söder, men denna bedöms medföra risk för påverkan på arkeologiska intressen och passerar även nära lägerplatsen och naturvårdsintressena inom Nv9. Alternativ vägdragning innebär även ny väg inom strandskyddat område.

67 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

EETTAABBLLEERRIINNGG AAVV VVIINNDDKKRRAAFFTTVVEERRKK

LLaayyoouutt y y g g r r e e n n E E

EEnnssllöövv e e l l b b a a w w HHaallmmssttaadd kkoommmmuunn e e n n 11 e e R R

a a n n Teckenförklaring e Teckenförklaring e t t S S

PPlalanneeraraddee v vininddkkraraftftvveerkrk | |

B B A A Ny väg

I Ny väg I W W O O Alternativ ny väg C Alternativ ny väg C

, , g g r r e e VVäägg s soomm f öförsrsttäärkrkss b b m m y y k k

S Alternativ väg som förstärks

s s 22 a a e e r r d d n n AArkrkeeoolologgisiskk u uttrereddnniningg A A

| |

d d x x 33 m m . . FFoornrnmmininnneessrereggisisttrerett F FMMISIS 6 6 44 0 0 7 7 0 0 1 1 1 1

_ Naturvärdesklass 2 _ Naturvärdesklass 2 v v ö ö l l s s n n 5 Naturvärdesklass 3

E 5 Naturvärdesklass 3 E _ _ t t o u o u SSttrarannddsskkyydddd y y a a L L \ \ e e NNaattuurvrvåårdrdsspproroggraramm d d n n 6

e 6 e r r r r BBioiottooppsskkyydddd a a s s g g 77 n n i i 8 SSuummppsskkoogg n 8 n g g g g ä ä l l NNyycckkeelblbioiottoopp n n a a _ _ a a l l NNaattuurvrväärdrdeessoobbjejekktt a a d d e e 99 k k Naturvårdsavtal Skogsstyrelsen

S Naturvårdsavtal Skogsstyrelsen S \ \ n n k k _ _ Våtmarksinventeringen

s Våtmarksinventeringen s d d a a t t s s ÄÄnnggss-- & & b beetteessmmaarkrk m m l l a a H H

\ Ängs- & Hagmark

\ Ängs- & Hagmark A A T T R R A A K K S S E E D D Å Å R R M M O O - - O O \ \ G G N N I I R R E E

T ETABLERING AV T K K E E J J O O

R VINDKRAFTVERK R P P \ \ s s i i g g - - 8 8 0 0 \ \ j j r r p p -

- Layout 6 6 1 1 \ \ 7 7 y 2 2 g 1 1 r 1 1 e 6 6 n 1 1 E \ \

g Enslöv g e l a a r r b d d a p p w

p Halmstad kommun p e u u \ n

\ 1 : : e K K R

a 00 11 2 20000 22 4 40000 mmeetteerr n TeckUeUtntsskkfrörififtrtsskffoloarrmmrianattg: : AA33 SSkkaalala 1 1::1122 000000 DDookkuummeennttddaattuumm:: 2 2001111--0077--0066 e t S

Planerade vindkraftverk |

B Figur 45. Sammanfattande kartbild med natur- och kulturvärden, föreslagen A

Ny väg I W

O verksplacering och vägdragning inom norra inventeringsområdet. Alternativ ny väg C

, g r e Väg som förstärks b m y k

S Alternativ väg som förstärks

s 2 a e r d n Arkeologisk utredning A

d x 3 m

. Fornminnesregistret FMIS

6 4 0 7 0 1 1

_ Naturvärdesklass 2 v ö l s n 5 Naturvärdesklass 3 E _ t

o u Strandskydd y a L \ e Naturvårdsprogram d n 6 e r r Biotopskydd a s g 7 n i 8 Sumpskog n g g ä l Nyckelbiotop n a _ a l Naturvärdesobjekt a d

e 9 k Naturvårdsavtal Skogsstyrelsen S \ n k

_ Våtmarksinventeringen s d a t s Ängs- & betesmark m l a H

\ Ängs- & Hagmark A T R A K S E D Å R M O -

O 68 \ G N I R E T K E J O R P \ s i g - 8 0 \ j r p - 6 1 \ 7 2 1 1 6 1 \ g a r d p p u \ : K 0 1 200 2 400 meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:12 000 Dokumentdatum: 2011-07-06 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Forts. tabell 8: Sammanfattning av konsekvenser på natur- och kulturmiljöer i anslutning till verk och vägar för det södra inventeringsområdet, se figur 46. Nummer inom parantes hänvisar till naturvårdsbedömningens numrering. Verk nr Natur- och kulturmiljökommentar 10 Ny väg samt förbättring av väg passerar sumpskog (S3). Särskild hänsyn krävs i anläggningsskedet så att hydrologin i sumpskogen inte påverkas. 11 Ny vägdragning och förbättring av väg går genom det arkeologisk området kring Skogen. Särskild hänsyn krävs i anläggningskedet så att vägens sträckning och lämningar i närmiljö inte påverkas. 12 Vägförbättring genom sumpskog (S6) samt strandskyddat område. Särskild hänsyn krävs i anläggningsskedet så att hydrologin i sumpskogen inte påverkas. Förbättringen inom strandskyddsområdet berör inte själva vattendraget, varför strandskyddets intressen inte bedöms påverkas. 13 Väg inom strandskyddat område. Den del av vägen som berör själva vattendraget finns där redan idag, varför strandskyddsintresset inte bedöms påverkas. Särskild omsorg i anslutning till vägförbättring över bäck föreslås dock så att vattenföringen inte påverkas. Verket har flyttats från toppen av Askeberget för att inte påverka fågelfaunan. Verket har placerats så att det arkeologiskt intressanta hänsynsområdet inte påverkas. 14 Inga objekt berörs. 15 Ny väg korsar sumpskog (S5). Detaljinventering har dock visat att sumpskogen är mycket begränsad i denna del och hydrologin bedöms inte påverkas. Vägbreddning genom sumpskog (S8). Särskild hänsyn krävs i anläggningsskedet så att hydrologin i sumpskogen inte påverkas. 16 Ny väg har placerats så att arkeologiska lämningar inte ska påverkas. Vägbreddning i kanten av naturvårdsintresse (Nv2). Breddningen förreslås ske åt öster så att naturvårdsintresset inte påverkas. Ny väg inom strandskyddsområde berör inte själva vattendraget, varför strandskyddets intressen inte behövs i anspråktas. 17 Vägförbättring genom sumpskog (S6) samt inom strandskyddat område. Särskild hänsyn krävs i anläggningsskedet så att hydrologin i sumpskogen inte påverkas. I anslutning till passage av vattendraget är det befintlig väg som ska förbättras, varför strandskyddsintresset inte bedöms påverkas. Särskild omsorg i anslutning till vägförbättring över bäck föreslås dock så att vattenföringen inte påverkas. 18 Vägbreddning inom strandskyddat område berör inte själva vattendraget, varför strandskyddets intressen inte berörs 19 Inga objekt berörs. 20 Vägförbättring inom strandskyddat område. Då vägen finns här idag bedöms tillgängligheten till strandzonen inte påverkas. Särskild omsorg i anslutning till vägförbättring över bäck föreslås så att vattenföringen inte påverkas. 21 Förbättring av befintlig väg inom strandskyddat område. Själva vattendraget påverkas inte, varför strandskyddsintresset inte bedöms påverkas. Särskild hänsyn krävs vid vägbreddning genom kulturhistoriskt intressant område. 22 Förbättring av befintlig väg i kanten av nyckelbiotopen kring Öresjöarna samt i kanten av sumpskogar (S8, S9) och inom strandskyddsområde. Med hänsyn till nyckelbiotopen föreslås vägen breddas åt väster. Särskild hänsyn krävs i anläggningsskedet så att hydrologin i sumpskogarna och vattenföringen i vattendragen inte påverkas. 23 Förbättring av väg passerar sumpskog (S9). Särskild hänsyn krävs i anläggningsskedet så att hydrologin i sumpskogen inte påverkas. 24 Förbättring av väg inom strandskyddat område kan bli aktuell. Då vägen finns här idag bedöms tillgängligheten till strandzonen inte påverkas. Särskild omsorg i anslutning till vägförbättring över bäck föreslås så att vattenföringen inte påverkas.

69 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

ETABLERIING AV VIINDKRAFTVERK

Layoutt y g r y e g r n e E

n e E l Skedala b e l

a Skedala b w a e

w Halmstad kommun n e e Halmstad kommun n R

e a R

n a e t n

S Teckenförklaring e

Planerade vindkraftverk 10

B Planerade vindkraftverk

B I A

Ny väg W I

O Ny väg

W 11 C O 11 , Alternativ ny väg C g

r , Alternativ ny väg e g r b e Väg som förstärks m b

y Väg som förstärks k m 12 S y

k 14 s 12 Alternativ väg som förstärks S

a 14 s

e Alternativ väg som förstärks r a d e r n

d 15 A

n Arkeologisk utredning 15 A |

Arkeologisk utredning

16 | d

x 16 d m x . 6 m 13 .

0 Fornminnesregistret FMIS 6 7 13

0 Fornminnesregistret FMIS 0 7 1 0

1 17 _ 1

1 17 a

l 18 Naturvärdesklass 2 _ a a

l 18 Naturvärdesklass 2 d a e d k Naturvärdesklass 3 S e _ k

t Naturvärdesklass 3 S _ t o u Strandskydd y o u

a Strandskydd y L a \ L e Riksintressen friluftsliv \ d e

n Riksintressen friluftsliv d e r n

r Av högsta värde som e a r

r Av högsta värde som s 20 rekreationsområde a g s n

i 19 20 rekreationsområde g n n i 19 g Naturvårdsprogram n g

g Naturvårdsprogram ä l g n ä l Biotopskydd a n _ Biotopskydd a a l _ a a

l Sumpskog d a

e Sumpskog d k S e k \ Nyckelbiotop S n \ k Nyckelbiotop _ n

s 23 k _ d Naturvärdesobjekt

s 23 a t d 21 Naturvärdesobjekt s a

t 21 m s l Naturvårdsavtal Skogsstyrelsen a m l

H Naturvårdsavtal Skogsstyrelsen a \ 22 H

A Våtmarksinventeringen \ T 22 R A Våtmarksinventeringen

T ETABLERING AV A R K A S Ängs- & betesmark E K

S Ängs- & betesmark D E VINDKRAFTVERK Å D

R Ängs- & Hagmark Å M R Ängs- & Hagmark O M - O O - \ O G \ 24 N I G 24 Layout R N I E T R y K E T g E r J K E e O J n R O E P

R \ e s P i l \

g Skedala b s - i 8 a g - 0 8 w \ j 0 r e \

p Halmstad kommun j n - r 6 e p - 1 R 6

\ 1 7 a \ 2 n 7 1 2 1 e t 1 6 S

1 Teckenförklaring 1

6 \ 1 © g

r 10 g | d a

r Planerade vindkraftverk

d p B p u p A \

: u I K \

: Ny väg W K 0 1 200 2 400 meter O 11 0 1 200 2 400 meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:12 000 Dokumentdatum: 2011-07-06 C

, UtskrAiftlstefornrmaativt: nAy3 vägSkala 1:12 000 Dokumentdatum: 2011-07-06 g r e b Väg som förstärks m y Figur 46. Sammanfattande kartbild med natur- och kukturvärden, föreslagen k 12 S 14 s Alternativ väg som förstärks a e r verksplacering och vägdragning inom södra inventeringsområdet. d n 15 A

Arkeologisk utredning

16 d x m .

