Etnologer Som Lutar Sig Ut Från Sina Forskarbord: • Helene Brembeck Om

Etnologer som lutar sig ut från sina forskarbord: • Helene Brembeck om nostalgi som affektivt redskap • Gösta Atvastson om kulturforskning i lufthavet • Birgitta Meurling om minnen, miljöer och autoetnografi • Magdalena Peterson McIntyre om att ha passion för sitt jobb • Inger Lövkrona och Gabriella Nilsson om teoretiska och politiska perspektiv på våld • Sarah Holst Kjær om digitaliseringsprojekt och kulturarv • Sverker Hyltén-Cavallius om naturhistoriska gestaltningar • Lars Kaijser om trovärdiga skildringar av David Bowie i Berlin • Sven-Erik Klinkmann om mediefilosofi, etnografi, Berlin och vinylens värld • Anmälan om en ”mediebärare” som sticker ut En psykoanalytisk betrak- Idag är gymkulturen en Här ges en bred översikt över Entelse psykoanalytisk över tidsföreställ betrak- - Idagmångmiljardindustri. är gymkulturen en Härfrämst ges 1700-talets en bred översikt reseböcker över Entelseningar psykoanalytisk över i en tidsföreställ tid utan betrak tid.- - Idagmångmiljardindustri.Här beskrivsär gymkulturen framväxten en Härfrämstmed geslärda 1700-talets en personer bred översikt reseböcker som Carlöver telseningarOm medvetnaöver i en tidsföreställ tid utanoch omedtid.- - mångmiljardindustri.Häroch konsekvensernabeskrivs framväxten av främstmedvon Linné lärda 1700-talets personeroch Claes reseböcker som Brors Carl- vetnaningarOm medvetna tidsföreställningar. i en tid utanoch omedtid. - Härochgymkulturen konsekvensernabeskrivs framväxtenoch vad av den medvonson. Linné Enlärda idéhistorisk personeroch Claes som kavalkad Brors Carl- vetnaVårtOm medvetnadagliga tidsföreställningar. sätt och att omed tänka - ochgymkulturenstår för.konsekvenserna och vad av den vonson.i den LinnéEn bildade idéhistorisk och resenärens Claes kavalkad Brors - vetnapåVårt tiden dagliga tidsföreställningar. ruskas sätt om. att tänka gymkulturenstår för. och vad den son.sällskap.i den En bildade idéhistorisk resenärens kavalkad påVårtRUM tiden dagligaUTAN ruskas TID sätt om. att tänka stårFITNESSREVOLUTIONEN för. BERÄTTAREsällskap.i den bildade PÅ resenärens RESA påRUMKajsa tiden UTANBrundin ruskas TID om. FITNESSREVOLUTIONENJesper Andreasson BERÄTTARECarinasällskap. Lidström PÅ RESA RUMKajsa UTANBrundin TID FITNESSREVOLUTIONENThomasJesper Andreasson Johansson BERÄTTARECarina Lidström PÅ RESA Kajsa Brundin ThomasJesper Andreasson Johansson Carina Lidström Om hur det gickThomas Johansson Författaren utgår Omtill när hur koleran det gick slog Författarenfrån möten medutgår Omtillklorna när hur ikoleran Sverigesdet gick slog Författarenfrånmän mötensom drabbats medutgår tillklornabefolkning när ikoleran Sveriges 1834. slog frånmänav våldtäkt. mötensom drabbats medHur klornabefolkningSmittans i Sveriges väg 1834. för - mänavbemöts våldtäkt. som offren? drabbats Hur befolkningSmittansklaras och väg sociala, 1834. för- avbemötsVilka våldtäkt. är offren? dessa Hur Smittansklarasekonomiska och väg sociala, och för- bemötsVilkamän? Dettaär offren? dessa är en klarasekonomiskapolitiska och förhål sociala, och- Vilkamän?av de förstaDettaär dessa vetenär en - ekonomiskapolitiskalande, utöver förhål och sjuk- - män?avskapliga de förstaDetta studierna vetenär en - politiskalande,lighet ochutöver förhål dödsfall, sjuk- - avskapligai bokform de första studierna som veten - KOLERA lande,lighetundersöks. ochutöver dödsfall, sjuk- ORSAK: VÅLDTÄKT skapligaägnatsi bokform ämnet. studierna som KOLERADaniel Larssson lighetundersöks. och dödsfall, ORSAK:Jens Lindberg VÅLDTÄKT ägnatsi bokform ämnet. som KOLERADaniel Larssson undersöks. ORSAK:Jens Lindberg VÅLDTÄKT ägnats ämnet. Daniel Larssson Jens Lindberg

CARLSSON BOKFÖRLAG, Stora Nygatan 31, Box 2112, 103 13 Stockholm CARLSSON08-545 254 BOKFÖRLAG, 80, [email protected], Stora Nygatan 31, www.carlssonbokforlag.se Box 2112, 103 13 Stockholm CARLSSON08-545 254 BOKFÖRLAG, 80, [email protected], Stora Nygatan 31, www.carlssonbokforlag.se Box 2112, 103 13 Stockholm 08-545 254 80, [email protected], www.carlssonbokforlag.se Utges av Föreningen Kulturella Perspektiv vid Umeå universitet, med stöd av Vetenskapsrådet och ULTURELLA Carlsson Bokförlag, Stockholm Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk k tidskrift tillämpar ett referee-system med extern kvalitetsgranskning. ERSPEKTIV Kulturella Perspektiv – Svensk etnologisk p tidskrift is a refereed quarterly scientific journal. Submitted manuscripts will undergo blind peer review. Svensk etnologisk tidskrift chefredaktör • Roger Jacobsson Nr 3–4 2015 Årgång 24 redaktionskommitté Alf Arvidsson, Billy Ehn, Kurt Genrup, Roger Jacobsson, Marianne Liliequist, Anna Sofia Roger Jacobsson Lundgren, Britta Lundgren Etnologer som lutar sig ut från sina forskarbord 2 redaktionell assistent Helene Brembeck AnnCristin Winroth Nostalgi som affektivt redskap på retro- och vintagemarknaden 3 rådgivande nationell redaktionskommitté Gösta Arvastson Gösta Arvastson, Helene Brembeck, Samtal med vinden Lena Gerholm, Orvar Löfgren, Kulturforskning i lufthavet 14 Inger Lövkrona internationell Birgitta Meurling redaktionskommitté Det gamla släkthuset Anne Eriksen, Oslo, Torunn Selberg, Minnen, miljöer och autoetnografi 25 Bergen, Ulrika Wolf-Knuts, Åbo, Richard Wilk, Bloomington, USA, Magdalen Peterson McIntyre Anna-Maria Åström, Åbo Att älska sitt jobb ansvarig utgivare Om passion, entusiasm och brist på företagsanda 34 Billy Ehn Inger Lövkrona och Gabriella Nilsson redaktionens adress och kontaktuppgifter Vad är våld? Etnologi/Institutionen för kultur- och Teoretiska och politiska perspektiv 44 medievetenskaper, Umeå universitet, SE-901 87 Umeå Sarah Holst Kjær Roger Jacobsson, tel. 070-639 80 55 Den digitale rejse [email protected] Digitaliseringsprojekter i regional kultur- og oplevelseindustri 53 Billy Ehn, tel. 090-786 55 67 [email protected] Sverker Hyltén-Cavallius AnnCristin Winroth (prenumera Stora? Utdöda? Djur? tionsansvarig) tel. 090-786 57 25 Tre frågor till naturhistoriska gestaltningar 65 [email protected] Fax 090-786 78 45 Lars Kaijser prenumeration Två vandringar och en utställning 275 kronor för fyra nummer 2016, Om trovärdiga skildringar av David Bowie i Berlin 76 institutioner och bibliotek 325 kronor, lösnummer 70 kronor Antecknat 88 Vinylen i Berlin: en plats, en genre, en tidsera plusgiro 65 33 59 – 0 Av Sven-Erik Klinkmann omslag och grafisk form Roger Jacobsson Anmälningar och notiser 93 En bokförläggare som sticker ut på det ”mediebärande” fältet typsnitt Adobe Caslon Johanna Dahlin, Gustav Källstrand och Bengt Erik Eriksson, copyright Bokbyggare: Carlsson Bokförlag under trettio år – Bok 2614, Kulturella Perspektiv och respektive anmäld av Roger Jacobsson författare tryck Original i Umeå AB 2015 Omslagsbilden: ”På forskarbordet samlas pappershögarna, mycket blir liggande där issn 1102-7908 länge”. Detalj ur ”Retro vintage desktop wallpapers”, [email protected]. Roger Jacobsson

Etnologer som lutar sig ut från sina forskarbord

nför detta nummer av Kulturella Per- att det var ett intressant och spännande spektiv så inbjöd vi ett antal etnologer skrivprojekt detta, men många satt fast i att medverka med en artikel kring olika uppdrag och hade redan andra vad de forskade om just nu. Tanken stoppdatum som väntade uppfordrande på ivar inte att de skulle skriva utifrån ett gi- deras uppmärksamhet. vet tema eller med någon särskild fråge- Ett tiotal författare hade möjlighet att ställning i åtanke. Det var inte frågan om hörsamma vår inbjudan. De lutade sig litet någon beställning. extra ut från sina forskarbord (som en Med utgångspunkt utifrån vad det var av de medverkande litet mångtydigt ut- som låg på arbetsbordet fick författarna tryckte sig) och kastade sig med stor lust fria händer att diskutera, problematisera över skrivandet. Detta är vi glada för. eller formulera sig i en reflexiv artikel. Ämnen och perspektiv i de olika bi- Fanns där kanske ett pågående forsk- dragen är lika många som antalet medver- ningsprojekt, eller låg där anteckningar kande författare. Kanske kan man se de om ett mer personligt projekt som syssel- olika perspektiven som en slags markör satte tankarna, hade någon nyss skrivit en för vad som sysselsätter etnologer just nu. ny bok som lämnat efter sig tankar att re- Men i första hand är artiklarna naturligt- sonera kring, eller låg där möjligen en ny- vis exempel på vad just de medverkande utkommen bok som var värd att reflektera författarna kan och vill formulera sig om över? när de skriver av lust och angelägenhet! Inbjudan gick iväg till ett trettiofemtal Stort tack för er medverkan! aktiva etnologer. Det var inte alltför gott om tid, stoppdatum låg endast fem–sex Roger Jacobsson, docent, veckor bort. Flera hörde av sig och tyckte chefredaktör

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Helene Brembeck

Nostalgi som affektivt redskap på retro- och vintagemarknaden

å senaste år har flashiga retro- och vintage- Helene Brembeck är butiker blivit en vanlig syn i många stads- professor i etnologi och förestån- dare för Centrum för konsum- kärnor, ibland samlade i kluster eller hela tionsvetenskap, CFK, vid Göte- vintagestråk. Detta är vad som hänt i Göte- borgs universitet. Hon forskar om p borg de senaste decennierna, där åtminstone barn och föräldrar i konsumtions- tre sådana stråk kan skönjas i centrum. samhället, hantering av överflöd Detta är också i stark kontrast till äldre loppisar och och den nya marknaden för retro- secondhandbutiker som främst höll till i enkla, billiga och vintage. Hon deltar i projek- lokaler i städernas utkanter och halvcentrala delar (Fred ten Managing Overflow, Re:he riksson 1996, Hansson & Brembeck 2015, Ottoson ritage, FOCAS och CHIME vid 2008). Med ekonomisk terminologi kan man tala om en CFK. helt ny marknad för retro och vintage (jfr Appelgren & Bohlin 2015a, Fredriksson 2013a, b). Här ges gamla saker en ny finish, ett nytt sammanhang och också ett nytt värde, kulturellt såväl som ekonomiskt, som vida över stiger det ursprungliga.1 Mer precist är syftet med denna artikel att diskutera hur nostalgi används som ett sådant ”redskap” för att öka värdet på saker ”med en historia” (Appelgren & Bohlin 2015b). Utgångspunkten är en syn på marknader, som utgår från Michel Callons The Laws of the Market (1998) som performativa, föränderliga över tid och rum och dessutom konstruerade med hjälp av en mängd praktiker, teknologier och ”redskap” (devices), som t.ex. skylt- ning, förpackningar och kataloger.2 Detta innebär också att ett föremåls värde inte kan avgöras enbart genom ra- tionell kalkylering utan genereras i ett nätverk av aktörer, kompetenser, tekniker och redskap. Den franska forskaren Karpik (2010) är särskilt intressant i detta sammanhang eftersom han teoretiserar om hur värde skapas på det han kallar ”singulariteter”, unika föremål som i princip bara finns i ett exemplar, som tavlor av kända konst- närer eller antikviteter. Hit hör också, vill vi hävda,

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4, årg. 24, s. 3–13. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 4 Helene Brembeck

retro- och vintageföremål (som ofta en par (Massumi 2002), eller med ett mer gång började sin karriär som massprodu- vardagligt språkbruk: att beröra och bli cerade). För att höja värdet (ekonomiskt, berörda. Affektivitet har ibland förståtts kulturellt, socialt) på sådana ”singulära” som en påverkan på en basal fysiologisk föremål på marknaden är det viktigt med ”förmedveten” nivå. Men för Massumi är metoder och redskap som framställer dem en affektiv händelse en sammansättning som unika och med en särskild och allde- av det rent affektiva/biologiska och det les speciell relation till det förflutna. Nos- mentala/emotionella, någonting som sker talgi kan uppfattas som en sådan mark- i spänningsfältet natur–kultur, där affek- nadsmekanism, eller redskap. ter (biologi) och känslor (kultur) hela tiden rör sig i och genom varandra och är varandras allierade. En sådan förståelse Nostalgi som affektivt redskap lämnar utrymme också för nostalgi som ett känslomässigt engagemang, en struk- Nostalgi är ett kritiserat och omtvistat be- turerande logik i minnesarbete (Hodge grepp på ett sätt som gör det både loc 2011), som en diskurs som innefattar kande och avskräckande att använda (jfr föreställningar om hem, hemkomst, barn- Lundgren 2005). Kritiken mot att tala om dom och längtan efter stabilitet eller som föremål och epoker som invävda i lager av en känslostämning kopplad till diskur- nostalgi grundar sig ofta på att detta är ett ser om modernitet eller postmodernitet sätt att snedvrida, trivialisera eller roman- (Tannock 1995, Johannisson 2001, Austin tisera det förflutna och dölja ett mer kom- 2007). plext och mörkare historiskt förflutet En annan viktig utgångspunkt för reso (Tannock 1995). Sådan kritik är i allmän- nemanget i den här artikeln återfinns hos het baserad på en förståelse av nostalgi Blackmann och Venn (2010), som hävdar som representation, diskurs (jfr Hodge att affekt alltid förmedlas och understöds 2011), eller stämning (Davies 1979), som av praktiker och teknologier som module- kan manipuleras och förvrängas. Men om rar och förstärker kropparnas potentialer man istället tänker nostalgi som materia- som förmedlare. Potentialen att bli affek- litet och affekt blir det plötsligt något an- terad kan således understödjas på olika nat. Nostalgi finns då som potential i sätt, men affekt/känsla kan inte förstås föremål, ”kroppar”, med en viss historia. som en linjär maktutövning från en sän- Utgångspunkten för ett sådant synsätt dare till en mottagare och kan inte på nå- finns i teorier om materialitet (Massumi got enkelt vis manipuleras (se t.ex. Milne 2002) till viss del kopplade till fenomeno- et al 2011). Allt som t.ex. en butiksägare logi (Anderson 2009). Nostalgi kan då kan göra är att försöka aktivera, beröra användas för att beteckna ett affektivt känslomässigt. Nostalgi som redskap blir tillstånd som särskilt rör det förflutna eller bara affektivt i sammansättning med relationen förflutet–nutid–framtid och ”mänskliga kroppar, diskursiva kroppar, som kan uppstå i relationen mellan olika icke-mänskliga kroppar och andra krop- kroppar. Enligt Brian Massumis materia- par som tillsammans skapar vardagen” listiska syn, har alla slags kroppar, föremål (Steward 2007, min översättning). För att såväl som människor, en potential att ”af- redskapet skall fungera krävs dessutom en fektera och bli affekterade” av andra krop- viss beredskap, en villighet hos motparten

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Nostalgi som affektivt redskap på retro- och . . . 5 att bli affekterad, gå in i en affektiv rela- Detta är också vad som händer i det kom- tion, låta sig påverkas och bli berörd. mersiella landskapet av retro- och vintage Vi ser dagliga exempel på försök att butiker när butiksägare, shoppingland- modulera känslostämningar, att beröra skapets DJ:s, använder olika redskap för känslomässigt i t.ex. heminrednings-, att producera nostalgiska affekter för att trädgårds-, rese- och mattidskrifter och skapa lust och ökad försäljning. tv-program, som till stor del handlar om att cirkulera och sälja en viss typ av stäm- ning. Inom konst och museivärlden utbil- Magasinsgatan das kuratorer för att använda ljus, ljud och texter för att forma, omvandla och inten- Retro/vintage-sektorn har genomgått en sifiera affektiva atmosfärer (Anderson snabb tillväxt de senaste decennierna och 2009, Böhme 2006, Hodge 2011, Hviid denna utveckling liksom dess olika ut- Mortensen & Westergaard Madsen 2015). tryck har dokumenterats i ett flertal inter- Ett exempel på modulering från en kom- nationella studier (t.ex. Baker 2012, Crew, mersiell miljö är Henriques (2010) studie Gregson & Brooks 2003, Duffy, Hewer av Kingstons dansbandscen. Den häftig & Wilson 2010, Fisher 2015, Handberg atmosfär och de ”vibrationer” publiken er- 2015) och också noterats i svenska studier far är inte något som uppstår av sig själv, (Appelgren & Bohlin 2015a, b, Fredriks- utan något som måste hanteras och regis- son 2013a, b, Palmsköld 2015). Det em- seras av en DJ (se även Brembeck 2012). piriska fält som stått i fokus för denna stu-

Bild 1. Tidig morgon. Väntan på att Strömmingsluckan skall öppna. Foto: Emilie Asplund.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 6 Helene Brembeck die utgörs av tre olika stråk med second detaljer i American Diner retrostil. Till hand och vintagebutiker i centrala Göte- och med personalen är klädd i retrostil borg. Artikeln utgår från ett av dessa, från femtiotalet. Magasinsgatan, och bygger på intervjuer med butiksägare, observationer och foto- dokumentationer i butiker, på gatan och Att arbeta med nostalgi på internet under hösten 2014 och våren 2015. I det följande presenteras fyra sätt att ar- Göteborgs turistbyrås officiella besöks- beta med nostalgi som affektivt redskap guide beskriver Magasinsgatan som ”In- bland butiksägarna i vår studie, vad vi nerstans trendigaste kvarter” och en given kallat nostalgiskt minnesarbete, nostal- mötesplats för shopping och fika med gisk inredning, nostalgiskt berättande och trendiga butiker, restauranger och barer nostalgiska praktiker.4 som bjuder på ”det lilla extra” (http:// www.goteborg.com/). Butikerna längs Nostalgiskt minnesarbete gatan representerar hela skalan från se- Vid ingången till Snabb, en bytesaffär för cond-hand, vintage och retro till shabby skridskor och annan vintersportutrust- chic, upcycling och remake.3 Här finns ning är tre gammaldags träkälkar place- också ett antal caféer och restauranger rade, som omedelbart drar till sig förbi- samt butiker som specialiserat sig på de- passerandes blickar. Butiksägaren, Mar- sign och konsthantverk. Detta gör gatan tin, är mäkta stolt över dem. till något av ett ”kommersiellt mellanrum” ”De är riktigt gamla. Det går ju inte att i Crewe, Gregson och Brooks (2003) be- hitta sådana överallt. Vi har fem stycken, märkelse: butiksinnehavarna måste diffe- men vi säljer dem inte. Men det är många rentiera sig såväl mot den traditionella som rycker i dem. För de är ju fina. För andrahandsmarknaden som mot de konst- det är ju något som gör att folk stannar till hantverkare och designers, som också be- och så ’Oj oj oj’ och så blir det diskussio- folkar gatan, genom att hävda att deras ner med en gång”. ”Och här” fortsätter produkter är annorlunda och har speciella Martin, ”är ett museum med gamla ski- värden. Det är här nostalgi kommer in i dor”. Han visar ena väggen i entrén där bilden. Nostalgi uppträder i många former gamla skidor, skridskor, hjälmar och an- på Magasinsgatan. Det används uttryck- nan utrustning finns prydligt upphängda. ligen i webbaserad marknadsföring och i ”Så det är en liten nostalgitripp” konstate- namnen på butiker, till exempel Velour by rar han nöjt. Nostalgi, en butik som säljer nostalgi som Nostalgi är ett ord Martin flitigt an- ”ett sinnestillstånd snarare än bara en vänder när han berättar om sin butik och klädstil” enligt hemsidan (www.velour. dess historia. ”Det här är en nostalgibutik se), eller när en butiksinnehavare öppet för alla göteborgare som nån gång stått på kallade sin butik ”en nostalgibutik” i en ett par skidor . . .” Och äldre folk kommer intervju (se nedan). Nostalgi kan också ju förbi och berättar: ’här var jag som barn bevittnas indirekt i inredning och skylt- med mina föräldrar och sedan som pappa fönster. Ett exempel är Magasin 11, en till mina små barn och nu är jag morfar’. kombinerad inredningsbutik och milk- Så det är ju riktigt roligt att den funnits så shake- och espressobar med inrednings- länge.”

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Nostalgi som affektivt redskap på retro- och . . . 7

Butikens speciella lockelse utgörs av de att plocka ut vad hon anser är passande, gamla slädarna och museiväggen, men snyggt, unikt och av god kvalitet åt indi- också av erbjudandet om att byta prylar viduella kunder i olika åldrar och kropps- istället för att köpa nytt. Att appellera till format och hon lägger ofta undan plagg åt gamla värden om återanvändning, till sina många stamkunder. nostalgiska minnen av en svunnen tid, Elisabeth jobbar aktivt med att på olika gemenskap och barndom och till länkar sätt rama in sina ”nästan nya” varor i en mellan generationerna visar sig vara goda konstruerad historisk kontext med hjälp säljargument, eftersom butiken snart kan av en mängd nostalgiska redskap. Redan i fira sin 65-årsdag. Skridskorna och skid- skyltfönstren trängs kantstötta skylt- utrustningen som cirkulerar i butiken är i dockor från 1930–1940-talet med resväs- själva verket inte särskilt gamla, och kan kor från 1900-talets första hälft. Hon läg- inte heller vara det för att bytesaktiviteten ger ofta undan ”intressanta objekt” för att skall bli lönsam. Utan butikens historia använda till skyltfönstrens installationer. livfullt annonserad och de återkommande Inredningen går i gammaldags stil med kunderna som minns sin egen barndom ett hopplock av hjorthorn, hattaskar och skulle butiken förmodligen ha svårt att gamla resväskor. En sliten stol med en konkurrera med den växande marknaden gammal kamera står central placerad, på för internet-byten. I detta fall är kunder- en hylla tronar en gammal telefonväxel nas personliga minnen aktiva komponen- och i ett hörn står en Chesterfield fåtölj i ter i det affektiva assemblaget, vare sig de antikbrunt inbjudande för vem som helst är deras egna minnen eller vad som har att slå sig ner i. En CD med The Band kallats ”protetiska minnen” (Landsberg på behaglig ljudnivå spelas i bakgrunden. 2004); resultatet av känslomässigt enga- På en klädställning i ett hörn hänger en gemang med massmedierade representa- 30 år gammal sälskinnpäls och en ameri- tioner, som Rosebud, den arkaiska kälken kansk arméjacka från sextiotalet. Ingen av i Orson Welles film Citizen Kane. dessa prylar är till salu utan används enbart som inredningsdetaljer. Butiken an- Nostalgisk inredning vänder också shoppingkassar i brunt pap- Centralt placerad på gatan finns Ragtime, per med en ”vintage-känsla”. Intrycket är en butik för vintageplagg för män. Eliza- brittisk herrklubb med lustiga inslag av beth, ägaren, berättar hur hon upptäckte jaktstuga i cowboystil och populärkultu- att vintage för män var en ”underutnyttjad rella referenser till 1960- och 1970-talen. marknadsnisch”, och så småningom hit- Elisabeth har inte alls samma ”senti- tade ett koncept som fungerade: att sälja mentala” inställning till gamla saker och ”nästan nya begagnade kvalitetkläder för tider som flytt som Martin och hennes män på komission”: kunden lämnar in ambition är långt ifrån att skapa en ”nos- plagg som butiken åtar sig att sälja för ett talgibutik”. Hon är i själva verket innerligt fastställt belopp. Kläderna är använda, trött på gamla saker, säger hon. Att ut- men bara en säsong eller två, och Elisa- tryckligen inreda butiken med hjälp av beth är mycket noga med att handplocka gammaldags och tillika maskulina till kläder som fortfarande är moderna och behör är helt enkelt ett sätt att skänka det som hon vet kommer att sälja. Det mesta ”nästan nya” en aptitretande aura, som an- är märkeskläder. Hon är också skicklig i spelar på kollektiva föreställningar om

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 8 Helene Brembeck

Bild 2. Retroshopping på Magasinsgatan. Foto: Emilie Asplund. något gammalt snarare än på personliga framför vissa föremål, som den unge man- minnen. Chesterfieldfåtöljen, hjorthornen nen som knappt kunde slita sig från ett och The Band-CD:n fungerade uppen- par RH Williams kängor som ”är precis barligen väl som affektiva redskap ”med som de som hans pappa hade”. Detta kan historia” utan dessa personliga kopplingar. ses som exempel på att nostalgiska affek- Att de ändå ibland väckte personliga nos- ter kräver en viss beredskap, de kan inte talgiska känslor hos vissa kunderna får ses förutsättas, bara eftersträvas, och de gene- som ett mervärde. Flera grånande herrar reras spontant i mötet mellan de ”rätta” kommenterade bakgrundsmusiken: ”Åh, kropparna. The Band, de spelade med Bob Dylan!”. Två män i 60-årsåldern närmar sig armé- Nostalgiska berättelser jackan och blir närmast lyriska: ”En M65! Prickig Katt i början av Magasinsgatan ’’ Är den äkta?’’ Ja det är den!” Men också är en annan typ av affär.5 Den är överlas- en yngre generation kunde falla i trans tad av saker till synes slumpmässigt sam-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Nostalgi som affektivt redskap på retro- och . . . 9 mansatta där i stort sett allt är till salu. många besökare idag Magasinsgatan just Hela idén är att fungera affektivt, att vara för att ”hitta inspiration”, visar vår studie.6 en ”känslobutik, en konceptbutik”, berät- På 1990-talet när Malin öppnade sin bu- tar ägaren, Malin. Hela konceptet byg- tik och inredde den som ett vardagsrum, ger på en fiktiv förmänskligad figur, Pric trodde många besökare att de hamnat i ett kig Katt, som lever i sin egen trettio- konstgalleri och det var först när hon talsvärld, också den med viss koppling till ställde IKEA-hyllor längs väggarna, som brittisk herrklubb om än i mer feminin de insåg att det var meningen att de skulle tappning: köpa prylarna.7 ”Vi ville ha den gamla känslan och vi Prickig Katt är en hyllning till stilar, ville att det skulle se ut som att komma konsumtionsvaror och föreställningar från hem till Prickig Katt. För Prickig Katt är det förflutna. Men berättelsen om Pric- byggt på en karaktär som är född 1929 i kig Katt är fiktiv och helt utan anspråk en rökrock som bjuder in sina vänner på på autenticitet. Föremålen är verkligen sherry och läser deckare och allt han har i gamla, second-hand, eller ibland nygjorda sin butik är för att han vill behaga sina i gammal stil, men de blir bara affektiva, vänner. Så han reser runt om i världen, åtminstone affektiva på det sätt Malin letar efter trender och säljer vad han gillar vill, insatta i en ny kontext av inte bara och vad han vill bjuda sina vänner på. I personliga eller protetiska minnen, utan grund och botten handlar Prickig Katt också av originella kombinationer av ting, om att göra livet roligare.” där det gamla, använda, vardagliga, tri Malin har funnit stor inspiration i sin viala, till och med fula, framstår som coolt gammelmormors hem . . . ”Jag har person- och värt att spendera pengar på, vilket ligen alltid älskat min gammelmormors sätter fingret på att föremål inte är agen- hem. Och det är en stil som alla fyrtio tiska i sig utan ges agens som affektiva i talister hatar. Det är för mycket av allt och sammansättningar med andra enheter. små porslinssvanar, herdar och herdinnor och glasspeglar på borden. Och jag har Nostalgiska praktiker fått möjlighet att gå fullständigt bananas För butiksägare längs Magasinsgatan an- under de senaste åren, eftersom den här vänds gamla saker och berättelser, fiktiva stilen har blivit så trendig. Nu har vi en eller verkliga, som affektiva redskap för hel butik som ser ut.” att skapa en attraktiv nostalgisk kontext åt Men det var inte förrän för några år de varor som säljs i butikerna och därige- sedan som människor kunde relatera till nom öka deras värde kulturellt, socialt Malins sätt att använda gamla saker och som ekonomiskt. Men inte bara föremål, själva se dem som inte bara gamla prylar utan även praktiker kan vara en del av utan som häftiga inredningsdetaljer, säger affektiva nostalgiska assemblage, det såg hon, från bara ”Åh vad roligt, där är min vi redan på anspelningarna i Snabb på mormors gamla kaffekoppar” till ”Åh, byteshandel som något äkta, genuint och såna fina koppar, jag kan använda dem mindre kommersialiserat än i det stora som ljusstakar, jag köper sex”, vilket är köpcentrat inte långt därifrån. Samma sak hennes inställning till det ”gamla”: en sker på det lilla torget utanför Malins vacker, rolig och kreativ reservoar att butik. Här trängs flera food trucks med plocka detaljer ur. I själva verket använder lokalt producerad mat tillagad på plats,

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 10 Helene Brembeck ofta med husmanskostassociationer, som leva goda värden från förr). Precis som i Strömmingsluckan (bild 1), som erbjuder Lundgrens studie från Umeå handlar de moderna varianter av stekt strömming (re)konstruktivt nostalgiska praktikerna med lingonsylt. Här finns också ett på Magasinsgatan om det småstadsmäs- mikrokafferosteri och ett surdegsbageri, siga, det gemytliga, det intima och mång- som tillsammans lockar ett nytt klientel faldiga som avbrott och andningspaus i av medelklasshispters, som inte alls attra det urbana, hektiska, storskaliga och ano- heras av Malin kreativa installationer och nyma. Här får inte bara den stekta ström- inte är hennes kunder. När hon reflekterar mingen, surdegsbrödet och det hemros- över vad hon ser som nya sätt att förhålla tade kaffet utan också personalens klädsel sig till det förflutna, som till exempel att och själva aktiviteten att steka strömming ”brygga sitt eget öl och gör sin egen korv”, och att äta den i en atmosfär av kaffedoft menar Malin att dessa praktiker också och småprat viktiga roller som redskap i delvis handlar om nostalgi, men inte den affektiva sammansättningen. samma typ av lekfull användning av före- mål från det förflutna som hon själv om- famnar, snarare: Affektiva assemblage ”. . . det kan mycket väl på något sätt vara en nostalgitripp, ett sätt att återgå till Syftet med denna artikel är att visa hur någon form av stabilitet. Du vill ha något nostalgi används som en av många mark- som är tryggt när arbetsmarknaden är skit nadsmekanismer för att generera vad Kar- och samhällets miljötänkande är skit. Då pic (2010) kallar ”värde av den unika” och vill människor vända tillbaka till något ”en smak för det förflutna”. Butiksägarna som känns ’Yes! Jag gör min egen korv’. på Magasinsgatan använde nostalgiska Men det är nog mer ett sätt att leva och redskap som medel för att ge butiker och inte grejerna i sig de vill ha.” varor ett speciellt skimmer och höja deras Omhuldandet av Strömmingsluckan, värden både i kulturella och ekonomiska kafferosteriet och surdegsbageriet skulle termer. För Martin var butikens historia kunna uppfattas som en tillbakagång till och plats i många göteborgare hjärtan och traditionella värderingar och praktiker, minnen, de gamla skidorna, kälkarna och en uppgradering av hantverk snarare än tidningsurklippen effektiva redskap. För industritillverkat, av autentiska produkter Malin handlade nostalgi om stil och ett och subjektiviteter snarare än marknads- lekfullt förhållningssätt där det gamla styrd konsumism. Men blinkningen mot kunde lekas med, omformas och fungera gamla praktiker och produkter kan sna- som en aldrig sinande kreativ källa. Elisa- rare ses som vad Anna Sofia Lundgren beth använde nostalgiska objekt som in- kallat (re)konstruktiv nostalgi (2005): om redningsdetaljer för att generera en mysig att med nya former lyfta fram värden som atmosfär som också spillde över på de va- anses viktiga, men som är hämtade ur ror hon sålde. Samtliga fall är exempel nostalgiska föreställningar, snarare än på hur butiksinnehavare kan öka värdet ambitioner om att på något autentiskt vis på objekt till försäljning genom att skapa rekonstruera något gammalt. Det handlar affektiva assemblage. om att både ”ha kakan” (det bästa med (Upp)värderingsprocesser av retro/vin- det moderna livet) och ”äta den” (återupp- tage pågår kontinuerligt när butiksägare

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Nostalgi som affektivt redskap på retro- och . . . 11 försöker hävda att deras varor i själva ver- i flera av de refererade artiklarna i temanumret av ket är unika och med ett annat värde än Culture Unbound ”Circulating Stuff through Se- cond-hand, Vintage and Retro Markets” (Volume de objekt som kan hittas på loppmarkna- 7, Theme 1, 2015). Se också Fredriksson 2013b. der och välgörenhetsbutiker å ena sidan 4 En utökad och fördjupad diskussion insatt i ett och massproducerade i stadens varuhus å något annorlunda ramverk finns i artikeln Brem- den andra. Det är uppenbart att värdet – beck, Helene & Hansson, Niklas, “‘Affective cap- även det som står på prislappen – alltid tation’: a case of nostalgia on the re:heritage mar- genereras i lokala kulturspecifika kon ket”, i Journal of Cultural Heitage Studies (under revidering). texter. Redan urvalet av objekt till försälj- 5 Sedan fältarbetett avslutades har Prickig Katt flyt- ning sker på kulturella, sociala och este- tat från Magasinsgatan. Nu huserar Artilleriet, en tiska grunder som bygger på såväl butiks- av Magasinsgatans mest kända butiker, som är ägarnas kunskaper om tidigare historiska specialiserad på exklusiv ”shabby chic” i lokalen tider, stilar och föremål och deras känslig- med en separat husgerådsavdelning. 6 En studie av besökare på Magasinsgatan en vanlig het för aktuella modetrender och vad som dag finns rapporterad i Liimatainen 2015a. ”går hem” hos kunderna. Dessutom krävs 7 Vardagsrumsestetiken är numera vanlig inom ett lämpligt sammanhang för butiken som retro- och vintagehandeln. För Magasinsgatan se det Magasinsgatans retro och vintage- även Liimatainen 2015b. landskap erbjuder. Affekt genereras bara i sammansättningar med andra kroppar. Nostalgiska minnen, föremål och berät- Referenser telser blir viktiga och potentiellt agentiska redskap i en strävan att ge föremål med en Anderson, Ben, 2009. “Affective atmospheres”, i historia ett ökat och särskilt värde. I denna Emotion, Space and Society 2, 77–81. process agerar Malin, Elisabeth och Mar- Appelgren, Staffan & Bohlin, Anna, 2015a: “In- tin som förmedlare mellan gamla och nya troduction: Circulating stuff on second-hand, vintage and retro markets”, i Culture Unbound, tider, platser, människor och kulturer, som Journal of Current Cultural Research, 7:3–11. shoppinglandskapets kuratorer. Appelgren, Staffan & Bohlin, Anna, 2015. “Grow ing in motion: The circulation of used things on second-hand markets”, i Culture Unbound, Noter Journal of Current Cultural Research, 7:143–168. Austin, Linda M., 2007. Nostalgia in Transition, 1 Artikeln är skriven inom det tvärvetenskapliga 1780–1917. Charlottesville: University of Virgi- projektet Re:heritage finansierat av Vetenskaps nia Press. rådet, VR, 2014-2017 (http://globalstudies.gu.se/ Baker, Sarah Elsie, 2012. “Retailing retro: Class, forskning/forskargrupper/global-heritage- cultural capital and the material practices of the studies/re-heritage). Jag vill särskilt tacka min (re)valuation of style”, i European Journal of Cul- närmaste projektkollega Niklas Hansson för dis- tural Studies, 15(5):621–641. kussioner och synpunkter under arbetet med arti- Blackmann, Lisa & Venn, Couze, 2010. “Affect”, i keln (se också not 4). Body & Society, 6(1):7–28. 2 Det engelska begreppet device kan översättas till Boym, Svetlana, 2001. The Future of Nostalgia. såväl ”anordning”, ”apparat”, ”manick” och ”don” New York: Basic Books. som ”plan”, ”påhitt” och ”knep”. Devices kan vara Brembeck, Helene, 2012. “Cozy Friday: An ana såväl diskursiva som materiella och komplexa (an- lysis of family togetherness and ritual overcon- ordning) såväl som enkla (manick, don). I denna sumption”, i Czarniawska, Barbara & Löfgren, artikel har jag valt att översätta device till ”red- Orvar (eds.), Managing Overflow in Affluent skap”. Societies, New York: Routledge. 3 De olika begreppen diskuteras och definieras bl.a. Brembeck, Helene & Hansson, Niklas, “‘Affective

