W..€ ..Fl R Å' ,'" ::'::'1 .C

s *€

w..€ ..Fl r å' ,'" ::'::'1 .c

ä 'sE a:,{;, k: Elof Lindälvs gymnasium 30 år Förord

Att sammanfatta en skolas historia på drygt hundra bakgrunder och förutsättningar liksom lärstilar. Skolan sidor är ingen lätt uppgift. I denna skrift kommer ett är till för eleverna hör man ibland i debatten och jag åttiotal personers röster till tals. Personal och elever tillåter mig att undra om den inte alltid har varit det? från förr och nu ger olika bilder av skolan, olika facetter Men det kanske är som med demokratibegreppet: att glimmar till i minnesfragmenten och skapar tillsam- man måste påminna sig om detta kontinuerligt. mans en mosaik av minnen, intryck och känslor inför Den viktigaste förändringen är nog elevsynen. Från vår skola. att ha varit en anonym massa i klassrummet, som en Elof Lindälvs gymnasium var förvisso ett spännande del lärare inte ens bemödade sig att lära namnen på, har projekt. Många som var med från början har vittnat eleverna verkligen flyttats in i centrum, som individer. om pionjärandan som rådde, optimismen inför skolans Här kan man tala om ett paradigmskifte: fokus har flyt- framtid och glädjen över att få vara med från början tats från utlärande till inlärande; från läraren i centrum och kunna påverka. Lennart Jonssons roll är obestridlig. till eleven i centrum. Han var en stark, pragmatisk och visionär skolledare. Elevdemokrati är ett begrepp som först inte ens Skolan har förändrats mycket sedan starten för 30 fanns på pappret och som senare dök upp i välformu- år sedan och ännu mer sedan de äldsta lärarna på sko- lerade dokument. Under 2000-talet har det dock gjorts lan själva gick i skolan. Under hela tiden har debatten mer helhjärtade försök att utveckla elevinflytandet. varit het kring skolfrågor och det är inget konstigt med En levande dialog mellan lärare och elever om kursin- det eftersom skolan är så viktig. Alla har gått i skolan nehåll och kursupplägg har växt fram. Förhoppnings- och har därför en åsikt om den. Vi som aldrig kom ur vis försvinner den inte in i den mängd dokument som skolan ser den inifrån medan de flesta debattörer ser på nu åtföljer skolarbetet. Det viktigaste måste alltid vara den utifrån. Synpunkterna behövs dock från båda håll: de riktiga mötena IRL (in real life) mellan elever och utifrån ser man från ett annat perspektiv än vad vi gör lärare, som innebär en kontinuerlig utvärdering och på insidan där vi lätt kan bli hemmablinda. diskussion. Utvecklingssamtalen är också ett utmärkt När man går runt och pratar med olika delar av per- tillfälle för eleven att komma till tals och för läraren att sonalen slås man av att här finns en bred och djup kom- se den enskilde eleven. petens på väldigt många olika områden. Folk utanför Vi som var yngst när skolan startade ht -79 går snart skolans värld kanske uppfattar att skolan i stort sett bara i pension men skolan fortsätter att utvecklas. Så vart är består av elever och lärare, men i dagens skola möter vi Lindälvsskolan på väg? Mot nya framgångar tror och många fler yrkesgrupper som alla är viktiga för att verk- hoppas jag. samheten ska fungera. Det är fascinerande att få en in- blick bakom kulisserna hos andra personalgrupper än Marie Blomkvist, redaktör för jubileumsskriften, mars sin egen och att här se att vi alla, trots olikheter i både 2010 arbetssätt och inställning till hur saker bäst ska utföras, strävar mot samma mål: att arbeta för våra elevers bästa. Något som förenar alla utsagor om vår skola är trivseln, värmen, och mångfalden. Det faktum att vi har ett samhälle i miniatyr under samma tak, med en svindlande mängd av och variation i kompetenser, gör vår skola till ett möjligheternas hus. Strävan har varit att dessa kompetenser ska värderas lika oavsett vilken typ av intelligens och kompetens det handlar om. Praktisk eller teoretisk, det spelar ingen större roll för den ena klarar sig klent utan den andra. Slagorden under 80-talet En skola för alla och Elev- en i centrum gäller även i dagens skola: en inkluderande skola där allas lika värde ligger till grund. Man kan dock inte vila på gamla lagrar utan dessa begrepp liksom demokratins väsen måste erövras på nytt hela tiden och alltid stå i fokus. Sedan kan de pedagogiska metoderna variera och bör variera, för våra elever har olika

1 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Innehållsförteckning

Elof Lindälv...... 3 Annika Smedhem...... 52 Eva Marta-Holmnäs...... 52 Besök på Lindströmsgården...... 4 Anna Svenson...... 53 Anette Söderberg...... 54 Kurt Chico Johansson...... 8 Mats Nermark...... 55 Skolans cafeterior - oaser i intensiva lärmiljöer.... 56 Skolledarna Inga-Lill Lysell...... 57 Tomas Berndtsson...... 11 Kent Magnusson...... 58 Elisabeth Jonasson...... 12 Anita Ekström...... 60 Bonny Wernersson...... 13 Åsa Tholin...... 61 Jenny Larsson...... 14 Catarina Pedersén...... 62 Björn Winblad...... 15 Christine Johansson...... 63 Jan-Ola Tholin...... 15 Ingegerd Persson...... 64 Leif Hedlund...... 17 Joawchim Asplund...... 65 Tommy Persson...... 17 Kerstin Ekman...... 66 Gunhild Mark...... 18 Lars Wallin...... 67 Lennart Jonsson...... 19 Lena Pettersson...... 68 Eva Rönnäng...... 69 Lärarna Vaktmästeriet...... 70 Åke Eliasson...... 21 Bertil Wijk...... 22 Eleverna Eva Hed...... 23 Elever...... 72 Idrottslärarna Anita, Göran och Pia...... 24 Alexandra Krettek...... 73 Charlotte Costerdal...... 26 Anna Lena Wennberg...... 76 Margareta Leoj...... 26 Annica Ravn-Fischer...... 77 Niklas Hedström...... 27 Caroline Johansson...... 78 Torbjörn Ström...... 28 Elisabeth Adolfsson...... 79 Aina Tullberg...... 29 Eric Gustavsson...... 80 Bengt Beckman...... 30 Jonas Fröberg...... 81 Elisabeth Billger...... 32 Jonas Sjöblom...... 83 Eva Ardfeldt...... 33 Olof Ahlbom...... 84 Jan Tullberg...... 34 Sandra Beckman Westrén, Sarah Renaudo...... 85 Lasse André...... 36 Ulrika Ejnarsson...... 86 Roger Mellqvist...... 37 Martin Dagman...... 88 Hans Lindgren...... 38 Rachell Kairouz...... 89 Kenneth Karlsson...... 39 Wendela Sanne Öhrnell...... 90 Morgan Larsson och Martin Larsson...... 41 Mattias Johansson...... 91 Inga-Lill Olsson...... 42 Annette Seldén...... 92 Gun-Marie Larson...... 43 Erik Bogg...... 93 Hösten då f.d. riksbankschefen Bengt Dennis Patrik Ernby...... 95 prioriterade ett studiebesök av Lindälvselever mitt under pågående finanskris...... 46 Den digitala revolutionen...... 115 Mats Eliasson...... 47 Kavalkad av minnen från en 30-årig Övrig personal verksamhet...... 118 Karin Nedholm...... 50 Veronica Löfman...... 51 Slutord...... 132 Annika Fridesson...... 51

2 3 Elof Lindälv

Elof Lindälv

Elof Lindälv och jag av Kerstin Ekman

Elof Lindälv har givit namn år Elof Lindälvs gymnasium. Han var överlärare i Göteborg och hembygdsforskare. När jag 1979 anställdes på Lindälvsskolan, som skolan hette då, fanns skolan bara på papperet. Vi hade den lokaler i Kyrkskolan vid torget. En av de första dagarna gången då han beslutat jag arbetade, skulle första spadtaget till den nya bygg- att testamentera en del böcker till skolan. I samband naden tas. Mina nya arbetskamrater, jag minns inte rik- med detta instiftade han också Elof Lindälvs fond, som tigt vilka, men jag tror att det var skolsköterskan Lena skänkt mycket glädje till skolan. Då var jag medbjuden och syokonsulenten Beth som var med, tyckte att vi på lunch på restaurang Lindälv. Det var Elof och Olga skulle åka och titta på evenemanget. (Annars var det Lindälv, vår rektor Lennart Jonsson och jag. Vad vi åt ”bara byggmötet” som var närvarande.) Vi kom lite för minns jag inte, men jag kommer ihåg att Elofs hörap- sent och hann inte se själva första spadtaget, utan bara parat hade gått sönder, så han hörde i stort sett ingenting hur gubbarna gick därifrån. Jag fick en skymt av Elof av samtalet runt bordet. Han såg ut som om han sov själv, en liten senig man med basker och gummistöv- mesta tiden, och jag blev lite orolig, för efter lunchen lar. Och bilden med Elof och spaden har jag numera i skulle vi åka hem till Elof och Olga i Änggården och biblioteket. titta på böckerna som han testamenterat till oss. Sedan kan jag inte minnas att jag såg Elof Lindälv Men när vi kom fram till Änggården, då blev det liv i förrän den nya skolan var klar. Då kom han flera gånger Elof Lindälv. Han sprang som en skottspole i trapporna till biblioteket och hade med sig kassar med sina sam- i villan. Först källaren, där det fanns en hel del av hans lade skrifter, som han skänkte till biblioteket. Detta samlade papper. Entréplanet gick snabbt att gå igenom. måste ha varit 1980 eller 81 och han var ju då över 90 Där fanns kök och vardagsrum, inte mycket böcker, på år. Han åkte tåg från Göteborg, och verkade pigg och mellanplanet låg Elofs arbetsrum och Olgas arbetsrum. glad. Han rörde sig mycket tyst och snabbt. Jag minns, Där fanns också de böcker som han tänkt sig skulle att han någon gång skrämde mig ordentligt, därför att passa i biblioteket. Jag fick välja ut vad jag ville ha. Elof jag inte hörde att han kom, och han plötsligt stod ba- var noga med att det skulle vara sånt som kunde vara kom mig. till nytta i biblioteket. På översta våningen fanns sedan Vid ett tillfälle när han kom berättade han att han var sovrum, och även dit ville Elof och Olga att vi skulle väldigt glad att skolan uppkallats efter honom. Han var följa med, för där fanns en del intressanta föremål och också väldigt nöjd med att skolan bara hade en våning. tavlor, som de ville visa. Elof verkade fortfarande pigg Själv hade han arbetet många år på Karl Johansskolan när Lennart Jonsson och jag tackade för oss och åkte och där fått nog av en massa trappor. Han sa också att därifrån. Men jag var dödstrött. han tyckte att det var mycket bra att alla elever numera En gång till träffade jag Elof Lindälv, och det måste fick gå i samma skola. Tidigare hade det ju varit upp- ha varit när han fyllde 95 år. Då åkte jag och Anders delat i gymnasium och yrkesskola. Onsjö, samhällskunskapslärare på skolan, som bodde i Det starkaste minnet jag har av Elof Lindälv är från Änggården, hem till Elof med en blombukett från sko-

2 3 Elof Lindälvs gymnasium 30 år lan. Elof bad oss komma in och vi satt en stund och skolan, Lennart Jonsson var på semester utomlands. Jag pratade i vardagsrummet. Det var varmt och altandör- minns att Stig Tornehed i sitt tal nämnde att Elof under ren var öppen ut mot trädgården. Vi blev bjudna på hela sitt liv, ända till slutet, varit en mycket aktiv och ny- något att dricka, och Elof berättade, att han var bekym- fiken person. Jag tänkte då, som jag gjort många gånger rad för att huset behövde repareras. tidigare, att jag var glad över att han fått ge sitt namn Sommaren 1987 dog Elof, han skulle ha fyllt 100 åt vår skola. En bättre förebild för våra elever kan man år ett par månader senare. Leif Hedlund, studierektor, knappast tänka sig. och jag var på begravningen, som representanter från

Besök på Lindströmsgården av Kerstin Ekman Foto: Jörgen Thölin

På väggen i arkivet finns en bonad av Märta Rinde- Lindströmsgården i Älvsåker är Elof Lindälvs barn- Ramsbäck, mångårig kulturnämndsordförande i Kungs- domshem. Länge hade jag tänkt att jag skulle åka dit backa. Märta var god vän med Elof och troligen den som för att ta några bilder, som vi kunde använda till den ut- föreslog att skolan skulle uppkallas efter Elof Lindälv. ställning om Elof Lindälv, som jag brukar ta fram varje Förslaget kom i alla fall från Kulturnämnden. år till öppet hus. På bonaden ser man bilder ur livet på gården och vid Fredagen den 8 maj 2009 blev det äntligen av. Med sidan av bonaden finns text som förklarar varje bild. mig hade jag Jörgen Thölin, samhällskunskapslärare på Vi hann också med att gå runt i själva boningshuset. skolan, som brukar ta bilder till skolans hemsida och Där är iordningsställt som ett museum och mycket finns liknande. Jörgen hade bara en och halv timme på sig bevarat av möbler och inventarier som hör till gården. innan han skulle ha lektion igen. En del föremål har man också fått från andra håll. Vi togs hjärtligt emot av Leif Svensson och Ingun Jag förstod snart att den korta tid vi hade på oss inte Adolfsson från Älvsåkers Hembygdsgille, som numera skulle räcka till och vi bestämde att jag skulle kommat äger gården. tillbaka en annan dag för en mer ingående intervju. Gillet hade arbetsfredag och det var flera personer Det jag skrivit nedan är en sammanfattning av båda där och arbetade. I köket lagade några kvinnor mat, för besöken. man skulle strax äta tillsammans. Lindströmsgården Arkivet Idag är Lindströmsgården en hembygdsgård som ägs Ingun visade oss först Arkivbiblioteket som ligger i ett av Älvsåkers hembygdsgille. Det var Elofs syskonbarn litet hus vid sidan om boningshuset. Där har man sam- som 1977 skänkte gården till hembygdsgillet och Elof lat en del föremål från Elofs hem i Änggården och hans var mycket glad åt att hans barndomshem på detta sätt arkiv med papper från hela sitt långa liv och sin om- bevarades åt eftervärlden. fattande verksamhet. Arkivet var tidigare hölada. Gil- Lindströmsgården är en av få kringbyggda gårdar let hade planer på att göra det till vävstuga, men när med stenlagd gårdsplan som finns kvar. det stod klart att gården skulle ärva stora delar av Elofs Gården har varit i samma släkt sedan 1600-talet, men bibliotek, beslutade man i samråd med Elof att använda den har inte gått i arv från far till son. Många gånger ladan till det. Elof var med och planerade hur det skulle ärvdes den istället på kvinnolinjen. se ut. ”Han var en mycket bestämd herre, som visste hur Elofs mor hette Beata, hon hade två bröder, som han ville ha det”, säger Ingun. emigrerade till Amerika. Beata och hennes man hade

4 5 Besök på Lindströmsgården

övertagit gården från Beatas föräldrar, Martin Bern- MB Lindström och härstammade från Lindome har hard och Brita Lindström. troligtvis också spelat in. En tidigare ägare var (Elofs morfars morfar) kof- Han hade en äldre bror Frithiof som senare bodde ferdikapten Anders Ullerin. Många föremål som idag i Mölndal och två yngre systrar. Den äldsta dog ogift finns kvar på gården är från den tiden. 1961. Den yngre systern och hennes man innehade Gården brann 23 mars 1811 beroende på att en dräng gården till deras död 1975. sköt salut på ett bröllop varvid tre gårdar i byn lades i Elof träffade Olga förhållandevis sent. Ingun vet inte aska. exakt när och hur. Men Olga var lärare, och de har tro- I ladan har man samlat information om samhället ligen träffats i skolarbetet. De gifte sig på 30-talet. De runt gården och om Älvsåkers socken. fick inga barn. En omfattande brevväxling mellan Elof och Olga finns bevarad. Hembygdsforskaren Elof var en oerhört aktiv och nyfiken hembygdsforskare. Han började tidigt hålla föredrag och det ledde sedan till att han var med och startade Nordhallands Hem- bygdsförening. Han medverkade praktiskt taget varje år i föreningens årsbok, Vår bygd, med någon eller några artiklar. De handlade till exempel om fornborgar eller Fjärås bräcka. För den som vill veta mer om detta finns hans samlade skrifter på skolan (och på Lindströms- gården förstås eftersom Älvsåkers Hembygdsgille också har som uppgift att förvalta Elof Lindälvs efterlämnade Elever från Älvsåkersskolan gör ofta studiebesök på papper). gården, och de kan då studera hur socknen förändrats Elof Lindälv var också nykterhetsman och var med över tiden. och startade logen Försöket i Älvsåker. Varje år har man ett populärt midsommarfirande, Han och Olga gjorde många resor runt om i världen. som drar mycket folk. Så även i år (2009) trots att vädret Ingun nämner särskilt resan till Amerika strax efter an- var kallt och regnigt. dra världskrigets slut. Resorna är, som allt annat Elof När Ingun berättade om alla studiebesök man tar sysslade med, mycket väldokumenterade och arkiverade. emot tänkte jag att Lindströmsgården borde vara ett Här finns fortfarande mycket papper att gå igenom och självklart utflyktsmål för skolans elever och personal. katalogisera, säger Ingun. Här finns möjligheter till spel och lekar på gräsmattan Hon visar det som hon själv håller på med just nu: intill huset och Gillet ställer gärna upp och guidar runt Under kriget var Elof och Olga engagerade i krigshjäl- på gården. pen och skickade pengar till skolor i de nordiska län- derna. De elever som fick ta emot bidragen har skrivit Ingun Adolfsson och tackat och berättat vad de gjort för pengarna. Det Ingun Adolfssons mormor var syster till Elof. Hon har är rörande brev. (Elof fick medalj av konung Olav i alltid bott i Älvsåker och är mycket engagerad i hem- Norge.) bygdsarbetet, ordförande i gillet. Ingun var ofta på Lindströmsgården under sin uppväxt och träffade Elof. Skolmannen Men inte förrän innehållet i testamentet blev klart lärde För oss på Elof Lindälvs gymnasium är kanske Elofs hon känna honom ordentligt. De började då samarbe- gärning som skolman den mest intressanta. Han hade ta om utformningen av arkivbiblioteket. Tillsammans många bestämda idéer om pedagogik och tyckte att det har de skrivit boken Lindströmsgården i Älvsåker, som var oerhört viktigt att undervisningen utgick från verk- kom 1988, året efter Elof Lindälvs död. Ingun har också ligheten och samhället runt omkring. Exkursioner och skrivit om gården i Årsboken Vår bygd. studiebesök var viktiga. I hans skrifter kan man också se att han hade tankar om koncentrationsläsning, något Elof Lindälv - uppväxten som var mycket på tapeten när Lindälvsskolan starta- Lindströmsgården är Elofs barndomshem. Han föddes de. I tolv år var han redaktör för tidskriften ”Skola och här. När Elof var 16 år bytte han och hans bror efternamn, samhälle” som hade stor betydelse i den pedagogiska de hette tidigare Andersson. Elof var ju inte myndig så debatten i hela Norden. hans far fick skriva på papperen. Namnet Lindälv kom- Han var lärare i Göteborg först på Hagaskolan och mer av Lindome och Älvsåker. Att Elofs morfar hette senare överlärare på Karl Johansskolan. Han var också

4 5 Elof Lindälvs gymnasium 30 år mycket aktiv i Nordiska Folkhögskolan i Kungälv. På under lång tid dess styrelseordförande. Skolmuseet är Karl Johansskolan hade man under många år ”öppet numera en del av Göteborgs stadsmuseum i Ostindiska hus” för eleverna, som kunde ägna sig åt idrott, musik huset och firar i år (2009) 100-årsjubileum. och andra hobbies på eftermiddagar och fram till kl. 21 på kvällarna. Källförteckning: Elof Lindälv arbetade också mycket med att för- Intervjuer på Lindströmsgården med Ingun Adolfsson, bättra och utveckla pedagogiska hjälpmedel, som ar- ordförande i Älvsåkers Hembygdsgille, 2009-05-08 betskartor, historiska bilder och liknande. Några ”best- och 2009-07-03 sellers” som jag själv känner igen från min skoltid är En bygd - ett livsverk : Norra Halland : Elof Lindälv Skolornas uppslagsbok och Bergvalls Arbetsblad (i en skrift / utgiven av Nordhallands Hembygdsfören- geografi, naturkunnighet, historia utarbetade av Gun- ing med anledning av Elof Lindälvs 90 årsdag. Kungs- nar Ahlberg, Elov Lindälv och Nils Olsson, utgivna av backa, 1977 Bergvalls förlag, Stockholm). Lindströmsgården i Älvsåker och nordhalländsk hem- Elof Lindälv var också ända sedan sin lärarexamen bygd / Elof Lindälv och Ingun Adolfsson. Kungsbacka: aktiv i arbetet med Göteborgs Skolmuseum och var Nordhallands Hembygdsförening, 1988

6 7 Elof Lindälv

6 7 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Kurt Chico Johansson

Vill man ha tag på någon som vet vad som rört sig i Kungsbacka under de senaste 30 åren, ska man kon- takta Kurt Johansson, mer känd som Chico, välkänd Kungsbackajournalist som finns på plats vid de flesta evenemang här i trakten. Många positiva artiklar om vår skola har flutit ur hans penna genom åren. Han har ofta fått nys om att något är på gång på skolan genom vår ihärdige ”pr-gubbe” Jan Håkansson. Kurt är alltid på hugget och han är en boren berät- tare. Jag har sett honom trollbinda en grupp elever på en kulturdag med berättelser på temat hur det är att bli gammal, ett ämne som normalt kanske inte skulle entusiasmera en ung publik. När jag ber honom prata kring vår skola Elof Lindälvs gymnasium tänker han först på restaurangskolan och dess goda rykte bland krögarfolk. Han pratar lyriskt om Men, det är en skola som andas positivitet och som har de fina lärarna på HR som tar till vara elevernas kreativ- lyckats rekrytera bra lärare. En skola han själv hade ve- itet och sporrar dem till lysande prestationer. Han har lat gå i! sett välregisserade testmiddagar där elever får laga mat Kurt var med när Elof Lindälv själv tog det första och servera en jury med kända krögare och har impon- spadtaget inför nybygget. Kurt minns att Elof, som då erats av elevernas fokus och professionalism trots att de var nästan 92 år gammal, var lycklig och stolt över att säkert varit duktigt nervösa. det nya gymnasiet skulle bära hans namn. Han minns också många föreställningar och shower Kurt uttrycker sig anspråkslöst om sina ambitioner i som elever har framfört på vår gamla Lindälvsteater. journalistiken: ”Jag vill skriva om positiva saker som gör ”Dumt att man inte använder den längre”, tillägger han. människor glada”. Han har god koll på Kungsbacka- Välgjorda, gedigna, trevliga är några av adjektiven han borna samtidigt som han har en enormt rik erfarenhet använder för att beskriva elevernas framträdanden. från diverse resor där han träffat världskändisar och Kurt kan inte komma på något negativt att säga om sett nutidshistoria skrivas. Om dessa möten och om skolan, utom, tillägger han med glimten i ögat, att vår inhämtade och missade scoop får vi veta när hans bok skola varit dålig på att förse honom med Luciakan- kommer ut under nästa år. didater. Tydligen är det mest Aranästjejer som söker.

8 9 Curt Chico Johansson

8 9 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

10 11 Skolledare Skolledarna

Tomas Berndtsson Verksamhetschef, maj 2008 –

sentanter från personalen. Här lämnas information om skolans verksamhet och ekonomi men man tar också upp andra frågor i detta forum. Att ha ett elevråd på skolan innebär inte att elev- demokratin infinner sig automatiskt. Frågorna är svåra att jobba med och kräver ett stort engagemang från elevernas och skolans sida. I dagsläget har skolan ett mycket bra elevråd som aktivt driver frågor om trivsel på skolan. I sektorsråden träffar klassrepresentanterna från sektorns olika program sin rektor omkring tre gånger per termin och kan där ta upp frågor som ligger dem varmt om hjärtat. Tomas tycker det är svårt att svara entydigt på frågan om skolan är bättre nu än förr. Samhället har förändrats och i takt med dessa förändringar har skolan utvecklats. Skolan är en spegling av samhället. Våra kontakter utåt med samhälle och företag ökar och måste fortsätta att öka för att ligga i fas med utvecklingen. Utmaningen för oss som arbetar i skolan är att vara attraktiva, att eleverna söker sig till oss för att vi är en Tomas har pedagogisk bakgrund som yrkesofficer i bra skola. Elevernas omdömen om skolan visar att vi på Försvarsmakten. Innan han kom till Lindälv var han helt rätt väg. under sex år rektor för elitidrottsgymnasiet på Katrine- Vårt huvuduppdrag som skola är att förbereda våra lundsgymnasiet i Göteborg ungdomar på livet, en mångfacetterad uppgift som inne- Under den korta tid som Tomas har hunnit vara på fattar såväl kunskaper som mjuka värden. Elof Lindälv har han bildat sig en uppfattning om att Tomas anser att konceptet med Livskunskapsdagar är det är en bra skola bl.a. därför att här finns en mångfald; en mycket viktig del i arbetet för att förebygga mobb- skolan är ett möjligheternas hus med brett programut- ning och utveckla tolerans för varandra, att lära sig res- bud. Skolan har nöjda elever, hög mysfaktor och myc- pektera olikheter i kultur, religion, sexuell läggning mm. ket engagerade lärare med gott rykte. Dessa positiva Lika viktigt är också det dagliga värdegrundsarbetet som omdömen kommer bl.a. fram i elevenkäterna som görs bedrivs i klassrummen. varje år. Ryktet på stan styrker detta. Tomas vill slutligen att Elof Lindälvs gymnasium Tomas är engagerad i elevfrågor och elevinflytande. uppfattas som en attraktiv utbildningsplats för ung- Elevrådsstyrelsen träffar han i LSG (lokal samver- domar och en attraktiv plats att jobba på. Vi vill vara kansgrupp), arbetsmiljöronden och skolkonferensen. seriösa, samhällsorienterade, moderna med förankring i Skolkonferensen äger rum tre gånger per termin och dagens samhälle och ungdomskultur. består av verksamhetschef, elevrådsstyrelse och repre-

10 11 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Elisabeth Jonasson Rektor, september 2008 –

Elisabeth Jonasson är rektor på sektor 3 – Samhälls- Om man jämför elever förr med elever nu har da- vetenskapliga programmet och Handels- och admin- gens elever blivit frimodigare. De är mycket bra på att istrationsprogrammet. Började på Lindälv i septem- framträda inför grupp med muntliga redovisningar och ber 2008. Undervisade tidigare i samhällskunskap, de vågar ifrågasätta mer. psykologi och socialkunskap. Kontakten mellan skolledare, lärare och elever har Elisabeth har arbetat som lärare på Frölundagym- också blivit mycket öppnare genom åren. Eleverna vå- nasiet sedan 1979 och som rektor på samma skola se- gar nu i högre utsträckning ställa krav på undervisnin- dan 1998. gen genom att de får komma till tals i kursplanering och Elisabeth, som har en gedigen lärarbakgrund och har kursutvärdering. varit på flera skolor, gjorde sitt livs första ”riktiga” an- Elisabeth har höga ambitioner att utveckla SH och ställningsintervju här på Lindälv i maj 2008. Det var ett HP. Lärarna på SA planerar för en mer internationell trevligt möte där hon blev intervjuad av representanter profil och nya inriktningen Ekonomisk breddning som för olika personalkategorier och av elever från skolans startar på EK i höst är också spännande. Arbetslaget på elevråd. HP planerar för utökad ämnessamverkan under nästa Det goda intrycket har bestått: skolan har en posi- läsår för att eleverna ska få en bättre helhetssyn i ut- tiv och trevlig atmosfär och en god social miljö. bildningen. Arbetsmiljön är också bra med ljusa, hemtrevliga och Utvecklingsarbete ligger Elisabeth varmt om hjär- moderna lokaler. tat och hon känner stöd hos lärarna. De närmaste åren En annan mycket positiv faktor är att skolan har både kommer elevunderlaget att minska och då gäller det att yrkes- och studieförberedande program vilket innebär skolan håller en fortsatt hög profil. ett brett register av kompetenser och många olika män- Vår uppgift på skolan är att ge alla elever goda kun- niskor; Elof Lindälvs gymnasium är en stor spännande skaper och ett gott självförtroende. De ska tränas i att arbetsplats. delta i demokratiska processer och beslut för att sedan Till detta kommer en bra organisation med verksam- kunna klara sitt vuxenliv. hetschef, rektorer och teamledare. Genom åren har kraven på skolledare ökat genom att fler administrativa uppgifter tillkommit som t ex en mängd redovisningar som ska göras till olika nämnder, statistik som ska föras, mm. Det kan ta för stor tid från de pedagogiska uppgifterna men samtidigt har skolledarna kommit närmare elever och personal genom att arbetsrummen är utlokaliserade i verksamheten. Elisa- beth har sitt arbetsrum mitt bland klassrum och grupprum på Samhäll och trivs med att vara synlig. Genom att vara med på lektioner ibland får hon en bra kontakt med både elever och lärare. Elevernas arbetssituation har också blivit mer mång- facetterad. En ökad valfrihet är positiv men det kan också medföra svårigheter att få överblick och problem med att välja. De nya antagningsreglerna till högsko- lan medför ökade krav på att eleverna ska planera sin framtid på ett tidigt stadium. Redan i årskurs nio bör eleverna veta vilken vidare utbildning de tänkt sig efter gymnasiet för att få optimalt med meritpoäng. Om dessutom estetisk verksamhet försvinner som kärnämne blir utbildningen alltför ensidigt nyttoinrik- tad. Kraven blir tuffare och andningshålen färre. Elisabeth ser emellertid positivt på att betygssystemet går mot ämnesbetyg istället för kursbetyg. Ett slutbetyg för hela ämnet visar på utveckling medan kursbetygen kan bli missvisande. 12 13 Skolledare

Bonny Wernersson Rektor, 2005 –

stort sett alla ungdomar på gymnasiet och det ställer höga krav på både skolledare och lärare, till skillnad mot förr då det var 10-15 % av niorna som inte fortsatte på gymnasiet utan gick direkt ut i arbetslivet. Under 80-talet fanns fyra fordonslärare och skolan förändrades mycket långsamt. Bonny arbetade då även på Verkstadstekniska linjen. Under 80-talet minskade elevunderlaget på Fordon och denna nedgång fortsatte fram till mitten på 90-talet. Bonny hade då blivit programledare - senare kallat teamledare - på Elprogram- met. 1995 kom Bonny tillbaka till Fordon med uppdraget att utveckla fordonsutbildningen. Nya programgymnasiet ställde andra krav vilket gjorde att utbildningen måste moderniseras och anpassas till samhällsutveck- lingen. 1996 startade utbildningen på Mobilen som kom att bli en mycket lyckad specialpedagogisk lösning för elever som inte är så teoretiskt motiverade. Bilelektro- niska programmet liksom Transport och logistik startade 1998. Bonny Wernersson som är rektor på sektor 1 som in- Vad som hänt sedan 95 är att Fordonsutbildningen nehåller programmen FP, BilEl, Mobilen och IVL/IVS har fått en rejäl statushöjning. Det 3-åriga gymnasiet har undervisat på olika linjer Fp, El, Ve, Te (Aranäs) in- medförde förbättrade kunskaper och många av våra nan han kom till fordonsutbildningen. Bonny har varit elever gick ut till kvalificerade arbeten efter utbildnin- med nästan från start; anställdes 1980 som lärare på gen. Under de drygt tio år som gått sedan Bonny tog Fordonslinjen. över rodret har antalet yrkeslärare på Fordonsutbild- Fordonsavdelningen var inte påbörjad när Bonny som ningen växt till femton då verksamheten expanderat ung lärare, med tidigare erfarenhet som ungdomsledare och söktrycket ökat. i bagaget, började på skolan. Fordon höll i början till på I Fordonsutbildningen finns fler program och inrikt- Boréns (sedermera Elektronen) men under våren 1982 ningar: Personbilsteknik, Lastbilsteknik, Maskinteknik, kunde man flytta in i den nya gymnasieskolans lokaler. Transport och logistik samt Bilelektroniska program- De första planerna på om- och tillbygge av sko- met. Det finns också för närvarande en bilelektronisk lan kom 1996 och Bonny fick då huvudansvaret för inriktning på Teknikprogrammet. C:a hälften av ut- ombyggnaden. Under sommaren 2005 kom arbetet bildningen på Transport är vuxenutbildning på uppdrag igång och eftersom skolan byggdes om etappvis fick de av länsarbetsnämnd och näringsliv. olika avdelningarna flytta till lokaler på Alléskolan och Introduktionen i årskurs ett är samma för alla inom Aranäsgymnasiet allteftersom bygget fortskred. Nu står Fordonsutbildningen. Glädjande är att antalet tjejer har skolan klar sedan två år och fordonsavdelningen, har ökat; nu går 8 tjejer på fordon och det är positivt för liksom resten skolan blivit stor, modern och ljus. stämningen på programmet. På frågan varför vår är skola bra svarar Bonny att det Fordonsutbildningen har under fyra år deltagit i ett är en gemytlig skola med brett utbud för alla typer av spännande Leonardoprojekt, ECT (European Class elever. Skolledarrollen har dock ändrats väsentligt. Förr Trucks). Syftet med projektet är att ta fram ett ge- var det en ensam rektor som hade stort inflytande över mensamt, europeiskt utbildningsprogram för tekniker utvecklingen. Nu finns betydligt fler elever på skolan och på den tunga fordonssidan. Praktik och utbildning sker på rektorernas bord ligger en ständigt ökande mängd i tre etapper. Första etappen äger rum i Paris, den an- administrativa uppgifter. Ledarstrukturen har stramats dra i Barcelona och den sista här i Kungsbacka. Man upp: nu har vi en verksamhetschef som basar över fyra har kunnat följa elevernas erfarenheter i Paris och Bar- rektorer som i sin tur chefar över varsin sektor. celona genom deras välskrivna och välbesökta bloggar. Till skillnad från förr ligger fokus i dagens skola på Dessa europeiska klasser med tio elever från varje land - eleverna både kunskapsmässigt och socialt. Nu går i Frankrike, Spanien och Sverige - får alltså sammanlagt 12 13 Elof Lindälvs gymnasium 30 år nio veckors undervisning bara på engelska. Projektet utveckling från yrkesskola med snävt fokus till en bred har gett eleverna såväl ökade språkkunskaper som större utbildning med dörrar utåt. kännedom om och insikt i andra kulturer. Bonny tycker att dagens skola är mycket bättre än Eftersom konceptet ska gälla alla yrkesutbildningar i förr och han har en vision om att göra skolan ännu mer Europa är det fantastiskt att det är elever och lärare på känd i regionen och nationellt. Ingen kan betvivla att Elof Lindälvs gymnasium som får vara med och forma han kommer att lyckas med sin vision eftersom det är framtidens europeiska yrkesutbildningar. Dessutom är Bonny som tagit initiativ till och drivit utvecklingen på Kungsbacka unikt i Sverige genom att detta projekt är flera av våra yrkesutbildningar och på så sätt bidragit till det enda svenska projektet som beviljats bidrag från att göra Elof Lindälvs gymnasium till en modern skola Leonardo da Vincis utvecklingsfond. 150 ansökningar med gott rykte. från hela Europa lämnades in, varav 28 fick stöd. For- Bonny avslutar vårt samtal genom att understryka att donsutbildningen på Lindälv har hamnat både på sven- vårt viktigaste uppdrag på skolan är att ge våra elever ska och europeiska kartan. verktyg för att klara livet: skolan ska sätta positiva spår Vår fordonsutbildning har genomgått en fantastisk i varje elev.

Jenny Larsson Rektor, augusti 2008 –

Jenny är rektor för sektor 4 på Elof Lindälvs gymnasium och började på skolan i augusti 2008. Hon arbetade tidigare som lärare i svenska och engelska på KomVux: ABF Vuxenutbildning i Göteborg, där hon också var skolledare i tre år. När Jenny kom till skolan första gången slogs hon av att lokalerna var så fina och fräscha. Här har vi en kommun som satsar på sina ungdomar, tänkte hon. Hon tvekade dock en viss tid innan hon tackade ja till tjänsten som rektor på grund av den långa resvägen från Olofstorp utanför Göteborg. Men vid de första besöken fångades hon av stämningen på skolan som var så påtagligt positiv både bland personal och elever. Här fanns en kreativ pedagogisk miljö och personalen arbetade nära eleverna. Jenny bestämde sig därför för att helhjärtat satsa på Kungsbacka och Elof Lindälvs gymnasium. Kungsbacka var också tilltalande som stad och för att lösa problemet med långa resor tog hon helt sonika beslutet att flytta hit med familjen. Ett beslut hon inte har ångrat! den är nödvändigt för att kunna fatta kloka beslut. Jenny ser den pedagogiska verksamheten som det Jenny delar Läroplanens elevsyn där man vill ge elever- klart viktigaste och hon prioriterar den i alla väder. Hon na möjlighet att växa som individer och utvecklas enligt vill vara en rektor som syns ute bland elever och per- deras potential. sonal. Hon besöker gärna lektioner och försöker hinna Vårt viktigaste uppdrag som skola är att uppmun- gå på elevers redovisningar. tra till och ge verktyg för det livslånga lärandet. Vi ska Lika viktig som kontakten med elever är kontakten tillsammans med eleverna skapa lärsituationer som får med personal: att vara mitt i verksamheten och känna motivation och självförtroende att växa.

14 15 Skolledare

Björn Winblad Rektor, augusti 2008 –

saker för eleverna som t ex språkutbyten och studieresor. Jag är ny i rollen som rektor och som sådan vill jag synas ute i verksamheten och träffa elever och personal så mycket som möjligt. Tillgängligheten är viktig: elever och personal ska kunna komma in på arbetsrummet för att ventilera frågor eller bara få en liten pratstund. Pedagogiskt ledarskap är också viktigt för mig som rektor. Jag avsätter egen tid för att tänka över verksam- hetsplanering, pedagogiska grepp, samarbete över äm- nesgränserna och andra saker som är viktiga för skolutveckling. Är skolan bättre nu än förr? Skolan håller på att anpassas till en ny typ av sam- hälle. Individualiseringen har ökat och mer hänsyn tas till elevernas intressen och önskemål. Den förväntade gymnasiereformen, Gy2011, kommer att ge nya struk- turer och öka tydligheten. Risken finns att vi kommer Jag har ett förflutet som lärare i samhällskunskap, re- tillbaka till den gamla strikta uppdelningen i yrkes- ligion och grafiska ämnen på Medieprogrammet på och teoretiska linjer när nu kraven på gemensamma Munkebäcksgymnasiet i Göteborg. kärnämnen försvinner. Samtidigt kan detta innebära att De första intrycken jag fick av Elof Lindälvs gymna- fler elever klarar gymnasieutbildningen och går ut med sium när jag kom som nyanställd skolledare i början på stärkt självuppfattning, detta är viktigt och tydligt ut- läsåret 08-09 var mycket goda. Mötet med personalen tryckt i vårt uppdrag. var glatt och positivt och jag såg en trevlig arbetsmiljö I skolan är det viktigt att eleverna får träffa många med fräscha nyupprustade och ändamålsenliga lokaler. vuxna och jämnåriga och skapa relationer i sitt vuxen- Jag kom till en kommun som verkar satsa på sina två blivande, växande. gymnasieskolor. Här finns möjligheter att ordna extra

Jan-Ola Tholin Rektor, januari 1996 – juni 2005

Jan Ola Tholin var rektor på Lindälv och Komvux januari 96 till juni 05 efter att tidigare ha varit lärare i sam- hällskunskap och företagsekonomi. En biträdande rektor, Gunnel Lindstedt-Schwieler, tillträdde i maj 96. Jan-Ola arbetar nu som utvecklingsledare på gym- nasieförvaltningen i Kungsbacka kommun men kan följa utvecklingen i skolan då han träffar verksamhetscheferna på Lindälv och Aranäs på ledningsgruppsmöten var 14:e dag. Jan-Ola ser med glädje tillbaka på sin tid som rektor på Lindälv. Att skolan var och är bra visar eleven- käterna som görs varje år. Eleverna är nöjda med sina engagerade och kunniga lärare. Eleverna på skolan är trivsamma och trevliga och har överlag bra studieresultat. Stämningen på skolan är också omvittnat god. 14 15 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Skolövergripande evenemang som Värd för Världen, bildning hösten 99 genom de olika ITIS-projekten och Kulturdagarna och Läsprojektet är också minnesvärda. schemaläggningen datoriserades. Datorn blev en omist- Under Jan-Olas 9,5 år som rektor kom bara en handfull lig del av både undervisningen och administrativt ar- klagomål utifrån in till skolan. bete. Det har hänt otroligt mycket i skolan under de senaste Många radikala förändringar i skolans verksamhet 15-20 åren. Verksamheten var förut lättare att styra då inträffade under Jan-Olas tid som rektor. Den kursut- regelverket var fastare och överblicken klarare. Mötena formade gymnasieskolan kom redan 94-95 och Jan-Ola och konferenserna var färre liksom rektorerna. Då fanns kom till Lindälv under övergångsperioden. Då var fort- bara en rektor och en biträdande rektor. När Jan-Ola farande några av gymnasieprogrammen tvååriga: SO, arbetade som lärare på Lindälv innan han blev rektor Fp och El. Hösten 96 fick elever som redan gick på hade man bara en ämneskonferens under året och det skolan möjlighet att välja till ett tredje år. Därefter blev fanns inga lärarlag. Före medarbetarsamtalens tid träf- det treåriga gymnasiet permanent. fade man som rektor knappast sin personal förutom i Systemet med individuella löner var också något helt tjänstefördelningsärenden. nytt och i många fall ångestfyllt. MBL försvann och Under 90-talet blev det fler bollar i luften och fler ersattes av U92 och samverkansgrupper. För en förbät- valmöjligheter för eleverna. Arbetet som rektor har trad måluppfyllelse i skolan kom ÖLA 00 - Överens- blivit betydligt mer komplicerat och mångfacetterat kommelse om lön och allmänna anställningsvillkor och därför behövs nu fler skolledare för att få verksam- samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. heten att fungera smidigt. Lärarnas timreglerade USK försvann liksom de korta Med ökade valmöjligheter har individualiseringen 40-minuterslektionerna. också blivit viktigare. Genom ombygget av vår skola Friskolorna kom och vi blev plötsligt konkurrensut- blev den fysiska miljön betydligt bättre. Skolan har nu satta. Först i Kungsbacka var 1996 Zachrissons gym- moderna, ljusa och rymliga klassrum utrustade med nasium. Antalet friskolor växte och när eleverna fritt datorprojektorer. fick söka gymnasieskola från och med hösten 02 blev Flexibilitet i lektionsupplägget har medfört att in- konkurrensen skarpare och skolorna fick börja tänka på gen klocka ringer in ens på morgonen. Jan-Ola minns sin marknadsföring på allvar. På gymnasiemässorna måste tiden då han varje morgon via lokaltelefonerna, som då skolorna profilera sig ordentligt för att locka elever. fanns på skolan, hälsade elever och personal god mor- Elof Lindälvs gymnasium har stått sig bra i gon när skoldagen började. Han minns också trevliga konkurrensen och har nu ca 500 elever från andra kom- pratstunder med de morgontidiga lärarna som brukade muner. infinna sig på skolan redan vid 7.30. För att möta alla radikala förändringar på skolan Jan-Ola var också med på tiden när datorerna på all- måste skolledningens struktur förändras och därmed var gjorde sitt intåg i skolvärlden. Han var den förste uppstod sektorindelningen där skolan delades in i tre rektorn med egen dator på arbetsrummet. Våren 97 fick och sedan fyra sektorer med varsin rektor i spetsen. skolan tillgång till Internet via fiberkabel. Hösten innan Från och med våren 08 har både Lindälv och Aranäs var skolan uppkopplad med koppartråd till Internet via fyra rektorer för varsin sektor och en verksamhetschef. Aranäsgymnasiet. På den tiden låg Kungsbacka långt På frågan om han tycker att skolan i allmänhet är efter Göteborg i IT-utveckling. 1999 fick skolan sin bättre idag, svarar Jan-Ola obetingat ja. Skolan har första genomarbetade webbsida. verkligen blivit en skola för alla - 98% går nu i gym- Med informationsteknikens genomslag i skolvärlden nasiet. Samtidigt ser han att det har blivit svårare att förändrades skolan radikalt. Lärarna sattes på IT-fort- vara ung idag.

16 17 Skolledare

Leif Hedlund Studierektor, april 1981 – november 1995

pondus gav stort inflytande. På skolan hade Leif bl. a hand om tjänstefördelning, schemaläggning samt administrerade stödverksamhet till behövande elever. Schemaläggandet var ett drygt jobb och gjordes för hand. Det var före datoriseringen av denna uppgift. Jag har en minnesbild av Leif sittande i konferensrummet med en mängd prydligt skrivna schemablad omkring sig. Önskemålen från lärarna var många och Leif försökte i mesta möjliga mån att tillgo- dose dessa. Som schemaläggare kan man bli föremål för missnöje från dem som känner sig förfördelade men Leif minns inget sådant: de flesta var nöjda. Det bästa med jobbet var elevkontakterna. Leif var ingen isolerad rektor som satt bakom stängd dörr utan han välkomnade elever som kom för att prata. Leif som är mycket idrottsintresserad fick en fin kontakt med Calle Johansson som sedermera blev en världskänd ishockeyspelare. Calle gjorde elitseriedebut redan 1983 som 16-åring och spelade i NHL största delen av sin karriär. Samma år började han på Lindälv och fick bra kontakt med Leif. Leif glömmer inte en resa till USA under 80-talet när han ringde upp Calle som kom ihåg Leif Hedlund kom till skolan som studierektor den sin gamla studierektor och genast ordnade boende för första april 1981 och blev kvar till pensionen i november honom och hans fru. Calle kom t o m och mötte på fly- 1995. Innan han blev studierektor var han yrkeslärare i gplatsen i Buffalo. Efter matchen där Calle spelade och verkstadsämnen på Ernst A Hedéns gymnasium. Leif som Leif kommit för att se, gick de ut och åt tillsam- läste in ingenjörsexamen på kvällstid på aftonskola och mans. En minnesvärd kväll. Calle slutade sin aktiva arbetade samtidigt som lärare dagtid under fem år. hockeykarriär 2004 och är nu expertkommentator på Leif sökte en arvoderad studierektorstjänst på skolan Canal+ Sport. och fick den men tackade nej eftersom han redan hade Som pensionär ägnar sig Leif åt sin trädgård och han en sådan tjänst på Frölundagymnasiet. Lennart Jonsson har ett aktivt föreningsliv. Sedan närmare 40 år är också uppmanade då Leif att söka den ordinarie tjänsten som biodling ett stort intresse, vilket har tagit mycket tid i skulle utlysas och så blev det. anspråk. Leif berättar att han varit med i styrelsen för Leif minns väl vår rektor Lennart Jonsson som en Särö biodlareförening i många år samt varit sekreterare stark ledare och duktig på att få saker genomförda för för Hallands läns biodlareförbund i 10 år. skolans räkning. Man lyssnade på honom och hans

Tommy Persson Rektor, 2003 – 2008

Tommy Persson var rektor på skolan 03-08 på programmen HP och SP samt på HR mellan 03 och 05. Nu arbetar han som rektor på Lerums gymnasium. Varför är Elof Lindälvs gymnasium en bra skola? Jag tycker att vi under flera år prioriterade humanvärdet på skolan. Vi försökte med andra ord föra upp de mjuka värdena på dagordningen. För mig var det viktigt att 16 17 Elof Lindälvs gymnasium 30 år utveckla de demokratiska processerna i bl.a. planerings- trodde att dunsen när jag slog i golvet tillhörde upp- arbetet och i vardagen. Allas delaktighet var viktigt för starten på showen som började efter mitt framträdande mig. Dessutom försökte jag bidra med att utveckla det och några få längst fram trodde väl att jag slog ihjäl mig. kommunikativa klimatet på skolan. Jag fick ont. Men ack så tokigt det blev. Jag smålog trots Från skolledningens sida var det också viktigt att smärtorna en del för mig själv efteråt. sätta kultur och hälsa i centrum. Jag kunde också se hur vi under ombyggnads- och tillbyggnadsfasen av skolan Övriga reflektioner: satsade på att skolan skulle ”synas” bättre. Att få ta fram Mina år på Elof Lindälvs gymnasium var mycket en grafisk profil med bl.a. en bättre skyltning såg jag givande för min egen utveckling som person och ledare. som en viktig framgångfaktor. Skolan/programmen Det var också roligt att arbeta på skolan då den expan- profilerade sig också allt bättre efterhand. derade kraftigt. Handelsprogrammet och Samhällspro- grammet dubblerade ju elevantalet under fyra års tid. Hur var kontakten mellan skolledare/lärare och Det var också intressant att vara rektor för HR under de elever? första åren. Nackdelen var väl att jag gick upp ett antal När jag arbetade på Elof Lindälvs Gymnasium var kon- kilon efter all provsmakning. takten mellan skolledare/lärare och elever mycket god. Jag minns också det trevliga året på Alléskolan under ombyggnaden och tillbyggnaden av Elof Lindälvs gym- Nämn någon eller några minnesvärda händelser nasium. Då fick jag verkligen chansen att lära känna från din tid på skolan. mina lärare och elever på ett mycket bra sätt. Vi hade Jag glömmer aldrig när jag efter mitt tal ramlade ner det mycket trevligt tillsammans med många fikapauser från scenen i aulan på en julavslutning, Jag fick med med inslag av skratt och trevliga diskussioner. mig hela räcket vid trappan som gick sönder. Många

Gunhild Mark Rektor, 1998 – 2008

Rektorsuppdraget har många sidor! fick tillfälle att öka förutsättningarna Den bästa jag fick uppleva på Lindälv för det estetiska området, för moderna var alla goda medmänskliga kontak- språk och för naturvetenskap är en terna. Atmosfären på Lindälv var öp- tillfredsställelse och att ha fått arbeta pen och förtroendeingivande, något på ett gymnasium med betydelsefulla som spred sig bland elever och per- yrkesprogram har betytt mycket. Det sonal och var en förutsättning för fanns många skiftande och goda for- lärande i alla dess former. mer av praktisk pedagogisk att sprida Det var roligt att vara pedagogisk mellan olika verksamheter på Lindälv. ledare på Lindälv där det fanns så stort På Lindälv var det mesta genom- engagemang för att vrida och vända förbart om det kunde få en elev att tro på verksamheten för att göra den så på sig själv och jag lärde mig mycket funktionell och effektiv som möjligt för livet av elever som inte gick i den för alla. breda mittfåran utan krävde något an- Vissa delar av verksamheten ligger nat av organisationen för att kunna alltid varmare för en än andra. Att jag utvecklas.

18 19 Skolledare

Lennart Jonsson Rektor, 1979 – december 1995 Så minns vi Lennart Jonsson – Skolans förste rektor Av Eva Ardfelt, Lars-Erik Gustavsson, Birgitta v. Herzfeldt, Rune Hessler, Marianne Lindgren, David Sjöstrand och Jan Tullberg

I början av 1970-talet var Lennart Jonsson ordinarie studierektor på Aranäsgymnasiet och bidrog på ett avgörande sätt till att utveckla gymnasieskolan i Kungs- backa. Sin stora insats för stadens gymnasieutbildning gjorde han som rektor för Elof Lindälvs gymnasium från starten och fram till pensioneringen 1996. Det nya gymnasiet började byggas 1979 och inflyttningen i lokalerna skedde successivt. Med sin organisa- tionstalang, överblick och förmåga att kunna fatta snabba beslut underlättade Lennart i hög grad situationen för elever och personal under uppbyggnadsskedet och skapade från början en god anda på skolan. Pedagogisk utveckling och förnyelse var ledord för det nya gymnasiet. Att koncentrationsläsning av ett ämnes timmar kunde ge fördelar för eleverna insåg Lennart från början och uppmuntrade till diskussioner inom ämnesgrupperna. Olika modeller utarbetades och förbättrades under årens lopp i de ämnen, där det var lämpligt. Han understödde nya pedagogiska idéer och såg till att skaffa fram resurser till utvecklingsarbete av olika slag. Tidigt tog Lennart initiativ till ämnessam- verkan och projektinriktad undervisning på de yrkes- förberedande och naturvetenskapliga programmen - en arbetsform som var ganska ovanlig på 1980-talet. Yrkesutbildningen låg honom varmt om hjärtat och tillsammans med lärarna sökte han ständigt göra den mera verklighetsbaserad. Ett exempel är att han såg till att elever och lärare från restaurangutbildningen under många år fick ta ansvar för hela restaurationen på Hotell Halland. För att uppnå utbildningsmässiga och ekonomiska fördelar samlade han all el-utbildning till Elektronen. Lennart var något av en entreprenör inom skolverk- samheten. Han var orädd och kunde ta strid med för- valtningar och politiker för sina elever och lärare. Han visade sig ofta ute i verksamheten och var ständigt när- varande och tillgänglig för alla i skolan. Många idéer kläcktes och förankrades under informella samtal. Han var pragmatisk och fastnade inte i detaljer utan såg i stället de stora linjerna. Lennart hade en gedigen lärar- erfarenhet och en hög ämnesteoretisk utbildning - for- skarutbildning i fysik. Han hade den för en skolledare ganska unika egenskapen att vara både en synnerligen skicklig administratör och en god pedagog. Elof Lindälvs gymnasium var en dynamisk och spännande arbetsplats under Lennarts tid som rektor. Vi minns den tiden med glädje.

18 Lennart Jonsson gick bort 2009 19 Elof Lindälvs gymnasium 30 år Lärarna

20 21 Lärare

Åke Eliasson Lärare, 1979 – 1984

Åke Eliasson var med på ämnessamarbete redan då. Åke samarbetade med Karl Elof Lindälvs gymna- Geo i engelska och Sten Olsson i svenska. sium från första början ht Åke trodde och tror fortfarande på elevernas förmåga 79 och var kvar på skolan att utvecklas hur långt som helst om de bara vill tro på till och med läsåret 83/84. sin egen förmåga. Den bästa kommentaren han fått var Han undervisade på El- från en frustrerad elev som utbrast: ”Du tror visst att vi Tele i el-teleämnen (matte är Einstein allihop!” och elteknik) och Ao (ar- Paviljongerna på Industrigatan var El-linjens hem- betslivsorientering) samt i vist under Lindälvsskolans första år. Där rådde en god grundläggande datorteknik stämning och en härlig pionjäranda hos lärare och på ABC80-datorerna elever på El-Tele och Styr och Regler. Lärare i andra som då fanns på skolan. ämnen gjorde sina gästspel där och välkomnades i ge- Åke minns från datorer- menskapen. Man abonnerade på kaffe, en sorts kaffe- nas urtid ett dataprogram prenumeration, vilket innebar att en summa varje vecka han konstruerade för att lades i kaffekassan. Åke var ansvarig för detta viktiga träna eleverna i huvudräk- värv och tro det eller ej, det blev oftast överskott i kas- ning. En slumpgenerator alstrade exempel på de olika san och det firades med tårta! Frihet under ansvar om- räknesätten och eleverna skulle hinna med så många satt i praktiken. uppgifter som möjligt på tio minuter. Tävlingsmomen- Åke var tjänstledig ht 80 för arbete på Sri Lanka och tet och det spännande med att få jobba framför en dator därefter gjorde han en kort sejour som studierektor och gjorde att det var populärt bland eleverna som på köpet gjorde samtidigt en insats för det som skulle komma att blev duktiga i huvudräkning. Lagringsmedium var en 8’’ bli Elektronen. Åke ritade om byggnaden för att anpassa floppydisk med det för den tiden hisnande stora minnet den till att härbärgera undervisningslokaler och hemvist 2 Mb. Åke minns Lennart Agborns ord: ”Den rymmer för elprogrammen och teknikprogrammet. Åkes elever allt du kommer att skriva under hela ditt liv”. var med i arbetet och fick där ett fint praktiktillfälle. Åke är en rastlös själ så han blev inte kvar på samma Elektronen fungerade som annex till Lindälv ända till ställe en längre tid. Läraryrket gav han tio år: först en vt 08 då verksamheten flyttade till skolans ombyggda tid i Halmstad, sedan Aranäsgymnasiet och därefter huvudbyggnad. Nu byggs Elektronen om igen, denna åkte han till Zambia på två år för att undervisa på en gång för att fungera som ungdoms- och föreningshus. lärarhögskola. Efter vistelsen i Afrika var han tillbaka Efter våren 84 var det dags att gå vidare. Åke sökte på Lindälv med några avbrott för andra aktiviteter. flera jobb och fick flera. Han har haft många arbeten: Kraven på eleverna var höga och Åke understryker elektronikingenjör, yrkeslärare, kvalitetschef, konsult på vikten att sätta kunskaper och social kompetens i första IVF, Institutet för verkstadsteknisk forskning. Erfaren- rummet. Skolan har förändrats mot friare former och heterna från arbetslivet i företag och i skolan utgjorde större möjligheter för varje enskild elev men detta ställer hans utbildning till politiker. Skolpolitiken ligger Åke också större krav på eleven att själv ta ansvar för sin situ- särskilt varmt om hjärtat. Han gjorde sig ett namn då ation. För att kunna axla detta ansvar tränade Åke sina han var ansvarig för socialdemokraternas sändningar i elever i just detta. Ett sätt var ”stämpelklockan” som var närradion. I januari 1989 hamnade han i kommunfull- en vanlig anteckningsbok som hängde i ett snöre. De mäktige. Åke har aldrig släppt kontakten med skolan elever som kom för sent skrev in antalet minuter och se- och syns ofta på vår skola. dan satt de kvar och jobbade motsvarande antal minuter Åke är pensionär sedan augusti förra året men sitter efter skoldagens slut. Inte alla, men väldigt många. En kvar i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Han hemläxa som han särskilt minns är när eleverna första är vice ordförande i Polisstyrelsen i Halland, ordförande skoldagen fick i uppgift att skriva ner varför de sökt just i lokala BRÅ, ordförande i LAST’N (Läkemedel, Alko- El-Tele och vad man hade för förväntningar. Vad eleven hol, Sniffning, Tobak och Narkotika) - det gemensam- skrivit låg sedan till grund för de individuella samtal ma alkohol- och drogpolitiska handlingsprogrammet Åke hade med var och en av sina elever. Detta var långt för Kungsbacka kommun, närsjukvård och polis. ”Jag förre mentorssamtalens tid. har behållit de roligaste uppdragen”, säger han. Det positiva med skolan var att man lyfte fram kun- Förutom uppdragen sysslar Åke med släktforskning, skapen i högsätet och att det var ”tillåtet att ha roligt”. fotografering och husreparationer och han umgås med Det fanns en bra personalfestkultur. Linjerna fungerade sina fem barnbarn. precis som idag ganska avgränsat men det fanns en del 20 21 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Bertil Wijk Lärare, 1984 –

Bertil Wijk kom till skolan ht 1984 då han blev anställd av Lennart Jonsson som lärare i elteknik och elektronik. Han efterträdde Åke Eliasson som gick vidare till politiska uppdrag. Bertil arbetar nu på Elprogrammet och på Mekatronikprogrammet. Bertil har blivit kvar på skolan i så många år för att han trivts med den goda sociala gemenskapen som råder mellan lärare och elever. Han har tagit med sin kompetens från eget företag i elektronikbranschen. Lärarrollen har dock förändrats mycket genom åren. Det har blivit mer social verksamhet än utbildning; ofta blir det fler uppgifter man inte är utbildad för och färre uppgifter med det man är utbildad för. Rollen som ex- trafarsa har styrkts och egna ämneskunskaper kommer i skymundan. Skolan har anpassat sig till dagens tidsanda och samhällsklimat. Bertil har alltid strävat efter att ha en god social gemenskap med sina elever och har gjort flera studieresor med sina klasser. Bertil har åkt med sina elever till Hof i Tyskland, Colchester i England och nu senast till Livorno i Italien. Resorna är viktiga för eleverna både som förstärkare av språkkunskaper och som kulturella utbyten. Det är nyttigt för våra ungdomar att se och uppleva andra människors kulturer och värderingar. Bertil har många goda och roliga minnen från sina år på skolan: han minns med glädje de gamla skol- och att få tjejer vågade söka. En hösttermin drog han avslutningarna med stora shower i Teatern där både med kollegan Kent Nilsson igång ett tekniskt special- elever och personal stod på scen. Under flera år spelades program för tjejer i data och elektronik. Tjejer i topp Lindälvsskolans variant av Jul-KalleAnka upp på scen. kallades den unika satsningen som blev en succé efter Många minns bilden av Bertil i svart polotröja och intensivt rekryteringsarbete i grundskolans avgångs- svarta trikåer med fastsydd svans, nonchalant utsträckt klasser. En artikel i Yrkesläraren 4/98 under rubriken på en plint som pantern Baghera i Djungelboken. I sin Med handväska och läppstift bredvid kretskortet berättar upphöjdhet betraktade han den dansande Baloo, släng- om den lyckade satsningen som lockade till sig 18 tjejer. de med sin fina svans och fnös fram sin helgjutna replik: I artikeln berättar Bertil, Kent och Roger om hur de ”Så utomordentligt fånigt!” fått lära sig lyhördhet i arbetet med tjejerna och lägga Ett annat dråpligt minne är från en av de årliga fot- bort det manliga förhållningssättet som varit naturligt bollsmatcherna mellan lärare och tjejelever. Han stod i på ett program med bara killar. För lärarna blev det målet och fick plötsligt en gräddtårta upptryckt i fej- en handfast utbildning i kvinnligt och manligt språk. set av några unga fotbollsdamer. Bertil skrattar gott vid De kunde också konstatera att klimatet på programmet minnet och tillägger lakoniskt: ”och tårtan var god!”. förändrades positivt genom närvaron av tjejer; killarna Hösten 1995 startades en påbyggnadsutbildning lade om stil och tonade ner sin killjargong. för elektronik- och datatekniker som arbetats fram av Bertil har varit med på skolan nästan från början Bertil tillsammans med kollegerna Kent Nilsson och och har sett den växa sig nästan dubbelt så stor i antal Roger Molander. Utbildningen som erbjöd ett tredje personer. Han ser lite bekymrat på att i takt med att studieår hade riksintag och fanns bara på vår skola. skolan växer sig större växer avståndet mellan de män- Bertil har också varit en drivande kraft att locka tje- niskor som befolkar den. ”Hur stor kan en skola bli och jer till elprogrammet. Han såg redan tidigt att det var fortfarande vara greppbar?” frågar han retoriskt. Över- ett problem att utbildningen var helt mansdominerad blicken mattas av och vi får fler skolor inom skolan.