6 13

0 Fornminnesregistret FMIS 7 0 1

1 17 _ a l 18 Naturvärdesklass 2 a d e k Naturvärdesklass 3 S _ t

o u Strandskydd y a L \ e Riksintressen friluftsliv d n e r

r Av högsta värde som a s 20 rekreationsområde g n i 19 n g Naturvårdsprogram g ä l n Biotopskydd a _ a l a Sumpskog d e k S

\ Nyckelbiotop n k _

s 23

d Naturvärdesobjekt a

t 21 s m l Naturvårdsavtal Skogsstyrelsen a H

\ 22

A Våtmarksinventeringen T R A K

S Ängs- & betesmark E D Å

R Ängs- & Hagmark M O - O \

G 24 N I R E T

K 70 E J O R P \ s i g - 8 0 \ j r p - 6 1 \ 7 2 1 1 6 1 \ g a r d p p u \ : K 0 1 200 2 400 meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:12 000 Dokumentdatum: 2011-07-06 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

5.4 Friluftsliv

Riksintresse friluftsliv De kringliggande dalgångarna längs Nissan och Fylleån är av riksintresse för friluftslivet. Inget av områdena kommer att påverkas fysiskt av vindkraftverk eller vägar. Båda områdena kommer dock att påverkas visuellt, se vidare avsnitt 5.5 ”Landskap”. Riksintresset kring Fylleån och Simlångsdalen ligger relativt nära utredningsområdet och innehåller bl.a. strövstigar och används för friluftsverksamhet. Området närmast vindkraftanläggningen består dock av kuperad skogsmark och vindkraftverken kommer endast att vara synliga i luckor i skogen och vid andra öppningar som kalhyggen. Vindkraftanläggningen bedöms inte påverka områdets värde för friluftsliv.

Regionala och lokala friluftsintressen En större del av det södra inventeringsområdet ingår i Skedala skog som är upptaget som ett område med högsta rekreationsvärde i kommunens naturvårdsprogram. Området är värdefullt för rekreation och innehåller bl.a. strövstigar och skogsvägar. Här förekommer också orientering. Området är bl.a. tillgängligt från Ön vid Torvsjön längs väg 25. Vindkraftanläggningen berör den norra delen av friluftsområdet och här finns få strövstigar. Förslagen placering av verk och vägar i denna del gör också att transporterna kommer att ske från norr, vilket begränsar den fysiska påverkan. Visuellt kommer dock vindkraftverken att synas i luckor i skogen och vid andra öppningar som kalhyggen, men detta bedöms inte påverka områdts värden för friluftsliv. Även i naturvärdesbedömningen, bilaga 4, konstateras att föreslagen anläggning inte bedöms påverka naturvärden i Skedala skog i någon större utsträckning. Inom utredningsområdet förekommer såväl strövområden och ridverksamhet. Området är inte detaljplanelagt och det föreligger inga krav på att vindkraftverken ska hägnas in. Tvärtom innebär en vindkraftanläggning att befintligt vägnät inom området förbättras och att nya vägsträckor tillkommer, vilket kan öka områdets tillgänglighet. Även i det norra inventeringsområdet finns ett antal strövstigar och här finns bl.a. skyltar och information i anslutning till kulturlämningar i området. Vid Trättebacken, i sydöstra hörnet av inventeringsområdet, har friluftsfrämjandet ett lägerplats med bl.a. vindskydd, se figur 47. Eventuellt kan befintlig väg förbi lägerplatsen Figur 47. Vindskydd i norra inventeringsområdet. Foto: komma att förstärkas, men i övrigt påverkas inte Leif Björkman, Ecokonsult området. Vindkraftverk syns och anläggningen kommer att bli ett dominerande inslag i närlandskapet och en blickpunkt på avstånd, se vidare under avsnitt 5.5 ”Landskap”. Att röra sig nära ett vindkraftverk kan ge ett storslaget och spännande intryck som många besökare upplever som positivt. Det konstateras i ett antal studier, bl.a. en skotsk studie28 tyder på att landbaserade vindkraftverks konsekvenser för turism är

28 MORI, 2002

71 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

ringa eller positiva. Det finns en nordtysk studie som visar liknande resultat29 och även en studie utförd på uppdrag av länsstyrelsen i Skåne30 behandlar frågeställningen och visar på samma resultat.

Sammanfattning av konsekvenser för friluftsliv Vindkraftverken är placerade mitt i ett produktionslandskap och kommer inte påverka möjligheten för kringströvande vandrare att ta sig fram, när anläggningen är i drift. Under byggnation kan dock framkomligheten begränsas. Sammantaget görs bedömningen att vindkraftanläggningen inte fysiskt begränsar möjligheten för friluftslivet i området, men däremot påverkas upplevelsen av att vistas inom området.

Åtgärder som vidtas för att undvika/minimera påverkan på friluftsliv För att förbättra tillgängligheten i området och informera om vindkraftverken skulle strövstigar kunna förbättras och information sättas upp. Detta skulle även kunna ske i anslutning till befintlig lägerplats.

5.5 Landskap De vindkraftverk som planeras har en sådan höjd och omfattning att de, oavsett utformning, kommer att vara synliga i landskapet och påverka hur människor upplever det. Boende och andra som rör sig i området kommer att se och uppleva vindkraftverken på olika sätt beroende på var de befinner sig. Synligheten av vindkraftverk i landskapet blir med ökande avstånd allt mer beroende av väderförhållandena. Vindkraftverk är tunna konstruktioner som med tilltagande avstånd framstår som små objekt mot landskapets fond av vegetation och topografiska inslag. Om en betraktare tycker att vindkraftverk är ett vackert eller störande inslag i landskapsbilden beror i stor utsträckning på vilken inställning betraktaren har till vindkraft som energiform. Det kan också bero på om betraktaren är en tillfällig besökare eller fast boende på platsen. I ett antal undersökningar konstateras att den tillfälliga besökaren ofta ser en vindkraftanläggning som ett spännande och intressant inslag i landskapet. Bland genomförda undersökningar kan nämnas Widing m.fl. (2005), Mellanrum Landskapsarkitekter (2002), Pedersen & Waye (2002), MORI (2002) och Hammarlund (1997).

Översiktlig landskapsanalys Som framgick av avsnitt 4.5 ligger det aktuella utredningsområdena inom det som i länsstyrelsens landskapsbeskrivning benämns skogsbygd och denna landskapskaraktär är generellt känslig för vindkraftetableringar. Utredningsområdet gränsar också till mellanbygden som av länsstyrelsen generellt bedöms var mycket känslig för vindkraftetableringar. Av länsstyrelsens landskapsbeskrivning framgår också att vid etablering bör en landskapsanalys göras för det aktuella området. För att bedöma konsekvenserna på landskapet av den föreslagna anläggningen har därför en översiktlig landskapsanalys genomförts. Landskapets naturgivna och kulturella processer samt dess visuella karaktär beskrivs utifrån struktur (topografi, graden av variation, markanvändning och brukningssätt) och skala (landskapselementens storlek och storleksförhållanden mellan ytor). Landskapets värden vägs samman och värderas utifrån hur unika och representativa de är. Härefter görs en bedömning av behov och möjligheter till hänsyn till områdets värden. Under projekteringens gång har detta varit en central utgångspunkt. Ett värde kan ges

29 Günther 1999, 2002 30 Mellanrum Landskapsarkitekter, 2002

72 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

stor vikt, men åtgärder är dock inte alltid nödvändiga om värdet inte är känsligt för den förändring som en vindkraftanläggning innebär. Analysen har utgått från länsstyrelsens generella analys. För att bedöma landskapspåverkan till följd av en vindkraftanläggning har ett antal begrepp enligt tabell 9 och 10 varit utgångspunkt.

Tabell 9: Indelning av landskapet utifrån struktur och skala Småskaligt X Storskaligt Öppet X* Slutet Flackt X Kuperat Ensartat X Sammansatt Allmänt X Specifikt Korta utblickar X Långa utblickar *vid vistelse i den skogsbeklädda kuperade terrängen inom utredningsområdet är landskapet slutet och vindkraftverkens dominans blir därmed begränsad.

Tabell 10: Utredningsområdets värden Högt Mellan Lågt Vetenskapligt värde X Upplevelsevärde X Landskapsbildsvärde X Hänsynsbehov X

Utredningsområdet består av stora landskapsformationer som till övervägande delen är skogsklädda med granskog. Landskapet bedöms därför som relativt storskaligt. Dominansen av granskog gör också att landskapet upplevs som ensartat och slutet, även om det finns inslag av lövskog, kalhyggen och andra öppna områden. Utblickarna i det slutna landskapet är begränsade. Inom öppnare områden, kalhyggen etc kan dock utblickarna vara mycket långa. Även om vindkraftverken föreslås på de högre belägna kullarna så har området som helhet en nivåskillnad på mellan 80 och 150 meter över havet och en växlande topografi. Området upplevs därför som ganska kuperat och är ett tydligt höjdparti i förhållande till kringliggande dalgångar. Sammantaget upplevs utredningsområdet som ett relativt allmänt landskap med få inslag av karaktärsdrag som skulle ge det en mer specifik identitet. Det bedöms därför som en etablering av vindkraft kan ske utan att landskapet inom utredningsområdet påverkas i någon större omfattning. Utrednignsområdet gränsar dock till Nissans dalgång i väster och Fylleåns dalgång i söder. De båda dalgångarna har ett mer komplext landskap. Skalan varierar med mindre odlingsområden och bebyggelse, men även med inslag av större vägar, kraftledningar och längs Nissan järnvägen, se figur 48. Figur 48. Utredningsområdet präglas av barrskog, men Nissans dalgång upplevs som ganska öppen. omges av inslag med mer öppet landskap. Foto: COWI Växlande kupering och blandningen av AB

73 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

odlingsmark och skog gör dock att längden på utblickarna kan variera. Fylleån är en mera sluten dalgång med stor andel skog och bitvis branta dalsidor. Båda dalgångarna har en tydlig riktning, se figur 34.

Synbarhetsanalys För att klargöra hur synlig en vindkraftanläggning skulle bli har en synbarhetsanalys genomförts, se figur 49 och 50. Analysen är gjord utifrån befintligt kartunderlag och tar hänsyn till markslag samt höjden på skogen i området. Skogsklassningen är hämtad från SLU:s skogskarta från år 2005. Analysen har utgått från verkens totalhöjd om maximalt 185 meter. Analysen tar dock inte hänsyn till höjden på befintlig bebyggelse, varför synbarheten från centrala Halmstad inte är rättvisande. Analysen visar att i närområdet kommer en stor del av anläggningen att skymmas av den närbelägna skogen. I luckor i skogen, kalhyggen, på högre höjder eller vid andra öppna områden kommer dock ett antal verk att vara synliga. Utanför själva parkområdet kommer anläggningen närmast att vara synlig från Nissans och Fylleåns dalgångar. Båda dalgångarna har en varierad terräng med öppna ytor, skogsdungar och topografiska 1 Johansfors Karlstorp 15 Johansfors Karlstorp 50 Steningsbo ETABLERING AV 0 Steningsbo ETABLERING AV Bårarp Nissaström Bårarp Nissaström 5 VINDKRAFTVERK Alstorp 5