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 12 Helene Brembeck

captation’: a case of nostalgia on the re:heritage and their propagation on a night out on market”, i Journal of Cultural Heitage Studies Kingston’s Dancehall scene”, i Body and Society, (under revidering). 16 (1):57–89. Böhme, Gernot, 2006. “Atmosphere as the subject Higson, Andrew, 2014. “Nostalgia is not what it matter of architecture”, i Ursprung, Philip (ed.), used to be: Heritage films, nostalgia websites Herzog & DeMeuron: Natural History. Zurich: and contemporary consumers”, i Consumption, Lars Müller Publishers. Markets & Culture, 17(2):120–142. Callon, Michel (ed.), 1998. The Laws of the Mar- Hodge, Christina J., 2011. “A new model for me- ket, Sociological Review Monographs. Oxford: mory work: Nostalgic discourse at a historic Blackwell. home”, i International Journal of Heritage Stu- Crewe, Louise; Gregson, Nicky & Brooks, Kate, dies, 17:2, 116–135. 2003. “The discursivities of difference: Retro Hviid Mortensen, Christian & Westergaard Mad- retailers and the ambiguities of ‘the alterna- sen, Jacob, 2015. “The sound of yesteryear on tive’”, i Journal of Consumer Culture, 3:61–81. display: A rethinking of nostalgia as a strategy Davies, Fred, 1979. Yearning for Yesterday: A Socio- for exhibiting pop/rock heritage”, i Internatio- logy of Nostalgia. London: Collyer MacMillan. nal Journal of Heritage Studies, 21:3, 250–263. Duffy, Katherine; Hewer, Paul & Wilson, Juliette, Karpik, Lucien, 2010. Valuing the Unique: The 2012. “‘Granny would be proud’: On the la- economics of singularities. Princeton University bours of doing vintage, practices and emergent Press. socialities”, i Advances in Consumer Research, Landsberg, Alison, 2004. Prosthetic Memory: The 40:5019–5025. Transformation of American Remembrance in the Fredriksson, Cecilia, 1996. ”Loppmarknader och Age of Mass Culture. New York: Colombia Uni- ruiner: Om loppmarknadens estetik”, i Nord- versity Press. ström, Ingrid & Valerie, Renée (red.), Tycke och Liimatainen, Merja, 2015a. ”En dag på Magasins- smak: Sju etnologer om estetik. Stockholm: Carls- gatan – Resultat från en stadssittning. Centrum son. för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universi- Fredriksson, Cecilia, 2013a. ”Second-hand values tet”, i CFK-rapport 2015:2 and the making of a green fashion ecomarket”, i Liimatainen, Merja, 2015b. ”Pop Boutique – en Lena Hansson; Holmberg, Ulrika & Brembeck, värld av återbruk av mode på Re:heritagemark Helene (eds.), Making Sense of Consumption. naden. Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborg: Centre for Consumer Science, Go Göteborgs universitet”, i CFK-rapport 2015:2. thenburg University. Lundgren, Anna Sofia, 2005. ”Nostalgi och sam- Fredriksson, Cecilia, 2013b. “Shabby chic eller sli- vete: Reflektioner kring nostalgi som strategi i tenhetens estetik”, i Nätverket. Etnologisk tid- berättelser om staden”, i Kulturella Perspektiv skrift 18:36–42. 1:2–13. Fisher, Nancy, 2015. “Vintage, the first 40 years: Milne, Richard; Wenzer, Jakob; Brembeck, He- The emergence and persistence of vintage style lene & Brodin, Maria, 2011. “Fraught cuisine: in the United States”, i Culture Unbound, Jour- Food scares and the modulation of anxieties”, nal of Current Cultural Research, 7, 45–66. i Distinktion: Scandinavian Journal of Social Golanska, Dorota, 2015. “Affective spaces, sen- Theory, 12 ( 2 ), 177–192 sous engagements: In quest of a synaesthetic Massumi, Brian, 2002. Parables for the Virtual: approach to ‘dark memorials’”, i International Movement, Affect, Sensation. Durham and Lon- Journal of Heritage Studies, 21:8, 773–790. don: Duke University Press. Handberg, Kristian, 2015. “Montreal modern: Ottoson, Erik, 2008. ”Söka sitt: Om möten mel- Retro culture and the modern past in Mont- lan människor och föremål”, i Etnolore 32: real”, i Culture Unbound, Journal of Current Cul- Skrifter från Etnologiska avdelningen, Uppsala tural Research, 7:67–89. universitet. Hansson, Niklas & Brembeck, Helene, 2015. Palmsköld, Anneli, 2015. “Reusing textiles”, i Cul- “Market hydrualics and subjectivities in the ture Unbound, Journal of Current Cultural Re- ‘wild’”, i Culture Unbound, Journal of Current search, 7:31–43. Cultural Research, 7:91–121. Stewart, Kathleen, 2007. Ordinary Affects. Dur- Henriques, Julian, 2010. “The vibrations of affect ham and London: Duke University Press.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Nostalgi som affektivt redskap på retro- och . . . 13

Tannock, Stuart, 1995. “Nostalgia critique”, i Cul- on theories of markets as performative and con- tural Studies 9 (3):453–464. structed by the help of practices, technologies and devices and from an understanding of affect as ma- Websidor terial and relational. The reader is guided to Ma- www.goteborg.com gasinsgatan in central Gothenburg, a narrow street www.velour.se crowded with retro and vintage boutiques. Four devices were found to be used by the shop owner: nostalgic memory work, nostalgic fixturing, nostalgic storytelling and nostalgic practices. Together Summary they provide examples of how nostalgia is used as one of many market mechanisms for generating ‘a Nostalgia as Affective Device on the Market value of the unique’ and ‘a taste for the past’ (Karpic for Retro and Vintage 2010) of the retro and vintage objects for sale. (Nostalgi som affektivt redskap Keywords: retro, vintage, affect, device, market. på retro- och vintagemarknaden)

This article discusses how nostalgia is used as an Helene Brembeck is a Professor in Ethnology and one affective device on the expanding market for retro of the two directors of Center for Consumer Science, and vintage to increase the value of the objects for CFK, at the University of Gothenburg, Gothenburg, sale and attract customers. Theoretically it draws Sweden.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Gösta Arvastson

Samtal med vinden Kulturforskning i lufthavet

et räcker med att se sig omkring. Vinden Gösta Arvastson är pro- skapar reaktioner och utlöser händelser. De fessor emeritus i etnologi vid Uppsala universitet. Han har som går på trottoaren stänger munnen, kny- studerat arbetsliv, modernise- ter till halsduken, drar ner mössan och andas ringsprocesser, storstäder och kul- dgenom näsan. Några kisar med ögonen eller tar ett extra turmöten. För närvarande är tag om jackan. En del för upp handen för att skydda an- han gästforskare vid institutio- siktet. Musklerna arbetar för att hålla balansen. Det är nen för geovetenskaper vid Upp- vinden som får dem att reagera. Till skillnad från andra sala universitet. etnografiska objekt går det inte att sätta en etikett på vinden. Luften och vindarna finns överallt och omsluter jorden. Rörelsen överskrider tid och rum. Andra författare är förebilder i mina studier av lufthavet. Deras öppna perspektiv på tillvarons byggstenar är inspirerande. Socialantropologen Tim Ingold beskriver marken och himlen på ett nytt sätt i Being Alive (2011). Harvardprofessorn i fysik, John Edward Huth, publice- rade nyligen The Lost Art of Finding Our Way (2013) och analyserar hur man orienterade sig med enkla instrument och tecken i landskapet i äldre tid. Lufthavets problematik leder kulturanalysen till den globala världen: Ett gränsöverskridande intresseområde ”that embrace earlier differentiating cultures and geographical distance” (Frykman & Gilje 2003:46). De smalnande horison- terna monteras ner. Frågorna som utvecklas i dagens kulturforskning bryter mot den värld som Jean Baudril- lard skildrade i The Ecstacy of Communication: ”All the horizons have already been traversed, you have already confronted all the elsewheres . . .” (1987:43). Vinden för med sig dofter och ljud. Den framkallar sinnesupplevelser och reaktioner – särskilt utmanande var dess oberäknelighet i äldre tid. Frågan om skydragens våldsamhet fick sina uttolkare på 1700-talet. En av dem, Johannes Carl Wilcke, beskrev dem ingående i en upp-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4, årg. 24, s. 14–24. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 Samtal med vinden 15 sats vid Vetenskapsakademien 1782. Han från Zeus att ta hand om en väska, som förundrades över den förödande kraften i innehöll alla vindarna. Den var låst med stormarna runt om i världen. en silverring. Aiolos, härskaren över vin- Vinden hade många förklaringar som darna, lät bara västvinden slippa ut för att pekade mot högre makters inflytande. fylla fartygens segel med lagom vind, men Religionsforskaren James George Frazer giriga män undrade vad väskan innehöll. skildrade en rad möjligheter att kontrol- De hoppades finna silver och guld, och lera vinden med magi i The Golden Bough. öppnade väskan vilket gjorde så att alla Ett exempel hämtade han hos inuiterna vindarna släpptes ut, vilket resulterade i på Grönland. Så länge vinden låg på var en storm som svepte iväg dem alla. det omöjligt att bege sig ut för att jaga eller fiska. När människorna till sist trött- nade på situationen gick de ner till stran- Den repetitiva logiken den. Någon tog en tångruska i handen, och slog tångruskan mot vinden och ro- De grekiska naturfilosoferna iakttog pade: Sluta blås! skiftningarna i vindarna. Vindrosen och Viljan att kontrollera vinden föddes ur vindriktningarna fungerade som väder- osäkerheten. Även om den logiska sub- tecken. Från norr blåste den hårda vinden stansen måste grävas fram så fanns det en och från söder den milda. Scenväxling- god motivering, bättre att tala med vin- arna var väntade. På mornarna när solvär- den än att försjunka i väntan. I gränslan- men fick luften att dallra över landskapet det mellan uppgivenhet och desperation och den svala vinden drog in från havet hade vindmagin sin plats. Det ledde till över kusterna var vindarna väntade. Den vi-känslor som utgick ifrån att vi upplever återkommande rytmiken spelade in. Vin- samma saker. Det var detta vi som hade darna upprepade sig. en tyst överenskommelse om det rådande Värme och kyla, förnimmelsen av det vädret. Ett sådant samförstånd ”. . . has våta och torra samt ljudet av regn och vin- something of the character of a secret so- dar, var återkommande kroppsliga upp ciety” (Goffman 1959:108). levelser. Igenkänningen skapade vanor att I flera andra kulturer, bland annat på röra sig i en weather-world, begreppet Shetlandsöarna, fanns föreställningen om lånat från Tim Ingold (2011). De kropps- att vindarna kunde kontrolleras med hjälp liga upplevelserna fanns lagrade i erfaren- av en trasa eller tygstycke. På tyget fanns heten och skapade ett handlingsregister i det tre knutar, som motsvarade den lätta mötena med vindarna. och starka vinden, och slutligen orkanen. Svårare var det att känna igen sådana Genom att lossa en knut släpptes vinden himlafenomen som solgårdar, norrsken fri. Inte sällan var det en äldre kvinna med och jordbävningar. De var inte väntade på övernaturlig förmåga som höll tygstycket samma sätt och saknade den återkom- i sina händer och sålde vindar till sjömän mande rytmiken. De kom i allmänhet som blivit strandsatta. I andra kulturer utan förvarning och bröt mönstret vilket användes stenar i det syftet. Avsikten var gjorde tolkningarna mera osäkra. De svåra densamma, att kontrollera den fria vinden stormarna hade en förmåga att överraska och stenen var en tung materia. I Odysséen men filosoferna överöste invånarna med berättas om Aiolos som fått uppdraget förklaringar. Det hände att filosoferna föll

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 16 Gösta Arvastson på eget grepp när utläggningarna var så till Aristoteles när han ställde samman en verklighetsfrämmande att ingen kunde ta av 1700-talets viktigaste läroböcker, Traité dem på allvar. De väderkunniga gisslades de Météorologie (1774). Oturligt nog kom i skådespelet Molnen av Aristofanes. boken ut bara något decennium före de I den klassiska traditionen från Grek- första bemannade ballongflygningarna, land och Rom saknade meteorologin som öppnade nya möjligheter att utforska gränser till andra filosofiska och litterära atmosfären. Ett mera allmänt problem var områden, poesin och de didaktiska poe- misstänksamheten som hade rotat sig mot men (Taub 2003). Universum och jorden de lärde i samhället. Ofta blev de föremål var förenade till en helhet och eftersträ- för löje. Det fanns ett inslag av galenskap i vade balanser. Den kosmiska harmonin lärdom och av ondska i godhet i roman lade grunden till detta tänkande. Vinden tikens personuppfattningar. Som en kari- bestämde allt, förklarade den grekiske katyr var professorstypen alltid tysk, för- filosofen Theofrastos. Den var i själva sedd med den överdrivna punktligheten verket nyckeln till kunskapen om himlen, och den egocentriska livsföringen, berät- luften över marken och havet. Han var tade Sven Christer Swahn i Den farlige övertygad om att vinden strävade att ut- lärde (1975:354). I någon mån kan miss- jämna obalanserna i luften som orsakades tänksamheten och ironin förklara amatö- av solen och jordens utdunstningar. Det rernas inträde på scenen. var solen som satte vindarna i rörelse och Intresset för himlen och vindarna spred som även avslutade dem. sig som en folkrörelse omkring 1800. In- Via ett växande antal väderböcker, ka- vånarna i London drog ut på landet utan- lendrar och prognostica, fördes traditio- för staden på söndagarna och iakttog molnen från Seneca och Theofrastos vidare i nen och tävlade med varandra i lekfulla Europa under medeltiden. Främst i raden tolkningar. I denna paradisiska atmosfär stod Aristoteles. I Meteorologica förklarade fick molnen sina namn och apotekaren han att vindarna uppkom genom luftens Luke Howard blev berömd för ett före- rörelser i den nedre regionen, som sträckte drag som han höll i december 1802. Som sig så högt som till bergstopparna. Han molnspecialist var han självlärd men kun- beskrev hur vindarna påverkades av vär- nig i latin sedan skoltiden. men som steg upp från jorden och friktio- I den trånga lokalen på innergården vid nen mot universum. Luften fanns i alla Lombard Street i East End i London kroppar och följde jordens rörelser, årliga ställde Howard försiktigt ned en rulle och dygnsmässiga. Vad Aristoteles inte med akvareller på golvet. Åhörarna hade visste var att hans studier skulle föras ge- kommit från flera håll, bland annat de nom tiderna till universiteten, klostren lärda sällskapen i London. Sedan använde och de lärda sällskapen i Europa som ett han en timme till att förklara varför mol- vägledande tankegods, som långsamt bör- nen bildades och vad de borde kallas. Han jade lösas upp under 1800-talet. utgick från tre huvudformer: cirrus, cumulus och stratus. Sedan fanns det en Molnens namn lång rad blandformer, cirrocumulus, cir- rostratus och de sammansatta formerna Parisaren Louis Cotte, upplysningsman cumulostratus samt cumulo-cirro-stratus, och präst i Montmorenci, var hårt bunden eller nimbus, regnmolnen.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Samtal med vinden 17

Molnkamerans hårkors avslöjade ambitionen. De växande cumulusmolnen skulle fångas med precision. Källa: Hildebrandssons samling, Uppsala universitetsbibliotek.

När föredraget var slut kvarstod ett be- beundrare var Johann Wolfgang von gränsat antal, väl definierade molnslag Goethe som hyllade honom med en dikt. istället för hundratusentals. Med inspira- Goethe hade alltid varit lyhörd för atmo tion från Linné grupperade han dem i tre sfärens växlingar och intresserat sig för basfamiljer, cirrus betydde fiber eller hår dess orsaker. Dessutom hade Goethe ut- på latin, cumulus hög eller stack och stra- vecklat en ”geocentrisk teori” om molnens tus lager eller skikt. Entusiasmen spred bildande innan Howard trädde upp på sig till konstnärer och författare medan scenen, berättar Richard Hamblyn i Mol- den akademiska världen i allmänhet för- nens idéhistoria (2001:199) höll sig avvaktande. I samtiden utveck Molnen hade fått sina namn men dis- lades molnmåleriet av John Constable och kussionen om vinden var fortfarande osä- William Turner. En av Howards största ker. Kunde man tänka sig att vinden upp-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 18 Gösta Arvastson förde sig som strömmande vatten och tjänsten var infekterad av Doves teorier motsvarade ”luftflöden”? Jämförelsen låg och Hildebrandsson kände sig upprörd nära till hands. över hans position som en av tidens auk- toriteter trots att det var just hans berömd- het som fått honom att välja väg som ung Den nya meteorologin student. Nu var hans teorier ovederhäftiga och till glädje för ingen. Heinrich Wil- Var någonstans vindintresset och den nya helm Dove var övertygad om att alla vin- meteorologin började är okänt. Det var en dar kom från ekvatorn där luften var varm ström av samverkande faktorer. Möjligen och strömmade sedan upp över Europa i började den nya meteorologin i Florens på den luftström som han kallade ekvatorial- 1600-talet där instrumenten utvecklades strömmen. Sedan var det polarströmmen av Torricelli och Galilei eller i London vid som blåste tillbaka och fyllde tomrummet början av 1800-talet där Luke Howard vid ekvatorn. Med Doves teori hade utvecklade sin klassifikation av molnen. många låtit sig nöja på 1850-talet efter att De bestående frågorna om himlens ord- ha läst Gesetz der Stürme i tron att solen ning formulerades under 1800-talet men var den stora motorn i atmosfären men sökandet efter tider och platser där allt- kritiken mot honom ökade på sextiotalet. sammans började vore meningslöst – så- dana platser fanns inte. Ingen enskild plats eller faktor hade en sådan bärighet. Den Vindarna på haven nya meteorologin var en internationell rörelse. I den stora bilden framträder I början på femtiotalet hade marinoffi genomgripande förändringar på universi- ceren Matthew Fontaine Maury, chef för teten. Brytningen med stjärnkunskapen, observatoriet i Washington, beskrivit hur som alltid hade varit den vetenskapliga vindarna strömmade över oceanerna. Ti- hemvisten för ämnet, ledde inte till något digare hade man trott att den snabbaste korståg för att sprida den nya läran. Dess- vägen mellan kontinenterna var en rak utom var det inte fråga om någon upp kurs på destinationen. Man förlitade sig görelse. Meteorologin skiljdes från astro- på klimatologin och accepterade att ocea- nomi men det skedde i samförstånd. nernas fartsträckor bestämdes av de ståen- de vindarna. Efter att ha granskat tusentals loggböcker, insamlade från olika Resan till Paris fartyg, kunde han visa att vindarna på haven böjde av i svepande kurvor. Några När våren kom ordnade han sin resväska. fartyg som seglade efter hans anvisningar De långa skymningarna lade en blå färg- gjorde resan från Nordatlanten till Austra ton över stadens gator och tak. Våren var lien på halva tiden. Det var en sensation. en bra tid för resor och tankarnas närings- Det betydde snabbare resor och mindre ställen fanns därute. Den unge Uppsala- tid till sjöss. Exponeringen för risker blev forskaren Hugo Hildebrand Hildebrands- mindre och lönsamheten ökade. På traden son reste ut i Europa 1869. England–Australien gick det att spara Efter ett kort uppehåll i Köpenhamn miljoner pund varje år. for han till Berlin. Den preussiska väder- Egentligen var loggboksanalyserna inte

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Samtal med vinden 19 märkliga. Källmaterialet låg serverat. Det nomen och matematikern Leverrier och nya var observationsmetodiken. Det gick chefen för väderlekstelegrafin, Rayet. att tala om vindarna på ett nytt sätt istäl- Mottagandet hade varit hjärtligt. Sedan let för att förlita sig på den muntliga tradi- hade dörrarna öppnats och stått på vid tionen bland sjömännen och klimatolo- gavel. Han började undersöka verksamhe- gins svepande vindöversikter. Det gällde ten och rycktes med av stämningen. Den att registrera vindarna systematiskt. Så var energisk och produktiv. Betydelsen av infann sig en känsla av lättnad efter Mau- Brysselkonferensen 1853 för de interna- rys undersökningar och resultaten presen- tionella strävandena var odiskutabel men terade han med vindrosor för varje månad. nu fick han kännedom om en annan hän- Situationen var under kontroll. Vindarna delse, som sent skulle glömmas, den 14 hade blivit avslöjade. Därefter kom den november 1854. Den dagen hade de eng- internationella Brysselkonferensen 1853 elska och franska flottstyrkorna råkat ut för att bringa reda i dem. Konferensen för en förödande storm under belägringen leddes av direktorn för observatoriet i sta- av Sevastopol under Krimkriget. Förlus- den, den kände astronomen, professorn terna i människoliv och ekonomiska vär- Adolphe Quetelet, men Maury fick spela den blev stora. Några stormvarningar hade huvudrollen. Som svensk representant aldrig blivit utfärdade. Krigsministern i deltog en löjtnant Pettersson. Frankrike, marskalk Vaillant, hade blivit Brysselkonferensen resulterade i en upprörd och beordrat Leverrier, nytill- plan för observationer längs kusterna och trädd direktor för Parisobservatoriet, att på haven. Loggboksmetoden förfinades. skyndsamt utreda varför meteorologerna De marina fartygen och handelsfartygen hade missat stormen. Matematikern Ur- i länderna skulle förvandlas till mobila bain Jean Joseph Leverrier, tidigare pro- observatorier och utrustas med instru- fessor i Mécanique Céleste vid Sorbonne, ment. Kartorna fick sitt genombrott. Me- var känd för sin analytiska förmåga. toden gick ut på att pricka in data från Hildebrandsson lyssnade och anteck- observationerna på översiktskartor. De nade. Stormen på Svarta havet måste politiska stormakterna England, Holland, komma med i reseskildringen, tänkte han Preussen, Ryssland och Österrike gick i och skrev ner hela historien. spetsen och lovade varandra att inrätta Efterforskningarna visade att stormen centralinstitut i sina länder för att bistå hade utvecklats i nordvästra Europa. Se- sjöfarten med stormvarningar. Stormarna dan hade den dragit mot sydost och pas- fick inte längre överraska någon. Spelet serat flera länder på sin väg mot Svarta med livet som insats måste få sina regler. havet. Många hade drabbats av den. Nog Hundratals vakande ögon skulle följa hade det varit enkelt att sända ut var- stormarnas väg och knacka fram rappor- ningar med telegrafins hjälp. Engelsman- ter på telegraferna. nen Fitzroy, amiral och meteorolog i Lon- don och chef på HMS Beagle när Charles Darwin seglade runt jorden 1831–1836, Fartygskatastrofen vid Krim hade börjat använd telegrafen för att sända ut stormvarningar till havs tidigt på 1850- Nu var Hildebrandsson i Paris. Han hade talet. För honom var alla medel tillåtna. just träffat observatoriets direktor, astro- Om detta vittnade den ”fiskarbarometer”

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 20 Gösta Arvastson

”Det blåser mer än half storm, men föregående vakt har lyckats bra och just fått lyckligt ned instrumenten från mer än 2 000 m. höjd.” Station franco-scandinave de sondages aëriens var ett forskningsprojekt som genomfördes med drakar och ballonger vid Hald i närheten av Viborg på Jylland år 1902. Det leddes av Hildebrandsson och fransmannen Leon Teisserenc de Bort. Källa: Hildebrandssons samling, Uppsala universitetsbibliotek. som han hade uppfunnit och distribuerat fysikern Buys-Ballot som insåg samban- till hamnarna med en enkel handbok för det mellan lufttrycket och vindarna. att göra kustbefolkningen uppmärksam Telegrafin väntade på sitt genomslag. på stormarna. Som metod för dataöverföring var den oöverträffad men utan observationer fanns det inget att telegrafera. Inte ens i Cen- Den telegrafiska meteorologin traleuropa var antalet observatorier till- fredställande och längre norrut i Europas Nu var det möjligt att presentera den tele- periferi slank stormarna igenom på sin grafiska informationen på kartor. Meto- väg österut och förblev okända. Med så få den att följa stormarnas väg och visa luft- stationer fanns det inga möjligheter att tryckets fördelning på kartor, isobarkartor, beskriva det europeiska vädret. Särskilt var känd sedan 1840-talet men hade inte bekymmersamt var det i Östeuropa. Mel- bidragit till några nya arbetsrutiner vid lan Wien och Krim förekom ingen meteo den tidpunkten. Det var den holländske rologisk verksamhet.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Samtal med vinden 21

Följden blev ett omfattande nätverks- läroböcker föråldrades i rask takt vilket bygge med kommunikationslinjer mellan bidrog till ett stämningsläge i samhället Europas länder. Själva noden var Parisob- som gick ut på att gamla sanningar inte servatoriet. Med telegrafins hjälp ström- längre gällde. För många var det en bra made nu rapporterna till Paris varje mor- situation, en opportunitetssituation, me gon klockan åtta och sedan sammanställ- dan andra förlorade orienteringen. Vid de des informationen på kartor, som visade svenska universiteten diskuterades tidens lufttryckets fördelning över Europa. Med mouvement som om själva tiden blivit ett dessa kartor som inspirationskälla utveck- skenande ekipage. Till sist hade den ”nya lade Hildebrandsson sina tankar om vin- meteorologin” samlat så mycket kraft att darnas ursprung. Nu förstod han att det den bröt fördämningarna och forsade in i var lågtrycken som underhöll vindarna. lärosalarna. Den avlänkande kraften, som framkalla- Med den nya meteorologin förstärk- des av jordrotationen och som långt senare tes internationalismen. Det regnade och kom att kallas Corioliskraften, visade sig blåste på samma sätt i alla länder och mol- tydligt på kartorna. I Paris satt han och nen seglade obehindrat över arméer, gjorde anteckningar. Vindarna ström- gränspassager och murar. Lufthavet var made runt vandrande barometerminima den fulländade föreningen av jordens folk, i ”burrasker”, virvlar, på ett förutsägbart en mångkulturell allmänning. Mänsklig- sätt. Vindarna hade fått sin förklaring. heten andades samma luft. Oceanerna var Mina studier i Hildebrandssons rika ett transnationellt intresseområde. produktion av artiklar och handskrifter bidrog till att levandegöra denna historia. En annan anledning till mitt intresse är Vetenskapstvivel det outtalade fredsprojekt som de internationella nätverken utgjorde vid denna tid. Vid mitten av 1700-talet började några Samarbete mellan länderna var en nöd- meteorologer misstänka att klimatet för- vändighet och bakom dem skymtade en sämrades. Professor Kratzenstein i Kö- tanke om någonting som var mycket större penhamn tyckte sig finna att medeltem- än antalet tillgängliga barometrar, näm peraturen i Danmark hade fallit och ligen ett världsomfattande nätverk som tvekade om orsaken. Kanske berodde det ställde krav på gemensamma observa- på eclipticons avtagande lutning eller jor- tionsmetoder och standardiserade be- dens inre värme. Frågan utreddes av Fred- grepp. Det fanns tydliga likheter med rik Wilhelm von Ehrenheims i ett före- drömmen om en gemensam värld där fol- drag inför Vetenskapsakademien 1824. ken talade samma språk, krigen var av Det handlade om Climaternes rörlighet. slutade och de ”trångsynta nationerna” Det rådde tvivel om det var solstrålarna upplösta. Så genomfördes världskulturen som värmde luften, om de överhuvudtaget på ett begränsat fält. Den ursprungliga hade en sådan förmåga, eller om det be- världskulturtanken slutade i gatuupplopp rodde på värmen som kom från jorden. under de blodiga junidagarna 1848. Med ballongflygningar i Berlin, Paris, Fortfarande på 1860-talet förekom det Bratislava och Vilnius ökade oklarheterna. att antikens filosofer trängdes med 1700- Atmosfären visade inte det förväntande talets teoretiker på bokhyllorna. Äldre temperaturavtagandet när ballongerna

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 22 Gösta Arvastson steg upp genom molnen. Det förekom till tarna. Årstiderna suddades ut vilket mär- och med att det blev varmare på högre kesdagarna på runstavarna vittnade om. höjd. Naturen präglades av ombytlighet, De stämde inte längre. Hästar blev inte förklarade von Ehrenheim. Man kunde lika gamla, skalbaggarna färre och sno- tro att klimatet funnit en jämvikt. Men karna sällsynta. Tidigare hade de funnits så var det inte. Vatten och land förändra- vid varje ladugård. Orsaken var tidens des ju ständigt vilket återverkade på kli- förflackning: matet. Själva jordens gång runt solen och månens kring jorden hade sina mönster Mången skulle ock vilja tillägga moraliska orsaker: man kunde påstå att i den mån kärleken och cykler. Varför skulle då klimatet vara till Gud, anhörige och hembygd aftager, ute- bestående? sluten af sjelfviskhet och egenkärlek, skulle Glaciärerna såg ut att växa och många samma iskyla, som dessa egenskaper bilda i den tecken tydde på jorden höll på att avkylas. enskildes hjerta och i sammanlefnaden, erhålla Det kunde bero på att jorden åldrades och sin motsvarighet i den yttre naturen (Rääf 1865:347). att jordvärmen inte nådde markytan i samma utsträckning som tidigare. Jord- värmen hindrades av nya jordlager, som Klimatoro sedimenterades på den gamla ytan. Ett annat bevis hämtades ur folktraditionen. Till en början var det naturvetarna som Det hette att Grönland varit befolkat av hade privilegiet att föra diskussionen om bönder som skötte sina jordbruk och lant- klimatförändringarna, skriver Naomi hushåll. Befolkningen hade haft ett gott Klein i This Changes Everything: Capita- leverne. Flera fartyg hade därefter letat lism vs. the Climate. Senare uppstod en efter det blomstrande landet men aldrig opposition som liknade en folkrörelse. funnit något annat än is så långt ögat Den vände sig mot vetenskapens oförmåga nådde. Det försvunna landskapet med att upptäcka faror i tid och oron för att sina grönskande dalar lade ytterligare någonting pågick som skulle komma att bränsle på diskussionen. påverka allt liv på jorden. Föredraget passade väl in i stämning- arna senare på 1860-talet. Långsamt när- The collective response to the climate crisis is made sig istiden. Men talet om klimatför- changing from something that primarily takes ändringar var ett politiskt vapen mot place in closed-door policy and lobbying meet- industrialismen och framtidsivrarna. Den ings into something alive and unpredictable and very much in the streets (and mountains, enkla retoriken passade de konservativa and farmer’s fields, and forests). (Klein 2014: intressena och grundade sig på upplevel- 299) sen, vad man kunde se med egna ögon. Det rörde sig om små tecken i naturen, 1800-talets människor oroade sig i den ned på insektsnivå. Med sådana bevis samhällskontext som de levde i och Hil- fanns det ingen anledning att ödsla tid på debrandsson lade sig i debatten och visade akademiska klurigheter. Leonhard Fred- med statistiska översikter att allt var i sin rik Rääf, folkminnesforskare och konser- ordning. Men den kulturella oron som vativ riksdagsman, hävdade ivrigt att års- Naomi Klein skildrar ger henne möjlig tiderna började flyta in i varandra. Vårarna heter att beskriva orsaken, misshushåll- flöt in i somrarna och somrarna i hös- ningen av jordens resurser. Bevakningen

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Samtal med vinden 23 av de förödande cyklonerna i vår tid ge dem och insett att de var trovärdiga kom nomsyrar medierna på ett sätt som inte nya resenärer i spåren. Traditionen var var känt tidigare vilket leder till ännu ett självgenererande i den meningen att den perspektiv på vad vindarna gör. Att de födde nya ord för samma fenomen medan skapar oro är ingenting nytt. I 1700-talets bruket att läsa vindarna och molnen fort- väderböcker noterade observatörerna” satte och var oförändrad. Utan orden vore våldsam storm”, eller ”våldsam orkan” när alla vindar främmande. det var svårt att stå upprätt. Frågan om Problemet med vinden var att den bara väderlekens dramaturgi landar ofta i psy- bestod av luft. Hur finner man en mått- kologiska förklaringsmodeller. stock för att beskriva luften? Ett sätt att gå vidare är att börja lyssna, se och lägga märke till vad vinden gör med männi Tillskrivna betydelser skor. När jag fältarbetade i bilfabrikerna och Vindar framkallar känslor av oro men på varven så var det inte himlen över de även trygghet. Den goda vinden var i äldre vidsträckta områdena med produktion tid den sydliga vinden som resulterade i som jag tänkte på. Det regnade över doc känslor av välbefinnande medan den onda korna, det blåste en hård vind från havet vinden skapade nervositet, särskilt när den när ställningsbyggarna klättrade på de fortsatte att provocera. Magin vittnade sista byggena av kylfartyg på Arendals- om osäkerheten. Med ord och handlingar varvet. Det var kallt att sitta och svetsa. försökte människan få kontakt med luft- Berätta om din första tid på varvet! Be- havet och vindarna, som tillskrevs egen- rätta om dina jobbarkompisar! I anteck- skaper och karaktär. Därmed blev de ningsboken fastnade noteringar om svar- mindre främmande. Det spelade mindre var och svetsfrossa, umgängesliv och roll vad orden hade att säga. Även om den fikarum. Jag frågade aldrig något om vin- logiska substansen måste grävas fram så den. tjänade de syftet, att göra vindarna han- terliga. Men det var varken gudarna eller him- Referenser len som talade. Det var människan som Aristotle. Meteorology. Translated by E. W. Webs tillskrev lufthavet ett språk och som ter. The University of Adelaide 2015. (https:// trodde sig veta att vinden hade något säga. ebooks.adelaide.edu.au/a/aristotle/ Hon njöt av sin förmåga att läsa vindarna. meteorology/index.html). Därmed var cirkeln sluten, människan Arvastson, Gösta, 2012. Drömmar om lufthavet: Berättelsen om en kvinnlig flygare på trettiotalet. projicerade sig själv på himlen. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Sympo- En människa som aldrig sett hur vin- sion. den drar genom träden och ruskar om i Arvastson, Gösta, 2014. ”Himlens ordning”, i Rig grenar och löv skulle antagligen ha känt vol. 97, nr 4. sig utlämnad. De tillskrivna betydelserna Bachelard, Gaston, 1996. Luften och drömmandet: gjorde henne tryggare, orden hade sina Essä över föreställningen om rörelse. Lund: Ska- rabé. rytmer och associationer, på rim eller Baudrillard, Jean, 1988. The Ecstasy of Communica- prosa och stod som vägmärken i ett osä- tion. New York: Autonomedia. kert landskap. När någon väl hade funnit Ehrenheim, Fredrik Wilhelm von, 1824. Om cli-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 24 Gösta Arvastson

maternes rörlighet; tal hållet vid praesidii nedläg- studier i litteraturvetenskap tillägnade Staffan gande uti Kongl. Vetenskaps-Academien. Stock- Björck och Carl Fehrman. Malmö: Allhem. holm. Taub, Liba Chaia, 2003. Ancient Meteorology. Lon- Frazer, James George, 1913. The Golden Bough: A don: Routledge. Study in Magic and Religion. London: Macmil- Wilcke, Johannes Carl, 1782. Försöken til uplysning lan. om luft–hvirflar och sky–drag. Kongl. Veten- Frykman, Jonas & Gilje, Nils (red.), 2003. Being skapsakademien. Stockholm. There: New Perspectives on Phenomenology and the Analysis of Culture. Lund: Nordic Academic Press. Goffman, Erving, 1990 [1959]. The Presentation of Summary Self in Everyday Life. London: Penguin. Hamblyn, Richard, 2005. Molnens idéhistoria: Hur Conversations With the Wind skyarna fick sina namn. [Ny utg.] Stockholm: Cultural Research in the Air Månpocket. (Samtal med vinden Hildebrandsson, Hugo Hildebrand, 1869. Om or- Kulturforskning i lufthavet) ganisationen af den meteorologiska verksamheten i utlandet samt förslag till dess ordnande i Sverige; Unlike other ethnographic objects, it is impossible reseberättelse. Upsala. to put a label on the wind. Air and winds are every Howard, Luke, 1865. Essay on the Modifications of where and transcend time and place. The “new Clouds. [First published 1803.] Third edition. meteorology” became an international movement London: John Churchill & Sons. in the late 19th century. Cooperation between Huth, John Edward, 2013. The Lost Art of Finding countries was a necessity. There were clear simi- Our Way [elektronisk resurs]. Cambridge, Mas- larities with the dream of one world in which peo- sachusetts: The Belknap Press of Harvard Uni- ples spoke the same language, the wars were over versity Press. and the “narrow-minded nations” dissolved. In Ingold, Tim, 2011. Being Alive: Essays on Move- this sense, a world culture became realized in a ment, Knowledge and Description. Abingdon, limited field. The original ideas of a world culture Oxon: Routledge. ended in street riots during the bloody days of Klein, Naomi, 2014: This Changes Everything: Ca- June, 1848. The article concludes with some re- pitalism vs. the Climate. London: Allen Lane. marks on today’s climate debate. Rääf, Leonhard Fredrik, 1865. Samlingar och an- Keywords: wind, heaven, predictability. teckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland. Fjerde delen. Örebro. Swahn, Sven Christer, 1975. ”Den farlige lärde”, i Gösta Arvastson, Professor Emeritus, Department of Björck, Staffan; Fehrman, Carl & Arvidsson, Cultural Anthropology and Ethnology, Uppsala Rolf (red.), Diktaren och hans formvärld: Lunda- University, Uppsala, Sweden.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Birgitta Meurling

