TIDSKRIFT I S:JÖVÅ~SENDET

1771 MED FÖRSTÅND OCH STYRKA

UTGESAV KU~GL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET N:r41995 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET KARLSKRONA POSTGIRO 12517-9 BANKGIRO 446- 3220

Redaktör och ansvarig utgivare: Kommendörkapten LARS WIGERT, FMV, 115 88 Stock­ holm, telefon: 08-782 63 85 telefax: 08-782 44 56. Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Box 10186, 100 55 Stockholm. Annonser: ÅKE T:SON LOVEN, Djurgårdsslätten 92, 115 21 Stockholm, telefon 08- 66210 71. Ekonomi och prenumerationer: JAN B RING, Fannydalsplatån 2, 131 41 Nacka, telefon 08- 716 73 38. Telefax 08-466 97 92. Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel med 4 häften per år. Prenumerationspris 50 kronor per år inom Sverige, 80 kr utrikes. Prenumeration sker endast genom att avgiften insätts på postgirokonto 125 17-9. Inbetalningskort utsänds med första häftet årligen. Införda artiklar, recensioner, o dyl honoreras med c:a 50 kronor per sida. För införd artikel, som av KÖMS anses särskilt förtjänt, kan författaren belönas med Meddelande sällskapets medalj och/eller penningpris. Bestämmelser för Kungl. Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter återfinns i häftena nr l från och4. Kungl. Örlogsmannasällskapet

Nr 8/95 Kungl Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm 1995-10-31 (Utdrag ur protokoll) TIDSKRIFT l SJÖVÄSENDET Sammanträdet avhölls i Sjöofficerssällskapets lokaler på Skeppsholmen i Stockholm i närvaro av 35 ledamöter 158 årgången 4 häftet §2 Tillkännagavs att sedan föregående sammanträde har ledamöterna Johan Gab­ riel Oxenstierna och Karl-Erik Wik avlidit. §3 Omvaldes ledamoten Lars-Erik Salomonsson samt nyvaldes ledamoten Bengt Meddelanden ...... 269 Johansson till ordinarie styrelseledamöter på två år. Ledamoten Sölve Larsby Östersjön- ett nyckelområde för svensk säkerhet ...... 273 omvaldes till styrelsesuppleant för två år. Av Claes Tornberg §4 Omvaldes ledamöterna Nils-Olof Tillberg och Lars M Werner till ordinarie The Baltic from a British Perspective ...... 279 revisorer samt ledamöterna Sune Birke och Arne Gustafsson till revisorssupp­ Av Richard Cobbold leanter för räkenskapsåret 1995/96. Valberedningen har försökt finna en revi­ Framtida sjötransporter ...... 285 sorssuppleant boende i Karlskrona, men inte lyckats. Detta kommer att upp­ Av Hans Broberg märksammas inför nästa val. Kustbevakningen - från tullare till egen myndighet ...... 291 §5 Omvaldes ledamöterna Henrik Bohm, Ulf Edman (sammankallande) och Bo Av Staffan Kvarnström Wranker att ingå i valberedningen. Notiser Redogörelse för verksamheten ...... 317 §6 Beslutades att utdela följande hedersomnämnanden och belöningar: Belöningar ...... 319 Major Lars-Olof Corneliusson hedersomnämnande och penningbelöning Nya ledamöter ...... 321 för väl genomförd enskild utredning vid Militärhögskolan Nyförvärv till Biblioteket i Stockholm ...... 323 - Ledamöterna Curt Borgenstam och Per Insulander, korresponderande le­ Nyförvärv till Biblioteket i Karlskrona ...... 325 damoten Bertil Åhlund, framlidne ledamoten Gösta Kaudern samt örlogs-

Särtryck av införda artiklar kan beställas hos redaktören inom en månad efter utgivningsdagen. 269 /SSN 0040-6945

Abrahamsons Tryckeri AB, Karlskrona 1995 kaptenen Bo Nyman hedersomnämnande och sammanlagd penningbelö• §6 Föredrogs verksamhetsberättelsen för det nu avslutade verksamhetsåret. Till ning för dokumentation om Flottans fartyg under 1900-talet verksamhetsberättelsen fogades redogörelser för biblioteksverksamheten - Korresponderande ledamoten Nils Abrahamson hedersomnämnande för Karlskrona och i Stockholm. Verksamhetsberättelsen godkändes. boken om Henrik af Trolle. §7 Ajournerades sammanträdet till kll7.15. §7 Fastställdes att årsavgiften för nästa verksamhetsår skall vara 200:- samt att §8 Återupptogs sammanträdet i närvaro av Hans Majestät Konungen. prenumerationsavgiften för Tidskrift i Sjöväsendet skall vara 100:- för adressa­ §9 Redogjorde sekreteraren för verksamheten under det gångna året samt uppläs• ter inom Sverige samt 150:- för övriga. tes utdrag ur minnesteckningar över bortgångna ledamöter. §8 Fastställdes sammanträdesdagar för verksamhetsåret 1995/96. §lO Tillkännagavs årets belöningar, vilka utdelades av Hans Majestät Konungen. §9 Anmäldes av ledamoten Ulf Rubarth inlämnad årsberättelse i vetenskapsgre­ §11 Talade korresponderande ledamoten Richard Cobbold över ämnet "The Baltic nen I, delområde operativ verksamhet, för verksamhetsåret 1994/95 med titeln from a British Perspective". "Framtida nationellledning av stridskrafter vid internationella insatser". §12 Talade Tekn Dr Hans Broberg över ämnet "Framtida sjötransporter". §10 Avhöll korresponderande ledamoten Staffan Kvarnström utdrag ur årsberät• §13 Sällskapets ordförande, ledamoten Claes Tornberg, höll ett anförande telse i vetenskapsgrenen II för verksamhetsåret 1994/95 med titeln: "Kustbe­ över ämnet "Östersjön- ett nyckelområde för svensk vakningen- från tullare till egen myndighet". säkerhet" vid nedläggandet av sitt ämbete. §l Förrättades val. Förslag om inval av hedersledamot förelåg ej. Invaldes - i Vid protokollet ordning- följande tillledamöter av Kungl Örlogsmannasällskapet Herman Fältström Ordinarie ledamöter sekreterare Kommendörkapten Jörgen Ericsson Kommendör Christer Nordting Kommendörkapten Nils Bruzelius Överstelöjtnant Jörgen Bergmark Överstelöjtnant Mats Westin Kommendörkapten Torbjörn Larsson Kommendörkapten Christian Allerman Korresponderande ledamot Örlogskapten Jan Cederlund Vid protokollet Herman Fältström sekreterare

Nr 9/95 Kungl Örlogsmannasällskapets 224:e högtidssammanträde i Karlskrona 1995-11-15 (Utdrag ur protokoll) Högtidssammanträdet avhölls i Karlskrona i närvaro av 88 ledamöter och inbjudna gäster. §l Förklarades högtidssammanträdet för öppnat. §3 Valdes ledamoten Claes Tornberg till ordförande för verksamhetsåret 1995/96. §4 Valdes ledamoten Ulf Rubarth till vice ordförande för verksamhetsåret 1995/96. §5 Infördes nyinvalda ledamöter. no n1 Ledamoten CLAES TORNBERG

Konteramiral Claes Tornberg är chef för Militärhögskolan

Östersjön - ett nyckelområde för svensk säkerhet

Anförande av Kungl Örlogsmannasällskapets ordförande vid nedläggande av sitt äm• bete vid högtidssammanträdet i Karlskrona 15 november 1995

För lite drygt tio år sedan beskrev dåvarande finske försvarsstabschefen, heders­ ledamoten i Kungl Örlogsmannasällskapet, amiral Jan Klenberg den strategiska situationen påföljande sätt:

"Sverige är nyckeln till den militära situa­ har förskjutits söderut skulle varje militärt Elektronik för försvar tionen på norra Östersjön. Detta beror på hot som yppar sig på mellersta eller norra att landet förfogar över hela Östersjöns Östersjön träffa en ömtålig och livsfarlig västkust. Från svenska kusten och från punkt - "buken" i supermakternas för• och telekommunikation det 12 sjömil breda svenska territorialvatt­ svarssystem. net kan man med taktiska flygplan, luft­ Försvarsfrågor som gäller säkerheten i i teknisk samverkan bevakningsradar samt elektronisk spa­ det också historiskt känsliga Petersburg/ ningsutrustning vid behov ta sig över det Leningrad eller de baltiska kustbygderna Vi utvecklar försvarselektronik för målupp• våra 3 000 medarbetare naturligtvis den största smala havsområdet till motsatta kusten är förvisso fortfarande i allra högsta grad resursen. Nästan täckt och samband och system för telekom­ två tredjedelar av dem är och dess luftrum och agera där. Med så• faktiska problem. Varje bedömning eller munikation baserade på mikrovågsteknik. ingenjörer och tekniker, varav ett femtiotal på väl ytgående fartyg som ubåtar samt des­ ens spekulation om att Östersjöns väst• Produktområdena får tekniskt mer och mer doktorsnivå. sas vapensystem är det relativt lätt att in­ kust skulle kunna utnyttjas av mot Sovjet gemensamt och vi utnyttjar aktivt en teknisk Nu utvecklar vi de nästa generationerna av verka på de internationella Östersjöområ• farliga krafter torde föranleda bekymrade dena. Å andra sidan erbjuder svenska växelverkan i utvecklingen av de civila och radarsystem för luftförsvar och höghastighets­ säkerhetsöverväganden inom denna stor­ kusten och skärgården ett mycket för• makts militärledning. " militära produkterna. elektronik för 2000-talets telekommunika­ månligt basområde för alla dylika krafter. Sedan amiral Klenberg gjorde detta Vi är specialister på mikrovågsteknik och tionsystem. A v det sagda följer att det måste anses uttalande har muren fallit, Sovjetunio­ signalbehandling, huvudtekniker i våra ra­ vara av särskild betydelse för de sovjetis­ nen upplösts och de baltiska staterna bli­ darsystem för flygvapnet, armen och marinen. Ericsson Microwave Systems AB ka säkerhetsintressena att den svenska vit fria. Ryssland uppfattar sig som en Vi är också en ledande leverantör av digitala 431 84 Mölndal kusten skall förbli alliansfri och neutral. stormakt och har kv ar den gamla imperi­ radiolänkar med mikrovågsteknik och radio­ Då Sovjets "främsta linje " på Östersjön ala ryska ambitionen. Demokratiserings- basstationer med böghastighetselektronik för både privata och publika telenät. 273 I ett modernt kunskapsföretag som vårt är ERICSSON processen går långsamt och kriget i Tje­ tionen i norra delen av det nordiska om­ ett ryskt utnyttjande av kärnvapen som katastrofer, militära spänningar etc. tjenien påvisar en hänsynslöshet av gam­ rådet i sina grunddrag oförändrad. Som ett krigföringsvapen skulle ha ökat. Att Även i detta sammanhang kan konstate­ mal rysk modell när vitala ryska säker­ en följd av utvecklingen inom kärnvapen• kärnvapnen - och då inte minst de sjö• ras att situationen i det norra området är hetsintressen uppfattas hotade. området kan till och med områdets strate­ burna - utgör ett viktigt strategiskt ele­ i sina grunddrag oförändrad medan det i I försvarsberedningens säkerhetspoli• giska betydelse komma att öka i jämförel• ment i den ryska doktrinen är däremot Östersjöområdet skett omvälvande hän• tiska rapport våren 1995 anges att se med tidigare." oomtvistat. Detta påverkar säkerheten i delser. slutsatsen blir även här att med "Rysslands kontakt med Östersjön be­ Försvarsberedningen förkastar sålun• hela det nordeuropeiska området. ett vidgat säkerhetsbegrepp så är det gränsas nu till inre delen av Finska viken da Östersjöregionen som ett regionalt Tidigare östländer och forna sovjetsta­ framför allt Östersjön som blir berört. och Kaliningradområdet. Kaliningrad är system. Den försvarspolitiska linjen syns ter söker anslutning till EU/WEU och till Den strategiska tyngdpunkten i områ• idag ett område som gränsar till Polen här skilja sig från våra utrikespolitiska NATO. Ser man det i ett historiskt per­ det kan sägas ha flyttat från Östersjöut• och Litauen. Landförbindelserna mellan samarbetsinitiativ. I de senare är Öster• spektiv med en maktkamp mellan stater loppen till Östersjön och Baltikum. Det området och övriga Ryssland går över sjösamarbetet viktigare än någonsin. som söker etablera ett säkerhetssystem baltiska området uppfattas alltfort i Vitryssland och Litauen. Östersjön har Hur har denna diskrepans uppstått? San­ som tillgodoser de egna nationella intres­ många kretsar i Ryssland som en naturlig stor betydelse for Ryssland som trans­ nolikt därför att försvarsberedningen sena, finns nya och svårbedömbara kon­ del av Ryssland. De stora ryska minorite­ portled inte bara till Kaliningrad utan sökt bevisa den i praktiken redan avgjor­ fliktanledningar. Ser man det å andra si­ terna i Lettland och Estland ger ytterli­ också för de omfattande sjötransporter da besparingen på försvaret. Detta har dan från ett kollektivt säkerhetsperspek• gare näring åt denna uppfattning. Mili­ som sker mellan S:t Petersburg och Mur­ fått till följd att de maritima faktorerna tiv där det finns en allmän strävan att öka tärstrategiskt är det baltiska området av mansk. nedtonats för att klara vissa försvarspoli• den gemensamma säkerheten finns förut• vitalt ryskt intresse. Inte minst framkom­ För Ryssland innebär den nya situatio­ tiska låsningar. En farlig väg som kan sättningar för ett bättre säkerhetsläge. mer detta i CFE sammanhang där Ryss­ nen att man långt mindre än vad f d Sov­ komma att leda till obalanser i vår fram­ Osäkerheten är dock genuin. land söker luckra upp avtalets begräns• jetunionen kunde, har möjlighet att ut­ tida försvarsprofiL En av orsakerna till En utgångspunkt i försvarsberedning• ningar av militära stridskrafter i flanker­ nyttja Östersjöområdets territoriella djup att sjöförsvaret hamnat i detta läge är ens analys av "skärningspunkter och na. Utvecklingen går också mot att Vit­ för sitt konventionella försvar. Hur detta avsaknaden av en övergripande marin gränsytor" har varit att "konfliktanled­ ryssland åter glider in i det ryska väldet. kan komma att påverka ryska militära doktrin. En doktrin som klargör Mari­ ningar uppstår främst i gränsytor mellan Det finns en berättigad oro inom de bal­ prioriteringar är svårt att bedöma. nens ökade och breddade uppgifter i den starka och varaktiga geostrategiska intres­ tiska staterna för denna process. Diskus­ En eventuell uppbyggnad av ny för• nya europeiska situationen. sen". Östersjön utgör ett sådant gräns• sionerna om NATO-utvidgningen i Eu­ måga att kunna genomföra en storskalig, Östersjöregionen kan tidigare anses område. ropa kan om den politiska/diplomatiska traditionellt upplagd kustinvasion i Öster• säkerhetspolitiskt ha gynnats i den bipo­ Är det inte så att man bör se hela det processen går snett göra att Ryssland mi­ sjöområdet måste således i realiteten ske lära maktstrukturen. Nu är det kalla kri­ nordeuropeiska området som en enhet litärt vidtar åtgärder gentemot delar av från en låg nivå respektive nya geogra­ get över och vi står inför en ny och svår• med många olika påverkande faktorer det baltiska området. fiska förutsättningar. En sådan uppbygg­ definierad världsordning. Den markanta som varierar över tiden. Hotbilder berö• Den tyske försvarsministern Volker nad ter sig svår för Ryssland att genomfö• nedtoningen av öst/väst-konflikten gör rande delregioner leder tanken fel. Ryss­ Rtihe har framfört att de nordiska stater­ ra i ett kortare tidsperspektiv än ca tio år. att den maktbalans som tidigare fanns i land förblir en säkerhetspolitisk faktor na bör ta på sig ett större ansvar för sä­ Under alla förhållanden skulle en sådan området har försvunnit. En konsekvens av stor betydelse. Östersjöregionen ut­ kerheten i Norra Europa. Liknande tan­ uppbyggnad inte kunna ske utan att om­ av detta blir att det ställs krav på ett allt gör härvid för Ryssland ett primärt in­ kar har framförts från brittisk sida. Rtihe världen tidigt uppmärksammade den." större ansvarstagande i Europa för de tresseområde. rekommenderade de baltiska staterna att De tidigare årens försvarskommitteer egna ekonomiska och politiska men även Försvarsberedningen har vidgat sä• vända sig till sina nordiska bröder. Detta har i sina säkerhetspolitiska rapporter militära problemen. kerhetsbegreppet till att även omfatta sk bedömer jag ej som ett realistiskt alter­ angett vissa områden som särskilt viktiga I Nordkalottregionen är det fortfaran­ fredskriser. Är det då tänkbart att Öster• nativ. Vi kan inte ge några försvarsgaran• och därmed nedprioriterat andra delarn­ de kärnvapnen som är den överskuggan• sjön kan bli ett krisområde av militärt tier. Vad det är fråga om är att Sverige råden. Nu uttalar försvarsberedningen de frågan. Det påstående som försvars• eller annat slag? Ja, eftersom det i Öster• inte får släppa utan måste bibehålla och att beredningen gör, att Nordkalottens stra­ sjöområdet finns hela skalan av problem; utveckla sitt engagemang. Vi måste, som "!motsats till Östersjöområdet är den tegiska betydelse skulle ha ökat, delar minoriteter, ej etablerade demokratier, försvarsberedningen påtalat, ha som en strategiska och militärgeografiska situa- jag inte. Det skulle betyda att risken för organiserad brottslighet, risk för miljö- säkerhetspolitisk utgångspunkt, att bidra

