VERKSAMHETEN2013

1 Svenska litteratursällskapet i r.f. (SLS) är ett vetenskapligt samfund som bevarar, utvecklar och förmed- SLS lar det svenska kulturarvet i Finland. SLS vision är att vara en i samtiden I KORTHET förankrad, traditionsbärande, eko- nomiskt stark och allmänt erkänd kultur- och vetenskapsfrämjande kunskapsorganisation som står för kvalitet och nytänkande med aktiva kontakter i Finland, Norden och det övriga Europa.

SLS uppgift är att samla, bearbeta och offentliggöra vittnesbörden om den svenska kulturens uppkomst och utveckling i Finland. SLS främjar inhemsk forskning om svenska språket och litteraturen samt främjar inhemsk litterär verksamhet genom pris och stipendier.

SLS verksamhet omspänner geografiskt alla svenska regioner i Fin- land. SLS syften förverkligas genom arkiv och biblioteket, förlag, forskning, stipendieutdelning och ekonomisk förvaltning. Verksam- heten möjliggörs tack vare en stabil ekonomi.

SLS är en de stora förvaltarna av privata allmännyttiga medel i Finland. SLS äger och förvaltar Svenska kulturfonden. Den ekonomiska basen för verksamheten utgörs i huvudsak av privata donerade medel.

i n n e h å l l

Vd:s hälsning ...... 1 Textkritiska utgåvor – kulturella byggstenar ... 22 Tankar kring ordförandebytet ...... 2 Pris och utmärkelser ...... 24 Flytt till nytt kontor ...... 4 Traditionsvetenskapliga tidskrifter ...... 28 Författare donerade arkiv ...... 5 Livligt folkmusikår ...... 30 Paciusfonden ...... 10 Föredrag och bokmässor ...... 31 SLS forskare disputerar ...... 12 Personalen ...... 34 Nya kontakter i Europa ...... 14 Ekonomi och placeringar ...... 35 Topelius intresserar ...... 16 Förtroendeorgan och ledningsgrupp ...... 38 Arkivpedagogik ...... 18 Årsberättelser, bokslut och förteckningar ...... 41 Författarens högra hand ...... 19

Texter: SLS. Artiklar: Nanette-Marie Forsström/Outhouse Media (s. 2), Kira Schroeder/ Out­ house Media (s. 7, 12, 19), Jonas Lång/SLS (s. 10), Pia Forssell/SLS (s. 16), Nina Edgren-Henrichson/­ SLS (s. 22), Malin Bredbacka-Grahn/SLS (s. 24), Katja Hellman/SLS (s. 28) Layout: Antti Pokela/ 2 SLS Tryckeri: Lönnberg Print & Promo, 2014 Papper: G-Print 250 g (omslag), 130 g (inlaga) Omslag: SLS nya kontor på Snellmansgatan 13, Helsingfors. Foto Janne Rentola/SLS. Intresset för fonder och stiftelser ökar Vi berättar gärna om SLS Foto: Niklas Sandström Foto:

örväntningarna på öppenhet redovisa sin verksamhet är avsett att ämnes­områdena litteratur, språkveten- i fonders och stiftelsers kom- täcka detta behov. skap, historia, etnologi och folkloristik munikation och sättet att redo­ Sedan 2006 har SLS i sin verksam- samt samhällsvetenskap. Fvisa sin utdelning och verksamhet ökar het förbundit sig att följa de direktiv om Ett långsiktigt mål för SLS är att bland år för år. god stiftelsepraxis som Delegationen för ungdomar öka intresset för SLS ämnes- SLS har varit en föregångare och pub- stiftelser och fonder antagit. Synen på områden. Därför har ett mångårigt arbete licerar i år för femte gången en omfat- vilka krav som ställs på förvaltning av som går under namnet Pro humaniora tande årsredovisning för att beskriva fonder utvecklas givetvis över tid. SLS startats med syftet att öka ungdomars både verksamhetens resultat och det skall fortsättningsvis gå i spetsen för ut- intresse för humanistiska ämnen. Ar- ekonomiska utfallet under 2013. Vårt vecklingen att värna om donatorernas, betet börjar i skolan och SLS har därför uppdrag är att sprida vittnesbörden om allmänhetens och givetvis medlemmar- samlat lärare för att dryfta förslag till åt- det svenska i Finland. Den egna trans- nas förtroende genom att svara mot de gärder. SLS arkivpedagogiska verksam- parensen är en naturlig del av detta upp- förändrade kraven. het, som beskrivs på sidan 18, riktar sig drag och en av hörnstenarna i sällska- Under verksamhetsåret 2013 fortsat- till ungdomar och lärare. Vi vill försäkra pets strategi. te det långsiktiga arbetet med att samla, oss om återväxten inom forskningen. Omvärldens krav gäller inte enbart bearbeta och offentliggöra vittnesbörden­ SLS programkvällar, seminarier och öppenheten. I allt högre grad förutsätts om det svenska i Finland. Konkret har mässprogram samlade inemot 3 500 del- att man kan redogöra för de kvalitativa detta inneburit att SLS utgivit 11 böcker, tagare under 2013. Det är en glädje för krav och etiska principer som tillämpas att arbetet inom SLS arkiv med såväl in- oss att publiken funnit SLS evenemang i förvaltningen. Jävsprinciper, regel­ samling av arkivmaterial och bearbet- och visat sitt intresse. Det är den bästa efterlevnad och det att donatorsvillkor ning av vårt digitala kulturarv har fort- uppmuntran vi kan få. följs, beaktas fortlöpande i vår verksam- satt med oförminskad kraft. SLS har Förvaltningen av medlen som do- hetsstyrning. Det förtroendekapital som startat ny forskning genom att bevilja nerats till SLS och till Svenska kultur- SLS åtnjuter i sitt uppdrag att förvalta finansiering för två nya forskningspro- fonden är ett av SLS viktigaste uppdrag. kulturarv och fondkapital är så värde- jekt som inleds 2014 och för ett tredje Placeringsverksamheten 2013 utföll väl fullt att det inte skall riskeras. Så kunde med start 2015. Projekten beskrivs på med en avkastning om 15,6 % och stärkte ske om man inte ger tillräcklig tyngd åt sidan 13 och sidan 23. våra möjligheter att utveckla SLS verk- dessa frågor. I den offentliga mediedis- Beloppet som utdelats genom pris, samhet i enlighet med donatorernas vilja kussionen är det dock inte alltid lätt att stipendier och understöd har höjts och och nutidens krav.  förmedla en heltäckande bild av de av- uppgår 2013 till ca 2,7 miljoner euro i väganden som görs för att leva upp till beviljade stöd. Höjningen är ett led i donatorsprioriteringar som tillkommit SLS medvetet uttalade vilja att utveckla Dag Wallgren under en period av 130 år. SLS sätt att sin roll som forskningsfinansiär inom SLS verkställande direktör

1 o r d f ö r a n d e b y t e TILLGÄNGLIGHET skapar intresse

Öppenhet och tillgänglighet har varit ledord för Svenska litteratursällskapet under de senaste åren. En kraftig uppgång i antalet besök på webben, full- satta seminariekvällar och en positiv utveckling av medlemsantalet är några tecken på att man har lyckats. SLS tidigare ordförande och nuvarande ordförande träffades för en pratstund på SLS nya kontor.

tt förvalta den positiva utveck- sina första böcker i enbart digital form, ortnamn. Att littera­tursällskapet har A lingen inom SLS är en av de ut­ och närvaron på webbfotoportalen Flickr kunnat satsa på att hänga med sin tid maningar som den nya styrelseordföran­ ­­ gav på ett år nästan 6 miljoner klick. Där beror mycket på välförvaltade resurser, den, professor Fred Karlsson­ , nu står finns drygt 500 historiska SLS fotogra- enligt Engman. inför. fier att ladda ned helt fritt och gratis. – Tidigare var det universiteten som – Att nå ut har varit ett medvetet – Det finns alltså ett intresse för vad var välfinansierade, och inte SLS, men beslut. Tidigare har folk tänkt att det vi håller på med, bara det är lättåtkom- nu är det tvärtom. Vi måste hitta vår här är ett elitistiskt sällskap av världs- ligt. På det här sättet kan vi nå helt nya nisch, så att vi inte gör samma sak som frånvända forskare, men på den punk- grupper, säger Karlsson. uni­versiteten, säger Engman. ten har mycket förändrats, konstaterar Webbnärvaron är också ett sätt att Karls­son, som 2013 tog över ord­förande­ nå ut till en yngre, svårflörtad publik, Behov av rotation? klubban efter professor Max Engman. vilket också är en av målsättningarna Efter ett drygt decennium i samma sty- Utåtriktningen sker inte enbart mot i sällskapets strategi. Det här kan SLS relse känner professorerna Engman och det finlandssvenska. Enligt professorer­ göra genom att till exempel bistå sko- Karlsson varandra väl. Engman blev na Karlsson och Engman är det viktigt­ lorna med lättfattligt och intressant invald i SLS styrelse 1980, och Karlsson att SLS visar på den finlandssvenska material. för sin del 1996. Är de långa mandaten kulturen och historien som en del av – Pocket-Runeberg är ett exempel en slump, eller saknas intresse hos po- det finländska samhället i stort. på det här. I takt med att det digitala tentiella nya kandidater? – Det här är SLS väldigt bra på. Vi kommer in mer och mer kan vi förhopp- – Bristen på rotation inom styrelsen försöker medvetet öppna upp oss mot ningsvis också locka fler pojkar till den är ett problem som vi är medvetna om, den finska allmänheten – nu till exem­ humanistiska sektorn, säger den tidiga­ och som jag försöker ta itu med, bekräf- pel genom att ge ut Sibelius dagböcker re styrelseordföranden Max Engman. tar Fred Karlsson. på finska, säger Karlsson. Han konstaterar att en del av det Enligt honom är mediantiden för sty- som nu kommer ut i elektronisk form relsemedlemmar 15 år. Orsaken är inte Digital satsning är material som SLS har samlat in sedan så mycket brist på intresse, som brist på Under de senaste åren har SLS gett ut 1800-talet, till exempel dialektprov och kompetenta kandidater.

2 ”Vi försöker medvetet öppna upp oss mot den finska allmän­­heten”

Max Engman och Fred Karlsson på besök i SLS nya kontor på Snellmansgatan. Foto: Nanette-Marie Forsström/Outhouse Media

– Det är inte ett strikt krav att med- tet mellan de anställda. I ett avslappnat adressen­ på Riddaregatan. När en del lemmarna ska vara professorer, men de samtal med kolleger föds ofta nya tankar av personalen har flyttat bort öppnas ska vara väl förankrade i den - och idéer som kan vara till nytta för ar- nya möjligheter. svenska högskolevärlden. Då är profes­ betsplatsen. – Riddaregatan kunde till exempel sorerna ofta de som är bäst insatta, för- – Det sägs att man helst ska vara på öppnas upp för olika typer av tillfällen klarar Max Engman. toffelavstånd från varandra, beskriver – kanske till och med ett kafé där man Karlsson, som får medhåll av Engman: kunde komma in och läsa en bok. När Nytt kontor, nya vindar – Det är en gammal sanning att det talas om behovet av svenska rum Sommaren 2013 flyttade en stor del av många av de intressantaste diskussio- så kunde det här bli ett konkret sådant, SLS personal till nya, gemensamma ut- nerna vid till exempel universiteten visionerar den nya styrelseordföranden rymmen på Snellmansgatan i Krono­ förs i kaféerna. Fred Karlsson.  hagen i Helsingfors. Ett klart mål med SLS arkiv, bibliotek och auditori- flytten har varit att underlätta samarbe- um finns fortfarande kvar på den gamla MAX FRED ENGMAN KARLSSON

Utnämndes 1985 till professor i allmän historia vid Åbo Akademi Professor i allmän språkvetenskap vid Helsingfors Har utmärkt sig speciellt inom forskningen om finsk-ryska­ universitet 1980–2012 relationer, migration och minoritetsfrågor Känd för att ha utvecklat datalingvistiken i Finland Har fått statens informationspris två gånger, Svenska Akade­ Fick Suomen Kulttuurirahastos kulturpris 2013 bland miens Finlandspris och som första finländare det svenska annat för sitt kunnande inom finsk språkforskning historikerpriset Hertig Karls pris

3 FLY T TEN TILL SNELLMANSGATAN 13

öpet av fastigheten vid Snellmans- rat efter de behov verksamheten ställer andra enheter.­ Samhörig­ heten­ ökar K gatan 13 var ett betydande beslut och med beaktande av medarbetarnas sam­tidigt som man får en insyn i kol- för SLS. En våning av huset reserverades önskemål. legernas jobb. Att kontoret därtill upp- för litteratursällskapet, resten hyrdes Flytten har underlättat och effekti­ levs som trivsamt, modernt och luftigt ut. Efter ett år av planering och grund- verat många arbetsprocesser, synergi- är ett extra plus. lig renovering stod det nya kontoret effekterna är påtagliga. Många frågor Verksamheten i SLS hus på Riddare­ inflyttningsklart sommaren 2013. Det kan avklaras med en gång vid spon- gatan 5 i Helsingfors fortsätter med be- nya kontoret erbjuder arbetsrum för tana möten. Brainstorming och krea­ tjäning för arkivets kunder, seminarier 50 medarbetare, som tidigare varit ut- tivt tankeutbyte stimuleras genom och föredragskvällar.  spridda på flera mindre kontor i grann- att man dagligen träffar kolleger från skapet. Förlaget, forskningssektorn,­ kommunikations­enheten, informa- tionsförvaltningen och delar av adminis- trationen samsas nu om gemensamma utrymmen. Det nya kontoret är plane-

Fastighetschefen Hans Wiljanen berättar om renoveringsarbetet för besökande medarbetare. Foto: Janne Rentola 4 Nedan samma korridor efter renoveringen. Foto: Niklas Sandström Författare donerade arkiv till SLS

SLS arkiv fick 2013 ta emot donationer av två framstående författare inom kulturhistoria och skönlitteratur, Erik Krus­kopf och Kjell Westö.

onsthistorikern, fil. dr Erik Krus­ Erik Kruskopfs mångsidiga verk- måleriets uppkomst 1908−1919, i både K kopf (f. 1930) har under mer än samhet avspeglas väl i hans personarkiv en svensk och en engelsk version. En 50 år verkat inom det kultur­historiska (SLSA 1311) i Historiska och litteratur- stor del av arkivet består av manuskript fältet, bland annat som kulturredaktör historiska arkivet. Bland arkivmaterialet och bakgrundsmaterial till Kruskopfs och konstkritiker. Åren 1978−1986 före­ finns manuskript till såväl akademiska biografier över bland annat konstnä- stod han konstcentret på Sveaborg och avhandlingar som konstnärsbiografier rerna Sam Vanni, Göran Augustson på 1990-talet var han projektchef på och historiker. I arkivet ingår även Krus- och Åke Hellman samt konsthistori- stiftelsen Pro Artibus. År 1990 erhöll kopfs doktorsavhandling Shaping the in- kern Bertel Hintze. Erik Kruskopf har han statens kritikerpris. visible, som är en studie i det abstrakta också publicerat verk om bildkonst-

Sida ur Erik Kruskopfs skisshäfte 1955.

5 Kruskopfs skiss från repetitionen av Pauken und Trompeten, Bertolt Brechts bearbetning av kome- din Värvningsofficeren. Pjäsen uppfördes av Berliner Ensemble hösten 1955 i regi av Benno Besson.

nären Tove Jans­son­ och hennes mor Schiffbauerdamm, där han bland annat har möjlighet att själva påverka hur och tecknaren Signe Hammarsten Jansson gjorde skisser under repetitionerna. för vilka ändamål materialet får använ- samt konstnärsgruppen Prisma. Som I arkivet finns några skisshäften från das. Det kan ofta vara fråga om en längre bakgrundsmaterial för sina böcker har repetitionerna vid teatern våren 1955. mognadsprocess under vilken donatorn Kruskopf använt korrespondens, inter- Arkivet är ordnat och förtecknat och och SLS arkiv kommer överens om vill- vjuer, urklipp, fotografier,­ utställnings- merparten av materialet är tillgängligt koren tillsammans. kataloger m.m. Väl företrädda i arkivet med tillstånd av donatorn. Material I Kjell Westös arkivdonation ingår är också artiklar, föredrag och olika med anknytning till Kruskopfs forsk- bland annat arbetsmaterial för litte- slag av konstkritik samt manuskript ning kring är dock slutet rära verk, artikelmanuskript, föredrag, till radioprogram om konstnärer, som under donatorns livstid. korrespo­ndens, tryckta recensioner, in- Kruskopf medverkade i på 1950-talet. tervjuer, personartiklar samt program- Under en studieresa till Berlin i Kjell Westö donerade arkivmaterial blad från evenemang och radio- och mitten av 1950-talet var Kruskopf en tid Donationen av författaren Kjell Westös ­TV-program som författaren medver- regi­assistent vid Bertolt Brechts teater- (f. 1961) arkiv (SLSA 1316) våren­ 2013 kat i. Kjell Westös arkiv kommer att grupp Berliner Ensemble. I en artikel i var slutpunkten på en flera år lång pro- ordnas och förtecknas under 2014 och Nya Argus efter Brechts död 1956 berät- cess. Författare som donerar delar av blir därefter tillgängligt för forskning tar Kruskopf om sin tid vid Theater am sitt arkivmaterial­ redan under sin livstid med tillstånd av författaren. 

6 I Kjell Westös arkiv finns bland annat ett arbetshäfte och anteckningar han fört under arbetet med en av sina romaner. Foto: Janne Rentola

För författaren Kjell Westö var det ingen själv­klarhet att donera sitt arkiv till SLS, men när han väl fattat Vådan sitt beslut kände han en stor lättnad.

jell Westö har skrivit yrkesmässigt i över 30 år, av att K först som journalist och sedan som prisbelönt författare som blivit översatt till ett flertal språk. Hans första text som professionell ordbrukare var en recen- donera sion av rockbandet U2:s andra album October som pu- blicerades i Studentbladet 1982. Men han har varken ett arkiv kvar den eller tidiga arbets­anteckningar, något som 7 en känsla av att vi alla är en del av något större, kalla det samhälle, historia eller något annat. När man har ett yrke som är offentligt och kommenterat kan man ”Det jag sörjer nu är att jag fram till dra sitt strå till stacken, säger Westö. strax före millennieskiftet förstörde Han sticker inte under stol med att det också är en rent logistisk lättnad nästan allt mitt arbetsmaterial.” att materialet förvaras av någon annan. Författare som donerar arkivmaterial under sin livstid har möjlighet att själva påverka hur materialet får användas och det kommer Kjell Westö att göra.

är ett resultat av en medveten strategi fanns ganska mycket att skänka redan Förlorad bland arkivskatter som han i dag ångrar. nu, även om många intressanta e-post­ Arkivarbete har länge varit viktigt för – Det jag sörjer nu är att jag fram diskussioner t.ex. med förläggare för- Kjell Westö, speciellt när de gäller de till strax före millennieskiftet förstör- svunnit när jag inte printat ut dem. senare romanerna, som utspelar sig de nästan allt mitt arbetsmaterial. Jag När det gäller privata brev har Westö under epoker som han inte upplevt själv. var en dubbel university dropout med en gjort en viss gallring. – Jag har ett stort källbibliotek om narig relation till kritiker och forskare i – Jag får finnas i arkivet som jag Finlands och Helsingfors historia, men min bransch. Jag tänkte att de inte ska få är, men jag har tagit bort vissa männi- det är omöjligt att ha allt man behöver se hur dåliga mina första skisser even- skor, eller åtminstone frågat dem. Det hemma. Olika arkiv är en välsignelse. tuellt är, bara de färdiga texterna, säger är samma problematik när man skri- Om man är så fascinerad av det för- Westö och berättar om rituella paper ver: så fort man närmar sig sitt eget liv flutna som Kjell Westö måste man veta shredding nights där han medvetet för- – vilket jag slutat göra nu – lämnar man vad man söker när man går till ett arkiv. störde gamla anteckningar. också ut andra, säger han. – Första gången jag läste tidningar på Någonstans mellan romanerna Dra- mikrofilmer satt jag nästan en hel vinter karna över Helsingfors (1996) och Vådan Tidigt material gick förlorat förhäxat försjunken i gamla nummer av att vara Skrake (2000) började han Det var SLS förste arkivarie Petra Hakala av HBL och skrev upp roliga detaljer, tänka om. Från och med den sistnämnda som föreslog att Westö kunde donera minns han. har han sparat det mesta och kommer sitt arkiv till SLS. Först var Westö inte Samtidigt säger Westö att det är just att komplettera arkivet kontinuerligt. speciellt ivrig, men efter några år bör- sådant det konstnärliga arbetet är. Vissa – Jag är ingen logistiker, men på mitt jade han ändra sig. dagar får gå åt till läsning som kan verka eget kaotiska sätt har jag försökt stuva – Ju mer jag tänkte på det desto mer planlös, man vet aldrig vad som fastnar undan brev, arbetsmaterial, intervjuer gillade jag idén. När man som lekman i minnet. och recensioner. Jag tyckte själv att det forskar i historia och blir äldre får man – Men man måste också tänka att ”nä nu vet jag tillräckligt, nu går jag hem och skriver”. Annars kan arkivsökandet bli en flykt undan skrivandet, konstate- rar Westö. Han känner sig befryndad med fors- kare och historiker, tålmodiga anteck- nare som spenderar mycket tid i arkiv. – Förstås med den väsentliga skill- naden att jag får hitta på! Men författa- ren har samtidigt ett stort etiskt ansvar om berättelserna nuddar vid människor som funnits på riktigt.

Bipolär skrivprocess Westö betecknar skrivprocessen som ”skrämmande bipolär”. Startsträckan är lång, ofta känner han sig som den grekiska mytologins Sisyfos som skjuter en enorm stenbumling uppför en kulle I Kjell Westös arkiv finns även programblad, reklam och tidningsartiklar. Foto: Janne Rentola

8 ”När man som lekman forskar i historia och blir äldre får man en känsla av att vi alla är en del av något större, kalla det samhälle, historia eller något annat.”

Foto: Kira Schroeder/Outhouse Media i ett tröstlöst arbete som inte förefaller finnas utrymme för karaktärerna att leda någonstans. Men ifall grundarbe- finnas i romanerna på sina egna villkor, tet är ordentligt gjort rullar Westös sten förklarar han. inte som Sisyfos tillbaka till kullens fot. Ett exempel är hans senaste roman, – Plötsligt börjar det flyta, jag måste Hägring 38. Från början hade Westö nästan bromsa för att det ska bli riktigt tänkt att historien skulle utspela sig bra. Det innebär att jag har byggt rätt. mellan mars 1938 och november 1939. ­Karaktärerna djupnar, de vet precis vad Trots att han kände på sig att materia- ”Jag får finnas i arkivet de måste göra i sina liv. Om jag i den fasen let hörde till det bästa han någonsin haft som jag är” måste kolla upp något blir jag irriterad, att jobba med var det något som skavde. för då är skrivandet så underbart att jag – Jag insåg efter några månader att bara vill låta scenerna komma. Om jag tidsaxeln var fel, det här skulle vara en byggt fel i början under den tunga fasen thrilleraktig, tät historia, så jag fick hålla kommer inte det där flowet. Men åren mig till året 1938. har lärt mig att jag ska låta researchen ta tid, då blir det bättre. Förhäxad av fotografier I planeringsfasen gör Westö story­ Westö kan inte rangordna vilka histo- boards där personerna beskrivs och riska källor som inspirerar honom mest där kommande scener i romanen står i – det varierar från bok till bok. Förståelse Westö betecknar sig som en bild- nummerordning. I Drakarna över Hel- för staden Helsingfors har han insupit människa trots att hans hantverk är singfors skrev han slutscenen först, och bland annat via memoarer. författarens. den förblev närmast intakt under pro- – När man har läst ett antal lär man sig – Att se ansikten är något magiskt. cessen. Men om en roman skulle bli en se hur folk förskönar och vad som finns Jag kan bli förhäxad av ett ansikte och exakt kopia av storyboarden skulle Westö bakom. I memoarer från en viss tid var börja fundera över varför någon ser ut vara missnöjd. alla män ”hedersknyfflar” och alla kvin- på ett visst sätt. Gamla fotografier är – Då skulle jag vara för rigid, det måste nor ”ärbara fruntimmer”. Yeah right! viktiga på ett intuitivt plan. 

9 Fredrik Pacius minnesfond främjar Finlands musikliv

Fundamentet för Svenska litteratursällskapets verksamhet utgörs av de fonder som bildats av donerade medel.

ällskapet äger och förvaltar dels vars syfte enligt Martin Pacius egna ord stigande ålder. Hans intresse för släkt- Sfonder som ska tjäna sällskapets är ”Till förmån för vidmakthållande av forskning dokumenterades på ett synligt syften, dels fonder som hör till Svenska min farfarsfar Fredrik Pacius’ minne”. sätt vid 150-årsjubileet av Florafesten kulturfonden och ska tjäna dess syften. På grund av boets omfattning och 1998. Martin Pacius fick då hålla ett tal Avkastningen från dessa fonder används en mångfald av testamentariska förord­ till minne av Fredrik Pacius. till att finansiera allmännyttig verksam- nanden dröjde det till början av 2001 Fredrik Pacius (1809–1891) föddes i het i enlighet med donationsvillkoren. innan slutredovisning förelåg. SLS Hamburg och blev efter musikstudier i I bägge fondhelheterna ingår enskilda andel av tillgångarna uppgick till 1,4 hemlandet violinist vid Kungliga Hov- fonder med allmänt ändamål, vilket miljoner euro. kapellet i Stockholm. Han flyttade till innebär att de ska stöda sällskapets res- Bland kvarlåtenskapen fanns rari- Finland 1834 då han blev musiklärare pektive kulturfondens syften. Den andra teter av historiskt värde. Stoltast var vid Kejserliga Alexandersuniversi­tetet. möjligheten är att donator bestämt att Martin Pacius över ”Fredrik Pacius Den energiske Pacius satte genast sin fonden ska stöda något specifikt allmän- ­modellteater”, som han låtit restaure- prägel på Finlands musikliv. Han orga- nyttigt ändamål. ra. Andra dyrgripar från tonsättarens niserade orkester- och körverksamhet, En sådan fond är Fredrik Pacius tid var fyra notböcker med kompositio- dirigerade konserter och uppträdde som ­minnesfond nr 670. Den fick sitt upphov ner för manskvartetter och en av maes- violinist samt utbildade musiker och 1999 genom Martin Pacius (1911–1998) tron själv trakterad violin, som överläts sångare. Han grundade Akademiska testamente. till Sibeliusmuseum vid Åbo Akademi. Sångföreningen 1838. Pacius kompo- Sällskapet fick som universaltesta- Martin Pacius intresse för sin ur- nerade två operor och en violinkonsert mentstagare Martin Pacius kvarlåten- sprungligen tyska släkt och härstam- samt cirka 60 körsånger för manskör. skap. Denna skulle förvaltas som en fond, ningen från farfarsfadern vaknade med Som känt tonsatte Fredrik Pacius 1848 Johan Ludvig Runebergs Vårt land som kom att bli vår nationalsång. Pacius ut- nämndes till professor 1860 och blev Martin Fredrik Pacius hedersdoktor 1877. Pacius omfattande livsverk har gjort artin Fredrik Pacius (1911–1998) blev student från att han betraktas som den finska musi- M Nya svenska läroverket 1929, diplomingenjör från kens fader. Tekniska högskolan 1935 och diplom­ekonom från Svenska Paciusfonden skall i sin verksamhet handelshögskolan 1938. Han var anställd vid Oy Strömberg betona tonsättaren Fredrik Pacius roll Ab åren 1938–1976, först som konstruktör för att sedermera i ett riksperspektiv. Ur fondens avkast- bli bolagets räkenskapschef. Vid sidan om sitt dagliga värv ning kan beviljas stipendier och verk- verkade han även som lärare i industribokföring vid Tekniska samhetsbidrag för forskning kring och högskolan och som lärare i industriell ekonomi vid Tekniska läroverket i Helsingfors. publicering av verk om Fredrik Pacius, Pacius deltog aktivt i Tekniska föreningen i Finland (TFiF) vars hedersmedlem han för framförande av Pacius verk, för be- var. Martin ­Pacius gifte sig 1947 med Dorrit Maria Franck (1916–2007) och 1976 ställning av nya kompositioner och med Margareta Gabriella­ Geitlin (1918–1986). annan verksamhet i Pacius anda samt för övriga initiativ som avser att främja musiklivet i linje med donators vilja.

