Sammanhängande Gågata Från Järntorget Till Norrtull Motion Av Michael Arthursson (C) (1994:167)
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Utlåtande 1995:195 RIII 3938 Utlåtande 1995:195 RILE (Dnr 1041/94) Sammanhängande gågata från Järntorget till Norrtull Motion av Michael Arthursson (c) (1994:167) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motion 1994:167 av Michael Arthursson (c) är besvarad med vad föredragande borgarrådet anfört. Föredragande borgarrådet Annika Billström anför följande. I en motion av Michael Arthursson (c) föreslås att norra delen av Drottninggatan och Norrtullsgatan omvandlas till gågata. Därmed skapas ett stockholmsströg från Järntorget till Norrtull. Remissvar Inom staden har motionen remitterats till gatu- och fastighetsnämnden, stads- byggnadsnämnden samt skönhetsrådet för yttrande. Gatu- och fastighetsnämnden anser att det är lämpligt att omvandla Drott- ninggatan till gågata mellan ApelbergTatan och Tegnérgatan liksom fortsatt fram till Observatorielunden. Även den del av Norrtull%atan som går söder om Odenplan bör bli gågata. En fortsättning till Norrtull skall beaktas och prioriteras i samband med den trafik- och gatumiljöplanen som f n tas fram för Vasastaden. I trafik- och gatumiljöplanen behandlas hela Vasastadens gatusystem och förslag till gatumiljöförbättrande åtgärder i ett sammanhang. Stadsbyggnadsnämnden anser även den att det är lämpligt att omvandla Drottninggatan till gågata mellan Apelbergsgatan och Tegnérgatan. Frågan om en ytterligare förlängning av gågatan bör dock studeras i arbetet med den Utlåtande 1995:195 RIII 3939 områdesvisa trafik- och gatumiljöplanen samt i samband med uppföljningen av boken "Gatuvisioner". Rådet till skydd för Stockholms skönhet avstyrker motionen. Rådet ställer sig skeptisk till en alltför stor mängd gågator i innerstaden. En balans mellan tillgängligheten för både fotgängare och trafikanter bör eftersträvas. En gågata mellan Järntorget och Norrtull riskerar att ta bort livfullheten och pulsen i stadsbilden. Rådet anser det inte nödvändigt att förlänga den bilfria gatan norr om Tegnérgatan. Gårdsgatan är vidare främmande för innerstaden och trädplantering längs Drottninggatan skulle förändra gatans karaktär. Mina synpunkter Drottninggatan blev, tillsammans med Biblioteksgatan, Stockholms första gågata i mitten av 60-talet. Frågan om att förlänga Drottninggatans gågatudel har varit uppe till diskussion många gånger sedan dess. Åtgärder har också vidtagits, senast 1992, på sträckan Kungsgatan upp emot Adolf Fredriks Kyrkogata. Efter ett beslut i gatu- och fastighetsnämnden i februari 1994 har gatu- och fastighetskontoret tillsammans med Stockholm Konsult utrett möjligheten att förlänga Drottninggatan som gågata upp till Observatorielunden. Gatu- och fastighetsnämnden har i enlighet med utredningens förslag konstaterat att Drottninggatans gågata kan förlängas från Apelbergsgatan upp till Tegnérgatan. Jag delar denna uppfattning liksom nämndens mening att gågatan kan förlängas ytterligare fram till Odenplan. Vad avser en ytterligare förlängning längs Norrtullsgatan anser jag, liksom gatu- och fastighetsnämnden, att detta är en åtgärd som bör beaktas och prioriteras i arbetet med den områdesvisa trafik- och gatumiljöplanen för Vasastaden. Slutgiltigt beslut kan, enligt min mening, tas först då denna plan föreligger. Slutligen delar jag till viss del skönhetsrådets farhågor angående träd- plantering längs Drottninggatan. Drottninggatan är en typisk stadsgata utan några ambitioner att vara vare sig aveny eller boulevard, all eventuell trädplantering bör därför noga övervägas för att inte karaktären helt skall gå förlorad. Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår kommunfullmäktige besluta 4 1995:191-203 Utlåtande 1995:195 RH! 3940 att motion 1994:167 av Michael Arthursson (c) är besvarad med vad föredragande borgarrådet anfört. Stockholm den 4 oktober 1995 På kommunstyrelsens vägnar: MATS HULTH Annika B illström Jan Skoglund Reservation anfördes av Michael Arthursson (c) enligt följande. Jag föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att bifalla motion 1994:167 att uppdra åt stadsbyggnadsnämnden och gatu- och fastighetsnämnden att lägga fram konkreta förslag om att göra hela Drottninggatan till gågata innan Kulturhuvudstadsåret 1998 att uppdra åt stadsbyggnadsnämnden och gatu- och fastighetsnämnden att lägga fram förslag till hur även Norrtullsgatan blir gågata, samt att därutöver anföra följande. Drottninggatan är Stockholms största gågata. En sommardag mellan kl. 10-24 går närmare 50.000 människor på Drottninggatan mellan Klarabergsgatan och Kungsgatan. Genom att göra hela Drottninggatan till gågata skapas ett sammanhängade gångstråk från Observatorielunden via Hötorget, Sergels Torg, Riksbron, Västerlånggatan, Järntorget, Österlånggatan