22 23 Lärare

Eva Hed Lärare, 1997 –

Eva Hed undervisar i svenska och svenska 2 och ar- lärare är både skrämmande och fantastiskt: flera ut- betar nu huvudsakligen på IV, Individuella program- värderingar som gjorts på IV visar vilken betydelsefull met. Hon har tidigare haft svenska på HR, TE, SMHÄ roll lärarna har. och MEK. Från och med läsåret 09/10 består det Individuella Eva var nyutexaminerad lärare när hon ht 97 anställ- programmet av fyra olika varianter. BAS för elever som des som lärare i Sv2, dvs. svenska för invandrarelever. saknar behörighet till gymnasiets nationella program Nu är hon ansvarig för IVIK, som sorterar under IV, och FLEX för elever som är behöriga men inte kommit ett individuellt program för invandrarelever som sedan in på önskat program, hoppat av, vill göra programbyte ska slussas vidare till nationellt program. Beroende på eller har heltidspraktik. FIX för elever som behöver en förkunskaperna tar det olika lång tid för eleverna att bli lugnare miljö för att nå sina mål på ett annorlunda sätt behöriga att söka till nationellt program. Många av våra och IVIK, en introduktionskurs för elever som har ett invandrarelever har inte heller engelska i bagaget vilket annat modersmål än svenska och som varit kort tid i gör det svårt att nå denna behörighet. Sverige. Eva har också varit programledare, sedermera teamle- Eva anser att IV måste finnas kvar för om eleven har dare, för SMHÄ, ett specialutformat program för Häst- 9 års misslyckande bakom sig är det inte så troligt att skötsel och ridning. SMHÄ som blev nytt program på det går bra det tionde året på samma grundskola. Tren- skolan ht 99 är nu tyvärr under avveckling. den måste brytas och det sker bäst på IV. Vi har för Eva trivs mycket bra på skolan; hon säger att den närvarande 45 elever på IV som har haft mycket prak- trevliga och lugna stämningen mellan personal och tik. Eleverna själva önskar dock mindre praktik och mer elever sitter i väggarna och det är sällan bråk. De nya av heltidsstudier och det är planerat så till hösten. De fräscha lokalerna gör också sitt till trevnaden. flesta eleverna på IV går så småningom ut i nationella Lärarrollen genom åren har förändrats på det sätt program. att lärarna ofta fungerar mer som socialarbetare än som Eva säger att ingen skulle egentligen behöva gå på IV lärare. En bra förändring i skolan är att undervisningen men det finns alltid elever som faller utanför mallen och nu är mer anpassad till olika elevers lärstil och elevsyn- som behöver extra stöd. en har också genomgått en positiv utveckling. Vad som Om sitt hästintresse berättar Eva: Jag började rida inte förändrats är däremot indelningen i lektioner som som 9 åring. Min första egna häst köpte jag när jag var kan upplevas något stereotyp även om det på IV ges 39 år. Skam den som ger sig! Jag tävlar i körning, dvs. större möjligheter att ändra planeringar och variera i häst och fyrhjulig vagn. Min man är groom, dvs. burk- schemat. Dagens elever är också öppnare och mer slav, och ser till att vagnen inte välter i hindren. Under ifrågasättande. vår och sommar är vi ute och tävlar nästan varje helg Det viktigast i vårt arbete som lärare är hur vi be- och bor i hästlastbilen. Det är en stimulerande livsstil möter eleven; den mänskliga kontakten är så viktig för och det är ett gott gäng som träffas och har kul tillsam- att få positiv feedback. Att man betyder mycket som mans med hästarna.

22 23 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Idrottslärarna Anita, Göran och Pia Lärare, 1981 –, 1979 –, 1982 –

Från visselpipedrill till hälsoprofil och yoga på detta millennium och visar sig fungera mycket bra. Före 1970 hette ämnet Gymnastik med lek och Eleverna har blivit mer engagerade i ämnet. idrott och killar och tjejer var uppdelade var för sig. Teori ingår numera också, minst ett pass i månaden 1970 bytte ämnet namn till Gymnastik och först 1987 där bl. a. stresshantering, kostlära, fysiologi och muskel- började samundervisning bedrivas i ämnet som nu fick lära ingår. heta Idrott. 1994 var det dags för nästa namnbyte och Ämnet har fått färre timmar: från tre gånger i veckan det är vad som gäller idag: Idrott och hälsa. till två idrottspass i veckan för årskurs 1 och 2. I årskurs Namnbytena visar hur ämnet ändrar karaktär genom 3 är ämnet frivilligt. Kanske är detta en av anlednin- åren. Nu har det blivit mer hälsoinriktat medan resul- garna till att elevernas kroppsvikt i allmänhet har ökat tats- och tävlingsmomenten tonas ner. Ämnet går mer och arm-, buk- och benstyrka samt smidighet har blivit mot individanpassning - hälsa och livsstil betonas och sämre sedan 80-talet. man satsar på hälsotänkande i förebyggande syfte för Bedömning för betyg har i samma takt gått från att lägga grunden till en förbättrad folkhälsa. Eleverna att enbart bedöma resultat och prestation mot att mer ska uppmuntras att röra mer på sig och bli mer hälso- värdera att eleverna gör sitt bästa utifrån egna förutsätt- medvetna. ningar och är aktiva på lektionerna. Betygsättning, med Man jobbar nu i grupper med fria val. Tanken är att de få steg som för närvarande står till buds, är dock alla ska kunna hitta en motionsform som passar indi- svårare idag. viden och borta är de för många så ångestfyllda hoppen Idag finns fler elever som utövar olika typer av sporter över bock. Man kan välja bollspel, fysträning, gym, dans som kampsporter, ridning, fäktning mm. mm. Elevernas önskemål är viktiga och samplanering Idrottsämnet har utvecklats från ett ämne som en- elever och lärare leder till individanpassad idrott i in- dast gav bra betyg och motivation till de allra duktigaste tresseinriktade undervisningsgrupper, så mycket som och mest idrottsintresserade till ett ämne som berör och lokalerna tillåter. Denna utveckling startade i början intresserar alla elever. Ämnet har blivit populärt och

24 25 Lärare

samtidigt som man uppmuntrar alla elever att hitta sin riksson har varit med länge på skolan som idrottslärare. hälso- och motionsstil tar man vara på eliten genom att Göran var med från första början tillsammans med erbjuda ämnet kurserna Specialidrott A och B. legendariske Arne Börjesson, kallad Sporten. Anita kom ht 81 och Pia ht 82. Specialidrott Anita minns att rektor Lennart Jonsson var intresse- Speciellt för skolan är att elever på alla program kan rad av de senaste tekniska innovationerna och därför välja Specialidrott och det gäller alla idrotter som är inköpt trådlösa mikrofoner till idrottshallen för att anslutna till Riksidrottsförbundet. skona idrottslärarnas röster. Det var Arne som intro- För att antas ska man vara på hög distrikts- eller riks- ducerade Anita i denna nymodighet. Han gjorde så nivå i sin idrott, göra en aktiv satsning samt ha en klar genom att högtidligt deklamera ”Kyssande vind” som målsättning med sin idrott. ekade långt utanför skolan. Arnes ypperliga recitation av denna dikt blev sedan ett mycket uppskattat inslag Fotbollsgymnasiet under många sommaravslutningar. Hösten 2002 startade Elof Lindälvs gymnasium sitt Under de första två åren höll man till i Tingbergshal- fotbollsgymnasium. len och Varlaskolan. Anita arbetade i tio år på en hög- Tanken är att skolan skall kunna erbjuda fotbollsin- stadieskola i Veddige men läste in matematik på uni- tresserade elever möjligheten att bedriva gymnasie- versitetet för Lars Landberg, som samtidigt var lärare studier och samtidigt utvecklas som fotbollsspelare. i matematik på vår skola. Hon ville bli tvåämneslärare och undervisa på gymnasiet, en dröm som efter lyckade Hälsoprofil studier uppfylldes hösten 82. Sedan läsåret 2006/07 erbjuds alla elever i årskurs 2 Pia var idrottslärare i elva år, bl. a på Per Brahegym- att genomgå hälsoprofilen som består i ett antal enkla nasiet i Jönköping innan hon kom till vår skola och hon övningar och en enkät angående sömn, kost, mm. När undervisar nu också i Massage och stresshantering och detta är gjort har man ett hälsosamtal där man får reda Hälsopedagogik. Göran, som lockad av storstadens puls på vilka starka sidor man har samt vilka egenskaper som ung man kommit ner från Nora till Göteborg, hade man kan utveckla för en bättre framtid. I skrivande undervisat några år på låg- och mellanstadiet i Ham- stund har alla elever som erbjudits att delta accepterat merö. Han ville också söka sig vidare till gymnasiet. och genomfört hälsoprofilen. Idag har vi åtta idrottslärare på skolan och några av Den hälsoprofil som Elof Lindälv gymnasium använ- dem undervisar också i ytterligare ett ämne. Anita, Pia der är FMS Hälsoprofil som bygger på delar av WHO:s och Göran är bekymrade över att antalet obligatoriska hälsodeklaration: lektionstillfällen för eleverna i idrott har minskat från tre • Fysisk hälsa – Styrka, smidighet och kondition så att det gånger i veckan till två gånger i åk1, en gång i åk2 ingen räcker för det liv du vill leva. obligatorisk idrott i åk3. Det psykiska välbefinnandet • Mental hälsa – Lär dig dina inre styrkor och färdigheter. går hand i hand med det fysiska och dagens ohälso- • Social hälsa – Vi respekterar och bryr oss om varandra. problem på det psykiska området hänger bl. a ihop med En sådan person är en uppskattad tillgång på alla skolor och ett mer stillasittande liv framför datorn. arbetsplatser. Eleverna kan också som fritt val välja kurserna Mas- sage och Stresshantering, Hälsopedagogik och Fysiolo- gi med medicinsk inriktning. Några kända idrottsmän/kvinnor från Lindälv Vi har på skolan haft ett antal elever som senare i livet gjort sig kända som framstående idrottsmän- och kvin- nor: Calle Johansson, mångfaldig landslagsman och NHL-spelare i ishockey, Mattias Franzén och Pelle Linders, landslagsmän och proffs i handboll och Jo- nas Svensson, tennisspelare i den absoluta världseliten under 90-talet. Johan Edfors och Fredrik Jacobsson är golfspelare som har spelat på Europa- och USA-touren. Angelica Augustsson (hästhoppning), Philip Carlson (segling), Olivia Hägglund (fäktning) och Oscar Ols- son (dragkamp) är elever på hög nationell nivå som går här på skolan idag (vt -09). Anita Nilsson, Göran Persson och Pia Sondell Hen-

24 25 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Charlotte Costerdal Lärare, 1988 –

t ex fått arbete på 28+ och Svea Hof och Kim Carls- son som spelar bas i Arvingarna har inte glömt konsten att göra de mest fantastiska bröllopstårtor. Eleverna får jobb efter studenten men det kan vara slitsamt eftersom tempot är högt på restaurangerna. Som APU-ansvarig ser Lotta också till att eleverna kommer in på de så viktiga praktikplatserna, som för övrigt inte nödvändigtvis behöver vara inom rikets gränser. För närvarande har skolan tillgång till praktikplatser i Hemsedal och i Chamonix och arbetar på att få några också på Kreta och Korsika. Samarbetet med Langleys resebyrå är mycket gott och öppnar upp för nya praktikplatser. Något som förändrats mycket är de teoretiska kurserna och undervisningsmetoderna. Katederundervisnin- gen från förr som bestod i en myriad overheadblad och avskrift i det oändliga har bytts ut mot en mer modern elevcentrerad undervisning. Exempel på karaktärsäm- nen är Hotellkunskap, Livsmedelshygien, Näringslära, Arbets- och miljökunskap. Ett nytt ämne är Barteknik och kursen Drycker där man samarbetar med Mun- skänkarna. Charlotte Costerdal, som undervisar i praktiska och Kraven på läraren är betydligt större idag och friheten teoretiska kurser på Hotell- och restaurangprogrammet, att förlägga en del av sin arbetstid hemma har drastiskt har haft flera av de teoretiska karaktärsämneskurserna minskat men Lotta känner att arbetet fortfarande inne- på HR och har på så sätt fått en bred och djup erfaren- håller ett mått av frihet under ansvar. Arbetsuppgifterna het av programmet. är mycket varierade vilket gör att det aldrig blir tråkigt. Lottas första lärarjobb blev på Lindälv dit hon kom Utbildningen har blivit bättre sedan den tvååriga Livs- ht 88. Innan dess hade hon arbetat på anrika restau- medelstekniska linjen blev treårig. Men Lotta ser att att ranger som Park Aveny och Henriksberg. Hon läste in yrkesämnena ändå får för lite tid och hon skulle helst kost- och näringsekonomi på högskolan för att söka sig vilja att kärnämnena blev mer anpassade till yrkesäm- till skolvärlden, ett val hon inte ångrat. nena. God kontakt med elever och kolleger kommer Yrkesrollen och skolan har förändrats ofta och kon- naturligt när man jobbar ihop i köket och det viktigaste tinuerligt under Lottas tid som lärare. Men hon fram- för Lotta är just den fina kontakten med eleverna. HR- håller att det bästa med yrket är förmånen att få arbeta programmet på Lindälv har mycket gott rykte och bor- med ungdomar. gar för framgång i yrkeslivet. Några av våra elever har

Margareta Leoj Lärare, 1997 – ht 2009

Språken har alltid haft en stark ställning på Elof Lindälvs med alla våra målspråk: tyska, franska, spanska och ita- gymnasium tack vare engagerade språklärare och upp- lienska. muntran från de olika skolledningarna. Beroende på Margareta Leoj kom till vår skola hösten 97 efter att pengar har satsats har skolan från första början haft många år på grundskolans högstadium. Från början en språkinlärningsstudio som idag har blivit en hyper- hade hon franska och engelska men gav efter några år modern multimediastudio. Skolledningen har också eleverna möjlighet att välja italienska. Det blev med möjliggjort och stöttat våra språkutbyten som vi har tiden ett mycket populärt val. Margareta har alltid varit

26 27 Lärare

engagerad i språkpedagogik och språkdidaktik och ak- språk. Mycket på nätet är gratis och riktigt bra. I och tivt verkat för att stärka språkens ställning i den svenska med bygget finns det numera datorprojektorer i varje skolan. klassrum vilket möjliggör direkt internetuppkoppling Margareta berättar: Min första kontakt med Elof och tillgång till autentiskt material: man kan få dags- Lindälvs gymnasium var i början på åttiotalet under färska nyheter direkt in i klassrummet på målspråket. en studiedag för lärare i språk under Björn Björnebergs Dessutom är det lättare för eleverna att göra sina för- ledning. Det var första gången jag hörde begreppet djupningsuppgifter och presentera dem med hjälp av ”kommunikativ kompetens” nämnas. Jag jobbade på en PowerPointpresentation. Här räcker det att de har högstadiet då och i och med att jag fick lärarkandidater med sig sitt USB-minne till redovisningen istället för kom jag i kontakt med Pedagogen och blev på så sätt en massa papper. Eleverna har ju också möjlighet att intresserad av undervisningsmetodik. Man blev ifråga- blogga och chatta och på sätt knyta kontakt med jämn- satt och fick diskutera med sina lärarkandidater hur åriga över hela världen. man la upp sin lektion och vilket material man hade Det mest effektiva är naturligtvis när eleverna får valt och varför man gjorde som man gjorde. Detta ledde tillfälle att använda målspråket i ett naturligt samman- så småningom till att jag själv fick arbeta med olika ut- hang som när de får träffa jämnåriga och även uppleva värderingsprojekt av språkundervisningen i Sverige en annan kultur, ett annat sätt att leva och ett annat sätt under ledning av Torsten Lindblad och Mats Oscarson att tänka. Det som i våra styrdokument sammanfattas på Avdelningen för språkpedagogik vid Göteborgs Uni- under begreppet interkulturell kompetens. Vår strävan versitet. är att uppnå detta bl. a genom våra språkutbyten. Flera metoder har passerat revy under min långa språklärargärning. Från en lärarcentrerad katederstyrd metod till en mer individualiserad elevcentrerad så- dan. Från grammatikstudier via direktmetoden där inget svenskt ord fick nämnas, via den kommunikativa språksynen till dagens språkundervisning som förhopp- ningsvis kombinerar det bästa av de ovan nämnda i och med det eklektiska förhållningssättet. Europarådets arbete har betytt mycket för språkundervisningen både i Europa och i Sverige. Den organisation vi har nu bygger på olika kunskapsnivåer som kallas steg 1-7. De har sitt ursprung i Common European Framework of Reference (CEFR) där man med ord beskriver sex färdighetsnivåer i språk A1-C2. Man får väl säga att det på Lindälv skett en revolu- tion på senare år. De IKT-hjälpmedel vi använder har möjliggjorts genom ombyggnaden och moderniseringen av skolan. Från IS-studion1 till vår nuvarande Språkstu- dio som är en fullt utbyggd multimediastudio med 20 elevplatser. Eleverna kan där arbeta med åtskilliga in- teraktiva språkprogram, använda Internet där man kan finna många språkövningar och också leta information. Vi i Sverige är ju inte de enda som lär oss främmande

Niklas Hedström Lärare, 2004 –

Niklas Hedström kom till skolan höstent 04 som ny- allsköns aktiviteter, så det var självklart för Niklas att utexaminerad lärare i musik och engelska. Han hade söka sig hit igen. gjort sin praktik på skolan vårterminen före hos Helena Läraryrket visade sig innehålla mer administrativt Fornegård och Daniel Matsson. Han fångades av den arbete än han trodde, med allt vad det innebär av sche- trevliga stämningen som råder på skolan och alla här- maläggning, sammanställning av grupplistor och annat liga, glada och sociala elever. Dessutom sjöd skolan av pappersarbete. Trots att man jobbar mycket ihop i arbets-

26 1 Se intevju med Jan Tullberg 27 Elof Lindälvs gymnasium 30 år lagen känner han sig ibland som en egen företagare. Niklas upplever ingen större förändring av skolan; han gick själv i programgymnasiet på estetisk linje och tog studenten 1997. Kanske är stämningen mellan lärare och elever lite öppnare nu än på hans egen skoltid men det beror ju givetvis på person. Den stora förändringen för Niklas är skolans lokaler. Han drar sig till minnes hur det såg ut när han kom som lärarkandidat. Skolan var sliten, väggarna i korridorerna var prydda med fula gröna breda ränder. Ombygget öppnade upp för mer ljus och öppna ytor och färgerna blev betydligt fräschare. Niklas minns tiden under ombygget när musikin- stitutionen huserade i Elektronens lokaler. Det musi- cerades i alla smårum och trapphus. Huset med datorer och teknik i väggarna förvandlades till ett kulturhus. Niklas tycker det viktigaste i jobbet är att se eleven och lyssna in ordentligt. Eleverna måste känna att de är sedda och ska få stöd och uppmuntran så att de kommer ut i livet som goa och vettiga människor med sunda värderingar. Genusperspektivet är också viktigt: han uppmuntrar tjejer att ta för sig i musiken och spela instrument i de olika ensembler som bildas.

Torbjörn Ström Lärare, 1996 –

Torbjörn Ström undervisar i fordonsteknik på skolan och hur dessa påverkar våra liv. Målet är att förändra sedan vt 96 då han började jobba tillsammans med tankemönster som ställer till problem i vardagen. Kun- Bertil Skagert. Under våren fanns tankar på att starta skaperna Torbjörn förvärvat visar sig fungera alldeles en specialinriktning på Fordonsprogrammet och då- utmärkt i byggandet av goda relationer mellan lärare varande rektor Jan-Ola Tholin och Bonny Werners- och elever och han har även utbildat några av sina kol- son letade efter lämpliga lokaler. De fann lokalerna på leger i detta förhållningssätt. Industrigatan, nära skolan, och hösten 96 kunde man Eleverna på Mobilen har flera gånger låtit tala om sig i starta Mobilen dit Torbjörn sökte sig. pressen framför allt genom deras lyckade Hot Rod-pro- När elevantalet växte anställdes hans kollega Johan jekt där de helt på egen hand byggt en Hot Rod T23. Modelius Gustafson och de har blivit ett väl samman- Även lärarna har blivit belönade för sitt oförtrutna svetsat team som arbetar intensivt och nära eleverna. På engagemang för eleverna. Hösten 2003 tog de hem det Mobilen får varje elev ett individuellt upplägg på sina prestigefyllda Lära för livet - priset som delas ut varje studier. Det blir mer tid med läraren som med 100 % år av Kungsbacka kommun för betydelsefulla insatser engagemang ikläder sig rollerna som lärare, handledare inom förskoleverksamhet, grundskola, gymnasie- och och mentor. Eleverna har ofta brokig bakgrund och har vuxenutbildning. kanske inte fått höra så mycket positivt under sin ti- Trots de goda resultat som uppnåddes på Mobilen var digare skoltid. Här gäller uppmuntran, ett gott humör programmet under en period nedläggningshotat men och klart strukturerade arbetsdagar mellan 08.25 och det var inte svårt för lärare och elever att rädda verksam- 15.40. Ibland inleds dagen med gemensam frukost. heten undan den då rådande besparingsivern genom att Hur vi bemöter varandra är oerhört viktigt: Tor- kunna visa upp ett väl fungerande program när repre- björn har under två terminer fått utbildning i ”kogni- sentanter från skolledning och Gymnasienämnd kom tivt förhållningssätt” som handlar om tankarnas kraft på studiebesök.

28 29 Det är just sådana saker som Torbjörn uppskattar på skolan: öppenhet och möjlighet till kreativa lösningar. Målet är att eleverna ska bli anställningsbara med samlat betygsdokument och de allra flesta lyckas bra. Torbjörn är noga med att understryka att eleverna på Mobilen får samma fordonsutbildning som de andra fast på eget sätt och i egen takt. För dem som vill, finns det också möjlighet att delta i kurser på det nationella Fordons- programmet. Det finns elever som innan de kom till Mobilen dömts ut som hopplösa fall men som nu efter fullgjord utbildning har kommit ut i arbete. Av årets avgångs- elever är det redan tre stycken som fått fast jobb. Det roligaste med jobbet är att elever som slutat gär- na kommer på besök och berättar om hur det gått för dem i livet. Torbjörn säger att det är guld värt när f d elever kommer och håller lektion med de elever som går där nu. Det händer t o m att elever kommer in under sommaren och jobbar extra med något projekt. Till sist ett axplock av elevröster: ”Bra att jobba i mindre klass, man får mer hjälp av lärarna - dom är grymma som f-n!” ”Man lär sig saker för livet. För mig är Mobilen mycket Mobilens arbetslag tilldelades mycket välförtjänt Lära bättre än vanliga Fordonsprogrammet!” för Livet-priset 2003.

Aina Tullberg Lärare, 1979 – 1992

Aina Tullberg un- utrustad kemiinstitution kunde byggas upp. Aina berät- dervisade på N- tar om en härlig stämning på I-blocket, där naturvetarna linjen i kemi och höll till, med fasta tider för glada ”kaffekonferenser”. miljövårdsteknik Kemi anses ju ofta som ett svårt och t.o.m. tråkigt under åren 1979- ämne. För att bryta sådana förutfattade menin- 1992. gar utvecklade Aina, tillsammans med kollegan från Aina, som var Aranässkolan Birgitta Rosén, ett upplägg av kemin med med på skolan många laborationer, som var tätt knutna till lektionsin- från första året, nehållet och konstruerade så att eleverna fick tänka till. trivdes mycket bra När ett moment i kursen var klart fick eleverna ofta ett med elever, kolleg- laborativt problem att lösa. När förkunskaperna sedan er och skolledning. var tillräckligt befästa kunde de få arbeta med ett pro- Man var välkom- jekt. Projektinriktad och problembaserad kemiunder- men överallt i visning var nytt på den tiden och arbetet resulterade skolan och kunde så småningom i ett heltäckande laborativt material för prata med vem N-linjen. SÖ gjorde skolinspektion och ville köpa deras som helst. Skolbyg- labbar. Marianne Lindgren, lärare i svenska, blev senare gnaden var låg, men det var ”högt i tak” - raka motsatsen inkopplad i arbetet och fick på sin lott att undervisa i till den traditionstyngda skola där Aina som lärarkandi- hur man skriver labbrapporter. Samarbetet resulterade i dat fick höra att hon satt sig på ”fel plats” i lärarrummet. en dokumentation som fortfarande används på skolan Här var allt nytt och fräscht och man arbetade i frihet (i reviderad form). Detta var långt före tiden då detta under ansvar. Resurser sattes till från kommunen, som arbetssätt fick beteckningen infärgning. ville värna om skolan och detta gjorde att en mycket väl- Vid den här tiden var ämneskursplanerna i kemi 28 29 Elof Lindälvs gymnasium 30 år mycket mer detaljerade och föreskrivande än idag och och det var nog en klen tröst att de som plåster på såren klassernas kunskapsnivå stämdes av med centrala prov. fick tända några bengaliska eldar. Det friare arbetssättet krävde en hel del planering och Innan gymnasiereformen genomfördes slutade Aina organisation. Eleverna måste ju få med sig de kunskaper på skolan för att bli undervisningsråd vid Skolverket. som krävdes för att klara centrala provet bra. Det nya arbetet medförde nya perspektiv, inte minst År 1984 fick skolan miljövårdsteknisk variant på genom de många skolbesöken. Man fick se och ut- N-linjen. Aina och Birgitta Rosén byggde upp en värdera hur de nya kursplanerna fungerade i praktiken. miljövårdsinstitution och tog hand om undervisningen. Aina kom också att ingå i en styrgrupp för nationell Senare undervisade också Inger Magnusson i ämnet. utvärdering av naturvetenskaplig undervisning i grund- Varianten fanns bara på några få skolor i Sverige och skolan och gymnasieskolan. eftersom det inte fanns färdiga kursplaner hade lärarna Aina tillägger att från det nya jobbets perspektiv stor frihet att utarbeta ett bra koncept. Här kom mo- verkade reformen bra. Men den sammanföll olyck- dellen från kemiundervisningen väl till pass. De första ligtvis med ekonomiska åtstramningar i kommunerna. två terminerna i ämnet varvades lektioner, laborationer De nya mer kortfattade kursplanemålen och de gan- (ofta i fält) och studiebesök. Aina och Birgitta hade ska vaga betygskriterierna är ju avsedda att tolkas lokalt goda kontakter med universitetet och därigenom kunde och det förutsätter välutbildade lärare, tid för samver- de ordna både gästföreläsare och studiebesök. Den kan inom ämnen och mellan skolor och en avstämning tredje terminen ägnades åt projektarbete. av kunskapsnivån med nationellt konstruerade prov i Aina har en del minnesvärda händelser att berätta fler ämnen än vad som ges idag. Skolor som har sat- som t ex. när en liten mus plötsligt sprang ut på labbän- sat hårt på de sociala målen har ofta lyckats med dem. ken under en laboration. Det blev musjakt mitt under Utvärderingar tyder på att man nu borde satsa hårt på laborationen. En annan gång hade en grupp elever valt kunskapsmålen. pyroteknik som projektarbete och gjort studiebesök på Aina gick i pension år 2004 och gläds åt att kunna Hammargrens. Där hade de fått med sig en papplåda förlänga sommarboendet på utsidan av Orust med vår- full med pyrotekniska saker. Pjäserna var inte märkta, och höstveckor, att umgås med familjen, resa, läsa ro- men eleverna var ivriga på att bränna av dem. Aina maner och träffa vänner. Intresset för naturvetenskap kunde inte tillåta det då hon inte kunde se vad det var får sitt genom att hon fortfarande är medförfattare i ett för något: läraren hade då som nu ett säkerhetsansvar. kemiläromedel för gymnasiet. Killarna blev djupt besvikna då varorna konfiskerades

Bengt Beckman Lärare, 1980–1996

Bengt Beckman undervisade i tyska, svenska och dra- farande den borne estradören och det fick han leva ut i matik på Elof Lindälvs gymnasium under åren 80-96. undervisningen: ”Jag älskade att undervisa; jag älskade Bengt kom direkt från högstadiemiljö och fann sig hela katedersituationen.” Bengt var en mästare på att väl tillrätta hos oss. Han var oftast klassföreståndare i berätta och att få eleverna att lyssna: han höll den epis- ekonomklasser men hade också den stora förmånen att ka traditionen högt. få undervisa på alla typer av linjer och därmed träffa alla Det var dock inte helt gnisselfritt: Bengts bohemiska sorters elever. stil var inte populär i alla läger men eleverna översåg Nu njuter Bengt sitt otium som pensionär och med den och tyckte den var rolig. Bengt understryker hans stora konstintresse har tagit sig uttryck i många igen att han aldrig kommit på kant med elever. Han fina oljemålningar. På senare tid har han också börjat kunde ta tag i dem som uppförde sig illa och tillrättavisa skulptera spännande figurer i plåt och järn. dem, men det ledde aldrig till någon ovänskap. Bengt Bengt tyckte särskilt mycket om skolans lokala upplevde inte heller mobbning mellan elever i klass- anknytning och gläder sig fortfarande över att träffa rummet för han kvävde tendenserna i sin linda. Han gamla elever på stan’. Det sker rätt ofta och han konsta- kunde inleda sin relation med en ny klass med orden: terar att han inte haft något otalt med någon elev utan ”Om ni är okamratliga mot varandra ska ni få se på den det är bara positiva möten. leaste gubbjävel ...” Nybyggarandan i början på 80-talet var fantastisk, På frågan om hur kontakten var mellan elever och säger Bengt. Vi hade en bra skolledning som tillät min lärare konstaterar Bengt att det beror på hur man är som särart som lärare, fortsätter han. Bengt var och är fort- person hur nära man kommer sina elever. Alla lärare är

30 31 Lärare

inte lika och ska heller inte vara det. Man fäster sig mer och förväntade sig därför att själv mötas med respekt. vid vissa elever, inte nödvändigtvis de duktigaste. Men, Han konstaterar också att skolan verkar ha blivit att behålla glimten i ögat är det viktigaste! opersonligare då konferenser och möten ökat i längd Bengt är en riktig gentleman av den gamla stammen, och antal på bekostnad av tiden med eleverna. Bengt en utdöende sort: han håller upp dörrar för damer, är erkänner att han ofta satt och sov under vissa konfer- artig och chevaleresk. Han tolererade inte mössa, hand- enser. skar och ytterkläder på i klassrummet, inte heller ätande Bengt har många glada roliga minnen från sin tid och drickande på lektionstid. I början av varje lektion som lärare. Han minns en episod från Lärarhögskolan fick han klassen att stå upp så att han skulle kunna hälsa som lika gärna kunde ha hänt i hans klassrum. på dem alla: ”Hej och välkomna till lektionen - idag En biskop var på besök hos de blivande lärarna och hoppas jag vi får riktigt trevligt tillsammans”, vilket de de ombads ställa vilka frågor som helst. Någon frågade: fick: Bengt skapade god stämning. ”Inte en lektion utan ”Pippade Jesus nån’ gång?” Biskopen blev inte svaret skyl- ett gott skratt!” Vi, hans kolleger, kunde ofta genom dig: ”inte så viktigt att veta hur det var med det men … klassrumsväggarna höra Bengts jovialiska bullrande han var ju också människa.” röst deklamera de tyska prepositionerna: an, auf, hinter, ”Jag har gjort bort mig så många gånger att jag inte in, neben, über, unter, vor, zwischen ... kommer ihåg några.” Kollegerna skojade också friskt Bengts tysklärarkolleger satte ihop proven och Bengt med Bengt. Han var och är fortfarande en passionerad fick allt serverat på sitt bord. En gång hade de bytt en konstkännare. När han fyllde 60 uppvaktades han i ar- nybörjarskrivning mot en för tyska B... Bengt märkte betsrummet och fick en ful tavla föreställande några äl- inget men väl eleverna! gar i ett landskap: riktig hötorgskonst. Han blev för en Under samtalets gång kommer Bengt ofta tillbaka gångs skull tyst och visste inte om det var skämt eller till hur mycket han älskade sitt yrke. Tysklektionerna allvar. Till slut sa han: ”Jag lovar att jag ska sätta upp skedde på tyska, även nybörjarna fick höra mycket tyska den på bästa plats tills min fru tar ner fanskapet.” i början. Minst 5 minuter varje gång skulle ägnas åt kon- En annan rolig episod som dyker upp i minnet: Bengt versation. Bengt var före sin tid genom sin syn på vikten höll ofta hov i Personalrummet och berättade diverse av kommunikativ språkundervisning. Han spelade t o m saker. Ett tag skröt han om att hans dotter Sandra, som in några instruktionsfilmer för skol-TV. då var elev på skolan, slutat röka. Varpå Rune Hessler Konversationen handlade om vardagliga ting. Elever- kom in i rummet, tog tag i Bengts öra och drog ut na fick fråga om vad som helst. Han bangade inte för honom till rökrutan som fanns på den tiden. Där stod något: de fick lära sig det lustiga uttrycket moprala som Sandra och rökte. När hon såg förtvivlan i faderns ögon svar på frågan om nattliga utlösningar: Morgen-Pracht- fällde hon kommentaren: ”Va då då?”. Latte = morgonstånd. Bengt var med på skolan nästan helt från början. Bengt var tillbaka i skolan som vikarie för några år Han kom när Lindälv bara var ett år och minns den sedan och såg att den förändrats. Han tyckte sig se en fina stämningen, pionjärandan och tjusningen med en allmän förslappning. Bengt hade respekt för varje elev ny skola som skulle profilera sig. De första 8-9 åren upplevde han som de bästa: få lärare hade den frihet och det pedagogiska svängrum vi tilläts ha. Yrket var i ordets rätta bemärkelse fritt. Under åren blev det mer att alla skulle vara delaktiga i varje del av processen och individualism blev inget honnörsord i nya skolan som växte fram – åtminstone inte för lärarna. Bengt summerar sitt yrkesliv med att säga att han är mycket nöjd med sin tid som lärare - 40 år, varav ca 16 på Lindälv. Och, avslutar han på sitt typiska vis, ”jag har rena händer - har aldrig tagit i en dator!” (Så sant, det var jag som fick skriva in hans betyg på diskett under de sista åren!) Bengt är en färgstark person och inte helt okontro- versiell. Hans glada spontana humor och infall kunde ibland chocka. Där fanns inga spärrar om politisk korrekthet i hans uttalanden. Förr fanns fler original i lärarkåren, naturligtvis både på gott och ont. Nu efter- strävas en likformighet som inte är lyckad. Skolan blev lite gråare och tristare när Bengt gick i pension.

30 31 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Elisabeth Billger Lärare, 1980 – 1996

Elisabeth Billger, lärare i franska och engelska, hade innan hon kom till Lindälv redan en lång lärargärning bakom sig med rik erfarenhet av olika typer av skolor: flickskolor, pojkgymnasium (Hvitfeldska) och diverse grundskolor. När hon började på Lindälv hösten 1980 kom hon från en tjänst på Bukärrsskolan och därefter förblev hon vår skola trogen fram till och med våren 1996. Elisabeth har efter pensionen arbetat med läxhjälp för invandrarbarn i Hjällbo och deltagit i konversa- tionsövningar på SFI. Ett trevligt uppdrag hon också haft var att lära invandrade kvinnor att cykla. Lärartak- terna finns fortfarande kvar och Elisabeth trivs när hon kan ge en pedagogisk hjälpande hand. Elisabeth, som hyser stor kärlek till hav, skärgård och båtar, är mycket engagerad i Winga Vänner. Hon har i många år guidat turister runt på ön och med sina gedigna språkkunskaper klarar hon det galant på olika språk. I uppdraget på Vinga ingår förutom guidning bl. a att städa, tömma latriner, ta upp nattavgifter av förtöjda intåg. Allt låg i startgroparna när hon slutade. Det fanns båtar och stå i kiosken. Fyrar är en passion och Elisabeth datorer på skolan och ett uselt nät men datorerna var är sedan några år också med i Svenska Fyrsällskapet. ännu inte riktigt de självklara verktyg de är idag. Elisabeth trivdes på Lindälv för att skolan befolkades Positivt i dagens skola är att fokus kommit ordentligt av så trevliga människor, både bland personal och elever på eleven, att man ser individen på ett helt annat sätt och skolan var tydlig i sin struktur. än tidigare. Tidigare såg man också statiskt på intel- Elisabeth minns med ett leende hur det var på sjut- ligensbegreppet som ensidigt kopplades till akademiska tiotalet i språkundervisningen när lärarna uppmanades studier. Talet om våra olika intelligenser, att det finns att ”lära eleverna att prata”, vilket var en helt ny tanke- många olika sätt att vara intelligent på, ligger mer i lin- gång på den tiden. Det fanns stereotypa mallar att följa; je med vad Elisabeth upplevt genom sina möten med efter en inläst text skulle eleverna sitta i par och dis- eleverna. kutera och en anvisning kunde se ut så här: ”Ask your Hon är dock lite bekymrad över en viss brist på partner when John left the party yesterday.” allmänbildning. När hon frågade en stor grupp gym- Hon minns också några av de äppelkäcka uppmanin- nasieelever som besökte Vinga hur många som hört garna till lärarna som t ex att alla lektionerna skulle vara talas om Evert Taube blev det nedslående svaret: inte roliga: ”Undervisningen skall vara en attraktion”. många. Det ger en tankeställare om att ungdomar idag, Roligt var det dock när hon fick motspänstiga fordons- trots deras framåtanda, öppenhet och kommunikativa elever att blomma upp i sin engelska konversation när färdigheter, har tappat något väsentligt. de fick spela poker på engelska. Livslust och nyfikenhet svarar Elisabeth på frågan Elisabeth hann inte vara med om de radikala förän- om vad som ger hennes all denna energi och håller dringarna på skolan när datorerna på allvar gjorde sitt henne så ung i sinnet.

32 33 Lärare

Eva Ardfelt Lärare, 1979 – 2006

Eva Ardfelt var med på skolan från första början. Eva Lindälvs gymnasium växte fram. Det rådde en sann hade redan undervisat några år på Aranäsgymnasiet i nybyggaranda och personalen kändes som en enda stor konsumentkunskap på tvåårig Ek- och So-linje. Kurt familj. Christiansson, rektor på Aranäs, hade anställt Eva för Under byggprocessen var personalen med och fick att undervisa i det nya ämnet som kommit till genom komma med synpunkter. Första läsåret höll expeditionen den tidens gymnasiereform Lgy 70. Dessutom under- till på Kyrkskolan. Det blev många turer till dit med visade hon i matlagning på hemteknisk linje. granskning av ritningar och prat med arkitekterna. Eva tillhörde de Aranäslärare som följde med till Lennart Jonsson var mycket orädd som arbetsledare Lindälv och under första året på skolan hade hon kon- och drog sig inte för att pröva nya okonventionella lös- sumentkunskap i SO2A. Lindälv fick en Livsmedels- ningar. Han lyssnade gärna på förslag från personalen: teknisk linje först läsåret 80/81 då Eva tillsammans med Eva berättar att om man hade djärv idé kunde utfallet Jürgen Koch startade den. Det visade sig att Eva och bli på två sätt: ”Ja för fan, kör!” eller ”Nej, för helvete!” Jürgen var ett väl fungerande team som kompletterade När det blev bestämt att alla gymnasieutbildningar varandra utmärkt. Jürgen kom direkt från arbetslivet där skulle bli 3-åriga enl. Lpf 94 så blev skolan för trång han arbetat som kock och Eva hade en hushållslärarut- och det fanns ej plats för en årskurs till på restaurang- bildning i botten och var mer teoretiskt lagd. programmet. Därför blev hotell Halland hemvist för 3:e Första terminen var varken restaurang eller restau- årskursen. Hotellet stod för tillfället utan ägare. Len- rangkök färdigbyggda så de två nya Livsmedelsettorna nart Jonsson förverkligade idén att skolan skulle ta över fick ägna första terminen åt teori. Teorin bestod av livs- restaurangen där och eleverna få inbyggd praktik på medelskunskap, näringslära, matlagningslära, mm. hotellet. Hösten 93 flyttade en del av verksamheten dit. Eva minns eleverna från första kullen mycket väl och Eleverna fick på så sätt en realistisk utbildning på plats. det var en fantastisk grupp. Två av dem har återvänt till Handledare med gedigen yrkeskunskap anställdes. skolan som HR-lärare respektive kock i bamba: Thomas Ett exempel: frukost skulle serveras för hotellgästerna Örngård och Joawchim Asplund. En namnkunnig elev och några elever fick ansvaret att låsa upp, larma av och var Dan Lexö som dock gick vidare till Ester Mosesson sköta frukostruljansen. Restaurangen var också öppen efter en termin. för allmänheten och hotellgäster till lunch och kvälls- Under första terminen gjordes också många studie- tid. Elevernas arbetspass var precis som i verkliga livet. besök på hotell, restauranger, livsmedelsindustrier och Verksamheten var mycket populär och uppskattad. restaurangskolor. Lennart Jonsson hade köpt in en liten Våren 2006 blev sista terminen för hotellet och sko- buss för skolans räkning och Ingvar Gunnarsson körde lans nya restaurang blev klar till hösten samma år. Eva runt med de 32 eleverna och deras lärare och sjöng tyckte det var lagom att gå i pension då. Hon hade re- glada visor för dem medan han körde. Minnesvärd är dan varit med och byggt upp verksamheten på Lindälv också en studieresa som gick till Lloret de Mar, norr om två gånger, först den Livsmedelstekniska linjen och se- Barcelona, där de besökte vinodlingar och lärde sig om dan Hotell- och restaurangprogrammet. katalansk mat mm. De sista åren i tjänst var Eva teamledare för HR3 och I de två klasserna gick också några vuxenelever vilket hon arbetade mycket med att ordna APU-platser (ar- hade en lugnande inverkan samtidigt som det höjde betsplatsförlagd utbildning) för eleverna och hon hade ribban. Detta inslag av vuxenelever försvann dock efter många bra kontakter med krogar, restauranger och ho- några år. tell i både Göteborg och Kungsbacka. Vt 81 kunde metodköket invigas och eleverna fick Ett roligt minne är när statsminister Torbjörn Fälldin äntligen öva sina praktiska handlag. Ht 81 blev restau- var på besök på skolan i början på 80-talet. I skolrestau- rangköket färdigt och restaurangmatsalen kunde öpp- rangen var Radio Halland på plats för att bevaka den nas. Först hade matsalen p.g.a. ett missförstånd inretts stora händelsen. En livsmedelselev kom fram och skulle som en elevbespisning och fick göras om. En lokal tex- servera statministern. Hon frågade: ”Vad önskas att tilkonstnär designade fina rödrutiga gardiner och en dricka?” varpå Fälldin svarade ”mjölk.” ”Förlåt? Mjölk?”, heltäckningsmatta lades enligt den tidens mode in. Ants stammade eleven som inte var riktigt säker på att hon Takel kom som ny lärare i servering och restaurangen hört rätt. ”Jaaa, mjölk”, blev det lakoniska svaret. körde igång. Chico döpte den till Älvan, ett namn den Jag frågar Eva om skillnader mellan förr och nu dock inte fick behålla. och hon konstaterar att innehållet i yrkesämnena har Eva minns den spännande första tiden då Elof förändrats i och med att utbildningen blev treårig.

32 33 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Karaktärsämnet Livsmedelsteknik är nu uppsplittrat på en mängd olika kurser. Paradoxalt nog fanns det fler timmar praktiskt arbete när linjen var tvåårig och nu när eleverna går tre år får de färre timmar till sin yrkesutbildning. Eva ser att yrkesutbildningen måste komma i första rummet och handens intelligens är lika betydelsefull som någon av de andra intelligenserna. Sedan kanske lärarna hade mer pondus förr. Avståndet mellan lärare och elever blir större ju äldre man blir; bara språket har blivit så annorlunda ... Som pensionär sköter Eva sin man och umgås med de yngsta barnbarnen. Hon pluggar matte med en av dem och hjälper till med läxläsning. Det blir också tid till att läsa, motionera, träffa vänner och utveckla foto- intresset. Eva älskade sitt jobb som lärare men saknar inte skolan: var sak har sin tid.

Jan Tullberg Lärare, 1979 – 2003

Jan Tullberg under- pendlare”. Restaurangdelen blev tidigt färdig i bygget visade i tyska och men användes i början för skolans administration. Vi engelska mellan flyttade successivt in i de nya skollokalerna. Det fanns 1979 och 2003. De en stark vision om en bra skola, något nytt och det rådde flesta av hans elever en starkt positiv stämning, en riktig pionjäranda. Inom gick på studieför- flera ämnen arbetade vi från början fram modeller för beredande linjer/ koncentrationsläsning, som på den tiden var en nyhet program. Som pen- och som under årens lopp sedan utvecklades vidare. sionär är han bl a Rektor Lennart Jonsson visade stor planerings- sysselsatt med hem- förmåga och han hade en klar överblick i samband med bygdsforskning och byggnationen av Lindälv 1979-80, som skedde enligt annat skrivande. statliga normer och inte kommunala som nu. Det blev Jan har många ändamålsenliga lokaler och arbetsplatser. Skolan plane- minnen från den rades ursprungligen för 500-700 elever. Man tog hän- första tiden när sko- syn till lärarnas pedagogiskt motiverade önskemål och lan var helt ny och berättar: det fanns en anda av samförstånd. I början, innan skolan var färdigbyggd, användes Vi språklärare fick från början igenom vårt önskemål lokaler på olika ställen. Expeditionen och några läro- om en språkinlärningsstudio med kassettbandspelare salar låg i Kyrkskolan. Vidare ”lånade” vi undervisnings- och 32 elevplatser i en ”skräddarsydd” lokal. Det innebar lokaler på Aranäsgymnasiet och hade egna klassrum i nya stimulerande möjligheter inom språkpedagogiken. paviljonger som låg borta vid Elektronen. Några av oss Studion blev mycket uppskattad av eleverna - inte minst som hade lektioner på alla tre ställena blev ”pedagogiska för att de kunde arbeta individuellt i egen takt där, både

34 35 Lärare

med hör- och talövningar eller ren formell färdighets- dighetsprov i tyska, som administrerades och bedömdes träning. Studion blev efter nästan 20 års flitigt använ- av en tysk myndighet. Elever som klarade provet fick ett dande nedsliten, men utan större svårighet kunde vi få intyg på att de hade tillräckliga kunskaper i tyska för att fram nya medel till en digital studio som blev en av klara av att studera vid tyskt universitet. Under senare Sveriges modernaste på sin tid. Den nya studion in- delen av 1990-talet upphörde vi med proven, eftersom vigdes vt 1999 och fungerade utmärkt fram till nästa eleverna inte längre nådde tillräckligt långt efter sex års radikala uppgradering som skedde under läsåret 08/09. tyskstudier. En lustig detalj var att man först byggde inlärningsstu- Kontakten med eleverna har alltid varit god. På dion utan förhöjt podium, eftersom det låg i tiden att Lindälv vågade eleverna komma in i Personalrummet, läraren skulle sitta på samma nivå som eleverna. Av rent som inte var stängt för dem. Rektorn var också ute praktiska skäl fick ett podium i efterhand byggas till. mycket i verksamheten och eleverna fick kontakt med Det var nämligen omöjligt för läraren att från sin po- honom. sition vid styr- och kommunikationsbordet se eller få Jan minns många dråpliga situationer från sin tid ögonkontakt med eleverna utan den nivåskillnaden. Nu som lärare. Ibland när man hade samma planering för efter ombyggnationen är podiet borta men med dagens parallellklasser förväxlade man i vilken klass man gått placering av datorerna har man ganska bra överblick igenom en viss sak och när eleverna påpekade att det ändå. gick vi ju igenom förra lektionen, fick man hålla masken Den nya Lindälvsskolan kallades ”Jonssonkoncernen” och passa på tillfället att lära ut lite latin: ”Repetitio est av lärare på Aranäs. Rektor Lennart Jonsson var en mater studiorum!”2 Eller om man fått tag i fel kassett- kraftfull kapten som såg de stora linjerna och aldrig band, när man skulle öva inför ett centralprov i engelska fastnade i detaljer. Han var en skicklig administratör och eleverna inte kunde besvara en enda fråga! med god kännedom om verksamheten överallt i sko- Ibland skojade man med bohemiske kollegan Bengt lan. Nästan legendarisk var hans förmåga att i huvudet Beckman genom att lägga skämtprov i tyska på hans lösa komplicerade schemafrågor. Vi minns honom som bord. Bengt, som brukade förlita sig på att hans flitiga en närvarande skolledare i vårt vardagsarbete, en rektor kolleger satte ihop tyskproven,3 frågade som vanligt: som man alltid kunde nå för att diskutera förslag och ”Har provet kommit än?” och Jan gav honom ett helt problem med. Sällan drog Lennart beslut i långbänk. omöjligt prov med bl. a ett ämne för uppsats på tyska i Ibland blev det konflikter, för Lennart var kunde vara stil med ”Als ich Goethe mit Schiller verwechselte”4. Bengt drastisk. Men hans tid som skolledare framstår som dy- såg bekymrad ut: ”Men det har vi ju inte gått igenom! namisk, spännande och intensiv. Han uppmuntrade till Står det i planeringen???” Han tog det på allvar! pedagogiskt nytänkande. Jan var under hela sin tid på skolan en primus mo- Som många av kollegerna från den tiden uppskat- tor vad gällde språkundervisningen med kontakter på tade Jan den stora pedagogiska friheten som rådde. Det lärarhögskola och universitet. Tack vare Jan har Elof fanns förvisso signaler uppifrån men lärarna gavs peda- Lindälvs gymnasium alltid haft en tydlig språkprofil. gogiskt svängrum: frihet under ansvar. Lennart Jons- Han låg före sin tid i pedagogiken genom att tidigt inse son insåg att eleverna var den bästa kontrollinstansen. värdet av det kommunikativa och genom Jans försorg Och med åren kom också våra elever att bli mer öppna, fick vi också en språkstudio från första början. sociala och frimodiga i att framföra sina åsikter. Jan ler också vid minnet av några speciella formule- Det fanns många aktiviteter som stärkte skolandan, ringar från en skolledare på 90-talet: fraser som ”Lärar- t ex 80-talets badmintonturneringar med lärare och en ska möta eleverna på sin kunskapsnivå”, ”Skolmaten elever. Före jul utspelades fem matcher, två singel och ska vara så bra som möjligt”, ”Undervisningen ska vara tre dubbel. Man tävlade om Tomtetrofén som ställdes en attraktion” dök upp när vi skulle skriva lokala studie- ut i prisskåpet vid ingången. planer. Samma skolledare utbrast efter ett besök på en I språkundervisningen ser vi idag att eleverna vå- s.k. mönsterskola: ”Det är ju bra om elev och lärare är på gar använda sitt språk och har blivit mycket bättre på samma nivå, så kan de söka kunskap tillsammans.” att kommunicera men på minussidan ligger att den Jan älskade sitt yrke och särskilt uppskattade han tid eleverna arbetar med språkinlärning - i skolan och elevuttalanden som ”När vi går till dina lektioner, så hemma - har minskat, vilket innebär att man generellt vet vi aldrig vad som ska hända - det är alltid så spän- inte alltid når lika långt färdighetsmässigt. nande.” Eller som en tjej i tvåan spontant utbrast efter Skolan har blivit mycket bättre nu ur ett demokra- en lektion, där Jan pratat om nazismen och föraktet för tiskt och socialt perspektiv, men mäter man enbart svaghet: ”Tack för en jättebra lektion!” Sådana stunder färdighetsnivån i t ex Moderna språk har den i många av respons gjorde läraryrket så fantastiskt roligt. Jan fall sjunkit. Under många år kunde intresserade elever travesterar Harry Schein: ”Man ska ge eleverna vad de i avgångsklasserna delta i ett omfattande språkfär- inte visste att de ville ha.”

2 Upprepning är studiernas moder 3 Se intervju med Bengt Beckman 34 4 När jag förväxlade Goethe med Schiller 35 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Lasse André Lärare, 1980 – 2009

Lasse som undervisat i svenska och historia på Lindälvs- gymnasiet sedan ht-80 gick i pension till sommaren 2009. Han har varit verksam på en mängd olika linjer och program, yrkesförberedande såväl som studieför- beredande, nu senast på naturvetenskapliga programmet. Genom att ha träffat alla sorters elever har han fått en bred yrkeserfarenhet. Under 80-talet och halva 90-talet satte ämneslärarna själva ihop tjänstefördelningen och då såg man noga till att alla kärnämneslärarna fick cirkulera mellan olika linjer för att på så sätt skaffa sig erfarenhet av att arbeta med olika typer av elever och lärare. Då var lärarna inte låsta i sina program utan hade en vidare utblick över skolans olika verksamheter. Elof Lindälvs gymnasium är för Lasse en skola med en välutbildad entusiastisk lärarkår och fina duktiga elever. Det är mycket få elever som han inte minns med stor glädje. Skolans öppna och ljusa lokaler bidrar också till att göra skolan trivsam. Skolan har också under alla år uppmuntrat elevernas Efter ett antal år av relativ frihet för lärarna att utforma musikaliska och konstnärliga kreativitet och Lasse ler sitt arbete börjar trenden åter att svänga mot mer kon- vid minnet av de roliga skolavslutningarna där elever troll uppifrån. När skolan var i statlig regi fanns Läns- framträdde i olika jul- och sommarshower, ibland ihop skoleinspektörer som kom på besök för att kontrollera med lärare. Denna tradition har fortsatt genom alla åren att skolor och lärare höll måttet. Trots detta hade lärarna och är fortfarande lika levande. stor frihet under ansvar. Efter kommunaliseringen för- Lasse har också ljusa minnen av alla studieresor han svann denna enhetliga uppföljning, kontorstid infördes gjort med elever och fortbildningsresorna med kolleger och inga inspektörer syntes till. Nu är skolinspektionen i ämneslaget. Ämneslaget var i Berlin 1989 en vecka på väg tillbaka och det har t o m varit tal om att förstat- innan muren föll, vilket måste ha varit en oerhört spän- liga skolan igen. nande erfarenhet. 1990 reste Lasse med sina kolleger Lärarnas tid har också bundits upp i ett betydande till Prag och 1991 gick färden till Grekland. Erfaren- antal konferenser, tid som Lasse hellre hade tillbringat heterna från Prag ledde till flera års studieresor dit med med sina elever. elever som på plats fick uppleva en omvälvande period i Förr fick man som ämneslärare använda sina akade- 1900-talets historia. Det fanns också resor till mer när- miska kunskaper på ett djupare sätt. Kunskapsmassan har belägna mål: Lasse minns en lägerskola på Öland dit minskat kraftigt hos eleverna men de har blivit öppnare han åkte med en N2:a i mitten av åttiotalet. Eleverna och betydligt duktigare på presentationsteknik. Den nya lärde sig massor om växter och historia och de fick i tekniken är ett utmärkt hjälpmedel men allmänbild- uppgift att tolka den långa runtexten på Karlevistenen. ningen har tyvärr blivit sämre hos våra elever. Där samverkade lärare i biologi, historia och svenska Kontakten mellan lärare och elever är betydligt öpp- över ämnesgränserna; de var helt före sin tid med äm- nare nu eftersom den distans som förr fanns mellan nesövergripande pedagogik. lärare och elever är borta. Förr fick eleverna inte dua När jag pratar med Lasse om hans skolminnen har sina lärare; det är kanske därför det var vanligt då att han två lektioner kvar till pension. Han har under hela eleverna hade öknamn på sina lärare, en tradition som sin yrkeskarriär levt efter det råd han fick från en meto- nu har gått ur tiden. diklektor på Lärarhögskolan: Det behövs två saker för När vi avrundar vårt samtal och Lasse påpekar att att bli en bra lärare: strukturera stoffet och ääääälska dina det blev mycket av reseminnen i intervjun så slår han elever, ett råd som hållit i vått och torrt oberoende av fast att det ändå är vardagen som är det stora: möten vilken pedagogisk modell som varit på modet. med elever i vardagen och han drar sig till minnes några Kraven på läraren har också förändrats genom åren. diktrader av Werner Aspenström:

36 37 Lärare

En eftermiddag bara? Jag tycker mig se ett nytt Som om inte livet till stor del bestod folk växa upp, de självklara. av förmiddagar och eftermiddagar... De vänder sig inte bort eller sträcker sig bortom, Lasse kommer att sakna mötena med sina glada och söker inte sak, instämmer inte heller intresserade elever och med sina kolleger. Men han blir utan tar sig an det överblickbara, ingen sysslolös pensionär: här väntar resor, konserter, det närmast nödvändiga, teater och barnbarnen. som vintern tar sig an snödrivorna Lasse avslutar vårt samtal genom att åter citera och våren lökarna. Aspenström:

Roger Mellqvist Lärare, 1982 – 2006

Roger Mellqvist började på skolan ht 82 och gick i pension vt 06. Han var verkstadslärare de första tio åren och därefter datalärare för elever från olika program. Ht 08 ryckte han in igen som vikarie på Fordon och undervisade i svets och data. Hans tjänster efterfrågas fortfarande så han kommer att finnas på skolan en dag i veckan även kommande läsår. Rogers mångsidighet gör honom efterfrågad, även som pensionär. Roger har erfarenhet av många olika skolformer. I tredje klass fick han gå i hälsoklass där man for varligt fram med elever: på schemat ingick bl. a middags- sovning + vitamintabletter varje dag. Roger visade tidigt pedagogiska anlag. Han började sin lärargärning som trettonåring i C-formskola med årskurser 1-6 (totalt 15 elever) där han fick undervisa kamrater i ettan och tvåan när fröken hade hand om trean och fyran. Dessförinnan hade han gjort debut på arbets- marknaden som 7-årig försäljare av GT och Aftonbla- det på stan’. Lärartakterna satt i när han gjorde lumpen i flot- tan i Karlskrona och han fick som utbildad dykare och skeppshantverkare undervisa i brandförsvar. En lustig detalj är att han hade en lärare i det militära som hette Carl Hamilton och som företer vissa likheter med Guillous hjälte med samma namn. Kanske förebilden ”in real life”? kilobytes internminne som han köpt för reducerat pris Roger gick på Götaverkens industriskola och fick se- 25 000:- (!) Roger köpte en likadan dator efter några år dan jobb i Kungsstens Svetsindustri och arbetade där i och då hade priset mer än halverats men än hade inte tio år. Han började jobba som lärare på Verkstadslinjen datorernas blixtsnabba utveckling satt fart på allvar. Av på Ernst A Hedéns gymnasium och sökte så smånin- stor nytta var ordbehandlingsprogrammet Cicero och gom och kom in på Lärarhögskolan. På vårterminen 82 kalkylprogrammet Multiplan. I Multiplan, den tidens arbetade han på Aranäsgymnasiet och kom sedan till Excel, gjorde Roger upp träningsplaner för de hockey- oss på hösten samma år. lag han tränade. Lagringsmedium på den tiden var van- Roger är en utomordentligt skicklig datoranvändare, liga musikkassetter och senare kom en mjuk floppydisk speciellt i bildbehandling och layout. Han blev data- med kapaciteten 256 kb. biten den dag hans son, som arbetade på Ericsson i Roger är självlärd på datorer men har gått några början på åttiotalet, kom hem med en dator med 125 kurser på skolan, bl. a i basicprogrammering. En av 36 37 Elof Lindälvs gymnasium 30 år uppgifterna där var att göra ett diplom och det fick pro- gaste; det skänker fortfarande en otrolig glädje. Tyvärr grammeras fram: begreppet WYSIWYG (what you see har uppsplittrandet i kurser gjort det svårare för en del is what you get) var okänt och användarvänlighet var av eleverna. Förut hade man 16 elever 27 timmar i veck- ännu inte ordet för dagen. an och man lärde känna alla bra och kunde lätt hitta När Corel Draw 2 kom i början på nittiotalet blev lösningar för dem som hade problem. Nu är det mer att Roger fast i bildbehandlingens fröjder och många är de hålla reda på och det kan bli svåröverskådligt. Det har vackert komponerade dokument som han producerat. tyvärr också varit dåligt med tjejer på verkstadslinjen: Roger var hockeytränare i 28 år. Det började med att Roger kan räkna upp fem stycken som gått Verkstad hans son började spela och pappa Roger satt på läk- under alla åren. taren. Efter matchen erbjöd han sig att hjälpa till med Många elever, även till synes ”hopplösa fall” har det lagets träning och på den vägen blev det. gått mycket bra för och Roger gläds när han träffar 1986 gick han en speciallärarutbildning för att fin- gamla elever på stan’ som kommer fram och morsar och slipa pedagogiken. För mötet med eleverna är det vikti- minns gamla skoltider.

