turism vatten

bebyggelse näringsliv infrastruktur

kulturmiljöer vindbruk

kustzon

1. Introduktion Översiktsplanen...... 5 Hållbar samhällsutveckling...... 8 Klimatförändringar...... 10 Riksintressen...... 15 Natur...... 22 Hälsa och säkerhet...... 25

2. Bebyggelseutveckling...... 29 3. Näringslivsutveckling...... 43 4. Turismens utveckling...... 46 5. Kulturmiljöer...... 51 6. Kustzonen...... 55 7. Vatten och avlopp...... 63 8. Infrastruktur...... 71 9. Vindbruk...... 74

10. Bilagor Miljökonsekvensbeskrivning...... 87 Riksintressenas behandling i översiktsplanen...... 90 Ordförklaringar...... 95 Styrande visions- och måldokument...... 96 ”Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats präglad av närhet, håll­ bar tillväxt och fylld av livslust” – så lyder den vision som utgör grunden för Gotlands framtida utveckling fram till år 2025. För att nå dit krävs ett gemensamt engagemang från oss som på ett eller annat sätt har beröring till det gotländska samhället.

Det finns många vägar för att nå visionens mål. En av dom viktigaste och effektivaste är kommunens möjlighet och skyldighet att planlägga användningen av mark och vatten så att man därmed skapar förutsättningar för den önskade utvecklingen genom den fysiska planeringen. Det innebär bland annat att planera för bostäder åt alla, att skapa goda livs- miljöer, att möjliggöra tillväxt och skapa arbetstillfällen genom planering av områden för industrier, handel och annan verksamhet, att tillgodose behovet av goda kommunikatio- ner och att främja en långsiktigt hållbar utveckling såväl på landsbygden som i våra tät- orter.

Det finns ett antal utvecklingsfrågor som är speciellt viktiga för Gotlands framtida utveck- ling. Hur stärker vi förutsättningarna för att uppnå en positivare befolkningsutveckling än idag? Hur skapar vi en framtida utveckling i samklang med bevarandet av Gotlands unika natur- och kulturmiljöer? Klimatfrågorna kommer att kräva en ny syn på den kust- nära planeringen! Hur kan turismen utvecklas? Hur skall vatten- och avloppsfrågorna lösas i ett långsiktigt perspektiv! Vindbruket kommer att bli en allt viktigare del av den rena och förnyelsebara energiförsörjningen på Gotland. Hur ska vi bruka den i samklang med andra intressen?

Förslaget till översiktsplan för Gotland går nu ut på samråd. Det är vår förhoppning att förslaget skall väcka intresse och engagera så många som möjligt, skapa debatt och leda till idéer och förslag i vår gemensamma strävan att förvandla visionens mål till verklighet.

Eva Nypelius Bo Dahllöf Kommunstyrelsens ordförande Regiondirektör

© Gotlands kommun, Ledningskontoret februari 2009 Text- och kartproduktion: Stadsarkitektkontoret, Gotlands kommun Textredigering och grafisk form: Stenströms Information & Marknadsföring Tryckeri: Ljungby Grafiska, 2 000 ex 1 Översiktsplanen översiktsplanen

Planprocessen ”Det är en kommunal angelägenhet att planlägga Enligt Plan- och bygglagen är planprocessen för översiktsplanering en demokratifråga. användningen av mark och vatten. Varje ­kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommu- När ett förslag till översiktsplan upprättas ska kommunen samråda med länsstyrelsen. nen. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om Andra myndigheter och enskilda ska ges tillfälle att lämna synpunkter på förslaget under användningen av mark- och vattenområden samt hur den en samrådstid om minst två månader. byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Översiktspla- nen är inte bindande för myndigheter och enskilda” Här är vi nu Plan- och bygglagen 1 kap, 2–3§ Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Resultatet av samrådet och de synpunkter som har framförts ska redovisas i en samrådsredogörelse. Du har möjlighet att ge dina synpunkter på ditt bibliotek, via inter- Detta samrådsförslag till över- netsidan www.byggotland.se eller genom att skicka e-post eller brev till Stadsarkitekt- siktsplan för Gotland inleds med kontoret (adresser finns på omslagets baksida). en beskrivning av översiktsplanen som planeringsinstrument. Själva planförslaget med Efter samrådet strategier och riktlinjer återfinns i kapitel 2–9. I det här kapitlet Efter samrådet bearbetas förslaget ytterligare. Ett nytt förslag tas fram för utställning och kan du läsa mer om förutsättningar och övergripande riktlinjer. kommunen ska ställa ut planförslaget under minst två månader. Den som vill lämna syn- Till detta hör en plankarta som du hittar i plastfickan på insidan punkter på förslaget skall göra detta skriftligen under utställningstiden. av omslaget. Efter utställningstiden ska kommunen sammanställa de avlämnade synpunkterna och Många av de värden och intressen som tas upp till behandling i redovisa sina förslag med anledning av dem. Om förslaget ändras väsentligt efter utställ- översiktsplanen breder ut sig som en väv över hela Gotland, svåra ningen, skall ny utställning ske. att fånga och att avgränsa. Med detta som bakgrund är förhopp- ningen att samrådsförslaget ska väcka tankar och intresse för Got- Länsstyrelsen ska i en sammanfattande redogörelse redovisa synpunkter i fråga om lands utveckling fram till 2025. sådana statliga intressen som kan vara av betydelse för kommunens beslut samt ange hur synpunkterna enligt länsstyrelsens mening förhåller sig till översiktsplanen.

Uppdraget Översiktsplanen och ändringar av den antas av kommunfullmäktige. Gotlands kommun har i det regionala utvecklingsprogrammet Vision Gotland 2025 antagit en vision och övergripande mål för Tidplan för Bygg Gotland Översiktsplan utvecklingen på Gotland fram till 2025. I programmet nämns för Gotlands kommun 2010–2025 kommunens översiktsplan som ett bland flera viktiga konkretise- ringsprogram för att nå dessa mål. SAMRÅD UTSTÄLLNING ANTAGANDE KF februari–april januari   Gotlands kommun kan genom att fatta långsiktiga och samver- kande beslut inom olika politikområden, i kommunfullmäk- Samrådsförslag Inkomna yttrande bearbetas. Inkomna yttrande bearbetas. tige och i kommunens nämnder, lämna avgörande bidrag till en tas fram Utställningsförslag tas fram. Antagandehandling tas fram. utveckling i visionens riktning. En övergripande gemensam syn på den fysiska planeringen är en viktig del i den processen.

Den fysiska planeringen syftar till att sätta ramarna för använd- Så här läser du planhandlingen… ning av mark- och vattenområden, avvägningar mellan exploate- ring och bevarande, den rumsliga organisationen av samhällets Kapitel 1 innehåller avsnitt som berättar övergripande om Översiktsplanen, hållbar funktioner och tekniska system, det fysiska byggandet och den utveckling, riksintressen, klimatförändringar och natur. Här hittar du förutsättningar och arkitektoniska utformningen. hänsynstaganden som gäller övergripande när man gör en sådan här omfattande plan.

Kommunstyrelsen har beslutat att en ny översiktsplan ska tas Därefter följer kapitel 2–9 som mer konkret tar upp de olika knäckfrågorna som belyses fram med den övergripande målsättningen att, ur ett mark- och i planen: Bebyggelseutveckling, Näringslivsutveckling, Turism, Kulturmiljöer, Kustzonen, vattenanvändningsperspektiv, nå en långsiktigt hållbar samhälls- Vatten och avlopp, Infrastruktur och Vindbruk. Varje kapitel inleds med föreslagna strate- utveckling. gier och riktlinjer och i slutet kommer de planeringsförutsättningar som utgör underlag till förslagen. Samrådsförslaget är framtaget av Stadsarkitektkontoret på upp- drag av Ledningskontoret, har letts av en övergripande kommu- Avslutande kapitel 10 innehåller bilagor om hur riksintressen har behandlats i Översikts- nal styrgrupp och utformats i samarbete med andra förvaltningar. planen, Miljökonsekvensbeskrivning och ordförklaringar. Ytterligare fördjupningar och länkar hittar du på Gotlands kommuns hemsida, www gotland.se. För att hitta lösningar på utvecklingsfrågorna har ett antal knäck- frågor utkristalliserats. Vissa texter har en rödprickad understrykning och några finns också i röda pratbubblor. Dessa texter är avsedda att vara intresseväck- ◗◗Inomregional balans ande – markeringen är sålunda inget försök att värdera innehållet. ◗◗Klimatfrågan ◗◗Kulturmiljöer ◗◗Kustzonens utveckling De gröna pratbubblorna innehåller frågor som du också hittar på ◗◗Näringslivsutveckling och infrastrukturfrågor www.byggotland.se eller i bibliotekens frågeformulär. Du har alltså ◗◗Turismens utveckling möjlighet att visa vad du tycker när det gäller de gröna frågorna! ◗◗Vatten och avlopp ◗◗Vindbruket De gula pratbubblorna är av mer resonerande karaktär och finns Dessa frågor har var och en sin specifika problematik, men hänger med som tankeväckare för att belysa att det finns många olika argu- på ett eller flera sätt ändå intimt samman. ment.

Riktlinjerna i kapitel 2–9 är markerade med färgplattor i kapitlets färgton bakom texten.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 5 1 Varje knäckfråga har försetts med förslag till strategier och rikt- ◗◗Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamå- översiktsplanen linjer för att vägleda och möjliggöra en fortsatt utveckling av stad let med hänsyn till och land på Gotland. Grunden för föreslagna strategier och rikt- 1. de boendes och övrigas hälsa och säkerhet, linjer är att de ska stödja en långsiktigt hållbar ekonomisk, social 2. jord, berg- och vattenförhållandena, och ekologisk utveckling som tecknas i Vision Gotland 2025. 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp Avsikten är att föreslagna strategier och riktlinjer ska samverka samt annan samhällsservice, för att uppnå de olika uppsatta målen. 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och 5. risken för olyckor, översvämning och erosion. Vad är en översiktsplan? Kommunen har genom plan- och bygglagen både möjlighet och ◗◗Bebyggelse och anläggningar som för sin funktion kräver till- skyldighet att utöva inflytande över utvecklingen i kommunen. försel av energi skall lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med Översiktsplanen sammanfattar kommunens strävanden och mål- hänsyn till energiförsörjningen och energihushållningen. sättningar inom olika områden omsatta till hur Gotlands kom- mun, med stöd av det kommunala planmonopolet, önskar ◗◗Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall bebyggelse- använda mark- och vattenområden. Den översiktliga planeringen miljön utformas med hänsyn till behovet av handlar inte bara om att lokalisera mark- och vattenområden för 1. skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafik- olika exploateringsändamål. Det handlar i lika stor utsträckning olyckor och andra olyckshändelser, om att på bästa sätt skydda och säkerställa värdefulla natur- och 2. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verk- kulturområden på Gotland. ningarna av stridshandlingar, 3. hushållning med energi och vatten samt goda klimatiska och Frågan är alltså vilka mark- och vattenanspråk; exploatering, hygieniska förhållanden, skydd och bevarande, som kommer att ställas under tiden fram 4. trafikförsörjning och god trafikmiljö, till 2025. Var i kommunen uppträder de och var är marken lämp- 5. parker och andra grönområden, lig för olika ändamål? Översiktsplanen har till uppgift att på ett 6. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller oriente- övergripande sätt besvara denna typ av frågor, det vill säga göra ringsförmåga att använda området, avvägningar mellan olika allmänna intressen, bland annat med 7. förändringar och kompletteringar. stöd av det regionala utvecklingsprogrammet. Vid planeringen handlar det om att finna de lämpligaste lösningarna i förhållande ◗◗Inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen till ett antal givna omständigheter och att uppfylla ett antal öns- bebyggelse skall det finnas lämpliga platser för lek, motion och kemål – att inom vissa ramar utforma helhet och delar i samklang annan utevistelse samt möjligheter att anordna en rimlig sam- med varandra. hällsservice och kommersiell service.

Översiktsplanen är inte det instrument som ska göra anspråk på Sammanhållen bebyggelse kan definieras som områden där detalj- att leda och styra samhällsutvecklingen i sin helhet. Översiktspla- planeläggning krävs. nen kan interagera med samhällsutvecklingen samt stödja posi- tiva och motverka negativa tendenser. Fysisk planering handlar till stor del om att samordna olika per- spektiv och ämnesområden. Översiktsplanens riktlinjer anger för- En kontinuerlig översiktlig planering har vinster i form av en för- hållningssätt och vägval för den kommande planeringen i kom- bättrad helhetssyn och samordning av all sektorsplanering i kom- munen. munen då uppdaterade politiskt tagna policys och program sam- ordnas. Det ger också en förbättrad framförhållning och långsik- tighet i kommunens utveckling vilket är grundläggande för en Utgångspunkter positiv utveckling på Gotland. En aktuell översiktsplan ökar del- Det planeringsunderlag som utgjort utgångspunkter för framta- aktigheten i planeringen och effektiviserar handläggning av plan- gandet av översiktsplanen är dels det regionala utvecklingspro- och bygglovärenden. grammet Vision Gotland 2025 som antogs 2008, dels hållbar- hetsperspektivet som ska genomsyra all planering, den tidigare VISION 2010. Den innehåller grundläggande planeringsunder- Allmänna intressen enligt PBL lag som inte förändrats, samt de omvärldsfaktorer som långsiktigt En redovisning av allmänna intressen enligt Plan- och bygglagen påverkar Gotlands utveckling. (PBL) 2 kap och miljö- och riskfaktorer är en del av översiktspla- nens obligatoriska innehåll. Med ett allmänt intresse menas ett Vision Gotland 2025 intresse som inte är knutet till en privat fastighet eller verksam- Den 18 juni 2008 antog Kommunfullmäktige Vision ­Gotland het, och som kommunen och dess invånare har ett gemensamt 2025, det regionala utvecklingsprogrammet för Gotland. Detta intresse av att utveckla, bevara eller skydda. strategiska dokument ska vara vägledande för den framtida utvecklingen på ön. De flesta av de verksamhetsområden som De grundläggande utgångspunkterna för kommunens ställnings- behandlas i det regionala utvecklingsprogrammet, ­innehåller – tagande till allmänna intressen är enligt PBL följande: utöver en ekonomisk utvecklingsdimension – även tydliga fysiska strukturfrågor, exempelvis bebyggelse, kommunikation och grön- ◗◗Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ända- struktur. Det är därför nödvändigt och naturligt att det finns en mål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till dess god samverkan mellan arbetet med samhällsekonomiska utveck- egenskaper och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges lingsfrågor och den fysiska planeringen i kommunen. sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Vid planläggning och i ärenden om bygglov och Det regionala utvecklingsprogrammets förhandsbesked skall bestämmelserna i 3 och 4 kap miljöbal- övergripande mål för 2025 är; ken tillämpas. ●●Minst 65 000 invånare bor på Gotland. ◗◗Planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, ● främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande ●Gotlänningarnas välstånd tillhör de bästa i landet. utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikations- ●●Gotland är den naturliga mötesplatsen i Östersjö­ leder och andra anläggningar. Man skall även främja en från regionen. social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi ●●Gotlänningarna har bra hälsa och mår bäst i landet. och råvaror. En god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkur- ●●Gotland är en världsledande ö-region i miljö- och rens skall främjas. Vid planläggning skall hänsyn tas till förhål- ­klimatfrågor. landena i angränsande kommuner och miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap miljöbalken följas.

6 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Dessa övergripande målformuleringar utgör tillsammans med Det nationella och internationella samarbetet har utvecklats. Allt 1 uppsatta målbilder och strategier för att nå målen, de grundläg- fler gotländska företag exporterar sina varor till Mälardalen, men översiktsplanen gande ramarna för den översiktliga fysiska planeringen i Gotlands också till övriga världen. Ur ett Östersjöperspektiv ligger Gotland kommun. Det handlar bland annat om att erbjuda möjligheter mitt i ett expansivt utvecklingsområde. Idag är nästan alla Öster- som lockar människor till inflyttning till kommunen liksom att sjöländer EU-medlemmar och tillväxttakten i området är bland skapa kreativa och hälsosamma miljöer. Andra exempel är att ta de snabbaste i världen. I kommunen prioriteras bl a ett långsiktigt tillvara det unikt gotländska som en resurs i utvecklingen, att samarbete med dessa länder som kan ge ­utvecklingsmöjligheter skapa förutsättningar för att utveckla turismnäringen i en hållbar för det gotländska näringslivet och som kan bidra till en miljö­ riktning, stärka miljömålsarbetet och göra det gotländska samhäl- vänlig och demokratisk utveckling av vårt närområde. let mindre sårbart för kommande klimatförändringar. Ur ett nationellt perspektiv är regionfrågan och Gotlands tillhö- Hållbar utveckling righet i den framtida statliga organisationen av stor betydelse. Hållbar utveckling definierades ursprungligen i Brundtland- rapporten från 1987 som ”en utveckling som tillgodoser dagens Förbindelserna till och från Gotland är helt avgörande för öns behov utan att kompromissa med kommande generationers möj- framtid och attraktivitet. Det gör Gotland sårbart på grund av ligheter att tillgodose sina behov”. Det är en utveckling baserad transportberoendet. Framtida prisutveckling på drivmedel och på konsumtion och produktion som inte bryter ner naturens möjligheten till hållbara transportsystem kommer att påverka resurser, skyddar miljön, stödjer allas lika möjligheter till en god utvecklingen på Gotland. De senaste årens förbättringar genom hälsa och undanröjer fattigdom. Enligt EG-fördraget ska hållbar nya snabbfärjor och fler avgångar med lågprisflyg har inneburit utveckling genomsyra alla planer och program som antas inom en långsiktig utvecklingspotential för det gotländska samhället, EU och unionen ska verka för en hållbar utveckling. både för möjligheten att locka till inflyttning liksom till närings- livets utveckling. Arbetet för hållbar utveckling är en process som omfattar soci- ala, ekologiska och ekonomiska aspekter, vilket syftar till att ge Den pågående globala uppvärmningen och dess konsekvenser är människor högre livskvalitet. Helhetssyn, dialog och kritiskt tän- en stor osäkerhetsfaktor i planeringen, som i det korta perspekti- kande liksom en vilja till positiv förändring ligger till grund för vet inte går att påverka. Konsekvenserna för Gotlands del innebär processen. Att utveckla ett hållbart samhälle förutsätter ett aktivt, bl a att havsnivån i Östersjön förutspås höjas. medvetet och långsiktigt arbete med att, i alla delar av samhället, arbeta för att nå målen för hållbarhet. Den största utmaningen Intresset för vindbruk är en annan omvärldsfaktor som vuxit i ligger i en beteendeförändring som bygger på insikten att många betydelse eftersom det finns en bred politisk enighet om en stor- av de levnadsvanor vi har idag inte är långsiktigt hållbara utifrån skalig utbyggnad av vindkraft på Gotland. Denna utbyggnad är vare sig från ekonomiska, sociala eller ekologiska perspektiv. det i särklass mest arealkrävande exploateringsintresset Gotlands kommun står inför fram till 2025. Det förutsätter dock att en ◗◗Den sociala dimensionen handlar i vid bemärkelse om samspe- kabel anläggs, mellan Gotland och omvärlden, som tar hand om let mellan människor och innefattar jämställdhet, integration, produktionsöverskottet av el från det framtida vindbruket. trygghet, samhörighet, meningsfullhet, försörjning och folk- hälsa m m. Arbetsmetod ◗◗Den ekologiska dimensionen handlar om ett ­långsiktigt håll- Vision Gotland 2025 togs fram i bred samverkan med hundra- bart samspel mellan människan och hennes livsmiljö. Det är tals gotlänningar som tillsammans tog fram visionerna för hur den enda av dimensionerna som också tar upp vikten av att utvecklingen på Gotland ska gestalta sig fram till 2025. Detta skydda och bevara livsutrymme för andra arter på jorden, inte arbete utgör tillsammans med tillgängligt material från Vision bara människans samhällen. 2010, politiska ställningstaganden m m, planeringsunderlag för denna översiktsplan. ◗◗Den ekonomiska dimensionen behandlar hur människan han- terar de resurser och processer i naturen och i ­samhället som ger Arbetet har tagits fram i samverkan med olika intressegrupper, ekonomisk tillväxt; en hållbar ekonomi måste bygga på att var- genom myndighetskontakter och intervjuer med näringsidkare, ken sociala eller ekologiska resurser överutnyttjas. framförallt inom turismnäringen. Detta har resulterat i ett brett kunskapsunderlag om näringens förutsättningar och framtidstro. Översiktplanen har ambitionen att formulera riktlinjer för ett Det har också genomförts seminarier med inriktning mot turis- mer hållbart samhällsbyggande som ska utgöra ett kunskaps- mutveckling på Gotland. underlag för en ökad insikt kring problematiken i dessa frågor. Detta är en mycket komplex uppgift då hållbar samhällsutveck- Arbetsgrupper med deltagare från kommunens olika förvalt- ling är ett begrepp som skär genom samtliga politikområden samt ningar har gemensamt tagit fram underlagsmaterial inom olika både privat och offentlig verksamhet. specialområden. Dessutom har ett antal konsulter enligt uppdrag lämnat rapportunderlag som involverats i planförslaget. Det gäl- Arbetet för ett hållbart samhälle ska genomsyra ­kommunens ler t ex SMHI:s rapport angående klimatfrågan. Kunskapsunder- ­planering. Vid bygglovprövning och detaljplaneläggning ska före- laget utgörs även av instuderad litteratur, forskningsrapporter, slagen exploatering stämmas av mot målen för hållbar utveckling. konferensdeltagande och sökning på internet, m m.

Läs vidare i avsnittet ”Hållbar samhällsutveckling”, sidan 8. Denna utgåva utgör samrådsförslaget. Under samrådet får alla gotlänningar möjlighet att lämna synpunkter och därmed bidra Omvärldsfaktorer till förslagets utveckling och Gotlands framtid. De förändringar som ständigt sker i vår omvärld har stor bety- delse för Gotlands olika samhällssektorer. Alla omvärldsfaktorer som positivt kan bidra till Gotlands utveckling, till fler arbetstill- fällen och en ökad befolkning måste ständigt stå i fokus.

De beslut som tas i EU har t ex stort inflytande över Gotlands framtidsutveckling. Ett exempel är jordbrukspolitiken, vilken påverkar landsbygdsutvecklingen både när det gäller sysselsätt- ningen, men också bevarandet av det kulturlandskap som så starkt förknippas med Gotland. Detta gäller även besöksnäring- ens och industrins utveckling, liksom förändringar av sjukvår- dens och den offentliga sektorns förutsättningar.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 7 1 hållbar samhälls­ Hållbar samhällsutveckling utveckling

Användningen av mark- och vattenområden skall stödja en eko- Det är viktigt att ha en helhetsbild och se konsekvenser för de Planerings­ logiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Effektivitet olika hållbarhetsperspektiven i samhällsplaneringen och då även förutsättningar och hushållning ställer krav på den fysiska planeringen och infra- väga in regionala och globala effekter. Vi ser idag påtagliga effek- strukturen. Det har betydelse hur vi bor, var vi bor och var vi ter av hur vår samhällstruktur och försörjning påverkat havsmil- och allmänna arbetar. Den fysiska samhällsplaneringen ska underlätta för indi- jön genom oljeutsläppen från fartyg längs våra kuster och över- intressen viden att göra kloka hållbara val och bidra till en beteendeför- gödning som bl a orsakar algblomning. Utsläppen av växthusga- ändring. ser är idag så stora att halten av dem ökar i atmosfären på ett sätt som på sikt kan leda till omfattande klimatförändringar. Att Plan- och bygglagens inledande bestämmelser, som anger kom- begränsa människans bidrag till ökad växthuseffekt genom att munernas ansvar för den fysiska planeringen, har en tydlig kopp- minska utsläppen av klimatpåverkande gaser är mycket angeläget ling till miljöbalken, men planering av markanvändning och och där finns mycket att påverka inom den fysiska planeringen. Ekokommunen är kom- munens initiativ och åta- bebyggelsens utveckling ska präglas av en helhetssyn som beaktar gande för en ekologiskt såväl ekologisk som social och ekonomisk hållbarhet. På lokal nivå handlar den ekologiska dimensionen av byggande och ­ekonomiskt håll- och exploatering bl a om att bevara grönområden inom tätorten bar utveckling. Det inne- I många nationella och internationella utredningar och rapporter och i tätortsområden, att bygga miljöanpassat och att skydda och bär att utvecklingen av pekas den fysiska planeringen ut som en viktig arena för utveck- bevara värdefulla naturområden samt grundvattentillgången. det got­ländska samhället landet av ett hållbart samhälle. Det beror på att de system och ska fokuseras på miljötän- kande, kretslopp och god strukturer som den fysiska planeringen utgör är långsiktiga och Kommunens fysiska planering har därför en stor betydelse för resurshushållning. ligger till grund för bland annat transportsystem, boende och att nå ett ekologiskt hållbart samhälle. Förutom att styra använd- kommunikationer, och därmed också beteendemönster. ningen av mark ska den också skapa möjligheter för befolkningen att agera hållbart, särskilt när det gäller transporter och möjlighe- ter att återvinna uttjänta produkter. Ekologisk hållbarhet Ett ekologiskt hållbart samhälle handlar om att hushålla med Kommunen ansvarar för att användandet av mark- och vatten- naturen och våra begränsade naturresurser. Att mark, vatten och områdena inte skadligt påverkar växt- och djurlivet eller skadar de luft inte belastas med föroreningar. Att ha en miljöanpassad infra- värden som bygger upp de särskilt utpekade och skyddade natur- struktur och energianvändning. Att minimera bullerstörningar. och kulturmiljöer som ryms inom kommunen. En stor del av Samt att den biologiska mångfalden och naturens produktions- detta kan påverkas av hur kommunen väljer att disponera kom- kapacitet ska upprätthållas. munens mark- och vattenområden.

På Gotland har kommunfullmäktige beslutat att Gotlands kom- mun ska vara en ekokommun. Ekokommunen är kommunens Ekonomisk hållbarhet initiativ och åtagande för en ekologiskt och ­ekonomiskt hållbar För den framtida ekonomiska tillväxten bedöms produktivitets- utveckling. Det innebär att utvecklingen av det gotländska­ sam- utvecklingen i näringslivet och förmågan att utveckla och sälja hället ska fokuseras på miljötänkande, kretslopp och god resurs- nya varor och tjänster bli avgörande. Det är i växande företag som hushållning. Kommunfullmäktige har antagit målet att Gotland huvuddelen av ökningen av bruttonationalprodukten sker. Det ska vara ett ekologiskt hållbart samhälle år 2025. innebär att möjligheten att utveckla ett framtida välfärdssamhälle intimt hänger samman med näringslivets utveckling. På Gotland finns både mycket stora natur- och kulturvärden och Mycket tyder på att nyfö- ett rikt utbud av förnybara naturresurser. Detta är en god grund En betydande del av tillväxten har sitt ursprung i företagens inn- retagande och entrepre- nörskap är särskilt viktigt för en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling. ovations-, marknads- och affärsutvecklingsarbete. Till detta kom- i perioder av strukturom- mer den betydelse nyföretagandet har. Både nationell och regio- vandling. Det övergripande målet i den nationella miljöpolitiken är att till nal ekonomisk tillväxt samvarierar med graden av entreprenörs- nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora mil- kraft i ekonomin. De nya företagen står också för en allt högre jöproblemen är lösta. Det innebär att påverkan på miljön ska ha andel av de nya arbetstillfällen som näringslivet skapar. Mycket reducerats till nivåer som är långsiktigt hållbara. Riksdagen har tyder på att nyföretagande och entreprenörskap är särskilt viktigt genom de nationella miljökvalitetsmålen preciserat den kvalitet i perioder av strukturomvandling. eller det tillstånd i miljön som ska uppnås. Näringslivets utveckling på Gotland är beroende av en mängd Den fysiska planeringen berörs särskilt av en åtgärdsstrategi för de olika faktorer både på och utanför ön. Konjunkturläge och mark- nationella miljökvalitetsmålen – god hushållning med mark, vat- nadssituation är externa faktorer som i stora delar är svåra att ten och bebyggd miljö, den innebär: påverka regionalt. Befintliga företag och nya företag är dock ◗◗ett varsamt brukande av mark- och vattenområden för att värna minst lika beroende av interna och mer påverkbara faktorer som natur- och kulturvärden i miljön och goda produktionsförhål- helt kan kopplas till Gotland som arbetsmarknad och plats för landen, företagande. Kommunikationerna till och från Gotland är en ◗◗skydd av särskilt värdefulla miljöer och resurser, avgörande faktor för det gotländska näringslivet. Andra viktiga ◗◗skapande av en rik kultur- och naturmiljö där representativa faktorer för näringslivets konkurrenskraft och utveckling på Got- delar av vårt kulturarv är bevarat liksom den biologiska mång- land är företagsklimat, entreprenörskap, fungerande marknader, falden samt att kunskap och kompetens, och innovationsarbete. Samverkan och ◗◗genom en miljöanpassad fysisk planering och byggande skapa samarbete mellan företag, mellan företag och den offentliga sek- en hållbar bebyggelsestruktur och nya anläggningar av hög kva- torn och en väl fungerande offentlig sektor är också viktiga för litet. näringslivets utveckling.

Länsstyrelsen på Gotland fastställde 2004 regionala delmål uti- Ett gott företagsklimat ger förutsättningar för ett växande från de nationella miljökvalitetsmålen och den miljösituation näringsliv där befintliga företag, nya företag och entreprenörer som råder här på Gotland. Kommunen har ställt sig bakom dessa vågar satsa. Företagsklimatet kan på så vis ses som grunden för regionala miljökvalitetsmål och integrerat dem i det kommunala ett utvecklat entreprenörskap som handlar om att se och tillva- miljöprogrammet. Där lyfts ”Kunskap och utbildning”, ”Energi”, rata resurser och möjligheter som finns inom olika områden för ”Vatten” och ”Livsmiljö” fram som fyra områden att särskilt foku- att utveckla och förverkliga en affärsidé. sera på i kommunens miljöarbete fram till år 2012.

8 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 1 Ett gott företagsklimat bygger också på att det finns en funge- utveckla olika former av självförvaltning. Även kollektivtrafikens hållbar samhälls­ rande arbetsmarknad där efterfrågan på arbetskraft stämmer väl hållplatser kan upplevas otrygga, liksom gångtunnlar i tätorter. utveckling med utbudet. För en liten och avgränsad arbetsmarknad som Gotland är rörligheten på arbetsmarknaden en avgörande fak- Avstånd mellan människor och grupper ger underlag för rädsla tor för hur Gotland utvecklas i framtiden. Den yrkesmässiga rör- och fördomar. Trygghet och god tillgänglighet för kvinnor och ligheten mellan branscher och mellan privat och offentlig sek- män, flickor och pojkar, måste utvecklas så att alla har samma för- tor är viktig, liksom förutsättningarna för in- och utflyttningen utsättningar att ta del av samhällets resurser trots att livssituatio- av människor till och från Gotland. Närheten till Stockholm och nen kan se olika ut. En blandning av bostäder och verksamheter Mälardalsregionen är här en klar styrka. Företagsklimatet påver- gör att ett område blir mer befolkat och levande en större del av kas också av tillgången på kapital i olika former och skeden i ett dygnet än annars, vilket ökar känslan av trygghet. företags utveckling. Jämställdhet En hållbar social utveckling bygger bl a på en hög sysselsättnings- Målet är att översiktsplanen ska beakta kvinnors och mäns, flick- grad. Sysselsättningen, har utöver ett högt värde för individen, ors och pojkars olika behov. stor betydelse bl a för finansieringen av välfärden, en jämnare inkomstfördelning och kan även bidra till en ökad tillväxt. Utifrån olika roller har kvinnor och män olika erfarenheter. Ett jämställdhetsperspektiv på planering bygger på att låta både kvin- För att uppnå hållbar utveckling måste den ekonomiska tillväxten nors och mäns erfarenhet av vardagsliv och arbete påverka pla- ske med sociala och miljömässiga hänsyn. Produktion och kon- neringen. I den fysiska planeringen har det manliga perspekti- sumtion av varor och tjänster ska leda till så liten negativ påver- vet länge varit normgivande. Dagens kvinnor som i lika hög grad kan på människor och miljö som möjligt. Näringslivet bidrar till som män yrkesarbetar, använder olika färdmedel, engagerar sig i hållbar utveckling genom att skapa tillväxt utan att äventyra mil- olika samhällsformer, ställer också krav på att det offentliga rum- jön och mänskliga resurser, genom att vara konkurrenskraftigt met ska svara mot deras erfarenheter och visioner. En god tillgänglighet inne- och bidra till sysselsättning, genom att utveckla ny teknik, göra bär en skyldighet att sär- långsiktiga satsningar och genom att ta ett globalt ansvar. En av Det offentliga och det privata i vardagens alla krav måste mötas skilt utforma den fysiska miljön så att bl a barnfa- de strategiska framtidsfrågorna är därför att skapa en miljöinte- och särskilt viktigt är det att det privata möter det offentliga, t ex miljer, äldre och personer grerad tillväxt. hälsa, trygghet, social gemenskap, delaktighet och valfrihet. I med funktionshinder inte huvudsak har kvinnor kvar ansvaret för att vardagslivets organi- utestängs från att ta del i Kommunen har ett ansvar att stimulera förutsättningar för en sation fungerar kring arbete, hem och familj. Det är då betydel- samhället. ekonomiskt trygg utveckling för kommunen. Det innebär bland sefullt att kvinnors önskemål, behov och erfarenheter kring t ex annat att inom ramarna för den kommunala verksamheten ge utformning av bostadsområden beaktas som en del i planeringen. näringslivet förutsättningar att växa. En del av denna stimulans kan påverkas av hur kommunen väljer att disponera kommunens Tillgänglighet mark- och vattenområden. En attraktiv boendemiljö måste vara tillgänglig och säker för alla invånare. En god tillgänglighet innebär en skyldighet att särskilt utforma den fysiska miljön så att bl a barnfamiljer, äldre och per- Social hållbarhet soner med funktionshinder inte utestängs från att ta del i sam- Omsorg om människors försörjningsmöjligheter och livskvalitet hället. måste kombineras med omsorg om det ekologiska systemet. Att värna om människors hälsa och naturresurser är en förutsättning Behov och förväntningar kan komma att se mycket annorlunda för utveckling och välstånd. En god livsmiljö påverkas av ett stort ut i framtiden då Sveriges befolkning blir äldre, mer resursstarka antal samverkande faktorer och omfattar såväl den rent fysiska och fler friska år läggs till livet. Personer med funktionshinder är miljön som olika sociala aspekter i människans tillvaro. idag integrerade i samhället och en god tillgänglighet är en förut- sättning för ökad välfärd och delaktighet för dessa grupper. Det Det är viktigt att kommunal planering tar tillvara möjligheter till kan t ex gälla mötesplatser, trottoarer, offentliga lokaler, och bus- en hög livskvalitet och social hållbarhet på Gotland genom att sar m m som ska vara tillgängliga för alla grupper. kombinera attraktiva boende-, arbets-, utbildnings- och fritids- miljöer för en säkrad och utvecklad välfärd. För barnfamiljer, äldre och funktionshindrade är närmiljön sär- skilt viktig. Närmiljön i form av utsikten från fönstren, vistel- Samhällsplanering handlar om medvetna och systematiska för- sen på balkongen, lekmiljö/parkmiljö eller uteplatsen är den för- ändringar som bygger på en insikt om vad som skapar bra för- sta kontakten. Om närmiljön är bra utformad kan den användas hållanden för medborgarna. Begreppet en god livsmiljö har olika mycket och locka personen vidare ut, medan en dålig innebär ett innebörd för olika människor. Även för samma människa kan hinder som gör att man överhuvudtaget inte kommer ut. ordet ha olika innebörd under olika skeden i livet. En omsorgs- full planering kan skapa förutsättningar för goda sociala miljöer Delaktighet och en bebyggelsemiljö som bidrar till jämlika, jämställda och En hållbar utveckling förutsätter att alla som bor och lever på värdiga levnadsförhållanden för alla. Vidare ska den känneteck- Gotland blir delaktiga i samhället. Att kunna påverka sin vardag, nas av trygghet och stimulera till fysisk och social samvaro oavsett så kallad ”vardagsmakt”, är viktigt. ålder och fysiska förutsättningar. Människors delaktighet och inflytande skiljer sig åt mellan olika I översiktsplanen för Gotland koncentreras social hållbarhet till samhällsgrupper. Faktorer som socioekonomisk tillhörighet, kön, fyra perspektiv som tillsammans beskriver inriktningar för att religion eller övertygelse, funktionshinder och ålder skapar ojäm- bibehålla och utveckla välfärd och god livsmiljö. lika förutsättningar för delaktighet och inflytande i samhället.

◗◗Trygghet Delaktighet för olika grupper i samhället ställer krav på olika ◗◗Jämställdhet mötesformer och olika informationsvägar. Vuxna utgår ofta från ◗◗Tillgänglighet sina egna referensramar när de planerar för barn. Till exempel är ◗◗Delaktighet den fysiska planeringen sällan planerad utifrån barns och ungdo- mars behov. Det är därför viktigt att finna former för delaktighet Trygghet som når många. I samhällsplanering är trygghet en fråga om samspel mellan det sociala livet och den byggda miljön. Kommunen ska verka för en positiv social utveckling i kommu- nen. Många av de sociala förhållandena påverkas av hur kommu- I ett bostadsområde upplevs ofta offentliga områden som par- nen väljer att disponera mark- och vattenområden. ker, parkeringar, gator och förgårdar som mest otrygga. Trygg- hetsförstärkande åtgärder minskar rädslan och ökar livskvalite- ten. Anpassad belysning och fler människor i rörelse utomhus är exempel på sådant som förstärker känslan av trygghet. Bostadsfö- retag kan öka tryggheten genom att t ex anställa gårdsvärdar eller

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 9 1 klimatförändringar Klimatförändringar

Stormen Gudrun 2005 och andra kraftiga väderhändelser i Framtida klimatförändringar Planerings­ ­Sverige bidrog till att regeringen tillsatte en klimat- och sårbar- Enligt en utredning av FN:s klimatpanel har jordens medeltem- förutsättningar hetsutredning. 1 oktober 2007 publicerades Sverige inför klimat­ peratur ökat med 0,6°C under de senaste hundra åren. Panelen förändringarna – hot och möjligheter. Miljödepartementet SOU beräknar att temperaturen kan komma att öka med ytterligare och allmänna 2007:60 1,4–5,8°C fram till år 2100. Takten beror bland annat på resulta- intressen ten av pågående arbete med att minska utsläpp av växthusgaser. Utifrån den utredningen tillsammans med andra tillgängliga forskningsresultat kan följande kortfattade sammanställning En stigande temperatur kommer att innebära påtagliga effekter göras. för människor, miljö och ekonomi. IPCC:s sammanfattning av effekterna på människor och miljö i ett förändrat klimat visar att Idag råder det inga tveksamheter om att en global uppvärm- konsekvenserna ökar kraftigt i omfattning om den globala med- Istället för anpassning till ett nytt klimat handlar ning pågår. Det anses också mycket sannolikt (vilket innebär en eltemperaturen ökar med mer än 2 grader jämfört med den för- det om anpassning till ett 90-procentig eller större sannolikhet) att denna uppvärmning industriella nivån. ­klimat i snabb förändring. beror på människans utsläpp av växthusgaser. Världshavens nivå har stigit med åtta cm mellan år 1961 och 2003. Effekterna av denna uppvärmning kan undvikas, minskas eller Utvecklingen förklaras dels av att vattenvolymen ökar när dess fördröjas genom en rad åtgärder när det gäller utsläppsminskning. temperatur stiger och dels av avsmältning av glaciärer. Fortsatta En del effekter är dock oundvikliga. Därför krävs det anpassning utsläpp av koldioxid under det kommande århundradet kommer till dessa omständigheter, globalt, regionalt och lokalt. att stanna kvar i atmosfären under mer än tusen år och bidra till en fortsatt uppvärmning och höjning av havsytans nivå. Det En klimatförändring kan leda till både ökad och minskad sårbar- innebär bland annat att avsmältningen av Grönlandsisen fortsät- het eller helt nya sårbarheter. En väsentlig aspekt är klimatföränd- ter. ringens förändringsförlopp. Istället för anpassning till ett nytt kli- mat handlar det om anpassning till ett klimat i snabb förändring. Extrema väderhändelser har blivit både vanligare och ovanligare. Den fysiska planeringen är ett viktigt område där hänsyn måste Antalet kalla vinternätter och antalet frostdagar över landområde tas till nya omständigheter. Ju längre period planeringen avser har minskat samtidigt som antalet mycket varma sommardagar desto större spännvidd av tänkbara klimatförhållanden finns att och varma sommarnätter ökat. Skyfall har blivit vanligare över de ta ställning till. flesta landområdena.

Klimatförändringarna påverkar på något sätt alla system, såväl Sveriges klimat har också förändrats. Under åren 1991–2005 har naturliga som tekniska och socioekonomiska. en tydlig uppvärmning ägt rum i Sverige jämfört med normalpe- rioden för 1961–1990. Medeltemperaturen över hela året har för- Klimatmodeller ändrats. Grovt sett rör det sig om ungefär en grads ökning. Fram- På SMHI:s hemsida (www.smhi.se) presenteras hur ­klimatet möj- förallt har temperaturen ökat under vintern och minst under hös- ligen kan utvecklas i Sverige under 2000-talet. ­Materialet byg- ten. ger på beräkningar med klimatmodeller som matats med infor- mation om framtida förändringar i atmosfären. Klimatmodeller Temperatur och nederbörd och därmed snöförhållanden har för- hanterar samverkan mellan de fysikaliska ­processerna i hela syste- ändrats och bidragit till flera besvärliga översvämningar nästan met med atmosfär, land och vatten. Resultaten från dessa beräk- varje år sedan 1995. Översvämningar har kommit under som- ningar har bearbetats till klimatindex för ­Sverige, som delats in i maren, hösten och vintern, istället för på våren under snösmält- 18 distrikt. Beräkningarna omfattar perioden 1961–2100. Här pre- ningen. Figur 1 Beräknad temperatur- senteras information och beräkningar för Gotland när det gäl- förändring för Gotland 1961– ler nederbörd och temperatur och vilka konsekvenser de får för Sverige står i global jämförelse inför marginella problem. Dock 2100 jämfört med medelvärdet för perioden 1961–1990. Kurvan extrema väderhändelser men också gradvisa förändringar när bedöms stora problem uppstå i vissa områden och inom vissa visar löpande 10-årsmedelvärde det gäller exempelvis dygnsmedeltemperatur, vilket bland annat samhällssektorer, vilka måste hanteras och förebyggas. för A2 (cerise) och B2 (turkos). kommer att påverka jord- och skogsbruket på Gotland. Det grå området i perioden Vad händer vid olika temperaturer? 2071–2100 visar spridningen av fyra regionala beräkningar med Utsläppsscenarier är antaganden om framtida utsläpp av växthus- Effekterna av en global uppvärmning vid olika temperaturer: en atmosfär-hav-modell utifrån gaser. De är utarbetade av FN:s klimatpanel, IPCC (Intergovern- två globalmodeller och A2/B2. Temperatur­ mental Panel on Climate Change). Utsläppsscenarierna baseras Vad kan hända? (www.smhi.se) på antaganden om den framtida utvecklingen av världens eko- intervall nomi, befolkningstillväxt, globalisering, omställning till miljö- 1–2 grader Allvarliga ekosystemförändringar, en fjärdedel vänlig teknik med mera. Den mängd växthusgaser som kommer av dagens ekosystem kan försvinna. Jord­brukets att släppas ut med tiden beror på hur världen utvecklas. SMHI produktionspotential förväntas öka generellt använder två utsläppsscenarier: A2 (en snabb befolkningstillväxt men minskningar förekommer på lägre bredd- och intensiv energianvändning) och B2 (långsammare befolk- grader. Ökad översvämningsrisk i vissa områ- ningstillväxt och mindre energianvändning). Utsläppsscenarierna den, ökad risk och omfattning av torkperioder i finns beskrivna i en rapport från IPCC; Special Report on Emis­ andra områden, främst på södra halvklotet. Ökad sions Scenarios (SRES), 2000. risk för värmeböljor och därtill relaterade pro- blem som märkbara isförluster på Grönland och Perioden 1961–1990 används som referens när man tittar på hur ­Västantarktis klimatet förändras, och resultaten för framtiden jämförs ofta med 2–3 grader Större delen av tundran och hälften av den bore- medelvärdet för den perioden. ala skogen försvinner, en tredjedel av dagens arter har försvunnit, jordbrukspotentialen når sitt Figur 2 Beräknad nederbördsför- Allmänt om klimatscenarier maximum men ytterligare minskad produktion ändring för Gotland 1961–2100 De resultat som presenteras från beräkningar med klimatmodel- på låga latituder ökar antalet människor som kan jämfört med medelvärdet peri- ler brukar betecknas scenarier. Klimatscenarier är inte väderprog- utsättas för hungersnöd. Över 1 miljard människor oden 1961–1990. Kurvan visar löpande 10-årsmedelvärde för noser. Klimatscenarier baseras på antaganden om framtiden och drabbas av vattenbrist. De hälsorelaterade effek- A2 (cerise) och B2 (turkos). Det representerar vädrets statistiska beteende d v s klimatet. Klimat- terna ökar. grå området i perioden 2071– scenarier återskapar alltså inte det verkliga vädret på en specifik 2100 visar spridningen av 4 regionala beräkningar med en plats i en enskild tidpunkt. En väderprognos däremot ger infor- atmosfär-hav-modell utifrån mation om vad som kommer att hända på lokal skala under en två globalmodeller och A2/B2. kortare tid. (www.smhi.se)

10 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 3–4 grader Jordbrukets produktionspotential minskar glo- Havet beräknas just nu stiga med ca 3 mm/år (1993–2003) att 1 balt, en stor del av världsbefolkningen utsätts jämföra med 1,8 mm/år under perioden 1961–2003, vilket inne- klimatförändringar för hungersnöd. Närmare en tredjedel av värl- bär en nästan fördubbling av nivåökningen. den lider brist på vatten. Markant ökning i inten- sitet och förekomst av bränder, torka och stormar. Urbaniseringen av kusterna har lett till att erosionen, som egent- Omfattande isförluster på Grönland och Västant- ligen är ett naturligt fenomen, har blivit ett problem som kan arktis. få stora konsekvenser för befintlig bebyggelse. För att minimera Havet beräknas just nu risken för att även nya byggnader och anläggningar ska komma stiga med ca 3 mm/år 4–5 grader Jordbrukets produktionspotential minskar även till skada, behöver kommunen i detaljplaner och bygglovsprocess (1993–2003) att jämföra på högre latituder. De flesta höghöjdsglaciärer med 1,8 mm/år under försvinner. Kostnaderna för översvämningsskydd förebygga, villkora eller helt avstyrka byggande i riskområden. perioden 1961–2003, blir orimliga i vissa områden. Kommunen bör alltså bli mer restriktiv när det gäller ­byggande ­vilket innebär en ­nästan i kustzonen. fördubbling av nivå­ 5–6 grader Ett stort antal arter försvinner. Massutflyttning ökningen. från vissa regioner kommer att vara enda möjlig- På Gotland finns enligt klimat- och sårbarhetsutredningen heten till anpassning. en ökad risk för erosion på den västra/nordvästra delen av ön. ­Ravinutvecklingen förväntas även öka något. Källa: Den svenska klimatstrategins utveckling, s 24. Energimyndigheten och Naturvårdsverket 2008. Landskapet Landskapets förmåga att ta emot och leda bort eller magasinera stora nederbördsmängder under kort tid kommer att sättas på prov i ett varmare klimat. Under höst och vinter som redan idag Varmast: Buttle, 8 augusti 1975, 35,2° C är de regnigaste perioderna på Gotland bedöms nederbörden öka Kallast: Buttle, 9 februari 1966, –32,8° C Häftigaste skyfall: Hemse, 2 sept 1913, 141 mm med närmare 40 procent. Det kommer att pröva den vattenav­ Största månadsmängdsnederbörd: Hemse augusti 1994, 219 mm ledande kapaciteten både i landskapet som helhet och i bebyggda områden. I det öppna landskapet på Gotland är de naturliga vat- tendragen till stor del omdanade till grävda kanaler, vilket gör avrinningen tämligen snabb och under rådande förhållanden är Klimatet blir varmare, vad det önskvärt att bromsa vattnets hastighet på dess väg mot Öst- händer och hur påverkar det ersjön. samhället på Gotland? Med en höjd ­årsmedeltemperatur ändrar årstiderna karaktär. Samtidigt kommer den varma och torra sommarperioden att bli Vattnets kretslopp ändras beroende av medeltemperaturen och ännu varmare. Det ökar torkstressen för både växter och djur och är kanske det som får störst inverkan både på natur och på sam- gör det ännu viktigare att bevara och utveckla vattenhållande ele- hälle. Ett varmare klimat får återverkningar i landskapet, de are- ment i landskapet. Erosion och vittring i landskapet kommer att ella näringarna, transportsystemen och i den bebyggda miljön. öka med högre temperaturer och större nederbördsmängder.

Prognoserna för Gotland förutspår mer nederbörd. Årsnederbör- Vattnets karakteristiska avrinningsförlopp under året föränd- den kommer att öka med 20–30 procent från nuvarande 550–600 ras också i ett varmare klimat. Mot slutet av det här århundra- mm/år till omkring 700 mm/år. Det borde vara välkommet i en det beräknas vintertjälen ha upphört på Gotland och då försvin- region där försommartorkan ofta ger problem, men ökningen av ner islossning och vårflöde. Under höst och vinter är avrinningen nederbörden kommer inte när den bäst behövs, under somma- större i framtidsscenarierna, det följer av ökande nederbörd under ren förväntas istället nederbörden minska med 30 procent jäm- vinterhalvåret medan avrinningen sommartid är ännu lägre än fört med idag. idag. Hur extrema vattenflöden kan komma att påverkas är ännu mycket osäkert. En ökad risk för översvämningar verkar dock tro- Tidigare skulle ett tak Ett varmare klimat bedöms ge häftigare väder i form av fler skyfall ligt eftersom avrinningen redan i medeltal är större speciellt höst klara tyngden av ett snö- under årets regniga månader, längre och intensivare värmeböljor och vinter. täcke, nu blir det viktigare att de ska klara extrema under sommaren och samtidigt en ökad risk för tillfälliga lokala väder med större vindstyr- temperaturfall som kan yttra sig som hagelskurar eller nattfrost På broar, vägar nära vatten och i hamnar måste risker för över- kor. Byggnadernas ytskikt under vår, sommar och höst. svämningar bedömas. I bebyggda områden måste dagvattenav- måste stå emot längre och ledningar anpassas till att kunna ta emot högre flöden för att und- intensivare perioder av Den varmast uppmätta temperaturen på Gotland inträffade i vika att översvämningar drabbar byggnader och områden där folk väta. Dränering runt bygg- Buttle den 8 augusti 1975 med 35,2° C. Samma plats har även är i rörelse. nader måste ha högre kapacitet. rekordet för kyla, den 9 februari 1966 var det –32,8° C. Annars ligger medeltemperaturen för perioden 1961–1990 för februari på Problem med övergödning i sjöar och vattendrag kan komma att mellan –1–2,5° C, och för juli månad på 16° C. öka i ett framtida varmare och blötare klimat.