fram till Slottsbacken. Detta ska ses som ett första steg i motionens intentioner om att skapa ett Stockholms eget Ströget. Den återstående delen, från Observatorielunden via Norrtullsgatan och Odenplan till Norrtull och Nationalstadsparken bör genomföras i samband med att Odenplan omvandlas och upprustas. Slutligen bör även Norrtullsområdet genomgå en välbehövlig uppsnyggning. Detta sker bäst genom att Nationalstadsparken utvidgas så att den innefattar även bensinsta- tionstomten som då kan omvandlas till en grön parkliknande övergång från stenstaden till Hagaparken och Nationalstadsparken. Utlåtande 1995:195 RIII 3941 ÄRENDET I en motion av Michael Arthursson (c) (bilaga 2) föreslås att norra delen av Drottninggatan och Norrtullsgatan omvandlas till gågata. Därmed skapas ett stockholmsströg från Järntorget till Norrtull. REMISSVAR Gatu- och fastighetsnämnden har vid sammanträde den 2 maj 1995 beslutat att som svar på remissen överlämna och i huvudsak åberopa gatu- och fastig- hetskontorets tjänsteutlåtande. Reservation anfördes av Carl-Erik Skårman, Tord Bergstedt, Ulla-Britt Ling- Vannerus (alla m) och Hans Peters (c) samt Esbjörn Eriksson (m) och Helge Löfstedt (fp), bilaga 1. Gatu- och fastighetskontorets tjänsteutlåtande av den 25 mars 1994 är i huvudsak av följande lydelse. Drottninggatan - Norrtullsgatan historik mm Drottninggatan och Biblioteksgatan blev de första gågatorna i Stockholm i mitten på 60-talet. Innan Drottninggatan blev gågata passerade mer än 9000 fordon per dygn Drottninggatan norr om Klarabergsgatan. En av orsakerna till att Drottninggatan kunde bli gågata var att man genom ny- och ombyggnader längs gatan i Klara Södra kunde lösa varuleveranserna från underliggande lastfar. Söder om Apelbergsgatan är Drottninggatan gågata. Mellan Apelbergsgatan och Adolf Fredriks Kyrkogata är trafiken förbjuden mellan kl 11.00 och 05.00. Drott- ninggatan är idag enkelriktad söderut mellan Norrtullsgatan och Adolf Fredriks Kyrkogata. 1992 genomfördes en ändring av enkelriktningen av Drottningatan mellan Olof Palmes Gata och Adolf Fredriks Kyrkogata samt att trafiken förbjöds mellan kl 11.00 och 05.00 vilket medförde att trafiken minskade från 2000 fordon/dygn till ca 200 fordon/dygn. Norrtullsgatan mellan Odenplan och Norrtull har mellan 3000-6000 fordon/dygn beroende på gatuavsnitt. Drottninggatan är stadens viktigaste gågata. Bredden varierar mellan ca 9-11 meter. En sommardag mellan kl 10-24 går närmare 50 000 personer på Drottninggatan mellan Klarabergsgatan och Kungsgatan. På Drottninggatans södra del mellan Strömgatan och Vattugatan går det knappt hälften så många fotgängare. Utlåtande 1995:195 Rh! 3942 Gatu - och fastighetskontorets synpunkter I samband med en motion som behandlades i Gatu- och fastighetsnämnden den 19 februari 1994 om Drottninggatans framtida utseende och trivsel, anförde nämnden bl a att det nu finns "möjlighet att åstadkomma ett genomgående gångstråk från Observatorielunden/Spökslottet till Järntorget i Gamla Stan. Det skulle kunna bli ett "Strög" jämförbart med det berömda gångstråket i Köpenhamn Kontoret bör därför återkomma till nämnden med förslag till lämpliga åtgärder för att åstadkomma en sådan lösning". Med anledning av bl a nämndens uttalande har kontoret med hjälp av Stockholm Konsult utrett möjligheterna att förlänga Drottninggatan som gågata norrut upp till Observatorielunden. I utredningen konstateras att Drottninggatan har en begränsad roll i områdets trafikförsörjning. Förutom gatans måltrafik är det viss trafik från området söder om Odenplan som passerar Drottninggatan. Att föra över trafiken till angränsande gator bedöms som möjligt. Kontoret föreslår i likhet med utredningen att Drottninggatan mellan Apel- bergsgatan och Tegnérgatan blir gågata. Varuförsörjning av butiker mm måste dock ske från gatan. Det innebär att varuleveranser tillåts på förmiddagarna. Den bilfria tiden på Drottninggatan bör vara mellan kl 11.00-05.00. För att begränsa trafiken på sträckan föreslås att Drottninggatan ändrar enkelriktning till norrut mellan Adolf Fredriks Kyrkogata och Wallingatan. På den södra delen av Drottninggatan tillåts inte cykeltrafik. Kontoret anser att inte heller sträckan mellan Apelbergsgatan och Tegnérgatan bör trafikeras av cyklister. Motivet är främst att antalet fotgängare förväntas bli stort vilket försvårar en blandning mellan cyklister och gångtrafikanter Parkeringssituationen i området kring Drottninggatan tillhör inte de besvärligaste vad gäller underskott av parkeringsplatser Ur parkerings- synpunkt bör en omvandling till gågata inte vålla några större problem. C:a 20 nattparkeringsplatser försvinner. Vid detaljutformningen av Drottninggatan har i utredningen tagits fram olika förslag till beläggningsmönster. En blandning av granit och betongplattor har bedömts som lämpligast.