Hans Lindgren Lärare, 2003 –

Hans Lindgren är civilingenjör inom Väg och Vatten och undervisar i matematik och fysik på NV-programmet. Han har också några timmar matte på EC. Hans började hos oss ht 03 och fortsätter ett tag till trots upp- nådd pensionsålder. Trots att Hans anställdes som lärare på Lindälv för bara sex år sedan kan man säga att han varit med från grunden. På sjuttiotalet var Hans produktionschef på företaget Göteborgs Betongpålar AB. Detta företag fick 1979 uppdraget att tillverka och installera betongpålar till bygget av den nya gymnasieskolan i Kungsbacka, Elof Lindälvs gymnasium. Hans jobb innebar att han skulle bedöma projektet som skulle pålas, göra kost- nadsberäkningar och förhandla med en byggmästare. När jobbet väl var i land fick företaget se vilka som skulle anlitas för att utföra arbetet. Hans hade då främst kontakt med en markentreprenör, Skånska Cement. Lindälvsbygget var ett stort jobb. Lindälvsgymnasiet finns pålar som högst upp är av trä Första spadtaget togs (18 m) och därefter övergår i betong (13 m) samman- symboliskt av Elof fogade med en skarv. Lindälv sommaren Göteborgs Betongpålar introducerade på den tiden 79 och pålningen nya mätmetoder som gjorde det lättare att se hur pålarna påbörjades samma fungerade. Hans upptäckte att han trivdes i lärarrollen höst. Det tjocka ler- när han för personalen höll interna kurser och utbild- lagret gjorde att man ning i dessa metoder. Datorer som gjorde komplicerade fick slå svävande pålar uträkningar fanns redan då och man hade till och med bestående av trä och datorer som kunde tas med ut i fält, något som var yt- betong. Man kunde an- terst avancerat på den tiden. vända maskinerna också Skolan försågs också med ett system för att lagra för att slå ner långa slan- solenergi i lergrunden. Enligt en tidningsartikel5 var gar - vattenslangar som Kungsbacka först i världen med detta. Enkla solfångare gick ner ca 30 m och se- placerades på taket för att fånga upp solenergi som via dan upp som ett U. Pål- 400 plaströr fördes vidare ner till leran på 35 m djup. ningen blev lyckad, huset Värmepumpar värmde upp leran som sedan fick värma har stått still i 30 år. Under upp skolan. Systemet lades ner efter ett antal år. 38 5 Svenska dagbladet 26/8 1979 39 Lärarna

Hans trivdes mycket bra på firman som upphörde som han uttrycker det, ingen erfarenhet från tidigare genom en fusion, och han startade i början på 90-ta- skolformer utan han ser positivt på dagens skola som let ett eget företag som erbjöd utbildning inom är tidsenlig och bred i utbud och pedagogiska metoder. kvalitetssäkring. Väsentligt i lärarjobbet är att förstå vad vi vill förmedla Hans intresse för utbildning och för att lära ut saker och att se varje elev. har funnits med under hela hans yrkeskarriär. Inspiration Viktigt för Hans är också tankarna kring likabehand- till att sadla om till läraryrket fick han genom att hans ling, något han haft ned sig från tiden då han arbetade egna barn ställde frågor och tyckte att han förklarade med pålningslagen. Att se alla som ingår i ett projekt bättre än lärarna i skolan. Ämnena matte och fysik fanns och att inse att alla är viktiga är för honom naturligt. ju redan och det var bara att söka en behörighetskurs Därför välkomnar han handlingsplanen i likabehand- 01-02. ling som just hamnat på våra bord på skolan. Hans tycker skolan är bra för att miljön är elevvänlig, Hans minns första dagen på nya jobbet som lärare på lärarkåren positiv och vi har engagerade lärare. Hans var Lindälv. Han var väl förberedd för första lektionen och som gymnasieelev ett år i USA och gick på internatsko- fulladdad med energi. Och där stod han i klassrummet la i Kalifornien. Han känner igen lite av den positiva mentalt rustad till tänderna och ... ingen kom. Det hade känslan som fanns där och ser sig själv i den åldern i blivit ett fel i schemat, därav det 100-procentiga man- mötet med sina elever. fallet, och det var en helt ny erfarenhet för en person Eftersom Hans kom in sent i läraryrket har han, som var van vid väl fungerande arbetsscheman.

Kenneth Karlsson Lärare, 1997 –

Kenneth Karlsson är Mekatronikprgrammets dyna- miske teamledare. Han kom till Elof Lindälv ht 97, headhuntad av Jan Ola Tholin och Bonny Wernersson. Först var Kenneth tämligen ointresserad av erbjudandet för han trivdes mycket bra på sin dåvarande skola Kortedalagymnasiet men lockades snart av utsikten att få bygga upp en ny utbildning på Lindälv. Från El-Telelinjen sr (styr och regler), via SMET (specialutformat elprogram med hantverksinriktning) utvecklades utbildningen till dagens Mekatronikprogram. Idag ångrar Kenneth inte en sekund att han lyssnade på locktonerna. JOT och BW gav konceptet - de tänk- te sig en öppen hemmiljö med elevorienterad undervisning. De sålde ut tre verkstadsavdelningar för att kunna finansiera nyinvesteringarna. Kenneth har gått den långa vägen för att skaffa sig de gedigna kunskaper han har idag. På gymnasiet gick en gång fick med sig i skolan. Under ett vikariat på han på den då tvååriga linjen El-Tele sr och valde till Trioskolan i Kungälv fick han smak för läraryrket och ett tredje år med högre specialkurs i Trollhättan. Efter sökte till Lärarhögskolan i slutet på 80-talet. avslutade studier fick han jobb med en gång och på den Kenneth ser en stor skillnad i dagens skola från den vägen har det varit sedan dess. Kenneth fortsatte sam- han en gång gick i. Det auktoritära sättet att undervisa tidigt att utbilda sig på Komvux där han skaffade sig som kvävde elevernas kreativitet och ifrågasättande är teknisk högskolekompetens och gick kursen i allmän borta. Våra elever idag är betydligt öppnare; de vill bli behörighet för elinstallation. Det har aldrig varit stiltje sedda som individer och de accepterar inte den gamla i Kenneths yrkesliv; han har ständigt drivits av sin en- undervisningsstilen. treprenöranda och lusten att lära sig mer. Under några När Kenneth arbetade ute i näringslivet kom de år blev det en del resejobb bl. a i England och Tysk- första PLC-systemen som då hette PC-system: detta land och där började Kenneth reflektera över att det var före datorernas intåg som medförde dagens explo- krävs mycket mer av en modern utbildning än det han sionsartade teknikutveckling. Idag ser vi en svindlande 38 39 Elof Lindälvs gymnasium 30 år snabb utveckling: i dagens mekatronikbransch byts Många av Kenneths elever läser vidare på högskola, utrustningen ut på 10 år. Skalen till maskinerna varar mer än 50 % faktiskt. Han tycker eleverna är fantas- längre men innehållet och styrsättet förnyas. 70% av tiska men ställer också höga krav på dem. Till hösten hela tekniken byts ut på 10 år men bara 30% av perso- är Kenneth i full gång med att bygga upp ett nytt dy- nalen. För att kunna hänga med måste därför eleverna namiskt lärarlag till Mekatroniken då några av lärarna bli kreativa, vara beredda på att ständigt lära nytt och gått i pension. utvecklas och inte fastna i gamla mönster. De måste ut- Skolan har verkligen utvecklats under de senaste åren bildas för en framtid som vi vet förändras hela tiden. genom att gå från gammalt linjetänkande till kreativt Ett matematiskt tänkande är oerhört viktigt, liksom tänkande - inget får vara statiskt. Kenneth, som är allt grundläggande kunskaper i fysik. annat än statisk, säger att den dagen vi sätter oss ner och Kenneth pratar också varmt om betydelsen av språk- är nöjda gör vi inte längre ett bra jobb! I alla fall inte i kunskaper. Men det viktigaste av allt, tillägger Ken- den tekniska värld som utvecklas i svindlande fart. neth, är att alltid se varje elev och hela tiden vara med Tilläggas kan att Kenneth och hans arbetslag tilldelats och uppmuntra och stötta. Vi får aldrig tappa fokus på kommunens Lära för Livet-pris6 2004 med motiverin- eleven. gen: De har på ett utmärkt sätt fångat upp elevernas in- Flera internationaliseringsprojekt har ägt rum på pro- tresse och fått dem att trivas och ta utbildningen på allvar. grammet: t. ex Colchester Institute (England), Tekniska Genom att följa varje elev och låta dem utvecklas efter per- högskolan PTH i Eindhoven (Nederländerna), APU på sonliga egenskaper har utbildningen blivit optimal. elektronikföretag i Prostejov (Tjeckien). Senaste pro- Eleverna har visat mycket goda resultat tack vare engag- jektet är utbytet med Livorno, Italien. Italienska elever erade lärare med utmärkt kompetens. Alla har fått möjlighet var två veckor på vår skola i våras och gjorde några av att lära känna lärarna och relationerna har varit goda. sina kurser ihop med våra elever; undervisningen var Genom arbetslagets försorg har nära samarbete med företag på engelska. De italienska lärarna var imponerade över engagerat eleverna och även utlandsstudier har erbjudits. våra elevers kunskaper och öppna attityd.

6 Lära för livet-priset instiftades år 2000 och är ett stimulanspris för skolutveckling och ska ges för betydelsefulla insatser inom förskola, 40 grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. 41 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Morgan Larsson och Martin Larsson Lärare, Morgan 2002–, Martin 2008–

Morgan Larsson och Martin Larsson är båda fordons- skaper och tredje gången man passerade samma statio- lärare på Lindälv och har ett förflutet som elever på ner skulle man behärska de olika momenten till fullo. skolan. De gick i varsin parallellklass i tredje årskullen Man måste lära sig namn och beteckning på en mängd på fordon som startade ht 81 och gick ut som studenter verktyg utantill. Skolan var även på fordonsutbildnin- vt 83. gen mer fokuserad på utantillärning än förståelse av Morgan hade Bonny Wernersson som klassförestån- sammanhang. dare i ettan och Rolf Andersson i tvåan och Martin hade Man blev ombedd att gå och hämta synvinkeln och Hans Gustavsson i ettan och Bertil Skagert i tvåan. ögonmåttet, klassiska skämt som unga elever och lärlin- Morgan började på skolan som fordonslärare i januari gar säkert än i dag utsätts för. 2002 och Martin ht 2008. Avdelningen hade en Volvomotor B21 som släpptes Morgan har klara minnen av sin tid som fordonselev. för produktion 1976. Den ansågs för ny för eleverna att Undervisningen i ettan ägde rum på Boréns som några arbeta med (!), ett tänkande som nu är helt borta från år senare döptes om till Elektronen av personal på data- dagens fordonsutbildning. Eleverna ska ju utbildas för och elektronikutbildningen. Morgan minns att det framtiden. Många gamla rosthögar som tillhörde sko- fungerade bra där trots att lokalerna var provisoriska. lans lärare passerade förut revy i verkstaden men det var Han nämner särskilt de fina svetsbåsen. Varmvattnet undervisning som passade den tiden. Utbildningen har i kranarna var så hett att man kunde få kaffevattnet utvecklats och följt med i samhällsutvecklingen så nu direkt från dem ner i muggen. Under sportlovet vt 82 ska eleverna ta del i det senaste i fordonsbranschen och flyttade fordonsavdelningen från Boréns till nybyggda lära sig jobba med den absolut senaste tekniken. Da- lokaler på Lindälv. gens fordon är oändligt mer komplicerade än förr. Då Utbildningen var mycket annorlunda på den tiden räckte det att lära sig grunderna i att meka och skruva. eftersom staten styrde och detaljreglerade hur fordons- Nu måste eleverna förutom grunderna tillgodogöra sig undervisningen skulle se ut. Man gick efter ett rota- kunskaper i ellära och lära sig att ställa diagnos med tionschema på tre varv mellan olika stationer. Första avancerad testutrustning när något är fel på ett fordon. varvet skummade lite på ytan, andra gav djupare kun-

40 41 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Inga-Lill Olsson Lärare, 1983 –

Inga-Lill undervisar i ekonomiska ämnen, Rättskun- åren kommit vidare till final och vi har t o m en vinnare skap och Ung Företagsamhet (UF). Hon var lärarkan- från länet: Eric Gustavsson som blev svensk mästare i didat hos Tore Stensby under våren 1980 och började grenen bästa säljare 2007.7 sedan på Aranäsgymnasiet samma höst. Så smånin- Många av våra elever som haft UF läser sedan vidare gom fick hon timmar på Lindälv och snart blev hon efter studenten och startar egna företag. Lindälvslärare på heltid. Inga-Lill säger att det är perfekt att eleverna får nytta Inga-Lill är utbildad civilekonom men sökte sig till av det de läst i ekonomiska ämnen för UF ger en verk- skolans värld för att hon ville jobba med ungdomar. lighetsförankring och lär eleverna för livet. De lär sig att Hon säger att det är en härlig känsla att se hur mycket ta mycket eget ansvar, det blir inte bara vackra ord på en våra elever lär sig när det handlar om saker de är in- handlingsplan. Inga-Lill slutar aldrig att imponeras av tresserade av. elevernas kreativitet och goda idéer. UF blev ett valbart ämne på skolan i slutet på 80-talet Det är elever i EK, HP, samt några från SA och och intresset från elevernas sida har ständigt ökat under TE som väljer UF och det är ett sammansvetsat team de 20 år ämnet har funnits. I början valde elever UF för av ekonomilärare som jobbar intensivt med att stötta att de inte visste vad de skulle välja. Sedan övergick det eleverna. Årets UF-företag är redan igång och några mer och mer till att bli ett aktivt val byggt på intresse. visade upp sig på entreprenörsmässan Made by Kungs- I ämnet Ung Företagsamhet får eleverna driva ett eget backa som gick av stapeln på skolan i oktober. företag under ett läsår. På så sätt får de uppleva ett Inga-Lill har under alla sina år som lärare sett hur företags hela livscykel genom att starta, driva och av- arbetet har förändrats. Det har tillkommit en mängd veckla sina UF-företag. andra uppgifter förutom undervisningen vilket ökat ar- Eleverna själva tar fram affärsidén, genomför betsbelastningen rejält. marknadsundersökningar och skaffar startkapital Men hon ser positivt på mentorskapet och de tätare genom försäljning av riskkapitalsedlar. Som stöd och föräldrakontakter detta innebär. Skolan är betydligt hjälp under året handleds UF-eleverna av sina lärare mer verklighetsförankrad idag och samarbete mellan och av rådgivare från näringslivet. ämnena sker mycket oftare. Förutom kunskaper om företagande får elever- Inga-Lill trivs på Lindälv: bra kolleger, god samman- na också erfarenheter av de olika ansvarsområdena hållning och trivsamma lokaler och hon avslutar vårt inom ett företag och av samarbete, problemlösning, samtal med att säga att vår viktigaste uppgift som lärare beslutsfattande och ansvarstagande. Dessutom får de är att kunna entusiasmera eleverna och att sprida en bra kontakter inom näringslivet. Sammantaget gör UF- positiv anda i klassrummet. året eleverna bättre förberedda för arbetslivet. Ett påtagligt bevis för att hon lyckas med det är Lära Under läsåret 08-09 fanns på skolan 26 UF-företag, för Livet-priset som 2007 gick till Inga-Lill och kol- många med mycket spännande affärsidéer. På den re- legerna Marie Torstensson och Mats Eliasson. Det var gionala UF-mässan i Varberg våren 09 slogs nytt delta- UF-elever som hade föreslagit sina lärare till nomine- garrekord: 158 företag med över 650 entreprenörer från ring för att de handlett sina UF-grupper med stort en- Hallands alla gymnasieskolor deltog. Vår skola repre- gagemang, värme och professionalitet. senterades av alla de 26 UF-företagen med ca 125 elever. Under förmiddagen kom ytterligare ca 130 elever från årskurs 2 dit för att besöka montrarna och bli inspi- rerade inför kommande läsår. Eleverna tycker det är en höjdpunkt i UF-arbetet att få ställa ut sina produkter och tjänster i en monter på regionsmässan. Det innebär mycket förberedelse- arbete både för lärare och elever men det blir så mycket positiv feedback. På den regionala mässan delas priser ut för bl. a bästa företag, bästa säljare, bästa årsredovisn- ing, bästa monter samt ett miljöpris. Flera av våra elever har visat framfötterna och fått priser på de regionala mässorna. De bästa företagen från varje region får åka till final i Stockholm och tävla med UF-företag från hela landet. Ett tiotal elever från vår skola har under

7 Se intervju med Eric 42 43 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Gun-Marie Larsson Lärare, 1993 – 2005

Från Lindälv till Waterloo via skrivit läromedel i svenska och engelska. Och nu pro- vade jag dessutom på att undervisa på IB när vi startade Hanoi det på Aranäsgymnasiet. Kanske var det dags att göra av Gun-Marie Larsson - Lärare i svenska och engelska på något annat? Lindälv 1993-2005 Sagt och gjort. 2005, efter tolv år på Elof Lindälvs gymnasium, sökte jag och fick en tjänst på UNIS Inte bara elever, utan också lärare kan avnjuta den in- (United Nations International School) i Hanoi, Viet- ternationella skolvärlden. Enligt mina kollegor där är nam. Där skulle jag arbeta som svensklärare för alla det den bäst bevarade pedagogiska hemligheten i sko- svenska barn som gick på skolan, från åk 1 och upp till lans värld! Jag fick egentligen först en uppfattning om åk 12. Det kanske kan tyckas förvånande att det finns internationella skolor när jag satt med i den grupp som en hel tjänst i svenska i Hanoi, men där bor många startade IB (International Baccalaureate) i Kungsbacka. fler svenskar än man tror! De flesta arbetar antingen Då hade jag hunnit arbeta på Lindälv ett antal år som på ambassaden, SIDA eller svenska företag som t.ex. svensk- och engelsklärare och började bli sugen på att IKEA. Annorlunda? Javisst! testa något nytt. Jag hade arbetat på de flesta program, UNIS är en IB-skola hela vägen från Kindergarten startat kurser i retorik, speech samt film och video och till High School. Det innebär att man strikt följer de 42 43 Elof Lindälvs gymnasium 30 år tre olika IB-programmen PYP (Primary Years Pro- varianter finns. Utbudet i affärerna ökar också varje år, gramme), MYP (Middle Years Programme) och IB så att man numera kan få tag på både Wasa knäckebröd (International Baccalaureate), som är ett tvåårigt pro- och dajmkarameller i Hanoi! gram för åk 11 och 12 med en fördjupning i sex olika Trafiken är en speciell sak i Hanoi - hela staden ämnen och så tre delar som kallas CAS (Creativity, Ac- sjuder av trafik, vanligast är de små motorcyklarna eller tion, Service), TOK (Theory of Knowledge) och EE mopederna och det var mitt sätt att ta mig till skolan - (Extended Essay). bak på en motorcykeltaxi, en s.k. xe om. Olyckor är van- Mina intryck av Elof Lindälvs gymnasium var att det liga tyvärr, eftersom alla skapar sina egna trafikregler. var en bra gymnasieskola. Den hann förändras ganska Jag tyckte att trafiken var en av nackdelarna i Hanoi, mycket under mina år där, bl.a. beroende på nya gym- men faktum är att det är vansinnigt mycket trafik här nasiereformer, nya program etc. Dessutom började sko- i Belgien med! Luften är tämligen förorenad och stora lan byggas om 2005. Men även om det är en bra skola bilköer är vanliga. Olyckor likaså. så är det stor skillnad att läsa på en internationell skola Waterloo söder om Bryssel är en franskspråkig kom- och i Sverige! mun så man kan klara sig bra om man kan franska. Här En internationell skola ställer höga krav både på när- talar de flesta även engelska, till skillnad mot Hanoi. På varo, studietakt, läxor, tentamina och betyg. Vi sätter skolan är det engelska som gäller, så är det på alla in- betyg fyra gånger per år fr.o.m. åk 6 och dessförinnan ternationella skolor. Alla ämnen läses på engelska utom så får eleverna skriftliga omdömen två gånger per år. främmande språk. En fördel som svensk här är att man Antalet läxor, studietakt etc. blir ofta en chock för elever kan välja svenska som språk, likadant var det i Hanoi. som kommer från Sverige, men de vänjer sig snabbt. Men medan jag där hade svenska med alla barn från åk Alla lärare tituleras med Mr eller Ms och det finns 1 så kan man här välja svenska först i åk 8. Svenska är också en klädkod man måste följa, även om det inte in- ett IB-språk bland många, så det är inga problem att nebär skoluniform (nu arbetar jag på St John’s Inter- läsa det hela vägen upp till man slutar i åk 12. Här på St national School i Waterloo söder om Bryssel, och här John’s är svenska faktiskt den fjärde största språkgrup- har man skoluniform t.o.m. åk 5, men så var det inte på pen bland eleverna! UNIS). Dessutom förekommer kvarsittning eller t.o.m. Det är nu femte året jag bor och arbetar utomlands avstängning från skolan om man inte sköter sig...! och jag trivs verkligen - det är en kul utmaning att leva De flesta elever tycker det är toppen med alla nation- någon annanstans än i Sverige! Medan jag i Hanoi en- aliteter som finns på skolorna. Man får ett enormt ut- bart undervisade i svenska så har jag en mer blandad byte och lär sig mycket, både om landet där man är och tjänst här - svenska ca halva tiden, resten engelska och andra länders seder och bruk. Även om det kanske inte ICT, som står för Information, Communication and är en jättestor skillnad mellan Sverige och Belgien, så Technology. I Waterloo/Bryssel befinner man sig sällan är Vietnam definitivt ett annorlunda land! Under mina mer än två timmars tågresa från en massa roliga städer, fyra år där hann jag utforska stora delar av både Viet- som London och Paris. Det känns väldigt europeiskt, nam och övriga Asien och jag kan lugnt säga att mycket kanske delvis för att EU har sitt säte här. är annorlunda om man är svensk. Språket är kanske den Internationella skolor har också en mängd olika största svårigheten - vietnamesiska är ett tonspråk och aktiviteter på programmet, speciellt utbudet av olika mycket svårt att lära sig. Som svensk är man van vid sporter är stort. Eleverna som deltar åker iväg och täv- ordning och reda samt ett stort säkerhetstänkande - det lar mot andra skolor i olika turneringar och det är en kan man glömma! Saker går sönder, fixas kanske nån stor och viktig sak. Många följer med spänt intresse vad gång och elsäkerhet och annat lämnar mycket övrigt att som händer. Men man kan också delta i andra aktivi- önska! Men det fantastiska är att det går ändå! Man kan teter som ofta innebär det mesta från att göra sina egna välja att bli arg och frustrerad eller bara fascinerad och smycken till att öva irländska danser. full i skratt. Förr eller senare ordnar sig allt. Så skulle familjen få för sig att flytta utomlands - I Asien är det mycket vanligt att man har hemhjälp grattis! Då väntar en spännande värld därute och en i någon form, eftersom man som västerlänning tjänar mängd internationella skolor. Eller t.o.m. en skandi- så mycket bättre än lokalbefolkningen. Alla former av navisk, som det finns här i Waterloo - valmöjligheterna tjänster är billiga i motsats till Sverige. Alltså kan man är stora! Nackdelen är förstås att de inte är gratis - man njuta av massage och annat så ofta man vill. Maten är betalar ganska dyra terminsavgifter på en internationell också mycket god och man kan äta otroligt billigt om skola. Kanske värt att begrunda nästa gång du tänker man går dit lokalbefolkningen går. Man kan också gå klaga på den svenska skolan - du behöver inte betala för till lyxiga restauranger och betala skyhöga priser - alla att plugga på Lindälv!

44 45 Lärare

44 45 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Hösten då f.d. riksbankschefen Bengt Dennis prioriterade ett studiebesök av Lindälvselever mitt under pågående finanskris. Av Mats Eliasson

Hösten 1992 var fylld av dramatiska dagar i Sverige. På köpa hans förklaring, speciellt inte med tanke på rå- den internationella finansmarknaden var en rad valutor i dande finanstumult. När Mats försökte vifta bort det gungning. Centralbankerna intervenerade i marknaden hela förklarade Joakim att han hade sänt ett fax till och räntorna var skyhöga i Sverige. Regeringen och op- Dennis (detta hände tiden före Internets genombrott) positionen förhandlade om ett så kallat krispaket, men och bett om ett telefonsamtal för att ordna ett studie- samtalen drog ut på tiden. besök på Riksbanken. Han hade bara skrivit något i På kvällen den 16 september lämnade Storbritannien stil med ”Hej, jag heter Joakim och går på Lindälvs- det västeuropeiska valutasamarbetet, och pundet fick gymnasiet i Kungsbacka, ring mig!” Bakgrunden är att flyta fritt. Den 17 september ger också italienarna upp klassen tillsammans med Mats och läraren i samhälls- och låter liran flyta. Riksbankens valutainterventioner kunskap, Anders Onsjö, planerade en studieresa till hade varit stora under hösten, och påfrestningarna blev Stockholm där eleverna hade fått i uppgift att ordna särskilt svåra när Finland den 8 september gav upp sin några studiebesök. Mats, som ville fortsätta sin lektion, fastkurspolitik. Riksbanken står därför på morgonen svarade Joakim lite trött att visst, det är bra Joakim, gå den 16 september inför valet att ge upp den fasta växel- nu och sätt dig. kursen och låta kronan flyta, eller fortsätta försvaret och Så kom dagen för studieresan och klassen anlände avvakta resultatet från krispaketet. med tåg till Stockholm. Efter studiebesök på bl. a Riks- I Sverige är dock uppslutningen kring bibehållen kurs dagen och SE-banken sa Joakim: Mats, du ska väl med närmast total. Det politiska systemet står enigt, organi- nu till Bengt Dennis? Mats svarade ja, för visst ville han sationssverige, allmänna opinionen likaså. Regeringen med till Riksbanken men han tänkte att de nog skulle och oppositionen samarbetar. På eftermiddagen den 16 få träffa en lägre tjänsteman där med tanke på den rå- september kom så beskedet att Riksbanken hade höjt dande finanskrisen. Väl framme vid Riksbanken vid sin marginalränta till 500 procent. Detta skulle skapa Brunkebergs torg anmälde Joakim, som stod i spetsen andrum i penningpolitiken och ge regeringen tid att för gruppen, att de hade ett möte med Bengt Dennis. lägga om finanspolitiken. Mats tyckte att nu hade skämtet drivits lite väl långt Den 20 september kom så det första krispaketet, den men döm om hans förvåning när han hörde tjejen i re- 30 september det andra, som skapade lugn kring kro- ceptionen svara: javisst han väntar på er. De fick vänta nan ända fram till mitten av november. Då kom en ny utanför riksbankschefens rum och mycket riktigt kom attack mot kronan, och den 19 november på eftermid- han ut efter några minuter. Mats blev slutligen överty- dagen upphörde Riksbanken med försvaret av den fasta gad när Bengt Dennis sa: tjena Joakim! Han hade för- kronkursen. För första gången på cirka 60 år flöt den berett fika i Riksbankens allra heligaste rum där stora svenska kronan. viktiga penningbeslut fattas. Det blev en trevlig sam- Just denna höst händer något annorlunda i min varo över kaffe och bullar och eleverna och Mats fick lärargärning som ekonomilärare... med sig ett minne för livet. Mats berättar här om Joakim, en elev han hade i Det måste vara unikt för Sverige att en vanlig gym- Rättskunskap. Han kom alltid för sent och hade en nasieelev på ett så informellt sätt kan få till stånd ett mängd färgstarka ursäkter för detta. En höstmorgon möte med en så betydelsefull person och detta i turbu- 1992 förklarade han sin sena ankomst med att Bengt lenta tider som dessa då pressen hårdbevakar maktha- Dennis hade ringt honom. Med tanke på sannings- varnas minsta steg. halten i tidigare ursäkter var inte Mats benägen att

46 47 Lärare

Mats Eliasson Lärare, 1989 –

Mats Eliasson började på skolan ht 89. Han är civilekonom från början och har arbetat inom reseby- råbranschen innan han kom in på lärarbanan. Mats undervisar i ämnena Rättskunskap, Ung Företagsamhet, Företagsekonomi, Internationell ekonomi samt i Marknadsföring på engelska. Han kopplar av med att lyssna på musik och spela på sin trumpet som han hanterar skickligt. Mats uppskattar Lindälvsandan som funnits med från början och som sprider god stämning bland elever och personal. Han säger att det är fantastiskt att få vara med på ett hörn i ungdomarnas personliga och kun- skapsmässiga utveckling. Före detta elever hör av sig ibland och Mats, som ser dem som en resurs, bjuder gärna in några av dem till sina lektioner, så att de kan dela med sig lite av kunskap och erfarenhet.

46 47 Elof Lindälvs gymnasium 30 år Övrig personal

48 49 48 49 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Skolans expedition Personalen idag

Expeditionen är skolans ansikte utåt och den har växt rektor försvann. Skolan hade fyra sektorer 2006 och och utvecklats mycket under de senaste tio åren. Sedan på expeditionen satt fyra anställda som så småningom ombygget av skolan finns en rejäl reception med lucka titulerades administratör. dit eleverna kan vända sig med sina frågor. Uppgifterna För att klara den växande arbetsmängden strukture- har blivit mer komplicerade sedan programgymnasiet rades arbetet på expeditionen upp och arbetsuppgifterna infördes med alla valmöjligheter och kurser. På 80-talet blev mer klart avgränsade. Från att ha varit två kanslis- bestod expeditionen av en skolassistent och en kanslist ter som hade hand om allt som rör expeditionsarbete och först i början på 00-talet anställdes ytterligare en består expeditionen idag av fem administratörer upp- kanslist. Ht 2003 började man med uppdelning på sek- delade på två enheter: löne- och ekonomiavdelningen torer och beteckningarna studierektor och biträdande och elevadministrationen.

Karin Nedholm Karin Nedholm anställdes på skolan som administratör Administratör ht 99 efter att ha haft liknande uppgifter på Bukärrs- skolan. Karin jobbar nu tillsammans med Veronica Löfman på löne- och ekonomisidan och som f d elev på Han- dels- och kontorslinjen på Aranäs tycker hon att hon kommit rätt. Hennes arbetsuppgifter är varierande, bl. a består de i att bokföra inköp, ta hand om restauranger- nas dagskassor och administrera löner. Teknikutvecklingen har gjort arbetet lättare i och med att elevregistrering, betyg mm sker digitalt och de när- maste förändringarna att vänta är att e-handelssystemet också kommer att omfatta lärarnas inköp av undervis- ningsmaterial. Pappersfakturorna får då digital form och försvinner in på hårddisken. Kommunens självser- vicesystem är också på gång där personal ska kunna fylla i sjukförsäkran, reseräkningar, tjänstledighet mm. Sam- tidigt som uppgifterna med datorns hjälp blir lättare att handha växer mängden av saker att hålla reda på. Karin trivs med att jobba på skolan; det är en bra arbetsplats med liv och rörelse och mycket folk. Även om det är mest på elevadministrationen som möten med elever sker händer det att elever har ärenden in på Karins expedition och det är möten hon uppskattar.

50 51 Övrig personal

Veronica Löfman Veronica Löfman började på skolan inför läsåret 08- Administratör 09. Hon arbetade tidigare på Älvsåkerskolans expedition där hon också hade hand om löner och fakturor. Det blev en flytt från en liten arbetsplats med drygt 40 anställda och ca 500 elever till en tre gånger så stor arbetsplats. Veronica trivdes bra på Älvsåker men sökte jobbet på Lindälv för att få heltid och komma närmare centrum. Innan Veronica kom in i skolvärlden jobbade hon inom hemtjänsten och under några år som säljare. Hon har också varit elevassistent på Älvsåkersskolan och elever som gått där hejar glatt när de ser Veronica på Lindälv. Hon har också haft sina båda barn på skolan. Veronica ångrar inte sitt byte av arbetsplats för miljön på Lindälv är positiv och skolan verkar öppen för förän- dringar. Hon började hos oss i samma veva som vi fick en ny skolledning. Veronica tillhör inte dem som tycker att allt var bättre förr: hon ser att det råder en förbättrad syn på medmänniskan och att möjligheterna för eleverna har blivit så många fler än på hennes egen skoltid. Eleverna har också blivit mer frimodiga och vågar säga vad de tycker. På minussidan ligger att ungdomarna har större krav från olika håll och upplever mer stress.

Annika Fridesson Elevadministratör

Annika Frideson arbetar som elevadministratör tillsammans med Annika Smedhem. Annika började på skolan i januari 2002 som vikarie för Karin Nedholm som då var mammaledig. Dessförinnan arbetade hon fyra år i kommunens växel. När Annika började på skolan så fanns det bara en elevadministratör. När den personen en månad före studenten blev långtidssjukskriven blev Annika tvungen att snabbt lära sig även det jobbet. Med stor hjälp från en elevadministratör på Aranäsgymnasi- et lyckades de få klart studentbetygen i tid. Därefter fattade rektorn beslutet att det måste finnas två elevad- ministratörer. Hösten 2002 började Annika Smed- hem som avlastade Annika F genom att ta över Karins sig vidare för att få ett jobb. vikariat. Sedan ca två år tillbaka arbetar även Annika Annika tycker att arbetet är roligt och stimulerande S med elevadministrationen. De har valt att dela upp vilket är viktigt för att man ska må bra av att gå till job- programmen emellan sig för att kunna ge bästa service bet. Hon arbetar med allt som rör eleverna som bl. a men hjälps självklart åt när det behövs. in- och utskrivning, skapa klasser, grupper, studieplaner, Annika tycker att skolan förändrats en del sedan hon timplaner, betyg mm. Den mesta informationen matar själv gick Ekonomisk linje på Majornas gymnasium. hon in i datorn manuellt men en del hämtas och skickas Då fanns inte de valmöjligheterna som nu erbjuds utan via filer. man var mer bunden till både kurser och den linjen man Till uppgifterna hör också att rapportera alla valt. På plussidan låg att det var enklare att få ett jobb elevförändringar till CSN (Centrala studiestödsnämn- direkt efter gymnasiet. Nu finns många valmöjligheter den) och GRUUS (Göteborgsregionens Ungdoms för en gymnasieelev men om man går på studieförbere- Uppföljnings System) som nu har blivit mycket mer dande program måste man i det flesta fall idag utbilda lättarbetat, delvis för att rapporterna skickas via fil. En 50 51 Elof Lindälvs gymnasium 30 år klar utveckling från tidigare då man skulle spara på dis- där kan ta ut exakta listor på elevernas närvaro/från- kett som sedan skickades i kuvert till CSN ett bestämt varo. datum varje månad. Annika avslutar intervjun med att säga att hon stor- Skola24 som är skolans närvaroprogram har också trivs på jobbet, inte minst för kontakten med elever, underlättat vid rapportering av skolk till CSN då man föräldrar och all trevlig personal.

Annika Smedhem Elevadministratör

har varit barnskötare på dagis, fritidsledare på fritids och elevassistent på grundskolan. Hon har också varit på andra skolor i kommunen. Annika har alltid tyckt om att arbeta med barn och ungdomar. Här på expeditionen blir det dock inte så mycket kontakter med eleverna trots att hon har hand om registrering och betygsdokument. Men hon trivs alldeles utmärkt här tack vare ett intressant jobb och trevliga arbetskamrater. Att arbeta med elevregistrering kan ibland innebära mycket detektivarbete och i dagens skola är det mycket att hålla reda på kring varje elev. Annika F och Annika S har samma arbetsuppgifter men har delat upp programmen mellan sig för att un- derlätta jobbet. Annika S har hand om NV, Gysär, For- donsutbildningen, IV, MEK/IP, EC, TE och SMHÄ och Annika F har programmen SP (skolans elevrikaste program), HP och HR. Annika Smedhem blev fast anställd hösten 05 efter att i Samarbetet dem emellan går smidigt och den ena olika omgångar haft vikariat på skolans expedition. Hon kan hoppa in för den andra om så behövs. Positivt med har, som hon uttrycker det, jobbat upp sig i åldrarna jobbet är också alla trevliga personalaktiviteter typ Kick genom åren. Först arbetade hon som barnsköterska på Off och personalfester som svetsar samman skolans Östra Sjukhuset och därefter inom barnomsorgen. Hon stora personal.

Eva Marta-Holmnäs Elevadministratör

Eva Marta-Holmnäs sitter i samma rum som Annikor- na men har andra arbetsuppgifter. Hon började vt 08 på en halvtidstjänst som administratör på Lindälv och sitter i skolans reception. Elever har ofta frågor och de kan vända sig till Eva vid receptionsluckan. Besökande till vår skola får också vägledning där. Skolans service utåt är lika viktig som den som försiggår internt. Nu i terminsstarten har hon varit fullt sysselsatt med att administrera elevernas busskort. Eva får träffa mycket folk i jobbet och har tidigare erfarenhet av liknande uppgifter från Kulturskolan. Där var dock kontakterna med lärare och föräldrar vanligare än med elever och de skedde mest per telefon. Här på skolan är det liv och rörelse och Eva trivs mycket bra med det. Hon ser ljust på dagens skola: eleverna har det mycket bättre nu än i den gamla skolan. 52 53 Övrig personal

Fortsätter man förbi expeditionen passerar man verk- trikata systemen; att de faktiskt kan fungera och minns samhetschefens rum, den ekonomiska administrationen de scheman Leif Hedlund1 ritade upp för hand med och kommer fram till schemaläggarnas rum där det spe- hjälp av linjal. Och tänker man ännu längre tillbaka till ciellt under terminsstart pågår full febril aktivitet. Anna ens egen grå forntid i skolan där alla läste samma äm- och Anette har dubbla skärmar och verkar ha örnkoll på nen samtidigt och det bara fanns tre linjer och årskurs- alla dessa scheman. Nytt för i år blir också individuella erna hette ringar, blir inte förundran mindre. scheman för elever. Jag förundras varje gång över de in-

Anna Svensson Planerare och lärare

Anna Svensson är planerare och lärare. Hon började på vår skola som bildlärare hösten 1997 och hade då med sig erfarenhet från grundskolans olika stadier där hon jobbat några år innan. Nu har Anna bara 25 % undervisning i Bild och 75 % av hennes tjänst tas upp av arbetet som planerare. Hon kom in på den vägen genom att hon först började som assistent till den dåvarande schemaläggaren Lars Selin. Sedan sökte hon och fick en 15-procentig tjänst i sche- maläggning. Eftersom hon är duktig på datorer kunde hon snabbt sätta sig in i skolans nya schemaprogram. Schemaläggning upptar fortfarande en stor del av Annas tjänst och hon är mycket uppskattad för sitt snabba och proffsiga sätt att sköta skolans stora mängd av olika scheman. Uppdraget är att i samarbete med teamledare och rektorer få fram en pedagogisk modell: dvs. hur elevernas vardag ska se ut. Olika program har olika önskemål lokaler, bussar. Lärarnas scheman har alltid varit indivi- och varje schemas struktur beror på hur undervisningen duella men nu finns ett schema för varje vecka. Aktivi- bedrivs på programmet. Schemaläggning har alltid varit teter av olika slag skrivs in och det är en stor hjälp för ett mosaikartat arbete men i dagens läge med alla kurser att komma ihåg olika aktivitetsdagar, studiedagar, mm. och individuella val, skulle det knappast gå att lägga Nu kan också eleverna få ett individuellt schema där de schema utan datorns hjälp. Schemat ska förankras hos lättare kan hitta sina kurser istället för att leta i det plot- personal, teamledare och rektor men man måste alltid triga klasschemat där alla klassens kursval finns med. ha elevernas bästa för ögonen. Att alla scheman ligger ute på nätet är en självklarhet. Schemaläggaren måste vara en mycket lyhörd och Sedan februari 09 har hon hjälp av Anette Söderberg kreativ problemlösare för att få allting att gå ihop: lärar- att sköta det intrikata schemaläggandet som är en pro- nas arbetstid, kurser, cess som pågår under hela läsåret. Anna uppskattar de timmar hon har som bild- lärare och med färre klasser känner hon att hon hinner med att fokusera på undervisningen och testa nya idéer. Anna tycker det är roligare att vara lärare idag. Stämningen mellan lärare och elev är öppnare och man ser eleverna mer som individer. Kraven är annorlunda idag men eleverna verkar också mer kreativa: de gör mer fantasifulla uppgifter och reflekterar över sina skapelser.

1 Se intervju med Leif Hedlund 52 53 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Anette Söderberg Planerare och schemaläggare

Anette Söderberg anställdes som planerare och sche- maläggare i februari 2009. Hon är som webmaster huvudansvarig för skolans webbplats och ansvarar för närvarosystemet Skola24. I egenskap av webmaster kallar hon till och leder mötena med skolans 15-tal webbredaktörer. Webbplatsen har blivit en kollektiv angelägenhet med redaktörer från varje program, vilket medför att inga aktiviteter på programmen glöms bort utan dokumenteras flitigt. Under sju år arbetade Anette på Rinmangymnasiet i Eskilstuna med liknande uppgifter men kände att hon ville komma mer söderut. När hon såg annonsen om ledig plats som planerare på Elof Lindälvs gymnasium sökte hon jobbet utan att ha sett Kungsbacka. Det blev kontinenten. flytt med familjen hit och Kungsbacka visade sig vara Anette tycker att det är positivt att så många jobbar en glad överraskning. Det var bättre än förväntat så hon med skolans webbplats och att det finns så mycket kun- behövde inte ångra flytten och det nya jobbet. Här finns nande omkring den. allt: närhet till havet och Göteborg, liksom vägen till

54 55 Övrig personal Mats Nermark IKT-pedagog

ningen och skolpersonal som ska behandla frågor om IT och internationalisering. Det pedagogiska uppdraget ligger dock kvar och han har fått den spännande uppgiften att se till att hela personalen tar sig igenom PIM:s tre grundkurser. Man kan nog med fog säga att Elof Lindälvs gymnasium har en IT-kompetent personal. Ett annat uppdrag som ligger Mats varmt om hjärtat är att hjälpa estetlärarna att behärska olika musik- och bildprogram. Mats är utbildad lärare i musik och engelska och har under några år arbetat både i Alingsås, Borås och Göteborg som lärare på alla stadier. Utmaningarna var olika beroende på stadium: på högstadiet gällde det att få eleverna att fungera och på mellanstadiet att hitta musiken i vardagens brus. Han saknar idag kontakten med eleverna och därför uppskattar han mycket när han får gå in som resurs i olika IT-arbeten som bedrivs Mats Nermark anställdes som skolans IKT-pedagog av elever. Han har kunnat hjälpa till vid projektarbeten vårterminen 2007. Som pedagog skulle han hjälpa till som t ex välgörenhetskonserter, skapande av musikvideor, att höja personalens praktiska IT- och mediekompetens mm. genom kurser i PIM2. Mats har också erfarenheter från det privata närings- Mats är en mångkunnig man och snart vidgades hans livet. Han var sju år på Nordea och tre år inom ett ut- arbete till att omfatta en omstrukturering av informa- bildningsföretag och han har också varit pedagogisk tionen på skolan. Informationskanalerna hade under de säljare av musikinstrument. senare åren blivit tämligen snåriga. Ökande datorise- Men bakom den prydligt kamerala ytan döljer sig ring, sektorisering och en växande skola med fler elever en skapande musiker. Mats är trots sina olika roller på och personal medförde ett betydligt större behov av skolan fortfarande musiker och vårt samtal kommer att klar, tydlig och entydig information. I skolans barndom röra sig mycket om musik. Han återvänder gärna till skedde information genom anslagstavlan utanför per- det glada åttiotalet för det var då den stora diversifie- sonalrummet, lappar i facken och någon enstaka kon- ringsperioden i musiken inföll och det blev OK att gilla ferens. För att möta de nya informationsbehoven fanns olika musikstilar. inte genomtänkta strategier och övergripande struktur. Här har vi kommit in på ett sidospår i samtalet, Mats fick alltså uppdraget att öka tydligheten i infor- musiken, som både intervjuare och intervjuad gärna mationen både på Internet och Intranet. dröjer kvar i, men avslutningsvis delar Mats med sig av Mats fick fler stolar att sitta på under 2008 då upp- sina tankar om skolans viktigaste uppdrag. Det är, säger draget ytterligare vidgades till att omfatta skolans in- han, att rusta eleverna för en framtid som vi inte vet så ternationaliseringsarbete och Mats kan nu titulera sig mycket om idag. De som kommer att klara sig bäst i Internationell koordinator. Han är med i två bered- framtiden är de som klarar att leva i ständig förändring ningsgrupper bestående av folk från gymnasieförvalt- och lära sig nya saker hela tiden.

2 Praktisk IT- och Mediekompetens; en webbaserad praktisk utbildning som utvecklats av Skolverket. PIM ska lära och inspirera pedagoger att använda informationsteknik i sin undervisning.

54 55 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Skolans cafeterior - oaser i intensiva lärmiljöer

Det har funnits en cafeteria på skolan nästan ända från på Gymnasiesärskolan och hon fick ta över ansvaret för det att byggnaden stod klar. Ett café blir den naturliga caféerna ht 07. Elever från HR, IV ochHP4 hjälper till mötesplatsen för elever från olika program. De första med caféarbetet som del i praktiken. Jeanette och Marie åren fanns i cafeterian ett rökrum och en avdelning för tycker det är jättekul att jobba i fiken och dagligen träffa icke-rökare. Rökrummet försvann på 90-talet liksom så många elever, lärare och annan personal. ”Lastrummet”, personalrummet för rökare. Marie började jobba skolans fik vt 09 och återvän- I och med ombygget fick vi ytterligare en cafeteria de därmed till sin gamla skola där hon gick ut 89 från som placerades i skolans norra del vid den öppna ytan Livsmedelsteknisk linje. Hon tillreder och bakar en utanför Biblioteket. Det vinnande förslaget i en täv- stor del av läckerheterna som säljs i Café Lindälv. Här ling om bästa cafénamnet blev Café Olga efter Elof finns flera varianter av mjuka kakor, pajer och sallader. Lindälvs fru. Café Lindälv ligger som förut vid skolans Tillgången till kök gör att utbudet här är större än i södra ingång, huvudingången. Café Olga. Cafévärdar är Jeanette Järlbrink och Marie Norman. Caféernas policy är att i mest möjliga mån erbjuda Jeanette har varit flera år på skolan som elevassistent krav- och rättvisemärkta varor. Elofkoppen är en hållbar nyhet på skolan. Istället för att slösa pappmuggar stup i kvarten kan man köpa sig en smart snyggt designad Elofkopp med termoskänsla och lock. För dem som köper kaffe till egen Elofmugg är priset lägre.

56 57 Övrig personal

Inga-Lill Lysell Specialpedagog, 1979–

Inga-Lill Lysell är specialpedagog på skolan sedan 2004. Åren dessförinnan läste hon in 60 poäng i spe- cialpedagogik samtidigt som hon hade full tjänst i sina ämnen svenska och religion. Hon är nu specialpedagog på heltid men har lite Svenska A på Mobilen. Inga-Lill började hösten 79 på skolan och tillhör alltså pionjärgänget. Första året under byggtiden ägde undervisningen rum i provisoriska paviljonger och där fick elever på linjerna Dk, El-tele, E, S och N gå under läsåret 79/80. De fick smeknamnet ”paviljongbarnen”. Vid besök på en bilglasfirma nyligen, träffade Inga-Lill en av eleverna från den tiden. Han kände genast igen sin gamla lärare men det tog en liten stund innan Inga- Lill kunde placera honom. Under trettio år hinner man möta många elever och även om man känner igen ansiktet är det svårt att minnas namn och klass. Innan hon var klar med lärarutbildningen vikarierade Inga-Lill 1976 i svenska för Roland Ekeroth på Aranäs. Hon fick då en N-klass och det var lite förskräckande för en ung blivande lärare. Under 77-78 gjorde hon fär- digt utbildningen på Lärarhögskolan och kom sedan att ingå i den grupp lärare Lennart Jonsson tog med sig till det nya gymnasiet. Elever med behov av särskilt stöd har legat Inga-Lill varmt om hjärtat under hela hennes tid som lärare. När sköterskor, kuratorer, och studie- och yrkesvägledare in- hon kom in på specialpedagogutbildningen hade hon går. Elevhälsoteamet har med åren blivit väl fungerande redan erfarenhet av elever med neuropsykiatriska funk- och de samarbetar nu kring våra elever på ett helt annat tionshinder som t ex ADHD, autism, Aspergers och sätt än tidigare. Vi har tre specialpedagoger på skolan: Tourettes syndrom. Utbildningen blev därför en stor Inga-Lill, Lena Eckerdal och Åsa Brynfors. omvälvning för Inga-Lill då den fyllde på med teore- Tanken idag är att skolan ska vara inkluderande; tiska fakta om de olika funktionshindren och bitarna det ska finnas plats för alla, även för dem som är lite föll på plats. udda. Elever med neuropsykiatriska problem ska kunna Idag arbetar Inga-Lill med den s.k. Plattformen slussas in i vanliga klasser och få stöd och hjälp av en som är en specialistkompetens som består av special- specialpedagog. Det kan vara mycket strul kring dessa pedagog och handledare med erfarenhet av arbete med elever i början och det är viktigt att ge de andra lärar- elever med autismspektrumstörningar, dvs. autism och na handfasta råd och information om hur dessa elever Aspergers. Dessa elever går på nationellt program men fungerar. kan få en skräddarsydd studieplan som passar behoven. Inkluderingen gör att elever får större möjlighet att Det kan innebära färre ämnen i början och ett extra år klara sig senare ute i livet. för att få med sig de poäng som behövs. Handledaren Inga-Lill anser att skolan har utvecklats i en mycket ger praktisk hjälp och specialpedagogen samarbetar positiv riktning. Vi lärare arbetar på ett annat sätt och med lärararbetslaget. Målet är att eleven ska känna sig samverkar i mycket större utsträckning än tidigare. Förr som en av alla elever i en skola för alla. fungerade läraren mer som ett enmansföretag: man pla- Specialpedagogens uppgift är att se dessa elevers nerade, genomförde lektionen och gick sedan hem. övergripande behov och också handleda dem på bästa Med införd kontorstid för lärarna ökade bundenheten på sätt. Elever med Asperger har ett starkt behov av ru- både gott och ont. Samtidigt med låsningen av arbets- tiner: Inga-Lill berättar att hon i två års tid ringde hem tid ökade samarbetet kring eleverna och lärarna blev mer till en elev kl. 20.00 för att tala om för honom vad han tillgängliga för eleverna men samtidigt tog kreativiteten skulle göra nästa dag. och inspirationen till spännande lektioner stryk: detta Specialpedagogerna ingår i Elevhälsan där också skol- kan inte frammanas på befallning på bestämda tider.

56 57 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Inga-Lill har ett trevligt minne från tiden då vi hade Mest positivt är att många fler elever med neuro- konferenser i det lilla konferensrummet. Då dessa kon- psykiatriska funktionshinder går ut skolan nu med ferenser ägde rum efter skoltid måste Inga-Lill ta med mycket bättre resultat. Det är viktigt att ta fasta på sin lille son Johan. Lennart Jonsson sa då: ”Vi har en ad- elevernas förtjänster och plocka bort det som inte jungerad medlem idag, välkommen!” och Johan sträckte fungerar. Det går inte att trycka på något som stör. Får på sig. Sedan satt han förunderligt tyst och tålmodig de arbeta med det som fungerar kan ribban sedan hö- genom hela konferensen. jas - och det fungerar, fast det tar längre tid för dessa Inga-Lill har en mycket bred bildning och allmän- elever. bildning. Arbetet som specialpedagog är en sann in- I skrivande stund kan tilläggas att Inga-Lill tilldelades tellektuell utmaning eftersom man hjälper eleverna årets Lära för Livet-pris med motiveringen: Lära för med de mest skilda ämnen: SO-ämnen, matteB, fysik, Livet-priset tilldelas Inga Lill Lysell som genom sitt stora naturkunskap, engelska, mm. Det blir fina tillfällen att engagemang och kunnande inom autismspektrumstörnin- lära sig allt möjligt: det blir som att vara lågstadielärare gar är en stor tillgång för elever, föräldrar, Elof Lindälvs på gymnasienivå. Inga-Lill som behållit en stor kun- gymnasium och Kungsbacka kommun. skapstörst genom åren trivs som fisken i vattnet!

Kent Magnusson ”Allt-i-allo”

Kent Magnusson är, som han själv uttrycker det, ”allt-i- allogubbe” på fordonsavdelningen. Han hjälper till där det behövs och ser till att verksamheten går runt. Upp- gifterna är många: Kent håller ordning på arbetskläder, verktyg och rycker in om man behöver en hjälpande hand. Varje fredag eftermiddag ska det städas och han ser till att det blir gjort. Innan Kent kom till oss på skolan arbetade han 40 år inom Svenska Shell. Han har gått den långa vägen och skaffat sig gedigna kunskaper genom åren. Började som bilmekanikerlärling 1962 och sedan har han gått uppåt i hierarkin och slutade som stationschef på en Shellstation i Åsa. P g a en arbetsskada kunde han inte fortsätta på Shell utan sökte jobbet som vaktmästare på skolan 2003. Kent trivs med eleverna och har bra kontakt med dem. Han kör dem gärna till studiebesök på olika bil- firmor. Bilar och båtar har alltid varit Kents passion. Musiken är också viktig i hans liv - och han spelar gitarr och munspel i olika grupper och idkar skytte med pistol och revolver. Här är ett kanongäng, säger han.

58 59 Övrig personal

58 59 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Anita Ekström Studie- och yrkesvägledare, 2001 –

måste veta var man kan hitta aktuell information för att kunna ge eleverna bra söktips. Beslutet ligger alltid hos eleverna; det är deras ansvar. Syv måste ha människo- kännedom och lära sig hitta och visa på alternativa vä- gar. Vägledning är en process som pågår hela livet. Få elever går rakt genom gymnasiet till sitt yrkesval. För de flesta handlar det om att göra några kringeli- krokar innan man hittar rätt, vilket de flesta gör till slut. Därför är det bra att det finns stora möjligheter på skolan att skräddarsy speciallösningar. Syv ger inga råd om yrkesval utan visar på alternativ. Han/hon gör upp delmål tillsammans med eleven hur man bäst kommer till sitt slutmål. Uppgiften är att kunna ge alternativa delmål, lyssna in och kartlägga elevens intressen, egenskaper, färdigheter och alternativ så att eleven kan fatta väl underbyggda beslut och sedan genomföra dem. Det är alltså alltid elevernas egna tankar syv ska utgå från. Vägledningen sker genom enskilda samtal och ibland i grupp. Det leder till ökad självkännedom, personlig utveckling och tydliggör alternativ, vidgar perspektiv samt ger kunskap om valprocessen. I gruppen kan kamraterna se saker man inte själv ser. För att helheten ska fungera är det viktigt med samarbete med andra personalgrupper som t ex lärare, elevhälsa, skolledare, administrativ personal mm. Anita Ekström, studie- och yrkesvägledare kom till sko- I dagens skola har vi kommit långt från den tiden då lan i maj 2001. Efter avslutad utbildning började hon studierådgivaren försökte pådyvla eleverna en utbild- jobba som syv i Trollhättan och kom 1996 till Varlasko- ning till något som för dagen såg ut att leda direkt till lan. jobb. I slutet på 60-talet uppmanades t ex många att bli Hon har 19 års erfarenhet av studie- och yrkesväg- bibliotekarier... ledning och har under åren sett hur uppgifterna blivit Trots larmrapporter om växande ungdomsarbetslös- mer mångfacetterade och komplicerade. het finns det nu yrkesmässigt fler alternativ. De elever Valmöjligheterna är ofantligt mycket större idag: som lättast kommer ut i jobb efter studenten är de som förr läste eleverna samma saker på sina respektive lin- går på yrkesförberedande program. Genom praktikpe- jer. Vid införandet av gymnasieprogram blev alterna- rioderna APU - arbetsplatsförlagd undervisning - kan tiven mångdubbelt fler. Nu finns också fler möjligheter eleverna på ett naturligt sätt få in en fot i arbetslivet. efter gymnasiet: att läsa utomlands, KY-utbildningar, Anita är också certifierad coach och kan hjälpa den folkhögskolor mm. Bolognaprocesscen i Europa gör att sökande att upptäcka sina egna färdigheter och egen- det blir lättare att läsa en utbildning i ett annat land skaper. eftersom examina standariseras för att bli mer likvär- Jobbet som syv blir aldrig tråkigt: det är mång- diga. facetterat med många och goda elevkontakter. Att hjäl- Syv-jobbet ändras hela tiden. Man måste som syv pa eleverna att hitta rätt, utifrån deras egna önskemål, hänga med i utvecklingen: nya utbildningssystem, in- är guld värt i dagens snabbt föränderliga samhälle med formationsträffar, förändrade regler; studie- och yrkes- så många valmöjligheter att vem som helst kan känna vägledaren måste ha örnkoll på allt hela tiden. Man sig bortkommen och vilsen.