Alstorp 7 VINDKRAFTVERK

7 1 5 77 1 y 2 5 5

y 5 g 1 2 r

g 1 r e Siktanalys n e Siktanalys E n Slättåkra Ry 172 E

e Slättåkra l Ry 172 e l b 91 Sennan

b 91 a Sennan 198 a w 0 Skavböke 198 e w 0 Skavböke 0 Brandshult n e Skedala/Enslöv 0 Brandshult e

n Högalt 1 Skedala/Enslöv R

e Högalt Fröllinge 1 R

a Fröllinge Sjöbo n a 0 Sjöbo Halmstad kommun e n 0 t 5 Halmstad kommun e S

t 5 Oskarström 0 S Suse-

Suse- ©

gården 5 1 |

| Teckenförklaring

B bygget Teckenförklaring 117

B bygget A

I 117

A Planerade vindkraftverk

I Planerade vindkraftverk W W O O C

24 synliga verk , C

24 synliga verk g , E6 r g

e E6 r Fröböke b e Kvibille 125 Fröböke b m E20 Kvibille 125 y m Ett synligt verk

k E20 y

S 5 Ett synligt verk k 7

s 1 S Dragabol 5

7 a s Dragabol Amböke 1 Ryaberg e a Amböke r RyaberBgårared e d r Marielund Bårared n d Marielund n A Lyngen Sennan

A Lyngen Sennan

| Tavla

46 d Tavla

x 193 d

x 193 m

. Nissan Sten m

5 151 . Nissan Sten Håralt 1 Fastarp 5 151 Timrilt

6 Håralt 1 Fastarp

0 Timrilt 6 1 0 1 1

_ Nannarp 1 141 hult Råmebo a _ l 141 Nannarp 0 Ättarp hult Råmebo Sutarebo a a l 0 0 Ättarp Sutarebo d a 1 0 e d 1 Mahult k

e Mahult S k

_ 5 S stad Åled T 2 _ 5 0 stad Åled 1 T 2

9 Holm 0 1 _ 9

s Holm _ y l s y a l Bös- n Enslöv a Björnö

a Bös- n Enslöv t Björnö a k i t Skjutfält 0 hult S

k 5 i Skjutfält 026 hult \ S 5 26 e \ d e 72 148 n d 72 148 Hertered e n

r Hertered r e

r Älvasjö 100 a

r Bröda s Älvasjö 100 a Bröda 197 g s

n 197 g i n n i Ågarp Vapnö

g Simlångsdalen n Ågarp Vapnö g g Simlångsdalen

ä 127 g l Fotstad Esmared n ä 127 l Fotstad Esmared a n

_ 25 a

a 45 _

l 25

a 45 a

l Skärkered d a Skärkered e d

k Halmstads e S Sperlingsholm Attavara k HalmstadsVapnö \

S flygplats Sperlingsholm Attavara n VJaophnaönsfors \ Karlstorp 1 k flygplats n _ k

5 s

_ Marbäck ETABLERING AV d 0 s Tofta Steningsbo

a Marbäck d

t Skedala Tofta s Bårarp a Bjällbo t Nissaström Skedala s

m 5 l Bjällbo VINDKRAFTVERK m a

Alstorp l 7 H a Roshult \

H Tolarp Fylleån 1 Gårdshult Roshult A \ Tolarp Fylleån T Gårdshult

7 A 5 R T A y 5 2 R K g 1 A

S 18 r

K Vallås Getamossen E e

S 18

D Vallås Getamossen

E Siktanalys n Å E D Årnarp

Slättåkra Ry R 172 Öppinge Å

e Årnarp l R M Rotorp Snöstorp Öppinge

b 91 Sennan O M Rotorp Snöstorp - a O O - 198 143 w 0 Skavböke \ 186 SO öndrum Röinge Torared e 44 143 \ 0 G Söndrum Brandshult Torared 186 n Röinge Hult 109 N 44 Skedala/Enslöv G I

e Högalt 1

R Hult 109 N R I

Fröllinge E R T a E K

T Sjöbo n 0 E Halmstad kommun K J e E t 5 Halmstad Assarp O J Ulvered S R Halmstad Assarp O Oskarström 0 Ulvered Suse- P © R gården \ 5 P

s i

g 1 s | i -

43 Bökhult

8 g Teckenförklaring

- Fyllinge Bökhult 0 43 B 8 bygget \

j Fyllinge 117 0 r A

\ Långeby j I p

r Östra Planerade vindkraftverk - Långeby 6 p Kistinge

W Östra - 1

6 Kistinge \ O

1 stranden Plingshult 7 \ C 2 stranden Plingshult

7 24 synliga verk , 1 2 1 g

E6 1 r 6 Tönnersjö 1 1 e Fågelskyddsomr. 6 Fröböke \ Tönnersjö 15 1 0 b Fågelskyddsomr. 12 g Kvibille 5 \ Stjärnarp Tostarp 150 a m g E20 r y StjärnarpBrunskog Tostarp a d Ett synligt verk r k 1

p Brunskog S

d 5 0

7 p 10 p s Dragabol 1 0 Allared u

p 0 a

\ Amböke Allared : u Ryaberg e Trönninge Eke- K \ r Bårared : Trönninge Eke- d Marielund K

n 0 9 000 18 000 meter

A Lyngen 0 Sennan 9 000 18 000 meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:90 000 Dokumentdatum: 2011-06-15

Utskriftsformat: A3 Skala 1:90 000 Dokumentdatum: 2011-06-15 |

46 Tavla d x 193

m Figur 49. Resultat från synbarhetsanalys . Nissan Sten 5 151 Håralt 1 Fastarp Timrilt 6 0 1 1 _ 141 Nannarp hult Råmebo a l 0 Ättarp Sutarebo a 0 74 d 1

e Mahult k S

_ stad Åled 5 T 2

0 1

9 Holm _ s y l a Bös- n Enslöv Björnö a t k i Skjutfält 0 hult S 5 26 \ e d 72 148 n Hertered e r r Älvasjö 100 a Bröda s 197 g n i n Ågarp Vapnö g Simlångsdalen g

ä 127 l Fotstad Esmared n a

_ 25

a 45 l

a Skärkered d e k Halmstads S Vapnö Sperlingsholm Attavara \ flygplats n k _ s Marbäck d Tofta a t Skedala s Bjällbo m l a

H Roshult \ Tolarp Fylleån Gårdshult A T R A K

S 18 Vallås Getamossen E D

Å Årnarp

R Öppinge

M Rotorp Snöstorp O -

O 143

\ 186 Söndrum 44 Röinge Torared G Hult 109 N I R E T K E J Halmstad Assarp O Ulvered R P \ s i g

- 43 Bökhult 8 Fyllinge 0 \ j r Långeby p Östra -

6 Kistinge 1

\ stranden Plingshult 7 2 1 1

6 Tönnersjö 1 Fågelskyddsomr.

\ 150 g Stjärnarp Tostarp a r Brunskog d 1 p 0 p 0 Allared u \ : Trönninge Eke- K 0 9 000 18 000 meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:90 000 Dokumentdatum: 2011-06-15 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

skillnader. I anslutning till öppna ytor inom de närmsta delarna av dalgångarna som de öppna områdena vid Åled, Sennan och Skedala kommer anläggningen således att vara relativt dominerande. Dalgångarna har dock en tydlig riktning och anläggningen ligger inte inom dalgången eller i dalgångens siktlinje utan på höjdryggen som avgränsar dalgången och kan därmed också upplevas som en förstärkning av dalgången. Anläggningen kommer även att synas från områden längre bort och är t.ex. väl synlig från delar av väg 26. Anläggningen blir synlig även på längre avstånd, över fem kilometer och kommer då att synas från delar av slätten kring Halmstad och vid rätt väder även från havet. Erfarenheter visar dock att på avstånd över fem kilometer har vindkraftanläggningen oftast en underordnad roll i landskapet. Vid ett avstånd på tio kilometer reduceras intrycket ytterligare och även vädret avgör synbarheten. Från skogslandskapet i öster blir anläggningen främst synlig från öppningar i skogen samt från bebyggelseområdena med öppen mark som Hertered, Amböke och Marbäckshult.

EETTAABBLLEERRIINNGG AAVV VVIINNDDKKRRAAFFTTVVEERRKK

y Siktanalys

y Siktanalys g g r r e e n n E E

e e l l b b a a SSkkeeddaallaa//EEnnssllöövv w w e e n n e e Halmstad kommun

R Halmstad kommun R

a a n n e e t t S S

| |

Planerade vindkraftverk

Planerade vindkraftverk B B A A

I I

W 24 synliga verk

W 24 synliga verk O O C C

, , g g r r e e Ett synligt verk

b Ett synligt verk b m m y y k k S S

s s a a e e r r d d n n A A

| |

d d x x m m . . 5 5 1 1 6 6 0 0 1 1 1 1 _ _ a a l l a a d d e e k k S S _ _ s s y y l l a a n n a a t t k k i i S S \ \ e e d d n n e e r r r r a a s s g g n n i i n n g g g g ä ä l l n n a a _ _ a a l l a a d d e e k k S S \ \ n n k k _ _ s

s ETABLERING AV d d a a t t s s m m l

l VINDKRAFTVERK a a H H \ \ A A T T R R A A K K S S E E y D Siktanalys D Å g Å r R R e M M n O E O -

- O e O l \ \ b G G a

N Skedala/Enslöv N I I w R R E e E T T n K K e E E

J Halmstad kommun J R

O O a R R n P P \ e \ s t s i i S g g

0 0

\ j j r r |

p p

- -

Planerade vindkraftverk 6 6 B 1 1 \ A \

7 I 7 2 2 1 W 1 24 synliga verk 1 1 6 O 6 1 1 C \ \

, g g a g a r r r d e d

p Ett synligt verk p b p p u m u \ y \ : : k K K S s 00 44 0 00000 88 0 00000 mmeeteterr a UUttsskkrrififttssffoormrmaatt: :A A33 SSkkaalala 1 1:4:400 000000 DDookkuummeennttddaattuumm: :2 2001111--0066--1155 e r d n A

| Figur 50. Resultat från synbarhetsanalys

d x m . 5 1 6 0

1 75 1 _ a l a d e k S _ s y l a n a t k i S \ e d n e r r a s g n i n g g ä l n a _ a l a d e k S \ n k _ s d a t s m l a H \ A T R A K S E D Å R M O - O \ G N I R E T K E J O R P \ s i g - 8 0 \ j r p - 6 1 \ 7 2 1 1 6 1 \ g a r d p p u \ : K 0 4 000 8 000 meter Utskriftsformat: A3 Skala 1:40 000 Dokumentdatum: 2011-06-15 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Fotomontage Som komplement till synbarhetsanalysen och för att åskådliggöra hur en vindkraftanläggning skulle kunna upplevas från kringliggande bebyggelse och andra områden där människor rör sig har ett antal fotomontage gjorts, bilaga 9. Syftet med montagen är inte att fastställa vindkraftverkens exakta lägen utan att ge intryck av hur den visuella påverkan kan te sig. Fotopunkterna är valda utifrån områden där människor bor eller normalt vistas. Ett fotomontage innebär att man utgår från ett fotografi av det aktuella landskapet för att digitalt applicera vindkraftverk i bilden. Platsen därifrån fotot är taget koordinatbestäms liksom fotots riktning. Därefter förs informationen in på en karta där man med hjälp av höjdlinjer ser till att vindkraftverken placeras på rätt höjd i terrängen. Beräkningen görs i EMD WindPRO 2.7. De aktuella fotomontagen i bilaga 9 avser vindkraftverk med en totalhöjd om 185 meter. Svårigheten med ett fotomontage är att det är en panoramabild och det kan ibland vara svårt att relatera till den verkliga upplevelsen av vindkraftverken i landskapet. Viktigt att komma ihåg är också att vindkraftverken kan upplevas olika beroende på väderförhållanden och årstid. Fotomontagen bekräftar synbarhetsanalysen. Det innebär att från öppna områden inom några kilometer från anläggningen kommer vindkraften att vara relativt dominerande, vilket framgår av fotomontagen från Enslöv och Hertered. Av montagen framgår också att det redan idag finns andra dominerande inslag i landskapet som kraftledningar och master. Som framgår av fotomontaget från Virsehatt finns det också ett befintligt tvåvingat verk i området. Detta har en totalhöjd på 107 meter. Från områden något längre bort, som Skedala och Spånstad, kommer anläggningen fortfarande att vara påtaglig i landskapet. Även längre från anläggningen, som Vallås, kommer verken att synas. Då är dock avståndet så långt att de blir mer underordnade övriga element i landskapet.

