IDÉKATALOG

NORDISKA BIBLIOTEKSVECKAN 2013

FNF FORENINGERNE www.bibliotek.org NORDENS FORBUND Inehållsförteckning:

Vinter i litteraturen...... 4

Kura Gryning – Högläsning för barn...... 5

Kura Skymning – Högläsning för vuxna...... 7

Idékatalog...... 8

Idéer till Kura Gryning...... 8

Idéer till Kura Skymning...... 11

Årets konstverk...... 13

Övrig läsning och film...... 15

Projektledare...... Anne Malmström Skribent...... Maria Jeanty Kristensen Konstnär...... Esben Hanefelt Kristensen Design och layout...... Kenn Clarke

Ett speciellt tack till:

Birgitta Engman, Heidi Grønseth, Stefán Vilbergsson, Susanna Puisto, Marna Jacobsen, Erika Nielsen Baadh, Kira Worm, Carl-Mikael Teglund, Eglė Staškūnaitė, Eha Vain, Ieva Hermansone, Anastasiya Labada, Marit Alette Utsi, Merete Riber, Otto G Skondras, Bokförlaget Opal, Lana Hansen, Milik Publishing, Gyldendal Norsk forlag, Hayday.

Foto: norden.org Välkommen till Nordiska biblioteksveckan ! Den 11 november 2013 sätter vi oss ned för 17.e gången för att på samma tidpunkt läsa högt ur samma litteratur i hela Norden. Kura Gryning, högläs- ning för barn och unga försiggår kl. 9 om morgonen och Kura Skymning, högläsning för vuxna sker om kvällen kl.19. Det blir en vecka som fortsätter med uppläsningar, utställningar, debat- ter och kulturupplevelser på tusentals bibliotek, skolor och samlingslokaler runtom i Norden och dess närområden.

Denna idékatalog är till för att ge er i skolor och bibliotek tips på hur ni kan förverkliga Nordiska biblioteksveckan och framför allt vilka olika typer av ar- rangemang som kan anordnas med inspiration av temat, böckerna samt årets konstverk. Vi har också samman- ställt information om de tre utvalda böckerna för högläsning samt hur te- mat Vinter i Norden sammankopplas med böckerna.

Vi önskar er alla fantastiska läsupple- velser och vällyckade arrangemang i förbindelse med Nordiska biblioteks- veckan !

Foto: norden.org

3 Vinter i litteraturen Vintern har en speciell betydelse för oss i Norden och vintern väcker starka känslor, allt från längtan till frustration. När kommer vintern, som vi har väntat så länge på? När tar den långa vintern slut? Vintern är också en del av en årstidscykel – innan vintern har det alltid varit något annat och efter vintern påbörjas alltid något nytt.

Årets litteratur är utvald enligt temat ”Vinter i Norden”. Temat fokuserar på den årstid som karakteriserar de nordiska länderna. På det norra halvklotet förbinder man vinter med snö, is och alla de aktiviteter som vintern ger möjlighet till, både inomhus och ut- omhus. Vintern förbinds också med mörker, kyla, vackra landskap, julmat, stearinljus, eld i brasan samt mysiga lässtunder. Men vintern ter sig också annorlunda beroende på var man befinner sig i Norden.

Vintern är en tid för kontraster. Den mörkaste tiden på året lyses plötsligt upp av snöflingor, som sakta dalar ner från himlen och bildar ett vackert snötäcke över det vilande landskapet. Den första snön är här! Nu får vi åka skidor, skrinna på isen, åka pulka i backen, pilka på isen, skotta snö, bygga snögubbar, tända snölyktor och leka vinterlekar. Men vintern är också den tid på året som vi tillbringar till största delen inomhus. Därmed blir vintern också en perfekt tid att tända ett ljus och läsa en bok. Nordiska Biblioteksveckan har funnit flera fina nordiska verk som behandlar temat Vinter i Norden och som du kan mysa med under de kalla vinterdagarna.