60 61 Övrig personal

Åsa Tholin Yrkesvalslärare, 1998 –

Åsa Tholin, yrkesvalslärare för Särskolan i Kungsbacka, började arbeta på Elof Lindälv ht 98. I början undervisade Åsa även i kärnämnena svenska, engelska och matematik och var fram till februari 09 teamledare för Gymnasiesärskolan. Åsa är utbildad speciallärare, men arbetar nu som yrkesvalslärare på heltid, eftersom verksamheten i Kungsbacka har vuxit väsentligt. Åsas arbetsuppgifter är mångfacetterade och består främst i att arbeta med övergången för eleverna från den obligatoriska Särskolan till Gymnasiesärskolan och sedan, efter avslutad skolgång, slussa ut dem till arbete eller annan sysselsättning. I detta arbete ingår många kontakter med olika skolor och med andra förvaltnin- gar och myndigheter. I uppdraget ingår också pratik/ APU-planering och studie- och yrkesvägledning. Målet är, att eleverna efter det att de lämnat skolan, ska få en plats i samhället. Många av gymnasiesärsko- lans elever har fått lönebidragsanställningar. Några exempel är Restaurang Buffé, Linnéas Coffee bar, ICA Kvantum, Ica Maxi, Stena Line, Scandigruppen, ett stall och på en entreprenadfirma. Under sina fyra år på Gymnasiesärskolan har eleven 22 veckors praktik, vilket skapar kontakter och möjligheter till framtida anställningar. Programmen på Gymnasiesärskolan är alla yrkes- lunchrestaurangen Kockmössan, som drivs i Gym- förberedande: Park, Miljö och Fastighetsprogrammet nasiesärskolans regi och som är öppen för allmänheten. (PMF), Hotell- och restaurangprogrammet (HR) och PMF-utbildningen startade ht 01 och HP-program- Handels- och administrationsprogrammet (HP). met ht 08. I samband med ombygget av skolan fick man Hösten 09 har gymnasiesärskolan på Elof Lindälv utöver anpassade och ändamålsenliga hemklassrum en 47 elever. Alla har mycket olika behov och möjligheter. träningslägenhet, en verkstadslokal, ett växthus och en Tanken är att verksamheten på Lindälv ska vara in- buss, vilken gör det möjligt att åka ut och genomföra kluderande, dvs. att dessa elever är en del av helheten olika beställningsarbeten. Exempel på sådana arbeten utan att vara integrerade i gymnasieskolans klasser. som PMF-eleverna utfört är bygge av friggebod och Många av eleverna har under högstadiet varit inte- växthus, upprustning av lekplats, måleriarbeten, träd- grerade i grundskoleklasser och går för första gången beskärning, häckplanteringar och diverse trädgårdsar- i en klass för enbart särskolemottagna elever. Vi ser beten. Hotell- och restaurangprogrammet har under att det för många av eleverna skapar en trygghet med 11 år drivit den populära lunchrestaurangen Kockmös- denna klasstillhörighet, där undervisningen sker utifrån san. Eleverna har deltagit i en matlagningstävling för elevernas olika och individuella förutsättningar och där gymnasiesärskolor i västra Sverige och i februari 2008 man har möjlighet att arbeta med den egna självbilden. vann de förstapriset. Handelsprogrammet som är nytt Men parallellt med detta är också tillhörigheten och på skolan är under utveckling. gemenskapen med alla andra elever på skolan oerhört Gymnasiesärskolan i Kungsbacka är uppdelad på viktig och måste vara en självklarhet. två gymnasieskolor. På Aranäsgymnasiet finns Gym- Särskolan i Kungsbacka kommunaliserades 1991. In- nasiesärskolans individuella program och där går elever nan dess tillhörde den landstinget. Samma år startade med måttlig och grav utvecklingsstörning. På Elof Gymnasiesärskolan i Kungsbacka på Aranäsgymnasiet, Lindälv går elever med lindrig utvecklingsstörning på vilket innebar att eleverna inte längre behövde pendla nationella och specialutformade program. till Varberg. 1998 flyttade de nationella programmen till Innan en elev blir mottagen i särskolan, måste en Elof Lindälv och startade med 14 elever på Hotell- och pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social utred- restaurangprogrammet. I samband med detta startades ning göras.

60 61 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Hela gymnasiesärskolans verksamhet ska genomsyras Det viktigaste målet är att våra elever, med eller utan av det övergripande målet att ”Gymnasiesärskolan skall stöd, ska kunna delta fullt ut i samhället och då måste utifrån varje elevs förutsättningar fördjupa och utveckla skolan vara en spegel av samhället. Därför är det viktigt elevens kunskaper som en förberedelse för ett meningsfullt med en inkluderande gymnasieskola, där det finns plats vuxenliv i arbete, boende och fritid” (Lpf). för alla sorters elever. En inkluderande skola, där man Åsa ser att utvecklingen går åt rätt håll. Fler elever får också tar hänsyn till olika funktionsnedsättningar. arbete, flyttar till egna lägenheter och har en aktiv fritid. Vi har kommit långt från den tiden, då dessa elever inte Fler enskilda elever har i sin skolvardag kontakter över hade skolplikt utan blev förpassade till någon institu- skolformsgränserna och hela gymnasiesärskoleverk- tion, där få utvecklingsmöjligheter gavs. samheten blir mer och mer inkluderad i skolans övri- Åsa avslutar intervjun med de tänkvärda orden: ga verksamhet. Bakom detta ligger mycket arbete hos ”Olikhet är vår största likhet”. kompetent och entusiastisk personal. Åsa själv har i detta arbete på Elof Lindälv varit en starkt drivande person.

Catarina Pedersén Kökschef, 2001 –

Storköket ger ett bra tillfälle till praktik för elever på HR. Skolan har det enda köket i kommunen som tillämpar cook-and-chillmetoden, dvs att maten la- gas och snabbt kyls ner för att skickas ut till de andra skolorna 3 gånger i veckan. Där värms och slutbereds maten sedan. Bamba har genom åren utvecklats till att bli en trevlig modern lunchrestaurang. Borta sedan länge är de barska bambatanterna som slevade upp stora mängder potatismos på förskrämda elevers tallrikar. Elever och personal är överlag nöjda. Varje dag serveras två rätter och ett vegetariskt alternativ. Skolans salladsbar med sitt rika utbud är mycket uppskattad. Personalen lägger ner stor möda att variera och förnya den och man finner alltid nya smakliga anrättningar. Därtill kommer att det finns både mjukt och hårt bröd varje dag samt mellanmjölk och lättmjölk. Man försöker också i mesta möjliga mån ta in ekologiska råvaror, bl a finns det kravmärkt knäckebröd och all mjölk är ekolo- gisk. Catarina säger att alla som vill kan äta sig mätta och man strävar efter att skapa en lunchrestaurangkänsla Catarina Pedersén är kökschef på skolan och hon bör- genom trevlig möblering och nya tapeter. Innevarande jade 2001. Innan dess arbetade hon i poolen för skolbe- läsår har skolans personal fått en tillfällig matsal i väntan spisningar. Catarina har varit elev på skolan på Livsme- på en nygjord och detta har underlättat flödet i bamba. delslinjen 81-83. En matchande schemaläggning är oerhört viktig efter- Catarina jobbar nu helt och hållet administrativt. som det bara finns 316 platser i bamba och lunchtider Hon basar över en personal på 13 personer: 4 kockar för olika klasser måste planeras så att alla eleverna inte (varav en dietkock) och ekonomibiträden i disk och kommer på en gång. matsal. Catarina upplever att det är mycket bra stämning Skolan har alltid haft eget kök och lagar nu också mellan hennes personal, lärare och elever. Många i sko- mat till andra skolor: Varlaskolan, Tingbergsskolan, lans personal kommer gärna och äter. Det händer att en Kollaskolan, Presseskolan och Älvsåkerskolan,samt del elever” glömmer” att plocka undan tallrik och bestick förskolor. Det blir 5000 portioner varje dag, av vilka ca men det är mycket få som missköter sig. Helhetsintryc- 1000 är till Lindälv. ket är att Lindälv är en bra skola med god stämning. 62 63 Övrig personal

Lokalerna är nya och fräscha efter ombyggnaden. av lunchrätterna och med ökade volymer. Positivt är att En bra mycket uppskattad nyhet sedan ombygget är det har kommit in några manliga medarbetare i verk- studentlunchen där årets studenter på studentdagen får samheten vilket höjer statusen på jobbet. en vackert dukat lunch i skolrestaurangen. Elever från En fördel med jobbet är att det är en uppehållstjänst: HR hjälper till med serveringen och är jätteduktiga på man har jullov, sommarlov och arbetstider må-fre, detta. vilket är perfekt när man har barn. Nackdelen är att det Arbetet i skolrestaurangen har varit ungefär detsam- är svårt att få heltidstjänster. ma genom åren, men man arbetar med fler alternativ

Christine Johansson Kurator, 2004 –

Christine Johansson är en av skolans två kuratorer. Hon började i januari 2004 då hon kom från en tjänst som grundskolekurator på Smedingeskolan. Christine blev headhuntad efter 25 år på grundskolan för vi hade haft en period med kuratorer som gjort korta sejourer på skolan och det saknades kontinuitet i kuratorsverksamheten. Christine som trivdes bra på Smedinge tyckte ändå att det kunde vara intressant att prova något nytt och att få arbeta med ungdomar 16-20 år. Det blev dock ingen större skillnad att jobba på gymnasiet; möjligen kommer eleverna här i större utsträck- ning självmant och ber om ett samtal. På högstadiet är det lite mer ”skämmigt” att gå till kuratorn. Christine säger att det är helt normalt att man har problem och idag är det mer accepterat att man ibland behöver hjälp utifrån. Nu känns det mer naturligt för elever att ta kontakt med någon i Elevhälsan och det är en positiv attitydförändring. Elevhälsan är ett sammansvetsat team som består av två sjuksköterskor, tre specialpedagoger, två kuratorer och fem studie- och yrkesvägledare och en yrkes- psykiatriska mottagningen m.fl. Kuratorn har tystnads- valslärare. Samarabetet kring eleverna är A och O för plikt och anmälningsplikt. Man måste alltså anmäla till att skapa en trevlig och trygg miljö. Teamets roll är att Socialtjänsten om en elev far illa. tillsammans med övrig skolpersonal verka för ungdo- Verksamheten på skolan har under senare tid blivit marnas välbefinnande, hälsa och kunskapsutveckling. mer strukturerad vilket medfört ett allmänt lugnare kli- Kuratorns jobb är varierande: det kan handla om en- mat. Christine gör nu färre ”brandkårsutryckningar” än skilda samtal där man ger råd och stöd till elever, föräl- tidigare eftersom det förebyggande arbetet har utveck- drar och personal. Kuratorn kan också vara bollplank lats. Skolan har under alla åren fått gott betyg i elever- för lärare och annan personal, bedriva förebyggande nas årliga utvärdering och de flesta elever trivs mycket arbete, delta i temadagar i Livskunskap, leda tobaks- bra. 2008 års enkät besvarades av 652 elever varav 97 avvänjningsgrupper, ge råd i studiesociala frågor och % aldrig eller sällan känt sig mobbade. Målet är givet- tillhandahålla de blanketter som behövs samt hjälpa vis nollvision när det gäller mobbning och kränkande till vid stipendieansökningar. Uppsökande verksamhet i behandling. Allas lika värde är en självklarhet men det klasserna är viktigt så att eleverna ser att man finns. framstår tydligare genom de nya handlingsplanerna Kuratorn fungerar också som en länk mellan skolan som tagits fram för likabehandling och mot kränkande och de resurser som finns utanför skolan såsom social- behandling. tjänsten, ungdomsmottagningen, barn- och ungdoms- Christine var ensam kurator på skolan i 2.5 år innan

62 63 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Liselotte Änghede anställdes. Elevantalet på Lindälv föräldrar och mentorer och övrig personal och ser en har ökat och nu har de två kuratorerna delat upp ar- ljus framtid för Elof Lindälvs gymnasium som har så betet så att Christine har hand om SP, HP, FP, BilEl, mycket bra verksamhet som t.ex. Ung Företagsamhet, Mobilen och Liselotte HR, IV, IVS, IVIK, PMF, HP4, våra olika internationaliseringsprojekt och vår stora HR4, EC, SMHÄ, TE, MEK, IP, NV. variation av program och kompetenser. Efter 30 år som kurator ser Christine fortfarande Christine är utbildad socionom och fil. mag. i psyko- positivt på verksamheten. Klimatet har blivit öppnare socialt arbete. Hon har gått en forskningsförberedande och man kan prata om relationsproblem, droger, kriser, utbildning i missbruksprevention och har dessutom er- stress, oro och ångest som ingalunda är några nya på- farenhet som fritidsledare. fund. Christine avslutar samtalet med funderingen ”Livet Christine trivs på skolan och hon säger flera gånger är som ett pussel och det kan vara svårt att få ihop bi- att det är härligt att få arbeta med så fina ungdomar. tarna ibland.” Hon håller kanalerna öppna genom dialog med elever,

Ingegerd Persson Kanslist, 1979 – 1999

skulle tillhöra Fritidsgården. Årsskiftet 80/81 stod K- blocket som skulle härbärgera expeditionen klar. Datorerna hann göra sitt intåg under Ingegerds tid på skolan. Lennart Agborn lärde expeditionspersonalen att handskas med de ibland vrenskande programmen. Det skaffades elevregistreringsprogram som kom att underlätta arbetet betydligt. Många år skulle dock dröja innan vi fick ett fungerande frånvaroregistreringspro- gram. På den tiden var inte programmen användarvän- liga så det blev en omständlig uppgift att lära sig att handskas med den nya tekniken. Ingegerd trivdes med Lennart Jonsson som chef för han var tydlig och tog ansvar; man fick svar på sina frågor. Skolan kändes som en enhet där man kände alla i personalen som ofta träffades i det gemensamma personalrummet. En fin tradition som håller i sig än idag är adventskaffet fredagen före första advent då ex- Ingegerd Persson kom till vår skola från en tjänst på peditionen dukar upp ett dignande kaffebord för hela Fastighetskontoret. Hon började på skolans expedition skolans personal. Lennarts bidrag var alltid de legen- som kanslist under läsåret 79/80 och blev skolan trogen dariska Göteborgspepparkakorna, specialbeställda från i 20 år fram till pensionen sommaren 99 då hon läm- Bröderna Nilsson. Många kom med egna hembakta nade över till Yvonne Ljungkvist. mästerverk. Det var ett projekt som engagerade hela Under samtalets gång dyker ett roligt minne upp från den administrativa personalen. andra året på skolan när Bengt Beckman stormade in Ingegerd hade många olika arbetsuppgifter: elevregi- som ny lärare och charmade alla! Och när Pia Sondell strering, fördelning av kurser, svara på elevers frågor, ta inför hösten 82 ringde från Jönköping för att fråga om hand om byten av kurser och linjer/program mm. Vid tjänsten som idrottslärare som utlysts och Ingegerd så terminsstart och slut blev det mycket prat i den ständigt varmt rekommenderade både skolan och Kungsbacka. ringande telefonen. Pia tog Ingegerds råd ad notam, sökte tjänsten, fick den, Betygen skrevs in för hand och det innebar mycket flyttade till Kungsbacka och är fortfarande kvar på sko- korrekturläsning. Eftersom man inte fick radera i något lan. betyg måste allt skrivas om i de fall något blivit fel. Ar- Första året på skolan låg expeditionen i Kyrkskolan betsbördan lättade betydligt när datorerna så småning- och ht 80 flyttade man in i nybyggda lokaler som sedan om tog över detta arbete.

64 65 Övrig personal

Arbetsuppgifterna hopade sig vid läsårsstarten i au- kalleanka”. Hon ler vid minnet av Bengt Beckmans gusti. Problemet var att man aldrig hann tänka färdigt odödliga insats som en lufsande dansande Baloo. Och en tanke, man blev ständigt avbruten av en ström elever Arne Börjesson, Sporten kallad, som läste Kyssande och lärare som var angelägna om att genast få svar på vind, Hjalmar Gullbergs dikt om förbjuden kärlek, för sina frågor. eleverna vid våravslutningen. På Luciamorgon läste han Med kursgymnasiets införande kom stora förän- iförd tomtedräkt Viktor Rydbergs Tomten. Det var en dringar och det blev många övertimmar för Ingegerd. uppskattad tradition som hölls levande så länge Arne Vi lärare förundrades över att hon hade sådan järnkoll levde. på allt och att hon alltid var lika vänlig trots en ofatt- Ingegerd är nu medlem i PRO och det blir en viss bar stress. Ingegerd drog aldrig ner någon rullgardin anknytning till skolan i höst då de ska ha sina möten för fönstret till arbetsrummet. Men, hade hon gjort så, på Elektronen. Ingegerd är också med och genomför skulle vi ha haft full förståelse för det. prisundersökningar då man går igenom priserna på Ingegerd trivdes med att ha med elever och personal ca 200 matvaror vilket bidrar till statistiken över hur att göra: ”ett bättre jobb kunde man inte ha!” Hon näm- priserna förändras. Hon spelar också boule, läser och ner Ingrid Andersson som en studierektor som hade stavgår samt umgås med sin stora släkt. ordning på myllret av kurser under nittiotalet. Ingrid Ingegerd sköter sin prunkande trädgård tillsammans blev studierektor på skolan efter många år som lärare i med maken Ragnar. Här samsas färgsprakande blom- biologi och naturkunskap. ster som fuchsia, röd rudbeckia, gul rudbeckia, dahlior, Ingegerd minns också julavslutningarna med elever flox mfl med en formklippt buxbomsbuske och en liten och personal som spelade upp scener från årliga ”Jul- porlande fontän.

Joawchim Asplund Kock, 2008 –

Joawchim Asplund är kock på Restaurang Elof, skolans elevbespisning. Han gick i första årskullen på Livsme- delsteknisk linje på skolan 1980-1982 och hade Eva Ardfelt och Jürgen Koch som lärare. Han hade blivit inspirerad att söka utbildningen genom att hans föräl- drar drev pensionat. Började som kock på Lindälv hösten 2008. Har haft ett mycket varierat yrkesliv med förflutet som res- taurangchef och köksmästare och han har varit egen företagare med kvarterskrog i Frillesås. Han har också jobbat på Securitas i fem år och som deltidsbrandman i ca 15 år. Joawchim har aldrig varit arbetslös. Jobb har alltid funnits. Direkt efter skolan kom Joawchim direkt ut till yrkeslivets hårda skola. Här fanns ingen tid att lata sig: han gick ut skolan på en fredag och började måndagen med mer krav och läxor. därpå på Stenungsbaden. Med sig hade han Thomas Den första Livsmedelklassen hade kul tillsammans Örngård som gått i samma klass och som nu är lärare och kontakten med lärarna var bra. Dock blev det inte på Lindälvs HR-program. Stenungsbaden hade fran- så mycket umgänge med elever på andra linjer för verk- skt kök och fransk personal. Övergången från skolans samheten var spridd på olika ställen i stan under skolans skyddade verkstad blev tuff. Hierarkin var solklar och första år innan allt var färdigbyggt. de andra kockarna föredrog det franska språket. Man Joawchim minns med ett gott skratt en tillställning fick börja från början, från grunden. på Tjolöholms slott där eleverna lagade mat och skötte Idag är restaurangutbildningen fylligare med mer servering på en stor fest. praktik och ytterligare ett år. Skolan verkar tuffare idag Joawchim tycker det är spännande att komma tillba- 64 65 Elof Lindälvs gymnasium 30 år ka till sin gamla skola som kock i ett storkök. Lokalen som har nödvändiga kunskaper för det finns varken tid är fräsch, fin och ljus. Dessutom är det positivt att gå eller pengar att lära upp nyanställda. på uppehållstjänst vilket innebär att man har jullov och Restaurangjobbet kan vara slitsamt med långa dagar, sommarlov. sena nätter och tunga lyft men det finns mer hjälpme- Ett gott råd till dagens HR-elever är att de ska visa del idag för att underlätta tunga moment även om det framfötterna vid praktiktillfällena och vara positiva och inte är alla restauranger som har råd med detta då mar- aktiva. Krögarna efterfrågar folk som är självgående och ginalerna har krympt och förtjänsten minskat.

Kerstin Ekman Bibliotekarie, 1979 –

från grunden. Allt som fanns från början var fem band av uppslagsverket Focus. Kerstin har under alla år varit mycket engagerad i böcker, läsning och - under de senaste åren - informa- tionssökning. Kommunen har ställt upp med resurser och då vi hade samma rektor i många år blev det en kontinuitet i verksamheten. Med datoriseringen kom genomgripande förändringar och Kerstin som snabbt såg möjligheterna blev bland de första datorkunniga på skolan. Biblioteksarbetet underlättades när kortkata- logerna, som förut tog upp halva biblioteket, blev vir- tuella. Då rutinsysslorna tog mindre tid blev det mer tid att jobba med eleverna och den så viktiga biten in- formationssökning och källkritik, samt med läsprojekt och kulturdagar. På frågan om eleverna läser mindre nuförtiden svarar Kerstin att hon faktiskt märker en ökad läslust hos eleverna; det blir mindre vanligt att de skryter med att de aldrig läser eller tänker läsa en bok. Visserligen lånar de flesta eleverna böcker för att läraren säger till men många elever har upptäckt läsandets glädje. Lärarna är också mer inriktade på läsning nu. På skolan har vi haft fem läsprojekt av olika omfattning. Det första försöket Kerstin Ekman har varit med på skolan från starten ht som blev mycket lyckat fick dock kritik i en utvärdering 79. Innan hon blev färdig bibliotekarie gjorde hon un- som gjordes på Pedagogen för att det inte hade varit der vårterminen 79 sin praktik på Aranäsgymnasiet hos någon återkoppling från elevernas sida. Det är viktigt Marianne Hellberg. Då hon fick höra talas om att det med efterarbete och reflektion över läsningen. Något var ett nytt gymnasium på gång i Kungsbacka sökte hon projekt rann ut i sanden men i höst startar ett nytt jobbet som bibliotekarie där. Kerstin fick sitt drömjobb läsprojekt som arbetslagen ska sjösätta. Problemet i dag och har blivit skolan trogen under hela sitt yrkesliv. ”Det är svårigheterna att ordentligt nå ut till alla program är fortfarande mitt drömjobb”, säger Kerstin. Det roliga eftersom sektoriseringen har ökat avstånden. Det skulle med jobbet som skolbibliotekarie är kontakten med behövas fler bibliotekarier och specialpedagoger för att låntagarna som är skolans elever och personal. Man lär stötta läsprojekten. Nu kommer ansvaret att helt ligga känna dem bättre än på ett vanligt bibliotek och dess- på arbetslagen. utom är det så roligt att få jobba med ungdomar. Kerstin har också drivit och utvecklat I search som är Skolans första bibliotek, kallat ”Kyrkan”, inrymdes i ett individuellt arbete som eleverna utför i årskurs ett. Kyrkskolan i den sal som nu fungerar som kyrkcafé i Här samarbetar bibliotek, svenska och programmens anslutning till Kungsbacka kyrka. Det var ett spännande karaktärsämnen. Eleverna får jobba med informations- men ansvarsfyllt uppdrag att bygga upp skolbiblioteket sökning och källkritik för att lära sig söka och kritiskt

66 67 Övrig personal

granska den information de hittar på webben. De får Sida för att öka elevers och lärares intresse för globala också lära sig att göra en ordentlig källförteckning för frågor. Under Värd för Världen förvandlades skolan till olika typer av källor (Internet, böcker, tidningsartiklar en internationell mötesplats med sjudande kulturakti- mm). Kerstin skulle gärna se att projektet fortsatte i viteter från världens olika hörn som t ex musik, dans, tvåan med en påbyggnad och arbete i grupp. I search teater, föredrag och exotiska maträtter. Skolan har också lägger grunden till färdigheter som behövs för sista haft ett antal Kulturdagar med olika tema. årets projektarbete och börjar med att Kerstin håller två Kerstin upplever att det blivit lättare att samarbeta lektioner i informationssökning, källförteckning och med lärarna som med åren blivit mer beredda att jobba källkritik. Sedan får eleverna arbeta med sitt ämne indi- över ämnes- och programgränserna. viduellt och redovisningen sker också individuellt både Bibliotekets verksamhet vilar på fyra ben: den bib- muntligt och skriftligt. Ämnet som eleverna väljer själv liotekstekniska biten, skönlitteratur, informationssök- måste dock vara typiskt för programmet. Den skriftliga ning och källkritik samt kulturverksamhet. redovisningen skickas sedan direkt till Urkund, en au- I en tid då mörka profetior uttalats om böckernas tomatiserad tjänst mot plagiering som jämför inskickad försvinnande, klipp och klistrande på Internet och text med befintliga texter på Internet. hålögda datorberoende ungdomar har Kerstin med råge Elof Lindälvs gymnasium ligger tack vare Kerstin i lyckats få in läsning och kultur på ett levande sätt och framkanten också när det gäller kulturella aktiviteter tidigt insett hur viktigt det är att kunna hitta rätt i och som engagerar hela skolan. Vi var bland de första skol- bedöma den ofantliga mängd information som finns orna i Sverige som hade en kulturplan och två gånger har bara ett par musklick bort. skolan haft Värd för Världen, ett projekt i samarbete med

Lars Wallin Intendent, 1996 – 2010

Ibland plingar det till i skolans högtalarsystem och en sakligt tydlig röst framför ett meddelande till hela skolan. Det kan vara att någon glömt sitt billjus eller att elev och personal ska påminnas om något. Rösten tillhör Lars Wallin, intendent på Elof Lindälvs gymnasium. Lars började på skolan hösten 1996 med deltid två dagar i veckan som från januari 1997 utökades till heltid. Innan dess var han administrativ chef i Särö rek- torsområde och var stationerad på Bukärrsskolan. Han tog med sig titeln administrativ chef till Lindälv men efter en tid lade de styrande om titelnomenklaturen och Lars blev intendent. Arbetet har dock inte ändrat karaktär i någon större utsträckning. Lars har hand om alla frågor av ekonomisk typ som budget, delårsbokslut, bokslut och han är också ansvarig för fastigheten. Han ser sig själv som en allt-i-allo då det dimper ner ärenden av de mest skilda slag på hans bord. Man går till Lars med alla typer av problem. Lars olja på vågorna och löser problemet i telefon och Under intervjun inträffar flera exempel på detta: verk- lyckas t o m få en ursäkt från den vresige personen i samhetschefen kommer in och frågar Lars om skolans andra ändan. brödleverantörer och han blir inte svaret skyldig. Han Skolans organisation har under de 13 år Lars har verkar ha hela skolans verksamhet på sina fem fingrar. varit på skolan genomgått radikala förändringar. När Lite senare kommer en upprörd vaktmästare in och Lars började bestod skolledningen av tre personer: rek- slänger fram en mobiltelefon till Lars: ”Kan du ta hand tor Jan-Ola Tholin, biträdande rektor Gunnel Lindstedt om detta samtal”? En person har öst ovett över vakt- och Lars som administrativ chef. Studierektorer var Jan mästaren. Lugnt, vänligt och med stort tålamod gjuter Håkansson och Ingrid Andersson. Skolan var spridd

66 67 Elof Lindälvs gymnasium 30 år på flera olika platser i Kungsbacka som Hotell Hal- för rektorerna och detta nödvändiggjorde sektorisering land, Elektronen, Mobilen och Uppföljningsenheten. och utökad skolledning. 1997 var antalet elever 933, Ur Uppföljningsenheten utvecklades sedan Individu- idag (vt 09) är det ca 1300 och till hösten väntas ytter- ella programmet och fick fler olika grenar och tydlig- ligare ett hundratal elever. are struktur. I slutet på 90-talet knöts Kockmössan till Kraven på skolledarskapet har ökat i takt med de skolan i och med att Gymnasiesärskolans HR-program alltmer omfattande administrativa uppgifterna. Inten- flyttades till Lindälv. Körgården på Inlag blev ytterli- dentens roll har blivit mer isolerad och han får i stort gare ett annex till Lindälv när vi fick Transportgrenen sett sköta sig själv. Tidigare var det många samtal med till fordonsutbildningen. Hästskötsel och Ridning lades den ende rektorn och ärendena kunde handhas lätt och också av naturliga skäl utanför skolan. Sedan växte ut- smidigt. lokaliseringen av olika verksamheter ytterligare under Ekonomin har också blivit mer komplicerad idag i takt ombyggnadsperioden men när bygget stod klart sam- med att skolan fått fler program och eleverna större val- lades det mesta under samma tak. Kockmössan, Mo- frihet. Informationsflödet har ökat explosionsartat med bilen, IVS och Transport finns dock kvar där de var. IT-utvecklingen och datorerna som hjälpmedel är en I skolvärlden växte antalet administrativa uppgifter förutsättning för att kunna hålla verksamheten igång. Lars Wallin gick i pension sommaren 2010 och efterträddes av Sanna Ahrens

Lena Peterson Lokalvårdare, 1995 – 2009

Lena Peterson började arbeta som lokalvårdare på Lindälv i januari 1995 och det var hennes första fasta jobb som lokalvårdare. Hur har dina arbetsuppgifter förändrats sedan du började här på Lindälv? Arbetet har förbättrats genom åren. Vi har fått utbildning, det finns tydligare föreskrifter vad och hur det ska städas och tydligare arbetsschema. Vi har blivit certi- fierade lokalvårdare. Jobbet har visserligen blivit stressigare jämfört med innan men det är ändå skönt att ha tydligare arbetsin- struktioner. Utrustningen har också blivit mer lättan- vänd och mer ergonomisk. Vi har fått lära oss mer om olika rengöringsmedel och mirakeltrasor och höj- och Ser du några saker i allmänhet som förändrats se- sänkbara moppar mm underlättar arbetet som sliter på dan du själv gick i skolan? axlar och rygg. Nu finns också stora kombimaskiner för golvrengöring: vi lägger ut vatten, moppar golvet och Eleverna är både barnsligare och tuffare. Det är mer torkar och det är ett jobb som måste göras helst en gång skratt och flams i korridorerna men samtidigt säger de i veckan. ifrån; de är mer frimodiga. Eftersom alla går på gymnasiet är de barn längre. Tycker du att relationen med elever, lärare och ar- Själv började jag jobba och skaffade egen lägenhet när betsledare har förändrats genom åren? jag var 16. Relationerna är ledigare idag. Förut var det många Övriga reflektioner: lärare som inte såg en i korridoren, nu hälsar nästan alla. Men nuförtiden har eleverna mindre respekt om Arbetet som lokalvårdare har blivit bättre. Vi känner att man ber dem plocka upp saker de slängt på golvet. De vi syns och hörs och att vårt arbete är mer respekterat har blivit tuffare i attityden men det är inte bara nega- och uppskattat idag. Att vårt arbete är viktigt kunde tivt. Jag har trivts jättebra på jobbet, det är roligt med vi se under strejken för några år sedan då skolan fick alla ungdomarna, jag pratar ofta med elever och på det stänga under två dagar pga. sanitär olägenhet. sättet hänger man ju med sin tid. 68 69 Övrig personal

Eva Rönnäng Skolsköterska, 1997 – 2007

betet. Men jag måste också få nämna det framgångsrika systematiska kvalitetsarbetet inom ramen för Elevhäl- san”. Under Evas år datoriserades all verksamhet, både skolhälsovårdsjournalerna och den vanliga skolverksam- heten. Mycket självinlärning inom ramen för obefintlig tid! Med datoriseringen dök också nya hälsoproblem upp hos eleverna. Ergonomi kom i fokus och Eva var ofta inne i datorsalarna för att titta på och rätta till elevers och lärares arbetsställning. Åkommor som värkande axlar, ”gamnacke och musarm” blev vanligare. Ungdomarnas levnadsvanor har förändrats under skolans trettio år. Eleverna har fått fler intressen utanför skolan och de har svårt att prioritera. Stressen har ökat och rutiner tappats. Många elever sover dåligt, slarvar med maten och spelar datorspel på nätterna vilket går ut över studierna. Ofta leder detta till fler besök hos skolsköterskan. Under de aktuella åren nästan fördubblades elevantalet och därmed antalet elever med handikapp och kro- niska sjukdomar. Arbetsbördan växte och så småningom Eva Rönnäng var skolsköterska på Elof Lindälv gym- anställdes ytterligare en skolsköterska. nasium under åren 1999 - 2007. Innan dess var Eva bl.a. Under skolans ombyggnad flyttade Evas verksamhet distriktssköterska i Kungsbacka i många år. Önskan att och nästan hälften av eleverna till Alléskolan. Eleverna arbeta med ungdomar fick Eva att söka ett vikariat som fick då gå till fots mellan Lindälv och Alléskolan flera skolsköterska som sedan blev en fast tjänst. gånger dagligen. Jobbigt i början men med en hälsoför- Evas företrädare var Lena Zachau, den första skol- bättring som slutresultat. sköterskan på Lindälvsgymnasiet. Idag finns det två Efter ombygget har skolmiljön förskönats. Bra, efter- skolsköterskor. som studiemiljön är så oerhört viktig för lärandet och Eva minns med stor glädje sin tid som skolsköterska för elevernas fysiska och psykiska hälsa. och arbetet med ungdomarna i skolan. ”Vad kan vara Eva upplever att skolan hela tiden utvecklats i positiv bättre än att se en bekymrad elev komma och sedan riktning; den ger eleverna mycket större möjligheter att lämna mottagningen med höjt huvud och glad blick”, få sina intressen tillgodosedda tidigt under skoltiden. säger Eva. Som skolsköterska får man fin kontakt med eleverna. Eva framhåller skolsköterskans unika position; Eva har många ljusa minnen från möten med elever. genom hälsosamtalen får hon träffa alla elever på tu När hon var i tjänst hände det ofta att f.d. elever hörde man hand och i den öppna mottagningen får eleverna av sig på olika sätt och berättade om sina liv efter sko- hjälp både med fysiska och psykiska problem. lan. Några kom och visade upp nyfödda barn eller bilder ”Ska jag nämna en positiv utveckling under dessa år så från ultraljudsundersökning av sina väntade barn. Nu väljer jag det fina samarbetet som växte fram med all träffar Eva ofta f.d. elever på stan som glatt stannar till personal till glädje för elever med svårigheter i skolar- för en pratstund.

68 69 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Vaktmästeriet Christer, Adnan och Roland

Från vänster: Christer, Adnan och Roland

Vaktmästeriet, som på sätt och vis är skolans nav, består Fastighetsansvaret ligger inte längre på vaktmästarna idag av Roland Fogel, Christer Johansson och Adnan och det är en börda som lättat. Det är nu en skillnad på Kadic. Roland är veteranen i gruppen; han började fastighetsansvar och vaktmästarnas ansvar, ungefär som vt-94 på skolan. Därefter kom Adnan ht-00 och sist ansvarsfördelningen mellan hyresvärd och hyresgäst. Christer vt-07. När det gäller underhåll och drift finns det sedan 2005 Arbetsuppgifterna har ändrats genom åren. Förut en överenskommelse om ansvarsfördelning som tydligt hade vaktmästaren ett totalt ansvar för allt inom sko- reglerar vilka uppgifter som faller på Fastighetsförvalt- lan: fastighet, utemiljö och hela den löpande verksam- ningen och vilka som är vaktmästarnas område. Ibland heten inom skolans väggar. Han fick sköta trädgården kan dock skillnaden mellan ansvarsområdena synas och ansvarade för snöröjning under vintern. Till upp- hårfin: handtaget till en dörr går till fastighetsansvarig gifterna hörde att gå upp kl. halv fyra på morgonen de medan låskolven fixas på plats. De tre vaktmästarna har dagar väderprognoserna förutspådde snöfall för att titta förutom sina olika väl avgränsade ansvarsområden ock- ut genom fönstret för att se om det fallit någon snö. så gemensamma uppgifter. Det var lättare att få grepp om skolan som helhet efter- Christer ansvarar för teknisk utrustning på skolan som det fanns färre elever och personal. Vaktmästaren och det är ett uppdrag som blivit betydligt mer om- hade också ofta en beredskapsarbetare till hjälp. Men de fattande och komplicerat i och med att lektions- och mångfacetterade uppgifterna var inte reglerade i någon föreläsningssalarna blivit utrustade med modern teknik. arbetsbeskrivning så uppdragen kunde svämma över. Modern teknik blir snabbt gammal och det innebär Nu finns struktur i arbetet och allt är tydligare. Efter mycket underhållsarbete ny- och tillbygget av skolan har vaktmästarnas arbets- Claes-Göran Persson är fastighetsskötare och ar- uppgifter preciserats i arbetsbeskrivningar. Fr o m feb- betar mycket ihop med skolans vaktmästare. Han har ruari 2008 har de egna ansvarsområden både lokalmäs- uppgifter att sköta på flera olika ställen men huvudupp- sigt och uppgiftsmässigt. giften ligger här på skolan.

70 71 Övrig personal

Vaktmästarjobbet är omväxlande eftersom den ena tanken på elevskåpen som brukar bli dåligt tömda i slu- dagen aldrig är lik den andra. Förutom rutinuppgifter tet på läsåret: det är alltid ett jättejobb att tömma ut det som låsning och larmning uppstår hela tiden massor av som eleverna lämnat i form av böcker, räknare mm. problem att lösa. Skolan har blivit så stor att man inte längre känner Med den snabbt ökande datoriseringen har vakt- igen alla. I vissa fall kan det vara svårt att skilja på elever mästarna fått lära sig mycket nytt, ofta på egen hand, i avgångsklassen och unga lärarkandidater. Några dråp- för att hänga med i utvecklingen. T ex måste de nu pro- liga förväxlingar har skett. En kvinnlig elev lyckades en grammera larmet som förut sköttes manuellt. I de nya gång till och med lura i en av vaktmästarna att hon var uppgifterna har också utbildning i e-handel ingått; all- lärarkandidat för att sedan få den hjälp som lärare bru- ting måste beställas på nätet. kar få av vaktmästarna. En annan gång fick en lärarkan- Vaktmästarna på Lindälv ser positivt på våra elever didat en tillsägelse att sluta tramsa... som de finner trevliga och artiga. De knorrar lite vid

70 71 Elof Lindälvs gymnasium 30 år Elever av Marie Blomkvist

Det har varit ett mycket stort nöje att komma i samspråk med f d elever. Två av dem mötte t ex upp för intervju under en av sommarens varmaste dagar och det blev ett livfullt samtal om förr och nu. Många elever vitt- nar om en bra gymnasietid och det har varit ett mycket roligt uppdrag att träffa dem och prata gamla minnen. Skolan har förändrats mycket genom åren, framför allt genom en förbättrad syn på eleverna. Det är inte mycket man känner igen från sin egen skoltid. Nu finns en öppenhet och frimodighet hos ungdomarna men de vet också vad de ska förvänta sig av sin skola. Lennart Jonsson hävdade på sin s p e l a d e s tid att eleverna är vår främsta kon- flera gånger både offentligt och inom skolan. Så trollinstans och det stämmer bra. här i efterhand förstår jag att det enorma arbete som Ett speciellt utrymme har givits här åt en natur- lades ner på repetitioner störde övriga ämnen och att vetarklass som gick ut våren 1987, för de satte alldeles klassen stundtals var tämligen slutkörd. Men projektet speciella spår i skolan. Det var en ovanlig n-klass i så gav också ett härligt minne för livet, både för mig och måtto att de framstod mer som humanister än natur- för eleverna. vetare. Trots det fortsatte många av dem efter studenten Det fanns en tolerans och en fantastiskt god stämning att utbilda sig vidare inom naturvetenskapliga områden i klassen: alla bejakade sin individualitet och syntes på sitt som medicin, kemi och biologi. sätt. Jag hade inte intrycket att någon kom i skymundan. Större delen av klassen hade jag i B-franska och De intervjuer som ingår i denna skrift visar att de fått med musik. I tvåan fick jag hela klassen i musikhistoria och sig något för livet från sin gymnasietid; det visar hur vik- i trean i engelska. Redan i ettan förstod man att det var tig skoltiden är för kommande vuxenliv. Positiva avtryck något speciellt med denna N1:a. En fransklärarkollega sätts också på de lärare som undervisar. Jag tror att många som vikarierade för mig vid ett tillfälle häpnade då hon med mig känner att lyckade samspel i klassrummet med närmade sig klassrummet och hörde fyrstämmig sång på trevliga och öppna elever ger kraft att gå vidare i yrket. kreolfranska! Det fanns många utomordentliga instru- Läraryrket tar mycket kraft och energi men glädjen att få mentalister i klassen och man kunde alltid räkna med arbeta med ungdomar fyller ständigt på reserverna. Klass att några av dem gjorde oförglömliga framträdande på N3L 1987 fyllde på batterierna med råge! showerna och avslutningarna. Jag träffade klassen senast 2007 då de firade sitt Klassen skaldade och skrev både texter och musik 20-årsjubileum. Nästan alla kunde komma och efter en samt satte i tvåan upp en oerhört ambitiös och välspelad stunds trevlig samvaro föll de in i sina gamla roller från musikal som projekt i ämnet konst- och musikhistoria, gymnasiet. Det var många glada skratt den kvällen! Nu Det våras för musikhistorien. Hela klassen var med på scen ser jag en del av dem på Facebook och jag får ta del av eller bakom scen; alla kunde känna att de betydde mycket e-postutskicken till klassens mailinglista. för helheten oavsett vad insatsen bestod av. Musikalen

72 73 Elever

Alexandra Krettek Student 1987, N3L Klassföreståndare: Gunnar Larsson Arbetar nu som forskare och universitetslektor

Varför var Elof Lindälvs gymnasium en bra skola? Gymnasiet hette Lindälvsskolan på vår tid. Klassens sammansättning visade sig vara ett lyckokast, som enbart berodde på att vi alla valt franska som B-språk. Till vår klassföreståndare Gunnars, tillika matematik- och fysiklärares, förtvivlan var klassen mer humanistisk än han hade förväntat. Det var även flera som hade tyska som hemspråk (ca 5 st) och dessutom tillbringade vi mycket tid med engelska, franska och svenska. Gunnar försökte ständigt muntra upp oss med orden ”... allt blir lättare när ni lär er derivera!”. Tyvärr såg vi inte ljuset i tunneln trots detta. Den goda stämningen i klassen och skolans atmosfär gjorde att vi fick utlopp för vår kreativitet. Detta bidrog även till att alla fick en styrka i att framträda inför grupp, vågade vara sig själva och uppskattades för den man var. En del av eleverna i klassen hade utsatts för mobbning i grundskolan och gymnasietiden blev för många en nystart i en vänlig och tillåtande miljö. Den formade oss för framtiden, gav oss styrka och tillit till oss själva. kompensera den förändring som sker. Enligt min men- Dessutom fick vi vänner för livet! ing en skrämmande tendens. Det är viktigt att varje ut- Hur var kraven på eleverna på din tid? Kändes det bildningsinstans tar hand om den kunskap som skall tungt? Är det någon skillnad nu tror du? läras på respektive nivå. Vi måste ju tänka på att vi utbildar människor för livet (ett livslångt lärande) och Det kändes egentligen aldrig tungt. Stämningen var att vi skall ge kunskap som motsvarar rätt nivå för att alltid god och klassen hade ett mycket gott samar- även behålla våra lärosätens gångbarhet utanför landets bete. Detta bidrog sannolikt till att vi kunde dra iland gränser. vår stora show Det våras för musikhistorien med sådan framgång. När jag tänker tillbaka, hade vi ett stort antal Hur var kontakten mellan eleverna på de olika lin- aktiviteter utanför den schemalagda undervisningen jerna/programmen? som i sig var omfattande med många lärares ambitiösa Lika god som kontakten var inom vår klass (som vi i och undervisningsprogram. Vi var många som tillbringade med studenten döpte om till NXL), lika begränsad var både raster och tid efter skolan med att skriva dikter, tyvärr samverkan med andra elever. I vår årskull fanns komponera musik och sånger, delta i övningar inför ytterligare en N-klass där eleverna valt tyska som B- skolavslutningar, träna egna showen osv. Jag har räknat språk (N1K). Tyvärr var det inte mycket kontakt mellan efter och vi gjorde minst 15-20 större redovisningar oss N:are. Jag fick ibland en känsla av att vår klass upp- per person inom olika ämnen under gymnasietiden. Då fattades som lite smågalen och udda; vi gick visserligen räknar jag inte in alla musikaliska insatser och mindre på ”N” men hade otroligt mycket med sång, musik och framträdanden genom åren. språk att göra. Vi spelade instrument och sjöng både i Tycker du att skolan i allmänhet är bättre eller sämre korridoren och vid elevskåpen. Ja, det verkade nog lite nu? skumt... Dessutom pratade vi högt (i alla fall vissa av oss)! Jag tycker generellt att kunskapskraven på gymnasiet Med övriga linjer hade vi tyvärr i stort sett ingen kon- verkar ligga lägre idag, med tanke på att de studenter takt alls. De glåpord vi fick av fordonsteknisk linje när som nu kommer till universitetet inte har samma vi kom iförda diverse udda scenkostymer eller sjöng en förkunskaper. Det har ju t.o.m. höjts röster att kurserna Gluntenvisa vid elevskåpen kan knappast räknas som på universitetet borde sänka kraven för att på något vis seriös kontakt.

72 73 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Nämn någon eller några minnesvärda/roliga hän- fanns också en hel del inofficiella skrifter; Pia O och jag delser/episoder från din skoltid skrev dagbok under hela studentresan till Jugoslavien Den enskilt största händelsen, i alla fall tidsmässigt, med diverse gästskribenter, Björn skrev olika alster som var klassens stora projekt Det våras för musikhistorien. bl. a. inspirerades av vad vi läste i skolan; t.ex. Den unge Denna musikaliska show om musikens utveckling från herr F:s lidande. Patrik E odlade sin poetiska ådra under stenåldern och in i framtiden spelades flera kvällar på hela gymnasietiden. Kungsbacka Teater för betalande publik. Det var ett Tillsammans med N3K var vi de första N-klasserna flerårigt projekt som drogs igång av klassmajoriteten i Lindälvsskolans historia som åkte på studieresa med som valt ämnet musik (endast ca 7 elever hade bild). sina lärare. Turen gick till Öland och under veckan hade Snart deltog även bildgänget, där jag själv ingick, och vi undervisning i historia, biologi, fysik och matte med de som inte ville stå på scen och sjunga tog istället hand medföljande lärare. En stor del av tiden cyklade vi runt om ljud/ljus och scenarbete. Fantastiskt att en hel klass för att titta på olika natur- och kulturella fenomen. kan ställa sig bakom ett projekt av denna dignitet! Det En annan minnesvärd händelse är ett biologigrupp- gällde ju att skriva texter, komponera, sy scenkläder, arbete i början av gymnasietiden där jag ingick i en träna in dans, sång, musik mm. som behövs för att en grupp som undersökte ”ekosystemet insjön”. Vi åkte föreställning skall ros iland. till Skårsjön utanför Kungsbacka för att utföra olika Många glada minnen finns förknippade med det provtagningar och mäta siktdjup. Denna övning slutade stora antal timmar vi lade ner på att förbereda och träna med att jag handlöst föll i 12-gradigt vatten (vi hade in denna musikal. Jag minns än idag hur det kändes när strax innan mätt vattentemperaturen). Iförd tjock stickad jag under ouvertyren till Det våras... plötsligt kom av tröja, jeans, regnställ och stövlar drogs jag ner i sjön som mig under en av de första föreställningarna - det kändes en sten. Mycket minnesvärt på alla sätt och en händelse som en evighet innan jag hittade tillbaka till noterna som fortfarande efter alla dessa år citeras av de inblan- och åter kunde trycka ner tangenterna på flygeln. dade med ett stort leende; ”Alexandra, man skall inte Musikalens inkomster bidrog till vår studentresa ställa sig upp i en gummibåt...” tillsammans med andra aktiviteter som loppmarknad på Vårt luciafirande förtjänar en liten notering. Detta Kungsbacka Torg och regelbunden försäljning av hem- utvecklade sig snart till en mångårig tradition. Under bakat på Kungsmässan utanför Expert. Studentresan gymnasietiden, innan vi hade körkort, skjutsade snälla gick med buss till Opatija i dåvarande Jugoslavien. Vi föräldrar oss till Åsa så att vi kunde uppvakta vår klass- hann även besöka Lipica med stallet där spanska rid- föreståndare med familj i gryningen. När vi fick körkort skolans vita hästar avlas fram samt Postojnagrottorna i N3L blev allting enklare och vi klarade transporten och Venedig. på egen hand. Vi fortsatte våra luciaturer till Åsa un- Rektorn tyckte inte om visan Din satans... av Hasse der många år, även efter att vi tagit studenten 1987! & Tage som vi hade lagt in i musikalen. Han förbjöd Till slut samlades en varierande skara till detta årliga t.o.m. att den framfördes offentligt på Lindälvsskolan. evenemang i lucianattens tidiga timmar. En del av oss Ett minnesvärt ögonblick är därför när Patrik E sjunger gjorde nu lumpen eller studerade på annan ort i Sverige. Din satans... när rektorn passerar förbi i korridoren Men ihärdigheten gick inte att ta fel på. Vi fortsatte utan att Patrik märker det. En annan händelse är när glatt sjunga Natten går tunga fjät, runt Gunnars radhus... några killar ur klassen hoppar upp på scen och framför även efter att klassföreståndaren flyttat från radhus till denna visa på en skolavslutning. Det var en riktig kupp friliggande villa. Man kan så här i efterhand fundera som resulterade i stort jubel från publiken. Rektorns över hur länge en klassföreståndare skall drabbas av sin omedelbara reaktion oklar men sannolikt mindre posi- klass... tiv till detta studentikosa upptåg. En gång klättrade vi in i orkesterdiket (som då var Natten går tunga fjät, täckt av scengolvet) och spelade på pianot som stod där. Runt Gunnars radhus. Då var det någon av våra snälla klasskamrater som låste Det hus som Gud förgät, in oss... Fylls nu av dagljus. Litterära alster producerades enligt löpande-band- När hela NXL, principen i vår klass. Vi skrev klassromanen Ellen Rune Väcker magister snäll. där vi turades om att författa olika kapitel. Patrik E och Vår käre Gunnar, vår käre Gunnar! Niklas skrev dessutom Från Genesis till Ragnarök där alla elever i klassen förekom med namn som var relaterade Natten var stor och stum, till deras egenskaper, eller rättare sagt, de egenskaper I hela Åsa. som författarna på skoj förknippade med oss. Själv var Men sedan vi kom hit, jag Ambidextr Kretateka, uppenbarligen lika skicklig Får ingen dåsa! att utföra saker med både höger och vänster hand. Det Inte en lummer,

74 75 Elever

Får någon slummer. min första doktorand för drygt ett år sedan och blev Trettonde december, då allting händer! medicine doktor. Det var en speciell känsla och jag mindes min egen disputation den dagen. Bygger just Mörkret skall flykta snart, nu upp forskning runt hjärt-kärlsjukdomar i Nepal för Lite i sänder. NHV:s räkning och handleder flera doktorander även Till skolans hårda värld, inom detta nya projekt med forskargruppen spridd Vi återvänder. mellan Sverige och Nepal. Då vill vi lova, Jag har haft förmånen att fortsätta inom mitt in- Gunnar får sova. tresseområde biologi-kemi-medicin och det är fantas- Sankta Lucia, Sankta Lucia! tiskt. Många erfarenheter från gymnasiet har varit till stor nytta i mitt yrke; den viktigaste är att obekymrat Jag minns också en skolavslutning inför jullovet på temat tala inför publik! Disney. Flera av N3L:s elever medverkade tillsammans med elever och personal från Lindälvsskolan. Patrik Övriga reflektioner: E, Pia O och jag var utklädda till kolibrier (turkosa ”Lärarens makt” vill jag gärna säga lite om, eftersom strumpbyxor och rosetter samt blå skjortor) och studie- det är något som påverkat mig och som jag fortfarande rektorn Jan Håkansson gjorde storslagen succé i detta tänker på efter alla dessa år. Det är givetvis mest goda nummer som ettrig hackspett med orange strumpbyxor minnen från Lindälvsskolan, men ibland har jag tänkt och luva. Det roliga började redan när vi skulle köpa tillbaka på hur stor makt vissa lärares betygssättning rekvisitan på Lindex; herrstorlekar på damstrumpbyxor hade för fortsatta val till universitetet och möjligheten finns ju inte. att komma in på önskad utbildning. Betyg 5 eller 4 spelade stor roll och detta kunde sänka snittet avsevärt Har de drömmar du hade som gymnasieelev gått och försämra intagningschanserna. Därför bör varje i uppfyllelse? Berätta! Eller, om inte, vad blev det lärare noga tänka till när det viktiga avgångsbetyget istället? skall sättas. Läraren får inte utgå från sig själv och vad Jag valde N eftersom jag alltid varit intresserad av han/hon tycker är svårt att klara, utan förutsättningslöst naturvetenskapliga ämnen, främst biologi och kemi. utgå från elevens kapacitet. Som universitetslektor ser Dessutom kände jag att det var bättre att ha både natur- jag ibland att det blänker till när en elev har ovanligt hög vetenskap och språk i botten för framtida arbete. Det kapacitet. Då är det bara att gratulera! Läraren skall inte visade sig under tiden på Lindälvsskolan att vi hade lika ge eleven lägre betyg baserat på antagandet att ”eleven många timmar språk som humanisterna när det gällde kan inte klara det här eftersom jag själv vet att det är svenska, engelska och franska. Förvånande nog låg vi svårt”. Tyvärr upplevde jag detta vid Lindälvsskolan och alltid bra till (bäst?) på centralproven i dessa språk. Ja, det är en bitter tagg. det var ju lite lustigt i och för sig. Under gymnasietiden fick vi höra talas om Martin Jag har fortsatt på den naturvetenskapliga banan Andersson-klassen som funnits på Lindälvsskolan före och befinner mig nu i det biomedicinska fältet. Läste oss. I denna klass fanns några personer, inklusive Mar- Biologlinjen, kemisk-biologisk gren vid Lunds univer- tin A, som utmärkt sig på skolan med sång osv. Det sitet. Efter filosofie magisterexamen i biologi forskarut- skojades ”... undra vad vi kommer att kallas när vi slu- bildade jag mig vid medicinska fakulteten, Göteborgs tar?”. Ja, det har ju visat sig att det inte är en eller ett universitet (GU) och disputerade 1999. Som nybliven fåtal personer som utmärkt sig och gett namn åt klas- medicine doktor tog mig min hjärt-kärlforskning till sen. Det är HELA klassen; NXL! Det är fantastiskt och USA. Där upplevde jag tre fantastiska år som post- något unikt som vi alla kan vara stolta över. Det visar doc vid Harvard Medical School i Boston, MA, USA. också att det går att förena många olika personer runt Därefter kom jag tillbaka till GU och blev docent i äm- ett projekt. net kardiovaskulär prevention 2005. Tiden på Lindälvsskolan har blivit ett minne för livet Numera arbetar jag som universitetslektor vid Nor- och format många av oss som gick i NXL. Tack till alla diska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) i Göte- som bidrog till tre ljusa gymnasieår som hjälpte oss att borg men har fortfarande forskargrupp och doktorander ta många språng framåt på livets väg! vid Wallenberglaboratoriet, GU. Här disputerade också

74 75 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Anna Lena Wennberg Student 1987, N3L Klassföreståndare: Gunnar Larsson Arbetar nu som läkare

Varför var Elof Lindälvs gymnasium en bra skola? Antoni och Mountview Theatre. Det våras för musik- Det var då en relativt ny skola med bra och engagerade historien. Biologilärarna Ingrid och Runes intrikata be- lärare. Jag upplevde att det fanns relativt få problem av tygsättning av våra biologilabbar (+3:a med ring eller den typ man ofta hör om; gängbildningar, mobbing, -4 med halv parentes osv). Klassresor, konsertbesök och bråk (rån, hot, misshandel) och sociala problem. Det klassfester. Mina föräldrar pratar fortfarande lyriskt om verkar naivt att tro att sådant inte alls förekom, men jag när de blev väckta av luciatåg kl 5 på morgonen efter en var i så fall lyckligt lottad och ovetande. lussevaka. Gunnar och Marie blev förstås också upp- vaktade den gången. Hoppas de inte misstyckte. Vi Hur var kraven på eleverna på din tid? Kändes det hade kul i alla fall! tungt? Är det någon skillnad nu tror du? Övriga reflektioner: Visst var det tufft och det var höga krav. Att några klasskamrater hoppade av eller bytte linje under åren Gymnasietiden kändes som en väldigt viktig och be- speglar kanske till viss del det hårda tempot. Jag tror tydelsefull tid. Jag hade turen att gå i en klass där alla ändå att, i vår klass, var det framför allt var vi själva accepterade varandra för den de var och vi hade (och har som ställde höga krav på oss. Vi var ambitiösa och vana fortfarande) en fin gemenskap. Dessutom hade vi lärare att lyckas. Det var tufft att inse att man kanske inte som, i de flesta fall, var engagerade och uppmuntrande, alltid klarade allt lika bra. Gunnar Larsson gjorde nog som såg och respekterade oss. Det skapade en fantastisk sitt bästa för att få oss att stressa ner. Han var en klok grundtrygghet, något som jag önskar alla barn redan ”majje”! från förskolan! Några saker som har förändrats i skolan sedan du gick ut? Jag kan mest jämföra med lågstadiet där mina egna barn går och det är en stor skillnad - till det bättre. Peda- gogiken är helt annorlunda och barnens idéer, kreativitet och tankar tas bättre tillvara. Tycker du att skolan i allmänhet är bättre eller sämre nu? Jag vet inte. Jag har haft turen att alltid ha haft en bra skoltid. Bortsett från stora klasser hoppas och tror jag ändå att skolan håller en hög standard idag. Hur var kontakten mellan eleverna på de olika linjerna/programmen? Ganska bra. Men egentligen umgicks vi inte så mycket över klassgränserna. Vi var så trygga i vår egen klass att det på något sätt räckte. Låter kanske självgott, men det var inte heller så att vi hade något emot att blanda oss med andra. Nämn någon eller några minnesvärda händelser/ episoder från din skoltid Var skall man börja... Gunnar Larssons underbara lugna norrländska kan man inte glömma. Vi älskade honom! Marie Blomkvists franska-lektioner blandade med teater och musik. Kreolsången i stämmor som jag fortfarande sjunger ibland för mina barn. Besök av Helge