10 För beredningen av utdelningen har en nordisk årstidssvit av kompositören sällskapets styrelse tillsatt en nämnd som Johan de Meij, som bygger på traditio- representerar den musikaliska sakkun- nell musik från Norden. Fonden stödde skapen och i vilken släkten Pacius skall även genom Chorus Sanctae Ceciliae vara representerad. tillkomsten av ett beställningsverk av Yvonne Thesleff, som företräder Kimmo Hakola till Stella Parlands text, släkten Pacius i nämnden, säger att hon samt genom DUNK – De Ungas Musik- tror att Martin Pacius skulle ha varit förbund i Svensk­finland det sameuro- väldigt stolt och glad över hur mycket peiska projektet Esther Leben som genom fonden kunnat göra för att främja vårt musik och teater involverar ungdomar lands musikliv i Pacius anda. Sällskapets från Finland, Tyskland och ­Österike i långsiktiga och stabila kapitalförvaltning minnet av Förintelsen. har gjort att Paciusfondens kapital mer Sedan 2012 har fonden stött projek- än fördubblats, vilket möjliggör bety- tet Levande Musikarv inom Kungliga dande stöd till projekt som faller inom ­Musikaliska Akademien, i dess arbete fondens syfte. med att digitalt tillgängligöra äldre musik Ur fonden har bland annat bevil- med anknytning till både Finland och jats stöd för projekt som hållit Fredrik Sverige. Akademiens Ständige Sekre- Pacius minne levande. Exempel på detta terare Tomas Löndahl säger att stödet är stödet för Nationaloperans nyupp- lagt grunden till ett kollegialt samarbete förande 2007 av den första inhemska som kommer att utveckla den muskalis- operan Kung Carls jagt från 1856. År ka ­filologin i både Sverige och Finland 2009 var sällskapet och fonden aktivt ”Sällskapets långsiktiga och och som redan inneburit musikhisto- involverade i det nationella firandet av riska upptäckter. 200-årsjubileet av Pacius födelse. stabila kapitalförvaltning Inför Republiken Finlands 100-års- Fonden stöder även projekt som har gjort att Paciusfondens jubileum bereder Paciusfonden en stor- främjar musiklivet i Pacius anda. År 2013 kapital mer än fördubblats” satsning för att genom en serie konser- stödde man till exempel genom Fin- ter för skolelever på olika håll i landet lands Svenska Sång-och Musikförbund sprida kännedom om vårt musikarv.  tillkomsten av den finländska delen av

Nämnden för Paciusfonden består av fil.mag. Yvonne Thesleff, musikredaktör Lena von Bonsdorff och pro- fessor Ann-Mari Häggman, ordförande. Som sekrete- 11 rare verkar kanslichef Jonas Lång. Foto: Janne Rentola ”Jag tycker inte att man ska förfasa sig över ungdomar som blandar finska och svenska”

Foto: Kira Schroeder/Outhouse Media Blandspråk kan vara en resurs

Det är bättre att tvåspråkiga ung­domar på de finlandssvenska gen använder sig av svenska på sin fritid, språk­öarna talar blandspråk än att de undviker svenskan av säger Henricson. – Jag försöker inte säga att man ska rädsla för att göra fel. Det menar Sofie Henricson, som disputerat prata blandspråk hela tiden eller att det med en avhandling om gruppsamtal bland ungdomar på svenska är att föredra framom enspråkiga samtal, språköar i Finland. Hon skrev sin avhandling med stöd av SLS. men jag tycker det är naturligt att man i en tvåspråkig verklighet öser ur de ge- mensamma resurserna, fortsätter hon. pråköarna Kotka, Björneborg, Ungdomsspråket hör Henricson påpekar att ungdomarna S Tam­ mer­­ fors­ och Uleåborg har ungdomarna till sinsemellan samtalar på ett sätt som en svenskspråkig befolkning på 0,2–1 Henricson skriver i avhandlingen att skiljer sig från hur de talar med sina ­procent av totalbefolkningen och svenska det inte nödvändigtvis är ett problem föräldrar eller lärare. institutioner som daghem och skolor. att det svenska samtalet på språköarna – Det är på sätt och vis deras värld, För att få kunskap om hur finlands- ibland är mer flerspråkigt än enspråkigt. vi har inte så mycket att säga till om hur svenskt sam­ ­talsspråk på dessa orter låter, Enligt henne är det viktigt att vänja sig de ska tala med varandra. Det gemen- ­arrangera­de Sofie Henricson grupp- vid att umgås på svenska, inte enbart samma gruppspråket har många viktiga­ diskussioner där elever från de svenska arbeta eller studera på svenska. funktioner – det är inte bara språket som gymnasierna förde lediga samtal sins- – Jag tycker inte att man ska förfasa formas där, utan också den egna grupp­ emellan. Materialet använde hon för sin sig över ungdomar som blandar finska identiteten. doktorsavhandling som granskades vid och svenska. I de här miljöerna är det Helsingfors universitet i oktober 2013. egentligen ett tecken på att de verkli-

12 Uppmuntra olika stilnivåer Enligt Henricson borde man uppmuntra alla försök till att tala svenska. ”Utan SLS skulle avhandlingen – Ungdomarna har ingen orsak att knappast vara klar i dag.” vara normativt svenskspråkiga på sin fritid. Om de känner att deras svenska hela tiden granskas kritiskt kanske det leder till att de väljer finska i stället. Ovanan att använda svenska i infor- mälde intresse att delta och klasserna Henricson ser inte blandspråk som mellt samtal jämnåriga emellan märk- var väldigt olika. något oroväckande, men däremot tycker tes också i att vissa elevgrupper verkade hon att det är viktigt att behärska också leta efter den gemensamma tonen – hur SLS gav arbetsro andra varianter, så att man kan växla för man egentligen ett ledigt samtal på Sofie Henricson skrev sin doktors­ stilnivå beroende på kontexten. Hon svenska? avhandling på heltid, med, som hon propagerar för att skapa nya finlands- säger, ovanligt tryggad ekonomi. Tack svenska sfärer på så många stilnivåer Inga slutsatser om vare en treårig anställning som forskare som möjligt. regionala skillnader och sekreterare för språkvetenskapliga Henricson är i grunden samtalsanaly- nämnden vid SLS upplevde Henricson Ovana att föra vardagliga tiker. Hon ser samtal som social inter­ en arbetsro som inte är självklar i fors- samtal på svenska aktion där mycket annat än ren informa- karvärlden. – Det borde finnas utrymme för mer tion är viktigt. Att till exempel valet av – Utan SLS skulle avhandlingen knap- naturliga och avslappnade samtals­ språk blev relevant­ i samtalen märktes past vara klar i dag. I vanliga fall söker situationer. Jag är rädd att det blir ganska bland annat då vissa deltagare i under- man stipendier för ett år i taget och då hög tröskel om man alltid ska uppnå det sökningen aktivt försökte hålla finskan är det lätt att ta på sig ett intressant strö- formella, säger hon. borta från samtalen. jobb eller två eftersom det är osäkert hur Det märktes till exempel då några – Det svenska ordet behövdes inte länge man har stipendium, säger hon. av deltagarna inte förstod det finlands- kommunikativt för att alla skulle förstå, Tack vare den språkvetenskapliga svenska slanguttrycket skriba, men nog det men man tyckte ändå att man behövde nämndens resebudget var det också lät- högsvenska skriftskola och finska ripari. översätta, hitta det rätta ordet på svenska. tare att delta i konferenser, något som – I vissa grupper fanns det mer sö- Henricson har inte kunnat dra slut- annars ofta kräver stipendieansökningar kande. De använder kanske inte skriba satser om skillnader mellan de olika från många olika instanser.  på sin fritid, vilket kunde tyda på att de språköarna vad gäller ungdomarnas talar svenska endast i skolan, förklarar sätt att tala ledig svenska. Urvalet ba- Henricson. serade sig på att eleverna frivilligt an-

Stort intresse för forskningsbidrag från SLS

Två nya forskningsprojekt inom idéhistoria samhällspolitiska debatten under första halvan prosa 1990–2010 granskar förändringen med och litteraturvetenskap finansieras av SLS. av 1900-talet. Forskarna analyserar idéland­ utgångspunkt i spatialitet, ett nyckelbegrepp i Projekten stöds med över en miljon euro. skapet kring Westermarck och hans efterföljare, beskrivningarna av det senmoderna västerländ- hur de förenade vetenskap och samhällspoli- ska samhället, präglat av ökande globalisering, Intresset för forskningsbidrag från SLS är stort. tiska strävanden. Forskningsprojektet öppnar ny informationsteknologi och senkapitalism. År 2013 inlämnades 34 ansökningar för olika för ny kunskap om balansen mellan europeisk Genom att analysera vissa centrala författar- forskningsprojekt. 15 ansökningar gick vidare kosmopolitism och nationella strävanden inom skap och verk (Monika Fagerholm, Lars Sund, och utvärderades av utomstående och obero- det svenskspråkiga vetenskapsfältet i Finland. Pirkko Lindberg, Hannele Mikaela Taivassalo, ende evaluerare. Projektgruppen leds av professorn i idé­historia Malin Kivelä, Kjell Westö, Marianne Backlén, – Konkurrensen var hård. Många goda pro- vid Uleåborgs universitet, Petteri Pietikäinen­ . Johanna Holmström och Zinaida Lindén) bi- jekt blev utan finansiering eftersom medlen SLS finansierar projektet med cirka 430 000 drar projektet med ny kunskap om en viktig fas koncentrerades på endast två projekt, berättar euro. i den finlandssvenska litteraturens utveckling SLS forskningschef Christer Kuvaja. Det andra forskningsprojektet är litteratur­ och sättet att gestalta pågående samhällsför- Det idéhistoriska projektet Kretsen kring vetenskapligt. I början av 1990-talet förändrades ändring. ­Edvard Westermarck och det tidiga 1900-talets den finlandssvenska prosan markant. Från att Projektledare är docent Kristina Malmio vid idélandskap studerar sociologen, filosofen och ha skildrat ”trånga rum” övergick romanerna Helsingfors universitet. SLS finansierar projek- antropologen Edvard Westermarck och hans till att gestalta vida världar. Forskningspro- tet med 590 000 euro.  intellektuella nätverk i den vetenskapliga och jektet Senmodern spatialitet i finlandssvensk

13 SLS FORSKARE SKAPAR KONTAKTER I EUROPA

orskare från SLS besökte under året skandinaviska insti- Ftutioner i Holland (Amsterdam och Groningen 6–7 juni) och Skottland (Edinburgh och Aberdeen 25–26 september) samt institutionen för nordisk historia vid universitetet i Greifs­wald (14 juni). Besöken organiserades av SLS forsknings- sektor. I besöken deltog medlemmar av språk­vetenskapliga, litteratur­vetenskapliga och historiska nämnden, en represen- tant från språkarkivet samt SLS forskningschef. Syftet med besöken är dels att skapa kontakter till euro­ peiska universitetsinstitutioner där man undervisar och forskar i svenska språket och litteraturen samt i Nordens och Finlands historia, och dels att sprida information om SLS, finlandssvenskarna och svenskan i Finland. I förläng- ningen är målsättningen att komma samman och diskutera olika möjligheter till samarbete mellan SLS och skandina- viska institutioner. Besöken fyllde sitt syfte. Programmet var uppbyggt i form av ett seminarium med presentationer och föredrag. Represen- tanterna för SLS berättade om sällskapet och dess språkarkiv, finlandssvenskan som språk, samt om den svenska kulturen, litteraturen och historien i Finland, medan representanter för de besökta institutionerna presenterade sin verksamhet och pågående forskning. Presentationerna väckte ett stort intresse, och ett tjugotal personer var närvarande vid varje seminarium, främst lärare och forskare. Besöken vid skandinaviska institutioner fortsätter 2014 med besök i Frankrike och Tyskland. 

14 Besök i Edinburgh. SLS forskningschef Christer Kuvaja flankeras av Mia Österlund från litteraturvetenskapliga nämnden och Mikael Reuter från språkvetenskapliga nämnden. Foto: Pamela Gustavsson

15 Den unge tidningsmannen Topelius avporträt- terad av F. Kaschenreuter från München 1845. Akvarellen framställer Topelius som en roman- tisk iakttagare, och själv skildrar han fem år senare Eva Merthen, dotter till en borgmästare i Åbo, som en romantisk och modig hjältinna 16ut i fingerspetsarna i Hertiginnan af Finland. Hertiginnan af Finland och författaren Zacharias Topelius

Hertiginnan af Finland tillkom 1850 och hör till Topelius mest kända verk. Den vetenskapliga utgåvan utkom i oktober 2013. I november arrangerade Svenska litteratursällskapets nämnder för litteraturvetenskap respektive historia seminariet Då och nu i Topelius historiska noveller.

eminariet samlade en fulltalig död som historieskrivning utan fanta- upplevde 1700-talet vara för rationellt, Spublik i auditoriet på Riddare­ si. Thierry,­ och något senare Topelius, för kyligt intellektuellt och för präglat gatan. Före­dragen hölls av historiker, fäste i Walter Scotts efterföljd stor vikt av destruktiv partipolitik. Hertiginnan litteraturvetare och kulturhistoriker, vid kulturhistorien. af Finland innehåller drag både av den helt i linje med ambitionen inom litte- Professor Bo Pettersson satte in tidiga och av den senare Topelius syn ratursällskapets forskningssektor att Hertiginnan af Finland i den historiska på 1700-talet. satsa på inter­discipli­när verksamhet. romanens långa tradition – ansatser till Professor Elisabeth Mansén forskar Topelius skrev Hertiginnan af Fin- den förekom redan före Scott. Liksom i de fem sinnenas idéhistoria. Hon ana- land som följetong för Helsingfors Tid- denne låter Topelius personerna spegla lyserade sinnesintrycken i Hertiginnan ningar. Under pågående publicering det historiska skeendet och laborerar af Finland: de fångar det tidstypiska och disponerade han om den för en bokupp- med förord som en del av berättarfik- ger karaktär åt handling och personer. laga samma år, och delade då in verket tionen. Om skillnaderna mellan versio- Synintrycken dominerar västerländsk i en (krigs-)historisk del och en som nerna av Hertiginnan af Finland konsta- tradition – och gör det även i Hertigin- koncentrerar sig på romansen mellan terade Pettersson att handlingen löper nan af Finland. Öga eller ögon nämns generalen i rysk tjänst James Keith och bättre i bokupplagan från 1850 som är över femtio gånger i verket. Detsamma ”hertiginnan” Eva Merthen, dotter till frispråkigare än följetongen. Huvud- gäller mörker – som kan vara negativt borgmästaren i Åbo. På 1880-talet gjorde personen Eva Merthen är mera kom- laddat: krigets mörker – eller positivt: författaren en radikal omarbetning och plex 1850 än i versionen från 1881, som Eva Merthens vackra mörka ögon och efter hans död följde ytterligare en, av är moraliserande. lockiga hår.  Valfrid Vasenius som redigerade Tope- Professor Mari Hatavara gick in lius samlade skrifter. på historikerns och berättarens roller i Utgivaren Pia Forssell framhöll på Her­tiginnan af Finland. Berättaren kan seminariet vikten av att känna till utgiv- röra sig på olika generaliserande nivåer, ZACHARIAS ningshistorien och pekade på vådorna av i verkets historiska del med uppgift att TOPELIUS att forskare inte gör klart för sig vilken förklara i ett efterklokt perspektiv. I den version de använder. Hon tangerade senare delen tjänar generaliseringar­ SKRIFTER också Topelius ”nu”, det vill säga de na ett motiverande syfte: Topelius ville Det redaktionella arbetet med utgåvan sam­tidsnoveller som har ett betydande urskulda Eva Merthens ”liv i synd” med Zacharias Topelius Skrifter (ZTS) inled- kulturhistoriskt värde för läsare i dag. Keith. des 2005 Professor tog upp Tope- Docent Henrik Knif diskuterade Sex delar har utgivits sedan 2010, tre av lius frans­ka influenser, bland dem den Topelius ambivalenta förhållande till dem under 2013. Utgåvan blir i princip flyhänte författaren och kåsören Jules 1700-talet. Den unge Topelius bejakade heltäckande Janin och historikern Augustin Thier- sorglöst ­sek­lets kultur med fest, flärd och Allt utkommer digitalt och är fritt tillgäng- ry, som omkring 1830 deklarerade att Bellman. Småningom ledde hans krav på ligt på adressen topelius.fi en roman utan historiska motiv är lika tankens och känslans förening till att han Ett betydande urval utkommer också i tryck

17 SLS föregångare inom arkivpedagogiken

nder 2013 satsade SLS på kultur­ av april. Evenemanget arrangerades av Uarvspedagogisk verksamhet. Vasa stad i samarbete med Centret för Kultur­arvspedagogik innebär att man livslångt lärande vid Åbo Akademi och på ett interaktivt sätt förmedlar kun- Yrkeshögskolan Novia. Målgruppen var skap via kulturarv. Man brukar dela in lärare, studerande och skolpersonal i kulturarvspedagogiken i fyra under- hela Svenskfinland. SLS deltog även med grupper beroende på källmaterialets en arkivpedagogisk workshop Att lära art: arkivpedagogik, museipedagogik, ge­nom arkiv – att levandegöra och kon- konstpedagogik och kulturmiljöpeda- kretisera historien. Workshopen var ett gogik. För SLS del har det handlat om samarbete mellan SLS och Österbottens arkivpedagogik. museum. Deltagarna var främst stude- Arbetsboken Krigets barn kompletterar under- rande och lärare inom historia och mo- Mässor och workshop visningen i historia i årskurs 8 men kan även användas i modersmålsundervisning, svensk- dersmål på högstadie- och gymnasienivå. SLS nyaste arkivpedagogiska produkt, undervisning, som minnesbok eller som un- boken Krigets barn, lanserades i januari derlag för diskussion. Boken behandlar vinter- Seminarium på läromedelsmässan­ Educa i Helsing- och fortsättningskriget ur barnets perspektiv. I mars ordnade SLS seminariet Via per- fors mässcentrum. Mässan riktar sig till sonlig förståelse till levande historia.­ både finsk- och svenskspråkiga pedago- Kulturarvspedagogik i arkiv och museer. ger. SLS arkiv deltog för första gången Förutom SLS deltog även Finska Littera- med en egen monter, där det arkivpeda- ”SLS produkter fick tursällskapet, Vasa landsarkiv, Stundars gogiska materialet var framställt. Intres- och Helsingfors stadsmuseum med pre- set för materialet var glädjande stort och en aldrig tidigare sentationer av pedagogisk verksamhet. tack vare den stora mässpubliken (drygt upplevd synlighet” Seminariet riktade sig till branschfolk 15 000 besökare) fick SLS produkter en som planerar eller har intresse för den aldrig tidigare upplevd synlighet. Det här typen av verksamhet i arkiv och blev också klart att SLS är en föregång- museer.  are inom satsningar på arkivpedagogik i Finland. I det övriga Norden är det här en mer etablerad metod. SLS arkivpedagogiska material ställdes även fram under evenemanget­ ­Medie­tanken på Academill i Vasa i början

Policy för ARKIV­ PEDAGOGIK

Under året utarbetades en policy för SLS arkivpedagogik. I praktiken betyder det att arkiv­ ­pedagogiken från och med 2013 ingår som ett specialområde­ i arkivets ordinarie verksamhet. Arkivpedagogiskt material framställt under evene­manget Medietanken i Vasa i april. Foto: Marie Lönnblad 18 Förlagsredaktören­ är författarens högra hand

År 2011 hade det gått 450 år sedan Sverige intog staden Reval (nuvarande Tallinn). Det året blev också manuskriptet till boken Provinsen bortom havet. Estlands svenska historia 1561–1710 fär- digt och författarna kunde presentera det för SLS. Drygt ett och ett halvt år senare gick boken i tryck – med vad hände med manuskriptet under tiden?

är Sverige äntrade den baltiska scenen 1561 in- leddes landets stormaktstid, då riket sträckte sig långt söder om Finska viken och var kvadratiskt snarare än avlångt. Estlands svenska historia kom att räcka nästan 150 år, och det var den tiden his- torikerna Ülle Tarkianen och ville skriva om. Innan deras bok kom ut på SLS 2013 behövdes en mängd möten och korrespondens mellan Nförfattarna och förlags­redaktören Jonas Lillqvist. – Eftersom jag och Ülle bodde i Estland visste vi att det fanns många nya rön inom historieforskningen som inte var kända utanför landets gränser. Vi ville skriva en bok speci- ellt för en svensk läsekrets. Svenskarna är intresserade av sin stormaktstid och dessutom finns det många exilester i Sverige, säger Kari Tarkiainen. – Estlands historia har varit omdebatterad. Det finns den estniska skolan som understrukit folkets situation, den tyska skolan som betonat de övre samhällsklasserna och den ryska som skildrat klasskampen – vi försökte balansera mellan alla dessa, fortsätter han.

Redaktören finslipar och ställer frågor Innan Jonas Lillqvist började redigera manuset hade det god- känts av SLS förlagsnämnd och kommenterats av utomstå- ende fackgranskare. Efter ungefär nio månader var det Lill- qvists tur att ta sig an manuskriptet. – Ofta läser jag texten kursivt innan jag börjar detalj­ redigera för att få en bild av innehållet. När jag börjar redi- gera noterar jag ställen där något är oklart, där det finns en

19 ”Boken tog gestalt, den blev skarpare hela tiden. Som ett foto som framkallas, ljuset blev bättre, detaljerna kom fram.”

inkonsekvens eller där jag misstänker till en källa skriven på ett främmande Trion diskuterade också bokens titel att något kan vara fel. Sedan skriver jag språk där det går att få tag på en svensk som från början var Den gamla goda listor med frågor till författarna, berät- utgåva gäller det att ändra hänvisning- svensktiden. tar Lillqvist. arna så att de motsvarar rätt sidor i den – Den var problematisk bland annat – Jonas har ett ovanligt sinne för att svenska versionen. för att det hade kommit ut en annan bok hitta detaljer som kan vara fel, inflikar – Om man riktar sig till en svensk med samma titel. Författarna kom på Kari Tarkiainen. I 95 procent av fallen publik ska man helst inte hänvisa till finska den slutgiltiga titeln som jag tycker är visade det sig att han hade rätt. Jag har verk, speciellt inte om de är översättning- jättelyckad, berättar Lillqvist. aldrig stött på en sådan förlagsredaktör, ar av svenska verk, förklarar Lillqvist. han är ett under! Knepigt bildurval bland – Roligt att höra, replikerar Lillqvist. Jobbade som skulptörer tusentals alternativ När man sitter och funderar är man Under redigeringsfasen var kontakten I januari inleddes arbetet med att göra hemskt osäker – ställer jag dumma mellan de två författarna och förlags­ bildurval och beställa bilder, vilket hör frågor?­ redaktören daglig och intensiv. till förlagsredaktörens uppgifter. Mycket av förlagsredaktörens arbete Kari Tarkiainen liknar redigerings- – Jag fick en stor mängd bildförslag handlar om språkgranskning. Författar- processen vid att framkalla ett fotografi av författarna, och det gällde att ta ställ- na kan till exempel ha hittat en ovanlig eller mejsla fram en skulptur. ning till vilka av dem som var relevanta. ordform i någon källa som redaktören – Boken tog gestalt, den blev skarpa- Om bilderna inte var tryckdugliga måste vill byta ut för att dagens läsare ska förstå re hela tiden. Som ett foto som framkallas, vi beställa fram bättre digitala original, vad som avses. Om författarna hänvisat ljuset blev bättre, detaljerna kom fram. berättar Lillqvist.

20 Kari Tarkiainen Professor, författare och före detta riksarkivarie Anställd vid Sveriges riksarkiv i tre decennier Skrivit Finnarnas historia i Sverige 1–2 (1990–1993), Paavo Haavikko – modernisternas furste (1997) och Sveriges Österland (2008) Ülle Tarkiainen Fil.dr, äldre forskare vid Tartu universitet Jobbat på riksarkivet i Finland Har publicerat avhandlingen Hajatalud ja külad Põhja- Liivimaal 17. sajandil (Enstaka hemman och byar i norra Livland på 1600- talet) Jonas Lillqvist Förlagsredaktör vid SLS sedan 2004 Filosofie magister från Helsingfors universitet Huvudämne filosofi, har också studerat idéhistoria och litteraturvetenskap

Foto: Kira Schroeder/Outhouse Media

Lillqvist beställde bilder, konstverk korrekturläsarna och såg till att ändring- sor i historia vid Lunds universitet, inte och teckningar från arkiv, museer och arna infördes i den ombrutna texten. sparade på berömmet: bibliotek i Finland, Sverige, Estland och Ombrytningen gjordes i sam­arbete med Lettland. Bland annat gick han igenom SLS egen grafiker Antti Pokela. Kari och Ülle Tarkiainens lika lärda en omfattande lettisk samling med över Både förlagsredaktören och förfat- som välskrivna verk är en oundgäng- tusen bilder. tarna är glada över att SLS låtit dem lig grundbok för alla som vill tillägna Han hade också möten med geogra- sätta ner tillräckligt med tid på boken. sig information om den tid då Estland fen, fil.dr Hannu Linkola som ritade – Jag är väldigt tacksam för att SLS lydde under Sverige. Det som inte står några av kartorna i boken. ville ge ut vår bok, säger Kari Tarkiai- att läsa om det baltiska landets svenska – Bildarbetet var en ganska stor del nen. De har satsat mycket resurser på historia i denna volym är knappast värt av arbetet med den här boken. Man den, det hade knappast gått på ett kom- att veta av andra än experter på jakt måste också tänka på var bilderna kan mersiellt förlag. efter överkurskunskaper.  placeras i texten. Det får inte bli stora All tid och möda lönade sig: paret luckor eller anhopningar någonstans, Tarkiainens bok är den första bok från påpekar Lillqvist. SLS förlag vars rättigheter sålts till ut- Till redaktörens uppgifter hör även landet. Boken gavs ut i Sverige av förlaget att begära offerter från tryckerier. Lill- Atlantis och kommer också att utkom- qvist gick också igenom referenserna och ma i estnisk översättning. Den har fått gjorde upp bokens register, läste kor- fina recensioner bland annat i Svenska rektur samt höll kontakt med de andra Dagbladet, där Dick Harrison, profes-

21 Textkritiska utgåvor – KULTURELLA BYGGSTENAR

Utgåvor av brev, dagböcker, rese­berättelser och hela författar- skap är sedan länge en av hörnstenarna i SLS bokutgivning. Under 2000-talet har förlaget genom bland annat utbildning systematiskt gått in för att specialisera sig på just sådan, text- kritisk utgivning. Under året utkom sammanlagt fem volymer inom tre olika utgåvor.

extkritiska käll- och författarskaps- Hertiginnan af Finland och andra his- Tutgåvor är viktiga byggstenar i vår toriska noveller (utg. Pia Forssell) och kultur. För forskningen är det av grund- Topelius korrespondens med Albert läggande betydelse att ha tillförlitliga Bonniers förlag (utg. Carola Herberts), ”Det mesta är så kallat – och tillgängliga – källor till historien. som är den första delen av Topelius för- handarbete, som egentligen Genom att källorna ges ut i tryck eller lags- och översättarkorrespondens. De är hjärnarbete och även digitalt skonas de ofta sköra originalen två första utkom både i tryck och digi- och forskarna besparas den möda det är talt, den tredje enbart digitalt. Av Georg inbegriper en hel del att till exempel tolka svårlästa handstilar. August Wallins Skrifter utkom det fjärde forskning.” Kommentarerna till texterna ger sam- bandet Färderna till Mekka och Jeru- manhang och förklaringar till företeel- salem 1845–1847 (utg. Kaj Öhrnberg & ser som inte är självklara för en modern ­Patricia Berg). Av Anders Chydenius läsare. Samtidigt ges också andra än fors- Samlade skrifter utkom det andra bandet, kare möjlighet att ta del av dokument som omfattar Chydenius skriftställar- som ger direkta inblickar i äldre tider. skap 1765–1776 (utg. Maren Jonasson Författarskapsutgåvorna tjänar på och Pertti Hyttinen). samma sätt både forskare och andra int­ För Topelius- och Wallinutgåvorna resserade. Författarens produktion ges görs såväl det textkritiska arbetet som då ut i en version som stämmer överens bokproduktionen inom SLS. Det textkri- med den som författaren själv en gång tiska arbetet för Chydeniusutgåvan görs förde till trycket. I senare upplagor och av en redaktion som lyder under Karleby samlingsvolymer kan texten ha moder- universitetscenter Chydenius, medan niserats eller redigerats så att den inte SLS förlag tar vid när manuskriptet är längre motsvarar originalet. För översät- färdigt för bokproduktion. tare är det ovärderligt att ha tillgång till en förlaga som motsvarar det som för- Vetenskapligt hantverk fattaren ursprungligen skrivit. Det ligger mycket arbete bakom utgå- Den textkritiska utgivningen resul- vorna, ett arbete som innefattar flera terade i fem volymer under 2013. Inom faser innan manuskripten är färdiga Zacharias Topelius Skrifter utkom En att omvandlas till tryckta böcker eller resa i Finland (utg. Katarina Pihlflyckt), digitala utgåvor. En liten del kan göras

22 Illustration: Johan Isaksson maskinellt, men det mesta är så kallat Arbetet med utgåvorna kräver inte handarbete, som egentligen är hjärn- bara noggrannhet utan också sakkun- arbete och även inbegriper en hel del skap om editionsarbete, om tiden då forskning. texten kom till, om språket och om text- Själva texten etableras genom att genren. Under 2000-talet har SLS för- antinget manuskriptet först skrivs av lagsanställda systematiskt fortbildat sig eller ett av författaren själv godkänt för att leva upp till de krav som ställs tryck skannas – i vissa fall både och, på vetenskaplig textkritisk utgivning om det finns både ett manuskript och – kurser har ordnats och ordnas internt en av författaren godkänd tryckt ver- och medarbetarna har deltagit i inter- sion. Den renskrivna texten kollatio- nationell utbildning bland annat genom neras, det vill säga kontrolläses, sedan Nordiskt­ Nätverk för Editionsfilologer mot originalet. Det här görs av två per- och vid universitetet i Oxford. soner för att undvika att systematiska läsfel slinker igenom. Framför allt för- Henry Parlands skrifter fattarskapsutgåvor förses också med så nästa storprojekt kallade variant­apparater, som redovisar Förlagets ansökan om projektmedel för ”Kommentarerna till texterna skillnader mellan manuskript och tryck en utgåva av Henry Parlands skrifter ger sammanhang och och mellan olika tryckta versioner från godkändes våren 2013, vilket betyder att författarens livstid. När texten ska ges ut SLS ytterligare kan bredda sin textkritis­ förklaringar till företeelser digitalt kodas den dessutom så att olika ka utgivning. Projektet, som kommer att som inte är självklara för en typer av sökningar blir möjliga. ledas av fil.dr Per Stam, startar 2015 och Kommentarer skrivs om bland annat planeras pågå i tre år. Stam gav 2005 ut modern läsare.” personer, geografiska namn och före­ Henry Parlands roman Sönder (om fram- teelser som förekommer i texten. Ord- kallning av Veloxpapper) i SLS skrift- förklaringar görs till ord som genomgått serie och nu kommer också den övriga en betydelseförskjutning sedan texten produktionen att ges ut. Henry Parlands skrevs och till inslag på andra språk. I de arkiv förvaras i Historiska och litteratur- flesta utgåvor ingår dessutom inledande historiska arkivet vid SLS och projektet artiklar som placerar in författaren och blir därmed ett samarbete mellan förla- verket eller källskriften i ett sammanhang. get och arkivet. 