Det häftigaste uppmätta skyfallet på Gotland inträffade i Hemse Byggnader den 2 september 1913 då det föll 141 mm. Hemse har också största Tidigare var kanske den viktigaste parametern för hållfastheten månadsmängdnederbörd då det i augusti 1994 föll 219 mm. hos ett tak att klara tyngden av ett snötäcke, nu blir det vikti- gare att dimensionera för att klara extrema väder med större vind- Havsnivå och översvämningar styrkor. Byggnadernas ytskikt kommer att behöva anpassas för Att den globala uppvärmningen leder till en höjning av havsy- att kunna stå emot längre och intensivare perioder av väta. Drä- tans nivå är forskare världen över överens om. Varmare världs- neringen runt byggnader måste ha högre kapacitet än tidigare. hav leder till ett högre vattenstånd genom vattnets utvidgning vid Uppvärmning av lokaler och bostäder kommer att behövas under uppvärmning och avsmältning av glaciärer. Globalt beräknas den färre av årets dagar, men tillfälligt kommer det att bli lika kalla genomsnittliga havsnivån höjas med ca 18–59 cm till år 2100 jäm- perioder som nu, varför uppvärmningssystemens kapacitet måste fört med 1990. En möjlig ökad isavsmältning på Grönland och i vara dimensionerade för att klara detta, samtidigt som de totalt Antarktis skulle kunna ge en ytterligare höjning med 10–20 cm under året inte kommer att behöva leverera så mycket värme under samma period. som idag. Det betyder lägre utnyttjandegrad av kapaciteten (och längre avskrivningstider för installerade system). Däremot kom- Detta kommer att leda till att även havsytenivån i Östersjön kom- mer behovet av komfortkyla i byggnader där människor vistas att mer att stiga. öka. Detta kommer att bli särskilt viktigt för flera verksamheter inom den offentliga sektorn som rör barn, sjuka och äldre. Resultaten avseende Östersjöns nivå varierar mellan ­scenarierna. I de södra delarna av Sverige förväntas havsnivån vara oföränd- rad eller stiga med upp till ca 80 cm. Längs ­Mellansveriges kus- ter varierar uppskattningarna från en sänkning med 50 cm till en höjning med upp till 50 cm, beroende på skillnaden mellan havs- ytans höjning och landhöjningen. I norra Sverige bedöms havs- nivån komma att sänkas med 0–90 cm tack vare den stora land- höjningen.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 11 1 Dricksvattenförsörjning Många faktorer påverkar den framtida användningen av jord- klimatförändringar Kvalitén på råvatten för dricksvattenförsörjning kan komma att bruksmarken. På kortare sikt verkar avregleringar mot ökad inter- påverkas negativt till följd av minskad sommartillrinning och nationell konkurrens inom jordbruket såväl i Sverige som i övriga ökad temperatur i de sjöar som fungerar som råvattentäkter. Sam- Europa. På längre sikt är omvärldsutvecklingen svårbedömd men hällets dricksvattennät, avloppsledningar, fjärrvärme och elnät av stor betydelse för hur jordbruket i Sverige kommer att utveck- måste samtidigt kunna klara längre regnperioder än tidigare. las. Reningsverket i Slite är ett kommunalt exempel på Gotland där konstruktionsanpassningar redan har gjorts för att kunna klara Fiske framtida situationer med högt vattenstånd i Östersjön. De biogeokemiska processerna i havet och den påverkan som kli- matförändringarna har på dem är fortfarande dåligt kända. Det- Transporter på, till och från Gotland samma gäller effekterna av klimatförändringar på läckage av Vägar näringsämnen och omfattningen av förändringar i salthalten i Generellt sett kommer väghållningen i Sverige att påtaligt påver- Östersjön. Trots en relativt god uppfattning om vilka temperatur- kas av ett förändrat klimat framförallt på lång sikt. Den förvän- förändringar som klimatförändringarna kommer att föra med sig tade ökade nederbörden och efterföljande höga flöden kommer är det därför svårt att dra mer långtgående slutsatser om hur fisk- att få störst negativ påverkan på vägtransportsystemet. Antalet bestånden och förutsättningarna för fiske kan förändras i ett för- skred och ras, bortspolningar av vägar och översvämningar kom- ändrat klimat, särskilt i Östersjöns komplexa bräckvattensystem. mer att kunna öka väsentligt. Hur vägstrukturen på Gotland kla- rar framtida klimatförändringar bör utredas. Vattentemperaturen är central för fiskens levnadsförhållanden. Östersjöfisken väntas till viss del kunna anpassa sig till högre vat- Flyg tentemperatur på naturlig väg. Kallvattenarter i grunda insjöar Flygplatsen är beroende av el, tele, fungerande trafikledningssys- har inte den möjligheten. Förväntade förändringar i temperatur tem, transporter till och från flygplatsen samt att flygbränsleför- och salthalt i Östersjön bedöms leda till att för fiskenäringen vik- sörjningen fungerar. tiga arter som strömming, torsk och lax missgynnas. Även platt- fiskar som piggvar och rödspätta kan drabbas negativt. Ett förändrat klimat enligt de klimatscenarier som målas upp kommer att ge positiva effekter när det gäller minskat antal snö- Natur- och kulturmiljöer stormar och isbeläggningsproblem minskar om det blir var- Ett förändrat klimat ger sannolikt upphov till förändringar i kul- mare. Fler stormar, översvämningar, kraftiga regn, dimma, åsk- turmönster och levnadsvanor. Det finns en potential för framväx- väder samt ändrade klimatzoner som påverkar tjälförhållandena ande av nya miljöer och kulturmönster som är förknippade med och därmed bärigheten på flygplatsytorna, är de negativa effekter ett varmare klimat. Till den negativa sidan hör att befintliga vär- klimatförändringarna ger flygsektorn. Detta kan leda till direkta den hotas. Påfrestningarna på kulturhistoriskt intressanta bygg- problem med oftare stängda flygplatser vilket inte bara påverkar nader kan bli större i ett varmare och fuktigare klimat. Genom resenärer utan även posthantering, frakt m m. en ytterligare minskad lönsamhet i kustfisket kan kulturhistoriskt värdefulla kustmiljöer som fiskelägen förloras. Med en ökad lön- Färjor samhet för jordbruket som kan följa av en klimatförändring kan å Höga vattenstånd är generellt bättre ur färjetrafiksynpunkt. Dock andra sidan möjligheterna att bevara kulturhistoriskt intressanta får inte höga vattenstånd överstiga 1,8 m över medelvattennivån byggnader i jordbrukslandskapet förbättras. vilket är den nivån dagens kajplatser är anpassade för. Gotlands kommun genomför åtgärder för att anpassa hamnarna efter en Turism högre medelvattennivå än dagens. I ett europeiskt perspektiv tyder mycket på att sommarturismen vid Medelhavet kommer att drabbas hårt som ett resultat av att Jord- och skogsbruk temperaturerna där förväntas stiga betydligt mer sommartid än Ett varmare klimat beräknas ge upphov till ökad skogstillväxt i det globala genomsnittet, samtidigt som färskvattentillgången Sverige, mot slutet av seklet med en 20–40 procent högre tillväxt- väntas minska. Det innebär förstås stora möjligheter för expan- takt. Skadorna till följd av stormar, torka och brand väntas dock sion av turistnäringen och stora samhällsintäkter i andra delar av också att öka. Europa. Samtidigt riskerar trängseln att öka liksom belastningen på miljön. Mer ansträngda vattenresurser, inte minst på Gotland, Nederbörden väntas öka från oktober till mars och vara oför- kan bli ett stort problem, särskilt som jordbruket kan behöva öka ändrad i april. Från maj till september väntas mindre nederbörd, bevattningen. Redan nu bör samhället i ökad utsträckning pla- åtminstone i södra Sverige. Upptorkningen av marken kommer nera för ökad konkurrens om snåla vattenresurser. att ske betydligt senare än vegetationsperiodens start och kommer därmed att begränsa när vårbruk och vårsådd kan ske. Skörden av Ett varmare klimat innebär en förlängning av sommarsäsongen. vårsådda grödor bedöms ändå bli cirka tre veckor tidigare än idag. Villkoren för sommaraktiviteter som bad, camping, vandring och Enligt klimatscenarierna förlängs vegetationssäsongen med mer golf förbättras genom att säsongen förlängs. Mot slutet av seklet än en månad på hösten och höstsådden kommer då att kunna kan september ha ungefär samma månadsmedeltemperatur som senareläggas i motsvarande utsträckning. För t ex höstvete tidi- augusti har i dag och maj månads medeltemperatur kan börja Å ena sidan kan ett var- mare och fuktigare klimat­ gareläggs ändå blomning och mognad med cirka tre veckor jäm- närma sig den vi i dag har i juni. öka påfrestningarna på kul- fört med idag. turhistoriskt intressanta En minskad nederbörd sommartid bör gynna badturism och fri- byggnader, å andra sidan Högre temperaturer och mindre nederbörd sommartid väntas öka luftsliv. Ett orosmoment är den ökande risken för erosion längs kan en ökad lönsamhet i bevattningsbehoven samtidigt som tillgången på vatten minskar. främst södra Sveriges kuster som kan leda till att stränder som i jordbruket förbättra möjlig- dag är populära förstörs. heterna att bevara sådana byggnader, å tredje sidan Trots att förutsättningarna för jordbruk i Sverige generellt för- kan minskad lönsamhet i bättras kommer sannolikt riskerna för stora skördeskador till Ett framtidsscenario är att Gotland blir mer attraktivt som turist- kustfisket göra att värde­ följd av extrema väderhändelser som torka, intensiva regn och mål då avståndet och kanske till och med klimatet är att före- fulla kulturmiljöer som översvämning att öka. dra framför länderna kring Medelhavet. World Tourism Organi- ­fiskelägen förloras… zation, UNWTO, konstaterar i sin långtidsprognos av turismens Ett varmare och fuktigare klimat kan gynna skadegörare, såsom utveckling fram till år 2020 att klimatförändringarna kommer att svampsjukdomar, virussjukdomar, bakterier, nematoder och påverka turismen. Dock menar UNWTO att om klimatet under insekter. Sammantaget innebär ovanstående faktorer att skördar- högsommaren i Medelhavsområdet blir mycket varmt och torrt nas kvalité och kvantitet kan komma att variera mer än i dagens kan man räkna med att säsongen också förändras, från att idag ha klimat. Med förebyggande grödoval och odlingsmetoder bedöms en utpräglad topp till att bli ett flersäsongsområde. klimatförändringens positiva effekter till stor del kunna tas till vara för det svenska jordbrukets del.

12 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Utifrån Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter Energi 1 kommer framtida klimatförändringar när det gäller Gotland till Gotlands kommun har som mål att år 2025 ha en lokal energi­ klimatförändringar största del att handla om stigande havsytenivå och i viss mån om försörjning som är klimatneutral och bygger på en hög andel temperaturförändringar. De flesta av de utpekade både befintliga av lokalt producerad förnyelsebar energi. Flera aktörer samver- turistanläggningarna liksom eventuella utvecklingsområden för kar inom energiområdet på Gotland. Möjligheterna ligger i att turism, är belägna i kustzonen där också höjda havsytenivåer kan utnyttja potentialen för bioenergi, vindkraft och solenergi. Ett Ett framtidsscenario är att få stora konsekvenser. Nya riktlinjer för ny kustnära bebyggelse trendbrott måste ske i sambandet tillväxt – energianvändning. Gotland blir mer attraktivt kan komma att få konsekvenser för framtida vidare exploatering som turistmål då avstån- av dessa områden, då viss varsamhet och försiktighet bör iakttas Transporter det och kanske till och för att tillskapa en långsiktigt hållbar etablering. Transportsektorn står idag för över 40 procent av alla utsläppen med klimatet är att före- av växthusgaser och andelen är i stigande. Transportsektorn är dra framför länderna kring När det gäller temperaturförändringar skulle omsättningen i med andra ord ett nyckelområde att försöka åstadkomma föränd- Medel­havet. turismnäringen kunna öka och Gotland skulle, med rätt plane- ring inom, oavsett vilken framtidsbild man tycker verkar mest ring och investeringar, kunna ”vinna” på en temperaturhöjning rimlig eller tilltalande. ur turistsynpunkt, avhängigt att samhället i övrigt anpassas till klimatförändringarna. Insikten kring detta skulle kunna skapa nya förutsättningar för att bygga samhällsstrukturer som understödjer ett energieffektivt Vatten och avlopp beteende, exempelvis en samhällsplanering som konsekvent prio- Generella problem när det gäller vatten och avlopp idag: riterar gång-, cykel- och kollektivtrafik i stället för bilresande, och där incitament skapas för att ersätta fysiska resor med informa- ◗◗Många system tions- och kommunikationsteknik i de fall det är möjligt. ◗◗Delar av systemen ålderstigna ◗◗Kombinerade ledningar med risker för bäddning Genus och klimat ◗◗Stort behov av en långsiktigt hållbar dagvattenhantering Det pågår forskning kring genus och genderfrågor i relation till forskning om klimatförändringar och anpassning. Utgångspunk- Män litar i större utsträck- Kraftiga skyfall kommer att öka framöver. Det kan uppstå däm- ten är att även denna fråga bör belysas ur ett genusperspektiv. ning än kvinnor på tek- ningar vid vägtrummor och låga broar när det under en kort tid Skillnader i makt, inkomst och ekonomiska tillgångar, arbets- niska lösningar, medan kvinnor oftare understry- kommer stora mängder nederbörd. Dag- och spillvattensystemen fördelning, kulturella mönster och sociala roller, samt biologiska ker vikten av beteendeför- är också sårbara vid sådana händelser. Det kan uppkomma och skillnader har betydelse för hur klimatfrågan kan hanteras utifrån ändringar. uppkommer redan idag att avloppsvatten kommer upp i källare ett globalt perspektiv. Lämnar män och kvinnor olika stora eko- eller ur avloppslock. logiska fotavtryck? Och i så fall, bör åtgärder sättas in mot de vär- sta förorenarna? Det finns exempel där försäkringsbolag har begärt ersättning från kommuner då det kommunala VA-systemen varit underdimen- Forskare uppmärksammar skillnader när det kommer till hur sionerade. De summor som försäkringsbolagen tvingats att betala män och kvinnor resonerar kring frågan vilka möjligheter sam- i skadestånd till enskilda har de i sin tur krävt av kommunen. hället har att anpassa sig till ett föränderligt klimat. Män litar Detta är problem som kan uppstå om man t ex ständigt kopp- i större utsträckning än kvinnor på tekniska lösningar, medan lar på nya kvarter till befintliga ledningar som egentligen inte kvinnor oftare understryker vikten av beteendeförändringar. är dimensionerade för detta. Kommunerna behöver bygga mer robusta system.

Hur kan Gotland uppmärksamma och utnyttja nya möjlig­heter som Den stora andelen hårdgjord yta gör det också svårare att klara av följer av klimatförändringarna? de enorma mängder vatten som en översvämning eller ett skyfall ❏❏Hur kan Gotland på bästa sätt utnyttja en förlängd odlingssä- innebär. Öppna avvattningssystem börjar komma mer och mer song och ökat värde på odlingsmark? liksom öppna dagvattensystem som ger nederbörden möjlighet ❏❏En ny marknad för en byggbransch med klimat­smarta byggal- att infiltrera och hitta ytor mellan asfalten. ternativ? ❏❏Större utvecklingspotential för turismen med ett ­varmare kli- Avrinning och uppsamlingsdammar mat? På Gotland sker avrinningen alltför snabbt. Att skapa uppsam- Inom detta område bör utredningar genomföras utifrån samtliga lingsdammar kan vara ett sätt att undvika att förorenat vatten hållbarhetsperspektiv. som konsekvens av översvämning, spolas ut i havet. De skulle också kunna fungera som bevattningsdammar sommartid.

Dammar är problematiskt på Gotland på grund av att de geolo- giska förutsättningarna inte är goda. Det finns inte många områ- den på Gotland som skulle kunna vara lämpliga för att anlägga dammar på, och de områdena är ofta attraktiva jordbruksmarker. Risken att förorena grundvattnet är också stor på många platser.

De befintliga dammarna på Gotland bör bevaras och utvecklas så långt som möjligt.

Förtätning Den relativt täta stadsstrukturen, liksom den ökade andelen cykelbanor och de stärkta strukturerna för kollektivtrafikresor, framstår som viktiga förutsättningar för förändring mot en mer robust och uthållig samhällsstruktur.

Det behövs ett paradigmskifte i planeringen från mobilitet till funktionell tillgänglighet. Detta innebär bl a en stadsplane- ring som ökar cykel- och kollektivtrafikens konkurrenskraft och bidrar till korta avstånd till service: livsmedel, dagis m m samt ersättande av en viss del arbets- och tjänsteresor med högkvalita- tiv IT-kommunikation.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 13 1 Klimatanpassning – vad är det? Anpassning genom fysisk planering klimatförändringar Anpassning syftar till att minska riskerna och skadorna från nuva- Fysisk planering på regional och lokal nivå behöver i större rande och framtida skadliga effekter på ett kostnadseffektivt sätt utsträckning inriktas på att åstadkomma ett transportsnålt bebyg- eller till att utnyttja potentiella fördelar. Några exempel på åtgär- gelsemönster. En medveten styrning av bebyggelseutvecklingen der är en effektivare användning av den knappa vattentillgången, är av stor betydelse för det framtida transportberoendet, då anpassning av befintliga byggnormer till framtida klimatvillkor bebyggelsen förändras långsamt och transportalstrande bebyggel- och extrema väderfenomen, konstruktion av vallar eller högre val- semönster får konsekvenser för en lång tid framöver. lar mot höjda havsnivåer, utveckling av grödor som tål torka, val av arter och metoder för skogsbruket som är mindre sårbara för Kommunernas fysiska planering är en viktig arena för att uppnå stormar och bränder, utveckling av fysisk planering och korri- en klimatanpassad och energieffektiv samhällsstruktur. Där han- dorer som hjälper arter migrera. Anpassning kan omfatta natio- teras lokalisering av infrastruktur, arbetsplatser, handel och bostä- nella eller regionala strategier och praktiska åtgärder som vidtas der för minskat transportbehov och energieffektiva transporter på gemenskapsnivå eller av enskilda. De kan föregripa händelser samt utbyggnad av fjärrvärme och vindkraft. eller vidtas som en reaktion. Att bygga för att tåla Den offentliga sektorn måste vidta åtgärder exempelvis genom att Vi har vant oss vid att leva med ett visst klimat och samhället är anpassa fysisk planering till riskerna för översvämning, samt att uppbyggt och anpassat därefter. Det har också visat sig att dagens ◗◗ändra befintliga byggnormer för att se till att långsiktig infra- samhälle i många fall är dåligt anpassat till de variationer som är struktur klarar framtida klimatrisker, karaktäristiska för det nuvarande klimatet. Senare års översväm- ◗◗uppdatera strategierna för katastrofhantering och ningar och stormar har varit påminnelser om behovet av en mer ◗◗inrätta system för tidig varning för översvämningar och skogs- framsynt planering som kan minska exponeringen och därmed bränder. risken för skador vid extremt väder. Även naturen är anpassad till det klimat vi har. Byggnadsfrågan är central och ett bra exempel på det omedelbara behovet av anpassning, så att de blir mer boendevänliga i ett var- Det kommer att komma nya klimatscenarier från forskarna. mare klimat och kräver mindre energi – vilket i sig utgör åtgärder Ovissheten kring utvecklingen av klimatförändringarna är något för att mildra effekterna. En vettig planering bör beakta framtida som måste finnas med i den fysiska planeringen. Detta innebär klimatförhållanden och detta bör även innefatta valet av lokali- i många fall flexibilitet och marginaler. Dagens infrastruktur tål sering. inte förändringar, medan klimatet är föränderligt.

Kustområden är allt mer utsatta för klimatförändringsrisker och Översiktsplanens roll åtgärder för mildrande av effekterna, och anpassningsåtgärder bör På översiktlig kommunal planeringsnivå finns möjlighet till den särskilt inriktas på dessa områden. En sammanhållen och inte- helhetssyn som behövs för att kunna överblicka nutida och fram- grerad metod för kustplanering och kustförvaltning bör möjlig- tida konsekvenser av klimatförändringarna. göra synergieffekter och åtgärda eventuella konflikter mellan eko- nomisk utveckling av kustområden och den nödvändiga anpass- I de fall där kostsamma skyddsåtgärder inte är något alterna- ningen till klimatförändringar. tiv kan det dock vara nödvändigt att ta beslut om var ny bebyg- gelse inte kan tillåtas, till exempel genom lägsta tillåtna anlägg- Fysisk planering kan ge en integrerad ram för att koppla sårbarhet ningshöjd. Däremot är det inte lämpligt att i den översiktliga pla- och riskbedömning till anpassningskapacitet och anpassningsåt- neringen ange exakt hur anpassningen rent tekniskt, arkitekto- gärder, vilket gör det lättare att identifiera tänkbara lösningar och niskt eller ingenjörsmässigt ska gå till. Detta eftersom tekniker kostnadseffektiva strategier. och metoder förfinas och förbättras hela tiden och att dessa typer av detaljerade beslut bättre hör hemma i efterföljande planering Hänsyn och ansvar och vid bygglov. Ingen myndighet har idag ett övergripande ansvar för klimatan- passningsfrågan men många centrala myndigheter har genom Processen med att ta fram fysiska planer, både på översiktlig och sina respektive sektorsansvar en viktig roll i klimatanpassningsar- detaljerad nivå, kan med sitt medborgardeltagande och syfte att betet. Ett 30-tal myndigheter arbetar med förebyggande åtgärder, åstadkomma lokal förankring verka för kunskapshöjning. ökad kompetens och kunskap och verkar för bättre beredskap vid störningar i viktiga samhällsfunktioner. Eftersom översiktsplanen aktualitetsförklaras varje mandatperiod finns möjlighet att ta med nya forskningsrön som rör klimatpro- Sveriges kommuner och landsting anser att staten fritt bör till- blematiken och som samhällsplaneringen behöver ta hänsyn till. handahålla planeringsunderlag och analysverktyg anpassade för kommunerna. Behovet av underlag och bättre nationella höjd- data är brådskande och ett självklart statligt ansvar menar man.

Socioekonomiska konsekvenser I det fortsatta arbetet med klimatanpassning finns det anledning att ta hänsyn till socioekonomiska effekter. Generellt sett kan sägas att både befolkningsutvecklingen och den regionala utveck- lingen påverkar hur stora konsekvenserna blir av ökad frekvens av översvämning, stormar, erosion, ras och skred. En ökad befolk- ning innebär att behovet av både bebyggelse och infrastruktur kommer öka.

Samtidigt förbättras förutsättningarna för att anpassa samhället till ett förändrat klimat.

14 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 1 Riksintressen riksintressen

Riksintressen enligt miljöbalken (MB) Med friluftsliv avses i detta sammanhang vistelse utomhus i Det primära verktyget för att reglera markanvändningsfrågor i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupp­ Planeringsför­ syfte att åstadkomma en hållbar användning av våra naturresur- levelser utan krav på tävling. utsättningar ser återfinns i de grundläggande respektive de särskilda hushåll- ningsbestämmelserna i miljöbalkens tredje och fjärde kapitel. I Områden av riksintresse för friluftslivet har så stora värden på och allmänna plan- och bygglagen föreskrivs bl a att kommunerna i den fysiska grund av natur och kulturkvaliteter att de är eller kan bli attrak- intressen planeringen ska följa reglerna i dessa bestämmelser. I översiktspla- tiva för besökare från hela eller en stor del av landet eller utlan- nen ska kommunen särskilt redovisa hur förekommande riksin- det. När det gäller områden som är av riksintresse för frilufts- tressen, som utgör en del av dessa bestämmelser, tillgodoses. livet spelar förutsättningarna för naturupplevelser och frilufts- verksamhet samt tillgänglighet för allmänheten stor roll. Värde- ringen hänger samman med hur stort och ostört ett område är Riksintressen enligt och om natur- och kulturföreteelserna är särskilt attraktiva för en tredje kapitlet miljöbalken nationell publik, till exempel genom att området har tilltalande Det finns allmänna intressen, både bevarande- och exploate- utsiktspunkter och utflyktsmål. ringsintressen, som enligt hushållningsbestämmelserna anses sär- skilt viktiga. Dessa intressen ska generellt sett ges företräde fram- Att det finns för landet särskilt goda förutsättningar fört ex för andra i den fysiska planeringen. Dessa så kallade prioriterade bad, båtliv, vandring, fritidsfiske eller vintersport kan innebära intressen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtag- att området är av riksintresse. Till väsentliga naturkvaliteter för ligt skadar dem. Allmänna intressen ska ges företräde framför friluftslivet hör bl a variationen i landskapet. Möjligheterna till enskilda intressen. naturupplevelser och friluftsverksamheter av olika slag är vanli- gen större ju mer omväxlande miljön är. Områdenas värde för- Inom vissa områden kan, enligt tredje kapitlet, de prioriterade höjs av kombinationer av naturtyper, intresseaspekter och urvals- intressena, även få status som riksintresse. Skyddet för områden kriterier. Ett områdes visuella helhetsvärden, dess landskapbild, av riksintresse framstår som starkt då de ska skyddas mot åtgär- ger förutsättningar för natur- och kulturupplevelser. der som påtagligt skadar dem eller påtagligt försvårar utnyttjan- det av dem. Ett områdes tillgänglighet och åtkomlighet för en bred allmänhet beror bl a av kommunikationer till området, övernattningsmöj- Riksintressena i miljöbalkens tredje kapitel pekas ut av ansva- ligheter samt olika anläggningar och anordningar i övrigt. rig central myndighet efter skriftligt samråd med länsstyrelsen. Naturvårdsverket pekar ut områden av riksintresse för djur- och Områden av riksintresse för friluftsliv växtlivet och friluftslivet, riksantikvarieämbetet områden av kul- Inom Gotlands kommun finns sex områden utpekade som områ- turhistoriskt riksintresse, SGU mineralfyndigheterna, energi- den av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap 6§ MB. Dessa är myndigheten vindkraftområden o s v. Varje område beskrivs och Fårö, Östergarnslandet, Storsudret, Gotlandskusten, Gotska San- myndigheten anger de värden som konstituerar, d v s utgör grun- dön och Karlsöarna. Beskrivningen av riksintressenas värden togs den för respektive riksintresse. fram 1988.

Gotlands kommun har som tillstånds- och planeringsmyndig- Fårö – område 1 het ett ansvar för att reglerna i tredje kapitlet tillämpas. Kom- Värdeomdöme munen kan inte anta juridiskt bindande planer eller fatta beslut Fårö är ett särpräglat landskap med stora natur-, kultur- och skön- i enskilda ärenden utan att göra en egen bedömning av om ett hetsvärden. Attraktivt för friluftslivet främst på grund av natur- utpekat områdes egenskaper motiverar riksintressestatus. värden som raukfält, klapperstensfält och sanddyner samt de fina möjligheterna till bad och strandaktiviteter. I praktiken är det i det enskilda fallet dock svårt att bortse från de bedömningar och anspråk som de centrala myndigheterna har Intresseaspekter gjort. Däremot kan kommunen göra bedömningen att värdena i Riksintressets intresseaspekter rangordnade enligt följande: ett område av någon anledning har sjunkit på ett sådant sätt eller 1. Naturstudier försvunnit helt så att området inte längre äger de värden som är 2. Bad att betrakta som riksintressanta. 3. Cykling 4. Kulturstudier På Gotland finns utpekade riksintresseområden enligt tredje 5. Fritidsfiske kapitlet miljöbalken för följande ändamål: ◗◗Friluftsliv Förutsättningar för bibehållande ◗◗Värdefulla ämnen eller mineraler av områdets friluftsvärden ◗◗Totalförsvaret ◗◗Det särpräglade landskapet med stora geologiska och kulturella ◗◗Vindbruket värden måste bevaras. ◗◗Naturvården ◗◗Den pågående markanvändningen – en småskalig jordbruks- ◗◗Kulturvården drift med djuravel kombinerat med ett skogsbruk där endast ◗◗Yrkesfisket mindre uttag sker och sly och ris tas undan – måste få fortgå. ◗◗Sjöfarten ◗◗Områdets värden kan reduceras av bebyggelseexploatering ◗◗Flyget och om landskapsvårdande åtgärder inte även fortsättningsvis bedrivs i nödvändig omfattning. Nedan redovisas till en början riksintressena, enligt tredje kapitlet MB för friluftsliv, värdefulla ämnen eller mineraler och totalför- Planering och säkerställande svaret följt av riksintressena enligt fjärde kapitlet. Resterande riks- ◗◗Området omfattas av Fördjupad översiktsplan för Fårö. intressen enligt tredje kapitlet redovisas tillsammans med plane- ◗◗Stora delar av området utgör klass 1-område i Länsstyrelsens ringsförutsättningarna. sammanställning, Värdefull natur på Gotland från 1984. ◗◗Flera naturreservat och fågelskyddsområden finns för de särskilt känsliga områdena. Riksintresse för friluftsliv ◗◗Kuststräckan Aursviken–Ajkeviken omfattas av strandskydd I Naturvårdsverkets Handbok – Riksintresse för naturvård och 200 meter. friluftsliv – allmänna råd för tillämpningen av 3 kap 6§, andra stycket, Miljöbalken framgår följande:

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 15 1 Östergarnslandet – område 2 Storsudret – område 3 riksintressen Värdeomdöme Värdeomdöme Östergarnslandet är ett särpräglat landskap med stora natur-, Storsudret är ett särpräglat landskap med stora natur-, kultur och kultur och skönhetsvärden. Attraktivt för friluftslivet främst på skönhetsvärden. Attraktivt för friluftslivet främst på grund av de grund av sina klintar och berg, sin oexploaterade kust samt de obrutna orörda stränderna, alvarmarkerna och raukområdena. fina sandstränderna. Intresseaspekter Intresseaspekter Riksintressets intresseaspekter rangordnade enligt följande: Riksintressets intresseaspekter rangordnade enligt följande: 1. Naturstudier 1. Naturstudier 2. Strövande 2. Strövande 3. Kulturstudier 3. Kulturstudier 4. Cykling 4. Bad 5. Bad 5. Cykling Förutsättningar för bibehållande Förutsättningar för bibehållande av områdets friluftsvärden av områdets friluftsvärden ◗◗Att den nuvarande hävden och markanvändningen fortsätter. ◗◗Att pågående markanvändning får fortgå. ◗◗Området påverkas negativt av nya vägar, luftledningar, barr- ◗◗Området påverkas negativt av nya vägar, luftledningar, okäns- skogsplantering och ny täktverksamhet och olämpligt lokalise- liga skogsavverkningar, utdikning och olämpligt lokaliserad rad bebyggelse. bebyggelse. Planering och säkerställande Planering och säkerställande ◗◗Området omfattas av Fördjupad översiktsplan för Storsudret. ◗◗Området omfattas av Fördjupad översiktsplan för Östergarns­ ◗◗Stora delar av området utgör klass 1-område i Länsstyrelsens landet. sammanställning, Värdefull natur på Gotland från 1984. ◗◗Stora delar av området utgör klass 1-område i Länsstyrelsens ◗◗Flera naturreservat och ett fågelskyddsområde ingår i området. sammanställning, Värdefull natur på Gotland från 1984. ◗◗Med undantag av kuststräckan norr Burgsvik omfattas kusten ◗◗Flera naturreservat ingår i området. av strandskydd 200 meter. ◗◗Stora delar av kusten omfattas av strandskydd 200 meter och ◗◗Området berörs av 4 områden utpekade som riksintresseområ- 300 meter. den för naturvården. ◗◗Området berörs av 5 områden utpekade som riksintresseområ- den för naturvården. Gotlandskusten – område 4 Värdeomdöme Gotlandskusten utgörs till stora delar av orörd och omväxlande natur med mycket goda möjligheter till rekreation och aktivite- ter av olika slag.

Områden av riksintressen för friluftsliv Intresseaspekter enligt 3 kap Miljöbalken Riksintressets intresseaspekter rangordnade enligt följande: 1. Bad 2. Naturstudier 3. Cykling 4. Kulturstudier 5. Vandring 6. Fritidsfiske

Förutsättningar för bibehållande av områdets friluftsvärden Förutsättningarna för att områdets värden skall bestå kräver bland annat att hävden av strandängarna fortsätter och att bebyg- gelse och turistanläggningar lokaliseras till lämpliga platser

Planering och säkerställande ◗◗Stora delar av området utgör klass 1-område i Länsstyrelsens sammanställning, Värdefull natur på Gotland från 1984. ◗◗Området berör 28 stycken områden av riksintresse för natur- vård. ◗◗Hela strandskyddsområdet runt kusten är sedan 1993 förordnat som naturreservat.

Gotska Sandön – område 5 Värdeomdöme Gotska Sandön är en egenartad isolerad ö med sanddyner och delvis förtorkad tallskog

Sandön har främst stora natur- och skönhetsvärden. Attraktivitet för friluftslivet främst på grund av sitt isolerade läge, sin orördhet och fascinerande natur.

Intresseaspekter Riksintressets intresseaspekter rangordnade enligt följande: 1. Naturstudier 2. Strövande 3. Vandring 4. Kulturstudier 5. Bad

16 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Förutsättningar för bibehållande Riksintresse för värdefulla 1 av områdets friluftsvärden ämnen och mineraler riksintressen ◗◗Vård och skötsel enligt naturvårdsverkets skötselplan Av miljöbalkens tredje kapitel 7§ andra stycket framgår att områ- ◗◗Att dess karaktär av orörd sandtäckt ö med urskogsartad tall- den som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är skog bevaras. av riksintresse skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan för- svåra utvinningen av dessa. Det som avses i lagrummet är främst Planering och säkerställande fyndigheter av sådana ämnen eller material som är eller bedöms ◗◗Området utgör klass 1-område i Länsstyrelsens sammanställ- kunna bli av stor betydelse, bl a för landets försörjningsberedskap. ning, Värdefull natur på Gotland från 1984. Inom sådana områden får kommunerna och de statliga myn- ◗◗Gotska Sandön är nationalpark sedan 1963 digheterna inte planera för eller lämna tillstånd till verksamhe- ◗◗Ett mindre område vid Säludden har tillträdesförbud hela året ter som kan förhindra eller påtagligt försvåra ett utnyttjande av till skydd för gråsälarna resurserna. ◗◗Området är utpekat som riksintresseområde för naturvården. Beslutsprocessen Karlsöarna – område 6 Förordningen om hushållning med mark- och vattenområden Värdeomdöme m m (SFS 1998:896) anger att SGU, efter samråd med Boverket Karlsöarna är Östersjöns enda motsvarighet till Atlantens fågel- och länsstyrelse, kan besluta att en viss fyndighet utgör ett sådant berg. Öarna utgör ett par av Gotlands största alvarområden. Båda område som är av riksintresse avseende ämnen och material för öarna är rika fågellokaler med flera sällsynta arter. Floran räknar landets materialförsörjning. omkring 450 arter. Båda öarna är attraktiva för friluftslivet främst på grund av sina natur-, kultur- och skönhetsvärden. SGU har hittills fattat beslut om 125 stycken riksintressanta fyn- digheter av ämnen eller material. Av dessa har 43 stycken detalj- Intresseaspekter avgränsats och utmärkts på karta, medan övriga har lägesbestämts Riksintressets intresseaspekter rangordnade enligt följande: med en centrumkoordinat. 1. Naturstudier 2. Kulturstudier Avgränsningen görs utifrån ett mycket långsiktigt perspektiv, ca 50–150 år. Efter kartritning och koordinatsättning med arealbe- Förutsättningar för bibehållande räkning remitteras förslaget till avgränsning av fyndigheten till av områdets friluftsvärden berörd länsstyrelse och Boverket. Beroende på remissinstansernas ◗◗Vård och skötsel enligt naturreservatens skötselplaner. synpunkter kan ytterligare justering av förslaget aktualiseras. Där- ◗◗Att öarnas karaktär av oexploaterade klippöar bevaras. efter fattar SGU beslut i ärendet. ◗◗Värdet kan påverkas negativt av störningar från friluftsliv och flygplan och bristande resurser för tillsyn och skötsel Utpekade områden 1. Filehajdar: Råvara för cementindustrin. Planering och säkerställande 2. Västra brottet: Råvara för cementindustrin. ◗◗Området utgör klass 1-område i Länsstyrelsens sammanställ- 3. Storugns Klinthagen: Insatsråvara för kemisk industri, järn- ning, Värdefull natur på Gotland från 1984. och stålindustri. ◗◗Området är sedan 1976 förordnat som naturreservat. 4. Fleringe: Kalk- och kalkbrukstillverkning: Insatsråvara för ◗◗Området är utpekat som riksintresseområde för naturvården. kemisk industri, järn- och stålindustri. 5. Rute: Insatsråvara för kemisk industri, järn- och stålindustri. 6. Stucks: Insatsråvara för kemisk industri, järn- och stålindustri.

Områden av riksintressen för värdefulla ämnen och mineralerenligt 3 kap Miljöbalken

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 17 1 Riksintresse för totalförsvaret Militär luftfart/flyghinder riksintressen Försvarsmakten har en organisation för deltagandet i den fysiska Staten, genom Försvarsmakten, bedriver flygverksamhet dels vid planeringen för att kunna bevaka och hävda riksintresset för den flygflottiljer och övningsflygplatser, dels utanför dessa områden militära delen av totalförsvaret. Bevakas inte detta kommer För- bl a i form av lågflygningsövningar med helikoptrar och JAS. svarsmakten på sikt inte att kunna bedriva sin verksamhet och På grund av detta bör byggnadsobjekt (höga byggnader, master, fullgöra sina uppgifter. vindkraftverk) utanför tätort med en höjd högre än 20 m och i tätort (enligt LMV karta i skala 1:250000) över 90 m, genomgå en Öppna och hemliga riksintressen flyghinderprövning för militär luftfart. Inom en radie av 45 km Det finns två områdestyper av riksintressen för totalförsvaret, från vissa flygplatser bör samtliga objekt högre än 20 m, d v s även dels områden som kan redovisas öppet, exempelvis övnings- och inom tätort, remitteras till Försvarsmakten. skjutfält och flygflottiljer, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-, Försvarsmaktens flyghinderprövning sker för att säkerställa att kommunikations- och underrättelsesystem. inga byggnadsverk hindrar eller försämrar tillgängligheten till Försvarsmaktens intressen, t ex flygplatser och övningsmöjlighe- För ett antal län finns aktuella fastställda 12:4-förordnanden ter. Flyghinderprövningen sker även för att markeringen av ett (enligt PBL 12 kap §4) där båda områdestyperna finns med. I byggnadsverk ur ett flygsäkerhetsperspektiv säkerställs. andra fall finns ett mer informellt underlag i form av en så kallad samrådskarta. Av praktiska skäl behandlas angivna områden som Militär luftfart bedrivs på sådant sätt att kännedom om flyghin- riksintresse för totalförsvaret. Dock är exempelvis stråket mellan der från 20 m och uppåt är en flygsäkerhetspåverkande förutsätt- två master i ett radiolänksystem inte angivna, endast ett område ning. Därför begär Försvarsmakten även att bli informerad senast runt masterna. Uppförs höga byggnadsobjekt i stråket mellan 30 dagar innan ett byggnadsverk uppförs, så kallade Meddelande masterna kan störningar uppstå i systemen. Höga byggnadsob- om uppförande. Informationen används för att presenteras i publi- jekt kan också utgöra flyghinder för den militära och civila luft- kationer, flygsystem och på flygkartor, samt utgör ett underlag till farten. Försvarsmakten behöver således plan- och bygglovären- beräkningar av flygprocedurer för både civil och militär luftfart. den inom 12:4-förordnanden eller inlämnade samrådsområden om beslut om 12:4-förordnande saknas, på remiss samt dessutom LFV är genom lokal flygplatschef ansvarigt för flyghinderpröv- på samtliga ärenden avseende höga byggnadsobjekt. ningen för civil luftfart. Sedan halvårsskiftet 2005 har Försvars- makten uppdragit åt LFV Flyginfo SE att utföra Försvarsmak- (Försvarsmakten har haft som målsättning att överlämna aktuella tens flyghinderprövningar. Prövningen för civil och militär luft- underlag för 12:4-förordnanden/samrådskartor till samtliga läns- fart kommer inom LFV i framtiden att samordnas. Arbete pågår styrelser under 2008. Några sådana underlag har dock så vitt Got- samtidigt inom Luftfartsstyrelsen och Försvarsmakten med att lands kommun känner till inte överlämnats.) tydliggöra regler inom området. Försvarsmaktens behov av att yttra sig över flyghinder från 20 m och uppåt kommer att kvarstå.

Väderradar Försvarsmakten har sju och SMHI har fem väderradarstatio- ner som samverkar. Det har visat sig att vindkraftverk kan störa väderradarns utfall om vindkraftverk uppförs för nära en sådan Militära intresseområden radar. Det finns nu internationellt fastlagda riktlinjer. För enstaka vindkraftverk är skyddszonen 5 km runt en väderradar, för en grupp av två eller flera skall samråd ske med Försvarsmakten om projektet ligger inom en radie mellan 5 och 20 km från en väder- radar. Försvarsmakten samverkar med SMHI i yttrandena. För- varsmaktens väderradar finns bl a på Gotland.

Försvarsmaktens hinderprövning görs ur ett flertal aspekter: övningsverksamhet, militär luftfart, telekonflikter, störningar mot spanings- och sensorsystem mm. Till Försvarsmakten inkomna mast- och vindkraftsärenden remitteras vidare till even- tuellt berörda förband och enheter inom Försvarsmakten, Luft- fartsverkets stödenhet för flyginformation (Flyginfo SE), Försva- rets Materielverk (FMV) samt i vissa fall Försvarets Radioanstalt (FRA) för synpunkter. När samtliga enheter/myndigheter inkom- mit med svar, upprättas ett samlat yttrande. Om ett negativt ytt- rande avges, motiveras ofta inte detta av sekretesskäl. Yttrandet är ett sammanvägt svar med hänsyn till alla ovan nämnda faktorer. Yttrandet är giltigt i två år.

Höga byggnadsobjekt Höga byggnadsobjekt i form av master, vindkraftverk och bygg- nader bör inte lokaliseras i närheten av skjut- och övningsfält inklusive riskområden över vatten. Det avstånd (område) som bör lämnas fritt från vindkraftverk beror på den verksamhet som bedrivs.

Vid vissa fält nyttjas ett utökat riskområde vid skjutning med så kallade pilammunition. Vid t ex luftvärnsskjutfält används mål- flyg och där finns så kalladeRestricted area, R-områden, som åter- finns på flygkartor. Det finns idag tio skjutfält placerade längs Sveriges kuster som är utpekade som riksintresse enligt 3 kap 10§ MB. Även runt övriga skjutfält hålls fritt från master för att inte övningsverksamheten skall påverkas negativt. Skjut- och övnings- fälten redovisas i PBL/NRL underlag nr 47 ”Försvarsmaktens del- tagande i fysisk planering”.

En översyn pågår av vilka fält som i framtiden kommer att redo- visas som riksintresse för totalförsvaret. Den beräknas vara klar under första halvåret 2008.

18 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Riksintressen enligt De områden på Gotland som omfattas av 4 kap 4§ MB är föl- 1 fjärde kapitlet miljöbalken jande: riksintressen I fjärde kapitlet miljöbalken finns de särskilda hushållningsbe- ◗◗Gotlands kust, stämmelserna för ett antal i lagtexten geografiskt utpekade mark- ◗◗Östergarn, och vattenområden, med undantag för Natura 2000-områden. ◗◗Storsudret samt ◗◗Fårö. Det rör sig om områden som i sin helhet har bedömts äga så höga natur- och kulturvärden att de är av riksintresse. Enligt 4 kap 8§ MB är även alla Natura 2000-områden av riks- intresse. Det ställs särskilda krav på markanvändning som kan Reglernas syfte är att skydda de utvalda områdena mot exploate- påverka förhållandena inom dessa skydds- och bevarandeom- ringsföretag och andra ingrepp som kan leda till påtaglig skada på råden och om man befarar att en verksamhet eller åtgärd kan områdenas natur- och kulturvärden som helhet. påverka miljön på ett betydande sätt krävs ett särskilt tillstånd.

Dessa områden bedöms attraktiva för många motstridiga intres- ◗◗På Gotland finns ett stort antal Natura 2000-områden. sen och konfliktrisken mellan exploatering och bevarandeintres- sen är därför mycket stor. Bland annat omfattas stora delar av lan- ◗◗Tillstånd krävs från regeringen för att bedriva verksamheter eller dets kuststräckor och alla Natura 2000-områden. Exempelvis är vidta åtgärder, som på ett betydande sätt kan påverka miljön i hela Gotland av riksintresse enligt fjärde kapitlet. ett Natura 2000-område. Reglerna om förutsättningarna för ett sådant tillstånd finns i 7 kap, 27–29§§ MB. Även om de utpekade riksintresseområdena enligt fjärde kapit- let är geografiskt utpekade är de ändå inte alltid geografiskt enty- ◗◗Genom att Natura 2000-områden numera är av riksintresse får digt avgränsade. För Gotlands del gäller detta den exakta inne- ingen typ av ändrad markanvändning som prövas enligt 3 och 4 börden av avgränsningen i 4§, ”Gotlands kust, på Östergarn och kap MB komma till stånd utan att påverkan på dessa områden Storsudret på Gotland samt på Fårö”. Det är en tolkningsfråga har undersökts och att eventuellt behövligt tillstånd har inhäm- vad som avses med framför allt Gotlands kust, men även vad som tats. Det får också till följd att länsstyrelserna med stöd av 12 kap avses med Östergarn. 1§ PBL ska se till att kommunala planer inte tillåter markan- vändning som strider mot skyddet av Natura 2000-områdena. Gotlands kommun har i översiktsplanen gjort en tolkning av vad som avses med Östergarn samt Gotlands kust. För de områden som pekas ut direkt i fjärde kapitlets lagtext finns ingen motsvarande redovisning av riksintressets värden som i Även avvägningen mellan olika intressen inom de utpekade tredje kapitlet. Redan då lagen kom till uppfattades detta som en områdena har gjorts direkt i lagtexten. Av första paragrafen fjärde brist. Så småningom har det bestämts att respektive kommun ska kapitlet framgår att natur- och kulturvärden ska ha företräde ta fram en sådan redovisning i samband med kommunens över- framför andra intressen inom dessa områden. siktsplanering.

Nyckelorden i detta sammanhang är alltså ”natur- och kulturvär- Nedan tecknas bakgrund och ett försök att närma sig en redovis- den som helhet”. ning av de Gotländska värdena utifrån de övergripande natur- och kulturvärdena under begreppet ”Nationallandskapet ­Gotland”. De delar av dessa områden som fortfarande är orörda och har höga naturvärden ska bevaras. Nationallandskapet Gotland Vid bedömningen av tillåtligheten av ingrepp i de berörda områ- enligt fjärde kapitlet miljöbalken dena ska utgångspunkten vara de samlade värdena som finns i Begreppet nationallandskap låter förstå vad skyddsbestämmel- hela området, och vad som är en lämplig utveckling i området ska serna i miljöbalkens fjärde kapitel omfattar. Öland, Gotland, bedömas från ett helhetsperspektiv. norra Bohusläns kust, många andra attraktiva kuststräckor, de stora sjöarna, de outbyggda älvarna och delar av fjällvärlden är Bestämmelserna utgör dock inte hinder för utvecklingen av eminenta exempel på områden som nämns vid namn i själva lag- befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för anlägg- texten. Ingen kan ändra på detta skydd utan nytt riksdagsbeslut. ningar som behövs för totalförsvaret. På 1960-talet började kärnkraftverk, massaindustrier, varv, raf- Därutöver finns regler i de följande paragraferna 2–8 som är områ- finaderier m m etableras på allt fler ställen. Trenden bar enbart desspecifika och som anger ytterligare förutsättningar för tillkom- uppåt. I de mer storvulna visionerna skulle kusterna kantas av sten av exploateringsföretag i de skilda områden som omfattas av tung industri. Samtidigt tog fritidsbebyggelse allt mer strandnära 4 kap MB. De områden som berör Gotland är utpekade i föl- mark i anspråk. jande paragrafer: Då var Olof Palme ansvarigt statsråd för bland annat planfrågor. Hela Gotland omfattas­ av 4 kap 2§ MB räknar upp ett stort antal områden som är särskilt Han och regeringen såg att om inget gjordes så skulle få eller inga 4 kap 2§ MB – ­områden lämpade för turism och rekreation och vid bedömningen av til�- attraktiva stränder bli kvar, varken för vanliga svenskar eller turis- särskilt lämpade för turism låtligheten av ingrepp i naturmiljön ska dessa intressen särskilt terna. Det fanns också hot mot naturlandskap som var viktiga för och rekreation. beaktas. djur och växter. Åkermark och kulturlandskap naggades i kanten då tätorter och fritidsbebyggelse tog allt mer plats. 1965 tog reger- ◗◗Hela Gotland omfattas av 4 kap 2§ MB. ingen initiativet till den fysiska riksplaneringen.