76 77 Elever

Annica Ravn-Fischer Student 1992, N3K Klassföreståndare: Birgitta von Herzfeldt Arbetar nu som läkare

Varför var Elof Lindälvs gymnasium en bra skola? Bra lärare och hög nivå på undervisningen. Hur var kraven på eleverna på din tid? Kändes det tungt? Är det någon skillnad nu tror du? Tycker att kraven var lagom men gymnasietiden var betydligt tyngre pluggmässigt än vad universitetet sedan var. Kan bero på att man läser så många ämnen samtidigt under gymnasietiden. Några saker som har förändrats i skolan sedan du gick ut? Relativa betygsystemet (0-5) har ersatts med ett målin- riktat betygssystem. Detta är sannolikt betydligt bättre. Tycker du att skolan i allmänhet är bättre eller sämre nu? Valmöjligheten verkar vara större nu och det är ju positivt. I övrigt så vet jag inte. Hur var kontakten mellan eleverna på de olika lin- bort i första omgången och läste då ett halvår på Chal- jerna/programmen? mers innan jag kom in på läkarlinjen i Göteborg. Blev Vi umgicks mest med de andra naturklasserna. Däre- sedan färdig läkare 1998 och har jobbat på Sahlgren- mot läste vi en del ämnen ihop med ekonomklasser ska sedan 2000 som hjärtdoktor. Jag hade absolut gjort vilket inte alltid var friktionsfritt. Fick intrycket av att samma val om jag tagit studenten idag. Har ett jätteskoj ekonomerna inte villa bli jämförda med naturvetarna i jobb som jag trivs mycket bra med och jag kan varmt det relativa betygssystemet. rekommendera att läsa medicin till framtida studenter. Nämn någon eller några minnesvärda händelser/ Övriga reflektioner: episoder från din skoltid. Lindälv var en kanonbra skola och jag har bara positiva Mest av allt minns jag Lindälvs idrottsförening och allt minnen från min gymnasietid. Flera av klasskompisarna skoj vi haft med den. Har även många positiva minnen har jag kontakt med fortfarande. Dessutom försöker jag från klassresor till Stockholm och Kreta. Vissa sköna hålla kontakt med min härliga klassföreståndare lärare kommer man heller aldrig att glömma… Har de drömmar du hade som gymnasieelev gått i uppfyllelse? Jag ville helst av allt bli läkare efter gymnasiet. Lottades

76 77 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Caroline Johansson Student 1999, SP-ekonomi Mentor: Inga-Lill Olsson Arbetar nu som konsultsamordnare

Caroline arbetar nu som konsultsamordnare för 50 konsulter på Qbranch Väst, ett IT-konsultföretag som servar olika it-miljöer. Bland kunderna finns Aftonbla- dets hemsida som de har på sitt ansvar att se till att den fungerar. Företaget kan erbjuda en rad it-relaterade tjänster som support, installationer, allt från enstaka tjänster som t ex mailbox till hela paket. Hon fick jobbet som nyutexaminerad civilekonom med inriktning organisation och ledarskap. Det sista hon gjorde innan hon lämnade Handelshögskolan var prak- tikperiod på företaget Manpower. Där slängdes hon in i hetluften direkt och fick samma ansvar som de övriga som arbetade med rekrytering. När hon lämnade Man- power fick hon goda vitsord och stärkt självförtroende klarade kraven bra men berättar också om skolkamrater inför sitt jobbsökande. som varit enormt skoltrötta men sedan lyckats komma Ett hägrande framtida mål är att få arbeta inom igen och klara sina utbildningar och gått ut i bra ar- FIFA (fotbollens världsorganisation Fédération Inter- beten. nationale de Football Association) inom HR-området När Caroline gick på skolan hade datorutvecklingen (human resources = mänskliga resurser). Idrotten har just satt ordentlig fart. Man arbetade i redan i Power- alltid varit en viktig del av Carolines liv och hon har de Point men det fanns förhållandevis få datorer tillgängli- senast åren spelat volleyboll i elitserien men trappade ga för eleverna, nätet var trögt och programmen kunde ner för 2 år sedan och spelar istället beachvolley med vara svåra att sätta sig in i. lagom dos träning. Under samtalets gång kommer det fram att Caroline För att nå sitt mål tar Caroline sikte på en kandidat- har ett förflutet i Robinson. Hon var i Malaysia 2004 examen i psykologi och blir då arbets- och organisa- och höll sig kvar 59 av 60 dagar. Hon var med i något tionspsykolog. Det innebär kunskaper om olika aspek- som hette Lag X som fick ligga och trycka på hem- ter av samspelet mellan individ och organisation: hur lig plats i 40 dagar innan de kastades in i leken. Hon man tänker som individ och i grupp. Hon påbörjade hade planerat studier i Australien under samma höst dessa studier ht 08 och räknar bli klar kring 2010-2011. men med Robinsonäventyret missade hon för mycket Målen är klara och tydligt uppsatta och hon kan redan av terminen för att kunna börja. Hon åkte dit i alla fall tillgodoräkna sig en del avklarade kurser från Handels. och med sin framåtanda skaffade hon sig bland annat Caroline pratar i positiva ordalag om tiden på Lindälv: jobb på reklamfirma och lyckades därifrån halka in i där var ett gott samspel mellan lärare och elever och ett filmbranschen genom att få en framträdande statistroll öppet klimat där man som elev fick bra respons. Caro- i Superman Returns som då spelades in i Sydney. Hon line säger att hon hade tur med lärarna, och kände att tjänade bra som statist och jobbade i produktionen i hon fick bra relation med de allra flesta! drygt två månader. I årskurs tre valde hon kursen UF, Ung företagsam- Caroline har under sin skolgång sedan 15 års ålder het. Med tre andra tjejer skapades företaget Lek och arbetat extra i blomsteraffär (arbetat totalt 14 år) och Lär 2000 UF, som gav ut en pysselbok för barn. Det lärt sig säljteknik och blomsterarrangemang tills för ett var en lyckad kombination: företaget med Caroline som år sedan då hon blev klar med sin tid som student. Då personalchef kammade hem flera priser i uttagningstäv- var det såklart annat jobb som hägrade som passade lingen för Halland. De vann pris för bästa mässmonter hennes utbildning inom ekonomiområdet. och bästa innovation och kom 2:a i grenarna produkt Med alla sina skiftande erfarenheter, målmedveten- och UF-företag. Detta blev goda meriter för senare het och sitt öppna rättframma sätt kommer Caroline jobbansökningar. med all säkerhet att nå sina drömmars mål! Caroline var ambitiös också under sin skoltid och

78 79 Elever

Elisabeth Adolfsson Student 2007, HR4 Lärare: bl a Jürgen Koch, Evert Melander, Ann-Kristin Henriksson Arbetar nu i köket på ICA Kvantum

den först. Direkt efter studenten började hon på ICA och har nu arbetat där i två år. Arbetsuppgifterna är varierande och Bettan har fått alltmer ansvar i sitt jobb. Det är ett arbete där man kan utvecklas och med tiden få nya uppgifter. Jobbet blir inte långtråkigt för det finns alltid många olika saker att göra, bl. a att fylla på med pålägg för delikatessen, plocka ihop matvaror till Kalla hörnan, hjälpa till i grillen. Nu chefar hon dessutom i disken med ansvar för att varje sak ska finnas tillgänglig och på plats. Arbetskamraterna är trevliga men arbetsdagarna kan vara långa och man blir trött i fötterna men Bettan känner att hon hamnat precis rätt. Bettan är ambitiös och ser fram mot nya stimulerande arbetsuppgifter och mer ansvar. När hon tänker tillbaka på tiden på Lindälv var det två höjdpunkter: resorna man gjorde med klassen och lärarna till Strömstad och ut i skärgården samt musiklektionerna då det var mycket spel och sång. Bet- tan fick prova på att spela flera instrument och spelar fortfarande på sin gitarr ibland, inspirerad av sin pappa. Hon minns också den gången hennes lag kom på andra plats i en matlagningstävling där man skulle tillaga Elisabeth, eller Bettan som hon oftast kallas, har bakom en trerättersmiddag för en jury i Göteborg. De var fem sig en gedigen utbildning: hon och klasskamraterna i elever i laget och var och en fick en fin kokbok och ett Gymnasiesärskolans Hotell- och restaurangutbildning diplom. Bettans klass gjorde också bra reklam för skolan hade teoriämnen på Lindälv och arbetade med sina när de bakade en rekordlång rulltårta (50 m - 102 rull- yrkesämnen på restaurang Kockmössan där de var två tårtslängder!) som man bjöd på i samband med invig- dagar i veckan under fyra år. Bettan har för sin ålder ningen av nya Badhusparken 25 okt 2003. Folk flock- en stor arbetslivserfarenhet som hon fått genom gym- ades kring det långa tårtbordet och lät sig väl smaka. nasietidens praktik på ICA Kvantum, Åsa Hembageri, Roligaste ämnet var förutom musik hemkunskap. Löftadalens folkhögskola och Elanders matsalar. Bettan lagar mycket mat och bakar gärna. Hennes spe- ICA ville anställa Bettan redan innan hon var klar cialitet är kokt kalv i dillsås, och man kan undra hur med utbildningen men hon var klok nog att slutföra många av dagens unga som skulle klara detta.

78 79 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Eric Gustavsson Student 2007, EK3K Mentorer: Inga-Lill Olsson & Marie Ahlberg Studerar på Handelshögskolan

Eric läser sedan två år på Handelshögskolan i Göte- borg samtidigt som han sedan feb 2008 har ett jobb på finansbolaget Säkra Avenyn AB i Göteborg som ligger på legendariska Avenyn 18. Eric står som boknings- ansvarig på bolagets hemsida och är teamleader på Säkras telemarketingavdelning. Han bjuder in nya och gamla kunder, både professionella och privatpersoner till informationsaftnar om pengaplacering och värvar på så sätt nya kunder till företaget. Efter studenten stod företag på kö för att headhunta Eric tack vare hans fina framgångar i årskurs tre som säl- jare i sitt UF-företag. Eric vann priset som bäste säljare i hela Sverige. Han tyckte dock det var viktigt att satsa på vidare utbildning och började på Handelshögskolan i Göteborg. Genom sina UF-framgångar hade han redan knutit många bra kontakter med näringslivet. Erics UF-företag Design Trays hade idén att ”utveckla och sälja designade brickor med god kvalitet med natursköna motiv från Kungsbacka kommun. Brickorna skall erbjudas till ett förmånligt pris och skall kunna passa alla, företag såväl som privatpersoner.” Företaget samarbetade med konstnären Håkan Lager som designade brickorna - att använda ett lokalt motiv och anlita en lokal konstnär för att utveckla en användbar produkt blev ett vinnande nasieekonomer. Dessa möjligheter skulle ha passat Eric koncept: man sålde för mer än 100 000 kr och många som hand i handske; han var mycket ambitiös också på goda kontakter knöts under resans gång. gymnasiet. Studierna på Handels är krävande så Eric har fullt Eric understryker hur viktigt det är att ha gedigna schema. Målet är att jobba inom finanssektorn gärna mattekunskaper i botten för att klara högre ekono- i New York eller London. Närmast ska han dock läsa mistudier. ekonomi med inriktning finans i Milano och har som På frågan om han kände kraven under gymnasietiden delmål att lära sig lite italienska. Eric har också tyska, svarar Eric att allt blir vad man gör det till. De största spanska och lite franska i bagaget förutom en alldeles kraven på Eric ställdes och ställs fortfarande av honom utmärkt engelska. själv. Man måste jobba ordentligt för att få bra betyg, På lite längre sikt kan Eric tänka sig Riksbanken - det finns inga genvägar. Det blir många sena kvällar nu han siktar högt och han kommer absolut säkert att nå med plugg och dessutom jobbet på Säkra som tar om- sina mål genom sin talang och hårt enträget arbete. kring 15-20 timmar i veckan. Eric är mycket social och Under intervjun kommer Eric in på möjliga orsaker därför är det viktigt för honom att koppla av genom att till finanskrisen och man hör en vältalig mycket påläst med vänner på ett ledigt sätt. ung blivande finansman tala om ”financial wizards som Eric läste på Lindälv under ombygget och fick känna värdepapperiserar allt”. Han tror dock inte på enkla på flyttandet till olika enheter i takt med att avdelnin- svar, något som ofta ges i massmedia. garna byggdes om. Han trivdes bra i sin klass där de Eric är nöjd med sin tid på Lindälv men skulle ha flesta har gått vidare till högre studier. Tiden på Lindälv velat ha möjlighet att läsa mer nationalekonomi på var mycket bra och UF var en höjdpunkt. Han avslutar gymnasiet. Skolan erbjuder från och med hösten 09 en samtalet med att säga att som elev kände han en enorm ny breddningsutbildning för elever på Samhällsveten- uppbackning av engagerade lärare som alltid fanns till skapsprogrammets ekonomiska inriktning och har hands när man behövde få hjälp. dessutom certifierats för att utbilda diplomerade gym-

80 81 Elever

Jonas Fröberg Student 1989, N3L Klassföreståndare: Marianne Söderberg Arbetar nu som skådespelare

3 gyllene år dande att hoppa på en turné som assistent till ljuskillen. då jag lärde mig att lita på min genius Luleå, Malmö, Stockholm. Varför i helvete gjorde jag inte det? Mina tre bästa år. Ledsna perioder, blyg och hämmad, Istället gå läkarlinjen. Hoppa av. Närma mig teat- jobbigt hemma. Men kreativ och begåvad. Kaxig nog ern igen sju år senare. Vad tänder dig? Vad är riktigt att veta om det. Och en miljö med duktiga lärare. En kul? Varför frågade ingen det? Varför väntade jag sju år klass med olika sorters elever. Alla blev accepterade: innan jag ställde frågan själv? En oförmåga att säga nej. En osäkerhet på mitt • Duktiga - kassa värde. Jag hade varit avvikande så länge - egensinnig, • Moderater - idioter - scouter (=gröna sossar) blyg, duktig - att jag hade vant mig. Ett utanförskap - en liberal - en kommunist (för att använda moderaternas nysvenska för segrega- • En datanörd attachéväska - en ekonom atta- tion). Nu får jag höra från många kids i skolan att de ché - alla andra har kass självkänsla: skär sig, jämför sig, trycker ner sig • Konst- och kulturmaffian själva. Total empati för er! • Svartklädda - Svenssonklädd medelklass - jag Klassföreståndaren Marianne. Kommunist. Hon i gul polo. En sen revolt? skröt om sina älskare: ”som min andre skotske älskare brukade säga.” Migrän. Helvetes temperament. Hat- I kulturmaffian gjorde vi våra revolter. Sprang in bar- kärlek. Mest kärlek. Duktig. Stöttande. Intelligent. fota under brinnande lektion, satte oss och åt frukt på Påläst. Inspirerad. Tände hela klassen på Romantiken. katedern för att sen springa ut över fälten genom fön- De som inte ville plugga gick plötsligt igång på krax- stret för att fira den annalkande våren och väcka de själar ande olyckskorpar, naturromantik och KÄNSLOR! som sover. Föraktade vi dem vi tyckte sov? Nej: jag hade Storm, hjärta, smärta, sex, längtan, hat, död. Hon in- för första gången under skolan hittat en trygg punkt spirerade mig att sluta läsa uppgifterna på proven. Jag utanför normaliteten, en egen krets. Vi problematise- sket i det. Bara skrev vad jag kände för. La mig att sova rade normaliteten utifrån och ville öppna en dörr så att första halvan av skrivningen. För att sen gå loss, fånga fler kunde slippa ut till kramar, konst och känslosamhet. en impuls, en känsla. Det gick olika bra. Jag påstod att Vi ställde upp soffor mitt i gången och satt och iakttog världslitteraturens höjdpunkter var Bibeln, Shakespeare alla förbistressande elever. Ekonomerna hade backslick och Bamse. Svensk damtidning, Kalla Anka och Fan- och attaché. Ekonomtjejerna smink och aprikosa top- tomen sög. Beroende på hur bra sidorna är att torka sig par. De såg likadana ut som när en hund-ovan person i stjärten med. tycker alla taxar ser likadana ut. Och bönderna i yrkes- Bibeln har silkestunna, mjuka sidor. Skönt! Lika- linjerna gick inte i stora korridoren. Den lilla korrido- dant Shakespeares samlade. Och Bamses färgglada ren där vi hade våra skåp låg mellan deras avdelning och teckningar är på mjukt luddigt papper. Inte som Kalle bamba. Där lufsade de. Ankas glänsande. Svensk damtidning är så glättig att Sexdebuten. Jag famlade. Letade. Hon tillät. Efter allt bara glider runt. Fantomen är så svart så man blir lång tid. Brast vi ut i skratt. Så befriande! Blev inget blyförgiftad genom anus tunna blodkärl. med den debuten. Kvinnor är vackra härliga varelser Denna min litteraturkritik är inte stor litteratur. som man kan lita på. Om man har humor! Men under Mariannes vingar lärde jag mig att lita på Jag minns städerskorna. Jag talade med dem, min egen kreativitets genius. Min skapande ande. Dess skämtade. De var inte vana vid det. Det blev en slags viskningar och verkningar i min kropp och i mitt sinne. vänskap. Var det min klassbakgrund? Eller min upp- Marianne var psykedelisk: mitt sinne öppnades. fostran att våga se människor? När de var borta några Övade sång med Marie. För mig och många andra veckor (strejk?) märkte vi av deras jobb: dammråttorna öppnade hon dörrar: shower, kör. Det ledde mig till kröp på våra gröngrå skåp och kaksmulorna lockade teatern med Beckman. Och Roland. Och John Smith. bakterier till soffkuddarnas knapphål. ”Du är för glad i ögonen”, sa han när jag spelade Brechts Studierektor Håkansson. Snabbkäftad och under- ”Furcht und Elend des Dritten Reiches”. Det var min hållande: vi asgarvade när han vikarierade på engelskan. ovilja att känna av min ledsenhet. Det är fortfarande en Han öppnade dörren till teatern. Jag träffade turnerande utmaning. Att erkänna: ledsen. Det är nåt Lutherskt: skådisar, pratade med dem, drack med dem. Fick erbju- att vilja se det positiva. Och undvika konflikten. Senare 80 81 Elof Lindälvs gymnasium 30 år i skådespelarutbildning fick jag öva mig att spela låg- status. Dåliga människor. Förlorare. Svaga. Tveksamma. Det öppnar dörrar för mig. Till min egen mänsklighet. Karaktärsmord på en viss ekonomelev: Backslick. Kotlettfrilla. Ingen IQ men dyr bil. Träffade honom nyligen. ”Du som var en sån tönt på gymnasiet, Jonas? Hur kan du ha träffat en så snygg tjej?” Han hade inget hår kvar. Jag sa bara att: ”vissa var snygga då. Andra nu.” Han var en av få som bodde på egentliga Särö. Många ville låt- sas. Men de bodde ohjälpligt i Onsala eller Kullavik. Han bodde Särö. Dålig självkänsla. Men kaxig. En spegelbild av mig själv. Och av fordonskillen som ville slå mig för att jag var bög (eftersom jag hade gul polo och sjöng i korridoren). Tre kaxiga unga killar med varsin klassbakgrund och med låg känsla för sitt eget värde. Återvände som vikarie. Alla gamla lärare kvar. Vilket fint jobb de gör: Kämpar med rasistiska, homo- foba killar på fordonslinjerna som får läsa Strindberg och snacka känslor. Überduktiga elever på Natur som är så ambitiösa att de inte vågar svara på frågor. Brottas med dem. Får dem att reflektera. Får dem att sätta värde på sig själva. Min pappa var en mycket uppskattad lärare. Det säger hans gamla elever till mig när de känner igen mitt efternamn på nån fest. Han vann omröstningen om ”Skolans bästa lärare”1 i Läxpressen under min tid. Mot slutet av sin karriär var han lite bitter. Älskade mötet med eleverna men bitter mot skolans värld. Varför? Sossarna skapade marknadsliberalism med a-kassa och sjukförsäkring - det som Obama tror på. När de byggde bort fattigdomen från 50-talet så rev de många vackra stadskärnor. Mot invånarnas protester! Metoden lever kvar: genomföra utan att förankra. Varken hos Jag har själv fått ut så oerhört mycket av mina tre år medborgarna eller i forskningen. Sahlgrenskareformerna. på Lindälv. Mot all personals protester! Kostade lika många mil- Det är på tiden att Elof Lindälvs gymnasium bör- joner som de skulle spara in. Plus utbränning. Likadant jar vårda och vara stolt över sina traditioner - trots med gymnasiereformerna: fattigdom och historielöshet jämfört med de gamla När jag gick på Lindälv skulle de tvååriga yrkes- privatskolorna i Göteborg. Handlar det om självkänsla? linjerna bli treåriga. Lärarna sa att det var koko: skol- Handlar det om klass? trötta ungdomar skulle tvingas läsa teori. Ingen lyssnade. Katastrof. Sossarna inser det nu. Metoden lever kvar: Ni är värda att vara stolta! inte förankra. Det hade i varje fall gjort mig bitter. Gör skolminister Björklund om misstaget? Tack och lycka till! Jag önskar att regering och arbetsgivare ska sätta stort pris på lärarnas fina arbete. De ska lyssna på er Varm hälsning, erfarenhet. De ska göra sitt bästa för att underlätta för Jonas Fröberg, student N3L 1989 er, i er strävan att hjälpa och bilda kidsen!

1 Läxpressen var en skoltidning som elever gav ut på 80- 82 83 och 90-talet. Elever

Jonas Sjöblom Student 1987, N3L Klassföreståndare: Gunnar Larsson & Marie Blomkvist Arbetar nu som forskare på Chalmers efter att ha doktorerat i Kemisk reaktionsteknik: ”Parameter esti- mation in heterogeneous catalysis”

Varför var Elof Lindälvs gymnasium en bra skola? Övriga reflektioner: Tja, den var inte så ”sliten” som Aranäs. Det var den som När man börjar gymnasiet med helt nya människor i hade N-klass. Vi hade hyfsat tur med lärarna. en helt ny skola, så kan verkligen allting hända. Vad som hände oss var att många av oss hade känt sig Hur var kraven på eleverna på din tid? Kändes det tillbakahållna (på olika sätt av olika anledningar) under tungt? Är det någon skillnad nu tror du? högstadiet, men på Natur så fick vi träffa likasinnade Kraven var ganska höga och visst kändes det tungt och alla blommade ut på sitt eget sätt. Inte så att vi blev men man var ”fostrad” till detta, så det var inget man som ombytta, men vi kunde känna oss bekräftade och tänkte på. Idag är det nog detsamma. Visserligen tror trygga i oss själva. Detta blev en positiv spiral som fort- jag att dagens elever känner att de presterar ”sämre” än satte under hela gymnasietiden (stöttade av våra lärare) förr i ”gamla ämnen” men att de också har fler ämnen och som säkerligen har präglat resten av våra liv. nuförtiden: Vi var ju pionjärer med ”specialarbete”- samarbete svenska & kemi, för att inte tala om datorer och annat. Jag tror dock att dagens ungdom har förmå- ga att hantera det. Hur var kontakten mellan eleverna på de olika linjerna/programmen? Praktiskt taget noll, tyvärr. Vi i N var ju ganska ensamma, dessutom placerade i ena ändan av skolan, tillsammans med fordonsteknisk linje, som vi inte hade något alls gemensamt med. Nämn någon eller några minnesvärda händelser/ episoder från din skoltid… Det finns massor...Vår ”musikal” minns jag förstås. Det var kul att så många var engagerade förutom vi själva (och Marie förstås). Jan Håkansson var kul och att Helge Antoni kom och besökte oss var roligt, tyckte jag. Ras- terna var roliga och ofta satt vi och spelade bridge. Det var spännande. Gunnar Larsson var bra för oss: han var tryggheten personifierad, åtminstone inför oss. Han hade många tips i livet: man skall inte plugga dagen före en tenta, man skall väga så att man mår bra. Han såg till oss som människor och inte till våra prestationer. Jag tror att detta gjorde att vi faktiskt presterade bättre. Har de drömmar du hade som gymnasieelev gått i uppfyllelse? Jag tror faktiskt det. Jag ville hålla på med naturvetenskap och det är det jag gör nu och kommer att göra för överskådlig framtid.

82 83 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Olof Ahlbom Student 1982, S3K Klassföreståndare: Anders Onsjö och Inger Magnusson Arbetar nu som lärare i Samhällskunskap, Historia och Filosofi

som någon tryckte upp i ansiktet på klassföreståndaren Anders Onsjö. Eleverna hade varit ”hyggliga” nog att byta ut grädden mot äggvita för att inte förstöra Anders kläder. Olof, som också är en skicklig saxofonist, pratar lyriskt om musikshowerna där varje musikklass bidrog med sina låtar. Speciellt minns han en show då hans debuterande reggaeband Big Muzzels, featuring Muss- lan (Mats Johansson), Gurka ( Jörgen Christensen) och Per Svensson, avslutade med en reggae som svängde så grymt att hela (!) publiken hoppade upp på scenen och dansade. På den tiden hade vi också ett skolband, Sir Henry’s, som förutom det sedvanliga kompet bestod av en blåsarsektion, däribland Olof på altsax. Experiment med koncentrationsläsning pågick på vår skola på den tiden, bl a på Samhäll. Man skulle t ex läsa in samhällskunskapskursen på två år istället för tre. Det var ett tufft schema och kunskaperna redovisades också i väl genomarbetade soaréer med teman som fat- tiga och rika länder, kapprustningen i världen mm. Olof hade ansvar för musiken och tränade musikgruppen Kompgrisarna som bestod av folk i klassen. Kompgri- sarna bildades först på en av mina musiklektioner Olof Ahlbom gick ut som student vt 82 på Samhällslin- som ett grupparbete med uppgift att lära sig spela en jen och var med i den första kull elever som utbildades blueslåt. Förkunskaperna som instrumentalister var på Elof Lindälvs gymnasium. När Olof började på minst sagt olika men eleverna tyckte det var så roligt att Lindälv ht 79 var skolan alltså ny och jag var nyanställd spela tillsammans att gruppen levde vidare under hela som lärare i musik och franska. Jag såg Olof mer som gymnasietiden. Vid vissa tillfällen lär även jag ha varit en hjälplärare än elev så det känns inte konstigt att sitta med på sax i denna illustra grupp. och prata med honom så här många år efteråt. Kolleger En av soaréerna ägde rum den 28 oktober 1981. Den har vi ju varit hela tiden! var mycket ambitiös med fotomontage på scen, drama- När vi pratar om tiden på Lindälv har Olof idel ljusa tiserade texter och musik framförd av Kompgrisarna. minnen. Det var en trivsam skola där man aldrig hade Soarén genomsyrades av den kända kålsuparteorin, långtråkigt, kanske mest tack vare umgänget med alla dvs. att stormakterna USA och Sovjet var sak samma, kompisarna. Relationerna med lärarna var också bra och kanske med en lätt övervikt mot det USA-kritiska. Vad stämningen blev säkert än mer avspänd genom att un- klass S3 inte visste då de stod på scen var att sovjetiska dervisningen under första året var förlagd i provisoriska ubåten U137 just gått på grund i Karlskronas skärgård. baracker i väntan på att skolbyggnaden skulle stå färdig. Många i publiken hade hört det på nyheterna och de Det frodades en sann pionjäranda hos både elever och var inte roade. Ryktet säger att några personer lär ha personal. Kanske var det inspiration från den informella lämnat Teatern i vredesmod. stämningen och den allmänna trivseln som gjorde att Olof är tillfreds med sina dubbla yrkesroller: lärare Olof redan då bestämde sig för att läraryrket var något och musiker. Han har spelat i ett antal ensembler, också för honom. Han utbildade sig till lärare i samhällskun- ihop med sina två söner, världsmusikern Jonathan och skap, historia och filosofi och arbetar nu sedan många år reggaemusikern Frans. på Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg. Av förklarliga skäl handlar intervjun mest om musik- Under intervjuns gång kommer många glada minnen minnen. Det fanns många musikprofiler bland eleverna fram. Skolans fik var en viktig samlingsplats för elever på skolan: punkbandet Glo med kultlåten Discoäckel från de olika linjerna som annars inte hade så mycket och den proffsige trummisen Musslan (Mats Johans- med varandra att göra. Olof minns också en gräddtårta son) mfl.

84 85 Elever

Musikteatergruppen Oktobers pjäs Sven Klangs ket bättre idag genom de strukturella reformer som gjort kvintett sattes upp med Bengt Beckman som regissör. lärarna mer medvetna om vad kurserna innebär och vad Rollen som altsaxofonisten Lasse var som klippt och de olika betygsstegen står för. Informationstekniken har skuren för Olof. tagit skolan och lärandet med storm och rätt använd är Vi avrundar med att prata om skolan förr och nu för den ett fantastiskt bra verktyg för lärandet. Olof ler när mycket har hänt med den svenska skolan under de 30 år han minns den revolutionerande uppfinningen Walkman Lindälvsgymnasiet har funnits. som lanserades på sommaren 1979. En av hans kompisar Olof ser att pressen på eleverna har ökat genom kurs- var då helt lyrisk över att kunna lyssna på Born to be gymnasiets betygssystem som medfört skärpta krav och Alive om och om igen på valfri plats. mera stress. Men i stort tycker han att skolan blivit myc-

Sandra Beckman Westerén Sarah Renaudo Student 1988, EK3K Student 2007, HP3 Klassföreståndare: Sten Olsson Mentor: Marie Torstensson Arbetar nu som hudterapeut Arbetar nu som hudterapeut

Sandra Beckman Westerén gick ut som student på ekonomisk linje 1988. Hon hade Sten Olsson som klassföreståndare och hennes far Bengt Beckman, legendarisk lärare i tyska och svenska, arbetade också på skolan då, men det såg inte Sandra som skämmigt. Tvärtom var det bra, vilket vi kommer att se i slutet på texten... Sandra drömde en gång om att bli reseledare men intresset för det estetiska tog över så hon utbildade sig till hudterapeut i Köpenhamn och gick sedan Hjero- nymusutbildningen, inspirerad av sin mors yrke. Nu är Sandra delägare i Hjeronymussalongen, en vacker och smakfullt inredd salong som ligger i anslutning till Kungsmässan. Bland skön färgstark konst finns där också att beskåda spännande metallskulpturer skapade av Bengt, som efter pensionen låtit sin konstnärliga ådra blomma upp. Arbetet på salongen består inte bara av att försköna Kungsbackas kvinnliga befolkning utan arbetsuppgifter Sarah Sandra som försäljning av produkter och städning är också viktiga. Förutom den djuprengörande ansiktsbehandlingen erbjuder man manikyr, make-up och vaxningar. Sandra ångrar inte sitt yrkesval: det är roligt att göra folk vack- med bara några år på nacken. Man fick jobba mycket ra; vi talar här om mental friskvård. och dagarna var långa: man slutade sällan före 15.40 När vi talar om skolan förr och nu, funderar Sandra och det kunde bli många håltimmar ibland. Men skolti- över att de fria valen kanske är för yviga idag och tar den var härlig. tid från de viktiga basämnena. Kunskaperna i ekonomi Hon minns att fördelen med att ha pappa på skolan från skoltiden kommer väl till pass för en egen företa- var att hon kunde knacka på klassrummet där han hade gare. Skolan har förvisso förändrats: Sandra minns elev- lektion och be om extra fickpengar. Bengt som inte cafeterian där det största rummet var för rökare och det ville framstå som snål fick ju med klassen som vittne ge lilla för icke-rökare. Man träffades över linjegränserna henne det som behövdes! i cafeterian, såväl som i skolans kör, teatergrupp och elevrådet. Sandra var klasskamrat med Sofia Morehed Sarah Renaudo gick ut Handels- och administrations- som nu är lärare på Lindälv i biologi och kemi. programmet våren 07. Hon hade Marie Torstensson Lindälv var på Sandras tid som elev en fräsch skola som mentor. Nu jobbar hon på Hjeronymussalongen dit 84 85 Elof Lindälvs gymnasium 30 år hon sökte sig efter att ha jobbat extra på Lotusgården i Alléskolan och Lindälv. Sarah är dock nöjd med sin ut- Kungsbacka. bildning på HP som är ett bra program: kunskaperna i Sarah har haft siktet inställt på att bli hudterapeut försäljning och kundbemötande passar perfekt i jobbet ända sedan ettan i gymnasiet och arbetar nu med sitt på salongen. drömjobb. Sarah ser positivt på de valmöjligheter som finns i Efter gymnasiet gick Sarah en ettårig utbildning på dagens skola. Själv hade hon som tillval bl. a körsång Gilda Skolan och det var en tuff intensiv utbildning med och franska. Sarah, som är till hälften fransyska, pratar långa skoldagar där man inte kunde ligga på latsidan. en alldeles utmärkt franska. Där blev hon diplomerad hud- och spaterapeut. Första Hon minns särskilt en episod i skolan med hennes halvåret var det lektioner i teknik, kundbemötande och klass som kanske inte var den lättaste att tas med försäljning på em. och praktik på fm. då man fick träna för luttrade lärare. Efter att ha bytt engelsklärare flera på varandra. Andra terminen fick man förutom lektio- gånger under ett läsår tappade eleverna koncentra- nerna praktisera på kunder i skolans kundsalong. Under tionen och de satt och pratade som vanligt under en hela året hade man prov en gång i veckan. lektion. Plötsligt tappade läraren humöret och körde ut Sarahs skoltid sammanföll med ombygget och hon hela klassen! En ovanlig åtgärd vilket gjorde att klassen fick tyvärr aldrig gå i den fina ombyggda skolan. Det först häpnade men sedan gick de och fikade, nöjda med var stressande att springa mellan Aranäsgymnasiet, att ha sluppit en lektion.

Ulrika Ejnarsson Student 1987, N3L Klassföreståndare: Gunnar Larsson Arbetar nu som inköpare

Varför var Elof Lindälvs gymnasium en bra skola? Svårt att svara på. På den tiden hade man ej alls samma möjlighet som idag att välja skola. Ville man då gå Natur så var det Lindälv som gällde. Från eleverna på Aranäs fick man höra att man ju inte kunde gå på Lindälv. Sko- lan ansågs så ny så att den rätta känslan inte hunnit infinna sig i väggarna och att det fortfarande luktade ”sjukhus” Hur var kraven på eleverna på din tid? Kändes det tungt? Är det någon skillnad nu tror du? Visst satt man ibland och ”slet sitt hår” för att det kän- des tungt. Men så kan det helt säkert vara flera gånger även idag. Man kan dock bli förvånad när man hör hur svårt det tycks för många elever att komma i tid till lektionen idag, eller ens ha med sig papper eller penna. Det Tycker du att skolan i allmänhet är bättre eller sämre var en ”icke-fråga” när vi gick på gymnasiet. nu? Några saker som har förändrats i skolan sedan du Helt säkert både och. Jag tror att skolan idag ställer gick ut? högre krav på eleverna. Vi hade inte så många egna val utan hade man valt en linje så var kurserna klara föru- Jag har dålig koll på hur det fungerar på gymnasiet idag, tom någon liten enstaka kurs där vi fick välja mellan men en stor skillnad är datorerna! När vi gick på gym- filosofi eller psykologi. nasiet var det endast de elever som särskilt valt data som tillval på N-linjen som någonsin kom in i en datasal Hur var kontakten mellan eleverna på de olika lin- eller alls fick hantera en dator. Detta ändrades endast jerna/programmen? några få år senare. Detta var helt säkert en utveckling Vi hade relativt lite kontakt med andra linjer. Inte ens till det bättre. Att ha möjlighet att gå in och korrigera särskilt mycket kontakt med parallellklassen. Däremot en text istället för att kanske helt behöva skriva om. hade vi en mycket god sammanhållning inom vår klass och gjorde flera kul saker tillsammans. 86 87 Elever

Nämn någon eller några minnesvärda händelser/ innan vi åkte vidare till vår musik o fransklärare Marie episoder från din skoltid. Blomkvist i Göteborg. Vilken överraskning! Tex. gjorde vi en ”musikuppsättning” - ”Det vårs för Har de drömmar du hade som gymnasieelev gått i musikhistorien” där hela klassen deltog, antingen aktivt uppfyllelse? på scen eller i arbetet runtomkring med ljud och ljus. Vi började med scener från stenåldern och vandrade Mitt senare val att läsa vidare på kemi-ekonomlinjen i så framåt till vår tid. Viss musik var egenkomponerad Karlstad var helt avhängigt av de duktiga lärare jag haft av en klasskompis i flera stämmor. Jag tror att det bl.a på gymnasiet. Aina Tullberg (kemi) fick mig att ”tro” var trumpet, flöjt, fiol och piano. Vid premiären var att det var kemi jag skulle ägna mig åt genom sin goda Helge Antoni särskild inbjuden gäst. Kul! Annat att pedagogiska förmåga och skicklighet att väcka intresse minnas var förstås klassresan till Opatija i Jugoslavien. för ämnet. På Högskolan i Karlstad läste jag även tyska, 30 timmar buss non-stop! Aldrig mer buss sa vi då... jag tror av precis samma anledning! En mycket duktig Eller studieresan till Öland som var ett samarbete mel- lärare, Jan Tullberg! I mitt arbete idag som inköpare har lan biologi, svenska, fysik o kanske t o m fler ämnen… jag ej direkt användning av kemikunskaperna, men visst Eller lussevakan då vi hyrde buss för att först åka till underlättar det när det är upphandlingar inom de om- vår klassföreståndare Gunnar Larsson i Åsa och lussa rådena man ibland får ta tag i.

”Mycket pluggande och mycket kul samtidigt och att det fanns rum för alla udda personligheter är det jag tänker på. ” Björn Berle, N3L 1987

”Om jag har några roliga minnen? Vet knappt vad jag ska börja. Barfotarace i korridoren med A-K. När ekonomerna tog över Läxpres- sen. Uppläxning med Inga-Lill Olsson. ‘Värd for världen’ med PA. Klassresa till Köpenhamn. Jan Tullberg sjunger tyska nationalsången. Studieresan till Aahlborg med Internationell Ekonomi. Jo, faktiskt... matte & privatekonomi med Anne Ferb. Studentbalen och 1000 andra underbara minnen!” Caroline Salén, EK3L 2001

”Jan Tullberg är ju något av en klassiker för mig även om vi inte alls delade uppfattningen om det tyska språket: jag gjorde tre goda försök att lära mig tyska men när inte ens Janne (en spjutspets i Lindälvs lärarkår) lyckades så var det dags att ge upp.” Henrik Bergendahl, EK3 1994

86 87 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Martin Dagman Student 1994, SO2 Klassföreståndare: Rune Hessler och Morgan Stjerndal Arbetar nu som konstnär

Martin Dagman började som elev på SO-linjen ht 91 och gick ut våren 94. Hans klassföreståndare var först Rune Hessler och sedan Morgan Stjernedal. När Mar- tin kom till skolan var han redan en duktig konstnär och driven gitarrist. Martin blev mycket skoltrött under sin gymnasietid men hans konstnärliga begåvning upptäcktes snabbt av bildläraren Lars Härngren som uppmuntrade honom genom att ge honom uppdrag att jobba med utsmyckningar av skolan. Så småningom blev det fler ämnen som släppte till tid för Martins uppdrag, som bestod i att göra två stora muralmålningar på skolan. Arbetet med detta blev en ventil i en mycket skoltrött vardag. Han hade redan erfarenhet från tidigare utsmyckningar av Kungsbackas ishallar. I tvåan gav studierektor Jan Håkansson Martin rådet att ta ett sabbatsår. Det var ett gott råd och två veck- or före studenten hoppade Martin av gymnasiet. Han jobbade i nio månader på Hålabäcksskolan med vägg- målningar och som kamratstödjare. Fylld med energi var som pallställsmontör. kom han tillbaka följande vårtermin till den nya SO2:an Skolan har två stora konstverk av Martin. En fan- med fokus på att klara studierna. Morgan, som nu var tasieggande muralmålning som trots ombygge och ny- klassföreståndare, såg till att Martin fick jobba ihop med bygge sitter kvar på orörd vägg. Den är från början på klassens plugghäst och det blev en sporre till bra studie- 90-talet och motivet är en framtidsversion av medel- resultat. tiden. Gåsevadsholms slott tronar i ena hörnet och ger Martin understryker att det är mycket bra att ta ett Kungsbackanknytning. Den andra muralmålningen står sabbatsår om man är rejält skoltrött men man måste i ett förråd och har sparats för att sättas upp på fordons- veta vad man vill göra så att man använder den tiden avdelningen. bra. Det duger inte att ligga på sofflocket! Martin har återvänt till skolan på kulturdagar där han Positiva minnen, förutom uppmuntran på det konst- för fordonselever pratat om motivlackering på bil, mo- närliga området, är för Martin Morgans psykologilek- torcykel och hästtransport och om egna erfarenheter av tioner där han lärde sig mycket som han sedan fått an- arbetslivet. För elever från olika program har han som vändning för både privat och i kontakten med kunder. instruktör också hållit workshops i Tai Chi och Qi- Idag har Martins konstnärsdrömmar kommit en bra bit gong. Han startade med Tai Chi i tjugoårsåldern: det på väg. Han har försörjt sig som konstnär sedan gym- är ett kampsportsystem där man tränar på långsamma nasiet men drar sig inte för att hoppa in på något ”van- rörelser och koncentration. Tai Chi ska återskapa ba- ligt” jobb vissa perioder för att få vardagen att gå ihop lansen mellan människans fysiska, mentala och själsliga och kunna fokusera på något projekt. natur och på så sätt motverka stress och sjukdomar. Han har haft flera skoluppdrag, att utsmycka skol- Martin ler när han minns en hälsovecka på skolan. I or och har även haft egna utställningar. Han har dock det rökrum som fanns i cafeterian på den tiden rådde aldrig sökt konstnärsbidrag; man måste som konstnär rena Lützendimman och man fick skära sig fram för att aktivt söka sin kundkrets. Man kan inte bara sitta med hitta en stol. Under hälsovecken stängdes rökrummen armarna i kors och vänta på inspiration och kunder ska för lärare och elever som då tvingades att stå utomhus infinna sig. Ibland har det blivit något deltidsjobb: det och röka. Dock avblåstes det hela efter två dagar efter- har gett inspiration i skapandet och man kommer bort som någon kommit på rektorn att röka på sitt eget rum. från en inrutad konstnärsvardag. Ett av deltidsjobben

88 89 Elever

Rachell Kairouz Student 2009, HP3K Mentor: Birgitta Carlsson

attityd och stora sociala kompetens hade hon inte svårt att knyta kontakter också mellan programgränserna. Rachell säger vidare att hon är nöjd med Handels- programmet som gett kunskaper och färdigheter hon redan haft stor nytta av. Att veta hur man driver ett företag, sköter bokföring och tar hand om kunderna har kommit väl till pass när hon hjälpt till på sin fars frisersalong. Hon sökte sig till Handelsprogrammet för den praktiska och sociala inriktningen som bl. a innebär att man får stå i butik och träffa mycket folk. Det blir mycket praktik under utbildningen (APU - arbetsplatsför- lagd utbildning). Rachell praktiserade på JC och Gina Tricot under de två första åren och avgångsklassens praktik förlade hon till Ericsson i Libanon på Human Resource-avdelningen där hon fick intervjua folk som sökte jobb. Ingen dålig praktik för en gymnasieelev! Under praktikperioden var hon tre månader i Libanon, varav två ägnades åt praktiken i Beirut. Rachell kan tän- ka sig att vara stationerad i Beirut i framtiden; hon har en stor härlig släkt där som är redo att ta emot henne Rachell har sina rötter i Libanon och är tvåspråkig med med öppna armar. svenska och libanesiska. Hon pratar också engelska och Rachell har många roliga minnen av tiden i skolan franska. Rachells föräldrar flydde från inbördeskriget med glada skratt ihop med kompisen Agnes - skratt 1989 och hon föddes här i Sverige året efter. som ekade i korridoren. Förre gymnasiechefen kallade I sommar har Rachell jobbat extra på Signes hus som tjejerna för Elof Lindälvs ”fnisseliga”. personlig assistent. Det var ett mycket givande men Rachell är positiv, social och sprudlar av berättarglädje. också psykiskt krävande jobb men hon känner att det Hon har ett stort intresse för människor och tänker sig gett henne god livserfarenhet och utvecklat henne som ett internationellt arbete i framtiden, kanske inom FN. människa. Hon har många idéer: kanske jobba inom handel eller Rachell berättar att hon trivdes mycket bra på läsa kurs i Mänskliga rättigheter i Malmö. När man pra- Lindälv tack vare alla goda kompisar och de trevliga so- tar med Rachell får man en bestämd känsla av att vad ciala lärarna. Utbildningen var välorganiserad och hon hon än väljer för livsväg kommer hon att lyckas. kände sig trygg och säker på skolan. Med sin öppna

88 89 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Wendela Sanne Öhrnell Student 1981, S3 Klassföreståndare: Ann-Christine Alm Arbetar nu som företagare inom eventbranschen

Wendela gick ut S3 1981. Klassföreståndare var Ann- Christine Alm. I ettan gick hon på Aranäs och i tvåan var klassen flyttad till Lindälv. I tvåan skrev och fram- förde klassen en musikal: Sagan om Arna, en oerhört ambitiöst framarbetad pjäs om en kvinnas liv. Det var fina skådespelarprestationer på scen med mycket komik och musik. Wendela spelade huvudrollen som Arna med mycket stor talang och inlevelse. Så här skriver hon om sina minnen: ”Jo, Arna; ja det var ju fantastiskt roligt att få genomföra den! Historien om Arna var den att Arna skulle egentligen blivit en pojke som skulle heta Arne. Det föddes istället en flicka och då fick hon namnet Arna. Arna kom till Sankte Per för att ansöka om att få komma in i himmelen. Vi fick se olika episoder ur hennes liv, bland annat hur hon förgiftade sin man med en semla! Idag är det ju mer vanligt att man jobbar i projekt och över gränserna. Men för oss var detta något nytt. Vi som hade valt musik var alla engagerade med själva musikalen. Men inte desto mindre var hela tecknings- klassen engagerad med att måla och göra kulisser. Detta var lite unikt då, att vi jobbade över ämnesgränserna. Dessutom var ALLA, jag säger, ALLA med på något sätt. Vi skrev och skapade tillsammans. De som inte gjort så mycket väsen av sig i klassrummet fick nu helt plötsligt en roll på scenen att spela, eller skapa kulisser. Det var roligt att se hur alla på ett eller annat sätt tog plats. Dessutom bidrog varje elev på sitt sätt med en sång eller annan kunskap som vi inte ens visste att de hade! Idag är Wendela delägare i det framgångsrika företag- Kungsbackas tidningar skrev artiklar om showen/ et ICE management AB - Arrangörerna Väst som är en pjäsen. Synd bara att ingen filmade...Tack till er tålmo- eventbyrå som arbetar med projektledning och genom- diga och engagerade lärare som hjälpte oss! För min förande av kreativa, kommunikativa och målinriktade egen del var detta fantastiskt att få stå på scen, något möten mellan människor. Där får hon användning för som jag sedan fortsatt med på olika sätt och i olika sam- sin konstnärligt kreativa ådra. manhang!”

90 91 Elever

Mattias Johansson Student 2010, HP3K Mentor: Birgitta Carlsson

Juniorlagen blev mottagna med pompa och ståt och de kördes till matcherna med poliseskort. Samtidigt fanns detaljer i resplanen som var ytterst dåligt planerade. De svenska spelarna anlände först till Moskva där det blev en kort tid till sightseeing innan det var dags att sätta sig på nästa plan för en tvåtimmarsresa till Ulyanovsk där matcherna skulle gå av stapeln. (Vid en snabb googling finner man att Ulyansovsk ligger sydost om Moskva, ner mot Kazakhstan.) Hela vistelsen i Ryssland var en spännande och lärorik upplevelse. Det var så mycket som var annorlunda mot det vi är vana vid hemma. Man lär sig uppskatta det man har här i Sverige, är Mattias sammanfattande kommentar. Mattias har spelat bandy i pojklandslaget sedan han var 15 och kom med i juniorlandslaget i början på januari. Nu siktar han på en plats i landslaget vilket innebär ett stort steg från juniorlaget där spelarna är i hans egen ålder, 19 år. I landslaget är spelarna äldre, tuffare och mer erfarna. För Mattias var det naturligt att välja bandyn för han Nu i början på vårterminen 2010 har vi fått anled- kommer från en riktig bandyfamilj: hans pappa är ban- ning att gratulera och glädjas med Mattias Johansson dytränare och hans bröder och syster spelar också. i HP3K, spelare i juniorlandslaget i bandy som blev Hemma i Frillesås där han växte upp fanns ett bandylag världsmästare i Ulyanovsk (Ryssland) den 31 januari i så det blev tillfälle till träning från tidig ålder. Mattias år. valde också bandyn som sin sport för att det är ett spel Matcherna mot ryssarna var tuffa. De ryska spelarna med fart och fläkt. är mycket vältränade och många av dem är redan proffs. Mattias går också på fotbollsgymnasiet här på Bandyn är en stor sport i Ryssland och förväntningarna Lindälv och spelar både hockey och innebandy föru- på det egna landets spelare var enorm. Den inhemska tom engagemanget i landslaget. Han pendlar sex da- publiken kunde reagera med både hyllningsrop och gar i veckan från Frillesås till Kungälv för att träna och buanden mot sina egna spelare beroende på hur de ibland blir det långa resor över hela Sverige. skötte sig. Att besegra ryssarna på deras hemmaplan var Trots all tid med sin sport klarar sig Mattias mycket alltså en stor bedrift! bra i skolan. På resorna runt i Sverige tar han med skol- På den ryska webbsidan om matchen står Mattias böckerna och utnyttjar de långa restiderna för att plug- med på listan över bästa spelare tillsammans med tre ga. I skolan ser han till att jobba undan på lektionerna andra. Det svenska laget spelade sex matcher mot Fin- och lära sig så mycket som möjligt där. En bra utbild- land, Ryssland, Norge och Kazakhstan, alla stora ban- ning är viktigt att ha med sig även om fokus är inställt dyländer. Den sista matchen mot ryssarna följdes av på att kunna livnära sig på sin sport. 8000 i publiken

90 91 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Annette Seldén Student 1986, N3K Klassföreståndare: Birgitta von Herzfeldt Arbetar nu som natur- och äventyrsfotograf och mätningsingenjör.

Annettes båda jobb innebär mycket vistelse utomhus och byggde sitt miljöhus, sopsorterade långt innan det och det passar henne perfekt. När hon inte fotograferar blev på modet och konstruerade solvärmare på huset. arbetar hon på kartavdelningen i Kungsbacka Kommun Grannarna rynkade först på näsan åt dessa nymodigheter där hon gör kartor, vilket hon trivs utmärkt med; kartor men fick ge sig då de såg att huset blev ett modellhus är också en av hennes passioner. som visades upp för bl. a byggnadsnämnden. Annette trivs bäst ute i naturen och där tar hon sig Naturvetenskapliga linjen var bra, säger Annette. fram i kajak, på skidor, cykel eller till fots när hon är på Favoritämnena var biologi och miljövårdskunskap, som jakt efter sina motiv. Annette är tjejen som hellre sover då var ett nytt ämne. Hon minns med värme några av i tält än på hotell. de lärare som stöttade henne mot mobbarna och upp- 1998 mottog Annette Kodak och Naturfotografernas muntrade hennes stora naturintresse: Aina Tullberg, stipendium, och hon var deras första, och hittills enda Hans Johansson, Rune Hessler och Erik Hellgren. kvinnliga stipendiat. 2008 valdes Annette Seldén in i Exkursionerna gav mycket inspiration och en höjdare föreningen Naturfotograferna. var tvådagarsutflykten med miljövårdsgruppen till Annette håller också föredrag där hon visar hisnande Kristinebergs marinbiologiska station. Eleverna åkte vackra och uttrycksfulla bildspel från resor med man och ut i båt, tog bottenprover och fick sedan artbestämma barn till exotiska miljöer som t ex Antarktis, Grönland, djuren i proverna. Anderna, Eldslandet. Där har hon fångat den otämjda Det fanns också en självständighet i studierna som orörda naturens gränslösa storslagenhet. Men hon ser var ovanlig på den tiden. också skönheten i naturen runt husknuten i Norra Hal- Obegripligt nog höll mobbningen i sig alla tre åren land. De ljus och stämningar hon fångat på bild går lätt på gymnasiet och Annette orkade inte fortsätta läsa en vanlig stressad persons ögon förbi. efter studenten. Att en så tuff, stark och duktig tjej blir Föredragen med bildvisning är tematiska och har mobbad kan bara bero på en sak: avundsjuka! Det fanns fantasieggande rubriker: Antarktis - Jordens kallaste tyvärr lärare som inget såg eller valde att titta bort för plats, Sommardofter - en resa från gryning till skym- man pratade inte om mobbning på den tiden, som man ning genom ett Sommarsverige, Vinterljus - Landet är gör idag. Där tror Annette att det blivit bättre i dagens fruset och vitt, kölden biter och ljuset är magiskt ... , skola. Kalaalit Nunaat, Människornas Land - En expedition till Annette blev inte marinbiolog men alternativet, en västra Grönland, Laponia - ett unikt världsarv. Annette känd och uppskattad naturfotograf var väl så bra. Hon är inte enbart naturfotograf, hon är också konstnär. kan tacka sin envetenhet och sitt brinnande naturin- Några av hennes naturfoton finns till försäljning som tresse som bar henne genom de svåra åren. Eftersom canvastryck. hon ofta gick ensam i skogen, upplevde hon naturen Annettes vandring till att bli en uppskattad och nära och tränade sitt observerande öga. Detta gav mån- prisad yrkesfotograf har dock inte varit en dans på ga starka naturupplevelser, vilka kommer till uttryck i rosor. Genom hela skoltiden fick hon utstå oförstående hennes konstnärliga naturbilder. klasskamraters spott och spe för att hon hade något Jag hittar Annettes motto i hennes blogg2: Allt är udda intressen. Hennes passion var från tidig ålder ak- genomförbart - bara man är tillräckligt enveten... variefiskar, djur och natur. Hemmet var fyllt av djur: undulater, marsvin, kaniner, katter, mm. Hon tog dykcertifikat vid 14 års ålder, vilket också var ovanligt för en ung tjej. Siktet var inställt på att bli marinbiolog. Annette blev ordförande i Akvarieföreningen vid 15 års ålder. Föreningen hade möten på Lindälvsskolan på kvällstid, så ödets ironi ville att hon var en ung uppskattad ordförande för en massa gubbar på samma plats där hon dagtid blev mobbad. Hon tävlade med sitt akvarium och vann vid ett tillfälle första pris i tävlingen Sveriges vackraste akvarium. Annette fick mycket inspiration från sin mamma som var uppfinnare och mycket tekniskt kunnig. Hon ritade

2 http://www.seldenphoto.se, 92 93 http://blogg.seldenphoto.se Elever

Erik Bogg Student 2001, SMET3 Mentor: Kenneth Karlsson Arbetar nu som konsult på HiQ, ett IT- och managementkonsultbolag

Varför var Elof Lindälvs gymnasium en bra skola? Dessvärre så var inte skolan en så stor del av min gymnasietid, utan det var programmet som hade en väldigt stark gemenskap. Det är väl det som var mest utmär- kande på SMET, att alla från 1:an till 3:an känner och hjälper varandra. Hur var kraven på eleverna på din tid? Kraven som vi hade var individuella och därmed anpassade för varje persons kunskap och motivation. Detta tror jag har utvecklats vidare för att varje person ska få precis vad de vill och orkar med. Tycker du att skolan i allmänhet är bättre eller sämre nu? Svårt att säga, men det finns risk att den har blivit bättre på att ge en bredd, men på bekostnad av utbildnings- ”Jag hade redan en, i alla fall enligt mig, ganska nivån. djup insikt i ämnet som vi blev tilldelade. Men efter detta tema så hade jag lärt mig ytterligare om det, Hur var kontakten mellan eleverna på de olika även alla andra ämnen eftersom jag har läst igenom linjerna/programmen? deras arbeten på skärmarna så lärde jag om deras Då vår utbildning var lite avskild från resterande del av arbeten också.” skolan så var inte det så mycket kontakt med de andra ”Veckan började med en intressant föreläsning som linjerna förutom el som vi mer eller mindre delade lokal introduktion. Jag som precis har börjat gymma med. kände igen mig lite i Jonas.. Det kändes väldigt aktuellt eftersom jag själv nyligen börjat gå på gym. Nämn någon minnesvärd händelse från din skoltid. En trevlig start på veckan.” Hm, det skulle väl vara när vi fick reda på att även vi ”Idag så har vi börjat tänka på olika frågor och ideér. skulle haft estetiskt val året innan... Först tänkte vi att vi skulle ta frågan: hur ser samhäl- let på droger och alkohol men vi kom fram till att det Har de drömmar du hade som gymnasieelev gått i inte är så intressant för människor i våran ålders- uppfyllelse? grupp och det kanske blir mycket som en föreläsn- Hade väl inte så många drömmar förutom den gången i ing om man väljer denna fråga. Därför bytte vi fråga 2:an som vi fick se på semifinalen av SM i Automation, till: Kan man ha kul utan sprit? Vi tänkte att det blir och min tanke var att “Det där kan jag göra bättre”. Sagt mer intressant för oss och andra ungdomar så att och gjort så stod jag längst upp på pallen 2 år senare när de kanske tänker till. Att de förstår att man kanske nästa tävling gick av stapeln. Därefter så bar det av till St. inte behöver dricka eller droga sig för att ha lika kul Gallen där det blev en 11:e plats i “Yrkes-VM”. som andra ungdomar som dricker varje helg.” ”Det var urjobbigt att jobba så här. Jag vill ha vanliga lektioner där man bara kan lyssna och läraren talar Sagt under veckan på Mekatronik- om precis vad man ska göra.” programmet (november 2007) ”Jag älskar att arbeta i projekt. Vi gjorde det jämt på ” …efter det fick vi en föreläsning av Gillis Edman min förra skola. Det beror på vilken skola man gått (begravningsentreprenör) Han var en mycket bra på om man klarar av att arbeta så här. Jag gick på föreläsare, mest för att han visste vad han talade om Malevik och sedan Kullaviksskolan. Man arbetar väl i och han stakade sig aldrig.” projekt i arbetslivet så det är lika bra att lära sig nu.” ”Jag var tyvärr sjuk under hela tisdagen vilket var lite jobbigt eftersom jag fick höra att det var en väldigt bra föreläsare som jag hade missat.” 92 93 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

94 95 Elever

Patrik Ernby Student 1987, N3L Klassföreståndare: Gunnar Larsson Arbetar nu som jurist på Jordbruksdepartementet

Här nedan berättar Patrik om sina tre år på Elof Lindälvs gymnasium. Samtidigt ger han en levande bild av det glada åttitalet. Inspirerad av uppdraget att skriva något om sina gymnasieår på Lindälv började han skriva på denna text redan 2007 och kom fram till studenten nu under hösten 2009. Läs och njut!