Sammanfattande bedömning av konsekvenser för landskapet Föreslagen vindkraftanläggning kommer att synas och bli ett tydligt inslag i landskapet. Själva området är relativt slutet och ensartat och för den som rör sig inom området kommer anläggningen endast att märkas genom att enstaka verk syns i gläntor eller öppningar i skogen. Området bedöms också ha en skala som tål en vindkraftanläggning. Som framgår av synbarhetsanalysen kommer anläggningen att vara synlig från angränsande dalgångar samt även från slätten i väster. Inom de närmsta kilometrarna kring anläggningen blir den ganska dominerande i landskapet. På längre avstånd får den dock en mer underordnad roll i landskapet och vid ett avstånd på tio kilometer reduceras intrycket ytterligare och även vädret avgör synbarheten. Anläggningen kommer att vara synlig från delar av Nissans dalgång. Anläggningen är placerad på höjdryggen öster om dalången. Dalgången har en komplexitet och småskalighet som gör att vindkraft inom dalgången skulle påverka upplevelsen av landskapet. Dalgången har också en överordnad skala med de större elementen i form av dalgången och dalsidorna. Här kan vindkraftanläggningen bidra till att förstärka dalgångens storskaliga former. Dalgången har också ett ganska stort inslag av ledningar, master etc som gör att vindkraftanläggningen inte blir så dominerande. Fylleåns dalgång är något tätare och mer avskärmad än Nissans dalgång. Även här är resonemanget detsamma att anläggningen kommer att synas men att den vid placering på höjdryggen ovanför dalgången kan förstärka dalgångens former. Även på längre avstånd från slätten i väster kommer anläggningen att vara synlig. Detta är dock på ett så långt avstånd att även om anläggningen syns kommer den inte att vara dominerande i landskapet, se t.ex. fotomontaget från Vallås.

76 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Sammantaget kommer vindkraftanläggningen att synas, men den bedöms kunna anläggas med en acceptabel påverkan på landskapet.

Hinderbelysning Verken kommer att förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens (tidigare Luftfartsstyrelsen) krav31 vilka är beroende på verkens totalhöjd. Enligt föreliggande krav ska verk med totalhöjd över 150 meter markeras med vit färg samt med blinkande högintensivt ljus. En styrka om 100 000 cd ska hållas under dager, i skymning och gryning gäller 20 000 cd, och under mörker får ljuset dämpas till 2 000 cd (+/- 25 procent), se figur 35. Ljuset ska dessutom skärmas från marken inom fem kilometer från vindkraftverket. För grupper med vindkraftverk behöver de högintensiva ljuset endast anordnas på de yttersta verken. Enligt den konsekvensutredning som gjordes av Luftfartsstyrelsen inför införandet av de nya föreskrifterna medför de nya reglerna mindre miljöpåverkan jämfört med de tidigare föreskrifterna eftersom man numera tillåts dämpa ljuset under natten. Som jämförelse finns högintensivt ljus på större master, som TV-master. På master är ljuset snarlikt dagtid, men inte avskärmat eller dämpat nattetid, varför deras påverkan är betydligt större. Det finns inga vindkraftverk över 150 meter i Sverige idag. Luftfartstyrelsens bedömning stärks dock av de testbelysningar som uppförts, se bilaga 8, och som visar att även om det högintensiva ljuset nattetid syns tydligt så är det för svagt för att ge upphov till bländning. Skärmningen inom fem kilometer från vindkraftverket gör också att ljuset blir så svagt att det inte märks när det träffar marken. En belysning enligt Transportstyrelsens föreskrifter där det högintensiva ljuset får skärmas från marken och dämpas under mörker samt endast behöver omfatta de yttre verken bedöms sammantaget inte medföra någon oacceptabel påverkan. Nattetid är ljusstyrkan från lampan är 0,01 lux vilket motsvarar ljuset från en stjärna. Ljuset som färdas ut från lampan på vindkraftverket är således inte särskilt starkt och intensiteten avtar snabbt med avståndet. Ljuset är så pass svagt att det inte orkar lysa upp något utom det i sin absoluta närhet, bara någon meter bort, och når därmed inte markytan över huvudtaget. Dock kommer lampan vid klart väder att synas från marken och det blinkande skenet fångar lättare blicken än ett fast sken.

Åtgärder som vidtas för att undvika/minimera påverkan på landskapet Placering av vindkraftverk har anpassats till de utredningar avseende natur- och kulturvärden som har genomförts. Problem med reflexer från rotorbladen kommer sannolikt inte att uppstå då bladen på dagens verk är antireflexbehandlade.

5.6 Ljud För att rätt bedöma konsekvenserna av de effekter som ljudbidraget från vindkraft ger i ett specifikt landskap måste den befintliga situationen beskrivas, se avsnitt 4 ”Förutsättningar för projektet”. Utredningsområdet är idag trafikbullerstört från bl.a. väg 638 som löper mellan norra och södra inventeringsområdet. Längs med väg 638, mellan Högebacken och Hultet, finns också en motorbana. Det förekommer även bullerstörningar från skogsbruket periodvis. För vindkraftverk brukar Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller användas (1978:5 rev 1983). Vid särskilda atmosfäriska förhållanden och andra förutsättningar kan ljud från vindkraftverk och andra ljudkällor föras iväg långt. Det innebär att ljudet tidvis av boende kan uppfattas som 31 TSFS 2010:155

77 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

störande beroende av hur den enskilde personen upplever vindkraftljudets karaktär. Då det finns en säkerhetsmarginal inbyggd i det rekommenderade riktvärdet 40 dB(A) bedöms dock sådana situationer inträffa mycket sällan och kortvarigt. För vindkraftverk är ljudnivåerna så låga att det endast är konsekvenser utomhus vid lägre vindhastigheter kring 8 m/s som kan komma i fråga.

Ljudberäkning med Naturvårdsverkets modell Ljudberäkningar har genomförts i programmet WindPRO. Beräkningen i WindPRO är baserad på Naturvårdsverkets beräkningsmodell för ljudutbredning över land32. Denna modell är avsedd för planeringsändamål och avser det idealiska fallet plan och hård mark. Modellen använder de källjud som finns fastställda av respektive vindkraftleverantör. I källjudet är även det ljud som alstras av transformatorn som finns i eller invid varje vindkraftverk medräknat. Beräkningar har gjorts för en modell av vindkraftverk med 150 meters totalhöjd. Om verk med högre torn av samma modell skulle bli aktuella bedöms att ljudpåverkan vid bostäder inte kommer att öka. Snarare blir påverkan något mindre, eftersom avståndet mellan ljudkällan och bostäderna ökar. Ett vindkraftverks källjud uppstår vid den s.k. nacellen (navet) på 105 meters höjd och varierar med vilken effekt verket har. Av de vindkraftstyper som är tänkbara i Skedala-Enslöv är den maximala effekten 1,5-4 MW. Vald verksmodell för beräkningen alstrar ett källjud som verkstillverkarna har mätt upp till 104 dB(A) vid full effekt. Källjudet har betydelse när man beräknar vindkraftparkens ljudutredning. Skulle ett eller flera vindkraftverk bidra till att riktvärdet 40 dB(A) vid bostäder riskerar att överskridas kan ljudnivån regleras genom att verket ställs ned i effekt. När verket ställs ned i effekt sjunker källjudet och minskar därmed också vindkraftparkens ljudutbredning. I områden med tillräckligt högt energiinnehåll, som i Skedala-Enslöv, kan det därför vara mer lönsamt ur produktionssynpunkt att ställa ned några verk än att köra färre verk på full effekt. I bilaga 2 redovisas resultatet från en värsta fall-beräkning med 104 dB(A) i källjud. Beräkningarna visar att riktvärdet på 40 dB(A) för ljud i övrigt inte överskrids vid något bostadshus, se figur 51. Inget verk kommer hamna innanför den buffertzon på ca 600 meter kring varje bostad som sökande tillämpar vid framtagande av placeringar. Komplett redovisning av ljudnivåer vid respektive bostad finns i bilaga 2. Även med hänsyn till kumulativa effekter från Triventus planerade vindkraftetablering norr om utredningsområdet klaras ljudet för omgivande bostäder, se figur 52.

Ljudberäkning med Nord 2000 För att verifiera beräkningen i WindPRO har även en beräkning gjorts enligt beräkningsmodellen Nord 2000, Delta av 1719/01, 2002. Skillnaden mellan Naturvårdsverkets beräkningsmodell och den som används för Nord 2000 är att Nord 2000 tar hänsyn till bl.a. varierande topografi, frekvensspektrum, markytans egenskaper t.ex. vattenytor samt meteorologi. Även beräkningen i Nord 2000 visar att riktvärdet inte överskrids för något hus, se bilaga 2.

Beräkning av kumulativa effekter Det är upp till varje projektör att visa att riktvärdena innehålls. Vid beräkning av ljud måste därför hänsyn tas även till närliggande vindkraftanläggningar, för en beräkning av de kumulativa ljudeffekterna. Någon metod för hur fördelningen av ljudnivåer mellan närliggande vindkraftanläggningar ska göras finns inte angivet. Stena har tagit initiativet till att utforma en generell metod, benämnd SLSmetoden. Grundprincipen för SLS-metoden (Sound Level Sharing) är att ingen ljudkänslig punkt ska få en ljudnivå över 40 dB(A), det begränsningsvärde som enligt praxis används för vindkraft och rekommenderas av Naturvårdsverket,

32 Naturvårdsverket 2001

78 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

EETTAABBLLEERRIINNGG AAVV VVIINNDDKKRRAAFFTTVVEERRKK

LLjjuuddkkaarrttaa y y g r g r e e n n E

Skedala/Enslöv E

Skedala/Enslöv e l e l b b a

a Halmstad kommun w Halmstad kommun w e e n n e e R

R a a n Teckenförklaring n Teckenförklaring e t e t S

Planerade vindkraftverk (Stena Renewable)

B Ljud (40 dB(A))

B Ljud (40 dB(A)) A

A I

I W W O O C

C ,

, g r g r e e b b m m y y k k S

S s s a a e r e r d d n n A

d d x x m . m . 6 6 0 0 7 7 0 0 1 1 1 1 _ _ a l a l a a d d e e k k S S _ _ d d u j u L j L \ \ e e d d n n e r e r r r a s a s g g n i n i n n g g g g ä l ä l n n a a _ _ a l a l a a d d e e k k S S \ \ n n k k _ s _ s d d a t a s t s m l m l a a H H \ \ A T A T R R A A K K S S E E D D Å Å R R M M O - O - O O \ \ G G N I N I R R E T E T K K E E J J O O R R P P \ s \ i s i g - g - 8 8 0 0 \ j \ r j r p - p - 6 6 1 1 \ \ 7 7 2 2 1 1 1 1 6 6 1 1 \ \ g g a r a r d d p p p p u u \ : \ : K K 0 2 500 5 000 meter 0 2 500 5 000 meter UUttsskkrrififttssffoorrmmaatt:: AA33 SSkkaalala 11::2255 000000 DDookkuummeennttddaattuumm:: 22001111--0077--0066 Figur 51. Resultat från ljudberäkningen för planerade vindkraftverk vid Skedala-Enslöv. Oavsett verksplaceringar får alstrat ljud inte överstiga 40 dB(A) på bostads- eller fritidshus. oavsett hur många vindkraftanläggningar som finns eller planeras i omgivningen. Detta sker genom nedan princip: 1. Vindkraftanläggningar som kan inverka på ljudutbredningen i närområdet definieras och ljudkänsliga punkter identifieras. 2. Utifrån respektive projektörs ursprungliga vindkraftanlägging beräknas det ursprungliga ljudbidraget, i dB(A), vid definierade ljudkänsliga punkter. Vidare beräknas det procentuella bidraget respektive projektör tillför varje ljudkänslig punkt. Hänsyn tas ej till mycket låga ljudnivåer, i detta specifika fall definierat som 30 dB(A). 3. Utifrån ovan beräknade procentuella ljudfördelning beräknas den ljudnivå som respektive projektör inte får överstiga vid varje ljudkänslig punkt för att den totala ljudnivån från samtliga planerade vindkraftverk inte ska överskrida 40 dB(A). Alltså definieras nya, strängare, ljudkrav för respektive ljudkänslig punkt.