4 kap 4§ MB gäller för kustområden som är starkt påverkade av Hela landet inventerades. Sedan tog regeringen, andra statliga tätorter, industrier och fritidsbebyggelse, den så kallade högex- organ och kommunerna i samråd ut områden som skulle värnas ploaterade kusten. Syftet är att låta de få områden utmed dessa mot exploatering och platser som skulle reserveras för industrin. kuststräckor som är relativt orörda förbli sådana till fördel för fri- 1972 togs ett vägledande riksdagsbeslut. 1987 kodifierades arbetet luftslivet. I dessa områden är möjligheten att uppföra fritidsbe- i dåvarande naturresurslagen. Vissa områden angavs direkt i lag- byggelse starkt begränsad. texten (nuvarande 4 kap miljöbalken). Man skapade också reg- ler för hur andra viktiga områden skulle pekas ut genom myndig- Miljöpåverkande industrier som ska tillståndsprövas av reger- hetsbeslut (nuvarande 3 kap miljöbalken). ingen får enbart lokaliseras till områden där liknande exploate- ring redan finns. Kommunen ska alltså redovisa vad som konstituerar riksintresset enligt fjärde kapitlet i miljöbalken. Inom dessa områden får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse och om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- värden. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyg- gelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 19 1 riksintressen Grunderna för nationallandskapet Gotland

Havet Levande landsbygd Tio landmil från fastlandet. Lika långt till Baltikum. Hav och sjö- Gotland är landets största glesbygdskommun mätt i antal invå- färder har alltid präglat Gotland. Havet har både isolerat ön, nare utanför tätorterna. Det finns bebyggelse nästan överallt, till utgjort en förbindelseled till andra trakter och kulturer och varit stor del utefter vägarna som ligger där de ligger sedan urmin- den färdväg som använts för att finna rikedom i handeln. nes tid. Numera är det inte jordbruket som ger den största sys- selsättningen, utan de som bor på landet livnär sig på samma Ljuset sätt som de som bor i stan. Detta fungerar tack vare ett omfat- Eftersom havet omger ön finns ett särskilt ljus som sedan hund- tande trafikarbete – transporter och resor som annars utförs på ratals år har lockat konstnärer och turister. stadsgator sker ute på landsvägarna.

Stranden Hansestaden Visby Mötet mellan hav och land har en särskild makt över sinnena. Visby innanför murarna är sedan 1995 ett världsarv ”som på ett Då isen drog sig tillbaka fann de första jägarna sitt byte där. Att unikt sätt bevarat sin stadsbild och sin synnerligen värdefulla skeppssättningar ligger med havsutsikt är ingen tillfällighet. bebyggelse”. De historiska värden som finns på många håll ute Dagens turister vill ofta till stranden som på Gotland är gene- på ön har innanför murarna koncentrerats till en intensiv bland- röst tillgänglig för alla. ning av historia och materia. Då man går i stan känner man backarna i benen medan ögonen tar in gaturum, byggnader, Fisket har alltid varit en viktig näring på Gotland. Det finns ett murar, träd och människor. sextiotal hamnar kvar, och det finns områden av riksintresse för den näringen utpekade. Gotlänningarna Språket, gutamålet med sina olika dialekter, har andra rötter Kalkstenen än rikssvenskan. Ibland svårt att förstå för fastlänningen, men För 400 miljoner år sedan låg Gotland vid ekvatorn. I det grunda är kanske just därför en sammanhållande faktor för gotlänning- havet bildades många hundra meter mäktiga lager av kalk, arna. Fastlänningar som flyttat hit får försöka lyssna in, och got- sandsten och lermärgel. Kontinenterna har förskjutits. Skandi- länningar får försöka uttrycka sig på rikssvenska med lite lagom navien ligger långt uppe i norr. Men på Gotland kan man hitta gotländsk intonation. fossil efter urtida växter och djur som levde i ett tropiskt klimat. Efter den senaste istiden avlagrades här och var lera, grus och Man talar sällan numer om nationalkaraktärer, men nog har väl morän. Gotska Sandön utgörs helt av sand och det finns sand gotlänningarna en alldeles egen blandning av mild hybris och utefter många stränder. stor ödmjukhet? Gotland är viktigast på jorden samtidigt som man vet att man bor på en liten holme i en stor värld. Betingelserna för växt- och djurliv är annorlunda än på fastlan- det. Arter som är ovanliga eller saknas där kan finnas väl före- Hela Gotland trädda på Gotland. De lokalerna har pekats ut som riksintres- Riksintresset Gotland konstitueras alltså av havet, ljuset, stran- sen. Stenen som sådan är en viktig råvara. En del fyndigheter är den, kalkstenen, historien, jordbruket, bebyggelsen, levande av riksintresse. landsbygd, Visby och gotlänningarna.

Historien Och sommaren Gotland har en annan historia än Sveriges kärnområden och his- 1975 gick den första översiktsplanen för Gotland ut på samråd. torien är mer närvarande på Gotland än på många andra håll. Där fanns de riksintressen med som Palme tagit initiativet till. Här finns minnen från medeltiden levande och rötterna sträcker 1975 var också det år då Allan Nilssons sång Summan kummar sig ända till vikingatid, järnålder och bronsålder. framfördes för första gången. Den har sedan dess blivit något av en nationalsång för Gotland. Den visar nog bäst vad Gotland Områden som särskilt väl speglar denna historia har pekats ut står för. som riksintressen för kulturminnesvården. Summan kummar me sol kummar yvar hällmark u stain, Jordbruket yvar förfädas bain, yvar martall, yvar ain. Gotland har alltid varit ett utpräglat jordbrukslandskap Trots all Yvar maurar u mack, leiksum yvar pinnsvein u rack. strukturomvandling präglar lantbruket fortfarande landskapet. Skeinar soli igen pa ladingen. Lammet är en symbol som syns på flaggor och vapen medan Summar de är när soli kummar yvar Austagan fåren betar på många håll i bygderna, på Fårö fritt ute i land- Summar de är när brimsar brummar u myggar bleir me ban skapet. Summar de är när Palme gåimar si pa norr nånstans. Visst skudd de vare trist skudd de var um summan inte fanns. De storstadsbor som åtminstone på fritiden vill återse modernä- Vackat kan vare mosse pa en gammel sprucken stain, ringen söker sig gärna till Gotland. vackat kan var u hald si bei fast bärgningi är klain. Vackat kan vare sånt som kalles fäult nån annanstans. Bebyggelsen Visst skudd de vare trist skudd de var um Gotland inte fanns. Kyrkor och kalkstensbyggnader präglar landskapsbilden. Got- sångtext av Allan Nilsson land har landets äldsta bostadsbestånd. Det har en utformning som mer är släkt med Tysklands, Baltikums och Skånes äldre bebyggelse än med mellan- och nordsvensk bebyggelse eller moderna enbostadshus.

Nationallandskapet Gotland: Bruka utan att förbruka Översiktsplanen är till för människorna, både de som Naturen och mångtusenårig kultur har gett dagens Gotland bor här och de som kommer som besökare. Den är till för sådana värden att flera hundratusen besökare lockas hit varje år. ­naturen. Hela Gotland utgör ett förpliktande arv, ett arv Det är dessa värden Vision Gotland 2025 bygger på och vill ska som vi ska bruka utan att förbruka. bestå. Dessa värden stämmer också med de riksintressen som anges i miljöbalkens lagtext i dess fjärde kapitel.

I översiktsplanen redovisar kommunen hur riksintressena ska till- godoses. Det är i och för sig en uppgift kommunen fått av staten, men den sammanfaller med kommunens egen inställning.

20 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 1 riksintressen

Riksintressen enligt 4 kap Miljöbalken

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 21 1 natur Natur

Gotlands naturvärden Kalkbarrskogar (med kalkbarrskogar avses i naturvårdssam- Planerings­ Gotlands kommun består av stora landområden och stora havs- manhang barrskogar med höga naturvärden som växer på kalk- förutsättningar områden. rik mark och präglas av mineralnäringsrika förhållanden som bl a kan uppstå i sluttningar med rörligt grundvatten eller tunna och allmänna Gotlands natur formas av berggrunden i sina huvuddrag, från den humustäcken på revkalksten). Trädkontinuiteten är av avgörande intressen branta nordvästkusten till den mer lågmälda sydöstkusten. Där- betydelse och gran är ofta ett viktigt inslag i trädskiktet. De finns emellan löper de olika kalkstens- och märgelområdena i denna framförallt i ett stråk från Tofta mot nordost till Hellvi, samt där- riktning. En karta över hällmarkernas utbredning ger en bra över- ifrån utmed östra kusten ner till Gammelgarn. gripande bild av landskapets uppbyggnad. Ca 800 hektar kalkbarrskogar har klassats som nyckelbiotoper. Landskapet är fortfarande öppet. Jordbruksområden med över Den formellt skyddade arealen kalkbarrskog i naturreservat, bio- Skogen är 42 procent av 85 000 hektar åkermark omväxlat med skogsområden som kan topskyddsområden och naturvårdsavtal uppgick t o m år 2007 till Gotlands yta. Kusten är 77 mil lång med varierande vara riktigt magra hällmarksskogar till bördiga lövskogar, ofta res- ca 420 hektar. stränder. ter av ängsmark. Skogen är 42 procent av Gotlands yta. Kusten är 77 mil lång med varierande stränder. Inom en stor del av mellersta Gotland finns mycket äldre skog som är betespräglad och som därigenom har fått särskilda natur- Gotlands natur är i många avseenden unik till sin karaktär och värden. Det är både magra skogsmarker och sådana med en högre även områden utanför de skyddade områdena, naturreservaten bonitet. Naturvärdena är ofta knutna till gamla träd med rödlis- m fl, och utanför de områden som har utpekats som riksintresse- tade insektsarter. områden för naturvården, finns stora naturvärden. Lövskogarna på Gotland är i många fall igenväxande rester av Det gotländska landskapet är präglat av människans verksamhe- ängen och har därför ofta höga naturvärden (ofta nyckelbioto- ter sedan flera hundra år (tusen år) tillbaka och landskapet för- per). Lövskog finns spridd över nästan hela Gotland. ändras ständigt genom människans inverkan. Beteslandskapen, som sakta håller på att växa igen, de utdikade våtmarkerna lik- Arealen lövskog med höga naturvärden uppgår idag till ca 4 000 som igenväxande ängen. hektar. En stor del av denna areal räknas inte som produktiv skogsmark. Arealen formellt skyddad lövskog i naturreservat, bio- Nyare förändringar är de stora kalktäktsområdena på norra delen topskyddsområden och naturvårdsavtal uppgick t o m år 2007 till av ön. Mindre stentäkter för en utbredd kalkstensindustri sedan ca 445 hektar. gammalt har även den satt spår i naturen. Det finns ett ganska stort bebyggelsetryck på lövängsrester och En senare tids påverkan är fritidshusens expansion, oftast strand- igenväxande ängsmark eftersom det ofta är vackra och attraktiva nära eller i kulturlandskapspräglade områden som Fårö, Storsud- boendemiljöer. ret eller delar av Östergarnslandet. Gotland har ca 113 000 hektar skog och en stor andel av denna En annan vår tids landskapsomstöpare är etableringen av vind- skog har höga naturvärden och även kulturvärden. Drygt 8 000 kraftverk. hektar skog är skyddat genom naturreservat. 531 hektar omfattas av biotopskydd och 621 hektar av naturvårdsavtal. Cirka 6 000 Det gotländska landskapet består av olika landskapstyper och i hektar av den gotländska skogen hålls öppen med betande djur. dem ett stort antal olika naturtyper. Våtmarker Det gotländska landskapet av idag har en mycket liten rest av Värdefulla naturtyper på Gotland de våtmarker som fanns före utdikningarna av myrarna. Ur flera aspekter är det viktigt att värna våtmarkerna och gärna anlägga Alvarmarker nya. Vattenhållning, näringsfälla och gynnande av biologisk På stora delar av Gotland finns endast tunna jordlager och på mångfald är de viktigaste aspekterna. ganska stora arealer är detta jordlager ytterst marginellt eller sak- nas helt. Här finns hällmark. De kärr som finns på Gotland är oftast av typen rikkärr.

De öppna alvarmarkerna är en naturtyp (”nordiskt alvar”) som Källmyrarna är mycket speciella och biologiskt värdefulla. Före- det inte finns särskilt mycket av i världen. Alvarmarker kan vara kommer t ex på Lojsta hed. naturliga men de gotländska alvarmarkerna är till största delen en kulturprodukt genom bete och i viss mån busktäkt och skogs- Större våtmarker domineras oftast av ag och benämns agmyr, t ex bruk. I många fall ses de nu som mindre värdefulla och progno- Träskmyr på norr. I anslutning till agmyrar kan finnas andra typer sen för dem är allmänt sett dålig. av kärr. Dessutom finns kärr i skogsmiljöer och utmed vatten­ drag. Kommunen bör helst inte medverka till att exploatera de alvar- marker vi har. Fuktängar på lite djupare jordlager och fukthedar där jordlagret är tunt gruslager förekommer där grundvattenytan tidvis står Även flera andra gräsmarker har en dålig status naturvärdesmäs- högt och finns över hela ön. sigt som blir allt sämre. Många av dem har höga naturvärden. En stor areal av våtmarkerna är sumpskogarna, ca 4 000 hektar. Skogsmarker Framförallt på norra Gotland finns hällmarkstallskogar. De Inga exploateringar ska tillåtas skada våtmarker, särskilt inte om öppna alvarmarkerna har i stor utsträckning uppkommit genom dessa har dokumenterade naturvårdsvärden. att det har varit ett hårt betestryck på hällmarkstallskogen. Grän- sen är ofta oprecis. Ca 1 300 hektar hällmarkstallskog har klassats som nyckelbiotoper. T o m år 2007 hade ca 1 840 hektar hällmark- stallskog ett formellt skydd i naturreservat, biotopskyddsområden och naturvårdsavtal. Av den skyddade arealen bedöms ca 1 200 hektar ha mycket höga naturvärden.

22 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 1 natur Naturskyddade områden utom Våtmarker nationalpark, Kopparstenarna och Salvorev

Värdefull skogsmark Jordlager

Tunnt jordlager (ljusgrå) med ibland Hällmark (mörkare grå).

Utsnitt ur SGU:s grundvatten- och infil- trationsbenägenhetskarta över Got- lands län. Sveriges geologiska undersök- ning (SGU). Medgivande: 30-2285/2008

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 23 1 Stränderna För att kunna bygga vidare på en allt mer GIS-baserad informa- natur Gotlands stränder är mycket skiftande och i många delar med en tion i bygglovhanteringen och även detaljplaneringen, måste det unik utformning. Utmed framförallt den nordvästra kusten och ske förbättringar och fördjupningar i det redovisade riksintres- på Stora och Lilla Karlsöarna finns den mycket dramatiska klint- sematerialet. Detta bör ske i samverkan kommun – länsstyrelse. kusten, ofta 25–30 meter hög och någon gång upp mot 40 meter. Mest angelägna för sådana förbättringar är riksintresseområden Till klintkusten hör oftast en smal strandremsa med klappersten som innehåller odlingslandskap men även skogslandskap under klinten. Norr om Visby lämnar klinten plats för ett bredare strandområde med grus- och sandavlagringar. Utförliga och tydliga värdebeskrivningar underlättar bedöm- ningen av vad som påtagligt skadar riksintresset och det är av stor Vanligaste strandtypen på Gotland är stenstranden, klapperstran- betydelse att kunna hänvisa till dessa vid intressekonflikter. Detta den, som förekommer runt hela ön, ibland med vackra strand- är en förutsättning för väl avvägda beslut och det är också en för- vallar. Ofta upphängda på något utskjutande uddar finns sand- utsättning för att riksintressena ska respekteras och för att beslut stränderna. De största på Fårö, om man undantar Gotska San- ska vinna förståelse och accepteras av allmänheten. dön, men de finns i stort sett runt hela ön även om de ibland kan vara ganska små. De olika riksvärdena som ingår i riksintresseområdena är möj- liga att avgränsa och i vissa fall avgränsas med påverkansområde Där kusten är långgrund och flack finns de flesta och största för vissa verksamheter (påverkansområdet ingår dock inte i riks- strandängarna. Alla strandängar har varit betade och många är intresset). så fortfarande. Strandängen är den strandtyp som har den största biologiska mångfalden, inte minst gäller det fågellivet. Det är stor skillnad mellan olika riksintresseområden i fråga om hur väl avgränsade de är i nuvarande riksintresseredovisning enligt Den del av stranden som ligger nära vattnet har ett skydd för Naturvårdsverkets beslut 7 feb 2000. För vissa riksintresseområ- exploatering genom strandskyddet. den (oftast nya i beslutet år 2000) är avgränsningen mycket snäv och inga ytterligare preciseringar av riksvärdena krävs egentligen. Naturskyddade områden Antalet naturskyddade naturområden är stort. Det finns 109 Det är när de mest värdefulla kvalitéerna, riksvärdena, utgörs av stycken naturreservat, varav ett (Galgberget) har bildats av Got- så kallade landskapstyper som en närmare precisering är mest lands kommun. Inom Gotlands kommun finns 12 djurskydds- angelägen. De landskapstyper som anges (om länsstyrelsens redo- områden (bildade av länsstyrelsen) och ett antal naturminnen, visning har följt naturvårdsverkets metodbeskrivning för redovis- vilka oftast är speciella träd men det finns även bl a raukar och ning) är ”odlingslandskap” och ”skogslandskap”. flyttblock. Hångers källa är naturminne. Riksvärdet ”odlingslandskap” finns i 21 riksintresseområden för Avgränsade mindre mark- och vattenområden som är livsmiljö naturvård, med en total yta av 505 km2. Av detta kan, översikt- för hotade arter kan bli biotopskyddsområden genom beslut av ligt beräknat, ca 390 km2 bedömas vara ”odlingslandskap”. Vissa länsstyrelsen. Det finns 194 stycken sådana med en sammanlagd delar förmodligen med en kvalitet som inte är av riksintresse. yta av 644,8 hektar (531 hektar skog). Utöver dessa avgränsade biotopskyddsområden finns ett generellt biotopskydd för vissa Även landskapstypen ”skogslandskap” som riksvärde utgör en biotoper i jordbruksmark, bl a innefattas stenmurar i jordbruks- betydande areal i de 13 områden den förekommer. landskapet av detta skydd. Förutom dessa landskapstyper behöver det geovetenskapliga riks- Gotska Sandön är nationalpark. värdet ”klintkust”, vilket är en strandform, behöva preciseras till innebörd och avgränsning. Natura 2000 Inom de 129 områden som är Natura 2000-områden krävs alltid Förutom dessa riksvärden finns ett antal riksvärden på en lägre tillstånd om en verksamhet eller åtgärd på ett betydande sätt kan nivå, mer preciserad nivå, och, då de inte ingår i landskapsty- påverka miljön i området. Många av Natura 2000-områdena är perna odlingslandskap eller skogslandskap, är de ofta lättare att skyddade genom reservatsbeslut. avgränsa och bedöma påverkan. Åtminstone då det gäller fysisk förändring som bebyggelse. Riksintresse för naturvård Endast vid en slutlig pröv- ning av ett ärende kan det Redovisningen av riksintressen enligt miljöbalken kap 3 är sek- avgöras om det verkligen torredovisningar. Vid uppkomst av hot från eller konflikt med var ett riksintresse. andra intressen, ska en bedömning göras om riksintressent påtag- ligt skadas eller inte. Riksintressen ska skyddas mot åtgärder som påtagligt skadar dem.

Att ett område har pekats ut som riksintresseområde innebär ett slags presumtion (antagande till annat motbevisats) för att vissa stora naturvärden finns i området.Endast vid en slutlig prövning av ett ärende kan det avgöras om det verkligen var ett riksintresse.

Att redovisa hur kommunen avser att tillgodose riksintressen för naturvård, innebär att redovisa på vilket sätt eventuell änd- rad markanvändning (i praktiken där kommunen beslutar) ska hanteras så att inte riksvärdena påtagligt skadas. Riksvärdena är de naturvärden som utgör riksintresset. Detta kan på en över- siktlig nivå, som i översiktsplanen för hela Gotland, i praktiken endast ske genom generella ställningstaganden eller redovisningar av hur den efterföljande bedömningen i enskilda ärenden ska ske. Det är då, i enskilda ärenden, det kan bedömas om skadan är att betrakta som påtaglig eller ringa (eller, om frågan blir föremål för överprövning, då det eventuellt prövas om ärendet överhuvudta- get rörde ett riksintresse).

24 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 1 Hälsa och säkerhet hälsa och säkerhet

Buller Historiskt har många olika branscher funnit på ön. Till de mer Ljud påverkar oss på olika sätt och har betydelse för vår hälsa och miljöfarliga industrierna och verksamheterna kan räknas bensin- Planeringsför­ för möjligheten till en god livskvalitet. Buller i samhället är ett stationer, oljedepå, verkstäder av olika slag, textilindustri, träim- utsättningar växande problem såväl i utomhusmiljö som inomhus. pregnering och sågverk, garveri, kemtvätt, skrot och tjärfabriker. De flesta har varit koncentrerade till Visby, men också till Klin- och allmänna Vägtrafik är den största källan till buller. I Sverige störs över tehamn, Hemse och Slite. Det finns även exempel på industrier intressen 1 100 000 människor dagligen av buller från vägar. I den siffran lokaliserade långt från dessa orter, vilket syns tydligt på kartan ryms dessutom bara de största vägarna i landet samt alla vägar över potentiellt förorenad mark. inom storstadsregionerna, Stockholm, Göteborg och Malmö (Källa SNV hemsida, vägtrafik). Idag dominerar fyra basnäringar på Gotland, areella näringar, Stora områden på ­Gotland industri, turism och offentlig sektor. Den industri som finns idag utgörs av hällmark som Trafikbuller från landsvägarna på Gotland kan beröra upp till är till stora delar småskalig. Endast Kalkstens- och cementindu- saknar jordtäcke eller 2 000 hushåll (över 55 dBA ekvivalent utomhus). Vägverket strin kan räknas som storskalig. endast har tunna jord- be­driver ett arbete för att åtgärda de fastigheter som är utsatta för lager. Detta innebär att höga trafikbullernivåer. Under 2006–2007 har över 200 fastig­ Geologi ytvatten snabbt kan heter åtgärdats på Gotland genom att i första hand förbättra­ föns- Gotlands berggrund skiljer sig från övriga Sveriges. Den består tränga ned i berggrunden till grundvattnet. I kom- ter så att bullerstörningarna minskar inomhus. av lagrad kalksten, märgelsten, revkalksten och mindre områden bination med en sprickig med sand- och siltsten. Detta har stor betydelse för grundvatten- berggrund leder det till att Trafikbullerstörningar berör även många hushåll längs med de bildningen och vattenförsörjningen på Gotland. göra grundvattnet mycket trafikerade vägarna i Visby. Det finns dock ingen beräkning på känsligt för föroreningar. hur många hushåll som överskrider riktvärdet 55 dBA utomhus. Stora områden på Gotland utgörs av hällmark som saknar jord- täcke eller endast har tunna jordlager. Detta innebär att ytvatten Trafikbullerstörning i Visbyområdet förekommer från Visby flyg­ snabbt kan tränga ned i berggrunden till grundvattnet. I kombi- plats. Ett mindre antal hushåll störs av den befintliga flygom- nation med en sprickig berggrund leder det till att göra grund- fattningen. Ett betydligt större antal hushåll berörs av ”flygbul- vattnet mycket känsligt för föroreningar. Spill eller utsläpp från lermattan” som motsvarar störningsrisken vid fullt utnyttjande industriverksamhet eller olyckor kan få förödande konsekvenser. av flygplatsens miljötillstånd. ”Flygbullermattan” är styrande vid planering av ny bebyggelse. Idag finns över 10 000 enskilda vattentäkter och stora problem med främst bakterier som förorenar vattentäkterna till följd av de Bullerstörningar kan även förekomma från fritidsverksamheter, korta transporttiderna i berget. t ex motorsport och från olika typer av verksamheter. Sommartid är det vanligt med bullerstörningar från nöjesverksamheter. Potentiellt förorenade områden på Gotland Länsstyrelsen har till ansvar att lokalisera potentiellt förorenade Hälsoeffekter av samhällsbuller är enligt Världshälsoorganisa- områden och bestämmer därefter genom en riskklassning hur tionen bl a hörselskador, talinterferens, kommunikationsstör- stor risken är för att området ska orsaka skador på människors ning och sömnstörning. Därutöver effekter på psykofysiologiska hälsa eller på miljön. Det handlar om att bestämma kemikaliens och mentala funktioner samt på prestation och beteende. För att farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar samt områ- komma till rätta med hälsoeffekterna och indirekt med försäm- dets känslighet och skyddsvärde. rad prestation, kostnader inom sjukvården m m är det viktigt att i all planering sträva efter att klara de nationella riktvärden som har Hittills har ca 1 000 platser lokaliserats där miljöfarlig verksamhet tagits fram för olika typer av bullerstörningar. Arbetet bör inrikta bedrivs eller har bedrivits och som kan ha gett upphov till förore- sig både på ny och på befintlig bebyggelse. nade områden. Uppskattningsvis är 400 av dessa platser mer eller mindre förorenade (se karta på nästa sida). Riktvärden för trafikbuller Riktvärden som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av Efter genomförd riskklassificering avgörs om området behöver bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombygg- saneras. Valet av reningsmetod är beroende av vilken typ av föro- nad av trafikinfrastruktur. rening det rör sig om. ◗◗30 dBA ekvivalent inomhus. ◗◗45 dBA maximalnivå inomhus nattetid. Kommunen bedriver genom Miljö- och hälsoskyddskontoret till- ◗◗55 dBA ekvivalent utomhus (vid fasad). syn över de flesta objekten. Vid planläggning tas hänsyn till för- ◗◗70 dBA vid uteplats i anslutning till bostad. orenad mark och Tekniska förvaltningen driver ärenden med markundersökningar och saneringar. För utomhusnivå avses för flygbuller FBN 55 dBA. Riskklassade områden Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastruktu- 150 områden har riskklassats. Mer än hälften av dessa bedöms ren bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekono- ha måttlig risk för att orsaka skada på människors hälsa eller på miskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till de miljön. Drygt 40 områden klassas enligt klass 2 med stor risk, nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusnivåerna inte där sticker platser där tjärtillverkning skedde ut, 24 områden har överskrids. liten risk. Nio områden har mycket stor risk för att orsaka skador, främst platser för träimpregnering och sågverk.

Förorenad mark Länsstyrelsens mål är att samtliga platser som bedömts mer eller Ett förorenat område är ett område som är så förorenat att det mindre förorenade ska ha riskklassats senast vid utgången av 2010. kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller mil- jön. Alla platser kommer inte att kunna åtgärdas, men med tillräcklig vetskap om de föroreningar som finns på en plats, kan hänsyn tas Kunskapen om hur vi påverkar vår miljö har ökat både hos indu- vid ändring av markanvändningen och lämpliga åtgärder vidtas. strier och hos allmänhet. Tidigare släpptes mängder av miljö- farliga ämnen ut i våra marker och vattendrag. Kemikalier som hamnat i miljön blir ofta kvar i marken under en lång tid. Vid för höga halter kan människor och natur ta skada då föroreningarna sakta men säkert sipprar ut i grundvattnet och vattendrag för att nå brunnar och vattentäkter.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 25 1 Radon Risk- och sårbarhet hälsa och säkerhet Radonrisken är generellt låg på Gotland. Uppmätta halter av Genom att tidigt i den fysiska planeringen identifiera olika ris- radium i jordlagren är låga vilket gör att jordlagren allmänt kan ker, blir det lättare att minska konsekvenser på människor, egen- klassas som låg- och normalriskmark. dom och miljö. Riskidentifiering görs lämpligen genom riskana- lyser och konsekvensbeskrivningar. Mätningar på kalkstensberggrunden visar dock på lokalt förhöjda halter av radon i marken. Framförallt i områden med förmodad Robust planering karstpåverkan (öppna sprickor och håligheter) finns en ökad risk Robust planering är ett ganska nytt planeringssätt som genom för högre radonhalter. I dessa områden ställs krav vid nybyggna- att ta hänsyn till ekologiska, tekniska och sociala aspekter verkar tion av bostäder. för att skapa ett mer hållbart samhälle. Det handlar om tekniska olycksrisker, naturolycksrisker och sociala risker. Sveriges Geologiska Undersökning har tagit fram ett underlag kring radonhalter på Gotland och Gotlands kommun ställer föl- Riskidentifiering jande krav vid bygglov och planläggning: En lokal/regional risk- och sårbarhetsanalys för Gotlands kom- mun och Gotlands län är ständigt pågående. Målet är att arbe- ◗◗Mark som klassas som högriskmark för radon kräver att flera tet ska leda fram till en åtgärdsplan som syftar till att utveckla strålningsmätningar utförs på berggrunden vid planläggning säkerhet och trygghet på Gotland. Arbetet i sig syftar till en ökad samt flera mätningar vid byggplatsen. Det ställs också krav på riskmedvetenhet, breddade kunskaper och ett ökat engagemang en radonsäker grundkonstruktion. i risk- och säkerhetsfrågor inom en bred krets av aktörer. Sam- ◗◗På mark som klassas som normalriskmark för radon ska strål- verkansområdena omfattar statliga myndigheter med ansvar för ningsmätningar utföras vid platsen för byggnation. De mät- fredstida krishantering och höjd beredskap och benämns: Tek- ningarna avgör om det krävs en radonskyddad eller radonsäker nisk infrastruktur, Transporter, Farliga ämnen, Ekonomisk säker- grundkonstruktion. het, Geografiskt ansvarsområde samt Skydd, undsättning och ◗◗På lågriskmarkområden utan förekomst av karst och/eller där vård. det finns ett tjockare lager lera ställs inga krav på mätningar. Om inga mätningar genomförs ska dock grundkonstruktionen vara I grupperna ingår såväl statliga som kommunala organ som radonskyddad. näringsliv och andra organisationer.

Räddningstjänsten på Gotland Räddningstjänstens verksamhet är i allra högsta grad baserad på verkliga riskfaktorer vilka på många sätt är ”färskvaror”. Det finns heller inga egentliga nationella krav på hur insatstiderna eller pla- ceringen ska se ut, utan det fastställs utifrån en kommunal ambi- tionsnivå.

Gotland kommuns ambitionsnivå är att hela Gotland ska kunna få räddningstjänst inom 30 min, och Räddningstjänsten når 99,2 Förorenad mark procent av alla gotlänningar inom den tiden. Det finns dock se sidan 25 några så kallade vita fläckar på Gotland; Hall, Hangvar, Öster- garnsholm, Karlsöarna och halva Fårö.

De målbilder som tecknas i Vision Gotland 2025 påverkar på många sätt Räddningstjänstens uppdrag. Det handlar bland annat om insatstider och om rekrytering av personal över hela ön. Hur stationerna strategiskt är placerade är av stor vikt, exem- pelvis utifrån rekryteringsbehov.

Ur ett räddningstjänstperspektiv kan en strategi mot en mer sam- lad bebyggelse vara positiv då en koncentrerad befolkning under- lättar arbetet. Dock får detta ur ett långsiktigt perspektiv kon- sekvenser för brandstationernas placering. Det kan komma att behövas brandstationer på andra platser än idag både i närheten av serviceorterna och på landsbygden då människor fortfarande bor och kommer att fortsätta att bo relativt spritt över ön.

Som boende tar man ofta för givet att man ska få samma rädd- ningsinsatser oavsett var man bor. Generellt bör man dock räkna med att ju glesare man bor desto sämre är Räddningstjänstens beredskap. Gotlands landsbygd är ändå i förhållande till övriga Sveriges landsbygd, relativt tätt bebyggt.

Skyddsobjekt och skyddszoner I första hand benämns Cementa, Flygplatsen och oljedepån i Visby hamn i detta sammanhang.

Oljedepån i Visby anses av Räddningstjänsten olämpligt place- rad. Även om den uppfyller alla krav idag kan nya bestämmelser och riskfaktorer att uppstå i framtiden.

Transporter av farligt gods och transportvägar till och från riskfyllda anläggningarna Ökande oljetransporter på Östersjön finns med i riskbilden runt Gotland. Skulle ett större oljeutsläpp ske i Östersjön har Got- lands kommun för närvarande ingen möjlighet att hantera de stora volymer olja måste tas om hand på stränderna. Det sak- nas en mellanlagringsstation där upp till 10 000 ton olja skulle kunna lagras.

26 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 1 hälsa och säkerhet

Förekomst av radon

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 27 1 Vattentäkter och andra sårbara områden som En konsekvens avseende en ökad skogsbrandrisk kan bli att hälsa och säkerhet kan drabbas av en olycka med farligt gods bebyggelse i vissa skogsbrandsbenägna områden regleras avse- På Gotland finns ingen vägvalsstyrning då Gotland är slutdesti- ende ”brandsäkert byggande”, t ex val av tak- och fasadmaterial, nationen för det farliga godset. Volymerna av farligt gods är hel- förbud mot växter samt lagring av material kring byggnader, ej ler inte så stora på Gotland att de skulle utgöra någon större risk- godkända växttyper i trädgårdar etc. Torka värmeböljor, epide- faktor. Det som transporteras på ön körs med lastbil. mier samt smittsamma djur- och växtsjukdomar är inte enbart en räddningstjänstfråga utan berör hela samhället. Det har gjorts insatser för att skydda grundvattnet. Där en trans- portolycka skulle få konsekvenser för dricksvattnet, exempelvis När det gäller scenarier av epidemier och utbrott av mycket smitt- Ett av de största proble- vid Tingstäde träsk och längs Färjeleden, har skyddsvallar byggts. samma djursjukdomar finns inte någon god beredskap på Got- men som Räddningstjäns- land. Förbränningsplatser för ett stort antal kadaver finns inte. ten står inför är rekryte- Miljökänslighetskarta Istället bör det finnas beredskap för att transportera dem från ön. ring av personal. Hur en brand bekämpas kan få stora konsekvenser för omgiv- ningen. Skum eller vatten påverkar naturen på olika sätt och det Rekryteringsproblematiken är av intresse att veta vilka värden som ska prioriteras. Räddnings- Ett av de största problemen som Räddningstjänsten står inför är tjänsten är i behov av en miljökänslighetskarta som beskriver sär- rekrytering av personal. Samhällstrukturen har förändrats och skilt känsliga mark- och vattenområden. På Gotland används man bor och arbetar inte längre på samma plats, särskilt inte på idag ett miljövänligt släckskum. landsbygden. Detta är av avgörande vikt då anspänningstiden, d v s den tid det tar från att man får larmet till att personalen kan Klimatscenarier rycka ut, är beroende av var man befinner sig. Tidigare var det SMHI:s analyser förutspår högre temperatur och minskad neder- lättare att rekrytera deltidskårer då man arbetade i närheten av börd sommartid. Detta innebär att riskerna för, och konsekven- hemmet. serna av, skogsbränder ökar. På grund av Försvarsmaktens avveck- ling på Gotland, en minskad tillgång till helikoptrar med vat- En svårighet är också att företagare är mer tveksamma till att med- tentransportkapacitet i riket som helhet samt neddragningar av verka till att deras personal blir deltidsbrandmän, då den huvud- Räddningstjänstens egen organisation står vi idag sämre rustade sakliga arbetsgivaren får stå för alla kostnader om personen blir att hantera en stor skogsbrand än vid Torsburgenbranden 1992. skadad under en räddningstjänstinsats.

Räddningstjänstens budget och struktur påverkar också rekryte- ringen, och då i första hand på så sätt att det så gott som utesluter kvinnlig personal. Idag ställs sådana fysiska krav på personalen att det omöjliggör för en kvinna att söka tjänsten. Alla måste klara av alla arbetsuppgifter, däribland rökdykning, vilket är väldigt påfrestande. En utveckling av Räddningstjänsten med en annan struktur skulle tillåta olika områden typer av utryckningskårer med specialistområden. Det skulle innebära betydligt större möj- Brandstationer ligheter att få en jämnare könsfördelning inom räddningsinsats.

Den allmänna folkhälsan är av stor betydelse i rekryteringssam- manhang. Unga män idag lever inte längre i samma utsträckning upp till de krav som ställs när det gäller fysisk och psykiskt hälsa.

År 1987 hade Gotland en bemanning av 48 personer i beredskap, idag är den siffran nere i 31 stycken.

Räddningstjänst och bostadsplanering De problemställningar Räddningstjänsten har att hantera när det gäller bostadsplanering är bostadsstrukturen och bemanningen.

När det gäller bostadsstrukturen är antal våningar på husen av stor betydelse. Tre våningar är acceptabelt ur deras verksamhets- struktur idag då höjden också påverkar ur personalsynpunkt, samt teknik och taktikval. Räddningstjänsten beräknar rädd- ningsinsats utifrån högsta fönsterbleck. Om ett bostadshus pla- neras bli högre än 23 meter måste brandsäkerheten byggas in i huset, exempelvis brandsäkert trapphus.

28 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 2 Bebyggelseutveckling bebyggelse­ utveckling

Gotland som livsmiljö Inomregional balans Ö-livet innebär tillgång till det lilla samhällets fördelar. Här finns Hållbar utveckling ställer krav på effektivitet och hushållning Planförslag en positiv ö-mentalitet med närhet mellan människor, organi- i den fysiska planeringen i allmänhet och i infrastrukturplane- med strategier sationer, myndigheter, service och rekreation. Här finns lands- ringen i synnerhet. Det har betydelse hur vi bor, var vi bor, var vi bygd och stad, båda med utvecklingsbara styrkor. Gotland har arbetar, hur vi reser. Den fysiska samhällsplaneringen ska under- och riktlinjer välkända och unika natur- och kulturvärden. lätta för individen att göra kloka hållbara val och bidra till de Planeringsförutsättningar: sidan 39 beteendeförändringar som kommer att bli nödvändiga. Över- Vi bor glest. Bebyggelsen utanför Visby är påtagligt utspridd. siktsplanen beskriver strategier och riktlinjer för hur en sådan Gotlands bebyggelsemönster kan i sin helhet snarast betraktas utveckling inom Gotlands kommun kan komma till stånd, samt som en mycket utglesad tätort. Det finns både historiska och geo- vilka åtgärder som behövs. Det hållbara samhället utifrån ekono- grafiska förklaringar till varför bebyggelsestrukturen ser ut som miska, sociala och ekologiska perspektiv ska vara den grundläg- den gör. Gotland har en väldigt stark och unik sockentradition, gande inriktningen. men ingen tradition att samla bebyggelsen i större byar. Bebyg- gelsestrukturen är en unik kvalitet som även framöver kommer Målbilden i Vision Gotland 2025 är en bibehållen inomregio- Översiktsplanens inrikt- att locka till inflyttning till Gotland. Det gäller därför att uti- nal balans. Det innebär i första hand att befolkningsfördelningen ning är att ­nyetableringar från ett modernt förhållningssätt bygga vidare på denna tradition. mellan Visby och övriga Gotland ska bibehållas. Idag bor 40 pro- ska underlättas och Översiktsplanen föreslår en särskild kompletteringsmodell för att cent i Visby och resterande befolkning på övriga Gotland. Olika stimu­leras i de utpekade tillvarata dessa utvecklingsmöjligheter. Se vidare under rubriken områden för stad och land behöver förstärkas, befolkningen ska orterna så att närings- Hållbart landsbygdsboende, sidan 38. öka och landsbygden ska vara en attraktiv miljö för företagare, livet, servicefunktioner och ­kollektivtrafiken kan boende och turism. utvecklas. Vision Gotland 2025 sätter målet att 65 000 invånare ska bo på Gotland. Ökningen ska vara fördelad över stad och land. Detta Vision Gotland 2025 pekar ut ett antal tätorter som ska utvecklas innebär en befolkningsökning, från dagens ca 57 000, med 8 000 ur servicesynpunkt. Det handlar om att hitta en bra balans mel- personer. För att uppnå målet krävs kraftfulla åtgärder för att öka lan Visby och övriga tätorter på Gotland där de olika orternas inflyttningsnettot och födelsetalen. Avgörande är att de tre boen- styrkor tillsammans med dess omland och förutsättningar fram- dealternativen Visby, tätorterna och landsbygden utvecklar sina hävs. Tätorterna är indelade i tre olika nivåer, där Visby är region­ kvalitéer och att alla tre alternativen kan bidra till en ökad inflytt- centra, Slite och Hemse landsbygdscentrum och de resterande ning. En förutsättning för en positiv utveckling är också att det tätorterna betecknas som serviceorter. finns arbetstillfällen, bostäder och välutbyggd offentlig och kom- Var bor du idag? mersiell service. Det har blivit alltmer kostsamt att upprätthålla en god kommu- ❏❏Landsort nal service i ett så spritt boendelandskap som vi har på Gotland. ❏❏Tätort Det finns två trender i inflyttningen till Gotland, dels inflytt- Trenden för de kommunala förvaltningarna går därför åt en mer ❏❏Stad ning till landsbygden och dels till Visby. Flyttning inom kommu- koncentrerad modell för våra serviceinrättningar. Det handlar nen sker huvudsakligen genom inflyttning till Visby, men i viss bland annat om att förbättra kvaliteten och här spelar till exem- Var skulle du vilja bo? utsträckning även till övriga tätorter. Under förutsättning att det pel möjligheten till framtida rekrytering av personal en viktig roll. ❏❏Landsort finns arbetstillfällen och kommunikationer kommer attraktions- Sambandet mellan arbetsplats och bostadsort är av stor betydelse. ❏❏Tätort kraften hos Visby och den gotländska landsbygden att kunna för- ❏❏Stad stärkas och bidra till en befolkningsökning. Vision 2025 understryker att ett aktivt näringsliv förstärker ser- Vilken typ av boende viceorternas attraktionskraft. Tätorterna inklusive Visby är bero- har du idag? I Visby har bostadsbyggandet varit omfattande, ca 1 000 lägen- ende av sitt omlands utveckling. Boende på landsbygden är avgö- ❏❏Villa heter har tillkommit under 2000-talet. Även på landsbygden har rande för att bibehålla både privat och offentlig service i tätor- ❏❏Bostadsrätt byggandet haft ett uppsving under denna period. Trots detta har terna. Tätorterna har en hög andel blandade upplåtelseformer, ❏❏Hyresrätt? antalet invånare inte ökat. Till en viss del kan det förklaras av vilket minskar segregation i samhället och underlättar för en en uppdämd efterfrågan på lägenheter och byggande av fritids- bostadskarriär inom tätorten och därmed även till kvarboende hus. En annan förklaring är att utflyttare från Gotland i viss mån för den äldre generationen. behållit sina bostäder här. I serviceorterna har efterfrågan och därmed byggandet varit begränsat. Knappt 5 000 fastigheter ägs Planeringsstrategier av deltidsboende på Gotland. Översiktsplanens inriktning är att nyetableringar ska underlättas och stimuleras i de utpekade orterna så att näringslivet, service- På Gotland finns näringsverksamhet över hela ön. Småföreta- funktioner och kollektivtrafiken kan utvecklas. Det handlar om gande är en livsstil och Gotland är företagstätast i landet räknat i fysisk planering som positivt styrmedel där platsernas unika fram- Hur ska vi fördela visio- antal företag per invånare. Naturtillgångar, markförhållanden och gångsfaktorer uppmärksammas, vilket kan leda till de enskilda nens 65 000 invånare på en spridd arbetskraft ger förutsättningar för näringslivsutveckling tätorternas framtida utveckling både som boende- och arbets­ ­Gotland? över hela ön. Den fysiska planeringen ska se till att markreserver orter. ❏❏13 000 Visby – 52 000 tillskapas för utveckling och nyetablering av industri och annat övriga Gotland företagande. ❏❏26 000 Visby – 39 000 ■■ Fördjupade översiktsplaner ska tas fram för att öka de övriga Gotland För att uppnå önskvärd utveckling ska den fysiska planeringen utpekade tätorternas attraktivitet både som boende- och ❏❏32 500 Visby – 32 500 bidra med positiva incitament och ge möjligheter för Gotland att arbetsorter. För att stärka landsbygdens utveckling i sin övriga Gotland växa och utvecklas så att det råder balans mellan stad och land. helhet ska utvecklingspotentialer i tätorternas omland ❏❏39 000 Visby – 26 000 övriga Gotland För att uppnå detta mål är det viktigt att lyfta fram och stimu- integreras i detta arbete. ❏❏52 000 Visby – 13 000 lera möjligheterna att utveckla attraktiv ny bebyggelse av olika övriga Gotland karaktär såväl i Visby som på landsbygden. För att serviceorter- nas utbud ska kunna bibehållas och stärkas under planperioden De fördjupade översiktsplanerna ska utifrån respektive orts är bl a ett attraktivt kustboende en viktig förutsättning. bebyggelsestruktur och karaktär analysera lämplig bebyggelseut- veckling, möjlig vatten- och avloppsutbyggnad, klimatfrågorna och dess konsekvenser och föreslå lämpliga utbyggnadsområden ■■ Ny bebyggelse ska ingå i ett tydligt socialt, ekonomiskt och kompletteringsmöjligheter för nyetablering och utveckling och ekologiskt sammanhang. av såväl företag som bostäder. På plankartan har ett symboliskt område markerats runt de utpekade tätorterna. Detta omland kommer att närmare avgränsas i det fortsatta fördjupade plan- arbetet.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 29 2 bebyggelse­ utveckling

Kommunalt service- och fritidsutbud

30 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Gotlands kommun kan genom att upprätthålla en god kom- 2 munal service samt underlätta för företagsetableringar på dessa KLINTEHAMN bebyggelse­ orter, höja dess attraktivitet både som boende- och arbetsorter. Klintehamn hör till de samhällen som utvecklats och flyttat utveckling Detta möjliggör också kvarboende i ett omland kring dessa orter centrum från kyrkan efter medeltiden, i detta fall en bit väs- samt till att etablera ett nytt tätortsnära boende med landsbyg- ter ut. Klinte kyrka ligger en bit från dagens samhälle men dens kvaliteter. Ett av kommunens mål är att öka den bofasta naturskönt vid klinten som givit platsen sitt namn. Det som gjorde ”utflyttningen” nödvändig var hamnens ökade bety- Vilket är viktigast att ha befolkningen. För att lyckas med detta är det inte bara ett attrak- nära till om du bor/skulle tivt boende som är avgörande, utan möjligheter till ett attraktivt delse och användning från framför allt slutet av 1700-talet. bo på landet? Det var då det välkända handelshuset Donner etablerade sig arbete är också av stor vikt. ❏❏Skola och ­barn­omsorg med eget hus som biblioteket numera residerar i. Affärshu- ❏❏Vårdcentral En bebyggelsestrategi enligt denna modell kräver stora kommu- set Donner kom att prägla samhället under sin drygt hund- ❏❏Busshållplats nala insatser. Flera orter kan tänkas behöva investeringar i infra- raåriga verksamhet. Men hamnen var av stor betydelse även ❏❏Äldreomsorg struktur, arbete med planläggning och särskilda insatser för att före familjen Donners etablering, som exempel kan nämnas ❏❏Livsmedel höja ortens attraktivitet, vilket är ett viktigt led i att öka efterfrå- att Linné noterade följande vid sitt besök i Klintehamn den 14 ❏ Apotek gan på bostäder i området. juli 1741, ”Klintehamn hade de mesta fartyg man sett i någon ❏ gotländsk hamn som där intogo kalk, bjälkar och bräder”. ❏❏Bensinmack ❏❏Samlingslokal ■■ Under planperioden ska de fördjupade ­översikts- Hamnen har även varit viktig som den hamn på Gotland ❏❏Fritids-/idrottslokal planerna för Fårö, Östergarnslandet och Sudret förnyas som var förbindelsen för postbefodran mellan Gotland och och ­utvecklas. fastlandet fram till dess att Ångfartygsaktiebolaget tog över transporten på 1860-talet. I dag skeppas stora mängder tim- mer ut från Klintehamn som även har öns största sågverk. Gällande fördjupade översiktplaner för våra mest attraktiva kust- Vidare är Klintehamns hamn platsen för alla besökare till zoner Fårö, Östergarnslandet och Sudret är mer av bevarande- Stora Karlsö, här finns både biljettförsäljning och hamnkafé karaktär. I dag finns ett stort bebyggelsetryck vilket gör plane- i direkt anslutning till Karlsöbåten. ringsförutsättningarna annorlunda, samtidigt som vatten- och avloppssituationen är svårlöst. I förnyelsearbetet ska eventuellt Det finns många företag som gör Klintehamns samhälle till tillkommande intresseområden utredas och områdenas kultur- västra Gotlands centralort. Av särskild betydelse för samhäl- och naturvärden säkerställas. let har Hassela varit. Ungdomar som bor, studerar och arbe- tar här, bidrar alla på olika sätt till att skapa attraktiva mötes- platser som affären Hassela vävars och Café Bullboden mitt Nya möjligheter – i det centrala Klintehamn. Exempel på andra verksamheter i områdesvisa utvecklingsfrågor samhället som går in under Hassela Gotland är bland annat K-A Westerbergsskolan och Hassela Bockers Tjänstehundar. Delområde väster Utveck­lingsmöjligheterna för Klintehamns hamn som centrum Gotlands största fristående gymnasium finns här i Klinte- för utskeppning av jordbrukets och skogsnäringens produkter på hamn där det för samhället så betydelsefulla namnet Donner Gotland beräknas fullföljas under planperioden. Utvecklingsom- står som förled i skolans namn, Donnergymnasiet. Exempel råde för jordbruk och näringsverksamheter. på annan samhällsservice är livsmedelsaffärer och bank. Värt att i sammanhanget nämna är också det anrika mekaniska I Klintehamn finns delområdets största industri, Lantmännens företaget, Cedergrens Mekaniska Verkstad AB som har de foderfabrik, en livsmedelsindustri och ett sågverk som hanterar för samhället så viktiga komponenterna, historia och nytän- stora delar av det gotländska timret. Här finns även centrum för kande. alternativ energi. Förädling av jordbrukets produkter är en viktig utvecklingsfråga för delområdet. Calle Brobäck

Klintehamn utgör serviceort för omlandet, med god såväl kom- mersiell som offentlig service. Här finns det fristående Donner- gymnasiet, K A Westerbergs skola, en grundskola som drivs av Hasselakollektivet och dessutom den kommunala grundskolan Klinteskolan. Orten har goda pendlingsmöjligheter med kollek- tivtrafik till Visby.