1987. Tjugo år sedan. Ett årtal som har besjungits av så skilda storheter som Just D och Imperiet. Inte direkt nära i tiden, men inte alltför avlägset heller. Och ändå, hur annorlunda mycket var. Ronald Reagan regerade i USA, medan Mikhail Gorbatjov styrde över den stat som på den tiden hette Sovjetunionen. Kalla kriget var fortfarande om inte kallt så åtminstone ganska frostigt. Sverige hade fem riksdagspartier sedan urminnes tider. Palmeutredningen var ännu fixerad vid det så kallade PKK-spåret. Gunde Svan var skidåkare och inte pro- Vid samma tillfälle fick jag en förfrågan från nyss- gramledare. Västtysken Mattias Rust landade med sin nämnda lärarrepresentant om jag kunde tänka mig att Cessna på Röda Torget. Världsekonomin gick framåt lämna ett bidrag till Lindälvskolans jubileumsskrift. Jag och tidsandan var optimistisk - i alla fall under årets nappade tämligen omgående på erbjudandet. Det var första nio månader, för i oktober kom kraschen på Wall onekligen tre omstörtande år i mitt och klasskamra- Street. Vi hade två TV-kanaler men det sades att en ternas liv, och något värt att skriva om från den tiden uppstickare från näringslivet, vid namn Jan Stenbeck, borde jag säkert kunna skaka fram ur minnet. Efter vad idogt arbetade på en tredje. Hos mina föräldrar inför- jag förstod, och utan tvekan lät mig smickras av, var vår skaffades en videobandspelare, något de var långt ifrån klass omtalad åtminstone en tid efter att den vandrat ensamma om detta år. Det var tillåtet att dricka Coca ut ur skolans portar för sista gången den där junidagen, Cola i Sverige, men inte att sjunga om samma läske- sjungandes studentens lyckliga dar. Så även mitt namn, dryck. Ville man lyssna på sången i fråga liksom på an- vilket förvånade mig ännu mer. dra sånger var det alltjämt vinylskivor som gällde. Eva Men låt oss börja från början, ytterligare några år ti- Dahlgrens frisyr var permanentad och tämligen oblekt, digare; ett ännu namnkunnigare år, 1984, George Or- och Carola förlovade sig med Runar. Ingvar Oldsberg wells och all världens storebröders år. drog igång en ny programserie vid namn På spåret. Helt Apropå-gänget fick pris vid Montreux-festivalen, 1. Början för sitt TV-program om ett helt annat pris. En märklig En ganska solig tisdag i augusti 1984 samlades vi för figur vid namn Kurt Olsson tog steget från Göteborgs det allra första uppropet på Elof Lindälvs Gymnasium. lokalradio till att bli rikskändis. Sydeuropa dallrade i En brokig samling av pastellfärger, synthluggar, moon- sommarhettan medan Sverige dränktes i regn. Nåja, boots och annat som hörde tiden till. Minst ett dussin allt har uppenbarligen inte förändrats (avser sommaren par glasögon, vi var ju ändå en naturvetarklass - även 2007, som var snarlik den 20 år tidigare). om åtminstone de som tillhörde den kvinnliga delen När jag tidigare i sommar återförenades med min av klassen tillfälligt åkte av lagom till den första skol- gamla gymnasieklass fann jag glädjande nog att allt inte fotograferingen några dagar senare. Trendfaktorn hos hade förändrats där heller. Tvärtom var ganska mycket glasögonbågar skulle inte höjas förrän en bit in på nästa sig likt. Som den närvarande lärarrepresentanten ut- decennium. tryckte det föll vi alla omedvetet in i de gamla rollerna Några kände jag givetvis sedan innan. Gunnar och igen. Ganska intressant, eftersom många av oss nog inte jag hade delat klass alltsedan första året på grundsko- visste riktigt vilka dessa roller var ens när vi tog stu- lan och detsamma gällde Anna, med undantag av ett denten en vacker junidag för tjugo år sedan efter att ha par korta veckor i förskingring i årskurs sju. Lorran och kämpat sida vid sida under tre minnesvärda läsår. Mats hade gått i en av våra parallellklasser på högstadiet

94 95 Elof Lindälvs gymnasium 30 år och därmed i samma grupp som vi i några ämnen med ganska lätt. Från ungdomssymfoniorkestern kände jag valmöjligheter. Annika hade jag åtminstone sett i kor- igen ett par av styckena och utifrån det gick det bra att ridorerna under samma epok. Tvillingarna spelade med använda uteslutningsmetoden. Vissa stycken var också i ungdomssymfoniorkestern och jag hade där kommit mer lättigenkännliga än andra, jag tror exempelvis inte att tala med dem vid några tillfällen. Från dess granne att någon enda elev lyckades bomma Kycklingarnas ungdomsblåsorkestern kände jag också igen en person dans. Jag hade till bänkgranne en annan Patrik, med som omedelbart efter uppropet kom fram och på ett efternamnet Johansson, och det visade sig att detta blev alls inte åldersadekvat men avgjort tilltalande sätt tog i hans enda inhopp på en musiklektion eftersom han hand och presenterade sig som Jonas Sjöblom. Knappt därefter valde att dryga ut bildskaran till sju personer. en tredjedel kända ansikten. De nya verkade som alltid Han gjorde ett mycket sympatiskt intryck, särskilt som vid sådana här tillfällen vara en salig blandning, och den han visade sig tillhöra IFK Göteborgs supporterskara. enda gemensamma nämnare jag kunde finna vid detta Med gemensamma krafter lyckades vi pricka in samt- första sammanträffande var att minst hälften av tjejerna liga stycken och hade riktigt roligt åt skildringen av verkade heta Maria i förnamn. Den domderande Samuel Goldenberg och hans gnäl- Uppropet var raskt överstökat. Jag for hem och med- lige kumpan Schmuyle. delade mina föräldrar att jag numera med liv och lust Många år senare blev jag varse att de kycklingar som tillhörde klass N1L, och så var det inte mer med det. omnämns i titeln tydligen skulle vara okläckta, alltså Knappt en riktig början, ens. ägg. Det var nog tur att jag inte visste det då, för då hade För den riktiga början skulle inte inträffa förrän första jag förväxlat nyssnämnda dans med Torget i Limoges. lektionen dagen därpå. Lindälvskolan visade sig snabbt vara en trevlig beka- Kanske är det något symboliskt över att min allra nt-skap. Inte minst väsentlig var standarden på lunch- första lektion i N1L var i ämnet musik. Även om vi inte erna, vilken vida översteg den jag var van vid sedan ti- kom att studera det mer än ett läsår - något som dock digare. Inget ont om Bukärr, men det stämmer till lite inte kan skyllas på det pågående experimentet med eftertanke att jag aldrig såg sådan rusning till matsalen koncentrationstimplan varom berättas mera nedan - går där som när köket var stängt för reparation och enbart musiken som en röd tråd genom hela gymnasietiden mackor och kallskuret kunde serveras i slutet av årskurs i vår klass. Inte minst kom vår musiklärare Marie att åtta. Några vidlyftiga kulinariska experiment, jag erin- spela en mycket väsentlig roll för vår tillvaro på skolan. rar mig särskilt en gång då en kreativ kock hällt vaniljsås Redan denna första onsdag visade sig ett egenartat drag på fiskgratängen, bidrog säkert till den skolmatsalens hos klassen. Man hade fått välja mellan musik och bild något skamfilade rykte. Här var det totalt annorlunda. - som ämnet teckning hade döpts om till några år ti- Inte minst det faktum att den i samma byggnad belägna digare - och en normal fördelning skulle troligtvis ha Restaurangskolan lagade maten vissa dagar i veckan varit femtio procent av eleverna i vardera klassrummet. borgade för kvalitet. Björn anade nog inte vad han gick Så icke här. Av oss trettioen tappra elever var det bara miste om den gången, då han intog samtliga luncher i sex som haft bild som sitt förstahandsval. För egen del hemmet! var och är jag så obildad på detta område att jag inte ens Och, apropå detta, ingen bråkade om fetthalten i sett det hela som någon valsituation. mjölken på den tiden! Det enda vi visste var att mjölk Ännu mera särpräglad visade sig samlingen vara när gav starka ben, allt enligt bioreklamen då reklam i TV Marie startade en rundfrågning om vilka som spelade var ett okänt fenomen. något musikinstrument. Uppemot femton personer Jag antydde tidigare i samband med musiken att vissa sade sig kunna spela piano och därtill fanns många av de beteenden som ansågs som av-vikande eller rentav som, antingen vid sidan av pianospelande eller för sig onormala på högstadiet i ett slag blev norm när jag bör- själv, trakterade andra instrument såsom fiol, blockflöjt, jade i N1L. I den här klassen, skulle det visa sig, fanns tvärflöjt, klarinett, trumpet och gitarr. Att en av de duk- det så gott om personligheter att det skulle ta lång tid tigare pianisterna satt i salen bredvid hade vi dessutom att lära känna dem alla. Till en början var det naturligt ingen aning om. Jag gjorde det inte själv, men jag miss- nog så att de som stack ut mest synligt och konkret var tänker starkt att Marie redan här såg möjligheterna till de man främst lade märke till. I den kategorin måste vad som komma skulle. Jag var mest av allt paff, för på avgjort Oscar inräknas. grundskolan hade jag utgjort ett klart undantag när jag 1984 var fortfarande såväl kräft- som surströmming- kommit dragandes med min fiollåda eller satt mig vid spremiären kopplade till ett visst datum, men i Kungs- pianot. backa var det denna sensommar ett annat datum som Andra delen av lektionen utgjordes av en enkel öv- mycket kretsade kring. En bit in i september skulle ning. Vi fick höra styckena ur Musorgskijs Tavlor på nämligen köpcentret Kungsmässan öppnas efter lång en utställning och skulle gissa vilken melodi som hörde tids ombyggnation. Centret skulle bli det närmaste till vilken av ett antal på stencil utdelade titlar. Det var Frölunda Torg staden dittills kommit och det lever som

96 97 Elever

bekant fortfarande ett rikt liv, låt vara efter flera nya sägas än att han var ett mycket välförtjänt premiäroffer. förändringar och byten av butiker inne i komplexet. Stadens planering denna septembermånad siktade utan 2. Studier tvekan främst på den högtidliga invigningen. Naturvetarklasserna hade grovt sett indelats efter vilket Denna kom att ske på en tisdag med vackert väder, främmande språk utöver engelska vi hade läst på hög- och lämpligt nog slutade vi relativt tidigt på tisdagarna stadiet. Följaktligen fanns det nästan bara elever som under detta första läsår. Några av oss kunde dock inte studerade franska hos oss. De flesta hade språket med hålla sig utan rusade iväg till det nya köpcentret redan sig från högstadiet, men det förekom även några elever på lunchrasten. Då hade Björn blivit tvungen att gå hem som studerade C-franska, det vill säga på nybörjarnivå. för att han kände sig hängig. Det visade sig vara något Snart kom detta att luckras upp, inte minst när vi en värre än så, eftersom han kom att ligga i ide för nästan månad in på terminen fick ett nytillskott i form av en en månad framåt med en ovanligt otrevlig lunginflam- flicka med enormt pigga ögon. Hon visade sig heta Ul- mation. Vi andra som var kvar kunde på kemilektionen rika och studerade tyska, och därmed var det mönstret som följde på lunchrasten notera att också Oscars stol brutet. stod tom. Men bara i några minuter, för sedan slogs Det stora flertalet av oss hade alltså B-franska, och dörren upp och en totalt oigenkännlig Oscar trädde in. det var minsann Marie som höll i taktpinnen där också, Han hade besökt en av de nystartade frisersalongerna den första tiden med benäget bistånd av lärarkandidaten och färgat håret i regnbågens samtliga schatteringar. Ann-Charlotte. I och med den något ovanliga kombi- Något liknande hade få av oss sett i levande livet och nationen franska - musik öppnades en del möjligheter tilltaget möttes av välförtjänt jubel, även om vikarien i för oss. Musikundervisningen fortskred oberoende av kemi, Karin Westin, såg minst sagt chockad ut. Efteråt franskundervisningen, och vi hade individuella presen- gick Lorran, Gunnar och jag med den nyfriserade på tationer av vår favoritmusik varje onsdag. Tomasz hade ett extravarv i Kungsmässan. Oscar var totalt oberörd. satt nivån redan vid andra redovisningstillfället genom Oavsett om vi köade till brända mandlar eller glass - att välja Beethoven. Efter det kryllade det av elever med för min del blev det bådadera - brydde han sig inte det ett nyvaknat intresse för klassisk musik - inte minst minsta. möjligheten att med hjälp av densamma imponera på Händelsen visade på ett avgörande sätt att det var läraren och höja sitt betyg. Marie höll god min, även högt i tak i den här klassen. Mycket högt. Jag tog giv- om hon grinade en aning illa vid Ulfs presentation av etvis intryck. De ganska snäva referensramar som ut- Wagner. Åt Wagner, inte åt Ulf bör tilläggas. Jag hakade gjorts av grundskolans värld tycktes tänjas rejält. Myc- givetvis på, som en god naturvetare. Samma sommar ket fanns latent som hastigt och lustigt skulle släppas hade vi spelat Brahms’ ungerska dans nr 5 på musiklä- fram i ljuset. I mitt fall tog det sig i ett första uttryck på gret jag alltid åkte på under den här perioden, ett stycke ett ganska oväntat område. På dagen en vecka senare var jag funnit medryckande även för en 1980-talslyssnare, vi i Kungsbackaskogen och sprang den långa terräng- och med denna som utgångspunkt och ljudande exem- banan, den som innehåller den så kallade Koleraback- pel valde jag Brahms som ämne för redovisningen och en ungefär i mitten. Mina prestationer i idrott under köpte på mig lite ytterligare av hans musik. Det gick grundskolan hade varit ganska skrala. Bollspelen kunde dock inte alls som jag hade tänkt mig, utan det som vara okej, redskapen katastrofala och allt däremellan var börjat som den värsta formen av fjäsk övergick snabbt strängt taget oprövat. Jag hade helt enkelt inte vågat ta till att bli ett synnerligen ärligt menat föredrag efter- i för kung och fosterland. Det gjorde jag nu. När Oscar som jag faktiskt gillade det jag fick höra. Det kända ve- - naturligtvis - ryckte strax före backen fick han Lorran modiga temat ur den tredje symfonins tredje sats som och mig med sig och sedan blev det en ruskig rusning även använts i Dressmans reklam långt senare var etta genom skogen. Vi turades om att dra resten av banan på min interna topplista större delen av oktober, innan och de andra kom aldrig ifatt. Det var första gången det blev nedpetat därifrån av en alldeles ny högtidlig jag var med i en tätklunga och jag vågar påstå att fram- sång vid namn Anthem med Thommy Körberg vilken steget var mer mentalt än fysiskt. De kommande åren börjat höras allt flitigare på radion, och symfonin som kom jag att vara med i klassens lag i terräng med goda helhet tillhör fortfarande mina absoluta favoriter. Efter resultat men inget slår det här loppet. Jag var helt enkelt redovisningen kom Pia, den ena av tvillingarna, fram oövervinnelig den dagen. och kommenterade - fullt ärligt - just hur vacker sagda När Oscar fyllde år åtta dagar senare var han den förste symfoni är, och jag kunde bara hålla med henne. Hade att träffas av vad som skulle bli en tradition i klassen för det hänt en vecka tidigare, bör erkännas, hade jag hållit mer än ett år framåt, med unison sång från oss andra för med henne likafullt, men utan att veta vad jag talade det intet ont anande födelsedagsbarnet under en valfri om. lektion. I ljuset av hans oblyga framtoning i denna för Urvalsmetoden vid redovisningarna fördes för övrigt många av oss nya och lite osäkra miljö kan inte annat vidare, och kom några år senare att användas av min av

96 97 Elof Lindälvs gymnasium 30 år musik totalt ointresserade kusin som talade om Stravin- är ledsen”. De höga skratt som följde på detta var yt- skij på sin skola och troligen höjde sitt betyg till en fyra terligare ett tecken på att det var högt i tak på denna på så sätt. Det skulle dock visa sig att de musikaliska klass men kanske viktigare var att det visade på en fram- begåvningarna i vår klass var av sådan art att vi som växande gemenskap bland oss, en gemenskap som höll känner oss utpekade inte hade behövt ta till detta så här även vid motgångar. Efter samma svensklektion träffade i efterhand ganska simpla knep. Mats och jag en överenskommelse om att skärpa oss Någon möjlighet att googla efter musikstycken fanns betydligt till nästa matematikprov i början av december. förstås inte vid den tiden, men lärarkandidaten Ann- Nu skulle det bli bot och bättring på många håll. Charlotte verkade kunna tillämpa metoden manuellt Ni får tänka er att många av oss var ganska barnsliga ändå med tanke på vilka udda musikstycken hon plock- i utvecklingen ännu när vi började på gymnasiet - jag ade med sig till var och varannan fransklektion. Ett av tror att detta faktum i kombination med att vi vågade de som satte sig mest omedelbart var en 1500-talssång släppa fram det offentligt bidrog till att vi fick så mycket som hette Jeune Fillette, och som hon och Marie fram- kul. Ibland tog det sig dock i väl infantila uttryck, kan förde förtjänstfullt på sång och gitarr. Det skulle visa sig konstateras så här i efterhand - som när undertecknad, komma till användning längre fram, men det visste vi erkännes med en skammens rodnad på kinderna, en- inte då. Vidare lärde vi oss tonfallen i och uppbyggna- visades med att tränga sig före i bambakön. Det var i den av medeltida ballader - också det en sak som skulle stort sett inte populärare än när jag gjorde motsvarande få konsekvenser. sak som mellanstadieelev fem år tidigare, enda skill- Inspirerad av de oväntade framstegen i terrängspåren naden var att gymnasister visade sig vara mindre vålds- snörde jag på mig joggingskorna ytterligare några gånger benägna än vad niondeklassarna var den gången! på egen hand under hösten. Detta nyvaknade fritidsin- Trots allt som här beskrivits om våndor inom ämnena tresse har bestått alltsedan dess. Nu blev det inte alltför kemi och matematik, var det ändå det tredje naturveten- många rundor denna säsong, eftersom hösten artade sig skapliga ämnet - fysiken skulle inte komma att ansluta till att bli den regnigaste på mycket länge. sig förrän läsåret därpå - som vållade störst huvudbry I kemi hade vi som antytts en vikarie de första måna- hos de nya naturvetareleverna. Det sätt på vilket Ingrid derna. Karin Westin lyckades väl lära oss de väsentli- Andersson och Rune Hessler bedrev undervisningen, gaste grunderna i kemin, men de riktigt organiska kun- med tyngdpunkten på stort anlagda laborationer vilka skaperna såsom skillnaden på metanol och etanol skulle förväntades redovisas på ett strikt vetenskapligt vis, var få anstå tills Aina tog över. Det främsta avtrycket Karin väsensskilt från vad någon av oss hade upplevt på hög- lämnade var nog följande lilla sång till melodin Dansen stadiet. Där hade biologin alltid kommit lite ”i skug- den går uppå Svinsta skär: gan” av de tre andra naturvetenskapliga huvudämnena, under denna hösttermin blev det tvärtom. Biologin blev ”Salpeter, det är nitratjoner det ämne som upptog klart mest av vår tid. Redan den en kväve och tre syre inledande laborationen blev lite av en chock. Vi skulle kemiska formeln är NO tre pressa och artbestämma tio växter, utan några egent- med laddning minus ett!” liga teoretiska förberedelser. Resultatet blev på många håll katastrofalt - det var eleverna snarare än växterna I väntan på att födelsedagssångerna blev tradition, vilket som såg pressade ut. När vi fick tillbaka laborationerna gjorde att vi missade Maria Rüdlinger och tvillingarna bedömda och klara trodde vi nästan allihop att vi fått detta första år, var detta klassens första riktiga allsångs- en stor nolla i betyg. Värdelöst, finito. Och detta var till hit. Men den skulle snart följas av fler. och med före de tidigare omtalade proven i kemi och Provet vi hade för Karin haltade däremot betänkligt matematik. i resultatet. Än värre skulle det bli ett par veckor senare, Det var bara det att nollan var en del i ett mycket då jag och många med mig började förbereda oss för intrikat betygssystem, vars like jag bara träffat på en linjens första matematikprov på tok för sent. Det blev gång, nämligen hos teckningsläraren Thommy Bengts- ett smärtsamt uppvaknande för en stor del av klassen, son på högstadiet - men där spelade det mindre roll ty en poängmässig lucka bakom tättrion Lorran, Patrik eftersom min tvåa var oomtvistlig. Nollan kallades inte Johansson och Jonas Sjöblom hade obönhörligt öppnat ens nolla utan ring. I ringen kunde fyllas ett plustecken sig. När provresultaten delats ut och jag smått chockat eller minustecken av större eller mindre dimension och konstaterat att mina 13 poäng av 24 var det med bred med eller utan parentestecken runt. Vissa elever kunde marginal sämsta provresultat jag dittills hade presterat även drabbas av en variant med en parentes utan slut- i matematik. Samma dag läste vi högt ur Köpmannen i parentes. Högsta respektive lägsta betyg var stort plus Venedig på svenskan för Marianne Lindgren, och när respektive stort minus. Även dessa tecken förekom var repliken ”Jag vet inte varför jag är ledsen” yttrades kunde för sig i mindre storlek eller i kombination med hel jag inte hålla mig utan slängde fram: ”Jag vet varför jag eller halv parentes. Sammantaget blev det alltså 24 olika

98 99 Elever

möjligheter, och jag vågar utnämna det till inofficiellt ett helt annat skolämne. Den första uppsatsskrivningen svenskt rekord när det gäller betygsskalor. i svenska blev en betydande framgång. Närmast svält- När det gällde betygssättningen i skarpa lägen visade född som jag var efter högstadiet där vi i stort sett haft sig biologilärarna däremot vara bland de som använde den uppsatsfri undervisning i ämnet tre av sex terminer minst flexibla metoden: en linjal mellan de antal elever kastade jag mig över uppgiften med entusiastisk glöd. normalfördelningen visade och betygspoäng strikt efter Resultatet blev en svart humoristisk, av Roald Dahls resultaten på proven. Så mycket var de laborationerna kortberättelser klart påverkad, berättelse om några värda; men det visste vi inte denna första hösttermin och människor på en Tysklandsfärja. Naturligtvis dimen- slet oss därför halvt fördärvade med dem. sionerade jag antalet sidor fullständigt fel jämfört med När hösten såg som mörkast och tristast - och reg- den begränsade tid som stod till förfogande, och ren- nigast - ut i slutet av oktober, efter ytterligare några skriften blev denna gång allt annat än ren. Min handstil medelmåttiga laborationsresultat i biologi och efter de har alltid varit otydlig, men jag undrar om inte denna mindre upplyftande skrivningarna i kemi och matema- gång placerar sig på min interna tio i bottenlista. Tack tik började jag snegla på samhällsvetenskaplig linje och och lov översåg Marianne med det. Jag har sparat upp- ett eventuellt byte dit. Jag hade faktiskt klart för mig i satsen med namnet Den sista slanten, den är det första huvudet vad jag skulle säga till studievägledaren när jag jag skrivit som jag känner att jag fortfarande kan stå i ett av de värsta regnovädren - samma måndag som de för. färdigrättade matematikproven delats ut till påseende I svenskämnets andra ben litteraturhistoria hade vi - missade en avfart med cykeln i den dåliga sikten, for på vissa avvägar kommit till medeltiden, och framför rakt ut i terrängen och hade ren tur som inte slog mig allt var det balladdiktningen som fångade mitt intresse. allvarligt. Denna händelse skymde allt annat i med- Och inte bara mitt. Jonas Hansson hade visat sig vara en vetandet de närmaste dygnen och tur var det; på ons- hejare på gitarr, och här någon gång i november kunde dagen i samma vecka hade jag nöjet att se Amadeus för man för första gången få höra oss sitta och stämma upp första gången, en film som mer än någon annan under de i Herr Olof och havsfrun, med samtliga dess verser. här åren skänkte mig känslan av att inget var omöjligt. Det skulle nu inte stanna därvid, utan snart slog den På måndagen hade Mats och mitt löfte synts tämligen kreativitet som låg och grodde i åtskilliga av oss ut i full osäkert att hålla. Nu framstod det med ens som rea- blom. När vi i musiken och franskan ungefär samtidigt listiskt, ja, till och med som lätt att nå upp till. Man är började studera de gamla bretonska balladerna fick den aldrig så lättpåverkad som i tonåren, men i detta ingår andre, lika musikintresserade, Jonas med efternamnet också att man kan lura sig själv mycket lättare än längre Sjöblom en specialuppgift att göra något till en text om fram i livet. Vi var exempelvis många som denna höst en orm som kröp - och det syftade definitivt inte på gick omkring och prydde portföljerna med dekaler från Roffe Bengtssons vid samma tid avdammade sketch! Vi 4 oktoberrörelsen med texten ”Stoppa fonderna” trots klippte in en fransk ballad vi lyssnat på, men drygade att vi hade mer eller mindre dunkla begrepp om vad en samtidigt ut med en regelrätt bluestolva och lyckades löntagarfond egentligen var. Ska sanningen fram, är jag på så sätt åstadkomma en gränsöverskridande stilbland- fortfarande inte helt säker på det. ning som vi nog inte själva förstod att sätta tillräckligt Intrycken Amadeus gav har bestått. Det är än i dag högt värde på. Lärarna var i alla fall överlyckliga över den enda film jag sett tre gånger på bio, och den har våra idéer. För första gången yppades här tanken att förvånansvärt nog blivit bättre för varje gång. Bättre och sätta ihop våra olika begåvningar till något större sam- bättre tedde sig också hösten. Regnen blandades mer manhang. Än så länge stannade tanken på just idéstadiet, och mer upp med vackra mareldskvällar vid västkusten, men den skulle leva, och snart utvecklas, vidare. och mot vanligheten var brännmaneter synliga i vatt- Dessutom kunde de båda Jonas och jag snart kon- net långt fram i december. Vid den tiden var det heller statera att flickorna i klassen ofta kom att samlas om- ingen som skuggade glädjen över dessa naturfenomen kring oss när vi satt och spelade och sjöng - en bieffekt med domedagsprofetior om klimatförändringar, vilket som vi givetvis såg som klart önskvärd. på sitt sätt var ganska skönt. Det skulle snart heller inte De verkligt positiva resultaten av studierna kom dock finnas någon anledning därtill - mer om detta följer att visa sig i början av december. Jag hade emotsett hös- strax nedan! tens andra provräkning med skräckblandad förtjusning Jag hade gett naturvetenskapen en ny chans terminen med tanke på mitt ovan nämnda självpåtagna ultima- ut, med det pånyttfödda inre hoppet om en ljusare fram- tum. Redan när vi skrev den kändes saker väldigt mycket tid som jag nyss har beskrivit. Det skulle visa sig bli en av lättare än under föregångaren knappt två månader tidi- mitt livs bästa chansningar. gare. Att jag skulle hamna bland de allra bästa i klassen Redan under november började plustecken av denna gång hade emellertid knappast föresvävat mig. skiftande storlek synas inne i biologins ringar. Då hade Extra roligt blev det hela av att Mats och jag hamnade redan en avgörande skjuts framåt åstadkommits genom på samma poäng! Löftet från i oktober var infriat.

98 99 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Ännu bättre gick det på kemin en vecka senare. Det Om Mats någonsin vann har jag ingen aning om. Med fattades bara två och ett halvt poäng till maximalt antal tanke på hur studieresultaten utvecklade sig hade jag i och de små rester av kristankegångar som funnits kvar alla fall ingen anledning att hålla med Carlzon i fråga sedan terminens första hälft fullkomligt pulvriserades. om betygen. Att alltihop skulle upprepas ännu en gång, i större skala, De främmande språken följde det svenska, det vill var dessbättre inget jag visste om då. säga att allt bars fram av en formlig våg av inspiration En av morgnarna mellan dessa båda skrivningar bör- som varade hela vårterminen. Jag kan än i dag ärligt säga jade en melodislinga envist ljuda i mitt huvud redan in- att det är ytterst få perioder därefter som jag haft lika nan jag gick hemifrån, och tog alltmer form under den hög motivation under lika lång tid. Detsamma gällde korta promenaden till bussen. Jag trodde först att det de naturvetenskapliga ämnena, där tempot i biologins var något som jag hört - vilket delvis skulle visa sig sant laborationer nu lagt sig något och matematiken visat eftersom melodin i sin första halva är en fyrtaktsvariant sig vara fullt begriplig när man väl hade kommit över av Nu så är det jul igen. Men ju mer jag gick och nyn- de första trösklarna. De eventuella frågetecken som där nade på melodin, desto tydligare framstod det att den fanns påstod klassföreståndare Gunnar skulle rätas ut nog hade dykt upp i originalskick och jag bestämde mig när vi lärde oss derivera terminen därpå - ett uttalande för att skriva ner den. Tur var väl det, för det var samma som skulle visa sig något överilat. Vad gällde kemin förde melodi som jag skulle använda som andra tema i uverty- Aina oss framåt med stadig hand, och några egentliga ren till Det våras för musikhistorien våren därpå. Om ni svårigheter förekom inte. är vakna då, återkommer jag till den i de båda följande Inför hösten skulle vi välja om vi ville gå någon av de avsnitten. Här nöjer jag mig med att säga att eftersom specialdesignade varianterna med fördjupningar inom uvertyren i fråga är det första av mina musikaliska alster data- eller miljökunskap eller om vi ville fortsätta med som jag är riktigt nöjd med - för att inte säga som det en mer humanistiskt färgad kursplan, med konst- och är, som jag inte har slängt - och därmed den musikal- musikhistoria samt fler lektionstimmar historia och det iska motsvarigheten till Den sista slanten, om än inte främmande språk som inte var engelska. En överras- stämningsmässigt så i alla fall rent faktiskt, har den för kande stor andel valde den sistnämnda varianten. Ma- alltid en speciell plats i mitt medvetande. En utveckling rie hade onekligen lyckats! Det får väl också ses som hade börjat, och det skulle visa sig svårt att stoppa den. ett tecken på att vi var en något udda naturvetarklass i detta avseende eftersom andelen var betydligt lägre i vår 3. Utveckling parallellklass N1K. Lika uppseendeväckande kan det i Den andra terminen på Lindälvsskolan formligen flög dag tyckas vara att blott två av oss - Monika och Jonas förbi. De mörka stråk som faktiskt präglat stora delar Sjöblom - valde miljöinriktningen. Både Tjernobyl och av hösten saknades helt. Det blev en fantastisk vår, full klimatlarmen låg ett stycke framför oss i tiden. av framsteg på såväl det studiemässiga som det kreativa Vad mera var, nådde våra resultat i franska, där Marie planet. undervisade även ekonomlinjen, betydligt högre höjder Men jag väljer som en äkta N-are att vara ordentlig än dennas. Detta var helt emot det vanliga förhållandet. och börja med det studiemässiga. Att svenska språket Om det var en följd av detta eller om det fanns andra or- roar mig en hel del lär inte förvåna någon som läser saker låter jag förbli osagt, men under nästan hela tiden det här. Den sista slanten hade gett mig möjlighet att förhöll vi oss minst sagt avvaktande till de studerande fabulera fritt inom ramen för ett begränsat ämne och på ekonomisk linje. En allmänt utbredd åsikt var att de en dito tid. Den sistnämnda bidrog för övrigt till att var en smula snobbiga och mest ville synas med sina göra andra hälften av uppsatsen så gott som oläslig, då attachéväskor, märkeskläder samt, i förekommande fall, välskrivning aldrig varit min starka sida. När vi kommit betalkort. Att vi själva i och med detta anlade en tämli- en bit in på vårterminen var det nu dags för mer slutna gen snobbig attityd var inget som slog oss just då… former, och särskilt referatskrivningen ägnades åtskilliga Något mindre N-armässigt blir det nu, eftersom lektioner. En av artiklarna vi fick att öva på handlade merparten av utvecklingskapitlet huvudsakligen ägnas om dåvarande SAS-chefen Jan Carlzons minst sagt det kreativa. avoga inställning till betygssystemet, och den artikeln Först ska dock nämnas att det givetvis finns kopplin- kom också till användning utanför skolan när Mats ville gar till studierna. Inte minst Marianne försåg oss med ha hjälp med slogans för att delta i en tävling utfärdad ständig inspiration och nya tips om vad vi borde läsa av ett känt livsmedelsföretag. Bidraget skulle innehålla och se. Utan hennes inrådan hade jag garanterat inte orden ”fest” och ”flyg”, förutom den aktuella produk- satt mig framför SVT:s bloddrypande version av Ham- tens namn vilket här utelämnas. Mitt förslag, som Mats let och blivit ännu mer tagen av Shakespeares storhet senare skickade in, löd: som författare och Stellan Skarsgårds som skådespelare. På en fest sa Jan Carlzon, chefen för vårt flyg Båda åsikterna kvarstår oförändrade. att han gillar ---- bättre än betyg I takt med att vi plöjde igenom litteraturhistorien,

100 101 Elever

inte minst med avseende på lyriken, slog en del egna också, fast det visste jag inte just då. försök igenom på området. Redan i samband med Men nu var det 1985, snön lyste vit på marken även höstuppsatsen hade Monika berättat om handlingen i på västkusten den här vintern och jag hade hamnat i sin egen historia, vilken i fråga om fantasiförmåga av- en grupp bestående av de trogna kompanjonerna Jonas gjort bräckte Den sista slanten, hur nöjd jag än var med Hansson och Patrik Johansson förutom jag själv. I valet den. Några månader senare var det dags igen, då hon vilken svensk lyrikers produktion vi skulle fördjupa oss visade mig en dikt som hon hade skrivit om solen. I i var Jonas och jag helt på det klara med att vi borde all sin enkelhet var den tilltalande, men den samlade kunna utnyttja våra musikaliska talanger även i detta effekten skulle inte visa sig förrän en lektionstimme sammanhang, och namnet Dan Andersson framstod senare då även Michael kom och förevisade en egen- därmed som självklart. Tack vare en lyckad samman- händigt skriven dikt för mig, benämnd Månsken. Mi- sättning i gruppen, både vad gäller stämningen och chael skulle härefter under den tid han gick kvar i klas- disciplinen, blev detta temaarbete det mest lyckade jag sen formligen spotta ur sig dikter av den mest skiftande deltog i under gymnasietiden. Däremot skulle några kvalitet. Mest bärkraftig skulle en från första läsåret bli, riktiga magplask följa senare. Patrik, vilken var en riktig men inte på det sätt han först trott. Den dikten hette hejare på datorer, skrev ut kompendiet på sin Commo- Timmerdansen och skulle så småningom komma att dore 64, något som var långt ifrån självklart vid denna återfinnas, om än i enormt utökat skick, i ett betydligt tid då kön till skolans skrivmaskiner mestadels var lång. större sammanhang. Detta gav redovisningen ett riktigt professionellt av- Fram till dess hade Jonas Sjöblom och jag under stamp och när vi sedan varvade tal och sång vid den kraftig påverkan av lördagsunderhållningen Razzel muntliga presentationen - lämpligt nog hölls just den producerat en större mängd limerickar, de flesta tilläg- lektionen i musiksalen - var succén given. Klasskamra- nade klasskamraterna och samtliga mer eller min- ternas applåd var långt spontanare än vid många andra dre nedsättande mot ämnet för dem. Med ett lysande tillfällen och vi tre i gruppen var mäkta stolta. Jonas och undantag, för i början av terminen skulle ett förstärkt jag hade övat minutiöst och blivit kvar i skolan en hel föräldramöte med inslag av underhållning från klas- kväll dagen innan, ett tecken så gott som något på att vi sen hållas, och detta råkade infalla på Jan Sanderoths hade blivit äkta N-are. När vi skulle gå därifrån råkade 46-årsdag. Eftersom han var Annas pappa och hon i Jonas för övrigt ge sig ut på en något för tunn is på sin tur gått i samma klass som jag ända sedan leksko- Kungsmässans parkering och brakade ner i den ganska lan med ett mycket kort avbrott i början av högstadiet djupa vattenpussen under, till mina opassande glada sk- var det helt i sin ordning att tillägna honom en special- rattsalvor. Händelsen kom givetvis att användas emot skriven hyllning på det irländska versmåttet. När vi läste honom. Tonen oss emellan var rå, men hjärtlig. upp den från teaterns stora scen höll han på att falla av Bara en dryg vecka senare brakade eländet igång stolen. Överraskningsmomentet var perfekt. på allvar. Medan skrivningarna i andra ämnen än de Efter ett tag hade ämnena dock runnit ut och rim- naturvetenskapliga kärnämnena matematik, kemi och men blivit alltmer ansträngda. Jonas hade egentligen biologi - fysiken omfattades av koncentrationsläsnings- inga vidare ambitioner med skrivandet än att retas med vansinnet och skulle inte introduceras förrän i årskurs klasskamraterna, vilket han lyckades förträffligt med. två - inte varit särskilt talrika under hösten hade tempot Själv började jag snarast uppfatta limerickformen som även i dessa nu trissats upp. Såväl i svenska som i de en tvångströja. Det behövdes något mer, men jag visste båda främmande språken förekom det två skrivningar bara inte vad. vardera under vårterminen, och i det förstnämnda blev Vid den här tiden hade vi tagit ett brådstörtat hopp antalet i praktiken fyra eftersom ämnet var uppdelat i över till 1900-talets svenska lyrik, helt enkelt därför att litteraturorientering respektive svenskan i tal och skrift. Marianne insåg att vi inte hunnit med den annars. Vi Inget konstigt med det, ingen av oss hade trott att studerade nämligen enligt en kursplan med koncentra- naturvetenskaplig linje var en dans på rosor, direkt. De tionsläsning - Oscar råkade vid ett tillfälle snubbla på första avhoppen under hösten hade varit hastiga, och orden och säga koncentrationsläger i stället och just i det Anne och Madeleine hann därmed bara medverka i ett ögonblicket mitt under en period av osedvanligt många par veckor. Nu följdes de av fler. Gert försvann under och svåra prov och förhör var vi åtskilliga som höll med denna tidigare hälft av vårterminen, Eva Lundh följde honom i sak - vilken innebar att vissa ämnen fick en snart efter och det stod snart klart att Ulf övervägde tyngdpunkt under vissa perioder för att helt försvinna att fara utomlands året därpå. Den sistnämnde återkom under andra. Detta gällde inte minst för kärnämnena visserligen till samma linje fast ett år under oss, men matematik och svenska, vilket gjorde hela gymnasie- gemensamt för alla tre nyss nämnda var att de upplevde tiden ovanligt ryckig för oss. I årskurs två skulle vi inte trycket som väl hårt nu när de icke naturvetenskapliga ha någon svenskundervisning alls, vilket jag redan sör- ämnena pressade oss lika hårt som de övriga hade gjort jde. Det skulle visa sig gå att råda bot på den bristen redan sedan tidiga hösten. Och det gällde oss nog lite

100 101 Elof Lindälvs gymnasium 30 år till mans under denna period, även om det var dessa tre Knappt hade vi andats ut efter denna anspänning, som valde att hoppa av just då. Schemat var så välfyllt som tagit mer på krafterna än vad läxförhöret som varit att minsta händelse utöver det inskrivna kunde medföra alltings upprinnelse någonsin hade gjort, förrän det var att måttet var rågat (eller som en känd HV71-spelare dags igen: Bo Essung klarade inte av att undervisa oss uttryckte det för ett par år sedan, ”råttet var mågat”). längre. Bo var ett ganska speciellt kapitel. Han höll i Så var läget när vi en måndag möttes av vad Marianne engelskan, men hans huvudämne var vad jag förstod kallade ett skriftligt ”förhör” i litteraturkunskapen. religionskunskap - han var även präst i Svenska Kyr- Skillnaden mot ett prov var snarast begreppsmässig. Se- kan. Nivån på engelskundervisningen var uppriktigt dan många år inom rikets högsta offentliga förvaltning sagt låg. Uttalet var något av en blandning mellan vissa vet jag värdet av ad hoc-lösningar, men här då hela ens av Nobelpriskommitténs deltagares och tyska turisters framtid stod på spel var det inte lätt att gripa några så- på spanska solkusten. I båda fallen då dessa grupper dana ur luften. Vi läste helt enkelt mest på det vi skulle tvingas tala engelska, förstås. Dessutom hade han en ha prov i just den veckan, och övriga ämnen fick tillfäl- inställning som tycktes gå ut på att mindre agera som ligt vila. Detta uppdagades på det mest plågsamma vis lärare än som bästa eleven i klassen, och den metoden vid detta förhör, vilket låg mitt emellan de båda ordina- var ganska bortkastad i vår klass och i just detta ämne, rie litteraturproven och vars resultat var nedslående för där han förmodligen skulle varit glad om han kommit de flesta inklusive Marianne själv. upp i nivå med genomsnittet. Betygen var som antytts lika viktiga i alla ämnen, och Varför han valde att annonsera sin avgång just då blev i svenskan stod en del på spel eftersom det var ett ämne aldrig känt, men uppskakade som vi redan var efter his- som inte skulle återkomma förrän i trean. Lektionen torien med Marianne var det ingen som var intresserad då de rättade förhören delades ut var stämningen där- av att gå igenom ännu en uppslitande procedur. Hela för märkbart spänd, för att inte säga irriterad. Det var klassen visade sig alltså rörande enig om att Bosse skulle uppenbart att vissa av oss känt sig överkörda av Mari- vara kvar - även om jag personligen hade varit mer mån anne i och med att förhöret varit oförberett - något om att behålla Marianne. Saken var snart utagerad, och som å andra sidan säkert kunde ses som en värdemätare ingen fick någonsin veta hur pass allvarligt menat hans på hur mycket ögontjänare man var och bara läste till hot hade varit. proven! Budskapet tycktes gå fram och ingen verkade Så lade sig äntligen en smula lugn över undervisnin- tänka mer på saken. gen, och så även utanför skolan. Februari hade inletts Två dagar senare kom det oväntade beskedet: Mari- med ett hejdundrande snöoväder, men hela perioden anne klarade inte av att undervisa oss längre. Mitt i kring och en bit efter sportlovet tog klart och soligt förkylnings- och influensatiden, så åtskilliga av oss väder över och det var som om vi tog intryck av det. var inte i skolan den dagen, slog nyheten ned som en Några undantag fanns förstås. Biologilärarna försökte bomb. Några representanter för klassen, varav jag var hålla fanan högt, och några år senare skulle jag kom- en, utsågs att träffa Marianne för ett ”medlingssamtal”. ma att jämföra dem med våra militära befäl som också Det kändes inte alls trevligt att gå in till lärarrum- försökte hålla liv i en respekt som mer eller mindre hade met den dagen. Nu var det i och för sig så att de mest fallit av med tiden. För Erik Hellgrens del är liknelsen högljudda kritikerna inte fanns med i den grupp som extra passande eftersom han faktiskt också hade varit deltog i samtalet, men bara att situationen hade upp- officer. Tydligast bröt detta fram vid ett besök vid kommit var illa nog. Det visade sig naturligtvis snart Naturhistoriska museet då han pekade med hela han- att vi i ungdomligt oförstånd hade råkat ställa lika höga den och allt, bara för att kommendera oss att ställa oss krav på Marianne som vi själva beskyllt lärarna för att bakom honom. Vilket var lättare sagt än gjort eftersom göra på oss, eller enklare sagt bortsett från att lärare han stod lutad mot en monter med mollusker. Oklar också är människor. Situationen, som uppkommit till ordergivning var också någonting man fick stifta vidare följd av en tillfälligt extra hög arbetsbelastning i flerta- bekantskap med i det militära. let ämnen, gick snart att analysera och Marianne kunde För att så definitivt gå över till det kreativa planet kan lugna sig - och återkom till undervisningen vilket jag man med fog säga att verkligheten, som så ofta, över- personligen uppskattade mycket. De som riktat den ur- träffade både dikten och såporna. Vad gällde de sist- sprungliga kritiken lugnade också ned sig, efter att vi nämnda inskränkte de sig än så länge till tre; Dallas, som varit på mötet avlagt vår rapport därifrån. Det var Maktkamp på Falcon Crest och Dynastin. Beträffande nog ändå tur att Pia Karlsson och Alexandra deltog på dikter var det just sådana som vid den här tiden bör- mötet; deras till synes oändliga lugn färgade av sig på jade bryta fram. I början av februari hade jag gjort några oss andra. Tyvärr skulle ingen av dem vara särskilt nöjd trevande försök. De blev mot min förmodan ganska bra, med Marianne längre fram, men det är en helt annan så jag filade vidare på de redan skrivna och gick snabbt fråga. Just den här gången bidrog de i alla fall till att vidare till nya alster. Målsättningen var som sagt att av- rädda henne kvar i undervisningen. lägsna mig från limerickens alltför trånga ramar och det

102 103 Elever

lyckades med råge. Den samling som skulle få namnet drivkraft - och lade på en del drag som jag lyssnat mig Från A till Ö - efter ett av mina favoritprogram i SVT:s till, inte minst ett Rossinicrescendo som Helge Antoni barnsortiment - spretar som sig bör åt en mängd olika omedelbart log igenkännande åt när han hörde stycket håll, och ibland höll jag alldeles uppenbart inte riktigt första gången vi möttes. Sedan återstod att inventera reda på alla intrycken som huvudsakligen kom från vad för instrumentala resurser som fanns att tillgå och Mariannes alltid lika engagerande litteraturundervis- instrumentera stycket efter det. Stämmorna var förvå- ning utan splittrade vissa av dikterna onödigt mycket. nansvärt lätta att skriva, fast jag inte hade ett dugg trän- Så här mer än 23 år senare och efter att ha hållit på ing i instrumentation. En poäng i sammanhanget är att med rätt och rättvisa under merparten av den tiden är de flesta stämmorna skrevs på bildlektionerna, där jag det lätt för mig att säga att samlingen haltar en hel del, inte borde varit närvarande alls. En sort omvänt skolk, men somliga dikter är fortfarande bra, särskilt de korta således. Under dessa kom jag i kontakt med den sju per- och därmed mest koncentrerade. Den gamla sentensen soner starka bildgruppens Magnum Opus, en monu- att man inte ska krångla till något om man kan göra mentalmålning där sju bananer hade smugit sig in på det enkelt höll även här - det enda ställe jag upplevt där diverse håll och kanter. Jag begriper än i dag inte vad man konsekvent tillämpat motsatsen var för övrigt just de gjorde där, men med tanke på att gruppen bestod i det militära. Endast ett av de sammanlagt 26 alstren av Oscar och Michael ska jag nog inte bry mig särdeles är rakt igenom självbiografiskt, nämligen Om clowner mycket om att försöka räkna ut det. Och ja, jag skrev som handlar om en för de närvarande minnesvärd epi- i första avsnittet att endast sex personer valt bild och sod när jag satt på ett bord i närheten av våra elevskåp jag har inte tappat matematiken helt sedan dess: Patrik och sjöng en stump - alla som mött mig både förr och Johansson tröttnade efter några få musiktillfällen på det senare vet att detta är en av mina värsta laster - när rek- ämnet och tackade för sig. torn synnerligen olyckligt svängde upp bakom min rygg Terminens sista veckor hade vi en sista tyngdpunkt i utan att jag märkte det. Hans reaktion blev en tung suck skolarbetet med koncentrationsdagen i biologi som ab- och den i mitt tycke förödande kommentaren ”Jaså, vi solut topp. Laborationerna hade fösts ihop på ett mer verkar ha fått en ny clown på skolan”. Rektor Lennart systematiskt vis denna vår och även om vädret fortsatt log aldrig vad jag vet, och av ren självbevarelsedrift fann som under hösten, det vill säga att det mesta av april reg- jag för gott att hålla en låg profil när jag mötte honom nade bort, gick arbetet framåt mycket mer metodiskt än i korridorerna i fortsättningen. Den föresatsen skulle under sistnämnda årstid. De storheter vi hade att utgå snart komma på skam, visade det sig. ifrån var ekosystem, och nog skulle det eka en hel del Mitt första staplande försök på den mer ”konstnär- efter dessa arbeten, alltid. Mest väsen hördes från eko- liga” lyrikens område och inledningsdikten i samlingen systemet sjön, där man vid utfärden till Skårsjön lyck- tillhör definitivt den sistnämnda kategorin och återges ades omvandla Alexandra till en sentida variant av Lady här i sin helhet: of the Lake - när Jonas Hansson berättade historien om detta levandegjorde han den till den milda grad att man ”Att skriva en dikt kände det som hade man varit närvarande vid tillfället. är inte så svårt Det var jag nu inte, men eftersom Björn förde föredöm- ta ut stildrag är mångdubbelt värre liga anteckningar från utfärden förevigades den på ett det är ju ens plikt sätt som sträckte sig långt utöver grupparbetets snäva men blir mindre hårt ramar. Betydligt lugnare i denna bemärkelse hade Pa- ju färre strofer det rör sig om.” trik Johansson och jag det vid ekosystemet ån. Vi hade lagt in mycket i begreppet N-are redan vid det här laget Budskapet talar för sig självt. och tillbringade en hel eftermiddag och stora delar av Fylld av självförtroende efter att Marianne till min kvällen med att samla in material på en plats vid Rolfs- stora förvåning lät trycka hela samlingen på skolan och ån om vilken vi då inte visste att Patrik skulle bosätta dessutom ringde hem och berömde den för mina föräl- sig där några år senare. Det enda smolket i glädjebä- drar - när lärare ringde hem förutsatte både föräldrarna garen var just bägarna, som var märkta med tejpbitar på och jag annars att jag hade gjort något ofog - grep jag vars ytor namnen Jenny och Ann hade skrivits. Hur vi mig raskt an den melodi jag haft ringande i huvudet än försökte lyckades vi inte skrapa bort tejpen, men som den där dagen i december. Det stod nu klart att Marie tur var kände Rune och Ingrid igen oss ändå. ville ha vår klass att göra ett uppträdande i någon form, Koncentrationsdagen låg på måndagen i sista ännu oklart vilken, och att detta uppträdande skulle skolveckan, och i och med den dog allt intresse för inledas med uvertyrmusik. Jag fräschade upp temat en studier för det här läsåret. En av de återstående dagar- smula, försåg det med en inledning som stod i kontrast na tillbringades förvisso med hajk på den närbelägna till det - först ett år senare skulle Sten Olsson lära oss Brokö, men även i övrigt upptogs klassens sinnen av an- vad sonatform var, men intuitionen kan vara en stark dra saker. Medan Mats plinkade på Smoke on the water

102 103 Elof Lindälvs gymnasium 30 år på gitarren övade tvillingarna Davidsson, Annika Wen- beredda på vad som väntade. Vissa av Maries kollegor neberg, Ulrika, Jonas Hansson och jag in barbershop- bland lärarna tittade dock lite snett på vad som höll på klassikern Sentimental Journey under dessa sista dagar. att ske, rädda för att deras undervisning skulle bli li- När vi nått avslutningen lät det riktigt bra om oss. Båda dande. Den som kom att drabbas värst under hösten var musikstyckena skulle dyka upp igen i en snar framtid. däremot en som höll tyst, inte bara om detta utan lite Detsamma gällde en tredje låt som jag inte kan undgå till vardags. att nämna. När vi väl hade kommit in på barbershop- Gunnar hade som jag sade tidigare präntat in i oss spåret hade Jonas Hansson och jag börjat spåna om vi- att bara vi lärde oss derivera skulle allt bli bra och alla dare repertoar och Jonas kläckte då den glänsande idén frågetecken rätas ut. Början av höstens matematik- att träna in Magnus&Brasses Svordomsvisan. Tomasz undervisning ägnades uteslutande åt just derivator. Det och Jonas Sjöblom hade hakat på, och några veckor före var bara det att frågetecknen tycktes bli allt fler i stället avslutningen hade vi riktat en formell förfrågan till rek- för tvärtom. Gunnar varsnade nog detta, men tycktes tor Lennart om vi fick framföra den till avslutningen. inte oroa sig förrän det redan var för sent. detsamma Svaret från rektorn minns jag än i dag ordagrant. Han gäller även mig själv, för övrigt. sade att ett sådant framträdande kunde ”äventyra vår Den första skrivningen låg tidigare denna höst, redan i framtid på skolan”. Med sådant maktspråk mot oss fann september. När jag kom ut från den kände jag mig matt. vi för gott att lägga svordomarna på lagring så länge och En känsla som övergick i ren och skär ångest när jag hålla oss till det sentimentala resandet. Men vi skulle hörde den garanterat pålitliga trion Lars-Magnus, Pa- få anledning att resa tillbaks även till Magnus&Brasse trik Johansson och Jonas Sjöblom diskutera sina lösn- längre fram… ingar. Jag verkade inte ha prickat in ett enda rätt svar på skrivningen! Och det var fler anletsdrag än mina som 4. Motgångar och massavhopp mulnade ikapp med septemberhimlen. Verkligheten Vid ett tillfälle under sommarlovet ringde Jonas Sjöblom hade till sist hunnit upp musikhistorien. Det oundvikliga till mig. Han ville ”spela upp en låt som jag bara måste hade skett. höra” i telefonen. Eftersom låten i fråga var inspelad på Väntan på att återfå skrivningen med tillhörande en redan då gammal raspig kassett var det inte myc- resultat artade sig till en repris av fjolårshöstens, bara ket som gick att uppfatta. Jag nickade pliktskyldigast oändligt mycket plågsammare. Den gången hade resul- bifall till hans entusiasm och lade sedan på. Han gav tatet slagit ner som en chock, nu var jag beredd på i stort sig dock inte, utan två dagar senare landade kassetten sett vad som helst och det gjorde i stället väntan värre. i brevlådan hos mina föräldrar. Eftersom ljudkvaliteten Söndagen innan vi skulle få tillbaka provet övervägde vid uppspelningen nu faktiskt tillät att man uppfattade jag under en lång promenad i Särö ånyo att byta till melodin, fick jag erkänna att det faktiskt var en riktigt någon annan linje. Men i så fall skulle det vara liktydigt rolig sådan och att vi möjligen skulle kunna göra något med att ge upp Det våras för musikhistorien och svika av den. klasskamraterna i fråga om den. Ekvationen erbjöd in- Melodin var 12th Street Rag i Louis Armstrongs get enkelt svar. tappning och den skulle komma att rädda början av an- Samtidigt som det kalla kriget påtagligt hade börjat dra akten i Det våras för musikhistorien. tina upp i takt med den nytillträdde sovjetiske presi- Marie hade nämligen ägnat sommaren åt att tänka till denten Gorbatjovs ansträngningar att ge världen en mer ordentligt. Våra kunskaper i musik täckte in så många öppen bild av hans nation, och brittsommaren passande olika stilar och tidsepoker att vi borde strukturera upp nog till detta blev ovanligt vacker detta år, rådde alltså en den planerade föreställningen i kronologisk ordning spänd kyla bland många av oss innanför Lindälvskolans med själva musikhistorien som röd tråd; även om en mer väggar. Hur dåligt kunde det bli? Fanns det någon väg konkret röd tråd också skulle dyka upp på scenen senare. ut? Anna var den som i varje fall bokstavligt tog mest Vid en av våra första fransklektioner - musiken var ett åt sig av stämningarna, då hon en morgon berättade om minne blott efter första årskursen - råkade jag slänga ur en dröm där hon suttit inuti den grekiska bokstaven fi mig namnet Det våras för musikhistorien och det blev och försökt derivera sig ut. Dessvärre utan att lyckas. märkligt nog ingen vidare diskussion om det namnet. In- Uppdelningen i specialgrenarna datakunskap och gen tvivlade på att det här skulle bli en helaftonsshow. miljövård respektive en ”klassisk” variant med två språk Hade Norge kunnat vinna schlagerfestivalen under för- förutom svenskan och mer historia hade startat denna sommaren var inget längre omöjligt på den musikaliska hösttermin, och skapat en del meningsutbyten värda att fronten. notera. Jonas Sjöblom och Monika var som sagt de enda Arbetet med föreställningen kom att prägla höstter- miljövårdarna och slapp således lindrigt undan. Mellan minen så till den milda grad att det i viss mån gick ut de båda övriga grupperna rådde däremot en viss lättsam över de ordinarie studierna. Det var ofrånkomligt att konkurrens. De som studerade datakunskap tryckte ner det måste bli så, och vi trodde lite till mans att vi var på huvudsakligen B-franskan som självständigt språk

104 105 Elever

betraktat, medan de som läste detta språk - inte minst fysik gjorde något ologiskt att den blygsamma poäng- Lars-Magnus och jag - inte försummade ett tillfälle att summan kändes överkomlig. Engelskan hade en mer påpeka att tiden i datasalen mestadels tycktes gå åt till avsiktlig mellantermin i väntan på vårens centralprov. att spela spel. Uppdelningen bidrog onekligen till att Till och med Maries eget ämne franskan upplevde en göra den råa men hjärtliga tonen ännu råare och hjärt- resultatmässig stagnation. Det enda ämne där samtliga ligare. tycktes upprätthålla standarden var kemin, märkligt Matematikprovet visade sig emellertid gränsöver- nog med tanke på idel klena resultat i övriga natur- skridande eftersom det bara var tre personer som kla- vetenskapliga kärnämnen. Ainas insatser från katedern rade sig helskinnade relaterat till sina tidigare resultat måste ha varit guld värda, fast hon gjorde det så diskret och dessa tre, Lars-Magnus, Patrik Johansson och Jonas att ingen tänkte på det då. Sjöblom, gick att hänföra till var sin kategori. Alla vi Hur mycket kan då det hängivna arbetet med Det andra gick omkring i ett tillstånd av större eller mindre våras för musikhistorien ha legat bakom allt detta? Det chock. Vad beträffar mitt eget resultat skulle det visa sig beror nog på vem man frågar, och det var likadant då. vara det sämsta jag presterat vare sig förr eller senare Vissa av oss hade legat på gränsen rent betygsmässigt under normala omständigheter - under slutet av året på redan i slutet av årskurs ett, och när tempot skruvades Chalmers lyckades jag förvisso pricka in en nollpoän- upp i många ämnen i början av hösten med tillskott av gare, men då hade jag redan bestämt mig för att hoppa fysiken - jag misstänker att vissa av dem som klagat över av - och 6 poäng av 24 kan inte sägas vara annat än Mariannes svenskundervisning under våren nu mer än katastrofalt dåligt. Och vi var många med normalt goda väl kunnat tänka sig att ta tillbaka den - blev arbets- studieresultat som nu drabbats av detta bryska upp- bördan övermäktig alldeles oavsett om vi höll på med vaknande till verkligheten. I viss mån kunde man säga en föreställning vid sidan av eller ej. Andra däremot, sig vara i gott sällskap, men det var en klen tröst. Ett år bland andra jag själv, tappade rejält i styrfart just denna tidigare hade Mats och jag kunnat avtala om att bättra termin och eftersom flera i denna kategori var sådana oss till nästa gång, nu vågade ingen av oss ta ut något som engagerat sig betydligt mer i föreställningen än i sådant i förskott då osäkerheten hade gripit om sig på skolarbetet samtidigt som det sistnämnda krävde större alla håll och kanter. Frågan för en del var som sagt om uppmärksamhet än läsåret innan var det egentligen in- det överhuvudtaget skulle bli någon nästa gång. get konstigt med den saken. Frågan var snarast vad alla Inte blev det bättre när det för oss nyintroducerade vi berörda skulle göra åt situationen. ämnet fysik skulle prövas en månad senare. Mungiporna Svaret kan enklast ges genom att jämföra klasslistan för pekade snarast ännu mer neråt generellt sett när de re- höstterminen 1985 med den för vårterminen 1986. I bör- sultaten kungjordes - att jag själv slapp lindrigare undan jan av våren hade Paul, Michael, My, Annika Wenneberg med 12 poäng av 24 denna gång berodde mer på tur än och Tomasz försvunnit från densamma och det visade sig på skicklighet. Nu stod vår klassföreståndare Gunnar på snart bara vara en tidsfråga innan även Elaine hoppade förtvivlans rand. Alla hans förutsägelser om att deriver- av. När höstterminen hade startat var vi 28 elever i klas- ingen skulle göra saker och ting lättare och att fysiken sen, efter halva vårterminen hade manskapet följaktligen inte var något att oroa sig för hade kommit på skam och minskat till 22. Liknelsen om de tio små afroamerikan- vi som trott om inte blint så i varje fall rejält närsynt på ska pojkarna kom att användas mer än en gång, fast med dem kunde bara slita våra hår i uppgivenhet. Mitt eget sin gamla terminologi. De flesta lärarna hade präntat in i hade så smått fått växa ut då jag efter kravallerna med oss att eventuella avhopp till största delen brukade infalla nynazister inblandade i Växjö under våren samma år i årskurs ett. Vi avvek således från mönstret även i det insett att jag kunde misstänkas för mindre smickrande avseendet - det verkliga massavhoppet kom att äga rum saker med den frisyr jag hade vid ingången av gym- efter exakt halva tiden i stället. nasietiden, så det fanns till skillnad från de alltjämt Och den saken tror jag däremot definitivt berodde på hårdsnaggade Mats och Jonas Sjöblom lite som man Det våras för musikhistorien. Alla var så inblandade i och faktiskt kunde slita i. Gunnars egen bekymrade min var så lojala med denna produktion att absolut ingen ville bli bara alltför talande, och det var vid den här tiden som först att hoppa av den. Med tanke på hur lyckad föreställ- jag lärde mig att han var nervös när han gjorde uppre- ningen blev kan jag bara beundra dem för deras is i magen pade hyschrörelser med pekfingret mot munnen. En syn och lagkänsla, och tacka dem så mycket för detta. Utan som tyvärr var vanligare än önskvärt denna hösttermin. allas medverkan hade följande avsnitt nämligen sett helt Kollapsen var nära. Igen. annorlunda ut, alternativt inte skrivits överhuvudtaget. I de andra ämnena hängde huvudena både högre och 5. Succé bättre med. Skrivningen i ärftlighetslära i den under Redan i början av höstterminen i tvåan bestämdes pre- fjolläsåret så fruktade biologin skulle under normala miärdatum för Det våras för musikhistorien till freda- omständigheter ha setts som ett misslyckande, men gen den 6 december 1985 med en andra föreställning händelserna i de angränsande ämnena matematik och dagen därpå. Nu visade sig intresset på skolan ha vuxit

