Därför Berör Oss Fåglarnas Liv

Därför berör oss fåglarnas liv Lennart Sjögrens poetiska livsförståelse Acta Wexionensia Nr 142/2008 Humaniora Därför berör oss fåglarnas liv Lennart Sjögrens poetiska livsförståelse Peter Hultsberg Växjö University Press Därför berör oss fåglarnas liv. Lennart Sjögrens poetiska livsförståelse. Akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen vid Institutionen för humaniora vid Växjö universitet 2008. Skriftserieredaktör: Kerstin Brodén ISSN: 1404-4307 ISBN: 978-91-7636-602-8 Tryck: Intellecta Docusys, Göteborg 2008 Abstract Hultsberg, Peter (2008), Därför berör oss fåglarnas liv. Lennart Sjögrens poetiska livsförståelse (Thus, the life of birds concerns us. Lennart Sjögren´s poetic understanding of life). Acta Wexionensia No 142/2008. ISSN: 1404-4307, ISBN: 978-91-7636-602-8. Written in Swedish, with a summary in English. This dissertation examines Lennart Sjögren’s conception of life as revealed through his poetry and other written documents. Light is shed on his writings in three chapters, with an Introduction that opens the investigations, and a Conclu- sion that sums up the findings. His collection of poetry Ur männisovärlden (2008, From the world of the living) is commented upon in an epilogue. Chapter Two analyses the collection Havet (1974, The Sea), focussing on Sjögren’s view of nature and his imagery. A religious tone can be apparent throughout the poems. In earlier centuries, poems about migratory birds often gained in authenticity via their Christian context. In a secularised age, ecological insights add to the credibility of the poems. Chapter Three is an analysis and interpretation of Sjögren’s collection of poems Fågeljägarna (1997, The Bird Catchers), as well as of the intra- and inter- texts that the reader meets in his writings and that, for various reasons, serve to make Sjögren’s poetic voice so distinctive. In a series of subsections the uniqueness of Fågeljägarna is defined by means of a comparison with ecology, secularisation (secularism), nihilism, religion and mythology. In addition, there is a discussion of the “poetry of place” and a final analysis of what unites and divides Sjögren and K. E. Løgstrup, regarding a poetic understanding of life. Independent of the ideological direction that is identi- fied, this cycle of poems is marked by an elegiac mood. The poem “Dagen före plöjarens kväll” (1984, “The Day before the Plough- man’s Evening”) from the eponymous collection of poems is an example of an ekphrasis (a transformation of images). Chapter Four makes a close reading of this poem, for which Pieter Bruegel the Elder’s picture “Landscape with the Fall of Icarus” is a model. Four interpretative hypotheses are advanced: a moral, on- tological, theological and a folkloristic one. The interpretation of the poem points out that the dialogue is not merely the poet’s private affair – the reader is also in- vited to take an active part in the discussion, now with the picture and the ekphrasis as prerequisites. The chapter contains a further three analyses of ekphrasis dealing with other poems from the collection Dagen före plöjarens kväll. Keywords: 20th Century Swedish poetry, Lennart Sjögren, ecology, stylistic fea- tures, the authenticity of poetry, philosophy of religion and existentialism, ethics, poetry of place, K. E. Løgstrup, aestheticism, ekphrasis, modernist poetry. INNEHÅLL Förord 1. Inledning Uppgiften…9 Lennart Sjögrens författarskap…20 Lennart Sjögrens poetiska livsförståelse…37 2. Havet Några utgångspunkter...53 ”De flyger norrut om vårarna”…57 Natursynen i Havet...59 Påverkan av och avvikelser från nyenkelheten…65 Bildspråket i Havet…75 ”Havet som på nytt reser sig”…77 ”Nattetid glider över Det Djupa”…97 Diktens autenticitet. Exemplet ”De flyger norrut om vårarna”…106 3. Fågeljägarna ”Måste då denna jakt äga rum?”...112 Fågeljägarna…129 Att leva med och mot naturen…144 Dikten som språkets ekologi…156 Sekulariseringsprocessen…166 Dikten som skapelseberättelse…176 Diktens hembygd – mytens hemvist…186 Fågeljägarna – en Løgstrupsläsning…198 Det elegiska anslaget – en resumé…208 4. Dagen före plöjarens kväll ”Samtal med de konstverk vars blick han möter som den seende han är”...211 ”Dagen före plöjarens kväll”…218 Den moraliska tolkningen…221 Den ontologiska tolkningen…226 Den teologiska tolkningen…231 Den folkloristiska tolkningen…236 Dialogen som korrektiv. Samtalet som ett komplement till de fyra tolkningshypoteserna…242 Lennart Sjögrens lyriska landskap ”Örat”…252 ”Angående två målningar”…255 5. Avslutande resonemang ”Jag säger inte att livet är gott”…266 6. Epilog Ur människovärlden …290 Summary…293 Bilaga. Pieter Bruegel, Landskap med Ikaros fall…298 Referenser...299 Personregister…312 Diktregister…317 6 Förord Känslan av världen som poesi intog