Platser för attraktivt kustnära boende har utretts från Tofta till Ekstakusten i samband med pågående utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Dessa kan utvecklas under planperioden. Delområde väster Klintehamn utgör även porten till Stora Karlsö, vilka är upp- skattade utflyktsmål för naturturism. Befintlig turismnäring har utvecklingspotential inom delområdet.

Klintehamn

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 31 2 Delområde söder bebyggelse­ Områdets präglas av bördig jord- och skogsmark, vilket ger utveckling underlag till näringens utveckling på lång sikt. Näsområdet kal�- las Gotlands vindkraftskust.

Hemse är delområdets största tätort och ett utpräglat landsbygds- Vilka alternativ finns till att satsa på Visby, Hemse och centrum för södra Gotland. Här finns ett stort antal företag som Slite? sysselsätter många. I den fysiska planeringen ska förutsättningar ❏❏Inga! Det är helt rätt för ortens företagsutveckling analyseras. Som landsbygdscentrum att styra resurserna till har Hemse god kommersiell och offentlig service. Här finns bank, dessa orter. post, systembolag med flera serviceinrättningar, liksom skolor ❏❏När vi blir fler på Got- och vårdcentral. Gotlands Folkhögskola har sitt huvudsäte här. land borde vi kunna satsa på minst 5 orter. Delområdet har stor potential för turismens utveckling. I dag ❏❏Visby klarar sig. Lägg finns ett spritt fritidsboende och få större turistnäringar. För att krutet på landsbygden. stärka områdets utveckling ska gällande fördjupad översiktplan ❏❏Där folk bosätter sig för Sudret uppdateras. ökar behovet av ser- vice – vi vet ännu inte var folk kommer att bo Burgsvik har en viktig roll som serviceort för Sudret. Stenindustri på Gotland. liksom turistnäringen kan utvecklas i tätorten med omnejd. Idag finns det välbesökta Naturum och Lars Jonssons museum och galleri vid prästgården i Vamlingbo.

Burgsviks samhälle utgör en viktig serviceort för Gotlands södra del. Här finns bland annat en livsmedelsaffär och bibliotek, båda med hög och god serviceanda. Längs gatan som skär genom sam- hället finns även en järnaffär som förvaltar en tradition att göra livet på landet så bekvämt som möjligt, med allt från leksaker till byggnadsmaterial i sitt sortiment.

HEMSE BURGSVIK Hemse samhälle har sitt ursprung i det strategiska läge som Burgsviks samhälle utgör en viktig serviceort för Gotlands bildades där vägarna mellan Klintehamn och Ronehamn södra del. Här finns bland annat en livsmedelsaffär och bibli- mötte vägen mellan Burgsvik och Visby. Här vid den så kal�- otek, båda med hög och god serviceanda. Längs gatan som lade Trekanten fanns sedan länge en krog som erbjöd en skär genom samhället finns även en järnaffär som förvaltar stunds vila för den resande. Men den som först såg poten- en tradition att göra livet på landet så bekvämt som möjligt, tialen var den blivande handelsmannen Gustaf Fredrik Duse med allt från leksaker till byggnadsmaterial i sitt sortiment. som redan tio år före det att näringsfriheten helt slog igenom 1864 lyckades få tillstånd att etablera en verksamhet här där Burgsviks historia är starkt förknippad med hamnen och vägarna möts från de fyra väderstrecken. När väl Duse var stenindustrin. I likhet med andra samhällen som Klintehamn etablerad gick utvecklingen fort med både post och läkare har Burgsvik utvecklats en bit ifrån sin sockenkyrka som lig- för att 1878 bli slutstation för Gotlands första järnväg, då själv- ger en bit in i landet. Öja kyrka som brukar benämnas Gra aste kungen Oskar II invigde banan mellan Visby och Hemse. gasen, eftersom den fått sin färg av den grå sandstenen och är imponerande i höjd. Det som gör denna kyrka mest känd Nu var grunden definitivt lagd till det moderna Hemse som för många är säkerligen krucifixet från slutet av 1200-talet, låg utsträckt längs Storgatans båda sidor. Än i dag är Stor- med en skulptur som kallas Öjamadonnan. Denna skulptur gatan samhällets centrum, några hundra meter norr om den som kan beskådas i Öja är en skicklig utförd kopia placerad medeltida kyrkan som vi vet har haft sin föregångare i en trä- på sin ursprungliga plats på vänster sida om krucifixet. Origi- kyrka. Dessa tidiga kyrkor som var uppförda i stående virke nalet finns på Länsmuseet i Visby. kallas stavkyrkor och Hemse stavkyrka upptäcktes på 1890- talet då trägolvet i den medeltida kyrkan visade sig vara väg- Sandstenens betydelse för södra Gotland är betydande då garna till den tidigmedeltida stavkyrkan. Träkyrkan är till den till största delen finns i ett stråk mellan Grötlingbo och stora delar bevarad och finns att beskåda bland annat på Sta- Sundre. Denna typ av sten har sedan medeltiden används tens Historiska museum i Stockholm, men delar av kyrkan till både utsmyckningar och byggnadsmaterial. Otaliga är de finns även på Fornsalen i Visby. detaljer till kyrkor och herresäten som kommer från de olika stenhuggarnas verkstäder här nere på södra delen av ön. Strax nedanför Hemse kyrka ligger en av Gotlands folkhög- Då sandsten är porös utsätts den i hög grad för den påver- skolas enheter, etableringen här i Hemse skedde så tidigt kan väder och vind gör genom århundradena. Men där ste- som 1881 för att tio år senare flytta in i egna lokaler. Det så nen varit skyddad kan vi ännu njuta av en fantastisk detaljri- kallade Häggska huset är folkhögskolans första egna bygg- kedom som bäst finns bevarat i bland annat dopfuntar och nad, ritad av Axel Herman Hägg. Idag utgör skolan en viktig altartavlor. del av kulturlivet inte bara i Hemse utan även runt om på ön kan man få ta del av både musik och fotografier skapade av Sandstenen som hjälpmedel att slipa metallredskap har varit studerande på folkhögskolan i Hemse. en viktig del av samhällets historia och så sent som i början av 1980-talet producerades drygt 30 000 slipstenar årligen i Hemses samhällsservice är unik på Gotland med att ha all Bursgsvik för både den inhemska marknaden men även för kommunal service samlad på en så koncentrerad yta. Detta export. Än idag är stenindustrin en viktig del av verksamhe- kompletteras med ett brett utbud av butiker i vitt skilda ten i Burgsvik där nu sten till byggnadssektorn utgör en vik- inriktningar. Föreningslivet är aktivt i Hemse där idrotten tig del av produktionen. intar en särställning, men där också Hemse hembygdsför- ening gör stora insatser för att bland annat sköta och skapa Calle Brobäck uppskattade arrangemang i Högbyäng.

Calle Brobäck

32 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 2 bebyggelse­ utveckling

Delområde söder

Hemse

Burgsvik

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 33 2 bebyggelse­ utveckling

Delområde öster

Romakloster

Katthammarsvik

34 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Delområde öster 2 Delområde öster präglas av ett omfattande skogsbruk och stora bebyggelse­ naturvärden. Skogsnäringen är expansiv i delområdet. utveckling

I kustzonen ingår bl a Östergarnslandet med en önskvärd utveck- ling av såväl bostads- och fritidsbebyggelse som turism. Infra- strukturen för vatten- och avlopp är dock svår att lösa. För att stärka områdets utveckling ska gällande fördjupad översiktplan för Östergarnslandet uppdateras. I samband med detta arbete ska infrastrukturen avseende vatten- och avloppsfrågor särskilt utre- das.

Roma är serviceort och ett naturligt nav i delområdet. Här har den nerlagda sockerfabriken gett förutsättningar för industriut- veckling. Denna utveckling kan på sikt stärka ortens tillväxt, vil- ket ska belysas i en fördjupad översiktsplan.

Roma är centrum för ett stort omland med såväl skolor, äldrebo- ende som vårdcentral och bibliotek, liksom förhållandevis god kommersiell service. Här finns också Lövsta landsbygdscentrum med skola och lärcentrum.

Vid Kungsgården i Roma finns ett kulturcentrum med bland annat teater och konst.

Katthammarsvik har en viktig roll som serviceort för Östergarns­ landet.

ROMA KATTHAMMARSVIK Romas betydelse för Gotlands historia är mer betydande än Katthammarsviks samhälle tillhör Östergarns socken och lig- vad som i allmänhet är känt. Här var platsen för det gemen- ger naturskönt i en naturlig vik med två mäktiga klintar, Öst- samma tinget för hela ön och ordet Roma tros syfta på rum ergarnsberget och Grogarnsberget som närmaste grannar. eller plats för det gutniska alltinget som inte bara förhand- Samhället har sin uppkomst i två av de för Gotland så vik- lade inom öns gränser utan även med både Svear och främ- tiga faktorerna, en god hamn och lätt åtkomlig kalksten. Den mande potentater. Gotlands första kloster har vi här i Roma, brutna stenen fraktades här ifrån som råsten, men även stora det var Cistercienser som etablerade sig i närheten av platsen mängder bränd kalk har skeppats ut och varit avgörande för för Alltinget redan under 1160-talet. Kanske var ett kloster i Katthammarsviks ställning. Kalkpatronsgårdarna Borgvik och närheten av öns ledning ett villkor för handel med det västro- Katthammra vittnar i dag om platsens forna betydelse och merska riket. Klostret var en viktig inspirationskälla inte bara stolta historia. för öns kyrkor, utan även för utvecklingen av jordbruket. Man brukar säga att munkarna i Roma var sin tids agronomer. Samhället har genom historien utvecklats till en av de vikti- gaste orterna på östra Gotland. Redan vid infarten mot Katt- Efter reformationen kom klostret med tillhörande jordegen- hammarsvik hittar vi två för orten betydelsefulla hus. Det ena domar att förvaltas av länsherren, senare kallad landshöv- är en välsorterad livsmedelsbutik och det stora gula grann- dingen. Den som tydligast gått till historien på ett negativt huset innehåller bland annat samlingslokal, bibliotek och sätt är Johan Didrik Grönhagen men man bör inte bara se två museer. I det första museet på övervåningen kan besö- honom som den som bröt ner klostret i Roma för att bygga karen ta del av biohistorien med många intressanta biograf- Kungsgården på 1700-talet, han var också med och skapade prylar på en liten yta. Det andra museet är för många betyd- många av de vägar som än i dag är stommen i det gotländ- ligt mera känt och beskriver en händelse från första världs- ska vägnätet. Han ansåg som en av sin tid att det var slö- kriget, då Gotland kom i direkt beröring med kriget. Det var seri att låta alla gamla ruiner bara stå kvar, när dom istället i juli månad 1915 då den tyska minkryssaren S M S Albatross kunde användas som byggnadsmaterial till nya hus. I detta medvetet gick på grund 150 meter från land strax öster om avseende var han en föregångsman då han även rev de dåva- Östergarns kyrka. Detta till följd av häftiga sjöstrider med rande resterna av rådhuset, det så kallade Kalvskinnshuset en rysk eskader vars mål var att sänka Albatross som var vid Strandgatan i Visby. ­tyskarnas enda minutläggare i Östersjön. Många av de stu- pade från denna händelse ligger begravda vid en stor grav- Under 18- och 1900-talen var Roma åter av stor betydelse sten på Öster­garns kyrkogård. Båda museerna är tillgängliga med järnvägen som här hade en betydande järnvägsknut genom bokning. mellan de fyra väderstrecken av den gotländska järnvägen. Den kom i sin tur att bli beroende av sockerbruket som anla- Men det vi idag nog mest förknippar med Katthammarsvik des i Roma samhälle men på Björkesidan av sockengränsen är miljön och möjligheterna runt själva hamnen. Här har de som går längs med stora vägen som skär genom samhället. gamla kalkpatronsgårdarna fått nytt liv och erbjuder i dag Det nedlagda bruket är idag en viktig del av samhället som både boende och besökare ett varierat kulturutbud som kon- inte bara kan erbjuda Gotland attraktiva industrijobb: här serter och utställningar, särskilt sommartid. Vid själva ham- finns nytänkande med både hotellboende och en utomhus- nen ligger även Katthammarsviks rökeri där man från serve- pool i den gamla dammen till bruket. ringen kan blicka ut över viken till det iögonfallande huset, Annas nöje. Detta var en så kallad morgongåva från Jacob Roma är idag serviceort för mellersta och östra delen av Got- Dubbe som var en av Gotlands viktigaste personer på 1800- land med faciliteter som vårdcentral, bibliotek och simhall. talet. Huset skulle påminna om hans hustru Anna Torsmans Här finns även skola och många företag inom detaljhandeln. föräldrarhem i Visby. Paret ägde en tid Katthamra gård innan den såldes till släkten Hägg som i sin tur ägde gården i ca Calle Brobäck 150 år.

Calle Brobäck

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 35 2 bebyggelse­ Delområde norr utveckling

Fårösund

Lärbro

Delområde norr I delområdet sker storskalig kalkstenbrytning. Dess framtida utbredning utreds för närvarande. Det finns storskaliga jordbruk i området med inriktning mot grönsaksodling och mjölkproduk- tion för att nämna några. I området finns såväl större samman- hängande goda jordbruksmarker, mindre bördiga områden samt naturbetesmarker med höga naturvärden. Slite Delområdet rymmer flera platser och områden med stor attrakti- vitet för turismen. Bungenäs och Bungeviken liksom flera andra platser pekas ut för framtida utveckling av fritidsboende och turism. Området kring Bästeträsk föreslås bli ett utvecklingsom- råde för eko-turism.

Fårös attraktivitet för framförallt fritidsbebyggelse och turism ska utredas vidare. För att stärka områdets utveckling ska gällande fördjupad översiktplan för Fårö uppdateras. I samband med detta arbete ska infrastrukturen för vatten- och avlopp särskilt utredas.

Slite är norra Gotlands landsbygdscentrum och har en stark prägel som industriort. Slite industri- och fiskehamn är under utveck- ling. Hit ska utskeppning av industriprodukter från kalkindustrin koncentreras, liksom tullens och sjöräddningens verksamhet. Här kan på sikt även reguljära trafikförbindelser österut utvecklas.

Lärbro har en viktig roll som serviceort för Kappelshamnsviken med omnejd.

Fårösunds utveckling som serviceort har varit omfattande sedan militärnerläggelsen under 90-talet. En fördjupad översiktsplan utgör underlag för den fortsatta utvecklingen.

36 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 2 SLITE FÅRÖSUND bebyggelse­ Slite är den självklara centralorten på norra Gotland. Sam- Det moderna Fårösund har sitt ursprung i och kring ham- utveckling hället hör till Othem-Boges församling men har den första nen och det skyddande sundet mellan storön och Fårö för nybyggda ”Svenskakyrkan” efter medeltiden. Kyrkan ritades ca 150 år sedan. Då fanns ännu ingen militär verksamhet där av den danska arkitekten Holger Jensen och invigdes i juli och hamnen ansågs därför som fri och neutral. Den verkliga månad 1960. uppsvingen kom i samband med det så kallade Krimkriget på 1850-talet då en Engelsk-fransk flotta använde hamnen Slites läge och potential är ingen ny upptäckt, redan på 1390- och områden däromkring för proviantering inför de krigs- talet var platsen känd som hamn med ett viktigt strategiskt handlingar som dom sedan utövade i Östersjön mot Ryss- läge. Då härjade de så kallade fitaliebröderna i Östersjön, land. Deras huvudsakliga uppgift var att hindra handelsfar- dom hade ett av sina fästen på Gotland här i Slite på den plats tyg att komma till Ryssland med förnödenheter. Det egent- vi nu kallar Slottsbacken. liga kriget utspelade sig på Krimhalvön i Svarta havet mellan ryssar och turkar. Något som idag är betydligt mera känt och drar internatio- nella blickar till Slite är den skatt som hittades 1999 inte långt Detta var en lönsam verksamhet inte bara för dem som bodde från dagens samhälle längs vägen mot Othem. Spillingsskat- och hade någon form av rörelse vid själva sundet. Även bön- ten som är världens största bevarade silverskatt från vikinga- derna flera mil från hamnen kunde sälja bland annat krea- tiden innehåller 65 kilo bearbetat silver, dessutom fann arke- tur för minst det dubbla värdet mot tidigare. Det riktigt stora ologerna en 20 kilo tung bronsskatt som visar på kontakterna bakslaget kom på hösten 1854 när det visade sig att det inte med Baltikum. Dessa kontakter kan ha varit viktigare i äldre bara fanns köpsugna militärer ombord på skeppen, här fanns tider än vad vi i dag anar då själva namnet Slite lär betyda även den då ganska okända sjukdomen kolera som skördade bergknalle på något av de baltiska språken. flera personers liv på norra Gotland. Deras gravar kom av smittoskäl inte att ligga på kyrkogårdarna, dom finns idag på Berggrunden eller den siluriska kalkstenen har på många sätt minst fyra olika ställen. bidragit till en viktig del av utkomsten här på norra Gotland. Som industriort är Slite idag ensam om cementframställning Det som sedan givit samhället sin karaktär är färjeläget med här på Gotland men historiskt sett har det även producerats hundraåriga anor och den militära utbildningsorten som cement både i Rute och i Visby. I Visby startade cementtill- startade på slutet av 1930-talet. Fårösund har en rik omfat- verkningen redan 1885. I Slite kom tillverkningen igång 1919 tande historia med ett välfungerande samhälle som idag och sysselsätter idag ca 130 personer. Förutom själva fabriken andas framtidstro, mycket tack vare nybyggnationer och finns det många arbetstillfällen genom en lång rad service- nyetableringar som mötesplatsen Träffpunkten med bland funktioner som samhället erbjuder inte bara sina egna inne- annat Röda Korsets Kupan. En annan viktig del av det nutida vånare utan hela norra delen av ön. Bland det rika utbudet av Fårösund är Gotlands folkhögskola, som etablerade sin norra företag och service finns bland annat banker, livsmedel och enhet inne på det gamla förbandsområdet bara några år bibliotek. Här finns även gymnasieutbildningar, specialaffä- efter det att KA:3 lades ner. rer och Röda Korsets Kupan. Nybyggarandan i Fårösund har redan bidragit till att skapa Med sin goda hamn har Slite länge varit en intressant plats tilltro och förutsättningar för ett stabilt samhälle in i framti- att utveckla och förvalta. Efter det att Gotland blev svenskt den. på 1600-talet var det på tal att flytta inte bara stadsprivilegi- erna från Visby, det fanns även förslag på att flytta stadsmu- Calle Brobäck ren från Visby till Slite!

En årlig tradition som många gotlänningar känner till är loppmarknaden på Myrstensgård första lördagen i augusti månad, då Lions öppnar porten till både gård och uthus som är fyllda med saker som letar nya ägare.

Calle Brobäck

LÄRBRO av en stark storm och man ville inte riskera byggnaden genom Lärbro är en av Gotlands största socknar till ytan och kan att åter insätta kyrkklockan där. Det som kom att skydda kasta- erbjuda kust både i norr och söder. Lärbro är dessutom en av len var att man satte på ett tak för skydda klockan och därmed de mest fornminnesrika socknarna på Gotland. Namnet Lärbro blev hela byggnaden bevarad till våra dagar. har förbryllat under lång tid och förklaringarna har bland annat kretsat kring en bro gjord av läder, läderbro! Mera rimlig är ort- Kyrkan och kyrkogården i Lärbro hör också till de mer unika på namnsforskaren Ingmar Olssons förklaring att ortnamnet skall Gotland. När det gäller själva kyrkobyggnaden så är det bland härledas till det fornsvenska ordet lada som står för ”något upp- annat det åttkantiga tornet som är iögonfallande. Kanske har staplat eller lastat”, och att bron skulle vara förbindelsen över detta varit en kyrka som man besökt till S:t Olofs ära? Helgonet det sund som funnits rakt öster om Lärbro kyrka. Det är svårt är avbildat med sina attribut på utsidan av västra portalen. Kyr- att exakt datera när sundet var framkomligt med båt mellan kogården är mycket speciell med flera medeltida gravar men nuvarande Slite och Kappelshamn men sannolikt har inte detta andra världskrigets spår är här ytterst tydliga med minnen om varit möjligt efter vår tideräknings början. krigets slutskede då Gotland tog emot ca 11 000 flyktingar. Då fanns här i Lärbro ett modernt krigssjukhus som många sargade Att Lärbro har haft en viktig funktion som upplagsplats och kan- och sjuka fick vård vid. De som inte orkade med sina umbäran- ske handelsplats under medeltiden kan vi idag se spåren av i den ligger än idag begravda i en särskild del av kyrkogården på kastalen vid kyrkan. Denna kastal är tillsamman med ett drygt norra sidan av kyrkan vid enkla träkors. tiotal liknade byggnader runt den gotländska kusten en kom- binerad försvars- och förrådsbyggnad från omkring 1100-talet. Det moderna Lärbro representeras av bland annat butiker, skola Men det unika med Lärbro kastal är att den är så välbevarad. och fritidsgård. Anledningen är att byggnaden fick ändrad funktion på 1500- talet då kyrkklockan flyttades hit efter det att kyrkan drabbats Calle Brobäck

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 37 2 Hållbart landsbygdsboende Med en mer samlad bebyggelse får kollektivtrafiken på Got- bebyggelse­ Landsbygdens resurser för produktion av livsmedel och bioen- land bättre kundunderlag och kan göras mer attraktiv med tätare utveckling ergi är nödvändiga för en hållbar samhällsutveckling. Det är vik- avgångar längs med stomlinjer, där möjlighet till uppställnings- tigt att dessa resurser inte minskar som en följd av en oönskad platser för både bil och cykel ska göra övergången mellan olika bebyggelseutveckling. Det finns en hög efterfrågan av boende transportmedel smidig. på landsbygden, men ett glest boende kräver speciella systemlös- Vilket är viktigast för Got- lands framtid då vi å ena ningar för att kunna uppfylla målet om en hållbar utveckling. Idag är tendensen att nya typer av markkonflikter uppstår på sidan ska verka för en håll- Ett glest boende innebär längre avstånd till arbete, service och landsbygden i takt med att de areella näringarna förändras. Efter- bar samhällsutveckling och skolor, svårare att ordna underlag för kollektivtrafik och där- frågan på jordbruksmark är fortsatt hög på Gotland. Lantbruks- å andra sidan ska locka fler med ökade behov av egna transporter. När dessutom majorite- företagen fortsätter att rationaliseras och antalet lantbruk som att bosätta sig här: ten av öns arbetsplatser ligger i Visby innebär detta ett stort dag- heltidssyssla minskar, medan andelen diversifierade företag på ❏❏Att samordna och effek- ligt pendlande. Det naturligaste sättet att minska det privata bil- landsbygden ökar. Denna förändring sker samtidigt som grän- tivisera gemensamma åkandet är att minska avståndet mellan arbete och bostad. Andra sen mellan stad och land blir allt mer otydlig. Den återbefolkning lösningar för vatten och avlopp, bredband och sätt är distansoberoende arbete och miljövänliga fordon och driv- som sker till landsbygden har ofta en urban livsstil och det tät- kollektivtrafik. medel. På Gotland finns goda förutsättningar för lokal produk- ortsnära boende har blivit allt mer attraktivt. Detta är ett trend- ❏❏Att varje individ ges tion av biodrivmedel. brott menar forskare och det är viktigt att fånga upp konsekven- möjlighet att i så stor serna av denna utveckling. Från staden kommer människor som utsträckning som möj- På landsbygden finns möjligheter till ett naturnära boende som söker livskvalitet på landsbygden på samma plats där en näring ligt att fritt välja plats att kan vara resurseffektivt och därmed hållbart. En levande lands- står under en stark strukturomvandling. Bilden av och verksam- bygga bostad på. bygd är också en avgörande förutsättning för turismen och de del- heten i ett kulturlandskap kanske inte alltid överensstämmer. Här tidsboende. På landsbygden finns en kulturell, social och rumslig kan det uppstå intressekonflikter men det ger också förutsätt- gemenskap som bildar kittet i bygden. ningar för positiva möten. En mer samlad bebyggelse ger förut- sägbara exploateringsområden och möjlighet till expansion och Glesbygdsboende förutsätter i allmänhet enskilda lösningar för utveckling inom jordbruket med bibehållna skyddsavstånd. vatten och avlopp. På landsbygden kan det också finnas goda för- utsättningar för miljömässigt hållbara avloppslösningar där det En mer samlad bebyggelse gör att konfliktriskerna mellan ett exempelvis ur kretsloppsperspektiv finns en möjlighet till ökad modernt lantbruk och boende på landsbygden kan minimeras. samverkan med lantbruket. Vissa områden på Gotland saknar Produktiv jordbruk- och skogsmark är en resurs som till största dock naturliga förutsättningar för vatten- och avloppslösningar. delen ska användas för utveckling av näringen.

För att uppnå en långsiktigt hållbar bebyggelseutveckling på den Det skulle också lämna bra ytor för exploatering av vindkraft. Vid Om du måste välja en gotländska landsbygden föreslås en övergripande strategi över en en mer koncentrerad bebyggelse bedöms färre konflikter mellan grupp, vilken grupp tror du mer samlad bebyggelse, vilket innebär att nyexploatering i första boende och vindkraft uppstå. är viktigast för Gotland? hand ska ske i anslutning till redan befintlig bebyggelse. Denna ❏❏Studenter kompletteringsmodell ska gälla för hela Gotland, såväl tätortsnära Gotlands unika natur- och kulturmiljö är en grundläggande ❏❏Barnfamiljer kompletteringar som ny bebyggelse på landsbygden i övrigt. På resurs för såväl gotlänningar som våra besökare. Den kräver var- ❏❏Par i ålder 55 och uppåt detta sätt kan Gotlands kommun bättre arbeta med att nå de samhet på vissa platser. Den föreslagna inriktningen mot en sam- uppsatta miljökvalitetsmålen, balansera stad och land, utveckla lad bebyggelse som kompletteringsmodell ger goda förutsätt- landsbygden och samtidigt säkerställa de natur- och kulturområ- ningar för att Gotland även i framtiden ska kunna bibehålla sitt den som vi behöver vara rädda om. nationallandskaps värden.

■■ Vid lokalisering av nya bostäder och övrig bebyggelse Hållbar stadsutveckling ska en mer samlad bebyggelsestruktur eftersträvas. Ny Visby är Gotlands naturliga regioncentrum och den enda ort bebyggelse ska i första hand tillkomma som förtätning som kan erbjuda en fullständig kommersiell och offentlig service eller komplettering till befintlig bebyggelse i tätort eller på ön. Ett brett utbud är en förutsättning för att människor ska på landsbygd. kunna och vilja bo och verka på Gotland. Landsbygden och tät- ■■ All ny bebyggelse förutsätter att det finns långsiktigt orterna verkar i många avseenden i symbios med centralorten. hållbar vatten- och avloppsförsörjning och att natur- och Det är därför viktigt att också landsbygdens och de övriga tätor- Vilken betydelse har Visby kulturvärdena i området tål en ökad belastning. för utvecklingen ternas särart och potential tas till vara som en gynnande faktor ■ på Gotland i sin helhet? ■ Vid lokaliseringsprövning av ny bebyggelse, både bostä- för hela Gotland. der och verksamheter, ska jordbrukets, vindkraftens och ❏❏Visby betyder allt. turismnäringens intressen särskilt beaktas. Bebyggelse på ❏❏Visby utvecklas på Ambitionen är att det i Visby­området också i framtiden ska landsbygdens bekost- god åkermark bör undvikas. utvecklas goda miljöer att växa upp, bilda familj och åldras i och nad. ■■ I det öppna kultur- och jordbrukslandskapet bör ny att Visbyområdet ska vara en dynamisk miljö för företagande. ❏❏Visby och övriga Got- bebyggelse undvikas. Stadsutvecklingen i hela Visby ska stärka sin roll som motor för land är ömsesidigt ■■ Placering av ny byggnad bör utgå från platsens befintliga näringsliv, utbildning, kultur, resurshushållning och nationell beroende av varandra. bebyggelsemönster. Tomtplats på landsbygden bör ha en och internationell konkurrenskraft. För att uppnå detta är en minsta tomtstorlek om 2 000 m2. avgörande faktor att kommunikationerna med fastlandet både i luften och på havet ständigt utvecklas.

En mer koncentrerad bebyggelse är positivt ur ett hållbarhets- Störst efterfrågan på nya bostäder finns i Visby eftersom allt fler perspektiv. Synergieffekter kan uppstå mellan näringsliv, lands- av arbetstillfällena koncentreras dit. Boendet i staden är i regel bygdsboende och offentlig service. Kommunala driftskostnader mer yteffektiv än på landsbygden, vilket innebär mindre upp- för exempelvis skolskjuts och hemtjänst kan sänkas. Miljöbelast- värmd bostadsyta per person. För att uppnå en långsiktigt håll- ning som enskild avloppshantering minskar och förutsättning- bar stadsutveckling är det nödvändigt att attraktiva stadsdelar och arna blir goda för gemensamma system, samtidigt som Gotlands boendemiljöer tillskapas med bra skolor och fungerande infra- kommun kan utveckla det kommunala vatten- och avloppssyste- struktur, god livsmiljö, livgivande kulturpolitik, ett rikt friluftsliv, met på ett effektivare sätt. och tillgång till ett varierat utbud av grönområden.

En utveckling av kollektivtrafiken är enligt Vision Gotland 2025 Visby innerstad finns med på UNESCO:s världsarvslista. en av de viktigaste faktorerna för att hela det gotländska sam- hället ska kunna utvecklas hållbart. Intermodala trafiklösningar, det vill säga bekväma och strategiskt placerade omstigningsplatser mellan olika trafikslag, bör utvecklas. En utveckling mot en ökad användning av kollektivtrafiken kräver inte bara en utveckling av trafikslaget i sig, det hänger även samman med ett befolknings- underlag med god tillgänglighet och en positiv attityd till kollek- tiva transportmedel.

38 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Utbyggnadsprinciper Visby är ett kulturellt centrum för Gotland med världsarvet – 2 I Visby finns goda möjligheter att vitalisera, utveckla, bygga ut, Visby innerstad – som juvelen i kronan. Visbys stadskärna ska bebyggelse­ bygga samman, länka ihop och ”hela” staden om den tillåts ”växa utvecklas socialt, kulturellt, kommersiellt och gestaltningsmässigt utveckling inifrån” med beaktande av de ekonomiska, sociala och ekologiska till en naturlig, levande och livskraftig stadskärna för hela Got- dimensionerna av hållbar utveckling. land.

Vilken strategi är viktigast Med ”hela staden” menas i detta sammanhang både ”hela” i bety- Den byggda miljön i Visby ska utvecklas i samspel mellan beva- för att Visby Innerstad ska delsen att ”laga” och ”hela” till skillnad från halva. Och med rande och nyskapande med utgångspunkt i stadens form, skala bidra till utvecklingen av den ”färdiga staden” menas att ny bebyggelse ska ansluta till den och uttryck. Gammalt och nytt ska mötas i skön förening. Gotland? befintliga staden så att öar av bebyggelse utan fysisk och social ❏❏Att bevara det historiska koppling till den övriga staden så långt som möjligt undviks. För att nå ett hållbart samhälle måste kretsloppsanpassade, så långt det går. Rensa gemensamma tekniska lösningar utnyttjas i större utsträckning bort så mycket av nya än idag. Anslutning till t ex fjärrvärmenätet är idag frivilligt, men företeelser som skyltar, Hur mycket ska vi satsa på Visby Innerstad byggmaterial och for- i relation till resten av Gotland? föreslås i framtiden vara en förutsättning för exploatering. En donstrafik som bara är ny stadsdel kan bli arena för visionen om Gotland som världsle- ❏❏Visby Innerstad är opraktisk som närings- och livsmiljö. Låt möjligt. Att komma till innerstaden bli mer av ”museum” och satsa istället mer utveck- dande i energi- och miljöfrågor. Visby innerstad ska vara lingspengar på resten av Gotland! som att göra en tidsresa bakåt i tiden. ❏❏Visby Innerstad är klassat som världsarv! Det allra viktigaste vi En meningsfull fritid, som främjar fysisk aktivitet, social gemen- har att komma med i ett internationellt perspektiv. Därför måste skap och nätverksbyggande, är en viktig beståndsdel i en positiv ❏❏Att utgå från det histo- alltid satsningar på Visby Innerstad prioriteras. livsstil, som tillsammans med kultur- och naturupplevelser ska- riska, men våga ta ställ- ning för nutiden. Inte par förutsättningar för utveckling och välbefinnande och därmed låtsas att vi lever på också bidrar till en bättre folkhälsa. För att möta dessa grundläg- medeltiden, men låta Med en sådan utvecklingsstra- gande behov är det viktigt att möjligheterna till idrott/motion, oss berikas av den tids- tegi behöver man inte ta värde- friluftsliv och rekreation är goda. I Visby ska det också finnas perioden samtidigt som full parkmark i anspråk för bebyggelse möjligheter att delta i en mångfald av meningsfulla kulturaktivi- vi kan bygga nytt som inte ger sken av att vara eller förtätningar i befintliga bebyggelseom- teter året runt. historiskt. Då visar vi råden, som kan äventyra stadens karaktär. I våra den största respekten dagar har behovet av strukturer med grönytor och grönstråk ökat Pågående planarbete för det historiska genom i betydelse. Säkerställandet av och omsorgen om grönstrukturer- En fördjupad översiktsplan för Visby utarbetas parallellt med att inte lura besökare nas ekologiska, sociala och estetiska värden utgör en viktig del denna översiktsplan, vilken stakar ut riktningen för utbyggnaden och ger samtidigt inner- av den hållbara utvecklingen. Visby har i ett 20-årigt perspektiv av Visbyområdet de närmaste 15–20 åren. Planarbetet utgår från staden en bättre chans att fortsätta att sjuda av mycket goda möjligheter att tillgodose olika exploateringsintres- de redovisade utbyggnadsprinciperna och planering för en håll- aktivitet. sen utan att behöva inkräkta på stadens värdefulla grönytor. bar stadsutveckling.

Den utveckling som är att föredra bedöms vara en utveckling av Den fördjupade översiktsplanen – Hela Visby – förväntas att Visbyområdet med utgångspunkt från alla långsiktigt syftande antas av kommunfullmäktige under 2009. hållbarhetsaspekter som anförts ovan. En ”hel” och ”färdig” stad är lättare att förstå, lättare att orientera sig i, känns säkrare och ”närmare”.

Kort sagt: En ”hel” och ”färdig” stad är hälsosammare, vackrare, säkrare, tryggare och effektivare. Om staden utvecklas tätt och diversifierat minskar också behovet av långa dagliga persontran- sporter.

Planeringsförutsättningar Bebyggelseutveckling

Utgångspunkten i detta arbete har varit att utifrån ett socialt per- Att leva på Gotland spektiv och människan på Gotland söka svaren på en rad för den Gotland har åtskilliga ”egenskaper” gemensamt med många kommunala fysiska planeringen grundläggande frågeställningar. andra öar, som till exempel en liten och isolerad arbetsmarknad, en traditionell näringsstruktur med ett starkt jordbruksberoende, Detta handlar den fysiska planeringen till stor del om. Hur lever låga inkomstnivåer, spritt bebyggelsemönster, höga servicekrav vi på Gotland och hur kan Gotland utvecklas så att fler vill leva som ska betalas av få inkomsttagare, hög skattenivå samt ett peri- och verka här? Den fysiska planeringen har några av de verktyg fert geografiskt läge som medför krav på bland annat speciella som behövs för att Gotland ska utvecklas hållbart. transportlösningar.

Vi bor glest och det finns därför många små föreningar istället för Gotland idag ett fåtal stora. Med 982 föreningar och 42 125 föreningsaktiva är Den befolkning som bor och verkar på Gotland året runt uppgår Gotland det föreningstätaste länet i Sverige. Kultur- och idrotts- till ca 57 100 personer. föreningar är de två absolut största föreningstyperna.

Gotlands kommun utgörs av huvudön, de närmast kringliggande Så gott som alla svenskar har en bild av Gotland enligt den under- öarna, Gotska Sandön och ett vattenområde som sträcker sig 12 sökning som gjordes kring Varumärket Gotland. De tillfrågade nautiska mil eller ca 22 km ut från den gotländska kusten och hade alla någon form av relation till ön, antingen har man besökt runt Gotska Sandön. Denna yta är ca 15 180 km2, varav huvud- den själv, har bekanta som besökt ön eller sett något reportage om delen utgörs av Östersjön. Det gotländska fastlandet och dess öar ön. Detta gör att Gotland finns med i det allmänna medvetan- upptar en yta av ca 3 140 km2 och omges av ca 77 mil km kust. det som en plats med positiva förtecken och är därmed också ett alternativ att flytta till. Attraktivt boende har att göra med miljö, trygghet och arbetsmarknad.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 39 2 bebyggelse­ utveckling

Gotlands kommun

40 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Demografiproblematiken Denna inflyttning till ön är viktig för att det gotländska samhäl- 2 De närmaste åren kommer Gotland – liksom resten av ­Sverige – let skall utvecklas. En god befolkningssammansättning är en för- bebyggelse­ att ha allt fler invånare äldre än 65 år. Samtidigt är trenden att det utsättning för långsiktig social hållbarhet, av män och kvinnor, utveckling dröjer allt längre innan de unga etablerar sig på arbetsmarkna- unga och äldre. den. Antalet arbetande personer som skapar skatteintäkter kom- mer därmed att vara färre. Barnafödandet sker också allt högre Utbildning upp i åldrarna, på Gotland föds det färre barn än tidigare. Grundskolan En viktig del i beslutet är De närmaste åren kommer Gotlands barn- och elevantal kraftigt att den geografiska sprid- En förutsättning för hållbar tillväxt på Gotland är att invånaran- att minska. Därför genomfördes 2006–2007 en omfattande över- ningen av kommu­nala grundskolor på ­Gotland talet stiger. Det är av stor vikt att barnfamiljer väljer att flytta till syn med syfte att anpassa utbildningsorganisationen så att alla kommer att finnas kvar. Gotland, eller att stanna kvar. Det är avgörande att båda föräld- barn och elever kan erbjudas en god läromiljö. Ett antal skolor rarna hittar ett attraktivt arbete. kommer att sammanföras så att resurser frigörs. En viktig del i beslutet är att den geografiska spridningen av kommunala grund- De senaste årens befolkningsökning har främst skett i Visby, skolor på Gotland kommer att finnas kvar. Konsekvenserna av men även vissa andra tätorter har visat på viss befolkningsök- färre enheter kommer att bli större avstånd, framför allt på lands- ning. Inflyttande till Gotland från fastlandet har under perioden bygden. I gengäld medför det tillgång till bättre resurser. Det kan 2000–2005 fördelat sig ganska jämt mellan bosättning i Visby antas att kvantitet i antal skolenheter kan ersättas med ökad kva- och på övriga Gotland. Nedgången i befolkningstalet 2005–2006 litet med fler lärarresurser och materialtillgång. kan vara en följd av gjorda nerdragningar på arbetsmarknaden, vilket förhoppningsvis skall vända efter att beslutade ersättnings- När det gäller transportvägar till och från barn- och skolverksam- jobb har etablerats. Enligt en nyligen gjord prognos av befolk- het så är tillgången av trygga och säkra gång- och cykelstråk en ningsutvecklingen till 2013, kan en svag ökning förväntas. förutsättning för att barn och unga tryggt ska kunna komma till och från skolan men också för en hållbar utveckling. Detta möj- Eftersom flyttningen från landsbygden företrädesvis sker bland liggör transporter utan bil och främjar miljön kring skolorna. För unga vuxna har det medfört en påtaglig föråldring av den kvar- landsbygdens del är en säker, trygg och tillgänglig skoltransport varande befolkningen på Gotland utanför Visby. Andelen äldre nödvändig så att både föräldrar och barn känner stort förtroende män på landsbygden är påfallande stor och kommer också att för trafikplaneringen. öka. Under senare år har inflyttningen till Gotland varit cirka 2 000 personer per år. Enligt den inflyttarenkät som genomförts Högskolan flyttar personerna i åldrarna 25–39 år till Visby, medan ålders- En högskola är ett mycket viktigt inslag i den infrastrukturella gruppen över 55 har destination landsbygden. Med en ökande uppbyggnaden av ett samhälle. Den skapar förutsättningar för ett äldre befolkning på landsbygden kommer äldreboendet och äld- fungerande nätverk och medför möjligheter till kreativitet, kvali- revården att vara en viktig del av utbyggnaden av landsbygden. tet, utveckling och forskning inom många områden som är vik- tiga inte minst för näringslivet. I ett framtidsperspektiv där fyrtiotalisterna blir pensionärer kan en ökande andel äldre inte bara vara en svaghet utan också kunna När en högskola etableras finns det flera frågor som man inom medverka till en större arbetsmarknad, inte bara inom vård- och regionen måste samarbeta kring för att högskolan ska bli fram- omsorg utan även när det gäller olika typer av service och aktivi- gångsrik. De områden som generellt anses vara frågor av detta teter. Nya former av äldreboende bör utvecklas utifrån nya krav slag är bostäder, kommunikationer, kultur och fritid, hälsa och från en ny generation pensionärer. Det dröjer dessutom omkring sjukvård. två decennier innan behovet av exempelvis äldreomsorg ökar för denna åldersgrupp. Under de åren tillför de mycket till Gotland, Gotland har utsetts av Sveriges Förenade Studentkår till Årets förutsatt att de är skrivna här. Studentkommun 2007/2008 för samarbetet mellan Högskolan på Gotland, Gotlands kommun, Studentkåren Rindi samt närings- Dagens landsbygd är en komplex boendemiljö. Landsbygdsut- livet på Gotland. Utmärkelsen handlar också om att stärka stu- veckling är inte bara till för landsbygdsbefolkningen, den är också denternas inflytande i kommunen, bredda rekryteringen och göra viktig för tätortsbefolkningen. studietiden på Gotland så bra som möjligt.

Utvecklingen på Gotland liksom världen i övrigt visar på en Högskolan på Gotland etablerades 1998. Högskoleutbildning har ökad omflyttning av människor. Vi flyttar oftare och mellan mer funnits på Gotland sedan slutet av 1970-talet. Högskolan är loka- avlägsna platser. Vi flyttar för att utbilda oss, för att arbeta men liserad till Campus Almedalen i Visby, men har också en stor del också för att undvika krig och konflikter. Ingenting tyder på att av sin verksamhet som nätburen utbildning. Högskolan på Got- denna utveckling kommer att förändras utan snarast förstärkas. land erbjuder år 2007 högre studier för ca 5 000 studenter, varav ungefär hälften studerar i campusområdet Campus Almedalen För 100 år sedan valde vissa smålänningar att flytta till Gotland och hälften via distanskurser. Högskolan har 200 anställda, varav för att arbeta inom jordbruket, istället för att emigrera till USA. 88 är kvinnor. Idag är det nya grupper som kommer till ön. Det är ungdomar som kommer hit för att studera på högskolan, före detta sommar- gäster som flyttar till ön för gott, men också nya svenskar som söker sig hit i förhoppning att lättare hitta arbete eller närings- möjligheter här på ön, istället för i någon större stad.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 41 2 bebyggelse­ utveckling

Bostadsbebyggelse

42 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 3 Näringslivsutveckling näringsliv

Viktiga faktorer för näringslivets konkurrenskraft och utveck- I framtiden anses skogens betydelse för rekreation, hälsa och upp- ling på Gotland är företagsklimat, entreprenörskap, fungerande levelseturism öka och kan tillsammans med en fortsatt hållbar Planförslag marknader, kunskap, kompetens och innovationsarbete. Samver- virkesproduktion generera ytterligare mervärden och inkomster med strategier kan och samarbete mellan företag och den offentliga sektorn samt till Gotland. en väl fungerande offentlig sektor har också betydelse för närings- och riktlinjer livets utveckling. Stenindustrin Planeringsförutsättningar: sidan 44 Gotland har både små- och storskalig stenindustri. Det är dels För att uppnå hållbar utveckling måste den ekonomiska tillväxten den storskaliga kalkindustrin där framförallt Cementa och Nord- ske med sociala och miljömässiga hänsyn. Produktion och kon- kalk är aktörer och dels en småskalig industri med en knapp sumtion av varor och tjänster ska leda till så liten negativ påver- handfull företag som levererar bygg och inredningsdetaljer. kan på människor och miljö som möjligt. ­Näringslivet bidrar till hållbar utveckling genom att skapa tillväxt utan att äventyra mil- Hur ska vi förhålla oss till stenindustrin? Vilka av följande näringar jön och mänskliga resurser. En av de strategiska framtidsfrågorna är av störst betydelse för är därför att skapa en miljöintegrerad tillväxt. ❏❏Gotlands största tillgång är naturen. Vi måste bevara våra vackra naturområden och utveckla nya näringar som tar till vara dessa Gotlands framtid? värden. På så sätt säkerställer vi att också våra kommande gene- ❏❏Livsmedel rationer kan leva på Gotland. ❏ Skog Industriell utveckling och ❏ ❏❏Kalksten är en av våra viktigaste möjligheter att generera arbets- ❏ Design företagsetableringar ❏ tillfällen. De områden som berörs av kalkbrytningen är små i ❏❏Sten Företagens utveckling kräver inte i alla sammanhang anspråk jämförelse med de positiva effekter som utökad kalkbrytning har på Gotland. ❏❏Övrig tillverknings­ på stora ytor. Det betyder att delar av näringslivets utveckling industri inte behöver behandlas i en översiktsplan, vilket är bra då denna ❏❏Övriga kreativa näringar utveckling är mycket svår att förutse på längre sikt. Men trots detta finns det ett antal aspekter och bedömningar av företagens Den avgörande frågan för den utrymmesbehov som behövs beskrivas. (Turism tas upp i ett eget storskaliga stenindustrins framtid är kapitel, se sidan 44.) markanspråk för nya brott. Dess framtida utbredning utreds för närvarande och markeras Livsmedelsindustrin som utredningsområden på plankartan. En av Gotlands basnäringar utgörs av jordbruket och efterföljande förädlingsindustri. Denna näring är mark- och vattenkrävande Annan tillverkningsindustri och kommer ibland i konflikt med andra intressen. Näringen I övrigt finns ett fåtal mindre tillverkningsindustrier på Gotland Vilken är lantbrukarnas bedöms vara mycket viktig även för den fortsatta utvecklingen med stort inslag av designprodukter, bl a möbeltillverkning. Även främsta uppgift i framti- den? av Gotlands näringsliv och då inte endast i jordbruksledet, utan utvecklingen av denna profilbärande produktion är viktig att ❏❏Att leverera närprodu- kanske i ännu större utsträckning i livsmedelsförädlingen. stödja. En möjlighet är samverkan mellan tillverkningsindustrin cerade livsmedel av hög och designutbildningen på högskolan. kvalitet. Tillväxten på Gotland är i allra högsta grad beroende av att vi kan ❏❏Att utveckla nya rese- öka vidareförädlingen av våra egna råvaror. Under senare år har produkter. Vad tror du om framtiden för tillverkningsindustrin på Gotland? ett flertal initiativ tagits för att småskaligt ta fram nya produk- ❏ Att bevara det öppna ❏❏Goda utsikter! Vi har hög kompetens och inom några år kommer ❏ ter men också för att marknadsföra allt fler gotländska livsmed- landskapet så att vi stär- konkurrensen från Asien att minska då deras löner kommer att ker Gotlands attrak- elsprodukter. öka och transporter blir dyrare och krångligare på grund av mil- tionskraft för boende jöhänsyn. och besökare. Maten blir en alltmer positiv värdebärare för regionen Gotland ❏❏Tyvärr inget att satsa på. Asien kommer att klassa ut oss totalt och den är därmed viktig för mer än sina produktionsvärden. och ny, miljövänligare teknik kommer att ta bort problematiken Bland annat turistsatsningar för att mat ska vara en del av resean- med transporterna. ledningen till Gotland. ❏❏Vi kan ha en chans om vi satsar på något mindre och specialise- rade produktionsserier som kräver större flexibilitet och skräd- darsydda lösningar – men då måste de gotländska företagen Hur mycket mark ska jordbruk och skogsbruk ta i anspråk? samarbeta. ❏❏Det är precis lagom som det är idag. ❏❏Mer mark borde styckas av och säljas som tomtmark om vi ska kunna locka fler att bosätta sig här! Industriell utveckling ❏❏Jag vill gärna ha en levande landsbygd med många lantbruk, Det finns idag stor osäkerhet kring men vi borde skärpa reglerna för hantering av gödsel så att det inte blir så störande för grannarna. den industriella utvecklingen. Konkur- rensen från låglöneländer är i många branscher ❏❏Om vi ska bli framgångsrika inom livsmedelsindustrin krävs att vi tar mer mark i anspråk för odling och bete. stark och produktion förläggs alltmer till de folkrika utvecklingsländerna i Asien.

På grund av att lönenivåerna på lång sikt kommer att utjämnas Skogsindustrin och att transportkostnader förväntas öka till följd av miljöhän- Skogsindustrin är en av Gotlands vik- syn och stigande bränslepriser kan en möjlig konsekvens bli att tigaste näringsgrenar. 42 procent av öns yta tillverkning återigen lokaliseras till vår region. Det är dock svårt utgörs av skog. Det dominerande träslaget är tall. att bedöma omfattningen av dessa rörelser på både lång och kort Ön är klassad som ett svårföryngrat område och medeltillväxten sikt. för skogen är lägre än i övriga landet. Detta leder dock till att vir- ket blir mycket hårt och att kärnvirket lämpar sig väl till nisch- Utifrån detta resonemang och för att möta ett eventuellt framtida produkter med speciella krav på hållbarhet och motståndskraft behov är det nödvändigt att mark reserveras för industriändamål mot röta. Den största delen ägs av enskilda personer, vilket också i den fortsatta fysiska planeringen. Med tanke på vattenskydds- påverkar intensiteten i skogsbruket. problematiken i Visbyområdet måste lämplig industrimark även planeras i övriga serviceorter. En förädling av den gotländska skogsråvaran är viktig att vida- reutveckla. Den pågående energiomställningen påverkar skogens resurser som potentiell framtidsnäring. Ägostrukturen skiljer sig markant från övriga Sverige.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 43 3 För att möjliggöra samverkan mellan industrier bör lämpligen näringsliv Vad tror du om framtiden för kreativa näringar och fria yrkes­ större markområden reserveras, då det av flera anledningar är för- utövare på Gotland? delaktigt ur produktions- och tillväxtsynpunkt. ❏❏Det är väl kul för dem som håller på om de kan vara här, men det har endast marginell betydelse för vårt näringsliv. ❏❏Toppen! Här har vi en av de starkaste utvecklingspotentialerna. ■■ En god planberedskap för industrimark är av stor Design, musik, film m m ger massor av positiva effekter både ­betydelse för den industriella utvecklingen på Gotland. i arbetstillfällen och för hur omvärlden betraktar Gotland. Det kommer att stärka vår attraktionskraft och ge effekter på all annan näringsverksamhet genom att höja den kreativa nivån. En utveckling av de areella näringarna kommer att ställa stora ❏❏Visst kan det vara bra, men det är viktigare att vi satsar på mer markanspråk, vilket kan leda till att fastighetsägarna i mindre etablerade och prövade näringar som vi redan har erfarenhet här på Gotland. utsträckning kan tillhandahålla exploateringsbar mark. Detta ❏❏Katastrof! Omvärlden kommer att tro att vi är en samling kufar måste övervägas i planeringen. som går runt här på ön om vi låter de kreativa näringarna få för stort utrymme. Kreativa näringar och fria yrkesutövare Gotland är ett av Sveriges företagstätaste län. En vanlig form av företagslokalisering är mindre företag inom kreativa yrkesom- råden, där arbete på distans är möjligt. Tillgången till Gotlands attraktiva boendemiljö kan vara en avgörande faktor för eta- bleringen. Dessa företagare är ofta verksamma inom arkitektur, reklam, kultur, design och andra kreativa yrken.