Det gamla släkthuset Minnen, miljöer och autoetnografi

itteratur är konsten att berätta sin egen historia som BIRGITTA MEURLING är om den vore någon annans och andras historier som professor i etnologi vid insti tutionen för kulturantropologi om det vore ens egna”, skriver nobelpristagaren och etnologi, Uppsala universi Orhan Pamuk (2007:19). I någon mån gäller detta tet och docent i folkloristik vid’’l även för etnologer. Vår forskning handlar visserligen om Åbo Akademi. Hon har forskat andra människors liv, men berör också ofta vårt eget. om prästerlig kultur, genusper Vårt personliga bagage smyger sig på olika sätt in i den spektiv i museibranschen, ano professionella verksamheten. Denna insikt är förvisso rektikers självbiografier, kön och sedan decennier etnologiskt allmängods och att försöka karriär i universitetsvärlden genomskåda och hantera det habituella bagaget ingår i samt bruk av folklore i upplevel etnologens reflexiva hantverk (Bourdieu 1996, Ehn & seindustrin. Hon har bl.a. varit Klein 1994). En rad forskare har diskuterat problemati redaktör för antologierna Ta ken och några har också gett sig i kast med den auto lande ting: Berättelser och ma etnografiska metoden och skrivandet för att bättre för- terialitet (2014, tillsammans stå vad som formar oss såväl privat som professionellt med Katarina Ek-Nilsson) och (se t.ex. Ehn 2011; Liliequist 2012; Wolanik Boström Vid hans sida: Svenska präst fruar under 250 år – ideal och 2012). verklighet (2015, tillsammans När jag arbetade med min avhandling försökte även med Ulrika Lagerlöf Nilsson). jag att vara reflexiv, men diskuterade i första hand valet För närvarande arbetar hon med av avhandlingsämne i förhållande till min uppväxt i en en undersökning som handlar om prästfamilj. Allteftersom åren gått har jag naturligtvis prästers syn på ämbetsdräkten. insett att också en rad andra faktorer påverkat mitt sätt att vara och verka. Allt handlar inte om ”prästeriet”, utan väl så mycket om min mors samvetsgranna lärargärning, min morfars klassresa och hans svärföräldrars ekono miska svårigheter efter första världskriget. Jag har också insett att den fysiska miljön, familjefolkloren och kropps språket är betydelsefulla vägvisare, som anger och re kommenderar framtida färdleder. Barnet lär sig tidigt att tolka den vuxnes höjda ögonbryn, skälvande näsvinge och krökta mungipa, lär sig vad som är möjligt, förväntat och tillåtet. Denna artikel ger exempel på hur den fysiska miljön,

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4, årg. 24, s. 25–33. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 26 Birgitta Meurling tingen och familjeberättelserna är aktiva snarare berättarens, budskap. Alla dessa ingredienser i skapandet av självbild och minnen och berättelser är av naturliga skäl identitet. Eftersom släktingars betydelse tillbakablickande och revideras kontinuer för uppväxande barn tycks vara ett relativt ligt i takt med att vi gör nya erfarenheter outforskat område (Liliequist 2012:240 f), (Wolanik Boström 2012:216). De formar blir mitt bidrag i sammanhanget att visa och omformas, de tolkas och omtolkas hur släktingar och andra närstående, i det och några absoluta sanningar existerar na levda livet såväl som i berättelser och min turligtvis inte. nen, kan bli viktiga i identitetsprocessen. Inspirerad av bland andra etnologerna Marianne Liliequist (2012) och Katar Huset vid sjön zyna Wolanik Boström (2012), som skri vit om sin barndoms mostrar, tanter och Hur nalkas jag då min barndoms som farbröder, kommer jag att med familjens marhus? Jo, genom en promenad i träd sommarhus som utgångspunkt göra ett gården och genom huset. I tanken öppnar slags minnesetnografi. ”Platser håller kvar jag därför den vita, enligt uppgift arki ett minne av det som utspelats där – de är tektritade grinden, kliver ut på grusgången mer än kulturella konstruktioner” (Fryk mellan de numera rätt förvildade rabat man 2012:58), menar etnologen Jonas terna, möts av ett antal flerhundraåriga Frykman och det går att söka sig tillbaka ekar under vilka ett rött tvåvåningshus i till dem med förhoppningen att de skall trä är beläget. Bortom huset till höger avslöja vad som en gång hände där (ibid.). breder sjön ut sig. När huset byggdes 1907 Det är vad jag i någon mån har försökt målades det blekrosa med svagt gröna göra. knutar, vilket visade sig vara en mycket Forskningsmetoden är autoetnografisk opraktisk färgsättning på ett hus som låg i den meningen att mina egna erfarenhe under stora ekar, som smutsade ned den ter och minnen utgör det centrala materia ljusa färgen. Huset målades därför relativt let.1 Dessa kompletteras dock med foto snart om i rött med vita knutar. grafier, brev, dagböcker, ting och möbler Det här sommarhuset är naturligtvis en som omger mig i sommarhuset. Detta blir produkt av sin tid, som i det här fallet var då vad etnologen Liv Emma Thorsen ”textilens Norrköping” vid förra sekelskif (1993) kallar en ”huskeboks”, alltså en ask tet. Mannen som lät bygga det var min eller låda fylld med ting som lockar fram mammas morfar, Karl Södergren. Han minnen och berättelser. Gamla släkthus ägde en mindre textilfabrik i detta Sve framkallar för övrigt gärna nostalgiska riges Manchester och i likhet med sina barndomsminnen, tankar på släktmys och fabrikörsgelikar ville han ha ett lantligt trivsel, men även minnen av uppslitande sommarnöje – och blotta ordet signalerar familjefejder. Carl Larsson-idyllen under vad det handlar om: ett hus för vila och stora björken kan i ett nu förvandlas till nöjen! Han valde dock att bygga det vid en Lars Norén-uppgörelse på glasveran sjön Glan och inte i Arkösunds skärgård, dan, händelser som lever vidare i berättel till min mammas stora förtret. Det var ser och släktkrönikor. Sedan länge döda nämligen i Arkösund som de riktigt ”fina” släktingar och familjevänner träder fram i familjerna bodde. Nu var det emellertid blixtbelysning och förmedlar sitt, eller inte så illa med den sociala rekryteringen

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Det gamla släkthuset 27

Barbro och Gunilla, min blivande mor och moster, framför sommarhuset Ekudden under ekarna vid Glan. Se nare delen av 1930-talet. Foto: Privat ägo. vid Glan heller. Hit flyttade undan för sökte hjälpa på fötter. Den lilla segelbåten, undan en kronofogde, en bankdirektör, en vars roder står i källaren, eller om det är i rådman, en stadsträdgårdsmästare och så någon av bodarna, är en påminnelse om småningom en rad tjänstemän och sköt att huset skulle nalkas från sjösidan. Det samma arbetare, ja, till och med en präst. var huvudentrén och fabrikör Södergren Och några kilometer längre bort låg herr lät till och med trycka upp ett foto före gården med ekotempel på klipporna vid ställande huset från sjösidan som vykort. I sjön och en ägare som var både adlig och trädgårdens bortre ände fanns bodar, ute tillika namnkunnig motorcyklist (Meur dass med fjöl med tre hål (varav en barn ling 2009). variant) och ett skjul åt kon som familjen Ja, det var något om husets bakgrund hyste under första världskriget. och det jag slås av, när jag nu sitter vid tangentbordet, är de sociala gränser som finns inskrivna såväl i trädgårdens design Vi som går köksvägen som inne i huset. Fruktträdgården, bloms terrabatterna och trädgårdslanden, som vi Etnologer lär uppskatta köksingångar och fortfarande ser spår av, anlades av arbetare även jag använder av praktiska skäl oftast från textilfabriken Södergren & Son och husets köksingång, i stället för att gå in stenpartiet, som nu är tämligen igenbus från glasverandan mot sjön. I köket upp kat, anlades av en ung man med mindre täcker man den första markör som signa gott renommé och som min morfar för lerar såväl klass som kön i form av den

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 28 Birgitta Meurling serveringslucka som finns mellan köket auktionsinropad soffa i gustaviansk stil och dåvarande matsalen. Tjänstefolket el (möjligen 1700-tal), bord och stolar i pärl ler den köksverksamma delen av familjen, grått samt ett stort vitt skåp och en guld det vill säga kvinnorna, använde sig av inramad spegel, som han ärvde efter sin luckan för att slippa gå flera onödiga me mor. Går man upp i trappan och stannar ter mellan köket och matsalen. Luckan på avsatsen vid det stora burspråket finner sattes emellertid igen när mina föräldrar man en golvspegel som ganska omotiverat lät renovera huset invändigt i slutet av fått sin plats där och i taket i den öppna 1960-talet. Den är synlig i köket, men hallen hänger en kristallkrona som ter sig inte i den forna matsalen som för övrigt en smula malplacerad. Båda dessa är arv sedan länge inte används som matrum efter min morfar, som hade dem i sin pa längre. radvåning på Drottninggatan i Norrkö Innanför köket ligger den s.k. jungfru ping och som fanns i mitt barndomshem kammaren, ty fast huset inte är enormt inne i staden under min uppväxt. Vid min hade familjerna Södergren och sedermera fars bortgång fick dessa pinaler inte plats i Ulander tjänstefolk, åtminstone så länge ett modernt parhus med lågt i tak och än barnen var små. Jungfrun eller barnflickan en gång blev sommarhuset förvaringsplats kan dock inte ha haft mycket till privatliv för ”överblivna” möbler och andra prylar. i detta föga avskilda krypin, eftersom det I trappan upp till övervåningen liksom är ett genomgångsrum. Det var förmod på glasverandan kan vi för övrigt se ytter ligen inte heller meningen. I detta rum ligare en gränsmarkering: man ser spår av huserade jag under min barndoms somrar. att det funnits en vägg, som nu är bort Här sov jag gott i en gammal järnsäng tagen. Familjen Södergrens välstånd da från anno dazumal under ett lapptäcke lade nämligen efter första världskriget, då som min mammas faster Ruth tillverkat många av de mindre textilfabrikerna i och mellan lakan märkta med släktini Norrköping gick i konkurs. Som en följd tialer. av detta råkade många människor i eko Om vi går vidare kommer vi ut på glas nomiska svårigheter, så även Ebba och verandan med utsikt över sjön. Verandan Karl Södergren. De hyrde då under en leder tankarna till glada sommarkvällar period ut halva sommarhuset och bodde i med punsch- och kaffedrickande, klang den andra halvan själva. Därför avdelades och jubel. Möblerna är dels inspirerade av huset med en mellanvägg, en ny ytter Sundborns lätta ljusa inredningsstil, dels trappa byggdes mot bäcken och en ny dörr av de s.k. dalamöbler som blev moderna i togs upp på glasverandans gavel. Den nu dessa trakter på 1920-talet. Blombordet avlägsnade väggen och den sedan länge med pelargonior och andra krukväxter oanvända extradörren på glasverandan andas Karin Larsson- eller möjligen Ellen vittnar om detta. Utgången mot bäcksi Key-inspiration. dan finns dock kvar och används ibland. Möblerna är för övrigt ett kapitel för sig, eftersom varje generation dragit sitt strå till stacken och möbelstilarna är Livet är ett lärostycke mångskiftande. I det stora rummet (den forna matsalen) på nedervåningen har När familjen Södergren kom på obestånd min far satt avtryck genom en av honom fick min morfar, som gjort en bra karriär,

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Det gamla släkthuset 29 och en av hans svågrar träda in och bidra när denne blev beroende av honom. Det är till sina svärföräldrars försörjning. Det var svårt att veta, men familjeberättelserna inte roligt för någon av de inblandade och ger antydningar i den vägen. ledde närmast till en schism, som nog del Morfar Manne hade förmodligen hela vis hade klassmässiga förtecken. Morfar livet ett visst behov av att markera sin för Manne var nämligen klassresenär och son värvade ställning på den sociala rangska till en fattig änka från Ångermanland. lan, vilket satte avtryck i fråga om livsstil, Förmodligen hade han ett visst läshuvud umgänge och sociala nätverk. Det rådde och kostades på högre studier. Efter av ingen tvekan om att livet var ett läro lagd studentexamen i Norrköping, läste stycke, vilket inte minst hans döttrar fick han juridik i Uppsala och blev så små erfara. I sommarhuset vittnar både portör ningom rådman i den gamla textilstaden. och inglasad fjärilssamling om att inget Han gifte sig ”uppåt” i den sociala hierar tillfälle att skaffa sig nya kunskaper fick kin, enligt tidens sett att se och fick i bör gå en ur händerna. Flit och ambitioner var jan känna av att han var den fattige norr inträdesbiljetten till ett gott framtida liv landspojken som gifte sig med den då – ingenting var gratis (jfr Frykman & välbeställde fabrikörens vackra dotter. Det Löfgren 1979). sägs att hans mor fick byka med Söder Det finns mycket som vittnar om min grens pigor och alla vet som bekant att mormor Esther och hennes båda döttrar i svinhugg går igen. Kanske tog Manne sommarhuset, bland annat Esthers brud chansen att sätta sin svärfar på plats, nu klänning i elegant kartong samt några

Fri lek eller pedagogisk fostran? Gunilla och Barbro med farmor Stina, barnjungfrun och mamma Esther framför en av syrenbuskarna på landet. Senare delen av 1930-talet. Foto: Privat ägo.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 30 Birgitta Meurling tjugotalsklänningar med glaspärlebrode Under 1960- och 1970-talen började rier, liksom min mammas femtio- och emellertid förändringens vindar att blåsa, sextiotalsklänningar. Husgeråd, leksaker, fastigheter bytte ägare och andra social böcker, brev och fotografier talar också grupper flyttade in i sommarstugeområ sitt tydliga språk: detta var på många sätt det. Själv fick jag två jämnåriga kamrater ett kvinnohushåll. Ändå förnimmer man vars far var ”dammsugaragent” och vars ett stråk av patriarkalisk fostran och kon mor arbetade inom sjukvården. Familjen troll. ”Bara fruntimmer!”, kunde Manne hyrde det mindre huset som låg på samma undslippa sig ibland när längtan efter tomt som kronofogde Lundgrens stora en manlig arvinge blev honom för stark. röda hus, där änkan och hennes trotjäna Esther har i familjeberättelserna framstått rinna fortfarande bodde. Detta var gott som en hustru som var mycket underord och väl, våra föräldrar träffades några nad sin man, vilket hon säkert var på gånger över en kopp kaffe eller ett glas öl många sätt. Men hennes brev och dag under otvungna former och mina föräld böcker visar att hon också kunde vara rar föll givetvis till föga och köpte en ny handlingskraftig och initiativrik (Meur dammsugare av märket Electrolux. Den ling 2011). höll i många år. Ett mycket tydligt tecken på Mannes Men den riktigt stora och dramatiska behov av att mäta och sortera syns fort omvälvningen utbröt i början av 1970- farande svagt på balkongens dörrpost, där talet, då änkefru Lundgren sålde sitt hus han varje sommar mätte familjen och sig till en yngre familj med tre, snart fyra, själv och med blyerts noterade längd och barn och en röd ”raggarbil”. Ungefär sam datum. Farmor Kristina var endast 147 tidigt flyttade en grupp unga människor centimeter i strumplästen, medan far i med vänstersympatier in i ett av de andra huset var drygt 170 centimeter. Han kände husen och bildade där ett kollektiv. De sig ganska reslig, enligt min mor. Dock rättfärdiga urinvånarna var både förbluf skulle kommande generationer vara be fade och indignerade, föga anande att en tydligt längre. av dessa kollektivynglingar några år se nare skulle göra romandebut och skapa sig en karriär som författare, låtskrivare och Förändringens vindar sångare. Nu blev inte helt överraskande de so I denna miljö fick jag mycket tydliga ciala gränsstaketen mycket tydliga. scenanvisningar om vad jag borde göra Dammsugaragentens döttrar hade jag och inte göra. Även om mina föräldrar utan problem kunnat umgås med, men jag inte hade sociala ambitioner på samma förstod snart att det ansågs olämpligt för sätt som morfar Manne, hade min upp mig att leka med de med mig jämnåriga fostran strikt borgerliga förtecken. Jag flickorna som åkte i den röda amerikana förväntades vara en snäll och lydig famil ren. Mina föräldrars kroppsspråk var myc jeflicka som skötte min skolgång och ket tydligt på den punkten. Och kollekti skaffade mig trevliga och väluppfostrade vet på andra sidan Wijvägen levde ett liv vänner. I stort sett följde jag nog också så väsensskilt från vårt eget medelklassiga dessa riktlinjer och tonårsrevolten lät att jag, som då var i tioårsåldern, själv be vänta på sig ganska länge. grep hur oerhört det var att dessa unga

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Det gamla släkthuset 31

Barbro leker med sin tramphäst, som fortfarande finns kvar på Ekudden, under överinseende av farmor Stina och mamma Esther i solstol med randigt tak. Omkring 1930. Foto: Privat ägo. människor med sina radikala idéer rörde terna” i mitt liv var t.ex. tant Inga-Lisa, sig i samma miljö som vi andra. som tillhörde god och rejäl arbetarklass Här blir det ändå rätt intressant, när och som var gift med en plåtslagare. Hen jag ser tillbaka. De sociala gränserna fanns nes uppgift var att ta hand om mig när i princip inskrivna i själva planlösningen i mina föräldrar arbetade. Hon var glad, vårt ärvda sommarhus. Det framstod barnkär och visste absolut sin plats i den alltså inte som konstigt för mig under min sociala hierarkin. Jag var mycket förtjust i uppväxt att det fanns olika sociala grup henne och hon fanns där som en stark och per. En av de mest betydelsefulla ”tan trygg person under hela min uppväxt, ja,

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 32 Birgitta Meurling hon blev i det närmaste en familjemedlem eller ”felaktiga” beteende. Jag stelnar till (jfr Liliequist 2012, Wolanik Boström när folk inte kan ”föra sig” eller överträder 2012). Att leka med hennes barnbarn, gränser som man helt enkelt inte överträ som var jämnåriga med mig, var både till- der, åtminstone inte i offentliga samman låtet och välkommet. Men att slå sig i hang och i min värld. slang med barnen i ”raggarbilsfamiljen” Marianne Liliequist talar om det mer föll på sin egen orimlighet, det förstod jag värde som den autoetnografiska metoden ju själv. ger: ”Förutom de resultat i form av kultu rella teman kring barndomen som jag fått fram, upptäcker jag också kulturella Autoetnografiska mönster som har format mig som vuxen” lärdomar? (Liliequist 2012:261). Detsamma gäller för mig. Även jag har blivit varse i hur hög Vad kan jag då dra för slutsatser efter att grad barndomens somrar vid Glan har på ha gått tillbaka till min uppväxts förlorade verkat mig som vuxen både privat och i värld i sommarhuset vid Glan? yrkeslivet. Livet i sommarhuset under de Många forskare har konstaterat att den flerhundraåriga ekarna vid sjön är en del fysiska miljön och tingen är centrala när av min självrepresentation, en berättelse vi försöker dra oss till minnes saker som om ”det goda livet”. Berättelsen och skri hänt. Eller, som Jonas Frykman uttrycker vandet om denna barndom överbryggar det, när man försöker fånga subjektiva kanske i någon mån klyftan mellan den upplevelser, så finner man dem inskrivna i förflutna verkligheten och min nuvarande en materiell kontext. Platser och ting blir som skrivande akademiker. Kanske är det inbegripna i denna upplevelse- och min ett försök att berätta min egen historia nesprocess samtidigt som de så att säga som om den vore någon annans och i för färgar av sig. ”[. . .] varje plats innehåller längningen att berätta andras som om de mängder av antydningar, knuffar och di vore mina egna. Precis det som Orhan rekta instruktioner för hur vi skall tänka Pamuk menar är den skönlitteräre förfat och handla och vilka möjligheter som står tarens uppgift (Pamuk 2007:19). Jag vet till buds” (Frykman 2012:59). inte om jag har lyckats därvidlag, men jag Det är så jag tolkar min socialisations menar att den autoetnografiska vägen är process, när jag tänker tillbaka på mina en väg väl värd att slå in på. Den bjuder på första lärospån i huset vid Glan. Där, lik nya viktiga utmaningar. som på andra barndomens platser, lärde jag mig vikten av att kunna föra sig/mig och att veta sin/min plats. Även om jag Not har gjort en lång resa i flera bemärkelser sedan dess, så har dessa lärospån format 1 Forskare som skrivit utifrån sina egna eller när min habitus och min självbild. Många av ståendes liv och erfarenheter är bland andra histo de gränsdragningar jag lärde mig då, sit rikern Yvonne Hirdman, som skrivit om sin mor i ter fortfarande i ryggmärgen och för att den uppmärksammade boken Den röda grevinnan (2010), etnologen Åke Daun som skrivit om sin tala med Bourdieu (1984) innebär mina farmors liv i boken Vägar till det förflutna (1996) preferenser och min smak i viss mån fort och etnologen Billy Ehn som skrivit om sin upp farande intuitivt ”avsmak för andras smak” växt i Frånvaron (1996).

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Det gamla släkthuset 33

Referenser Summary

Bourdieu, Pierre, 1984. Distinction: A Social Cri The Old Summerhouse tique of the Judgement of Taste. Cambridge, Memories and Autoethnography Mass.: Harvard University Press. (Det gamla släkthuset Bourdieu, Pierre, 1996. Homo Academicus. Stock Minnen, miljöer och autoetnografi) holm/Stehag: Symposion. Daun, Åke, 1996. Vägar till det förflutna: Emelie For several decades ethnologists have discussed re Josefina född 1880. Stockholm: Rabén Prisma. flexivity and its implications for research. This Ehn, Billy, 1996. Frånvaron: En berättelse om över also often means that the researcher’s personal his givenhet. Stockholm: Carlsson Bokförlag. tory and background need to be taken into account Ehn, Billy, 2011. ”Doing-it-yourself: Autoethno when studying other people and their lives. In this graphy of manual work”, i Ethnologia Europea: article my point of departure is the summerhouse Journal of European Ethnology, 41:1, s. 53–64. of my family, built in 1907. Ehn, Billy & Klein, Barbro, 1994. Från erfaren- I spent all my summers during childhood in this het till text: Om kulturvetenskaplig reflexivitet. house close by the lake, so did my mother, her sis Stockholm: Carlsson Bokförlag. ter and my grandmother with her brothers and Frykman, Jonas, 2012. Berörd: Plats, kropp och ting sisters. When entering the garden and the house I i fenomenologisk kulturanalys. Stockholm: Carls am carried away by a flow of memories and nostal son Bokförlag. gia. The building itself carries messages concern Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar, 1979. Den kul ing how to live a good and respectable life. The tiverade människan. Lund: Liber. floor plan reveals how to find your place as a man, Hirdman, Yvonne, 2010. Den röda grevinnan: En a woman, a child or a servant; it tells the story europeisk historia. Stockholm: Ordfront. about social hierarchies. Together with family lore, Liliequist, Marianne, 2012. ”Barndomens tanter: the furniture, equipment and different material Och några farbröder”, i Liliequist, Marianne & objects that were collected for generations back tell Lövgren, Karin (red.), Tanten, vem är hon? En you who you are and how you are supposed to be (t)antologi. Umeå: Boréa. have. Meurling, Birgitta, 2009. ”Rätt genom grinden!”, i My habitus, to use Pierre Bourdieu’s concept, is Hagborg, Anna m.fl. (red.), Tidens termik: Has influenced by these childhood surroundings and tighet och kulturell förändring. Umeå: Boréa. experiences and I am still in some ways character Meurling, Birgitta, 2011. ”Kär och galen: Ur mor ized by them, in my private life as well as in my mors dagbok 1918–1920”, i Kulturella Perspektiv profession. So, for me the autoethnographical nr 3–4, s. 59–61. writing is one way to be even more reflexive as a Pamuk, Orhan, 2007. Pappas resväska. Stockholm: professional ethnologist. It is a challenge, but it is Norstedts. worth a try. Thorsen, Liv Emma, 1993. Det fleksible kjønn: Mentalitetsendringer i tre generasjoner bondekvin Keywords: autoethnography, childhood experience, ner 1920–1985. Oslo: Universitetsforlaget. reflexivity, materiality, family lore. Wolanik Boström, Katarzyna, 2012. ”Mammas mostrar: Livsberättelser och familjehistorier”, i Birgitta Meurling, Professor of Ethnology, Liliequist, Marianne & Lövgren, Karin (red.), Deparment of Cultural Anthropology and Ethnology, Tanten, vem är hon? En (t)antologi. Umeå: Bo Uppsala University, Uppsala, Sweden. réa.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Magdalena Petersson McIntyre

Att älska sitt jobb Om passion, entusiasm och brist på företagsanda

et uppfattas i allmänhet som något positivt Magdalena Petersson att älska sitt jobb. Att många människor McIntyre är docent i etno logi vid Göteborgs universitet och med yrken där personlig utveckling, karriär- verksam vid Centrum för kon möjligheter, frihet att förfoga över sin egen sumtionsvetenskap. Hennes på dtid eller möjlighet att hjälpa andra få ett bättre liv säger gående forskning handlar om att de brinner för sitt arbete är kanske inte så konstigt. digitalisering av konsumtions Men hur ska det tolkas om samma känslor uttrycks på kultur samt om marknadsfemi delar av arbetsmarknaden där karriärmöjligheterna är nism. Hennes senaste publika små, anställningsförhållanden ofta på korttid eller via tioner handlar om genusperspek- sms, arbetsdagen inrutad och ledningens attityd till per- tiv på förpackningar i boken sonalen fokuserad på utbytbarhet och rutinmässighet? Den (o)hållbara förpackning- Utifrån en studie av arbete i detaljhandeln handlar den en, Brunnström & Wagner 2015 här artikeln om att känslor, eller passioner, har en stor (red.). Under 2016 kommer en betydelse för hur arbetet både organiseras och förstås. bok på tema passion och entu Många butiksanställda berättade i intervjuer att de äls- siasm på arbetsmarknaden. kar sitt jobb. Föreställningar om vikten av att känna passion och engagemang finns överallt. Funderingar på hur passio- nen kan styras lika så. Enligt den kanadensiske konver- sationsteoretikern Francois Cooren (2010) har den ety- mologiska betydelsen av passion att göra med lidande, känslor, tillgivenhet, begär och intresse. Krafter som, menar han, får en människa att påverkas, inspireras eller genomgå något, antingen positivt eller negativt. Passion är det som leder eller driver någon att göra det hon gör, utifrån vad som inspirerar eller berör henne. Cooren för- står passion som flöden som kommer från olika rikt- ningar och inte som en kraft som kommer inifrån. Hur personal kan förmås att engagera sig känslomäs- sigt i arbetet är en fråga som ägnas uppmärksamhet inom många organisationer. Att älska sitt arbete är inte specifikt för detaljhandeln. Tvärtom kan det ses som uttryck för krav som ställs brett på människor i dagens arbetsliv.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4, årg. 24, s. 34–43. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 Att älska sitt jobb 35

Krav på utbildning och förkunskaper är i den” och är ett läromedel för kurser mot detaljhandeln generellt låga varför butiks- yrkesverksamhet inom handel- och ser personal i allmänhet inte själva förväntas vicenäring. Det innehåller en paradox som vara inskolade i vad som krävs, eller driva återkom under den här studien. Leende det av egen hand, samtidigt som deras beskrivs å ena sidan som en attityd du kan engagemang anses ha ett stort ekonomiskt träna dig själv till, å andra sidan som något värde för att övertyga kunder till köp. De- äkta som måste komma inifrån. Vikten av taljhandeln är en del av arbetsmarknaden att känna entusiasm för och identifiera sig där mänsklig interaktion, samspelet mel- med det företag man var anställd på var lan kund och personal ofta är standardi också en återkommande punkt i inter serat med syfte att pengar och varor ska vjuerna. I det följande kommer jag utifrån byta ägare på så kort tid som möjligt. Den ett par exempel belysa den betydelse entu- är därför ett intressant exempel på hur siasm gavs av de intervjuade. Artikeln samspelet mellan mänskliga känslor och bygger på en större studie där jag under- krav på effektivitet kommer till uttryck sökt varför så många säger att de älskar (se också Johansson 2015, Johansson & sitt jobb, varför det anses viktigt och hur Lundgren 2015). det kan förstås i förhållande till den ut- Relationen mellan passion och ekonomi veckling på arbetsmarknaden under de är inte något nytt. I en diskussion av 1800- senaste decennierna som ofta kallas nyli- talssociologen Gabriel Tarde definerar beralism och som kännetecknas av osäkra exempelvis Latour and Lépinay (2009) anställningsförhållanden, försvagad fack- ekonomi som vetenskapen om passione- förening och fokus på individen och indi- rade intressen. Kapitalismen är med den videns rättigheter och skyldigheter att tolkningen inte ett system av kall beräk- välja och ta ansvar för sitt eget liv (Peters- ning, utan en ständig förstärkning i pas- son McIntyre 2014). sioners intensitet och räckvidd. Mellan 2009 och 2013 genomförde jag Entusiasm är artikelns andra fokus. ett etnologiskt fältarbete med deltagande Vad det är som entusiasmerar människor, observationer i butiker och intervjuer med hur det går till samt vad det har för bety- ett 30-tal anställda inom olika områden delse när arbete, företag, varor och vinster av detaljhandeln; modebutiker, skönhets- är det som i allt högre grad förväntas en- butiker, hemelektroniksbutiker och bygg- tusiasmera. varuhus. Under fältarbetet slogs jag tidigt av att många verkade identifiera sig starkt Leendet är ditt billigaste och effektivaste vapen med sina arbetsgivare och att de framstod när det gäller att få kontakt med kunden. Du kan testa själv: Le åt någon du inte känner, du som, i mina ögon, okritiska till arbetsvill- får garanterat ett leende tillbaka! Men glöm koren. De betonade istället hur intressant inte att ett leende måste vara äkta, du måste ha deras arbete var och ofta hur mycket de leende ögon också. En säljare måste utstråla älskade det, älskade mode, eller älskade entusiasm. Även i ett telefonsamtal hörs det på sälja eller älskade att hjälpa människor att rösten om du ler när du pratar, rösten låter gladare och vänligare” (Andersson m.fl. 2007, hitta de produkter som de behövde. s. 28). Många sa att de inte alls kände sig ”kon- trollerade” av ledningen. Tvärtom så be- Citatet är hämtat ur en bok som heter skrev de sig själva som individer med makt ”Försäljning och service – möte med kun- över sin egen arbetssituation. De identi-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 36 Magdalena Petersson McIntyre fierade sig med ledningen och med kun- om arbetsrätt eller fackliga krav. De ta- der och kundernas konsumtionsvanor lade om hur intresserade de var av varorna, snarare än som arbetstagare eller med att det var roligt att packa upp nytt och andra arbetare. Inställningen till facket om fördelarna med personalrabatter. var ofta kritisk eller likgiltig. Många iden- Många förklarade att de inte gjorde som tifierade sig som konsumenter och talade de gjorde på jobbet för att ledningen om vad de förväntade sig av personalen krävde det, utan för att de själva ville det, när de själva handlar, snarare än att tala för att de ”älskade sitt jobb”. Det var van-

Vad kommer det sig att arbete i detaljhandeln så ofta beskrivs med känsloladdade ord? Här ur ett reportage i köpcentrat Allums, beläget i Partille utanför Göteborg, eget magasin. Den porträtterade är enligt den efterföl jande texten ”tokkär i Partillebor”. Allum magasinet nr 8, 2013, s. 8–9.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Att älska sitt jobb 37 ligt att lägga en stor del av lönen på kläder där människor inte nödvändigtvis tolkar från butiken att ha på sig på jobbet, för att ett arbete med usla villkor i termer av att det var så roligt. Eller att lägga en stor del bli utnyttjad, utan istället som just det av fritiden på att lära sig om nya produk- som erbjuder känslor av värde och till ter för att de i mötet med kunden uppfyll- hörighet. Berlant kallar dessa processer des av den känsla av expertis som det gav. “affects of aspirational normativity”, en Men intresset och känslorna för arbetet affektiv eller känslomässig strävan efter beskrevs av de intervjuade inte bara som normalitet och menar att fördelarna med något roligt, utan som ett måste, som dåliga arbeten är själs-skapande, inte själs något som arbetsgivare idag kräver och dödande.1 som något som är ”självklart”. ”Intresse” förstods som något som kommer inifrån, men samtidigt menade de också att man Känslo-arbete kunde få sig själv att bli intresserad, även om man inte var det från början. Man Det finns en tradition inom framför allt kunde få sig att älska sitt jobb. samhällsvetenskaperna av att förstå ser vicearbete i termer av kommersialisering av mänsklig känsla. Arlie Hochschild’s Strävan efter normalitet bok The Managed Heart från 1983 lanserade teorin om ”emotionellt arbete” och I boken Cruel Optimism (2011) teoretise- hävdade att serviceekonomin utmärks av rar litteraturvetaren Lauren Berlant för- att mänskliga känslor blivit till varor som hållandet mellan den nyliberala eller post- säljs på en marknad. Fokus för teorin är fordistiska tid hon menar vi lever i och att den enskilde anställda får betala ett föreställningar om det mänskliga jaget. högt pris i service-ekonomin. För att över- Berlant förstår de drömmar om det goda leva (mentalt) på jobbet måste hon friställa livet som nyliberalismen serverar oss som sig från sina personliga känslor vilket leder ”cruel optimism” – grym optimism. Fan- till risken att ett avstånd skapas till de tasier om det goda livet såsom anställ- egna känslorna. I dess mer grava former ningstrygghet, jämlikhet och intimitet, leder känslo-arbete inte bara till att våra menar hon, förnimms känslomässigt, eller förmågor att tolka de egna känslorna affektivt, men kommer för en stor mängd försvåras, utan till och att med själva för- människor aldrig upplevas eftersom väl- mågan att känna påverkas negativt (s. färdstaten har förändrats. Arbetsmarkna- 17−21). den exploaterar oss, men ger oss också Även om Hochschild’s teori innehåller våra fantasier och vårt meningsskapande. en viktig problematisering av arbete och Att delta i arbetslivet kan för många män- känslor så kan den också kritiseras för att niskor innebära ett erkännande av ett alltför säkert förutsätta att det finns några människovärde. Därför kan även arbeten inre, äkta känslor som skiljer sig från de med dåliga villkor eftertraktas, de bekräf- yttre, styrda av arbetsgivaren. Idén om ett tar känslor av delaktighet i världen och inre känsloliv som måste skyddas och som i vad som anses vara ett ”normalt” liv, är separerat från de känslor som artikule- menar hon. Mänskligt medvetande har ras i en service-kontext har exempelvis va- absorberats i en förhandlingarnas ordning rit svår att applicera på de berättelser som