274 275 Sjötransportteknikutvecklingen kom­ got ett rätt utformat sjöförsvar effektivt till en stabil situation i vårt närområde. I kan upprätthålla en marin närvaro och mer, som vi hört av direktör Hans Bro­ kan bidraga med. stället för att sätta en parentes kring Ös• uthållighet och samtidigt deltaga i inter­ bergs anförande, i framtiden att ge helt Vi som arbetat ett decennium med att tersjöproblematiken borde denna sättas i nationella uppdrag. nya förutsättningar för överraskande an­ söka skapa en ubåtsskyddsförmåga som fokus. Kabinettsekreteraren har talat om Den tekniska utvecklingen inom va­ fall över hav. Vi måste nu ta hänsyn till skulle avskräcka från fortsatta ubåtsin• vår Östersjöstrategi. Han ser då Öster• pen- och informationsområdet har sedan detta. Kombinerat med flygtransporter trång vet hur lång tid det tar att bygga sjön som en förbindelselänk mellan öst 80-talet förändrat förutsättningarna för kan därmed krigsförloppet bli häftigt, upp en erforderlig försvarsförmåga om och väst. Behovet av att förankra de bal­ krigföringen. I den operativa doktrinut­ snabbt och överraskande och föras över systemgrunden tidigare raserats. tiska staterna i västsamarbetet och samti­ vecklingen har begreppet manöverkrig• stor yta. Detta ställer krav på stor rörlig• Mitt budskap är sålunda. Bortse inte från digt förhindra en rysk känsla av isolering föring myntats. En krigföringsmetod het, snabbhet i insats, stor eldkraft och att Östersjön har varit, är och kommer att framstår klart. Jag efterlyser en precise­ som inriktas mot att få motståndaren ur förmåga till autonomt uppträdande; nå- vara ett nyckelområde för svensk säkerhet. ring av de särskilda krav på totalförsva• balans, se till att den egna beslutsproces­ ret som blir följden av detta- civilt såväl sen alltid är snabbare, skapa kaos och som militärt. panik hos motståndaren samt att direkt Sverige har möjligheter och därmed slå mot motståndarens kraftcentra allt i moraliskt skyldighet att ta ansvar för för• syfte att erhålla en systemchock hos mot­ troendeskapande och konfliktdämpande ståndaren. Detta är inget nytt i krigshis­ åtgärder i Östersjöregionen. Vi måste torien men nya medel skapar nya förut• också ha beredskap att hantera uppkom­ sättningar och krav på motåtgärder. na krissituationer. Vi får inte bortse från Gultkriget tas ofta upp som exempel detta vid utformningen av vår framtida på denna metod där de allierade lycka­ försvarsstruktur. des uppnå en operativ chock i den iraki­ Vi måste redan i fred tillförsäkra ett ska försvarslinjen, men där samtidigt den naturligt normaluppträdande i vårt om­ strategiska chocken uteblev med hänsyn liggande randhav så att vi tydligt marke­ till att krigsmålet begränsades till att en­ rar vårt intresse och ansvar. Det verkar dast befria Kuwait. som om man i diskussionen glömmer USA marina strategi i Stilla Havet un­ bort att Östersjön faktiskt består av vat­ der andra världskriget var enligt min ten. Det känns genant men ändå nödvän• uppfattning ett exempel på manöver krig­ digt att behöva påpeka detta. Det krävs föring. Sjöherravälde etablerades, man att vi har tillgång på sjöstridskrafter så gick förbi befästa positioner och tog en­ att vi kan säkra våra maritima intressen i dast positioner som direkt ledde mot detta hav liksom för att vi aktivt skall slutmålet. Kärnvapeninsatsen för 50 år kunna utnyttja den naturliga försvarszon sedan gav sedan systemchocken i Japan. - vallgrav - som Östersjön utgör. Detta Skall Sverige bringas till kollaps mås• innebär dock inte att vi helt kan bortse te ett sådant anfall ske över Östersjön. från de marina behoven i andra angräns• Anfallet måste, om det skall ha fram­ ande havsområden. Utmaningen är såle• gång, rikta sig mot svenska centralområ• des att både etablera en säker förbindel• den eller kraftcentra för att använda en selänk och om så erfordras förmågan till manöverkrigföringsterm. Transporter en försvarad vallgrav. Det räcker inte måste ske inledningsvis genom luften med att endast hålla en handlingsfrihet men omedelbart följas upp med sjötrans• för återuppbyggnad av marin kapacitet porter. Sabotageförband utgör en viktig genom att beställa parvisa prototyper av del av det initiala skedet. Ubåtar lämpar fartyg. Det krävs ett sådant antal att vi sig väl som bärare av del av dessa.

276 277 Korresponderande ledamoten RICHARD COBBOLD

Alltid Rear Admiral Richard Cobbold, som lämnade den aktiva tjänsten i Royal Nav y under våren 1994 är sedan l september samma år chefför Royal United Services • o Institute for Defence Studies (RUSJ) i London The Baltic from a British Perspective

1gang Anförande hållet vid Kungl Orlogsmannasällskapets högtidssammanträde Karls­ krona 15 november 1995

Conceming clubsand societies, l am usually guided by the words of Marx- Groucho not Karl - that l would not want to belong to any club that would have me as a member. However, in the case of the Royal Society of Naval Sciences, l fe/t so surprised, priviliged, honoured and interesled at being asked that l said yes with för alacrity, no hesitations and many thanks. Standing here before you, one year to the day after becoming a member, l realise that it is time to pay theferryman.

I was asked to talk about the Baltic Sea been much worse with other classes - from a British Perspective but I soon re­ Zulu, Foxtrot or Tango on the Rocks, alised that shorn of the historical in­ even Romeo and Juliet. volvement of the RoyalNavy-and there Britain, together with other member Marinen! is many a good story to tell - there is no states of NATO and the WEU, supports great substance to the current British maritime stability in the Baltic and be­ perspective, now that we have no alli­ lieves that there should be no inhibition ance or national naval tasking in the area to seaborne trade. Britain also believes and the amphibious option to go to Jut­ that the security and stability of the Bal­ land with short warning has been with­ tic Sea is primarily a matter for the Baltic drawn. lt is certainly not for me to rumi­ littoral states. Of these littoral states nate on the aquatic habits of the Swedish some are in NATO, some would be in mink or to conjecture on the eauses of NATO, some are in the EU and one is track -like marks on the sea-bed not far Russian. Putanother way, all of them are from here. I shall not pontificate on in OSCE och PfP. lt should follow that Whisky on the rocks, except to wonder the regional powers together, or in C) STATOIL ~ how cooperative it was of the Soviets to groups, may require increased invest­ send that old submarine; it could have ment in military assets while some states, Företag och Värme Central Försäljning 279 Tel. 08-783 60 00 with specific operational requirements torian. The British perspective, as you for me and not for today, but it must tional Defence Advisory Board, a maywant to do so individually. Whether might expect, emerges from our histori­ have much to do with economic recovery NATO initiative, for which we currently they can persuade their respective treas­ cal involvement, not !east, in helping the and national regeneration, and for that, provide the Chairman, a three star gen­ uries is another matter and since defence first independencies between 1918 and the rational heads in Moscow should see eral formerly NATO's Commander-in­ budgets are decreasing almost every­ 1922, which Iasted until the start of that a multipath highway of !inks with Chief Northern Command (and a mern­ where, this sels a problem. WWII. Then, Britain supported and in the West is necessary. Alongside this, ber of the RUSI). The IDAB comprising Britain will maintain a visiting naval the case of Latvia throughout the war, Russia needs reassurance and recogni­ the Nordie states, Germany, France, US involvement in the Baltic: although we the Governments in exile. Britain, of tion as a great power, even though the and Britain, has access to the Baltic did not participale in the 1995 Baltops course, never recognised, de jure, that 'greatness' likewise needs redefining. States decision-makers from Presidents exercises - mainly due to operations the Baltic States were part of the Soviet Partnership for Peace - PfP - meets down. lt is engaged in developing and elsewhere, principally in the Actriatic - Union, and after their independence this need, and is the other strand in the making inputs to defence systems, struc­ we hope to do better in 1996 with at !east Britain was quick to establish three sepa­ Baltic security structure. NATO enlarge­ tures and concepts. The advice is sen­ one frigate and mine countermeasures rate embassies with three ambassadors. I ment is the reverse of the PfP coin, at sible, not excessive and genuinely disin­ vessels taking part in a visit to Poland have to admit we only have one triple­ best a source of concern to Russia and terested, and often at a leve! too detailed and exercises in the Southern Baltic. hatted Defence Attache, bu t we are hop­ realistically not an option for the Baltic for PfP. The ID AB has worked with each These exercises are not formally part of ing to improve on this soon. States in the near or medium terms, and I state to press a Security Concept docu­ PfP but are, as a fine distinction, held 'in It seems to me that there are two key will get back to that in a moment. ment through the parliaments, and is also the spirit of PfP'. Bu t for the Royal N avy, interlinked strands to the Baltic States' The first point to make about PfP is encouraging the Strategic Studies Insti­ the highest profile Baltic event in 1996 is security. One is that they must construct that it is important: it is the seedbed for tutes to set up !inks with other western Iikely to be the group visit, in July, to St a modus vivendi with Russia, and I be­ states not yet ready to join NATO, it institutesand the RUSI mayhave a role Petersburg to mark the tercentenary of lieve that the events of the pas t five years should provide confidence and reassur­ to play here. B ut it's important to realise the Russian Navy. This is all part of the are encouraging in this. The withdrawal ance for states unlikely to join NATO that security structures are in an embry­ process of engaging the Russiansin talks, of Russian troops, with minor excep­ even in the longer term, and Russia, Bel­ onie state in the Baltic sta tes. exercises, garning, cooperation and con­ tions, has been accomplished on time or rus and perhaps Ukraine are key exam­ There has been a tendency amongst fidence building which I belive, are all even ahead of schedule. Russia is a big ples. It also provides a commitment by the newly independent states of Central essential elements in Europe's security. bear and the bear has a sore head, and NATO for consultation w hen requested. and Eastern Europe to equate security Nelson's meaning, though of course, the may soon have sore paws as weil if the There are cooperative elements for ex­ with the NATO Artide 5 guarantee- an Russians are not the enemy, even if the y elections to the Duma go wrong in De­ ample in A TC and communications attack on one is an attack on all. This is are not yet allies. cember, and Yeltsin's health declines training. Again PfP can give structural unfortunately not realistic. Actmission to I would like to extend the British per­ further or he loses the presidential elec­ security support for example through the NATOwill not be based on a rigid for­ spective with all the confident subjectivi­ tions next J une. We could see a resurgent NATO review process and prescriptions mula, but as much on political judge­ ty of an outsider looking in, across the nationalist Russia, xenophobic and mili­ on force structures and capabilities are ment. F actors such as demoeratic maturi­ Baltic Sea to the Baltic States, parti y be­ taristic; anxious to flex its muscles. But available if requested in the NATO con­ ty, civil control of the military, effective­ cause the Baltic States provide the focus this is a pessimistic scenario to which the text. Britain is helping with the build up ness of the arrned forcess and the inter­ of Baltic security activity and because in West could react effectively and deci­ of the Baltic Battalion, with Royal Ma­ operability {but not commonality) with the Baltic, maritime security is indivisible sively- and the Russians' ongoing cam­ rines giving basic military training - NATO forces, are not absolutes and are from other aspeels of security. In Inter­ paign in Chechnya has proved, in con­ nothing but the best - and English lan­ difficult to quantify. The Baltic states are national Relations, I should add, there is trast, to be neither effective of decisive. guage training. This is an open-ended unlikely to qualify for some time, not usually no definable objective readily. The Russian m ay remain, in Churchill's commitment that will not shut down !east under the tenet that new members The only reality is perspectives and they words, "a riddle, wrapped in a mystery when the current phases complete, al­ should be contributors to as weil as bene­ differ: on the Baltic - Swedish, Russian, inside an enigma", but Churchill also though Britain considers that the Scandi­ ficiaries from joining. And the purity of Balt, British- and the y ch ange with time. went on to say "but perhaps there is a navian nations should coordinate west­ Marx's maxim- Karl not Groucho, that Even with hindsight there is often no re­ key. That key is Russian national inter­ ern assistance. Britain is supporlive in all is- "from each according to his abilities, ality because history depends on the his- est". Defining the Russian interest is not this and also is in favour of the Interna- to each according to his needs" does not