Det förväntas att det även i framtiden kommer att finnas efterfrå- gan på denna typ av lokalisering och ofta i kustnära lägen.

Planeringsförutsättningar Näringslivsutveckling

Näringslivets struktur på Gotland Gotland är ett av de företagstätaste länen i Sverige med drygt Av Gotlands befolkning är ca 25 600 personer förvärvsarbetare. 6 000 företag. Gotland har en relativt hög grad av nyföretagande Offentlig service är den största arbetsgivaren och står för ca 40 i förhållande till andra delar av Sverige. År 2007 startades 364 procent av antalet anställningar. Av de anställda inom offentlig företag varav 95 startades av kvinnor. Jordbruk/livsmedelsindu- service är drygt 60 procent kvinnor. stri och turism är stora och viktiga näringar för ön, men även till- verkningsindustrin med inriktning mot design, form och kvali- tet expanderar.

Faktaruta som visar fördelning verksamma kvinnor och män från 16 år inom olika områden och uppdelning på stad och landsbygd. Uppgifter från SCB, AMPAK 2008.

Visby Landsbygden

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

Jordbruk, skogsbruk, fiske 0,1 0,5 0,3 4,5 19,0 12,4

Tillverkning och utvinning 4,1 12,8 8,2 5,8 17,8 12,4

Energiproduktion, vattenförsörjning, avfallshantering 0,5 3,2 1,7 0,1 0,8 0,5

Byggverksamhet 0,6 9,8 4,9 1,5 18,0 10,6

Handel och kommunikation 11,2 22,3 16,4 10,9 13,2 12,1

Finansiell verksamhet och företagstjänster 10,5 12,8 11,6 4,7 5,1 4,9

Utbildning och forskning 15,8 8,6 12,4 18,7 4,9 11,2

Vård och omsorg 32,3 7,3 20,6 28,3 5,3 15,7

Personliga och kulturella tjänster 11,2 11,4 11,3 10,3 7,6 8,8

Offentlig förvaltning mm 13,5 11,4 12,5 7,8 4,6 6,1

Ej specificerad verksamhet 0,2 0,1 0,1 7,2 3,6 5,2

Samtliga näringsgrenar (%) 100 100 100 100 100 100 Samtliga näringsgrenar (antal personer) 7 453 6 558 14 011 5 246 6 373 11 619

Källa: Länsstyrelsen på Gotland. Genomförandestrategi för Landsbygdsprogrammet 2007–2013

44 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Areella näringar Skogsbruk 3 Gotland är ett landskap med en levande landsbygd och ett livs- Skogen täcker ca 42 procent av Gotlands yta och det domine- näringsliv kraftigt lantbruk. Här finns mer åker och fler traktorer och kor rande träslaget är tall. Ägostrukturen när det gäller skogen skiljer per invånare än i resten av Sverige. Jordbruket ger en god till- sig markant från övriga Sverige. Den största delen ägs av enskilda gång till säkra och närproducerade livsmedel, både från konven- privatpersoner vilket också påverkar intensiteten i skogsbruket. tionell och från ekologisk produktion, en viktig faktor för livet på Gotland. Tillräckligt med regn under sommarhalvåret och säker Gotlands höga andel av naturskyddad skog hyser förutom höga tillgång på rent vatten till husdjuren hela året är avgörande. En naturvärden också många kulturlämningar. utveckling mot ett varmare klimat skulle därför drabba det got- ländska jordbruket hårt, genom längre torrperioder sommartid Snabbfakta skogsbruk och häftigare regn under vinterhalvåret som medför ökad risk för ◗◗Enligt statistik från Skogsstyrelsen 2008 finns det 113 000 hektar att ytvatten förorenar dricksvatten. produktiv skogsmark på Gotland. I medeltal avverkas 240 000 skogskubikmeter om året på Gotland. 2007 avverkades 330 000 Trots stark konkurrens är framtidstron inom jordbruk och livs- skogskubikmeter. medelsproduktion hög och investeringsviljan stor. Lantbrukarkå- ◗◗Den gotländska skogen består till 72 procent av tall, 14 procent ren på Gotland är en av landets yngsta. Djuruppfödning är det av gran och 14 procent av lövträd. som genererar störst intäkter inom jordbruket, och vall är den vik- ◗◗Svenska kyrkan är den enskilt största skogsägaren på ön och äger tigaste och största grödan. Lammproduktionen växer och många 5 procent av skogen. väljer att nystarta eller utöka produktionen. En ökad lammpro- ◗◗37 procent av skogsägarna är kvinnor. duktion bidrar förutom till kött-, ull- och skinnprodukter också ◗◗Drygt 5 300 hektar skog är klassad som nyckelbiotop, och drygt till att det gotländska landskapet hålls öppet, vilket i sin tur bidrar 8 000 hektar är skyddad genom naturreservat. Omkring 6 000 till upplevelsevärden för besöksnäringen. Inom jordbruket pågår hektar av den gotländska skogen hålls öppen av betande djur. ett generationsskifte där äldre mindre gårdar avvecklas medan större effektivare enheter tas i bruk. Lantbruket har stor betydelse för sysselsättning och tillväxt i det gotländska samhället. Näringslivsutvecklingen och ÖP Översiktsplanens inverkan på näringslivets miljöeffekter De gotländska jordbrukarna är i första hand råvaruproducenter. bedöms som begränsade och likartade en utveckling utan Att öka förädlingsgraden är angeläget och det finns en stor poten- plangenomförande. tial för exempelvis lokal livsmedelsförädling.

Jord- och skogsbruket är inte bara av stor vikt för Gotland utan är också av nationell betydelse enligt miljöbalken 3 kap 4§. Den fysiska planeringen ska därför utformas så att tillbördig hänsyn tas till jord- och skogsbruket.

Jordbruk Jordbruket är i huvudsak inriktat mot animalieproduktion med stark betoning på mjölkproduktion och foderframställning. Jord- och skogsmark Odling av oljeväxter, framförallt raps, och maltkorn ökar samti- digt som sockerbetsodlingen minskat kraftigt.

Hur odlingen kommer att se ut i framtiden och vilka grödor som odlas var, är beroende av faktorer som inte kommunen kan styra. Till mycket stor del är det gotländska jordbrukets utveckling beroende av EU:s jordbrukspolitik.

Småskalig livsmedelsförädling är en annan verksamhet som ökar på landsbygden. Lokal produktion av ost, vin, bröd och bakverk, tryffel, sparris, honung, senap och choklad är några delikatesser som finns på marknaden.

Många av de utvecklingsprojekt som har givits ekonomiskt stöd är inriktade just på att stärka livsmedelsnäringen i förädlingsledet och att stärka marknadsföringen och utvecklingen av den i sin helhet. För att jordbruket ska överleva i ett internationellt per- spektiv krävs effektivitet i hela kedjan, produktion, förädling, distribution och marknadsföring.

Snabbfakta jordbruk ◗◗Medelarealen på en lantbruksfastighet är idag 53,5 hektar, att jämföra med övriga riket med 37 hektar. Knappt två procent av de yrkesverksamma kvinnorna arbetar inom jord- och skogs- bruk och knappt 10 procent av männen. ◗◗Länsstyrelsen på Gotlands sammanställning för år 2007 visar att finns 85 454 hektar åker på Gotland fördelat på 1 597 lantbruk. ◗◗Det finns över 16 300 mjölkkor, 5 400 am- och dikor och totalt 62 000 nötkreatur, 61 100 får och lamm samt 6 000 suggor. Slak- teriet tar emot 93 600 slaktsvin.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 45 4 turism Turismens utveckling

Besöksnäringen Vi behöver blir fler på Gotland. Många som flyttar hit börjar Planförslag Det är kommunens och regionens uttalade mål att Gotland ska som turister. Turister ger inkomster till Gotland. Då är det väl öka sin attraktivitet som besöksmål. Detta ställer också krav med strategier bra om vi jobbar för att få hit fler turister? på infrastrukturell utbyggnad i form av cykelvägar, vatten och och riktlinjer avlopp, kollektivtrafik och annan kommunikation. I översiktspla- Fast, då vore det förstås bra om de inte kom just på som- Planeringsförutsättningar: sidan 49 nen används begreppet turism genomgående. maren och om de tillbringade mesta delen av sin vistelse på landet? Vill de det? Kan man bo i våra boendeanlägg- En hållbar turism utgör en komplicerad balansgång mellan beva- ningar på vintern? Är det kanske en annan slags besökare rande av det gamla och genuina och exploatering för ekonomisk som kommer på vintern? Hur vill de bo? Vilken service behö- överlevnad. I en översiktsplan är det därför av vikt att presentera ver de? Almedalsveckan, Stock- och i viss mån precisera turismen ur ett mark- och vattenanvänd- holmsveckan, Medeltids- Men om det kommer fler besökare på vintern – ska vialdrig ­ veckan… Ska vi satsa på ningsperspektiv. få vara ifred på vår ö? Är det verkligen nödvändigt att ta hit att utveckla fler sådana här fler besökare? De kanske rent av förstör vår natur så att vi intensiva, temainriktade Turism är en komplex näring som berör många politiska sakom- besöksveckor? sen inte får hit några turister alls? Nej, vi borde nog satsa på råden. Därför pekas näringen ofta ut som en viktig motor i en riktigt exklusiva turister som betalar mycket. Då kan vi sälja ❏❏Ja regions ekonomiska utveckling. På Gotland kan turismen också natur- och kulturupplevelser dyrt och ha råd att vårda Got- ❏❏Nej bidra till en samhällsutveckling utifrån sociala och ekologiska land. perspektiv. 2007 hade turismnäringen på Gotland ca 1 350 hel- årsarbeten. Om turismutvecklingen på Gotland sker utifrån hän- Fast, vanligt folk måste ju också kunna resa hit. Är det boen- syn till natur- och kulturmiljö, lokalbefolkning samt ekonomiska deanläggningar som gäller då? Måste man verkligen bygga investeringar, kan näringens alla positiva effekter bli en stor till- hus så tätt? Folk vill väl bo för sig själva och njuta av ensam- gång för utvecklingen på Gotland. heten? Fast det är klart, alla kanske inte vill det? De kanske vill ha grannar och lekkompisar? Och det kanske är bra att Turism är mark- och vattenkrävande samla turister på vissa platser, så vi får ha kvar mer av den Gotlands kommun eftersträvar en bred turismnäring som kan orörda naturen på andra platser? Men det är bra om de inte Hur använder vi de före locka flera generationer och en bred målgrupp. En ren Öster- är på min strand. detta militära områdena på bästa sätt? sjö med badvänligt vatten är en grundläggande resurs för turis- Hur ska vi få en hållbar turism? men på Gotland. Målsättningen är en uthållig turistverksamhet ❏❏Turismanläggningar – så att allmänheten har över hela ön. möjlighet att vistas där. ❏❏Privat tomtmark – det Turism är föränderlig. På det sätt vi uppfattar och utnyttjar en Utvecklingsområden – finns ett stort tryck på geografisk plats för fritid och rekreation är sammanflätat med vår nya möjligheter kustnära tomtmark. kulturella identitet, våra värderingar, traditioner och sociala nät- verk. Hur besökaren uppfattar bilden av Gotland är därför avgö- Befintliga anläggningar rande när det kommer till förväntningar och krav på destinatio- Befintliga turismanläggningar med möjlig utvecklingspoten- nen. Olika generationer och samhällsgrupper ser samma plats tial redovisas på plankartan (bifogas i plastfickan på omslagets med olika ögon. Ett resmål kan därför attrahera olika typer av insida). För dessa områden ska ett fortsatt utredningsarbete utvär- besökare av olika anledningar. Visbys attraktionskraft under tre dera möjligheterna till områdets utveckling. Detta förutsätter en sommarveckor är ett exempel. Politiker, näringsliv och samhälls- långsiktig vatten- och avloppslösning. debattörer lockas till Visby under Almedalsveckan. Under den så kallade Stockholmsveckan i juli fylls gatorna av ungdomar med ■■ Är det bra att satsa på eko- fokus på nöjeslivet. Medeltidsveckan i augusti lockar tusentals Utpekade turistområden, där utveckling är möjlig, ska turism vid Bäste Träsk? unga, äldre och barnfamiljer till staden för att uppleva medelti- planläggas för att säkerställa det rörliga friluftslivet och ❏❏Ja, på det sättet ger vi den. andra värden. många möjlighet att uppleva fantastisk natur. Turism är en mark- och vattenkrävande näring, och är beroende ❏❏Nej, det kommer att bli av vissa grundläggande resurser på den plats den verkar, till exem- Före detta militära områden krångligt och påfres- pel arbetskraft, god kommunal infrastruktur, vidsträckta stränder, Områden som militären lämnar är ofta intressanta att utveckla tande för dem som bor i rent vatten, intressanta sevärdheter och vackra miljöer att vistas i. för turism. Varje område är dock unikt och kräver därför fördju- området. Det är viktigt att dessa värden säkerställs eftersom de utgör många pade studier om vad området är mest lämpat för. ❏❏Nej, då kommer vi att förstöra ett av Gotlands gånger utgör reseanledningen till Gotland och näringens bas. finaste områden! Området kring Tingstäde träsk, som militären nu lämnar är ett exempel. Efter övervägande kan planläggning påbörjas för att Strategi för turismutvecklingen eventuellt etablera en ny turistanläggning. Översiktsplanen ska ge förutsättningar för turismens utveckling. Den stora utvecklingsfrågan är hur turistsäsongen kan utökas och Utveckling av ekoturism fler gästnätter tillskapas året om. På Gotland finns stora möjligheter att ytterligare utveckla eko-, kultur- och landsbygdsturism utifrån ett hållbarhetsperspek- tiv. En hållbar turism ska vara ekonomiskt bärkraftig och socialt ■■ Gotland som turistmål ska erbjuda mångsidiga genomförbar, utan att undergräva den naturmiljö och lokala kul- ­upplevelsevärden och boendeformer. tur den är uppbyggd kring. Hur gör vi med husbilarna?­ ■■ Turistanläggningar och besöksmål ska vara geografiskt ❏ Låt dem stå på vanliga ❏ fördelade över ön. parkeringar om det bara Plankartan pekar ut Bäste träsk med omland som lämpligt att är för en natt! utreda för ekoturism och i dess närhet etablera turismanläggning. ❏❏Bygg många billiga upp- En successiv utveckling som inte påverkar kommunens vatten- ställningsplatser med Balans mellan fritidshus och täkt eller de stora naturvärdena förespråkas. enkla servicestationer! anläggningar för uthyrning ❏❏Hänvisa dem till cam- Det ligger i besöksnäringens intresse att framförallt fritidshus- Serviceplatser för husbilar pingplatser – varför ska byggandet på ön får en mer koncentrerad karaktär, så att områ- En ökad efterfrågan av uppställningsplatser och servicestationer de ha specialregler? den för nya turismetableringar inte försvåras. På Sudret, Öster- för husbilar ställer krav på att på sikt finna lämpliga platser jämt garn och Fårö kan en fortsatt alltför spridd etablering av fritids- fördelade över ön. En ska vara lokaliserad till Visby-området. hus försvåra utvecklingen av kommersiellt boende. En avvägning av dessa båda intressen ska utredas inom ramen för nya fördju- pade översiktsplaner för respektive område.

46 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 4 turism

Turistzon: Strandnära campingplats kan struktureras enligt denna illustration

I ett lönsamhetsperspek- 1. Respektavstånd mellan strandområde tiv, bör campingar i större och campingplats ska vara minst 50 utsträckning satsa på: meter ❏❏Tält 2. Område för rörlig camping, husvagn, ❏❏Husvagnar tält och husbil. Bör i första hand vara ❏❏Husbilar avsedd för sommarcamping under ❏❏Villavagnar perioden 1 april–30 september. Övrig ❏❏Campingstugor tid ska området vara avstädat. Maximal ❏❏Större stugor uppställningstid ska vara 3 månader I ett miljöperspektiv, bör campingar i större utsträck- 3. Område för husvagnscamping under ning satsa på: perioden 1 januari–31 december, samt ❏❏Tält område för campingstugor och servi- ❏❏Husvagnar cebyggnader. Maximal uppställning av ❏ Husbilar husvagn ska vara 10 månader ❏ ❏❏Villavagnar 4. Område avsatt för större stugor och ❏❏Campingstugor eventuellt vandrarhem ❏❏Större stugor 5. Passageområde som ska garantera all- mänhetens tillgänglighet till stranden

Illustration: Lilian Öman

Hur lång tid bör en gäs- tande husvagn få stå på område för rörlig camping? Riktlinjer för utveckling av ❏❏2–4 veckor campingplatser på Gotland Riktlinjerna för camping/turistzoner ska fungera som stöd ❏❏5–8 veckor vid utvecklingen av campingplatser så att utrymme lämnas ❏❏9–12 veckor för både fast och rörlig camping, samt att tillgängligheten ❏❏Hela året En anläggning, som innehåller möjlighet till varierande för allmänhet och närboende till attraktiva naturområden boendeformer för att tillgodose olika typer av efterfrågan, säkerställs. Det är av stor vikt att lika regler tillämpas för alla definieras i översiktsplanen som en turistzon. campingplatser på Gotland.

■■ För att värna det rörliga friluftslivet och samtidigt möjlig- Gotland har behov av ­riktlinjer göra en utveckling av campingnäringen bör anläggande för hur kommunen ska hantera och utveckling av campingplatser prövas i detaljplan. anläggande och utveckling av camping- ■■ Alla campingplatser ska ha fullgoda VA-lösningar. Vad tycker du om sättet ■■ På en campingplats bör i allmänhet den dominerande platser. Flertalet campingplatser på Gotland är att strukturera en turistzon belägna i strandnära och känsliga lägen och berörs campingformen vara rörlig camping. enligt bilden? ■■ För att inte äventyra det långsiktiga campingändamålet av riksintresse och strandskydd. Detta möjliggör att människor ❏❏Perfekt! är Gotlands kommun restriktiv till fastighetsdelning inom enkelt kan ta sig ut i naturen direkt från en tillfällig övernatt- ❏❏Rörlig camping = rörig. ningsplats som erbjuder viss service. campingområde. Jag vill ha ordning när- ■■ Inom campingplats får en gästande husvagn, om inte en mast stranden. Bättre detaljplan tillåter annat, stå uppställda på samma plats med campingstugor där. ■■ En utveckling av gotländska campingplatser och utpe- under en normal semesterperiod utan bygglov. Enligt ❏❏Bättre att låta platsens kade turistzoner ska möjliggöras så att olika boendefor- praxis bedöms en normal semesterperiod vara sex veckor. förutsättningar styra. mer kan erbjudas. ■■ I detaljplan kan avgränsas var, under vilka tider på året och under hur långa perioder i taget gästande husvagnar får vara uppställda inom en campingplats. ■■ Villavagnar (vagnar med byggnadsmått som kräver sär- ■■ En utveckling av en turistzon ska föregås av detaljplane- skild transport och inte kan fraktas med personbil) tolkas läggning, vilket kan möjliggöra en mindre rigid syn på som byggnad och kräver bygglov. strandskyddet. ■■ Villavagnar ska planeras inom områden för campingstu- gor. I annat fall ska särskilda områden tas fram lämpade för villavagnar som med en mer permanent karaktär Hur långt avstånd är lagom mellan strand och Trenden inom den kommersiella campingen på Gotland är för kräver god infrastruktur och ska uppfylla lagstadgade ­camping? brandskyddsavstånd. närvarande att andelen gästnätter i stuga ökar och därmed beho- ❏❏25–50 meter ■■ Campingstugor tillåts vara högst 35 m2. Stugans tomt- vet av att erbjuda fler stugbäddar. Husvagnscampingen är fortfa- ❏❏50–100 meter rande den överlägset mest populära campingformen. Dessa tren- plats utgörs av byggnadens utbredning och ska inte vara ❏❏100–200 meter der innebär att flera campingplaster på sikt har ett modernise- avstyckningsbar. Detaljplan kan ange utformningsbe- ❏❏500 meter eller mer ringsbehov. Detta ställer nya krav på planering av campingplatser. stämmelser. ■■ Campingtomt är den enhet som hyrs ut till den enskilde camparen. Inom en campingplats är det inte möjligt att hävda hemfridszon. ■■ Campingtomters storlek ska redovisas i samband med bygglovansökan för campingplatsen. Gällande brand- skyddsbestämmelser ska uppfyllas.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 47 4 turism

Turismens värdeområden se sidan 50

48 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 4 turism

Planeringsförutsättningar Turismens utveckling

I arbetet med översiktsplanen har ett brett kunskapsunderlag Kulturturism utvecklades under 1980-talet i och med att aktörer tagits fram rörande turismen och besöksnäringen. inom kultur och turistsektorn inledde ett arbete för att utveckla just kulturminnen och kulturarrangemang till attraktiva turist- Målsättning Turist är en besökare som mål. Idag har olika slag av kulturaktiviteter, så som musik- och övernattar på platsen för Gotland som turistmål ska erbjuda en mångsidighet både när det kulturfestivaler, litteraturevenemang, kulturminnen, museer etc, besöket. gäller upplevelsevärden och boendeformer. Turistanläggningar blivit ett naturligt inslag i den lokala, regionala och nationella och besöksmål ska vara geografiskt fördelade över ön. nivåns marknadsföring. Kultur och kulturarv har konstaterats vara viktiga resurser för såväl det turistiska företagandet som den De gotländska campingplatserna ska ha möjlighet att utvecklas regionala utvecklingen i landet och kulturturismen bedöms ha och fortsättningsvis erbjuda ett diversifierat boende. Detta regle- fortsatt goda utvecklingsmöjligheter. ras i en campingpolicy som ska gälla samtliga campingplatser på Gotland. Kunskapstrenden inom turismkonsumtionen ökar – kunskap har blivit underhållning. Att kunna sin historia är allmänbild- En ytterligare ökning av antalet turister och gästnätter året om ning och allmänbildning har blivit mode. Undersökningar av kräver en god samhällelig planering. En god planberedskap där turisters intressen visar att efterfrågan på att lära i resandet ökar. Gotlands kommuns viljeriktning blir tydlig, möjliggör också kre- Turism och upplevelseindustri gör landsbygden konkurrenskraf- ativa processer och ökar potentialen för en långsiktigt hållbar tig som besöksmål. Historia och kulturarv är sannolikt faktorer utveckling av turismen på Gotland. som kommer att få ökad betydelse.

Definition av turism Medeltidsveckan på Gotland är ett exempel på en välutvecklad Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas kulturturism. Här är Gotland internationellt konkurrenskraftig. på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år Genom att försöka presen- för fritid, affärer eller andra syften. Landsbygdsturism skapar förutom nya tillväxtförutsättningar tera och precisera turis- också en utveckling av småskalig förädling och matkultur med mens geografiska områ- den ökar möjligheten att Turist är en besökare som övernattar på platsen för besöket. anknytning till jordbruk och fiske. Turistnäringen och lantbruket vid eventuella intresse­ kompletterar varandra i till exempel hästturism, måltidsturism konflikter kunna göra Syftet med besöket kan vara allt från fritid, rekreation och semes- eller fritidsfiske. Insatser för att hålla och vårda natur- och kultur- avvägningar mellan turis- ter, besök hos släkt och vänner, men även familjehögtider, till- landskapet är en viktig jordbrukspolitisk fråga då det bidrar till mens intressen och andra syn och vård vid sjukdom och handikapp, till affärer och upp- att behålla landsbygdens och landskapets attraktivitet. Omställ- intressen. drag, så som montering, installation, inspektion, försäljning, ningen inom jordbrukspolitiken gör att lantbruksföretagen flyt- inköp, mötesdeltagande, framträdanden, tävlingsdeltagande, tar allt mer fokus från lantbrukets primärproduktion till en bre- betald utbildning och forskning. Till turism hör också besök med dare produktion av tjänster och service. Här finns ytterligare anknytning till friskvård, religionsutövning och så vidare. utvecklingspotential för Gotland.

Hållbar turism Hållbar turism kan definieras enligt följande: hållbar turism ska Hänsyn mot andra intressen vara ekonomiskt bärkraftig och socialt genomförbar, utan att Genom att försöka presentera och precisera turismens geogra- undergräva den naturmiljö och lokala kultur den är uppbyggd fiska områden ökar möjligheten att vid eventuella intressekon- kring. flikter kunna göra avvägningar mellan turismens intressen och Vilken av följande turismin- andra intressen. riktningar tror du är vikti- I praktisk tillämpning har detta begrepp gett upphov till nya for- gast för Gotlands framtid? mer av turism världen över. Den är företrädesvis upplevelseba- Natur- och kulturmiljö ❏❏Ekoturism serad vilket kan ske i form av sportutövande, historia, hälsa och De förutsättningar som natur- och kulturvärden skapar utgör ❏❏Kulturturism kultur, och värnar samtidigt vissa grundläggande värden så som viktiga fundament för en plats eller regions attraktionskraft och ❏❏Landsbygdsturism småskalighet och ett miljömässigt och socialt ansvar. Den marke- betydelse som resmål. För närvarande pågår nya projekt på Got- rar ofta distans till den konventionella massturismen. World Tou- land kring hur förvaltningen av dessa värden kan skapa nya möj- rism Organization, WTO, förutspår att den största ökningen av ligheter för besöksnäringen, men också hur upplevelsevärdena europeisk turism de närmaste årtiondena kommer att ske inom kan tas med i planeringen, förvaltningen och kommunikationen denna typ av turism. av natur och kultur utifrån ett statligt och kommunalt perspektiv.

Ekoturism beskrivs som ett ansvarsfullt resande som hjälper till Gotland har en unik natur- och kulturmiljö som måste värnas. att skydda naturmiljöer och stödjer lokalbefolkningens välbefin- Den kräver varsamhet på vissa platser men är en grundläggande nande. Ekoturism ryms inom det större begreppet naturturism, resurs för gotlänningarna och för våra besökare. Gotland kom- Gotland har en unik natur- liksom Hållbar turism. Ett kvalitetsmärkningssystem, ett varu- muns inriktning mot en mer samlad bebyggelse där komplette- och kulturmiljö som måste märke, för ekoturismprodukter har utvecklats i Sverige, Naturens ringsmodellen är grundläggande gör förutsättningarna goda för värnas. Den kräver var- Bästa. I och med detta har högkvalitativa och exklusiva natur- att Gotland även i framtiden ska behålla sitt nationallandskap samhet på vissa platser och kulturturismprodukter med konkurrenskraft på den interna- Det rörliga friluftslivets intressen är grundläggande för att locka men är en grundläggande tionella marknaden vuxit fram. en bred målgrupp till Gotland. resurs för gotlänningarna och för våra besökare. Gotland har goda förutsättningar att vara konkurrenskraftig En tydlig målkonflikt finns inom friluftsliv och naturvård mellan inom detta område och på ön har Ekoturismföreningen redan rekreationspolitiken som en välfärdspolitik och turismen som en femton medlemsföretag. Det arrangeras exempelvis fossilvand- näringspolitik. Vad som är legitima ingrepp eller acceptabla akti- ringar, ridturer eller tredagarspaket med Mountainbike, och Got- viteter beror till exempel på hur ett landskap uppfattas. En stor ska Sandön är ett kvalitetsmärkt ekoturistmål. del av svensk naturturism äger rum i kulturlandskap vars egen- skaper är beroende av vilka åtgärder som skogs- och jordbrukspo- litiken tillåter och möjliggör.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 49 4 Jord- och skogsbruk Turismens värdeområden turism I en samtid då allt fler människor bor i städerna och allt färre på I arbetet med översiktsplanen har ett försök gjorts att identifiera landsbygden har intresset för det egna kulturarvet och omgiv- vilka områden på Gotland som kan anses ha ett särskilt värde ningens historia ökat. Den tidigare naturliga återkopplingen till för turismen ur ett brukarperspektiv (se karta sidan 48). Det är landsbygden genom kvarboende släkt och vänner blir allt mer inte ett försök att vaska fram de bästa hotellen eller campingplat- sällsynt. Därför väljer också många svenskar att turista i Sverige serna, de bästa stränderna, eller raukområdena och sedan peka Är kommunens stora intresse för vindbrukets och att uppleva närområdets möjligheter. Det kan handla om att ut dessa. Syftet har istället varit att definiera ett generöst tillta- utveckling på Gotland för- bo på lantgård, uppsöka kulturminnen, uppleva naturen. Den get område, utan att fastna i enskildheter eller nyanser, som kan enligt med det lika stora svenska landsbygden tenderar att bli allt mer exotisk, även för sägas bära dessa värden. Området fick dock inte vara så generöst intresset för turismens svenskar. att det omfattade hela Gotlands yta. Det område som har tagits utveckling? fram grundar sig i huvudsak på natur- och kulturvärden i olika ❏❏Ja, om hänsyn tas till Denna typ av turism bedrivs ofta i en liten skala men omfat- former och definierade utifrån olika utgångspunkter. Gemensamt varandras näringar. tar flera olika aktiviteter med naturen och landsbygdens kultur för dem alla är att de på ett eller annat sätt är avgränsade som ❏❏Nej, de två näringarna är som bas. Förändringar i odlingslandskapet riskerar att göra denna områden. Följande underlagsmaterial ha använts som kriterier för oförenliga. typ av turism oattraktiv. Miljö- och landsbygdsprogram är viktiga det vi kallar – Turismens värdeområden: ❏ Nej, turism är viktigast. ❏ instrument för att bevara och utveckla dessa värden. ❏ Nej, vindbruk är ❏ ◗◗Alla områden av riksintresse för natur- och kulturmiljövården ­viktigast. Jord- och skogsbruk står för en betydande del av markanvänd- enligt 3 kap MB. ningen på landsbygden och har en unik roll som förvaltare av ◗◗Alla områden av riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 3 landskapets natur- och kulturvärden. Ett öppet och vackert land- kap MB. skap som betats av husdjur och tillgång till sjöar och vattendrag ◗◗Alla Natura 2000-områden. är ofta nödvändiga förutsättningar för att ett område skall vara ◗◗Alla natur- och kulturreservat. intressant som resmål. Omställningen inom jordbrukspolitiken ◗◗Alla djurskyddsområden. innebär också ett ökat tryck på lantbruksföretagen att utveckla ◗◗Alla områden med särskilt skydd för landskapsbilden. lönsamma verksamheter som kan ersätta inkomster från traditio- ◗◗Alla kyrkor med en buffert på 2 km. nell jordbruksproduktion. Insatser för att hålla och vårda natur- ◗◗Alla områden som med brukbar åkermark. och kulturlandskapet är en annan viktig del av de jordbrukspoli- ◗◗Alla Gotländska besöksplatser inklusive omland. tiska åtgärderna, som bidrar till att behålla landskapets och lands- bygdens attraktivitet. Områdena kompletterar och överlappar varandra och bildar i stort sett en sammanhängande yta som breder ut sig över hela Vindkraft Gotland. Riktlinjerna för vindkraft ska leda till att eventuella konfliktytor mellan vindkraftsetableringar och turismetableringar minimeras. Det huvudsakliga syftet är att kunna identifiera eventuella kon- flikter med andra intressen. Hittills fungerar de båda näringarna väl tillsammans på Gotland.

Sociala intressen Turism som näring sysselsätter arbetskraft på den plats den ver- kar. Därför kan en utveckling av turismen på ön få positiva effek- ter även ur sysselsättningssynpunkt. 2007 beräknades besöksnä- ringen på Gotland skapa 1 349 helårsarbeten på ön.

50 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 5 Kulturmiljöer kulturmiljöer

Gotlands natur och kulturvärden saknar motstycke i Sverige. Det Det behövs mer kunskap! rika kulturarvet är en tillväxtfaktor som bidrar till kommunens Den bästa förutsättningen för att kulturmiljövärdena ska bli res- Planförslag attraktionskraft som besöksmål och boendemiljö. Utveckling och pekterade är att de är identifierade och redovisade på förhand. med strategier bevarande av dessa miljöer innebär att Gotlands säregna identitet Det är också viktigt att sprida information om kulturmiljöns vär- och profil upprätthålls och förstärks. den så att fastighetsägare och allmänheten får förståelse och kun- och riktlinjer skap om dessa. Idag finns ingen samlad bild av de gotländska Planeringsförutsättningar sidan 53 Sambandet mellan utveckling, kultur och kulturarv har under de kulturvärdena. Det finns därför ett stort behov av ett nytt kul- senaste 15 åren tillmätts ökad betydelse. Att ett rikt kulturarv har turmiljöprogram. En grundlig redovisning av kulturmiljövärdena positiva ekonomiska konsekvenser har slagits fast i Vision Got- minskar utrymmet för mer slumpmässiga bedömningar av kul- land 2025. I visionen anges att genom en medveten och lång- turvärdena samtidigt som de utgör en viktig grund för hänsyn Är kulturmiljöerna en siktig strategi kan Gotlands mycket höga kulturvärden utveck- och anpassning vid planering och byggande. ­tillgång för Gotland? las och bevaras för regionens bästa. Kulturvärdena är avgörande ❏❏Ja för en uthållig kulturturism. En grundläggande princip är också ❏❏Nej att kulturmiljön ska ses som en resurs både för samhället och för ■■ För att underlätta ställningstaganden i plan- och bygg- den enskilde. frågor och för att kunna ge en bättre helhetsbild av våra Är Gotlands kulturmiljöer kulturmiljöer behövs ett nytt heltäckande kulturmiljöpro- betydelsefulla för dig? Sedan 1995 har lagkraven på innehållet i en översiktsplan vad gäl- gram som bör tas fram i samverkan mellan kommunen, ❏❏Ja ler kulturvärdena skärpts. Begreppet estetiskt tilltalande lades länsstyrelsen och länsmuseet. Kunskapsunderlaget ska ❏❏Nej till 1999 och innebär ytterligare ett allmänintresse att uppmärk- innehålla bedömningar av kulturmiljöernas värden och Ger kulturmiljöerna samma. Planläggning skall således numera, med hänsyn till natur- riktlinjer vid förändringar ­möjligheter till Gotland? och kulturvärdena, främja en estetiskt tilltalande utformning av ■■ I väntan på ett nytt kulturmiljöprogram ska äldre kun- ❏❏Ja bebyggelsen. skapsunderlag användas som underlag vid bedömning av ❏❏Nej planläggning och bygglovprövning samt vid komplette- Tar vi för mycket hänsyn ring och förändring av befintlig bebyggelse som är särskilt Genom detaljplanering kan kulturvärden i byggnader och kul- till kulturmiljöerna på Got- turmiljöer framhävas och skyddas genom skydds- och hänsyns- värdefull från kulturhistorisk synpunkt. Dessa underlag land? bestämmelser. Man kan även besluta om höjd bygglovplikt inom finns på www.gotland.se/sak. ❏❏Ja områden med värdefull bebyggelse. ❏❏Nej För att peka ut värdefulla miljöer eller stadsdelar vars värden bör Vilken kunskap har vi idag? Borde vi dra större ­kommersiell nytta av våra skyddas genom planläggning behövs en heltäckande kulturmiljö- Några av de översiktliga inventeringar och kunskapsunderlag som kulturmiljöer? inventering. Nästa steg blir att värdera dessa och besluta om ett finns tillgängliga på Stadsarkitektkontoret beskrivs nedan. Det ❏❏Ja kommunalt kulturmiljöprogram. Det finns många skäl att priori- kan konstateras att de är av äldre datum och att synsättet på kul- ❏❏Nej tera resurser för att upprätta ett sådant dokument. turvärdena har förändrats under tiden. Materialet är omfattande, men bedöms till stora delar vara bristfälligt och delvis inaktu- Hur ska kulturmiljöerna utvecklas? ellt. Inventeringar av kommunens yngre bebyggelsemiljöer sak- Sedan kommunsammanslagningen 1971 har hänsyn till kultur- nas helt. Befintligt underlag utgör dock en god utgångspunkt för landskapet varit viktigt i bygglovprövningen. Begreppet Got- att skapa ett modernt kulturmiljöprogram. ländsk byggnadstradition myntades och förebilden blev ett bostadshus med putsade fasader, 45 graders taklutning, symme- I förslaget till Kulturminnesvårdsprogram för Gotlands län del 1:1 triskt placerade fönster med fasta spröjsar. Även vid placeringen och 1:2, framtaget av länsstyrelsen 1982, beskrivs och värderas det i landskapet gavs stor betydelse åt det traditionella bebyggelse- gotländska kulturarvet. Urvalet redovisas periodvis från fornläm- Gamla byggnadstradition mönstret. Man var övertygad om att en anpassning till gotländsk ningar daterade 8000 f kr till bebyggelsemiljöer, gårdsmiljöer och er eller moderna? byggnadstradition var absolut nödvändig i känsliga områden. enstaka hus fram till 1945. Den innehåller kulturhistoriska särskilt ❏❏Varje nybyggt hus ska byggas i historisk stil. värdefulla kulturlandskap, fiskelägen, kvarnmiljöer, stenindustri- ❏ De gamla husen ska Det är viktigt för öns identitet att den gotländska bebyggelsen miljöer, broar, försvarsanläggningar och bebyggelse. Materialet ❏ bevaras, men de nya särpräglade karaktär hålls vid liv. För att få in ett mer modernt antogs som underlag för bygglovprövningen av kommunfullmäk- husen bör byggas i en anslag finns det anledning till en översyn av hur begreppet Got- tige 1996 – det har dock aldrig formellt antagits som planerings- modern, men ändå ländsk byggnadstradition används. underlag. Det är i nuläget tveksamt om detta material fortfarande något kontrollerad, stil. är aktuellt och det konstaterades redan 1982 att det krävs ytterli- ❏❏Historia och tradition Utifrån dagens kunskapsunderlag har kulturvärdena i bebyggel- gare kunskap för att kunna göra rätt urval av kulturhistoriskt vär- är kvävande! Låt folk få semiljöer och enstaka objekt sammanställts. Dessa redovisas på defulla miljöer och objekt. Länsstyrelsen har i andra samman- utlopp för sin kreativitet karta, se sidan 52. I dessa områden ska särskilda krav ställas vid hang pekat ut områden av högt kulturhistoriskt värde som inte när de bygger hus. förändringar. Ett grundkrav vid planering och byggande är att återfinns i KMV-programmet. åtgärder som vidtas bör tillföra helhetsbilden positiva värden och inte förvanska egenskaper som anses bevarandevärda. Översiktlig naturinventering, landskapsbild, framtagen av läns- styrelsen 1982, innehåller en noggrann redogörelse av de gotländ- ska landskapstyperna som är mest värdefulla och mest typiskt ■■ Vid förändringar ska särskild hänsyn tas till kulturvärdena gotländska. Den syftar till att skydda vissa områden från exploa- inom de områden som redovisas i kartan. tering baserat på värdemotiv och störningskänslighet. Detta kun- ■■ Åtgärder som vidtas ska tillföra helheten positiva vär- skapsunderlag har aldrig antagits av kommunen, trots att det den och inte förvanska de egenskaper som är viktiga att innehåller värdefull information för bygglov- och planärenden. bevara. ■■ Vid lokalisering av ny bebyggelse och kompletteringsåt- Handboken Att bygga nytt och renovera på Gotland 1981, är gärder ska det traditionella byggnadsmönstret följas. utgiven av länsstyrelsen. Den innehåller riktlinjer för områden ■■ Ny användning av exempelvis jordbrukets ekonomibygg- där hänsyn behöver tas till kulturmiljön vid nylokalisering och nader är möjlig om hänsyn tas till kulturvärdena och om utformning av bebyggelse, liksom vid underhåll och om- och till- övriga grundkrav uppfylls. byggnad. Den är ett värdefullt underlag både som information till allmänheten och som stöd för bygglovgivning.

I Fiskelägesinventeringen från 1973 listar länsstyrelsen de 143 fis- kelägen som finns längs Gotlands kust. Den innehåller beskri- vande texter, fotomaterial och kartor över samtliga områden, varav 43 har bedömts som särskilt värdefulla. Inventeringen är inte antagen, men utgör trots sin ålder ett värdefullt underlag i plan- och bygglovarbetet.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 51 5 kulturmiljöer

Kulturmiljöer

52 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Pilotprojekt för utveckling Bebyggelsemiljöer 5 av några kulturmiljöer Flera av våra riksintressanta bebyggelsemiljöer har ett stort för- kulturmiljöer ändringstryck. Förstudier ska genomföras för att möjliggöra Fiskelägen skydd och utveckling ur ett långsiktigt perspektiv. Norrbyn i De gotländska fiskelägena är populära besöksmål med höga kul- Vamlingbo, en för Gotland ovanlig bebyggelsemiljö med bygatu- turvärden. De har en lång historisk tradition och är idag utsatta karaktär, är ett exempel. Är det bra att detaljplanera för ett starkt förändringstryck. Av de 143 fiskelägena är endast ett fiskelägen så att det blir fåtal belägna inom detaljplanerat område. Det innebär t ex att Kulturlandskap tydliga regler för hur man fasadändringar för flertalet bodar inte är bygglovpliktiga. Hela Våra kulturlandskap, som är utpekade riksintressen, saknar ana- får och inte får bygga? Gotlandskusten är skyddat som naturreservat och strandskydd, lys av upplevelsevärden som är viktiga att bibehålla. Det kan gälla ❏❏Ja men dessa förordnanden är otillräckliga instrument för att styra siktlinjer, landskapsrum, bebyggelsestruktur och kompletterings- ❏❏Nej exteriöra förändringar. Däremot går förändringar av använd- möjligheter. Det föreslås därför att i ett pilotprojekt ta fram områ- ningssättet att styra. desbestämmelser. Hejnumdalen, en odlingsbygd med kontinuitet från fornhistorisk tid, skulle kunna vara ett lämpligt område. För att åstadkomma ett bättre skydd föreslås att de riksintres- santa fiskelägena, prioriteras för planläggning eller upprättande Vad betyder fornlämningar för dig personligen? av områdesbestämmelser. De sju aktuella fiskelägena är Hammars ❏ Jag är stolt över att bo på en plats med så många fornlämningar. i Norrlanda, Grynges i Gammelgarn, Holm i Vamlingbo, Valby ❏ bodar i Fröjel, Kovik i Sanda, Gnisvärd i Tofta, Häftings stadar i ❏❏Jag är stolt över fornlämningarna, men måste samtidigt erkänna att jag tycker det är irriterande att ständigt behöva ta hänsyn till Hangvar. dem så snart jag ska bygga något! ❏ Fornlämningar? Vad är det? Jag kan inte bry mig mindre. Kyrkomiljöer ❏ ❏❏Okej, det är bra med fornlämningar, men i första hand måste vi De 92 medeltida kyrkomiljöerna är samtliga utpekade som riks- bry oss om oss som lever på Gotland idag! intresse. Dessa är viktiga landmärken i landskapet och oersätt- liga konsthistoriska monument vilka representerar den gotländ- ska storhetstiden. Kyrkbyggnaderna och kyrkogårdarna är skyd- dade genom kulturminneslagens bestämmelser. Vilka kyrkomil- jöer som ska prioriteras förutsätter en närmare studie.