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 38 Magdalena Petersson McIntyre de intervjuade i dagens service-ekonomi olika vis. Många hade erfarenhet av olika gav inom ramarna för min egen studie. branscher inom detaljhandeln och rörlig- Även om känslolivet är omöjligt att sepa- heten mellan såväl branscher som butiks- rera från arbetslivet så finns det fler sätt typer var relativt stor. De var mellan 19 att tolka det på än genom Hochschilds och 60 år gamla. Några hade blivit bu- modell där betydelsen är att verkliga tikschefer genom att jobba sig upp. De känslor förstörs av kommersialisering. flesta menade att de hade ett intresse för Med utgångspunkt i Berlant (a.a.) har jag människor och service. därför valt att inte i första hand tolka Flera av de intervjuade beskrev sin egen känsloarbete i termer av risk eller som ut- anställning i termer av rekommendationer tryck för falska känslor, utan i vad som och kontakter, om vikten av att ta tillvara kan kallas ”produktiva” termer. Då inte på tillfällen och att befinna sig på rätt med betydelsen bra eller dåligt, utan att plats vid rätt tid. Det fanns också de som motsättningen mellan äkta och falsk inte bara hade jobb sökt på annons. De som är så tydlig. Frammanandet av specifika inte hade kontakter i branschen lyfte fram känslor i en arbetskontext kan ses som ut- sin personlighet och sociala kompetens tryck för konstruktionen av en specifik som det skäl som gjort att de fått anställ- form av subjektivitet (se också Du Gay ning. De som själva anställde talade om 2004, 2007, Illouz 2007). Service-arbeta- dem som valdes ut som att de hade ut- rens känslor kan på så vis förstås på andra strålning eller ingav en viss känsla. Att sätt än som att de är falska, overkliga eller vara ”ung och formbar” lyftes av flera fram oäkta och istället som uttryck för det Ber- som ett skäl till varför de trodde de fått lant kallar ”aspirational normativity” – att jobb. Många talade om osäkerheten kring ha en strävan efter normalitet som mål- vad som förväntades på en anställnings sättning. intervju. Några berättade att de företag de jobbade för hade som policy att anställa hälften män och hälften kvinnor och flera Anställning av de intervjuade kvinnorna nämnde jäm- ställdhetssatsningar som ett skäl till var- Bland de intervjuade var det vanligt med för de fått jobb. Vikten av ”entusiasm” deltid och timanställningar även om det gick igenom berättelserna. också fanns de som hade jobbat för samma butikskedja i 30 år och var fastanställda. Många berättade om att under flera år Att omsätta passion vara anställd på en mycket låg procent till försäljning men ändå jobba heltid. Ofta visste de inte på förhand när de skulle jobba utan blev Janette var butikschef på Klädkedjan. För inringda dagligen. Planering beskrevs henne var det personliga intresset i mode som omöjligt, både vad gällde tid och och kläder något hon såg som givet. ekonomi. Att inte leva upp till förvänt- ningar på känslomässigt engagemang Janette: Jag älskar mode (skratt). Jag har alltid haft ett intresse för kläder. Jag har alltid haft ett kunde därför lätt leda till att anställningar intresse för service och se till att människor har avslutades. det bra och så där. För att jobba med det som Vägen in i jobbet hade gått till på lite jag gör så måste man tycka att det är kul med

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Att älska sitt jobb 39

människor. [. . .] Man måste gilla det och jag om att känna så som arbetsgivaren vill, att gillar de olika delarna och därför har det blivit le ett äkta leende mot kunder, utan också naturligt att jag har jobbat med detta. om att kontrollera sina känslor, om att Citatet summerar några punkter som inte låta dem svalla över. Känsloarbete blir många av de intervjuade, särskilt i kläd- på så vis inte bara ett sätt att uppbringa butiker, tog upp. Att de älskade mode och känslor, utan att inordna dem. Känslorna var intresserade av kläder samt att det in- finns där, men de måste anpassas. När tresset var något som ”alltid” funnits hos känslor säljs som en vara handlar det där- dem. Att vara social och tycka om att för lika mycket om att kontrollera sina arbeta med människor var också något känslor som att försöka skapa dem. många beskrev som ett måste, samt att de I Janettes berättelser poängteras ändå redovisade personlighetsdragen i någon vikten av att betraktaren är hon själv – mening gjort att det blivit ”naturligt” för inte arbetsgivaren eller kunden. Precis dem att jobba där de gjorde. ”Jag älskar ju som flera av de andra som jobbade i kläd- mitt jobb på Klädkedjan nu för det är ju en butiker underströk Janette att hon klär sig kombination av båda [att träffa människor för sig själv. ”Visst spelar det roll vad andra och att klä sig snyggt?]”, sa Janette. tycker”, menade hon. Men det är hon själv Janette förklarade sin kärlek till mode som är viktigast. Att jaget lyfts fram som som ”ett intresse” för hur saker ser ut. ”Jag den viktigaste åskådaren antyder att det är ingen slav under det”, sa hon, ”men handlar om former för subjektivitet, om tycker att det är roligt att känna mig självbild och självkänsla och om drömmar snygg”. Det är viktigt att behålla det på om vem man är och hur man lyckas i livet. ett ”roligt” plan, underströk hon. ”Intres- Berättelserna om att jaget är den vikti- set för utseende får inte ta över”. Att in- gaste betraktaren återkom bland många av tresset för utseende inte får ta över var de intervjuade, särskilt kvinnorna. De kan något som flera tog upp. Intresset och förstås tolkas som uttryck för en internali- upptagenheten för utseendet hade inte sering av en manlig blick (Mulvey 1975), någon vikt i sig utan måste kanaliseras där kvinnor lärt sig att betrakta sig själva som en tillgång för och i arbetet, menade utifrån som objekt. Men det handlar kande. Om det blev för starkt uppfattades en ske också om att gränserna mellan yrkes- risk vara att det handlade om egenintresse roll och privat jag blir flytande. Det Ja- snarare än uttryck för en entusiasm i arbe- nette berättade skulle kunna tolkas som tet. Intresset och känslorna för mode uttryck för precis det som Hochschild måste därför ständigt balanseras och för- säger, hon tappar kontrollen över de egna handlas. Känslorna blir ur det perspek känslorna, över vems intresse och vems tivet också motstridiga. Engagemanget i känslor det är som styr, hennes eller orga- arbetet skulle vara ”äkta” och komma in nisationens. Trots det vill jag hävda att ifrån från ett genuint intresse. Men ”äkta” Janettes sätt att lyfta fram sig själv som känslor kan inte styras till att bara gälla i betraktare inte bara bör ses som uttryck en säljsituation. Föreställningarna kring för en internaliserad självkontroll, utan att känslor blottlägger på så vis ett dilemma. det handlar om processer där skillnaden Känslor både mobiliseras och kontrolle- mellan vad som är roligt på riktigt och ras. Känsloarbete handlar ur det perspek- vad som är förväntat inte går att upprätt- tivet inte bara om att uppbringa känslor, hålla, men inte som uttryck för risk, som

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 40 Magdalena Petersson McIntyre hos Hochschild, utan för meningsska- det är inte för att jag vill driva försäljning för pande, som hos Berlant. Det vill säga att butiken så utan det är mer att jag vill vara snäll mot vännerna. Och att dom också har intresse det inte går att skapa någon skillnad mel- av att se bra ut, men dom kanske inte vet vart lan arbetslivet och känslolivet, men att dom skall vända sig alla gånger. betydelsen av det kan variera. För Anders handlar arbetet till stor del om att få lov att ägna sig åt ett konsum- Anders roll som stilexpert tionsintresse. Arbetet blir en resurs i kontakten med vänner och han bjuder regel- Entusiasmen inför arbetet illustreras kan- bundet in sina vänner till butiken för att ske allra bäst av Anders som också han titta på nyheter. Gränserna mellan arbets- talade om sin yrkesbana som ”naturlig” liv och privatliv är ur det perspektivet med tanke på sitt intresse i mode. Intresse upplösta. Arbetet, tillgången till plagg beskrev som en slags kraft som medfört och kunskap om varumärket blir en resurs att han utvecklat vissa kunskaper. De in- i det sociala samspelet och intresset med- tervjuade förklarade ofta skälen till varför för att arbetsliv och privatliv går in i vart- de gjorde som de gjorde som byggande på annat. Anders är expert på konsumtion inre känslor, begär, önskningar, intressen och det är hans konsumtionsintresse som och drivkrafter. De beskrev sina hand- styrt honom i yrkesvalet. Han berättar om lingar som att de å ena sidan byggde på sin yrkesbana som att han började jobba relationer på arbetsmarknaden, å andra extra när han var student. I studentstaden sidan på exempelvis modets kraft, krafter fanns bara en butik som han ”var intres- som de, som Cooren (a.a.) skulle sagt serad av att jobba för”. Där fanns inte ”animerades” eller inspirerades av, så kal- mycket att välja mellan, mest de vanliga lade agenter som de inte bara instämde i klädkedjorna och dem ”hade han inget utan berördes av. intresse för”. Det var viktigt för honom att Intresset i mode hade Anders haft så den butik han jobbade för, trots att det länge han kunde minnas och berättade att handlade om extrajobb under student han ofta hjälpt vänner att klä sig. Vän- tiden, överensstämde med den bild han nerna har tänkt på honom som en person hade av sig själv som konsument. ”Det var som ”har stil”. Arbetet i klädbutik hade den butiken som jag tyckte att det skulle medfört att Anders kunnat vidareutveckla vara intressant att jobba för”. Han läm- sin roll som stilexpert i bekantskapskret- nade in sitt cv och kunde börja direkt. Be- sen och han berättade att vänner ofta rättelsen upprepar en bild av att det är in- kommer till honom på jobbet och handlar tresse som styr vid val av yrke och skildrar av honom. Han rekommenderar och före- en individ med kontroll som väljer vad slår då plagg han tror skulle passa per han vill jobba med. Arbetet blir ett led i sonen ifråga. ”För tillfället har väldigt att utveckla individens intresse snarare än många av mina vänner XX [det varumärke något nödvändigt för att dra in pengar. han jobbar för] tryckt på sig”. Det är en berättelse om en individ som utvecklas och växer i takt med arbetet, Anders: Så att man smittar ju av sig eller . . . man är ju sådan som person också att man delar inte en som utför sysslor som är tråkiga. gärna med sig av det och tycker . . . det sitter jag Arbetet handlar där inte bara om att få inte och håller på utan, man vill ju gärna . . . och plagg att byta ägare utan blir ett menings-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Att älska sitt jobb 41 fullt livsprojekt som affektivt smälter övertyga eller lära ut säljteknik, pumpas samman med självbilden. Anders blir glad företagsandan ut genom olika kanaler; tv, på riktigt när han hjälper vännerna att bilder, broschyrer och på personalmöten. handla i butiken. Trots det misslyckas Byggkedjan delvis med att få Klara att identifiera sig med företagsandan. Citaten handlar om var Motstånd mot entusiasmen gränserna till att känna sig utnyttjad går. och företagsandan Klara ger uttryck för en form av motstånd, eller en slags förhandling med förvänt- Klara som jobbade på Byggkedjan berät- ningar. Hon kan inte uppbringa den entu- tade att hon inte gillar att den är vad hon siasm som efterfrågas. Skälet till det skulle kallar ”så patriotisk” och jobbar med att kunna vara att Byggkedjan inte överens- skapa en känsla av ”att vi är bäst”. stämmer tillräckligt mycket med hennes eget konsumtionsintresse eller represente- Magdalena: En Byggkedjan-känsla, eller hur rar en livsstil hon vill identifiera sig med. menar du? Att kunna bygga eller måla blir annor- Klara: Ja, att det ska vara att man är på ett lunda än berättelserna från modebutiker visst sätt. Det är väldigt så. Det är svårt att beskriva det för någon som inte jobbar där själv, där begäret till att vilja ha kläderna var men patriotisk är nog rätt ord. mer påtagligt. Kläder sitter på kroppen Magdalena: Att man ska identifiera sig med och låg nära förståelser av det egna jaget. företaget? Förväntningarna på att entusiastiskt iden- Klara: Ja precis att man ska . . . man är ju all- tifiera sig med företaget blir för Klara för tid företagets ansikte utåt, i alla lägen egent ligen när man är på jobbet och det ska vara där- lätta att genomskåda. Hon kan inte förmå efter. Alltså kunden i första hand och det är sig att få det att kännas äkta. Företagsan- väldigt mycket så. dan är tänkt som ett billigare sätt att styra personalen, att ersätta annan kunskap ge- Hon berättade att de har en egen tv-kanal, nom att affektivt skapa en identifikation. Byggkedjan-nytt och som de uppmanas Men den fungerar inte hela vägen ut. titta på. Det finns lappar överallt om att Klara gör visserligen det hon ska, men man ska påminna sig om företagets fun- hon tycker att företagets försök är löjliga. dament och att det ska vara kunden i första hand. Hon beskrev det som att ”det blir mycket press”. Passion och agentskap

Klara: Företaget vill ha mycket från en, de vill Det vanligt förekommande talet om vik- mjölka ur en och sedan kanske de också är lite ten av att älska sitt jobb går att tolka på på gränsen till . . . ja, alltså det finns ju en väl- några olika vis. I den här studien har jag digt tunn linje mellan, snålhet och spara helt enkelt. Och jag tror att Byggkedjan ligger nå- sett det som viktigt att låta de intervjuade gonstans där och spelar, att de är lite på gränsen själva få definiera den betydelse som käns- till snålhet. lor har i arbetet. Säger de att de älskar sitt jobb så uttrycker det en sanning i någon Med syfte att skapa känslor hos persona- form, menar jag, det kan inte tolkas som len som ersätter mer kostsamma sätt, ex- uttryck för en falsk föreställning. Att upp- empelvis internutbildningar, i konsten att märksamma passioner har därför för mig

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 42 Magdalena Petersson McIntyre varit ett sätt att peka på de möjligheter att avslöjar samtidigt också en medvetenhet utöva makt och agentskap som ändå ges, om kraften i att låtsas och öppnar på så vis samt de betydelser butiksanställda själva också upp för möjligheter till motstånd. kan ha i pågående konstruktioner av ar- betsrelationer och yrkesroller. Samtidigt är det förstås så att förståelser av arbete Not som något att ”älska” överensstämmer med ökade krav på arbetsmarknaden. De 1 Berlant (a.a.) skriver ”bad jobs” och jag har över- ingår i managementsdiskurser som växt satt det till ”dåliga arbeten”, men jag vill betona att sig starka sedan 1950-talet och som går ut jag inte menar att arbeten i detaljhandeln med nödvändighet är dåliga, utan jag vill belysa på att personal i allt högre grad uppmunt- meningsskapande processer i förhållande till ar- ras till att identifiera sig med arbetsgiva- bete och strävan efter normalitet. ren, att göra företagets mål till sina och att det sägs gynna båda parter. Att älska sitt jobb kan förstås vara trevligt, men sådana Referenser tillskrivningar gör också något med synen på vad det innebär att vara en arbetande Andersson, Jan-Olof m.fl., 2007. Försäljning och människa. Det skapar förväntningar på service – möte med kunden. Stockholm: Liber. att det är normalt att älska sitt jobb. Berlant, Lauren, 2011. Cruel Optimism. Durham and London: Duke University Press. Förväntningarna på passion kan tolkas Cooren, Francois, 2010. Action and Agency in Dia som uttryck för det Berlant (a.a.) kallar logue. Amsterdam: John Benjamins. nyliberal subjektivitet, igenom vilken de Du Gay, Paul, 1996. Consumption and Identity at anställda själva blir ansvariga för att fram- Work. London: Sage. mana de passioner som anses nödvändiga Du Gay, Paul, 2004. “Self-service: retail, shopping för att de ska kunna göra sitt jobb. Med- and personhood”, i Consumption, Markets and Culture, vol. 7, nr 2, June 2004, s. 149–163. vetande, i post-fordismens tidevarv, skri- Du Gay, Paul, 2007. Organizing Identity. London: ver Berlant, är som absorberat i en för- Sage. handlingarnas ordning, där exploatering Hochschild, Arlie Russel, 1983. The Managed inte är fienden, utan just det som erbjuder Heart: Commerzialisation of Human Feeling. känslor av tillhörighet och värde (s. 171). Berkeley: University of California Press. Illouz, Eva, 2007. Cold Intimacies: The Making of Talet om att älska sitt jobb skapar en Emotional Capitalism. Cambridge: Polity Press. framställning av en individ som jobbar för Johansson, Kristina, 2015. Könade gränsdragningar att hon vill och inte för att hon måste, på handelns arbetsplatser. Luleå: Luleå tekniska utan en som animeras av entusiasm. Äls- universitet. Diss. kar du inte ditt jobb så borde du sluta och Johansson, Kristina & Lundgren, Anna Sofia, 2015. ”Gendering boundary work: Exploring hitta ett som du kan älska, för att bli nöjd. excluded spaces in supermarket job rotation”, i Att älska sitt jobb kan därför både ses som Gender, Place and Culture, 22 (2), s. 188–204. uttryck för krav och för en process som Latour, Bruno & Lépinay, Vincent Antonin, 2009. uppfattades som meningsfull av de inter- The Science of Passionate Interests. Chicago: vjuade eftersom det var sammanvävt med Prickly paradigm press. föreställningar om vad det innebär att Mulvey, Laura, (1975) 1992. “Visual pleasure and narrative cinema”, i The Sexual Subject: A Screen vara ett arbetande subjekt i nyliberalis- Reader in Sexuality. London and New York: mens tidevarv. Men förväntan på att Routledge. framkalla passionerade känslor för jobbet Petersson McIntyre, Magdalena, 2014. “Commo-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Att älska sitt jobb 43

difying passion: The fashion of aesthetic la- on the one hand and on the other hand of a high bour”, i Journal of Cultural Economy, vol. 7 (1), s. degree of demands on skills that involve and com- 79–94. modify the bodies, dispositions and emotions of the individual workers. The article discusses why so many working as sales staff in retailing say that they love their job and why “passion” is considered Summary so important. During the interviews and observations it was striking how the workers identified To Love One’s Job strongly with their employers. Words such as “nat- Passion, Enthusiasm and Lack of Company Spirit ural”, “obvious” and “taken for granted” were very Att älska sitt jobb often used to describe why work was organized the Om passion, entusiasm och brist på företagsanda way it was. Workers’ attitudes are examined as a result of the development on the labour market in This article focuses on labour processes among the last decades and as an affective identification workers in retail in Sweden. It is a study of the with relations on the neoliberal work market. commodification of body and affect in a field organized around commercial exchange and builds Keywords: retail, fashion, passion, enthusiasm, on participant observations in stores and thirty in- company spirit. terviews with workers in different fields of retail (fashion, perfume, home electronic and diy-stores). Magdalena Petersson McIntyre is PhD and Associate Retailing is a part of the service economy that is Professor in Ethnology at the Centre for Consumer signified by short-term employments and precarity Science, University of Gothenburg, Sweden.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Inger Lövkrona och Gabriella Nilsson

Vad är våld? Teoretiska och politiska perspektiv

åld finns överallt, på alla platser och inom alla INGER LÖVKRONA är profes- grupper. Med våld upprätthålls stater, grupp sor emerita i etnologi vid institutionen för kulturvetenskaper, hierarkier och individuella maktpositioner. Lunds universitet. Hon är genus- Men, vad menar vi med våld? Vilka hand forskare inom temat kön, våld och vlingar uppfattas som våldshandlingar och hur skall vål sexualitet med historisk inrikt- det hanteras? Det finns inget enkelt svar på dessa frågor. ning. Hennes pågående forskning Våld är inte alltid våld och vad som är våld idag var inte rör genusrelaterat våld; se t.ex. våld igår. Vad som är våld eller inte, är emellertid inte boken Våldets kön. Kulturella enbart en teoretisk fråga, utan i allra högsta grad en po föreställningar, funktioner och litisk. FN beskriver våld mot kvinnor som en global konsekvenser, utg. tillsammans ”pandemi”, ett ökande världsomspännande problem som med docent Gabriella Nilsson innebär en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter (Studentlitteratur 2015). och ett hot mot samhällsutvecklingen i stort. I Sverige är stävjande av mäns våld mot kvinnor ett av fyra jämställd Gabriella Nilsson, do- hetsmål. Det mesta våldet utövas av män, men också cent i etnologi vid institutionen män utsätts för våld i skilda sammanhang. Hur förhåller för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Disputerade 2009 på sig detta våld till det som kvinnor utsätts för? Artikeln avhandlingen Könsmakt eller bygger på vår bok Våldets kön. Kulturella föreställningar, häxjakt? Antagonistiska före funktioner och konsekvenser (2015), där dessa och andra ställningar om mäns våld mot frågor adresseras i ett kulturanalytiskt och feministiskt kvinnor. För närvarande verk- perspektiv. sam inom det tvärvetenskapliga forskningsprojektet "Våldtäkt i Sverige 1990–2015". Våld och kultur

Våld är en kulturell företeelse – våldsutövning är något vi lär oss. Det innebär att våldets manifestationer, inne börder och funktioner formas i en viss kontext. Det inne bär vidare att vad som uppfattats som våld och vad som inte gör det skiftar beroende på historiskt och kulturellt sammanhang. Hur vi ser på våld beror också på den spe cifika situationen och den relationella kontexten – på vem som utövar våld mot vem, när, hur och varför. I de

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4, årg. 24, s. 44–52. © Kulturella Perspektiv och författarna. ISSN 1102-7908 Vad är våld? 45 flesta tider och samhällen har våldsutöv våld för att hålla samman familjen (Un ning i någon form varit brottsligt, men derstanding and addressing violence vilka handlingar som kriminaliserats va 2012:5). Att våldshandlingar omförhand rierar. I Sverige är sexuellt tvång inom las eller accepteras är en bidragande orsak äktenskapet förbjudet och inryms sedan till att problemet inte enkelt kan lagstiftas 1965 i våldtäktsdefinitionen, men i många bort. länder är det fortfarande inte en straffbar handling att som man tilltvinga sig sam lag med sin hustru. Det omvända förhål Våld och kön landet är många gånger inte ens tänkbart. Ett annat exempel är prostitution. Den Den tydligaste gemensamma nämnaren officiella synen på prostitution i Sverige är för våldshandlingar är att utövaren är en numera att den är ett uttryck för våld och man. Det mesta av allt våld utövas av män, förtryck av kvinnor och köp av sexuella i såväl fredstid som i krig. Hälften av off tjänster kriminaliserades 1999. I andra ren för mäns våld är män – den andra länder ses lagstiftning mot prostitution hälften är kvinnor och, direkt eller indi som ett ingrepp i kvinnors rätt att be rekt, barn. Detta mönster är globalt och stämma över den egna kroppen; bordell historiskt konstant och gör att vi, som i verksamhet är laglig och de som säljer sex titeln på boken, kan tala om att våld har är organiserade i fackföreningar (Nilsson ett kön. & Lövkrona 2015: 28 ff). Den kanadensiske maskulinitetsforska Att en våldshandling är förbjuden be ren Michael Kaufman illustrerar sin tes tyder inte nödvändigtvis att den fördöms. att allt mäns våld har ett samband med Det är inte ovanligt att våldet bortförkla hjälp av en triangel. Triangelns hörn får ras, omförhandlas eller accepteras, både av representera: mäns våld mot kvinnor, enskilda individer och av hela samhällen mäns våld mot andra män och mäns våld (Hearn 1998:8; Merry Engle 2006:25). mot sig själva (Kaufman 1997:30 f). Det Tydligast blir detta i fråga om våld som här sambandet innebär att våld kan be legaliserats av samhället, såsom inom traktas som en fråga om kön även när det våldsamma idrotter eller genom polisens inte drabbar kvinnor. Det som binder laga befogenhet, men en kulturell accep samman de tre hörnen och förklarar vål tans för våld finns även i andra samman det är begreppet maskulinitet. hang (Galtung 1990:40 f). Världshälsoor Maskulinitetsforskningen, (med andra ganisationen (World Health Organisation, kända namn såsom Raywyn Connell och WHO) har observerat att exempelvis våld Jeff Hearn), förklarar att våldsutövning är mot kvinnor nästan oberoende av geogra ett sätt att konstruera maskulinitet inom fisk eller historisk kontext tenderar att ramen för en hierarkisk könsmaktsord legitimeras enligt en förhållandevis stabil ning där män överordnas kvinnor och där grundstruktur. I strukturen ingår kultu vissa grupper av män överordnas andra rella föreställningar om mäns rätt att di män. Maskulinitet är ett uttryck för iden sciplinera kvinnor, mäns rätt till samlag titet men inte i form av inre egenskaper, inom äktenskapet, synen på kvinnors an utan som vissa handlingar, beteenden och svar för att tillfredsställa mäns sexuella uttryck. I våldsamma mäns berättelser behov och åsikten att kvinnor bör tolerera framstår våldet som en legitim metod för

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 46 Inger Lövkrona och Gabriella Nilsson att bemästra en viss situation; det blir här maktutövning, mot sig själv, mot annan igenom möjligt för dem att rättfärdiga person eller mot en grupp eller ett sam våldet och ge det mening. Våldet får en hälle, som leder till, eller sannolikt leder positiv och belönande funktion genom att till, fysisk eller psykisk skada, död, fri legitimeras kulturellt men också genom hetsberövande eller förlust” (World report att vissa former av våldsutövning är lag 2002:5). WHO urskiljer tre kategorier av liga (Nilsson & Lövkrona 2015:15 ff). våld: våld mot den egna kroppen, kollek Långt ifrån alla våldshandlingar har tivt våld och interpersonellt våld. WHO:s studerats i ett genus- eller maskulinitets definition och kategorier är könsneutrala, perspektiv. Under 1990- och 2000-talen, men är möjliga att beköna utifrån befint då den feministiska våldsforskningen stod lig forskning. Vi har idag en gedigen stark, har kunskapsobjektet främst varit forskning om mäns våld mot kvinnor i de våldsutsatta kvinnorna, offren, och de nära relationer. Kunskapen om mäns våld ras upplevelse och hantering av en våld mot sig själva och mäns våld mot andra sam relation. Hur ser våldsprocessen ut? män är dock förhållandevis sparsam och Varför lämnar inte kvinnan mannen? Hur saknar oftast könsperspektiv, ett förhål vanligt är våld mot kvinnor? är några av lande som begränsar analysen. de frågor som forskningen velat besvara. Med våld mot den egna kroppen avses Maskulinitetsforskningen flyttar fokus handlingar som mer eller mindre med från offret, kvinnan, till förövaren, man vetet syftar till att skada individen själv. nen, och hans förståelse av sitt våld. WHO inkluderar självmord och själv mordsförsök men även andra former av självskadebeteende som tar sig fysiska Vad är våld? och/eller psykiska uttryck. De senaste decennierna har ökad uppmärksamhet Maskulinitetsforskningen implicerar ett riktats mot självskadebeteenden i form av teoretiskt samband mellan män och olika skärande eller självsvält (t.ex. Johansson former av våldsutövning. För att kunna 2010), och på senare år har även sexuellt klarlägga sambandet krävs en analys av risktagande kommit att förstås som en våldets manifestationer, av de specifika form av självskada (Engvall 2008; Gran våldshandlingarna och hur de är relate der 2013). Redan i relation till våld mot rade till normer för kön, men också till den egna kroppen framgår att synen på andra maktordningar. I boken har vi som vad som är våld och inte, samt vem som är utgångspunkt för en sådan analys valt en förövare eller offer, påverkas av normer definition av våld som är betydelsefull i om kön. Mer än dubbelt så många män det globala arbetet mot våld, nämligen som kvinnor begår självmord, medan an WHO:s, som återfinns i World Report on delen självmordsförsök bland kvinnor är Violence and Health (2002). Detta doku högre än mäns. Detta tolkas kulturellt i ment fungerar som en gemensam ut enlighet med föreställningar om hur män gångspunkt för organisationens våldsför och kvinnor ”är”. Mäns självmordsförsök ståelse och sammanfattar skilda teoretiska förstås som medvetna och självständiga resonemang om vad våld är. WHO:s de våldshandlingar, medan kvinnors själv finition lyder: våld är ”allt avsiktligt ut mordsförsök förstås som ett ”rop på hjälp” övande av, eller hot om, fysiskt tvång eller eller som ogenomtänkta impulshand

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Vad är våld? 47 lingar. Självmord kan i vissa situationer dat med ”typiskt” manliga värden såsom betraktas som hedersamt för män, som ett heder, plikt, lydnad, uthållighet, styrka sätt att återupprätta en förlorad heder, potens och mod, som skall försvaras och också i kontexter där självmord annars är upprätthållas. Idén om det berättigade olagligt. Kvinnor kan inte återupprätta en kriget är länkat till ideal om hur våldet förlorad heder genom att begå självmord. bör utövas. Militärt våld blir härigenom Hedersbegreppet har olika innebörd och en ärofylld handling som syftar till fred funktion för män och kvinnor (Nilsson & och frihet. Krigaridealet är djupt förbun Lövkrona 2015:19 ff). det med själva idén om maskulinitet och Med kollektivt våld avser WHO socialt, gör det möjligt att uppfattas som en hjälte politiskt och ekonomiskt våld. Det poli vid en militär våldsutövning. Som kollek tiska våldet är det våld som utövas av tivt våld räknas även våldtäkt i krig, där större grupper eller stater såsom militärt våldet ges innebörden av en våldshandling eller polisiärt våld. Militärt våld är lad- riktad mot andra män, inte mot den ut

Omslaget till Ending Gender-Based Violence: A Call for Global Action to Involve Men. A summary of research prepared by Harry Ferguson et al. Stockholm: Sida 2004.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 48 Inger Lövkrona och Gabriella Nilsson satta kvinnan (Nilsson & Lövkrona 2015: stitution, överfallsvåldtäkter, stalking och 22 ff). näthat är exempel på sexualiserat våld som Män dominerar utövandet av kollektivt riktas mot kvinnor av män i det offentliga våld, även om kvinnors andel inom de yr rummet och som är ett uttryck för kon ken som har laga befogenhet att använda troll av kvinnor och kvinnors sexualitet våld ökar, något som vållar problem i den (Nilsson & Lövkrona 2015:89 ff). kulturella förståelse av våld som manligt. Våld i nära relationer omfattar alla De kvinnor som använder våld på manligt kända former av mäns våld mot kvinnor kodade arenor, såsom i väpnade konflikter och barn i det privata eller offentliga livet framställs som ”inte riktiga kvinnor” (Åse – hot, trakasserier, fysisk, psykisk och 2014:76 f). Socialt våld utövas av mindre sexuellt våld, könsstympning, påtvingad grupper med ett specifikt syfte, såsom graviditet, abort eller sterilisering, på hatbrott, terroristattacker och huligan förande av HIV-smitta m.m. Listan kan våld, och utövas främst av män mot andra göras mycket längre och har tidigast for män. I detta våld exponeras en traditionell mulerats 1993 i FN:s Deklarationen om maskulinitet som värdesätter hårdhet, avskaffandet av våld mot kvinnor, (DE tuffhet och fysisk styrka och där våldet VAW), som kontinuerligt uppdateras i fyller en homosocial funktion (Gottzén konventioner och manifest (Nilsson & 2014:541 ff). Lövkrona 2015:38 ff). Hit räknas även Med interpersonellt våld avses våld av en det som kallas hedersrelaterat våld eller person mot en annan; både det våld som våld i hederns namn. Denna våldform har utövas i nära relationer i det privata och ett något avvikande mönster, då våldet det som utövas mot okända individer i det huvudsakligen utövas mot flickor och offentliga rummet. unga kvinnor. Förövarna är vanligen för Våld mot en individ – känd eller okänd äldrar, bröder eller andra släktingar och – i det offentliga rummet inbegriper en handlingarna grundar sig inte sällan på skilda mäns våld mot andra män. Detta kollektiva intrafamiljära beslut. Det he våld framställs som en könsneutral före dersrelaterade våldet, i likhet med andra teelse med begrepp som ”ungdomsvåld”, former av mäns våld mot kvinnor i nära ”gängvåld”, ”slagsmål” och ”gatuvåld”. relationer, är länkat till normer för köns Bakom våldet står inte sällan unga män, skillnader och heterosexualitet grundade i och unga män är offer för våldet. Unga patriarkala föreställningar om ägande och kvinnors gatuvåld, som uppmärksammats kontroll av kvinnors kroppar. Våldet syf på senare tid, kallas däremot ”tjejvåld”, för tar till att disciplinera kvinnor till en att markera dess könade karaktär. Tjej traditionell kvinnlighet och därigenom våld är fortfarande ovanligt och förklaras bekräfta en traditionell manlighet, som inte som pojkars och unga mäns våld som kvinnan genom sina handlingar har eller uppror, motstånd och kamp om maktpo kan tänkas destabilisera. sitioner; flickornas och de unga kvinnor Samkönat våld blir vid första anblicken nas våldshandlingar uppfattas som ett ut svårt att förstå i ett könsmaktsperspektiv. tryck för psykisk obalans, frustration och Hur kan våldet relateras till kön om både sämre självkänsla i enlighet med gängse offer och förövare är kvinnor, eller män, kvinnlighetskonstruktioner (Nilsson & det vill säga om de befinner sig på samma Lövkrona 2015:157 ff). Trafficking, pro position i en hierarkisk könsordning? Och

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Vad är våld? 49 om våldet inte kan förstås i relation till en FN har tidigt anslutit sig till ett radi könsmaktsordning, hur ska då det makt kalfeministiskt könsmaktsperspektiv på förhållande som leder till våld i en sam våld och våldets orsaker. Det är i detta könad relation beskrivas? Är våldet ens perspektiv arbetet med att främja kvin ett uttryck för makt? Förövare och offer är nors mänskliga rättigheter skall ses. De aldrig jämbördiga parter och lika ansva klarationen från 1993 (DEVAW), som riga för misshandeln, något som gäller ovan nämnts, var en milstolpe i världs även i nära relationer där kvinnor utövar samfundets arbete mot våld. Deklaratio våld mot män (Nilsson & Lövkrona nen stötte redan från början på svårigheter 2015:161 ff). I en samkönad relation ska på grund av de radikala skrivningarna och pas ett hierarkiskt maktförhållande, som har fortfarande inte ratifierats av mer än har sin förklaring i kulturella föreställ 89 av de 189 medlemsstaterna. Reserva ningar om parförhållandet som sådant tionerna är många även bland underteck (Holmberg & Stjernqvist 2005:16). narna och en intressant läsning som ger Sammanfattningsvis visar analysen att vid handen att DEVAW:s beskrivning av samtliga våldsformer har en koppling till vilka våldshandlingar som ska inbegripas, kulturella föreställningar om kön, till så inte delas av flertalet stater. Sverige är det väl maskulinitet som femininitet och till enda land som inte reserverar sig mot nå en hierarkisk könsmaktsordning. Kopp gon punkt i deklarationen och det radi lingen kan se olika ut men sambandet är kalpolitiska perspektivet har legat till manifest i de specifika våldshandlingarna grund för såväl det fjärde jämställdhets oberoende om våldet utövas mot den egna politiska målet som för Kvinnofridspro kroppen, mot andra män eller mot kvin positionen och prostitutionslagstiftningen nor och barn. Män och manlighet kon i slutet av 1990-talet. strueras genomgående med våld, kvinn Inom FN finns en oenighet mellan ut lighet med icke-våld, även då kvinnor är vecklingsländer och västländer i synen på våldsutövare. hur arbetet mot våld bäst utförs. Västlän der betonar vikten av jämställdhetsarbete, och rekommenderar ”gender mainstream Våld och politik ing” , dvs. att staterna ska integrera ett könsperspektiv i alla beslut samt att foku Sedan början av 2000-talet pågår en per sera på kvinnors sexuella rättigheter. spektivförskjutning i det politiska arbetet Utvecklingsländerna däremot framhåller mot våld. I Sverige, men också i andra arbetet med medlemsstaternas socio-eko- länder, har våldsfrågor omvandlats från nomiska villkor och hur dessa påverkar att vara en jämställdhetsfråga till en ”han förekomsten av våld (Brottsoffermyndig terandefråga”, till en fråga om hur våld heten). Denna senare uppfattning ligger ska förebyggas, upptäckas och åtgärdas i linje med WHO:s våldsförståelse. I (Norrby 2013:19). Omorienteringen har WHO:s rapport, som tidigare refererats, ett samband med hur våldsfrågan utveck lanseras 2002 en ”ekologisk” förklarings lats på den internationella arenan där FN modell till våld. Våldets orsaker förläggs (och EU), vid sidan av WHO, intensifie till socio-ekonomiska faktorer såsom fat rat sitt arbete mot våld, men från något tigdom, kvinnors generella låga status, olika utgångspunkter. bristande civila rättigheter, avsaknad av

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 50 Inger Lövkrona och Gabriella Nilsson lagstiftning kring familj, hög acceptans könsmaktsfrågor och jämställdhet till för att lösa konflikter med våld, hög nivå hanterandefrågor i det politiska arbetet av våld i ett samhälle samt kulturella kan komma att innebära är oklart. Det föreställningar som bidragande faktorer saknas stöd i forskningen för att jäm (World Report 2002:12 f). Multiförkla ställdhet motverkar våld eller att jäm ringsmodeller som denna har kritiserats ställda män slår mindre än icke-jämställda för att vara vaga och oprecisa och för att män. Det finns däremot ett vetenskapligt åter flytta ansvaret för våldet från män belagt samband mellan maskulinitetsnor (Hearn 1998:31). Den ekologiska förkla mer som utgår ifrån mäns överordning ringsmodellen används numera ofta i över kvinnor och ökad risk för våld. Det medicinsk och viss samhällsvetenskaplig förefaller därför rimligt att ökad jäm våldsforskning, och är okontroversiell, till ställdhet skulle kunna förändra detta sam skillnad från de feministiska teorierna. band, men det går inte att bortse från att Den ekologiska förklaringsmodellen våld förekommer även i jämställda relatio har också ett samband med synen på våld ner. Jämställdhet kan också vara en orsak som en hälsofråga, något som WHO i sin till våld – kvinnor som uppfattas avvika World Report on Violence and Health (2002) från traditionella kvinnoroller discipline lyfter fram redan i titeln. Hälsoaspekten ras med våld av sina män. på våld är ”ofarlig” i betydelsen att den, i Sammanfattningsvis, visar forskningen likhet med den ekologiska modellen, döl att bristande jämställdhet och fattigdom jer våldets relation till könsmaktsord försvårar livet för de kvinnor som utsätts ningen. Hälsoperspektivet har genererat för våld i nära relation, men dessa förhål en rad kartläggningar av våldets hälsoris landen förklarar inte varför våldet utövas ker och kräver hälsoförbättrande åtgärder. och hur våldet ska stoppas (Nilsson & Den svenska studien Våld och hälsa (2014) Lövkrona 2015:70). Postkolonialt orien skall ses i detta sammanhang. Våldsut terade forskare har framfört kritik mot en satthet leder obestridligen till svåra hälso global könsmaktsordning som källa till problem för kvinnor som måste hanteras våld och förtryck av kvinnor. Könsmakts av samhället. Kopplingen av våld till hälsa perspektivet har, hävdar de, bidragit till måste dock problematiseras. Vad gör det en alltför ensidig bild av ”den misshand med vår förståelse av våld att våldet fram lade kvinnan”, modellerad efter en vit ställs som ett hälsoproblem? Vilka alter medelklasskvinna, något som riskerar att nativa innebörder tränger en sådan för marginalisera de våldsutsatta kvinnor som ståelse undan? Uppenbart är att intresset inte passar in i modellen (de los Reyes & för våldets hälsokonsekvenser riktar fokus Mulinari 2005:22 f). Vad som talar för en mot den våldsutsatta kvinnan och inte könsmaktsförståelse av mäns våld mot mot den våldsutövande mannen. Hante kvinnor är, att även om bristande jäm ringen av problemet kommer med det här ställdhet och fattigdom kan sägas försvåra perspektivet att handla om att förbättra livet för de kvinnor som utsätts för våld i kvinnors hälsa och livsvillkor – inte om nära relation, förefaller andelen utsatta att till exempel förbättra kvinnors rätts kvinnor vara lika stor oberoende av eko trygghet, eller förändra mäns våldsbenä nomisk och kulturell kontext (World genhet. Report 2002:97 ff; Nilsson & Lövkrona Vad perspektivförskjutningen från 2015:70).