Vid valet av årets högläsningsböcker har vi förutom temat satt fokus på geografisk re- presentation av Norden. Boken för äldre barn, ”Sila, en saga om klimatförändringar”, skriven av den grönländska författaren Lana Hansen, utspelar sig i Grönlands vackra landskap. Berättelsen behandlar det nordiska vinterklimatet genom att fokusera på klimatförändringar och dess konsekvenser för naturen. Boken för yngre barn, ”Vinter hos Plupp” av Inga Borg, handlar om Plupp, ett sympatiskt litet väsen som bor uppe i fjällen i sameland. Berättelsen utspelar sig under vintern och visar på vilket sätt dju- rens utseende och levnadsvillkor ändrar sig i takt med vintern. Vi får följa med hur det nordiska landskapet och djuren som Plupp möter förändras över vintern. Författaren till boken ”Is-slottet”, Tarjei Vesaas, är född i Telemark i Norge och naturbeskrivning- arna har stark anknytning till naturfenomen från detta område. ”Is-slottet” tar fasta på vintern på ett känslomässigt plan samtidigt som författaren beskriver vinterns upp- komst genom en detaljerad naturupplevelse. Vi vill härmed utöver temat ”Vinter i Nor- den” lyfta fram områden som befinner sig i utkanten av Norden geografiskt sett och förmedla kulturen och berättartraditionen från dessa områden.

4 Kura Gryning – Högläsning för barn Högläsning för barn sker om morgonen. I år är Kura Gryning uppdelad i två verk – ett för yngre barn, ”Vinter hos Plupp” av Inga Borg och ett verk för äldre barn, ”Sila” av Lana Hansen. Inga Borg Inga Borg, barnboksförfattare och konstnär, föddes 1925 i Stockholm var- efter hon som nittonåring flyttade upp till fjällen. Hon debuterade år 1955 med boken om Plupp: ”Plupp och renarna”. Därefter har hon skrivit och illustrerat 24 böcker om Plupp samt 15 andra barnböcker. I 1970 vann hon Elsa Beskow-plaketten och 1982 Litteraturfrämjandets pris.

Vinter hos Plupp ”Ooh! Plupp, plupp… jag såg glimten av ett öga och kände en rörelse…Hjälp! Jag väckte visst en BJÖRN-MAMMA!”

”Vinter hos Plupp” utkom år 1982. Plupp är en liten osynling med blått hår, röd näsa och en orangefärgad halsduk. Eller, Plupp är inte helt osyn- lig för Plupp kan ses av både djur, läsare och lyssnare. Plupp har flera vänner. Hermelin och Lämmel är två av de närmaste vännerna och tillsammans upplever de vintern. I boken följer vi dem från slutet av hösten ända in i vintern och upplever tillsammans med dem hur djur och natur ändrar utseende i takt med vintern. Under en gemensam utflykt i snön kommer Plupp bort från sina vänner, men på vägen hem upplever Plupp vinterns vackra landskap och träffar många djur som har anpassat sig vinterns villkor på olika sätt.

Vid uppläsning Visualiseringar är inspirerande i samband med högläsning och böckerna om Plupp har fina illustrationer som man kan visa vid uppläsningen. Undervisaren kan i förbin- delse med uppläsningen ta utgångspunkt i elevernas egen vardag och erfarenheter. Ni kan t.ex. fråga barnen om de tidigare har hört talas om Plupp och därefter berätta om Plupp. Plupp bor i fjällen långt uppe i norr. Ni kan fråga barnen vad de känner till om Sameland och samer. I vilka länder bor det samer och vad kännetecknar samerna?

Läraren eller skolbibliotekarien kan fungera som uppläsare. Ni kan också in- vitera någon utomstående höguppläsare t.ex. en författare, skådespelare eller någon annan med intresse för litteratur och höguppläsning.

På vår hemsida kan ni lyssna på en uppläsning av ”Vinter hos Plupp”. Det kan vara en god idé att dramatisera berättelsen och använda språket genom att utrycka sig med stor inlevelse. Barnen kan också ta del i uppläsningen genom att välja ett djur, som de representerar och hittar på en röst till.

5 Lana Hansen Lana Hansen är född år 1970 i Qaqortoq, Sydgrønland. Hon är författare och freelancare som arbetar med miljörelaterade kulturprojekt. Utöver ”Sila” har hon också utgivit en dikt- och no- vellsamling för ungdomar ”Ornigisaq” samt barnboken ”Minik og Sukka”. I sina böcker kombinerar hon gamla grönländska myter med nutida högaktuella frågor s.s. klimatkrisen. Barnboken ”Sila” blev år 2010 nominerad till Västnordisk Råds barn- och ungdomslitteraturpris.