Planeringsförutsättningar Kulturmiljöer

Gotlands kulturvärden Fornlämningar Gotland har varit befolkat i över femtusen år, sedan tidig stenål- Kulturarvets betydelse der, vilket innebär att människans aktiviteter har satt spår över- Gotland har oerhört rika kulturmiljöer. Här finns världsarvssta- allt. Det finns drygt 200 områden med bevarade åkrar och bebyg- den Visby, 92 medeltida kyrkor, 43 särskilt utpekade fiskelägen, gelselämningar från bronsålder och äldsta järnålder. Någon mot- värdefulla kulturlandskap, de traditionella kalkstenshusen och svarighet till detta finns inte på något annat håll i Sverige. De gårdsmiljöerna samt ett stort antal fornlämningsområden. Sam- 1 800 husgrunderna tillsammans med andra kulturlandskapsläm- mantaget utgör de en ovärderlig resurs i Gotlands utveckling som ningar från mitten av järnåldern är den i särklass rikaste förekom- besöksmål och boendemiljö. sten i landet och i flera avseenden unikt. Därtill kan läggas ett tio- tal ödelagda gårdar med i det närmaste komplett bevarade läm- Delar av vårt gemensamma kulturarv är speciellt angeläget att ningar av bebyggelse och odlingsmark från yngre järnålder och vårda och bevara för framtida generationer och har därför bli- tidig medeltid. Ungefär lika många hamnanläggningar är kända vit tillmätt ett visst värde. Synen på vad som anses värdefullt för- från samma tid. Det finns över 200 rester av medeltida stenhus- ändras ständigt. Under modern tid har man förstått vikten av att bebyggelse på den gotländska landsbygden samt kyrko- och klos- lyfta fram alla aspekter ur den historiska utvecklingen, inte bara terruiner. Hela Visby innerstad är fast fornlämning enligt beslut de avtryck som skapats av stora skeenden och personer utan också av riksantikvarieämbetet. de spår som lämnats av den lilla människan. Fokus ligger därför numera på kulturmiljöer istället för enstaka objekt. Kulturmil- Det byggda kulturarvet jövärdena ska tas till vara och integreras i samhällsutvecklingen. Det gotländska byggnadsbeståndet representerar alla tidsperio- der från medeltid fram till idag. Världsarvsstaden Visby med sitt Kulturlandskap medeltida gatunät, packhus, kyrkoruiner och bebyggelse utgör Det gotländska landskapet är helt unikt. Gotland består till exempel på 900 år av byggnadsverksamhet. Från medeltiden största del av skog. När det gäller de öppna markerna dominerar finns även 92 imponerande sockenkyrkor bevarade varav samt- det småskaliga åkerlandskapet, det heddominerade beteslandska- liga är utpekade som riksintresse. Rester av stenbrott visar spår pet och det storskaliga åkerlandskapet. De kulturlandskap som av den oerhört intensiva byggperiod som avslutas vid 1300-talets är mest typiska och särpräglade för Gotland är zonerade land- slut. Åtskilliga gårdar härstammar från den här tiden och bebyg- skap, hedbetesmark och uppodlad myr. Under 1800-talet påver- gelsemönstret som då växte fram kan fortfarande skönjas i dagens kades landskapet av det effektiviserade jordbruket när en omfat- landskap. Ålderdomligt levnadssätt går också att spåra i enstaka tande nyodling skedde. Odlingslandskapets kulturvärden utgörs bevarade byggnader. Det finns 143 fiskelägen, varav 11 är av riks- av spår av äldre åkerbruk, djurhållning, fastighetsindelning och intresse, och de har i flesta fall en kontinuitet från vikingatid och bebyggelsemönster. representerar den för Gotland mycket viktiga fiskerinäringen. Under 1800-talet utvecklas industrin och jordbruket betydligt. Från den perioden finns bl a stenindustrier, hamnanläggningar, kalkugnar, sågar och kvarnar bevarade. Till jordbrukets behov uppfördes påkostade ekonomibyggnader och gårdarna moder- niserades och byggdes till. Under 1900-talet förtätades gårdarna närmast kyrkan med egnahem. Randbebyggelse uppstod på går- darnas utmarker invid skogsbryn. Bebyggelsen i de 15 tätorterna (Visby inkluderat) växte framförallt kring viktiga knutpunkter samt i anslutning till järnvägsnätet. Villabebyggelse, flerfamiljs- hus, stationshus, industrier, skolor, frikyrkor, bygdegårdar, affärs- hus och kontorsbyggnader tillkom.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 53 5 Byggnadsminnen 2010 antagen av kommunfullmäktige 1995 angavs att man avsåg kulturmiljöer En byggnadsminnesförklaring innebär att en kulturhistoriskt skydda dessa områden mot åtgärder som påtagligt kan skada de ”synnerligen märklig” byggnad ska bevaras för framtiden och riksintressanta värdena. Kommunen avsåg vidare att fördjupa ges särskilda skyddsföreskrifter. Länsstyrelsen ansvarar för detta översiktsplanen i enlighet med de uppställda målen och före- enligt lagen om kulturminnen. ”Synnerligen märklig” är ett slagna strategierna. Kommunen skulle närmare redovisa skyddet ålderdomligt begrepp och skall tolkas som att byggnaden/miljön för riksintressena i kulturminnesvården. Detta skulle ske bland De 1 800 husgrunderna tillsammans med andra har ett högt värde i nationell jämförelse. På Gotland finns 359 annat i arbetet med rekommendationer för prövning av bygglov kulturlandskapslämningar byggnadsminnen, varav 279 är belägna i Visby innerstad. Dess- utanför planlagda områden. Kommunfullmäktige beslutade 1996 från mitten av järnåldern utom finns ett tiotal statliga byggnadsminnen vilka är beslutade om riktlinjer för bygglovprövning varvid bland annat angavs att är den i särklass rikaste av regeringen. I dagligt tal brukar byggnadsminnena benämnas remissmaterialet skulle användas i avvaktan på ett kulturmiljö- förekomsten i landet och i ”k-märkta” även om detta begrepp inte har en officiell betydelse. program för Gotland. flera avseenden unikt. Större delen av byggnadsminnesförklaringarna har tillkommit under 1990-talet. I dagsläget finns tyvärr ingen utvärdering av om I länsstyrelsens granskningsyttrande som utgör en del av över- urvalet av byggnadsminnena är representativt för Gotlands vär- siktsplanen angavs att skyddet av riksintressena för kulturmiljö- defulla bebyggelse eller om den geografiska spridningen av denna vården är otillräckligt. Kommunen bör därför initiera ett arbete bebyggelse avspeglas i fördelningen över ön. med områdesbestämmelser som höjer bygglovplikten i områden med värdefull bebyggelse och kulturlandskap. I en bifogad för- Riksintresse för kulturmiljövård teckning angavs 23 områden som borde prioriteras i detta arbete. De riksintressen för kulturmiljövården på Gotland som utpekats är sammanlagt 164 st, varav 31 st är större än 10 kvadratkilome- I VISION 2010 angavs att kommunen avser att fördjupa över- Under 1800-talet utvecklas ter. Den totala arealen uppgår till cirka 467 kvadratkilometer, d v s siktsplanen och närmare redovisa skyddet för riksintressena i kul- industrin och jordbruket betydligt. Från den peri- drygt 15 procent av Gotlands totala areal. turmiljöområden. Bl a genom de bygglovriktlinjer utanför plan- oden finns bl a stenindu- lagda områden som antogs 1996 har kommunens ställningsta- strier, hamnanläggningar, Klassningen som riksintresse innebär inte att miljön är säker- gande redovisats. kalkugnar, sågar och kvar- ställd. För det krävs detaljplan eller områdesbestämmelser som nar bevarade. reglerar bygglovplikt och rivningslovsplikt, samt vid behov områ- Följande områden är av riksintresse för sina kulturvärden. desbestämmelser. De allra flesta områdena ligger utanför detalj- ◗◗95 medeltidskyrkor och kyrkoruiner med omgivning planelagt område och har därmed endast ett mycket vagt formellt ◗◗11 fiskelägen skydd genom miljöbalken. ◗◗Visby innerstad ◗◗56 kulturmiljöer av olika slag från industrimiljöer till kultur- Riksantikvarieämbetet har senast i ett beslut den 18 augusti 1997 landskap angivit reviderade värdetexter för de riksintressen som redovisa- des 1987. Dessa har i och med det, inte ändrat vare sig geogra- fisk avgränsning eller områden. I översiktsplanen Vision Gotland

54 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 6 Kustzonen kustzonen

Kustzonens utredningsområden Prioriterade utredningsområden Gotland har 77 mil kust. Kusten är en stark bärare av Varumärket Planförslag Gotland och utgör en viktig resurs både för välbefinnandet hos Lustkusten med strategier gotlänningar, den gotländska floran och faunan och för närings- ◗◗Visbys närområde med goda pendlingsmöjligheter. livet. ◗◗Påbörjad fördjupad översiktsplan. och riktlinjer Planeringsförutsättningar sidan 58 I kustzonen står i stort sett alla intressen mot varandra. Det stora Kappelshamnsviken bebyggelsetrycket finns där, både när det gäller bostäder och fri- ◗◗Attraktivt område med närhet till Kappelshamn. tidshus. Utvecklingen av turismnäringen är ofta kustorienterad ◗◗Möjlighet till turismetablering. liksom delar av vindbruket. Inom kustzonen finns även stora ◗◗Exploateringstryck idag. Vilket är kustzonens vikti- bevarandeintressen för natur och kultur samt det rörliga friluftsli- gaste värde? Som plats för: vets intressen att beakta. Att hitta en god avvägning mellan dessa När-Sudret ❏❏Permanentboende intressen är en av de stora utmaningarna i översiktsplanen. ◗◗Exploateringstryck i dag. ❏❏Fritidsboende ❏ Turism Gotlands kommun har sedan 2004 prioriterat kustzonens utveck- Västergarns samhälle ❏ ❏❏Vindbruk ling i planeringen. På grund av kustens många värden krävs att ◗◗Området utvecklas så att karaktären bevaras. ❏ Fiske mer djupgående studier och underlag tas fram. Varje kuststräcka ◗◗Exploateringstryck idag. ❏ har sina specifika egenskaper. ❏❏Friluftsliv

Det är inte bara intressen som trängs inom kustområdet, utan Övriga utpekade utredningsområden även, till följd av det, en rad restriktioner i form av lagstiftning och riktlinjer. Illustrationen nedan visar de lagar och regler som Kyllaj följer exploatering i kustområdet. ◗◗Attraktivt kustområde där utveckling för vindbruk och turism kan samsas. Hela Gotlands kust har också utpekad riksintressestatus enligt ◗◗Gotlands arkipelag. Miljöbalkens 4 kap 4§ där det gäller särskilda riktlinjer och regler. ◗◗Orörd natur. Är vi bra på att skydda kust- zonen på Gotland? Slite-Östergarnslandet ❏❏Ja ■■ I de områden som omfattas av 4 kap 4§ MB ska samma ◗◗Turismutveckling Åminne. ❏❏Nej kompletteringsregler gälla för både permanent- och ◗◗VA-utbyggnad. ­fritidshusbebyggelse. Är du oroad över att strand- ■■ Utöver gällande lagstiftning och bestämmelser ska Fide-Kvarnåkershamn skyddet kommer att för- sämras? ­hänsyn tas till riktlinjer för plushöjd och grundläggnings- ◗◗Kommunalt VA inom snar framtid. ❏ Ja nivåer. ◗◗Detaljplanearbete pågår inom vissa områden. ❏ ❏❏Nej Är du oroad över att strand- I ett föränderligt klimat hotas även kuststräckor på Gotland av skyddet ­kommer att hindra att Östersjöns havsnivå förutspås höjas. Detta kan få stora konse- Gotlands utveckling? kvenser för nya etableringar i kustzonen liksom för den befintliga Hänsynsregler – Miljöbalken (2 kap) ❏❏Ja bebyggelsen. Hänsyn till dessa frågor ska tas i kustplaneringen. ❏❏Nej Frågan utvecklas ytterligare under rubriken Klimatförändringar, se sidan 10.

I dagsläget anses konfliktytorna mellan en utveckling av vindbru- ket på Gotland och den rådande markanvändningen längs Got- lands kust vara små, då endast ett fåtal platser längs kusten är intressanta för vindbruk.

■■ En fortsatt kustplanering för att identifiera möjliga platser för kustnära boende ska genomföras under planperioden enligt den prioriteringsordning som framställs på plankar- tan. ■■ För områden där detaljplan inte bedöms behövas upprät- tas ska ett övergripande bebyggelseprogram upprättas till stöd för bygglovhanteringen.

Målsättningen är att den fysiska planeringen ska finna balans mel- lan exploaterande och bevarande då planområdets värden lyfts. En kustplanering handlar till stor del om att befästa dessa vär- den och vid en avvägning hitta möjligheter till havsnära boende.

Illustrationen baserar sig på Lerman och Rydells modell från 2003: Geografisk omfattning av lagstiftning i kustområden.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 55 6 kustzonen

Kustzonen

Baju

Ljugarn

Burgsvik

56 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Havsnivå och översvämningar 6 Längs kusterna kan erosion få stora konsekvenser för befintlig ■■ Risken för stigande havsytenivåer och dess konsekvenser kustzonen bebyggelse. För att minimera risken för att nya byggnader och ska beaktas vid all lokaliseringsprövning och infrastruktur- anläggningar ska komma till skada ska kommunerna, i enlighet planering i kustzonen. med PBL, i detaljplaner och bygglovsprocessen förebygga detta genom att villkora byggande eller helt avstyrka byggande i risk- Är det riktigt att redan idag områden. Kommunerna måste alltså bli mer restriktiva när det Det enklaste sättet att undvika de problem som kan uppstå i den planera för erosion och gäller byggande i kustzonen. Urbaniseringen av kusterna har lett byggda miljön är att beakta risken för stigande havsytenivåer högre vattenstånd i kust- till att erosionen, som egentligen är ett naturligt fenomen, har redan vid lokalisering av ny bebyggelse och infrastruktur. Kom- zonen? blivit ett problem. munens bedömer att byggelsens livslängd är minst hundra år och ❏❏Nej, det kostar bara infrastruktur minst femtio. pengar – inget vet Vidare måste man utgå från att om grundvattennivån i kustnära säkert vad som händer i områden stiger lika mycket som medelvattennivån i havet, kan Riktlinjer för nylokalisering av framtiden! det innebära ökade erosionsrisker. bostadsbebyggelse i kustzonen ❏❏Ja, annars ­kommer våra kommande generatio- ner att få lida för att vi Sedan den 1 januari 2008 säger plan- och bygglagen att risken inte garderade oss för för översvämningar och erosion ska vara kriterier för kommunens ■■ Lägsta plushöjd för befintlig marknivå vid ny etablering i framtida problem! lämplighetsprövning vid ny lokalisering av bebyggelse. Risken för kustzonen ska vara +2.0 meter (RH00) i avvaktan på stat- översvämningar och erosion ska behandlas i översiktsplanen och liga direktiv. beaktas vid detaljplaneläggning och bygglovsprövning (2 kapitlet ■■ Lokalt kan högre plushöjder krävas beroende på däm- 3§ PBL). Dessutom förtydligas det i 12 kapitlet 1§ PBL att läns- ningshöjder m m i det aktuella området. styrelsen ska kunna pröva och upphäva kommunens beslut att ■■ Lägre plushöjder kan godkännas för mindre ”känsliga” anta en detaljplan med hänsyn till risken för översvämningar och byggnader och anläggningar såsom camping, sjöbodar erosion. och ekonomibyggnader. ■■ I riskområden ska höjdinmätning av befintliga nivåer på Rättspraxis visar att kommunen har ansvar för bebyggelsens loka- tomtplatsen utgöra underlag i bygglovansökan. lisering, och skadeståndsansvaret för planläggning och bygglov- Hur hög ska den så kallade givning. Regeringens klimat- och sårbarhetsutredning föreslår plus­höjden för byggnation att kommunens skadeståndsansvar ska förlängas, från dagens 10 Ställningstagande för befintlig i kustzonen vara när man år, till 20 år efter tidpunkten för plan- eller byggbeslutet. Frågan bebyggelse och infrastruktur i kustzonen bygger nytt? behandlas i den kommande Klimatpropositionen. Hur kommunen ska hantera befintlig bebyggelse som redan idag ❏❏60 cm, det är vad SMHI anger som max höjning befinner sig i riskområden är en fråga som också långsiktigt måste av havsnivån Byggande i kustzonen hanteras. Denna fråga har ännu inte närmare utretts. ❏❏1,5 m, eftersom det till- Det gotländska kustområdet har av tradition en stor andel bebyg- fälligt kan bli högvatten gelse. Det kustnära boendet är på många sätt förknippat med ❏❏2 m, då är vi garderade ■■ I kustzonsplaneringen ska konsekvenser av havsnivåhöj- Gotland och är en av de mest attraktiva miljöerna att bygga hus i. ❏❏3 m eller mer, vi vet ing- ningen för befintlig bebyggelse utredas närmare. enting om framtiden, SMHI har på uppdrag av Gotlands kommun beräknat medelvat- det är säkrast att bygga tenstånd och extrema vattenstånd för Gotlands framtidsklimat. med goda marginaler. Med framtiden menas här klimatet 2071–2100. Resultat från två Vatten- och avloppsledningar och vägar är på många ­platser inte klimatscenarier, ett högt och ett lågt, redovisas i rapporten Havs­ anpassade till ett föränderligt klimat. I dag ligger en del vägar på vattenstånd runt Gotland – nu och i framtiden. Hela rapporten en låg nivå över havet och man kan anta att det i framtiden kan finns att läsa som bilaga på www.gotland.se/sak. Denna utgör pla- bli problematiskt med angöring till fastigheter i sådana lägen. neringsunderlag till översiktsplanen. Ställningstagande för avrinningsområden Enligt SMHI kommer framtidens medelvattenyta i havet runt En höjning av havsytenivån kan också komma att påverka avrin- Gotland att ligga mellan 10–60 cm över dagens medelvattenyta. ningsområden och kan beroende på geologiska omständigheter Dessa beräkningar har tagit hänsyn till landhöjningen och SMHI leda till översvämningsproblem även längre in på land. Redan Är det riktigt att kommu- understryker att man inte har tagit med eventuella effekter av idag uppstår översvämningsproblem kring vissa avrinningsområ- nen bygger ut kommunalt våghöjder och så kallade uppstuvningseffekter vågor kan ge upp- den på Gotland. vatten och avlopp i kust- hov till i vissa vikar. Redan idag kan vattenståndet periodvis stiga zonen? med 1,5 m över medelvattenytan. ❏❏Ja, de som bor där ■■ I avrinningsområden ska översvämningsrisk för befintlig måste garanteras fung- Vid planering och byggande av samhällsviktiga byggnader och och ny bebyggelse utredas ytterligare. erande vatten och verksamheter ska det så kallade värsta scenariot tillämpas. Det avlopp! innebär att hänsyn ska tas till att alla försvårande omständigheter ❏❏Ja, det finns inget annat val eftersom överbelas- faktiskt kan inträffa samtidigt. Detsamma gäller även för bygg- Enskilda avlopp som utsätts för översvämning är en stor riskfak- tade VA-system kan för- nader där människor stadigvarande uppehåller sig, exempelvis tor när det gäller förorening av grundvattnet. Detta kan innebära orena grundvattnet! bostäder, där det förutom risk för materiella skador också finns att det är olämpligt med bebyggelsetillskott på platser där risk för ❏❏Nej, vi borde istället rikta risk för människors hälsa. Lägre krav kan ställas när det gäller översvämning föreligger. in oss på bostadsområ- enklare byggnader och anläggningar som är mindre känsliga för den utanför kustzonen. översvämningar. Ställningstagande för områden med sanitära problem Diskussionen och rapporteringen kring klimatförändringar och I kustzonen finns idag områden med sanitära problem, där enda klimatanpassning både globalt och i Sverige har ökat medvetan- lösningen är en utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. det om behovet av riktlinjer för bebyggelse i våra kustområden. För sådana områden måste särskilda riktlinjer tas fram eftersom Gotlands kommun tar också sitt ansvar och föreslår riktlinjer för bebyggelsen oftast är etablerad sedan länge, ligger lågt och är reg- lokalisering av ny bebyggelse i kustzonerna. lerad genom detaljplan. I andra områden innebär en utbyggnad av kommunalt vatten- och avlopp oftast en möjlighet att genom ■■ I kustzonsplaneringen ska havsytenivåns konsekvenser för detaljplaneändring tillmötesgå ett ökat exploateringstryck. Detta det rörliga friluftslivets framtida förutsättningar utredas är dock inte möjligt i låglänta områden enligt ovan. ytterligare.

■■ I låglänta områden där sanitära problem löses genom I kustzonen finns riksintressen, naturreservat och strandskydd anslutning till kommunalt vatten- och avlopp kan befint- vilka kommer att påverkas av havsytenivåns höjning. Ett troligt lig bebyggelse endast utvecklas i begränsad omfattning. scenario är att det inte längre finns kvar någon strandremsa för det rörliga friluftslivet, utan att det istället är tomtmark närmast havet på vissa platser längs den gotländska kusten. Hur påverkar det Gotlands attraktivitet? Vad händer med strandskyddet?

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 57 6 kustzonen

Planeringsförutsättningar Kustzonen

Havsvattenståndet runt Gotland idag och i framtiden Återkomsttid: Om ett värde, t ex ett högt havsvatten- stånd, har 100 års återkomsttid innebär det att värdet i Nationella analyser för detaljerade förhållanden i svenska vat- medeltal uppnås en gång vart hundrade år. ten görs av SMHI:s Rossby Centre. Beräkningarna baseras på Räcker det att dimensio- bästa möjliga antaganden som kan göras i dagsläget men inne- Konfidensintervall: Med t ex ett 95-procentigt konfidens- nera vatten- och avlopps- håller ändå ett visst mått av osäkerhet eftersom det är osäkert hur intervall menas att ett värde ligger inom intervallet med systemen för att klara ett utsläppssituationen ser ut i framtiden. 95 procents sannolikhet. 50-årsflöde? ❏❏Räcker? Det är överdri- vet mycket! Rossby Centre har använt två utsläppsscenarier, A2 och B2 (där A2 står för en snabb befolkningsutveckling och en inten- Uppstuvningseffekter ❏❏Ja, absolut! siv energianvändning och B2 för långsammare befolkningstillväxt I samband med att vind blåser ❏❏Nej, vi borde rikta in oss på att klara ett 100-års- och mindre energianvändning) i kombination med två globala över en vattenyta i t ex en vik förs vat- flöde! modeller för att driva simuleringen av framtida regionala föränd- ten i vindens riktning från en sida av viken till ringar av vattenståndsnivåer i Östersjön. Den modell som SMHI den motsatta. Det transporterade vattnet strömmar har använt för Östersjön kallas RCAO. Simuleringarna har gjorts sedan tillbaka, vanligen längs botten. Beroende på djupförhållan- för referensperioden 1961–1990 och för framtidens klimat, 2071– dena sker denna återströmning mer eller mindre lätt och vatten 2100. kan ”stuvas” upp i de inre vindutsatta delarna av viken. Med hjälp av formler kan uppstuvningseffekten i ett aktuellt vattenområde Olika delar av Gotland drabbas mer eller mindre av extrema vat- beräknas för en viss vindhastighet. Detta har inte gjorts inom tenstånd. Vattenståndet med olika återkomsttider – 2, 10, 50 och befintlig studie. För nordliga vindar kan man till exempel räkna 100 år – har beräknats för ett lågt och ett högt scenario för tre med förhöjt vattenstånd längst in i Kappelshamnsviken. områden som typiskt får ungefär samma vattenstånd vid samma Borde vi ta större hänsyn Extrema vattenstånd till djur- och fågelliv i kust- väder: Södra Gotland, östra Gotland och Visby. zonen? För analyser av extrema vattenstånd utgår man från årets högsta ❏❏Ja I beräkningen har hänsyn tagits till landhöjningen. Alla resul- vattenstånd och hur det fördelar sig. Figuren nedan visar sanno- ❏❏Nej, vi tar tillräcklig hän- tat ges relativt RH00 vilket är det höjdsystem kommunen arbe- likheten för att en viss havsvattennivå skall överskridas varje år syn idag tar efter. dels i dagsläget för de tre områdena (svarta tunna linjer) och dels ❏❏Nej, vi tar alldeles för i förhållande till hur det kan bli om ca 100 år (grön och röd linje mycket hänsyn idag När beräkningar av denna typ tas fram använder man sig av vil- för lågt respektive högt utsläppsscenario). Då variationerna mel- ken statistisk återkomsttid som olika vattenstånd får beroende lan olika mätpunkter på Gotland är relativt små, visas bara resul- av en mängd faktorer. Ett 50-årsflöde eller ett 100-års flöde åter- taten från framtidens klimat för Visby. (NV Got = Visby) kommer således statistiskt sett vart 50:e respektive vart 100:e år. Detta har stor betydelse för exempelvis vatten- och avloppssyste- Sannolikhetsfördelningen för observationerna från Visby 1916– men vilka måste dimensioneras för att klara även extrema situa- 2007 visas också i figuren. tioner. Vanligtvis dimensioneras sådan teknisk infrastruktur att minst klara ett 50-årsflöde då ledningarnas livslängd sträcker sig ungefär dit. Hur ofta man kan tåla att vattenanläggningens flö- deskapacitet inte räcker till och vilka följder kan det tänkas få, är frågor man bör ställa sig.

Havsvattenstånd har uppmätts i Visby hamn sedan 1916. Fram till 1960 registrerades bara dygnsvärden och extremer, men idag registreras vattenståndet varje timme.

Årshögsta havsnivåer runt Gotland

Figur 3. Sannolikhet för att årets högsta vattenstånd når över en viss nivå för olika scenarier jämfört med observerade data. Referens- perioden gäller för 1961–1990, och de två klimatscenarierna gäller för perioden 2071–2100. • En sannolikhet på 0,5 motsvarar 2 års återkomsttid, d v s att den nivån överskrids, i medeltal, en gång vartannat år. • En sannolikhet på 0,7 motsvarar att den nivån överskrids 7 gånger på 10 år.

Källa: Rapport, Havsvattenstånd runt Gotland nu och i framtiden. SMHI 2008

58 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Återkomsttid, risk och sannolikhet 6 Begreppen återkomsttid, risk och sannolikhet skapar ibland miss- ”Årets medelvattenstånd” är ett beräknat värde bestämt kustzonen förstånd. Med en händelses återkomsttid menas att den inträf- genom många årsmedelvärden - det krävs mer än 30 års far eller överträffas i genomsnitt en gång under denna tid. Det värden för att någorlunda väl kunna bestämma ett områ- innebär att sannolikheten för exempelvis en nivå, exempelvis ett des medelvattenstånd. 100-års vattenstånd är 1 på 100 för varje enskilt år. Eftersom man Årshögsta vattenstånd är det högsta vattenstånd som exponerar sig för risken under flera år blir den samlade sanno- uppnås under ett år. De högsta nivåerna är ofta kortva- likheten avsevärd. För ett hus som står i 100 år i ett område som riga, storleksordning ca 6 timmar, men vattenståndet kan endast är skyddat mot ett 100-års vattenstånd, är sannolikheten skifta kraftigt och stiga ett par decimetrar på en timme. för översvämning under denna tid hela 63 procent. Detta innebär att stora skador kan inträffa på kort tid. Högt vatten: Förhöjda vattennivåer under en längre Tabell 1–Tabell 3 nedan visar återkomstnivåer för 2, 10, 50 och period inträffar då och då på grund av t ex kraftiga 100 års återkomsttid för dagens klimat (1961–1990) och framti- västvindar. Vintern 2006–2007 var vattenståndet mer än dens klimat (2071–2100). 40 cm över medelvatten i Visby i över en månad. Den hög- sta uppmätta vattennivån var då +88 cm vilket fick stora Tabell 2 och Tabell 3 visar återkomstnivåer för ett högt och ett konsekvenser för reningsverket, bland annat uppstod svå- lågt scenario för 2071–2100. Scenarierna är de samma som visas righeter att få ut det rena avloppsvattnet. Även andra i Figur 3. platser runt Gotland, t ex Ljugarn, Burgsvik och Kattham- marsvik hade problem. Högt vatten kommer ofta i sam- Dagens klimat 2 år 10 år 50 år 100 år band med oväder vilket gör reningsverken extra känsliga för strömavbrott. 30 53 70 76 Södra Gotland 27–34 49–60 63–84 68–94

Nordvästra Gotland­ 34 59 77 83 I ett framtida klimat kan havs- vattennivån uppgå till, eller över- (Visby) 30–38 54–66 69–91 74–102 skrida, 140 cm i förhållande till RH00 33 57 74 81 (drygt 1,5 meter över dagens medelvattenyta) i Östra Gotland genomsnitt en gång på 100 år – i ett värsta scenario. 29–37 52–64 67–89 72–99 Detta gäller för Visby, nivåerna är något lägre för södra och östra Gotland. Med sannolikheten 95 procent ligger denna skattning i Tabell 1. Beräknade återkomstnivåer (cm i RH00) för höga vattenstånd intervallet 131–159 cm. runt Gotland för dagens klimat. Kursiverade siffror anger 95 procentigt konfidensintervall för det framräknade återkomstvärdet. Med dagens klimat menas den meteorologiska referensperioden 1961–1990. Rekommendationer från länsstyrelserna för markanvändning vid nybebyggelse ◗◗I områden som hotas av 100-årsflöde, d v s där sannolikheten för översvämningar beräknas till 63 procent eller högre under Högt scenario 2 år 10 år 50 år 100 år en 100-årsperiod, bör det inte tillkomma någon bebyggelse alls, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus. 76 103 123 130 Södra Gotland ◗◗I områden som hotas av högsta dimensionerande flöde, d v s där 72–80 98–111 115–138 121–149 översvämningar beräknas ske mer sällan än vart hundrade år kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras. Exempel är bygg- Nordvästra Gotland 82 113 133 140 nader av lägre värde, byggnader av mer robust konstruktion, (Visby) 78–89 107–120 125–148 131–159 vägar med förbifartsmöjligheter, enstaka villor, fritidshus och mindre industrier med liten miljöpåverkan. 79 109 129 136 ◗◗Endast i områden som inte hotas av 100-årssflöde eller högsta Östra Gotland 75–84 103–117 121–145 127–156 dimensionerande flöde bör riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt lokaliseras. Detta kan vara offentliga byggna- der, t ex sjukhus, vårdhem, skolor, infrastruktur av stor betydelse Tabell 2. Beräknade återkomstnivåer (cm i RH00) för höga vattenstånd runt Gotland för ett högt scenario. Kursiverade siffror anger 95 procen- såsom riksvägar och andra vägar utan reella förbifartsmöjlighe- tigt konfidensintervall för det framräknade återkomstvärdet. För fram- ter, järnväg, VA/avfallsanläggningar, el-/teleanläggningar samt tidens klimat avses perioden 2071–2100. industrier med stor miljöpåverkan eller andra industriområ- den. Även sammanhållen bostadsbebyggelse bör placeras ovan- för nivån för högsta dimensionerande flöde. Lågt scenario 2 år 10 år 50 år 100 år

Södra Gotland 59 83 100 106 56–63 78–89 92–114 97–104

Nordvästra Gotland 64 89 107 113 (Visby) 60–67 84–96 99–121 104–131

63 87 104 110 Östra Gotland 59–66 82–93 96–118 101–129

Tabell 3. Beräknade återkomstnivåer (cm i RH00) för höga vattenstånd runt Gotland för ett lågt scenario. Kursiverade siffror anger 95 procen- tigt konfidensintervall för det framräknade återkomstvärdet. För fram- tidens klimat avses perioden 2071–2100.

Källa: Havsvattenstånd runt Gotland nu och i framtiden, SMHI 2008.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 59 Östersjön 6 Kommunen har i Vattenplanen antagit ett övergripande kustzonen Den del av Östersjön som ligger inom Gotlands kommun sträcker inriktningsmål som överensstämmer med det nationella sig 12 nautiska mil eller ca 22 km ut från den gotländska kusten miljömålet: ”Hav i balans och en levande skärgård”. och runt Gotska Sandön. Inom detta vattenområde gäller således det kommunala planeringsansvaret enligt plan- och bygglagen. ”Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsför- måga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och Den del av Östersjön som I förhållande till kustens längd förekommer det dock relativt få skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upple- ligger inom Gotlands velsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekre- kommun sträcker sig 12 verksamheter i det gotländska vattenområdet. Det uppstår därför ation och annat nyttjande av hav och kust bedrivs så att en nautiska mil eller ca 22 km sällan några stora planmässiga konflikter i detta område. ut från den gotländska hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska kusten och runt Gotska De verksamheter och företeelser som har någon större omfatt- skyddas mot ingrepp och andra störningar.” Sandön. ning och betydelse för människor och miljö kan sammanfattas till följande; Gotländska mål: ◗ ◗Hamnverksamheter, inklusive muddring, sjöfart. ●● Vattnet vid de större badplatserna ska hålla god ◗ ◗Turism- och fritidsverksamheter som bad, fiske och båtsport. ­badvattenkvalitet. ◗◗Utsläpp från avloppsreningsverk. Burgsvik, Fårösund, Kappel- shamn, Katthammarsvik, Klintehamn, Ljugarn, Ronehamn, ●● För att bidra till en förbättrad vattenmiljö vid kusten Slite och Visby har reningsverk där det behandlade avloppsvatt- krävs minskade uttransporter av näringsämnen. net släpps ut direkt till Östersjön. ●● Senast 2010 ska de gotländska vattenburna utsläppen ◗◗Mottagare av vattendragens vatten, med där ingående förore- av kväve från mänsklig verksamhet till Östersjön ha ningar och näringsämnen. Vindbruk i kustzonen? minskat med 30 procent från 1995 års nivå. ◗◗Militär verksamhet. ❏❏Ja, det är ju där det finns ◗◗Yrkesmässigt fiske. ●● Till år 2010 ska de gotländska vattenburna utsläppen bäst tillgång på vind! ◗◗Vindkraft. av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, ❏❏Nej, placera vindkraf- vattendrag och kustvatten ha minskat kontinuerligt ten där den inte syns, i inlandet! Den gotländska kusten är i huvudsak öppen. Det är endast i från 1995 års nivå. nordost i socknarna Rute, Hellvi, Lärbro och Othem som det ❏❏Nej, vindkraft är onö- digt! finns en mindre skärgård.

Den öppna kusten medför att bottnarna är så kallade erosions- Gotlands påverkan på kustvattnet och transportbottnar. Alla stränder utsätts för vågor och ström- En användning av det kustnära vattenområdet som kan komma mars påverkan varvid tillförsel av material sker i vissa områden, att öka i betydelse är vindbruket. En utbyggnad till havs kan oftast i bukter och vikar. Vid andra strandavsnitt pågår istället en innebära konflikter med ett flertal andra anspråk, bl a turism och sakta naturlig bortforsling av material från stranden. Om strand- fritid, naturvård, kulturmiljövård och fiske. linjen förändras genom mänskliga ingrepp kan detta medföra för- ändrade erosions- och tillförselförhållanden. Idag finns det fem vindkraftverk vid Bockstigen på Näsudden. I den fördjupade översiktsplanen för vindkraft på södra Gotland Den öppna gotländska kusten har generellt ett mycket gott vat- finns ett större område avsatt utanför Grötlingboudd. Här finns tenutbyte med utanförliggande havsområden, vilket medför att emellertid motstående intressen, i första hand försvarets intres- påverkan på kustmiljön från landverksamheter på Gotland är sen. liten och kustzonens kvalitet bestäms till mycket stor del av Öst- ersjöns allmänna tillstånd. Utsläppen från Gotland bidrar natur- Till dessa verksamheter ska läggas att större delen av kustområ- ligtvis till detta allmänna tillstånd. dena också har starka naturvårdsintressen och i vissa fall även kul- turvårdsintressen. Vissa delar av kusten har ett något mer begränsat vattenutbyte och här kan, i de innersta delarna, markanvändningen medföra Kustzonens vattenkvalitet påverkas mest av utsjövattnet. Möjlig­ en större påverkan på vattenmiljön. heterna är därför begränsade att genom åtgärder på Gotland direkt väsentligt förbättra kustvattnets kvalitet, åtminstone när det gäl- Den grunda kustzonen är mycket betydelsefull för många fiskar- ler näringsämnen. Förbättringar kan ske lokalt kring avloppsut- ter och har därför också stor ekonomisk betydelse. Kustzonen släpp eller annan verksamhet. Viktigt är naturligtvis också att om är också livsmiljö för många fågelarter, för häckning, ruggning, möjligt förhindra eller minimera nya utsläpp. I perspektivet att övervintring etc. Några kuststräckor är särskilt viktiga för säl, bl a bidra till att förbättra hela Östersjöns miljö är alla minskningar kusten vid yttre Burgsviken. av sådana utsläpp positiva.

Verksamheter som utökad eller ny hamnverksamhet eller mudd- ringar är underställd prövning där påverkan på vattenmiljön är en viktig del.

För närvarande sköts ett 50-tal badplatser av kommunen. Prov- tagning av badvatten har koncentrerats till ett antal av de större badplatserna, 36 kustlägen och Tingstäde träsk och flera provtag- ningstillfällen sker på dessa platser under badsäsong.

60 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 6 kustzonen

Östersjödelen av ­Gotlands kommun

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 61 6 Riksintresse för yrkesfisket Områden utpekade som riksintresse för yrkesfisket kustzonen Avsikten med riksintressen för yrkesfisket fastställs i 3 kap 5§ MB. som helt eller delvis ligger inom Gotland kommun:

Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen Område 36 eller yrkesfisket eller för vattenbruk skall så långt möjligt skyddas Gotland ost, Fårö till Hoburgs rev, utgör fångstområde för pigg- mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande. var, torsk, strömming, skarpsill. Gör kommunen tillräckligt för att skydda yrkesfisket? Områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Område 37 ❏❏Ja Gotland ost, Salvorev sydöver, djup >40 m, utgör fångstområde ❏❏Nej Den rådande tolkningen av vad som utgör vattenområden av för strömming och skarpsill. Anser du att yrkesfisket är betydelse för yrkesfisket är: viktigt för Gotlands fram- Område 38 tid? Fångstplatser med omfattande fiskeaktivitet eller unika Gotland sydost, djup > 50 m, fångstområde för strömming och ❏ Ja ❏ förutsättningar för visst fiske: skarpsill. ❏ Nej ❏ ◗◗Lekområden för kommersiellt viktiga arter av fisk eller skaldjur. Kan yrkesfiske och vind- ◗◗Uppväxtområden för kommersiellt viktiga arter. Område 39 kraftverk samsas till havs? ◗◗Vandringsstråk för kommersiellt viktiga arter. Syd Gotland, fångstområde torsk och piggvar. ❏❏Ja, om man planerar väl ❏❏Nej Härtill kommer som enda landområde av betydelse: Område 40 ◗◗Fiskehamnar Sydväst Hoburg, fångstområde för strömming, skarpsill och torsk. Fiskeriverket har reviderat områden av riksintresse för yrkesfis- ket. Sedan områdena pekades ut 1991 har svenskt fiske genom- Gotländska fiskehamnar utpekade som riksintresse: gått stora förändringar. Vid en översyn av de riksintressen som ◗◗Ronehamn pekades ut 1991 konstaterades att grunderna för bedömningen var ◗◗Vändburg oklara, att tillämpning och avgränsning skiljde sig mellan länen ◗◗Herrvik samt att motivet omfattande fiske inte kunde försvaras i flera ◗◗Slite Vad gör vi med de fiske- ◗◗ hamnar som inte utpekats områden mot bakgrund av dagens situation. Visby Hamn (riksintresse enligt förslag från Länsstyrelsen) som riksintresse? ❏❏Turism Det var också klart att den rådande rumsliga fördelningen av fis- ❏❏Flytande bostäder/hus- keansträngningen till viss del dåligt överensstämde med utpekade båtar fångstområden. Dessutom berörde riksintressena till största delen ❏❏Bevara det gamla bara kust- och insjöområdena. Det ökade intresset för vindkrafts- utbyggnad till havs aktualiserade behov av att även ta med utsjö- områdenas betydelse för yrkesfisket i bedömningen.

I havsområdet har förstahandsvärdet för perioden 1999–2003 använts som indikator för att identifiera de viktigaste fångstom- rådena. För att ta regional hänsyn har fångstvärdena relaterats till de genomsnittliga inom respektive havsområdena Bottenviken, Bottenhavet, egentliga Östersjön, Öresund, Kattegatt och Ska- gerrak. I Bottenviken och Bottenhavet utgör de viktigaste fångst- områdena åtta procent av den totala arealen och från dessa områ- den erhölls 70 respektive 64 procent av fångstvärdet 1999–2003. Motsvarande förhållande i övriga områden var 20–33 procent av arealen och ca 50 procent av värdet. Beträffande rekryterings- och lekområden i havsområdet saknas det i de flesta fall kunskaps- underlag som gör det möjligt att avgränsa de viktigaste av dessa.

I kustområdet utanför Gotland är flatfisk främst skrubbskädda och piggvar viktiga arter. Öster om Gotland finns viktiga fångst- områden för strömming och skarpsill. Även de viktigaste hemma- och/eller landningshamnarna inom respektive havsområde bedöms som riksintresse för yrkesfisket.

62 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 7 Vatten och avlopp vatten och avlopp

Vatten- och avloppsplaneringen på Gotland syftar till ett långsik- Enskild vattenförsörjning tigt hållbart användande av det gotländska grundvattnet. De spe- Kommunen har ingen skyldighet att ordna med vattenförsörj- Planförslag ciella geologiska förutsättningarna, den spridda bebyggelsen och ningen på alla platser. Däremot har kommunen ansvar att säker- med strategier det stora antalet fritidshus är några av de orsaker som gör vatten- ställa en långsiktigt hållbar vattenförsörjning för de människor och avloppssituationen problematisk. Därför behövs tydliga stra- och verksamheter som idag använder och är beroende av enskilda och riktlinjer tegier för att inte äventyra den framtida dricksvattenförsörjning vattentäkter för sin vattenförsörjning. Samtidigt finns en stor Planeringsförutsättningar sidan 68 och att minimera föroreningsriskerna. efterfrågan på en fortsatt bebyggelseutveckling utanför de områ- den som nås och kommer att nås av det kommunala vatten- och avloppsnätet, d v s utanför de kommunala verksamhetsområdena. Övergripande riktlinjer För detta syfte har Gotlands kommun utarbetat ”Riktlinjer för för vatten och avlopp Tror du att avsaltning kan hantering av enskild vattenförsörjning vid nyetablering (Dnr vara en bra metod för att Vatten- och avloppsproblemen ska inte stå i vägen för utveck- 85062)”. förbättra dricksvattensför- lingen av den gotländska välfärden. Tillgång på tjänligt vatten sörjningen? och möjligheten att hantera avloppsfrågan hänger i de flesta fall För att säkerställa en långsiktig hållbar vattenförsörjning för de ❏❏Ja intimt samman. Konkret handlar det om att hitta långsiktigt håll- människor och verksamheter som är beroende av enskilda vatten- ❏❏Nej bara system för kombinationer av enskilda, gemensamma och täkter för sin vattenförsörjning och samtidigt möjliggöra en viss kommunala vatten- och avloppslösningar. bebyggelseutveckling utanför kommunala verksamhetsområden krävs därför att: ◗◗det finns ett bra kunskapsunderlag om grundvattnet på­Gotland. ■■ Långsiktigt hållbara system för vatten- och avlopp ska ◗◗det finns enkla verktyg för bedömningar av vattentillgång och utvecklas. Dessa ska möjliggöra ny bebyggelse där det vattenkvalitet vid olika typer av exploatering. finns efterfrågan och marken i övrigt är lämplig. ◗◗berörda aktörer har förståelse och kunskap om förutsättning- arna för enskild vattenförsörjning på Gotland. Hur mycket vatten gör du Riktlinjer för vatten och avlopp Riktlinjerna förbättrar möjligheterna för kommunen att i ett av med på ett dygn? tidigt skede kunna meddela tydliga och välmotiverade besked om ❏❏0–50 liter ■■ Avlopp ska i: vilka redovisningar som krävs för att bedöma förutsättningarna ❏❏50–100 liter Första hand anslutas till det kommunala avloppsnätet. för en hållbar dricksvattenförsörjning. ❏❏100–150 liter Andra hand anslutas till gemensamma avlopps­ ❏❏150–200 liter anläggningar. ❏❏176–200 liter Tredje hand om förutsättningar finns renas i enskild ■■ Avsaltning kan under vissa omständigheter vara en god- ❏❏201 liter eller mer avloppsanläggning. tagbar lösning för enskild vattenförsörjning.

■■ Vattenförsörjning ska i: Första hand tas från det kommunala vattenledningsnätet. Gotlands kust lämpar sig olika bra för att anlägga avsaltningsan- Andra hand ska grundvatten användas från enskilda läggningar beroende på de krav som ställs på råvattnets kvalitet. vatten­täkter, om lämpligt som gemensamhetsanläggning. Inom grunda havsområden har vattnet periodvis en hög tempe- Tredje hand kan enskild avsaltningsanläggning för flera ratur och risken för grumling och algblomning är stor. Anlägg- hushåll utredas. ningsmässigt kan det innebära långa och kostsamma lednings- dragningar samt svårigheter att etablera ledningar i exponerade Hur långt bör kommu- lägen. nens ansvar för vatten och Vattensituationen redovisas i kommunens vattenplan. Den utgör avlopp sträcka sig? planeringsunderlag i den fysiska planeringen. ❏❏Alla borde garanteras kommunalt vatten oav- sett var på Gotland de Tekniska nämnden har i februari 2008 antagit en arbetsplan som Riktlinjer för vattenförsörjning väljer att bosätta sig. långsiktig strategi för den kommunala VA-försörjningen. Strate- och redovisning vid nylokalisering ❏❏Det går inte att bygga ut gin innebär en förändrad infrastruktur för främst avloppsrenings- av bostäder kommunalt vatten och verken. Gotland ska delas in i åtta stycken regionala VA-områ- ■■ Den vattenmängd som bör kunna redovisas vid avlopp till alla platser på den och ett antal mindre reningsverk ska på sikt ersättas av åtta ­nyetableringar eller ändrad användning till bostad, är Gotland, det är inte eko- stycken regionala reningsverk, varav fem är förslag till nya. 600 liter/hushåll och dygn, vilket motsvarar 175 liter/per- nomiskt försvarbart. son och med 3,5 personer per hushåll. Strategin bygger på att det regionala avloppsledningsnätet byggs ■■ Kloridhalten i dricksvatten från enskild brunn får vid ut och att nya avloppsreningsverk kan tas i drift. Även det regio- ­nyexploatering inte överstiga 100 mg/l. nala vattenledningsnätet byggs ut så att mer vatten kan tillföras ■■ De krav på redovisning av vattenmängd, som kommunen sommartid, företrädesvis genom avsaltat havsvatten. Systemet tar ställer, baseras på en reviderad version av den Grund­ dock relativt lång tid att bygga ut. För ett regionalt reningsverk vattenkarta, som Sveriges geologiska undersökning (SGU) måste man räkna med sju till åtta år. har tagit fram för Gotlands kommun. ■■ Avsaltning av havsvatten kan bli aktuell i kombination Vem bör stå för kostna- med grundvatten. Det bör alltid finnas tillgång till minst Inom de regionala VA-områdena kommer överföringsledningar derna för VA-utbyggnaden? att anläggas till områden där gruppbebyggelse kan anslutas. För 150 liter grundvatten per hushåll. En fackmannamässigt ❏❏Alla som är anslutna att ett område ska kunna anslutas måste kommunen antingen utförd vattenutredning ska ha visat att det inte går att betalar solidariskt för bilda verksamhetsområden eller ansluta gemensamhetsanlägg- lösa den totala vattenförsörjningen med grundvatten. VA-nätets kostnader. ningar via avtal. ■■ Exploatering som bygger på avsaltning sker oftast i ett ❏❏Varje anslutning till det större sammanhang och omfattas normalt av planlägg- kommunala VA-nätet Föreslagna regionala VA-områdena är: ning. borde bära sina egna kostnader. ◗◗Fårösund-Fåröregionen ◗◗Slite-Lärbro-Stenkyrkaregionen ◗◗Visbyregionen ◗◗Tofta-Klintehamnsregionen ◗◗Burgsvik-Kvarnåkershamnsregionen ◗◗Ljugarn-Katthammarsviksregionen ◗◗Hemse-Fardhemsregionen ◗◗Romaregionen

Planen möjliggör anslutning av ytterligare ca 6 000–10 000 hus- håll utanför Visby, varav större delen på södra Gotland.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 63 7 vatten och avlopp Riktlinjer för undersökningar av vattentillgången inom olika typområden vid bygglovsprövning och planläggning.

Typområde Hantering vid Hantering vid för­ ­planläggning handsförfrågan/ bygglov

Provpumpning och A. Inga krav på redo- redovisning av vatten- visning. kvalitet. B. Provpumpning och redovisning av vat- tenkvalitet krävs om exploatering kan jäm- ställas med planlägg- ning.

En fackmannamässig Provpumpning och vattenutredning krävs. redovisning av vatten- Ev vattendom. kvalitet.

Fackmannamässig A. Provpumpning och vattenutredning krävs redovisning av vatten- med provpumpning kvalitet. under perioden juni– B. Provpumpning oktober. Ev vatten- under perioden juni– dom. oktober krävs om exploatering kan jäm- ställas med planlägg- ning.

Fackmannamäs- En fackmannamässig sig vattenutredning vattenutredning krävs krävs med provpump- med provpumpning ning under perioden under perioden juni– augusti–september. Ev oktober. vattendom.

se karta >

64 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 7 vatten och avlopp

Bedömning av grundvattentillgången Reviderad version av SGU:s grund- vattenkarta för Gotlands kommun

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 65 7 vatten och avlopp

Skyddsområden för enskilt avlopp

66 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar 7 Miljö- och hälsoskyddsnämnden har under 2008 tagit fram rikt- Riktlinjer för 1–5 hushåll vatten och avlopp linjer för enskilda avloppsanläggningar. Med enskild anläggning ■■ För ny avloppsanläggning för 1–5 hushåll gäller Normal avses, enskilt eller gemensamt, ägda avloppsanläggningar avsedda skyddsnivå inom vita områden. Hög skyddsnivå gäller för 1–40 hushåll. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa avlopps- inom röda områden och inom 100 m från vattendrag och frågan i de fall enskilt avlopp är enda lösning vid nyetablering. 300 m från strandlinjen i havsvikar som enligt Vattenför- valtningsförordningen inte når god ekologisk status. Se Gotlands kommun kom- mer framöver att pröva karta. olika reningstekniker mot ■■ Riktlinjerna ska utgöra underlag vid bygglovprövning och fastställda funktionskrav. förbättra möjligheterna att i ett tidigt skede kunna med- Riktlinjer för 6–40 hushåll dela vilka redovisningar och krav som ställs för en hållbar ■■ För nya avloppsanläggningar för 6–40 hushåll gäller Hög avloppshantering. skyddsnivå över hela Gotland.

Riktlinjer för särskilda områden Gotlands kommun kommer framöver att pröva olika reningstek- (Särskilda områdeskrav) niker mot fastställda funktionskrav. Med funktionskrav menas i ■■ I vattenskyddsområden och inom så kallade A1-områden detta sammanhang att en viss reningsnivå uppnås på det vatten (se Vattenplanen för Gotlands kommun) råder förbud mot som lämnar reningsanläggningen, snarare än vilken teknik som utsläpp från vattentoalett till enskilda avloppsanlägg- används. Vid ansökan om att anlägga avlopp ska sökanden kunna ningar. Redovisas som blå områden på karta. Är det bra att kommunen kommer att pröva olika tek- ■ visa att anläggningen klarar uppställda renings- eller funktions- ■ I områden där det är begränsade förutsättningar för niker mot fastställda funk- krav och att anläggningen kommer att underhållas och kontrol- enskild avloppsförsörjning och där det finns ett exploate- tionskrav? leras på ett sådant sätt att reningskraven klaras under anläggning- ringstryck, tillåts endast gemensamma avloppslösningar. ❏❏Ja, det viktigaste är att ens hela livstid. Redovisas som grå områden på karta. reningen fungerar, då öppnar vi upp mot flera olika lösningar Följande grundkrav gäller: ❏❏Nej, vi behöver ha en rationell hantering där ■■ Vid utsläpp till ytvatten och hav krävs att recipienten har man kan få ett snabbt tillräcklig kapacitet att ta emot avloppsvattnet. Krav kan besked om vilken tek- komma att ställas på utredning av de risker för negativ nik man bör använda, miljöpåverkan som avloppsutsläppet kan medföra krav på funktion kan ta längre tid ❏❏Nej, den som levererar Alla platser på Gotland har inte samma förutsättningar att ta tekniken borde kunna emot renat avloppsvatten. Funktionskraven på enskilda avlopps- garantera att det fung- erar. anläggningar beror på antalet hushåll som avses anslutas och var på Gotland det är tänkt att ske.