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Vad är våld? 51

Såväl nationellt som internationellt står forskning om kvinnors hälsa och initierat våld mot kvinnor i fokus för politik och flera utredningar som lyfter våldspreven åtgärder. Det saknas emellertid en bredare tion, riskbedömningar, behandlingsmeto diskussion om mäns våld generellt och der, ekonomiska kalkyler över våldets hur mäns våldsutövning på exempelvis samhälleliga kostnader samt stödåtgärder slagfältet är relaterat till våld i vardagen till våldsutsatta kvinnor. Resurser och ar (Cockburn 2012:26 ff). Denna breda dis bete har utlokaliserats till särskilda myn kussion som efterlyses är en teoretisk dis digheter och Länsstyrelser. Vilka konse kussion som måste föras i våldsforsknings kvenser får detta fokus på hanterandefrå- fältet. gor? Det verkar råda en utbredd uppfattning om att den teoretiska frågan är ”avklarad” och att ytterligare kunskap om ”Forskningsfältet män och våld inte behövs för att kunna som sköts i sank” hantera våldet. Eller, kan bristen på för djupad teoretisering om män och våld för Rubriken på detta sista avsnitt är hämtad klaras med att det fortfarande är näst intill från tidningen Genus 2013 (Norrby 2013). omöjligt att diskutera mäns ansvar, ens Det forskningsfält som avses är den femi som maskulinitetsforskare (Nilsson & nistiska våldsforskningen och den som Lövkrona 2015:178 ff)? Våldpreventiva yttrar orden är en av Sveriges mest kända åtgärder, riskbedömningar och behand våldsforskare, professor Eva Lundgren. lingsprogram, dvs. hanterandefrågor, Hon anger som förklaring till vad hon ser måste för att ge effekt korrespondera med som en backlash för våldsforskningen den en adekvat teori om våldets orsaker. Så uppmärksammade dokumentären Köns även de åtgärder som skall stoppa våldet. kriget i SVT för drygt tio år sedan. Efter Där är vi inte än! den dokumentären artikulerades motstån det mot genusforskningen i allmänhet och genusforskning mot våld i synnerhet, i Referenser termer av ”särintresse”, ”extremfeminism”, att forskarna var drivna av ”ett besinnings Cockburn, Cynthia, 2012. Antimilitarism: Political and Gender Dynamics of Peace Movements. New löst manshat” och deras forskning beteck York: Palgrave Macmillan. nades som rena ”stolligheter”, för att Deklarationen om avskaffandet av våld mot kvinnor, nämna några av de motståndsuttryck som 1993. (DEVAW), http://www. kom till uttryck (Nilsson & Lövkrona brottsoffermyndigheten.se/default.aspx?id= 2015:169 ff). 1608. Våldsforskningens svacka är inte enbart de los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana, 2005. Intersektionalitet: Kritiska reflektioner över en konsekvens av TV-dokumentären. Be (o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber. tydelsen av den globala politiska utveck Ending Gender-Based Violence: A Call for Global lingen som skisserats ovan ska inte under Action to Involve Men. A summary of research skattas. Svensk politik har följt med i den prepared by Harry Ferguson et al. Stockholm: internationella omdefinieringen av våld Sida 2004. Engvall, Caroline, 2008. 14 år till salu: En sann från könsmaktsförståelse till en hanteran svensk historia. Stockholm: Kalla kulor förlag. defråga, så delvis även forskningen. Staten Galtung, Johan, 1990. “Cultural violence”, i Jour- har (vällovligt) satsat stora resurser på nal of Peace Research, vol. 27 nr 3, s. 291–305.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 52 Inger Lövkrona och Gabriella Nilsson

Gottzén, Lucas, 2014. ”Män, våld och jämställd Summary het”, i Män och jämställdhet. SOU 2014:6, bil. 8, s. 521–575. What is Violence? Grander, Anette, 2013. Unga risktagande: En kart- Theoretical and Political Perspectives läggning av socialtjänstens arbete kring unga, risk- (Vad är våld? tagande och sexualitet. Sexuell hälsa, Malmö Teoretiska och politiska perspektiv) stad. Malmö stad och Region Skåne. Hearn, Jeff, 1998. The Violences of Men: How Men Most of all violence is commited by men, both in Talk About and How Agencies Respond to Men’s war and in peacetime. Half of the victims of male Violence to Women. London, Thousand Oaks, violence are men - the other half are women and, New Dehli: Sage Publications. directly or indirectly, children. This pattern is glo Holmberg, Carin & Stjernqvist, Ingrid, 2005. bal and historical constant - violence has a gender. Våldsamt lika och olika: Om våld i samkönade par- This article analyzes men´s violence against them relationer. Rapport nr 36, Centrum för genus selves, men’s violence against other men and men´s studier. Stockholm: Stockholms universitet. violence against women, in a cultural and feminis Johansson, Anna, 2010. Självskada: En etnologisk tic perspective. Elimination of violence against studie av mening och identitet i berättelser om skä- women has been one of the UN’s highest priorities rande. Umeå: hström. since 1993, a goal which is also incorporated in Kaufman, Michael, 1997. “The construction of Swedish gender equality policy. In recent years in masculinity and the triad of men’s violences”, i Sweden there has been a shift in perspective of O’Toole, Laura & Schiffman, Jessica R., Gen- the political work from gender equality issues to der Violence: Interdisciplinary Perspectives. New handling issues, that is, prevention, detection and York: New York University Press, s. 30–51. treatment as well as violence as a health problem. Merry Engle, Sally, 2006. Human Rights & Gender Issues like these could not, however, be properly Violence: Translating International Law Into Lo- managed without a solid theoretical base explain cal Justice. Chicago and London: The University ing the connection between all forms of men´s vio of Chicago Press. lence – for example, how male violence in war is Nilsson, Gabriella & Lövkrona, Inger, 2015. Vål- related to male violence in everyday life. Such re dets kön. Kulturella föreställningar, funktioner och search in Sweden has difficulty establishing itself konsekvenser. Lund: Studentlitteratur. after the 2000s backlash, and the ruling percep Norrby, Anna, 2013. ”Forskningsfältet som sköts i tion seems to be that the theoretical question is sank”, i Genus, 2013, nr 2–3. ”completed”. Understanding and Addressing Violence Against Key words: male violence, masculinity, feminist Women, 2012. World Health Organisation perspective, culture, gender equality politics, human (WHO). rights. World Report on Violence and Health, 2002. Genève: World Health Organisation (WHO). Inger Lövkrona, Professor Emerita, Division of Våld och hälsa: En befolkningsundersökning om kvin- Ethnology, Department of Arts and Cultural Sciences, nors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till Lund University, Lund, Sweden. hälsa, (2014). Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Uppsala universitet. Gabriella Nilsson, Associate Professor, Division of Åse, Cecilia, 2014:76. Perspektiv på Norrmalms Ethnology, Department of Arts and Cultural Sciences, torgsdramat. Malmö: Liber. Lund University, Lund, Sweden.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Sarah Holst Kjær

Den digitale rejse Digitaliseringsprojekter i regional kultur- og oplevelsesindustri

enne artikel handler det om hvordan digita- SARAH HOLST KJÆR, fil. dr liseringsfirmaet Blue Point ønskede at eta- i etnologi og seniorforsker på Ag- derforskning A/S, Kristiansand, blere gratis tilgængelige wifi-områder i kul- Norge. Kjær forsker i forholdet turarvsattraktionen Gammelbyen gennem mellem regional kulturarv, kul- det samarbejde med den lokale kultur- og oplevelsesindu- tur- og oplevelsesindustri og at stri. traktionsudvikling. Hun har et Gammelbyen er et velbevaret fæstningsværk, grund- specifikt fokus på markedsetno- lagt i 1567 og forvaltet af det norske Forsvarsbygg. Men grafi og på hvordan kulturfor Gammelbyen er også en turistificeret bydel lokaliseret ståelse kan appliceres en turistisk på en ø i Fredrikstad. I internet-avisen Huffington Post praksis. Senest skrev hun kapitlet blev Gammelbyen – ”Fredrikstad Fortress” – i 2014 ud- ”The Performative Museum” der råbt til at være nummer syv på en top ti liste over norske handler om det regionale kultur- attraktioner, et ”ancient wonderland” og et af de bedst historiske museums markedstil- bevarede fæstningsværker i Skandinavien. Norge som pasning i den nye økonomi. Ka- rejsemål blev desuden kåret til at være ”greatest place on pitlet udkommer i antologien Earth”.1 Sensitive Objects (red. Maja og Målet med projektet ”Den digitale reisen – større Jonas Frykman) i 2016 ved Nordic Academic Press. kundetilfredshet og økt lønnsomhet” var at etablere wifi- områder som var gratis for turisterne, men financieret af kultur- og oplevelsesindustrien lokaliseret i Gammel- byen.2 Det digitale netværk ville kunne bruges til kommunikation udadtil til turisterne og indadtil mellem virksomhederne. Der var således to hensigter med projektet: dels skulle det trådløse netværk fungere som en front-desk – en roaming-fri guide tur, således at Gammelbyens inter nationale turister kunne orientere sig på øen og vandre til de attraktioner og tjenester som de havde interesse i, dels skulle netværket fungere som back-office system hvor virksomhederne kunne få tilgang til, og udhente identitetsoplysninger om, turisterne i et ”customer rela tionship management” (CRM) system der gjorde det enklere at matche de forskellige typer af kulturoplevelser

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4, årg. 24, s. 53–64. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 54 Sarah Holst Kjær med turisternes forskellige typer af smag udnytte trenden ”bring your own device” og preferencer. (BYOD)? Spørgsmålet som Blue Point ønskede at Dennne artikel tager empirisk ud- stille de lokale næringsdrivende indenfor gangspunkt i de dialogiske processer og fæstningsværkets murer var, om de øns dialogmøder som foregik i 2015 i Fred- kede at betale for et sådant digitalt samar- rikstad mellem de lokalt forankrede – of- bejde med henblik på – udadtil – at imø- fentlige og private – kultur- og oplevelses- dekomme de forskellige turistsegmenters virksomheder. Det diskuteres hvordan en kulturelle baggrund for derfor bedre at sammensat turistbranche opfattede rele- kunne tilpasse og digitalt markedsføre vansen af digitale specialværktøjer – her oplevelsesprodukter og oplevelsestjenester en elektronisk platform for markedsføring fra ’business to customer’ (B2C). Indadtil og kundehåndtering (CRM) konkretise- ville det digitale projekt handle om at ret gennem gratis tilgængelige wifi-om samarbejde bedre om turisterne i en ”busi- råder. ness to business” (B2B) relation: når tuis Kunne virksomhederne se et behov for ter loggede på det trådløse net ville virk- at samarbejde tilpasse og målrette – ”cus somhederne hurtigt kunne fordele kun- tomise” og segmentere – kulturarvs- og derne mellem sig eller assistere de andre serviceoplevelser til forskellige grupper af virksomheder i at servicere turister. Sam- turister? Artiklen undersøger hvordan arbejdssystemet tog således højde for at fælles udvikling af digitale projekter in- der vil være overkapacitet et sted og un- ternt i den regionale kultur- og oplevel- derkapacitet et andet – at ikke alle virk- sesindustri kan tydeliggøre en destina somheder tilfredsstiller alles behov, men tions (manglende) samarbejdsmetoder. at man alligevel kunne gøre forretning ved at assistere sine samarbejdspartnere i udførelsen af totale oplevelsesprodukter. Totale oplevelser Blue Point ønskede at opnå forsknings- indsigt i hvordan digitale løsninger på Der findes i hundredevis af festningsvær- virker turisters tilfredshed med oplevel- ker af forskellige dato rundt omkring i ses- og serviceprodukter samt som turist- Nordeuropa. Mange af dem er bygget over information. Kunne man anslå et samme læst som Fredrikstad festning og økonomisk potentiale hvis virksomheder er mere eller mindre godt udnyttet som optimerede deres drift og tilbød forbed- kulturarvsattraktion. Det særlige ved rede oplevelsesprodukter gennem digitale Fredrikstad festning er at mange små og løsninger? Hvilke svagheder fandtes der mellemstore oplevelses- og servicevirk- ved digitale løsninger? Denne artikel somheder har lokaliseret sig indenfor kommer til at give nogle svar på dette. fæstningens mure hvilket motiverer turis- Med andre ord, hvordan kunne den lo- ter til at blive længere. I Skandinavisk kale kultur- og oplevelsesindustri udnytte sammenligning er et meget veludnyttet den globale og digitale smart telefon ten- fæstningsværk til oplevelses- og turisme- dens at i 2020 vil fire ud af fem voksne formål nok Fristaden Christiania (etable- turister bruge deres egen smart telefon i ret i 1971) i København. Fæstningsværket alt hvad de gør. Med andre ord hvordan er af samme type som Fredrikstad fest- kunne Gammelbyens næringsdrivende ning men Danmarks fjerde største turist-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Den digitale rejse 55

Fredrikstad festning. Kilde: www.forsvarsbygg.no. Foto: Kjetil Rolseth. attraktion og en levende bydel som gene- nen – at få turisten til at blive længere. rerer en gæstestrøm på ca. en halv million Det betyder at turisten dels skal have til- turister om året. Christiania har et hippie- fredsstillet sine basale behov (spise, sove, tema og fungerer som en alternativ kunst- lade sig transportere) og dels skal have og kulturscene.3 Det hævdes at også sine sofistikerede behov (opleve menings- Fredrikstad festning i 2014 tiltrak en halv fylde, realisere sine sociale relationer eller million turister årligt.4 Det er kompliceret individualitet) opfyldt. Oplevelsen af at at differentiere sig og der er stor konkur- basale og sofistikerede behov bliver dæk- rence indenfor turistindustrien. Derfor ket, forbindes med følelsen af totalitet – handler det om at sælge og produktificere og det er den følelse man stræber efter, når fysiske landskaber, pladser og rum, men man – f.eks. digitalt – konceptualiserer og det handler også om hele tiden at udfordre designer helhedsmiljøer, oplevelsespakker forholdet mellem fantasi og materialet, og sammenhængende rejseruter. Den to- historien og den gode historie (O’Dell tale oplevelse kan også forklares gennem 2002:28). en analogi til oplevelsen af noget multi- I regionale turistmiljøer som i Fred- sensorisk: man stimulerer og komponerer rikstad, er det helt afgørende at små og sanserne (smag, lugt, syn, hørelse, føle- mellemstore, offentlige og private aktører, sans) så de tilsammen syntetiseres i ople- samarbejder. Man har helt enkelt ikke ka- velsen af et koncept (O’Dell 2006). paciteten til at måle sig med store globale Med udgangspunkt i gæstens kropslige og internationale aktører. Fordi turisten tilstedevær stimuleres således det sanse- idag selv sammensætter sin egen rejse mæssige på æstetiske måder. Det er også gennem brug af internet betyder det at helt afgørende for en destinations over små og store turistindustrier konkurrerer levelse at de tematiserede og konceptua side om side om kundens opmærksomhed liserede oplevelsesprodukter er målret- (Pine 1993). tet tydeligt definerede segmenter (Pine Desuden ønsker en lokal turistindustri 1993). Stedet må tilbyde kvaliteter, op ofte at udvide gæstedøgnet og turistsæso- levelser og fordele, så det synes værd for

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 56 Sarah Holst Kjær turisterne at opholde sig der (Thufvesson nye oplevelsespakker målrettet forskellige 2009). Et totalt attraktionsdesign produ- turistgrupper. Spørgsmålene til virksom- ceres også gennem nøgleord, oneliners og hederne bestod bl.a. i at de skulle definere slogans for, på den måde, at opbygge hvilket tema Gammelbyen havde for dem en stedsidentitet (Strömberg 2009:14). – var det et fæstningsværk, et museum, en Tematiserede oplevelser gør det desuden levende bydel eller noget helt andet? Des- visuelt enklere for en destination at mar- uden blev de bedt om at udvælge et–tre kedsføre produkterne digitalt og en tjenester eller produkter i deres egen virk- attraktion kan bedre adskille sig fra andre somhed som stemte overens med deres attraktioner ved at have tydeligt koncep- opfattelse af det tema de selv havde valgt tualiserede produkter (Bosjwijk, Thomas at Gammelbyen burde have. Efterføl- & Peelen 2007). gende blev de bedt om at forklare hvem de mente kunden var til de udvalgte tjenester og produkter, samt om de kendte til eller Markedsetnografi samarbejdede med de andre nabovirk- somheder på fæstningsøen. Desuden blev I den norske kultur- og oplevelsesindustri de adspurgt om de allerede havde samar- sker det at en privat virksomhed tager ini- bejdet om fælles oplevelsespakker. Målet tiativ til at etablere et lokalt forankret de- var at undersøge hvilke totale oplevelses- stinationsssamarbejde omkring udvikling temaer som Gammelbyen kunne levere. af en total oplevelsespakke og en ’forret- Derefter var målet at matche dem med de ningsmodel’ – som i dette tilfælde hen kundedata som turistbureauet havde op- viser til et internt samarbejdssystem virk- arbejdet og de turister som turistbureauet somheder kan profittere på. Det bety- strategisk stræbte efter. der at en række naboer inviteres til at I et markedsetnografisk projekt bliver engagere sig i en fælles sag. Dette var også etnologen hidkaldt for at udføre forskel- tilfældet i Gammelbyen. En festival, res- lige aspekter af projektets forskningsmæs- tauranter, cafeer, en boghandler, et kom sige dimensioner: der skal laves en forsk- munalt børnekulturtilbud, kommunens ningsfront – et state of the art; det skal kulturafdeling og turistbureauet Visit undersøges og belyses hvad projektdelta- Fredrikstad & Hvaler dukkede op til det gerne vil få ud af at investere deres tid og indkaldte dialogmøde. Andre lokale aktø- ressourcer i et samarbejde. Endelig skal rer kom ikke. En række specialbutikker, projektet undersøge deltagervillighed på restauranter, cafeer og hoteller, men også destinationen – er alle med? Synes alle at Fredrikstad museum, det lokale bymu- projektet er relevant? Sådan fungerer det i seum lokaliseret i Gammelbyen, samt, al fald i teorien. I praksis opnåede hverken Forsvarsbygg som drev fæstningen, var Blue Point eller jeg som indkøbt forsker, ikke tilstede. at forankre ideen om et fælles trådløst I projektet udformedes et mindre spør- gæstenetværk hos virksomhederne. Blot geskema på ti spørgsmålstemaer for at et par virksomheder returnerede spørge- kortlægge hver enkelt virksomheds ople- skemaerne; virksomhedsledere og deres velses- og serviceprodukter og for at un- repræsentanter vandrede ind og ud af mø- dersøge om disse kunne matches og sam- det for at tage telefoner; mange var også mensættes på forskellig vis for at skabe bekymret for hvor meget ekstra arbejde

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Den digitale rejse 57 og vedligehold et sådant markedsførings- derne ville kunne forvalte deres kapacitet redskab og gæstehåndteringssystem ville og ressourcer bedre og de ville opnå mål- medføre i en allerede presset hverdag. rettet markedsføring gennem push-mel- I markedsetnografiske undersøgelser er dinger (SMS-beskeder eller Facebook- dette helt almindelige forskningsvilkår. notifikationer som dukker op på skærmen) Markedsetnografi adskiller sig fra klas- samt oplevelsesruteforslag. Mens kunde- sisk etnografisk feltabejde ved at opdrags- data ville tilhøre de betalende virksomhe- giveren – i dette tilfælde Blue Point og der, ville Blue Point som digital formidler ikke forskeren selv – stiller spørgsmålene kunne opnå profit gennem den datatrafik og angiver retningen for, hvad der er inte- som brugen af det trådløse net ville gene- ressant at undersøge (Mariampolski rere. 2006:51). Ofte arbejdes der på afgrænset Gennem studiet af de forskellige virk- tid, hvilket vanskeliggør muligheden for somheders hjemmesider stod det klart at at forfølge andre spor som ellers ville mange virksomheder havde samme typer kunne opdages undervejs. For at under- problemer med, periodevis, at have under- søge, hvorvidt kulturvirksomhederne i eller overkapacitet. Desuden have mange Gammelbyen kunne være interesseret i en kun ’halve’ oplevelsesprodukter og ’del- fælles digital markedsførings- og kunde- vise’ oplevelsespakker – altså oplevelsen håndteringsplatform involverede marked- var ikke gennemtænkt ud fra et kundes setnografien dels trendanalyser for turis perspektiv og betonede ikke muligheden ters fremtidige digitale adfærd; kulturfor både immateriel og materiel konsump- forståelser (’culture management’) af de tion. (ønskede) turistgrupper som Visit Fred- Regionale små og mellemstore oplevel- rikstad & Hvaler håndterede, samt; en sesvirksomheder kæmper ofte med at de- forståelse af den regionale kultur- og op- finere deres målgrupper, tilpasse deres levelsesindustris arbejds- og forretnings- oplevelsesprodukter, vedligeholde deres vilkår. På den måde blev et dokumentstu- hjemmesider og følge en markedsplan sy- die af virksomhedernes hjemmeside-præ- stematisk. Desuden er det en branche som sentationer også gennemført. oftest ikke indkøber specialkompetencer eller samarbejder med andre geografisk relaterede virksomheder. Dette skaber Business as usual? ’huller’ i den totale turistoplevelse af et sted og svækker konkurrenceevnen i for- Blue Point havde identificeret et behov i hold til de attraktioner og destinationer markedet. 90 procent af alle internationale man gerne vil sammenligne sig med.5 turister ønskede ikke at betale roaming- Eksempelvis solgte Gammelbyens bog- priser men ville i stedet være villige til at handler ganske vist bøger – men handlede afgive personlige oplysninger – kundedata de om Gammelbyen, var de på engelsk, og – mod at opnå gratis internet og tilgænge kunne man samtidig få anvist en god spot lig turist-information. Forretningsmodel- på en af øens strande, låne en liggestol og len var på den måde win-win for alle på få en kop take-away kaffe? Hvad med ca- destinationen – det lokale turistbureau feen ved siden af? Kunne de indgå i denne Visit Fredrikstad & Hvaler ville kunne oplevelsespakke og stikke kaffen ud af formidle turist-information; virksomhe- vinduet, når gæsten vandrede forbi med

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 58 Sarah Holst Kjær liggestolen? På Forsvarsbyggs hjemmeside cilitetere gæstestrømme indbyrdes. Dette var der ”Tips til egenaktivitet”. Den sultne kunne ske gennem et digitalt netværk. kunne picknikke, den nysgerrige kunne Co-creation kan defineres som sam- gå på opdagelsesfærd, de romantiske skabelse og er et innovationsbegreb der er kunne kigge på måneskin og solopgang, særligt tilpasset kultur- og oplevelsesin- den sporty kunne dyrke yoga eller jogge dustrien. Fordi det ikke er tvingende nød- og den pligtopfyldende kunne læse, ar- vendigt at konsumere fritids- og turist- bejde eller studere, som der stod. Alle produkter, handler co-creation om at disse forslag var faktisk begyndende udnytte kundens erfaring med, og loyali- gæstesegmenteringer, men de var endnu tet overfor, virksomheden. Formålet er at ikke kommercialiserede. Hvad med Fred- forbedre produkter og tjenester. Samska- rikstad museum? Kunne man her fungere belse kan tage form gennem praktisk in- som indholdsressource, bistå med at ud- novationsarbejde eller gennem kultur vælge og tematisere de forskellige aktivi- forståelse af kundens adfærd, smag og teter, så de passede til (et eller flere) af preferencer (Hjemdahl 2003; Mossberg fæstningsøens historiske begivenheder? 2007). Kundens engagement honoreres af Den virksomhed som havde flest følgere industrien ved at tilpasser – customiser – – over 23000 på undersøgelsestidspunktet produkterne til gæstens særlige sociale be- og langt flere end de 4558 følgere på Face- hov og kulturelle interesser. Men havde book som Fredrikstad museum (eller ret- Gammelbyens aktører en samskabende tere sammenslutningen af Østfoldmu tilgang til sine gæster? Kendte de til deres seerne) havde – var imidlertid øens årlige kunders sociale rejsesituation eller kultu- Månefestival. I et loyalitetsperspektiv var relle baggrund? denne festival langt mere betydningsfuld Under dialogmødet blev det klart, at de for gæsterne end øens etablerede mu indkaldte virksomheder ikke havde syste- seumsorganisationer. Festivalen kunne så- matiseret ret megen information om deres ledes forstås som øens egentlige og vig gæster og heller ikke vidste, hvordan de tigste gæste-driver. Det virkede ovenikøbet skulle bruge det, de vidste, til yderligere også til at Månefestivalen havde brug for værdiskabelse. På mange måder virkede at samarbejde med øens andre kultur- og det helt relevant at introducere et digitalt oplevelsesvirksomheder. Under rubrikken samarbejdssystem – det trådløse wifi-net- ”Fun facts” kunne man på festivalens værk – da destinationens aktører, særligt hjemmeside læse at man et år var løbet tør Visit Fredrikstad & Hvaler, kunne mat- for forsyninger og mad til festivalgæs che deres kundeoplysninger – de såkaldte terne. Da alt var udsolgt, måtte Jimmy – big data – med virksomhedernes oplevel- festivalchefen – opkøbe alle de sandwiches ses- og servicetilbud for, totalt set, at skabe og færdigmenuer han kunne opdrive på målrettede produkter til forskellige grup- landsdelens benzin-stationer. Alt i mens per af turister. havde øens andre restauranter og cafeer ledig kapacitet. Et digitalt samarbejde kunne koordi- Customer relationship management nere og designe totalitet i øens oplevelser. Øens virksomheder havde også et stort I Visit Fredrikstad & Hvalers kundedata, behov for at samarbejde om at dele og fa- og udtalt i deres vision om organiseringen

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Den digitale rejse 59 af den lokale turistindustri, stod det klart, kunden (Buttle & Maklan 2015), men at man i fremtiden ønskede at tiltrække et også omkring en kulturforståelse af ’sig større, internationalt cruise-marked og selv’ – f.eks. blev det foreslået på dialog- det ville betyde en større tilstrømning af mødet at organisere forskellige oplevelses- turister til Fredrikstads hovedattraktion pakker omkring årets og livets traditioner Gammelbyen. og højtider. Turister er ikke ens og de vil behandles Den digitale rejse var altså ikke blot forskelligt (Pine 1993). Ud over at det et markedsføringsredskab som, gennem trådløse netværk skulle bestå af et match kundesegmentering og push-meldinger, mellem turistbureauets oplysninger og leverede personliggjort turist-information, virksomhedernes tilbud, var ideen også, at det var også en forretningsmodel hvor når turisten loggede på Gammelbyens geografisk forbundne virksomheder kunne netværk var han eller hun forpligtet til at samarbejde om at levere en skræddersyet afgive relativt få oplysninger om nationa- oplevelsesrute som kunne styre og føre litet, køn, alder, sociale rejse-vaner (alene, gæstens sensoriske oplevelser via digitale i gruppe) og markerere forskellige opstil- og analoge, æstetiske og designrelaterede lede kulturinteresser. Dette ville generere greb (Strömberg 2009). turist-information som på forhånd var tilpasset den kulturforståelse af de forskellige segmenter som turistbureauet sad Digital is dead inde med: En kinesisk turist ville automa- tisk blive guidet udenom vaffelkage-huset Fredrikstad Festning var forvaltet af og istedet hen til fiskesuppe-restauran- Forsvarsbygg som allerede havde installe- ten, mens en skandinavisk børnefamilie ret QR-koder rundt omkring på øen for at netop ville blive guidet hen til vaffelkage- give ekstra museal information til gæs- huset og en legeplads. En tysk turist ville terne. Det var netop disse QR-koder som få en push-melding om hvor på fæstnings- ville blive dyre for de internationale turis- øen man kunne fiske og en amerikansk ter at få tilgang til via deres smart-telefon. turist ville få oplyst hvor på den digitale Desuden fungerede QR-koderne som di- rejse man kunne smage norsk traditions- rekte referencer til Forsvarsbyggs norske mad. hjemmeside og var ikke tilpasset mobile, Kulturforståelse matchet med de tu- turististiske vilkår hvor tilgang til infor- ristgrupper som vanligvis kom forbi Gam- mation skal ske umiddelbart og i et læse- melbyen kunne ikke blot give et mere per- venligt og sprogligt tilgængeligt format sonliggjort – sprogligt og interessemæssigt på en bærbar enhed. formidlet – oplevelsestilbud til de rej- Mange af de moderniseringsanstren- sende. Et digitalt system kunne også bistå gelser som kulturarvsindustrien siden virksomhederne i at stå bedre forberedt: 1990’erne har gjort sig med at udvikle og man ville vide hvor mange og hvilke turis tilbyde apps, spilteknologier, touch ter der sansynligvis ville passere forret- screens, SMS-meldinger og QR-koder er ningen og man ville kunne reklamere med allerede forældrede. Formålet har primært bestemte tilbud for at tiltrække turisten. været at levere digitalt (arkiv) indhold og Man ville kunne organisere oplevelses- at tilbyde en dybere forståelse af et tema produkterne omkring kulturforståelse af gennem eksempelvis guidede ture, live-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 60 Sarah Holst Kjær role enactment og historieformidling miljø), apps eller QR-koder. Disse ’steds- (Strömberg 2012). aktiveringsteknologer’ og medier skifter Kulturarvsindustrien har også i en no- hurtigt – og nogle er forældede allerede gen udstrækning prøvet kræfter med at når de installeres. I et trend-studie per- kommunikere med sit publikum i sociale spektiv – altså når man undersøger ’first- medier som Facebook, TripAdvisor og mover’ tendenser som endnu ikke er rede- Twitter. Forhåbentlig har organisatio- gjort for akademisk (Lopiano-Misdom & nerne fået indarbejdet rutiner med at de Luca 1993) – forstås digitale løsninger kommunikere i real-time med sine gæster, ikke desto mindre også som afgåede ved selvom man generelt set ikke har indhen- døden. Hvorfor er det digitale dødt? tet eller brugt kundedata – big data – til Gennem digital teknologi har kultur- produktudvikling og kommunikation.6 arvsindustrien ønsket at fremtidssikre sig Ikke desto mindre har bruger-genereret og gøre sig relevant for særligt et ungt indhold på Trip Advisor og Facebook et publikum. Ungdommen har imidlertid godt rygte blandt publikum og sociale aldrig oplevet at noget ikke er digitalt. For medier fungerer ofte som en markedsfø- dem fungerer det analoge og det digitale ringskanal baseret på word-of-mouth til- som en sammensmeltning. Smart-telefo- lid mellem folk der kender hinanden nen er et redskab der ligger i forlængelse (Buttle & Maklan 2015). af kroppen. Den er ikke ein ding an sich og Kulturarvsindustrien har nogle gange omgærdes ikke af sine brugere med mys opfattet digitale løsninger som besværlig tik eller ophøjethed. Den bør heller ikke teknik som skulle overvindes. Siden kræve særlig opmærksomhed, men bare 1990’erne har digitale løsninger da også fungere som et medium for umiddelbar været forbundet med en række børnesyg- tilfredsstillelse. Dette har kommercielle domme: overraskende dyre roaming-pri- virksomheder forstået gennem en af de se- ser; mobilskærme som fungerer dårligt i neste digitale tendenser – programmatisk solskin; apps der alligevel ikke fungerer; annoncering. langsomme opkoplinger til hjemmesider ”Programmatisk annoncering” henviser hvor man ovenikøbet må søge i et indhold netop til push-meldinger som er baseret der ikke er tilpasset mobilt brug eller tek- på en allegoritme hvor flere internetdata nisk udstyr som ikke fungerer eller som knyttes sammen på en bestemt måde der er upraktisk at bruge. I et publikums udløser markedsføring. Har forbrugeren perspektiv har disse digitale løsninger digitalt tilkendegivet et loyalitetsforhold haft et dårligt rygte og der har været en til for eksempel et øl-mærke, og har man overfokusering på digital teknik og ikke sin Bluetooth-funktion slået til, vil man, på brugervenlighed (Skot-Hansen 2008; når man passerer en Ibeacon, indenfor Strömberg 2012). ti meters afstand få en push-melding I dag er alle digitale løsninger mulige. hvori det meddeles at på den bar man Kontakten mellem medium og bruger netop har passeret, forhandles det fore- kræver en internettilgang. Oplevelsesmil- trukne øl-mærke. Allegoritmen består i jøet bliver aktiveret gennem Bluetooth- flere flettede data om forbruger-adfærd funktionen og formidles via f.eks. GPS- (folk foretrækker at drikke øl en fredag koordinator, Ibeacons (små dimser der eftermiddag, sammen med venner eller monteres rundt omkring i det fysiske kolleger og i solskin), temperatur-måling,