23 Pris för bred kulturhistorisk forskning

I boken Kunskapens rike lotsas läsaren genom Helsing- historia som i internationella samman- fors universitetsbiblioteks historia från 1640-talet till i hang är stora ämnen. Kunskapens rike är utgiven på finska dag. Författaren Rainer Knapas lyfter fram samling- av Finska Litteratursällskapet och på arna, byggnaderna, människorna och idéerna som en svenska av SLS, i samarbete med Natio- odelbar helhet. För sin unika insats belönades han med nalbiblioteket. Dessutom har en kortare SLS främsta litterära pris, Tollanderska priset 2013. sammanfattning utkommit på engelska. För Knapas som konst- och bokhistoriker är det särskilt glädjande att boken valdes till en av 2012 års vackraste fackböcker.

tt sammanfattande verk över utvecklingen i ett historiskt ljus. Ända Mångsidighet och kvalitet EUni­versitetsbibliotekets, numera sedan H. G. Porthan införde sin katalo- Karakteristiskt för Knapas forskning Natio­nalbibliotekets,­ långa och mång­ gisering av bokbeståndet har man alltid överlag är hans breda historiesyn, hans facetterade historia har länge varit efter­ ansett att de egna reformerna är de mest strävan att lyfta fram kulturhistoriska längtat. Kortare sammanfattningar har glänsande i bibliotekets historia. Men perspektiv vid sidan av de politiska och funnits, men ända sedan universitetets inget uppstår ur intet. sociala. I sina analyser framhåller han 350-årsjubileum 1990 har en mer om- influenserna från både öst och väst. Sär- fattande historik varit påtänkt. Först Nationens bibliotek skilt har det så kallade Gamla Finland 2007 fick projektet ny fart när Rainer Universitetsbiblioteket har utvecklats i olika sammanhang varit föremål för Knapas åtog sig uppdraget. från ett litet akademiskt rum för det hans intresse, exempelvis herrgården – När biblioteket tog kontakt med mig lärda skrået i Åbo till ett bibliotek för hela Monrepos i närheten av Viborg med dess var det svårt att tacka nej, säger Knapas nationen med ett elektroniskt resurs­ trädgård samt konst- och boksamlingar. och hänvisar till sin långa och person- överflöd. Hur böcker genom tiderna – Världen är ju inte indelad enligt liga relation till biblioteket. har samlats in och ställts upp avspeg- universitetets fakulteter. Jag har försökt När han inledde sina studier vid Hel- lar de namnkunniga bibliotekariernas överskrida järnridåerna beträffande geo- singfors universitet 1965 var det till en världsåskådning och har också format grafi, språk och tid. Forskningen blir så början Studentkårens bibliotek som Finlands litteratur och historia. Biblio­ mycket intressantare om man försöker stod honom närmast, men efter hand teket har varit en knutpunkt för veten- se nya kombinationer, säger Knapas. upptäckte han Universitetsbibliotekets skap och kultur, tätt sammankopplat Han framhåller att det är genom att förträfflighet och den vänliga och kun- med forskningen vid universitetet. läsa, skriva och själv se och uppleva som niga personalen. I slutet av 1980-talet Den på många sätt magnifika bygg- man kan möta och bearbeta de mång- engagerades han som redaktör och skri- naden inhyser tack vare donationer och dimensionella, tvärvetenskapliga och bent i professor Matti Klinges forsk- mottagna friexemplar unika samlingar, mänskliga aspekterna i historien. Och nings- och bokprojekt om Helsingfors som exempelvis den slaviska. För att inte minst genom att lära andra. Sin egen universitets historia och blev då djupa- kunna planera och utveckla den elektro- stora insats som lärare, handledare och re integrerad i Universitetsbibliotekets niska tekniken måste man förstå denna lektör vill han ändå tona ner. samlingar och värld. bakgrund och också känna till själva – Det talas mycket om lärarnas be- – Min tanke har varit att skildra bib- innehållet. Med sin bok vill Knapas slå tydelse för studenterna, men mindre liotekskulturens förvandling, att ställa ett slag för bok-, biblioteks- och lärdoms- om studenternas betydelse för lärarna.

24 ”Jag har försökt överskrida järn­ ridåerna beträffande geografi, språk och tid. Forskningen blir så mycket intressantare om man försöker se nya kombinationer.”

Kommunikationen går inte bara åt ett håll. En lärare utan elever är ingenting värd. Inom SLS, och särskilt vid dess förlag, har Knapas kunskaper kommit väl till användning. Från mitten av 1990-talet arbetade han med den stora utgåvan Finlands svenska litteraturhistoria, som producerades inom SLS, och engagerades efter det i sällskapets bokutgivning. – Utgivningen var då traditionell och beprö- vad sedan mer än hundra år tillbaka, men när den egentliga förlagsverksamheten inleddes kring år 2000 öppnades vägen för en ny typ av bokutgiv- ning gällande utförande, egen produktion och marknadsföring. – Vår redaktionella satsning på en minutiös genomgång av manuskripten var medveten och utvecklades efter hand då reaktionerna på mark- naden var positiva. Likaså var satsningen på den textkritiska utgivningen medveten. Enligt Knapas avspeglas en boks kvalitets­nivå i hela dess utförande: i det visuella, i trycket,­ titeln, innehållsförteckningen, akribin och illustratio- nerna. Hög kvalitet är resultatet av ett aktivt re- daktionellt arbete, som inte är någon självklar- het och tar lång tid. – Korrektur handlar inte om illvilja. Det är ett sätt att umgås med egna och andras texter. Varje gång man läser en text görs en förbättring. Knapas har också suttit många år i den för- Rainer Knapas lagsnämnd som fattar beslut om utgivningen vid SLS förlag samt i det redaktionsråd som leder den Född 1946 i Pyttis vetenskapliga planeringen för Zacharias Topelius Filosofie licentiat, fil.dr h.c., konst- och Skrifter. Nu har han lagt dessa förtroendeuppdrag kulturhistoriker, författare till och redaktör åt sidan för andra engagemang. och bildredaktör för ett stort antal verk – Just nu funderar jag bland annat på att for- mulera något kring östfinsk historia och kultur. Tidigare lärare och assistent vid Helsing­ Det hör till vetenskapens värld att balansera fors universitet samt forskare vid Musei­ mellan skrivprojekt som är oavslutade, projekt verket och SLS (2000–2007) man hoppas på och projekt som faktiskt blir verk­ Fick Tollanderska priset 2013 lighet. 

25 Foto: Janne Rentola Foto: Svenska Akademiens gustavianska PRISBELÖNTA stipendium FÖRFATTARE istorikern Johanna Ilmakunnas GRAFIKER H belönades med Svenska Akade- OCH miens gustavianska stipendium, som delas ut ”för betydelsefulla bidrag till utforskandet av den gustavianska tidens historia”. Hennes bok Ett ståndsmässigt liv. Familjen von Fersens livsstil på 1700- talet utkom i översättning hos SLS 2012 (övers. Camilla Frostell). Originalet på finska – en bearbetning av Ilmakunnas avhandling – utkom hos Finska Littera- tursällskapet (SKS) 2011. 

767 Gabriel Bonsdorff Stockholms Kommittén för O abriel Bonsdorff, professor vid Kungliga m sättet att anlägga en köksträdgård Om sättet G Akademin i Åbo, hade en stor köksträdgård på sin gård Brinkhall utanför Åbo. För att väcka intresse för Gartnersällskap Finlands bokkonst trädgårdsodling bland stadsbor och allmoge gav han att anlägga en 1804 ut ett litet häfte om hur man anlägger en köks- trädgård. Det lilla häftet med beskrivningar av blad- växter av olika slag, flera kålsorter, rotfrukter, baljväx- köksträdgård ter, lökar och kryddörter delade han ut till kunder som onsthistorikern Irma Lounat­vuo­ris utgåva rafikern Markus Itkonen tillde- köpte frön från hans »fröplantage» på Brinkhall. I häf- för tet ger han praktiska råd och anvisningar om hur man väljer läge för köksträdgården och hur man ska place- av Gabriel Bonsdorffs lilla trädgårdsprak- lades ett hedersomnämnande av ra odlingsbänkar och trädgårdsgångar. Dessutom be- husbehov K G skriver han ett sextiotal olika köksväxter, hur de ska odlas, hur skörden ska tas tillvara, vad de olika grö- tika från 1804, Om konsten att anlägga en köks- Kommittén för Finlands bokkonst för dorna kan användas till i köket och vilka läkande eller lindrande egenskaper de har. Dagens trädgårdsodlare trädgård för husbehov (SLS 2012), belönades den grafiska utformningen av Rainer känner igen många av växterna, medan växter som ha- verrot, sockerrot och endiv inte längre hör till vanlig- heterna i köksträdgården. med ett hedersomnämnande av Stockholms Knapas bok Kunskapens rike. Helsing-

Svenska litteratursällskapet i Finland www.sls.fi isbn 978-951-583-247-4 Gart­ner­sällskap i tävlingen ”Årets trädgårds- fors universitetsbibliotek – National­ Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland issn 0039-6842 sls bok 2013”.  biblioteket 1640–2010 (SLS 2012). Kom- 9789515832474 mittén delar årligen ut pris för årets

Kaksi versiota eri EAN-koodeilla: A) Suomi  kpl, B) Ruotsi  kpl Tradgard_kansi.indd 1 21.5.2012 18:41:46 vackraste böcker. 

PROVINSEN Kari Tarkiainen & Ülle Tarkiainen  raINer kNapaS Rainer Knapas är fil.lic. och fil.dr h.c. vid Helsing- Vasamuseets fors universitet. Han har varit forskare och univer- rraINerr sitetslärare sedan †-talet och utgett många arbe- ten i konst- och kulturhistoriska ämnen samt kkNNapaSS medverkat i olika textutgåvor och editioner, senast vänners pris i serien Zacharias Topelius skrifter. Han har bland annat deltagit som skribent och redaktör vid utgiv- FOTO: VELLAMÄE MAIMO FOTO: ningen av Helsingfors universitets historia –  och ägnat sig åt studier och utställningar kring K Nationalbibliotekets äldre specialsamlingar, särskilt BORTOM HAVET Monrepos-biblioteket. K u n s k a p Kari Tarkiainen,istorikerna professor och före Kari Tarkiainen och detta  nsk riksarkivarie. Var under tre decennier verksam vid svenska Riks- u n s k a p arkivet i Stockholm.Ülle Till hans Taru nvikti-ska­kipens­ai rike­nenär histori entilldelades om Finlands främsta vete ni- Stock- Hgaste arbeten hör avhandlingensk a”Vårpli ga bibliotek, Helsingfors universitetsbibliotek – Gamble Ar ende Ryssen” ( ), Fin- juni 1561 övertog Sverige staden Reval, nuva- Nationalbiblioteket sedan  – från grundläggningen holmnarnas historia iVasa SverigeK – ( – ),­museets vänners pris för boken rande Tallinn, med omgivande landsbygd. Detta innebar  till . I denna bok presenteras för första gången en över- Paavo Haavikko – modernisternas furste I sam tidigt början på Sveriges stormaktstid. Det svenska blick av bibliotekets historia, från de anspråkslösa boksamling- ( ) och Sveriges Österland (). e n s r i k väldet i Estland varade i ett och ett halvt sekel, fram till  . Provinsenarna v bortomid Kungliga Akadem havet.in i Åbo till ro lEstlandslen som ledande nat isvenskao - Det var en dramatisk period präglad av återkommande krig, Ülle Tarkiainenn e(föddll ku l Liitoja),turinst itution i den digitala världen. hungers nöd och pestepidemier i de baltiska provinserna. Sam-  l.dr, äldre forskare vid Tartu universi- tidigt utvecklades samhället genom reformer inom utbildning, historia 1561–1710Bibliotekets samlingar, d on(SLSatorer, ver k2013).samhet, byggna deGenomr tet. Har publicerat avhandlingen Haja- e n s r i k kyrka och rättsväsende samt inom jordbruket. De baltiska och många kända personligheter beskrivs i ett kultur- och veten- talud ja külad Põhja-Liivimaal †‡. sajan- böndernas ställning var en brännande fråga i provinsernas skapshistoriskt sammanhang. Biblioteket återspeglar också den dil (Enstaka hemman och byar i norra förhållande till moderlandet, men trots skarpa yttranden av sinLivland påförtrogenhet -talet,bo )khis tochori s keraa utvecklin gmeden i Finland oettch bibl iostortteksväsende tmaterials  era svenska kungar avska ades inte livegenskapen. uppsatser i estnisk agrar-histo ochria ibosätt-nternationellt. e Provinsen bortom havet är den första heltäckande fram- ningshistoria samt om äldre kartogra . ställningen på svenska om denna period i Estlands historia. från en mängd olika språkområden, och I boken balanseras ett svenskt perspektiv med ett estniskt och Kari Tarkiainen & Ülle Tarkiainen även balttyskt på ett unikt sätt. Författarna ger också person- Helsingfor s porträtt av  era färgstarka gestalter i tidens baltiska historia. ett flyhänt användande av olika källor, universitets- Svenska litteratursällskapet i Finland PROVINSEN kan Kari och Ülle Tarkiainen ge oss en biblitote k www.sls.fi National- Kunskapennss Bokförlaget Atlantis Svenska litteratursällskapet i Finland BORTOM HAVET www.sls.fi biblioteket www.atlantisbok.se Estlands svenska historia ny och IannorlundaSBN 978-951-583-244-3 bild av den baltiska – Helsingfor s universitetsbiblitotek – Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland Nationalbiblioteket – 1561–1710 ISSN 0039-6842 rike Omslag: Markus Itkonen värld somNationalb ibvarliotekets sk rifsåter – Ka nsviktigalliskirjaston julkaisu jaför samtidens po- rike ISBN 978-951-583-265-8 (Finland) Omslagsbild: Kallerna, Wikimedia Commons ISSN 2242-8097 ,!7IJ5B5-idceed! ISBN 978-91-7353-652-3 (Sverige) SLS 778 SLS ISSN 0039-6842 Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland ATLANTIS SLS ATLANTIS litiska och ekonomiska tänkande, sägs

Provinsen bortom havet_omslag.indd 1 EAN-koodi ruutuun: det bland annat12.4.2013 10:35:48 i prismotiveringen.  A) Suomi, B) Ruotsi

26 Statsrådet Mauritz Hallbergs pris till två språkforskare

riset tilldelades fil.dr Charlotta af Hällström-Reijonen­ P och­ fil.dr Jennica Thylin-Klaus­ för att ur var sitt per- spektiv ha belyst skapandet av en svensk språknorm i Fin- land. Charlotta af Hällström-Reijonen granskar i sin dok- torsavhandling Finlandismer och språkvård från 1800-talet till i dag de oundvikliga följderna: om finlandismer inte hade funnits hade man varit tvungen att uppfinna dem. Jennica Thylin-Klaus söker i sin doktors­avhandling ”Den finländ- ska svenskan” 1860–1920. Tidig svensk språkplanering i Fin- land i ett idéhistoriskt perspektiv bakgrunden och motiven till Charlotta af Hällström-Reijonen (foto: Peik Henrichson) varför man beslöt sig för att svenskan i Finland skulle följa ­­ och Jennica Thylin-Klaus (foto: Janne Rentola) (riks)svenska normer. 

UTDELADE PRIS, BEVILJADE STIPENDIER OCH UNDERSTÖD

venska litteratursällskapet beviljat pris och stipendier ur sär- Prisen har utbetalats under året, medan en del av de bevil- S skilda donations- och testamentsfonder. Pris ges som pre- jade stipendierna och understöden kvarstod orekvirerade av mieringar åt skön- eller facklitterära författare, medan stipendi- mottagaren vid årsskiftet.  erna i regel beviljas enligt ansökan ur sällskapets fonder eller ur ordinarie budgetmedel. Huvuddelen av sällskapets fonder stöder sällskapets allmänna verksamhet. De vetenskapliga nämndernas euro forskningsstipendier ingår i statistiken. Utdelade litterära pris vid årshögtiden 5.2 250 000 Övriga utdelade pris 23 400 Beviljade3000 000 pris, stipendier och understöd 2000–2013 Beviljade stipendier och andra understöd inom ämne 2 8002800 000 000 Historia inkl. kulturhistoria 431 900

2 6002600 000 000 Svenska språket 111 400 Litteraturvetenskap och litteraturhistoria 66 300 2 4002400 000 000 Traditionsvetenskaper (folkloristik, etnologi) 23 100 Nationalekonomi och statistik 40 000 2 2002200 000 000 Samhällsvetenskaper 28 800 2 0002000 000 000 Miljövård inkl. forskning i alternativa energiformer 51 500 Teologi och kyrkohistoria 29 500 1 8001800 000 000 Övriga bidrag 64 000

1 6001600 000 000 Särskilda av SLS beviljade understöd 1 4001400 000 000 Stiftelsernas professorspool för delfinansiering av forskningstjänstledigheter 50 000 1 2001200 000 000 Stiftelsernas post-doc pool för finansiering av 10001000 000 000 forskning utomlands 33 000 Bidrag till universitet för forskningsprojekt 1 077 100 800800 000 000 Förlagsstöd 140 000

600600 000 000 Utbetalt till föreskrivna mottagare 114 900 400400 000 000 Utdelning för SLS bokutgivning och övrig egen 200200 000 000 verksamhet enligt fondvillkor 163 600 0 324 000 412 000 638 000 545 000 1 002 000 1 044 000 1 110 000 912 000 1 009 000 1 210 000 1 563 000 1 153 000 1 495 000 2 698 500 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12* 13 TOTALT 2 698 500 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 *) 2012 övergick SLS till att ta upp beviljade understöd som skuld. Engångskostnaden 0,7 m € för detta ingår inte i beloppet. 27 Etnologiska och folkloristiska tidskrifter – för vem?

Hur ser tidskriftsfältet ut inom nor- disk etnologi­ och folk­loristik i dag? Vilka möjligheter har forskare att publi- cera sig? Hur mår de nordiska tidskrifterna?

et var några av utgångspunkterna sätt att överbrygga språkbarriärer för en rat avdelning för texter som granskas Dnär traditionsvetenskapliga nämn- nordisk läsekrets. Fokus ligger på kultur av redaktionen. Skribenten ska vara en den vid SLS arrangerade seminariet Hur och vardag i det svenska Finland, men inhemsk forskare, eller så bör texten publicera sig? Tidskriftsfloran inom tra- Budkavlen har på den senaste tiden ut- handla om ett finländskt ämne. ditionsvetenskaperna på Riddare­ gatan­ vidgat sig mot Norden och accepterar den 14 juni. Seminariet samlade en stor också texter på danska och norska. Svenskarna fokuserar på debatt publik av intresserade etnologer och Fil.dr Karina Lukin presenterade Professor Birgitta Svensson berättade folk­lorister. Under seminariet presen- den finländska helt nätbaserade folk- om tidskrifterna RIG – Kulturhistorisk terades centrala traditionsvetenskapliga loristiska tidskriften Elore. Tidskriften tidskrift och Ethnologia Scandinavica tidskrifter med nationella, nordiska och började som Elektrolisti 1994, ett dis­ (ES). När Svensson på 1990-talet blev internationella profiler. kussionsforum och en e-postpublikation. redaktör för RIG hade den anrika tid- I dag är Elore en Open access -tidskrift­ skriften, som getts ut sedan 1918, blivit Digitalt och tvåspråkigt i Finland med referee-granskning. Elore är en ett tunt häfte med trogna skribenter, Professor Anna-Maria Åström berät- tidskrift för finländsk folkloristik på och innehållet hade ingen stark anknyt- tade om den svenskspråkiga Budkavlen, finska och svenska, men tar också emot ning till samtida forskning utan rörde som getts ut i Finland sedan 1922. För- etnologiska artiklar. Redaktionen leds sig mera inom traditionella etnologiska eningen Brages vetenskapliga sektion av en finskspråkig och en svenskspråkig ämnen. Svensson antog utmaningen att grundade tidskriften, men den flyttades huvudredaktör. förnya tidskriften, och hon skapade bland senare till Åbo och ges ut av Institutet Forskardoktor Pia Olsson presente- annat en debattavdelning om kultur­ för folklivsforskning vid Åbo Akademi. rade Ethnologia Fennica (EF), som ges historia och gjorde tidskriftsnumren Budkavlen har genomgått en för- ut av den finländska etnologföreningen mera omfattande. nyelse de senaste åren. År 2007 inför- Ethnos sedan 1972. Fram till 1980-talet Ethnologia Scandinavica grundades des ett referee-system, vilket innebär kunde man publicera sig på finska i EF, 1971. När Svensson blev huvudredaktör att artik­larna förhandsgranskas. Re- medan huvudspråket numera är eng- 2006 infördes referee-granskning. Ar- daktionsrådet har utvidgats till att bli elska. Även tyska och franska accepte- tiklarna ska vara skrivna på engelska nordiskt. En ambition är att på svenska ras. Sedan 2000-talets början har EF och av en nordisk skribent, eller handla recensera finskspråkiga verk; det är ett ett referee-system, men också en sepa- om ett nordiskt ämne. Redaktörerna är

28 Foto: Janne Rentola

noga med att värna om den etnologiska for dansk Etnologi og Folkemindeviden­ ­ en mångvetenskaplig, inte bara etnolo- inriktningen. skap), Fortid och Nutid och Den Jyske gisk, tidskrift. Universitetslektor Roger Jacobs- Historiker. Folk og Kultur slogs ihop son presenterade den svenska etnolo- med Fortid och Nutid 2010, och den nya För vem skrivs det? giska tidskriften Kulturella Perspektiv tidskriften fick namnet Kulturstudier Seminariet avslutades med en fri diskus­ (KP), som getts ut vid Umeå universitet – Dansk tidsskrift for kulturhistorie, sion och kommentarer under ledning sedan 1992. Jacobsson tog initiativ till etno­logi, folkloristik og lokal­historie. av professor Ulrika Wolf-Knuts. En KP ­eftersom han såg en möjlighet att ge Den Jyske Historiker slogs 2010 ihop fråga som aktualiserades är vem som ut en ny etnologisk tidskrift vid en tid då med två andra tidskrifter till tidskrif- ska skriva och för vem man ska publi- många nya etnologer äntrade scenen. ten Temp. cera? Seminariet ansåg att etnologer I KP presenteras svensk etnologisk Det finns ingen folkloristisk utbild- och folklorister fortfarande har ett visst forskning, men här recenseras inte dok- ning i Danmark i dag och etnologi un- folkbildningsansvar och att läsaren inte torsavhandlingar, eftersom det görs i dervisas endast vid Köpenhamns uni- nödvändigtvis ska behöva vara forskare RIG. KP söker reflexiva, problematise- versitet. Efter att etnologin 2004 slogs för att kunna ta del av forskningsrönen. rande och nytänkande texter. Artiklar ihop med historia i det nuvarande SAXO- Tidskrifterna ska emellertid inte vara i KP granskas av en fristående referee- institutet­ har etnologin inriktats allt kulturtidskrifter, utan vetenskapliga grupp som väljs från ett nätverk av fors- mera på nutidsforskning. Verksamma publikationer. kare på professors- och docentnivå.­ Ar- forskare i ­etnologi och folkloristik finns En av seminariets slutsatser var att tiklarna i KP publiceras på svenska med bland annat vid Dansk folkemindesam- de nordiska traditionsvetenskapliga tid- en engelsk sammanfattning. ling inom Det Kongelige Bibliotek. skrifterna trots ett ökande tryck på att – För ämnena nordisk etnologi och bli mer internationella fortsättningsvis i Tre blev en i Danmark folkloristik, som har Skandinavien som första hand är nationella. Det finns skäl Professor Tine Damsholt berättade om sitt forskningsfält, är tidskrifterna Ethno- att hålla fast vid det nationella innehållet. läget på det etnologiska tidskriftsfältet logia Scandinavica och den köpenhamns- Tidskrifterna speglar den forskning som i Danmark, där en stark förändring ägt baserade Ethnologia Europaea (1967–) bedrivs inom etnologi och folk­loristik i rum de senaste tio åren. Tidigare fanns mycket viktiga, påpekade Damsholt. de nordiska länderna.  det tre tidskrifter: Folk og Kultur (Årbog Ethnologia Europaea profilerar sig som

29 Désirée Saarela-Portin, Marianne Maans och Maria Kalaniemi på konserten i SLS hus i Helsingfors. Foto: Marie Lönnblad Livligt folkmusikår

ret inleddes med två välbesökta iakttagelser kring frågan om hur tradi- forskning och -dokumentation (NoFF). Å konserter där den medeltida bal- tionsmaterial tillgängliggörs. Senare i oktober ordnades folk­musik­ laden stod i fokus. Konserterna Lefvande På sommarens gemensamma spel- seminariet Från spelmanstävling till – Medeltida ballader om kärlek och svek mans- och folkdansstämma Samstämt Youtube – hur synliggörs folkmusiken? arrangerades av Finlands svenska folk- i Pargas arrangerade FMI traditions- Seminariet hölls på Arbis i Vasa i sam- musikinstitut (FMI) vid SLS i samar- enligt sin konsert Traditionshörnan. band med folkmusikfestivalen Vasa bete med Folkmusiksällskapet. Konser- I början av oktober stod FMI värd Folk. Samtidigt uppmärksammades även terna hölls i mitten av mars på Arbis i för den ambulerande nordiska nätverks- 100-årsjubiléet av den stora tvåspråkiga Vasa och en vecka senare i SLS hus på träffen för folkmusikforskare och folk- spelmanstävlingen som arrangerades i Riddaregatan i Helsingfors. Musikerna musikarkivarier. Det mer eller mindre samband med hembygdsdagarna i Vasa Maria Kalaniemi, Marianne Maans informella mötet, som har arrangerats 1913. FMI hade sammanställt en utställ- och Désirée Saarela-Portin uppträdde sedan början av 1970-talet kommer i ning som presenterade 1913 års tävling. tillsammans med folkmusikforskaren fortsättningen att officiellt gå under professor Ann-Mari Häggman, som namnet Nordiskt forum för folkmusik- Ny skiva mellan sångerna berättade om balla- Folkmusikåret 2013 avslutades med dernas historia och tematik. en välkommen skivutgåva av gruppen I maj arrangerade FMI seminariet Rosenfink­ . Skivan, som gavs ut i folk- Ljudarkiv i förändring i samarbete med musikinstitutets skivserie, innehåller Kungliga Gustav Adolfs Akademien för traditionella låtar och visor från södra Svensk folkkultur. Seminariet behand- Finland som gruppen arrangerat i sin lade de förändrade villkoren, möjlig- egen stil. Största delen av materialet heterna och skyldigheterna som den har gruppmedlemmarna hittat i SLS tekniska utvecklingen medför. Före- arkiv bland Folkkultursarkivets och dragshållarna från Finland och Sverige FMI:s traditionsuppteckningar och representerade olika generationer in- inspelningar.  samlare och forskare, vilket gav upphov till många intressanta diskussioner och

30 Höstens föredragsserie om S:t Petersburg blev en publik- S:T PETERSBURG succé. Under fyra måndags­ kvällar fylldes SLS audito­ rium på Riddaregatan­ 5 i DROG FULLT HUS Helsingfors av ivriga åhörare.

taden Petersburg har haft en stor sidig stad som intresserar oberoende av Leif Buss är en återkommande gäst S betydelse i Finlands historia och för synvinkeln. Den är bekant men ändå som då och då söker sig till SLS hus för att finländarna. Det är en stad som många fascinerande och annorlunda. För oss lyssna på föredrag. Han tycker S:t Peters- vill veta mera om inte minst för att av- finländare är staden lite exotisk och burg är intressant eftersom staden ligger ståndet dit är så kort. SLS föredragsserie­ tillräckligt främmande för att man ska så nära både geografiskt och historiskt. presenterade staden utgående från för- uppleva att man kan lära sig något nytt – Det finns många finlandssvenskar fattare och litteratur, historia och språk, om den, säger Rahikainen. som har någon slags relation till Ryss- dåtid och nutid. land, eller vars far- eller morföräldrar – Det är mycket på gång i S:t Peters- Föredragen lockar nya har kopplingar dit från den ryska tiden. burg. Vi hör många nyheter från Ryss- besökare till SLS Också i min familj har vi det, säger Buss. land, både positiva och oroväckande. Barita Rosenström deltog i november Hösten 2014 vandrar SLS föredrags- Det forskas också mycket om staden för första gången i en föredragskväll på serie vidare runt Finska viken och hand- och många nya böcker ges ut, som till SLS. Hon såg annonsen för föredragen i lar då om Estland. exempel föredragshållarna Kristina Hufvudstadsbladet och blev intresserad. – Just nu pågår det rätt mycket forsk- Rotkirchs och Elena Hirns guide som – Jag har en speciell förkärlek för ning om Estland som har koppling till utkom i höstas, säger SLS programchef S:t Petersburg. Tidigare ordnade jag Finland. Utgångspunkten liknar den för Agneta Rahikainen. Hon koordinerar skolresor till staden och har följt med serien om S:t Petersburg så vi kommer SLS föredragsserier. hur staden har utvecklats. Det är mycket att få höra om Estlands historia, folk och – S:t Petersburg är en stor och mång- intressant, säger Rosenström. kultur, berättar Agneta Rahikainen. 