Riktlinjerna utgår från begreppen Normal skyddsnivå och Hög skyddsnivå samt områden med Särskilda områdeskrav.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 67 7 vatten och avlopp

Planeringsförutsättningar Vatten och avlopp

Grundvattnet på Gotland Fårösund, som idag får sitt vatten från Hau träsk, har betydande Vatten handlar inte bara om att tillgodose hushåll och verk- problem. Det pågår ett arbete med att försöka utvinna grund- Undersökningar visar att ca 40 procent av de samheter med vatten av tillräckligt god kvalitet. Ämnet vatten vatten i området. För framtida vattenbehov är Bäste träsk reser- enskilda vattentäkterna handlar ytterst om vattnets hela kretslopp. Kommunfullmäktige verat. periodvis är påverkade av i Gotlands kommun antog 2005-02-14 en reviderad upplaga av föroreningar. ”Vattenplan för Gotlands kommun” från 1996. Vattenplanen är Ytterligare produktion av dricksvatten kan också bli aktuell genom avsedd att ge en översikt över vattenfrågorna och bidra till att avsaltning av havsvatten eller bräckt grundvatten. Metoden har skapa en gemensam syn på hur vattnet på Gotland bör hante- under senare år förfinats och produktionskostnaderna blivit rim- ras för att kunna nyttjas utan stora problem, nu och i framtiden. ligare. Även om metoden är energikrävande har den sina förde- lar eftersom man använder ett vatten som inte behövs av andra. Vattenplanen visar att synen på hanteringen av den viktiga men sårbara resursen grundvatten generellt behöver förändras mot Hög andel enskilda avlopp större försiktighet. För att kunna bygga ett hållbart samhälle med De större vattentäkterna uppvisar generellt sett en god kvalitet en ekonomisk trygg tillväxt, utveckla och trygga de sociala sam- medan ett stort antal mindre vattentäkter, framförallt tillhörande manhangen och nätverken och samtidigt trygga och förbättra enskilda fastigheter, har förorenat vatten. Det finns omkring miljön och förutsättningarna för de naturliga kretsloppen och de 13 000 fastigheter på Gotland som är beroende av enskilda vatten- ekologiska systemen måste dricksvattentillgångarna från grund- täkter för sin vattenförsörjning. Antalet inkluderar även huvud- vattnet prioriteras mycket högt i samhällsplaneringen. delen av lantbruken. I områden där vattenförsörjningen sker från enskilda vattentäkter omhändertas oftast också avloppsvattnet Tillgång på tjänligt vatten och möjlighet till avlopp hänger i de i enskilda anläggningar. På Gotland omhändertas avloppsvatt- flesta sammanhang intimt samman. net från ca 40 procent av befolkningen i enskilda avloppsanlägg- ningar, jämfört med ca 15 procent för hela riket. Grundvattenbildningen på Gotland är generellt sett tillräcklig för den befolkning som idag bor på Gotland. Tillgången på grund- Undersökningar visar att ca 40 procent av de enskilda vattentäk- vattnen är dock inte jämt fördelat över ön. Det finns både geo- terna periodvis är påverkade av föroreningar. I första hand är det grafiska och säsongsmässiga variationer för bildning av och till- fråga om bakteriologisk förorening orsakade av att en stor andel gång till grundvatten. På många platser är bristen på grundvatten av de enskilda avloppsanläggningarna har en bristfällig rening. påtaglig. För att jämna ut skillnaderna har ett omfattande kom- Det förekommer även problem med förhöjda halter av nitrat, munalt vattenledningssystem anlagts. Det finns dock fortfa- nitrit och klorid i många vattentäkter och även rester av bekämp- rande ett stort antal enskilda fastigheter som inte har en betryg- ningsmedel har påvisats. Vilken metod tror du är vik- tigast för att öka tillgången gande vattenförsörjning. Vattenanvändningen ökar dramatiskt på dricksvatten? under sommarperioden. Från enskilda vattentäkter, framför allt De geologiska förutsättningar som råder på Gotland, med en ❏❏Bättre rening av i de kustnära områdena, sker ökningen som en följd av det stora berggrund som är rik på sprickor och ofta tunna jordlager, med- avloppsvatten säsongsbundna fritidsboendet. för att grundvattenresursen är både sårbar och ofta begränsad. ❏❏Återanvändning av s k gråvatten, d v s vat- Ökad efterfrågan på vatten Många av de enskilda vattentäkterna saknar ett skydd som lång- ten från disk, dusch och En befolkningsökning, ett förändrat klimat och en utveckling av siktigt säkerställer vattenförsörjningen. tvätt som ex kan använ- turismen på ön kommer att leda till en ökad efterfrågan på ­vatten. das till bevattning eller Långsiktig VA-plan till spolning i WC En fortsatt utbyggnad av det kommunala VA-nätet förväntas För att förbättra situationen har ”Långsiktig plan för VA-utbygg- ❏❏Smartare separering av allt avloppsvatten totalt sett medföra en ökning av uttaget av vatten från de kom- nad på Gotland” utarbetats, antagen av kommunfullmäktige munala vattentäkterna och därmed det gotländska grundvattnet. 2002-06-19 och reviderad 2006-11-27, för att i större utsträckning ❏❏Tekniker för avsaltning Lokalt kommer det i framtiden även att finnas en ökad efterfrå- lösa VA-frågorna i större sammanhang med gemensamma anlägg- ❏❏Bättre avrinningssystem så att vi kan lagra mer gan av vatten från framförallt lantbruksnäringen. ningar. vatten istället för att det rinner ut i havet På Gotland produceras dricksvatten huvudsakligen från berg- Kommunen har ingen skyldighet att på varje plats ordna med vat- ❏❏Exploatera fler grund- brunnar men även i viss mån från grävda brunnar. Som regel har tenförsörjningen. Kommunen har däremot ett ansvar att säker- vattentillgångar vattnet så bra kvalitet att endast skyddsklorering behöver tillsät- ställa en långsiktig hållbar vattenförsörjning för de människor tas vattnet. På sommaren när mängden inte är tillräcklig används och verksamheter som idag använder och är beroende av enskilda även ytvatten från Tingstäde träsk. Detta vatten genomgår rening vattentäkter för sin vattenförsörjning. Samtidigt finns en stor genom kemisk fällning. efterfrågan på en fortsatt bebyggelseutveckling utanför de områ- den som nås och kommer att nås av det kommunala VA-nätet, Infiltration av ytvatten för naturlig filtrering tillämpas intepå d v s utanför de kommunala verksamhetsområdena. Gotland då naturliga förutsättningar saknas. På Fårö tillämpas dock återinfiltration av grundvatten för att reducera en besvä- Avsaltning kan under vissa omständigheter enligt ”Riktlinjer för rande hög halt av järn. hantering av enskild vattenförsörjning vid nyetablering”, vara en godtagbar lösning för enskild vattenförsörjning. Gotlands kust Den producerade mängden vatten från grundvattnet bedöms lämpar sig olika bra för att anlägga avsaltningsanläggningar bero- under vintertid som tillräcklig, både på kort och på lång sikt. ende på de krav som ställs på råvattnets kvalitet. Inom grunda havsområden har vattnet periodvis en hög temperatur och risken Exploatera ytterligare grundvattentillgångar för grumling och algblomning är stor. Anläggningsmässigt kan Den planerade VA-utbyggnaden enligt ”Långsiktig plan för VA- det innebära långa och kostsamma ledningsdragningar samt svå- utbyggnad på Gotland” kommer att öka behovet av vatten främst righeter att etablera ledningar i exponerade lägen. sommartid. Under sommar och höst, speciellt vid liten neder- börd, måste ofta bevattningsförbud tillgripas i områden som är Den kommunala avloppshanteringen kan förenklat delas upp i anslutna till några av de mindre vattenverken. För att minska momenten bortförsel och avloppsvattenbehandling. Bortförsel av problemet med för varmt vatten sommartid, då komplettering avloppsvattnet sker genom olika former av ledningar, via pump- med ytvatten sker, finns behov av att exploatera ytterligare grund- stationer och vidare till de kommunala reningsverken. vattentillgångar.

68 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 7 vatten och avlopp

Kommunalt VA Verksamhetsområden och regionala ledningar

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 69 7 Olika tekniker för rening För att uppfylla de reningskrav som naturvårdsverket ger uttryck vatten och avlopp Tekniken för att rena avloppsvattnet i de allmänna avloppsan- för i senare utredningar (rening av läkemedelsrester m m) finns läggningarna bygger som regel på stegen mekanisk, biologisk och anledning att studera möjligheterna att samla avloppsreningen i kemisk rening, eventuellt kompletterat med filtrering. Vid min- större enheter för att uppnå en rimlig kostnadsnivå. dre anläggningar kan metoden ibland förenklas till mekanisk rening och något slag av infiltration. Ur ekonomisk synpunkt torde bevattning med avloppsvatten av energiskog vara det bästa, även om energivärdet sätts lågt. Vid en De enskilda avloppsanläggningarna är i många fall småskaliga. jämförelse mellan erfarenheterna från bevattning med avlopps- Vanligast är att enbart en fastighet är ansluten till anläggningen vatten av åkermark på Gotland och salixodlingar på fastlandet som normalt är lokaliserad till den egna fastigheten. Mottagare, kan konstateras att endast en bråkdel av arealen erfordras vid recipient, av det behandlade avloppsvattnet är oftast grundvatt- salixodling. Dammarna bör utformas så att de anpassas till land- net men även avledning till ytvatten förekommer. skapet och ges sådan volym att näringsinnehållet kan minimeras före utsläpp. Som redan nämnts varierar statusen kraftigt mellan de enskilda avloppsanläggningarna. Metoderna kännetecknas av avancerad teknik som kräver stora kapitalinsatser samt hög energi- och kemikalieförbrukning. För De inventeringar som miljö och hälsoskyddskontoret har genom- att systemen ska fungera krävs välutbildad personal och högtek- fört visar att 30–40 procent av de inventerade avloppsanläggning- nologisk övervakningsutrustning. arna inte uppfyller dagens krav på rening. Det finns även en utveckling av ”alternativa” enskilda avloppsan- Det finns omkring 100 enskilda avloppsanläggningar som har fler läggningar vilka syftar till att skapa förutsättningar för att återföra än fem hushåll anslutna. Dessa anläggningar är anmälningsplik- de näringsämnen som finns i avloppsvattnet tillbaka till krets- tiga enligt miljöbalken. Miljö och hälsoskyddskontorets återkom- loppet. Framför allt har utvecklingen skett av toaletter, med nya mande tillsyn visar att det finns brister även bland många av dessa separerande toalettsystem. Dessa alternativa system har ännu inte anläggningar. i någon avgörande omfattning slagit igenom bland användarna.

Några återkommande problem är att egenkontrollen och under- Näringen i avloppsvattnet återfinns till största delen i toalettav- hållet av anläggningarna är dåligt eller saknas helt. loppsvattnet och då framför allt i urinen. Samtidigt innehåller toalettavloppsvattnet stora mängder bakterier som gör det nöd- I de enskilda avloppsanläggningarna behandlas årligen en stor vändigt att det hanteras på ett sådant sätt att inte någon smitt- För att uppnå ett ­uthålligt mängd avloppsvatten. spridning riskerar att ske till omgivningen. En ökad uppsamling samhälle krävs på sikt att nuvarande VA-system av avloppsvatten från toalett i sluten tank bedöms som en lång- ersätts med mera krets- Ambitionen i kommunens VA-plan ”Långsiktig plan för VA- siktig hållbar lösning för att minska belastningen till och förore- loppsanpassade lösningar. utbyggnad på Gotland” innebär att över 1 000 befintliga enskilda ningsrisken för yt- och grundvattnet. avloppsanläggningar kommer att kunna ersättas av anslutning till kommunala reningsverk fram till år 2010. Funktionskrav på enskilda avlopp För att bättre motsvara miljöbalkens syfte ”att främja en hållbar På Gotland har även under mer än 15 år tillämpats en metod, den utveckling” enligt 1 kap 1§ MB, planeras en ändring av inrikt- så kallade Gotlandsmodellen, som innebär mekanisk och biolo- ningen på kraven på enskilda avloppsanläggningar mot funk- gisk rening i så kallade biologiska dammar, varefter vattnet sedan tionskrav istället för enbart tekniska krav. Naturvårdsverket har lagras i dammar för bevattning av jordbruksmark.” påbörjat ett arbete för att ge ut råd och anvisningar hur funk- tionskraven kommer att formuleras. Den reningsteknik som hittills har tillämpats, och uppmuntrats från tillsynsmyndigheterna, för rening av kommunalt avloppsvat- Kraven kommer i första hand att vara inriktade mot följande ten har byggt på avancerad teknik för mekanisk, biologisk och områden: kemisk rening, ibland även med komplettering med efterföljande ◗◗Smittskydd filtrering. Under senare år har krav även ställts på kvävereduk- ◗◗Recipientskydd tion. Metoderna kännetecknas av avancerad teknik som kräver ◗◗Recirkulation stora kapitalinsatser samt hög energi- och kemikalieförbrukning. ◗◗Användarvänlighet/säker funktion För att systemen ska fungera krävs välutbildad personal och hög- teknologisk övervakningsutrustning. För att uppnå ett uthålligt samhälle krävs på sikt att nuvarande VA-system ersätts med mera kretsloppsanpassade lösningar. Även Kretsloppsanpassad teknik? om man lyckas minska farligheten och resursslöseriet så kommer Det har dock under senare år ställts förhoppningar om en mer alltid en viss mängd att kvarstå som måste omhändertas. Alterna- kretsloppsanpassad teknik. Här har många kommuner tidigare tiva lösningar finns redan tillgängliga. Det som erfordras är i hög mött misstro, för att inte säga ointresse, från de centrala tillsyns- grad ett nytt tänkesätt att målmedvetet ersätta dagens teknik och myndigheterna. Ändå har fullskaleförsök utförts med bra resul- handlande med ett mera kretsloppsanpassat system. tat. Här följer ett antal olika system: ◗◗Rening med varierande förbehandling och därefter våtmarksbe- Hanteringen av VA handling. Kommunen har sedan några år (2002 och reviderad 2006) en ◗◗Mekanisk, biologisk behandling i biodammar och därefter lag- långsiktig plan för den kommunala VA-utbyggnaden på Gotland ring och bevattning (Gotlandsmodellen). och denna följs. Därutöver finns nämndbeslut om strategier för ◗◗Fällningsdammar. den kommunala VA-utvecklingen, vilken även utan översiktsplan ◗◗Torrdass med urinseparation, kompostering av latrin, urin som måste anses tillhöra en fortgående process och visa på en sanno- kvävegödsling. lik utveckling. För enskild vattenförsörjning finns riktlinjer som ◗◗Vattentoalett med urinseparation. ska ge bättre underlag att bedöma långsiktigheten vid nybebyg- ◗◗Infiltration efter minst mekanisk rening. gelse. Miljö och hälsoskyddsnämnden har beslutat om riktlinjer för hanteringen av enskilda avlopp. Ambitionen är att ersätta över 1 000 befintliga enskilda avlopps- anläggningar med anslutningar till kommunala reningsverk fram till år 2010.

Flera mindre reningsverk på Gotland kommer inom en snar fram- tid att behöva kompletteras och förbättras för att uppfylla kom- mande reningskrav. Tidigare har den så kallade Gotlandsmodel- len med lagringsdammar och bevattning varit en självklar metod att införa. Vid omprövningen av tillstånden för anläggningarna i Hemse och Roma har nya krav på rening av fosfor före utsläpp till recipient tillkommit. Det innebär att bevattningsanläggningar skall förses med utrustning för fällning av fosfor.

70 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 8 Infrastruktur infrastruktur

Kommunen har ett ansvar att stimulera förutsättningar för en Flygtrafiken ekonomiskt trygg utveckling. Det innebär bland annat att ge Flygets betydelse för Gotland gör att Visby flygplats har en stra- Planförslag näringslivet förutsättningar att växa inom ramarna för den kom- tegisk roll. Närheten till Stockholm och Mälardalsregionen är en med strategier munala verksamheten. En del av denna stimulans kan påverkas styrka för näringslivet och sysselsättningen på ön. av hur kommunen väljer att disponera mark- och vattenområ- och riktlinjer den och att arbeta med infrastrukturfrågor. Kommunikationerna Från Visby går ett flertal turer dagligen till Arlanda och Bromma. Planeringsförutsättningar sidan 73 till och från Gotland är en avgörande faktor för det gotländska Året runt finns även trafik till Linköping, Ängelholm och Skav- näringslivet. sta. Chartertrafiken har också utvecklats under de senare åren. Visby flygplats har för närvarande ungefär 300 000 passagerare/år. ­Gotland är ett av de tre län (de övriga är Norrbotten och Väster­ Kommunikationer och godstransport Är det rimligt att satsa mer botten) som har flest inrikesresor per invånare. Under högsä- på flyg ur miljöperspektiv? song utökas trafiken kraftigt med ett antal destinationer till såväl ❏❏Ja, under lågsäsong är Infrastrukturplaneringen i ­Sverige som i övriga Östersjöregionen. Besöksnäringen arbe- det bättre att flyga med Målet för den svenska transportpolitiken är att säkerställa en sam- tar med att utveckla nya marknader bl a i Finland och Tyskland. ett fullt plan än att åka hällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörj- Visby flygplats har större kapacitet och tillstånd för verksamheten färja på en knappt halv- ning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Utgångs- än dagens passagerarnivåer och flygrörelser. fylld båt. punkterna är förbättrade förutsättningar för tillväxt och företa- ❏❏Ja, det utvecklas nya och gande samt att trafikens negativa miljöpåverkan minimeras. miljövänligare flygplan. ■■ Det är angeläget att trygga flygets utveckling. ❏❏Nej, färjan är alla gånger det miljövänligaste I samband men den svenska infrastrukturplaneringen fördelas ■■ Riktlinjer för tillämpning av gällande riktvärden avseende alternativet och även medel till statliga vägar och i viss utsträckning ges bidrag till kom- flygbuller ska tas fram i den fördjupade översiktsplanen den tekniken utvecklas. för Visby-området. munala trafikinvesteringar och enskilda vägar. Gotlands kom- ❏❏Nej, om fler tog fär- muns uppgift är att i samverkan med staten ta fram och fastställa jan skulle den få ökad en regional transportinfrastrukturplan. beläggning och därmed Vägnätet minskade utsläpp per I planeringen nämns bl a en utveckling av hamnarna i Visby, Slite Enligt Vision Gotland 2025 ska det övergripande vägnätet utveck- resenär. och Klintehamn. En viktig fråga är problematiken med Got- las så att goda förbindelser till och från tätorterna, för bl a pend- landstillägget. För vägnätet uttrycks att det är viktigt att fram- ling till arbete och utbildning, långsiktigt säkerställs. Det innebär komligheten inte försämras genom den nu pågående hastighets- att 140-vägarna ska utvecklas till effektiva och trafiksäkra trans- översynen. portsträckor både för persontrafik och för godshantering över ön.

Hamnarna Det enskilda vägnätet är en attraktiv del av infrastrukturen. Fram- För sjötrafiken är infrastrukturen, hamnarna, farlederna, termi- tida underhåll med bidrag från stat och kommun är en osäker- nalerna och anslutningarna, en avgörande utvecklingsfråga. På hetsfaktor för vägnätet. Genom bildande och genomförande av Hur viktigt är det för dig att Gotland ska hamnarna i Visby, Slite och Klintehamn­ utvecklas. samfällighetsföreningar kan vägnätets underhåll långsiktigt säker- ha bredband i hemmet? ställas. ❏❏Inte viktigt alls Visby hamn står inför en stor utveckling. Idag sker både gods- ❏❏Viktigt och persontransporter till och från Visby hamn. Hamnen behö- ❏❏Mycket viktig ver anpassas för att ta emot fler besökare, fritidsbåtar och kryss- ■■ Vägnätet ska utvecklas så att effektiva och trafiksäkra ❏ Absolut nödvändigt ningstrafik. transportsträckor både för persontrafik och gods­ ❏ hantering kan säkerställas. Hur viktigt är det för dig I Slite hamn hanteras sten- och kalkindustrins godstransporter ■■ Det enskilda vägnätets långsiktiga underhåll ska säker­ att ha bredband i arbetet/ från ön. Beslut har tagits att genom muddring utöka hamnens ställas genom aktiva samfällighetsföreningar. skolan? potential som nöd- och reservhamn åt sjö- och färjetrafiken och ❏❏Inte viktigt alls som ny destination för passagerartrafik. Tullen och sjöräddningen ❏❏Viktigt planerar att utöka sin verksamhet här. IT-infrastrukturen ❏❏Mycket viktig Kommunikation handlar inte bara om transporter och kollek- ❏❏Absolut nödvändigt Klintehamns hamn ska prioriteras för utskeppning av skogs- och tivtrafik. Dit hör också den nya teknikens digitala möjligheter Hur viktigt är det för dig att jordbrukets produkter på Gotland. till kontakter, tillsammans med telefon- och mobiltelefonnätet. ha tillgång till mobiltelefon Kommunikation kan vara hur vi förmedlar Gotland utåt men privat? Här distribueras stora mängder spannmål och trävaror, både i också hur gotlänningar ges möjlighet att kommunicera utifrån ❏❏Inte viktigt alls form av råmaterial direkt från de gotländska skogsägarna, och i kreativa och konstnärliga perspektiv. IT-infrastrukturen på Got- ❏❏Viktigt form av förädlade skogsråvaruprodukter som pellets. Hamnens land är av stor vikt för medborgare och näringsliv. ❏❏Mycket viktig framtida potential är avgörande för Visby hamns utveckling mot ❏❏Absolut nödvändigt ett mer renodlat persontransportcentrum. Dagens skillnader i teknikutbud mellan stad/tätort och landsbygd Hur viktigt är det för dig att är en viktig fråga som måste lösas. Den sociala verksamheten är ha tillgång till mobiltelefon på flera plan beroende av bredband och ett säkert mobilnät över i arbetet/skolan? ■■ Godshanteringen ska styras till hamnarna i Klintehamn hela ön. Sjukvård och omsorg står inför en betydande utveckling ❏❏Inte viktigt alls och Slite för att nå en önskvärd utveckling av Visby hamn- när det gäller tjänster som möjliggör egenvård via Internet. ❏❏Viktigt område för persontransporter och turism. ❏❏Mycket viktig Den sociala verksamheten är på flera plan beroende av bredband ❏❏Absolut nödvändigt och ett säkert mobilnät över hela ön.

Kommunen ska satsa på att utveckla hamnarna i Visby, Slite och Klinthamn – vad tycker du om det? Teknikutvecklingen kommer att fortsätta inom detta område var- för det är en fråga att prioritera. Idag träffas man lika mycket över ❏❏Precis lagom, bra val! nätet som i verkligheten. Möjlighet till snabb uppkoppling är en ❏❏Vi borde satsa på fler hamnar! förutsättning för företagsverksamhet på landsbygden. Det är av ❏ Vi borde satsa på färre hamnar! ❏ avgörande betydelse för landsbygdens utveckling att alla har till- Tror du att hamnen i Slite har en framtid för passagerartrafik? gång till bredband eller motsvarande 2025. ❏❏Ja ❏ Nej Är det viktigt att Visby hamn anpassas till kryssningstrafik? ■■ Oavsett var man bor på Gotland ska IT-infrastrukturen ❏❏Ja ❏ Nej vara likvärdig och av god kvalitet.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 71 8 Kollektivtrafiken infrastruktur Målet för den svenska transportpolitiken är att säkerställa en sam- ■■ Kollektivtrafik i samverkan med fysisk planering ska med- hällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörj- verka till mindre utsläpp och att balans mellan stad och ning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Utgångs- land uppnås. punkterna är att kollektivtrafiken ska ge tillgänglighet för alla till arbetsmarknad, service, fritidsaktiviteter med mera. Den ska Är det viktigt att satsa på ha hög kvalitet, mätt i termer som tillförlitlighet, trygghet och en utbyggnad av kollektiv- Ett utbyggt kollektivtrafiknät är en viktig grundpelare när trafiken? bekvämlighet. Trafiken ska vara säker och bidra till att miljökvali- tetsmål uppnås. Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar det gäller social hållbar utveckling. Kollektivtrafiken kny- ❏❏Ja, det är det enda rätta att nyttja transportsystemet. Trafiken kan därmed bidra till en ter samman landsbygd och tätort och underlättar trans- om folk ska kunna bo på porter i människors vardag, fritid och arbete. landet och jobba i tät- positiv regional utveckling. Dessa utgångspunkter bör också gälla ort. utifrån ett gotländskt perspektiv. ❏❏Ja, det behövs för att våra ungdomar ska Ett utbyggt kollektivtrafiknät är en viktig grundpelare när det kunna förflytta sig själv- gäller social hållbar utveckling. Kollektivtrafiken knyter samman ständigt. landsbygd och tätort och underlättar transporter i människors ❏❏Ja, vi måste ändra våra transportvanor för att vardag, fritid och arbete. Att få fler gotlänningar att välja bus- rädda miljön. sen framför bilen handlar inte bara om biljettpriset utan i grun- ❏❏Nej, gotlänningarna den om en beteendeförändring. Gotlands kommun kan genom kommer ändå att fort- en väl planerad infrastruktur underlätta till en sådan beteende- sätta att ta bilen… förändring.

Hur långt har du till arbe- tet/skolan? ❏❏mindre än 1 km ❏❏2–5 km ❏❏5–10 km ❏❏10–20 km ❏❏mer än 20 km Åker du kollektivt till arbe- tet/skolan? ❏❏Ja – varje dag ❏❏Ibland ❏❏Sällan ❏❏Aldrig, jag går ❏❏Aldrig, jag cyklar ❏❏Aldrig, jag åker bil

Kollektivtrafiken Busslinjer

72 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 8 infrastruktur

Planeringsförutsättningar Infrastruktur

Kommunikationer Sjöfartsverket har på så sätt bl a pekat ut Visby hamn som ett Passagerar- och godsut- Gotlands läge gör förbindelserna med omvärlden till en nyck- sådant område. Beträffande den närmare avgränsningen av ham- veckling har utvecklats elfråga. Färje- och flygtrafiken till och från fastlandet fungerar narnas markområden anser Sjöfartsverket att detta löses bäst mycket kraftigt. 2007 reste som Gotlands bro, tunnel, järnväg och väg. Kommunikationssys- inom ramen för den kommunala planeringen i samråd med res- för första gången mer temen – trafiken och infrastrukturen – är avgörande för många pektive hamn och Sjöfartsverket. än en och en halv miljon människors tillgänglighet till arbete, studier, service och fritid lik- människor med färjan. som för en stor del av näringslivets tillgänglighet till marknader Områden av riksintresse för sjöfarten och produktionsområden. Visby hamn samt farleden syd Gotland ingår i Trafiksepare- ringssystem (TSS). TSS är ett ruttsystem antaget av Internatio- Tillgängligheten till Gotland, mätt i tid och kostnad, spelar stor nal Maritime Organisation, IMO, som är FN:s sjösäkerhetsorgan roll för näringslivets lokalisering och utveckling, liksom för män- och det har rättslig verkan genom 1972 års internationella sjövägs- niskors val av bostadsort och resmål. regler. TSS är geografiskt noggrant angivet i bl a sjökort med tra- fikstråk, separeringszon eller – linje och omfattar i detta samman- Enligt målbilden om kommunikationer i Vision Gotland 2025 hang också vattnet (minst ca 5 m djup) mellan närliggande land ska tillgängligheten till Gotland öka, kopplingen till nationell och närmaste trafikstråk. Även vattnet ca 3 nautiska mil utanför och internationell trafik ska stärkas, fler flyg- och färjedestinatio- TSS ändpunkter är av säkerhetsskäl av stort intresse och omgär- ner, hamnarna i Visby, Slite och Klintehamn ska ha full kapaci- das av en särskild sjövägsregel. tet för sina uppdrag, utvecklingen av flygplatskapacitet ska säk- ras och tryggas samtidigt som kommunikationssystemen ska vara Riksintresset Visby flygplats långsiktigt hållbara. Visby flygplats är utpekat som riksintresse för flyget. Riksintres- sets avgränsning är under utredning. Dagens bebyggelsestruktur som har formats genom århundraden har också bidragit till en social struktur med starka nätverk, en Infrastrukturplaneringen anknytning till hembygdens historia och ett brett föreningsliv. Länsplanen för regional transportinfrastruktur, åtgärdsplanen, är en del i den svenska infrastrukturplaneringen. I länsplanerna för- Färjetrafiken delas statliga medel främst till och kring de statliga vägarna. I Färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet går mellan, Visby– viss utsträckning kan också de statliga medlen användas för att Nynäshamn (140 km) och Visby–Oskarshamn (120 km). Denna bidra till kommunala trafikinvesteringar. Som samverkansorgan trafik upphandlas. Under sommaren finns också trafik mellan har Gotlands kommun till uppgift att ta fram och fastställa regi- Visby och Grankullavik på Öland. Trafiken bedrivs nu av Desti- onala transportinfrastrukturplaner. nation Gotland som även kommer att bedriva trafiken under nästa avtalsperiod, 2009–2015. Arbetet med upphandlingen för Den nu gällande planen fastställdes av kommunfullmäktige i därefter följande period har påbörjats av Rikstrafiken. april 2004. I planen ingår bl a smärre åtgärder på det statliga väg- nätet, bidrag till trafiksäkerhets- och miljöobjekt och kollektiv- Passagerar- och godsutveckling har utvecklats mycket kraftigt. trafikobjekt på det kommunala vägnätet samt investeringar i och 2007 reste för första gången mer än en och en halv miljon män- förbättringar av enskilda vägar. I planen ingår även åtgärder för niskor med färjan. Den senaste tioårsperioden har andelen passa- det statliga vägnätet, t ex cykelleder och förbättringar i tätorter, gerare ökat med drygt 30 procent, godset med drygt 50 procent liksom bidrag till åtgärder i Visby hamn. och personbilarna med knappt 80 procent. Tre fjärdedelar av pas- sagerarna reser på Nynäshamnslinjen. Av samtliga passagerare är För närvarande pågår inriktningsarbetet inför nästa planeringspe- drygt 25 procent gotlänningar. Godset är jämt fördelat på Oskars- riod 2010–2021 där regeringen har lagt fram en proposition som hamn och Nynäshamn. innehåller mål, ekonomiska ramar och inriktning. När riksda- gen behandlat infrastrukturpropositionen, sannolikt vid årsskif- För färjetrafiken är infrastrukturen av stor betydelse. Det gäller tet 2008/09, ges bl a länen i uppdrag att börja med åtgärdsplane- hamnarna, farlederna, terminalerna och anslutningarna. På Got- ringen. land gäller det hamnarna i Visby, Slite och Klintehamn. I Visby behövs anpassningar för koncessionstrafiken, i Klintehamn för att En annan del i inriktningsarbete är de regionala systemanaly- utöka godstrafiken och i Slite för att tillskapa en reservhamn för ser som länen på uppdrag av regeringen tagit fram och som på koncessionstrafiken och som ny destination för passagerartrafik. en övergripande nivå beskriver vad inom transportsystemen som I Visby hamn är det även önskvärt att förbättra möjligheterna att måste åtgärdas för att motsvara de behov och mål som finns. Sys- ta emot kryssningstrafik. temanalysen är ett av underlagen för åtgärdsplaneringen. Stock- holm-Mälarregionen och Gotland har en gemensam systemana- Andra hamnar på Gotland lys. Direkt för Gotland nämns bl a hamnarna i Visby, Slite och Gotlands kommun ser för närvarande över i vilken utsträckning Klintehamn liksom problematiken med Gotlandstillägget. För övriga kommunala hamnar ska förvaltas i framtiden. vägnätet sägs att det är viktigt med resurser så att framkomlig- heten inte försämras genom den nu pågående hastighetsöversy- Riksintresse för sjöfarten nen. Enligt Vision Gotland 2025 ska 140-vägarna utvecklas till För att skydda vissa nationellt viktiga och unika värden och möj- snabba och säkra matarvägar. Goda vägförbindelser är viktiga till liggöra en avvägning mellan olika motstående intressen är det av och från tätorterna för bl a pendling till arbete och utbildning. vikt att definiera t ex vad som från transportsynpunkt är av riks- intresse. Infrastrukturen och ÖP Sjöfartsverket har i enlighet med miljöbalkens bestämmelser läm- Översiktsplanens inverkan på infrastrukturens miljö­ nat uppgifter till länsstyrelserna om de hamnar och farleder, samt effekter be­döms som begränsade och likartade en utveck- områden i övrigt, som har sådana speciella funktioner för sjötran- ling utan plan­genomförande. sportsystemet att de bedöms vara sådana mark- och vattenområ- den som berörs av riksintresse för kommunikationsanläggningar enligt 3 kap 8§ miljöbalken.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 73 9 vindbruk Vindbruk

Gotland hyser många och höga värden som både är värda att planen och att utförligt redovisa hur detta är tänkt att genom- Planförslag bevara och värda att tas om hand. Ett sådant värde är den rika föras. med strategier vindtillgången. Översiktplanen garanterar inte att de platser eller områden som och riktlinjer Vindbruket söker sig naturligt till vindutsatta platser. Dessa lig- pekats ut för vindbruk efter genomförda prövningar sammanta- Planeringsförutsättningar sidan 80 ger ofta i områden som inte tidigare har exploateras i någon större get fortfarande kommer att anses lämpliga för det tänkta projek- utsträckning. Det innebär att nästan varje etablering av vindbruk tet eller till och med det tänkta ändamålet. Översiktsplanens juri- också medför en påverkan på det existerande naturlandskapet. diska status medger inte sådana garantier.

I detta kapitel redovisas underlag, avvägningar och riktlinjer för Översiktsplanen har en konstruktion som ska underlätta och visa Vad innebär att vindbruket ska byggas ut så optimalt utbyggnad av vindbruk i Gotlands kommun. Till riktlinjerna på platser där kommunen bedömer att konflikterna med andra som möjligt? finns översiktsplanens plankarta. Riktlinjerna är uppbyggda på intressen är mindre än på andra platser. I de utpekade områdena ❏❏Vindkraftverken ska följande sätt: bedöms den samlade prövningsprocessen bli enklare, både när placeras endast med det gäller vilka kommunala prövningar som ska genomföras och utgångspunkt från att Av översiktsplanens plankarta framgår de områden och platser krav på utförda utredningar. det ska produceras max- som i första hand anses lämpliga att pröva för utbyggnad av vind- imalt med el på den bruk. Inom dessa områden och på dessa platser har vindbru- Vid prövning av vindbruksanläggningar, stora som små, är aktuella platsen utan större hänsyn till andra ket företräde framför andra bevarande- och exploateringsintres- utgångspunkten att väga vindbrukets intressen mot andra vitala intressen. sen. Vissa av de utpekade områdena är även utpekade som områ- gotländska intressen. Självklart gäller även det omvända. När ❏❏Vindkraftverkens place- den av riksintresse för vindbruk, vilket ger dem särskild status. Gotland utvecklas och olika intressen gör anspråk på mark- och ring är en avvägnings- För områden som är utpekade som lämpliga för generationsväx- vattenområden ska dessa intressen vägas mot utvecklingen av process där den möjliga ling gäller särskilda riktlinjer. För områden och platser utanför vindbruksintresset. Vindbrukets intresse ska även vägas mot det vindelproduktionen på vad som är utpekat på plankartan gäller också särskilda riktlin- egna intresset, då det kan finnas flera intressenter som konkurre- en plats endast är ett av jer. Slutligen gäller även särskilda riktlinjer för det havsbaserade rar om vindtillgången och exploateringsmöjligheterna. flera ”lika” viktiga intres- sen. vindbruket. I redovisningen har även pekats ut en typ av områ- den som benämns: Utredningsområden för vindbruk med mot- Vindbruket på Gotland bör byggas ut på ett sådant sätt att de till- ❏❏Vindbruket ska bara förekomma där det stående försvarsintressen. Dessa områden bedöms som särskilt gängliga mark- och vindresurserna på lång sikt utnyttjas så opti- i stort sett inte finns intressanta framtida möjliga utbyggnadsområden för vindbruket. malt som möjligt. några andra intressen. Efter avvägningar och riktlinjer redovisas ett planeringsunder- lag – Vindbrukets förutsättningar på Gotland. Avvägningar på land För att få fram lämpliga områden för vindbruk på land har föl- jande utgångspunkter för avvägningar använts: Målsättning ◗◗Hänsynsavstånd på 1 000 meter från befintliga bostäder. Målsättningen för utbyggnaden av vindbruk i Gotlands kommun ◗◗Minst 2 000 meter mellan vindkraftverk och kyrka. på land och inom kommunens vattenområden är en årsproduk- ◗◗Minst 2 000 meter mellan vindkraftverk och samlad bebyggelse tion i storleksordningen 2,5 TWh el. och detaljplaner för bostadsbebyggelse. Går det att förena vindbru- ◗◗Minst 3 000 meter mellan avgränsade konstellationer av vind- ket med det existerande kraftverk. naturlandskapet? Resultat av inventering ◗◗Översiktplanens strategier och riktlinjer för bebyggelseutveck- ❏❏Ja, det går alldeles utmärkt! Av den inventering av land- och vattenområden som har genom- lingen på Gotland. förts inom ramen för översiktsplanen framgår att den uppsatta ◗◗Översiktplanens strategier och riktlinjer för tätortsutveckling. ❏❏Nej, det går aldrig! målsättningen bör vara möjlig att uppnå. ◗◗Översiktplanens strategier och riktlinjer för näringslivets utveck- ❏❏Ja, det går om man gör det på ett hänsynsfullt ling i allmänhet och turismnäringens och jord- och skogsbruket sätt! Definition av mindre och större vindkraftverk utveckling i synnerhet. ◗◗Bygglovfria vindkraftverk har en rotordiameter < 2 m (Effekt ca ◗◗Natur- och kulturmiljövårdens och det rörliga friluftslivets Bör det produceras mer vindel på Gotland än vad vi 0–2,2 KW). intressen i allmänhet och dess riksintressen i synnerhet. gör av med? ◗◗Som mindre vindkraftverk räknas exempelvis så kallade ”Gårds- ◗◗Totalförsvarets riksintressen. ◗ ❏❏Nej, det finns väl ingen verk” med tornhöjd max 35 m (Effekt ca 2,2–50 KW). ◗Luftfartens riksintressen. anledning? ◗◗Som större vindkraftverk räknas verk med tornhöjder högre än ◗◗Andra riksintressen. ❏❏Ja, det är nödvändigt 35 m (Effekt ca 50 KW och uppåt). ◗◗Turismens värdeområden. för att uppnå de Got- ländska utsläppsmålen Definition av enstaka, mindre grupp, Efter avvägning kan utpekade för CO2. större grupp och park områden delas in sex områdestyper: ❏❏Ja, det kan bli en lönsam ◗◗Enstaka vindkraftverk innebär 1 styck vindkraftverk. typ 1. Områden inom riksintresseområde för vindbruk utan näring! ◗◗Med ”par” av vindkraftverk avses 2 stycken vindkraftverk. andra motstående riksintressen. ❏ Vårt landskap tål inte ❏ ◗◗En mindre grupp av vindkraftverk omfattar 3– 6 stycken vind- typ 2. Områden utanför riksintresseområde för vindbruk. fler vindkraftverk! kraftverk. typ 3. Enstaka verk eller par av verk. Tror du att vindbruket kan ◗◗Med större grupp av vindkraftverk avses 7–9 stycken vindkraft- typ 4. Områden inom riksintresseområde för vindbruk med ett bli en betydande näring verk. eller flera motstående riksintressen. på Gotland, som genererar ◗◗En vindkraftpark består av 10 eller fler vindkraftverk. typ 5. Befintliga vindbruksområden som bör generationsväxlas. arbetstillfällen? typ 6. Utredningsområden för vindbruk med företrädesvis mot- ❏❏Ja stående försvarsintressen. ❏❏Nej Områden och platser för vindbruk med hänsyn till övergripande mål och andra allmänna intressen Gotlands kommun är beredd att pröva utbyggnad av vindbruk inom hela Gotlands kommun, både på land och inom kommu- nens vattenområden.

I översiktsplanen finns inga utpekade stoppområden. Detta inne- bär dock inte att det är möjligt att uppföra vindkraftverk överallt.

Gotlands kommun ställer stora krav på den som önskar uppföra vindkraftverk, att efterleva kommunens intentioner i översikts-

74 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 De av Energimyndigheten, i maj 2008, utpekade riksintresse­ Avvägningar i havet 9 områdena för vindbruk upptar en landyta på 170 km2. Efter Det havsbaserade vindbruket har hamnat i ekonomisk och tek- vindbruk avvägning återstår 86 km2. Dessa utgör områden typ 1 (­Områden nisk motvind. Kostnaderna har stigit och den tillgängliga tekni- inom riksintresseområde för vindbruk utan andra motstående ken är till stor del inte tillräckligt utprovad för att klara de stora riksintressen). påfrestningar som många havsmiljöer erbjuder. I dagsläget har utbyggnaden av det havsbaserade vindbruket nästan helt avstan- 2 Var bör merparten av vind- Resterande 84 km utgör områden typ 4 (Områden inom riksin- nat. bruket byggas ut? tresseområde för vindbruk med ett eller flera motstående riksin- ❏❏På land tressen). Vindbruket till havs har dock en stor potential och ger mycket ❏❏I havet mer energi per installerad MW än det landbaserade. Inom utpekade områden inom riksintresseområde för vindbruk utan andra motstående riksintressen (områden typ 1) bedöms Det inte är någon djärv prognos att intresset åter kommer att rik- framkomligheten för nya vindbruksetableringar vara som störst. tas mot havet under planperioden. Vindbruket har i kraft av riksintresse företräde framför andra all- männa intressen i dessa områden. Vid etablering av vindbruk Vilka tekniska och ekonomiska förutsättningar som kommer att inom dessa områden ska dock sådan hänsyn tas till andra all- gälla då är däremot svårt att veta. Tidigare ansågs det tekniskt och männa intressen att eventuella skador på dessa undviks eller ekonomiskt möjligt med vindbruk till havs på som mest 15 meters begränsas. Det är inom dessa områden som vindbruket i första djup. Energimyndigheten har tidigare ansett att framtida etable- Vilket är att föredra? hand ska byggas ut. ring ner till 30 meters djup är rimlig. Efter detta har det även ❏ Vindbruket byggs ut i diskuterats möjligheter att etablera vindbruk inom ännu djupare ❏ stora parker på ett fåtal havsområden. ställen. ■■ Vindbruket bör i första hand byggas ut inom områden ❏❏Vindbruket byggs ut i typ 1. I översiktsplanen pekas därför områden ut med varierande djup. mindre och större par- ker på många platser. Hoburgsbank tangerar kommungränsen. En eventuell framtida ❏❏Vindbruket utveck- Inom utpekade områden utanför riksintresseområde för vind- etablering på Hoburgsbank kommer sannolikt att ske på vatten- las både i stor och liten bruk (områden typ 2) och på utpekade platser för enstaka eller par områden utanför Gotlands kommun. En sådan etablering kan skala så att fler privat- av verk (områden typ 3) bedöms framkomligheten för nya vind- ändå ha stor betydelse för den framtida utbyggnaden av vind- personer kompletterar med egen el samtidigt bruksetableringar vara goda. Dessa platser är till en del avvägda bruk på Gotland, både på land och i havet. En större etablering som stora vindkraftspar- mot andra intressen. I huvudsak ska vindbruksetableringar på på Hoburgsbank kan visa sig utgöra en viktig del av lösningen på ker blir ett välkommet dessa platser inte påtagligt skada andra riksintressen. Det är på hur den Gotlandsproducerade vindelen ska nå de svenska och/ inslag i landskapet. dessa platser som vindbruket i andra hand bör byggas ut. eller europeiska elnäten.

På plankartan har pekats ut sju stycken områden, fem på den ■■ Vindbruket bör i andra hand byggas ut inom områden typ östra sidan och två på den västra. Fyra av områdena har förekom- 2 och 3. mit i tidigare planering av vindbruk. ■■ Outnyttjade områden typ 1 ska inte utgöra hinder att eta- blera vindbruk inom områden typ 2 och 3. Tidigare i planeringen förekommande områden: ◗◗området 5 km norr Östergarnslandet (djup 20–30 meter), ◗◗området 2 km öster Ytterholme (djup 5–10 meter), Inom riksintresseområden för vindbruk med ett eller flera mot- ◗◗Klasården 2 km väster Näsudden (djup 4–8 meter) samt stående riksintressen (områden typ 4) konkurrerar vindbruket ◗◗Bockstigen 4,4 km söder Näsudden (djup 4–20 meter). med dessa intressen. Framkomligheten för vindbruksetableringar inom dessa områden bedöms som mindre goda. Dessa områden Nya områden: bör i princip inte bebyggas med vindkraftverk förrän områden av ◗◗området 11 km öster Fårösund (djup 30–40 meter), typ 1, 2 och 3 är färdigutbyggda. ◗◗området 4,5 km öster Furillen (6–14 meter), samt ◗◗området 15 km öster Ytterholme (djup 4–8 meter)

■■ Områden typ 4 bör inte bebyggas med vindkraftverk för- För områdena 11 km öster Fårösund respektive 4,5 km öster Furil- rän områden typ 1, 2 och 3 är färdigutbyggda. len gäller att Försvarsmakten bedömer att konflikt med totalför- svarets intressen troligen kan undvikas genom att teknisk utrust- ning placeras i utbyggnadsområdet. Avtal om villkor upprättas Inom utpekade utredningsområden för vindbruk med företrädes- med Försvarsmakten. vis motstående försvarsintressen (områden typ 6) är det i dags- läget i stort sett inte möjligt att etablera vindbruk. Dessa områ- Försvarsmakten har inget att erinra mot området 5 km norr Öst- den har dock i allmänhet, från vindbrukets sida sett, goda för- ergarnslandet. utsättningar. Dessa områden är till och med i vissa fall bättre än några av de ovan prioriterade utbyggnadsområdena. Inom utred- Beträffande områdena 2 km respektive 15 km öster Ytterholme är ningsområden för vindbruk (områden typ 6) är det i huvudsak bedömningen att vindbrukets intressekonflikt med totalförsvaret Försvarsmaktens intressen som har företräde. Detta intresse kan inom överskådlig tid (efter 2012–2015) kan vara möjlig att lösa. dock över tiden förändras och det finns i vissa fall möjligheter att undanröja en del av hindren med tekniska lösningar. Dessa områ- För Klasårdens utbyggnad respektive Bockstigens generationsväx- den bör därför betraktas som potentiella framtida utbyggnads- ling bedöms inte försvarsintresset utgöra något hinder. områden för vindbruket. Annan exploatering inom dessa områ- den som kan omintetgöra denna potential bör därför hanteras Utpekade områden för det havsbaserade vindbruket på den östra med stor försiktighet. sidan av Gotland ligger inom utpekade områden av riksintresse för yrkesfisket. De utpekade vindbruksområdena utgör ca två pro- cent av område 36, Gotland ost, Fårö till Hoburgs rev, som utgör ■■ Områden typ 6 ska i planeringen betraktas som fångstområde för piggvar, torsk, strömming, skarpsill. Bedöm- ­potentiella framtida utbyggnadsområden för vindbruket. ningen är att vindbruksetableringar på de utpekade platserna inte ■■ Annan exploatering inom dessa områden som kan kan anses utgöra påtaglig skada på yrkesfiskets riksintressen. ­omintetgöra denna potential bör därför hanteras med stor varsamhet mot vindbrukets intressen.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 75 9 vindbruk

Områden för vindbruk inkl militärens och fiskets intressen

76 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Riktlinjer för en effektiv Riktlinjer för hänsynsavstånd till bostäder 9 utbyggnad av vindbruket Riktlinjer för ljudnivåer vid bostäder alstrade av vindbruket är ett vindbruk uttryck för hänsyn till människors hälsa och säkerhet. ■■ Varje område lämpligt för vindbruk bör utnyttjas så ­optimalt som möjligt. På Gotland gäller utöver detta att ett avstånd på 1000 meter i ■■ Där det är nödvändigt, för att uppnå ett optimal utnytt- normalfallet ska upprätthållas mellan vindkraftverk och bostäder. jande av marken, ska samverkan mellan fastighetsägare Vilket hänsynsavstånd bör upprätthållas till vindkraft- vara en förutsättning. Riktlinjen syftar till att ta hänsyn till vindbrukets mentala påver- verk? ■■ Varje område lämpligt för vindbruk ska byggas ut med kan som delvis har med avstånd att göra. Denna påverkan ligger ❏❏Avstånd mellan vind- hänsyn till en överordnad plan, dock inte nödvändigtvis utanför de annars styrande hälso- och säkerhetsaspekterna, men kraftverk och bostäder en detaljplan. kan ändå ha effekter på människors upplevelse av välbefinnande. ska aldrig understiga 1 000 meter, om det Den nuvarande riktlinjen erbjuder dock i utbyte mot en godtag- inte finns särskilda skäl (nuvarande riktlinjer). Riktlinjer för vindkraftverkens utformning bar argumentering utrymme för undantag ner till avstånd på 500 ❏❏Avstånd mellan vind- Varje grupp eller park med vindkraftverk kommer att bedömas meter. Det är dock oklart vilka argument som är gångbara. Den kraftverk och bostäder utifrån dess estetiska värden. Till dessa värden räknas påverkan på nuvarande riktlinjen gör heller ingen skillnad på vindkraftverkens ska ta hänsyn till ver- landskapsbilden och anpassning till landskapsrummet. Det ska höjd eller antal. kens höjder och antal finnas möjlighet att från ett markperspektiv uppleva en ordning (nu föreslagna riktlinjer). från en eller flera punkter av betydelse för upplevelsen av land- Det är inte ovanligt att vindkraftverken är mer än dubbelt så höga ❏❏Avstånd mellan vind- skapsrummet och utmed naturliga sträckor under förflyttning, idag än vid den tidpunkt när nu gällande riktlinjer formulera- kraftverk och bostäder exempelvis en väg, uppfatta en viss ordning. des. Det är också rimligt att anta att det skett en viss tillvänj- ska endast ta hänsyn till riktlinjer för ljud och ning bland befolkningen till vindbruket, som en mer eller min- skuggor. Vindkraftverk inom samma grupp eller park bör ha samma dre naturlig del av landskapet och det allmänna medvetandet. ◗◗form Gotlands kommun ser det därför som en rimlig kompromiss att ◗◗tornkonstruktion införa en riktlinje med ett differentierat, men tydligare avgränsat, ◗◗kulör hänsynsavstånd mellan vindkraftverk och bostäder. ◗◗antal rotorblad ◗◗omloppshastighet Riktlinjen grundar sig i första hand på verkens höjd och antal, men också på bedömningen att upplevelsen av höjden av olika Reklam och annan skyltning på vindkraftverk är olämpligt. höga vindkraftverk inte är proportionellt mot deras verkliga höj- der. De differentierade avstånden är brantare för de lägre höj- Hur nära ett vindkraftverk Riktlinjer för vindkraftverkens höjder derna och något flackare för de högre. kan du tänka dig att bo? ❏❏500–1000 m ■ ■ Vindkraftverk på Gotland bör generellt inte överstiga Den föreslagna riktlinjen innebär att hänsynsavståndet gene- ❏❏1–2 km totalhöjden 150 meter. Den maximala höjden för vind- rellt sett minskas, mer för de lägre verken och mindre för de för ❏❏2–5 km kraftsverk ska i varje enskilt fall bedömas utifrån platsens de högre. Samtidigt minskas både möjligheten och spannet för ❏❏1 mil eller längre förutsättningar. avsteg. Eventuella avvikelser från riktlinjen ska endast tillåtas när avvikelsen kan anses som ringa, samt om det kan påvisas att pla- nerade verk på grund av topografi eller andra, över tid bestående, Riktlinjer för ljud från vindkraftverk landskapselement avskärmar sikten mellan bostad och planerade vindkraftverk. ■■ Ljudnivån från planerade vindkraftverk bör aldrig över- stiga 40 dB (A) vid några typer av bostadshus, enligt av riksdagen antagna riktlinjer. ■■ Vid prövning och planering av vindkraftverk bör ett ■■ Den ljudnivå som här avses är den sammanlagda ljud- hänsynsavstånd mellan vindkraftverk och alla typer av nivån från dels planerade vindkraftverk, dels från redan befintliga och planerade bostadshus upprätthållas enligt existerande vindkraftverk. diagrammet nedan.

Riktlinjen gäller för nyetablering av enstaka vindkraftverk till Riktlinjer för roterande skuggor från vindkraftverk grupper av verk med en totalhöjd från 40 m till 150 m. För verk med en totalhöjd lägre än 40 m respektive högre än 150 m gäller särskilda riktlinjer. Återigen gäller andra riktlinjer ■■ Roterande skuggor inom tomtplats* för bostadshus bör för generationsväxling av vindkraftverk på de platser som inte förekomma i större utsträckning än att den teoretiska enligt översiktsplanen bör generationsväxlas. skuggtiden inte överstiger 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte överstiger 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. ■■ Skuggtider bör i första hand regleras genom att placera verken i väderstreck och på avstånd som inte ger stör- ningar. I de fall skuggproblem ändå kan uppträda bör vindkraftverken utrustas med avkopplingsautomatik (se Boverkets vindkrafthandbok).