79 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

EETTAABBLLEERRIINNGG AAVV VVIINNDDKKRRAAFFTTVVEERRKK y y g g r r e e n n E E e e l l

b b LLjjuuddkkaarrttaa a a w w e e n n e e R R a a n n SSkkeeddaallaa//EEnnssllöövv e e t t S S

HHaallmmssttaadd kkoommmmuunn

| |

B B A A

I I TTeecckkeennfföörrkklalarriningg W W O O C C

, , PPlalanneerraaddee v vininddkkrraaffttvveerrkk ( (SStteennaa R Reenneewwaabblele)) g g r r e e b b

m m PPlalanneerraaddee v vininddkkrraaffttvveerrkk ( (TTrriviveennttuuss)) y y k k S S s s SStteennaa m meedd T Trriviveennttuuss ( (4400 d dBB((AA))) a a e e r r d d n n A A

| |

d d x x m m . . 6 6 0 0 7 7 0 0 1 1 1 1 _ _ a a l l a a d d e e k k S S _ _ s s u u t t n n e e v v i i r r T T _ _ d d e e m m _ _ d d u u j j L L \ \ e e d d n n e e r r r r a a s s g g n n i i n n g g g g ä ä l l n n a a _ _ a a l l a a d d e e k k S S \ \ n n k k _ _ s s d d a a t t s s m m l l a a H H \ \ A A T T R R A A K K S S E E D D Å Å R R M M O O - -

O O ETABLERING AV \ \

G G VINDKRAFTVERK N N I I y R R g r E E T T e n K K E E E

J J e l

b Ljudkarta O O a R R w P P e \ \ n s s i i e R g g

- -

6 6 |

1 1

B \ \ A 7 7

I 2 2 Teckenförklaring W 1 1 1 1 O 6 6 C

1 1 , Planerade vindkraftverk (Stena Renewable) g \ \ r g g e b a a r r m Planerade vindkraftverk (Triventus) y d d k p p S s p p Stena med Triventus (40 dB(A)) a u u e r \ \ : : d K K n A

| 00 33 0 000 66 0 000 mmeeteter r

d UUttsskkrrififttssffoorrmmaatt:: AA33 SSkkaalala 1 1::3300 000000 DDookkuummeennttddaattuumm:: 22001111--0077--0066 x m . 6 0 7 0 1 1 _ a

Figurl 52. Även med hänsyn till Triventus planerade verk norr om utredningsområdet är det möjligt att klara a d e k S _ s u

riktvärdenat för ljud på närliggande bostads- och fritidshus. n e v i r T _ d e m _ d u j L \

4.e Därefter kan respektive projektör justera sin parklayout så att dessa nya ljudkrav inte d n e r r a s g n överskrids.i Denna fördelning säkerställer att den sammanlagda ljudnivån från alla närliggande n g g ä l n a vindkraftanläggningar_ ej överskrider Naturvårdsverket riktvärde på 40 dB(A) vid någon ljudkänslig a l a d e k S \ punkt.n k _ s d a t s m l a H \ A

SLS-beräkningenT kan användas tillsammans med ovannämnda ljudberäkningsmetoder. R A K S E D Å R M O - O \ G N

SI kyddsåtgärder R E T K E J O R

OmP det kan konstateras att det rekommenderade riktvärdet 40 dB(A) överskrids vid bostäder vidtas \ s i g - 8 0 \ j r p

skyddsåtgärder.- En första åtgärd är att utreda om ljudstörningen beror på fel i vindkraftverket. Det kan i 6 1 \ 7 2 1 1 så6 fall åtgärdas på ett sådant sätt att störningen upphör. Vindkraftverkets rotor kan reduceras i hastighet 1 \ g a r d p såp att mindre ljud uppkommer vid de kritiska vindhastigheterna, vilket påverkar vindkraftverkets källjud. u \ : K Dock0 sker en sådan reduktion3 000 på bekostnad av vindkraftverkets6 000 meter energiproduktionUtskriftsformat: A3 Skala 1:30 000 och vindkraftverketDokumentdatum: 2011-07-06 inte kan nyttja den maximala vindenergin vid de kritiska vindhastigheterna. Varje vindkraftmodell kan

80 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

justeras i ett antal fördefinierade reduktionslägen. Aktuella leverantörer har även tekniska lösningar som kan aktiveras, se vidare avsnitt 5.16 ”Kontroll och uppföljning”. Sammantaget kan anläggningen uppföras enligt föreslagen parklayout med innehållande av gällande riktvärden för ljudpåverkan.

5.7 Skuggor Beräkningar för skuggeffekter vid de närliggande bostäderna har genomförts i programmet WindPRO. Dels har den astronomiskt maximalt möjliga skuggeffekten (värsta fallet) beräknats, den baseras på att solen lyser från soluppgång till solnedgång från en molnfri himmel, rotorytan står vinkelrätt mot solinstrålningen och vindkraftverket är i drift. Även den sannolika skuggeffekten har beräknats och då tas hänsyn till sol- och vindstatistik. Tabell med skuggeffekt redovisas för föreslagen parklayout tillsammans med en grafisk kalender för varje hus där tidpunkten, dels på dygnet men även på året, när skuggorna kan uppstå visas, se bilaga 2. I tabellen redovisas skuggeffekter för vindkraftverk med 185 meters totalhöjd och påvisar de bostäder som beräknas få förhöjd skuggeffekt jämfört med det som Boverket rekommenderar gällande astronomiskt maximalt möjlig skuggeffekt (30 timmar/år). Även de kumulativa skuggeffekterna från Triventus planerade verk behandals i bilaga 2. Faktorer att ta hänsyn till i terrängen som i realiteten kan mildra skuggeffekten är också kringliggande vegetation och byggnader. Konstateras kan därför att konsekvenserna av skuggeffekterna blir kraftigt reducerade av tidpunkten på dygnet, solens styrka, molntäckt himmel och av vegetation och andra hinder.

Skyddsåtgärder Om rekommendationen på åtta timmar sannolik skuggeffekt överskrids vid bostäder så störning uppstår finns det flera åtgärder att vidta. Bl.a. finns det på de typer av vindkraftverk som kan komma i fråga för den här aktuella anläggningen sådan teknik att man med ett mycket begränsat produktionsbortfall kan tillämpa en skuggurkoppling med sikte att nå under åtta timmar sannolik skuggeffekt. Sammantaget kommer omkring 13 bostäder att bli berörda av rörliga skuggor överstigande gällande rekommendationer om Stenas planerade verk byggs. Tillsammans med Triventus planerade verk i Sennan kommer omkring 20 bostäder att bli berörda. Dock kommer konsekvenserna av skuggeffekterna bli kraftigt reducerade av tidpunkten på dygnet, molntäckt himmel och av vegetation och andra hinder. I det fallet att riktvärdena överskrids kan skyddsåtgärder att vidtas. Den åtgärd som kan vara aktuell är reglering av skuggeffekten med skuggdetektor för aktuell bostad

5.8 Risk, hälsa och säkerhet Med säkerhet avses risk för olyckor och skador som påverkar människa och miljö eller annan påverkan från magnetfält m.m.

Magnetfält Magnetfält finns hela tiden omkring oss – det mest utbredda är det fält som omger jorden, jordmagnetismen, som får kompassnålen att rikta sig mot norr. Växlande magnetfält bildas kring ledningar och apparater för växelström, d.v.s. kring kraftledningar, transformatorer och kring allt som drivs med ström från väggkontakten. Kring vindkraftverk alstras magnetfält kring de markförlagda kablarna och kring transformatorstation och generator. De elektriska anläggningarna byggs enligt gällande regelverk och de magnetfält som

81 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

förekommer är väldigt svaga och utgör ingen hälsorisk för människor. Någon påverkan från ansökt verksamhet bedöms därför inte uppkomma.

Lågfrekvent ljud, infraljud och vibrationer Lågfrekvent ljud och infraljud från stora vindkraftverk uppmärksammas ibland i samband med planering av vindkraftanläggningar. Farhågor finns att vindkraftverken ska ge upphov till så höga nivåer att det orsakar stress, trötthet och andra medicinska besvär hos närboende. Kunskaper inom området är som tidigare nämnts inte så omfattande men den forskning som har genomförts visar att om gällande svenska riktvärden följs så föreligger det ingen risk för betydande störningar varken i fallet lågfrekvent ljud, infraljud eller vibrationer. För en beräkning av lågfrekvent ljud från planerad vindkraftanläggning, se bilaga 7.

Säkerhet Vad det gäller frågan om risk och säkerhet är olyckor i samband med drift av vindkraftverk mycket ovanliga. I Sverige har endast olyckor inträffat i samband med reparations- och servicearbeten och dessa olyckor är då arbetsmiljörelaterade. Den vanligaste diskussionen är dock risken att hård snö eller is lossnar och slungas iväg från bladen eller att delar från vindkraftverken lossnar och slungas iväg. Räddningsverket tar upp risker med vindkraft i sin rapport ”Nya olycksrisker i ett framtida energisystem”. I rapporten anges bl.a. risken för allvarliga olyckor relaterat till olika energiproduktionssystem under hela produktionsprocessen (inklusive produktion och transporter). Vid elproduktion med vindkraft uppskattas antalet omkomna per GWeyr (Gigawattår energi =8,76 TWh) till 0,0073 vilket är nästintill försumbart med tanke på att det år 2010 producerades 3 TWh från vindkraft i Sverige. Om motsvarande beräkning görs för energiproduktion av kol och olja är siffran 0,157 respektive 0,135 omkomna per GWeyr. Räddningsverket drar slutsatsen att vindkraftverken i sig inte kan betecknas som riskabla undantaget för de arbetsmiljörisker som nämndes tidigare. Att vindkraftverken skulle förstöras under storm bedöms som en mycket osannolik händelse. Risken för nedfallande träd är mycket större vilket innebär att man av den anledningen inte bör vistas i området vid extremt väder. Vad gäller övriga säkerhetsaspekter så kan brand inträffa i vindkraftverkets maskinhus och åsknedslag kan inträffa i vindkraftverk liksom i andra höga konstruktioner. I fuktigt och kallt klimat i temperaturer kring 0°C och nedåt kan is bildas på rotorbladen om verket är långsamtgående eller stillastående, vid dimma, sjörök eller underkylt regn. De allra flesta verkstyper är utrustade med automatstopp som aktiveras när verket är obalanserat. Obalansen kan orsakas av t.ex. turbulenta vindar eller då snö och is har fastnat på rotorbladen. När vindkraftverket startas upp igen finns risk för att isen som bildats på vingarna ger upphov till ett annorlunda ljud eller riskerar att slungas iväg. Nedfallande is är inget unikt för vindkraftverk utan förekommer i fuktigt vinterklimat från alla typer av byggnader. Isen faller vanligtvis rakt ned från ett vindkraftverk, men vid extrema förhållanden kan is slungas från verken. Isbildning kan förebyggas med t.ex. värmeslingor eller en speciell ytbeläggning av rotorbladen. Vid upphandling av vindkraftverken tas hänsyn till vilken typ av teknik som krävs för den aktuella platsen. I södra Sverige blir inte nedisningsperioderna särskilt långa och behovet av värme i rotorbladen ur produktionshänseende kan ses som mycket litet.33 Vindmätningar genomförs på platsen för att undersöka vilka förhållanden som råder i området gällande medelvind och turbulens. Dessa data korreleras därefter med långtidsdata för att se vilka extremvindar som kan förekomma på platsen. Syftet med detta är att dels ta reda på hur mycket de tänkta verken kan komma att producera, dels att säkerhetsställa att vindkraftverken placeras på platser och på ett

33 Elforsk, 2004 82 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

sådant sätt i förhållande till varandra så att de inte utsätts för turbulens och vindförhållanden de inte är dimensionerade för. Ett verk som är placerat fel kan få kortare livslängd än beräknat samt ökade risker för haveri. Vindkraftverk kan utgöra en fara för luftfarten. För att undvika detta kommer verken att utrustas med hinderbelysning, se även avsnitt 5.5 ”Landskap”.