SLS föredragsserie

• Ordnas fyra gånger per termin • Hålls i SLS hus i Helsingfors, Riddaregatan 5 • Fritt inträde • Mer information finns på sls.fi

Kristina Rotkirch berättade i sitt föredrag i november entusiasmerande om författaren Jelena Tjizjova och 31 hennes S:t Petersburg. Foto: Janne Rentola SLS AKTIV PROGRAMARRANGÖR VID BOK­MÄSSORNA

Bokmässan i Göteborg var först Göteborg ut av höstens bokmässor. SLS var huvudman för Finlandsavdelningen. I den medverkade förutom SLS förlag, bokförlagen Fontana Media, Schildts & Söderströms och Scriptum. Övriga utställare var Åbo Aka- demis Bibliotek, FILI – Finnish Literature Exchange, Hana­ holmen – Kulturcentrum för Sverige och Finland samt Kultur- fonden för Sverige och Finland. I SLS program medverkade Maren Jonasson, Carola Herberts, Ülle Tarkiainen och Kari Tarkiainen. SLS deltog också för första gången med egen monter på mässans Digitala torg.

Redaktör Carola Herberts från SLS berättade om den digitala utgivningen av Zacharias Topelius Skrifter. Foto: Cata Portin

Frankfurt SLS deltog också med en egen liten monter i bokmässan i Frankfurt.

32 Vid bokmässan i Vasa i april delade SLS monter Vasa med Förlags Ab Scriptum, Kultur­Österbotten och Tidskriftsprojektet. Mässpubliken kunde också ta del av SLS mässprogram med Gustav Björkstrand och Katarina Pihlflyckt som berättade om Jacob Tengström respektive Zacharias Topelius.

Vid bokmässan i Åbo Åbo gjorde SLS gemen- sam satsning på program med Finlands svenska författare­före­ ning och bokförlaget Schildts & Söderströms. Mässpubliken bjöds på fler program på svenska än tidi­ gare. Satsningen uppmärksam- mades också i de lokala medierna. I SLS program medverkade Marika Tandefelt­ , Gustav Björkstrand Vid bokmässan och Johanna Wassholm. Helsingfors i Helsingfors ansvarade SLS för den finlandssvenska avdelningen och programmen på Edith Södergran-scenen och Tottiscenen. I SLS program medverkade Kaj Öhrn- berg, Patricia Berg, Sabira Ståhlberg, Thomas Ek, Pia Forssell, Matti Klinge, Ülle Tarkiainen, Kari Tarkiainen och Marika Tandefelt.

Redaktionschef Nina Edgren-Henrichson bland SLS böcker. Foto: Cata Portin

33 Kompetens och välmående­ i fokus för personal­­utvecklingen Foto: Margareta Selén Margareta Foto:

ersonalen vid SLS är välutbildad. föreläsning om välmående och positivt för 30 års förtjänstfullt arbete och till PNärmare 80 % av de anställda har en tänkande. Under sommaren deltog ett förste arkivarien Petra Hakala för 25 högre högskole­examen, bland dem har tjugotal med­arbetare i den lekfulla cy- års arbete. Därtill uppmärksammades en fjärde­del en licentiat- eller doktors­ keltävlingen ”Kilo­meterkampen”. SLS två medarbetare för 15 års arbete och examen. 75 % har utbildat sig inom de cyklade 20 000 kilometer­ och bidrog fyra för 10 års arbete. humanistiska ämnena. Personalen har därmed med en slant till Röda Korsets Under året hade SLS totalt 129 an- under året aktivt deltagit i seminarier, katastroffond. För ­yogaintresserade ord- ställda, av dessa var 61 fastanställda fortbildningar och kurser. Antalet ut- nades en yogakurs under våren. Perso- och 68 anställda på viss tid inom olika bildningsdagar uppgick till 5,7 dagar per nalen uppmuntras till motion och andra projekt. Antalet årsverken var 95, vilket årsverke, en betydande ökning jämfört fritidsaktiviteter bland annat med stöd är detsamma som året innan. Av med­ med föregående år (2012: 4,3 dagar). av motions- och kultursedlar. Arbets- arbetarna var 71 % kvinnor och 29 % SLS satsar på välbefinnande och sam- förmågan och välmåendet stöds också män. I chefs­position fanns det procen- hörighet bland personalen. På frilufts­ av företagshälsovården, som under året tuellt lika många kvinnor som män. dagen i maj vid Sannäs Gård utanför gjorde flera arbetsplatsbesök och arbets- Personalen­ har en genomsnittlig ålder Borgå fick medarbetarna pröva på olika platsutredningar. på 41,5 år. idrottsaktiviteter såsom taiji, bågskytte Under julmiddagen utdelades En lista över SLS personal finns på och konditionsboxning. Företagscoachen Central­ handelskammarens­ förtjänst- sidan 72.  Christoph Treier inspirerade med en tecken till arkivarien2 Meta Sahlström 4 5 6 Antalet anställda per sektor 31.12.2013 Antalet anställda enligt placeringsort 31.12.2013 9 21 SekretariatSekretariat 2 29 ÖvrigaÖvriga orter orter 4 FörmögenhetsFörmögenhetsförvaltning­förvaltning 4 30 KommunikationKommunikation 5 ÅboÅbo 2 AdministrationAdministration 6

InformationsInformationsförvaltningförvaltning­ 9 VasaVasa 11 ForskningForskning 21 ArkivArkiv 29 HelsingforsHelsingfors 89 FörlagFörlag 30 0 0 5 5 10 10 15 15 20 20 25 25 30 30 35 35 0 10 10 20 20 30 30 40 40 50 50 60 60 70 70 80 80 90 90 100100

34 Mer pengar till forskning och understöd SLS ekonomi möjliggör ny verksamhet

LS verksamhet finansieras i huvud­ från och med 2013 på basis av använd- Disponibla intäkter Disponibla intäkter sak med avkastningen från de dona- ning och årsverken. S 14 14000 000 tioner som fonderats och som är avsedda Jämfört med verksamhetsåret 2012 för att upprätthålla och utveckla verk- har kostnaderna för den ordinarie verk- 12 000 samheten. Den andel av verksamheten samheten 2013 ökat med 14,4 %. Det 12 000 som finansieras med offentliga under- är främst forskningsverksamheten stöd och genom direkta verksamhets­ som har expanderat och SLS har bland 10 10000 000 intäkter har sjunkit från 9 % föregående­ annat kunnat bevilja ca 1 miljon euro i år till 7,8 % 2013. Donatorernas betydelse ny forsknings­finansiering. Satsningen är 8 0008 000 euro för verksamheten är allt mer avgörande i enlighet med SLS strategi för utveck- tusen för SLS. Statsstödet för SLS arkivverk- lingen av rollen som forskningsfinansiär. 6 000 tusen euro 6 000 samhet stod 2013 för ca 30 % av arki- Flytten till huset vid Snellmansgatan vets kostnader. 13, som under året berörde fler­talet av 4 0004 000 Arkiv, förlag, forskning samt utdel- SLS medarbetare stationerade i Helsing- ning av pris, stipendier och understöd fors, och ibruktagandet av de nya kon- utgör de viktigaste verksamhetsfor- torsutrymmena, innebär också en för- 2 0002 000 merna. Kostnaderna för den ordinarie höjd kostnadsnivå. SLS övergår under verksamheten fördelar sig relativt jämnt 2013 och 2014 till att belasta verksam- 0 0 mellan dessa verksamhetssektorer. Kost- hetskostnaderna med gängse hyra för 20092009 20102010 20112011 20122012 20132013

naderna för stödande funktioner såsom användning av egna lokaler. Allmänna understöd administration, kommunikation och Medlen för utdelning av pris, stipen- Bidrag och understöd informationsförvaltning fördelas i sin dier och understöd ökar med 28 % jäm- Disponibel fondavkastning helhet mellan verksamhetssektorerna fört med föregående år till 2,7 miljoner Förvaltningsgottgörelse Försäljning m.m.

Verksamhetens kostnader

16 000 Sektorvisa kostnader Verksamhetens kostnader Sektorvisa kostnader euro. Ökningen på årsnivå av beviljade 1414 000 000 3 5003 500 2012 understöd är ca 90 % om man beaktar 2013 att SLS 2012 övergick till att uppta kost- 1212 000 000 3 0003 000 nader för understöd i samband med att de beviljats. Tidigare upptogs de enbart 1010 000 000 2 5002 500 vid utbetalning. Förändringen innebar en tillfällig kostnadsökning 2012 om euro 8 0008 000 2 0002 000 0,7 miljoner euro. Kostnader för pris, tusen euro stipendier och understöd ingår i SLS

tusen sektor­redovisning såväl inom forsk­

6 000 tusen euro tusen euro 6 000 1 5001 500 ningssektorn som inom övrig verk- samhet. 4 0004 000 1 0001 000 Personalkostnaderna ökade från före­gående år med 1,3 %, Antalet utförda 2 0002 000 500 500 årsverken var oförändrat 95. 

0 0 0 0 ­ 20092009 2010 2010 2011 2011 2012 2012 2013 2013 Arkiv Förlag Forskning Förmög.förvaltn Övr. verks.,

stöd,Pris, mässor, Arkiv

Förlag flytt mm. Förmög.

Forskning 35 understöd, understöd, förvaltning 2012 2013 mässor m.m. Ett bra år för aktieplacerare

31.12.2013 1353 m € Placeringsportföljen Trots en blygsam världsekonomisk utveckling blev 2013 ett bra år för många placerare. Det gångna året erbjöd god avkastning, speciellt på västerländska aktiemarknader och på placeringar i företagslån. Aktieplaceringar 79 %

Fastighetsplaceringar 12 % tvecklingen i världsekonomin + 15,6 % (+12,3 %). Aktieplaceringarna, Ränteplaceringar 10 % Uunder 2013 var fortsättningsvis som är huvudplaceringsslag avkastade relativt svag. Utsikterna för det nya året under året +19,6 % (+14,4 %). är däremot något ljusare. Ekonomin står Den totala fondförmögenhetens värde

på en allt stabilare grund i flera stora uppgick till ca 1,35 (1,2) miljarder euro Aktieplaceringar 79 % industriländer, främst tack vare den vid slutet av år 2013. De aktierelaterade Fastighetsplaceringar 12 % mycket lätta penningpolitiken. Denna placeringarna uppgick till ca 1,06 (0,9) Ränteplaceringar 10 % spirande optimism gällande framtiden miljarder euro. stödde utvecklingen på aktiemarkna- Direktavkastningen i form av divi- tillväxten i Finland och största delen den under det gångna året, speciellt i dender, ränte- och nettohyresintäkter av Europa förväntas vara svag under USA men även på Helsingforsbörsen. steg 2013, från 45,9 miljoner euro år flera år framåt. Detta motiverar till att Tillväxtmarknadernas aktie- och ränte­ 2012 till 49,2 miljoner euro år 2013. Divi- på lång sikt minska placeringar i företag avkastning led av kraftigt försvagade va- dender från aktierelaterade placeringar med sin huvudsakliga intjäning på dessa lutor och försämrade tillväxtutsikter. dominerade och representerade 84 % av områden. Vissa omplaceringar genom- Avkastningen för placeringar med lägre placeringsportföljens direktavkastning. fördes med avsikt att förbättra stabilite- risk, såsom statslån eller penningmark- Aktier och aktierelaterade instru- ten och förutsägbarheten i portföljens nadsplaceringar, var mycket låg eller till ment köptes under året för 126,5 (137,5) direktavkastning.­ Ökningens tyngdpunkt och med negativ. Priset på guld sjönk miljoner euro och såldes för 101,7 (154,1) låg, förutom på stabila företag med stark med nästan 30 % under året. miljoner euro. Målsättningen för om- marknadsposition, god lönsamhet, låg Den globala aktieavkastningen var placeringarna i aktieportföljen under skuldsättning och god dividendbetal- +17,5 % (+14,3 % år 2012). Den placerade 2013 var att gradvis minska beroendet ningsförmåga även på aktieplacerings- fondförmögenhetens indexerade total­ av företag vars omsättning i huvudsak fonder med inriktning på bland annat avkastning uppgick under 2013 (2012) till genereras i Europa. Den ekonomiska globala kvalitetsbolag och småbolag. 

Direktavkastning Omplaceringar 2250000Förmögenhetens 000 värde 55000 000

20000002000 000 50000 50000 150 150 Köp 45000 000 125 125 1750000 000 Försäljning 40000 40000 100 100 15000001500 000 35000 000 75 75 1250000 000 30000 30000 50 50

10000001000 000 25000 000 25 25

750000 000 20000 20000 0 0 miljoner euro miljoner euro

15000 000 miljoner euro -25‐ 25 500000500 000 10000 10000 -50‐ 50 250000 000 5000 000 -75‐ 75 0 0 0 0 -100‐ 100

2009 2010 2011 2012 2013 -125‐ 125 2011 2011 2012 2013 2010 2013 1997 1999 2001 2007 2009 2003 2005 2009 Aktier Ränteplace- Fastigheter 31.12.1997 31.12.1998 Svenska31.12.1999 31.12.2000 31.12.2001 kulturfonden31.12.2002 31.12.2003 31.12.2004 31.12.2005 31.12.2006 31.12.2007 31.12.2008 31.12.2009 31.12.2010 31.12.2011 31.12.2012 31.12.2013 Räntor Hyresnetto Dividender och mot­ ringar och mot­ svarande svarande Svenska Svenska kulturfonden litteratursällskapetSvenska litteratursällskapet

36 31.12.2013 31.12.2013 1062 m€ 1062 m€ Aktieplaceringarnas fördelning enligt bransch Aktieplaceringarnas fördelning enligt region* Industri och transport 25 % Europa 50 % Konsumtionsvaror 12 % Industri och transport 25 % Asien ochEuropa Australien 50 % 20 % Finans Konsumtionsvaror 19 % 12 % Asien och Australien 20 % Finans 19 % Nordamerika Nordamerika 11 % 11 % IT 12 %IT 12 % Latinamerika 6 % Basindustri 9 % Latinamerika Afrika 6 och % Mellan­östern 6 % Basindustri Telekom 9 % 6 % Ryssland 5 % Dagligvaror 4 % Afrika ochJapan Mellanöstern 3 % 6 Telekom Samhällstjänster 6 % 4 % % Hälsovård 5 % *)Ryssland Baserat 5 %på var innehavens Dagligvaror Energi 4 %3 % försäljningsintäkter uppstår Japan 3 % Samhällstjänster 4 %

34 miljoner euro för Svenska kulturfondens ändamål

ärdet på Svenska kulturfondens tillgångar steg under 2013 Utdelningsmedel ställda till disposition V från 962,5 miljoner euro till 1 069 miljoner euro. Genom för Svenska kulturfondens ändamål donationer och testamenten ökade kulturfondens fondkapital med 454 000 euro. Sammanlagt 12 av Svenska kulturfondens 35 35 473 fonder mottog kapital. Två nya fonder instiftades. Svenska kulturfondens resultat före förändringar i kapital 30 30 och utdelning uppgick till 39,5 miljoner euro vilket är 2 miljoner 25 25 euro högre än året innan. Ökningen förklaras av ökade intäkter av strukturerade lån. I resultatet ingår 600 000 euro bidrag som 20 20 kanaliserats via kulturfonden för utdelning.

År 2013 ställdes 33,5 miljoner euro till disposition för kultur­ 15 15

fondens utdelning. miljoner euro

Av årets överskott ställs 34 miljoner euro till disposition för 10 10 kultur­fondens utdelning. 1,7 miljoner euro av kulturfondens re- sultat har enligt fondvillkor överförts till att förkovra fondernas 55 kapital och 3,2 miljoner euro har överförts till Svenska kultur- fondens konjunkturutjämningsfond. Räkenskapsårets överskott 00 2009 2010 2011 2012 2013 för Svenska kulturfonden är 46 184,93 euro. 2009 2010 2011 2012 2013 Svenska kulturfonden ägs och förvaltas av SLS.

SLS förmögenhetsförvaltning SLS placeringspolitik i korthet

venska litteratursällskapet förvaltar en förmögenhet som LS placerar i huvudsak i börsnoterade finländska och svenska, S vid slutet av 2013 värderades till ca 1,35 miljarder euro S internationellt verksamma bolag. Stabila och etablerade och utgörs av Svenska litteratursällskapets (SLS) och Svenska bolag med god dividendbetalningsförmåga och -potential, stark kultur­fondens (SKF) fonder. Målsättningen för förmögenhets­ marknadsposition och balans samt god lönsamhet prefereras. förvaltningen är en stabil och förutsägbar direktavkastning. Med De direkta aktieinnehaven kompletteras med placeringar i direktavkastningen finansieras SLS verksamhet, pris- och stipen- aktieplaceringsfonder och andra aktierelaterade instrument, dier samt SKF:s utdelning. Sällskapets förmögenhetsförvaltning fastigheter och ränteinstrument. eftersträvar även en god utveckling av värdet på de placerade medlen för att trygga förmögenhetens långsiktiga förkovran.

37 STYRELSEN Mandatperiod Styrelse, Ordförande professor Fred Karlsson 2011–2013 Vice ordförande professor Clas Zilliacus 2012–2014 Skattmästare kommerserådet Magnus Bargum 2012–2014 finansråd Sekreterare professor Marika Tandefelt 2011–2013 professor Claes Ahlund 2012–2014 professor Ann-Mari Häggman 2011–2013 och revisorer professor Karmela Liebkind 2012–2014 professor Henrik Meinander 2013–2015 professor Tom Moring 2013–2015 professor Camilla Wide 2013–2015 professor Anna-Maria Åström 2011–2013 akademilektor Ann-Catrin Östman 2013–2015

FINANSRÅDET

Ordförande kommerserådet Magnus Bargum 2012–2014 verkställande direktör Jannica Fagerholm 2013–2016 bergsrådet Ole Johansson 2011–2014 förvaltningsrådet Olof Olsson 2010–2013 minister Christoffer Taxell 2012–2015

REVISORER ekon.mag. Bengt Nyholm, CGR 2012–2013 ekon.mag. Rabbe Nevalainen, CGR 2013–2014

REVISORSSUPPLEANTER ekon.mag. Kristina Sandin, CGR 2013–2014 ekon.mag. Anders Svennas, CGR 2012–2013 Styrelsen Foto: Janne Rentola Foto: Ann-Catrin Östman Camilla Wide Magnus Bargum Fred Karlsson Claes Ahlund Ann-Mari Häggman Tom Moring Henrik Meinander Anna-Maria Åström Marika Tandefelt Clas Zilliacus Karmela Liebkind

38 Finansrådet Foto: Janne Rentola Foto:

Fred Karlsson Jannica Fagerholm Magnus Bargum Olof Olsson Ole Johansson Christoffer Taxell saknas på bilden. Styrelsens ordförande Fred Karlsson deltar i finansrådets möten.

Ledningsgruppen verkställande direktör Dag Wallgren kommunikationschef Gunilla Löfstedt-Söderholm förlagschef Liisa Hakamies-Blomqvist ekonomichef Ninny Olin (tjänstledig) arkivchef Mikael Korhonen informationsförvaltningschef och tf. ekonomichef forskningschef Christer Kuvaja Karola Söderman kanslichef Jonas Lång Foto: Niklas Sandström Foto: Christer Kuvaja Dag Wallgren Mikael Korhonen Jonas Lång Gunilla Löfstedt-Söderholm Karola Söderman Liisa Hakamies-Blomqvist

39

ÅRSBERÄTTELSER OCH BOKSLUT FÖRTECKNINGAR

Ordförandens årskrönika ...... 42 Pris och stipendier ...... 66 Styrelsens årsberättelse ...... 44 Nämnder, kommittéer och utskott ...... 67 Finansrådets årsberättelse ...... 46 Pågående forskningsprojekt ...... 68 Bokslut ...... 50 Publikationer ...... 68 Resultaträkning ...... 50 Publika evenemang ...... 69 Balansräkning ...... 52 Medlemmar ...... 71 Noter till resultat- och balansräkning ...... 53 Personal ...... 72 Underskrifter ...... 64 Revisionsberättelse ...... 65 P r o f e s s o r M a x E n g m a n fungerade med stor inlevelse Ordförandens och framgång som sällskapets styrelseordförande från 2010. När hans styrelsemandat löpte ut 2013 avsade han sig återval. Det innebar att styrelsen vid sitt konstituerande möte den 18 årskrönika april bland annat skulle välja ny ordförande. Valet föll på mig. Uppdraget är krävande men samtidigt inspirerande. Efter mera än ett decennium som viceordförande var jag nog på ett 2013 allmänt plan orienterad om sällskapets mångförgrenade verk- samhet. Jag ville dock genomföra en ”Fredsgata” för att bättre lära känna både personal och verksamheter, på den konkreta nivå som skapar SLS bestående kulturella resultat. Jag lärde mig massor under det tiotal träffar jag hade med personalen på arkiv (både Helsingfors och Vasa), bibliotek, forskning, förlag, informations-, ekonomi- och allmän förvaltning, kansli och kommunikation. Tack för detta! Ackvisitionen av fastigheten Snellmansgatan 13 var en stor ekonomisk satsning som både konsoliderar vår verk- samhet och bokstavligen flaggar finlandssvensk närvaro i landets ­absoluta centrum. Den del av personalen som flyttat till Snellmansgatan verkar stortrivas.

F o r s k n i n g s p r o j e k t e t Svenska invandrare i Finland har slutförts och kommit med intressanta nya synpunkter på et- niska möten mellan svensk och finskt. Beslut har tagits om att finansiera två stora nya forskningsprojekt. Det ena är Kretsen kring Edvard Westermarck och det tidiga 1900-talets idéland- skap lett av professor Petteri Pietikäinen vid Uleåborgs uni- versitet, det andra Senmodern spatialitet i finlandssvensk prosa 1990–2010 med docent Kristina Malmio från Helsingfors universitet som projektledare. De nya satsningarna uppgår sammanlagt till en miljon euro. Ramavtal om principerna för forskningsfinansiering har ingåtts med fyra universitet som förverkligar projekt finan- sierade av sällskapet. Namnet på forskningsutskottet har ändrats till forskningsnämnden och dess sammansättning har gjorts rörlig så att medlemmarna utses för ett år i sänder, med styrelsens ordförande som permanent ordförande. En intern utredning pågår om möjligheterna att börja bevilja färre men större forskningsstipendier: behovet av ökad lång- siktig postdok-finansiering är uppenbart. Professor Liisa Hakamies-Blomqvist utsågs till ny förlags­ chef efter Kim Björklund. Rekryteringen av ny arkivchef inled- des efter att Mikael Korhonen meddelat om sin avgång 2014.

42 Med ekonomiskt understöd bland annat av SLS har Riks- arkivet genomfört inköpet av von Stedingks släktarkiv till Finland. Arkivet med unikt material med anknytning till både Sveriges och Finlands historia är nu tillgängligt på Riksarki- vet och tillgängliggörs även digitalt via nätet. Ur Christian och Constance Westermarcks fond beviljades till Buchkunst Kleinheinrich ett understöd om 50 000 euro för att utge fem volymer finlandssvensk modernistisk dikt- ning (Södergran, Björling, Diktonius, Enckell och Parland) med parallell text på tyska och svenska. Den här insatsen stärker SLS internationella profil och är också högst relevant med tanke på en av de stora begivenheterna 2014, bokmässan i Frankfurt där Finland är temaland. Sällskapet har utarbetat och antagit en ny immaterial- rättspolicy. Både insamling, uppbevaring och utforskning kräver klara principer för användningen av våra värdefulla samlingar. Vi har också förbundit oss att följa principerna för god stiftelsepraxis.

S t y r e l s e o c h f i n a n s r å d har inte hittills haft begräns- ningar på medlemmarnas absoluta ålder eller antalet man- datperioder. Ett av årets diskussionsämnen har varit om be- gränsningar vore bra att införa med tanke på att maximera inflödet av nya idéer och att fördela den beslutande makten. Andra synpunkter är att tillgången på högt kvalificerad och tillräckligt erfaren expertis inte är obegränsad. Både för sty- Media Nanette-Marie Forsström/Outhouse Foto: relsens och finansrådets del har beslut nu tagits om att inte föreslå omval av medlem som har fyllt 69 år det kalender­år som föregår det år hen skulle inleda sin mandatperiod. Sty- relsen och finansrådet tillämpar även samma ålders­gräns vid val av övriga förtroendevalda. Frågan om antalet mandat- perioder skulle begränsas är i skrivande stund fortfarande under övervägande. Antydningar har förekommit i pressen om att SLS stadgar inte till alla delar skulle vara förenliga med den nya förenings­ lagen. Styrelse och finansråd delar inte en sådan uppfattning, men har dock gemensamt startat en juridisk utredning i frågan. Sällskapets 129:e verksamhetsår börjar under goda auspicier. 