Sila – en saga om klimatförändringar

”Naturen är i fara. Människorna förorenar luften så mycket med sina bilar och fabriker att jorden bara blir varmare och varmare. Djuren i Arktis har fått svårt att klara sig, och inlands- isen smälter och riskerar att översvämma hela jorden”, suckar Inlandsisens ande. ”Du är den utvalde, Tulugaq. Bara du kan rädda oss. Vi klarar det inte utan dig”

Barnboken ”Sila” utkom år 2009 och är en modern berät- telse som förbinder inuiternas traditionella natursyn med nu- tida diskussionen om klimatförändringar. Boken utspelar sig i gränslandet mellan fantasi och verklighet, där huvudperso- nen Tulugaq blir utsedd att hjälpa naturen från att bli förorenad. För att lyckas skall han överräcka gåvor till Havets Mor, som han får av de djur han möter under sin resa genom Grönland. Enligt en gammal grönländsk sägen skall Havets Mor underrättas när människorna har agerat utan att tänka och ödat naturresurserna.

Vid uppläsning Vi har valt ut några textstycken från boken Sila som publiceras på hemsidan. Genom de utvalda textstyckena vill vi lyfta fram själva berättelsen och samtidigt förbinda den med temat ”Vinter i Norden”. ”Sila” har fina illustrationer, som gör det lätt för barnen att visualisera i samband med uppläsningen. Undervisarna kan i samband med uppläsningen utgå ifrån elevernas egen vardag och erfarenheter. Det kan vara en bra idé att fråga barnen vad de känner till och förbinder med Grönland. Uppläsningen kan gärna också kombineras med en diskussion om klimatförändringar.

Läraren eller skolbibliotekarien kan fungera som uppläsare. Ni kan också invitera nå- gon utomstående höguppläsare t.ex. en författare, skådespelare eller någon annan med intresse för litteratur och höguppläsning.

Gå också in på Nordiska biblioteksveckans hemsida www.bibliotek.org för att lyssna på uppläsning av de utvalda kapitlen från ”Sila” på olika nordiska språk. Därefter kan ni diskutera likheter och olikheter mellan de nordiska språken.

6 Kura Skymning – Högläsning för vuxna Tarjei Vesaas Tarjei Vesaas (1897-1970) är en norsk författare född i Vinje, Telemark som har skrivit romaner, noveller, skådespel och dikter. Han debuterade med romanen ”Menneske- bonn” i 1923. Han har givit ut 23 romaner, 4 noveller, 6 diktsamlingar och 3 skådespel och är översatt till 28 språk. Vesaas skrev på nynorsk och räknas som en av Norges mest betydelsefulla modernister. Han har vunnit flera priser och blev 1964 tilldelad Nordiska Rådets Litteraturpris för romanen ”Is-Slottet”. Is-slottet ”Det var en fors någonstans därborta som hade byggt upp ett ovanligt berg av is kring sig under denna långa hårda köldpe- riod. Det sas att det såg ut som ett slott, och ingen kunde min- nas att något sådant funnits förr.”

”Isslottet” utkom år 1963. Romanen är en berättelse om två unga flickor, Unn och Siss, om deras vänskap, om en- samhet, om gemenskap, om att vara på tröskeln mel- lan barn och vuxen. En vinterdag går Unn ut i skogen och mitt i allt befinner hon sig framför ett isslott. Iss- lottet är en isformation som under vintern bil- dats runt ett vattenfall. Då flickorna möts uppstår en stark känslostorm och tanken om ett nytt möte med Siss får Unn att bege sig in i det kalla och ödsliga isslottet.

Vesaas författarstil kännetecknas ofta genom att beskrivningen av känslor och stämningar antingen är i harmoni eller kontrast till den natur han skild- rar. I sina texter använder han sig av starka naturbeskrivningar, som gör naturen levande för läsaren. I berättelsen om ”Isslottet” blir slottet och vinterlandskapet omkring det tydligt och verkligt. Vintern i ”Isslottet” kommer speciellt till uttryck genom mystiken och fascinationen av is – något som är vackert och skört, med också skarpt och skrämmande.

Vid uppläsning Det textstycke som vi valt till högläsning anser vi representerar temat ”Vinter i Norden” samtidigt som själva handlingen och författarens förmåga att skildra den fantastiska vinternaturen och känslostämningar kommer väl till uttryck. Textstycket finns på Biblioteksveckans hem- sida www.bibliotek.org.