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Den digitale rejse 61 tidspunkt, ugedag, geografi og forhand- i fald man, som det var tilfældet i projekt- lerliste. Denne type progammatisk mar- perioden, ikke skulle bruge for mange kedsføring kan altså eksemplificere en manøvre på at lede efter et relevant ind- helt uproblematisk, behovstilfredsstillen- hold på Forsvarsbyggs hjemmeside. de og sømløs analog og digital verdens- I praksis havde ingen af de små virk- sammensmeltning. I et forbruger-psyko- somheder de fornødne ressourcer til at in- logisk perspektiv hævdes det at denne volvere sig. Under dialogmødet blev det salgsmetode, at tilbyde et produkt som tydeligt, at stort set ingen af Gammel stimulerer gæstens umiddelbare realtids- byens oplevelses- og servicevirksomheder situation, kan skabe følelser af intimitet indsamlede kundedata eller brugte dem som genererer mersalg.7 til at generere mersalg gennem f.eks. at Men mens projektet stod på, ændrede udvikle tilpassede oplevelsesprodukter. de digitale vilkår sig igen. Der var stadig Desuden virkede naboskabet mellem virk- med i internettet, men digital kommuni- somhederne ringe. Få kunne se hvordan kation ville formentlig også blive påvirket de hver især kunne supplere og styrke hin- af EU-lovgivning. Det kom f.eks. på tale andens virksomhedsdrift ved at indgå i at telefoniudbyderes roaming-afgifter helt en fælles oplevelseskæde der kunne skabe skulle fjernes fordi de opfattedes som tek- følelsen af totalitet hos turisten. niske handelshindringer.8 Blue Points in- Bring Your Own Device – altså dette citamentet overfor Gammelbyens kulturfor virksomhederne at samles om tingen og oplevelsesindustri – at kommunikere – og gøre den til omdrejningspunkt for at- direkte med Gammelbyens turister, diri- traktionsudvikling, samarbejde og forr- gere og påvirke kundeadfærd og justere retningsmodellering var en interessant drift, tilbud og samarbejdsrutiner i for- chance. Man kunne altså forstå smart-te- hold til segmenterede kundebehov – var lefonen som et redskab der kunne aktivere derfor på kort tid blevet uaktuel vurderet historiefortælling og tilfredsstille behov. ud fra en turists ønske om billige eller Tingen kunne koordinere gæstestrømme, gratis mobildataløsninger. organisere forsyninger og arbejdskraft, fungere som gæstedelingsredskab og virksomhederne kunne indgå i en fælles ople- Back office – front desk velseskæde. Desuden kunne service og oplevelsesprodukter målrettes og relateres Det betød imidlertid ikke at udvikling og til specifikke kundebehov. markedsføring af relevante oplevelser og forretningssamarbejde baseret på kundedata var irrelevant for Gammelbyens virk- Konklusion somheder. Det ville formentlig ikke vare længe før internationale turister gratis Selvom der ikke tælles turister eller beta- eller billigt kunne bruge en hvilken som les entre til Fredrikstad festning anslås det helst selvvalgt digital løsning for opnå den i 2014-tal at attraktionen tiltrak en halv information de ønskede – hvis de ellers million turister. Hvis dette er korrekt, vidste at den fandtes. I Gammelbyen var fandtes der et enormt potentiale for løn- fæstningens QR-koder synlige og ville som drift i Gammelbyen. formentlig appellere til en vis grad af brug Blue Point ønskede svar på hvilke svag-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 62 Sarah Holst Kjær heder og styrker der kunne findes i et di- ordinere og fordele indkøb og arbejds- gitalt samarbejde mellem aktører på en kraft. destination og om gæsten ville opleve Arbejdet skulle imidlertid brydes ned i større tilfredshed i at få turist-information mindre arbejdsopgaver for at virke uover- personliggjort og målrettet, samt, hvor- kommeligt. Destinations- og attraktions- dan en digital platform skulle organiseres udvikling handler om at samle kræfterne for dels at fungere som markedsførings- om et fælles mål – for eksempel et inter- redskab af fæstningsøens forskellige kul- nationalt cruise marked – og fordele ar- turoplevelser og for – bagvedliggende – at bejdet mellem sig. Således kunne og burde kunne fungere som et samarbejdsredskab Visit Fredrikstad & Hvaler systematisere mellem virksomhederne. kundedata og målrette kommunikationen I den regionale turist- og oplevelsesin- til de relevante turistsegmenter, mens dustri køber man sjældent tjenester ude- virksomhederne måtte organisere deres fra, men gør alting selv. Projektet virkede oplevelsesprodukter i samlede pakker, så derfor som en ekstra belasting. Digital de matchede turisternes kulturelle behov indholdsproduktion handlede om kunde- og preferencer. kommunikation (front-desk) og samar- bejds- og forretningsmodellering omkring at deles om kunderne blandt geografisk Noter samlokaliserede virksomheder (back-of- 1 www.huffingtonpost.com/2014/12/31/ fice). Målet var at udnytte smart-telefonen norway-greatest-place-on-earth_n_4550413. som den ting der gav anledning til inno- html (29.10.15). vationsprocesser omkring virksomheds- 2 Denne artikel er skrevet på baggrund af et for- samarbejde og målrettet oplevelsespakke- projekt Den digitale reise – større kundetilfredshet og produktion på en plads som Gammelbyen økt lønnsomhet (2015) initieret af det Frederikstad- baserede digitaliseringsfirma Blue Point og med og mellem parter som til dagligt nok var henvendelse til virksomhedsklyngen Arena Ma- naboer, men sjældent talte sammen. gica i Østfold Fylke. Norges forskningsråds pro- Gennem at tilbyde et gratis trådløst gram-område ”Virkemiddel for regional inno- netværk kunne man påvirke efterspørgs- vasjon” (VRI) giver økonomisk mulighed for at len og udhente kundedata som ville mål- den regionale kultur- og oplevelsesindustri ud- vikler sin virksomhed på et forskningsbaseret rette oplevelses- og serviceprodukter i grundlag gennem disse VRI-projekter. Gammelbyen. Desuden ville man kunne 3 http://webhotel.eamv.dk/mmd270846/chris/ samarbejde med andre virksomheder, ko- turist.html (02.11.15). ordinere gæstestrømme og arbejdskraft, 4 http://www.f-b.no/nyheter/nyheter/500-000- og indgå i en fuld oplevelseskæde sam- besokende-i-fjor/s/2-2.952-1.8347668 (02.11.15). men. Et sådant digitalt front-desk og 5 Se Regjeringens reiselivsstrategi 2012. www. back-office system ville øge arbejdsmæng- nhoreiseliv.no/content/uploads/2012/07/ den på kort sigt. På lang sigt ville det for- reiselivsstrategien_april2012.pdf (02.11.15). mentlig give mere lønsom drift fordi man 6 Dagbladet Politiken. Sektionen ”International øko- havde tilpasset produkter til relevante tu- nomi” i samarbejde med Financial Times, onsdag rist-segmenter, samt, kunne udnytte hele d. 20. maj 2015. 7 Ibid. potentialet i virksomheden ved at vide 8 www.mobilsiden.dk/nyheder/eu-vedtager- hvilke produkter som skulle sælges til afskaffelsen-af-de-dyre-roaming-afgifter,lid. hvilke grupper. Desuden kunne man ko- 35360/ (30.10.15).

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Den digitale rejse 63

Referencer Thufvesson, Ola, 2009. Platsutveckling. Lund: Lunds universitet, Campus Helsingborg, skrift- Bosjwijk, Albert; Thomas, Thijssen, & Peelen, serie 1/09. Ed, 2007. The Experience Economy: A New Per- spective. Amsterdam: Pearson Education Bene lux. Summary Buttle, Francis & Maklan, Stan, 2015. Customer Relationship Management: Concepts and Techno- The Digital Journey logies. New York: Routledge. Digitalisation Projects in Regional Culture- and Dagbladet Politiken. Sektionen ”International øko- Experience Industry nomi” i samarbejde med Financial Times, ons- (Den digitiale rejse dag 20. maj 2015. Digitaliseringsprojekter i regional kultur- og Hjalager, Anne-Mette, 2012. “Innovation policies oplevelsesindustri) for tourism”, i International Journal Tourism Policy, vol. 4, no 4, 336–355. Since the late 1990ies, culture heritage attractions Hjemdahl, Kirsti Mathiesen, 2003. Tur–retur te- have experimented with various forms of digital mapark: Oppdragelse, opplevelser, kommers. Kri communication. Many technical problems have stiansand: Høyskoleforlaget. been connected to these projects and often the Lopiano-Misdom, Janine & De Luca, Joanne, user-experience has been neglected. Today every- 1997. Street Trend:. How Today’s Alternative thing digital is possible and so evident to many Youth Cultures are Creating Tomorrow’s Ma- consumers that digital is considered dead. Thus, instream Markets. New York: HarperBusiness. the awe or annoyance connected to digital projects Mariampolski, Hy, 2006. Ethnography for Market are changing. More and more, digital projects are ers: A Guide to Consumer Immersion. Thousand used not only as communication of cultural and Oaks: Sage Publications. museological content, but also as ‘front desk’ stra- Mossberg, Lena, 2007. Å skape opplevelser: Fra OK tegic marketing aimed at segmented consumers til WOW! Bergen: Fakbokforlaget. and with the goal of selling customised experience O’Dell, Tom, 2002. ”Upplevelsens lockelser, ting- products (B2C). In addition, these projects are ens dynamik”, i O’Dell, Tom (red.), Upple also used as ways to handle ‘back-office’ work velsens materialitet. Lund: Studentlitteratur, s. processes within the industry itself and amongst 11–34. neighbouring neighbouring businesses (B2B) and 2006. “Meditation, magic and the spiritual rege- at a destination at large. Here, the goal is to man- neration: Spas and the mass production of se age customer relationships (CRM) i.e. to organise renity”, i Löfgren, Orvar & Willim, Robert, and instrumentalise consumer-data (the so-called Magic, Culture and the New Economy. New York: big data) in order to better develop and market Berg, s. 19–36. products to the taste and preferences of groups of Pine, Joe, 1993. Mass Customization: The New consumers. A digital system – like a wifi area – can Frontier in Business Competition. Harvard: Har- also accumulate consumer information which can vard Business School Press. organise visitors in different cultural segmenta- Strömberg, Per, 2009. ”Destinationsdesign – för- tions based on various identity-markers (‘culture stärkta fjällupplevelser”, i Arkitektur, nr. 3, 14– management’). The system can in addition count 19. and estimate the number and nature of tourists 2012. ”Att levandegöra kulturarvet med digital arriving at a place. Furthermore, a digital system teknologi: Ett designorienterat perspektiv på can make it possible for each firm to match the befästningsmuseer med IKON-projektet som number of staff and the purchase of resources to fallstudie”, i EU-interregional IKON projekt the number of relevant tourists. But what can be 2009–2012, s. 1–23. Publiceret: www.IKON. even more valuable is for the companies to work com. more closely together by having a digital system Skot-Hansen, Dorte, 2008. Museerne i den danske which systemise collaboration: although one busi- oplevelsesøkonomi – når oplysning bliver ople- ness will not attract a certain tourism segment, it velse. København: CBS Imagine/Samfundslit- can still engage in a defined role when delivering a teratur. total experience.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 64 Sarah Holst Kjær

In this way, the article discusses how small ac- Forsvarsbygg, Fredrikstad Museum, the Section of tors at a heritage site idealistically can work in stra- Culture and Business at the Fredrikstad munici- tegic ways by using accumulated digital knowledge pality and not least the DMO Visit Fredrikstad & when adapting and performing a complete experi- Hvaler – to follow and communicate visions and ence package product. In reality though, and supply the industry with enough resources – such through the method of market-ethnography, it is as providing relevant consumer data and informa- analysed how (digital) business collaboration was tion on the value of collaborating about targeted very difficult to obtain. The regional tourism, cul- experience product assembly. ture- and experience industry is in general very Keywords: destination collaboration, digital business fragmented and is not used to cooperating. This models, regional experience industry organisation, was the case at Fredrikstad Fortress as well. Still, culture heritage tourism, experience package assembly, there was a great potential for making a profit culture management. since the fortification attracted around half a million visitors pr. year. Hence, for projects like these to succeed, there is Sarah Holst Kjær, PhD, Senior Researcher, a need for large actors at a destination – such as Agderforskning A/S, Kristiansand, Norway.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Sverker Hyltén-Cavallius

Stora? Utdöda? Djur? Tre frågor till naturhistoriska gestaltningar

r den mörka tunneln kommer vår berg- och Sverker Hyltén-Ca- dalbanevagn åter ut i det öppna igen.1 Det vallius är docent i etnologi vid Stockholms universitet och är en solig och ljummen januaridag 2013 på forskningsarkivarie vid Svenskt temaparken Universal Studios i norra Los Visarkiv. Hans forskning har Angeles, bredvid mig i vagnen sitter min tolvårige son u 2 bland annat fokuserat på histo- och framför och bakom oss flera medpassagerare. Fram- riekonstruktioner, socialt minne, för oss betar på höger sida en brachiosaurus, till vänster åldrande, populärkultur och po- några mindre förhistoriska växtätare. Solskenet gnistrar i pulärmusik, senast i boken kolsyredimman. Än så länge befinner vi oss i ett holly- Retrologier (Höör: Symposion, woodskt Paradis – en miljö som vi nått efter en enorm 2014). Han har också medverkat uppförsbacke, där evolutionens ordning är kullkastad i bland annat tidskrifterna Po- och människan är placerad som åskådare till sin egen pular Music, Ethnologia Scan- förhistoria. Vi rör oss bokstavligen bland (artificiella) dinavica och Kulturella Per- moln. Men alla som sett någon av ”Jurassic Park”-fil- spektiv. merna eller för den delen någonsin åkt berg- och dalbana vet att någonting lurar bakom nästa krök. Och se där, en vält vagn med små köttätare som sitter och river i res- terna av det som en gång var lyckliga parkbesökare. På en ny kulle står otäcka djur som med uppspärrade hals- kragar spottar vatten på oss. De söndertrasade elstängs- len och varningslamporna förstärker känslan av att allt har gått fel. Det var inte bara ett naturvidrigt monster forskarna skapat, som i Frankenstein, utan också ett brott mot Tiden.3 Efter att vi mött ytterligare en havererad vagn, och slutligen ställts öga mot öga med ”skräcködlornas kung” – Tyrannosaurus Rex – dör och återvänder vi symboliskt till jordelivet genom en lika lång utförslöpa, och åter- uppstår tillsammans genom att översköljas av karneva- liska mängder vatten. Fortfarande omtumlad, på väg från åkturen, noterar jag en liten detalj i husfasaden. Di- nosaurieägg i relief i infällda kolonner. Sådana ägg som man möter i Jurassic Park-filmen. Och sådana ägg som

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4, årg. 24, s. 65–75. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 66 Sverker Hyltén-Cavallius ställs ut eller återskapas i naturhistoriska över själva storleken och över de lika stora museer. tidsrymderna, utan också berättelser och Vi lever i dinosauriernas tidsålder, me- dramatik, nostalgi och vetenskap.5 Man nar visualitetsforskaren W. J. T. Mitchell i kan säga att de fossiliserade ben som pa sin odyssé genom dinosauriernas ikono- leontologerna gräver och putsar fram ur grafi The Last Dinosaur Book (1998). Den marken skapar en mängd korskopplingar tionde juni 2015 lanserades den påkostade och knytpunkter: mellan filmare, förfat- Jurassic World, den fjärde filmen med in- tare, konstnärer, ingenjörer, forskare, och spiration från Michael Crichtons böcker inte minst med alla de människor i olika om urtidsparken. Men det är inte bara åldrar som roas, förfasas, fascineras (eller dinosauriernas tid, det offentliga rummet för delen tråkas ut) i sin egenskap av pu- formligen översvämmas av stora utdöda blik och läsare. djur av alla möjliga slag, från mammutar Syftet med det större projektet är alltså till utdöda jättehajar. Men varför då? Vad att förstå hur dessa djur blir möjliga och är det som är så lockande med just de stora vad de i sin tur möjliggör. Intresset för just utdöda djuren? I den här artikeln vill jag korskopplingarna och sammanfogning- ställa några frågor kring vad stora, utdöda arna inspireras av texter av John Law och djur är och vad de gör (snarare än vad de Bruno Latour som på olika sätt pekar på gjorde när de levde). Frågorna grupperar hur bitar genom ett aktivt arbete kan sig kring tre teman: 1, hur blir skala möj- komma att se ut som helheter och delar av lig – vad är stort och vad är litet, när, hur ett större pussel, och hur dessa helheter i och varför? 2, hur kan man förstå död, sin tur skapar föreställningar om dem som dödande och utdöende i relation till fram- naturliga (se bl.a. Latour 2005; Law ställningar av förhistoriska djur, och 3, 2004). På det sättet knyter den an till en hur formas djur i dessa sammanhang, och rad studier som med olika utgångspunk- vilket slags människa kan de i sin tur ge ter intresserar sig för samspelet mellan ve- upphov till? tenskap och populärkultur i formandet av Artikeln har tillkommit under proces- människa och djur – nu levande eller ut- sen med att utveckla ett forskningsprojekt döda (se exempelvis Cohen 2002; Flinte- om just stora utdöda djur. Under ett antal rud 2013; Mitchell 1998; Rieppel 2012; år har jag intresserat mig för hur olika för- Samuelsson 2008; Thorsen 2012). flutenheter fogas samman av olika aktörer i olika sammanhang, med i en vid bemär- kelse musikaliska fragment som utgångs- Stor lek – skala punkt (Hyltén-Cavallius 2014). Ansatsen och ikonstatus i projektet Postdjur – en etnologisk under- sökning av sammansättningar av stora ut- Anyway, megalodons were haunting the dre- döda djur är att flytta blicken en aning till ams of every living thing 1,5 million years ago. sammanhang där fragmenten utgörs av Why? Because they were 60 feet long, weighed bland annat fossil, men också bilder, be- more than 100 tons and had jaws that were rättelser, filmer och maskiner.4 Just de eighteen feet wide. That’s not just big, that’s brontosaurus-shit-itself-with-fear big. stora döda och framför allt utdöda djuren (Nature Hates You, http://www.youtube. har nämligen visat en sällsam förmåga att com/watch?v=OMZNWxcBrp0, besökt generera inte bara skräck och förtjusning 17 juni 2015.)

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Stora? Utdöda? Djur? 67

I begynnelsen var kaos. Ett paleonto hållningsindustrin förekommer många logiskt fältarbete, liksom ett etnologiskt, komplexa band, men också intressanta möter alltid en mer eller mindre kaotisk eftersläpningseffekter. Till exempel dröjde värld. En fossildepå kan innehålla kvar det enligt en anställd vid Berlins natur- levor som sedimenterats och fossiliserats historiska museum 40 år från att man in- exakt som de en gång låg när de dog, och såg att museets brachiosaurus brancai i andra fall ligger de oordnade huller om (som numera klassificerats om till giraf- buller. Och i likhet med etnologer så fatitan brancai) inte skulle ha kunnat måste sedan paleontologerna foga sam- hålla sin hals så utsträckt som den var man intryck, fundera över hur det iakt- monterad, tills man hade de ekonomiska tagna kan hänga samman, försöka hitta resurserna för att göra någonting åt det. mönster och fragment som passar ihop. En annan tänkbar orsak till eftersläp- Vart och ett av dessa fragment är inte all- ningar är publikens förväntningar: i ett tid så stora, men tillsammans kan de bli youtube-klipp ondgör youtubaren Steven byggstenar i väldigt stora konstruktioner. Page över hur Jurassic Park-filmerna ham- För att foga samman dem krävs kunska- nat i en science fiction-genre där de för per i levande och utdöda djurs anatomi, söker anpassa sig till de senaste forsk- och inte sällan mer ingenjörsartade kun- ningsrönen (https://www.youtube.com/ skaper om hur belastning, vinklar och watch?v=cFNiS8-rUU0, senast besökt 4 kombinationen av krafter kan och inte maj 2015). Han vill inte ha dinosaurier i kan samverka. Och det är inte bara ett an- fjädrar utan riktigt skräckinjagande dino- tal kunskapsdomäner som möts i det här saurier (en effekt som han alltså menar att arbetet, utan också en mängd teknologier: fjädrarna förtar). Men den då utlovade från mät- och analysinstrument till ani- (och sommaren 2015 lanserade) fjärde fil- mationsmjukvara. I ett komplext samspel men verkar lovande, menar han: mellan paleontologer, konstnärer, ingen- jörer, animatörer och många andra pågår Since then, a fourth Jurassic Park has been on ett ständigt undersökande, vägande och and off. Now, it’s official. And so far, it seems promising. A new director who understands the förmedlande av hur förhistoriska djur franchise and has given us nothing but good egentligen kan ha sett ut och rört sig. news such as no feathers and possibly taking De tidiga bilderna av dinosaurier fram- place on Isla Nublar. ställde dem inte sällan som krypande kräldjur, inte olika krokodiler6 eller ödlor. Långt ifrån alla förhistoriska djur var för- Den dominerande framställningen av ty- stås enorma. Tvärtom är sannolikt riktigt rannosaurus rex från 1915 fram till 1970- stora växtätande dinosaurier som brachio- talets början påminde mest av allt om en saurus undantag. Men för de stora djuren stridsvagn, upprät och med svansen slä- var förstås de stora djuren inte stora. Det pande i marken. Den senare T-rex, som är med andra ord just i vår tid, från en W. J. T. Mitchell i sin bok träffande kallar människokropps perspektiv, som dinosau- den ”postmoderna t-rex”, framställs rierna får sin storlek. Men storlek är också tvärtom som snabb och smidig, med en resultatet av en serie högst konkreta sam- nästan horisontell kroppshållning (Mit- mansättningar och iscensättningar: från chell 1999:193). Mellan forskningsfron- pusslandet med fossiliserat ben, till de ten, museerna, animatörerna och under- enorma metallställningar, skruvar och

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 68 Sverker Hyltén-Cavallius

Storlek är resultatet av en serie högst konkreta sammansättningar. Metallställningar för girafatitan brancai på Museum für Naturkunde, Berlin. Foto: Sverker Hyltén-Cavallius. svetsfogar som fossilen monteras med, till som kommit att dominera de naturhisto- de podier och inhängnader som skapar riska framställningarna. I museerna ham- avstånd och ibland också höjer det ihop nar de dessutom i sällskap de aldrig tidi- fogade djuret från golvet ytterligare. En gare befunnit sig i: stora djur ryms i viktig ambition är också att göra sam- samma stora salar som andra stora djur, mansättningarna osynliga: alla bultar och vilket gör att djur som levt åtskilda av ställningar för fossil av utdöda djur tycks miljontals år hamnar sida vid sida. Eller alltid vara monterade på baksidan av fos- för att ta ett annat exempel: vid utställ- silen, dolda från betraktarens blick. För de ningen ”Dinosaurier” på Universeum i enskilda fragmenten är detta en alltige- Göteborg sommaren 20137 upptas den nom ny situation: om de någonsin tidigare stora öppna platsen framför museet av en stått i samma förhållande till varandra så stor växtätare, och högt uppe på takets var det med hjälp av muskelvävnad, liga- kant syns en stor köttätare. Storleken har ment och senor. också så att säga ”förberetts” i en reklam- Ett skelett kan inte stå upp på egen kampanj: ”The Dinosaurs are back. Big- hand, men det är just den iscensättningen ger than ever.” Och på affischerna syns

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Stora? Utdöda? Djur? 69 foten av en obestämbar theropod, med T-rex och den sabeltandade katten är de polishelikoptrar i bakgrunden för att söta medlemmarna i bandet, för att tala skapa lite stämning, och som att döma av popspråk. den omgivande stadsmiljön i bilden torde Om man betraktar dinosaurien framför vara uppåt femtio meter hög (med andra Universeum på avstånd och från en viss ord mångfaldigt högre än de största kända vinkel, en bit uppåt Eklandagatan, så theropoderna). De stora utdöda djurens uppenbarar sig något intressant. Alldeles storlek – och spänningen kring dem – är ovanför den tronar Lisebergshjulet uppe med andra ord effekter av en mängd sam- på en kulle, och i fonden reser sig det verkande sammanfogningar och iscen- enorma hotellet Gothia Towers tre bygg- sättningar, där en viktig komponent är nader. Dinosaurierna, som både genom osynliggörandet av sammanfogandet. utdöende och storlek framstår som säll- Mot den bakgrunden är det inte heller samt malplacerade i vår tid, befinner sig i så förvånande att vissa av de här samman- själva verket i sällskap av en mängd andra fogade djuren blir stora i en annan bemär- ”storheter” – byggnader och attraktioner kelse också – de erhåller stjärnstatus. Ofta som både är stora och bygger på perspek- är det just de stora djuren som blir stora i tivering, möjligheten att se ner på gatu denna andra bemärkelse, och inte minst livet och ut över Göteborg. Storlek, oav- de stora och ”farliga” djuren (i det här sett om det handlar om Nordens största sammanhanget de djur som äter andra konferenshotell eller utdöda djur, är en djur). Det kan handla om tyrannosaurus effekt av sammanfogningar, förberedelser, rex – ”skräcködlornas kung” – eller plesio- jämförelser och perspektiv.9 I sin bok On saurus, om grottbjörnar eller sabeltandade Longing pekar Susan Stewart på några in- katter. Storleken och farligheten kan se- tressanta aspekter av det jättelika eller gi- dan hanteras på många sätt, från överdrift gantiska (Stewart 1994). Hon menar att till intimisering. I filmen ”Jurassic Park” medan minitatyren är ett sätt att tämja, så skälver marken när t-rex rör sig, i filmen är det jättelika bara möjligt att erfara i bi- ”10 000 BC” har den sabeltandade katten8 tar, vi kan inte uppleva det som en helhet. blivit stor som en bil. I barnboken ”Tyra När det jättelika sätts samman med egen- Tyrannosaurus rex” är det istället en fun- skaper hos eller tillbehör till mindre djur derande t-rex som försöker berätta för uppstår komik. Ett exempel hon använder läsaren det hon vet om sin tid, och om hur är beskrivningen av odjuret Leviatan i Bi- svårt det är för människor idag att egent- beln (Job 40:20–28). ligen säga något om till exempel hennes färg. De här kändisarna får ofta sälja 20 Kan du dra upp Leviatan med krok, kan du lägga betsel i hans mun? in utställningar och hela museer. Det na- 21 Trär du en vidja genom hans nos, sticker du turhistoriska museet i Los Angeles en hake genom hans käft? (NHMLA) marknadsför sig med bilden 22 Tigger han dig om nåd, vädjar han till dig av en t-rex skalle, och i systermuseet The med mjuka ord? Page Museum som innehåller istidsfynd 23 Ingår han avtal med dig, tar du honom som är det en sabeltandskattens skalle som får slav för alltid? 24 Leker du med honom som med en fågel, får representera museet. Att dessa museer se- dina flickor ha honom i band? dan innehåller allt från fåglar till möss, 25 Köpslår handlare om honom, delas han upp får man upptäcka när man väl är där. mellan krämare?

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 70 Sverker Hyltén-Cavallius

26 Kan du sätta en svärm av pilar i hans hud djur, men också till exempel skalbaggar, och en harpun i hans huvud? gnagare och fåglar. En har fastnat, lockat 27 Anfall honom du – den kampen glömmer du aldrig, och du gör inte om det. till sig andra, som lockat till sig andra. 28 Där kan ingen hoppas på framgång, vid Tjärgroparnas ansamlingar av kvarlevor blotta anblicken fälls man till marken. kan alltså fungera som en utmärkt bild av ett ekosystems alla nivåer. Museet ligger i Medan miniatyren är ändlig, intern, kul- Hancock Park, som rymmer flera större turlig och domesticerad, så är det gigan- och mindre asfaltsgropar. tiska istället ogreppbart, bara möjligt att Vid ingången till parken möts besöka- erfara i bitar, det är överdrivet naturligt ren av en iscensatt olycka i en bubblande och offentligt (Stewart 1993:70 ff). Att konstgjord asfaltspöl med oljigt vatten på prata om koppel, fiskekrokar, förnuft och ytan: en mammut halvt nedsänkt i asfal- lek i samband med Leviatan är orimligt. ten som med uppspärrad blick ser ut att För miniatyren – som i djurriket skulle vråla av dödsångest till en liten och en stor kunna vara en accessoarhund eller en mammut (enligt konstnären Howard Ball akvariefisk – hade det varit självklart, men tänkt som dess barn och partner) som står för gigantiska djur blir effekten komisk. på ”stranden” och tvingas se på.10 Också Storlek måste sättas samman och produ- döden är något besökaren förbereds för ceras, men i sin tur skapar storleken också redan innan hen kommit in i museet, och vissa bestämda narrativa ramar och rikt- inte vilken död som helst utan en som ningar – alla slags berättelser är inte möj- också iscensätter smärtsam förlust. Inne i liga med utgångspunkt i de stora utdöda museet finns sedan döden och utdöendet djuren. med som en ständig följeslagare. Mest uppenbart förstås i att allt som visas är sammansättningar och iscensättningar av Döden, historien och framtiden döda varelser – i den bemärkelsen är så- dana här museer också mausoleer. Men The Page museum i Los Angeles är byggt också i att själva dödsögonblicket – den kring naturliga asfaltsgropar, the La Brea mekaniska iscensättningen av en sabel- Tar pits. Naturligt förekommande asfalt, tandad katt som hugger sina tänder i en eller ”tjära”, som det kallas i folkmun marksengångare eller illustrationerna av (”brea” är det spanska ordet för denna istida jaktscener – om och om igen visas asfalt), förekommer på några ställen i värl- upp och levandegörs för besökaren. den och består av uppträngande olja blan- Den större döden – massutdöendet – är dad med sand och rester av växter och förstås också en stark tråd i framställ- djur. I den tjocka asfalten – som verkligen ningar av stora utdöda djur. Massdöden luktar vägbygge och då och då bubblar till bidrar förstås till en mystik kring alla de av uppträngande gaser – har djur och djur som levat – och som det ofta fram- någon enstaka människa fastnat under de hålls, ”härskat” – för genom den är de senaste 40 000 åren. Fram till det senaste oåterkalleligt förlorade. Deras farlighet stora massutdöendet i Nordamerika för och skräckinjagande storlek blir då också 11 000 år sedan så fastnade marklevande ofarlig, och kan bara bli spännande igen i sengångare, mammutar och kameler i La fiktionens värld genom till exempel gen- Brea, tillsammans med deras samtida rov- teknologi (som i filmen Jurassic Park) eller

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Stora? Utdöda? Djur? 71

Mammutfamiljens tragedi är det första som möter besökaren vid the Page Museum. Foto: Hjalmar Hyltén- Cavallius. genom att spela på okända världar såsom Utdöendet tangerar således andra starka havsdjupen (i framställningar av den ut- bilder av utplåning, inte minst genom lik- döda monsterhajen Megalodon, t.ex. i fil- heten med framställningar av kärnvapen- men Mega shark vs Giant Octopus eller i sprängningar. I slutändan av sådana här låtsasdokumentären Megalodon: the mons- skildringar förekommer inte sällan de små ter shark lives) eller under jorden (till ex- musliknande däggdjur som blir början till empel i filmerna Resan till jordens medel- människans egen berättelse. På NHMLA punkt och Ice Age 3). I berättelsen om just efterföljs fasta utställningen ”The age of dinosaurierna finns en särskild dramatik the dinosaurs” av ”The age of mammals”, med den idag bredast förankrade hypote- i en välordnad och väl etablerad succes- sen, den om ett massivt meteoritnedslag. sionsberättelse där olika djurordningar Våren 2013, före upprustningen av Na- efterträder varandra. Vilket i sin tur utgör turhistoriska riksmuseets fasta utställning en paradox eftersom fåglarna, enligt om livets historia, så användes bildskärmar många av vår tids forskare inte är släkt där besökaren bland annat kunde se ani- med utan är dinosaurier, som alltså långt mationer med betande dinosaurier som ifrån dog ut (se exempelvis Fastovsky & överraskades av ett starkt ljussken och se- Weishampel 2009:213–217). Den här dan en mörknande himmel och askregn. slitningen mellan å ena sidan en pedago-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 72 Sverker Hyltén-Cavallius gisk och narrativ konvention där utdöen- If we explode the atom bomb / would they say den och succession utgör centralaxel, och that we were dumb? We’re walking in your footsteps . . . å andra sidan en vetenskaplig diskussion (The Police: ”Walking in your footsteps”) som rymmer mer av motsägelser och am- bivalens syns också i museernas gestalt- Vid sidan av många avbildningar av stora ning. Medan utställningssalarnas rubriker utdöda djur finns en lite mindre bild. På kan upprätthålla den linjära berättelsen den syns en människa – och oftast, att om arter som tar vid ”herraväldet” efter döma av fysionomin, en man – placerad varandra, ryms på monternivå alla de bredvid djuret. Det är människan, eller komponenter som nyanserar och kompli- kanske mannen, som ska spegla sig i de cerar den. utdöda djuren, jämföra och se hur litet el- I vår tid blir berättelsen om utdöendet ler stort djuret är. I en bild av paleontolo- ett tacksamt pedagogiskt projekt: män- gen och konstnären Mark Witton visas en niskans roll som motor i samtida utrot- man bredvid en giraff och en quetzalcoat- ningar framhålls ofta. Förhistoriska ut lus – för att visa hur stor den förhistoriska döenden, och framför allt deras miljö- flygödlan var jämfört med ett annat stort mässiga orsaker, har i vår tid alltmer blivit djur i vår samtid – men oftast är det bara föremål för forskarnas intresse. I museet i en människa med som jämförelse i såda- La Brea sitter i en glasbur forskare och na här bilder (http://www.markwitton. assistenter i vita labbrockar och arbetar com/#/palaeoart/4552742753). Eftersom inför publik med fynd från asfalten. Här de här förhistoriska djuren bara föreställs putsar man på allt från mammutkranier av människor, bara kan existera (som nå- till musben, frön och pollen. Medan asfal- got annat än fossila rester huller om bul- ten till en början utforskades för att finna ler) tack vara människors fantasier, kunde stora, påtagliga djuren, så har intresset skaper och konstnärliga kreativitet, så alltmer kommit att riktas mot vad de kal- hamnar man ovillkorligen till slut i frågor lar ”mikrofossil” – alltså frön, pollen och om vad ett djur är i de här framställning- annat material som kanske bättre än de arna, och vilken slags betraktare som de stora skeletten kan berätta om miljöför- producerar. Vilken människa skapar de ändringar. Och däri kan man säga att fos- stora utdöda djuren? Två saker har redan silen har genomgått två symboliska meta- nämnts: människan är en jämförelsevis morfoser – från att vittna om storslagna liten kropp av en viss storlek och (oftast) förhistoriska utopier till att berätta om ett visst kön. miljökatastrofer, och från de allra största Men man kan fortsätta här: vilket slags till de mikroskopiska. människa produceras, vilka positioner placeras betraktaren i? Ställd inför de stora utdöda djuren är människan fascina- Människan och djuret tion, ibland också skräck, men hela tiden en kännande varelse i relation till dessa Hey mighty Brontosaurus / don’t you have a sammanfogade kroppar. Det är nog ingen lesson for us? slump att dinosaurier har blivit ett så cen- You thought your rule would always last / there were no lessons in your past tralt inslag i den populärkultur som riktar You were built three stories high / they say you sig till barn, för den människa som formas would not hurt a fly i relation till dinosaurien påminner starkt