Fred Karlsson styrelsens ordförande

43 Styrelsens årsberättelse 2013

Fortsatta strategiska riktlinjer som samarbetspart och Senmodern spa- deltog i säll­skapets årshögtid 5.2 2013. Sällskapets verksamhet bedrevs inom tialitet i finlandssvensk prosa 1990–2010 Även det goda samarbetet med Riks- ramen för den nya organisationsmodell med Helsingfors universitet som sam- bankens Jubileumsfond fortgick. Jubi­ som trädde i kraft 1.1.2011. arbetspart. leumsfondens­ personal besökte SLS i Under 2013 inleddes satsningen på Bland SLS många seminarier kan oktober. Pro humaniora – en benämning som nämnas seminariet om de finlands- Genom medlemskapet i Delegatio- omfattar nuvarande och framtida ak- svenska vetenskapliga tidskrifterna nen för stiftelser och fonder deltar säll- tiviteter, åtgärder och strävanden som samt ”Då och nu i Zacharias Topelius skapet i det nationella samarbetet inom sällskapet har valt att satsa på för att öka historiska noveller”. Därtill kan nämnas stiftelsesektorn. intresset bland unga för litteratursäll- att ett första tvärvetenskapligt semina- Sällskapet blev 2013 medlem i The skapets ämnesområden och det svenska rium med deltagande från SLS samtliga European Foundation Centre, som är kulturarvet, och diskussioner fördes vetenskapliga nämnder ordnades i no- samarbetsorganisationen för europeiska med organisationer och skolvärlden om vember. Forskningssektorn besökte in- stiftelser och fonder. SLS var represen- behov av och möjligheter till samarbete. stitutionerna för skandinavistik vid uni- terat på EFCs årsmöte i Köpenhamn. versitet i Holland och Skottland. Vetenskapliga Samfundens Dele- Verksamhetsrelaterade milstolpar Totalförsäljningen av publikationer gation jämte dess under­avdelningar De mål som uppställdes hösten 2012 och uppgick till 84 000 euro (2012: 125 000 Vetenskapsbokhandeln, Boklagret och skrevs in i verksamhetsplanen­ för 2013 euro). Årets bästsäljare var Kari Tarki- Bytescen­tralen för vetenskaplig litte- uppnåddes i huvudsak. ainens och Ülle Tarkiainens Provinsen ratur, var fortsättningsvis en viktig och SLS arkiv genomförde omstruktu- bortom havet. Estlands svenska historia ­ nära samarbetspartner. reringen av de olika arkivenheternas 1561–1710, som även prisbelönades av Samarbetet med Riksarkivet och huvud­kataloger till en gemensam huvud­ ­föreningen Vasamuseets vänner i Stock- andra minnesorganisationer kring Det katalog på nätet. Som en del av satsning- holm. nationella digitala bibilioteket och andra en på att sprida arkivmaterialet digitalt gemensamma digitala lösningar har fort- lades fotografier med okända motiv ut på Institutionellt samarbete gått med hög prioritet. webbtjänsten Flickr. Bildsatsningen blev Inom ramen för det fortlöpande sam- en succé med över två miljoner bildvis- arbetet med Finska Litteratursällska- SLS medlemmar ningar under det första dygnet. Insam- pet (SKS) upprätthölls täta kontakter Medlemsantalet i föreningen ökade för lingsprojekten omfattade bland annat på högsta ledningsnivå och inom de fjärde året i rad efter en längre period av frågelistor om hantverk och handens bägge sällskapens arkiv, förlag och in- minskande medlemsantal. Antalet års- arbete och om hur finlandssvenskarna formationsförvaltning. medlemmar 31.12.2013 var 1 122 perso- uppfattar sitt språk Med Svenska Akademien fortgick det ner (2012: 1 109 perso­ner). Inom ramen för den nya forsknings- goda samarbetet. Akademien deltog nu organisationen beslöt sällskapet finan- för tredje gången i samarbete med SLS SLS hus siera två forskningsprojekt, vilka inleds i Helsingfors bokmässa i oktober. Aka- Under sommaren 2013 flyttade sällska- 2014. Dessa är Kretsen kring Edvard demiens samtliga evenemang var fram- pets forskning, förlagsverksamhet, för- Westermarck och det tidiga 1900- talets gångsrika och lockade en talrik publik. mögenhetsförvaltning, administration, idélandskap med Uleåborgs universitet Akademieledamoten Horace Engdahl informationsförvaltning och kommuni-

44 kation till Snellmansgatan 13. Därige­nom Programmet vid årshögtiden upp- den 23 i Vasa och Karlskronabulevar- har all den verksamhet som inte rymts i märksammade denna gång författaren den 9 i Lovisa. sällskapets hus på Riddaregatan 5, och Lorenz von Numers (1913–1994). Pub- därför varit utspridd i olika lokaliter liken vid årshögtiden uppgick till cirka Styrelsens sammansättning i Kronohagen, samlats under ett tak. 500 personer. Styrelsen hade följande sammansättning: I sällskapets hus vid Riddaregatan 5 i ordförande: professor Fred Karlsson Helsingfors arrange­rades fortsättnings- Årsmötet 8.4.2013 (invald 1996), vice ordförande: professor vis ett stort antal seminarier, föreläs- I sällskapets årsmöte deltog 32 medlem- Clas Zilliacus (invald 2003), sekreterare: ningar, möten och evenemang. Huset mar. På för­slag av styrelsen fastställdes professor Marika Tandefelt (invald 1995), är ett av de viktiga svenska rum­men i medlemsavgifterna för 2013 till 20 euro skattmästare: kommerserådet, ekon. huvudstaden. I huset inleddes repa- för årsmedlem och 800 euro för stän- dr h.c. Magnus Bargum (invald 2009). rations- och ombyggnadsarbeten som dig medlem. Övriga ledamöter var professor Claes fortgår under 2014. I sällskapets hus Till medlemmar av styrelsen för tre- Ahlund (invald 2012), professor Ann- på Handelsesplanaden 23 i Vasa verkar årsperioden fram till årsmötet 2016 åter- Mari Häggman (invald 1981), professor Öster­bottens Traditionsarkiv och Fin- valdes professorerna Henrik Meinander, Karmela Liebkind (invald 1994), profes- lands Svenska folkmusikinstitut och Tom Moring och Camilla Wide. Professor sor Henrik Meinander (invald 1998), sällskapets hus i Åbo vid Agricolagatan 6 Max Engman ställde inte upp för åter- professor Tom Moring (invald 2010), bereder plats för forskare. val. I hans ställe invaldes akademilek- professor Camilla Wide (invald 2007), Sällskapet upprätthåller två fastighe- tor Ann-Catrin Östman. Till medlem i professor Anna-Maria Åström (invald ter för ideella ändamål, Diktarhemmet finansrådet för fyraårspe­rioden fram till 1999) och akademilektor, fil.dr Ann- i Borgå och författargården Abrams i årsmötet 2017 återvaldes verkställande Catrin Östman (invald 2013). Fram till Vörå. Diktarhemmet bebos av författa- direktör Jannica Fagerholm. mars var professor Max Engman (invald ren Christer Kihlman och Abramsgår- Av sällskapets revisorer var ekon.mag. 1980) styrelsens ordförande. den av författaren Mathias Nystrand. Rabbe Nevalainen CGR, med ekon.mag. Styrelsens konstituerande möte ägde Kristina Sandin CGR, som suppleant­ i rum 18.4. Styrelsen sammanträdde under Årshögtiden 5.2.2013 tur att avgå. Bägge återvaldes för en två- året till nio möten, funktionärerna till sju Årshögtiden ägde på sedvanligt vis rum i årsperiod fram till års­mötet 2015. möten. Styrelsens septembermöte ägde Helsingfors universitets­ solennitetssal. rum i Edinburgh i samband med styrel- Festföredraget hölls av domaren Allan Extraordinarie föreningsmöte sens resa till Skottland 18–21.9.­2013. Rosas under rubriken Rättigheter och 19.12.2013 Medlemmarnas närvarofrekvens vid skyldigheter – Tankar kring medborgar- Det extraordinarie föreningsmötet ­beslöt mötena var: Ahlund 7 möten, Bargum 9, skap, solidaritet och civil lydnad. Säll- donera den till Fonden för kultur- och Engman 3, Häggman 8, Karlsson 9, Lieb- skapets stora pris, Tollanderska priset,­ utbildningsinvesteringar i Svenska kind 7, Meinander 9, Moring 8, Tande- tillföll fil. dr h.c. Rainer Knapas. Ord­ ­kulturfonden hörande fastigheten felt 6, Wide 9, Zilliacus 8, Åström 8 och föranden Max Engmans hälsningstal Strand­gatan 18 i Kristinestad till Stif- Östman 5.  har återgetts i Källan 1/2013 och fest- telsen för kultur- och utbildningsinves- föredraget i Historiska och litteratur- teringar r.s. samt ge finansrådet fullmakt historiska studier 88 (2013). att sälja ­fastigheterna Handelsesplana-

45 med en kartläggning av operativa risker Finansrådets inom SLS olika verksamhetssektorer och funktioner pågått. Avsikten är att skapa en systematisk riskhanteringsprocess årsberättelse 2013 för kartläggning, hantering och uppfölj- ning av operativa risker i verksamheten. Placeringsportföljens sammansätt- • Direktavkastningen från placering- terade instrument, som utgör huvud- ning och dess förändring under 2013 be- arna steg med +7,3 % från 45,9 miljo- delen av placeringarna (79 %), steg med lyses ur olika synvinklar i noter nr 4–13 ner euro till 49,2 miljoner euro 2,8 miljoner euro till 41,6 miljoner euro till bokslutet. • Den placerade förmögenhetens total­ från 38,8 miljoner euro 2012. Ränte­ Av det belopp om 1,675 miljoner euro avkastning uppgick till +15,6 % (+12,3 % intäkterna steg till 4,8 miljoner euro från som stod till förvaltningsnämndens för 2012) 4,2 miljoner euro 2012. Nettointäkten Fonden för kultur- och utbildningsinves- • SLS verksamhet utvecklades planen- från fastighetsplaceringarna var så gott teringar i Svenska kulturfonden (SKF ligt, kostnaderna uppgick till 12,0 mil- som oförändrad från föregående år och 672) disposition 2013 investerades 1,5 joner euro (10,5 miljoner euro 2012) uppgick till 2,9 miljoner euro. miljoner euro i form av en vederlagsfri • Till Svenska kulturfondens disposi- Kostnaderna för SLS ordinarie verk- kapitalinvestering i det av fonden ägda tion ställs 34,0 miljoner euro år 2014 samhet ökade med 14,4 % till 12,0 miljo- bolaget Ab Gammelstadsvikens kultur- (33,5 miljoner euro 2013) ner euro (10,5 miljoner euro 2012). Kost- stöd. Det belopp som stod till disposi- • Räkenskapsperiodens överskott är nadsökningen beror på ökad utdelning tion för nya investeringar men som inte 0,12 miljoner euro (0,04 miljoner euro av pris, stipendier och understöd och en under 2013 investerats om sammanlagt 2012) ökning av direkta verksamhetskostna- 139 995,15 euro, har reserverats för kost- der. Verksamhetskostnaderna ökade från nader som uppkommer till följd av fon- År 2013 var ett gott börsår med stigan- 3,0 miljoner euro 2012 till 3,8 miljoner dens upplösning. de aktiekurser. Orsaken till detta ligger euro 2013 och belastas av bland annat Fonden för kultur- och utbildnings- i en förväntad återhämtning i den glo- anskaffningar och flyttningskostnader. investeringar i Svenska kulturfonden bala ekonomin. Under året reviderades Merparten av SLS anställda i Helsing- (SKF 672) uppstod år 2000 genom beslut tillväxtprognoserna för 2014 ner vid ett fors flyttade in i nya utrymmen vid Snell- av Svenska folkpartiets parti­styrelse antal tillfällen. Tillväxttakten förväntades mansgatan 13 under sommaren. Verk- efter samtycke av Delegationen för accelerera, men i långsammare takt. Be- samhetskostnaderna ökar också genom Svenska kulturfonden och SLS finans- traktar man den ekonomiska aktiviteten att de nya utrymmenas interna hyra råd. För att förtydliga ansvarsförhållan- på olika marknader ser man att osäker- fastställts till en marknadsmässig nivå. det mellan Svenska kulturfondens sty- heten inför framtida utveckling särskilt Till Svenska kulturfonden ställdes relse, Förvaltningsnämnden för Fonden i vissa delar av världen fortsatte att vara år 2013 33,5 miljoner euro av 2012 års för kultur- och utbildningsinvesteringar stor. Euroländerna tog sig under försom- resultat till disposition för utdelning. i Svenska kulturfonden och SLS finans- maren 2013 ur den recession som varat År 2014 ställs ett belopp om samman- råd överfördes verksamhet, tillgångar sedan hösten 2011. I Finland är såväl till- lagt 34,0 miljoner euro till Kulturfon- och skulder i Fonden för kultur- och växtutsikterna som den internationella dens disposition. utbildningsinvesteringar­ inom Svenska konkurrenskraften fortsatt svaga. Den Finansrådet har i enlighet med ti- kulturfonden i december 2013 till en ökande skuldsättningen av Finlands of- digare praxis granskat hela förmögen- ny självständig stiftelse, Stiftelsen för fentliga ekonomi är ett allt större hinder heten vid sina möten i maj och novem- kultur- och utbildningsinvesteringar r.s. för ekonomins återhämtning. ber, och här vid formulerat riktlinjer för i enlighet med beslut i berörda organ Värdeutvecklingen på SLS placering- omplaceringar. och på anmodan av Svenska kulturfon- ar, som i enlighet med placeringspoli- SLS försäkringsskydd gällande verk- dens grundare Svenska folkpartiet. Till tiken i huvudsak är företag med stark samhetsrelaterade risker och fastighets­ den del donationen gällde fast egendom marknadsposition och finansiell styrka risker granskas årligen. Försäkrings- godkändes den vid ett extra förenings­ noterade i Finland och Sverige, var god skyddet omfattar sak-, person- och möte den 19 december 2013. I februari och bolagen SLS investerat i generera- ansvarsförsäkringar.­ Fastigheterna är verkställdes även en donation av fonden de vinster som kan utdelas till ägarna. försäkrade till fullt värde då det är möj- tillhöriga aktier i Fastighets Ab Allegro Dividendavkastningen från aktieplace- ligt. Museala byggnader har fasta för- (Musikhuset i Jakobstad) till Ab Yrkes­ ringarna steg jämfört med föregående år, säkringsvärden. Styrelse, finansråd och högskolan vid Åbo Akademi i enlighet en följd av i genomsnitt högre vinster. vd omfattas av en ansvarsförsäkring för med beslut fattat 2010. Värderat till Fondförmögenhetens direktavkast- förmögenhetsskador. Försäkringsskyd- bokföringsvärde uppgår donationernas ning steg från 45,9 miljoner euro 2012 det omfattar även en egendomsbrotts- värde till 15,5 miljoner euro. Avsikten till 49,2 miljoner euro 2013. Dividend­ försäkring för finansiella institutioner. är att slutföra överföringen av fondens inkomsterna från aktier och aktierela- Under året har ett omfattande arbete tillgångar under 2014 genom att det av

46 fonden ägda Elverkshuset i Ekenäs do- grafiska regioner eller branscher) samt enligt bransch och region samt föränd- neras till stiftelsen. Resterande medel Private Equity-bundna placeringslån. ringen i denna under 2013 illustreras i i fonden överförs därefter till Svenska Enligt SLS placeringspolitik priorite- noter 6–7 till bokslutet. Andelen place- kulturfondens gemensamt förvaltade ras stabila och etablerade företag med ringar inom branschen Konsumtions- fonder som intäkt. Framledes reserve- stark marknadsposition, stabil intjä- varor har minskat medan andelen inom ras 5 % av det belopp som finansrådet ningsförmåga och stark balans samt en IT och Finans har ökat. Den regionala besluter ställa till disposition för SKF:s dokumenterat ägarvänlig dividendpoli- fördelningen baserar sig på var place- ändamål för Stiftelsen för kultur- och tik. Vid årsskiftet var de största direkta ringsobjektens försäljningsintäkter upp- utbildningsinvesteringar r.s. på samma innehaven bolag registrerade i Finland står, inte på bolagets registreringsland. sätt som motsvarande belopp tidigare följande: Wärtsilä, Nokia, Stockmann, Vikten för Europa har minskat till följd ställts till disposition för Fonden för Sampo och UPM-Kymmene. De största av en målmedveten strävan att minska kultur- och utbildningsinvesteringar i innehaven i bolag registrerade i Sverige beroendet av bolag med hög omsättning Svenska kulturfonden. var TeliaSonera, Investor, Nordea, Atlas i detta geografiska område. Det nytillkomna fondkapitalet upp- Copco och Securitas. gick under 2013 till 517 310,40 euro. Fem Målsättningen för omplaceringarna i Fastighetsplaceringar av Svenska litteratursällskapets och aktieportföljen under 2013 var att grad- Hyresnettot från fastighetsplacering- tolv av Svenska kulturfondens fonder vis minska beroendet av företag vars om- arna var 2,9 miljoner euro 2013, vilket mottog kapitaltillskott under året. Under sättning i huvudsak genereras i Europa. är oförändrat jämfört med nettoresul- 2013 inrättades två nya fonder i Svens­ka Den ekonomiska tillväxten i Finland och tatet 2012. ­kulturfonden. Fondvisa kapitaltillskott största delen av Europa förväntas vara SLS inlöste i februari en lägenhet specificeras i not nr 15 respektive not nr svag under flera år framåt. Detta moti- på 126 m2 i fastigheten Snellmansgatan 18 i noterna till balansräkningen. verar till att på lång sikt minska place- 13 (Oy Pientare), varefter SLS nu äger ringar i företag med sin huvudsakliga 98,24 % av aktierna i bolaget. En affärs- Aktieplaceringar intjäning på dessa områden. Vissa om- lokal (halva restaurang Pata-Ässä) ägs Utvecklingen på aktiemarknaden under placeringar genomfördes med avsikt att av en utomstående. En omfattande om- 2013 var god. Beräknat i euro steg världs- förbättra stabiliteten och förutsägbar- byggnad av tredje våningen för SLS eget indexet med +17,5 % (+14,3 % 2012) heten i portföljens direktavkastning. bruk färdigställdes i juni. Takterassen i och Helsingforsbörsen med +32,2 % Direktägda börsnoterade aktier sjunde våningen var föremål för större (+14,1 %). SLS aktieplaceringar avkas- köptes för 22,5 (43,3) miljoner euro och reparation för att förhindra vattenska- tade i genomsnitt +19,6 % (+14,4 %). såldes för 74,3 (60,1) miljoner euro. Ök- dor. I december erhölls bygglov för att Den placerade förmögenhetens index- ningarnas tyngdpunkt låg, förutom på genomföra den under året planerade ut- erade totalavkastning uppgick 2013 till stabila företag med stark marknads­ vidgningen och ombyggnaden av entrén +15,6 % (+12,3 %). Vid utgången av 2013 position, god lönsamhet, låg skuldsätt- i hörnet av Fredsgatan och Snellmans- uppgick värdet på placeringarna i aktier ning och god dividendbetalningsför- gatan. Utöver reception kommer Veten- och aktierelaterade instrument till 1 062 måga även på aktieplaceringsfonder skapsbokhandeln att inrymmas i de för- miljoner euro jämfört med 911 miljoner med inriktning på bland annat globala storade och representativa utrymmena euro vid slutet av 2012. kvalitetsbolag och småbolag. Aktiepla- på paradplats i staden. Ombyggnaderna Huvudplaceringsformen för SLS ceringsfonder nettoköptes för 65,4 (13,6) väntas vara klara i maj 2014. Alla utrym- förmögenhetsförvaltning är aktier och miljoner euro medan nettoköpen av men är uthyrda och en ökad efterfrågan ­aktierelaterade instrument. Dessa ut- strukturerade aktieindexobligationer på husets utrymmen har noterats. gjorde 79 % av placeringsportföljen vid uppgick till 10,3 (9,6) miljoner. De av SLS ägda lägenheterna i huset årsslutet 2013, en ökning på fyra pro- Placeringar vilkas avkastning är Fredsgatan 13 (Bostads Ab Helios) som centenheter i jämförelse med andelen bunden till Private Equity görs genom delvis varit i SLS egen användning såldes. vid inledningen av året. Fastighetsplace- placeringslån emitterade av Kelonia Ett låneavtal med Stiftelsen Kvar- ringarnas andel minskade med en pro- Placering Ab. Vid slutet av 2013 uppgick teret Victoria r.s. ingicks genom vilket centenhet till 12 %, ränteplaceringarnas detta lånekapital till 26,4 (25,3) miljo- Lise och Thelma Standertskjölds fond andel med två procentenheter till 10 %. ner euro, vilket motsvarar 2,5 % (2,5 %) inom SKF genom en konvertering av lån De direktägda aktierna i huvudsakli- av de aktierelaterade placeringarna. Vid förvärvar 10 ateljélägenheter i Kvarte- gen internationellt verksamma, börsno- slutet av året uppgick den totala reste- ret Victoria. Byggnadsarbetena inleds terade bolag registrerade i Finland och rande placeringsförbindelsen i Private under år 2014. Sverige dominerade med 66 % (70 %) av Equity-bundna lån till 16,3 (14,4) mil- SLS föreningsmöte den 19 december alla aktierelaterade placeringar. Övriga joner euro. 2013 gav finansrådet fullmakt för att på aktieplaceringar är i huvudsak aktiepla- Nettoköp av aktier och aktierela- av finansrådet för gott funna villkor sälja ceringsfonder och aktieindexobligatio- terade instrument var 24,8 (16,6) mil- fastigheterna Handelsesplanaden 23 i ner med särskilt långsiktigt tema (globala joner euro. Vasa och Karlskronabulevarden 9 i Lovisa. kvalitetsbolag, småbolag, specifika geo- Aktieplaceringarnas diversifiering Utvidgningen av köpcentret Forum

47 har avancerat enligt planerna, både tids- gaste inkomstkälla, har bedrivits i en- 18.4.­2013 för det pågående verksam- mässigt och budgetmässigt. Uthyrning- lighet med uppgjorda planer och gett hetsåret en av de nya lokaliteterna går bra trots en stadig inkomst till gården. Skogen • verkställande direktör Jannica konjunkturerna, men uthyrningen av de har drabbats av stormar även 2013, men Fager­holm, 2013–2016 ca 7 000 m2 kontor som blir lediga efter tack vara omfattande skogsförsäkring • minister Christoffer Taxell, KPMG är utmanande. Nettoavkastningen har de ekonomiska skadorna blivit mått- 2012–2015 som SLS erhåller från Forum fastighets liga. Odlingsmarken är fortsättningsvis • bergsrådet Ole Johansson, Kb under byggnadstiden sjunker jämfört utarrenderad och torpen är uthyrda till 2011–2014 med avkastningen 2012, men kan hållas privatpersoner. • förvaltningsrådet Olof Olsson , jämnare än prognostiserat då man inne- 2010–2013 höll utdelningsbara vinstmedel i början Ränteplaceringar av projektet. Avkastningen förväntas Avkastningsnivåerna på räntemarkna- Sällskapets vd, ekonomie magister Dag stiga från och med 2015. den är fortsättningsvis låg. Den högsta Wallgren har fungerat som finansrådets Redovisningsprinciperna för kostna- avkastningen under 2013 gavs av High sekreterare. der för grundliga reparationer, omfat- Yield-lån. Avkastningen för räntepla- Styrelsens ordförande, professor tande ombyggnader, grundförbättringar ceringar med lägre risk, såsom statslån Max Engman har deltagit i finans­rådets och andra åtgärder med lång verknings- eller penningmarknadsplaceringar, möten fram till årsmötet 8.4.2013. Från tid ändrades med syfte att fördela fastig­ var mycket låg eller till och med nega- och med 18.4.2013 har styrelsens ord­ heternas grundförbättringskostnader tiv under 2013. Den 10-åriga räntan i förande, professor Fred Karlsson del- över tid. Detta förfarande innebär att Tyskland låg vid ca 1,90 % vid årsslutet, tagit i finansrådets möten. Finansrådet vissa stora reparationskostnader från ca 0,60 % högre än vid början av året. De sammanträdde under året fem gånger. och med 2013 aktiveras för att avskri- korta räntorna steg endast marginellt vas under en period av 10 år. De under under året, 3-månaders Euribor note- Fonder, justering av värdena för de 2013 aktiverade fastighetskostnaderna rades i slutet av året till 0,30 %. gemensamt förvaltade fonderna uppgår till 1,75 miljoner euro och består SLS ränteplaceringar uppgick vid Under året inrättades följande fonder: av ombyggnaden av tredje våningen och slutet av året till 132,3 miljoner euro, en i Svenska kulturfonden förnyelsen av sjunde våningens takter- minskning på ca 14 miljoner euro sedan • nr 499.26 Svenska Österbottens Kul- rass i fastigheten Snellmansgatan 13 och föregående årsskifte. Intäkterna från turfond/Singsby sångkörs fond för ut- av en förnyelse av taket på Diktarhem- ränteplaceringar steg till 4,8 miljoner veckling av dans- och populärmusik met i Borgå. Bland fastighetskostnader euro 2013 från 4,2 miljoner euro 2012. i Österbotten för att unga musiker i har förutom avskrivningar på dessa ak- Denna högre intäkt beror i huvudsak på Österbotten skall kunna ansöka om tiverade reparations- och ombyggnads- en ökning av placeringar i ränteplace- stipendium för utveckling av dans- kostnader även enligt samma principer ringsfonder med avkastningsandelar. och populärmusik. upptagits avskrivningar på tidigare år Ränteplaceringarna består i huvudsak • nr 709 Lisbet Sawelas fond till förmån aktiverade ombyggnadskostnader för av ränteplaceringsfonder (51 %) och för Svenska kulturfondens ändamål. SLS hus vid Riddaregatan 5. Samman- ­direktägda företagslån (16 %). Korttids- lagt utgör dessa avskrivningar 0,46 mil- placeringarna uppgick till 30,8 miljoner De gemensamt förvaltade fondernas egna joner euro. euro (23 %) vid årsskiftet. Den reste- kapital har uppvärderats med partipris- Beläggningsgraden i det uthyrda rande löptiden för ränteportföljen har index. Förändringen i partiprisindex fastighets-­ och bostadsbeståndet har stigit från 1,8 år 2012 (korttidsplacering- och uppvärderingen var 2,8 %. Därmed varit god och vid årsskiftet var alla ut- ar obeaktade) till 2,6 år vid utgången av ökades Svenska litteratursällskapets rymmen uthyrda. Antalet uthyrda bo- 2013. Vid beräkningen har ränteplace- gemensamt förvaltade fonders kapi- stadslägenheter är ca 300. Hyresnivån ringarnas juridiska maturitet varit be- tal med 2,4 miljoner euro och Svenska granskas årligen. Hyresjusteringen per räkningsgrund. kulturfondens gemensamt förvaltade 1.1.2013 var i genomsnitt 3,8 %. fonders kapital med 6,7 miljoner euro. Svenska kulturfonden äger Stor- Finansrådets sammansättning Åtgärden är avsedd att inflationskor- Sarvlaks och Stensböle gårdar, vars för- och möten rigera fondernas kapital och andel av valtning handhas av ett förvaltningsråd Finansrådet hade under året följande avkastningen. respektive en bestyrelse. Gårdarna utgör sammansättning (slutårtalet anger det fristående fonder inom Svenska kultur- sista hela kalenderår för vilket veder- Balansomslutningen, fonden och förvaltningsorganen avger börande valts – sålunda slutar mandat­ värdeförändringar separata berättelser. perioden vid följande års årsmöte): I slutet av året var balansomslutningen Strömma gård med Kanalholmen för- 724 269 086,39 euro, varav kulturfon- valtas i samråd med en av donatorerna • kommerserådet Magnus Bargum, den 585 225 112,32 euro, jämfört med som har dispositionsrätten till gården. ordförande och sällskapets skatt- 724 939 518,07 euro, varav kulturfon- Skogsbruket, som utgör gårdens vikti- mästare, återvaldes av styrelsen den 592 162 936,81 euro i början av året.

48 Värderegleringsfonden i litteratur- ner euro genom återbäringar av place- fondbestämmelser uppgår till 1,5 miljoner sällskapet ökade med 0,8 miljoner euro ringsfonders förvaltningsarvoden, ka- euro. Till konjunkturutjämningsfonden till 13,0 miljoner euro. Den största för- pitalåterbäringar från placeringsobjekt har överförts 3,2 miljoner euro. Syftet ändringen utgörs av sedvanlig omvärde- samt andel av avkastning från Private med konjunkturutjämningsfonden är ring vid köp av placerade medel, vilket Equity-bundna lån. att med fondens kapital utjämna kon- minskar fonden med 10,4 miljoner euro. Den placerade förmögenhetens vär- junkturvariationernas inverkan på den Enskilda aktier har värderats ned till dering, förändringar och marknadsvär- för Svenska kulturfondens ändamål till i slutet av december noterade kurser, den presenteras i noter nr 10–13 i anslut- disposition ställda avkastningen. vilket minskat fonden med 0,4 miljoner ning till bokslutet. Förändringar i SKF-fondernas kapi- euro. I samband med försäljningar av tal beskrivs i noterna nr 18–20 i anslut- placerade medel har uppkommen för- Tillskott och överföringar ning till bokslutet. lust minskat värderegleringsfonden med till fondernas kapital 0,9 miljoner euro. Uppvärderingen av de Svenska litteratursällskapets gemensamt Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fondernas eget förvaltade fonders kapital ökade med 4,0 resultat kapital i förhållande till förändringen i miljoner euro. Genom testamenten och Efter ovan beskrivna dispositioner upp- partiprisindex har minskat värderegle- donationer har fondkapitalet förkovrats visar sällskapet 2013 ett överskott om ringsfonden med 2,4 miljoner euro. Vinst med 0,06 miljoner euro. Övriga betydan- 124 184,78 euro, vilket belopp överförs vid försäljning av placerade medel samt de förändringar utgörs av uppvärdering till balanserat överskott. mindre omvärderingar har ökat värde- av de gemensamt förvaltade fondernas Ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers regleringsfonden med sammanlagt 14,9 eget kapital enligt partiprisindex med donationsfond II ställdes 2013 till sty- miljoner euro. 2,4 miljoner euro och av överföringar av relsens disposition för fondens syften I kulturfonden minskade värdereg- avkastning till de gemensamt förvaltade 550 000 euro. År 2014 ställs 550 000 leringsfonden med 8,5 miljoner euro till fondernas kapital enligt fondbestämmel- euro till disposition. 254,7 miljoner euro. Den största föränd- ser vilka uppgår till 1,5 miljoner euro. ringen utgörs av omvärdering vid köp Ett belopp om 520 000 euro överförs Svenska kulturfondens resultat av placerade medel vilket har minskat till forskningsfonden enligt årsmötets År 2013 ställde Svenska litteratursäll- fonden med 45,5 miljoner euro. Bokfö- separata beslut. skapet sammanlagt 33 500 000 euro till ringsvärdet för enskilda aktieinnehav Förändringar i SLS-fondernas kapi- disposition för Svenska kulturfondens har nedskrivits för att inte överskrida tal beskrivs i noterna nr 15–17 i anslut- ändamål, därtill disponerade Svenska ifrågavarande aktiers marknadsvärde ning till bokslutet. kulturfonden 615 076,00 euro ur All- vilket minskade fonden med 0,8 miljo- Svenska kulturfondens gemensamt männa fonden. För föreskrivna och ner euro. Uppvärderingen av de gemen- förvaltade fonders kapital ökade med anvisade förmånstagare reserverades samt förvaltade fondernas eget kapital i 11,9 miljoner euro. Genom donationer 1 574 208,27 euro, medan Styrelsen/ förhållande till förändringen i partipris- och testamenten förkovrades kapitalet Dele­gationen för Svenska kulturfonden index har minskat värderegleringsfon- med 0,45 miljoner euro. Uppvärdering kunde disponera 30 250 791,73 euro. den med 6,7 miljoner euro. Vinster vid av de gemensamt förvaltade fondernas Förvaltningsnämnden för Fonden för försäljning av placerade medel uppgår eget kapital enligt partiprisindex ökade kultur- och utbildningsinvesteringar i till 43,4 miljoner euro. Realisations- fondernas kapital med 6,7 miljoner euro. Svenska kulturfonden kunde disponera förluster uppgår till 2,7 miljoner euro. Överföringar av avkastning till de gemen- 1 675 000 euro.  Därtill har fonden ökats med 1,8 miljo- samt förvaltade fondernas kapital enligt

Av resultatet för 2013 efter föreskrivna överföringar till kapitalet och ovan redovisade dispositioner har finansrådet i Svenska litteratursällskapet beslutat att i enlighet med villkoren i det av Svenska folkpartiet den 30 december 1908 upprättade donationsbrevet ställa 34 000 000,00 euro till disposition för Svenska kulturfondens ändamål enligt följande:

Reserveras för föreskrivna/anvisade mottagare 2014 euro 1 619 974,89

Reserveras för SKF 2014 ur SLS fonder euro 62 715,74 ur SKF:s fristående fonder euro 660 000,00 ur SKF:s gemensamt förvaltade fonder euro 29 957 309,37 euro 30 680 025,11

Reserveras för Stiftelsen för kultur- och utbildnings- investeringar r.s. 2014 euro 1 700 000,00 euro 34 000 000,00

Efter ovan nämnda dispositioner uppvisar kulturfonden ett överskott om 46 184,93 euro, vilket belopp överförs till balanserat överskott.