280 281 really apply to NATO enlargement, si an veto), PfP activity willhave to inten­ to peacekeeping duties with Nordie bat­ Regional cooperation in OSCE is also though one might argue Jooking at Lux­ sify both to reassure Russia and to move talions and increases the soundness of valuable, the Council of Baltic Sea States embourg and leeland that maybe it on towards the integration of states who the security baseline. The UK will hold is chaired by Sweden, so I shall not ven­ should. But the fact is that the new feel the chill of being left out. There is a the Preseidency of the WEU in the first ture into its activities except to note its NATO states would need to show they proposition that the first enlargement of half of 1996 and will aim to put flesh on growth from an economic to a political should contribute to an Artide 5 earn­ NATO will be the last on account of the bones with concrete activities, con­ forum and its success in negotiating fair, mitment and the Baltic States manifestly Russian opposition and the weariness of ducting sensible exercises and develop­ balanced, transparent security structures cannot do this at present. Futhermore NATO nations from struggling to get the ing affective joint policies. that apply to Russians and Balts alike. uniess the Baltic States were prepared to first tranche approved. Resulting from I believe that the growing and hope­ The Political Codes of Conduct have accept a massive influx of garrisons from this, the proposition goes, Central and fully accelerating integration of the Bal­ produced specific measures for example other NATO nations, if these garrisons Eastern Europe will be divided into tic States into the European Structures on troop movements and incidents at were available, which they are not, then NATO and Russian spheres of influence. offers them their best opportunity of real sea. Sensible progress has been made NATO would be forced back to a trip­ Spheres of influence must have a particu­ security within a reasonable timescale, over Kaliningrad, not by challenging the wire strategy which is military nonsense. lar sinister ring for the Baltic States, hav­ for it becomes unthinkable that the Eu­ Russians but by enbouraging them to Even the first tranche of NATO en­ ing suffered from the secret protocols of ropean Community could allow one of build down force levels and import largement is some time away. The the Molotov Ribbentrop pact in August their number to be over-run by a revan­ wealth. Maintaining the corridor through NATO study on the 'How and Why of 1939. But Estonia, Latvia and Lithuania chist Russia. And if the Balts were to Lithuania is reasonable and it's worth re­ Enlargement' is complete and has been should not bewail the possibility of take the pragrnatic Iine of Devonshire membering that what looks like a widely briefed, but the questions of spheres of influence engulfing them, this folk that 'fine words butter no parsnips' I threat launching pad to the Baltic States, Who? and When? have yet to be ad­ could be a self-fulfilling prophery, be­ would argue that security does not only is a drain on resources and of minimal dressed. No official will willingly go on traying an inherent sense of insecurity. I t involve defence, but also chains of inter­ military value to the Russians. Britain is record and suggest which states will be in is worth remembering too that Russia dependence and networks of trust. Al­ anxious to help actively with this good the first tranche. I am not official, so as a has not expressed eternal opposition to ternatively I could quote Mao Zedong work; we even support naval CBMs personal opinion I suspect that Poland NATO enlargement, merely "not in the that 'Politics is war, without bloodshed which is a distinct policy move in the last and the Czech Republic could be at the next 10 years", and there is no funda­ and war is politics with bloodshed', and few years and is different from the US top of the list, Hungary ma y be next; bu t mental reason why the Balts should not reflect that security like truth is seldom position. without Slovakia, Hungary would be iso­ be in the seeond tranche. pure and never simple. The concept of If I appear to be cautously optimistic lated, so ma ybe Slovakia goes in. If Hun­ So if the defence of an Artide 5 the Baltic State Security is certainly vul­ about the future security of the Baltic gary goes in, should not Romania go in? NATO guarantee is to be denied to the nerable to simplistic analysis. States, it is not because I disregard the And if Romania, why not Bulgaria? Baltic States what can be done to build The re is of cours e a la yer of European dangers or underestimate the impor­ There are undercurrents to this argu­ security over and above the PfP activity. security wider than the EU and WEU tance of the Baltic Sea. On the contrary, ment, and I would not bet on any coun­ The answer is plenty. and this is provided by the OSCE, which the Baltic States still from a tinderbox tries joining in the first tranche outside The Baltic States are associate mem­ is European in the widest sense. It pro­ and there are sparks around, but even if the top four, the so-called Visegrad bers of the EU and associate partners in vides a forum for the Baltic States to es­ the fire brigade is not parked in the back­ States, and then I'd look to the odds. the WEU. In the EU the Baltic States tablish relations with Russia, provides yard, there are attack and support teams Even when the 'Who?' answer is agreed, can participate in the development of actvice on mediatian with Russia and ver­ readily available. The particular nature the process of ratification in each of the joint foreign and security policies when ification of agreements reached. The of the Baltic Sea as an inland sea will 16 members' parliaments for each new­ the Council meets at 24 rather than 15. Commission on National Minorities has encourage systems, both defensive and camer will take two to three years even The WEU Council meets every other proved helpful in taking up the vocifer­ offensive that are different from those with a smooth ride. week at 27 instead of 18 and associate ous challenge of the Russian minorities, produced for the open oceans. The Euro­ PfP does not stop when the first en­ partners have access to WEU operation­ on the whole vindicating the Balts, but pean Council has recognised the increas­ largement tranche is indentified, far from al planning and can opt into WEU mili­ painting out a few areas where individual ing importance of the Baltic Sea, and it; with Russia's opposition and frustra­ tary operations. This parallels the se­ states could do better - this dearly re­ Britain's seaborne trade is increasing in tion anticipated (for there can be no Rus- condment of Baltic Battalion campanies moves an area of potential provocation. the Baltic too- both inward and outward

282 283 Direktör trade to each of the three Baltic States quilt of individual efforts, for all that in­ HANS BROBERG has doubled or better in the past year. dividual states need adequately to police But there seems little doubt as I said at their territorial seas. Sweden is, of the beginning, that Baltic Sea security course, at present only an observer in the will be the prime responsibility of the WEU, but like the former Danish King tittoral states. Sweden is an important, Cnut, beloved by countless generations !arge and military substan tia! Baltic pow­ of British school children, Sweden can, er, with probably unrivalled knowledge I'm sure, see which way the tide is run­ and experience on the environmental pe­ ning. B ut that, of course, is just a British culiarities. Baltic Sea security needs a perspective. Tekn Dr Hans Broberg är Verkställande direktör för SSPA , not a patchwork wed of cooperation Maritime Consulting AB i Göteborg

Framtida sjötransporter

Anförande hållet vid Kungl Örlogsmannasällskapets högtidssammanträde Karls­ krona 15 november 1995

Framtida sjötransporter, kommer de att skilja sig från dagens? Från min horisont, dvs utvecklingskonsultens, är jag beredd att säga - ja, vi kommer att få se stora förändringar framöver. Vi befinner oss nära ett paradigmskifte, där sjöfarten kan ikläda sig nya roller i integrerade transportkoncept dvs som en länk i en genomtänkt kedja av kombinerade transportsätt med effektiva omlastningar.

Förändringarna kommer att ske såväl gram propellerflygplan och jetflygplan. när det gäller fartygen i sig som när det Alla övriga transportsätt kan klassas in i gäller den infrastrukturetta ramen kring detta diagram - jag kommer tillbaka till sjötransporterna, hamnar, leder, trafik­ detta senare. Håller något på att hända ledning etc. som berör alla dessa segment? Ja, farten För att börja från början: När vi talar ökar, säkerhet vid bemärkelse betonas om fartygstransporter talar vi om mycket och miljön börjar bli ett argument. ERNST NYMANS HERREKIPERING olika saker. Om man gör ett diagram Ett exempel: Tor Line är just i färd med transporteffektivitet på ena axeln med att beställa nya fartyg för rutten Gö• Etablerad 1890 och fart på den andra axeln kan man teborg-Zeebriikke i Belgien. Dessa Ro­ utan vidare definiera tre helt olika seg­ Ro fartyg kommer att ha toppfarten Erbjuder allt i uniformer och ment: strax över 25 knop, för att med tre fartyg - Hög effektivitet/Låg fart - Tanker­ kunna möjliggöra dagliga avgångar i var­ tillbehör för Marinen. segmentet je riktning med sjötransporttider på ca - Relativt hög effektivitet/Medel fart - ett dygn. I detta val, ser vi förutom fart­ John-Erik Jansson General cargo höjningen också en specialanpassning till - Medel effektivitet/Hög fart - High kundernas behov av dagliga "säkra" av­ Ronnebygatan 39, 371 33 Karlskrona Tfn. 0455 - 102 98 Speed Shipping gångar, och ankomster. Nästa fartfönster Som jämförelse ser vi i samma dia- för denna trad ligger i ett tvåbåtskoncept

285 284 Transport Efflciency ~nken 100 u : ""'\General CU,o ..

Ships~ ~Hiah Speed Shippina l o -+------·"~ Airplanes ~ Jet ~ Propeller ; l +------~~==~------Speed lO 100 1000 (knots) med farter i 35-knopsområdet. Men jekt? Först och främst är det ett svenskt Stenas HSS-färja Nordsjön är grund, vilket ger stora mot­ projekt, ur konceptsynpunk t, där motorn Längd: 120m, Bredd: 40 m, Fart: 40 knop = 75 kmltim stånd och därmed för höga kostnader är Stig Bystedt på Stena, och stort tek­ Lastförmåga: 50 långtradare/375 personbilar/1.500 passagerare jämfört med valt alternativ. Grunt vatten niskt bidrag har givits av andra svenska Byggnadsvarv: Finnyards, Raumo i Finland kan liknas med en uppförsbacke, tyvärr företag däribland SSPA. Byggandet av Ägare: STENA AB, Göteborg har vi här fallet med en uppförsbacke fartygen sker för närvarande i Finland oavsett vilket håll vi färdas. och Norge. Projektet är ett typiskt exem­ Hur kan då Tor Lines nya projekt mo­ pel på högfartskoncept, men eftersom förstås framdriftsutrustning av exceptio­ med 40 knop i öppen sjö utan att föränd• tiveras ur miljösynpunkt? Jo, alternativet fart har varit styrande har så många ideer nell storlek. Vid dessa höga farter är vat­ ra angöring och lastning/lossning. l HSS­ är direkt långtradartrafik genom Sverige integrerats. Vi kan faktiskt tala om att ett tenjet drift synnerligen konkurrenskraf­ fallet utnyttjas det breda katamaran­ och Tyskland, som totalt ger högre miljö­ paradigm-skifte är på gång, som om det tig, varför denna lösning valdes. KaMe­ däcket för att kunna möjliggöra samtidig belastning än fartygstransporten. Vad leder till marknadsacceptans kan bli bör• Wa är leverantör av aggregaten till detta av- och påfart av fordon, så att denna betyder detta för Sverige? Jo vi får en ny jan på en ny sjöfartsera. Inte nödvändigt­ fartyg liksom till större delen av de hög­ sekvens ska vara genomförd på 15 minu­ "bro" till kontinenten där Trollhättan vis därför att just katamaraner löser alla fartsprojekt som genomförts på senare ter. kommer lika nära Bryssel som Wien gör. problem, utan därför att kombinationen tid. Svårigheten i HSS-projektet var allt­ Med konsekvent användning av !T­ Det koncept som verkligen har givit eko av nya tekniker och !T-tillämpningar så inte i sig att åstadkomma tillräcklig system har vi skapat den första färjan den senaste tiden är Stenas så kallade konsekvent används för att skapa effek­ fart, utan mer att åstadkomma tillräckligt med automatisk landning. Kaptenen väl• HSS-färja. I själva verket är det två olika tiva totalkoncept Det finns även ett an­ goda sjöegenskaper i kombination med jer en förberedd strategi med utgångs• koncept, dels 120 m katamaraner avsed­ tal enskravslösningar där många av dessa hög fart. Syftet är givetvis att nå trans­ punkt från väder och vind. Reglersyste­ da för irländska sjön dels 85 m dito bland lösningar integreras. portsäkerhet i den meningen att linjen met tar därefter över och manövrerar annat avsedda för trafiken Göteborg­ Låt mig tala lite om detta projekt. Att ska fungera även i dåligt väder med hög fartyget till kaj, där det automatiskt för• Fredrishavn. bygga ett fartyg som gör 40 knop är inget komfort för människor och gods. Men töjer med så kallade link-span. Ansvarig Vad är då så speciellt med detta pro- nytt. Ett fartyg av denna storlek kräver självklart är det ingen mening att köra styrman kvitterar under detta förlopp

286 287 Simulering av infart till Holyhead Simulering av utfart från Holyhead

288 289 händelseschemat och kan givetvis när regelsystem, som har svårt att ställa de Korresponderande ledamoten som helst gå in och ta över kontrollen. krav som måste vara uppfyllda, för att vi STAFFAN KVARNSTRÖM Systemet kan jämföras med vad som idag ska få full marknadsacceptans för mo­ är standard för större kommersiella flyg­ derna fartygstransportsystem. Vi måste plan. Vi har redan före färjans provtur, lämna den era där havens frihet med kört igenom ett stort antal Monte-Carlo kapten Kidd vid rodret är styrande till ett simuleringar för att säkerställa funktion modernt kontrollerat transportsystem och säkerhet. Bilderna visar simuleringar med regelsystem från byggande och un­ vid infart till och utfart från Holyhead. derhåll till operationella krav på handha­ Utvecklingsarbetet har bedrivits på så vande och trafikkontrollsystem. Kustbevakningsdirektör Staffan Kvarnström är sedan 1989 sätt att ansvariga befäl redan ett flertal Jag skulle vilja gå så långt som att operativ chef tillika ställföreträdare för generaldirektören gånger kört systemen för att dels öva dels måla upp en ny vision där Europas störs• vid Kustbevakningen påverka utformningen av den informa­ ta motorväg går från Grekland till Spa­ tion som presenteras på bryggan. Vi kan nien i Medelhavet över i Atlanten, Eng­ Kustbevakningen - från tullare till egen myndighet således säga att concurrent engineering, elska kanalen och Nordsjön till Sverige samtidig utveckling har skett för att sä­ för att sluta i Östersjön i Finland. Med (Personal, utbildning och organisation) för 1995 kerställa att totalkonceptet ska fungera dessa nya transportvägar blir inlandets Årsberättelse i Vetenskapsgren II Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i från början med hög säkerhetsnivå. Miinchen samma utpost i morgon fast presenterad i utdrag vid Kungl 31 oktober 1995 Tillbaka till miljön. En hel del fråge• numera isolerat av igenkorkade motor­ Stockholm tecken reses idag mot dessa havens vint­ vägar snarare än gårdagens skogar. Men hundar ur miljösynpunkt. Ja, tveklöst är ska vi komma dit måste vi kräva den sä• Kustbevakningens organisation och utveckling 1638-1995 transporteffektiviteten lägre för hög• kerhet som ett modernt transportmedel än motsvarande lågfarts• kräver. Det får inte vara så att skrupulö­ fartsprojekten Strandridaretiden trafiken med fartyg. Någon annan utri­ alternativ. Men dessa projekt som ger oss sa operatörer får konkurrensfördelar av Vår förste byråkrat, Axel Oxenstierna, kestrafik förekom praktiskt taget inte havens motorvägar har samma fartegen­ att inte uppfylla utvidgade krav. I så fall insåg redan på 1630-talet att tullar var en bortsett från ett begränsat varuutbyte skaper som rena lastbilstransporter. Dvs kommer inte den positiva förändringen av de största inkomstkällorna för staten. landvägen till Norge eller till Blekinge­ återvänder vi till vårt diagram om trans­ att ske. Under den tiden var Sverige i princip en Skåne - Halland. porteffektivitet hamnar vägtrans­ Vad förändringen betyder för den ständigt krigförande makt under Gustav Fler av stapelstäderna låg långt inne i porter i samma härad både ur effektivi­ marinmilitära situation ska inte jag idag II Adolf och det gällde att finansiera skärgårdarna och för att förhindra tets- som fartsynpunkt Med landvägs• tolka, men sannolikt kommer vi ha stora verksamheten genom ett effektivare tull­ smugglingen under inomskärsresorna in­ transporten som jämförelse kan man mängder mycket snabba fartygssystem väsen eftersom skattesystemet då inte rättades inloppsstationer långt ut i skär• konstatera jämförbara drivmedelsför• som kan korsa t ex Östersjön, lasta i och var så välutvecklat och raffinerat som gården där förtullningen skulle ske. Ex­ brukningarmen oftast lägre miljöbelast• lasta ur, på kortare tid än en natt. Med idag. empelvis hade Stockholm tre inloppssta­ ningar för fartygsalternativet på grund av ökad betydelse för civil fartygstrafik tor­ En utökad utrikeshandel, styrd vi a tioner; Dalarö, Sandhamn och Vaxholm positionen för utsläppen. I min mening de betydelsen av marinmilitära styrkor stapelstäder, var receptet för att koncen­ och för säkerhets skull visiterades farty­ finns de största hoten mot en positiv ut­ inte minska utan snarare öka i framtiden. trera varullödet till ett fåtal platser för gen både på in- och utresan på fl era av veckling av sjöfarten i det internationella att på så sätt kunna effektivisera kontrol­ stationerna. Detta år - 1638 - upptog len och administrationen och därigenom personalstaten för tullen i hela landet 56 tillföra staten ökade inkomster. Detta man varav två strandridare i Kalmar och styrsystem fastställdes i 1636 års stadgar därmed har så de två första kustbevakar­ för utrikeshandeln. na kommit att införas i den statliga rul­ År 1638 var totalt 15 platser i det då lan. egentliga Sverige engagerade i utrikes- Uppgifterna för strandridarna var att i

290 291 / "' i$ anslutning till farlederna och den öppna ve Dalarö och några år senare fick även ,.,,~,...,..- ,.,fo