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Stora? Utdöda? Djur? 73 om vuxnas idealiserade bild av barn – in- i alla fall halvtomma, tavlor möjliga att divider med blicken riktad uppåt mot fylla med allt från de senaste forsknings- större varelser, fyllda av frågor och kanske rönen till fantasins gränser. I utrymmet farhågor inför världen. I relation till de mellan all data och fantasins gränser blir stora utdöda djuren är människan en var- det möjligt att skapa sina egna föreställ- else med tydligt hierarkiserade sinnen – ningar om djuren, och fylla ut kvarlevorna i första hand en seende varelse, i andra med muskler, hud, fjädrar och allt annat hand lyssnande och först i tredje hand som skiljer liv från död. I det komplexa taktil. Människan befinner sig hela tiden samspelet mellan fossil, forskning, fantasi pendlande mellan underhållning och in- och fiktion utgör de stora utdöda djuren lärning – i ena stunden informerad om därmed viktiga nycklar till förståelsen av olika arters latinska namn och linneanska hur människan kunskapar och drömmer klassificering, i nästa stund chockad över sin mänsklighet i relation till andra varel- en t-rex vrål. Människan har också en be- ser, ser sitt eget öde i tidigare arters öden, rättelse eller hellre ett facit, och därmed och skapar spänning i mötet mellan ve- ett slags överläge mot dinosaurierna: män- tenskap och populärkultur. niskan vet (eller kan i alla fall ta reda på) hur de framställda djuren hänger samman med varandra, hur de levde och dog, och Noter inte minst hur de hänger samman (eller 1 Jag vill rikta ett stort tack till Etnologiska forsk- inte hänger samman) med människan ningsstiftelsen i Västsverige för finansieringen av själv. fältarbetet i Berlin februari 2013 och till Göte- Om detta är människan, vad är då dju- borgs universitet donationsfonder för finansie- ret? Som W. J. T. Mitchell konstaterar i ring av fältarbetet i Los Angeles januari 2013. 2 sin bok om dinosaurier som kulturella Och ett stort tack till Hjalmar och Tora Hyltén- Cavallius för deltagande i fältarbetena. ikoner så är dinosaurien en mer eller 3 Michael Crichtons bok Jurassic Park (ursprung mindre direkt arvtagare till de förmo- ligen utgiven 1990), som filmtrilogin utgår ifrån, derna samhällssystemens drakar (Mitchell uttrycker dels en fascination och farhågor inför 1998:87 ff). Som sådan blir dinosaurien genteknologins möjligheter, men det centrala förstås en projektionsyta för samtidens temat i berättelsen är den under det sena 1980- talet så populära kaosteorin (ofta, också i boken, föreställningar. Från en skräckinjagande formulerad i termer av Fjärilseffekten). best till omsorgsfull förälder, från otymp- 4 Det finns dock flera mer konkreta berörings- lig koloss till snabb, smidig och flexibel, punkter mellan den sjuttiotalsprogg som projek- från fjällig reptil till färggrant fjäderfä så tet Ekoaffekter handlat om och detta. Bland an- speglar de stora utdöda djuren också sin nat används termen ”dinosaurierock” om en del samtid. Djuret är också, kanske tydligare av den formmässigt expansiva progressiva rocken från 1970-talet (”dinosaurie” används ofta ned- än levande djur, en abstrakt kunskaps- sättande om olika fenomen som är överdimen- massa. Redan i barnböcker om stora ut- sionerade, utdaterade eller obsoleta). döda djur handlar det om mått, vikter, 5 I sin bok om nostalgins framtid diskuterar Svet- tidsperioder, linneanska klassificeringar lana Boym just dinosaurien som ett exempel på och latinska namn. Så om dessa djur å ena nostalgi (Boym 2001). 6 De tidigaste fynden av fisködlesläktet ichtyosau- sidan existerar som ett finslipat system av rier kallades ibland just ”krokodiler”. mått, vikter, beräkningar och klassifice- 7 Utställningen var en uppdaterad version av en ringar, så är de å andra sidan tomma, eller som stod på Universeum sommaren 2012.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 74 Sverker Hyltén-Cavallius

8 Sabeltandad katt är en samlingsbenämning på utställningar och filmer. Uppsala: Uppsala uni- olika utdöda kattdjur. versitet (diss.). 9 I en recension av W. J. T. Mitchells bok påpekar Stewart, Susan, 1993. On Longing: Narratives of Wendy Doniger att dinosaurier, som i fiktion the Miniature, the Gigantic, the Souvenir, the Col- ofta framställs i närheten av skyskrapor och lection. Durham & London: Duke University andra höga byggnader – som ett slags jämförelse Press. – kan förstås som påminnelser om människans Thorsen, Liv Emma, 2012. “A supreme elephant: litenhet inför det storslagna (Doniger 1999, jfr Movement, materiality and mentalities”, i Eth- Klinkmann 2006:41). nologia Europaea 2012:42:1:5–20. 10 Enligt Ken Reichs artikel i Los Angeles Times, 19 januari 1967 (http://framework.latimes. com/2012/09/17/mammoth-delivery-to-la- Elektroniska källor brea-tar-pits/). Bibeln.se (Job 40:20–28): http://www.bibeln.se/ las/2k/job#q=Job+40%3A20, senast besökt 16 Referenser juni 2015. Doniger, Wendy 1999: “Mae West and the British Boym, Svetlana, 2001. The Future of Nostalgia. Raj. Review of The Last Dinosaur Book: The New York: Basic Books. Life and Times of a Cultural Icon by W. J. T. Cohen, Claudine, 2002 (1994). The Fate of the Mitchell. London Review of Books vol 21:4: Mammoth: Fossils, Myth and History. Chicago & 15–16. http://www.lrb.co.uk/v21/n04/wendy- London: University of Chicago Press. doniger/mae-west-and-the-british-raj, senast Crichton, Michael, 2012 (1990). Jurassic Park. besökt 8 september 2015. New York: Random House. Los Angeles Times Photography: Mammoth De- Fastovsky, David E. & Weishampel David B., livery to La Brea tar pits (http://framework. 2009. Dinosaurs: A Concise Natural History. latimes.com/2012/09/17/mammoth-delivery- Cambridge & New York: Cambridge Univer- to-la-brea-tar-pits/), senast besökt 8 september sity Press. 2015. Flinterud, Guro, 2013. A Polyphonic Polar Bear: Mark Witton Paleoart: http://www.markwitton. Animal and Celebrity in Twenty-First Century com/#/palaeoart/4552742753, senast besökt 16 Popular Culture. Oslo: Inst. for kulturstudier og juni 2015. orientalske språk. (Diss.) Nature Hates You: http://www.youtube.com/ Hyltén-Cavallius, Sverker, 2014. Retrologier: Mu- watch?v=OMZNWxcBrp0, senast besökt 16 sik, nätverk och tidrum. Höör: Symposion. juni 2015. Klinkmann, Sven-Erik, 2006. På drömmarnas Steven Page (Balena Productions): https://www. marknad: Ikoner, fantasibilder och klichéer i popu- youtube.com/watch?v=cFNiS8-rUU0, senast lärkulturen. Hedemora: Gidlunds. besökt 4 maj 2015. Latour, Bruno, 2005. Reassembling the Social: An Introduction to Actor-Network Theory. Oxford/ New York: Oxford University Press. Law, John 2004. Aircraft stories: Decentering the Summary Object in Technoscience. Durham: Duke Univer- sity Press. Large? Extinct? Animals? Mitchell, W. J. T., 1998. The last dinosaur book: The Three Questions to Performances of Natural History Life and Times of a Cultural Icon. Chicago & (Stora? Utdöda? Djur? London: University of Chicago Press. Tre frågor till naturhistoriska gestaltningar) Rieppel, Lukas, 2012. “Bringing dinosaurs back to life: Exhibiting prehistory at the American Departing from observations from the Jurassic Museum of Natural History”, i Isis, vol. 103, nr Park roller-coaster ride at Universal Studios, Los 3 (2012), s. 460–490. Angeles, this article poses three questions to pop- Samuelsson, Anna, 2008. I naturens teater: Kultur- ular cultural performances of natural history: how och miljösociologiska analyser av naturhistoriska is size assembled and produced, what role does

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Stora? Utdöda? Djur? 75 death and extinction play, and what kinds of ani- ances – as a point of reference and presupposed mal/human positions do the performances gener- spectator of a specific shape, size and often gender. ate? Based on a diverse material of pilot studies for To conclude, the article claims that post-animals the project Post-animals at natural history muse- – emerging at the intersection of popular culture ums and theme parks, popular film, youtube re- and science – constitute important keys to an un- viewers and literature, the article sees the collabo- derstanding of how humanity is imagined in rela- rations and dissonances between different agents tion to other species. and technologies involved as an ongoing produc- Keywords: natural history, popular culture, size, tion. Size is the result of an intricate interplay be- extinction, human/animal. tween interpretations and perspectives, and the mounting, staging and framing of remains. Death and mass extinction organize post-animals, from Sverker Hyltén-Cavallius is an Associate Professor geological narrative to individualized and drama- of Ethnology at Stockholm University, Stockholm, tized death, creating both classificatory order and and Research Archivist at the Swedish Centre for Folk suspense. The human is central to the perform- Music and Jazz Research, Stockholm, Sweden.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Lars Kaijser

Två vandringar och en utställning Om trovärdiga skildringar av David Bowie i Berlin

avid Bowie räknas till en av pop- och rock- Lars Kaijser, docent i etno musikens förgrundsfigurer. Under sjuttio logi, lektor i etnologi vid insti tutionen for etnologi, religions talet ändrade han stil och musikalisk inrikt- historia och genusvetenskap, ning i snabb takt. Ziggy Stardust och The Stockholms universitet. Han har dThin White Duke är två av hans mer kända karaktärer. bland annat studerat historise På svenska Wikipedia beskrivs han som en av de största 1 ringar av populärmusik. Arbetar rockikonerna . nu med ett projekt om iscensätt ningar av natur och miljö på of Efter en världsturné 1976 lämnade Bowie Amerika för Västber- fentliga akvarier. lin där han tillsammans med brittiske multiinstrumentalisten Brian Eno skapade en albumtrilogi som tillhör den elektroniska populärmusikens mest inflytelserika verk. Under vistelsen i Ber- lin producerade Bowie också Iggy Pops hyllade comebackalbum The Idiot och Lust for Life.

Den korta texten summerar ett skede i Bowies karriär, nämligen den period – cirka ett och ett halvt år – när han vistades i Berlin. Berlinvistelsen har skildrats som ett återhämtande, efter en på många sätt ohälsosam period i Los Angeles. Det var en kreativ tid, en liminal fas mellan hans tidiga och musikaliskt ofta omvälvande sjuttiotal och senare period som folkkär arenaartist. Un- der åren i Berlin spelade Bowie också in och gav ut några av sina mest hyllade skivor. Om Berlinåren har det skrivits böcker, producerats utställningar och arrangerats guidade vandringar. Dessa ofta – men inte alltid – lokala initiativ fungerar som arenor där olika sätt att uppfatta populärmusikens förr formulerats och förhandlats (Kaij- ser 2013). Här stöts och blöts lokala erfarenheter och upplevelser mot mer globalt spridda berättelser. Ett återkommande drag i de många olika skildringarna av populärmusikens förr är viljan att skapa ett för- troende eller en trovärdighet för de enskilda framställ- ningarna (jfr Kaijser 2013). Hur det går till varierar. I

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4, årg. 24, s. 76–87. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 Två vandringar och en utställning 77 den här artikeln undersöks tre eller möj- sen och kulturella fenomen. De samman- ligtvis fyra skildringar av David Bowies förda fragmenten bildar mer eller mindre tid i Berlin. I fokus står två vandringar tydliga sammanhängande tankar och och en större utställning.2 Den första idéer om förr. De konstituerar retrologier vandringen gick till Hansa-Ton Studio, (se Hyltén-Cavallius 2014). Det kan den andra till platser i Berlin. Avslut- handla om de sätt som guiderna berättar ningsvis fokuseras utställningen David om hur det kom sig att David Bowie bo- Bowie is, en turnerande utställning produ- satte sig i Berlin likväl som hur samma cerad av Victoria & Albert i London som period skildras i en utställning. visats på Martin-Gropius-Bau i Berlin. Målet är att visa hur viljan att ge en Målet är att visa hur förtroende och trovärdig presentation av en mytisk figur trovärdighet byggs i dessa olika skild- som David Bowie hör samman med de ringar. Det var ofta samma bilder och be- fragment som vävs in i framställningarna rättelser som återkom. Vad betyder sam- och representation av populärmusik som manhanget för presentationen? Vad väcker ett affektivt arbete. intresse och lyfts fram? Kort och gott: på vilka grunder blir de olika framställning- arna trovärdiga? I Hansastudion För att kunna analysera och tolka de olika skildringarna används en modell Turen till Hansastudion arrangerades av som tar hänsyn till de olika element som Music Tours Berlin. På internet mark- ingår i presentationerna(se Hyltén-Caval- nadsfördes den som ”Exclusive visits inside lius & Kaijser 2012, samt en text under Germany’s most famous recording studios – utgivning). Dessa element – eller fragment legendary HANSA STUDIOS”. 3 Vand- – kan vara grundläggande fakta och hän- ringen började på gatan. Vi hälsades väl- delser, men också berättelser, föremål, komna av vår guide, som också drev Music sånger, klanger och textrader (jfr Kaijser Tours Berlin. Han började med att pre- 2013). Spåren av Bowies kreativa liv fin sentera oss för Eduard Meyer (Edu) som som bilder, musik, souvenirer och berät- var inspelningstekniker på Hansa studios telser i media, på arkiv och personliga under sjuttio- och åttiotalet. Han hade ar- minnen. Fragmenten är inte låsta till spe- betat med David Bowie på albumet Low cifika skildringar, utan kan återkomma och med Iggy Pops The Idiot och Lust for och användas i olika sammanhang. Bil- Life, som Bowie producerade Han var derna på Bowie i Berlin ingår i Bowies också inspelningstekniker när Bowie åter- biografi likaväl som i berättelsen om Ber- kom till Hansastudion i början av åttio lins kreativa sjuttiotal. Trovärdighet kan talet för att spela in en EP med material här handla om hur dessa fragment fogas från Brechts Baal. samman, hur de väljs ut och vad som upp- Vandringen började alltså på gatan. fattas som väsentligt och korrekt. De olika Den fyra timmar långa promenaden ge- fragmenten ska inte förstås som solitärer. nom Hansastudion rörde sig sedan sakta De hålls ihop i affektiva allianser (jfr genom fastigheten. Den slutade i ett mix- Grossberg 1997). Med det menas det errum som används idag. Längs med vä- känslomässiga register som identifierar gen stannade vi vid framför fotografier av och för samman vissa människor, intres- de artister som använt faciliteterna. Edu

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 78 Lars Kaijser

Bild 1. Hansastudion under sjuttiotalet. I förgrunden, Eduard Meyers hand. Foto: Lars Kaijser. pekade ut dem han jobbat med och några en stor sal med träpaneler och sex meter till. Einsturzende Neubauten, Nick Cave till tak. Akustiken, eller mer precist ekot i & the Bad Seeds, Boney M, Nena, David Meistersaal lyftes fram som en av de vik- Byrne and Depeche Mode och Zara tigare drivkrafterna i berättelsen om stu- Leander var kända namn. Vi passerade dions framgång. Edu klappade händerna, också den stora sal, Meistersaal, som an- spelade horn och talade om den speciella vändes som studio under sjuttiotalet. Det atmosfären. Ekot, som knöt samman nuet var där Bowie spelade in sina album. Vi och historien. Det var samma eko då, som stannade till i det rum som var mixerrum idag, och som kan höras genom alla in- under samma period. Där fanns bland an- spelningar från Hansa-Ton Studio. Förr nat det fönster från vilket Bowie såg pro- fanns det i den stora sal där artisterna spe- ducenten Tony Visconti och körsångers lade in, idag fanns det som en ljudeffekt i kan Antonia Maaß kyssa varandra framför den moderna studion. Guidningen avslu- Berlinmuren. Händelses inspirerade en- tades ytterligare ett par våningar upp i ligt berättelsen Bowie att skriva texten till mixerrummet till den nuvarande studion, Heroes, en av hans mer kända låtar. Längs som färdigställts under åttiotalet. Vand- med vägen kom berättelserna att ändra ringen tog fyra timmar, Från gaturum- karaktär. mets mer offentliga Berlinhistorik till stu- Turen gick vidare till den en våning där dions stängda utrymme där vi lyssnade på studion låg under sjuttiotalet. Den var då musik och fick ta del av mer avslöjande inredd i en mötessal, Meistersaal, som var detaljer om vad olika artister gjort och

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Två vandringar och en utställning 79 sagt i studion. Guiden hade med sig en hade också med sin gästbok som Bowie uppsättning bilder som visade de artister, och Iggy Pop signerat när de en gång på stads- och studiomiljöer som avhandla- väg hem efter en festnatt beslutat sig för des. att hälsa på hemma hos Edu. Guiden hade Guiden och Edu kompletterade var en tydligare idé om vad han ville berätta. andra under vandringen. Edu sa och be- Berättelserna knöts till de fotografier som rättade vad som föll honom in längs med han hade med sig. Guiden anpassade sig vägen. Ett foto, ett rum, utsikten från ett dock kontinuerligt till Edus hågkomster fönster kunde inspirera till kommentarer och kommentarer. och berättelser om Bowie, Iggy Pop eller Minnen och fakta vävdes in i varandra någon annan artist som han jobbat med. under vandringen. Edu berättade sina Berättelserna var vardagliga och ofta lite minnen medan guiden placerade dem i en apropå. Det fanns – efter vad jag kunde historisk kontext. Han identifierade plats, uppfatta – inget tydligt manus. Edu hade tidpunkter och annat som kastade ljus med sig en pärm där han sorterat in så- över berättelserna. Tidigt i visningen höll dant som kunde knytas till Bowie. Där guiden upp en bild på David Bowie och fanns fotografier, konsertprogram och en Eduard Mayer. Bilden fick Edu att be- inbjudan till Bowieutställningen. Han rätta om när David Bowies band kom till

Bild 2. I studion. Guiden visar upp bilder från Bowies vistelse i studion. De tre bilderna visar motsols. Fönstret med utsikt mot Berlinmuren och inspirationen till Heroes. David Bowie, Tony Visconti och Eduard Meyer i en soffa 1976. Colin Thurston, David Bowie och Brian Eno i studion. Foto: Lars Kaijser.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 80 Lars Kaijser studion för att göra en inspelning. Bandet terades mot dagens Berlin. Uppdelningen var i Berlin för en konsert, men behövde i ett öst och ett väst var en förståelseram av arbetsrättsliga skäl hålla några av tur- för den stämning och de villkor som om- néarbetarna sysselsatta (varför framgick gärdades Bowies vardag såväl som krea- inte riktigt tydligt). Eduard satte upp in- tiva verksamhet. spelningsutrustningen som Bowie öns- Vandringen avslutades alltså i ett mix- kade. De spelade in en låt, som redan var errum. Edu satt vid mixerbordet. Framför utgiven. Bowie var i studion men brydde sig hade han lagt ut några av de skivor där sig inte om att lägga på sången. Edu åter- han varit tekniker. Där låg en tysk och en gav Bowies ord ”It’s a fake!”. Han avrun- amerikansk pressning av Low, ett album dade sin berättelse med att säga att efter- av Can och ett med Tangerine Dream. Vi som ingen var intresserad av inspelningen lyssnade på fyra ljudexempel. Först in- tog han med sig den hem. Guiden sköt spelningen av Time will crawl från 1987, kontinuerligt in små specificeringar. Han den som Edu hade tagit med sig hem. sa sådant som ”det var tidigt i juni”, ”det Bowies röst fick vi höra när vi lyssnade till var under The Glass-spider tour”, ”Carlos en snutt från Baal. Därefter U2s One. Edu Alomar kom” och ”det var en facklig lag, förklarade hur det speciella ekot bäddade som kanske inte gäller längre”, ”de spelade in rösterna. Det var så pass karaktäristiskt in Time will Crawl, vilken var på albumet att det var möjligt att identifiera studion Never let me down från 1987”. Han avslu- just genom detta eko. Avslutningsvis lyss- tade sitt sufflerande med att kommentera nade vi till Iggy Pops The Passenger. Edu inspelningen som Edu tog hem: ”Det är berättade hur det gick till när Iggy Pop en raritet!”. gjorde sitt sångpålägg, att det spelades in Inspelningsteknik och detaljer från genom gitarrförstärkaren. Något som de studioarbetet var viktiga under turen. Edu flesta på rundturen uppfattade som lus- pratade om mixerbord, om det var 16 eller tigt. Det var också här vi fick se och 32 spår. Hans berättelser underhölls ge- bläddra i Edus pärm med Bowieminnen, nom de medföljande personernas frågor the Bowie bible, som han kallade den. Vi om vilken typ av eko som användes eller kunde läsa det brev med svar som Edu vad det var för förstärkare som syntes i en hade skickat när Bowie fyllde sextio. Här bild. Fotografierna var viktiga. De illu fanns Edus noter till Art Decade, en sång strerade berättelser och skeenden. De av- på Low där Edu medverkade som musi- bildade och illustrerade de fragment som ker. Vi fick också bläddra i Edus gästbok var viktiga i framställningen: Personer, från 1977 och hålla i vad som beskrevs kläder, hus, mixerbord, högtalare eller ut- som originalbilden på Bowie, Visconti sikten från ett fönster. visade vart mixer- och Edu soffan. bord stått, var borden var och var det fun- Vandringen genom Hansastudion nits väggar. Han pekade också ut var byggde på ett gemensamt intresse i och soffan stod när han fotograferades till- för pop och rockmusik, främst från sjut- sammans med David Bowie och Tony tio- och åttiotal. Det är en social inram- Visconti. En bild vi fick se flera gånger ning som av sociologen Motti Regev be- under vandringen genom lokalerna. Vi skrivits som det pop/rockkosmopolitiska fick också höra om Berlin och dess för- sammanhanget (2013). Den kan också vandlingar. Det sena sjuttiotalet kontras- beskrivas som en affektiv allians, där alla

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Två vandringar och en utställning 81

Bild 3. Eduard Meyers gästbok. Foto: Lars Kaijser. som deltog under rundturen var delaktiga. med skratt och leenden från gruppen som Det fanns ett engagemang och igenkän- lyssnade. De affektiva allianserna får nä- nande i de ofta angoamerikanska artister ring och bekräftelse genom skratt, nick- som nämndes. Det fanns en självklarhet i ningar, igenkännande blickar och hum- referenser och hänvisningar. Denna bild manden. Det skedde i kommentaren om förstärks genom beskrivningen av sextio- nycklarna och det hände kontinuerligt och tidigt sjuttiotal när Hansastudion under vandringen i övrigt. främst var känd för tysk schlager. Här var Edu och guiden gav prov på två olika beskrivningarna mer utförliga, artisterna sätt att skapa trovärdighet. Edu var ögon- avfärdades som ointressanta och vi för- vittnet. En förstahandskälla som suttit väntades inte känna till dem. med i studion och sett vad som hänt. Den Framställningen av Bowies tid i Berlin personliga relationen tillskrivs en trovär- jämfördes kontinuerligt med andra skild- dighet. Att manifestera en personlig rela- ringar av samma epok. Det framhölls att tion är ett återkommande drag i guidade Wikipedia satt fel årtal på bilden av Bowie som handlar om populärmusikens ikoner och Edu (1977 istället för 1987). Utställ- (jfr Kaijser 2013). Denna trovärdighet ningen David Bowie is ifrågasattes också fördjupades i Hansastudion genom de vid ett antal tillfällen. I utställningarna fotografier och mejlväxlingar som visades. visades en uppsättning nycklar som Bowie Det var bilder på Edu och David Bowie ska ha haft i Berlin. ”Om det nu är dom”, tillsammans tagna 1976 och 1987. Det som någon sa. Här utmanades utställ- fanns en signerad gästbok och ett tackmejl ningens trovärdighet, vilket bekräftades från Bowie när Edu gratulerat honom på

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 82 Lars Kaijser sextioårsdagen. Guiden fick sin auktoritet Bowie tillsammans med Eduard Meyer utifrån sin historiska kunskap och förmå- och Tony Visconti. Guiden refererade ofta gan att kunna foga in Edus berättelser i en till de saker som Eduard Meyer berättat. större ram. Han knöt samman lösa trådar Han var inte lika detaljerad, men lyfte och höll ordning på kronologin. fram ekots betydelse för musiken. Guiden förhöll sig också till tidigare beskrivningar av Bowie och Berlin. Han ägnade tid åt Berlin Bowie Walk att problematisera idén om Bowies Ber- lintrilogi och huruvida en sådan fanns. Det fanns paralleller mellan vandringen Low var främst inspelade i Frankrike. genom studiobyggnaden och turen till Heroes var den rena Berlinskivan, medan Bowies Berlin, men också tydliga skillna- Lodger inspirerats av Berlin, men spelades der. De var samma företag, Music Tours in på andra platser. Berlin, som ordnade de bägge vandring- Vandringen var tydligt uppbyggd kring arna. Bägge hölls på engelska, men gui- turens olika stopp. Bowie var uppenbart den var en annan. Stadsvandringen utgick ett självklart ämne, men lika viktigt var från Martin-Grobius-Bau, det museum Berlin. Både som historisk plats och som som också visade David Bowie is. Vand- en god kraft i Bowies liv. Guiden berät- ringen organiserades som en fotpromenad tade hur Bowie kom till Berlin som drog- med fem stopp och en kort tunnelbane- missbrukare, fattig och förvirrad. Här resa. Det första stoppet behandlade Ber- fick han vänner och inspiration från tysk linmuren och den delade staden. De fyra musik. Miljön möjliggjorde en kreativ påföljande platserna handlade i mångt och höjdpunkt. En viktig referens här var mycket om Berlin, men knöts mer kon- alltså Bowies Where are we now? Texten kret till Bowie. Det var den plats som in- inleds med orden ”Had to get the train, spirerade Bowie till låten Heroes, från ski- from Potsdamer platz”. Den pekade på van med samma namn (1977). Alltså den vikten av vardag för Bowie i det livsske- punkt som vi såg från studiofönstret. The det. Hur han i sina vardagsrutiner hittade Heroes spot, som guiden kallade den. sig själv. Att Bowie nämnde Potsdamer Därefter stannade vi utanför Hansabygg- plats bekräftade Berlins betydelse i Bo- naden och på Potsdamer Platz. Turen wies liv. Staden var viktigt för Bowie, men avslutades med en tunnelbaneresa till Bowie var också viktig för Berlin. Sången Schöneberg och Hauptstrasse där Bowie knöt dem närmre varandra och många bodde under Berlinåren. En viktig refe- Berlinbor fick en tår i ögonvrån när de rens under promenaden var videon till hörde den. Bowies låt Where are we now? från 2013. I När vi stannade på Potsdamer platz be- den visas bilder från Berlin, bland annat rättade guiden om hur det gick till när gatan utanför Hansa studion. Texten knöt muren föll. Det var en lång och omständ- an till Bowies tid i Berlin, men mer om lig berättelse där olika turer och inblan- det nedan. dade personer beskrevs utförligt. Bowie Under vandringen bar guiden med sig sjunger i Where are we know? ” Twent y ett urval av de bilder som visats på Hansa- thousand people/Cross Bösebrücke/Fing- studion. Det var de generiska bilderna på ers are crossed/Just in case.” Här beskrivs ett slitet Berlin. Det var också bilderna på den plats där de som levde i Östberlin

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Två vandringar och en utställning 83 först fick möjlighet att fritt vandra över rockkosmopolitiskt förankrade. Men när till väst. Det var vändpunkten och Bowie Hansaturen innehöll djupdykningar i in- kunde identifiera den känslan. spelningsteknik var stadsvandringen mer Guidens lyfte under rundturen konti- av en stadsvandring till Berlin anpassats nuerligt fram att han arbetat som guide för ett Bowiefan. under mer än tio år. Viktigt var också När vi stannade utanför Bowies gamla hans detaljerade kunskaper om Bowie. lägenhet på Hauptstrasse 155 berättade Guiden hänvisade till Eduard Meyer som guiden om grannskapet. När dörren till han beskrev som sin huvudkälla; ”om ni fastigheten öppnades sprang han fram och undrar hur jag kan veta vissa saker, om det tog tag i dörren innan den stängdes. Till- låter otroligt, då kommer informationen sammans fick vi sedan smyga in genom från Edu”. Det var i mångt och mycket porten, tassa upp till det våningsplan där samma fragment som byggde upp berät- lägenheten åt och titta på Bowies lägen- telserna om Bowie under de bägge rund- hetsdörr. Guiden förmanade oss att vara turerna. Men de sammanfogades efter tysta. Sedan fick vi smyga ut igen. Vi fort- skilda principer och formade olika relatio- satte sedan in på bakgården och guiden ner till Bowie. Om bilderna i Hansastu pekade ut ett par soptunnor. Han sa att dions användes för att visa hur det såg ut det med största säkerhet var desamma förr, blev de under stadsvandringen en som Bowie slängt sitt skräp i. Elisabeth möjlighet att dramatisera händelser och Guffey har påpekat att retrostilar ofta kan skeenden. Båda vandringarna var pop/ karaktäriseras som eklektiska och anakro-

Bild 4. En soptunna. Foto: Lars Kaijser.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 84 Lars Kaijser nistiska collage där ironi och lekfullhet tionskällor och alternativa resultat fram, ibland är viktigare än akribi och samman- alltså sådant som kunde ge insikterer i hang (Guffey 2006). Detsamma kan sä- Bowies kreativa processer. Victoria & Al- gas om rundturerna. Avslutningen sum- bert har producerat en film om utställ- merade guidens framställning ganska bra. ningen. I den säger Geoffrey Marsh: Här fanns en lätt gränslöshet och viljan att visa vad som fanns bakom Bowies In 1976 to escaped the pressures of music busi- fasad. Turen var anpassad till fans som ness, drugs and the media celebrity circus of Los Angeles Bowie left America and moved to ville komma Bowie lite närmre. West Berlin, then still in the front line of the cold war. A divided city marooned in commu- nist Germany. It gave him a space to clean up, David Bowie is to find new energy and to develop new musical ideas. And also a place to explore an older more Utställningen var en tur- grittier multilayered culture amongst the weeds David Bowie is and ruins, wrecked cabarets, expressionism, nerande utställning som utformats av Vic- sausages’ and beer all in the shadow of the Ber- toria and Albert Museum (V&A) i Lon- lin wall. It was 14 month of intensive music don. Den syftade, enligt Geoffrey Marsch making with Tony Visconti, Brian Eno and som var ansvarig, till att komma ”inside Iggy Pop which gave birth to a trilogy of ground of David Bowie’s mind”. Den förhöll sig breaking albums Low, Heroes and Lodger. The Berlin period was such an extraordinary expe- till den klassiska rockbiografins betoning rimental and productive period for David that på den autentiska artisten. Bowie föddes we decided to create a special area in the mu- som David Jones. Men han under sin kar- seum to create the spirit of Bowies Berlin. riär antagit ett antal personas. Det var dessa som var intressanta, inte privatper- Utställningen i Berlin skiljde sig från de sonen Jones. Här skiljde sig utställningen andra platser där den visats då den till från vandringarna som mer strävade efter fogats en förlängd Berlindel. Berlinskild- det äkta och oförställda, det som fanns ringen sönderföll därför i två avdelningar. bakom maskerna. De låg intill varandra med var olika i färg, Musiken hade en viktig plats, men form och ton. Den ena skapad av Victoria greppet var bredare än så. Den musikkos- & Albert, den andra av en lokal utställ- mopolitiska samhörigheten gällde också i ningsproducent. Den förstnämnda följde utställningen, men som en bland flera samma estetik som resten av utställningen kontexter. Artisten Bowie skildrades och med en kollageartad iscensättning av klä- konst, film och teater var lika viktigt. I der, videofilmer och föremål. Berlin skild- viss mån gavs Bowie en mer finkulturell rades som en smältdegel. Den lyfte hur inramning. Victoria & Albert är ett de- staden inspirerade Bowie. Det gav en för- signmuseum. Prioritering på design och ståelse för Bowies kreativa process. Varia- form var tydligt där skivomslag, dräkter tioner och förkastade idéer visades. Om och scenuppsättningar visades upp. Ut- vandringarna försökte berätta hur det var, ställningen var gjord i samarbete med öppnade utställningen för en alternativ Bowies personliga arkiv, The David Bo- historieskrivning. Det kunde sett annor- wie Archive, med närmast fri tillgång till lunda ut. fotografier, dräkter, utkast till texter och Den lokalt producerade utställningen privata brev. Särskilt vaskades inspira- skiljde sig i stil och temperament. Här var

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Två vandringar och en utställning 85 privatpersonen Bowie i fokus. Mer David Jones än David Bowie så att säga. Utställ- ningen var arrangerad i en korridor. Den dominerades av en stor vägg med bilder organiserade lite som en anslagstavla. Här fanns fotografier av sådant som var viktigt för Bowie. Flera av de bilder som visats under vandringarna återkom, som bilden på Bowie, Visconti och Eduard Meyer, bilderna på studiobyggnaden och Berlin under det sena sjuttiotalet. Här fanns också fler privata bilder från hemmet på Hauptstrasse och från kafébesök. Här Bild 5. Nyckeln till Bowies lägenhet. © The David visades också Bowies egna målningar och Bowie Archive. en meny för nyårsafton 1977 som han tecknat. När jag talade med curatorn be- relation till Bowie. Visst pratas det under rättade hon att de i viss mån undvikit vandringen runt i museet, men det var bildtexter. Hon hänvisade till Hansastu- ofta tyst och lite respektfullt. De affektiva dion, de guidade turerna och berättelser allianserna var inte lika tydliga som under som spreds på internet. Det räckte med vandringarna. Det finns naturligtvis ett sådant. Hon ville tona ned myterna. engagemang i Bowie, men mer vördnads- Tillgången till Bowies privata arkiv fullt. Den i brist på bättre ord finkultu- möjliggjorde en närmast obegränsad upp- rella inramningen stod i kontrast till de visning av de materiella spår som han guidade rundturerna. Om Bowie togs ned lämnat efter sig: ett klottrat cigarettpaket, på jorden under rundturen gav utställ- en gammal leksak, instrument, kläder och ningen honom en upphöjd ställning. Un- som tidigare nämnts nyckeln till lägen der vandringarna påvisades personliga heten på Hauptstrasse. Här fanns som relationer till Bowie: direkt av Edu och nämnts många bilder och skivomslag. På indirekt av guiderna genom Edu. På mu- de många videoskärmar som fanns i ut- seet var relationen mer taget för given. ställningen visades konserter, intervjuer Här var det snarast så att man sökte dis- och musikvideor. Om Edu under vand- tansera sig från artisten. Geoffrey Marsh ringen genom Hansastudion berättade om bedyrade att han inte haft någon kontakt hur Eno och Bowie jobbade, så stod Enos med honom och Bowie hade inte påverkat synt på Marin-Grobius-Bau. Här fanns utformningen. Det är här möjligt att in- också Bowies handskrivna text till Heroes. flika att utställningens öppnande i Lon- Det skapar trovärdighet. don 2013 var mycket lämpligt för Bowie. Om guidningarna skedde i grupp, med Det sammanföll med att han återigen möjligheter till korta samtal och att lyssna efter tio års tystnad började ge ut musik. tillsammans var utställningen en mer in- Enligt Marsh var detta en tillfällighet, dividuell upplevelse. Besökarna fick hör- eller åtminstone inget som utställnings- lurar i entrén och en apparat som läser av producenterna kände till. när och var musik eller andra inspelningar I vilket fall, närheten till Bowie gav ska spelas upp. Här formas en individuell tyngd åt utställningen. Viktigt för trovär-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 86 Lars Kaijser digheten var också den professionella in- har ordnats samman med andra fragment ramningen. Här fanns den museala praxi- och ingår i olika retrologier eller sätt att sen med kontinuerliga källhänvisningar. förstå förr. Här fanns ett gemensamt drag, Fotografier är daterade, med uppgifter om nämligen viljan att undergräva andra och vad som visas, fotografen är om möjligt ibland varandras skildringar. Trovärdig- angiven och det är också vem som äger het har till viss del handlat om hur relatio- bilden. Liknande uppgifter finns också i nen mellan närhet och distans hanterats. anslutning till videor och föremål. Här Här fanns skillnader. Edu som följesla- fanns en trovärdighet i den estetiska ut- gare förkroppsligade länken till Bowie. formningen med smakfullt arrangerade Med honom blev besöket ett back-stage och ljussatta föremål. V&R är i sig en ga- pass till Bowies värld. Guiden pusslade in rant för kvalitet och professionalitet. De minnen och berättelser i det större Bowie- designers som knutits till produktionen pussel som de som följde turen kunde tän- har alla ett gott renommé. Här hjälper kas vara bekanta med. Under stadsvand- höga besökssiffror och goda recensioner ringen iscensattes fanets förhållningssätt till. Det gör också intresset från mer of- när vi smög runt och betraktade spåren av fentliga personer och på utställningens Bowie. Den stod i kontrast till museets hemsida listas namnkunniga besökare vördnadsfulla betraktande. Samtidigt som Debbie Harry, Vivianne Westwood, uppvisade alla tre skildringar sin professio Robert Redford, Anna Wintour och Kate nalitet. Guiden i studion hade förmågan Moss. att lägga berättelserna till rätta, under stadsvandringen visade guiden på sin kunskap om Berlin och i utställningen var Avslutning estetik och akribi viktigt.