49 Resultaträkning

euro 1.1–31.12.2013 1.1–31.12.2012

Verksamhet

Ordinarie verksamhet Intäkter Ordinarie verksamhetens intäkter 154 283,66 201 544,87 Förvaltningsgottgörelse 1 360 310,64 1 295 856,70 1 514 594,30 1 497 401,57 Kostnader Personalkostnader not 1 -5 465 033,59 -5 392 157,26 Verksamhetskostnader -3 823 080,73 -2 986 995,34 Utdelning pris, stipendier, understöd -2 698 503,39 -2 100 855,41 -11 986 617,71 -10 480 008,01

Egen användning av fondavkastning 163 295,81 161 580,83

Ordinarie verksamhetens underskott -10 308 727,60 -8 821 025,61

Tillförda medel

Intäkter Medlemsavgifter 18 981,30 17 844,28 Donationer och bidrag not 2.1 2 058 256,92 2 610 768,63 2 077 238,22 2 628 612,91

Verksamhetens underskott -8 231 489,38 -6 192 412,70

Investerings- och finansieringsverksamhet

Gemensamt förvaltade fonder Intäkter Dividender 7 471 056,34 7 398 831,74 Hyresintäkter 1 448 440,31 1 187 720,19 Ränteintäkter 422 220,89 352 057,09 Strukturerade lån 259 496,61 330 860,14 Övriga intäkter 1 190,00 5 517,10 9 602 404,15 9 274 986,26 Kostnader Fastighetskostnader -1 091 054,74 -748 374,93 Övriga kostnader -2 016,00 -1 687,26 -1 093 070,74 -750 062,19 Fristående fonder Avkastning 790 161,01 762 939,68

Investerings- och finansieringsverksamhetens överskott 9 299 494,42 9 287 863,75

Överskott av egen verksamhet 1 068 005,04 3 095 451,05

50 euro 1.1–31.12.2013 1.1–31.12.2012

Allmänna understöd

Statsbidrag not 2.2 778 600,00 748 000,00 778 600,00 748 000,00

Räkenskapsperiodens resultat 1 846 605,04 3 843 451,05

Dispositioner och förändringar i kapitalet Överfört till gemensamt förvaltade fonders kapital enligt fondreglementen -1 556 770,65 -1 905 172,37 Överfört till fristående fonders kapital -227 008,60 -200 083,60 Fristående fonders resultat -1 302,41 -4 856,08

Förändringar i reserverade medel Reserveras för utdelning under kommande år (enligt fondreglementen) -2 192 250,17 -1 541 108,35 Under året ianspråktagna reserverade medel (utdelning) 1 297 056,90 1 793 700,83 Tillskott till forskningsfonden -520 000,00 -1 100 000,00 Uttag ur forskningsfonden 1 477 854,67 557 364,36

Övriga förändringar i kapitalet (debet + / kredit - ) not 3 -1 400 000,00 -1 722 420,26 -3 800 155,21

Svenska kulturfondens resultat

Räkenskapsperiodens resultat i SKF 39 549 013,49 37 565 507,21 Förändringar i SKF kapital -5 502 828,56 -3 982 667,70 Utdelning ur SKF -34 000 000,00 -33 500 000,00 Räkenskapsperiodens överskott (-) / underskott (+) i SKF -46 184,93 -82 839,51

Räkenskapsperiodens överskott 124 184,78 43 295,84

51 Balansräkning euro 31.12.2013 31.12.2012

Aktiva

Bestående aktiva Gemensamt förvaltade fonder Fastigheter och fastighetsaktier 16 900 521,50 18 252 368,25 Aktier och andelar 98 663 514,25 91 519 440,85 Ränteplaceringar 12 936 368,92 12 323 483,11 Lånefordringar 758 795,32 1 210 797,85 not 11 129 259 199,99 123 306 090,06

Fristående fonder not 11 9 309 767,73 8 903 394,61

Svenska kulturfonden not 13 585 225 112,32 592 162 936,81

Rörliga aktiva Fordringar not 14 297 808,36 133 689,18 Banktillgodohavanden 177 197,99 433 407,41 475 006,35 567 096,59

724 269 086,39 724 939 518,07 Passiva

Eget kapital Gemensamt förvaltade fonder Fondkapital not 15 96 437 903,61 92 391 909,69 Värderegleringsfond not 16 13 001 283,40 12 176 474,12 Dispositionsfond 9 464 317,14 9 464 317,14 Forskningsfond 1 091 780,97 2 049 635,64 Balanserat överskott 222 639,32 179 343,48 Räkenskapsperiodens överskott 124 184,78 43 295,84 120 342 109,22 116 304 975,91

Fristående fonder not 17 8 749 684,48 8 346 651,30

Svenska kulturfonden Gemensamt förvaltade fonders fondkapital not 18 253 026 691,51 241 139 252,30 Fristående fonder not 20 27 264 319,31 40 722 856,24 Värderegleringsfond not 19 254 715 031,23 263 230 162,49 Balanserat överskott 318 990,27 236 150,76 Räkenskapsperiodens överskott/underskott 46 184,93 82 839,51 Utdelningsmedel 46 752 823,00 44 062 305,00 Främmande kapital 3 101 072,07 2 689 370,51 585 225 112,32 592 162 936,81

Reserverade utdelningsmedel Gemensamt förvaltade fonder Enligt fondvillkor 4 171 153,95 3 317 253,93 Förhandsfinansiering 1 863 007,22 1 863 007,22 Fristående fonder 555 000,00 555 000,00 6 589 161,17 5 735 261,15

Främmande kapital Kortfristiga skulder Gemensamt förvaltade fonder not 21 3 357 935,95 2 387 949,59 Fristående fonder 5 083,25 1 743,31 3 363 019,20 2 389 692,90

724 269 086,39 724 939 518,07

52

Noter till resultat- och balansräkningen

Redovisningsprinciper

1. Beviljade pris och stipendier har kostnadsförts och upptas 7. 20 % av avkastning från Private Equity-bundna lån förs som skuld till mottagarna. År 2012 kostnadsfördes tidiga- mot värderegleringsfond i syfte att täcka eventuella slut- re år beviljade men outbetalda stipendier och understöd, liga förluster vid avveckling av Private Equity-bundna lån. vilket ökade kostnaderna för pris och stipendier det året. Slutliga förluster förs mot värderegleringsfond. Realisa- tionsvinster och -förluster från andra strukturerade lån 2. Mottagna bidrag och understöd intäktförs till den del kost- som icke har kupongavkastning upptas som intäkt (eller nader uppstått. Resterande mottagna bidrag periodiseras förlust) i resultaträkningen. och upptas som passiva resultatregleringar. 8. Vid marknadsvärdering av tillgångar tillämpas den vid re- 3. För SLS fristående fonder, för Svenska kulturfondens ge- dovisningstidpunkten mest tillförlitliga marknadsvärde- mensamt förvaltade fonder och för Svenska kulturfondens ringen för respektive tidpunkt. Härav följer att tillgångar- fristående fonder har uppgjorts separata bokslut som in- nas marknadsvärde kan ha förändrats jämfört med tidigare tagits i Svenska litteratursällskapets resultat- och balans- redovisade marknadsvärderingar. Detta medför att tidigare ­ räkning under respektive rubriker. års portföljstruktur och avkastning kan uppvisa smärre ­avvikelser i detta bokslut jämfört med tidigare publice- 4. Bestående aktiva värderas till fasta bokföringsvärden. Om- rade bokslut. värderingar görs enligt prövning mot värderegleringsfond i balansräkningen. Nedskrivningar företas om bokförings- 9. Kostnader för grundliga reparationer, omfattande om- värdet är högre än marknadsvärdet för offentligt noterade byggnader, grundförbättringar och andra åtgärder med instrument vid bokslutstidpunkten. Icke noterade instru- lång verkningstid som beräknas innebära att fastighe- ment omvärderas enligt prövning. Ränteinstrument upptas tens värde vid försäljning eller uthyrning för en längre tid till sitt nominella värde. Ifall marknadsvärdet bedöms vara genom åtgärden beräknas öka, aktiveras i regel och ökar bestående på en väsentligt lägre nivå upptas dessa till ett fastighetens bokföringsvärde. Denna princip har tilläm- uppskattat marknadsvärde. Som marknadsvärde för ränte­ pas från och med 2013. Årsreparationer och kostnader för instrument betraktas i första hand anskaffningsvärdet. I det administration och underhåll kostnadsförs i sin helhet på fall bokföringsvärdet för ränteinstrument nedskrivits an- årlig basis. vänds det nedskrivna bokföringsvärdet vid marknadsvär- deringen. 10. Aktiverade utgifter för grundliga reparationer, omfattande ombyggnader, grundförbättringar och andra åtgärder med 5. Nya donationer upptas till marknadsvärde i balansräk- lång verkningstid enlig punkt 9 avskrivs lineärt enligt plan ningen under respektive fonds eget kapital. med en avskrivningstid om 10 år. Denna princip har tilläm- pats från och med 2013. Övriga avskrivningar på byggna- 6. Försäljningsvinster/-förluster från bestående aktiva förs dernas bokföringsvärden görs i regel inte. till värderegleringsfond.

53 Resultaträkningen

NOT 1: Personalkostnader

2013 2012

Löner och arvoden 4 402 024,86 4 347 646,63 Pensionskostnader 852 078,12 803 048,56 Övriga sociala kostnader 210 930,61 241 462,07 5 465 033,59 5 392 157,26

NOT 2: Till Svenska litteratursällskapet mottagna bidrag och understöd

2013 2012 2.1 Bidrag och understöd från privata fonder, stiftelser och föreningar samt från stat och kommuner: För arkivverksamheten 13 000,00 14 000,00 För förlagsverksamheten och utgivningsprojekt 50 000,00 149 200,00 För forskningsprojekt 266 383,00 242 030,91 För koordinering av bokmässor 135 999,00 123 000,00

Donationer och övriga understöd: Inez och Julius Polins fond inom Folkhälsan 1 592 874,92 2 082 537,72 2 058 256,92 2 610 768,63

2.2 Statsunderstöd För arkivverksamheten 778 600,00 748 000,00 778 600,00 748 000,00

NOT 3: Svenska litteratursällskapets övriga förändringar i kapitalet

2013 2012

Överföring till konjunkturutjämningsfonden 1 400 000,00 Övriga förändringar i kapitalet 0,00 1 400 000,00

54 Balansräkningen: aktiva

NOT 4: Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens fondtillgångar enligt marknadsvärde 31.12.2013 31.12.2012 1353 m € 1219 m €

31.12.2013 31.12.2012 1 353 m€ 1 219 m€ AktieplaceringarAktieplaceringar 79 % 79 % AktieplaceringarAktieplaceringar 75 % 75 % FastighetsplaceringarFastighetsplaceringar 12 % 12 % FastighetsplaceringarFastighetsplaceringar 13 % 13 % RänteplaceringarRänteplaceringar 10 % 10 % RänteplaceringarRänteplaceringar 12 % 12 %

NOT 5: Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens aktieplaceringar fördelade enligt instrumentslag, marknadsvärde 31.12.2013 31.12.2012 1062 m€ 911 m€

Aktier Finland 53 % Aktier Finland 56 % 31.12.2013 31.12.2012 1 062 m€Aktiefonder 26 % 911 m€ Aktiefonder 21 % Aktier Finland 53 % Aktier Finland 56 % Aktier Sverige 12 % Aktier Sverige 14 % Aktiefonder 26 % Aktiefonder 21 %

AktierStrukturerade Sverige 12 aktieobligationer% 4 AktierStrukturerade Sverige 14 %aktieobligationer 4 Strukturerade% aktie­obligationer 4 % Strukturerade% aktie­obligationer 4 % PrivatePrivate Equity-bundna Equity bundna lån lån 22 % PrivatePrivate Equity-bundna Equity bundna lån lån 3 3 % % Övriga aktier 2 % Övriga aktier 3 % Övriga aktier 2 % Övriga aktier 3 %

NOT 6: Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens aktieplaceringars branschfördelning31.12.2013 enligt marknadsvärde 31.12.2012 1062 m€ 911 m€

3 1.12.2013Industri och transport 25 % 31.12.2012Industri och transport 28 % 1 062 m€ Konsumtionsvaror 12 % 911 m€ Konsumtionsvaror 19 % IndustriFinans och transport 19 % 25 % IndustriFinans och transport 15 % 28 % KonsumtionsvarorIT 12 % 12 % KonsumtionsvarorIT 9 % 19 % Finans 19 % Finans 15 % Basindustri 9 % Basindustri 7 % IT 12 % IT 9 % Telekom 6 % Telekom 6 % Basindustri 9 % Basindustri 7 % Dagligvaror 4 % Dagligvaror 6 % Telekom 6 % Telekom 6 % Samhällstjänster 4 % Samhällstjänster 4 % Dagligvaror 4 % Dagligvaror 6 % Hälsovård 5 % Hälsovård 4 % Samhällstjänster 4 % Samhällstjänster 4 % Hälsovård 5 % Hälsovård 4 % Energi 3 % Energi 2 %

55 NOT 7: Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens aktieplaceringars regionala fördelning enligt innehavens31.12.2013 försäljningsintäkter, marknadsvärde 31.12.2012 1062 m€ 911 m€

31.12.2013 31.12.2012 1 062 m€ 911 m€ Europa 50 % Europa 55 % Europa 50 % Europa 55 % Asien och Australien 20 % Asien och Australien 17 % Asien och Australien 20 % Asien och Australien 17 % Nordamerika 11 % Nordamerika 10 % Nordamerika 10 % NordamerikaLatinamerika 11 6% % Ryssland 5 % Latinamerika 5 % LatinamerikaAfrika och 6Mellanöstern % 6 % Afrika och Mellanöstern 5 % Afrika och Mellan­östern 5 % AfrikaRyssland och Mellan 5 % ­östern 6 % Latinamerika 5 % Ryssland 5 % RysslandJapan 5 3 % % Japan 3 % Japan 3 % Japan 3 %

NOT 8: Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens fastighetsplaceringar enligt marknadsvärde 31.12.2013 31.12.2012 158 m€ 161 m€

31.12.2013 31.12.2012 158 m€ Bostadsutrymmen 51 % 161 m€ Bostadsutrymmen 49 % BostadsutrymmenAffärsutrymmen 51 26 % % BostadsutrymmenAffärsutrymmen 49 27 % % AffärsutrymmenKontorsutrymmen 26 % 13 % AffärsutrymmenKontorsutrymmen 27 % 14 % Kontorsutrymmen 13 % Kontorsutrymmen 14 % Lagerutrymmen 5 % Allmännyttig användning 4 % Lagerutrymmen 5 % Allmännyttig användning 4 % Jordegendom 3 % Jordegendom 3 % Jordegendom 3 % Jordegendom 3 % Allmännyttig användning 2 % Lagerutrymmen 2 % Allmännyttig användning 2 % Lagerutrymmen 2 % Övrigt 0 % Övrigt 1 % Övrigt 0 % Övrigt 1 %

NOT 9: Svenska litteratursällskapets och Svenska kulturfondens ränteplaceringar enligt marknadsvärde 31.12.2013 31.12.2012 132 m€ 147 m€

31.12.2013 31.12.2012 132 m€ Räntefonder 51 % 147 m€ Räntefonder 49 % Räntefonder 51 % Räntefonder 49 % Korttidsplaceringar 23 % Företagslån 27 % Korttidsplaceringar 23 % Företagslån 27 % FöretagslånFöretagslån 16 16 % % KorttidsplaceringarKorttidsplaceringar 21 21 % % Strukturerade Lånefordringar 2 % ränteobligationerStrukturerade ränteobligationer 9 % 9 Lånefordringar 2 % % Strukturerade Lånefordringar 1 % ränteobligationer 1 % Lånefordringar 1 % Strukturerade ränteobligationer 1 %

56

604 306,98 200 000,00 758 795,32 31.12.2013 (€) 8 955 384,00 5 060 284,89 7 018 691,59 3 975 538,00 2 772 820,70 5 622 225,37 7 989 120,25 2 037 652,00 Bokföringsvärde Bokföringsvärde 31 084 275,66 47 119 178,50 15 845 700,79 18 618 521,49 17 212 099,92 103 213 352,64 139 043 974,07 -

0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 3 002,30 och avskriv perioden (€) ningar under 384 000,00 357 635,38 384 000,00 360 637,68 744 637,68 Nedskrivningar

- 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 den (€) 25 025,00 Vinst/förlust Vinst/förlust 775 438,36 260 607,44 under perio vid försäljning vid försäljning 5 550 050,72 4 097 177,05 1 279 273,27 3 060 111,13 1 279 273,27 3 345 743,57 10 422 666,14 15 047 682,98

- 0,00 0,00 0,00 0,00 den (€) 291 872,74 550 000,00 543 395,01 under perio -170 658,50 Försäljningar Försäljningar 3 893 092,56 5 927 086,00 1 850 000,00 1 779 500,00 3 620 315,90 1 779 500,00 28 628 338,14 11 962 051,30 33 171 390,55 46 912 941,85

- - 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 den (€) Nedskriv 13 026,90 97 651,60 89 028,00 89 028,00 493 626,88 452 002,53 under perio 5 812 863,88 1 615 507,94 1 714 000,14 1 533 651,62 ningar vid köp 9 253 050,46 2 479 281,03 11 821 359,49

- - 0,00 0,00 0,00 0,02 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 ningar den (€) Uppskriv 3 800,00 3 800,00 10 659,47 10 659,49 14 459,49 under perio

- 0,00 30 023,00 perioden (€) 337 031,60 847 295,93 196 200,00 543 395,01 877 318,93 Anskaffningar, Anskaffningar, 2 405 841,94 2 567 100,14 1 318 301,59 2 008 032,12 5 658 873,01 2 037 652,00 18 343 497,66 29 779 945,34 tiveringar under tiveringar ökningar och ak 26 979 805,05 38 216 065,36 66 073 189,34

0,00 550 000,00 774 965,48 9 952 284,00 4 046 882,92 5 000 000,00 4 120 158,00 2 745 800,00 4 964 245,06 1 210 797,85 7 484 214,76 31.12.2012 (€) 22 446 734,45 52 255 930,50 17 224 568,24 97 821 989,87 19 970 368,24 14 984 223,15 Bokföringsvärde Bokföringsvärde 132 776 581,25

litteratursällskapet Aktiefonder Finland Aktier Sverige Aktier Private Equity-bundna lån Private Strukturerade aktieobligationer med kupong aktieobligationer Strukturerade Övriga aktier och motsvarande Aktier Aktiebolag Direktägda

och motsvarande Fastigheter Företagslån

Likvida medel och fordringar Korttidsplaceringar Lånefordringar Räntefonder ränteobligationer Strukturerade Ränteplaceringar

NOT i bokföringsvärden litteratursällskapets 10: Svenska ökningar förändring medel samt och minskningar placerade av Svenska och motsvarande Aktier

och motsvarande Fastigheter

Ränteplaceringar

litteratursällskapet Svenska

57 NOT 11: Svenska litteratursällkapets tillgångar, bokföringsvärden respektive marknadsvärdering

31.12.2013 31.12.2012 Bokföringsvärde Marknadsvärde Bokföringsvärde Marknadsvärde

Svenska litteratursällskapet

Aktier och motsvarande Aktiefonder 31 084 275,66 52 678 469,54 22 446 734,45 34 282 800,97 Aktier Finland 47 119 178,50 124 596 138,54 52 255 930,50 117 696 011,97 Aktier Sverige 8 955 384,00 23 527 386,02 9 952 284,00 23 437 681,82 Private Equity-bundna lån 5 060 284,89 4 807 874,81 4 046 882,92 3 933 496,58 Strukturerade aktieobligationer med kupong 7 018 691,59 6 986 772,63 5 000 000,00 5 000 000,00 Övriga aktier 3 975 538,00 5 173 941,89 4 120 158,00 6 075 702,93 Aktier och motsvarande 103 213 352,64 217 770 583,43 97 821 989,87 190 425 694,26

Fastigheter och motsvarande Aktiebolag 15 845 700,79 33 954 500,94 17 224 568,24 34 584 098,90 Direktägda 2 772 820,70 12 900 365,70 2 745 800,00 12 479 151,00 Fastigheter och motsvarande 18 618 521,49 46 854 866,64 19 970 368,24 47 063 249,90

Ränteplaceringar Likvida medel och fordringar 604 306,98 604 306,98 774 965,48 774 965,48 Företagslån 200 000,00 196 200,00 550 000,00 550 000,00 Korttidsplaceringar 5 622 225,37 6 706 298,97 4 964 245,06 5 873 776,06 Lånefordringar 758 795,32 772 211,77 1 210 797,85 1 237 788,92 Räntefonder 7 989 120,25 10 791 271,37 7 484 214,76 12 398 093,49 Strukturerade ränteobligationer 2 037 652,00 2 020 346,51 Ränteplaceringar 17 212 099,92 21 090 635,61 14 984 223,15 20 834 623,95

Svenska litteratursällskapet 139 043 974,07 285 716 085,68 132 776 581,25 258 323 568,11

58

0,00 481 041,13 31.12.2013 (€) 1 066 483,91 9 742 615,28 10 002 372,00 41 712 251,62 20 306 307,22 20 762 800,00 33 294 158,74 21 420 807,71 33 000 000,00 17 028 066,71 23 970 519,34 43 645 600,00 Bokföringsvärde Bokföringsvärde 94 331 255,87 64 457 581,73 174 752 198,27 134 039 890,41 585 225 112,32 426 436 274,73

- - 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 den (€) Nedskriv ningar och 671 261,57 103 015,19 under perio 774 276,76 774 276,76 avskrivningar

0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 73 533,90 73 533,90 221 075,00 -324 036,00 1 000 403,17 2 566 914,22 försäljning un - försäljning 11 648 883,25 15 250 599,13 10 898 127,14 Vinst/förlust vid Vinst/förlust der perioden (€) 41 335 499,81 12 870 361,42 28 391 604,49

- 0,00 0,00 0,00 den (€) 55 000,00 under perio Försäljningar Försäljningar 1 187 119,01 5 000 000,00 4 638 000,00 2 000 000,00 2 312 554,47 7 650 000,00 och donationer och donationer 12 988 351,52 21 350 000,00 10 878 165,67 15 207 726,88 22 973 090,00 10 933 165,67 59 781 371,35 160 880 421,42 267 120 428,97 196 405 891,95

0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 4 000,00 30 159,19

294 688,00 perioden (€) 294 688,00 vid köp under 6 876 960,79 2 004 507,53 5 801 033,94 6 806 795,60 8 885 468,32 Nedskrivningar 22 383 183,65 44 201 328,70 35 021 172,38

- - 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,04 0,00 0,00 0,00 0,00 ningar 4 175,00 Uppskriv rioden (€) under pe 42 243,04 46 418,08 46 418,08

- 0,00 0,00 0,00 8 584,26 5 000,00 perioden (€) Anskaffningar, Anskaffningar, 8 002 372,00 2 504 000,00 2 607 919,90 1 500 000,00 3 051 249,00 8 531 033,94 9 083 416,60 2 612 919,90 25 310 629,26 12 957 756,96 69 541 144,60 tiveringar under tiveringar ökningar och ak 161 868 690,21 304 971 796,73 197 694 275,73 104 664 601,10

2 000 000,00 1 528 164,98 1 057 899,65 2 000 000,00 31.12.2012 (€) 36 266 934,67 39 612 800,00 21 322 545,96 33 294 158,74 10 463 876,85 30 088 756,67 20 166 066,71 25 000 000,00 23 261 983,96 48 565 600,00 73 846 792,26 Bokföringsvärde Bokföringsvärde 102 089 656,34 195 444 492,27 592 162 936,81 101 788 345,26 416 527 799,28

: Svenska kulturfondens i bokföringsvärden ökningar förändring medel samt och minskningar placerade av Ränteplaceringar ränteobligationer Strukturerade Lånefordringar Räntefonder Likvida medel och fordringar Företagslån Korttidsplaceringar Fastighetsfondandelar och motsvarande Fastigheter Direktägda Aktiebolag Strukturerade aktieobligationer med kupong aktieobligationer Strukturerade Övriga aktier och motsvarande Aktier aktieobligationer Strukturerade Private Equity-bundna lån Private Sverige Aktier Aktiefonder Finland Aktier Svenska kulturfonden Svenska

Ränteplaceringar

och motsvarande Fastigheter

och motsvarande Aktier Svenska kulturfonden NOT 12

59 NOT 13: Svenska kulturfondens tillgångar, bokföringsvärden respektive marknadsvärdering

31.12.2013 31.12.2012 Bokföringsvärde Marknadsvärde Bokföringsvärde Marknadsvärde

Svenska kulturfonden

Aktier och motsvarande Aktiefonder 134 039 890,41 220 991 878,49 102 089 656,34 153 617 909,22 Aktier Finland 174 752 198,27 441 035 671,84 195 444 492,27 391 006 834,82 Aktier Sverige 43 645 600,00 107 844 383,83 48 565 600,00 105 578 035,88 Private Equity-bundna lån 23 970 519,34 21 585 878,01 23 261 983,96 21 384 555,36 Strukturerade aktieobligationer 0,00 0,00 2 000 000,00 2 018 000,00 Strukturerade aktieobligationer med kupong 33 000 000,00 32 873 506,35 25 000 000,00 25 000 000,00 Övriga aktier 17 028 066,71 20 396 983,34 20 166 066,71 22 392 176,84 Aktier och motsvarande 426 436 274,73 844 728 301,86 416 527 799,28 720 997 512,13

Fastigheter och motsvarande Aktiebolag 21 420 807,71 48 158 380,91 30 088 756,67 51 494 551,60 Direktägda 9 742 615,28 29 960 926,44 10 463 876,85 28 983 103,44 Fastighetsfondandelar 33 294 158,74 33 294 158,74 33 294 158,74 33 294 158,74 Fastigheter och motsvarande 64 457 581,73 111 413 466,09 73 846 792,26 113 771 813,78

Ränteplaceringar Likvida medel och fordringar 1 066 483,91 1 066 483,91 1 057 899,65 1 057 899,65 Företagslån 20 762 800,00 20 407 416,85 39 612 800,00 39 217 576,85 Korttidsplaceringar 20 306 307,22 24 138 051,92 21 322 545,96 24 400 453,39 Lånefordringar 481 041,13 341 045,97 1 528 164,98 1 597 432,02 Räntefonder 41 712 251,62 57 004 593,44 36 266 934,67 59 484 081,39 Strukturerade ränteobligationer 10 002 372,00 9 935 622,27 2 000 000,00 2 000 000,00 Ränteplaceringar 94 331 255,87 112 893 214,36 101 788 345,26 127 757 443,30

Svenska kulturfonden 585 225 112,32 1 069 034 982,31 592 162 936,81 962 526 769,22

NOT 14: Svenska litteratursällskapets fordringar och resultatregleringar

2013 2012

Övriga fordringar 290 474,56 130 675,68 Resultatregleringar 7 333,80 3 013,50 Fordringar 297 808,36 133 689,18

60 NOT 15: Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonders fondkapital

2013 2012

Fondkapital 1.1 92 391 909,69 82 787 263,33 Nytillkommet fondkapital B. Backströms fond 27 791,61 2 967 334,18 E. R. och M. Bergboms fond 210,00 A. de la Chapelles fond 23 680,39 J. Mjöbergs fond 17 538,49 B. Petterssons fond 3 026,59 1 400,00 Stiftarnas fond 1 820,00 60,00 K. E. Tollanders donationsfond 7 158,27 2 388,80 Till kapitalet från avkastningen 1 498 434,33 1 843 895,53 Uppvärdering av fondkapital 2 439 854,23 3 331 494,48 Övriga förändringar i fondkapital, netto* 44 228,50 40 324,88 Överföringar till fondkapital enligt årsmötesbeslut Konjunkturutjämningsfonden 1 400 000,00 Fondkapital 31.12 96 437 903,61 92 391 909,69

* Övriga förändringar utgörs av t.ex. gravskötsel- och fastighetsskötselförpliktelser enligt fondvillkor samt återförda outdelade avkastningar.