292 293 plikt- d.v.s. en effektivare underrättelse• Ordning och disciplin rådde numera tjänst. och personalens kvalitet var avsevärt för• År 1832 kom ett nytt organisations­ bättrad. 1832 års militära reglemente be­ beslut för Kustbevakningen med inne­ dömdes ha gjort sitt och därför återgick börd att kraftsamla bevakningen mot man nu, år 1904, till 1831 års civila ord­ Syd- och Västsverige samt att ställa "Be­ ning som fortfarande var i kraft! vaknings Corpsen på Milicie fot". Syftet med detta var att kunna tillämpa Ångans tidevarv - det militära reglementet, åstadkomma utredningar, spritsmuggling bättre disciplin och ordning och rejält kunna beväpna kåren. Organisationen och utveckling. skall dock inte bli militär- den skall istäl• Den tekniska utvecklingen nådde så let vara kvar i tullverket och stå under småningom även tullverket och år 1900 dess överinseende och lydnad. Kustbeva­ tillfördes den första självgående enheten karna skall förses med "enkel uniform - ångfartyget Gripen, som placerades i och beväpnas med sabel, två pistoler el­ Haparandadistriktet. Omkring år 1910 ler studsare". insattes motordrivna båtar på väst- och Verksamheten kom nu också att mer sydkusterna och effektiviteten höjdes styras över till landbevakningen av ham­ markant. nar och farleder och sjöbevakningen En ny utredning tillsattes 1914- tull­ skall istället för att som tidigare skedde kommissionen- med mål att skapa en ny med örlogsfartyg, nu bedrivas med tullorganisation vars övervakningsorgan "smärre segel och roddbåtar". Av kårens skulle fungera "säkert, snabbt och bil­ Roende kustbevakare i slutet av 1800-talet. Kustbevakningen rodde och seglade sig fram ungefär 350 man är cirka 100 till sjöss och ligt". Man ville modernisera Kustbevak­ vid sekelskiftet 1900. resten ridande eller fotpatrullerande. De ningen i tekniskt hänseende men samti­ vidtagna åtgärderna gav efterhand resul­ digt skära ned personalstyrkan från 366 De tidigare kustbevakningscheferna från på ett närmast ofattbart sätt. Från Tysk­ tat i fråga om ordning, stil och arbetsre­ till191 personer. Detta skulle kunna ske 1880 resp 1905 drogs in. Riksdagsbeslu­ land, Polen och de baltiska staterna sultat. I samband med frihandelns ge­ genom att överlåta en del av uppgifterna tet blev ett bakslag för Kustbevakningen smugglades miljontals liter sprit till nombrott på 1860-talet minskade dock till tillsynsmän utanför verket eller till och man gick in i spritsmugglingseran Sverige. Många stora beslag på 50 000 smugglingstrycket och mot slutet av ortsbefolkningen. Besparingstankarna med en sjöoperativt svag organisation liter och mer gjordes. Tiotusentals perso­ 1800-talet minskades personalstyrkan kom aldrig till genomförande då den sto­ utan någon central chef och med 22loka­ ner lagfördes under storsmugglartiden allmänt sett. Nedskärningarna drabbade ra spritsmugglingseran nu inleddes åren la operativa chefer- nämligen tullförval• 1918-1939 när kriget obönhörligen satte främst landsidan och man ökade istället efter 1918- nu gällde det att, i stället för tarna, som givetvis saknade all erfaren­ stopp för verksamheten. resurserna på sjön. att dra in, öka kapaciteten och ge perso­ het av operationer till sjöss. Innan dess utkämpade tullverket feb­ Ett mer sjöoperativt befälssystem nalen erforderliga befogenheter för de Fartygsmaterielen var också otillräck• rilt en ojämn kamp längs hela svenska började införas och i Malmö inrättades nya uppgifterna. lig för kvalificerade utsjöbevakningsupp• kusten. Man hyrde fartyg, köpte fartyg, 1870 en post som "Befälhavare för Kust­ Kustbevakningssakkunniga av år gifter och den centralt placerade sjösak• byggde fartyg, man anställde mer perso­ bevakningen i Skåne". 1905 tillkom se­ 1920 överarbetade tullkommissionens kunnige - kustbevakningsinspektören i nal men fick trots detta aldrig hejd på dan en kustbevakningschef i Skåne - förslag vilket ledde till en nyorganisation generaltullstyrelsen - fick endast ha en verksamheten. Blekinge och en dito i Halland - Göte• av Kustbevakningen 1923. Den föreslag• rådgivande funktion, alltså inget chefs­ Sett från dagens perspektiv är det nog borg- Bohuslän. På ost- och norrlands­ na kustdistriktschefsorganisationen fick skap. så att det var nutidens moderna resurser kusterna behölls dock tills vidare syste­ inte genomföras utan de 22 nya kustbe­ Under mellankrigstiden ökade över• som saknades för att kunna lösa dåtidens met med tullförvaltare som operativa vakningsområderna skulle ledas av tull­ havssmugglingen av främst 96%-ig sprit uppgifter - myndighetssamverkan och chefer. förvaltarna på närmaste tullkammare.

294 295 Materielutvecklingen Huvuddelen av båtmaterielen ägdes påbörjas inte av tullverket utan av enskilda tjäns• temän vilka hade som tjänsteåliggande Vad hade då hänt på materielsidan efter att ställa båt till förfogande. Tanken bak­ första världskriget? I början på 1920-ta­ om detta var förstås att det skulle bli bil­ let insågs som tidigare nämnts att materi­ ligare för staten att hyra istället för att elen var omodern och inte ändamålsen• äga. Följden av systemet blev en flotta av lig. Utsjöbevakningsfartygen -som ock­ skiftande kvalitet och för att bättra på så var beväpnade - tillkom mer eller standarden och underlätta anskaffande! mindre "ad hoc" genom begagnatmark­ inrättades år 1934 Tullverkets båtlåne• naden och kom att utgöra en brokig sam­ fond varifrån stöd kunde sökas för an­ ling av valfångare, ångtrålare, bogserbå• skaffning och underhåll. tar och äldre vedettbåtar. Den gemen­ I den utredning som föregick 1937 års samma nämnaren var dock sjövärdighet omorganisation behandlades även far­ och uthållighet och det gäller fortfarande tygsfrågan. sakkunnigbetänkandet 1935 för våra moderna utsjöbevakningsfartyg. föreslog 18 tullkryssare, 52 tulljakter, 19 De mindre tonnaget föreslogs i en mindre motorbåtar och ett lämpligt antal proposition från 1922 utgöras av 154 en­ prejbåtar. Legasystemet bibehölls dock heter fördelade på: och överlevde kriget för att sedan efter - 24 tulljagare, längd 17 m, fart 11-18 1945 successivt avvecklas. knop, - 46 tullbåtar, längd 7-8 m, fart 6-7 Krigsåren under andra knop, - 84 snipor och ekor. världskriget - en milstolpe Långedrags tulljakt 1919. Det var bland annat med fartyg av denna typ man matte den Tulljagarna skulle anskaffas av ver­ I september 1939 hade Kustbevakningen begynnande storsmugg/ingen kring 1920. Foto: Tullmuseum. ket, övriga farkoster hållas mot lega - 440 man i tjänst. Överhavssmugglingen d.v.s. skulle hyras från en kustbevakare, försvann snabbt, de civila arbetsupp­ som skulle vara ägare till båten. gifterna minskade men istället tillkom samordnad ledning, flyg och radarspa­ sider tillsatte en central kustbevaknings­ Riksdagen beviljade dock endast med­ nya uppgifter till följd av kriget. Samver­ ning, kvalificerad fartygsmateriel och chef för att verkligen leda Kustbevak­ el till 6 tulljagare, vilka tyvärr visade sig kan med marinen ökade genom medver­ modern sambandsmaterieL ningen. Den förste kustbevakningsche­ vara mindre lämpade för uppgiften. I mit­ kan i neutralitetsvakten och flyktingmot­ Den personalminskning man tänkt sig fen, 1937-1944, var kommendören i flot­ ten på 1930-talet byggdes därför ytterliga­ tagning blev en realitet. kom som nämnts aldrig till stånd. Perso­ tans reserv, Ernst Hilmer Bergmark. Di­ re några båttyper med erfarenheter från I juni 1941 utfärdades kungörelsen nalstyrkan ökades istället från 366 man rekt under honom organiserades fyra de tidigare, mindre lyckade byggena. "Angående användning av tullverkets år 1917 till som mest 602 man omkring kustdistriktchefer vars kustavsnitt inde­ Nu kom de första "tullkryssarna" och kustbevakning inom marinen vid mobili­ 1930. Vid krigsutbrottet 1939 hade styr­ lades i kustbevakningsområden. Områ• den mest bekanta, TV 16, senare TV 116 sering eller förstärkt försvarsberedskap". kan återigen minskat till 440 man. descheferna lydde direkt under respekti­ levererades 1935 från Götaverken. Hon Detta kom att bli inledningen till "marin­ Under denna tid insåg man äntligen ve kustdistriktchef. kom att verka på de flesta kustavsnitt polistiden". att Kustbevakningen behövde organise­ För första gången sedan 1638 hade och gick ur tjänst i östra kustdistriktet så Kungörelsen var resultatet av en ras om för att nå en större operativ för• Kustbevakningen nu fått en homogen, sent som 1988 efter 53 tjänsteår. Bensin­ snabbutredning vars tanke var att på ett måga. landsomfattande organisation med en drivna racerbåtar av olika slag kom i drift effektivt sätt kunna använda Kustbevak­ Verksamheten måste samordnas över rak operativ befälslinje hela vägen från och i flera fall rörde det sig helt enkelt ningen inom försvaret men med bibehål• större geografiska områden och den in­ toppen ned till den enskilda posteringen om beslagtagna spritsmugglingsbåtar lande av funktionen och befogenheterna sikten ledde till att man år 1937 sent om- eller fartyget. som förklarats förverkade till kronan. i tullverket. För att få en smidig övergång

296 297 patrullerade för både civil och Beväpnade kustbevakare, marinpoliser, i Västerviksområdet 1944. Foto: Tullmuseum. TV 7 under marinpolistiden Kustbevakningsfartygen militär räkning. OBS! kulsprutan på backen. Foto: Tullmuseum.

som utlänningskontroll och "aktgivande med väl avvägd koppling mellan de gam­ fanns och finns fortfarande marin mili­ menterade. Arbetet med flyktingmotta­ på förehavanden, som kunna innebära la uppgifterna och de nya marinpolis­ tärpolis (MP) med uppgift att bl.a. upp­ gandet blev så inarbetat i Kustbevak­ spioneri, sabotage eller annan verksam­ att funktionerna bestämdes att de fyra kust­ rätthålla ordning och säkerhet inom För• ningens traditioner och medvetande het till men för rikets försvar eller säker• distriktcheferna skulle ingå som marin­ svarsmakten. det femtio år senare i samband med män• het." polischefer i respektive marindistrikts­ Kustbevakningsfartygen beväpnades niskosmuggling över Östersjön trots ge­ Under hela kriget kom flyktingar sjö• inom kåren ändock kom stab. och integrerades i verksamheten som nerationsskiftet vägen till Sverige från olika länder runt "Krigskustbevakaren" blev en man kom att omfatta kontroll av sjötrafiken, att framstå som ett naturligt inslag i Östersjön och över Öresund. Den verk­ i ett med minst tre huvuduppgifter - de ordi­ visitation av fartyg och människor, kon­ Kustbevakningens vardag. Detta ligt stora flyktingströmmen kom från ge­ narie för tullverkets kustbevakning med troll av passerkort, plombering av radio­ läge när samhället i övrigt inte minst Baltikum år 1944 och här ställdes marin­ tro tillägg av lämpliga marina och polisiära sändare och mycket annat. Man beman­ nom massmedias försorg förleddes inför en verkligt stor uppgifter- därav benämningen marinpo­ nade sjöfartskontrollstationer, bevakade polisorganisationen att flykt över havet var något nytt och uppgift. lis. Tilläggsuppgifterna skulle omfatta ankarliggare, utförde militärledslotsning, obeprövat. Mer än tusen fartyg och båtar togs om "insatser, som av vederbörliga militära tog hand om flyktingar och utövade all­ Marinpolisverksamheten upphörde hand och då som i nutid gällde det att ta mari­ eller polisiära insatser bedömdes vara män övervakning. Till och med ut- och den första juli 1945 och Chefen för hand om mer eller mindre nödställda angelägna och lämpliga i beredskapsstra­ inpasseringskontrollen vid Vitså utför• nen, viceamiral Ström bäck, uttryckte i en icke sjövärdiga tegien för den svenska gränsövervak• des av Kustbevakningens marinpolis. människor i överfyllda, särskild skrivelse sin erkänsla och sitt båtar. Många tragedier utspelades men ningen". I oktober 1944 kom gränsövervak• tack för ett plikttroget och gott arbete många humanitära och mänskliga insat­ Det kanske bör förtydligas att vid si­ ningskungörelsen och med den tillkom under krigsåren. ser med lyckat resultat finns också doku- dan om Kustbevakningens marinpolis ytterligare uppgifter för marinpolisen så- Samarbetet med Marinen under and-