Bibliotekarien kan t.ex. fungera som uppläsare. Ni får gärna också invitera en utomstående höguppläsare, en författare, skådespelare eller någon annan person med intresse för lit- teratur och höguppläsning.

7 Idékatalog Idéer till Kura Gryning De flesta barn har upplevt en rikligt snöfylld vinter och har många goda minnen som de förbinder med vintern. Vi hoppas att årets tema kan bidra till att återuppväcka några av de goda minnena från tidigare års vinterupplevelser och ge ännu fler idéer till att njuta av den årstid, som man också förbinder med kyla och frost. Det finns många sätt att njuta av vintern på, både utomhus och inomhus. Härnäst har vi några idéer till olika aktiviteter som har uppkommit med inspiration från årets litteratur och temat Vinter i Norden.

Tala om vinter i klassen Vinter är mera än bara en årstid och kan betyda olika saker för enskilda barn. Vinter kan också förbindas med väder, klimat, känslor, temperaturer och cykler. Tag t.ex. utgångspunkt i texten om Plupp och Sila och tala med barnen om vad vinter och kli- matförändringar betyder för dem.

Vad gör man om vintern? Finns det något man endast kan göra om vintern och vad är det man inte kan göra om vintern? Hur ser vintern ut i de olika nordiska länderna och vilka likheter och olikheter finns det mellan länderna? Är vissa länder t.ex. kallare och mer snörika än andra nordiska länder? Vad beror likheterna och olikheterna på?

Diskutera klimatförändringar Tala om klimatförändringar och vilken inver- kan de har för framtiden. Ni kan i diskussionen om klimatförändringar utgå ifrån boken ”Sila” genom att diskutera klimatförändringarnas in- verkan på det grönländska klimatet. Vad är or- saken till klimatförändringar? Finns det något eller någon som har orsakat dem? Diskutera om man kan göra något för de förändringar som hotar miljön. Finns det något man kan göra för miljön i vardagen, både hemma och i skolan? Foto: norden.org Teater Ibland är det lättare att beskriva sina tankar om ett ämne då man får lov att använda hela sin kropp. Tala först om vinter i klassen. Därefter kan ni antingen enskilt eller till- sammans i små grupper skriva ett teaterstycke om vinter. Ni kan uppvisa teaterstycket för varandra i dessa smågrupper eller inför hela klassen. Det finns också möjlighet för att välja en mer spontan form av teater, där barnen får lov till att improvisera tillsam- mans utan manuskript. En annan idé är att framföra teaterstycket genom pantomim, det vill säga endast med gester och utan ljud.

8 Teckna och skriv Teckna och skriv en berättelse eller dikt om vinter. Rubriken kan t.ex. vara ”Vintern och jag”. Förskolebarn kan rita ”Min snögubbe” eller färga en bild av Plupp. Barnen kan antingen finna inspiration i figurerna från Plupp och Sila eller hitta på egna figurer. (Ladda ner Pluppfigur från www.bibliotek.org)

Barnen kan tillsammans teckna och skriva berättelser för att sedan läsa sina verk högt för varandra. De kan också ställa ut sina bilder. Innan de börjar kan det vara en god idé att tala med barnen om vinter. Vad betyder vintern för dem?

Äldre barn kan skriva en tipskatalog till dem som aldrig har upplevt vintern under rubriken ”Så överlever man en vinter”.

Be de lite äldre barnen att skriva en liten berättelse om vad de skulle göra om de också fick precis som i Sila änd- ra skepnad till ett djur. Vilket djur skulle de välja och varför?

Ansiktsmålning Köp ansiktsmålning till hela klassen och måla barnens ansikten så att de liknar en massa ”Plupp” figurer med röda näsor. Ni kan också klä barnen i orangefärgade hals- dukar, blå peruker eller köpa blå hårspray, så alla eleverna liknar Plupp under högläs- ningen.

Ut i naturen Gå ut med barnen i naturen, om möjligt i snöväder, och försök att finna spår efter djur för att gissa vilka djur som har gått där. I samband med vandringen i naturen kan ni tala om vad djuren gör om vintern. Djuren gör olika saker om vintern – några går i ide, några flyger söderut och andra blir kvar i landet. Fråga barnen vilka djur som gör vad om vintern.