Skyddsåtgärder • Verksamheten kommer att drivas enligt gällande regler för elsäkerhet. • Skyltar som varnar för nedfallande is kommer att sättas upp på lämpliga platser invid vindkraftverken. • Inför uppförandet av vindkraftverken kommer samarbete med den lokala räddningstjänsten att upprättas för att skapa goda och säkra rutiner vid eventuella tillbud. • Vindkraftverken utrustas med åskledare som effektivt leder energin genom bladen ned genom tornet. • När vindstyrkan överstiger ca 25-30 m/s stoppas driften automatiskt för att minska belastningarna på vindkraftverkets konstruktion. • Vindkraftverken kommer att utrustas med hindermarkering för luftfart. • Samtliga vindkraftverk har hiss och stege med säkerhetsskena för passage genom torn upp till maskinhus. • Varje vindkraftverk kommer att förses med utrustning som gör det möjligt att fira ner människor vid eventuell olycka. Sammantaget kan sägas att gällande regelverk och föreskrifter kommer att följas för att säkerställa att anläggningen inte utgör någon säkerhetsrisk.

5.9 Verksamheter Marken som vindkraftverken tar i anspråk arrenderas ut av markägarna som också bedriver skogsbruket i området. Skogsbruk kan även fortsättningsvis bedrivas och anses inte påverkas nämnvärt eftersom verken tar en liten yta i anspråk. Sannolikt kan transportmöjligheterna i området bli bättre då vissa befintliga vägar kommer att förstärkas samt att det kommer anläggas en del nya vägar för transport av material, vindkraftverk och kranar i byggnationsfasen samt servicebilar under driften. Även jakt kan fortsättningsvis bedrivas i området. Av samrådet framgår att etableringen påverkar det generella stoppområdet kring Mästocka flygfält där försvarsmakten bedriver målflyg. Flygkorridor går mellan Mästocka skjutfält och Halmstad flygplats. För närvarande pågår dock en internt utredning där försvarsmakten undersöker möjligheten att bättre anpassa stopområdet till den verksamhet som Förvarsmakten bedriver och därmed möjliggöra etableringar inom delar av det generella stoppområde. Stena avvaktar resultatet från Försvarsmaktens pågående utredning. Samrådet med andra verksamhetsutövare i området har resulterat i positivt gensvar från alla, se avsnitt 7 ”Genomförda samråd”. Sammantaget bedöms de verksamheter som idag bedrivs i området kunna fortgå även under anläggningens driftstid. 83 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

5.10 Naturresurser Skogsbruk är den huvudsakliga markanvändningen inom utredningsområdet och i dess närhet. Skogsbruk bedöms inte påverkas nämnvärt då verken tar en förhållandevis liten yta i anspråk. Tvärtom kan transportmöjligheterna i området bli bättre då vissa befintliga vägar kommer att förstärkas samt att det kommer aläggas en del nya vägar för transport av material, vindkraftverk och kranar i byggnationsfasen samt servicebilar under vindkraftparkens drift. Anläggningen kommer inte i konflikt med några geologiska intressen eller vattenäkter och sammantaget bedöms påverkan på naturresursen bli liten.

5.11 Luftkvalitet När en vindkraftanläggning tagits i drift sker inga utsläpp till luften som kan påverka luftkvaliteten negativt. Anläggningen kommer därför, om den ersätter elproduktion från fossilbränsle ge positiva konsekvenser för luftkvaliteten. En uppskattning av tänkbar produktion är 132 000 MWh om året. Det motsvarar förbrukningen av hushållsel i ca 26 400 villor, med en förbrukning av 5 000 kWh per år, eller förbrukningen i ca 6 600 villor med eluppvärmning, med en förbrukning av 20 000 kWh per år. Därigenom minskas utsläpp av koldioxid (ger klimatpåverkan), svaveldioxid (ger försurning), kvävedioxid (ger försurning och övergödning) och aska (ger förorenad luft). Genom att bygga de tänkta vindkraftverken skulle vi varje år undvika: • utvinning av ca 52 800 ton kol • utsläpp av ca 132 000 ton koldioxid • utsläpp av ca 159 ton kväveoxider • utsläpp av ca 132 ton svaveldioxid Jämförelsen har gjorts med stenkol eftersom Sverige är en del av den nordiska elmarknaden (Nordpol) och 15-20 procent av elproduktionen i denna kommer från kolkraft. Utsläppsreduktionen sker helt utan vägburna bränsletransporter och med en utrustning som i det närmaste helt kan återvinnas. Kända livscykelanalyser visar att ett vindkraftverk producerar hela den elenergi som åtgår för dess tillverkning under tre till sex driftmånader. Sammantaget bedöms den planerade anläggningen medföra positiva konsekvenser för utsläpp till luft.

5.12 Miljöpåverkan under etableringsfasen Ett vindkraftverk tillverkas på fabrik och levereras i några huvudkomponenter som monteras på plats. All miljöpåverkan från tillverkningen av vindkraftverket sker således i och vid leverantörens anläggning. På etableringsplatsen utförs främst monteringsarbete: resning av torn med mobilkran, montering av maskinhus på torn med mobilkran och fastmontering av de tre rotorbladen med mobilkran. Ett enskilt vindkraftverk monteras på ett par dagar, delvis med hjälp av mobilkran. Arbetet utförs dagtid. Innan torn, maskinhus och rotor levereras ska markarbeten vara avslutade. Detta inbegriper förstärkning av vägar, nybyggnation av vägar och anläggning av kranplatser invid etableringsplatsen. Fundament för transformatorhuset, om sådant blir aktuellt, anläggs också i det sammanhanget. Detta utförs vid lämplig väderlek i god tid före kommande aktiviteter.

84 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Anläggning av vägar och kranplatser medför buller och avgaser från transporter. Vägarbetena beräknas pågå under ca 4-6 månader och kommer sannolikt att påbörjas minst sex månader innan vindkraftverken kommer på plats. Det finns två olika typer av fundament som används för att förankra vindkraftverken till marken; gravitationsfundament och bergförankrade fundament. Markförhållandena vid Skedala-Enslöv är sådana att det är gravitationsfundament som är lämpligast. Principen för gravitationsfundament är att samtliga dynamiska och statiska laster som leds ner genom tornet överförs till marken genom ett tungt betongfundament gjutet i marken. Ett konventionellt gravitationsfundament för ett större vindkraftverk har en yta av ca 300-500 m2 och en volym av ca 400-1000 m3 betong. För anläggningen vid Skedala- Enslöv skulle det innebära 9 600-24 000 m3 betong för fundamenten. Anläggning av fundament innebär transporter (betong och armering) och visst slammer i samband med armeringsarbetet och monteringen. Dessutom sker personbilstrafik till etableringsplatsen, vilket medför tillfälliga ökningar av avgaser på platsen. Visuella störningar kommer att handla om fordonstransporter som rör sig i området och av mobilkran av något högre höjd än vindkraftverkets navhöjd. Förberedelser för elanslutning, kabeldragning och eventuell förstärkning av nätet sker samtidigt enligt nätägarens planering. Kabeln förläggs så långt som möjligt i mark på plats. Vid leveransen kan markförstärkning behövas för att underlätta för transport av torn, rotordelar och maskinhus. Detta kan ske med grusbeläggning eller med stålplåtar som läggs ut på marken. Det är huvudsakligen genom den förhöjda transportaktiviteten som boende i närområdet kommer att förnimma de pågående byggaktiviteterna. Till varje vindkraftverk kommer det ske transporter av material till fundament samt delar till vindkraftverket. För att anlägga de nya vägarna fram till vindkraftverken samt förstärka och bredda de befintliga vägarna krävs transporter av material. Till en anläggning med 24 verk krävs ca 1 800 lastbilstransporter. Etableringen sker i skogsmark vilket innebär att man för nyanlagda vägar och vindkraftverk måste avverka skog i mindre omfattning. De olika aktiviteterna under etableringsfasen utförs inte nödvändigtvis i en följd, utan uppehåll kan förekomma på grund av väderförutsättningar eller väntan på leveranser.

Försiktighetsmått och skyddsåtgärder I närområdet finns några bergtäkter som bedöms kunna användas för material till vägar, se rubrik”Vägar” i kapitel 3 och teknisk beskrivning. Täkter så nära utredningsområdet som möjligt reducerar transporterna. För att minimera störningar under byggfasen har detaljerade studier kring användning av vägnätet utförts. För att undvika transporter genom kringliggande byar har alternativa vägar in i området studerats och planerats. Detta har resulterat i att transporter in i området kommer att ske från väg 25 och in till vindkraftparken. Sammantaget görs bedömningen att buller och transporter kan orsaka temporära störningar under etableringsfasen, men eftersom denna fas är relativt begränsad i tid och särskild hänsyn har tagits vid vägdragning kan etablering av anläggningen genomföras utan några större konsekvenser för närboende.

5.13 Övrig miljöpåverkan under drift De restprodukter och det avfall som uppkommer under driften kommer att omhändertas enligt gällande avfallslagstiftning. Så långt möjligt kommer återanvändning och återvinning ske.

85 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Vindkraftverken ger vid normal drift inte upphov till några utsläpp till vatten. I vindkraftverken hanteras normalt hydrauloljor, växellådsoljor, eventuell ballastvätska, lagerfett och glykol. Genom vindkraftverkens konstruktion förhindras eventuellt spill att nå omgivningen. I sällsynta fall kan störningar på radio- och TV-mottagare förorsakas av vindkraftverk i närheten. Om sådana konsekvenser påvisas bedöms de relativt enkelt kunna åtgärdas. Sammantaget bedöms övrig miljöpåverkan under drift bli liten eller obefintlig.

5.14 Miljöpåverkan i samband med driftens upphörande När driften upphör kan berört område återställas. Vindkraftverken monteras ner och tas bort. Kablar lämnas kvar i marken och fundamenten täcks över och lämnas kvar om detta bedöms vara den vid tidpunkten lämpligaste miljömässiga åtgärden. Påverkan av en vindkraftanläggning är i det närmaste fullständigt reversibel vilket innebär att effekterna upphör helt efter verksamhetens upphörande. Nedmonteringen och återställandet av platsen medför liksom vid byggtiden några dagars transport och nedmonteringsarbete. Utöver avgaser från transporter och kortvarigt slammer kan även detta ske utan några påtagliga miljökonsekvenser. Transporter i samband med nedmontering av anläggningen kommer inte att vara större än vid etableringen. Ett vindkraftverk av den här typen har ett torn som till största delen består av stål och som till största delen kan återvinnas. Totalt sett är det endast en liten del av skogens yta som tas i anspråk vid en etablering av vindkraft och vid upphörande av driften kan skogen återplanteras. Sammantaget bedöms miljöpåverkan vid driftens upphörande att kunna minimeras genom att utföra återställningsåtgärderna efter de vid tidpunkten lämpligaste metoderna.