298 299 ra världskriget blev inledningen till en skulle gestalta sig. Det talades om ned­ verka i beredskapsorganisationen gamla minsvepare som M 11, M 12 och mera utbyggd samverkan och resultera­ skärningar, om uppgående i polisen eller för kärnkraftverken. M14 som nu fick ett nytt tredje liv. Efter de 1958 i en särskild lagstiftning om "ut­ Sjöfartsverket och mycket mera. 1974 Kustbevakningen får ansvaret för en tillvaro som tullkryssarna TV 111 - nyttjande av Tullverkets kustbevakning i Hur gick det då? Nedan redovisas kemikaliebekämpningen till sjöss. TV 114 blev de nu miljöskyddsfartygen Marinen i krig och beredskapstillstånd.". kronologiskt några nyckelår i den mo­ 1978 Fiskezonen proklameras till mitt­ TV 011 - 014 och utrangerades slutligen derna Kustbevakningens utveckling; linjen och Kustbevakningen först i mitten av 1980-talef. åläggs att svara för havsfiskeöver• Miljöskyddsförråd, oljelänsor, skim­ 1947 Sjöräddningen organiseras och Nya arbetsuppgifter och nya vakningen. mers och specialpråmar liksom kompe­ Kustbevakningen blir en av åtta utredningar 1982 Kustbevakningen ges polisiära be­ tent personal tillfördes organisationen i myndigheter som organisatoriskt fogenheter till havs och i kustvatt­ snabb takt. 1978 levererades det första Efter kriget bibehölls personalstyrkan i ingår i systemet. nästan oförändrad omfattning samtidigt nen samt i Vänern och Mälaren nybygget i miljöskyddsflottan avsedd för 1955 Kustbevakningen får i uppdrag att som antalet posteringar minskade. Detta genom särskild lagstiftning (LTP) . "offshore" - verksamhet, TV 04. Hon svara för jakt och fisketillsyn vid var en naturlig rationalisering som möj• Den person som verkligen förstod följdes successivt av flera specialfartyg, liggjordes genom ökad rörlighet med kusten och till sjöss. värdet av att optimalt utnyttja en befint­ så kallade seatrucks - arbetsfartyg med modernare tonnage och utveckling av 1956 skyddsområdestillsynen tillförs lig organisation istället för att diskutera inbyggda tankar för mellanlagring av sambandssystemen. Under tiden 1925- Kustbevakningen under polisen. dess framtida existens var Roland upptagen olja. Utvecklingen gick snabbt 1955 minskade antalet posteringar från 1957 Tullkriminalverksamheten orga­ Engdahl, gränschef och chef för Kustbe­ och konstruktionsarbetet höll inte alltid 209 till 102 och 1954 bestod fartygsflot­ niseras och Kustbevakningen in­ vakningen 1965-1980. Han insåg tidigt jämna steg med kraven varför produkten tan av 84 enheter varav 11 större och 57 går i de specialgrupper som till­ värdet av att tillföra nya uppgifter, ut­ tyvärr inte alltid blev den efterfrågade. av medelstorlek. Av dessa ägdes fortfa­ skapas. veckla materielen och "sätta fart på Ibland fick man också bygga fartygen rande 16 båtar av tjänstemän och hyrdes 1965 Kustbevakningen tillförs befogen­ Kustbevakningen". Den kanske största "på känn" då såväl erfarenhet som jäm• av Tullverket! heter och uppgifter inom sjötrafik• insatsen gjorde han genom att tidigt inse förelsemateriel inte fanns att tillgå. Efter kriget tillkom nya uppgifter. övervakningen. värdet och behovet av miljöskydd till Idag är alla de äldre fartygen utrange­ 1937 års organisation hade med fram­ sjöss - ett i princip okänt begrepp innan rade eller ändamålsenligt ombyggda. De 1967 Naturvårdstillsyn, fågelskyddsom• gång prövats under krigsåren och kunde tankern "Jawachta" slet upp botten på modernare fartygen har successivt modi­ råde och naturreservat tillkom­ nu anförtros nya uppdrag. Redan tidiga­ Kullagrundet 1969 och ett yrvaket fierats och anpassats efter ny oljeupptag­ mer. re hade man "i mån av resurser" medver­ Sverige gnuggade ögonen inför konse­ ningsmateriel och dagens sjösäkerhets• kat inom olika områden utanför tull­ Kontinentalsockelövervakning kvenserna av oljespillet på Skånes strän• och oljehanteringskrav. Kustbevakning­ tjänsten. Som exempel kan nämnas jakt­ blir ett nytt begrepp. der, fågelliv och havsmiljö. en disponerar nu en väl anpassad och tillsyn sedan 1931, organiserad sjörädd• Kustbevakningen får i uppgift att När regeringen väl bestämt sig för effektiv miljöskyddsflotta som i samver­ ning sedan 1935 och i viss utsträckning kontrollera säkerhetsbestämmel• Kustbevakningen som nationellt ansva­ kan med övriga öster- och nordsjöstater i även fiskeritillsyn också sedan 1935. ser på fartyg. rig myndighet för oljebekämpning till stort sett svarar mot de nationella och De nytillkommande uppgifterna -­ Kustbevakningen får i uppgift att sjöss följde en hektisk tid av materiel­ internationella krav på insatstider och "utomverksuppgifterna" - var av väsent• mer systematiskt lämna service åt och metodutveckling på oljeskyddssidan. bekämpningsförmåga som statsmakter­ lig betydelse för Kustbevakningens fort­ andra myndigheter. De internationella kontakterna ledde till na ställer. uppbyggnad av samarbets- och samver­ Oljebekämpning och miljöskydd krä• satta utveckling. Utsjöbevakningstiden 1969 Fornminnestillsyn av vrak till­ var förbi då sovjetmakten numera effek­ kansmetoder på stabsnivå, övning såväl ver tillgång till kvalificerad flygspaning kommer. tivt förhindrade överhavssmugglingen. till sjöss som i gemensamma staber och utrustad för ändamålet och i början på Marinpolistiden var också över och de 1971 Kustbevakningen får regeringens inte minst värdefulla erfarenheter från 1970-talet påbörjades försöksverksam• rena tulluppgifterna var inte tillräckliga uppdrag att svara för oljebekämp• oljeskyddsoperationer både när och fjär• heten med kustbevakningsflyg. Olika för att vidmakthålla organisationen. ningen till sjöss. ran. Specialfartygen för oljebekämpning flygplanstyper prövades och fjärranalys• Trots de nytillkommande uppgifterna Hydrografiska mätningar åt utvecklades inom myndigheten och de utrustning för bland annat oljespilldetek­ var det ända fram till mitten av 1960-talet SMHI tillkommer. första miljöskyddsfartygen var ombygg­ tering utvecklades i samarbete med oklart hur Kustbevakningens framtid Kustbevakningen åläggs att med- da äldre fisketrålare, kustlastfartyg eller Rymdbolaget och Ericsson.

300 301 Två Cessna 337 flygplan med svenskutvecklad fjärranalysutrustning för detektering av oljeutsläpp kom att utgöra det nystartade kustbevakningsflyget år 1976. Foto: Kustbe­ vakningen

Sverige tillträder 1982-års Havsrättskon• Sista åren i tullverket vention och i samband därmed även in­ Trots expansionen gjordes under 1970- rättar en särskild s.k. tilläggszon om yt­ talet några mindre lyckade experiment terligare 12 nautiska miL Inom kuststat­ med ledningsorganisationen för Kustbe­ ens tilläggszon får bland annat landets vakningen i den nya regionala tullorgani­ tull-, skatte- och immigrationslagstift­ sationen. Den nya tullchefen Björn Er­ ning tillämpas. iksson (1983-1988) insåg snartatt de nya Sedan 1986 användes medeltunga kraven på och uppgifterna för kustbe­ Modernt havsgående oljebekämpningsfartyg med inbyggda oljeupptagningssystem av flygplan av typ CASA 212 i verksamhe­ vakningsorganisationen visade på beho­ s.k. advanced system - typ . ten och idag opererar Kustbevakningens vet av att ge Kustbevakningen friare tre flygplan med fem besättningar. Ett av händer istället för att integreras i ett stör• 1976 permanentades flygverksamhe­ en gick framåt och en större Cessna 402 flygplanen har, utöver fjärranalys-utrust• re mera tungrott system. 1985 återupp• ten och två Cessna 337 med SLAR (Side tillfördes 1979 då även nosradar tillkom. ningen, försetts med hydrofonbojarrang­ stod därför kustdistrikten och kustdi­ Jooking airborne radar) IR/UV (infrared l Kraven på flygverksamheten ökade emang och analysutrustning av samma striktscheferna blev nu direkt underställ• ultraviolett scanner) och datoriserat do­ allt eftersom nya uppgifter tillkom och typ som i det CASA 212 flygplan Mari­ da de fyra tulldirektörerna längs kuster­ kumentationssystem inklusive datakame­ havsområdena utökades genom först en nen anskaffat för utbåtsjaktändamåL na och med fullt operativt befäl över or­ ror kom att utgöra det nya Kustbevak­ territorialhavsutökning, senare en fiske­ Härigenom kan beredskapen för inci­ ganisationen och med stora administrati­ ningsflyget U !rustningen tilldrog sig stort zon och nu senast en ekonomisk zon ut dentuppdrag vid ubåtskydd förstärkas va och ekonomiska befogenheter. internationellt intresse och har senare ex­ till mittlinjen i våra omgivande farvatten. samtidigt som möjligheterna att öva Samtidigt lät Björn Eriksson genom­ porterats till ett flertal länder. Utveckling- I skrivande stund föreslår regeringen att krigsorganisationen förbättras. föra en förändring i Generaltullstyrelsen

302 303 den moderna Kustbevakningen skall under regeringen med egen budget och kunna bedriva en rationell och rättsäker• definierade uppgifter. Några av syftena hetsunderbyggd verksamhet. med den nya myndigheten är att minska Under de sista åren i tullverket slut­ sektoriseringen inom den totala sjööver• fördes ett omfattande nybyggnadspro­ vakningen och skapa större samverkan gram på fartygssidan med två utsjöbe• mellan myndigheter med ansvar och vakningsfartyg och ett antal nya patrull­ uppgifter till sjöss. Vidare vill man åstad• fartyg och racerbåtar förutom de nya komma samordning och rationalisering miljöskyddsfartygen i sin kanske inte inom områdena materielanskaffning, un­ helt lyckade utformning. derhåll och utbildning. Krigsorganisa­ Antalet kustposteringar hade nu tionens materiel och personal för led­ minskats från 102 till 55 men de kvarva­ ning, radarövervakning, samband och rande var till största delen moderna och kommunikation skall redan i fred kunna utbyggda även för de nya miljöskydds• stödja den civila övervakningsorganisa• uppgifterna. Arbetsuppgifterna hade tionen. Detta skulle till del ske genom att också förskjutits från de rena tulluppgif­ den nya myndighetens fyra regionala terna, vilka nu uppgick till endast 10-15 ledningar samgrupperas med marinkom­ % av den totala produktionen, till en mandostaberna och då enkannerligen mera allmäninriktad övervaknings- och sjöbevakningscentralerna. Samtidigt be­ servicefunktion för den civila sjöfarten. tonade regeringen att Kustbevakningens Diskussionerna började åter föras hu­ status och profil som civil myndighet ruvida Tullverket var den rätta hemvis­ skall bevaras. Sedan år 1986 utgörs kustbevakningsflyget av flygplan typ CASA 212. ten för en modern kustbevakning och ut­ Propositionen togs av vårriksdagen redningar följde. Minskad sektorisering 1987 och genast tillsattes "Kustbevak­ -man delade på gränschefsbefattningen segslitna frågan om polisiära befogenhe­ och ökad samverkan blev nyckelord för ningskommitten" med uppgift att arbeta och skilde därmed landgränsbevaknings• ter för kustbevakningstjänstemännen. utredarna och 1986 var en sammanslag­ fram budget, erforderliga lag- och för• frågor och kustbevakningsfrågoråt-den Då tillkom äntligen L TP - "Lagen om ning av Sjöfartsverket och Kustbevak­ fattningsändringar samt organisation av nya benämningen blev "Chef för Kustbe­ Tullverkets medverkan i polisiär över• ningen nära. Projektet lades ned i ett central och regional ledning för den nya vakningen" med odelat ansvar för Kust­ vakning. "Lagen ändrade sedan namn i mycket sent skede och regeringen tillsat­ myndigheten som också följdriktigt före• bevakningen. samband med den nya myndighetens bil­ te istället en snabbutredning för att kon­ slås få namnet "Kustbevakningen" och Under 1970-talet hade, parallellt med dande och benämns numera "LKP". Ge­ struera en fristående civil kustbevak­ lyda under Försvarsdepartementet. miljöskyddsuppbyggnaden, behovet av nom lagen fick kustbevakaren befogen­ ningsmyndighet hemmahörande i För• Våren 1988 har kommitten lämnat att utöka Kustbevakningens befogenhe­ heter att i samband med brott till sjöss, svarsdepartementet. Resultatet blev att tillräckligt underlag för proposition nr ter inom övervakningstjänsten till sjöss ingripa och agera efter i princip samma riksdagen beslöt att Kustbevakningen två i ärendet där förslag lämnas om lag­ uppmärksammats. Behovet framstod förutsättningar som gäller för polisman­ fr.o.m. l juli 1988 skulle vara en egen ändringar, myndighetsorganisation på tydligast inom jakt- och fisketillsyn, na­ nen. Lagen ger också kustbevaknings­ myndighet med egen instruktion och central och regional nivå liksom lokalise­ turvårdstillsyn och sjötrafik-övervakning tjänstemannen vittgående befogenheter verksledning. ring av de olika ledningsstaberna. eftersom regelverket inom dessa områ• att tillgripa våld och även vid behov in­ Vårriksdagen 1988 antog propositio­ den kommit att bli snårigt och svåröver• bringa fartyg till hamn. Bakgrunden till den nya nen och beslöt därmed att skådligt med tiden. Lagen har sedan successivt utökats myndighetsbildningen - tjugotalet lagar med följdförfattning• Tillkomsten av fiskezonen 1978 och vad gäller lagområden och uppgifter och I propositionen som lade grunden för ar ändras enligt propositionens för• utökandet av territorialhavet från fyra är idag tillsammans med tullagstiftning­ den nya Kustbevakningen föreslogs att slag till tolv nautiska mil 1979 påskyndade en, fiskelagstiftningen och fartygssäker• kustbevakningsdelen skiljs från Tullver­ - centrala ledningen skall lokaliseras frågorna men inte förrän 1982 löstes den hetslagstiftningen en förutsättning för att ket och bildar en egen myndighet direkt till Karlskrona

304 305 - de regionala ledningarna skall succes­ sivt arbete inom den nya myndighetens De fördelar, som en framsynt Kustbe­ troller har tillkommit utöver den sedvan­ sivt samlokaliseras med marinkom­ centrala och regionala ledningar. Efter vakningskommitte kunnat se i samgrup­ liga övervakningen och kontrollen till mandona i Härnösand, Tullinge, ett år i Stockholm kunde den Centrala peringen med Marinens sjöbevaknings• sjöss av fiskets bedrivande. Karlskrona och Göteborg ledningen etablera sig i provisoriska lo­ system gav, och ger fortfarande, ett gott Genom medlemskapet har vi också - den nya myndigheten "Kustbevak­ kaler i Karlskrona för att redan l juli resultat tillsammans med den utökade anmodats delta i gemenskapens fiske­ ningen" inrättas fr.o.m. juli 1988. 1990 flytta in i de nyrenoverade lokaler­ och utvecklade samverkan med de civila kontroll av egna fartyg i Nordatlanten. Som synes en rask handläggningsgång na i det nästan trehundra år gamla Tun­ myndigheterna som har uppgifter inom Sex kustbevakningstjänstemän har i två• och, efter 350 år i tullverket och som ett nebodsmagasinet på Stumholmen. Suc­ den maritima sektorn. månaders perioder tjänstgjort som ED­ resultat av riksdagens, regeringens och cessivt etablerades regionledningar i I och med att de baltiska staternas fri­ kontrollanter ombord i spanska och por­ kommittens arbete kunde så äntligen Härnösand, Karlskrona (Torskors) och görelseprocess fortskred till självständig• tugisiska fiskefartyg på New Poundlands försvarsminister Roine Carlsson hissa Göteborg (Käringberget). Ett nytt reger­ het och suveränitet framstod också beho­ bankarna -definitivt en ny erfarenhet. Kustbevakningens nya flagga med havs­ ingsbeslut medförde att MKO flyttning vet av stöd till uppbyggnaden av ett de­ I dagsläget står Sverige inför nästa örnen som symbolen i det heraldiska från Muskö till Tullinge aldrig kom till mokratiskt samhällsystem. Rättsväsen• viktiga EU-beslut, nämligen en anslut­ vapnet. Samtidigt avlöstes Sven Uhler stånd och därmed kom också förutsätt• det och förmågan hävda sin nyvunna su­ ning till Schengen-avtalet om yttre gräns• som "Chef för Kustbevakningen" av den ningarna rörande region Ost samlokali­ veränitet framstod som viktiga steg i det kontroll. Sverige har EU:s längsta yttre nye generaldirektören Leif H Sjöström. sering med MKO att radikalt förändras. svenska biståndet. Kustbevakningen fick gräns vilken samtidigt är sjögräns vilket Organisationskommitten arbetar Frågan är ännu inte slutligt avgjord men redan tidigt i uppgift av regeringen att förpliktar! Dessutom äger Sverige Öster• oförtrutet vidare med rollfördelningen i att vara "en civil myndighet med egen medverka genom att bland annat levere­ sjöns längsta kust. Här ställs polis, tull den framtida sjöövervakningen och läm• profil" för att citera propositionen, är ra nyöversedda äldre kustbevakningsfar­ och Kustbevakning inför nya arbetsupp­ nar våren 1989 sitt sista betänkande till ganska svårt inom ett militärt skyddsom­ tyg med utrustning och utbildad perso­ gifter med delvis nya befogenheter för regeringen. Sålunda kan regeringen un­ råde samtidigt som kostnadsbilden idag, nal, mindre patrullbåtar samt snöscoo• Kustbevakningen vad avser utlännings• der våren 1990 lägga fram sin tredje pro­ snart tio år senare, är en helt annan. ters. Härigenom kunde tillsammans med kontrollen till sjöss. Den goda samver­ position angående Kustbevakningen För att understryka den civila profilen den finska gränsbevakningen värdefulla kan med Finland och den finska gränsbe• med huvudinnebörd att: målades fartyg och flygplan om i huvud­ operativa kontakter redan tidigt etable­ vakningen som redan finns är här av vä• - Kustbevakningen föreslås få en utö• sak i blått och gult, nytt uniformsregle­ ras med de nybildade myndigheter som sentlig betydelse och behovet av Un­ kad roll inom Räddningstjänstlagens mente fastställdes och samverkan med svarar för gräns- och kustbevakningen i derstens sjöbevakningsstation i det stra­ begrepp "Sjöräddning" polisen, tullen, fiskeriverket och sjöfarts• alla de tre nya grannstaterna. Detta tidi­ tegiskt viktiga Södra Kvarken är odisku­ - samarbetet med sjöpolisen skall ut­ verket intensifierades på alla nivåer. ga samarbete visar nu resultat så gott tabelt. Här gränsar finskt och svenskt vidgas och formaliseras En kort tid efter myndighetsbildning­ som dagligen i vårt sjö- och gränsbevak• territorialhav till varandra och Södra - Kustbevakningen föreslås få utökade en började den politiska nyordningen ningssamarbete inte minst när det gäller Kvarken utgör därmed en avgränsning befogenheter vid kontroll av säkerhe• inom kommunistblocket och de baltiska att bekämpa den illegala invandringen av Bottniska viken som är av väsentlig ten på fartyg och kontroll av farligt staterna. Vår omvärldsanalys gav succes­ och biträda asylsökande som kommer betydelse för dimensioneringen av kon­ gods. sivt nya intressanta signaler om utveck­ sjövägen. troll- och övervakningsorganisationen Även denna sista proposition togs till lingen i främst Östersjöområdet. Utvecklingen inom den internationel­ såväl till sjöss som längs de finska och alla delar av vårriksdagen 1990 och där• Prioriteringen av uppgifterna och la havsrätten har också lett till att Sverige svenska kusterna. Förutsättningen är med kunde organisationskommmitten, verksamhetsinriktningen för vår del för• etablerat en ekonomisk zon - också en­ dock att Understen bibehålls bemannad under ledning av Håkan Jarmar - nume­ ändrades alltefter händelsernas gång och ligt mittlinjeprincipen - där Kustbevak­ - liksom den finska motsvarigheten på ra nytiiiträdd sjukhusdirektör, skiljas tack vare en utmärkt samverkan med ningen i lag ålagts ytterligare arbetsupp­ åländska Enskär - annars är risken up­ från en väl genomförd uppgift. försvarsmakten på alla nivåer kunde gifter vad avser främst övervakningen av penbar att sjöbevakningssystemet i fort­ övervaknings - och kontrollverksamhe­ vattenförorening, miljöskydd och fiske. sättningen mer får bygga på gissning än De första åren i den nya ten för Kustbevakningens del hållas på ED-tillträdet har för Kustbevakning­ på fakta vad avser den genomgående sjö• myndigheten - nya uppgifter en kostnadseffektiv nivå samtidigt som en inneburit ett ökat engagemang i den trafiken till och från Bottniska viken. Re­ Parallellt med organisationskommittens uppgifterna kunde lösas enligt statsmak­ gemensamma fiskerikontrollen. Nya mo­ geringen ägnar för närvarande särskild arbete bedrevs från l juli 1988 ett inten- ternas intentioner. ment som landnings- och kvalitetskon- omsorg åt denna fråga.