Skolor kan också göra en vintervandring i naturen och kombinera det med exempelvis en orientering, där eleverna får svara på olika frågor om Norden

9 Film

Låt eleverna göra deras egen film om vinter. Vad betyder vinter för dem? I detta fall kan det vara en idé att inte diskutera begreppet vinter på förhand alltför mycket – på det sättet uppstår det flera olika filmer av uppgiften. Efter att ni sett på filmerna kan ni diskutera om dem samt temat vinter. Ni kan också förevisa andra filmer med Norden som tema.

Musik På vår hemsida finner ni vintervisor, som kan ge inspiration till hur ni själv kan spela och sjunga tillsammans. Man kan be eleverna ta med musik till skolan som represen- terar vinter för dem. Många jullåtar beskriver t.ex. vinter. Ni kan också skriva en låt om vinter som ni sedan uppträder med inför klassen eller på julfesten.

Nordisk kväll i skolan Ni kan tillsammans med klassen, eller tillsammans med andra klasser i skolan arrang- era en nordisk kväll på skolan. Ni kan t.ex. arrangera en kväll, där eleverna tar sådan mat och musik med som de anser representerar vinter och norden bäst. Eleverna kan också ta deras favoritbok med och ni kan eventuellt arrangera ert eget högläsnings- evenemang.

Jultraditioner Julen är en stor högtid under vintern. Berätta och låt barnen berätta om de olika jul- och vintertraditionerna i de olika nordiska länderna. Vilka likheter och olikheter finns det mellan länderna?

Julen kopplas från gamla tider samman med högläsning. Ni kan ta ett försprång i att äta goda julbakverk och ha det mysigt med god stämning, julbakverk och högläsning. Ni kan också tillsammans laga julmat eller baka pepparkakor i klassen.

10 Idéer till Kura Skymning Något som är viktigt för oss i Norden är att skapa en mysig stämning. Allt sedan Nordiska biblioteksveckans begynnelse har det varit centralt att biblioteksveckan är ett återkommande evenemang som samlar barn och vuxna omkring en gemensam mysig läsupplevelse, barn om morgonen och vuxna om kvällen. Kura Skymning sker då det håller på att bli mörkt utomhus. Därför uppmanar vi er till att skapa en nordisk ”mys-stämning” genom att dämpa belysningen och tända stearinljus vid höguppläs- ningstillfället. På detta sätt har man från en generation till en annan berättat historier och Nordiska biblioteksveckan vill gärna fortsätta denna tradition.

Höguppläsning Ni kan inför höguppläsningsstunden antingen välja en bibliotekarie som läser högt eller be en professionell uppläsare att komma till biblioteket. Börja med att skapa en mysig och lugn stämning vid höguppläsningstillfället. I samband med årets texter kan ni på biblioteket fokusera på årets tema, Vinter i Norden och ställa fram andra böcker inom samma temaområde.

Författarbesök Arrangera en författarkväll med en eller flera författare som är insatt i nordisk litteratur. En av författarna kan antingen inleda eller avsluta med högläsning. Man kan arrang- era en författarpanel där panelisterna tillsammans diskuterar ett aktuellt tema. Ni kan också invitera en författare från ett annat nordiskt land.

Föredrag och seminarium Ni kan arrangera en kväll på biblioteket, där ni bjuder in folk för att höra föredrag om författarna, om vinter eller om ett annat Nordiskt tema. Ni kan t.ex. få en lektor från universitetet för att berätta om nordisk identitet, nordisk kultur, nordiska språk eller nordisk geografi och historia. I förbindelse med arrangementet kan ni antingen inleda eller avsluta med högläsning från ”Is-slottet”.

11 En nordisk kväll Invitera folk till en nordisk kväll där ni kan arrangera olika nordiska aktiviteter. Ni kan t.ex. se på nordisk film, ta med nordiska maträtter, lyssna på nordisk musik eller ställa ut nordisk konst. Ni kan också invitera professionella inom det område som ni väljer att fokusera på. Invitera en skådespelare, regissör, artist, konstnär som är insatt i nordisk kultur eller varför inte en kock med kännedom om ”nynordisk mat”.