104 105 Elof Lindälvs gymnasium 30 år sig så stort att någon form av skolföreställning var mer skratt. Resultatet Balladen om riddar Gråskägg och den eller mindre nödvändig, vilket inte minst märktes på sköna jungfrun Krinolin blev enligt Marie så lyckat att vi den mängd frågor jag fick från mina forna klasskam- fick framföra det på en lektion och balladen hade hängt rater från grundskolan som nu gick på ekonomisk linje. med ända in i föreställningen. I scenen skulle vi givetvis Vårt projekt hade tydligen låtit tala om sig redan innan bära tidstrogna utstyrslar, och jag kan inte förneka att vi börjat göra mer seriös reklam för det. jag trivdes bra i min narrkåpa. Så länge inte rektorn såg Själva reklamkampanjen startade relativt sent efter- på, ville säga, och så länge man inte behövde gå ut i mi- som det dröjde innan alla bitar i föreställningen slut- nusgrader med kåpa på. Dessvärre inträffade bägge des- ligt fallit på plats. Först sista veckan i november var vi sa saker denna dag. Det var närmare tio minus ute, och redo att börja affischera. Vad gällde skolföreställningen en mycket stelfrusen gycklare hade för ovanlighetens räknade vi med att de ditkommenderade eleverna skulle skull inte mycket att komma med på Kungsmässan fylla Kungsbacka Teater och ge stående ovationer - de då han fortfarande hackade tänder. Lagom till att jag ovan nämnda forna klasskamraterna skulle i alla fall inte värmts upp hyfsat skulle vi tillbaka till skolan igen. I våga annat. På fredagen var det lika säkert att skaran entrén möttes vi enligt Murphys osvikliga lag av rektor med föräldrar och syskon skulle ta sig dit lika mangrant. Lennart. Om jag varit relativt diskret på Kungsmässan Den intressanta dagen när det gällde marknadsföringen jämfört med exempelvis tvillingarna och Pia Karlsson av spektaklet var således lördagen. Hur stort intresse vilka skötte marknadsföringen exemplariskt och fick ut kunde kungsbackaborna tänkas uppbringa för ett pro- maximalt med information på ett relativt kortfattat vis, jekt som detta mitt i adventstiden? Inkomstöverskotten rådde nu rakt motsatta förhållanden. Rektorn såg i stort skulle gå till en klassresa i trean, det var redan bestämt, sett bara på mig, muttrade något som inte kunde tydas men frågan var hur stora dessa skulle bli. Ju närmare de som annat än ”clowner” och vandrade tillbaka in till ex- magiska datumen kom, desto mer infann sig en känsla peditionen. Narrkåpan hade tillfälligt mist något av sin av att vi kanske hade tagit oss vatten över huvudet. charm i mina ögon. Vintern började tidigt det här året. Det skulle bli en Att Pia Karlsson var duktig på att tala till människor rejäl vinter. Redan i slutet av november snöade det med på ett lugnt och koncentrerat sätt har redan framgått, besked och sedan frös det på, så snön såg ut att ligga men i arbetet med produktionen var det särskilt hennes kvar. En av dessa första oväntade vinterdagar skulle vi i organisatoriska ådra som slog ut i full blom. Det är in- samlad tropp gå över till Kungsmässan och göra lite legen överdrift att påstå att hon faktiskt var oumbärlig den vande reklam. Givetvis skulle vi då vara iförda några av här hösten. Ett exempel var vår första heldagsrepetition de mer iögonenfallande utstyrslarna ur föreställningen. i början av oktober när hon i stort sett på egen hand Det kan här vara värt att påminna om några saker som fixade mat åt hela ensemblen - inklusive vegetarisk korv vidrörts i det föregående. Vårt förhållande till rektor åt Marie. Sådant inger respekt, egentligen mer i dag än Lennart var en smula spänt alltsedan incidenten med vad man hade förstånd att inse då. Att skicka fram Pia Svordomsvisan i slutet av vårterminen. Vi fyra berörda när det skulle skötas kontakter utåt var alltså ett taktiskt hade hans uttalande om vår framtid på skolan färskt riktigt drag, och bakom hennes lugna fasad fanns ett lagrat i minnet, även om vi med våra studieresultat denna bestämt drag som inte alltid rättade sig efter talesättet termin gjorde vårt bästa för att äventyra densamma utan att man ska vända andra kinden till; något även jag fick musikaliska hjälpmedel. Hans första intryck av mig som erfara i samband med ett par grupparbeten. skolans nye clown hade jag gjort mitt bästa för att få Narrkåpans förtjänst eller ej, den mer ”verkliga” pre- bort, men det fanns en viss nervositet i luften så fort miären på fredagskvällen drog fullt hus och applåderna hans namn nämndes. var enorma. Ännu bättre blev det av att föreställningen Denna dag skrudade några av oss som sagt om vid faktiskt recenserades, visserligen bara i lokala Kungs- lunchtid för en kort PR-tripp till Kungsmässan. Patrik backa Tidning men ändå. Jag var extra stolt över att Sjöberg hade just fått Svenska Dagbladets bragdguld min uvertyr fick ett eget omnämnande i tidningen, men för sin världsmästartitel inomhus - det skulle bli ännu i samma mening sägs också klart att det var klass på bättre ett och ett halvt år senare - och även vi närde tillställningen rätt igenom. Vilket det också var. högtflygande planer. De flesta i vår grupp såg antin- Recensionen fick ytterligare skjuts på biljettförsäljnin- gen högtidliga (frack och långklänning) eller åtmin- gen, förutom det faktum att delar av fredagspubliken stone representativa (1950-talsmunderingar) ut. Med ämnade återkomma dagen därpå och nu stod vi där ett undantag. Mitt mest framträdande framträdande i även med en utsåld lördag. Plötsligt var problemet att vi föreställningen skulle ske i avsnittet som handlade om behövde säga nej till åskådare som hörde av sig för sent medeltiden. Efter undervisningen om bretonska ballader för att få biljett. För första gången i mitt liv hörde jag året innan hade jag tillsammans med Jonas Sjöblom och svarta börsen nämnas, givetvis utan att själv ta någon del Anna-Lena en eftermiddag satt oss och försökt få till i sådana planer. Det blev mycket riktigt fullt, för att inte något eget på området, till ackompanjemang av glada säga överfullt, och lördagens föreställning blev nästan

106 107 Elever

ännu bättre än fredagens rent scenmässigt sett. Det som uppvaknande för de flesta av oss mitt under perioden förefallit vara överskattning av vår förmåga hade vänts med musikföreställningen, då skrivningen i ärftlighets- i motsatsen. Marie var den som tog bladet från mun- lära innebar medelpoäng som visserligen inte var lika nen och på måndagen därpå föreslog ytterligare ett par usel som vid de tidigare refererade matematik- och föreställningar i januari. Ingen kunde neka till att det lät fysikproven men ändå en avsevärd nedgång jämfört med som en bra idé. Mitt i denna jobbiga hösttermin hade vi vårens resultat. Och så krångliga är inte Mendels teorier något som faktiskt gick bra, till och med mycket bra. ändå inte på grundnivå. Några skyllde på läromedlet, Så när 1986 inleddes med snö och sträng kyla var och även om den för vårt gymnasium speciellt intro- det minsann N2L som stod där med tre nya föreställn- ducerade bokserien Liv i uppkomst av Lars Ljunggren ingstider inbokade; en skolföreställning för elever från var något av det mest pedagogiskt överlastade jag upp- granngymnasiet Aranäs och två nya föreställningar för levt efter Hej Matematik! på låg- och mellanstadiet är allmänheten. Det var också här som Marie erinrade oss den modellen till förklaring att göra det alltför enkelt om att vi borde spela in en av föreställningarna. Valet för sig. Om inte annat visade det sig att så gott som föll på sista kvällen, lördagen den 25 januari. Ingen har samtligas resultat vände uppåt under våren, med samma behövt ångra det valet. Visst, det förekom småskavanker böcker. Betygspressen började nu göra sig mer gällande men det gjorde det vid alla de andra tillfällena också, än tidigare. Mitt i den konkurrenssituation som faktiskt och på det hela taget hade varje nummer nu satt sig så rådde fanns det dock fortfarande goda förutsättningar bra att det här blev den bästa föreställningen. I sam- för samarbete, och att familjerna Ernby och Magnusson band med att jag fick uppdraget att skriva dessa rader emellanåt såg mig och Gunnar läsandes biologiläxorna vid klassens 20-årsjubileum tittade vi igenom hela video- gemensamt gynnade i slutändan bägge parter. Metoden kassetten - tekniken har förvisso gått framåt en del - att grunda betygen strikt utifrån skrivningsresultaten och jag blev faktiskt förvånad över hur bra vi var. När mottogs dock med viss skepsis från de flesta håll, efter- jag skriver det här har jag deltagit i Valdemarsviksope- som marginalerna på så sätt blev mycket små. rans produktioner i ett flertal säsonger och således haft Värre blev det under vårterminen märkligt nog i nöjet att jobba med de ”riktiga” proffsen, och intrycket kemin, som innan dess hade en problemfri period på är tydligt: det vi gjorde nästan helt på amatörbasis - en över ett år bakom sig. Centralprovet avlöpte i och för regissör vid namn Berit Frudih3 (stavningen osäker) var sig enligt planerna, men verksamheten i övrigt kom med och vägledde oss vid två tillfällen, det var allt - var på en del håll att gå på kryckor senare under våren. Vi inget mindre än en bragd. Och då har jag även hunnit skulle arbeta i projektform kring ett visst ämne, alltså ett bli jurist och som sådan tar jag ogärna till överord. förebud om specialarbetenas återkomst några år senare. Men jag nämner inga specifika namn eller insatser Olyckligt nog för slutresultatet blev det inte individuellt vidare. Det var gruppens insats som gjorde föreställ- utan i grupper. Vår grupp som skulle ägnat sig åt Coca- ningen till den succé den blev. Cola lyckades med konststycket att koncentrera sig på snart sagt allt utom denna internationellt kända läske- 6. Jobb, jobb och jobb dryck (som det brukar heta för att undvika reklam). Två Det våras för musikhistorien hade tagit mycket tid. Även av oss var mentalt redan avhoppade från naturveten- från den ordinarie undervisningen. För oss som läste skaplig linje, och av oss övriga tre som hade förberett varianten med konst- och musikhistoria uppvägdes det en storslagen arbetsplan i samband med en kombinerad i någon mån av att ämnet delvis ingick i föreställningen, biolog- och kemiresa till Öland sent under terminen medan det var värre för våra data- respektive miljövår- visade det sig att jag och en till snarast ägnade kvällarna dande kollegor. Jag besökte på eget bevåg dataundervis- åt starkare drycker än så - personalen vid Systembolaget ningen vid ett par tillfällen, och är det på något område i Mörbylånga var närmast katastrofalt släpphänt - och där utvecklingen har tagit sjumilakliv sedan dess så är den tredje förmådde inte ta upp den tappade tråden. det detta. Redovisningens kvalitet var den lägsta jag medverkat i Kommunikation som mobiltelefoni och e-post någon gång, och jag skäms än i dag över att ha medver- nämndes av naturliga skäl inte och datorerna som an- kat, eller kanske snarare inte gjort så, i den. Björn, som vändes hade en prestanda som med dagens ögon före- var en av gruppens övriga deltagare, skulle senare säga faller tämligen blygsam. Men spelmarknaden var stor att samma termins grupparbete i engelska om Canada, redan då, och en av anledningarna till dessa mina frivil- under vilket han, Gunnar och Jonas Hansson mesta- liga visiter. dels syntes ha ägnat sig åt att leka med en bandspelare, Nu fanns det förvisso tillräckligt att göra utan att utgjorde ett än värre lågvattenmärke för hans egen del behöva trampa in på andras domäner. Koncentrations- även om han håller med mig om standarden på våra timplanen gjorde en del ämnen viktigare än andra då de studier i läskens kemi. skulle tas till protokollet en god bit före studentdagen. Så slutade detta minst sagt konstiga andra år, så fullt Det första årets mardröm biologin innehöll ett bryskt av höga berg och djupa dalar. Vi som stått pall för alla

106 3 Frodi ska det vara. 107 Elof Lindälvs gymnasium 30 år påfrestningar skulle hålla oss kvar även under det sista och som fick följa hans lätt maskerade alter ego Mikhail läsåret. Av oss 31 som begynt två år tidigare återstod nu Lindestrovskij genom hela berättelsen. Idén att lägga 21, och egentligen var vi något värre än de tio små in sånger och verser mitt i den löpande berättelsen var afroamerikanerna eftersom Niklas hade tillkommit i en direkt bugning åt en annan av våra husgudar J.R.R. tvåan. Mycket återstod också att göra. Eftersom slutbe- Tolkien - jo då, Frodo, Sam Gamgi och de andra var tygen hägrade och många av oss halkat efter i olika äm- förebilder långt innan Hollywood högg tag i berättelsen nen under det gångna året är det ingen djärv gissning att -, men denna kom så småningom att leva sitt eget lilla det försiggick en hel del självstudier under sommaren, liv. Det blev till sist något av en sport oss emellan att trots att den bitvis var varm och badvänlig. För egen del komma på nya verser till den från början ganska enkla var det utan tvekan så. Särskilt matematiken och fysik- dikten, och dessa dyker upp i snart sagt i varje sam- en måste fås på fötter å det snaraste. Jag kunde snart manhang som figuren är med. Så mycket vin och bröd identifiera bristernas i dessa båda ämnen som tämligen som det limmades och spikades under första halvåret stora, och särskilt i förstnämnda ämne där centralprovet 1986 har litteraturen således aldrig skådat maken till. låg i oktober och undervisningen slutade efter hösten Lustigt nog är de två sista kapitlen, som vi alltså skrev - återigen ett utslag av den underbara koncentrationst- i juli när regnperioden satte igång i pauser mellan de implanen - krävdes en uppryckning av närmast monu- naturvetenskapliga studierna, bland de bästa i boken. mentala mått. Vid något tillfälle ska jag skriva rent den igen, för den Men hade Norge kunnat vinna schlagerfestivalen version Patrik Johansson gjorde på sin Commodore 64 - och Örgryte fotbollsallsvenskan, vilket särskilt hade kan i dag synas något svårläst. Jag är kort sagt lite stolt glatt Jonas Sjöblom - året innan borde även detta kunna över min medverkan i detta litterära projekt, och Mari- lyckas. anne tyckte uppenbarligen också om vad hon fick läsa Jag var inte heller ensam i mina ansträngningar. Efter när höstterminen drog igång en månad senare. att ha VM-finalen i fotboll på en knastrig TV på Got- Kanske var det med detta i bakhuvudet som hon land återkom jag i början av juli med nya friska tag. någon månad in på terminen tog initiativet till en litte- Knappt hade jag återvänt förrän Niklas hörde av sig. rär stafett där varje elev skulle skriva ett kort kapitel var Denne hade som sagt börjat i vår klass i tvåan och var och lämna över till nästa elev till dess att en färdig ro- ett år äldre, varför han redan hade hunnit ta sitt körkort man i 21 kapitel förelåg. vi hade försökt i ettan, men då och kunde förflytta sig med betydligt större enkelhet än inte kommit mer än till ett och ett halvt kapitel vilka se- med GL:s bussar. Från att ha sett mycket av Gunnar undan länge skrotats. Nu var vi färdiga för ett nytt försök. der våren blev det nu Niklas som mina föräldrar snabbt Romanen fick namnet Ellen Rune efter sin huvudper- vande sig vid att ha hängandes över samma skolböcker son och förutom denna fanns från början, innan någon som jag. Vi startade med matematiken, eftersom läget började skriva, förutsättningarna att Ellen skulle ha en där helt enkelt var mest utsatt. På lediga stunder tittade dotter Susanna och att de var boende i Nattavaara. Det vi även något på fysiken - där centralprovet låg först sistnämnda mest beroende på att nämnda ort noterade följande vår - och på ännu mer lediga stunder skrev vi 48 minusgrader samma vecka som planerandet övergick på vårt romanprojekt Från Genesis till Ragnarök. i faktiskt skrivande i början av vintern och tidningarna Detta projekt hade startat redan hösten innan som talade om en förestående istid; bara två år senare kom ett led i att stilla abstinensen över att inte ha svenska på de första långtgående larmen om den globala uppvärm- schemat under ett helt läsår. I början skrev vi en mening ningen. De första kapitlen blev just lite av en uppvärm- var och skickade texterna mellan oss på små lappar på ning där huvudpersonerna presenterades men från lektionerna, men någonstans under vintern började ver- och med kapitel nummer tre, som Anna skrev, började ket leva sitt eget liv och avsnitten blev längre och längre. förvecklingarna och relationsproblematiken på allvar Meningarna formade stycken, styckena formade kapitel och i det påföljande kapitlet antydde Eva en kommande och kapitlen kom så småningom att fyllas av en handling spänningsintrig mitt i alltihop. Där blev det min tur, och som vi har all anledning att vara stolta över än i dag. eftersom Från Genesis till Ragnarök nyligen avslutats Visst finns där referenser till allt mellan Shakespeare blev det ett kapitel i samma stil med tonvikten lagd på och Douglas Adams - båda författarna rörde sig hem- spetsfundiga ironier och populärkulturella blinkningar vant i den samtida fantasylitteraturen - samt till tidens - denna gång var det TV-serien Bröderna Olsson som populärkultur; inte minst de då omåttligt populära TV- citerades. Dessutom förstärkte jag fullt medvetet spän- kockarna Werner och Werner (vi hade som sagt bara två ningsmomentet. Hade Niklas fått manuskriptet direkt kanaler då!) citeras flitigt i texten. Men det finns också ett efter mig skulle handlingen möjligen ha blivit helt an- klart sammanhang genom hela berättelsen, och den förs norlunda, men han var inte i skolan den dagen och kom fram av en enorm energi och berättarglädje. Vissa avsnitt för övrigt aldrig att hinna med något kapitel förrän det har rentav poetiska kvaliteter. Till dessa ska emellertid var maj och boken måste bli klar. Fortsättningen växlar inte räknas Timmerdansen, vilken vi lånat från Michael kraftigt mellan rena kiosklitteraturgrepp och hårdkokt

108 109 Elever

äventyrsroman, men allt är mycket underhållande att ment med elektriska nät (vilka jag och Jonas Sjöblom läsa än i dag. var snabba nog att definiera som ”sådana man fångar Svenskämnet var alltså tillbaka denna höst, och elektriska ålar i” - nyssnämnde Sjöblom lyckades trots eftersom vi var en naturvetarklass med lätt humanistisk detta så småningom bli doktor vid Chalmers) och en färgning utgår jag ifrån att det var fler än Niklas och jag konstruktion som kallades Wheatstones brygga och på som gladdes över detta. Tyngdpunkten under terminen vilken dansen givetvis ständigt försiggick under lektio- låg dock hos Gunnar Larssons ämnen och främst då nerna. Slutet på det hela blev dock mindre lyckat, efter- i matematiken. Efter de lagom klena skrivningsresul- som tempot i laborationerna under våren i kombina- taten under föregående läsår var det naturligt att han så tion med dylika i kemin och ett antal parallella pålagor här med två månader kvar till centralprovet var en aning i diverse andra ämnen blev sådant att större delen av bekymrad. Dessutom kunde flera av oss mellan raderna klassen dignade under bördorna. Om detta handlar min - och här avses inte bänkraderna - ana en schism mellan i april 1987 skrivna dikt Den något nyare Grottesången honom och hans kollega i N3k, Lars Landberg. Jag har - men då visste jag inget om de krav som skulle ställas luddiga begrepp om vad schismen handlade om, men vid de eftergymnasiala studierna, dikten i sig förefaller i det var tydligt att Gunnar inte alls var glad i början av dag smått naiv och ska enbart läsas tillsammans med sin denna i övrigt vackra och soliga höst. fortsättning i samlingen Ingen kan tjata som jag, skriven Det fanns alltså dubbla anledningar att lägga på några efter ett års studier vid och avhopp från nyssnämnda extra kol i matematikpannan. Dels för vårt eget bästa, tekniska högskola. Naturvetenskapliga linjen hade gjort men även för att sluta upp bakom vår lärare som vi var oss lärda, men definitivt inte fullärda - och skönt var väl obrottsligt lojala mot. det, på sitt sätt. Parallellt med detta fanns det en del andra eldar Efter att vår show hade lagts ner såg jag mig med blo- att underhålla. I samhällskunskapen snarast i form av dad tand om efter nya musikaliska projekt att förverk- Norrskensflamman eftersom Anders Onsjö var minst liga. Min abstinens stillades genom populärkulturen. lika obrottsligt lojal sin politiska övertygelse som vi TV-serien Fawlty Towers hade varit en jättesuccé redan var mot Gunnar Larsson. Samtidigt måste, i sannin- under 1970-talet och repriserades nu lägligt nog, inom gens namn, sägas att han inte hade det så lätt. Nu var ramen för statstelevisionens lördagsunderhållning Raz- det 1986, Margret Thatcher och Helmuth Kohl domi- zel. Signaturmelodin fastnade alldeles för snabbt för nerade Västeuropas politiska skeenden och i USA satt att få förbli orörd, och det slutade med att jag var och Ronald Reagan av sin andra sejour i Vita Huset. Inte varannan pianolektion inledde med att spela just denna ens socialismens starkaste fäste Sovjetunionen var sig melodi. Till att börja med till min pianolärare Johans likt. Mikhail Gorbatjov hade efter kärnkraftsolyckan i stora förtvivlan, måste medges, men han ändrade sig när Tjernobyl under våren - en olycka som skärrat upp även han tycktes höra vissa glidningar i melodin från gång oss på västra sidan Sverige rejält - mer eller mindre tvin- till gång och kom så småningom att uppmuntra mig till gats tala mer i termer av öppenhet, och även om ingen, att skriva variationer över den från början enkla melo- allra minst Gorbatjov själv, visste vart det skulle leda så din. Det blev mer eller mindre en heltidssyssla under fyllde det världen av ett visst obestämt hopp om någon några intensiva höstveckor och för första gången insåg sorts bättre tider. Här hemma i Sverige regerade social- jag att man kan använda sig av humor i musik - i detta demokraterna, men Ingvar Carlsson hade hastigt och fall genom att placera temat i ”fel” stil såsom synthpop, allt annat än lustigt tvingats ta över som regeringschef folklore, impressionism eller ragtime. Mottagandet i efter Olof Palme som mördats på öppen gata i Stock- klassen blev ännu mer applådknipande än när de fått holm vintern innan. Fanns det således många orosmoln höra uvertyren till Det våras för musikhistorien första på Anders’ himmel vad gällde omvärldsbevakningen var gången och jag klandrar dem inte för variationerna är det troligen ändå inget mot den utmaning det måste ett bättre verk. Som fortsätter eka än i dag, för övrigt. vara för en person med hans åskådning att undervisa i Parallellt med att jag slutför denna skrift har jag hål- en kommun som Kungsbacka, vilken även då tillhörde lit på med en jubileumskantat till villaägarföreningen de minst socialistiskt dominerade i Sverige. Så oavsett hemma i Täby, och den som lyssnar noga kan tydligt vad vi ansåg om hans åsikter kan ingen ifrågasätta hans höra de öppna kvinterna från variation nummer fem en mod och raka rygg. bit in i stycket. Fysiken hade som sagt introducerats först i tvåan Och hur gick det, mitt i allt detta, till sist med och hade sin egentliga tyngdpunkt under det sista året. matematiken? Under hösten sattes vi i allsköns laborationer, vilka Som i alla sagor slutade det förstås lyckligt. Sista emellanåt skapade en viss munterhet eftersom samtliga hälften av oktober befann sig våra matematikböcker en- under den mörkaste perioden kring allhelgona tycktes dast i skolan när nöden så krävde, alltså då vi hade lek- kretsa kring marina motiv. Inte nog med att vi studerade tion. Så gott som samtliga studerade med en intensitet svängningarna hos en fiskelina, vi gjorde också experi- som, vågar jag säga, var den största under dessa tre år.

108 109 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Och resultatet uteblev inte. Sammanlagt sju elever av tju- gott som Helge Antoni, den kände konsertpianisten. goen, alltså en tredjedel, de tre självklara Lars-Magnus, Det kunde ha stannat därvid, men som Helge kom att Patrik Johansson och Jonas Sjöblom plus ytterligare bli den varaktigaste vänskap som grundades utanför fyra, skrev högsta betyget som vid denna tid alltjämt klassen och skolan under de här åren har jag efter mo- var siffran fem. Genomsnittet för klassen hamnade på get övervägande funnit att han får bli den ende enskilde smått osannolika 4,1 och vi överträffade välregisserat person som får ett helt avsnitt uppkallat efter sig i dessa nog parallellklassen. Gunnar Larsson var synbarligen rader. rörd när han meddelade detta. Att sedan följande veckas Helge var alltså redan vid den här tiden vad man kal- fysikprov sänkte hans humör igen - tillsammans med lar för en kändis. I det begreppet låg helt andra saker tvåans första skrivning i matematik var det min sämsta än i dag. Det var långt före den tid då en medverkan i under hela perioden - kunde han överleva, särskilt som Bonde söker fru räcker för att man ska inordnas i denna resultaten på det sista matematikprovet innan ämnet kategori. De kändisar som visades i TV hade så varit övergavs blev lika strålande. Plötsligt kunde Gunnar under lång tid - typiskt nog var Här är ditt liv ett av sitta och skriva ut femmor i parti och minut. Vi tackade de populäraste program som fanns - och det var inte och tog emot, fast som vanligt när det gällde vår klass medverkandet i sig som skapade kändisfaktorn hos en på ett något säreget sätt. person. Faktiskt var kändisskapet något mer mytom- När höstterminen gick mot sitt slut fullbordades ock- spunnet då. Inte minst därför gick ett sus genom klas- så en treårig tradition. Redan första året hade vi gått upp sen denna gråmulna aprildag. i ottan den 13 december för att ta bussen till Åsa och Anledningen till besöket var förstås att Marie hade lussa Gunnar Larsson. Just det första årets besök minns skvallrat för Helge - som hon var gammal god vän med både jag och Lars-Magnus med skräckblandad förtjus- - om våra musikaliska planer, och att han nu när han ning, eftersom vi lyckades ställa till med viss förödelse i var i Kungsbacka för en konsert blivit nyfiken på den- Gunnars hem. Först skulle jag i ungdomligt övermod ta na omtalade klass och ville höra hur arbetet med vad enhandslyra på ett kast med liten lussekatt från Gunnar som skulle bli Det våras för musikhistorien framskred. Magnusson, glömde att jag hade glögg i samma hand Olyckligtvis för mig var detta just som uvertyren hade och stänkte givetvis ut glöggen. Inte lyckades jag fånga färdigställts, och jag har än i dag inte helt förstått hur bullen heller för den delen. Värst drabbades dock Lars- det gick till när jag kallades fram till pianot och ombads Magnus byxor, vilket han snart utan tvekan kunde leva spela upp den med Helge sittandes bredvid och klassen med eftersom han själv i nästa ögonblick lyckades skyffla som övriga åhörare. Det gick dock så fort att jag inte ner hela sin mugg på mattan. Ingen av oss hade, såvitt vi ens hann bli nervös, och ännu bättre blev det när jag vet, druckit starkare varianter än saftglögg så händelser- hörde Helge nicka bifall och jämföra med Rossini och na får skyllas på ren klantighet. Nu frågade vi inte ens andra storheter i historien. efter om vi fick återkomma året därpå, utan vi tog efter Nu var isen bruten. Vi hade ett långt samtal efteråt, en natts vakande hemma hos Anna-Lena - nu även med och Helge fick så småningom en kopia av klaverut- andra sorter i muggarna - en ny nattbuss till Åsa och draget till uvertyren, liksom en hel del följande kom- chockade honom lika mycket denna gång. Tradition- positioner. Då hade emellertid en hel del annat hunnit en utökades också efter hand; andra året hann vi även hända. Att större delen av klassen gick på hans konsert med en avstickare till Marie i Göteborg och i trean gick efter detta hedrande besök var självklart. Men att Helge vi högre i hierarkin och hemsökte Jan Håkansson, vår dök upp från ingenstans - eller snarare från Paris - till studierektor som vid det laget hade gjort oss så många vår premiär av Det våras för musikhistorien hade nog ovärderliga tjänster att vi måste tacka honom på något ingen trott. Dessutom med en ros till var och en av oss vis. I takt med att målgruppen breddades, växte också medverkande som han överlämnade personligen un- Jonas Sjöbloms inledande trumpetsolo, och även om det der applådtacket. Visserligen är jag övertygad om att objektivt sett lät bra var det nog många grannar till de han måste haft andra ärenden i Sverige just då, men berörda som året därpå drog en lättnadens suck över att hela händelsen var enormt smickrande och hans beröm vi tagit studenten och att de skulle slippa oss. Sedan, när vägde givetvis blytungt. Stöd från så professionellt håll Gunnar hade andats ut och för säkerhets skull flyttat till gav extra motivation inför de fortsatta föreställningarna. ny bostad, gjorde en smärre skara av oss - inklusive Jonas Helges konserter blev tradition på skolan, inte bara och hans trumpet - come back 1988. Men det är, som vårt andra och tredje år utan ytterligare många framåt det brukar heta, en annan historia. i tiden. Tredje året hann han till och med busa med oss på en fransklektion och dök upp oannonserad med 7. Helge Antoni kaffe och bullar efter att Marie skrämt upp oss med att En dag på vårterminen i årskurs ett kom en för oss Länsskolnämnden var i antågande. Som mitt musikin- okänd man in genom portarna till den pågående tresse inte direkt mattats av under tiden utan tvärtom musiklektionen. Marie presenterade honom kort och utvecklats kom jag att besöka de allra flesta, även på an-

110 111 Elever

dra orter där vi råkade stråla samman. Senast jag hade ningskort till en zebrafest. Tillställningen skulle inte bli nöjet att bevista en livekonsert var på självaste Kalmar så långrandig som namnet antyder, klädseln skulle helt slott för tio år sedan, och då hade Helge på eget bevåg enkelt vara svart eller vit eller bäggedera - ingen stor sak redan ringt och föreslagit lunch i Oskarshamn dagen vilken man valde som Michael Jackson skulle ha sjungit. innan. Sådan är han, och förutom de självklart högt- Annika Wenneberg och My hade tömt den förstnämn- stående musikaliska upplevelser han bjudit på tror jag das föräldrahem och fyllt på dess förråd av drycker av detta var det viktigaste för oss vid den här tiden; att få röd och vit kulör. Jag blev för övrigt kraftigt försenad se att kändisar inte nödvändigtvis var något mystiskt till festen efter en smärre incident med Annika Mohrs och okänt utan att de kunde vara hur hyggliga personer storebrors nyförvärvade körkort, ett ovanligt halt väglag som helst. och en efterföljande bärgning som mest betydande in- gredienser. Episoden skrevs omedelbart in i Från Gen- 8. Kriser esis till Ragnarök, där huvudpersonerna råkar ut för en Jag har i detta sammanhang mest uppehållit mig vid voltande diligens i början av tredje kapitlet. Efter dessa skolarbetet, men mitt i alltihop höll vi alla på att bli äventyr anlände jag kraftigt försenad till festen och vuxna också. Niklas konstaterade det redan i slutet av kunde snabbt konstatera att klassens medlemmar blivit tvåan, med glad förvåning i tonfallet, det vet jag efter- vuxna på åtminstone två sätt: det konsumerades alko- som citatet finns bevarat i en av två ”klassdikter” som holhaltiga drycker och åtminstone en parbildning bör- skrevs vid ett par av våra fester. Mängder av hormoner jade skönjas. Denna bestod av Lars-Magnus och Anna- flög omkring i oss på ett sätt som inte ens tio biologi- Lena, vars förhållande slutligt konfirmerades i mars året laborationer i ämnet fullt ut skulle mäktat med att därpå. Redan innan dess hade vi sett både Mats och My förklara, och under de tre åren märktes mycket av ny- samt Jonas Hansson och Anna i situationer som svår- vaknade känslor i många av oss. Inte minst syntes det i ligen kunnat misstolkas. I trean tillkom Alexandra och relationerna oss emellan. Jonas Fröberg, som i och för sig gick i ettan på samma För egen del kan jag sammanfatta mitt kärleksliv un- linje men tack vare sitt deltagande i diverse musikaliska der åren i den här klassen som ganska medelmåttigt. På aktiviteter kom att synas en hel del i och omkring vår högstadiet hade en kille med tjocka glasögon, som dis- klass redan innan detta inträffade. Det började faktiskt kret sympatiserandes med hårdrocksfalangen i den in- likna den av oss musikaliskt sett högt skattade filmen fekterade bataljen mellan synthare och hårdrockare som och musikalen Grease i all sin bekymmerslöshet. Så ständigt pågick i början och mitten av decenniet även småningom utvecklades också spekulationer om even- om han vägrade låta håret växa eller bära jeansjacka tuella förestående ringväxlingar; mest påtagligt var det varför han inte betraktades som pålitlig av hårdrock- under sista kvällen i Jugoslavien på resan i slutet av slägret heller och som hyste värdelös vetskap om alla trean då vissa källor uppgav sig vara ”säkra” på att Lars- skyttekungar i fotbolls-VM från 1958 och framåt, inte Magnus och Anna-Lena skulle förlova sig. Säkerheten mycket till utsikt till framgång hos det motsatta könet visade sig lika stor som alla de senare gånger som även och någonstans trodde jag att det skulle fortsätta så när mer seriösa media tagit ut H.K.H. Kronprinsessans man började på ny kula. trolovning i falskt förskott. Inte blev det bättre av att Så blev det inte riktigt. Det blev jag varse redan i de båda berörda parterna gemensamt bjöd in till fest ettan, då det som redan tidigare har beskrivits visade i Lars-Magnus föräldrars trädgård på måndagen un- sig att vi som spelade instrument och sjöng inte längre der avslutningsveckan. Under festen riktigt såg man betraktades som nördar utan i detta sällskap tillmättes förväntningarna i ansikterna hos vissa, företrädesvis, ett betydande mått av popularitet bland flickorna. Er- kvinnliga delar av klassen men dessa fick än en gång gå farenheten var mycket nyttig, både musikaliskt och so- ifrån tillställningen besvikna. cialt sett. Förlovningen kom faktiskt senare samma år, på an- För att inte hänga ut någon kan jag likna mina käns- nandag jul. Då hade redan två av de övriga förhållan- lor för tre olika kvinnliga klasskamrater under den här denas fogar knakat sönder. Den frankofila anda som perioden med angränsande tid vid tre dörrar. En som emellanåt utmärkte den här klassen märktes tydligt då jag överhuvudtaget aldrig öppnade utan blott tog i de hade låtit trycka upp tröjor med texten ”Je t’aime handtaget på, en som jag definitivt öppnade, klev på och vâchement” lagom till en liten återträff som lägligt nog efter ett tag till min stora förvåning fann mig utslängd ägde rum hos Anna samma blåsiga annandag. Men det igenom igen, och en som jag öppnade och ropade in ligger efter avslutningen, och är därmed även det en an- igenom så länge jag tyckte mig ha något vettigt att bidra nan historia. med. Mer än så är det inte på någondera hållet. Allt an- Vi som inte ingick i dessa konstellationer grubblade nat ni har hört är rena spekulationer. mer eller mindre. Jag upplevde för övrigt ett ganska tungt Men det fanns andra som var beredda att gå mycket 1987 med inte mindre än tre begravningar inom loppet längre. I mitten av höstterminen i tvåan kom ett inbjud- av ett halvår, varav den sistnämnda för övrigt gällde Gun-

110 111 Elof Lindälvs gymnasium 30 år nars bror som tragiskt förolyckades vid en dykning från gick mot sitt slut och över i sommar svor vi en regelrätt båt i augusti. Det fanns alltså lämplig grund för allsköns ed att vi skulle återförenas på teknisk fysik på Chalm- grubblerier om liv, död, kärlek, existens, meningen med ers så snart omständigheterna så tillät. Som tur var var allt och andra väsentligheter. En hel del av våra inbördes det bara vi själva som sedermera kunde stämpla oss som tidigare lättsamma och studentikosa diskussioner djup- edsbrytare, och vid det laget tog ingen av oss detta på nade också verkligen under det sista året. Lättast att er- riktigt allvar längre. Att mitt inhopp vid den tekniska inra mig har jag härvid kvällarna på den nyss nämnda högskolan bara blev temporärt förstår ni av att jag är ju- klassresan till Jugoslavien, där jag lyckosamt nog kom rist när detta skrivs, och dessutom hade jag inte tålamod att kampera i samma hotellrum som Niklas och Björn. att vänta in Niklas utan hade faktiskt rentav hunnit Dessa tillhörde definitivt den mognare skaran i klas- hoppa av och styra kosan till Lund innan han började sen, vi befann oss i stort sett i samma båt när det gällde vid den aktuella läroanstalten. Men Niklas slutförde så våra kärleksförhållanden eller kanske snarare misslyc- småningom studierna där. kanden på det området, och åtminstone tre kvällar Att jargongen i klassen alltid hade varit rå men hjärt- av sju tillbringades med dylika diskussioner i ömsom lig har tydligt framgått i det föregående. Även i dessa förstående, ömsom upprörda men alltid konstruktiva tider av ökad konkurrens förblev den så, med bara ett ordalag. Givetvis kunde vi på ett ögonblick skifta per- par syn- och hörbara övertramp i betygshetsens hetta. spektiv från vad som menas med lycka rent objektivt Min elevkalender från sista året bär exempelvis spår till vilka videos som visats av Måns Herngren i senaste av Niklas tänder, som ett utslag av hans raseri över att avsnittet av Tutti Frutti (inte minst Harry Brandelius hans förväntade betyg i samhällskunskap uteblivit. Att rockvideo till Gamla Nordsjön hade genom denna väg jag påpekade att jag alltid trott att det var jag som var kommit att åtnjuta kultstatus bland ungdomarna), men den störste kalenderbitaren av oss båda gjorde honom det hörde den åldern till och föreföll helt naturligt. inte direkt på bättre humör. Samhällskunskapen drev Sammantaget vill jag påstå att läsåret 1986-87 fram till oss för övrigt så nära ett riktigt slagsmål vi någonsin avslutningen och inryckningen i lumpen, trots vad som kom under de här tre åren; under en så kallad nyhetsbe- sagts om begravningar och utslängningar genom dörrar, vakning som - återigen - Niklas och jag höll i och som tillhör de lyckligaste och mest utvecklande perioderna i rörde listor över misstänkta naziförbrytare rann sinnena hela mitt liv så här långt. Studieresultaten gick förvisso på Monika och Alexandra till den milda grad att vi var framåt en hel del, men de största framstegen gjordes av på väg att dela in klassrummet i ringhörnor. Det käns- människan bakom studierna. liga debattämnet till trots har min teori alltid varit att Sedan kom som sagt lumpen, och då fick de exis- det snarare var underliggande stress och andra känslor tensiella bitarna vika ett slag. Å andra sidan skördade som låg bakom utbrottet, vilket dessbättre avklingade samarbetsförmågan stora framgångar där, så vem vet lika snabbt som det uppkom. om inte till och med Coca-Colaarbetet skulle haft en Men mitt i detta hårda slit blev det ibland också läge chans under de betingelserna. för lite lustig samvaro. Under vintern och våren hölls två Kriserna gällde dock inte endast vår inre utveckling herrmiddagar för oss nio kvarvarande i den målgruppen, utan hade emellanåt också anknytning till det faktiska och särskilt den andra där vi disponerade Patrik Johans- läget. sons föräldragård Gödestad efter eget bevåg blev min- Skolresultaten blev allt viktigare. Nu var det sista ter- nesvärd. Dels på grund av ett mycket lyckat arrange- minen och samtliga ämnen var i stort sett lika viktiga. mang, men dels också eftersom det var den kvällen Tre Jag hade som sagt lagt in en långspurt med matema- Kronor för första gången i modern tid lyckades rubba tiken under hösten, och hade vissa förhoppningar om den oövervinneliga ryska björnen i ishockey. Ingen att kunna göra detsamma med fysiken nu. Tyvärr visade av oss som var där och såg Thomas Sandströms 2-2- sig sistnämnda ämne förbli en betydligt mindre lätt mål kommer någonsin att glömma det. Målet ledde kod att knäcka, av någon anledning. Kopplingen till så småningom till VM-guld och hela herrmiddagen matematiken var något jag inte lyckades tillgodogöra kokade av hockeyfeber efter matens intagande. mig, och skillnaden i betyg mellan dessa närbesläktade Som jag sade tidigare i det här kapitlet är mina min- ämnen har i mitt fall blivit anslående, om än helt rätt- nen från det sista året utomordentligt tydliga och dess- visande. Laborationernas mängd är redan nämnd, men bättre också rena och oförstörda. Inte minst gäller det överhuvudtaget var fysiken det tyngsta ämnet den här den här dagen och kvällen, vilken för övrigt var den vårterminen även när det gällde det löpande läs- och första maj. Hela herrmiddagen och upprinnelsen till den skrivningsarbetet. Att jag sedan ändå sökte till teknisk skulle tynga proportionerna i det här sammanhanget fysik på Chalmers får skyllas på god marknadsföring alltför mycket att redogöra för, så jag stannar här men från den tekniska högskolans sida. reserverar mig för att jag kan komma att återkomma i Samt lite medmänsklighet, måste nämnas. Niklas ämnet i annan form längre fram, vilket jag strax ämnar och jag hade redan skrivit en roman ihop, och när våren återkomma till i det avslutande kapitlet.

112 113 Elever

9. Slut liga envishet, misstänker jag. Jubiléet närmar sig, och 2009. Nutid. Ett årtal som inte hunnit besjungas än, mer inte minst tack vare att deadlinen flyttats fram ett par än i min högst lokalt kända Kantat till NäsbyparkLahälls gånger kommer jag att kunna hålla vad jag lovat även villaägareförenings 100årsjubileum som gick av stapeln denna gång. för ett par veckor sedan. Mycket har hänt sedan jag bör- När min klass gick på skolan var de tekniska jade skriva dessa rader, och ännu mer givetvis sedan det möjligheterna oändligt små jämfört med i dag. Från i introduktionen omtalade årtalet 1987. Barack Obama Genesis till Ragnarök skrevs för hand, till stor förtvivlan jagade ifatt och förbi republikanerna i USA förra hös- för Niklas som tvingades läsa mina delar för att kunna ten, medan Vladimir Putin i praktiken alltjämt regerar författa sina egna. Dessa rader har jag helt sonika lagt in i Ryssland även om han officiellt sett har lämnat ifrån direkt i datorn, utan något som helst förarbete. I stället sig presidentmakten - vissa anser väl dock att det stän- för att skicka hela pappersbunten med posten kommer digt är den bortgångne Boris Jeltsins ande som svävar dokumentet att sändas i en bifogad fil raka vägen till över landet. Relationerna mellan de båda länderna har skolan - och till de värderade klasskamraterna som visat påtagligt förbättrats men har på senare år försämrats intresse av att ta del av dessa blygsamma rader. igen. Sverige har sju riksdagspartier och ett åttonde Hur avslutar man då en sådan här genomgång? knackar på porten. Palmeutredningen existerar fort- När avslutningsdagen närmade sig visste åtskilliga av farande men brottet preskriberas om ett och ett halvt år, oss vad vi skulle syssla med det kommande året, men och under tiden har ännu en socialdemokratisk minister långsiktig planering var mera sällsynt. Lars-Magnus, lönnmördats i Stockholm. Gunde Svan är alltjämt lika Jonas Hansson och jag skulle rycka in i lumpen. Mer hurtig, och skulle förmodligen kunnat kvalificera sig än hälften av flickorna reste utomlands; som au pairer, till skidlandslaget om han inte hade tränat detsamma. gäststuderande eller för att jobba. Bara några få valde att Muslimska terrorister har kraschlandat flygplan i New studera vidare direkt. Efter tre års urladdningar tycktes York vilket utlöst enorma säkerhetspådrag världen över. man på de flesta håll helt enkelt vara en aning skoltrötta. Världsekonomin har gått bakåt och tidsandan känns Avslutningsresan gick till Opatija i dåvarande pessimistisk med det ena larmet efter det andra. Vi har Jugoslavien, som redan antytts mer än en gång i det ett obegränsat antal TV-kanaler medan radion för en föregående. Om den finns det mycket att säga, allt ifrån fåfäng kamp mot Spotify och andra nätbundna aktörer. den ystra glädjen över gymnasietidens allra sista prov Jan Stenbeck har kastat in handduken och ersatts av sin dagen före avresan, över en kaotisk bussresa, ett sam- dotter Kristina. Videobandspelare för VHS går knappt hällssystem med de första små tecknet till splittring att få tag på längre sedan DVD:ns genombrott. Det är som ingen av oss kunde tolka då, ett regnigt Venedig, alltjämt tillåtet att dricka Coca Cola, men i public ser- soliga stränder, nattliv i turiststråken, billig mat och vicetelevisionen går det inte an att göra reklam för den. dryck - och den sistnämnda så lättåtkomlig att under- Eva Dahlgrens hår är fortfarande blekt men tämligen tecknad vid ett tillfälle i påverkat tillfälle missade en rakt, och Carola sällskapar med hårdrockstrummisen papperskorg på en knapp meters avstånd när han skulle Kicken i The Poodles. Ingvar Oldsberg har nyss lämnat spotta ut ett tuggummi i densamma, inställda fisketurer, På spåret och ska i stället ta över Här är ditt liv. Mia och vidunderligt landskap, hotfulla vindar från bergen (Bo- Klara är de klarast lysande komikerna i televisionen, ran), och en mättat vemod över att allt har en ände till medan Helt Apropågängets frontfigur Stellan Sundahl en lika kaotisk bussresa hem igen har redan skildrats inte ens fick uppleva sekelskiftet. Lasse Brandeby har så bra på plats av Alexandra och Pia Karlsson (som nu spelat sig själv i ett otal andra roller än Kurt Olssons, hade bytt namn till Owesdotter) att mycket mer inte och bor privat numera ett stenkast från mina föräldrar. går att tillägga. Mer än att jag skissat på en mer skönlit- Sydeuropa dallrade i sommarhettan även detta år, och terär skildring av resan, som tar sin början något tidi- det var just inte speciellt mycket uppehåll i Sverige gare, nämligen vid den tidigare nämnda herrmiddagen den här gången heller. Vissa saker ändras, andra ändras hos Patrik Johansson. När den blir klar vet man aldrig, inte. liksom hur historien får utveckla sig när min fantasi Man har tydligen kallat vår klass för Patrik Ernby- kommer igång. Vi får se om det finns något smakprov klassen. Jag måste givetvis vara mycket stolt över det. till vår klass 25årsjubileum om två år. Som jag hoppats har framskymtat i dessa rader fanns På avslutningsdagen inledde vi med champagnefru- det gott om personligheter hos oss som skulle kun- kost hemma hos tvillingarnas föräldrar. Molnen under nat sätta sitt namn på den, men möjligen var jag den morgonen skingrades och det blev en strålande vacker galnaste av oss alla - åtminstone i det avseendet att jag dag. Firandet på skolan antog traditionella former. faktiskt genomförde många av de vansinnigheter som Samlingen i aulan bjöd på diverse framträdanden, och jag kläckte ur mig. Nu har det blivit 30 sidor om gym- skam till sägandes sjöng vi tre som var kvar av den ur- nasietiden, utspridda över två års skrivande, och bara sprungliga kvartetten - att ta in någon ny sångare var det säger väl en del om upphovsmannens mer än van- inte att tänka på av hänsyn till Tomasz tidigare insatser -

112 113 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Svordomsvisan och tillägnade den absent friends. Rek- skulle finnas där. Jag gör så, och säger härmed farväl tor Lennart hade nämligen rest bort just den dagen. Jag till en festklädd - vilket på nittonhundraåttiotalet inne- hoppas han ler och förlåter oss uppe i sin himmel, och bar markerade inslag av pastellfärger och väl tilltagna tackar honom ödmjukast för hans ledning och för att axelvaddar i kavajerna - skara studenter, i en blandning han stod ut med oss under den här tiden. av tradition och revolt, högt och lågt, ljust och mörkt, Utsläppet skedde genom stora entrén, en av de få kontrasternas blandning såsom den hade varit med oss delar som är sig riktigt lik i dag. Några sjöng Fy fan va’ hela tiden sedan den där första augustidagen nästan tre vi är bra, men jag avstod då jag på något sätt tröttnat år tidigare, kontraster väl i paritet med den mellan den på svordomar för den dagen. Däremot klämde jag i å domderande Samuel Goldenberg och hans gnällige det livligaste i prins Gustafs studentsång. Kanske är det kumpan Schmuyle. allra bäst att lämna oss här, i junisolens sken, på väg mot en ljusnande framtid vars ljusnade karaktär egentligen Stockholm, i regn, 2009-10-01 ingen av oss var särskilt säker på eller ens räknade med Patrik Ernby

114 115 Elof Lindälvs gymnasium 30 år Den digitala revolutionen

Tack vare duktiga och engagerade lärare och tekniker har vår skola från början legat i framkant i datorutvecklingen. Roger Mellqvist, Lennart Agborn, Bertil Bona, Birgitta Carlsson och Marianne Jonsson hörde till pi- onjärerna bland lärarna inom datoranvändningen och på teknikersidan hade vi Robert Claesson som började som institutionstekniker ht 87 och sedan blev system- ansvarig när Ulf Johansson anställdes ht 96. Användningen av datorer i skolan började i mycket blygsam skala på 80-talet. Den digitala revolutionen startade makligt och det är först under senare hälften av 90-talet som utvecklingen tog explosionsartad fart i och med att Internet och datorer blev fler och mer tillgängliga på skolan och dessutom började bli vanliga i hemmen. Vid samtal med Lennart Agborn framkommer att vi fick vår första datasal i början på 80-talet och den låg borta hos naturvetarna i I-blocket. Birgitta Lennart berättar: ”1981 köptes 10 ABC80 in, senare Carlsson, lärare i Datakunskap, Företags-ekonomi och kompletterade med ABC800 och ett nätverk med Administration minns hur Robert Claesson fick allt att central lagring och skrivare, allt med sviktande funk- fungera smidigt när vi hade egen server på skolan. Det tion. 1984 köptes 16 IBM PC à 24 000 kr (!) och en var få stopp i undervisningen trots att vi då befann oss i ny datasal byggdes upp i C-blocket. 1987 behövde initialskedet av den explosionsartade datautvecklingen. Fordonsprogrammet lokalen och en ny stor dubbelsal Vi låg också i framkant vad gäller ergonomiskt tän- inreddes i F-blocket med 2 x 16 datorer. Senare tillkom kande: stolarna i datasalarna var klädda och ställbara. nätverk. Ny flytt en bit in på 90-talet till H-blocket”. Dessutom hade vi max 16 elever i varje undervisnings- Datakunskap som ämne fanns inte på 80-talet men grupp. redan på hösten 80 står Lennart som lärare i Fy, Nk och Något som de senaste åren betydligt underlättat un- Dator. dervisningen är datorprojektorerna i våra lektionssalar, På frågan om vad eleverna fick lära sig i datorkun- vilket skapar oändligt många möjligheter i klassrummet. skap och vilka elever det gällde svarar Lennart: ”I bör- Birgitta fortsätter: ”Förr var det mycket spring för att jan var det Basicprogrammering på ABC-maskinerna hjälpa eleverna. Vi hade ju inga läroböcker utan gjorde och färdiga program som Cicero ordbehandling och eget material som vi kopierade till eleverna. Lärobok Multiplan kalkylprogram. Efter flytten till C-blocket började jag använda först 2008 i samband med flytten ledde jag undervisning i Pascal-programmering och till Handelsprogrammets nya lokaler.” nya lärare anställdes för undervisning i Dataflex och Ulf Johansson kom till Cobol-programmering för att utveckla databaser och skolan när datorutvecklin- ekonomitillämpningar. N-eleverna stod för program- gen drog igång på allvar. mering och E-eleverna för tillämpningar.” Han anställdes som insti- Roger Mellqvist berättar att det första nätet på sko- tutionstekniker i augusti lan installerades på Verkstadsavdelningen 1985. Skolan 96. Det var han i två år och kom ut på Internet redan i slutet på 80-talet då vi hade därefter fortsatte han som egen modempool. datatekniker ytterligare elva PC-datorer fick vi på skolan i början på 90-talet. år. Han gick över till kom- Lennart sammanfattar: ”Satsningen på ABC-datorer munens IT-avdelning i december 2008 där han idag var ett misstag men vi bytte ju ganska snabbt till PC (vi arbetar som Change Manager. Arbetet är administra- felsatsade i alla fall inte på COMPIS)!” tivt och han har därmed släppt den tekniska sidan helt. Många av eleverna Lennart hade i början på 80-talet Förändringar som sker i Kungsbacka kommuns nätverk blev en slags ”pionjärer i data” och många av dem har skall gå via Ulf och hans ansvar som Change Manager idag ledande positioner i databranschen både här och är att se till att teknikerna arbetar och följer kommunens utomlands. fastställda riktlinjer vad gäller förändringsprocessen. 114 115 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Ulf berättar: ”När jag började fanns det enbart fyra tion för personal som t ex blanketter och styrdokument datasalar med 18-20 datorer i varje sal. Det fanns inga ligger i Fronter, en delvis interaktiv e-yta som vi begå- datorer i lärarrummen. Vi började sätta ut en dator i vades med i slutet på 90-talet. Det är en intern com- varje arbetsrum runt 96-97. Anslutningen med fiber munity där man med hjälp av olika digitala verktyg kan kom väl runt 1999-00. skapa t ex grupprum för både personal och elever, bygga När jag började så hade vi väl runt 100 datorer på upp arkiv och kurser samt lägga ut kursplaneringar och skolan och när jag slutade så var vi uppe i 600. Så vi ta emot inlämningar från elever. Elever och personal var hela tiden två tekniker trots att antalet datorer som i Fronter skrivit in sitt mobilnummer kan ta del av sexdubblades! Det så kallade Gymnasienätet kom un- sms-utskick med akut information. På två TV-skärmar der 90-talets senare hälft och i det var Lindälv, Aranäs i huvudkorridoren kommer dagsaktuell information. och Komvux sammanlänkade med korthållsmodem Personalen på skolan har egna arbetsdatorer och med en hastighet av 512K. Anslutningen till Internet mängden datorer som eleverna kan låna växer för varje gick ut via Aranäs, och jag tror att vi hade 256K i band- läsår. Nu kan man också komma åt både Internet och bredd att dela på dessa tre skolor. Kostnaden låg på runt intranet via egen medförd dator. 10-15 000/år. Det har varit himla roligt att vara med om förändrin- Skolans webbplats gen som skett under dessa 12 åren, det som har varit job- Skolans första hemsida sjösattes läsåret 99/00. Innan bigt är i det sista med alla bärbara datorer och trådlöst dess hade en struktur ingående diskuterats i skolans nätverk som innebar en otrolig arbetsbelastning.” dåvarande IT-grupp och tack vare det gedigna arbetet I skrivande stund är antalet datorer betydligt större fungerade samma struktur med smärre ändringar fram men datateknikerna är inte så många fler än på Ulfs tid. till oktober 07 då den gamla sajten ersattes av en helt Från vänster på bilden ser vi Peter Nygren (institutions- ny plattformsbaserad webbplats. Strukturen låg i botten tekniker), Paul Helenius och Mattias Möller (data- på den hemsidetävling som gick av stapeln under våren tekniker). 99 där skolans elever fick komma in med förslag till layout. Elever och personal fick rösta och vann gjorde ett förslag som tyvärr senare visade sig vara ett plagiat av en mall. Under hösten 99 kunde webbsidan lanseras och den vinnande layouten fick ligga fram till sommaren 01 då plagiatet upptäcktes och därefter fick sidan ett tråkigt skrivboksrutsmönster som enligt den tidens grafiska profil skulle gälla. Denna låg kvar till sommaren 2004. Rutmönstret försvann men principen med fem bilder som huvudingångar från första sidan låg kvar fram till bytet av webbplats den 1 oktober 2007. Under de första åren låg webbplatsen på egen server och det fungerade bra tack vare vår duktige systeman- svarige Robert Claesson. I detta kapitel har bara utvecklingen av datoranvän- dandet behandlats. Den digitala revolutionen har också Vt 99 fick vi en toppmodern digital tillfört helt nya dimensioner till lärandet. Lättillgäng- språkstudio som fick ersätta den gamla analoga. Stu- ligheten av information på nätet har tvingat fram för- dion var när den invigdes den modernaste i hela landet. djupade kunskaper i informationssökning, källförteck- Utvecklingen på det digitala området går svindlande ning och källkritik samt inte minst i lagstiftning rörande fort och studion fick därför en radikal uppgradering upphovsrätt och integritet. Möjligheterna tycks hela under läsåret 08/09. tiden växa över alla breddar samtidigt som det uppkom- Under 00-talet blev informationen på skolan så gott mer nya negativa aspekter som inte får negligeras. som helt digitaliserad, webbaserad och därmed lättåt- I början på denna digitala explosion såg politiker komlig. Sedan mer än tio år har personal och elever eget med besparingsiver i blick och självutnämnda IT-gurus utrymme på skolans/kommunens intranät. Systemet, framför sig en utveckling där eleverna inte skulle behöva som byggdes upp av Robert Claesson, ger möjlighet till gå till skolan alls utan att all undervisning och redovis- digital lagring. ning skulle ske på nätet hemifrån. Läraren kunde ersät- Extern information som rör elever ligger på hemsidan tas av en dator. Men, med den amerikanske framtids- där nu ca 18 redaktörer från skolans olika program rap- analytikern David Thornburgs ord:”Any teacher that can porterar om saker som sker i verksamheten. Informa- be replaced by a computer, deserves to be.”