306 307 Verksamheten inriktas på att åstad• ökar, människor kan räddas och följ• Central ledning komma en fortsatt ökad närvaro i sjö• derna av personskador begränsas. (KCL) övervakningen, förbättrad beredskap för - Kustbevakningen skall medverka i in­ miljö- och sjöräddningstjänsten samt ternationellt samarbete för att ut­ Operativ enhet minst bibehållen nivå för övrig service­ veckla gränskontroll och miljöskydd Bevakningsfunktion verksamhet. till sjöss och därvid särskilt beakta be­ Räddningsfunktion För verksamheten används ca 100 far­ hov och möjligheter avseende länder­ Teknisk funktion tyg och båtar, 3 flygplan samt ett 80-tal na kring Östersjön. Flygfunktion fordon. Den centrala ledningen för Kustbe­ Administrativ enhet Regeringen angav vidare vakningen ligger i Karlskrona. Av myn­ följande verksamhetsmål för Planerings- och dighetens fyra regionala ledningar - i ekonomifunktion Härnösand, Stockholm, Karlskrona och 1994/95: Personal- och Göteborg - är alla utom den i Region * Kustbevakningen skall inrikta den utbildningsfunktion Ost samlokaliserade med respektive ma­ fortlöpande sjöövervakningen och rinkommando. därvid prioritera mellan skilda upp­ direktör gifter i dialog med Tullverket, poli­ Regionledninga Den lokala organisationen omfattar 32 huvud-, miljö-, kust- och flygkust­ sen, Sjöfartsverket, Fiskeriverket, (KRL) stationer. Antal anställda för närvarande Statens naturvårdsverk och Försvars• makten. Arbetet med att utveckla Region Nord 616 personer. mål och uppföljning av verksamheten stab med ledningscentral Verksamhetsgrenar och mål skall fortsätta. Kustbevakningens tre verksamhetsgre­ * Närvaron till sjöss skall ökas väsent• Region Ost nar utgörs av sjöövervakningstjänst, mil­ ligt. Kustbevakningen skall alltid Stab med jö- och sjöräddningstjänst samt särskilda kunna ha minst sexton fartyg i verk­ ledningscentral uppdrag. samhet dygnet runt samt minst två Regeringen angav i 1994 års regle­ flygplan i verksamhet varje dygn. Region Syd ringsbrev följande övergripande mål för * Kustbevakningen skall hålla en natio­ stab med Kustbevakningen: nell beredskap inom miljöräddnings• ledningscentral Kustbevakningen skall inom svenskt tjänsten för att kunna bekämpa olje­ sjöterritorium och svensk ekonomisk utsläpp upp till 5 000 ton. Begräns• Region Väst zon bedriva övervakningsverksamhe• ningsåtgärder skall kunna påbörjas stab med inom fyra timmar efter larm och be­ ledningscentral ten så att brottsligheten där minskar och så att säkerheten till sjöss liksom kämpningsåtgärder skall kunna på­ respekten för lagar och andra före• börjas senast åtta timmar efter larm. skrifter ökar. * Vid kemikalieolyckor till sjöss skall *) Anm.: Lyder direkt under KCL - Kustbevakningen skall ha en hög be­ Kustbevakningen kunna påbörja in­ redskap för miljöräddningstjänst till sats inom fyra timmar efter larm. Kustbevakningens organisation sedan 1988. sjöss så att konsekvenserna till följd * Kustbevakningen skall fortsätta ut­ av olyckor och utsläpp till sjöss kan vecklingen av samarbetet med Sta­ och Kustbevakningen idag ningen utföra övervakning till sjöss begränsas. tens räddningsverk och med den annan kontroll- och tillsynsverksamhet - Kustbevakningen skall också ha en kommunala räddningstjänsten ifråga Kort om Kustbevakningen samt miljöräddningstjänst till sjöss, i en­ hög beredskap för sjöräddningstjänst om bekämpningen av olje- och kemi­ Enligt sin instruktion skall Kustbevak- lighet med särskilda föreskrifter. och bidra till att säkerheten till sjöss kalieutsläpp.

308 309 * Kustbevakningen skall mot särskild * bedrivit verksamhet dygnet runt var­ tenskapliga forskning inom svensk * ökad säkerhet och laglydnad till sjöss ersättning tillhandahålla fartygstjänst vid 129 146 ingripanden, 39 874 kon­ ekonomisk zon * lagföring av ett stort antal överträdel• åt marina forskningscentra. troller och ca 894 rapporter till åtal * medverkat i handläggningen av till­ ser av sjövägsregler, bemanningsföre• har gjorts ståndsgivningen beträffande ovnga skrifter etc Verksamhet och effekter * normalt haft minst 16 fartyg samtidigt tillståndsärenden för svenskt sjöterri• * respekten för svenska intresseområ• Kustbevakningens verksamhet innebär till sjöss varje dygn och fördelade med torium den till sjöss minst fyra fartyg inom varje region myndighetsutövning som till största delen * medverkat i bl.a. ubåtsskyddsverk• * bevarandet av viktiga maritima na­ avser övervakning med tull- och polisbe­ * i genomsnitt utfört ca fyra flygpass samhet turresurser fogenheter till sjöss. Viss verksamhet ut­ per dygn * utfört ett stort antal fartygsidentifie­ * förebyggande, upptäckt och bekämp• förs mot betalning, men denna har - med * haft fyra regionala ledningscentraler ringar för Försvarsmaktens sjöbevak• ning av skador på den marina miljön hänsyn till myndighetsutövningen - visat dygnet runt bemannade ningssystem * stärkandel av suveräniteten i Estland, sig kunna utgöra endast en mycket be­ * haft fem tjänstemän tillgängliga dyg­ * etablerat och utvecklat kontakterna Lettland och Litauen gränsad del av den totala verksamheten. net runt i beredskap för att träda med samverkande myndigheter na­ kän• * ökad kunskap om den marina miljön Kustbevakningens verksamhet funktion som räddningsledare. tionellt och internationellt netecknas av att myndigheten samtidigt * det vidgade samarbetet med Öster• deltagit med enheter och personal i utför uppgifter åt många myndigheter * sjöländerna för att minska den orga­ gemensam tullkontrollverksamhet och organisationer till sjöss. En väl fung­ Kustbevakningen har vidare niserade brottsligheten inom EU :s ram erande samverkan utgör därför en förut• * hållit nationell beredskap för miljö• * efterlevnaden av EU:s gemensamma sättning för en effektiv övervaknings• räddningstjänst till sjöss och därvid * genomfört och medverkat i semi­ regler på fiskeriområdet upptäckt 415 oljeutsläpp varav be­ narieverksamhet rörande bl.a. oljeut­ och räddningstjänst. * bevakningen av EU:s längsta yttre kämpningsåtgärder vidtagits i 21 fall släpp, oljeskadad fågel m.m. i Öster• Samverkan omfattar främst Tullver­ sjögräns. ket, Sjöfartsverket, polisen, Fiskeriver­ * medverkat i övningar avseende rädd• sjön ket, Statens Räddningsverk och För• kärnkraftsberedskap * medverkat i planering och genomför• ningstjänst vid Prestationer svarsmakten, men även kommunala och samt brandbekämpning till sjöss ande av omfattande och av Regering­ Kustbevakningens prestationer är över• regionala organ t.ex. räddningskårer. * utanför Sveriges sjöterritorium med­ en beslutade biståndsprojekt för Est­ vakning och kontroll inom sjöövervak• En grund för en effektiv övervak• verkat inom miljöräddningstjänst till land, Lettland och Litauen ningstjänsten och erforderlig beredskap nings- ochräddningstjänst till sjöss är en sjöss enligt de internationella över• * medverkat i kompetensuppbyggnad för miljö- och sjöräddning. Prestations­ fungerande internationell samverkan. enskommelser som Sverige ingått inom miljö- och sjöräddningstjänsten Detta gäller såväl rapporterings- och in­ måtten utgörs främst av timmar samt an­ * hållit en hög beredskap för sjörädd• för personal från baltstaterna, Ryss­ formationssystem som resurstillgång för tal fartyg och flygplan i tjänst. Under ningstjänsten och därvid medverkat i land, Polen och vissa u-länder bekämpning. Kustbevakningen deltar denna tid utförs erforderliga ingripan­ 2 320 sjöräddningsuppdrag * medverkat i Östersjösamarbetet för samarbete t.ex. den, kontroller, räddningstjänstoperatio• därför i internationellt bekämpning av organiserad interna­ , Bonn­ * förberett myndighetens personal in­ ner etc enligt gällande regler. Även den inom Helsingforskonventionen tionell brottslighet. och Köpenhamnsavtalen. för medlemskapet i EU verksamhet som karaktäriseras av servi­ * medverkat i EU:s fiskerikontroll på Kustbevakningen har därutöver be­ ce till andra myndigheter och till allmän• Nordatlanten drivit forsknings- och utvecklingsarbete heten mäts. Under 1994/95 har inom bl.a. arbetsmiljöområdet främst av­ * utfört serviceverksamhet såväl i skär• Kustbevakningen: seende teknikförbättrande åtgärder. gårdsområdena som i andra kustav­ * utfört bevakning längs hela den Ekonomi snitt har un­ svenska kusten samt i Vänern och Kustbevakningens Kustbevakningens verksamhet Mälaren med såväl fartyg som flyg * genomfört särskilda uppdrag bl.a. der budgetåret 1994/95 genomförts fullt verksamhet har bidragit till * varit aktiv såväl på inre vatten och inom den marina forskningen ut inom tilldelade ramar, d.v.s. ca 316,6 territorialhavet som i svensk ekono­ * ansvarat för tillståndsgivning avseen­ * ökad trygghet för kustbefolkning, sjö• mkr för drift och underhåll (inklusive lö• misk zon de utländska medborgares marinve- fart och fiske ner) och 75,3 mkr för investeringar.

310 311 IAntal ingripanden 1990-1995~ Antal rapporter till åtal1990-1995

140000 ~------1800

1600 135000 1400 130000 1200

125000 1000

120000 800

600 115000 400

110000 200

105000 o 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95

Ingripande: Med ingripande avses en aktiv åtgärd som vidtas inom Kustbevakningens Rapport: avser rapport till eventuellt åtal. juridiska och geografiska övervakningsområde i samband med övervaknings• verksamhet.

IAntal kontroller 1992-1995~ IAntal fartygstimmar 1991-1995~

170000 ,------

165000 +------36000 .L______

160000 +------31000 +------

26000 150000

21000 145000

16000 140000 1992/93 1993/94 1994/95 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95

Kontroll: Med kontroll avses den åtgärd, vilken som följd av ett ingripande, föranleder Fartygstimme: Mått på den tid enheterna är bemannade och i tjänst och omfattar såväl någon form av vidare undersökning inom ramen för myndighetens särskilda kontroll­ motorgångtid som liggtid. verksamhet. 312 313 lFlygverksamhet 1991-1995~

100 ~------~..~O~p~. ~fl~yg~n,:ng~~

90 +------

BO

70

60

50

40

30

20

10 o

Totalt har flyget använts under 2 575 flygtimmar under 1994195 och i genomsnitt har två flygplan utfört operativ verksamhet varje dygn. Flygets användning redovisas i bilden på Karlskronavarvet ovanför. Därutöver har flygfunktionen producerat 60 flygtimmar inom ramen för ett KBV 301-serien utgör 2000-talets patrullfartyg byggd i aluminium och fyra mans brandflygprojekt tillsammans med Räddningsverket samt bidragit med expertis i i en serie om tio fartyg. Fartygen har vattenjetdrift, fart ca 35 knop . projektarbetet. besättning Genom ett särskilt avtal med marinen producerar Kustbevakningen årligen mot ersätt• ning ett antal hundra flygtimmar avsedda för utbildning och övning för krigsorganisa­ på ett starkt yttre gränsskydd men även blivit politiska realiteter. Det innebär i tionens behov. skyldighet för medlemsstaterna att skyd­ sin tur att större krav ställs på underrät• da gemenskapens fisk och naturtillgång• telsetjänsten, ytövervakningen och för• Rapporteftergift: ar. mågan till svensk närvaro i våra intresse­ För att lösa detta krävs en utökad in­ områden. Kustbevakningstjänsteman får lämna rapporteftergift eller låta bli att lämna rapport ternationell och nationell myndighets­ Här har Kustbevakningen en given vidare till åklagare och nöja sig med påpekande eller erinran till den felande om det är samverkan samt utveckling av materiel och viktig roll inom det nya totalförsva• uppenbart att påföljden inte kommer att bli annat än böter eller brottet med hänsyn och utbildning av personal för att bibe­ rets ram såväl under normaltillståndet till omständigheterna i det enskilda fallet är obetydligt. Antalet rapporteftergifter har hålla en hög kvalitet. FRED, under kriser och beredskapshöj• 1994/95 uppgått till l 611 st vilket är en minskning med c:a 40 st jämfört med 1993/94. De så kallade lågriskhoten i form av ning. ökad organiserad brottslighet, organise­ Genom en ändring i lagstiftningen om Kustbevakningen i framtiden rade flyktingströmmar, vapen- och nar­ Kustbevakningens medverkan i krigsor­ Min bedömning är att Kustbevakningen delse av havens och därmed strandstater­ kotikasmuggling påverkar också Kustbe­ ganisationen gäller fr.o.m. l juli 1994 att även i det längre perspektivet kommer nas tillgångar innebär stora ekologiska vakningens framtida arbetsuppgifter. Kustbevakningen under höjd beredskap att ställas inför fortsatt ökande uppgifter och ekonomiska intressen som måste till­ I samband med ett minskat militärt och krig kvarstår som en egen myndig­ inom den civila övervakningssektorn till varatas och bevakas. Kraven på miljö• hot i närområdet sker en anpassning av het. Kustbevakningen skall istället ge­ sjöss. skyddet ökas därmed också. Den euro­ det militära försvaret och begrepp som nom särskild överenskommelse med ÖB Ett ökat intresse för och en ökad bety- peiska gemenskapens regler medför krav "återtagning" och "återhämtning" har ställa personal och materiel till Försvars-