De tre skildringarna bjöd på olika uppvis- ningar av trovärdighet. Det fanns en pa- Noter rallell i upplägget. De rörde sig från det mer offentliga mot det mer privata och 1 https://sv.wikipedia.org/wiki/David_Bowie. 2 vad som kanske skulle kunna uppfattas Följande artikel bygger på att jag följt i de två guidade vandringarna och besök på utställningen på som autentiska skildringar, åtminstone Martin Gropius-Bau, 2 juli 2014, samt ytterligare om autentisk förstås som nära eller intim. ett besök på museet 20 augusti 2014. Jag har de- I studion innebar det mixerrummet med taljerade anteckningar och fotografier från de två en signerad gästbok och berättelser om guidade turerna. Det var inte tillåtet att fotogra- artister som misskött sig. Under stads- fera på museet, men många av bilderna finns på internet. Fältarbetet i Berlin har därför komplet- vandringen slutade det med att smygtitta terats med materialinsamling från nätet. Jag har på Bowies gamla dörr och soptunnorna på också intervjuat Geoffrey Marsh projektansvarig innergården. På utställningen innebar den för David Bowie is på V&A I London och Chris- tyska delen i Berlinskildringen ett besök tine Heidemann utställningsansvarig för Berlin- hemma hos David Jones, åtminstone i delen på Martin-Gropius-Bau, Berlin (20 augusti bild. 2014), respektive London (4 september 2014). Därtill har jag besökt utställningen när det visats i De bilder som illustrerar den här arti- London och Paris. keln återkom i samtliga skildringar. De 3 http://www.musictours-berlin.com/hansa-studio- har bidragit till kunskapen om Bowie. De tour.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Två vandringar och en utställning 87

Referenser time in Berlin during the late seventies. These re presentations are two guided tours and one exhibi- Grossberg, Lawrence, 1997. Dancing in Spite of tion. The first tour visited Hansa-Studio where Myself: Essays on Popular Culture. Durham and Bowie recorded and produced some of his most London: Duke University Press. famous records. The second was a walking tour to Guffey, Elisabeth E., 2006. Retro: The Culture of Bowies Berlin. To this is added a touring exhibi- Revival. London: Reaktion. tion, David Bowie is, curated by Victoria and Al- Hyltén-Cavallius Sverker, 2014. Retrologier: Mu bert in London and shown in Berlin during 2014. sik, närverk och tidrum. Höör: Symposion. The analytic starting-point for the interpretations Hyltén-Cavallius, Sverker & Kaijser, Lars, 2012. of the representations is a model consisting of three “Affective ordering: On the organization of concepts; fragments, affective alliances and retrol- retrologies in music networks”, i Ethnologia ogies. Scandinavica 2012: 64–85. The article shows how the three settings nur- Hyltén-Cavallius, Sverker & Kaijser, Lars, (under ture different kinds of credibility. The visit to the utgivning). “Swedish prog rock and the search Hansa studio weighs heavily on a technician who for a timeless Utopia”, i The Oxford Handbook accomplished the tour. He had worked with David of Popular Music in the Nordic Countries. Oxford Bowie in the studio during the seventies and University Press. shared his memories and recollections from the Kaijser, Lars, 2013. ”Beatlesfragment i rörelse: En time. The walking tour was more of a general guidad bussturs narrativa ordnande av tid och tourist tour, catering for the Bowie fan. It showed rum”, i Gustafsson Reinius, Lotten; Habel, places important in Bowie’s career emphasizing Ylva & Jülich, Solveig, Bussen är budskapet: Per the relation between Bowie and Berlin. Here cred- spektiv på mobilitet, materialitet och modernitet. ibility lies in the guide’s expertise on the city and Stockholm: Kungliga biblioteket. Mediehisto- his detailed knowledge on Bowie. The exhibition riskt arkiv 23. was made in relation to The David Bowie Archive. Regev, Motti, 2013. Pop-rock Music. Aesthetic Cos This was a starting point for credibility, underlined mopolitanism in Late Modernity. Oxford: Polity by the museums aesthetic praxis’s. The different Press. way that credibility was performed could be summed up as differences in relating to David Bowie. The two tried in different ways to mark Summary their relations to Bowie, while the exhibition tried to distance themselves from the artist. Two Tours and an Exhibition Key words: David Bowie, guided tours, On Credibility in Depictions of David Bowie representations of popular music history, credibility. in Berlin (Två vandringar och en utställning Om trovärdiga skildringar av David Bowie i Berlin) Lars Kaijser, Associate Professor in Ethnology, Lecturer at Department for Ethnology, History of This article discusses how credibility is manifested Religion and Gender Studies, Stockholm University, through three representations of David Bowie’s Stockholm, Sweden.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Antecknat

Vinylen i Berlin: en plats, en genre, en tidsera

Av Sv e n -Er i k Kl i n k m a n n

En bok som bär titeln Vinyl: nomgång där olika fenome en historisk genomgång av The Analogue Record in the nologiska insikter kombineras vinylmediet eller dessa status Digital Age, hur ska man med en materialistisk ansats, som samlarobjekt, men nog egentligen förstå dess upp i en framställning som på ett ett område där en rad mot lägg, tänka sig in i hur den mycket kunnigt, passionerat satser och dikotomier dyker vill utveckla sitt tema som och rentav avancerat sätt tar upp, mellan det analoga och kan te sig ytterst enkelt – vi sin läsare genom vinylens det digitala, mellan det nylskivan, den glimrande, olika möjligheter och be snabba och det långsamma, glänsande svarta tingesten, gränsningar, där möjlighe det heta och det coola, det 12 inch/30 centimeter för terna för mediet – det förfat manipulerbara och det icke- LP:n och 7 inch/17,5 centi tarna med ett svåröversatt manipulerbara, det mänsk meter för singeln – men sam engelskspråkigt uttryck kal liga och det icke-mänskliga, tidigt är oerhört komplicerat, lar affordances – att skapa maskinella och olika försök lika komplicerad som vinylen olika slag av bindningar och att överlappa de här skiljelin som kulturell produkt och nodpunkter mellan männi jerna, genom att bygga broar, konstruerat medium och for skor, platser, och tider – eller mediala, sociala, kulturella, mat kan te sig, om man bör en speciell tid – är det som begreppsliga. jar undersöka föremålet och framför allt driver bokens Boken är indelad i sex ka fenomenet närmare. agenda. En grundtanke är att pitel som mycket grundligt Den bok sociologerna Do vinylen aldrig ska betraktas går igenom olika aspekter av minik Bartmanski och Ian isolerat från andra media, vinylen i den kontemporära Woodward skrivit är ett ve andra format, utan att den världen, från tillverkningen tenskapligt inlägg i en dis alltid måste ses som en med av vinylen till säljandet av kussion som handlar om hur spelare i olika sammanhang, vinyl, de olika användnings vi, både som individer och med speciella, unika egen områdena för vinylskivan, vi grupper, handskas med våra skaper som gjort att den kun nylen som medium, ting, ar medier, med vår musik, med nat bibehålla sitt grepp om tefakt, totem och ikon. I det utrymme som finns där grupper av diggare i en era kapitel 1, vinylen som skiva, mellan den materiella verk som många trodde skulle ingår en historisk utblick som ligheten och det som vi tän innebära dess försvinnande är kort och tämligen out ker eller drömmer om. Boken från den kulturella arenan. vecklad, en resa bakåt i tiden, är därmed till sin inriktning Det Bartmanski och utgående ifrån bokens cen egentligen mindre en socio Woodward bjuder på i boken trala tema, den kontemporära logisk eller kulturhistorisk är, kan man säga, en guidad technoscenen med vinylen i exposition, mer en mediefilo tour genom en mycket spe dess symboliska mitt som ett sofisk, delvis etnografisk ge ciell terräng, inte så mycket slags magiskt eller auratiskt

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4, årg. 24, s. 88–92. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 Antecknat 89 föremål. Därmed avsmalnar Bokens styrka – dess in rad, utan också en beskriv perspektivet alltmer ju längre gående, passionerade grepp ning och närläsning av en bakåt i tiden man kommer, om ämnet – blir samtidigt värld av vinyl-experter av vinylens historia blir framför också dess svaghet eller brist. olika slag, från klubbägare allt kopplad till endel iko I sitt förord konstaterar de två till skivbutiksägare, DJ:s, vi niska genrer och artister ut forskarna att de själva är nylmakare, skivproducenter gående från deras betydelse starkt involverade i den kul och skivbolagsägare i vinyl för författarna och sagesmän tur de undersöker, de är metropolen Berlin, med ett nen. Det är rock och pop, och techno-fans själva, något som antal smärre avstickare till det är framför allt jazz, soul kan vara en fördel, men som andra tyska storstäder och och funk som fungerar som också gör att skiljelinjen mel andra metropoler som New viktiga förlagor till och refe lan forskarna och de personer York, Bogota, Sydney, Lon renspunkter för techno-vi som intervjuas eller mellan don, Paris. nylen. Enbart i förbigående författarnas positioneringar Redan i förordet, i själva nämns annan musik, som som forskare och som fan, iscensättningen av boken, klassisk musik. Modern se vinylentusiaster och speciellt presenteras dessa som i näs riös musik, exempelvis en techno-vinylentusiaster ham tan lika hög grad som de två minimalistisk sådan eller an nar i gungning. författarna kan ses som bo nan experimenterande 1900- Vinyl blir därmed en bok kens egentliga upphovsmän, talsmusik som ofta spelades om inte bara vinyl, hur den gruppen av män i den tidiga in på vinyl finns inte med fortfarande står upp i en era medelåldern (en enda kvinna över huvud taget. som blivit alltmer digitalise ryms med bland männen) som fungerar som bokens experter och ”drivmedel”, vi nylkonnässörer som ställer en rad viktiga frågor kring vi nylens materialitet och exis tentiella problematik som väldigt mycket liknar de en kulturforskare gör. Det hand lar om ett dussintal personer, legendariska inom Berlins technoscen, bland andra ar tisten/DJ:n Phillip Soll mann, eller Efdemin som är hans professionella alias, skivpressaren Andreas ”Lu- po” Lubich, artisten och DJ:n Robert Henke, alias Mono lake, boutiqueägaren Jenus Baumacker-Kahmke och DJ:n och skivproducenten Andreas Baumecker. Det märkliga är, något som för fattarna ägnar en flyktig Omslag till boken Vinyl: The Analouge Record in the Digital Age, av tanke, inte mer, att detta ge Dominik Bartmanski och Ian Woodward, 2015. London/New York: nusmönster känns igen från Bloomsbury Publishing. tidigare skeden av vinylens

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 90 Sven-Erik Klinkmann och populärmusikens, inte 2013) instruktiv. Fleischer som kombinerar det analoga minst rockens och jazzens har bott i Berlin i ett antal och det digitala tycks vara så historia, en historia där män, månader i två perioder, dels mansdominerad och och så unga män eller män i den år 2004 och dels år 2011. dominerad av en speciell ål tidiga medelåldern, är de som Hans iakttagelser av de feno dersgrupp tas aldrig upp till innehar de centrala positio men Bartmanski och Woo en diskussion. Därmed faller nerna. deward beskriver i sin bok är också frågor som de som Intressant nog är detta en intressanta också för att han ställts av andra forskare, om bok som handlar lika mycket inte så specifikt lyfter upp hur folk konsumerar musik i om Berlin som om vinylen, just vinylformatet, men nog dag mer generellt, vilka mu de två begreppen och feno för att han mer kontextua sikaliska media och modus menen fungerar som ömse liserar Berlin-fenomenet än de använder sig av, om man sidigt autenticitetsskapande vad vinylbokens författare ser på olika åldersgrupper, nodpunkter av både ett dis gör. olika generationer. kursivt och ett kroppsligt– Rasmus Fleischer talar Inriktningen hos Bart fysiskt–sensuellt slag som bl.a. om ”den schwabiska in manski och Woodward på hela tiden bekräftar varand vasionen” av endel områden i det som är cutting edge, ras betydelse. Här finns också Berlin. Det är mer eller avantgarde, det som ligger speciella hotspots i den kul mindre välmående tyskar vid frontlinjen av utveck turella geometrin som svarar från Schwaben och andra lingen, blir så stark att den mot bokens glidning gene områden i södra Tyskland leder till några komplikatio rellt mot det heta, också i be som etablerat sig här som en ner som ett mer balanserat tydelsen heta pressningar ny, om inte överklass, så rela grepp hade kunnat undvika. (hot wax). tivt välsituerad grupp i det Att technokulturen i inte Klubben Berghain är en som också Bartmanski och minst Berlin lett till att vi sådan, andra viktiga hotspots Woodward ser som en större nylen igen fått en renässans, är skivbolaget Ostgut Ton, rörelse som är parallell med då sedd inte längre som ett skivstudion Dubplates & vinylens renässans, gentrifie mainstreammedium eller Mastering, skiv- och hipster ringen av Berlin. -format utan tvärtom som ett affären Rotation Boutique, Fleischer talar också om exklusivt, ”långsamt” me skivbutiken OYE etc. En Berlin som exportprodukt, dium, ett medium för hipsters tredje nodpunkt i boken ut framför allt då för turismen. och bohemer är en viktig görs av musikgenren EDM, Varje veckoslut besöks staden iakttagelse. electronic dance music. Med av tusentals renodlade party Fleischer diskuterar något dessa tre begrepp i spel eta turister som ofta anländer via som har relevans här, nämli bleras en sofistikerad läsning flygplatsen Schönefeld. Näs gen det faktum att Berlin är och avkodning av ett mycket tan alla flög, skriver Flei en förhållandevis fattig stad, speciellt och livskraftigt kul scher, med lågprislinjer som en stad där det är lättare att turellt område. Ordet vibrant ibland sålde biljetter i samma leva ett bohemliv både peku används, talande nog, flitigt i prisklass som en taxiresa. niärt och kanske också mer boken, vinylen beskrivs som Och de som kom till Berlin allmänt, kulturellt än i andra vibrant matter, också staden blev då, som han säger, en storstäder, samt vidare som Berlin och technogenren ges population som är ”baserad i sagt billigflygets uppgång ofta den beteckningen. Berlin”, eftersom den inte sä som inneburit att det är myc Här är en jämförelse med kert kan säga vad det innebär ket billigt att flyga till och endel texter av den mycket att bo där. från Berlin. Fleischer gör en produktive mediehistorikern Kritiska frågor som varför intressant iaktagelse om de Rasmus Fleischer (2009, den här vinylmusikscenen grupper av människor, likt

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Antecknat 91 honom själv, som valt att ta mann som stolt poserar med Som synes blir resone sig till den tyska huvudsta en uppsättning av olika, manget kring det autentiska den, för att som han säger be minst 16, pressningar av Do cirkulärt, även om det hävdas finna sig där. 2004 karaktä nald Fagens soloskiva The att det som gör vinylen så riserades stadens technoscen Nightfly som ju har ett iko autentisk har att göra med enligt honom av en musik niskt vinylrelaterat omslag. dess ”icke-demokratiska vär som var taktfast men ändå Fagen själv sitter på omslags den”, för att hårddra en smula. inte ägnad för dansgolv utan bilden vid en skivspelare med När det digitala öppnar upp snarare för drömmerier. Runt en cigarett i ena handen. Att musiken, dess distribution de elektroniska rytmerna de äldre vinylsamlarna be och användning i en demo strök återhållsamt melanko skrivs som tragiska oldtimers kratisk och allt utjämnande liska melodier. Några år efter som tiden och tidsandan form kan detta samtidigt leda Berlin-technons första våg på sprungit ifrån känns mot den till en förlust av kvalitet och 1990-talet återuppstod, skri här bakgrunden en aning värde, påpekas det. Där kom ver Fleischer, Berlins techno konstigt. mer vinylen som i den här scen några kilometer längre Intressant nog dyker det miljön och genren ofta till österut jämfört med dess ti mångbottnade och svårgrep verkas i små kvantiteter, som digare centrum kring Leipzi pade ordet autenticitet upp i då också ger skivorna ett ger Strasse i stadsdelen Mitte, flera sammanhang i boken, tilläggsvärde, som ett slags nu med centrum i området alltid kopplat till den typ ”unika kopior” värda att leta mellan Kreuzberg and Fried av scen och vinylmiljö som efter, att i stället blir ett em richshain, med klubben Berg författarna prioriterar. Det blem för distinktion. I en hain och skivbolaget som är, talande nog, ”grandmas värld som är, som Fleischer Ostgut Ton som två epicenter tern” bland vinylkännarna, beskrivit den, starkt turisti för scenen. Robert Henke, som får fung fierad får vinylen, genren och Vinyl-boken är alltså starkt era som interlokutör i sam platsen unika och undflyende platsinriktad, för att inte säga manhanget: hipster – och avantgarde- platscentrerad eller -fixerad, ”Robert Henke continues, kvaliteter som får dem att den är också tidsmässigt väl pointing out to us that this framstå som speciellt efter digt bunden till föreställ credibility of vinyl to symbo strävansvärda, ungefär som ningar om det kontemporära, lize expertise and competence viktiga historiska platser med sett genom vinylens speciella within musical communities kultstatus kan vara det, från reflektionsyta. Boken arbetar work for both consumers or Venedig till den förbjudna med en rad nyckelord som buyers of music, as well as for staden i Peking eller Holly gör att en viss form av vi its makers. The key uniting wood. nylanvändning blir den para both sides of this one coin is digmatiska, medan andra the cultural stuff of authenti former kommer att betraktas city – authenticity as credible Referenser med likgiltighet eller rentav and warrantable performative skepsis. sign which members of a cul Bartmanski, Domik & Wood Figurer som hamnar utan tural community perceive as ward, Ian, 2015. Vinyl: The Ana- . för kritcirkeln är bland andra integral to the values and be logue Record in the Digital Age London/New York: Blooms dessa lite äldre crate diggers liefs of that community. In bury. som de kallas, de passione this sense, vinyl becomes a Fleischer, Rasmus, 2009. Det rade samlarna. Men paradox symbolic commodity, posses postdigitala manifestet: Hur musik alt nog är även en och annan sion or production of which äger rum. Ink Bokförlag. av vinylexperterna i boken points to certain knowledges Fleischer, Rasmus, 2013. Tapir- samlare, som Phillip Soll and expertise.” skrift. Stockholm: Axl Books.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 92 Sven-Erik Klinkmann

Summary larger groups of people, both which still is quite an achieve tourists and bohemians, into the ment in its own way. The Vinyl in Berlin: grooves and affordances this Keywords: vinyl, techno, club A Place, a Genre, an Era particular musical format can scene, Berlin, sociology, phenom- offer. In an expertise excavation (Vinylen i Berlin: enology, media-philosophy, of this scene with a number of en plats, en genre, en tidsera) material studies. key players from the scene in How is the phenomenon and volved functioning as interlocu concept of vinyl, vinyl records to tors in the story a fascinating be tackled in a scientific way by tale of a city and its relationship cultural scholars? One such to a particular musical format quite imposing way of doing it is and genre emerges. The down the way sociologists Dominik fall of this media-philosophical, Batmanski and Ian Woodward phenomenological and material discuss it in their new book take on vinyl is the gaps which Vinyl. The Analogue Record in are clearly to be seen in the pic the Digital Era, in which they ture: the history of vinyl is firmly place the renaissance of treated quite cursory, and an the format in a particular scene, other type of vinyl lover, the a particular place and a particu crate digger, is treated with a lar era, a story strongly sup certain nonchalance. The ques ported by notions of distinction, tion of generation is generally hipness and technological know- underplayed here. Also the lack Sven-Erik Klinkmann is how. This is the contemporary of a clear gender aspect of the Associate Professor in Folkloristics, electronic techno music scene of scene as depicted including its Especially Popular Culture, at Åbo certain bohemian quarters in key players which are all but one Akademi University, Turku/Åbo, Berlin, drawing like a magnet male is a problem in the book Finland.

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Anmälningar och notiser

En bokförläggare som sticker ut på det ”mediebärande” fältet

vidlag ett viktigt och ännu Vanligtvis brukar det när det till stora delar outforskat del- gäller förlagsmonografier område inom detta fält, fram- röra sig om redovisande och för allt när det gäller den kronologiskt sammanställda svenska förlagsmarknaden. alster – för mer problematise- Här återstår mycket spän- rande resonemang har ut- nande att vetenskapligt re- rymmet sällan räckt till. flektera kring. Något för bok- Innehållet i Bokbyggare är och mediehistoriker att ta tag tematiserat i fem kapitel un- i. En tydlig, driftig och till der rubrikerna: 1. Att för- synes outtröttlig profil inom lägga böcker, 2. Bokförlagets det system som Bourdieu kal- vardagsliv, 3. Utgivningen, 4. lat ”fältet för produktion och Mottagandet, och 5. Förlags- cirkulation av kulturella till- kultur. Utgångspunkt och gångar” är bokförläggaren avstamp tas hela tiden i den Trygve Carlsson. verksamhet som bedrivs i för- Under drygt fyrtiofem år lagets lokaler på Stora Nyga- Johanna Dahlin, Gustav har Trygve Carlsson kommit tan i Gamla stan i Stockholm. Källstrand och Bengt Erik att spela en framträdande roll Bokens författare har haft fri Eriksson, Bokbyggare: Carls- på detta fält. Hans långa för- tillgång till handlingar i för- son Bokförlag under trettio år – läggargärning i det egna för- lagets arkiv: såsom olika un- Bok 2614. Stockholm: Carls- laget Carlsson Bokförlag har, derlag, brev, kataloger, recen- sons 2013. i samband med att förlaget sioner, utgivna titlar, räken- nyligen kunde fira trettio år, skaper etc. ”Fältet” är ett nyckelbegrepp belysts och dokumenterats i Samtal och intervjuer med i kultursociologen Pierre boken Bokbyggare: Carlsson förlagets anställda samt med Bourdieus samhällsanalys, Bokförlag under trettio år – Bok förläggaren Trygve Carlsson och för honom definieras ett 2614. Författare är Johanna själv gjordes löpande under socialt fält av att människor Dahlin, Gustav Källstrand det halvår som arbetet med samlas kring något som de och Bengt Erik Eriksson, boken pågick. De olika ka- tillsammans tror på och stri- samtliga forskare verksamma pitlen har på ett uppslagsrikt der om. På det litterära fältet vid Linköpings universitet. sätt varvats med kortare per- uppträder och trängs bl.a. Resultatet har blivit en bok sonliga betraktelser där ett författare, bokförlag, kultur- som har fått ett annorlunda drygt tjugotal av förlagets tidskrifter, kritiker, littera- upplägg än merparten av de författare ur olika perspektiv turvetare, akademiker och förlagsmonografier eller för- berättar om sina relationer, olika kulturinstitutioner etc. lagsöversikter som tidigare erfarenheter och kontakter Förlagsverksamhet är här- utgivits om andra förlag. med förlaget. Det är ett för-

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4, årg. 24, s. 93–96. © Kulturella Perspektiv och författaren. ISSN 1102-7908 94 Anmälningar och notiser tjänstfullt upplägg som in- själva läsakten, har förändrats nå ut har ökat, stora utma- bjuder till läsning och själv- påtagligt under den senaste ningar att brottas med. Bok- reflektion. tjugoårsperioden. Nya slags handeln är inte längre den I bokens förord framhålls mediebärare och mediefor- givna förmedlaren – den att ett uttalat syfte med bo- mer har medverkat till att sviktar under trycket att prio- ken har varit att försöka ”syn- mediekonsumtionen har ökat ritera storsäljare och bestsel- liggöra vad ett bokförlag gör, och tillgängligheten till olika lers. Flertalet bokhandlar in- vilka inriktningsmässiga och slags texter har formligen går i kedjor och man gör cen- kulturpolitiska överväganden svämmat över i digitala me- traliserade inköp, vilket ofta som kan ligga bakom verk- dier. Den vanliga fysiska bo- innebär att många förlag och samheten och hur bokförla- ken har fortfarande sin givna vissa titlar kan ha svårt att gens verklighet förändrats plats i läsfåtöljen, men det göra sig gällande. De stora under senare år”. finns nu möjligheter att prio- förlagen har en tendens att Bokens författare vill såle- ritera läsandet utifrån akti favoriseras när inköpen görs. des även ge en mer generell vitetsmönster och hur man Många mindre och medel- bild av det arbete som bedrivs lever sitt vardagliga liv; man stora förlag, och dit hör vid ett svensk bokförlag idag, lyssnar lika gärna till ljudbo- Carlsson Bokförlag, ser hur av hur betingelserna föränd- ken i bilen, använder läsplat- det blir allt viktigare med en rats för förlagen under de tan i sängen, mobilen på bus- bokförmedling som går di- trettio år som Carlsson Bok- sen eller tåget, eller dator- rekt mellan förlag och poten- förlag har varit verksamt, skärmen på jobbet, för att tiella läsare. Det kommer att samt de tankar om böcker endast ge några exempel på bli allt mer viktigt att synas och bokutgivning som för- olika valmöjligheter. på olika digitala plattformar läggare och redaktörer ut- Det finns mycket som ta- och att med egna kanaler ta trycker. Dahlin, Källstrand lar för att läsandet kommer över de uppgifter som tradi- och Eriksson trycker på att att öka framdeles. Vi inter tionellt legat på bokhandeln det har varit viktigt att för- agerar allt mer det vi läser när det gäller förmedling av söka visa på vilken kulturell med andra texter via digitala böcker. En ny utveckling kan betydelse bokförlag har i det sökmotorer, hemsidor, blog- skönjas där bokförmedlingen begynnande 2010-talet. gar, twitter och andra sociala är på väg att bli en integrerad Carlsson Bokförlag får medier. Det är nog till en del del av förlagens verksamhet. därmed, samtidigt som dess mer frågan om hur vi kom- Detta är en utveckling som verksamhet beskrivs ingåen- mer att läsa framdeles. Till- är trist att konstatera men det de, också tjäna som ett exem- gång till texter tenderar att är tyvärr ett faktum. Bok- pel på hur ett medelstort för- öka. Det finns heller inte nå- handelns sorti är tråkig, men lag navigerar sig fram i da- got som pekar på att boken paradoxalt nog så har dessa gens svenska medielandskap. som bärare av text- och bild- förändringar i flera avseen- Detta innebär att denna ”tret- kommunikation skulle vara den gynnat förlagen, efter- tioårsbok” blivit till något verkligt hotad. Ur en kultu- som de fått större kontroll mer än en sedvanlig hyll- rell aspekt kommer den fy- och att de själva kan välja un- ningsskrift. Man läser gärna siska boken att fortsatt vara der vilka former de kan nå ut boken också som ett väsent- en av de främsta presenta- till sina läsare. ligt inlägg i en pågående dis- tionsformerna för mänsklig Carlsson Bokförlag om- kussion om läget för boken diskussion, reflektion och nämns ofta som ett litet eller och inte minst läsandet. kunskapsförmedling. medelstort förlag. Därtill är Den tekniska utvecklingen Men naturligtvis har bok- det ett oberoende förlag, som har inneburit att människors förlagen, även om nya möjlig- under drygt trettio år nu, har läsande, och faktiskt också heter att visa upp sig och att skaffat sig en tydlig position

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 Anmälningar och notiser 95 som ett kvalitetsförlag med ett kulturellt kapital av rang i sitt bagage. Och litet är det nog inte, även om förlaget kanske identifierar sig så – tvärtom. Föreliggande bok är nr 2614 sedan starten 1983. Detta betyder att utgivningen har i genomsnitt varit åttiosju (87) titlar per år under förla- gets trettioåriga historia. Det vill säga att förläggaren har kunnat lägga en ny bok på bordet i princip var fjärde dag året runt. Med en personal- styrka på fyra–fem personer Bokförläggare Trygve Carlsson vid sitt skrivbord i förlagets lokaler på är detta ett pensum som im- Stora Nygatan i Gamla stan i Stockholm. Foto: Jerker Andersson. ponerar. Men naturligtvis är det inte kvantitet som räknas. rerna låter sig inte göras. Un- böckerna har kommit i flera Här rör det sig för Trygve der många år har förlagets upplagor genom åren. Ett Carlsson om manus som varit utgivning haft stora likheter antal etnologiska titlar har angelägna, ja, rent av nöd- med vad som internationellt sedan varit legio i stort sett vändiga att ge ut. Att granska ofta getts ut av universitets- varje år under de trettio insända manus är en viktig anknutna förlag, dvs. böcker gångna åren, och förlaget och ofta grannlaga uppgift. som inte sällan ligger i ett spelade under en lång följd av Många frågor bör ställas: Är gränsland mellan en allmän år en stor roll för etnologiäm- ämnet av intresse? Hur fung- fackbok och en vetenskaplig nets revitalisering. erar språket? Är vi rätt förlag bok. Ett tydligt drag i utgiv- Bland andra teman märks för just denna bok? Passar ningen är också att ett folk- t.ex. olika perspektiv på äldre den in i vår aktuella utgiv- bildande inslag är framträ- och nyare kulturhistoria. Ett ning? Finns det utrymme i dande och viktigt. annat tydligt kluster är so utgivningslistan, klarar vi av Några teman kan skönjas i cialhistoria, ofta med an- ännu en titel just nu? Kan vi utgivningen. Carlsson Bok- knytning till kulturella och marknadsföra den på ett bra förlag har inte utan orsak ge- politiska skeenden. Här fin- sätt och nå presumtiva läsare? nom åren kallats för etnolo- ner vi ett stort antal titlar om Ja, det är många olika fakto- gernas förlag. En av de allra folkrörelser, arbetarrörelsen, rer som bedöms. första böcker som utkom på folkhemspolitik, bildnings- Carlsson Bokförlag har förlaget under dess första år strävanden etc. Böcker om visserligen en bred utgivning, 1983 hade titeln Korvboken: resande och skildringar av men allt passar inte in, det Hjälpreda och kulturhistoria, andra länder är ett annat stort måste också vara ett angelä- skriven av stockholmsetnolo- tema. Historiska biografier get manus för att det skall gå gerna Karl-Olov Arnstberg och memoarer, liksom böcker vidare. Texten skall passera och Anders Björklund. om andra världskriget är flera kvalitetsmarkörer för att Samma år redigerade också ett omfattande temaområde. bli antaget. Vad är då en Arnstberg en etnologisk klas- Antalet titlar om judisk kul- Carlssonbok? Ja, att placera siker, Korallrevet: Om varda- tur och historia samt om in förlaget i de vanliga gen- gens kulturmönster. Båda antisemitismen är försvarligt

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 96 Anmälningar och notiser till sitt omfång. Dans, teater sitets styrelse under många New Press, gav för ett antal och musik är andra områden år. år sedan ut en självbiografi som fått sjunga kreativitetens Trygve Carlsson är inte med den något kryptiska lov hos Carlsson Bokförlag. bara en av landets mer erfarna titeln Förlag utan förläggare Konstvetenskap, liksom arki- bokförläggare, han är också (Ordfront, 2001). En sam- tektur och design av skilda en intellektuell och skarp- manfattning av bokförlägga- tappningar har också stor tänkt person, och har en god ren Trygve Carlssons bety- plats i Carlssons utgivnings- näsa för de intressanta ma- delsefulla gärning skulle utan lista. nusbuntarna, och en väl ut- tvekan rymmas så mycket Ja, så här kan man hålla på vecklad känsla för vad som bättre under den alternativa att räkna upp olika teman kan bli en bok av bestående titeln Förläggaren med ett för- länge utan att på detta be- värde. Lägg därtill att Trygve lag. gränsade utrymme göra för- Carlsson genom åren visat laget riktig rättvisa. Den upp en förvånansvärd ihär- samlade bilden av den trettio dighet. Alla förlagets titlar Referenser åriga utgivningen är att förla- blir kanske inte ”kioskväl- get och Trygve Carlsson med tare”, men de behåller sitt Bourdieu, Pierre, 2000. Konstens en tydlig röst spelat en viktig innehållsliga värde och för- regler: Det litterära fältets upp- roll i det pågående humanis- svarar sin plats i bokhyllan. komst och struktur. Stock- tiska samtalet i landet. Även Han avslutar också själv bo- holm/Stehag: Symposium. Peterson, Bo, 1993. Boktryckaren vetenskapssamhället har visat kens epilog med de kläd- som förläggare. Stockholm: sin uppskattning för hans samma orden: ”i mina ögon Norstedts. förläggargärning. Han blev är det vår utgivning som skall Schiffrin, André, 2001. Förlag t.ex. år 2002 hedersamt ut- tala, mindre jag själv”. utan förläggare. Stockholm: sedd till filosofie hedersdok- Den legendariske ameri- Ordfront. tor (doctor honoris causa) vid kanske bokförläggarkollegan Linköpings universitet, och André Schiffrin, under Roger Jacobsson, docent han har också suttit som många år chef för Pantheon Kulturella Perspektivs ledamot i Linköpings univer- Books och skapare av The chefredaktör

KULTURELLA PERSPEKTIV 2015:3–4 II nästanästa nummernummer

Fförör didiggTema: somsom Berättandeärär intresseradintresserad avav vadvad somsom– uttryck, händerhänder samspel, inominom humanistiskhumanistisk förändring ochoch samhällsvetenskaplig kulturforskning är samhällsvetenskapligGästredaktörer: kulturforskning är Kulturella Perspektiv KulturellaAlf Arvidsson Perspektiv och den givna mötesplatsen Katarzynaden givna Wolanik-Boström mötesplatsen Nnästaästa nummernummer ärär iningetget undantaundantag!g! KULTURELLA PERSPEKTIV KULTURELLAulturella PERSersPPEKTIektiVV kTidskriften för nyaP kulturstudier TidskriftenTidskriften förför nyanya kulturstudierkulturstudier

 Bästa läsare, du är mycket välkommen som prenumerant på Kkulturella Perspektiv! 275 kr för fyra nummer 20162015 PlusgiroPostgiro 65 33 59 – 0 K Y M C

– tidskriften för nya kulturstudier