116 117 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

116 117 Elof Lindälvs gymnasium 30 år Kavalkad av minnen från en 30-årig verksamhet

I mitten på sjuttiotalet väcktes tanken på skolförvalt- lantgård som drevs av de kända Kungsbackaprofilerna ningen i Kungsbacka att gymnasieskolan borde ha en Erik, Morgan och Gilbert Elfströms föräldrar. bredare bas eftersom prognosen talade för ökat elevan- 26/6 -79 rapporterar Norra Halland att två pavil- tal. Inflyttningen till Kungsbacka var på väg uppåt och jonger på tillsammans ca 900 m2 uppförs på Industriga- tankarna på ett nytt gymnasium blev aktuella. På den tan i Varla och att ”…lärarna rynkade först på näsan åt tiden måste man få grönt ljus på Länsskolenämnden ”baracken” men har nu ändrat sig och funnit det vara och Skolöverstyrelsen och det var inte lätt att få igenom utmärkta undervisningslokaler.” en sådan begäran. Det skulle finnas balans i hela riket 21/8 -79 skriver Norra Halland att Elof Lindälv, 92 vad gäller spridning av gymnasieskolor. Det var därför år, tar första spadtaget till bygget och publicerar den på inget vis självklart att Kungsbacka skulle få starta en legen-dariska bilden på honom med spaden i högsta ny gymnasieskola. hugg. Enligt tidningen är 70 miljoner kronor avsatta för Lennart Jonsson, studierektor på Aranäsgymnasiet, projektet och till följande läsår ska de två första etap- gjorde i samverkan med skolförvaltningen alla uträk- perna av bygget vara färdiga. ningar som utgjorde underlaget till ansökan som blev till ett dokument på 450 sidor. Flera besök på SÖ i Stock- holm fick också avläggas. Till slut kom det efterlängtade tillståndet och för skolans tillblivelse kan vi tacka Len- nart Jonssons väl genomarbetade underlag och den politiska enighet som då rådde i Kungsbacka. Statsbidrag täckte 1/3 av bygget och kommunen fick skjuta till resten. Det blev många diskussioner kring den nya skolans profil och utbud men man enades till slut om att skolan skulle komplettera Aranäsgymnasiet men att visa linjer skulle finnas på båda skolorna. Det var inte bara en ekonomisk fråga utan även en politisk. Enigheten fanns dock i synen att den nya gymnasieskolan var bra för Kungsbacka. Erland Jacobsson (S) var skolstyrelsens ordförande i 20 år och det var en strong prestation i en borgerligt styrd kommun. Lennart Jonsson var ett självklart val som rektor för den nya skolan. När det gäller om- och nybygget av Lindälv 05-08 låg beslutet visserligen hos kommunen och inte hos SÖ, som hade varit fallet vid det ursprungliga bygget, men här rådde det stor oenighet. Aranäs fick pengar till ombygge och det var tveksamt om det skulle finnas pengar kvar till Lindälv. Efter många diskussioner och stridigheter blev det dock grönt ljus även för Lindälv och skolan kunde inviga nya fräscha lokaler den 25 april 2008. I skrivande stund finns några få av dem som ingick i per- Från början var skolan tänkt för max ca 700 elever och sonalen från första början kvar på skolan: Birgitta von detta elevantal överskreds inte förrän en bit in 80-talet. Herzfeldt, Inga-Lill Lysell, Anne Ferb, Göran Persson, Första året gick bara drygt 300 elever på skolan. Kerstin Ekman och undertecknad. I denna skrift finns Telefonintervju med Lars-Erik Persson, verksam i skol- intervjuer med några av dem. administrationen under hela planeringsprocessen och senast Under 80-talet skapades traditioner med återkom- som förvaltningschef för Gymnasie- och vuxenutbildnin- mande besök av Mountview Theatre School1 från gen fram till 08. London och av konsertpianisten Helge Antoni som gav Innan Lindälvsskolan byggdes, fanns på tomten en föreställningar och workshops för personal och elever.

118 1 Skolan heter nu Mountview Academy of Theatre Arts. 119 Kavalkad av minnen från en 30-årig verksamhet

Tack vare studierektor Jan Håkanssons idoga arbete skapade livlig debatt men också känsla av samhörighet och goda kontakter fick kulturintresset på skolan blom- bland skolans personal stra under en lång tid. Ett annat inslag som funnits med under alla åren är Under några år på 80- och 90-talet utkom också internationaliseringen. Vi har/har haft utbyten med elevernas tidning Läxpressen som, tack vare svenskläraren Italien, Spanien, Frankrike, Tyskland, Belgien, England Monica Mellgrens journalistiska bakgrund och stora och Tjeckien. Det handlar om allt från rena språkträ- engagemang, kom att utvecklas mycket under åren den ningsresor till gemensamma projekt och praktik som del kom ut. Det var lite av en högtidsstund för elever och av elevernas utbildning. Våra elever åker till de länder vi personal att i handen få ett nytt nummer med, i många har utbyte med och tar sedan emot elever därifrån. Vir- fall, välskrivna artiklar och roliga gags. Det kunde hän- tuella utbyten förekommer också, bl. a med Sydafrika. da att tidningen formligen slets ur händerna på klass- Med de sociala mediernas utveckling ökar möjligheten representanterna när de kom in till klassen med ett nytt att knyta internationella kontakter genom e-post, com- nummer. Festyran kan liknas vid det nutida släppet av munities och bloggar. skolans fotokataloger. De sista numren av Läxpressen Årligen återkommande aktiviteter är Gymnasiemäs- kom ut i samband med datorernas intåg och förelåg san, Öppet Hus, UF-mässan, FN-dagen, diverse idrotts- därför i digital form. evenemang och alla fantastiska föreställningar i Teat- På skolans första hemsidor figurerade också Veckans ern/Aulan. Vi har genom alla åren haft otroligt duktiga Elev, som gjordes av elever som valt en kurs i journa- och trevliga elever som på många sätt visat framfötterna listik för Viveka Eliasson. För hemsidan gjorde de färg- och spridit glans över sin skola. rika kåserande presentationer av sina kompisar. En del Här följer en kort historik över några viktiga händelser av skribenterna visade tydliga journalistiska anlag. under skolans snart 31-åriga historia. Uppgifterna är Under många år utkom också den illustra Drott- hämtade ur Lindälvskatalogerna och från rektor Len- ningdals Allehanda, ett Grönköpings Veckoblad för nart Jonssons välformulerade och informativa förord personalen, där Lennart Agborns vassa penna stundtals till dessa. Jan-Ola Tholin fortsatte sedan att leverera likaledes trevliga förord till innevarande läsårs katalog. Till hösten 2010 går den tryckta katalogen i graven och kommer endast att förekomma i digital form. Sedan Elof Lindälv tog sitt första spadtag i augusti 1979 har mycket vatten runnit under broarna. Lå 79/80 Rektor: Lennart Jonsson Studierektor: Marianne Lindgren

Bygget av skolan påbörjas i augusti 1979 och därför in- hyses de 19 klasserna under Lindälvsskolans första läsår på Aranäsgymnasiet, i Kyrkskolan och i olika lokaler på Industrigatan (Boréns2 , Gramkyl, provisoriska paviljonger). Skolans expedition och bibliotek finns i Kyrkskolan. 36 lärare finns med i första Lindälvskatalogen och 11 stycken med grundförordnande på Aranäs. Expeditionen består av rektor och studierektor, kanslist Inger Olofs- son, vaktmästare Leif Ytterström, bibliotekarie Kerstin Ekman, skolsköterska Lena Zachau, syo-konsulent Monica Kanvall, skolvärdinna Gertrud Runeberg och ekonomiföreståndare Irene Johansson. Våra scheman är prydligt textade för hand och schema för varje klass och varje lärare finns i katalogen. Under första läsåret sättes trenden med musik- och dramafyllda avslutningar där våra duktiga musikaliska elever framträder. Denna trend har hållit i sig genom alla trettio åren. Vårt första lussefirande äger rum på ett lastbilsflak på Boréns och jul- och våravslutning firas i aulan på Aranäs. På avslutningen framförs Rossinis 118 119 2 Boréns döptes sedan om till Elektronen - ett laddat dynamiskt annex till Lindälv Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Kattaria av Helene Lagerholm S2 och Elisabeth Wester- till Varlaskolan men flyttar till nya lokaler under våren. berg SO2, Den rosa pantern av Ewa Pettersson och Informationsbladet Lindälvsnytt byter namn till Elof Magdalena Eriksson N3 på sax, Take Five av Magnus (elever, lärare och övrig personal observera följande) och Nilsson på altsax och trumpetaren Hans Olsson i N2 kommer ut i form av maskinskrivet stencilerat papper. spelar solotrumpet. Kören sjunger av hjärtans lust. Under vintern tas ett nytt uppvärmningssystem i Dagen före avslutningen bjuds på kabaré där Björn bruk. Solenergi lagras i skolans lergrund och med detta Runge i SO2 agerar oförglömlig konferencier som med system är Kungsbacka först i världen. Via solfångare på lustigheter och mimik får publiken att vika sig dubbel taket och 400 plaströr förs energin ner på 35 m djup. av skratt. Några av skolans lärare framför också sin be- Dieseldrivna värmepumpar höjer temperaturen från jublade version av M*A*S*H, en populär TV-serie på leran och värmer upp skolan. Systemet innebär en stor den tiden. besparing i olja och är så revolutionerande att ett re- portage om detta visas på TV i Västnytt. Lå 80/81 Skånska Cement, som har byggentreprenaden, har följt de uppgjorda byggplanerna bra men då köksutrust- Rektor: Lennart Jonsson ningen inte levereras i tid serveras till en början kall Studierektorer: Anders Löfgren (vik) och Jan Håkansson mat. Expedition: Ingegerd Persson Hösten -80 ordnar klass S3 Lucia i bamba som nu står färdig i skolans nya lokaler. Likaså julavslutningen, Lennart Jonsson ger parallellklasserna bokstäverna K som innehåller späckat musikprogram med solosång av och L (idag i vissa klasser utvidgat ända till O) efter Fi-lippa Samuelsson N2 och nybörjargitarrister som linjebeteckningen. Systemet kanske kom till för att inte kompar kören. Anna Karin Fransson N1L spelar trum- förväxlas med motsvarande klasser på Aranäs eller så pet i Gläns över sjö och strand. ville man undvika uttrycken A- och B-klass. Under hösten framförs också vid några TTF-tillfäl- Vi har fått ett nytt program, det Livsmedelstekniska. len Sagan om Arna3 , ett lustspel som föregående år Nu är lärarantalet 48 och övriga inlånade från Aranäs 6 skrivits ihop av musikelever i S2. Ypperlig i huvudrollen till antalet. Nya lärare är Bengt Beckman och Elisabeth är Wendela Sanne S3. Billger. K-blocket där expeditionen, musik och teckning kommer att flytta in, blir klart till årsskiftet 80/81. Lå 81/82 De 29 klasserna utplaceras enligt hemrumsprinci- Rektor: Lennart Jonsson pen: åk1, naturvetenskaplig och ekonomisk linje, och Studierektorer: Leif Hedlund och Jan Håkansson El-tele i paviljongerna, Fordon och Verkstad i Boréns och Gramkyl. Sedan sker flytten etappvis in i de nya Sista året då byggarbeten förekommer. Inför läsåret lokalerna (Fo, Ve, Et Sr+Tl, Dk E, N, S, So). råder febril aktivitet då byggnadsarbetare, möbeluppsät- I augusti 1980 flyttar expeditionen in i den blivande tare, lokalvårdare, vaktmästare och annan personal ar- fritidsgårdens lokaler. betar för att göra i ordning inför läsårsstaren. En gräs- Gymnastiken huserar på Tingbergshallen och Var- matta rullas ut framför expeditionsfönstren och svetsare laskolan. Musik och teckning förlägges under ht-80 sätter upp konsoler till teaterentréns tak. El-teleblocket, ekonomiska blocket, idrottshallen och teatern tas i bruk fr o m terminsstart. Skolan växer och har nu 740 elever i 34 klasser med 65 lärare. En elevkårsstyrelse bildas med Martin An- dersson N2K som ordförande. Klasserna är fortfarande placerade enligt hemrumsprincipen. Fordonsavdeln- ingarna liksom gren för plåt- och svetsmekaniker är kvar på Industrigatan. De beräknas kunna flytta in i början på vt82. Elever uppmanas använda gångtunneln vid promenad till och från Industrigatan. I klassernas hemrum placeras en pärm där eleverna själva får fylla i sin frånvaro men lärarna uppmanas att också föra in frånvaron i sitt ämne. TTF-tid 40 min finns för de teoretiska linjerna på torsdagar och ska användas för körsång, stödundervisning, elevkårsmöten mm.

120 3 Se intervjun med Wendela Sanne Kavalkad av minnen från en 30-årig verksamhet

Lå 82/83 Även innan skolorna skulle ut på marknaden och profilera sig hade vi Öppet Hus för att informera bli- Rektor: Lennart Jonsson vande gymnasieelever. Vårt första öppna hus kallas Sko- Studierektorer: Leif Hedlund och Jan Håkansson lans dag men annonseras som Öppet Hus och det äger Nya vaktmästare: Åke Persson, Göte Johansson och Ebbe rum den 7 maj 1983. Björn.

Lå 83/84 Rektor: Lennart Jonsson Studierektorer: Leif Hedlund, Jan Håkansson och Bengt Lindälvsskolan är färdigbyggd och Skånska Cement har Sandberg kört bort sina byschor. Fruktträd och rosenbuskar har planterats. Ventilationen till vissa block behöver justeras Vi har åter haft en fin sommar och det har resulterat i och det finns värmeenergi lagrad i leran vid idrottshal- mycket energi lagrad i leran. len tack vare en solig sommar. Skolan växer stadigt: 897 elever, 41 klasser, 74 lärare. En entréskylt har satts upp. En konstnär har utfor- Ombygge har skett på andra våningen i Boréns mat den i stengods med tanken att ”ge en mer levande där kontorsmaskinreparatörgrenen och specialkursen yta och form åt namnskyltningen. Helst skulle man ha i elektronisk kommunikation får hålla till. En bu- kunnat ta på den”. Den kommer att sitta kvar långt efter tik har ordnats för försäljning av restaurangens över- det att skolan bytt namn till Elof Lindälvs gymnasium. skottsproduktion. Stödundervisning i matte och kemi Detta sker inför Öppet Hus hösten 2002 i samband har ägt rum under sommaren. Stöd finns också i sche- med lanseringen av skolans nya rutmönstrade layout. mat och lärarfria lektioner om 1 veckotimme per klass 856 elever i 38 klasser med 69 lärare. Hemrums- i åk3 på ekonomisk och naturvetenskaplig linje. Dessa principen har fått överges p.g.a. det stora antalet elever. lektioner skall som föregående år planeras av lärare och Klasserna placeras istället enligt ämnesrumsprincipen. elever tillsammans och arbete som eleverna gjort under Svetskursen har fått flytta till Boréns. I år registreras dessa timmar ska redovisas på lektionstid. frånvaro4 på elevkort som finns i pärmar som står i Försöksverksamheten med koncentrationsläsning på personalrummet. Klassföreståndare i åk 1 får en halv de treåriga linjerna fortsätter. veckotimme extra för att kunna skola in nya elever. Skolöverstyrelsen inbjuder till försöks- och utveck- Lärarfria lektioner införs p.g.a. nytt riksdagsbeslut lingsarbete med sikte på en ny gymnasieskola. Goda om att spara pengar. De lärarfria lektionerna ska plan- idéer efterfrågas. eras av lärare och elever tillsammans. Riksdagen har också beslutat om nya timplaner för de treåriga linjerna. Dessa gäller fr. o m åk1. Antalet Lå 84/85 elever i varje grupp måste vara minst 12 för att fullt Rektor: Lennart Jonsson statsbidrag ska betalas ut. Ingen grupp får bestå av min- Studierektorer: Leif Hedlund, Jan Håkansson och Lennart dre än åtta elever. Därför har antalet möjliga tillvalsäm- Agborn nen minskat och grupperna blivit större. Stödundervisning läggs ut i åk 1 och 2 på teoretiska Nu har skolan växt rejält och befolkas av 960 elever och linjerna. 3 utbytesstudenter från USA samt 140 personal. 120 4 Hur man skulle registrera frånvaro kom under många år att bli ett ständigt tvistefrö: det fanns nästan lika många system som det fanns lärare: lappar i facken, frånvarokort, pärmar, mm. Först i den digitala eran med programmet Skola24 har vi fått ett bra system. Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Livsmedelsavdelningen har tagit över driften av studiebidragen ut varje månad. skolans cafeteria med tidigare skolvärdinnan Gertrud Mountview kommer med Grease. Runeberg som primus motor. I D-blocket har ett klass- Strängare regler för elevernas resor utomlands införs. rum och två grupprum gjorts om till två stora klassrum. Det är vanligt att elever inför avgångsklassen sparar ihop Datortekniska institutionen i F-blocket har snyggats pengar för att resa någonstans tillsammans. Om det sker upp och ett nytt ventilationssystem ska göra lokalerna på skoltid ska det finnas ett ordentligt program med mer behagliga att vistas i. Nye studierektorn Lennart studiebesök som innefattar flera olika ämnen. Detta ska Agborn upptäcker under sommaren att byggarna har sedan redovisas vid hemkomsten. Slut på sol- och bad- vänt inblåsningsventilerna åt fel håll (!). ”Detta torde resorna! i hög grad ha motverkat lufttillförseln” lyder Lennart Jonssons lakoniska kommentar. Lå 87/88 Inga lärarlösa lektioner i år men riksdagsbeslut finns om timreduktion för grupper mindre än 24. Rektor: Lennart Jonsson En trevlig tradition som inletts är att elever och lärare Studierektorer: Leif Hedlund, Jan Håkansson och Lennart från Mountview Theatre School från London besöker Agborn oss i september. De engelska teaterstudenterna ger uppskattade föreställningar i Teatern och roliga workshops Nytt resurssystem för timtilldelning på gymnasiesko- i klasserna. lan. Antalet undervisningstimmar blir beroende på hur Den 28 september framträder elever från skolan på många elever vi har den 15 januari. För varje elev som Kungsbackadagen som arrangeras i samarbete med SJ. slutar före detta datum minskar antalet veckotimmar Chico skriver i Kungsbacka Tidning att Lindälvsskolans med ca 1,4 på teoretiska linjer och 0,4 på yrkesinrik- teatergrupp med sitt fina framträdande ”… bjöd på sin tade. För att behålla våra resurser uppmanas vi lärare att version av musicalen Cats. Små lösryckta stycken ur ett göra utbildningen så stimulerande och meningsfull som skönt sammanhang med Roland Ekeroth som trivsam möjligt för att inte skrämma bort elever(!). länk mellan engelskt kattspråk och ärans och hjältarnas Klassrådsverksamheten har fungerat mindre bra och tal.” I uppsättningen deltar 25 elever med dansgrupp, lärare uppmanas att bättre diskutera läxor, prov, redovis- kör och orkester. ningar, beting, studiebesök, normer, våld, trivselfrågor Stor invigning av köpcentret Kungsmässan. Elever med eleverna. Kanske är det nu den spirande elev- och lärare smiter från lektioner för att se den nya fräscha demokratin får en första puff mot utveckling. anläggningen invigas av Prins Bertil. Frånvaron bör reduceras genom att eleverna uppmanas att äta rätt kost, motionera och sova ordentligt. Många elever har jobb vid sidan om skolarbetet. Lå 85/86 Kungsbacka har en vänort i Frankrike, Amilly, på Rektor: Lennart Jonsson gång. Studierektorer: Leif Hedlund, Jan Håkansson och Lennart Mountview kommer med Jesus Christ Superstar. Agborn Elof Lindälv avlider 1987, nästan 100 år gammal. I år har vi ungefär samma antal elever som föregående Lå 88/89 år och 2 studenter från USA. Vissa timreduktioner har fått göras i mindre under- Rektor: Lennart Jonsson visningsgrupper. Studierektorer: Leif Hedlund, Jan Håkansson och Ingrid Skolöverstyrelsen har utfärdat nya bestämmelser för Andersson elever som beviljats lov för ett helt läsår, t ex vid Ameri- kavistelse. De måste beredas plats vid hemkonsten. Efter en solig sommar återvänder elever och personal P.g.a. problem med fusk på skrivningar under pigga, glada och solbrända. föregående läsår har nya striktare regler utarbetats. Under sommaren har man försökt lägga skolans Mountview Theatre School kommer med West Side schema med hjälp av ett datorprogram. Schemaläggare Story. Leif Hedlund konstaterar uppgivet att programmet inte klarat uppgiften utan man fick återgå till den gamla handskrivna modellen. Lå 86/87 Propositionen ”Skolans utveckling och styrning” som Rektor: Lennart Jonsson innebär större elevinflytande både inom skolan och Studierektorer: Leif Hedlund, Jan Håkansson och Lennart vid val av skola syftar också till att öka möjligheten för Agborn skolor att profilera sig Denna proposition aviserar de stora förändringar av skolan som står för dörren. Len- Något fler lärare än föregående år. Fr. o m i år betalas nart Jonsson skriver att vi är ”med stora steg på väg in 122 Kavalkad av minnen från en 30-årig verksamhet

i kunskaps- och informationssamhället.” Han under- Två viktiga remisser är på behandling i kommunerna. stryker också att ”Lindälvsskolan bör förstärka beto- Det gäller ett nytt statsbidragssystem och ett nytt sys- ningen på kunskap.” tem för skolans styrning. Den väntade propositionen På Naturvetenskaplig linje startas varianten Hälso- om hur skolan ska styras kommer tillsammans med kunskap. kommunaliseringen att föra med sig ett nytt regelsys- Problem med frånvaron på lektionerna finns kvar och tem och ökad decentralisering i besluten. rektor uttrycker en önskan att begreppet ”ordningsman” återinförs i klasserna. Lå 91/92 Rektor: Lennart Jonsson Lå 89/90 Studierektorer: Leif Hedlund, Jan Håkansson och Ingrid Rektor: Lennart Jonsson Andersson Studierektorer: Leif Hedlund, Jan Håkansson och Ingrid Andersson Personal och elever hälsas välkomna till det första helkommunala läsåret. Återigen har vi haft en fantastisk sommar och perso- De flesta av de regler som hittills gällt för Sveriges nalen uppmanas att göra en rivstart. skolar har upphävts under sommaren. Skolöverstyrelsen Detta skolår blir centralproven i svenska och engel- och länsskolnämnden avskaffades den 1 juli och istället ska obligatoriska i åk 2 på de tvååriga linjerna. har vi fått Skolverket. Skolkonferensen får en starkare ställning och ger Från och med vårterminen får vi dessutom en ny eleverna större inflytande. Den ska också vara ett forum kommunallag som kommer att ge större frihet till varje för informationsutbyte, samråd och diskussioner mellan skola att fatta beslut. rektor, personal och elever. Skolkonferensen, där rektor Vi har fått en ny datorsal5 och ett snabbare och är ordförande, ska sammanträda minst fem gånger per effektivare kommunikationsnät i datorsalen C25. Vi läsår. Lärarna har tre representanter, eleverna fem och har också blivit med fax. övrig personal en. En städmoped har införskaffats för att underlätta Klassråd införs och man ska ha minst två protokoll- städningen av skolan. förda sammanträden per termin. Skolan tar också över driften av bamba och ett mat- Remissen angående nya gymnasieskolan ska besvaras råd med elevrepresentation inrättas. under hösten. Skoltidningen Läxpressen kommer ut med N3M Dataprogrammet har nu nästan klarat av årets sche- som utgivare. man; dock klarar det inte att rita linjerna så att de stäm- Vi har åter fått en samhällsvetenskaplig linje på sko- mer överens med tiderna. Det kan vi dock leva med. lan efter många års uppehåll. Informationsbladet Elof kommer fortfarande ut på Lindälvsskolan är universalarvinge efter Elof och torsdagar och det ligger på klassens ordningsman att Olga Lindälv och detta kommer att ge möjlighet att läsa upp informationen i klassrummet. dela ut stipendier, premier och bidrag till studieresor. Den 13 november 1989 går lärarna ut i en strejk som kommer att vara en hel månad. Det gäller frågan om Lå 92/93 kommunerna skall ta över huvudmannaskapet för skolan från staten. Rektor: Lennart Jonsson Studierektorer: Leif Hedlund, Jan Håkansson och Ingrid Andersson

Lå 90/91 Alla är åter välkomna efter en mycket fin sommar men Rektor: Lennart Jonsson skolan har drabbats av ett rejält åsknedslag, vilket slagit Studierektorer: Leif Hedlund, Jan Håkansson och Ingrid ut interntelefonerna. Andersson Inför nästa läsår informeras att de elever som börjar då kommer att gå i ett av de nya gymnasieprogram- Den nya reformerade kommunala gymnasieskolan lig- men. Ett digert arbete väntar för lärarna som ska sitta ger nu i stöpsleven och i januari 1991 blir all personal på i många långa timmar i arbetsgrupper för att utforma skolan kommunalanställd. ”Vad månde bliva av detta?” lokala kurser och lokala betygskriterier. frågar sig Lennart Jonsson retoriskt. I år startar en ny åk 3, Elektronik Datakommunika- Antalet frånvaromoduler ska föras in i terminsbety- tion som påbyggnad till el-teleteknisk linje, liksom en get fr. o m detta läsår. Klassbok återinförs för ändamålet. ettårig utbildning inom el-tele, fordon och verkstad Elever som kommer för sent till lektion frågar oroligt: (TFV). ”Får jag moduler nu?”. Alla uppmanas att spara p.g.a. rådande budgetläge. 122 5 Förledet dator i orden datorsal, datorprogram, datorundervisning övergår successivt till att heta data (datasal, dataprogram mm). I data-erans barndom la man mer vikt vid att skilja maskinen (dator) från innehållet (data). De lärare som utbrast: “Det är fel på min data” fick motta språkliga pekpinnar. Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Utveckling 92 presenteras i ett klämkäckt blått ut- Alla äldre utbildningar ska vara avslutade senast vt vecklingshäfte med många ringar, cirklar och pilar i. 97 i åk 3. 16 nationella program ersätter linjerna (13 Målet är att ”avbyråkratisera samverkansfrågorna och yrkesförberedande, 2 studieförberedande och en estet- öka delaktigheten på arbetsplatsen när det gäller MBL variant). Programmen blir grendelade från åk 2. Ämnena och arbetsmiljön.” Citatet följes av konstaterandet att är indelade i kurser och utbudet av valbara kurser har detta bygger på att varje medarbetare är kompetent, utökats liksom det individuella valet. engagerad och ansvarskännande. Arbetsplatsträffen Det finns också specialutformade program och indi- lanseras i häftet. viduellt program. Kärnämnen och specialarbete är nu obligatoriskt på samtliga program. Lå 93/94 De kunskaper eleverna ska uppnå finns angivna i kursplaner och timplaner anger den minsta undervis- Rektor: Lennart Jonsson ningstiden som eleverna garanteras i respektive ämne. Studierektorer: Leif Hedlund, Jan Håkansson och Ingrid Kärnämnena (ca 30 % av total undervisningstid) består Andersson av kurser som fastställts av regeringen. Tanken är att alla elever ska ha en gemensam bas. Karaktärsämnena är Denna gång har sommaren varit regnig och rektor ut- utmärkande för varje program och tar upp drygt hälften lovar mer arbete för både elever och lärare inför det nya av programmens undervisningstid. APU (arbetsplats- programgymnasiet. förlagd undervisning - praktik) finns på yrkesförbere- Under sommaren har skolan målats om delvis både dande program. Det individuella valet uppgår till ca 10 % utvändigt och invändigt. av kurserna. Skolan har nu fyra datorsalar och man planerar att köpa in 15 bärbara datorer. Detta läsår har vi fått fasta schemalagda tider som Lå 94/95 kan användas för skrivningar, samlingar, studiebesök, Rektor: Lennart Jonsson syo-information mm. Läsåret delas in i fyra perioder Studierektorer: Leif Hedlund, Jan Håkansson och Ingrid om åtta veckor vilket totalt ger 32 undervisningsveckor. Andersson Schematiden är garanterad: ingen undervisningstid får försvinna. Därför får inga schemabrytande aktiviteter Skolan heter nu Elof Lindälvs gymnasium och vi får ta förekomma. Resursdagar är utlagda för konferenser och ner skylten, d v s den fina entréskylten som färdigställts annan verksamhet. av en konstnär. Dock kommer det att dröja ytterligare Idrottsgymnasium startar också på både Aranäs och några år innan den ersätts med en rutmönstrad dito. Lindälv. Det nya programgymnasiet har nu nått till åk 2. SO2 har fått ett tredje år, SO3, i övergångsperioden Linjesystemet finns kvar i åk 3 på de studieförbere- och Livsmedelsteknisk linje har fått en åk 3 med ho- dande linjerna, i åk 1 och 2 på verkstadsteknisk linje tellinriktning. Dessa varianter kommer att finnas även samt i åk 2 på fordon. läsåret som följer. Därefter, på hösten 95, tar årets ettor Det nya betygssystemet införs för elever i åk 1. från programgymnasiet över som SP3 och HR3. Elever i åk 2 och 3 får ”målrelaterade sifferbetyg” under Ny gymnasieskola införs i hela landet från och med i övergångsperioden. år. På vår skola är programgymnasiet igång på alla om- Den lokala kursen Elektronik Datakommunikation råden utom på fordon och verkstad som får vänta till har ökat intaget till 48 elever. 19 datorer med hög pres- följande läsår. tanda har inköpts för kursen. Många nyheter att sätta sig in i, inte minst det nya Läsårsindelningen i fyra perioder om åtta veckor absoluta betygssystemet som ska ersätta det gamla rela- kvarstår. I klassernas schema finns återläsningstid som tiva. De långdragna ekvivaleringskonferensernas saga är kan, liksom resursdagarna, användas för klassråd, infor- snart all. Elever som började programmen 92 och 93 mation och aulaföreställningar. fullföljer sin utbildning med sifferbetyg på ämnen enligt gamla skalan 1-5. Elever som börjar i åk 1 fr. o m ht 94 får betyg på kurser efter den nya fyragradiga skalan Lå 95/96 (MVG, VG, G, IG). Rektor: Lennart Jonsson och Jan-Ola Tholin Det nya gymnasiet ska ta tillvara ”individens rätt till Studierektorer: Leif Hedlund, Jan Håkansson och Ingrid valfrihet och samhällets behov av en skola som lätt Andersson kan anpassas till de allt snabbare förändringarna i om- Lennart Jonsson rektor t o m ht 95 och Jan-Ola Tholin till- världen.” Startade redan på vissa platser ht 92 och sista träder på våren 96. möjligheten att ta in elever på linjer enligt gammalt sys- Biträdande rektor Gunnel Lindstedt-Schwieler kommer i tem blir ht 94. maj 96.

124 125 Kavalkad av minnen från en 30-årig verksamhet

Ännu en fantastisk sommar. Det gamla linjesystemet skoldirektör och ersätts av förvaltningschef. Nya Gym- finns bara kvar i åk 2 på verkstad. Det nya samordnade nasie- och Vuxenutbildningsförvaltningen, som också El- och Teknikprogrammet startar i år. innefattar Kulturskolan och Arbetslivsenheten (idag Elever som går i ettan och tvåan får betyg på kurser Kompetenscentrum), skapas och Lars Eric Persson blir medan eleverna i trean får ämnesbetyg. förvaltningschef och Anders Ekström chef för Grund- Vi har haft sommarskola och ett sextiotal elever har skoleförvaltningen. Idag heter förvaltningschefen för deltagit. Gymnasie- och Vuxenutbildningen Staffan Hallström. Schemaläggningen har blivit komplicerad i och med kursgymnasiets införande. I åk 1 på NV och SP införs Lå 97/98 systemet med mentorer istället för klassföreståndare. Varje mentor tar hand om ca 15 elever och ska vara Rektor: Jan-Ola Tholin eleven behjälplig med att hålla reda på hans/hennes Biträdande rektor Gunnel Lindstedt-Schwieler individuella studieplan. Uppdraget innebär ett breddat Studierektorer: Jan Håkansson och Ingrid Andersson och fördjupat klassföreståndarskap. Strålande sommar, varmast på många år. Sommarskola men med färre elever än tidigare år. Lå 96/97 Byggarbeten har pågått under sommaren på Elek- Rektor: Jan-Ola Tholin tronen och i H-blocket. Biträdande rektor Gunnel Lindstedt-Schwieler Vi får en transportgren på Fordonsprogrammet. Studierektorer: Jan Håkansson och Ingrid Andersson Personal och elever börjar bli varma i kläderna i den nya gymnasieskolan. Sommarskola med ett sjuttiotal elever har varit igång Ett intensivt ÖLA6 -arbete med skolutvecklingsdis- under en kylig och regnig sommar. Byggnadsarbeten kussioner i diverse ÖLA-grupper engagerar personalen har också pågått under sommaren. Lokaler har iord- på våren. Frågor inför avtalet som tas upp är hur arbetet ningställts för El & Teknik-programmet och elinstal- ska organiseras, hur vi ska få eleverna att ta mer ansvar för latörerna. Verkstadslokalerna har moderniserats och eget lärande, hur IT kan bidra till pedagogisk förnyelse anpassats till den nya tekniken. och på vilket sätt våra lokaler bör förändras för att möta Som tidigare somrar har grundskoleelever sommar- framtida krav. Aktivitetsdagar och studiedagar under jobbat på skolan med städning och målning. året kommer att vikas för möten kring dessa frågor. Detta läsår är alla elever samlade under program- Några i personalen gör en studieresa till Mönsterås- gymnsiet och har samma betygssystem. Terminsbety- gymnasiet, där varje elev sedan starten 95 fått egen gen är borta och betygs sätts efter kursernas slut. lånedator. Hela personalen delas in i elva grupper för Arbets- platsträffar och grupperna bygger för lärarnas del på undervisningsämnena. Lå 98/99 Individuell lönesättning för lärare börjar tillämpas. Rektor: Jan-Ola Tholin Övergången från lönetrappan med åldersrelaterade Biträdande rektor Gunnel Lindstedt-Schwieler löneklasser till ett system där man ska förhandla om sin Studierektor: Jan Håkansson egen lön på basis av något vaga lönekriterier är definitivt inte smärtfri. Sommarskolan har varit igång för elever från grund- Utbildningen på Mobilen startar i verkstadslokaler skolan. på Industrigatan. Mobilen är ett praktiskt inriktat indi- Jan-Ola Tholin skriver till sin lärarpersonal att ”Du viduellt fordonsprogram för elever som behöver jobba i som har haft tillgång till en dator hemma har säkert mindre grupp med personligt studieupplägg. Konceptet kunnat utveckla Ditt kunnande under många timmar blir en succé. …”. Erbjudandet om hyrköp av dator genom facket har Skolan har en sida på Internet men den är dåligt gjort det möjligt för många lärare att skaffa en sådan, uppbyggd och full av språkfel. men ännu är det inte en självklar apparat i varje hem. Ur ett protokoll från Språkgruppen: ”Vi är inte helt Särskolans specialutformade program Hotell och nöjda med IT-satsningen - vi behöver tillgång till In- Restaurang flyttar över från Aranäsgymnasiet till oss. ternet på våra arbetsplatser.” Läroböckerna har börjat Femton elever i HR4 kommer att gå utbildning med lägga ut material på nätet och behovet av internetåt- praktik två dagar på Kockmössan och tre dagar på sko- komst ökar. Bättring lovas inför vt 97. lan. Anders Ekström tillträder som ny skoldirektör i Arbete med att utforma den framtida gymnasieut- Kungsbacka. Hans föregångare var Lars Ekelund och bildningen aviseras. Elevantalet är idag ca 1000 elever. Leif Persson. Vid senare omorganisation slopas titeln På våren 99 får skolan en toppmodern digital språk-

6 ÖLA 00: Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor 124 125 samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. Elof Lindälvs gymnasium 30 år studio, faktiskt modernast i Sverige. till ett teknikintresse. Erbjudna kurser: elektronik, be- En hemsidegrupp har bildats som har till uppgift tonggjutning, kakelsättning, geometriska och statistiska att ta fram en fungerande struktur för skolans blivande beräkningar och webbdesign. Kursen har följts av en hemsida. På våren utlyses en hemsidetävling där elever veckas praktik på företag. får designa förslag till hur sidan ska se ut rent layout- Alla lärare grupperas i arbetslag. Den exploderande mässigt. Det vinnande förslaget visar sig följande år IT-utvecklingen skapar många idéer kring IT-peda- vara ett plagiat och layouten byts ut då. gogik, distansundervisning, utvecklande av internatio- Samtidigt med hemsidearbetet skissar Bertil Bona på nella kontakter och IT-strategierna duggar tätt. IT-ut- en modell för skolans Intranet. Förändringar på gång i bildning för personal förekommer i olika former. ITiS skolans datanät - diskussionen går varm huruvida vi ska är en del av denna. använda Netscape 3 eller 4 som webbläsare. Ett underlag för diskussion på arbetsplatsträffar sammanfattar alla stora förändringar som skolan genomgått Lå 99/00 sedan hösten 95 • Gymnasieskolans tidigare regelstyrning har förän- Rektor: Jan-Ola Tholin drats till en målstyrning Biträdande rektor Gunnel Lindstedt-Schwieler • Program/Kursutformningen har genomgripande Studierektorer: Jan Håkansson förändrats två gånger • Samverkansformerna har förändrats genom in- Regnig och kall sommar i juni, soligt och varmt i juli. förandet av U92 Sommarskola för elever i nian. • Individuella löner har införts I år har vi en paviljong som innehåller fyra klassrum • Utvecklingssamtal med samtlig personal och några grupprum. Den ligger mellan skolan och fot- • I senaste avtalet finns krav på planeringssamtal in- bollsplanen. Elevantalet är samma men nu får alla bättre för nytt läsår. plats och grupprummen blir mycket uppskattade. • Jan-Ola Tholin sammanfattar : ”Effekten av alla Vi får ett nytt specialutformat program, Hästsköt- genomförda förändringar har bland annat blivit sel- och ridningsprogrammet, SMHÄ. Det kommer att att komplexiteten i gymnasieskolan har ökat på ett finnas på skolan fram t o m vt10 då de sista treorna går högst påtagligt sätt.” ut som studenter. Diskussioner börjar om förändrad organisation av Ett Läsa för livet-projekt dras igång och det gäller skolans ledning med indelning i sektorer och en gym- alla elever i åk 1 som under hösten ska läsa skönlittera- nasiechef med övergripande ansvar som ska omfatta alla tur under mer än en timme per vecka. program - ett startskott för sektoriseringen. En önskan I början på höstterminen sjösättes skolans hemsida. 7 finns att arbetslagen ska kopplas till program så att Skolans första ITiS -projekt redovisas på våren. lärare inte undervisar på för många program. Därefter följer ytterligare åtta projekt på både studie- Systemet med programledare införs till läsårsstarten förberedande som yrkesförberedande program. ITiS- liksom att alla program nu får mentorer istället för klass- verksamheten håller på fram till och med hösten 02. föreståndare. Uppemot 50 lärare har då fått utbildning i IT och med Skolan får en ny grafisk profil: matteskrivboksrutor den en bärbar dator. över blå bakgrundsfärg. Aranäs har linjer på ljusbrun ”En process har startats genom ITiS. När lärarna fick bakgrund. Kanske inte den hippaste av varianter men en egen dator, handledning, seminarier och genomförde ett på Gymnasiemässan framstår vår skola som seriös elevorienterat IT-projekt, blev ITiS i det studerade arbetslaget en katalysator för lärares kompetensutveckling vad gäller såväl IT som pedagogik och arbetslagsutveckling. Det är rimligt att anta att ITiS-modellen har varit gynnsam för kompetensutveckling på långt fler områden än om lärar- na enbart hade erbjudits traditionella datorkurser”. 8 Lå 00/01 Rektor: Jan-Ola Tholin Biträdande rektor: Gunhild Mark Studierektor: Jan Håkansson

En vecka under sommaren har ett sextiotal blivande åk 9-elever gått i sommarskola hos oss för att inspireras

7 IT i Skolan, med syfte att höja lärarnas IT-kompetens i arbete 126 8www.skolverket.se/content/1/c6/01/35/02/115885_itis_ 127 tillsammans med eleverna. Fortbildningen var menad att omfatta katalysator_for_pedagogiska_samtal.pdf mycket mer än en vanlig datakurs. Kavalkad av minnen från en 30-årig verksamhet

bland en hel del publikfriande bling-bling. Lå 01/02 Lärarna blir informerade om propositionen Gym- Rektor: Jan-Ola Tholin nasieskola i utveckling som bl. a förespråkar att alla Biträdande rektor: Gunhild Mark program ska omfatta 2500 poäng. Studierektor: Jan Håkansson Skolan genomför sin första Värd för Världen den 24 och 25 oktober. Under två dagar fylls skolan av kul- Ombyggnad och utbyggnad av skolan ligger i stöpslev- turella aktiviteter från världens alla hörn: föreläsningar, en. Personal och elever ska vara med och diskutera. musik, dans, teater, konstutställningar mm. Logotypen Ny utbildning på Teknik- och Elprogrammet i sam- skapas av Rebecka Malm i NA3L. arbete med Cisco innebär studier delvis på distans. Kulturdagen den 20 mars 02 bjuder på ett välfyllt och mångkulturellt program, ett Värd för Världen i miniatyr! Kulturdagens logo skapas av Per Lundell ECEK3L. I Lindälvskatalogen aviseras att skolan kommer att satsa på utveckling av undervisningen på Samhäll och Natur med datoriserat stöd. Undervisningen i årskurs ett kommer att genomföras i mindre grupper omväxlande med verksamhet i stor- grupper. Värd för Världen är ett samarbetsprojekt med För lärare kommer SIDA och syftar till att öka elevernas kunskap om och dataundervisning att förståelse för globala frågor. Konkret innebär det att genomföras. eleverna under två intensiva temadagar i klasser/grup- Ett nytt Läsprojekt per får besöka fyra fasta stationer/programpunkter varje i åk1. dag. 10 av stationerna organiseras av SIDA, ytterligare Den 18 oktober 2001 återinvigs Kungsmässan efter 20 av skolan. Mellan de olika aktiviteterna sjuder sko- en omfattande utbyggnad och en “total makeover”. lan av liv i en ”marknadshall” med dansuppvisningar, musikframträdanden, utställningar, modevisningar från olika delar världen, osv. En helkväll äger också rum på Lå 02/03 Teatern där allmänheten i infotainment-form får ta del Rektor sektor 1: Gunhild Mark av några av Värd för Världens höjdpunkter. Konferen- Rektor sektor 2: vakant cierer är Caroline Salén EK3L och Bengt Beckman. Rektor sektor 3: Jan-Ola Tholin Studierektor: Jan Håkansson

Handelsprogrammet nytt på skolan och programledar- na får titeln teamledare. Aktivitetsdag för personal på Alekärrs Ridskola där elever och lärare från SM-HÄ1 bjuder på nybörjarkurs i ridning. Erik Bogg, elev på SMET, kommer 1:a i den Svenska uttagningstävlingen för ”Mechatronics” och kvalificerar sig därmed till World Skill Competition, där han sedan kommer på 11:e plats vilket är en fantastisk prestation. Skolans handbollslag går till final i skol-SM i handboll och erövrar silvermedalj. Detta är andra gången i skolans historia som våra idrottselever når sådan framgång. Första gången var 1995 då golflaget med bland andra Fredrik Jacobson och Johan Edfors vann silver.

126 127 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Lå 03/04 Hasselblad Center på Hisingen i Göteborg den 1/10 - 03. De dukar, lagar mat och serverar Kungen och andra Gymnasiechef: Jan-Ola Tholin celebriteter. Rektor sektor 1: Gunhild Mark Klass HR4 från Kockmössan bjuder på rekordlång Rektor sektor 2: Tommy Persson tårta (50 m - 102 rulltårtslängder!) när nya Badhus- Rektor sektor 3: Jan-Ola Tholin parken invigs 25 okt 2003. Studierektor: Jan Håkansson

Flera stora förändringar har gjorts under sommaren. Liksom tidigare år har elever under sommaren målat i lokalerna och lokalvårdarna har utfört storstädning och bonat alla golv. Lokaler har gjorts i ordning för förändrat arbetssätt på Samhäll. Språkstudion har utrustats med nya datorer. Vi får tillgång till Fritidsgårdens lokaler där ett storklassrum inrättats. Åk 1 och 2 på Hotell- och restaurangprogrammet får hela sin verksamhet samlad på ett ställe. Treorna bedriver fortfarande sin verksamhet på Hotell Halland, såväl köks- som hotellinrikt- ning. När denna avvecklas, i samband med att skolan byggs om, finns hela programmet under samma tak och eleverna driver både Restaurang Elof och Elofs Hörna (bricklunch) för allmänheten i nya fina lokaler på skolan. Nu har även SP och HR fått riktiga hemvister; ett Ett elevteam från vår fordonsutbildning visar fram- led i strävan att skapa hemvister för alla program. fötterna på verkstadstävlingen Automotive Workshop På Hästens dag den 28 nov ordnar eleverna från SM- Challenge 2004 där de reövrar en förstaplats. Tävlingen, HÄ3 en mycket välfylld temadag på Alekärrs Ridskola anordnad av Motorbranschens Yrkesnämnd, var öppen där de visar upp stora hästkunskaper och ett mycket för alla fordonsutbildningar i Sverige. Tävlingsmo- glatt humör. Personalen på Lindälv får även denna gång menten kundbemötande, säkerhet och verkstadsteknik prova på att rida. bedömdes både med tanke på kvalitet och tid. På en arbetslagsträff i maj aviseras att det legendariska rökrummet kommer att stängas och rökarna erbjudas rökavvänjning. Tobakslukten sitter fast i väggarna och kommer inte att försvinna förrän ombygget skett. Lå 04/05 Gymnasiechef: Jan-Ola Tholin Rektor sektor 1: Gunhild Mark Rektor sektor 2: Tommy Persson Rektor sektor 3: Jan-Ola Tholin Studierektor: Jan Håkansson

Kommunens prestigefyllda pris Lära för Livet går till lärarlaget på Mekatronikprogrammet10 . Elof Lindälvs gymnasium belönas med Europeisk kvalitetsutmärkelse för språkundervisning 2004. Skolan deltog i tävling anordnad av Europakommissionen med Värd för Världen arrangeras för andra gången. bidraget ”Fler och mer språk till flera elever”, ett kon- Joachim Olsson i EC3el designar programmets logo- cept som varit möjligt tack vare vår fina språkstudio. typ. Tillställningen blir lika lyckad som förra gången. Den 17 oktober får skolan besök av centerledaren Kommunens prestigefyllda pris Lära för Livet9 går Maud Olofsson. Under avspända former berättar hon till lärarna på Mobilen. om sitt partiledarskap, sina visioner om framtiden och Hotell- och restaurangelever från Lindälv med lärare för en dialog med eleverna. Peter Wall får hedersuppdrag på flott invigning av nya 9 Se intervjun med Torbjörn Ström 128 10 Se intervjun med Kenneth Karlsson 129 Kavalkad av minnen från en 30-årig verksamhet

Lå 05/06 Lå 06/07 Gymnasiechef: Göran Careborg Gymnasiechef: Göran Careborg Rektor sektor 1: Gunhild Mark Rektor sektor 1: Gunhild Mark Rektor sektor 2: Tommy Persson Rektor sektor 2: Tommy Persson Rektor sektor 3: Göran Careborg Rektor sektor 3: Göran Careborg Rektor sektor 4: Bonny Wernersson Rektor sektor 4: Bonny Wernersson Studierektor: Jan Håkansson Studierektor: Jan Håkansson

Om- och nybygget av Elof Lindälvs gymnasium startar.

Skolan får ny grafisk profil i tre klara färger. Lanseras på Gymnasiedagarna i Göteborg och på Öppet Hus. Eric Gustavsson i EK3K, Design Trays UF, blir bästa Den 24 augusti invigs Lindälv södra (gamla Allée- säljare vid den nationella UF-mässan i Stockholm 14- skolan) som under ett läsår kommer att vara hemvist 15 maj. för bl. a Samhällsprogrammet. Rektor Tommy Persson Lindälv representeras på Ungdomens Riksdag 2007 flyttar dit sin expedition. av två elever från SA2. 349 gymnasieelever från hela I början på vt 06 åker 10 elever från Fordonspro- landet har samlats i Riksdagen för att under en dag grammet till Paris för att delta i Leonardoprojektet prova på arbetet som riksdagsledamot. European Class Trucks Maintenance11 . Projektet har Sista (?) studentutsläppet från skolans södra ingång. förnyats efterföljande år och pågår fortfarande (vt 10) Pelarna och taket som prytt entrén sedan 1980 är borta Kulturdagen i mars inleds av Kurtan med blädder- men än har entrén inte fått sitt nuvarande sobra ut- blocket i högsta pedagogiska hugg. Dagen ger som tidi- seende. gare uttryck för mångfald: ett fyrverkeri av sprudlande kulturformer. Alltifrån ett collage av olika elevers konstverk till skapandet av en Hot Rod T23.

128 11 Se intervjun med Bonny Wernersson 129 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Lå 07/08 Gymnasiechef: Göran Careborg Rektor sektor 1: Gunhild Mark Rektor sektor 2: Tommy Persson Rektor sektor 3: Göran Careborg Rektor sektor 4: Bonny Wernersson Studierektor: Jan Håkansson

Lära för Livet-priset ht-07 går till UF-lärarna Inga- Lill Olsson, Marie Torstensson och Mats Eliasson på Lindälv12. Bygget av Elof Lindälvs gymnasium fortsätter under 2007. Några program, FP, EC, IP, TE och Mekatronik startar höstterminen i helt nya lokaler. Även under detta läsår har Alléskolan och Elektronen använts som månad senare gör tjejlaget i Futsal om samma bedrift. evakueringslokaler. Dessa utryms vid årsskiftet 07/08. Elever och personal på vår skola lyckas med benäget Underhållsarbeten har också gjorts i aulan13, vilken åter bistånd från några av våra politiker och kommunalråd tas i bruk för samlingar, skrivningar och föreställningar att knäcka Guinness rekordboks tidigare världsrekord efter årsskiftet. i att ”ligga sked”. Elever, personal och politiker i en Den 1 oktober sjösättes skolans nya webbplats som härlig blandning ligger sammanpackade skedvis som bygger på en plattform där flera medarbetare på ett en- en ringlande orm längs skolans långa korridorer. Hela kelt sätt kan skapa och uppdatera sidor direkt på web- 432 personer bidrar till detta illustra rekord. Guiness ben. 18 redaktörer får snabbutbildning i webbpubli- World Records: ”The most people spooning simultaneously cering för detta uppdrag. is 432, in an event organised by Elof Lindälvs gymnasium, 25 april 2008 invigs den ombyggda skolan och nästan in Kungsbacka, Sweden, on May 2009” alla elever och lärare är nu samlade under samma tak. Elof Lindälvs gymnasium certifieras för att utbilda Studenterna går i år för första gången ut genom norra Diplomerade gymnasieekonomer, som är en utbild- entrén. ning för de elever som är intresserade av ekonomi och ser gymnasieutbildningen som ett steg på vägen mot ett Lå 08/09 framtida yrke. Verksamhetschef: Tomas Berndtsson Rektor sektor 1: Bonny Wernersson Lå 09/10 Rektor sektor 2: Björn Winblad Verksamhetschef: Tomas Berndtsson Rektor sektor 3: Elisabeth Jonasson Rektor sektor 1: Bonny Wernersson Rektor sektor 4: Jenny Larsson Rektor sektor 2: Björn Winblad Rektor sektor 3: Elisabeth Jonasson Den 13 juli öppnar Elof Lindälvs gymnasium sina dör- Rektor sektor 4: Jenny Larsson rar för elever från hela världen som kommit för att delta i Gothia Cup 2008. I år har vår skola funnits i 30 år och det firas i vecka 39 Turistelever från HP2T(turism) guidar Fordonspro- med konserter, utställningar och besök av f d elever som grammets utbytesstudenter från Frankrike och Span- bjuds in i klassrummen och träffat dagens elever. Patrik ien. Eleverna hade tagit fram fakta om Göteborg och Ernby och Martin Dagman håller tillsammans en oför- Kungsbacka, översatt till engelska och sedan tränat glömlig lektion i SA2. guide- och mikrofonteknik. Elof Lindälvs gymnasium blir FN-skola. Den 24 november kvalitetssäkras Hotell- och Res- I det entreprenöriella lärandets tecken förvandlas taurangprogrammet på Elof Lindälvs gymnasium i Elof Lindälvs gymnasium under några intensiva tim- Kungsbacka av SHR, Sveriges Hotell & Restaurang- mar till Made by Kungsbacka - en mässa med fler än företagare. I granskningen beskrivs Elof Lindälvs gym- 50 utställare, ett stort antal spännande workshops och nasium som en modern och nyrenoverad skola med en seminarium för ungdomar, skolpersonal, företag och or- utomordentligt god anda och kunniga och engagerade ganisationer. 14 lärare. Inga-Lill Lysell tilldelas årets Lära för Livet-pris . Skolans språkstudio får en rejäl uppgradering. En nyöppnad mobilportal ger möjlighet att snabbt Killar från Elof Lindälvs gymnasium tar sitt första nå skolans webbsidor i mobilen. guld någonsin i SM i inomhusfotboll – Futsal. Ungefär en Skolan måste stängas av säkerhetsskäl under hela 12 Se intervjun med Inga-Lill Olsson och Mats Eliasson 130 14 Se intervjun med Inga-Lill Lysell 131 13 Teatern på Lindälv detroniserades från Teater till Aula när Kungsbacka Teater invigdes i september 2006. Kavalkad av minnen från en 30-årig verksamhet

vecka 8 på grund av tyngden från de stora mängder snö har det visat sig att den utbildningsmodell och metodik som samlats på taken. som Fordonsprogrammet använder ger fördelar i det kommande arbetslivet för våra elever. Eleverna som går ut Fordon får jobb. Adam Thunstedt, som gick ut Transport på Elof Lindälvs gymnasium vt 09, erövrar bronsplats i Yrkes- SM för yrkesförare. Adam Greisen på Transport blir bäst i Sverige i det nationella slutprovet i lastbilsteknik. Det är femte gån- gen som en fordonselev från Elof Lindälvs gymnasium blivit bäst i Sverige. I slutprovet deltog 144 skolor med 2357 elever. Elever från HR tar hem priset i matlagning och servering i tävlingen Chaîne des Rôtisseurs i Göteborg. Elever i HR3, coachade av Peter Fasth, vinner VGS- Trofén 2010, en regional tävling i matlagning för avgångsklasser på HR. Laget vinner tävlingen på bra smaker och kompositioner och för att de visat ett exemplariskt samarbete, bra kommunikation, god ordning Men våren kommer slutligen och under läsåret har och hygien. eleverna på PMF15 planerat och monterat ett växthus på Den 27 maj blir skolans tjejlag svenska mästare i fot- innergården mellan H och I blocket. Projektet startade i boll genom att besegra Solna gymnasium med 3-2 efter september -09 och nu har de första plantorna placerats en heroisk insats. Idrottsläraren Niclas Lindén utbrister ut. Bland annat frodas tomat, paprika, chili och bloms- spontant: “En fantastisk prestation som är värd all upp- tertobak i värmen bakom glaset. skattning! Sättet man agerar på i en tuff och stundtals elak match är klanderfritt. Tjejerna har varit fantastiska ambassadörer för vår skola genom hela SM-spelet och kryddar detta med att vinna! Kul!”

Under våren 2010 höstar lärare och elever på skolan in diverse fina priser: Fordonsprogrammet på Lindälv tilldelas Gymnasie- kvalitetspriset 2010. I konkurrens med alla länets skolor

130 15 Park, Miljö och Fastighet 131 Elof Lindälvs gymnasium 30 år

Slutord

Jag tillhör den sista av generationer där man förblev på Sid 18 Margareta Gustafsson sin post hela livet ut. Innan jag, som en av skolans yn- Sid 19 privat gsta lärare, anställdes av Lennart Jonsson på Lindälvs- Sid 20 överst: Norrra Halland, mitten och gymnasiet hade jag haft ett 15-tal olika jobb. Sedan underst Jörgen Thölin blev jag kvar på Lindälv. Många har liksom jag förblivit Sid 23 bilden till vänster: digi-tops skolan trogen och förklaringen till det ligger kanske i Sid 25 Jörgen Thölin tonen som genomströmmar alla de intervjuer som ingår Sid 29 bilden på Mobilens arbetslag: i denna skrift: man talar om trivsel, öppenhet för nya Eric Öbo idéer och fina elever och arbetskamrater. Sid 29 bilden på Aina Tullberg: privat Sid 34 bilden på Jan Tullberg: privat Här i jubileumsskriften får vi glimtar från de para- Sid 40 Jörgen Thölin digmskiften som ägt rum i skolans värld. Att skoltiden Sid 43 Japansk turist betyder oerhört mycket för resten av livet kan nog alla Sid 47 de två bilderna längst ner: skriva under på och vikten av att alla elever får möjlighet Jörgen Thölin till optimal utveckling på skolan kan inte nog under- Sid 54 de två bilderna längst ner: strykas. Vår skola har genomsyrats av detta mål sedan Jörgen Thölin starten höstterminen 1979 fast metoderna för att nå dit Sid 59 Jörgen Thölin har varierat genom åren. Sid 71 Jörgen Thölin Sid 73 Kristina Båth Jag var bland de första som anställdes på Lindälvsgym- Sid 76 Göran Wennberg nasiet och kommer inom de närmaste åren att tillhöra Sid 77 Jan Rohdin de sista av Lindälvs första lärargeneration som går i Sid 82 Håkan Ivarsson pension. Tur nog har våra skolledningar haft förstånd Sid 83 Jacob Sjöblom att anställa många unga lärare som kan förvalta, föra Sid 86 Theresia Ejnarsson vidare och utveckla den goda Lindälvsandan. Sid 90 Anna Sigvardsson Sid 92 Annette Seldén Ett stort tack till: Sid 93 Annica Fredberg • personal och elever som ställt upp på intervjuer Sid 94 de två bilderna längst ner: eller skrivit egna inlägg Jörgen Thölin • Anna Holmgren som korrekturläst alla texter med Sid 115 bilden på Ulf Johansson: skarp svensklärarblick Mia Johansson • Björn Winblad som klätt materialet i läcker grafisk Sid 118-120 Norra Halland form Sid 127 logotyp Värd för Världen: • Göran Careborg som ursprungligen kom med idén Rebecka Malm till denna skrift Sid 127 logotyp Kulturdag: Per Lundell • och alla andra som bidragit med glimtar, minnes- Sid 128 logotyp Värd för Världen: bilder och förslag Joachim Olsson Sid 129 skiss ombygge: arkitektfirman White Sid 130 Jörgen Thölin Marie Blomkvist, feb 2011 Sid 131 bilden på fotbollstjejerna: privat Sid 132 Jörgen Thölin

Text och foto Marie Blomkvist om inte annat anges.

Sid 1 Kurt Chico Johansson Sid 3 Norra Halland Sid 4-7 Jörgen Thölin Sid 6 bilden på Elof Lindälv: Norra Hal- land Sid 9-10 Jörgen Thölin Sid 17 bilden på Tommy Persson: Kungsfoto

132 l*} se {tuv L''.*:[

.l om Arna qae.{_gfiffi * å Xn"n i]:Y*t

I I *- w H fr !r !l