314 315 maktens förfogande. Detta innebär i heten". Har den månne något nytt att Notiser korthet att linjeorganisationen i oföränd• tillföra utöver de samlade erfarenheter­ rad form ingår i minkrigsavdelningarna na från exempelvis 1832 års organisa­ och där bildar bevakningsflottiljer. Kust­ tionsbeslut, 1914 års tullkommission, bevakningsflyget ingår i marinflygets he­ 1923 års kustbevakningssakkunniga, Redogörelse för verksamheten under det gångna Iikopterdivisioner. Chef och ledningsper­ 1937 års omorganisation, 1986 års sam­ verksamhetsåret 1994/95 sonal ingår i Högkvarteret resp. marin­ manslagningsutredning eller Kustbevak­ kommandostaberna. Härigenom säker• ningskommittens arbete 1987-1990? Kungl Örlogsmannasällskapet har som samarbete, gemensamma insatser med ställs en smidig övergång till krigsorgani­ akademi till syfte att följa och aktivt ver­ flernationellt deltagande, utvecklingen i sationen. Fortfarande gäller att persona­ ka för uvecklingen av sjökrigsvetenska• Sverige och Europa samt lågnivåkonflik• len utöver tillkommande militära uppgif­ Källförteckning: pen och sjöväsendet i allmänhet. I en tid ter. ter bibehåller sina civila uppgifter och * "Kustbevakningen genom 350 år - av stora förändringar med starka krafter befogenheter. historia, händelser och djärve män" Det övergripande svaret på framti­ som drar åt skilda håll, är det särskilt ILIC 95 av Åke Olsson, chef för region Syd. angeläget att medverka till en bred dis­ dens frågor står kanske att finna i den För att särskilt belysa det senare arran­ * "Tullmuseum, Dalarö" kussion inom dessa områden och för parlamentariska utredning som till års• gerade Kungl Örlogsmannasällskapet i framtiden dokumentera dagens uppfatt­ skiftet 1995/96 skalllämna sitt betänkan• * Kustbevakningens årsredovisning mars 1995 "The first international work­ ningar om nutid, de lärdomar som vi idag de under det ståtliga namnet "Sjöverk• 1994/95" shop on low intensity conflict" (ILIC 95). drar av gången tid och framtida möjlig• samhetskommitten för effektivisering av * ARGUS - årsbok för Tullhistoriska Symposiet lockade ett 60-tal delegater heter. den samlade statliga maritima verksam- föreningen. från hela världen. Inledningstalare var Sjöförsvaret löser sina uppgifter ge­ korresponderande ledamoten Jan Elias­ nom ett ständigt pågående beredskapsar­ son, som talade om konflikter och kon­ bete och återkommande större insatser. fliktutveckling med kommentarer från Inte minst har verksamheten under sin egen erfarenhet. Bland övriga delta­ världskrigen och senare tids insatser mot gare kan bl a nämnas kränkande ubåtar visat på de krav som - Lieutenant General Thomas Montgo­ ställs på försvaret, såväl när Sverige hål• mery (USA:s militäre representant i ler sig utanför krig, som i fredstid. Det är NATO:s högkvarter i Bryssel), som därför väsentligt att Marinens verksam­ talade om "Fredsbevarande opera­ het i Östersjön, kring våra kuster och i tioner i Somalia" västerhavet tillmäts den roll, som den har - Dr Sergey Oznobistchev (ryska ve­ för freden och och säkerheten i det nord­ tenskapsakademien), som talade iska området. Det historiska skeendet över ämnet "Fredsetablering och po­ har reellt visat på ett sådant behov. litisk turbulens - intryck från Ryss­ Kungl Örlogsmannasällskapet strävar land" därför efter - som ett komplement till - Ambassador, Mr Walter Stadtler det förgångna- att dokumentera vår tids (George Mason University), som ta­ historia. Att tydliggöra detta är till gagn lade över ämnet "Riktlinjer för ut­ för dem, som kommer efter oss. veckling av internationella fredsbe­ *** varande operationer" Under det gångna verksamhetsåret Resultatet från symposiet har doku­ har sjöförsvarets förutsättningar och roll menterats i en 400-sidig sammanställning idag, igår och i morgon granskats, stort över anföranden med tillhörande proto­ intresse har riktats mot internationellt koll från efterföljande seminarier.

316 317 ------

Internationell verksamhet en del av Kungl Örlogsmannasällskapets Denna satsning är emellertid inte gra­ skulle vilja stödja Sällskapets verksam­ Utblickar mot ett internationellt per­ projekt "Sjöförsvaret inom säkerhetspoli• tis. Kostnaden för den verksamhet Kungl het. En stor investering i närtid är att spektiv har erhållits genom personlig tiken". Symposiet avslutades med att ma­ Örlogsmannasällskapet för närvarande Biblioteket i Karlskrona behöver få en medverkan av Admiral Sir John "San­ rinchefen, ledamoten Peter Nordbeck, bedriver överstiger de löpande intäkter• modern katalogisering och datoriseras. dy" Woodward och hedersledamoten höll ett anförande om sin syn på de mari­ na. De senaste årens lyckosamma place­ Styrelsen har i vissa delar förnyat och Vice Admiral Michael Moore. Vid två na stridskrafternas uppgifter. ringar har inneburit att erhållna realisa­ förenklat verksamheten. Detta har mött extra sammanträden talade de om sina *** tionsvinster har kunnat utnyttjas för att huvudsakligen positiva reaktioner även erfarenheter från Falklandskriget res­ Kungl Örlogsmannasällskapets syfte täcka underskottet. Detta förhållande om vissa negativa uttalanden har för• pektive den verklighet som NATO-kom­ kan uppfyllas främst genom uppföljning kan dock inte accepteras i det långa lop­ märkts. Som följd av detta kommer sty­ mandot i Medelhavet nu upplever. av nutidsutvecklingen, diskussioner och pet. Åtgärder behövs för att förbättra ba­ relsen att under kommande verksam­ Många lärdomar från Falklandskriget är seminarier, publicering av uppsatser och lansen i Kungl Örlogsmannasällskapets hetsår initiera en bred översyn av Kungl ännu idag aktuella. Översättningen till uppmuntran av framstående insatser ekonomi. Örlogsmannasällskapets tillämpningsfö• svenska av John Woodwards bok "The inom sjökrigsvetenskapen och sjöväsen• styrelsen tar tacksamt emot förslag reskrifter och verksamhet. Hundred Days" är därför av stort värde. det i allmänhet. Ledamöterna måste där• till ytterligare förstärkningar av Sällska• Herman Fältström Hur Marinen kan utnyttjats i interna­ för engagera sig i Sällskapets verksam­ pets finanser eller på finansiärer som sekreterare tionell verksamhet diskuterades i ett se­ het. En förutsättning härför är att Säll• minarium tillsammans med Kungl Ve­ skapet inom sig rymmer en bred och djup tenskapsakademien. Under seminariet kunskap. Det krävs att vi alla bidrar ge­ Kungl Örlogsmannasällskapets belöningar 1995 berördes svensk säkerhetspolitik, inter­ nom att delta i diskussion, i muntlig och nationell verksamhet och de krav som skriftlig form, mellan ledamöter med er­ Som ovan sagts har KÖMS som syfte att USA nya marina strategi "From the kan ställas på Försvarsmaktens deltagan­ farenhet och ledamöter som är mitt uppe följa och aktivt verka för utvecklingen av Sea", sägs innebära en omorientering de och Marinen samt utbildningen vid i den dagsaktuella utvecklingen. sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i från strid på haven till strid från haven. Militärhögskolan. Därefter berördes er­ styrelsen har genom det breda utbu­ allmänhet. Detta syfte kan uppfyllas Skälen till detta kan vara många. Inte farenheter från deltagandet i PfP-övning det av verksamhet som jag redovisat tidi­ främst genom uppföljning av nutidsut­ minst erfarenheterna från Gulf-kriget och från tjänstgöring ombord på fregatt gare strävat efter att aktivera fler leda­ vecklingen, diskussioner och seminarier, där behovet att utnyttja sjön för trans­ under operation "Sharp Guard" i Adria­ möter, inte minst att få en ökad andel publicering av uppsatser och uppmunt­ porter av stridskrafter blev högst påtag• tiska havet. yngre ledamöter att aktivt deltaga i ran av framstående insatser inom sjö• ligt. Samtidigt får man inte glömma bort Kungl Örlogsmannasällskapet har så Kungl Örlogsmannasällskapets verksam­ krigsvetenskapen och sjöväsendet i all­ att en förutsättning för sådana transpor­ långt möjligt sökt samordna utomståen• het. Vi kan glädja oss åt ett successivt mänhet. KÖMS uppmuntrar insatser ter är att man har förmåga att behärska de föreläsare och seminarier med Mili­ ökat deltagande. Det skulle vara ännu inom sitt verksamhetsområde genom ut­ sjövägarna. tärhögskolan och Kungl Krigsveten­ mera glädjande om andelen yngre, 'arbe­ delande av belöningar. Major Lars-Olof Corneliusson har be­ skapsakademien, vilket förbättrat möj• tande' ledamöter också ökade. handlat ett ämne som främjar sjökrigsve• Det är i en förändrad värld som vi le­ ligheterna att hålla verksamheten aktuell Lars-Olof Comelinsson tenskapligt arbete. Hans enskilda utred­ och vital. ver i dag. Många verksamhetsområden ning "USA's marina strategi" har på ett Efter Berlinmurens fall, Warsczawapak­ Det marina kärnområdet i ett histo­ konkurrerar om ledamöternas intressen. förtjänstfullt sätt belyst en del i den dy­ tens upphörande och Sovjetimperiets riskt perspektiv samt i internationell jäm• Indikationer finns att det på vissa håll namik som föreligger i den strategiska upplösning har alla länder tvingats till att förelse har berörts i ett flertal inträdesan• uppfattas som farligt för den yrkesmässi• utvecklingen. pröva sin hittills förda politik. Världen har föranden. I detta sammanhang kan näm­ ga utvecklingen att uttrycka avvikande Lars-Olof Corneliusson har tilldelats på mycket kort tid omvandlats från en nas att det ordinarie sammanträdet i maj uppfattningar i förhållande till den all­ Kungl Örlogsmannasällskapets heders­ bipolär maktbalans till en värld med en genomfördes i symposieform. Symposiet männa policyn. Det är inte så konstigt att omnämnande samt penningbelöning kvarvarande supermakt och ett stort antal grundade sig på korresponderande leda­ även Sällskapet, som många akademier med följande motivering: moten Bertil Åhlunds två böcker om den och andra föreningar, måste förändras, maktcentra, gamla och nya nationalstater, För väl genomförd enskild utredning marina utvecklingen från 1900-talets bör• följa med i nuet, för att inte få en nedåtgå• med krav på att bli erkända och respekte­ * på Militärhögskolan. jan till andra världskrigets slut, vilka utgör ende trend i ledamöternas engagemang. rade. Inte minst i vår del av världen.

318 319 Curt Borgenstam Curt Borgenstam, Per Insulander, Bo Nya ledamöter invalda 1995 Nyman och Bertil Åhlund har tilldelats Det svenska försvaret och med det Kungl Örlogsmannasällskapets heders­ Kungl Flottan står inför stora föränd• Ordinarie ledamöter omnämnande och en sammanlagd pen­ ringar. Den eviga diskussionen om havet ningbelöning med följande motivering: och dess möjligheter, såväl till nytta för * För dokumentationen om Flottans en angripare som till skydd för en försva• fartyg under 1900-talet. rare, verkar aldrig ta slut. Den moderni­ sering som skedde av flottans förband inför andra världskriget och som fortsat­ Nils Abrahamson te därefter, resulterade i en modern flot­ Kungl Örlogsmannasällskapets syfte kan ta. En satsning som var framsynt med uppfyllas bl a genom publicering av upp­ sjörobotbeväpnade och ubåtsjaktutrus• satser och uppmuntran av framstående tade jagare som tillsammans med torped­ insatser inom sjöväsendet i allmänhet. sedermera robotbåtar bildade ryggraden Ledamöterna måste därför engagera sig i i vårt sjöförsvar. Denna flotta är nu på Sällskapets verksamhet. En förutsättning väg att ersättas av för vår tid högkvalita• härför är att Sällskapet inom sig rymmer tiva men tyvärr för få stridsfartyg. en bredd och djup kunskap. Denna Ledamot nr U56 Ledamot nr U57 Ledamot nr U58 Beskrivningen av såväl tillkomsten bredd och djup av kunskap har visats av Kommendörkapten Kommendör Kommendörkapten som fartygen i sig, som successivt kom korresponderande ledamoten boktryck­ Jörgen Ericsson Christer Nordling Nils Bruzelius att bilda grund för vår moderna flotta are Nils Abrahamson som på ett för• Tillträder fr o m Chef för 2.minkrigs­ Tekniklärare vid Mili­ under 1900-talet, har successivt doku­ tjänstfullt sätt bidragit till spridande av 1996-D1-D1 tjänst som avdelningen vid tekniska institutionen menterats. Detta har skett i böckerna marint, historiskt kunnande, inte minst chef för robotbåts• Kustflottan på Militärhögskolan "Mototorpedbåtar", "Attack till sjöss", genom sin bok om Henrik af Trolle: division vid Kustflottan "Jagare" samt " Kryssare". Dessa för• "författare, sjöofficer, kofferdistyrman, fattargärningar belyser på ett förtjänst• lantbrukare". fullt sätt hur tekniska landvinningar suc­ Nils Abrahamson har tilldelats Säll• cessivt har tagits tillvara vid utveckling­ skapets hedersomnämnande: en av stridsfartyg. En av författarna till * För förtjänstfullt författarskap i bo­ dessa böcker, korresponderande leda­ ken om Henrik af Troll e. moten Gösta Kaudern, finns inte längre Herman Fältström i kamratkretsen. sekreterare

Ledamot nr U59 Ledamot nr U60 Ledamot nr U61 Överstelöjtnant Överstelöjtnant Kommendörkapten Jörgen Bergmark Mats Westin Torbjörn Larsson Stabschef vid KAB 2 Chef för 11. helikop­ Överingenjör och byrå• och Vaxholms kust­ terdivisionen chef vid Fartygsavdel­ artilleriregemente ningen inom FMV

320 321 Korresponderande ledamot Nyförvärv till Biblioteket i Stockholm 1994-1995 Uppfostran och undervisning (E) Swahn P Ledarskap ombord.