NOT 16: Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonders värderegleringsfond

2013 2012

Värderegleringsfond 1.1 12 176 474,12 14 802 490,76 Ökning Vinst vid försäljning av placerade medel 14 661 848,64 13 063 088,59 Uppvärdering vid köp och donation 10 685,36 0,00 20 % av avkastningen på Private Equity-bundna lån 39 874,15 60 215,03 Återbäring av kapital och förvaltningsarvoden 240 967,00 168 007,83 Övrigt 0,00 22 043,54 Minskning Förlust vid försäljning av placerade medel 863 367,43 15 385,60 Nedskrivning av bokföringsvärde 384 000,00 1 248 950,00 Nedskrivning vid köp och donation 10 441 344,21 11 343 541,55 Uppvärdering av fonders eget kapital 2 439 854,22 3 331 494,48 Värderegleringsfond 31.12 13 001 283,40 12 176 474,12

NOT 17: Svenska litteratursällskapets fristående fonders eget kapital

2013 2012

Eget kapital 1.1 8 346 651,30 8 008 179,77 Till fristående fonders kapital har från avkastningen förts 227 008,60 200 083,60 Förändringar i Värderegleringsfond 174 722,17 133 531,85 Räkenskapsperiodens överskott 1 302,41 4 856,08 Eget kapital 31.12 8 749 684,48 8 346 651,30

61 NOT 18: Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonders fondkapital

2013 2012

Fondkapital 1.1 241 139 252,30 225 931 642,29 Nytillkommet fondkapital C. Appels fond 30 000,00 C. och G. Arppes fond 4 755,00 E. Bergmans fond 1 549,91 21 700,80 M. och Y. Bäcks stipendiefond 190,82 85,00 Finlandssvensk hyllnings- o. minnesfond 10,10 K. Hägerstedts minnesfond 210,00 J-M. Janssons fond 404,30 M. Koivistos fond 790,00 J. Mattssons stipendiefond 196,70 211,00 V-A. och O. Norrbacks fond 1 305,00 Systrarna D. och R. Nybergs testamentsfond 160,00 Fonden till PONs minne 50,00 Randelinska minnesfonden 30 490,33 A. Riskas minnesfond 800,00 800,00 B. och I. Salovius fond 3 249,85 2 675 034,35 L. Sawelas fond 400 222,00 S. och P. Stenbäcks fond 270,00 Svenska Österbottens kulturfond/A. och L. Axéns Kristinestadsfond 20,20 Svenska Österbottens kulturfond/Hintz minnesfond 10 000,00 Svenska Österbottens kulturfond/C. och M-B. Höglunds fond 20,00 Svenska Österbottens kulturfond/Singsby sångkör 5 000,00 Svenska Österbottens kulturfond/I. Teirs minnesfond 680,00 Svenska Österbottens kulturfond/T. E. Teirs fond 245,00 E. Tauros fond 25,54 M. och O. Torvalds fond 1 293,93 7 328,00 Till kapitalet från avkastningen 1 535 121,73 1 388 314,24 Uppvärdering av fondkapital 6 698 786,46 9 190 972,42 Övriga förändringar i fondkapital, netto* -302,52 -14 940,94 Konjunkturutjämningsfonden 3 200 000,00 1 900 000,00 Fondkapital 31.12 253 026 691,51 241 139 252,30

* Övriga förändringar utgörs av t.ex. gravskötsel- och fastighetsskötselförpliktelser enligt fondvillkor samt återförda outdelade avkastningar.

NOT 19: Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonders värderegleringsfond

2013 2012

Värderegleringsfond 1.1. 263 230 162,49 264 643 671,72 Ökning Vinst vid försäljning av placerade medel 43 402 433,71 53 116 699,42 Uppvärdering vid köp och donation 42 294,82 260 105,15 20 % av avkastningen på Private Equity-bundna lån 343 896,76 399 592,46 Återbäring av kapital och förvaltningsarvoden 1 433 440,46 859 975,16 Övrigt 16 826,64 17 538,94 Minskning Förlust vid försäljning av placerade medel 2 700 375,72 480 921,44 Nedskrivning av bokföringsvärde 815 976,00 10 177 432,00 Nedskrivning vid köp och donation 43 538 885,49 35 949 855,87 Uppvärdering av fonders eget kapital 6 698 786,45 9 190 972,42 Överföring till fonders eget kapital 0,00 268 238,62 Värderegleringsfond 31.12. 254 715 031,23 263 230 162,49

62 NOT 20: Svenska kulturfondens fristående fonders kapital

2013 2012

Kapital totalt 1.1 40 722 856,24 38 913 388,08

Eget kapital 1.1 38 856 915,84 38 413 160,84 Värderegleringsfond 1 460 013,18 1 280 114,25 Överfört till Investeringsfonden 1 639 995,15 100 153,75 Ianspråktaget kapital 1998–2013 -15 498 765,66 Räkenskapsperiodens överskott 126 230,82 343 601,25 Eget kapital 31.12 26 584 389,33 40 137 030,09

Reserverade utdelningsmedel 31.12 660 000,00 560 000,00 Främmande kapital 31.12 19 929,98 25 826,15 Kapital totalt 31.12 27 264 319,31 40 722 856,24

NOT 21: Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonders främmande kapital

2013 2012

Kortfristiga skulder 2 328 894,70 1 145 339,79 Resultatregleringar 1 029 041,25 1 242 609,80 Främmande kapital 31.12 3 357 935,95 2 387 949,59

Övriga noter

NOT 22: Givna panter och ansvarsförbindelser

2013 2012

Resterande kapitalinbetalningsförbindelser till Private Equity-bundna placeringslån Svenska litteratursällskapets gemensamt förvaltade fonder 4 848 909,45 4 151 596,44 Svenska kulturfondens gemensamt förvaltade fonder 11 474 961,96 10 263 582,90

Resterande kapitalbetalningsförbindelse till Forum Fastighets Kb 1 861 663,88 1 861 663,88

Not 23: Ägarandel i andra bolag där SLS andel överstiger 20 %

31.12.2013 31.12.2012

Digisam Ab 100 % 100 % Ab Gammelstadsvikens kulturstöd 0 % 100 % Fastighets Ab Astoria 100 % 100 % Bostads Ab Källan i Helsingfors 100 % 100 % Fastighets Ab Svenska Gården i Borgå 0 % 100 % Aktiebolaget Pientare 98 % 97 % Bostads Ab Segerstråles gård i Borgå 86 % 86 % Kulturhuset Ab 0 % 60 % Bostads Ab Majblomman i Helsingfors 54 % 54 % Bostads Ab Kiiski 48 % 48 % Bostads Ab Helios 0 % 36 % Bokförlaget Atlantis Ab 30 % 30 % Bostads Ab Aino 22 % 22 % Direktägt i Bostads Ab Aino 19 % Ägarandel via Fastighets Ab Astoria 3% 63 Bokslutets underskrifter

Helsingfors den 20 mars 2014 Helsingfors den 17 mars 2014

Styrelsen Finansrådet Fred Karlsson Magnus Bargum Clas Zilliacus Jannica Fagerholm Marika Tandefelt Ole Johansson Claes Ahlund Olof Olsson Ann-Mari Häggman Christoffer Taxell Karmela Liebkind Henrik Meinander Tom Moring Camilla Wide Anna-Maria Åström Verkställande direktör Ann-Catrin Östman Dag Wallgren

Vi har i dag slutfört revisionen och avgivit revisionsberättelse.

Helsingfors den 20 mars 2014

Rabbe Nevalainen Bengt Nyholm CGR CGR

64 Revisionsberättelse

Till Svenska litteratursällskapets i Finland medlemmar

Vi har reviderat Svenska litteratursällskapets i Finland r.f. visorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan bokföring, bokslut, styrelsens och finansrådets verksam- på upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse hetsberättelser samt förvaltning för räkenskapsperioden som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedö- 1.1–31.12.2013. Bokslutet omfattar balansräkning, resultat- mer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta räkning och noter till bokslutet. granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. Revisionen Styrelsens, finansrådets och verkställande direktörens ansvar innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de Styrelsen, finansrådet och verkställande direktören ansvarar redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelserna i ledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en och för att de ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet bedömning av den övergripande presentationen av bokslu- med i Finland gällande stadganden och bestämmelser om tet och verksamhetsberättelsen. upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrel- Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ända- sen, finansrådet och verkställande direktören skall se till att målsenliga revisionsbevis för vårt utlåtande. bokföringen är lagenlig och att medelsförvaltningen är ordnad Utlåtande på ett betryggande sätt. Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättel- Revisorns skyldigheter serna riktiga och tillräckliga uppgifter om Svenska litteratur- Vår skyldighet är att ge ett utlåtande om bokslutet och verk- sällskapets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess samhetsberättelserna på grundval av vår revision. Revisions- verksamhet i enlighet med i Finland gällande stadganden och lagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har bestämmelser om upprättande av bokslut och verksamhets- utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. berättelse. Uppgifterna i styrelsens och finansrådets verk- God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför samhetsberättelser är förenliga med uppgifterna i bokslutet. revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslu- Övriga utlåtanden tet och verksamhetsberättelserna innehåller väsentliga fel- aktigheter. Vi har även granskat om någon styrelsemedlem, Vi tillstyrker att bokslutet fastställs samt att styrelsen, finans- finansrådsmedlem eller verkställande direktören handlat i rådet och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för strid med föreningslagen eller föreningens stadgar eller gjort räkenskapsåret 2013. sig skyldig till handlingar eller försummelser som kan leda till skadeståndsskyldighet mot föreningen. Helsingfors den 20 mars 2014 Revisionen innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i Rabbe Nevalainen Bengt Nyholm bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av gransknings- CGR CGR åtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en Ab AltumAudit Oy Ab Ernst & Young Oy bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar re-

65 Förteckningar

magister Michaela Bränn och filosofie dok- Pris tor Maria Vainio-Kurtakko för boken Svenska Stipendier kvinno­förbundet i Sörnäs. Ett sekel av kvinno­ och understöd engagemang 1911–2011. Pris utdelade vid årshögtiden 5.2 Ragnar, Ester, Rolf och Ett pris om 12 000 € ur Astrid och Bertel Appel- Margareta Bergboms fond Karl Emil Tollanders pris om 40 000 € och den bergs fond tillföll författaren Matilda Södergran Fil.mag. Sofia Aittomaa 21 600 €, Arbetsgrup- Tollanderska medaljen tillföll kultur- och konst- för diktsamlingen Maror (ett sätt åt dig). pen Heta Reitala och Pentti Paavolainen 5 000 €,­ historikern, filosofie doktor h.c. Rainer Knapas, fil.mag. Andreas Backa 19 800 €, pol.mag. Sophy som i sin forskning har bidragit till ny kunskap Ett pris om 10 000 € ur Paul Werner Lybecks Bergenheim 21 600 €, fil.mag. ­Magnus Enlund om Finlands, Rysslands och det nordliga Europas testamentsfond­ tillföll författaren Kaj Korkea-aho 21 600 €, Föreningen Granskaren r.f. 6 000 €, kultur, idévärld och historia. Hans djupa lärdom för romanen Gräset är mörkare på andra sidan. fil.dr, PhD Fredrik Hertzberg 18 000 €, fil.mag. har kommit flera generationer av humanister till Mikko Hiljanen 21 600 €, Historiska föreningen r.f. godo och var av stor betydelse för utvecklingen Ett pris om 10 000 € ur Paul Werner Lybecks 15 000 €, fil.mag. Magdalena af Hällström 9 000 €, av Svenska litteratursällskapets förlagsverksamhet testamentsfond tillföll författaren Heidi von Institutet för folklivsforskning vid Åbo Akademi i början av 2000-talet. I boken Kunskapens rike. Wright för diktsamlingen Delta. 3 000 €, fil.mag. Kasper Kepsu 12 000 €, fil.mag. Helsingfors universitetsbibliotek – Nationalbiblio­ Hanna Kivikero 1 800 €, fil.mag. Robert Lindberg teket 1640–2010 studerar Knapas universitets- Granberg-Sumeliuska priset om 10 000 € tillföll 10 800 €, Mairea-stiftelsen 20 000 €, Teaterför- biblioteket i Åbo och Helsingfors som platser, författaren Monika Fagerholm för romanen eningen Lillan r.f. 10 000 €, fil.dr Johanna Wass- boksamlingar, människor och idéer. Med säker Lola uppochner. holm 12 000 €, fil.mag. Mats Wickström 5 400 € hand lotsas läsaren genom århundraden och och fil.mag. Mirja Österberg 9 000 €. kunskapens olika lager och uttrycksformer. Det Ett pris om 10 000 € ur Ingrid, Margit och Hen- konkreta och det abstrakta möts och skildras rik Höijers donationsfond I tillföll journalisten Albert de la Chapelles fond som en odelbar helhet. ­Karin Granlund för boken Prins i en värld som inte För inköp av konst till Västra Nylands landskaps-

fanns. Om en adelsgosses uppväxt på storgodset museum/Ekenäs museum 5 112,80 €. Ett pris om 18 000 € ur Ingrid, Margit och Henrik Tervik i 1920–1940-talets Finland. Höijers donationsfond II tillföll fackboksförfat- Ingrid, Margit och Henrik taren, lektorn i historia och samhällslära Sture Ett pris om 10 000 € ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II Lindholm för boken En motgångarnas man. Ernst Höijers donationsfond I tillföll filosofie doktor Svenska språket: Fil.mag. Carl Blomqvist 1 200 €, Wikstedts färgstarka livshistoria. 1900-­talets po- Anita Schybergson för boken Adonis och Aallo­ fil.mag. Ludvig Forsman 13 500 €, Föreningen litiska omvälvningar från ett gräsrotsperspektiv. tar. Finländska fartygsnamn i historiskt perspektiv. för nordisk filologi r.f. 7 000 € + 2 800 €, fil.mag. Susanna Hakulinen 18 900 €, fil.dr Niina Nissilä Ett pris om 18 000 € ur Bokhandlaren Bo Carle­ Ett pris om 10 000 € ur Ingrid, Margit och Hen- 1 080 €, Svenskt översättarlexikon 4 000 €, fil.mag. skogs minnesfond tillföll författaren Maria rik Höijers donationsfond I tillföll journalisten Jenny Sylvin 488 € (resestipendium) + 19 730 € Tur­tschaninoff för ungdomsromanen Anaché. Björn Ådahl för boken Annorlunda, eller hur? och Tionde dialektologkonferensen 10 000 €. ­Myter från Akkade. Några östasiatiska röster. Historia: Fil.mag. Kim Björklund 20 000 €, fil.mag.­ Ett pris om 18 000 € ur Ragnar, Ester, Rolf och Ett pris om 10 000 € ur Harald och Jenny Neo- Henrik Forsberg 20 300 €, Föreningen Granska- Margareta Bergboms fond tillföll dramaturgen vius fond tillföll författaren och illustratören ren 6 000 €, fil.dr Tom Gullberg 15 000 €, fil.dr Anna Simberg för att hon, utöver sin karriär ­som Christel Rönns för boken Det vidunderliga ägget. Sofia Häggman 22 800 €, fil.mag. Ingalill Ihrcke författare och dramaturg vid teatrar i Finland 8 000 €, Projektet Johan Bures släktbok 6 000 €, och Sverige, energiskt och målmedvetet har Ett pris om 10 000 € ur Spåreska fonden tillföll Närpes stad/Närpes gymnasium 3 500 €, Pirkan- förverkligat sina visioner som ledare för Labbet. filosofie doktor Mia Åkerfelt för doktorsavhand- maan ammattikorkeakoulu 5 000 €, Projektet lingen För främlingarnes trefnad. Byggmästaren Från Runeberg till runor 5 000 €, fil.dr Mona Ett pris om 18 000 € ur Ragnar, Ester, Rolf och Hilda Hongell och iscensättningen av badorten Rautelin 22 800 €, Transnationella minoriteter Margareta Bergboms fond tillföll professor Kirsi Mariehamn på 1890-talet. i Norden 10 000 € och fil.mag. Mirja Österberg Vainio-Korhonen för hennes insatser inom kultur- 5 000 €, Bokförlaget Atlantis 40 000 €. historia och hennes prisade verk om adelskvin- Övriga pris norna Sophie Creutz och Sofie Munsterhjelm. Teologi och kyrkohistoria: Teol.mag. Carolin Ahlvik

Statsrådet Mauritz Hallbergs pris om vartdera 18 000 € och teol.mag. Sara Medberg 11 550 €. Ett pris om 18 000 € ur Irma Carrells testaments- 9 000 € utdelades den 16 maj och tillföll två fors- fond tillföll författaren Fredrik Lång för romanen kare som ur var sitt perspektiv belyser skapan- Miljövård: Natur och miljö r.f. 15 000 €, Ung­ Av vad är lycka. En Krösusroman. det av en svensk språknorm i Finland. Filosofie martha r.f. 5 000 € och WWF Finlands havsörns- doktor Charlotta af Hällström-Reijonen belöna- arbetsgrupp 23 000 €. Ett pris om 14 000 € ur Ingrid, Margit och Henrik des för verket Finlandismer och språkvård från Höijers donationsfond I tillföll filosofie doktor 1800-talet till i dag och filosofie doktor Jennica Teknologi: Vindkraftföreningen r.f. 8 500 €. Tomas Lehecka för doktorsavhandlingen Inter­ Thylin-Klaus för verket ”Den finländska svenskan” relaterade lexikala egenskaper. Engelska adjektiv­ 1860–1920. Tidig svensk språkplanering i Finland importer i en svensk tidningskorpus. i ett idéhistoriskt perspektiv. Bröderna Lars och Ernst Krogius forskningsfond Två pris om 7 000 € var ur Eklund-Modeenska Läs prismotiveringarna på www.sls.fi. Ekon.mag. Mikaela Carlström 11 000 €, ekon.mag. fonden med tillhörande medalj tillföll filosofie Paul Catani 6 000 €, ekon.mag. Mari Hintikka

66 4 000 €, pol.mag. Camilla Härtull 4 300 €, pol. Pristagare i Språkarkivets pristävling Nordman, Åsa Palviainen, Mikael Reuter, Caroline mag. Annina Kainu 3 000 €, ekon.mag. Niclas Dialekt, stadsspråk eller finlandssvenska – Sandström, Anna Slotte-Lüttge och Marika Meyer 5 700 € och pol.mag. Susanna Sand- vad talar du? Tandefelt. ström 6 000 €. 300 €: Lina Nyman och Gun Anderssén-Wilhelms 100 €: Eivor Romar, Uffe Virta, Eva Perman, Carl- Traditionsvetenskapliga nämnden 2012–2014: Fonden Fredrik Pacius minne Eric Silvander, Solveig Rabb, Birgitta Lönnqvist Anna-Maria Åström, ordf., Carola Ekrem, Katja Hell- DUNK – De Ungas Musikförbund i Svenskfin- och Elina Andersson. 50 €: Mona Martin och man, Niklas Huldén, Ann-Mari Häggman, Sanna land 15 000 €, Chorus Sanctae Ceciliae 7 000 €, Henrik Jansson. Lillbroända-Annala, Lena Marander-Eklund, Finlands Svenska Sång- och Musikförbund Ulrika Wolf-Knuts och Susanne Österlund- 10 000 €, Kypron Prinsessa ry 17 000 €, Kungl. Pötzsch. Musikaliska Akademien, Sverige, 17 000 € och Olms Verlag, Tyskland 1 000 €. Medlemmar i SLS Forskningsutskottet: Fred Karlsson, ordf., Claes nämnder, kommittéer, Ahlund, Henrik Meinander, Tom Moring, Ca- Hjördis och Arvid Standertskjölds milla Wide, Anna-Maria Åström och Christer minnesfond redaktionsråd m.m. Kuvaja, sekr. Bokföraren Ruht Bertlin 5 400 €, Agneta Rahi- verksamma 2013 kainen 5 000 €, fil.dr Trygve Söderling 15 000 € Förlagsnämnden: Tom Moring, ordf., Ann-Mari och professor Johan Wrede 10 000 €. Häggman, Marika Tandefelt, Clas Zilliacus och Verksamhetsrelaterade Rainer Knapas som extern medlem. Carl-Johan von Troils minnesfond permanenta organ (resestipendier) Personhistoriska kommissionen: Max Engman, Med.stud. Kaisa Björkman 1 100 €, med.kand. Ackvisitionskommittén för Historiska och littera­ ordf., Johanna Aminoff-Winberg, Johan Bärlund, Helene Duncker 1 000 €, med.kand. Lauri Husa turhistoriska arkivet 2012–2014: Johan Bargum, Pertti Hakala, Henrik Knif, Jessica Parland-von 1 000 €, med.kand. Sara Knip 1 000 €, med.kand. Kristina Malmio, Johan Wrede, Mikael Korhonen, Essen, Kristian Stockmann och John Strömberg. Jenny Lindroos 1 000 €, med.kand. Frida Malin ordf. och Petra Hakala, sekr. 1 000 € och med.kand. Anna Svärd 750 €. Årsfestkommittén: Fred Karlsson, ordf., Jonas Bibliotekskommittén 2012–2014: Tore Ahlbäck, Lång, Clas Zilliacus och Dag Wallgren. Utanför Historiska nämnden Cecilia af Forselles, Gunilla Widén, Mikael Kor- kommittén stående konstnärlig ledare Lena Fil.mag. Nina Johansson 21 600 €, fil.dr Mona honen, ordf. och Martin Ginström, sekr. von Bonsdorff. ­Rautelin 3 300 € och pol.mag. Janne Väistö 9 000 €. Traditions- och musikvetenskapliga kommit- Litteraturvetenskapliga nämnden tén vid SLS Arkivcentrum i Vasa 2012–2014: Redaktionsråd, uppföljningsgrupper Fil.mag. Eva Johansson 6 600 €, fil.mag. Hanna Siw Ekström, Inger Jakobsson-Wärn, Sanna Lahdenperä 16 500 €, fil.mag. Maria McWilliam Lillbroända-Annala, Vivan Lygdbäck, Pirkko Redaktionsrådet för Edith Södergrans samlade 6 600 € och fil.mag. Tomi Riitamaa 6 600 €. Moisala, Heidi Palmu, Arja Rantanen, Gunilla skrifter 3: Bo Pettersson, ordf., Pia Forssell, Boel Nämndens pro gradu-pris om vartdera 1 000 € Sand, Katja Hellman, Mikael Korhonen, ordf. Hackman, Holger Lillqvist och Merete Mazzarella. tilldelades fil.mag. Patrik Aaltonen och Jenny och Niklas Nyqvist, sekr. Wikström. Redaktionskommittén för Finlands svenska folk­ Traditions- och språkvetenskapliga kommittén/ diktning: Ann-Mari Häggman, ordf., ­Anneli Asp- Samhällsvetenskapliga nämnden Folkkultursarkivet och Språkarkivet 2011–2013: lund, Lars Huldén och Birgitta Eklund-Strang, sekr. Pol.dr Mika Helander 5 700 €, pol.mag. Camilla Terhi Ainiala, Anne Ala-Pöllänen, Saara Haapa- Härtull 1 000 €, pol.mag. Anna-Maria Slotte mäki, Lauri Harvilahti, Niklas Huldén, Katriina Redaktionen för Förvaltningshistorisk ordbok: 9 900 € och pol.mag. Jussi Westinen 12 250 €. Siivonen, Yrsa Lindqvist, Mikael Korhonen, ordf. Max Engman, ordf., Lars Granlund, Lena Huldén, och Pamela Gustavsson, sekr. Kaisa Häkkinen, Eljas Orrman, Peter Slotte och Språkvetenskapliga nämnden Christer Kuvaja sekr. Fil.dr Therese Leinonen 22 800 € och fil.mag. Historiska nämnden 2012–2014: Henrik Mei- Eveliina Tolvanen 9 900 €. Nämndens pro gradu- nander, ordf., Cecilia af Forselles, Björn Forsén, Redaktionsrådet för SLS ekonomisk-historiska pris om 1 000 € tilldelades fil.mag. Kirsi Aantaa. Lars-Folke Landgrén, Pirjo Markkola, Henry betraktelse: Håkan Andersson, Susanna Fell- Nygård, Eljas Orrman, Minna Sarantola-Weiss, man, Gunnar Rosenqvist och Henry Wiklund. Traditionsvetenskapliga nämnden Holger Weiss, Nils Erik Villstrand, Charlotta Wolff Fil.dr Johanna Björkholm 7 400 €, fil.mag. Mar- och Ann-Catrin Östman. Redaktionsrådet för Zacharias Topelius Skrifter cus Lepola 6 600 € och Jakob Löfgren 8 000 €. 2010–2013: Clas Zilliacus, ordf., Pia Forssell, Lars- Nämndens pro gradu-pris om 1 000 € tilldelades Litteraturvetenskapliga nämnden 2012–2014: Folke Landgrén, Päivi Lappalainen, Barbro Ståhle fil.mag. Sarah Hagström. Claes Ahlund ordf., Pia Forssell, Anna Hollsten, Sjönell, Kerstin Thelander, Anna-Maria Åström Päivi Lappalainen, Kristina Malmio, Bo Petters- och Johan Lindberg, sekr. Övriga understöd son, Ebba Witt-Brattström och Maria Österlund. Bokförlaget Atlantis 100 000 €, professor Siv Uppföljningsgruppen för forskningsprojektet Björklund 25 000 €, Helsingfors universitet Samhällsvetenskapliga nämnden 2012–2014: Bitar av samma pussel? Intersektionella pespek­ 594 800 €, fil.dr Ada Johansson 33 000 €, Karmela Liebkind, ordf., Kimmo Grönlund, tiv på det svenska i Finland: Anna-Maria Åström, Svenska handelshögskolan 50 000 €, Uleå- Catha­rina Lojander-Visapää, Anne-Marie Lon- ordf., Sven-Erik Klinkmann, Susanne Österlund- borgs universi­tet 432 317 €, professor Jan-Ola den, Tom Moring, Jan Saarela, Tom Sandlund, Pötzsch och Christer Kuvaja, sekr. ­Östman 25 000 €. Susan Sundback och Östen Wahlbeck. Uppföljningsgruppen för forskningsprojektet Språkvetenskapliga nämnden 2012–2014: Tvåspråkigheten och det mångkulturella Finland ­Camilla Wide, ordf., Mona Forsskåhl, Saara Haa­ – utbyte och utmaningar i ett framtidsperspektiv: pa­­mäki, Jan Lindström, Nina Martola, Marianne Marika Tandefelt, ordf., Kimmo Grönlund, Nina Pilke och Christer Kuvaja, sekr.