Norden i biblioteket Synliggör Norden på biblioteket under en veckas tid. Ni kan göra en ”Nordisk hörna”, där Nordisk litteratur ställs fram på ett och samma ställe. Ni kan använda Nordiska biblioteksveckans officiella plakatmotiv för att presentera Norden och dra uppmärk- samhet till ”hörnan”. Ni kan också hålla en utställning på biblioteket med Nordisk konst eller en utställning om temat ”Vinter i Norden”. Ni kan t.ex. be en lokal konstnär att pynta upp biblioteket med inspiration från årets tema. Ni kan också be en lokal skola eller lokal daginstitution att göra Nordiska biblioteksveckan festlig på ert biblio- tek. Skol- eller daghemsbarn kan t.ex. göra teckningar med temat ”Vinter i Norden”, som ni kan ställa ut i biblioteket.

Nordiskt teaterstycke Arrangera en teaterföreställning av ett nordiskt teaterstycke. Det kan vara antingen amatör- eller professionella skådespelare. Ni kan utgå ifrån Nordiska biblioteksveck- ans böcker och tema eller använda er av annat nordiskt material. Ni kan antingen inleda eller avsluta kvällen med att läsa högt ur ”Is-slottet”.

Foto: norden.org

12 Årets konstverk

Esben Hanefelt Kristensen Konstverket, som skall representera Nordiska biblioteks- veckan år 2013, är målat av Esben Hanefelt Kristensen. Kristensen är född 1952 och är en dansk konstnär vars verk man kan se i många olika former. Hans konst finns att finna i tavlor, böcker, plakat, kyr- koutsmyckningar, porslin, bestick m.m. Esben Hanefelt Kristensen är mycket intresserad av Norden och nordisk historia, vilket återspeg- las i hans skapande av målningen ”Vinter i Norden”.

Konstverket Esben Hanefelt Kristensen har lyckats skapa en så äventyrlig och spännan- de skildring av det nordiska landska- pet att man kan gå på upptäcktsresa i målningen. Den detaljrikedom som finns i konstverket kan man be- grunda länge. Man kan även se på konstverket i olika skikt och djup. Går man djupare in i detaljerna framträder helt nya former och figurer än senast man såg på bilden. Genom ett nyck- elhål ser man ut över det vidunderliga vinterlandskap som Norden består av. Man kan se målningen som en karta över Norden, alltifrån Danmarks stränder i syd till isberg i norra Grönland. Med detaljrike- domen i konstverket vill konstnären förmedla det mångfaldiga Norden i ett vinterlandskap ur ett kulturellt och historiskt perspektiv.

Alltifrån fiskarna i havets botten ändrar sig landska- pet till fåglar som flyger i rad, svanar, örnar, renar, isbjörnar och narvalar uppe vid horisonten. Bland detaljerna kan man dessutom finna figurer från lit- teraturen i Nordiska Biblioteksveckan. En figur som påminner om Plupp sitter i en kajak tillsam- mans med Hermelin. En korp, liksom Tuluguaq i boken ”Sila”, flyger ovanför landskapet och ett isslott reser sig uppe i norr. På detta sätt har konstnären kopplat samman årets litteratur med konstverket. Gå på din egen upptäckts- färd i konstverket! Vilka känslor väcker det och vad förmedlar konstverket till just dig?

13 Användning av materialet Materialet skickas till er efter att ni anmält er till Nordiska biblioteksveckan på hemsi- dan www.bibliotek.org. Där har ni också möjlighet för att ladda ner plakatet och själva printa ut det.

Affischerna och postkorten kan användas till att pynta och göra reklam för Nordiska biblioteksveckan. Postkorten kan också användas till att skicka till vänskapsklasser eller vänorter i de nordiska länderna.

Man kan använda sig av motivet i målningen i undervisningssyfte. Be barnen dela upp bilden i olika länder. Fråga dem ifall de ser olika landskap eller djur som kan förbindas med olika delar av Norden (t.ex. renar i Lappland, isberg på Grönland, långa stränder i Danmark). I förbindelse med det kan ni också diskutera likheter och olikheter mellan de nordiska länderna.

Temat och detaljrikedomen i konstverket ger inspiration. Be barnen se på bilden och berätta vad de ser. Sedan kan de skriva en text om ”Vinter i Norden” eller en valfri text med inspiration från bilden.

Vykorten kan också användas som en kortlek eller frågesport. Skriv t.ex. ner ord på olika nordiska språk eller frågor om norden och använd dem i en frågesport. Hitta på frågor själva med inspiration av bilden eller temat ”Vinter i Norden”. Exempel på frågor kan vara: Vad är isbjörn eller vinter på finska/grönländska osv. Barnen kan själva hitta på frågorna och leta reda på svaren för att sedan fråga sina klasskamrater.