Historia (K) Edlund A Svenska marinens frivilliga i Finland 1939-1944. Farrere C Historie de la Marine Francais. Hattendort J B (ed) Doing Naval History. Hattendort J B (ed) Ubi Sumus? The State of Naval and Maritime History. Holmberg E Karlskrona Kungliga Amiralitetsförsamling. Jellicoe J The Crises of the Naval War. Jellicoe J The Grand Fleet 1914-16. Sokol HH Österreich-Ungarns Seekrieg 1914-18. Ullman M Från Bomarsund till Sveaborg och Kronstadt. Unger G Ledamot nr 1262 Ledamot nr 1263 Karl XII och östersjökriget 1715. Kommendörkapten Örlogskapten Biografier, memoarer (L) Christian Allerman Jan Cederlund Bacon RH The Life of Lord Fisher of Kilverstone. Vol I och Vol II. Tillträder fr o m Marknadsansvarig för Chalmers W S The Life and Letters of David, Earl Beatty. 1996-01-01 tjänst minröjningsprodukter vid Fisher J Memoires. som chef för patrull­ Celsius Tech Systems AB Fisher J Records. båtsdivision vid de Gaulle Ch Memoires d'Espoir. Le Renouveau. Kustflottan H:son-Ericson S Knopar på logglinan. H:son-Ericson S Kuling längs kusten. H:son-Ericson S Vita havet. Odelberg W Viceamiral Carl Olof Cronstedt.

Samhälls- och rättsvetenskap (O) Ahlberg K Ansvar och aktsamhet i arbetsmiljön. Ahlberg K m fl I lagens anda. Matteoni M Fram med fakta om arbetsmiljön.

Teknik, navigation och sjöfart (P) H M Stationary Office International Code of Signals. Vol I och Vol Il.

Ekonomi (Q) Aronsson T m fl Personalekonomi och etik.

Krigsväsen (S) Arwidsson H m fl Marinen i framtidens försvar. Bridge C Sjökrigskonsten. Carlswärd T Den trådlösa telegrafen under världskriget. Cyrus A G Den optiska krigstelegrafen. Daveluy L'action maritime pendant la guerre anti-germanique. Hagman T Från Karlskrona utgångna örlogsexpeditioner åren 1880--1900. Hagman T Svenska örlogsexpeditioner åren 1896-1900.

322 323 Holmberg C E Handelsblockad. Nyförvärv till Biblioteket i Karlskrona 1994-1995 Johnson F R Welcome Aboard. KiddAC Notes on Naval Communications. Allmänt (B) Lacaze L Actventures d'un agent secret francais 1914-1918. Nationalencyklopedien (forts t o m band 17) Lewis J L A Digest of Naval Communications. Krigsarkivet, beståndsöversikt del3-7 Lineke E P Abriistung und Funkverkehr. Sveriges statskalender Lindström C Maritima operationsbaser. Svenskt Biografiskt lexikon (forts t o m Pe) Morris E Sovjetflottan. Myt och verklighet. Paillat M La Radiotelegraphie dans la Guerre Maritime. Konst, musik m m (H) Rundkvist V Jarramas. Gerner K Flottans Musikkår. Stefenson J Sjömilitär handbok. 1959. TydenA Handelsförstöringens inverkan på utgången av Historia (l) världskrigen nu och för hundra år sedan. Gerner K H järnridån. Wahlström G Flottan och pansarskeppen. Kirby D Östersjöländernas historia 1492-1772. Lönnroth E Den stora rollen, Gustav III. Matematik m m (T) Rönn by J Östersjöns sjunkna skepp. Cartier Un Probleme de chryptographie et d'histoire. Ullman H Från Bomarsund till Sveaborg och Kronstadt. Dröseher E Die Methoden der Heimschriften. Swahn B Stumholmen i Karlskrona. Figl A Systeme des Chiffrierens. Swahn B Örlogsvarvet i Karlskrona. Fouche Gaines H Elementary Cryptoanalysis. Givierge M Cours de cryptographie. Geografi, resor (K) de Grandpre A Chryptographie pratique. Lublin U Utbildningsexpedition 1994/95, H M S Carlskrona. Kerkhoffs A La cryptographie militaire. Langie A, Soudart E-A Traite de cryptographie. Samhälls- och rättsvetenskap (L) Langie A De la cryptographie. Bring O FN-stadgans folkrätt. (gåva) Mansfield L One Hundred Problems in Cipher. Bring O Materialsamling i folkrätt. (gåva) Mansfield L The Solutions of Codes and Ciphers. Nilsson L A Krypto. Krigsväsen (T) Riverbank Laboratories Methods for the Solutions of Running-Key Chiphers. Gröner E German Warships 1815-1945 surface vessels. Sacco L Manuale di crittografia. Gröner E German Warships 1815-1945 uboats, mine warfare Sandler R Chiffer. vessels. Sittler F-J Dictionaire abbreviatif, chiffre. 9. ed & 15. ed. Johansson A Europas krig. Smith L D Chryptography. Polmar N Submarines of the Russian and Soviet Navies 1718- Turkel S Chiffrieren mit Geräten und Maschinen. 1990. Turkel S Kryptographische Parerga. Ranft B The Sea in Soviet Strategy. Zanotti M Crittografia. Robinsson C Shark of the Confederacy, CSS Alabama. Vega H Soviet Naval Tactics. Genom ledamoten Gunnar Tengstrands försorg har ett antal äldre beskrivningar över och reglementen för torpedmateriel tillförts biblioteket. Böckerna har inte registre­ rats i bibliotekssystemet. Samtliga årets nyförvärv har tillkommit genom gåvor, huvuddelen från framlidne hedersledamoten Erik Anderbergs dödsbo. Biblioteket har också mottagit en del fotografier samt personliga dagböcker från framlidne ledamoten Bror Fredrik Ther­ maenius efterlevande. Fotografierna är från B F Thermaenius kadettid och hans tid som kadettofficer d v s från 1920-talet. Fotografier av personer, som man inte vet vilka de är, är i stort utan värde. Om några äldre ledamöter (äldre än bibliotekarien) tror sig kunna hj älpa till med identifiering, är bibliotekarien tacksam, om de hör av sig till honom. Bo Granath, Wallmar Yxkullsgatan 40, l tr, 118 50 Stockholm. Tel 08- 84 98 58. Kurs 1946. 324 325 Innehållsförteckning Tidskrift i Sjöväsendet 1995

ABRAHAMSON, NILS Henrik af Trolie- sjöofficer, författare, kofferdistyrman, lantbrukare ...... 149 BROBERG, HANS Framtida sjötransporter ...... 285 BRUZELIUS, NILS Ett motiv till ubåtskränkningar ...... 41 COBBOLD, RICHARD The Baltic from a British Perspective ...... 279 DALSJÖ, ROBERT National Interests and Naval Strategy - n1atin sAk erhetspoEtik Some thoughts on the rote and structure of 1 ?39 ~- 1 945 SwedishForcesafter the Gold War ...... 201 DELANG, BENGT Bataljonschef i krig och fred - om ledning av förband på bataljonsnivå ...... l19 ELLSEN, JARL Amerikansk ubåtspolicy idag ...... 50 ENGSTRÖM, HARRY Utveckling av den ryska flottans ledningsorgan 1802-1912 ...... 261 ERICSSON, JÖRGEN Sverige inför ett säkerhetspolitiskt vägval ...... 28 GUSTAFSSON, BENGT Att styra Sverige ...... 26 HAGLUND, MAGNUS On the other side of the hill ...... 264 MARIE JACOBSSON Militära aktiviteter i den ekonomiska zonen ..... 7 JOHANSSON, BENGT Svenska marinen i internationell miljö ur ett Sjöförsvaret i säkerhetspolitiken strategiskt perspektiv ...... 89 - ett studieprojekt i Kungl Örlogsmannasällskapets regi KVARNSTRÖM, STAFFAN Kustbevakningen - från tullare till egen myndighet ...... 291 Hittills har utkommit: LARSBRINK, GÖRAN Svensk ubåtsjakt i ett internationellt perpektiv ...... ll8 Bertil Stjemfelt MADSEN, CHRISTIAN T Marinen i nästa försvarsbeslut ...... 255 Ålands hav och öar - brygga eller barriär 90:- NORDBECK, PETER Marinens framtid i ett nytt politiskt perspektiv ...... 69 Bertil Åh/und RASIN, BENGT Voltaire och Amiralen ...... 251 Svensk marin säkerhetspolitik 1905-1939 120:- ROLLOF, YNGVE segelkonstens utveckling i Norden ...... 219 SJÖVALL, BENNY Simulatorer för utveckling av framtidens Bertil Åh/und marin ...... 19 Svensk marin säkerhetspolitik 1939-1945 150:- STÄVBERG, ANDERS Befälssystemet igår, idag och i morgon alltid en generation efter eller... ? ...... :79 Angivna priser inkluderar portokostnader. Vid TORNBERG, CLAES Östersjön - ett nyckelområde för svensk samtidig beställning av alla tre böckerna är priset 300:- säkerhet ...... 273 Bokrecensioner ...... 185, 267 Böckerna, som ges ut i samarbete med Marinlitteraturföreningen, kan beställas Meddelanden ...... 3, 65, 189,269 direkt från Kungl Örlogsmannasällskapet, Box 10186, 100 55 STOCKHOLM. Notiser ...... 317 ILIC 95 ...... 95

326 327 Kungl. Örlogsmannasällskapets bibliotek •• Biblioteket i KARLSKRONA Biblioteket hålles öppet måndagar och torsdagar kl 11 .30-13.00. Under tiden då mässen hålles stängd Gul- och nyårshelgerna samt sommarsemester un­ der juli månad) håller även biblioteket stängt. l övrigt efter överenskommelse med bibliotekarien. Bibliotekarie är korresponderande ledamoten Gunnar MAS RE Nordanfors. Telefon: Biblioteket under öppningstid 0455/259 91 PÅ UBÅTAR Bibliotekariens bostad 0455/1 05 62 Bibliotekets postadress är Amiralitetstorget 7, 371 30 KARLSKRONA SEDAN 1914 Kockums är mästare på ubåtar sedan Biblioteket i STOCKHOLM 1914, när den första sjösattes i Malmö. Det senaste nybygget heter Gotland och är uppdelat i två avdelningar. Den moderna litteraturen samt bildarkivet och har fått beteckningen världens moder­ kalendrar har flyttats till Jungfrugatan 51, källarvåningen i MHS elevhotelL Den naste konventionella ubåt. Sjösättningen äldre litteraturen, huvudsakligen de böcker som inköptes av framlidne korre­ väckte stor uppmärksamhet i Norden och sponderande ledamoten Karl-Erik Westerlund, finns kvar i Kastellet. Person­ ute i världen. Luftoberoende datorn finns på Jungfrugatan. stirlingmaskineri och långt driven Bibliotekarie är ledamoten Bo Granath. automation är två hemligheter i Gotlands framgångsrecept Biblioteket är tillgängligt under tiden 1 oktober t o m 30 april efter överens• kommelse med bibliotekarien. Telefon: bostad 08-84 98 58, sommarbostad "Sjösättninge~ av Gotland blev en manifestation for vad vi kan inom 0221-301 30. Bibliotekets postadress är: Box 1 0186, 1 00 55 STOCKHOLM. en hOgteknologisk sektor. Jag är Telefon: 08-664 70 18 (till Jungfrugatan) överkopplad till bibliotekariens bo­ sto/t över resultatet" stad, då han ej finns i biblioteket. Kungl Örlogsmannasällskapets [85~ l [O)~[Ri~~w innehåller f n drygt 33 000 bildkartonger med över 100 000 bilder, sys­ tematiskt ordnade, lätta att finna. Arkivet finns nu i Sällskapets lokaler Jungfrugatan 51. Arkivet handhas av korresponderande ledamoten, överstelöjtnant Stellan Bojerud, och (efter eget åtagande) redaktör Richard Areschoug, Erik Dahlbergsgatan 71, 115 57 Stockholm, te! 08- 782 98 37. Om Du villlåna bilder, vänd Dig till Richard Areschoug. Har du själv några bilder som kan doneras till arkivet? Det kan vara fotografier, teckningar, reproduktioner av tavlor, kartor, bilder av personer m m, berörande mariner, både utlandet men framför allt svenska marinen, d v s både flottan och kustartilleriet. Sänd dem i så fall till Areschaug eller till €oii1Duter Systems lfJ; "'wA Sällskapets sekreterare. Sub1ma1rine Corporation (49%}, Industrier AB, samt Kockums Holdings AB Öresundsvarvet AB, Götaverken Cityvarvet AB, GVA Consultants AB 328 och Kockums Engineering AB. AB med dotterbolag ingår i Celsius-koncernen. Kungl Örlogsmannasällskapets tävlingsskrifter Kungl Örlogsmannasällskapet är en Kunglig akademi stiftad 1771. Sällskapets syfte är att följa och arbeta för utvecklingen av sjökrigsvetenskapen och sjöväsendet i allmän• het. I enlighet med detta syfte delar Sällskapet ut belöningar för tävlingsskrifter, artik­ lar i Tidskrift i Sjöväsendet och förtjänta arbeten vid militärhögskolan. Tävlingsskrift får även avhandla valfritt ämne inom sjökrigsvetenskapen eller sjö• väsendet i allmänhet. Vägledande vid ämnesval kan då vara den indelning i veten­ skapsgrenar och fack som gäller inom Sällskapet nämligen: l. strategi och stridskrafters användning. 2. Personal, utbildning och organisation. 3. Vapenteknik. 4. Vapenbärares konstruktion. 5. Humanteknik och underhållstjänst.

Tävlingsskrifter för år 1996 skall senast den l september 1996 vara Sällskapet Stina Ridderlind i Umeå drabbades av leukemi i barnaåren. Men hon kämpade emot sjukdomen, behandlades med strålning och tillhanda under adress: cytostatika och lyckades till slut besegra sin cancer. Nu har hon sekreteraren i Kungl Örlogsmannasällskapet vunnit ytterligare en seger genom att trots behandlingen bli gravid och föda en son som heter Linus. Box 10186 Stina är en positiv förebild för andra unga 100 55 STOCKHOLM människor med cancer. Tävlingsskriften bör åtföljas av ett förseglat kuvert som innehåller författarens Hjälp oss hjälpa dem genom ett bidrag namn och adress. till forskningen. Om tävlingsskrifter bedöms förtjänstfulla kan författaren tilldelas Sällskapets me­ dalj eller hedersomnämnande samt penningbelöning. Kungl Örlogsmannasällskapet förbehåller sig rätt att i sin tidskrift, Tidskrift i inlämnad- även inte belönad- tävlingsskrift. Sjöväsendet, publicera STINA RIDDERLIND Fabian och Ewa Tamrus stipendiefond inom Kungl Örlogsmannasällskapet Fonden har till ändamål att genom stipendier främja sjökrigsvetenskapligt arbete inom områdena sjötaktik - även innefattande utvecklingen av vapenbärare, vapen POSTGIRO och hjälpmedel- navigation och sjöfart. 90 20 90-0 Örlogsmannasällskapet beslutar varje år i oktober månad på förslag av sin styrelse om utdelning av stipendier för inlämnande och granskade arbeten. Stipendiet utdelas vid Sällskapets högtidsssammanträde. Den som önskar ifrågakomma för stipendium under år 1996 skall skicka in utred- ~SIÖD ning eller avhandling till sekreteraren i Kungl Örlogsmannasällskapet Box 10186 100 55 Stockholm senast den l september 1996. Arbete för vilket författaren tilldelats stipendium förbehåller Örlogsmannasällska• pet sig rätten att publicera i sin tidskrift, Tidskrift i SjöväsendeL

330 Tackför att vi lever!

Hjälp fler! huvudmotorema Giro 900 800-4 Röda korset i våra nya U-båtar är 2 st MTU 16V 396 Samma motortyp finns även i "Smyge" och i våra kustkorvetter och patrullbåtar. MTU står för Motor und Turbinen Union, som ingår i Mercedes Benz koncernen.

MARINDIEBEL

Kajplats 17 • Söder Mälarstrand • 118 25 Stockholm Tel 08 - 668 01 60 • Fax 08 - 668 30 12 POSTTIDNING

ENC;;E~>.it:~LL THON,:.·~s

::;KOLGAT?4N ? .3?13B VARL .SVk'OtHi

Hydra Swede

VI FICK UPPDRAGET ATT LEVERERA HYDRAULIKUTRUSTNINGEN

TILL o

STRIDSBAT•• 90 o OCH LATT TROSSBAT

sadelmakarevägen 9 · Box 577 · S-146 33 Tullinge · Sweden Tel +46 a 11a 16 00 · Fax +46 a 778 36 00