67 Uppföljningsgruppen för forskningsprojektet Ekonomiska samfundets representant: Edvard 775 Zacharias Topelius, En resa i Finland, Zacha- Svenska invandrare i Finland – etniska relationer Johansson. rias Topelius Skrifter XIII, utg. Katarina Pihlflyckt, i mötet mellan svenskt och finskt: Karmela Lieb- 173 s. (distribueras i Sverige av Atlantis). kind, ordf., Susan Sundback, Östen Wahlbeck Fonden Fredrik Pacius minne: Ann-Mari Hägg­ och Christer Kuvaja, sekr. man, ordf., Lena von Bonsdorff, Yvonne Thesleff 776 Johanna Wassholm & Christer Kuvaja, Går­ och Jonas Lång, sekr. den vid kanalen – Strömma gårds historia, 140 s. Styrgruppen för forskningsprojektet Svenskan i Finland i dag och i går: Tom Moring, ordf., Ann- Stipendienämnden för Hjördis och Arvid Stan- 777 Thomas Ek, Ljuset har djup. Jarl Hemmer Marie Ivars, Nina Martola, Pirkko Nuolijärvi, dertskjölds minnesfond: Allmänna prisnämndens och idyllen, 359 s. Marika Tandefelt, Mats Thelander, Camilla Wide, fackbokssektion och Jonas Lång, sekr. Nils Erik Villstrand och Christer Kuvaja, sekr. 778 Kari och Ûlle Tarkiainen, Provinsen bortom Professor Carl-Eric Thors stipendiefond: ­Camilla havet. Estlands svenska historia 1561–1710, Prisnämnder Wide, ordf., Hanna Lehti-Eklund, Beatrice 379 s., i två tryckningar (distribueras i Sverige Silén,Sandra Haavisto och Jonas Lång, sekr. av Atlantis). Allmänna prisnämnden utsedd för 5.2.2013: Karmela Liebkind, ordf., Jonas Lång, sekr. Carl-Johan von Troils minnesfond: representan- 779 Jennica Thylin-Klaus & Julia Tidigs (red.), • Skönlitterära sektionen: Barbro Enckell-Grimm, ter för familjen von Troil samt Jonas Lång, ordf. Historiska och litteraturhistoriska studier 88, 220 s. Peter A. Sjögren och Anders Westerlund. • Fackbokssektionen: Mona Forsskåhl, Kristina Förvaltningsråd och -nämnder 780 Marika Tandefelt, Prima vara! Språk- och stil­ Malmio och Henrika Tandefelt. historiska studier i finlandssvenska och svenska Förvaltningsnämnden för Ingrid, Margit och varuhusannonser under 1900-talet, 221 s. Prisnämnden för Marcus Collins minnesfond: Henrik Höijers donationsfond: Dag Wallgren, Pauline von Bonsdorff, Christina Bäcksbacka, ordf., Peter Storsjö och Kaj Åkerberg. 781 Sabira Ståhlberg, K. E. Ståhlberg – fotograf, Dan Holm och Jonas Lång, sekr. filmskapare och entreprenör, 263 s. Bestyrelsen för Stensböle Minnen 2012–2015: Prisnämnden för fonden Gustaf III:s minne: Rainer Henry Wiklund, ordf., Henrik Degerman, Joakim 782 Zacharias Topelius, Hertiginnan af Finland Knapas, ordf., Henrik Knif, Jessica Parland-von Flinck och Björn von Konow. och andra historiska noveller, Zacharias Topelius Essen och Jonas Lång, sekr. Skrifter IV, utg. Pia Forssell under medverkan av Förvaltningsrådet för Stor-Sarvlaks: Henry Wik­ Matti Klinge och Anna Movall, 446 s. (distribu- Nämnden för Statsrådet Mauritz Hallbergs pris lund (SLS), ordf., Kristina Lindfors (Svenska folk- eras i Sverige av Atlantis). (utsedd för 16.5.2013): Max Engman, ordf., Fred partiet) och Bengt Sohlberg (Nylands svenska Karlsson och Marika Tandefelt. Åbo Akademis lantbrukssällskap). Digital utgivning: representanter: Kimmo Grönlund (suppleant Zacharias Topelius, En resa i Finland, Zacharias Ingvar Dahlbacka) och Michaela Pörn (supp- Topelius skrifter XIII, utg. Katarina Pihlflyckt, leant Liselott Forsman). Publikationer 2013 173 s. (nätpublikation och pdf, www.topelius.fi) Stipendienämnder Zacharias Topelius, Hertiginnan af Finland och I serien Skrifter utgivna av Svenska andra historiska noveller, Zacharias Topelius Nämnden för Ragnar, Ester, Rolf och Margareta litteratursällskapet i Finland: Skrifter IV, utg. Pia Forssell under medverkan Bergboms fond: Henrik Meinander, ordf., Bengt av Matti Klinge och Anna Movall, 446 s. (nät- Ahlfors, Anna-Maria Åström och Jonas Lång, sekr. 730:4 Georg August Wallin, Skrifter 4. Färderna publikation och pdf, www.topelius.fi) till Mekka och Jerusalem 1845–1847, utg. Kaj Beredningsutskottet för Ingrid, Margit och Öhrnberg & Patricia Berg under medverkan Brev. Förlags- och översättarkorrespondens med Henrik Höijers donationsfond II: Fred Karls- av Kira Pihlflyckt, 535 s. (distribueras i Sverige Albert Bonniers förlag, Zacharias Topelius skrifter son, ordf., Henrik Meinander, Camilla Wide och av Atlantis). XX, utg. Carola Herberts, 524 brev. (nätpublika- ­Jonas Lång, sekr. tion, www.topelius.fi) 762:2 Anders Chydenius samlade skrifter 2 (1765- Bröderna Lars och Ernst Krogius forskningsfonds 1766), utg. Maren Jonasson & Pertti Hyttinen, Övrigt: nämnd: Eva Liljeblom, ordf., Jan Otto Anders- 571 s. (i samarbete med Anders Chydenius stif- Källan 1/2013 son och Juhana Vartiainen. Svenska handels- telse och Edita, distribueras i Sverige av Atlantis). Källan 2/2013 högskolans representant: Gunnar Rosenqvist. Kalendern 2014 (tema arbete) Bokkatalogen Böcker 2013

Pågående forskningsprojekt 2013

Projektets namn Projektledare Tidsperiod Förvaltningshistorisk ordbok fil.dr Lena Huldén 1.10.2007–31.12.2013 Bitar av samma pussel? Intersektionella perspektiv på det svenska i Finland docent Sven-Erik Klinkmann 1.8.2010–31.12.2013 Svenskan i Finland i dag och i går professor Marika Tandefelt 1.8.2010–31.7.2017 • delprojektet Svenskan i tal professor Ann-Marie Ivars 1.8.2010–31.12.2013 • delprojektet Finlandssvensk textkorpus fil.dr Nina Martola 1.1.2011–30.06.2014 • delprojektet Svenskan i skrift professor Marika Tandefelt 1.8.2011–31.7.2014 Tvåspråkigheten och det mångkulturella Finland: Utbyte och utmaningar i ett framtidsperspektiv professor Nina Pilke 1.8.2010–31.7.2014

68 Mest sålda böcker 2013 14.1 Topeliusseminarium i samarbete med Erik Klinkmann, Lena Martinsson, Susanne V. Svenska folkskolans vänner och Finlands svenska Knudsen och Jørgen Ole Bærenholdt. Sålda exemplar publicistförbund på G18 i Helsingfors med Clas Zilliacus, Johan Aura, Katarina Pihlflyckt, Johan 19.4 Teoretiska och analytiska perspektiv Kari Tarkiainen & Ûlle Tarkiainen, Lindberg och Pia Forssell. på Monika Fagerholms författarskap, semi- Provinsen bortom havet. Estlands narium arrangerat av litteraturvetenskapliga svenska historia 1561–1710 1 384 st. 25–26.1 Educamässan. SLS deltog i Finlands nämnden med Kristina Malmio, Mia Österlund, största utbildningsmässa i Helsingfors, arkiva- Lena Kåreland, Anna Helle, Maria Margareta Zacharias Topelius, En resa i Finland, rien Nelly Laitinen presenterade undervisnings- Öster­holm, Pauliina Haasjoki, Hanna Lahden- Zacharias Topelius Skrifter XIII, materialet Krigets barn – ett arkivpedagogiskt perä och Ann-Sofie Lönngren. utg. Katarina Pihlflyckt 494 st. material för högstadier. 20–21.4 Vasa bokmässa. Medverkande i SLS Georg August Wallin, Skrifter 4. Februari scenprogram: Gustav Björkstrand och Kata- Färderna till Mekka och Jerusalem rina Pihlflyckt. 1845–1847, utg. Kaj Öhrnberg & 5.2 SLS årshögtid i Helsingfors universitets Patricia Berg under medverkan av solennitetssal med program och prisutdelning. 23.4 Bokens och Rosens dag firades i SLS hus Kira Pihlflyckt 449 st. med bokloppis och mjöd. 25.2 Del 1 i vårens föredragsserie Från Mauritz Anders Chydenius Samlade Skrifter. Stiller till James Bond – Om film och film­historia 29.4 Del 3 i vårens föredragsserie Från Mauritz Band 2, utg. Maren Jonasson och med Ida Fellman och Sara Enholm-Hielm. Stiller till James Bond – Om film och filmhistoria Pertti Hyttinen 428 st. med Bo Florin och amatörfilmer ur SLS arkiv till Mars pianomusik framförd av Zhenia Gimer. Zacharias Topelius, Hertiginnan af Finland och andra historiska 8.3 Kulturarvpedagogiskt seminarium ar- Maj noveller, Zacharias Topelius Skrifter V, rangerat av SLS arkiv. Medverkande: Mikael utg. Pia Forssell under medverkan Korhonen, Nelly Laitinen, Pia Lindholm, Katja 14.5 Archives as Sites of Memory, seminarium av Matti Klinge och Anna Movall 278 st. Hellman, Heidi Hummelstedt, Sirkka-Liisa med Kirsi Vainio-Korhonen, Patricia Whatley, Mettomäki, Pia Uppgård, Victoria Nylund och Jaana Kilkki, Petra Hakala, Mikael Korhonen, Anders Chydenius Samlade Skrifter. Anna Finnilä. Ulla-Maija Peltonen, Andreas McKeough och Band 1, utg. Maren Jonasson och Liisa Vuonokari. Pertti Hyttinen 268 st. 14.3 Lefvande – Medeltida ballader om kär- lek och svek, konsert på Vasa Arbis med Maria 15.5 En mångfald av svenskheter, seminarium Sabira Ståhlberg, K. E. Ståhlberg. Kalaniemi, Marianne Maans, Désirée Saarela- arrangerat av SLS arkiv med Mikael Korhonen, Fotograf, filmskapare och entreprenör 209 st. Portin och Ann-Mari Häggman. Oscar Pripp, Sally Boyd, Dan Lundberg, Saara Haapamäki, Mika Helander och Ann-Jolin Grüne. Lari Assmuth, Anne-May Berger, Nora 18.3 Poul Henningsen och Alvar Aalto, semi­ Ervalahti & Marika Rosenström (red.), narium i samarbete med Kungliga Danska am- 20.5 Del 4 i vårens föredragsserie Från Mauritz Helsingfors i ord och bild. Huvudstaden bassaden samt Christine och Göran Schildts Stiller till James Bond – Om film och film­historia kring sekelskiftet 1900 167 st. stiftelse. Medverkande: Max Engman, Hans med Ulrika Bengts och Antonia Ringbom. Hertel, Anna Landvad, Kirstine Lindeman, Johanna Wassholm & Christer Kuvaja, Louise Bisgaard Vase, Tore Tallqvist och Jens- 22.5 Ljudarkiv i förändring, seminarium i Gården vid kanalen – Strömma gårds Otto Horslund. Vasa arrangerat av SLS/ Finlands svenska folk- historia 156 st. musikinstitut i samarbete med Kungliga Gus- 20.3 Lefvande – Medeltida ballader om kär­ tav Adolfs Akademien för svensk folkkultur. Helene Schjerfbeck, Och jag målar lek och svek, konsert i SLS hus med Maria Kala- Medverkande: Niklas Nyqvist, Gunnar Ternhag, ändå. Brev till Maria Wiik 1907–1928, niemi, Marianne Maans, Désirée Saarela-Portin Jonas Lång, Märta Ramsten, Anneli Asplund, utg. Lena Holger 151 st. och Ann-Mari Häggman. Ann-Mari Häggman, Dan Lundberg, Mattias 25.3 Del 2 i vårens föredragsserie Från Mauritz Boström och Kaj Ahlsved. Stiller till James Bond – Om film och filmhistoria Publika evenemang med Anu Koivunen och Jaakko Seppälä. Juni

Januari April 8.6 Traditionshörnan, konsert i samband med spelmans- och folkdansstämman SamStämt i 10.1 Science slam i samband med Vetenskaps- 12.4 Nordiska perspektiv på korpusforsk- Pargas. SLS/ Finlands svenska folkmusikinstitut dagarna 2013. Medverkande: Charlotta af Häll- ning, seminarium arrangerat av Språkarkivet medverkade. ström-Reijonen, Andreas Häger, Åsa Mickwitz, och språkvetenskapliga nämnden med Nina Caroline Sandström, Thomas Vikberg, Agneta Martola, Lars Borin, Charlotta af Hällström- 14.6 Tidsskriftsfloran inom traditions­veten­ Rahikainen och improvisationsteatern Stjärn- Reijonen, Janne Bondi Johannessen, Ann-Sofie skaperna, seminarium arrangerat av tradi- fall med Johanna af Schultén, Anja Bargum och Grönroos, Therese Leinonen, Janus Mortensen tionsvetenskapliga nämnden med Anna-Maria Elisabeth Öhman. och Krister Lindén. Åström, Birgitta Svensson, Pia Olsson, Tine Damsholt, Roger Jacobsson, Karina Lukin och 11.1 Bröd och Nöd. Livsmedelskriser och 12.4 Intersektionalitet och coping, work- Ulrika Wolf-Knuts. deras följder, seminarium i samband med shop vid Åbo Akademi i samband med SLS Vetenskapsdagarna 2013. Medverkande: Björn forskningsprojekt Bitar av samma pussel? Inter­ Meidal, Agneta Rahikainen, Johanna Mäkelä, sektionella perspektiv på det svenska i Finland. Kirsi-Marja Lehtelä, Yrsa Lindqvist, Mirkka Lappa­ Medverkande: Lena Marander-Eklund, Sven- lainen, Martin Hårdstedt och Christer Kuvaja.

69 Juli November

2.7 Visstuga i Oravais med Ann-Marie Löfdahl Björkstrand, Marika Tandefelt, Ann-Catrin Öst- 6.11 Tematräff: Ur arkivet arrangerades i Vasa och Synnöve Svanström som värdar. Tillställ- man och Tomas Lehecka. av SLS/Österbottens traditionsarkiv. Temakväll ningen ordnades i samarbete med Oravais om brev och andra dokument ur arkivet. Hembygdsförening. 13.10 FM i snapsvisor i Helsingfors arrangera- des av SLS/ Finlands svenska folkmusikinstitut i 11.11 Del 3 i höstens föredragsserie Peters­ Augusti samarbete med Finlandssvenska rimakademin. burg–Stad, du vist välvda. Om stadens liv, litteratur och historia med Kristina Rotkirch och Elena Hirn. 15.8 Visstuga i Karvat med Ann-Marie Löf- 14.10 Del 2 i höstens föredragsserie Peters­ dahl och Synnöve Svanström som värdar. Till- burg–Stad, du vist välvda. Om stadens liv, littera­ 22.11 Då och nu i Topelius historiska novel- ställningen ordnades i samarbete med Karvat tur och historia med Max Engman och Johanna ler, seminarium arrangerat av litteraturveten- Byaförening. Wassholm. skapliga nämnden och historiska nämnden. Medverkande: Claes Ahlund, Pia Forssell, Matti September 16.10 Tematräff: Ur arkivet arrangerades i Vasa Klinge, Bo Pettersson, Mari Hatavara, Henrik av SLS/Österbottens traditionsarkiv. Temakväll Knif, Elisabeth Mansén och Henrik Meinander. 9.9 Del 1 i höstens föredragsserie Petersburg – om bildsamlingar och fotografier ur arkivet. Stad, du vist välvda. Om stadens liv, litteratur och December historia med Hanna Ruutu och Barbara Lönnqvist. 24–27.10 Bokmässan i Helsingfors. Medver- kande i SLS scenprogram: Kaj Öhrnberg, Patricia 4.12 Tematräff: Ur arkivet arrangerades i Vasa 26–29.9 Bok- och biblioteksmässan i Göte- Berg, Sabira Ståhlberg, Thomas Ek, Pia Forssell, av SLS/Österbottens traditionsarkiv. Temakväll borg. Medverkande i SLS scenprogram: Maren Matti Klinge, Marika Tandefelt, Kari Tarkiainen, om det lokala lillajulsfirandet och luciatradi- Jonasson, Carola Herberts, Ülle Tarkiainen, Kari Ülle Tarkiainen, Cita Reuter, Wivan Nygård- tionen i Vasa. Tarkiainen, Pia Forssell, Wivan Nygård-Fagerudd Fagerudd, Mårten Westö och Peik Henrichson. och John Chrispinsson. 9.12 Del 4 i höstens föredragsserie Petersburg– 25.10 Hur synliggörs folkmusiken? semina- Stad, du vist välvda. Om stadens liv, litteratur och Oktober rium på Vasa Arbis arrangerat av SLS/Finlands historia med Anders Mård. svenska folkmusikinstitut i samarbete med 1–3.10 Nätverksträff för nordiska folk­musik­ Folkmusiksällskapet r.f. i samband med folk­ arkiv i Vasa. SLS/Finlands svenska folkmusik­ musikfestivalen Vasa Folk. Medverkande: Ann- SLS arrangerade eller medverkade i 40 evene- institut stod värd för det årligen återkommande Mari Häggman, Karin Eriksson, Gunnel Biskop, mang. På Bok- och biblioteksmässan i Göteborg nordiska mötet för folkmusikforskare och folk- Arto Järvelä och Erik Ronström. arrangerade SLS sju programpunkter, på Hel- musikarkivarier. singfors bokmässa sju, på Åbo bokmässa tre 31.10 Vetenskapliga tidskrifter – ett viktigt och på Vasa bokmässa fyra programpunkter. 4–6.10 SLS på Åbo Bokmässa i samarbete forum för forskare, seminarium arrangerat Sammanlagt deltog ca 3 500 personer i SLS med Vetenskapsbokhandeln. Medverkande i av SLS forskningssektor. Deltagande tidskrifter: evenemang. SLS scenprogram: Johanna Wassholm, Gustav Budkavlen, , Historisk Tidskrift för Finland, Horisont, Nya Argus, Politiikka, Språk­ bruk, Tidskriften Astra och Tidskriften Skärgård.

70 Medlemmar

Sällskapet hade vid årsskiftet 31.12.2013 Lönnroth, Lars, professor 2001 Tamminen, Marketta, fil.mag. 2004 1122 medlemmar (2012: 1109). Mæhle, Leif, professor 1986 Tarkka, Pekka, fil.dr 1980 Nielsen, Torben, överbibliotekarie 1981 Thölix, Birger, professor 1978 Medlemsantalet fördelar sig enligt följande: Rosas, Allan, domare, jur.dr 2013 Warburton, Thomas, fil.dr h.c. 1969 • hedersmedlemmar i Finland 26 Ruin, Olof, professor 2000 Vento, Urpo, kansliråd 1981 • hedersmedlemmar utomlands 24 Schoolfield, George C., professor 1984 Wolf-Knuts, Ulrika, professor 2003 • korresponderande medlemmar Strömholm, Stig, professor 2002 Zilliacus, Clas, professor 2000 i Finland 49 Ståhle Sjönell, Barbro, docent 2013 Ågren, Gösta, författare, fil.dr 1981 • korresponderande medlemmar Teleman, Ulf, professor 2003 utomlands 47 Thelander, Mats, professor 2010 Korresponderande medlemmar i utlandet • stiftande medlemmar 11 Tottie, Thomas, överbibliotekarie 1987 • ständiga medlemmar 20 Vahlquist, Fredrik, ambassadör 2003 Björnsson, Anders, fil.kand. 1994 • årsmedlemmar 945 (2012: 934) Wollin, Lars, professor 2008 Blomqvist, Göran, verkställande Wrede, Johan, professor 2001 direktör 2013 Under året avled hedersmedlemmarna professor Ystad, Åse Vigdis, professor 2010 Brändström, Kjell-Arne, professor 2005 Kai Laitinen, Helsingfors, och författaren Benedict Österberg, Eva, professor 2007 Burman, Carina, docent 2000 Zilliacus, Helsingfors, samt korresponderande Dahlbäck, Göran, professor 2000 medlemmen, professor Sven Hirn, Helsingfors. Korresponderande medlemmar i Finland Daviðsson, Aðalsteinn, lektor 1997 Ekelund, Louise, docent 1992 Hedersmedlemmar och korresponderande Andersson, Erik, professor 1994 Elsberga, Solveiga, översättare 1990 medlemmar 31.12.2013 Asplund, Anneli, fil.lic. 1999 Fernandez, Jocelyne, universitetslektor 1974 Blomqvist, Marianne, docent 1999 Grünbaum, Catharina, fil.mag. 1998 Hedersmedlemmar i Finland kallelse Brunell, Viking, ped.dr 2004 Hjorth, Daniel, bokförläggare 1990 Edgren, Torsten, professor 1985 Holmqvist, Ivo, professor 1990 Allardt, Erik, akademiker 1992 Eriksson, Jerker A., fil.lic. 1988 Hägerstrand, Olof, fil.dr 1987 Andersson, Håkan, professor 2011 Finnäs, Fjalar, professor 2013 Jansson, Torkel, professor 2004 Björkstrand, Gustav, professor 2000 Gustafsson-Pensar, Ull-Britt, fil.mag. 1998 Jávorszky, Béla, översättare 1988 von Bonsdorff, Lena, musikpedagog Jänicke, Gisbert, översättare 1993 Josephson, Olle, docent 2002 och -skribent 2011 Karlsson, Börje, rektor 1979 Kaplinski, Jaan, författare 1992 Estlander, Carl Erik, kommerseråd 2001 Kevin, Torbjörn, chefredaktör 2007 Katchadourian, Stina, översättare 1989 Homén, Carl-Olaf, ped.dr h.c., Kirri, Arto, professor 1993 Kirby, David, professor 1995 vicehäradshövding 2010 Kokki, Kari-Paavo, museichef 1998 Kivimäe, Jüri, arkivchef 1991 Huldén, Lars, professor 1993 Kolbe, Laura, professor 2009 af Klintberg, Bengt, professor 2003 Häkli, Esko, professor 1985 Korsström, Tuva, fil.mag. 2001 Kollberg, Bo-Ingvar, kulturredaktör 2003 Ivars, Ann-Marie, professor 2008 Krooks, Sven-Erik, fil.mag. 1979 Lind, John, Dr phil. 1992 Jungar, Sune, professor 1999 Laaksonen, Pekka, professor 1985 Lindkvist, Thomas, professor 2003 Klinge, Matti, professor 1992 Lappalainen, Päivi, professor 2010 Lindman-Strafford, Kerstin, MA, förf. 1983 Lax, Henrik, vicehäradshövding 2003 Lindberg, Dag, fil.mag. 1994 Lindroth, Bengt, journalist, fil.kand. 2009 Lehtonen, Maija, professor 1994 Londen, Anne-Marie, professor 1999 Löfgren, Orvar, professor 2004 Lönnqvist, Bo, professor 2006 Markkola, Pirjo, professor 2010 Melin-Köpilä, Christina, lektor 1986 Mazzarella, Merete, professor 1997 Moring, Tom, professor 2008 Njarðvík, Njörður P., författare, professor 1992 Nuolijärvi, Pirkko, direktör, professor 2010 Nilsson, Kim, professor 1984 Nordberg, Bengt, professor 1997 Pettersson, Bo, professor 2013 Nordman, Marianne, professor 2003 Ohlander, Ann-Sofie, professor 2002 Reuter, Mikael, fil.dr h.c. 2008 Nuorteva, Jussi, generaldirektör, Olesen, Jens E., professor 2013 Saari, Mirja, professor 1996 docent 2001 Peterson, Kjell, fil.dr h.c. 1996 Salminen, Johannes, professor 1998 Nyberg, Stig-Björn, fil.mag. 1998 Pettersson, Torsten, professor 2007 Sirén, Olle, professor 1987 Ojanen, Ursula, lektor 1987 Poulsen, Jóhan Hendrik, professor 1993 Storå, Nils, professor 2001 Palmgren, Sten, lagstiftningsråd 2009 Reinhammar, Maj, docent 2008 Ståhlberg, Krister, professor 2004 Rastas, Pirkko, fil.mag. 2001 Rüütel, Ingrid, folklivsforskare 1992 Tarkiainen, Kari, riksarkivare, fil.dr 1998 Rautalin, Marja-Leena, samh.kand. 1997 Salberger, Evert, docent 1984 Törnudd, Klaus, pol.dr 1991 Rosenberg, Thomas, pol.mag. 2008 Sandøy, Helge, professor 2003 Vikström, John, ärkebiskop emeritus 2002 Rönnholm, Bror, kulturredaktör, Schweitzer, Robert, fil.dr 2004 författare 2003 Sjögren, Peter A., företagskonsult 2008 Hedersmedlemmar i utlandet Sandelin, Carl Fredrik, författare 1972 Stenius, Yrsa, journalist, författare 2009 Slotte, Peter, docent 1997 Ternhag, Gunnar, professor 2010 Allén, Sture, professor 1991 Slotte, Ulf-Erik, ambassadör 2007 Thelander, Kerstin, universitetslektor, Eklöf, Tor, dipl.ekon. 1989 Stockmann, Doris, ekon.mag. 2000 fil.dr 2013 Elmevik, Lennart, professor 1993 Stormbom, Nils-Börje, professor 1980 Töllborn, Göran, socionom 1995 Engdahl, Horace, professor 2004 Sundman, Marketta, professor 2000 Westin, Charles, professor 2010 Espmark, Kjell, professor 1986 Suurpää, Matti, fil.mag. 2000 Wretö, Tore, professor 1977 Jones, W. Glyn, professor 1985 Svedberg, Ingmar, redaktör 2001 Jonsson, Inge, professor 2000 Tallroth, Paulina, regeringsråd 2007

71 Personal 31.12.2013 Arkiv Aaltonen, Patrik arkivförtecknare Ivars, Ann-Marie forskare Riska, Hanna förlagssekreterare Berger, Anne-May arkivarie Katila, Tuomas datalingvist Veit, Elisa redaktionsassistent Bergman, Anne arkivarie Kingelin-Orrenmaa, Öhrnberg, Kaj projektledare Eklund-Strang, Birgitta arkivarie Zea forskare Ekrem, Carola arkivarie Kuvaja, Christer forskningschef Förmögenhetsförvaltning Ginström, Martin bibliotekarie Kvarnström, Sarah forskare Gerkman, Kristian placeringschef Grönroos, Ann-Sofie arkivarie Lindell, Marina forskare Saarinen, Britt-Susanne vd-assistent Gustavsson, Pamela förste arkivarie Sarelin, Mikael forskare Wallgren, Dag verkställande direktör Hagström, Sarah arkivarie Silvan, Anna textanskaffare Wiljanen, Hans fastighetschef Hakala, Petra förste arkivarie Sund, Ann-Helen forskare Hellman, Katja förste arkivarie Thylin-Klaus, Jennica forskare Sekretariat Jylhä, Sanna amanuens Kjellin, Lisbeth kanslisekreterare Korhonen, Mikael arkivchef Förlag Lång, Jonas kanslichef Laitinen, Nelly arkivarie Andersson, Maria redaktionsassistent Lindholm, Pia arkivarie Asp, Pia redaktör Administration Lindqvist, Yrsa förste arkivarie Assmuth, Lari redaktör Helenius, Sonja bokförare Luoma, Kaisa arkivarie Berg, Patricia projektledare Karlsson, Roger vaktmästare Lönnblad, Marie amanuens Bredbacka-Grahn, Nyfors Moya, Mia ekonomiplanerare Miinalainen, Maria arkivarie Malin redaktör Nygård Jungar, Ingela personaladministratör Nyqvist, Niklas institutschef Castrén, Kaisa redaktör Olin, Ninny ekonomichef Rosenström, Marika arkivarie Dahlberg, Mats redaktör Selén, Margareta ekonomisekreterare Rytikoski, Kajsa bibliotekssekreterare Edgren-Henrichson, Sahlström, Margareta arkivarie Nina redaktionschef Informationsförvaltning Sundström, Ervalahti, Nora redaktör Höckerstedt, Harald medietekniker Marie-Louise arkivsekreterare Forssell, Pia huvudredaktör Kylander, Johan planerare Svanström, Synnöve arkivarie Grandell, Jens redaktör Labart, Niklas IT-specialist Södergård, Lisa arkivarie Hakamies-Blomqvist, Martonen, Kai bildbehandlare Vainio-Kurtakko, Maria metadataexpert Liisa förlagschef Rentola, Janne fotograf West, Monica amanuens Herberts, Carola redaktör Stolt, Dennis IS-chef Österlund-Pötzsch, Kilpelä, Eliel redaktionsassistent Söderman, Karola informations- Susanne arkivarie Knif, Henrik äldre redaktör förvaltningschef von Knorring, Wikholm, Mats IT-chef Forskning Britt-Louise tf. förlags­sekreterare Ørsted, Tove bildbehandlare Aelbrecht, Patricia forskare Krokfors, Ina redaktionsassistent Backa, Andreas forskare Kurtén, Hanna redaktionsassistent Kommunikation Björkholm, Johanna forskare Lillqvist, Jonas redaktör Aalto-Granberg, von Boguslawski, Julia textanskaffare Lindberg, Johan redaktionschef Andrea receptionist Brandt, Tatjana forskare Movall, Anna redaktör Löfstedt-Söderholm, Claes, Pieter textanskaffare Norrback, Märtha redaktör Gunilla kommunikationschef Ek-Nuutinen, Jacobina forskningssekreterare Nylund, Magnus redaktionsassistent Rahikainen, Agneta programchef Henriksson, Blanka forskare Pihlflyckt, Katarina redaktör West, Ingela informatör Holm, Sophie forskare Pihlflyckt, Kira redaktionsassistent Åberg, Linda evenemangssekreterare Holm-Cüzdan, Helena textanskaffare Pokela, Antti grafiker Huldén, Lena forskare Rask, Hedvig redaktör

72 Svenska litteratursällskapets i Finland r.f. medlemmar sammankallas till ÅRSMÖTE

TORSDAGEN DEN 10 APRIL 2014 KL. 16.00 i sällskapets hus, Riddaregatan 5 i Helsingfors

Vid mötet behandlas bl.a. de ärenden som anges i sällska- pets stadgar § 13, bl.a. val av medlemmar i styrelse och fi- nansråd, val av revisor, fastställande av bokslut och bevil- jande av ansvarsfrihet.

I tur att avgå är styrelsemedlemmarna Ann-Mari Hägg- man, Fred Karlsson, Marika Tandefelt och Anna-Maria Åström, finansrådsmedlemmen Olof Olsson samt revisor Bengt Nyholm och revisorssuppleanten Anders Svennas.

Styrelsemedlemmarna Ann-Mari Häggman och Marika Tandefelt och finansrådsmedlemmen Olof Olsson ställer inte upp för återval.

Styrelsen föreslår återval av Fred Karlsson och Anna-Maria Åström samt val av Johannes Brusila och Mona Forsskåhl till nya medlemmar.

Finansrådet föreslår val av Johan Aalto till ny medlem och återval av Bengt Nyholm CGR som revisor och Anders Sven- nas CGR som revisorssuppleant.

Medlem som på mötet önskar utöva sin rösträtt ska anmäla sig till Svenska litteratursällskapet senast den 4 april 2014.

S v e n s k a litteratursällska p e t i F i n l a n d Styrelsens ordförande

Riddaregatan 5, 00170 Helsingfors tfn 09-618 777. e-post [email protected]