5.15 Återanvändning och återvinning De utrymmen som finns för återanvändning och återvinning är främst i byggnationsfasen samt när vindkraftverken ska nedmonteras och avvecklas. Under byggnationsfasen strävar Stena efter att så långt möjligt återanvända massor och fyllnadsmaterial vid bl.a. vägkonstruktion. Stena utreder även möjligheterna att använda fyllnadsmaterial i form av skrotsten eller annat restmaterial från de bergs- och stentäkter som finns i området och dess närhet. Beroende på vilket fabrikat som väljs för leverans av vindkraftverken varierar deras sammansättning något. Vissa torn har viss del i betong men övervägande andel av alla fabrikat har torn av återvunnet stål. Tornen väger drygt 200 ton. Nacellen, som väger ca 80 ton, består till övervägande andel av växellåda och andra mekaniska delar som även de tillverkats till stor del i återvunnen metall. Vingarna väger ca 30 ton. Olika leverantörer har olika konstruktioner men gemensamt är att vingarna vanligen består av något av följande material (eller en kombination) glasfiber, kolfiber, trä och epoxy. Vid nedmontering av verken kommer delarna så långt möjligt att gå till återvinning, dels av miljöskäl, dels av ekonomiska skäl. Sammantaget kommer återvinning att tillämpas i så stor utsträckning som möjligt, både av miljömässiga och ekonomiska skäl.

86 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

5.16 Kontroll och uppföljning Ett kontrollprogram kommer att tas fram för att säkerställa driften samt kontrollera och följa upp miljökonsekvenserna under driftskedet. Kontrollprogrammet kommer att fastställas i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontrollprogrammet förutsätts omfatta bl.a. de undersökningar som behövs för att följa upp förändringar i förhållande till resultaten från mätning av ljud och skugga efter etablering av vindkraftverken om så bedöms behövligt samt de övriga undersökningar som behövs för att följa upp eventuella villkor för lämnat tillstånd.

87 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

6. Miljökvalitetsmål I detta kapitel görs en avstämning mot miljökvalitetsnormer och de nationella miljömålen. I de fall det finns länsegna delmål som också är relevanta och som preciserar de nationella miljömålen ytterligare görs en avstämning även mot dessa. Beslut om regionala miljömål för Halland togs i september 2003 och reviderades 200734. Trots att målåret har passerat för flertalet av de regionala miljömålen har Länsstyrelsen i januari 2011 beslutat att de regionala milömålen ska ligga kvar och vara inriktningsmål tills dess de avförs eller ersätts av nya regionala mål. 6.1 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnorm (MKN) för yt- och grundvatten omfattar grundvattenförekomsten Åled-Hyltebruk (Sennan) nordväst om utredningområdet samt grundvattenförekomsten för Halmstad som ligger syd- sydväst om utredningsområdet. Även Lyngabäck som rinner längs med väg 638 mellan de två de två inventeringsområdena omfattas också av MKN för yt- och grundvatten.35 Ingen av dessa grundvattenförkomster bedöms påverkas av planerad vindkraftanläggning. 6.2 Nationella miljömålen 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. För att kunna uppnå det nationella målet krävs drastiska förändringar i användningen av fossila bränslen och en förändring av dagens energi- och transportsystem. I Hallands län anger ett länseget delmål att ett länsprogram för energi ska finnas upprättat vid utgången av år 2010. Vindkraft ersätter elproduktion med fossilt bränsle, vilket innebär minskade utsläpp av växthusgaser och en mindre påverkan på klimatet. Planerad vindkraftanläggning bidrar därför till möjligheten att uppfylla målen.

2. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Målet anger bl.a. att svaveldioxid och kvävedioxid ska minska. Vindkraft är en ren, förnybar energikälla, fri från utsläpp av skadliga ämnen eller partiklar till luften. Vindkraft medför minskade utsläpp av föroreningar till luft och därmed också minskad deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten. Planerad vindkraftanläggning bidrar därför till möjligheten att uppfylla målet. Målet ska nås inom en generation och innebär enligt Riksdagens beslut bl.a. att luftföroreningshalterna inte överstiger lågrisknivåer eller riktvärden.

3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader.

34 Miljömål för Hallands län 2007-2010 35 VISS, maj 2011

88 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Svaveldioxidutsläpp kommer till största delen från förbränning av svavelhaltiga bränslen som kol och olja. Kväveoxidutsläpp kommer framför allt från fordon. Kväveoxider bidrar till övergödning, försurning och bildning av marknära ozon. Inga utsläpp av försurade ämnen sker i samband med vindbruk. Vindkraftproducerad elenergi ersätter i viss mån fossila bränslen och kan därmed bidra till minskade utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. Planerad vindkraft etablering bidrar därför till att uppfylla målet.

4. Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Vid avvecklandet av ett vindkraftverk ska materialet återvinnas och i övrigt behandlas så att ingående komponenter och ämnen inte skadar människors hälsa eller miljö. Driften av vindkraftverket bedöms inte ge upphov till spridning av skadliga ämnen.

7. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Övergödning orsakas bl.a. av för höga halter av kväve och fosfor i marken eller i vattnet. Vindbruk leder inte till utsläpp som bidrar till övergödning. Se även 1. Begränsad klimatpåverkan, 2. Frisk luft och 3. Bara naturlig försurning.

8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Under miljömålet finns delmålet Skydd av natur- och kulturmiljöer som innebär att särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer i anslutning till vattendrag och sjöar ska skyddas. En negativ påverkan kan komma att ske om placering av vindkraftverk inte tar hänsyn till boendemiljöer, biotoper och förekommande bevarandevärden för natur- och kulturmiljön. Den planerade vindkraftanläggningen berör dock sjöar och vattendrag i liten omfattning och verksplaceringarna har utarbetats utifrån fördjupade studier av natur- och kulturvärden. Miljömålet kan också påverkas negativt då en vindkraftanläggning förändrar landskapsbilden. Se även 11. Myllrande våtmarker, 12. Levande skogar, 13. Ett rikt odlingslandskap, 15. God bebyggd miljö och 16. Ett rikt växt och djurliv.

9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Miljömålet innebär ett aktivt skydd för grundvattentäkter. Vindbruk förväntas inte påverka miljömålet om hänsyn tas till förekommande vattentäkter vid planering. Planerad vindkraftanläggning bedöms inte påverka några särskilt utpekade grundvattenresurser. Projektet bidrar därmed till möjligheten att uppfylla målet.

89 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

11. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. För Hallands län har det länsegna delmålet Påverkan från exploatering och Antal våtmarker satts upp, vilket innebär att våtmarker med höga natur- eller kulturvärden inte ska påverkas negativt av exploatering samt att de våtmarker som år 2002 fanns i länet ska bibehållas. En vindkraftanläggning kräver ett internt vägnät samt en tillfartsväg av god kvalitet. Dessa följer i möjligaste mån befintliga vägdragningar för att undvika ta ny mark i anspråk. Vägarna är planerade så att hänsyn tas till hydrologiskt känsliga områden. Målet bedöms därför inte påverkas i någon större omfattning. Se även 8. Levande sjöar och vattendrag, 12. Levande skogar, 13. Ett rikt odlingsladnskap, 15. God bebyggd miljö och 16. Ett rikt växt och djurliv.

12. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värden för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. För miljömålet följer delmålen Långsiktigt skydd av skogsmark, Förstärkt biologisk mångfald och Skydd för kulturmiljövärden. Delmålen syftar bl.a. till att skogsmark skyddas genom biotopskydd och naturvårdsavtal, att mängden hård död ved ska öka, att äldre lövrik skog och gammal skog ska bibehållas samt att skogsmarken ska brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och att skador på värdefulla kulturlämningar är försumbara. Miljömålet påverkas då utbyggnaden av vindkraft kan ta skogsområden i anspråk. För planerad vindkraftanläggning har hänsyn tagits till de lokala naturvärdena och skogens funktion som både rekreationsområde och livsmiljö för många arter. Andelen skogsmark som tas i anspråk innehållder dock inga högre biologiska värden och påverkan blir därmed begränsad. Vid byggnation av vindkraftparken är det viktigt tt öka de biologiska grundförutsättningarna genom att t.ex. lämna kvar död ved. Påverkan på målet bedöms vara acceptabel. Se även 8. Levande sjöar och vattendrag, 11. Myllrande våtmarker, 13. Ett rikt odlingslandskap, 15. God bebyggd miljö och 16. Ett rikt växt och djurliv.

13. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. För miljömålet följer bl.a. delmålen Ängs- och betesmarker, Småbiotoper och Kulturbärande landskapselement. Planerad vindkraftpark är lokaliserad till skogsmark med produktionsskog och omgivande jordbruksmark kommer inte att påverkas. Vindkraftverken innebär dock att landskapsbilden förändras, vilket kan innebära att känslan av ett ursprungligt kulturlandskap kan minska i omgivande kulturmiljöer. Se även 8. Levande sjöar och vattendrag, 11. Myllrande våtmarker, 12. Levande skogar, 15. God bebyggd miljö och 16. Ett rikt växt och djurliv.

90 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

15. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktig god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. För miljömålet följer delmålet Planeringsunderlag som bl.a. innebär att program och strategier ska påvisa hur kulturhistoriska och estetiska värden ska bevaras, hur utbyggnad av produktionsanläggningar för förnybar energi, däribland vindkraften, ska främjas. I ett övergripande perspektiv bedöms en vindkraftanläggning bidra till ett uppfyllande av miljömålet. Dock kan den lokala närmiljön påverkas i form av ljud- och skuggutbredning samt en förändrad landskapsbild. Se även 8. Levande sjöar och vattendrag, 11. Myllrande våtmarker, 12. Levande skogar, 13. Ett rikt odlingslandskap och 16. Ett rikt växt och djurliv.

16. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. För miljömålet följer delmålen Hejdad förlust av biologisk mångfald, Minskad andel hotader arter och Hållbart nyttjande. Delmålen innebär att fölusten av biologisk mångfald i Halland ska vara hejdad i den utsträckning som krävs för att uppnå det nationella målet, bevarandestatusen för hotade arter ska förbättras och mark och vattenresurser ska nyttjas på ett hållbart sätt så att den biologiska mångfalden upprätthålls. Planerad vindkraftanläggning tar hänsyn till förekommande natur- och kulturmiljöer så att värdefulla objekt inte tar skada. Då utredningsområdet inte innehåller några miljöer med mycket höga eller höga naturvärden bedöms en negativ påverkan på miljömålet vara mycket begränsad. När vindkraftverken är i drift är det framför allt fåglar och fladdermöss som kan påverkas. Fördjupade studier inom utredningsområdet visar dock inte att några hotade arter upprätthåller sig inom området. Enligt FN:s klimatpanel kan en ökad växthuseffekt riskera att ekosystem och livsmiljöer förändras och att en betydande andel arter störs eller inte kan överleva. Den planerade vindkraftanläggningen motverkar denna effekt. Se även 8. Levande sjöar och vattendrag, 11. Myllrande våtmarker, 12. Levande skogar, 13. Ett rikt odlingslandskap och 15. God bebyggd miljö.

91 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

7. Samråd och fortsatt information

7.1 Samråd Nedan följer en sammanfattning av genomförda samråd. För en fullständig beskrivning hänvisas till samrådsredogörelsen i ansökans bilaga 3.