mig redan som ung. Barndomsårens timmar längs stränderna och i skogarna upplevde jag som ett ogripbart universum utan- för den vanliga världen med skola och annat som krävde min närvaro. Med åren kom stunderna i naturen att genomlysas av vissa skönlitterära texter, sådana sko- lan erbjöd men också annat som jag av olika anledningar hittade fram till. Se- dermera visade det sig vara svårt att avgöra vilket som kom först, upplevelsen av grästuvan eller grästuvan som dikten lärt mig att se? I samband med att jag under det tidiga 1970-talet studerade teologi kom jag att läsa kulturtidskriften Vår Lösen. Lennart Sjögren var en återkommande skribent. Han recenserade lyrik, han skrev essäer och bidrog även under åren med egna dikter. I dessa texter mötte en delvis annorlunda syn på naturen än den jag tidiga- re mött. Med en förskjutning på några år kom jag också att läsa Sjögrens tidiga diktsamlingar. I Lennart Sjögrens diktsamling Sent, tidigt ingår diktcykeln ”Ön”, där följande verser är hämtade: Överge mig ej, ropar någon ohörd. Var kom det ropet från? Var det ett eko ur den svarta sprickan som går igenom nästan alla av oss oberoende av sommar eller vinter. Lennart Sjögrens poesi är en värld full av frågor. Vi ställs inför en konkret verk- lighet på liknande sätt som inför gåtans handfasta premisser. Men inför diktens, precis som inför gåtans svar, dröjer sig något oroande kvar. I avhandlingen be- traktas somligt under detta halvsekellånga författarskap. Mycket återstår att ljus- sätta. Det är åtskilliga som hjälpt mig i arbetet under åren och många som uppmunt- rat mig att berätta om Sjögrens på en och samma gång mångskiftande och kon- centrerade diktning. Tack! Dikten, precis som alla övriga citerade texter av Lennart Sjögren i avhandlingen, publiceras med författarens benägna tillstånd. Peter Hultsberg 7 8 1.Inledning Uppgiften Jag drömmer om en allians mellan det fromma och köttsliga de skimriga mysterierna och det praktiska.1 1. Lennart Sjögren debuterade som lyriker 1958. År 2008 utkom hans nittonde diktsamling. Under ett halvt sekel har poetens livsförståelse framkallats i bilder av djupaste mörker och svårfattligt ljus. I avhandlingen Därför berör oss fåglarnas liv. Lennart Sjögrens poetiska livs- förståelse skall jag med exempel från diktningen visa att författaren i gestalt- ningarna av mörka och ljusa inslag i tillvaron undviker att ställa bestämningarna i ett motsatsförhållande. Poeten uttrycker något tredje, mer eller mindre identifi- erbart som ett alternativ att förhålla sig till. Mörkret djupnar och ljuset genomly- ses. Uppgiften i det föreliggande arbetet är att med exempel ur de många dikt- samlingarna kommentera de förhållningssätt som i varierande grad framstår som alternativa svar på frågan som programdikten ”Jag säger inte att livet är gott” väcker. Författaren deklarerar: ”Jag säger inte att livet är gott / hellre ville jag säga att det är ont / men jag säger inte det heller”.2 Jag hävdar att ett etiskt uppdrag uppenbaras i Sjögrens poesi, såsom moralen implicit låter sig utläsas. Vilka konsekvenser för en livsförståelse med etiska för- tecken får den uttalade visionen om en allians mellan ”det fromma och köttsliga / de skimriga mysterierna och det praktiska” som tidigt kommer till uttryck i poetens diktning?3 Flera följdfrågor framkallas eftersom Sjögrens vision, och där- med den eftertraktade syntesen, är stadd i förändring. I vilka avseenden omvand- las drömmen om en allians mellan det jordiska och det serena, och hur gestaltas denna utveckling över tiden? De metaetiska inslagen i diktningen som jag vill synliggöra visar att Sjögren medvetandegör smärtsamma inslag i tillvaron, men att dessa inte lindras av några klart uttalade förslag på åtgärder. För hur är det möjligt att äga kunskaper om sådant vi vanligtvis omnämner som ont och gott när masken som hålls fram inte självklart avslöjar att utsida och det som täcks överensstämmer? Insikten får konsekvenser för diktningen. Vanskligheterna med att kategorisera sådant som vid en omedelbar upplevelse uppfattas som ont eller gott blir problematiskt i ett vidare perspektiv. Jag vill med exempel från Sjögrens ––––––––– 1 Lennart Sjögren, Köttets hus (Stockholm: LTs förlag, 1971), s. 33. 2 Lennart Sjögren, Sent, tidigt (Stockholm: Bonniers, 2001), s. 7. 3 Lennart Sjögren, Köttets hus, s. 33. 9 diktning visa hur bestämningar av tillvaron undviks utan att för den sakens skull vetskapen om det prekära i situationen går förlorad. Sjögren avvisar inte det smärtsamma i samband med traumatiska händelser eller insikten om livets hård- föra hantering av individen, däremot kommer författarens livssyn till uttryck i ett flertal biologiskt realistiska beskrivningar, såsom till exempel sker när han skri- ver att havet ”spelar med oceaner och utväxlar människoliv”.4 Min

Load more