14 Övrig läsning och film Utöver det material som vi har valt ut till Kura Gryning och Kura Skymning finns det också ett stort utbud av annan nordisk litteratur, som behandlar temat ”Vinter i Nor- den” Här får ni några idéer till ytterligare läsning.

Idéer till övrig läsning för Kura Skymning Peter Høeg - Smillas fornemmelse for sne Väinö Linna - Tuntematon sotilas (Okänd soldat) Selma Lagerlöf - Legenden om julrosorna Anne Holt - 1222 över havet Ellen Mattson - Snö Knut Hamsun - Sult Zacharias Topelius - Fältskärns berättelser Lise Nørgaard - Julen är alla hjärtans fest Ulla Lena Lundberg - Is Arnaldur Indriðason - Vinterstaden Völuspá (Om ragnarrök) Karen Blixen - Vintereventyr Yngre Eddan - Fimbulvinter Halldór Laxness - Sjálfstætt Fólk (kapitlet om Jökulsá) Jo Nesbø - Snømannen Thorvald Steen - Vekten av snøkrystaller Johannes V Jensen - Kongens fald Levi Henriksen - Snø vil falle over snø som har falt Karin Boye - Vinternatt Per Gustavsson - En liten bok om gårdstomten

Idéer till övrig läsning för Kura Gryning HC Andersen - Snedronningen HC Andersen - Flickan med svavelstickorna Tove Jansson - Trollvinter (Mumin) Tova Jansson - Granen (Mumin) Elsa Beskow - Olles skidfärd Elsa Beskow - Sov du lilla videung, än så är det vinter (sång) Bertil Malmberg - Åke och hans värld Lennart Hellsing - Vinter-Haga Kerstin Gavander - Vinterkarusellen Tor Åge Bringsværd - Karsten og Petra på skiskole Annika Nordlinder - Sagor om Vintern

Och många fler…

15 Här följer tips på film med temat Vinter i Norden. Ni kan t.ex. se på filmerna i förbin- delse med undervisning i skolan eller visa dem på bibliotek.

Idéer till film för vuxna Nói albinói - Dagur Kári (Isl.) Frosin paradís - Valdimar Leifsson (Isl.) Andlit norðursins - Magnús Viðar Sigurðsson (Isl.) Á köldum klaka - Friðrik Þór Friðriksson (Isl.) 101 Reykjavík - Baltasar Kormákur (Isl.) Djupid - Baltasar Kormákur (Isl.) Nord - Rune Denstad Langlo (No.) Ofelaš (Vägvisaren) - Nils Gaup (Sa.-No.) Kautokeino opprøret - Nils Gaup (Sa.) Hjerterått – Tv-serie (Sa.) Perkele - Arto Tuohimaa (Fi.) Paha maa - Aku Louhimies (Fi.) Lumikko - Miia Tervo (Fi.) Valkoinen peura (Den vita renen) - Erik Blomberg (Fi.) Lupaus - Ilkka Vanne (Fi.) Talvisota - Pekka Parikka (Fi.) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton - Per Åhlin (Sve.) Tomten – Gösta Roosling (Sve.) Min søsters børn i sneen - Tomas Villum Jensen (Dk.) Far til fire i sneen - Alice O’Fredericks (Dk.) Frøken Smillas fornemmelse for sne - Bille August (Dk.) Qaamarngup uummataa (Lysets hjerte) - Jacob Grønlykke (Gr.)

Idéer till film för barn och ungdom Ikingut - Gísli Snær Erlingsson (Is.) Reisen til Julestjernen - Nils Gaup (No.) Mer om oss barn i bullerbyn avsnitt 2/9 - Lasse Hallström (Sve.) Vinter i Mumindalen - Bo Maltzeff (Sve.), Jertta Ratia-Kähönen (Fi.) Switch (ungdom) - Ole Martin Hafsmo (No.) Pippi i den första snön – Astrid Lindgren (Sve.) Drengen der vil gøre det umulige - Jannik Hastrup (Gr.)

Vi hoppas att idékatalogen kan bidra till att ge inspiration till uppläsning av texterna och planeringen av aktiviteter! Stort tack till alla goda bidrag och idéer som vi fått av bibliotekarier och skollärare.

Gå också in på vår hemsida www.bibliotek.org för mera information.

16