Inledande samråd Inledningsvis skedde samråd med länsstyrelsen i Hallands län och Halmstads kommun genom ett möte den 11 maj 2010. Inför mötet hade samrådsunderlag i form av en kortare presentation av projektet tillsänts mötesdeltagarna och på mötet presenterades projektet mera ingående. Även en redogörelse för hur det fortsatta samrådet avsåg att bedrivas gicks igenom. Under april 2010 sändes förfrågan till Försvarsmakten, Luftfartsverket, Halmstads flygplats och Ängelholms flygplats, Trafikverket, Teracom, Telia Sonera, Telenor, 3GIS och Tele 2 för yttrande. Ingen av dessa hade något att erinra.

Fortsatt samråd Brev skickades i maj 2010 till särskilt berörda inom en kilometer från etableringen med en inbjudan till samrådsmöte. För de som önskade erhålla projektbeskrivning inför mötet fanns, från en vecka innan mötet, möjlighet att ladda ner en projektbeskrivning på Stena Renewables hemsida. Annons om projektet infördes i Hallandsposten den 8 juni 2010. I brev och annons informerades om möjligheten att lämna synpunkter senast 31 augusti 2010. Samrådsmöte i form av öppet hus hölls för berörda den 22 juni 2010 i församlingshemmet vid Enslöv kyrka i Åled. Vid mötet skrev omkring ca 40 personer upp sig på deltagarlistorna. Ytterligare ca 20 deltagare bedöms dock ha besökt mötet. Brev med projektbeskrivning översändes också till myndigheter, organisationer och ideella föreningar med begäran om yttrande senast den 31 augusti 2010. Den information och den kunskap som tillförts projektet under samrådsperioden har beaktats vid arbetet med MKB:n. Fortlöpande dialog har under arbetet förts med länsstyrelse och kommun bl.a. genom fältbesök med kommunen.

7.2 Information under bygg- och driftfas Inför byggstart och innan entreprenadarbetena påbörjas kommer Stena informera kommunen, närboende och övriga berörda om vilka arbeten som kommer att ske i området samt vilka störningar som kan förväntas uppstå med ungefärlig tidplan. Informationen kommer att skickas med brev till de närmast boende och kommunen. Övriga kommer att informeras genom annonser i lokalmedia samt på Stenas hemsida (www.stenarenewable.se). I informationen kommer alltid kontaktuppgifter till ansvarig projektledare att anges för eventuella frågor eller klagomål. Utöver uppstartsinformationen kommer allmänheten samt kommunen att informeras löpande vid viktigare händelser under byggskedet. Under vindkraftverkens 20-25 driftår avser Stena att varje år dela ut vindbonus (med 10 000 kr per vindkraftverk och år) till lokala föreningar. Information om vilka föreningar som tilldelas vindbonusen kommer att läggas upp på företagets hemsida.

92 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

8. Referenser och källor

Tryckta källor • Ahlén, I (2010): Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens TIDSKRIFT nr 3, 2010, s 22-27 • Ahlén, I (2008): Vindkraft – ett hot för fåglar och fladdermöss? Biodiverse Nr 1 2008, s 10-11. Centrum för biologisk mångfald • Ahlén, I (2002): Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Flora och Fauna 97 (3), s 14-21 • Bergström, H (2007). Vindpotentialen i Sverige, beräkningar med MIUU-modellen. Uppsala Universitet • Boverket (2009a): Vindkraften och landskapet – att analysera förutsättningar och utforma anläggningar • Boverket (2009b): Vindkrafthandboken. Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden • Boverket (2003): Planering och prövning av vindkraftsanläggningar • de Jong, J (2000): Fladdermössen i landskapet. Jordbruksverket & Skogsstyrelsen • Ekologigruppen (2011): Landskapsbeskrivning. Underlag vid bedömning av landskapets tålighet för vindkraftsetableringar. Hallands län. På beställning av Länsstyrelsen i Hallands län. • Elforsk (2004): Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat - nedisning, iskast och avisning. Elforsk rappaort 04:13. • Energimyndigheten (2011): Vindkraftstatistik 2010. ES 2011:06 • Energimyndigheten (2002): Framtidens vingslag. Informationsbroschyr • FN:s klimatpanel (2007): Syntesrapport, Fjärde utvärderingsrapporten från Intergovernmental Panel on Climate Change. Rapport 5763 november 2007 • Esko, D (2006): Beskrivning till jordartskartorna 4C Halmstad NV, NO och SO, K57-59, SGU • Forsberg, M & Östling, E-K (2008): Vindkraft i landskapsbilden. EX0285 Kandidatarbete i landskapsplanering på landskapsarkitektprogrammet • Freidh, M & Winberg, S (2009): Anläggningsarbeten för ett vindkraftverk i Karryd. Examensarbete vid institutionen för teknik och design, TD, Växjö universitet. Examensarbete nr: TD 062/2009 • Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd • Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar • Gislaveds kommun (2009): Vindkraftspolicy för Gislaveds kommun. Antagandehandling 2008-03- 19. • Günther, W. (1999, 2002): Touristische Effekte von On-und Offshore-Windkraftanlägaen in Schleswig-Holstein. Institut für Tourismus - und Bäderforschung in Norderuopa GmbH (N.I.T.) • Halmstad kommun (2010): Handlingsprogram för hållbar energi. Strategidokument för en hållbar energiomvandling i Halmstad, perioden 2010-2014 (KF 2010 § 105)

93 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

• Halmstad kommun (2009): Vindkraft - tematiskt tillägg till ÖP 2000. Antagandehandling • Halmstad kommun (2008): Halmstads gröna värden. Del 2 Styrande riktlinjer • Halmstad kommun (2000): Översiktsplan - 2000. • Hammarlund, K (1997): Attityder till vindkraft • Karlqvist, L et al (1985): Beskrivning och bilagor till Hydrogeologiska kartan över Hallands län, SGU • Kjessler & Mannstråle AB (1976): Redogörelse för grundvattenundersökningar vid Sennan 1975- 76, Kjessler & Mannstråle AB • Kjessler & Mannstråle AB (1978): Redogörelse för grundvattenundersökningar vid Sennan 1977- 78, Kjessler & Mannstråle AB • Klintman, M & Waldo, Å (2008): Erfarenheter av vindkraftsetablering, förankring, acceptans och motstånd. Vindval Naturvårdsverket rapport 5866, september 2008 • Lindqvist, P (2010): Lågfrekvent buller från vindkraftverk. Mätning och modellering i bostadsrum med avseende på ljudutbredning och ljudisolering. Masteruppsats vid Kungliga Tekniska Högskolan. TRITA-AVE2010:15 • Ljungby kommun (2009): Vindkraft i Ljungby kommun. Tillägg till översiktsplan. Antagandehandling. • Länsstyrelsen Hallands län (2007): Miljömål för Hallands län 2007-2010. Meddelande nr 2007:39. • Länsstyrelsen Jönköpings län (2009): Landskapskaraktärisering. En helhetssyn på landskapet vid planering och prövning av vindkraftanläggningar. Meddelande nr 2009:48 • Länsstyrelsen Västra Götalands län (2009): Fåglarna, däggjuren och vindkraftverken. Rapport 2009:70 • Mellanrum Landskapsarkitekter (2002): Den visuella störningsupplevelsen från vindkraftverk. Rapport till Länsstyrelsen i Skånes län • Mori Scottland (2002): Tourist Attitudes towards Wind Farms. Research Study Conducted for Scottish Renewable Forum & the British Wind Energy Association • Naturvårdsverket (2010): Ljud från vindkraftverk. Reviderad utgåva av rapport 6251. Koncept 20 april 2010 • Naturvårdsverket (2006): Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan. Åtaganden enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBAS. Rapport 5546 • Naturvårdsverket (2005): Val av plats för vindkraftsetableringar. Rapport 5513 • Naturvårdsverket (2001): Ljud från vindkraftverk. Rapport 6241 • Naturvårdsverket (1978, 1983): Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5 rev. 1983. Riktvärden för externt industribuller. • NFS 2004:14: Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser. • Pedersen, E (2007): Human respons to wind turbine noise. Perception, annoyance and moderating factors. Göteborgs Universitet, Occupational and Environmental Medicine, Department of Public Health and Community Medicinem, The Sahlgrenska Academy • Pedersen, E & Waye (2002): Störningar från vindkraft: undersökning bland människor boende i närheten av vindkraftverk. Avd. för miljömedicin Göteborgs Universitet

94 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

• Proposition 2008/09:146 Prövning av vindkraft • Proposition 2008/09:162: En sammanhållen klimat- och energipolitik - Energi • Proposition 2005/06:143: Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livskraftigt vindbruk • Proposition 2001/02:143: Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning • Regeringskansliet (2010): Sverige Nationella Handlingsplan för främjande av förnybar energi enligt Direktiv 2009/28/EG och Kommissionens beslut den 30.6.2009. • Räddningsverket (2007): Nya olycksrisker i ett framtida energisystem • SGU (1956): Geologiska kartbladet 198 Halmstad Aa Nr 198, SGU • SMHI (2002): Faktablad Avrinningen i Sverige, SMHI • SOU 1995:75: Vindkraften i ett storregionalt och globalt perspektiv • Sundberg, J. (2000): Vindkraft och faunakonflikter – att identifiera och lösa problem. Sveriges Energiting 2000. • Svensk Vindenergi (2010): Vindkraft i sikte. Hur påverkas fastighetspriserna vid etablering av vindkraft? • Svensk Vindenergi (2009): Jobb i medvind – Vindkraftens sysselsättningseffekter • Transportsstyrelsen (2008): Transportsstyrelses författningssamling, LFS 2008:47 • Transportstyrelsens krav (TSSFS 2010:155) • Uppvidinge kommun (2010): Översiktsplan 2010-2015. Utställningshandling II, 2010-11-16. • Vindval (2010): Nu vet vi det här! Vindkraftens miljöpåverkan – resultat från forskning 2005-2009 inom Vindval. Rapport 8469 • Vaggeryds kommun (2010): Förslag till översiktsplan. Samrådshandling. • Widemo, F (2007): Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer – kunskap, kunskapsbehov och förslag till åtgärder. Sveriges ornitologiska förening • Widing, A; Britse, G & Wizelius, T (2005): Vindkraftens miljöpåverkan. Fallstudie av vindkraftverk i boendemiljö. Centrum för vindkraftsinformation, Inst. för naturvetenskap och teknik, Högskolan på Gotland • Wizelius, T (2007): Vindraft i teori och praktik. 2:a upplagan

Webbplatser • Energimyndigheten, www.energimyndigheten.se, april 2011 • Eniro, www.eniro.se, april 2011 • Länsstyrelsens GIS-tjänst, www.gis.lst.se/, april 2011 • Miljömålsportalen, www.miljomal.se, april 2011 • Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se, maj 2011 • SGU, www.sgu.se, jordarts-, grundvatten-, berggrunds-, ballast-, mineral och bergartsresurser karta, april 2011 • SMHI, www.smhi.se, april 2011

95 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning

• Statistiska Centralbyrån, www.scb.se, april 2011 • Svensk Vindenergi, www.svenskvindenergi.se, december 2010, juli 2011 • Vatteninformationssytem Sverige (VISS), www.viss.lst.se, april-maj 2011 • Vattenmyndigheten, www.vattenmyndigheten.se, mars 2011 • Vindlov, www.vindlov.se/sv/Kartstod/, mars 2011

Övriga källor • Jens Rydell, muntlig seminariepresentation vid Chalmers, 2010-11-25

96 Vindkraft Skedala-Enslöv, Halmstads kommun Miljökonsekvensbeskrivning