*Tomtplats kan anses utgöra en hel fastighet eller en del av en fastig- het. Begreppet tomtplats används exempelvis vid tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna. Tomtplatsen utgör den del av en fastig- het där allemansrätten inte kan anses gälla.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 77 9 vindbruk

Differentierade hänsynsavstånd mellan vindkraftverk och bostad med avseende på vindkraftverkens totalhöjd och antal verk. Diagrammet gäller inom markerad rek- tangel. Siffrorna till vänster om rektangeln avser antal verk i en grupp.

Riktlinjer för generations- Riktlinjer för platser och områden växling av vindkraftverk som inte är utpekade på plankartan

■■ Inom områden som i översiktsplanen är utpekade för ■■ Vid prövning av vindbruk på platser som inte är utpekade generationsväxling av befintliga vindkraftverk ska i första på plankartan ska samma utgångspunkter gälla som för hand riktlinjerna för nylokalisering uppfyllas. I andra hand utpekade områden utanför riksintresseområden för vind- kan en generationsväxling godtas om omgivningspåver- bruk (se under rubriken Avvägningar på land). kan blir påtagligt mindre än från det existerande. Detta ■■ Enstaka, par eller grupp av verk som prövas på platser avser: som inte är utpekade på plankartan ska kunna avläsas ◗◗ längre avstånd mellan vindkraftverk och bostäder. avgränsat i landskapet, både i förhållande till befintliga ◗◗ lägre ljudnivåer från vindbruket vid bostäder. vindbruksetableringar och till platser eller områden för ◗◗ kortare skuggtider inom förekommande tomtplatser. vindbruk som är utpekade i översiktsplanen. Näsuddens vindpotential­ ■■ I de fall ett enstaka verk eller mindre grupp av verk prövas bör kunna ­utnyttjas 3–4 ■■ Ljudnivån vid bostäder ska dock inte överstiga 40 dB (A) nära befintliga verk ska de tillkommande verken gå att gånger effektivare än idag. Om ­vindkapaciteten efter en generationsväxling. läsa ihop med redan uppförda verk till något som bedöms på Näsudden ­utnyttjas utgöra en harmonisk helhet, d v s att även den samman- fullt ut kan det inne- satta gruppen passar in i landskapsrummet och att det bära att andra platser kan Riktlinjer för generationsväxling på Näsudden går att uppfatta en ordning i helheten. ­sparas. Näsudden är en av de bästa landbaserade platserna för vindbruk ■■ Avstånd mellan parker bör inte understiga 3 km, om inte i landet. Näsudden är även med sina ca 80 vindkraftverk den en särskild analys kan visa att parkerna ändå uppfattas mest etablerade platsen för vindbruk på Gotland. Vindkraftver- som åtskilda i landskapsrummet. ken är dock med dagens mått mätt alldeles för små för att leve- rera el i paritet med platsens potential. Näsuddens vindpoten- tial bör kunna utnyttjas 3–4 gånger effektivare än idag. Om vind- Riktlinjer för mindre enstaka verk eller gårdsverk kapaciteten på Näsudden utnyttjas fullt ut kan det innebära att andra platser kan sparas. Det finns därför grund att särskilt för- ■■ Etablering av ett mindre vindkraftverk i anslutning till svara vindbrukets intressen på Näsudden. Generationsväxlingen gårdsbebyggelse tillhörande en jordbruksfastighet eller på Näsudden ska i första hand vara produktionsinriktad. en bebyggelsegrupp kring annan typ av näringsverksam- het får ske om det är förenligt med platsens kulturhisto- Utformningen av nuvarande vindkraftsutbyggnad upplevs visu- riska värden. ellt rörig och oordnad i landskapet. En generationsväxling ska ■■ För ett sådant verk gäller att tornhöjden inte får överstiga medverka till en bättre ordning och anpassning till landskapet. 35 m minimiavståndet till den egna bostaden utgörs i För Näsudden ska därför speciella riktlinjer gälla. dessa fall endast av skyddsavståndet, d v s tornhöjden +3x rotordiametern. ■■ Till grannar gäller ett minsta avstånd på 9x totalhöjden ■■ Generationsväxlingen av vindbruket på Näsudden ska om inte berörda grannar är överens om en etablering. Det följa en huvudstruktur. planerade verket måste dock klara gällande riktlinjer för ■■ Utpekat testområde i nu gällande översiktsplan får finnas ljud och skuggor från vindkraftverk. kvar, men där ska nya verk underordna sig områdets över- gripande struktur. ■■ För Näsudden kan större avvikelser från riktlinjerna accep- teras än vad som generellt gäller för generationsväxling av vindkraftverk.

78 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Riktlinjer för vindbruk i havet Riktlinjer för bygglovfrihet i detaljplan 9 vindbruk ■■ Utbyggnad av vindbruket i havet bör endast ske inom ■■ Detaljplaner bör utformas på ett sådant sätt att bygglov- utpekade områden. frihet kan gälla i det fall detaljplanen följs utan avvikelser. ■■ Parker för vindbruk i havet ska utformas så att en övergri- pande ordning kan uppfattas från särskilt viktiga platser på land (exempelvis platser där många människor frek- Riktlinjer för lokaliseringsprövning för andra vent vistas). ändamål än vindbruk i närheten av vindkraftverk

■■ Inom de områden och på de platser utpekade för vind- Riktlinjer för prövning genom detaljplan m m bruk har vindbruket företräde före annan exploatering som inte är förenlig med vindbruket, inklusive en zon på Med dagens regelverk görs följande bedömningar beträf- 1 000 m runt ett sådant område. fande detaljplanekravet: ■■ Varje annan exploatering som hindrar ett optimalt utnytt- ■■ Små och naturligt avgränsade områden bör i allmänhet jande av ett område utpekat som riksintresseområde inte behöva detaljplaneläggas för enstaka, två eller tre för vindkraft, inklusive en zon på 1 000 m runt ett sådant verk. Med små och naturligt avgränsade områden avses område, ska vid prövning bedömas som påtaglig skada på exempelvis områden som avgränsas av kringliggande riksintresset för vindbruk. bostadsbebyggelse eller att det finns andra naturliga och ■■ Nya bostäder bör inte lokaliseras närmare än 1 000 meter uppenbara gränser i landskapet, så att den maximala från platser för vindbruk utpekade på plankartan och inte omfattningen av den framtida utbyggnadsmöjligheten på närmare än 1 000 meter eller beräknat avstånd till ljudni- den aktuella platsen blir förutsägbar. vån 40 dB (A) från områden för större vindbruksparker ■■ Större grupper och mindre parker där den naturliga (10 vindkraftverk eller fler) utpekade på plankartan. avgränsningen inte är helt given och där det är uppenbart ■■ Vid lokaliseringsprövning av bostäder i närheten av att det finns motstående intressen och där konsekven- befintliga vindkraftverk som inte är utpekade på plan- serna av en vindkraftexploatering inte är helt uppenbar, kartan som lämpliga att generationsväxla har Gotlands bör detaljplaneläggas. kommun inte för avsikt att rekommendera något särskilt ■■ När det gäller riktigt stora parker som byggs i ett samman- hänsynsavstånd mellan bostäder och vindkraftverk utöver hang och som pekats ut i översiktsplanen kan därefter riktlinjerna för ljud- och skuggor. tillstånds- och bygglovprövas utan föregående detalj- plan. Det gäller i de fall planerade parker ligger långt från annan bebyggelse och långt från platser där många män- niskor frekvent vistas. Detta gäller exempelvis för utpe- kade vindbruksområden i havet. ■■ I det fall tillståndsplikten enligt miljöbalken för vindbruk försvinner, bör även de riktigt stora parkerna prövas i detaljplan. Även om inte behovet av en miljökonsekvens- beskrivning i sig utlöser detaljplanekravet så kan man inte enligt plan- och bygglagen hantera en miljökonsekvens- beskrivning utan detaljplan.

Idag! I framtiden? Näsudden och Bockstigen idag! Näsudden, Bockstigen och Klasården i Installerad effekt ca 45 MW framtiden? Installerad effekt ca 230 MW. Kartan visar den huvudprincip som för närvarande är under utvärdering.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 79 9 vindbruk

Planeringsförutsättningar Vindbruk

Elproduktion är en av de främsta orsakerna till världens klimat- I juni 2008 fanns det 895 vindkraftverk i Sverige med en installe- Idag finns ca 150 vind- och miljöproblem. För att reducera utsläpp av koldioxid från rad effekt på 729 MW som ger en elproduktion på ca 1,4 TWh. kraftverk på Gotland. Hur många vindkraftverk tycker energisektorn krävs en omställning till olika alternativa energikäl- En ökning till 30 TWh innebär att antalet vindkraftverk behö- du att vi kan ha här? lor, där vindbruket kommer att spela en allt viktigare roll. ver öka till mellan 3 000 och 6 000 beroende på verkens storlek. I ❏❏0 ”Nytt Planeringsmål för vindbruket år 2020” föreslås även andra ❏❏50 Vindbrukets utbredning åtgärder för att stödja en snabbare utbyggnad av vindbruket i Sve- ❏❏100–150 Vindbruket är idag en världsomspännande företeelse som för när- rige. ❏❏150–200 varande växer med 25 procent årligen. Den är även på god väg att bli ett allt mer betydande inslag i det europeiska energisyste- Vindbrukets storlek och utbredning på Gotland ❏❏200–250 met. EU har som mål att medlemsländerna år 2020 ska klara av Vindbruket på Gotland omfattar ca 150 vindkraftverk och har en ❏❏Fler än 250 att få 20 procent av energibehovet täckt genom förnybara ener- installerad effekt på ca 90 MW och producerar ungefär 20 pro- gikällor. I Sverige har utbyggnaden av vindbruket från ett natio- cent av den totala elförbrukningen på Gotland. Av dessa 90 MW nellt perspektiv hittills haft svårt att få fotfäste. Vindbrukets för- är drygt hälften anslutet till elnätet i Näsuddenområdet. utsättningar i Sverige genomgår dock för närvarande stora för- ändringar. Den officiella svenska inställningen har aldrig tidigare varit så stödjande och positivt som nu. Mycket talar även för att vindbruket med god marginal skulle klara en folkomröstning på frågan: ja eller nej till vindbruk?

Nationella planeringsmål för vindbruk Det långsiktiga målet som idag gäller för Sverige del är att en pro- duktion på 10 TWh el från vindbruk ska vara möjligt år 2015. På uppdrag av regeringen har Energimyndigheten år 2007 föresla- git ett nytt planeringsmål på 30 TWh till år 2020. Det nya målet är i skrivande stund ännu inte antaget av riksdagen. Det mesta talar dock för att det kommer att bli så. Gotlands kommun har i remissvar till Miljödepartementet uttryckt sitt stöd för förslaget när det gäller planeringsmålets storlek och tidsplan.

Medelvind (m/s) 72 meter över Medelvind (m/s) 103 meter nollplansförskjutningen över nollplansförskjutningen För området söder och öster blå markering För området söder och öster blå markering är medelvinden uppskattad, vindkartering är medelvinden uppskattad, vindkartering saknas. saknas.

Vindkartorna är baserade på av Energi­ myndigheten tillhandahållen vindkartering från 2007 utförd av Uppsala universitet.

80 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 9 vindbruk

Befintliga vindkraftverk

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 81 9 Detaljplan eller inte detaljplan för vindbruk? Gotländska mål för vindbruket vindbruk Det finns olika uppfattningar om hur bestämmelsen i plan- Mycket talar alltså för att det kommer att ske en kraftig utbyggnad och bygglagen som behandlar krav på detaljplan (5 kap 1§ plan- av vindbruket de kommande åren. Gotland har, som redan fram- och bygglagen) ska tolkas när det gäller vindbruk. Boverket gör gått, idag en stor andel vindel ansluten till det gotländska elnätet. bedömningen att detaljplan, enligt nuvarande regelsystem, i prin- Kommunens ambitioner stannar dock inte vid detta. Av kommu- cip är obligatoriskt, medan vissa kommuner anser att detaljplan nens energiplan från 2007 framgår att kommunen strävar efter Var hör vindbruket hemma? inte behövs. en koldioxidneutral energianvändning på Gotland. Det innebär bl a att vindbruket bör tillåtas bidra med en betydligt större andel ❏❏Det är en industriell verksamhet. En detaljplan kan i vissa fall utgöra en tydlig markering mot en av elproduktionen än idag. Uttryckt på annat sätt innebär det en ❏❏Det tillhör jordbru- orolig allmänhet var gränserna går för utbyggnaden av vindbru- utbyggnad av vindbruket till drygt 1 000 MW installerad effekt ket och landsbygdens ket på en plats eller i ett område. eller en produktion på 2,5 TWh el per år, vilket motsvarar mer natur- och kulturland- än 100 procent av den gotländska elkonsumtionen. Det innebär skap. Detaljplan eller inte så talar mycket för att vindbruket bör under- även att det sammantaget, på land och i havet, i framtiden kom- ❏❏Det är något man för- ställas den kommunala fysiska planeringen. Vindbruket sträcker mer att byggas i storleksordningen 500 vindkraftverk på Gotland. knippar med staden, sig långt in i den kommunala planeringen och samhällsbyggan- För att uppnå den nivån behövs bl a förstärkningar av distribu- stadslandskapet eller det, med avvägningar mot andra kommunala angelägenheter. tionsnäten, både lokalt, regionalt och interregionalt. bostadsområdet. ❏❏Det är en naturlig del av Vindbrukets fördelar kust, sjö- eller havsland- Det råder dock ingen tvekan om att vindbrukets prövningar skapet. måste samordnas, förenklas och förkortas. En viktig framgångs- Vindbruket har både fördelar och nackdelar jämfört med andra ❏❏Vindbruket hör hemma faktor i det sammanhanget kan vara att beslut i vindbruksärenden energikällor. Till fördelarna hör givetvis att den är ren och förny- över allt. fattas så nära de människor det berör som möjligt, vilket innebär elsebar. På kort sikt innebär ett fortsatt användande av icke förny- ❏❏Det hör inte hemma den kommunala nivån. bara energikällor antingen utsläpp av koldioxid genom förbrän- någonstans. ning av kol och olja med en långsamt stegrande negativ global I ”Nytt Planeringsmål för vindbruket år 2020” föreslås att Reger- påverkan på klimatet och miljön som följd, eller en risk för oav- ingen bör ta initiativ till ett förtydligande av plan- och byggla- siktliga utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnkraften med både, gen som klargör om och när detaljplan ska anses som obligatorisk omedelbara och på lång sikt, hårt drabbande effekter på männis- för vindbruk eller inte. Gotlands kommun håller med om att ett kor och miljö. Användandet av kärnkraft innebär även ett lång- sådant initiativ bör tas. varigt ansvar för lagring av kärnkraftens radioaktiva avfall, som sträcker sig ett antal tusen år framåt i tiden och som i dagsläget Detaljplaneinstrumentet är inte helt anpassat för vindbruk. Det ännu inte fått sin slutliga, varken administrativa eller tekniska, beror dels på att vindbruket inte helt och hållet låter sig inordnas lösning. På sikt kommer de icke förnybara energikällorna ound- Det är nog ingen över- i det gängse mönstret, dels att planering av vindbruk inte var lika vikligen även att ta slut eller bli allt mer svåråtkomliga och där- drift att påstå att inget aktuell när lagen utformades och att kunskapen om vindbrukets med alltför kostsamma att utvinna. annat energislag erbjuder särart inte har uppmärksammats i tillräcklig utsträckning i senare så många olika naturliga variationsmöjligheter till revideringar av plan- och bygglagen. Om vi ska klara klimatet och miljön i framtiden måste den större produktions- och ägande- delen av världens energibehov täckas av just rena och förnyelse- former som vindbruket. bara energikällorna. Om vi även önskar en elproduktion som är Lagstiftning i förändring både säker och oberoende bör vi inte förlita oss på bara ett eller Den gällande lagstiftningen för prövning av vindbruk är under ett fåtal dominerande energislag och storskaliga produktionsan- förändring. Flera utredningar med direktiv att föreslå färre och läggningar, som ligger långt bort från konsumenterna. Den fram- kortare beslutsprocesser är nära förestående. Hur omfattande och tida elproduktionen bör istället bygga på en mångfald av energi- exakt hur prövningen av vindbruk framdeles kommer att se ut går slag och ske nära konsumenterna. Även om elproduktionen sker i dagsläget inte att säga. Det handlar dock inte bara om färre och lokalt och i huvudsak distribueras lokalt bör den ändå ingå i ett kortare beslutsprocesser. Den mest genomgripande förändringen distributionsnätverk som täcker ett så stort område som möjligt, kan vara frågan om vem som i framtiden kommer att äga ansva- i Sveriges fall minst hela Europa. ret för vindbrukets prövningsprocess, för det kommer i huvudsak att vara fråga om en process. Det är i dagsläget osäkert om denna En annan fördel med vindbruket bottnar i själva principen för process kommer att ligga på den statliga eller den kommunala hur vindelen produceras. Den följer samma princip vare sig det sidan. Under alla omständigheter kommer behovet av en aktuell handlar om småskalig husbehovsproduktion där konsument och översiktsplan att öka i betydelse. producent är samma person eller storskalig produktion som för- sörjer hela samhällen med elenergi och där producent och konsu- Var hör vindbruket hemma? ment i allmänhet uppträder åtskilda, som köpare och säljare. Där Det råder delade meningar om vad vindbruket står för och var emellan finns alla förekommande storlekar på verk, alla varian- den hör hemma, vilken typ eller sort eller vilket ändamål det till- ter av antal verk på samma plats och alla varianter av producent- hör? Vad annat är förenligt med vindbruk? Vilka andra ändamål respektive konsumentroller. Det är nog ingen överdrift att påstå och vilka platser är lämpliga? Är det en industriell verksamhet, att inget annat energislag erbjuder så många olika naturliga vari- är det något man förknippar med staden, stadslandskapet eller ationsmöjligheter till produktions- och ägandeformer som vind- bostadsområdet, tillhör den jordbruket och landsbygdens natur- bruket. Det erbjuder naturliga ingångar till olika former av lokalt och kultur landskap eller är det en naturlig del av kust, sjö- eller delägande och inflytande. havslandskapet? Vindbruket orsakar varken utsläpp i marken eller till atmosfären Mycket talar för att vindbruket tillhör ”varken eller” och ”både och förhållandevis små ingrepp i marken som i de flesta fall även och”, att det har en ”dubbelnatur”, som inte går att sortera in går att återställa. Det bidrar till att minska utsläppen av växthus- bland de traditionellt avgränsade ändamålen som den fysiska pla- gaser, främst koldioxid, och bidrar därmed till att motverka den neringen vanligen arbetar med. Detaljplaneinstrumentet är dock globala uppvärmningens konsekvenser i form av klimatföränd- för tillfället det verktyg vi har. Vindbruksärenden är i regel så pass ringar med bland annat stigande havsnivåer som följd. omfattande och komplexa att de inte går att endast hantera i en bygglovprövning. Gotlands kommun har däremot i två detaljpla- Där vindbruket uppträder har det en förhållandevis liten inver- ner prövat möjligheten att göra vindkraftverken bygglovfria. kan på det lokala växt- och djurlivet. Varje plats är dock unik och uppförandet av varje park för vindbruk medför utan tvekan Är vindbruket verkligen ett hot mot natur- och kulturlandskapet påverkan på djur- och växtliv, landskap och människor. Alla vind- och mot trivsel och sinnesro för många människor? Är det oför- bruksetableringar bör föregås av en noggrann analys och beskriv- enligt med boende och ett hot mot andra näringar, exempelvis ning av alla de konsekvenser den planerade etableringen kan för- turismnäringen? Står vindbruk för en förfulning av landskapet? väntas medföra. Eller kan det bli en karaktärsbild av just vår tid och i sann mening en kulturyttring, både som en viktig symbol för, och en i mega- wattimmar mätt, viktig del av den ekologiska hållbarhetskulturen som de flesta kan sluta upp bakom? Är vindbruket en viktig del av ett långsiktigt hållbart energisystem? Är det en viktig del i arbetet att vända den globala uppvärmningen?

82 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Vindbruket tar plats 9 Till nackdelarna hör att vindbrukets tar plats. Det är särskilt are- vindbruk alkrävande att bygga enstaka vindkraftverk. Hur man ska räkna den areal som vindbruket tar i anspråk kan göras på flera olika sätt. Gotlands kommun har antagna riktlinjer som anger att nor- malavståndet mellan bostäder och vindkraftverk inte bör under- Är vindbruket förenligt stiga 1 000 m. Olika parter skulle säkert kunna ange både ett med natur- och kulturland- längre och kortare avstånd från vindkraftverk som det direkt skapet? vindbruksinfluerade området. ❏❏Alltid ❏❏Aldrig Ett enstaka vindkraftverk tar 3,14 km2 mark i anspråk inklusive ❏❏Ibland den direkt vindbruksinfluerade arealen, medan en grupp om sex stycken verk endast tar ca 7 km2 mark i anspråk. Står vindbruk för en förful- ning av landskapet? Slutsats: Enstakaverk tar stor plats. 8–9 verk i grupp tar ca 10 km2 ❏❏Alltid mark i anspråk medan 8–9 enstaka verk tar ca 2,5 gånger så stor ❏❏Aldrig Det gröna diagrammet visar arealåtgången för olika parkstorlekar. 2 ❏❏Ibland plats eller ca 25 km . Det röda diagrammet visar arealåtgången för motsvarande antal enstaka verk. X-axeln visar i det gröna diagrammet antalet verk i en Utgör vindbruket ett hot Vindbruket väcker känslor park och det röda diagrammet visa antalet enstaka verk. Y-axeln visar mot trivsel och sinnesro för arealåtgången för antalet verk för respektive diagram. Vindbruket tar inte bara plats på marken och i landskapet, den många människor? tar även plats i våra sinnen i betydelsen att den har förmågan att ❏❏Alltid väcka starka känslor, både positiva och negativa, men även ambi- ❏❏Aldrig valens. Vindkraftverk syns och hörs och verkens roterande vingar Detta framgår av en doktorsavhandling inom miljömedicin ❏❏Ibland blir till svepande skuggor på marken! Vindbruket lämnar sällan framlagd under 2007, (Eja ­Pedersen (2007) Human response to Kan vindbruket bli en del någon helt likgiltig. wind turbine noise. Perception, annoyance and moderating fac- av varumärket Gotland tors, Göteborg universitet). Undersökningen är den första i sitt ❏❏Ja, alldeles säkert Vindbruket konkurrerar med andra intressen om att få utnyttja slag och fyller en kunskapslucka eftersom det tidigare mest har ❏❏Ja, ifall det byggs ut den begränsade markresursen, vare sig det handlar om andra forskats på människors attityder kring vindbruket. Studien visar ansvarsfullt exploateringsintressen, militärens intressen, naturvårdens eller resultat som efterfrågas i exempelvis miljökonsekvensbeskriv- ❏❏Nej, aldrig. kulturmiljövårdens bevarandeintressen. Vilket intresse har rätten ningar. att få sitt intresse tillgodosett? Vindbruket konkurrerar även med Är vindbruket en viktig del av ett långsiktigt hållbart sig själv. Vilka vindbruksprojekt får ta den tillgängliga vinden i Studien beskriver hur stor del av de boende nära vindkraftverk energisystem? anspråk och vilka får inte? Vem har rätten till vinden? som störs vid olika ljudnivåer, vilka faktorer som påverkar stör- ❏❏Ja ningen och om ljudet påverkar människors hälsa. Studien bygger ❏❏Nej Storleksmässigt kan man säga att vindbruket befinner sig i på två enkätundersökningar, kompletterat med djupintervjuer. genomförandet/uppförandet av den andra generationen vind- Flera områden i södra Sverige har ingått i undersökningen. Olika Är vindbruket en viktig del kraftverk. Utvecklingen går mot vindkraftverk med effektmässigt typer av landskap från flackt jordbrukslandskap till mer kuperad i arbetet att vända den glo- bala uppvärmningen? större maskiner men mot mindre med avseende på volym och och komplex terräng samt boende i lantlig miljö, förortsmiljö och ❏❏Ja vikt, högre men slankare torn och längre rotorblad som roterar villaområden har studerats. ❏ Nej långsammare. Kurvan håller dock för närvarande på att plana ut. ❏ I Sverige ska vindkraftverk placeras så att ljudet som når närbo- Är de Gotländska vindbruk- Vindbrukets skeptiker uppehåller sig gärna vid den visuella ende inte överstiger 40 dB. Det är en låg ljudnivå om man jäm- sambitionerna för högt aspekten av vindbruket: att vindkraftverk över huvud taget syns, för med andra bullerkällor som exempelvis bil-, flyg- och tågtra- satta? att vindkraftverkens torn och totalhöjder når högre än de högsta fik. Det absoluta flertalet av de närboende i undersökningen upp- ❏❏Ja byggnaderna i Sverige, att rotorbladen rör sig och att rotorbla- levde inte heller att ljudet från vindkraftverk var störande. ❏❏Nej dens svepytor motsvarar si och så många fotbollsplaner. Studien visar dock att det finns ett samband mellan människors Man kan mäta vindbrukets ljud- och skuggpåverkan på männis- boendemiljö och upplevd störning. Ungefär fem procent av de kor, men man kan inte mäta hela dess påverkan. Man kan inte tillfrågade som bodde i ett varierat landskap eller i villaområden mäta dess mentala påverkan. kände sig störda av ljudnivån strax under 40 dB, medan drygt dubbelt så många av dem som bodde i ett flackt landskap på lan- Hur störd blir man av ljudet från vindkraftverk? det kände sig störda av samma ljudnivå. Ljud måste upplevas för att förstås. Att verbalt beskriva ljud är Vad är att föredra? nästan omöjligt. Ljud låter inte bara olika högt eller lågt, olika I tätorter där miljön i allmänhet är både visuellt och ljudmässigt ❏ Färre men högre vind- ljud låter olika. Olika ljud som låter lika högt kan uppfattas som stökigare upplevde de tillfrågade i princip ingen störning alls av ❏ kraftverk mer eller mindre störande. vindkraftsljud, medan det på landet oftare är öppna landskap, ett ❏❏Fler men lägre vindkraft- större visuellt lugn med bakgrundsljud i form av naturljud. verk En fysikalisk fördubbling av ljudstyrkan är inte detsamma som en fördubbling av den upplevda ljudstyrkan. I fysikalisk mening Ljudet från vindkraftverk har en speciell karaktär. Vindkraftver- Är det acceptabelt att innebär en ökning av ljudstyrkan med 3 dB en fördubbling. För kets rotorblad skapar ett ojämnt ljud som hela tiden ökar och bygga vindkraftverk som är 180–200 meter höga? att uppnå en fördubbling av den upplevda ljudstyrkan krävs att minskar i styrka. Det är en typ av ljud som uppfattas särskilt bra ❏❏Ja, om det innebär att den fysikaliska ljudstyrkan ökas med 8–10 dB, vilket är detsamma av örat och därför kan uppfattas som störande. Detta ljud maske- man inte behöver bygga som att den fysikaliska ljudstyrkan ökas ca 8 gånger. Ljudstyrkan ras inte lika lätt på landet där bakgrundsljudnivån är låg. Männis- så många av en viskning motsvarar ca 30 dB. Den upplevda ljudstyrkan av kors förväntningar på sin boendemiljö och det visuella intrycket ❏❏Nej, hellre lägre och fler 40 dB skulle därför motsvara ungefär den dubbla ljudstyrkan av kan påverka ljudupplevelsen av ett vindkraftverk. Om man ser ❏❏Vindkraftverk är inte en viskning, eller halva ljudstyrkan av ett samtal med låg röst, 50 vindkraftverket från sin bostad ökar risken för störning. Ögat acceptabla över huvud dB, eller fjärdedelen av ljudstyrkan från en tvättmaskin eller disk- dras till det som rör sig vilket kan göra att man uppmärksammar taget. maskin, 70 dB, eller den tillåtna ljudstyrkan alstrad av vindbruk ljudet i högre grad. vid bostad, 40 dB. Ljudet från vindkraftverk är inte konstant, det varierar med vädret, den rådande vindstyrkan, temperaturen mm Några direkta samband mellan hälsorisker och ljudet från vind- och det omgivande bakgrundsljudet, löv som prasslar och vågor kraftverk kunde inte påvisas i materialet. Däremot kunde vissa av som slår. de människor som kände sig störda av vindkraftverk uppleva ett sänkt välbefinnande. Det finns en oro bland allmänheten att ljudet från vindkrafts- verk är störande. Ny forskning visar dock att det är relativt få ­människor som verkligen blir störda.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 83 9 Undersökningen kunde inte visa att varken ålder eller kön hade Till den estetiska diskussionen hör således även delar av diskus- vindbruk samband med upplevelsen av ljud från vindkraftverk. Om man sionen om avståndskriterier till exempelvis bostäder. arbetade eller var arbetslös hade heller ingen betydelse. Däre- mot ökade risken att uppleva ljud från vindkraftverk, och även Är vindkraftverk estetiskt tilltalande eller inte, i dagligt tal vackra att uppleva buller, om man bodde i friliggande hus jämfört med eller fula eller bara acceptabla? Vindkraftverk kan se olika ut. att om man bodde i hyrd eller ägd lägenhet. Undersökningen Runt om i världen har olika utföranden på vindkraftverk prövats. Har du egna upplevelser av ljud från vindkraftverk där visade även att om man just hade renoverat huset och/eller att Det finns alltså en skyldighet men också ett värde i att vindbruket du bor? man i första hand upplevde sin bostad som en plats för avkopp- upplevs som estetiskt tilltalande, men vad innebär det? Man kan ❏❏Ja ling och återhämtning, hade det ett visst samband med upplevel- säga att olika utformade vindkraftverk är mer eller mindre fram- ❏❏Nej sen av obehag från ljud från vindkraftverk. trädande. Och vad har ordning och reda för betydelse för esteti- ken i detta sammanhang? Om, Ja, på föregående Andelen försökspersoner i undersökningen som angav att de var fråga: Hur är din upple- velse? ganska eller mycket känsliga för ljud var konstant i alla studier (51 Vindkraftverk jämförs ibland med väderkvarnar. Dessa ser ut på procent). Ljudkänsligheten var inte relaterad till ålder. Kvinnor många olika sätt. De är ofta präglade av den lokala byggnads­ ❏❏Negativ uppgav i något större utsträckning än män att de var känsliga eller traditionen när det gäller färg, form och material. Väderkvar- ❏❏Neutral mycket känsliga för ljud (54 procent). Det var ingen skillnad på narna står i direkt samband med utveckling av det redan existe- ❏ Positiv ❏ uppfattningen av den egna ljudkänsligheten på landsbygden och rande jordbruket. Ser du vindkraftverk från i staden. Uppgiven ljudkänslighet var korrelerad till upplevelsen din bostad? av vindkraftljud, men bara till en liten grad. Ljudkänsligheten var Vindbruket har inget direkt samband eller direkt förankringen ❏❏Ja inte korrelerad till den allmänna attityden till vindkraftverk, men i något tidigare. Det moderna el-producerande vindbruket är ❏❏Nej däremot till vindkraftens påverkan på landskapet. en relativt ny företeelse. Jämförelser med andra och tidigare sätt Om, Ja, på föregående att utnyttja vinden är knappast meningsfulla. Vindbruket måste fråga: Hur är din upple- Studien visar att det finns platser som är mindre känsliga för stör- finna sin egen form, sin egen estetik. Väderkvarnar är plats- velse? ning än vad tidigare har varit känt, t ex i urbana miljöer. Idag pla- byggda. Vindkraftverk är serietillverkade industriprodukter. Det ❏❏Negativ ceras vindkraftverk oftast på landsbygden, utanför de urbana mil- går bara i mycket liten grad att ge vindkraftverken en lokal prä- ❏❏Neutral jöerna, där studien visar att de boende i högre grad riskerar att gel. Det är mycket tveksamt om vindkraftverken ska förses med ❏❏Positiv störas. lokalt präglade ornament.

Den enkla slutsatsen är att vindkraftverk ur ljudsynpunkt i större Vindbruket har antagit en internationell stil som saknar lokal för- utsträckning bör lokaliseras till urbana miljöer än vad som nu ankring. Den ser idag i stort sett likadan ut jorden runt. Vind- sker. Detta öppnar visserligen intressanta möjligheter men de kraftverk är idag ganska renodlat funktionalistiska, som rätt väl urbana miljöerna kan inte på långt när erbjuda tillräckligt stora kan sägas följa devisen: ”form follows funktion”. ytor för att utgöra hela lösningen för vindbrukets utbyggnads­ behov. Vindbruket kommer att påverka landskapsbilden När de nationella planeringsmålen för vindbruk har omsatts i Är vindkraftverk och/eller Några grundläggande ställningstaganden grupper av vindkraftverk är uppförda större och mindre vindkraftparker och mer eller min- vackra eller fula? Till vindbrukets nackdelar hör att den är kontroversiell, att den dre spridda enstaka verk eller mindre grupper av verk, då kom- ❏❏Vackra mer än andra energislag är mer direkt påtaglig och gör ett direkt mer vindbruket att vara en ganska vanlig del av landskapsbilden i ❏❏Fula intrång i många människors dagliga liv. Detta har fått till följd att stora delar av Sverige. I vissa delar av landet kommer vindbruket det även har uppkommit en hel rad andra diskussioner/invänd- att utgöra en större landskapspåverkan än någon annan mänsklig ❏❏Varken vackra eller fula, bara acceptabla. ningar mot vindbruket utan direkt anknytning till själva upple- verksamhet har åstadkommit tidigare. ❏❏Varken vackra eller fula, velsen av den. Vindbruket är förmodligen även kontroversiellt på bara onödiga! grund av den polarisering av energidebatten som uppstod i sam- För att möjliggöra den stora mängd vindbruk som kommunens band med folkomröstningen om kärnkraften 1980. Detta kan i ambitioner ger uttryck för behöver en sådan utbyggnad ske under Har det någon betydelse för den estetiska upplevel- sin tur påverka det faktum att vindbruket är så långdragen och ordnade former och med hänsyn till andra intressen. Det innebär sen av vindkraftverk om svårhanterlig i prövningsprocesserna. att det inte är möjligt för alla som vill uppföra vindkraftverk att de står i ordnade grupper göra det. Det är med andra ord ingen mänsklighet rättighet att som linjer, romber, eller tri- Den mest grundläggande av dessa diskussioner handlar just om få uppföra vindkraftverk. Grunden för vindbrukets översiktliga anglar? huruvida vindbruket verkligen gör nytta? Är vindbruket en mil- rumsliga planering läggs naturligt i kommunens översiktsplan. ❏❏Ja, stor betydelse! jövänlig förnyelsebar energikälla som bidrar till att minska beho- ❏❏Nej, ingen alls! vet av fossila bränslen? Gotlands kommun har i en rad samman- Framgångsfaktorer ❏❏Har aldrig funderat på hang och dokument tagit ställning för att så är fallet. Modellen för en framgångsrik utbyggnad av vindbruket heter saken. inte bara maximalt antal MWh elenergi per km2. En viktig fram- En annan diskussion handlar om huruvida den globala uppvärm- gångsfaktor är att identifiera platser med egenskaper som i första ningen verkligen pågår eller inte? Gotlands kommun har även i hand passar vindbruket. En annan är att väl avväga vindbruket den frågan tagit ställning för att så är fallet. mot andra intressen.

Ytterligare en annan diskussion är huruvida vindbruket är en Vindbruket måste även vinna acceptans för att bli framgångs- berättigad energikälla med hänvisning till att den inte anses vara rik. Vindbrukets förespråkare måste möta vindbrukets skeptiker i ekonomiskt konkurrenskraftig. Vindbruket är subventionerad dialog med respekt, öppenhet, inlevelse, förståelse och fakta. och äger därför inte berättigande är huvudtanken i denna kritik. Vilka andra intressen bör i första hand tas hänsyn till Gotlands kommun har även ur den aspekten tagit ställning för att En annan viktig framgångsfaktor är att, med hänsyn tagen till när vindbruket byggs ut på vindbruket är en berättigad energikälla. andra intressen, även bygga ut vindbruket så markeffektivt som Gotland? möjligt. Den tillgängliga marken för vindbruk är en ändlig resurs. ❏❏Naturvärdena Är vindkraftverk vackra eller fula? I takt med ökade kunskaper och ett ökat intresse för vindbruket ❏❏Kulturmiljöerna Ytterligare en annan diskussion handlar om huruvida vindkraft- ökar även konfliktrisken mellan markägare med risk för blocke- ❏❏Landskapsbilden verk och/eller grupper av vindkraftverk är vackra eller fula. Den ringar av lämpliga markområden som följd. Det behövs tydliga ❏❏De närboende estetiska diskussionen är pedagogiskt svår. Avsikten är givetvis riktlinjer och lämpliga former för hur samverkan mellan mark­ ❏❏Turismens intressen inte att ta ifrån den enskilde den självklara rätten att för egen del ägare ska utvecklas. ta ställning för vad hon eller han uppfattar som vackert eller fult. Däremot ligger det inom den fysiska planeringens ansvar att föra en diskussion kring vindbrukets estetik som grundar sig så långt möjligt på vedertagna estetiska och landskapsestetiska principer, grundade på teorier från det estetiska och konstvetenskapliga området, från forskning inom perceptionens område och erfa- renheter från vindbruket av hur olika storlekar, olika utformade vindkraftverk och grupper av vindkraftverk uppfattas från olika platser, på olika avstånd i olika typer av landskap m m.

84 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Riksintresse för vindbruk Resultatet för vilka områden som är riksintressen för vindbruk 9 Sedan 2004 finns i Sverige mark- och vattenområden utpekade är en sammanvägning av Energimyndighetens och länsstyrelser- vindbruk som riksintressen för vindbruk. Efter en översyn har Energimyn- nas bedömningar. Processen har skett i samråd med Boverket och digheten 2008 pekat ut fler och större områden. Det är nu 423 andra berörda centrala myndigheter. områden i 20 län som tillsammans utgör drygt två procent av Sve- riges yta. Energimyndigheten bedömer att 2008 års riksintressen möjliggör Är vindbruket förenligt en elproduktion på cirka 20 terawattimmar och att det är ett vik- med natur- och kulturland- Översynen motiverades främst av en ny vindkartering som gjor- tigt planeringsverktyg för att uppnå EU:s mål för förnybar energi. skapet? des 2006–2007. Resultatet visar på betydligt fler möjliga områ- ❏❏Alltid Kriterier för utpekande av 2008 års områden den för vindbruksetableringar i förhållande till vad som var känt ❏❏Aldrig 2004. Följande kriterier har använts vid utpekandet av områden av riks- ❏❏Ibland intresse för vindbruk: Vad är ett riksintresse för vindbruk? Att ett område är utpekat som riksintresse för vindbruk, innebär Huvudkriterium: att Energimyndigheten bedömer området som särskilt lämpligt ◗◗Områden med en beräknad medelvind om lägst 6,5 meter per för elproduktion från vindbruket. Bedömningen har gjorts med sekund på 71 meters höjd, över nollplansförskjutningen, över hänsyn till bland annat medelvinden i området. land och hav ut till territorialgräns, samt i ekonomisk zon.

Det vilar på berörda kommuner att ta hand om utpekade områ- Huvudkriteriet som tidigare benämndes vindenergiinnehåll har den i kommunens översiktsplanering. Länsstyrelserna ska se till att ändrat sort till ”medelvind m/s”. Till skillnad mot tidigare ingår de berörda kommunerna tillgodoser riksintresset. Att ett område nu även svensk ekonomisk zon i de områden där förutsättningar är riksintresse för vindbruk är vägledande vid prövning av mark- för riksintresse vindbruk studerats. och vattenanvändning (se avsnitt om riksintressen, sidan 15). Undantag: Riksintresset är ett verktyg i den kommunala planeringen som ◗◗Områden enligt miljöbalken 7 kap 2§ (nationalpark) och 4 kap bygger på en teoretisk modell. Det går mycket väl att bygga vind- 7§ (nationalstadspark). kraftverk också utanför riksintresseområden. ◗◗Områden enligt miljöbalken 4 kap 5§ (obrutet fjäll). ◗◗Bebyggelseområden enligt lantmäteriets ”Terrängkartan” med 2008 års riksintresseområden ett skyddsavstånd av 400 m (sluten, hög, låg och fritidsbebyg- De områden som anges som riksintresse för vindbruk är befintliga gelse). riksintresseområden och nya områden som kommit fram genom ◗◗Områden med bottendjup större än 30 m. översynen. Samtidigt har ytan för de minsta utpekade områdena ◗◗Områden som faller ut av ovanstående kriterier vars yta är min- dubblerats och är nu 3 km2. dre än 3 km².

Områden av riksintresse Områden med mer än 1 000 meter för vindbruket från 2008 till närmaste bostad (gula områden)

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 85 9 I stort sett kan hela Gotland betraktas som riksintresseområde vindbruk för vindbruk om Energimyndighetens kriterier prövas på de Got- GEAB konstaterar i ett pressmeddelande den ländska förhållandena. Det faktum att medelvinden på 71 meter 5 december 2008 att intresset för utbyggnad av vind­ över nollplansförskjutningen överstiger 6,5 m/s innebär att det kraften på Gotland nu är större än någonsin samt blåser tillräckligt på hela Gotland för att uppnå riksintressestatus. ­konsekvenserna av detta:

Det finns alltså behov av att på annat sätt avgränsa riksintresset. ”Intresset för utbyggnad av vindkraften på Gotland är nu I Länsstyrelsens samrådsförslag till Energimyndigheten tillämpa- större än någonsin och flera stora projekt planeras. GEAB har des kommunens normalavstånd på 1 000 meter mellan vindkraft- under den senaste månaden fått in ett flertal förfrågningar verk och bostad som avgränsning och fick då fram 31 st områden om bindande offerter. Sammantaget innebär förfrågning- på sammanlagt 470 km2. arna – om de leder till beställningar – att ansluten effekt kom- mer upp över den tillgängliga nivån på 160 MW. Efter att Energimyndigheten beaktat Försvarsmaktens intres- sen och att områden mindre än 3 km2 hade tagits bort återstod 15 – Det stora antalet förfrågningar till GEAB visar att vi nu måste områden med en sammanlagd yta på 170 km2. driva frågan om att utöka kapaciteten för överföring av el till fastlandet ännu hårdare, säger Lars Samuelsson, VD på GEAB. Möjlighet att ansluta elproduktion till elnätet Vi är inte i nuläget beredda att ändra på gränsen 160 MW. Vi Lokaliseringen av vindkraft till Näsudden har medfört att GEAB har bedömt att vi tills vidare måste stanna på den nivån för tillsammans med Vattenfall AB, ABB samt Statens Energimyn- att kunna fortsätta ha en säker elförsörjning till och på Got- dighet i ett gemensamt utvecklingsprojekt i slutet på 1990-talet land. har utvecklat och installerat en HVDC-Light anläggning, en investering på drygt 180 miljoner SEK, för överföring av elektrisk GEAB arbetar nu vidare med att se om det går att höja nivån energi från Näsudden till Visbyområdet. HVDC står för High för ansluten effekt till det gotländska elnätet. Men fram till Voltage Direct Current vilket betyder Högspänd likström. Denna dess en sådan analys gjorts kommer inga fler bindande offer- överföring tillsammans med de traditionella växelströmsledning- ter att kunna lämnas. arna har gjort det möjligt att överföra 100–110 MW från Näsud- den till Visby där den stora konsumtionen samt likströmslänken – Givetvis ska den som har planer på att bygga vindkraft till det svenska fastlandet är belägen. Vidare så bidrar HVDC- komma in med en förfrågan till oss, förklarar Anders Öberg, Light anläggningen till att höja spänningskvaliteten på Gotland. elnätchef på GEAB. Det är ju inte säkert att alla bindande offerter leder till beställning och dessutom kan det ju visa sig Vattenfall, som är ägare av likströmslänken till fastlandet, drev att vi så småningom kan utöka kapaciteten. tillsammans med GEAB i början av 2000-talet ett projekt med syfte att kunna exportera energi från Gotland till fastlandet. För att utöka möjligheterna till ny vindkraft måste antingen Sedan 2003 vänder likströmslänken automatiskt om det blir ett kapaciteten i nuvarande överföring höjas, ny elintensiv verk- el-överskott på ön. samhet etableras på Gotland eller en ny kabel till fastlandet byggas. Med dagens förutsättningar är GEAB:s bedömning att 160 MW vindkraft kan anslutas till det gotländska elnätet. Den gränsen – Vi kommer att pröva alla vägar för att utöka kapaciteten, gäller tills vidare och kan justeras både uppåt och neråt beroende avslutar Anders Öberg. En ny kabel vore förstås den bästa lös- på olika faktorer som t ex riskanalyser, teknikutveckling. ningen eftersom den skulle kunna öppna möjligheter för en utbyggnad som motsvarar marknadens förväntningar.” Om en ytterligare storskalig utbyggnad av vindkraft ska kunna genomföras, mer än 160 MW, måste en ny överföring byggas mel- lan Gotland och fastlandet, Sverige eller Baltikum. Detta är en investering i miljardklassen.

Vattenfall och GEAB har gjort en utredning och kommit fram till att kostnaderna för de åtgärder som behöver vidtas för att kunna ansluta totalt 400 MW vindkraft till det gotländska elnätet är 1,7 miljarder SEK. I kostnadsuppskattningen ingår en ny länk till fastlandet, betydande utbyggnad/förstärkningar av GEAB:s elnät på Gotland samt mindre förstärkningar av Vattenfalls elnät på fastlandet. En investering i den storleksklassen kan inte GEAB finansiera utan att det får orimliga konsekvenser på elnätstarif- ferna för de konsumerande kunderna.

Anslutning av större effekter än 400 MW till det gotländska elnä- tet innebär att en ny länk med all sannolikhet måste anslutas till stamnätet som ägs av Svenska Kraftnät. GEAB:s bedömning är att en ny länk måste finansieras antingen av staten eller av dem som äger vindkraftsanläggningarna.

Av kommunens olika styrdokument framgår att vindbruket utgör en viktig del i ett hållbart energisystem för Gotland. Gotlands kommun står även inför en historisk möjlighet att genomföra en generationsväxling av verken på Näsudden som kan leda till en flerfaldig förbättring av utnyttjandet av Näsuddens vindenergi- potential.

Var ytterligare vindkraftsparker bör placeras har ingen större betydelse ur elnätssynpunkt. Detta beror på att den infrastruktur för överföring av el som finns på Gotland redan utnyttjas mer eller mindre maximalt.

86 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 10 Miljökonsekvensbeskrivning miljökonsekvens­ beskrivning

Miljöbedömningens omfattning Vindbruket Detta är en översiktlig miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och Vindbruket har utan en ny kabel i stort sett tecknat in den kapa- kommer under planprocessen i princip att som andra MKB följa citet som är tillgänglig. Utbyggnad förutsätter ny kabel till fast- analyskedjan Förändring – effekt – konsekvens. landet. Utan stöd av översiktsplanen kan det antas att det finns sämre förutsättningar för en sådan. En konsekvens kan beskrivas när en förändrings effekter bedöms tillsammans med ett ”intresse”, som i miljöbedömningssamman- Hanteringen av VA hang kan vara allt från sådana allmänna intressen som ”friluftsliv” Kommunen har sedan några år (2002 och reviderad 2006) en till en grupp människor eller en utrotningshotad växt. Av detta långsiktig plan för den kommunala VA-utbyggnaden på Gotland följer att konsekvenserna av en föreslagen förändring, vilken kan- och denna följs. Därutöver finns nämndbeslut om strategier för ske leder till flera effekter i miljön, inte enkelt kan beskrivas om den kommunala VA-utvecklingen, vilken även utan översiktsplan föreslagen förändring inte är mycket preciserad. måste anses tillhöra en fortgående process och visa på en sanno- lik utveckling. För enskild vattenförsörjning finns riktlinjer som Miljökonsekvensbeskrivningen till en översiktsplan av Gotlands ska ge bättre underlag att bedöma långsiktigheten vid nybebyg- storlek kan oftast endast identifiera förslag, riktlinjer eller stra- gelse. Miljö och hälsoskyddsnämnden har beslutat om riktlinjer tegier, vilka kan antas ha en betydande miljöpåverkan. Det är för hanteringen av enskilda avlopp. då viktigt att dess betydelse för framtida miljöeffekter (eventu- ellt även konsekvenser) uppmärksammas. I många fall är det inte Näringslivsutvecklingen och infrastruktur meningsfyllt att ens försöka beskriva effekter då förändringarna är Översiktsplanens inverkan på näringslivets miljöeffekter bedöms mycket osäkra i flera avseenden. som begränsade och likartade en utveckling utan plangenomför- ande. Detsamma gäller infrastruktur. Mycket i översiktsplanen är beskrivningar och planeringsförut- sättningar. De har i översiktsplanen betydelse för förståelsen av framlagda strategier. En stor betydelse har dessa beskrivningar Områden som antas påverkas som underlag för MKB på lägre planeringsnivå, oftast detaljpla- betydligt av planens genomförande ner men även vid framtagandet av de fördjupade översiktsplaner, Översiktsplanen ger uttryck för en mer samlad bebyggelseutveck- vilka enligt planen ska tas fram. ling. På en översiktlig nivå är det inte möjligt att ange vilka områ- den som kan antas påverkas betydligt av ny bebyggelse, verksam- En översiktsplan ska ha styrverkan på efterkommande beslut, heter eller åtgärder. både inom den fysiska planeringen och annan kommunal pla- nering, liksom den ska vara ett underlag vid andra myndigheters Visby prövning och beslut. Visby kommer att förändras då större områden omvandlas till stadsbebyggelse på Visborg. Detta hanteras inom den fördjupade Förslag i översiktsplanen har olika förutsättningar att ha styr- översiktsplanen för Visby. Inom FÖP Visby hanteras också de verkan, d v s styra efterföljande beslut eller åtgärder, beroende områden som påverkas av flygbuller. på skilda förutsättningar, bland annat utifrån vilken typ av för- slag det egentligen är. Det finns delar i översiktsplanen som lig- Kusten ger utanför vad som kan hanteras i den fysiska planeringen, men Kusten är attraktiv för nya bostäder. Även med den i vissa avse- inom den kommunala kompetensen. Det kan finnas delar som enden restriktiva hållningen i översiktsplanen till gles bebyggelse ligger utanför den kommunala kompetensen. kan kustzonen komma att påverkas betydligt.

Miljöbedömningen görs på en översiktlig nivå, i huvudsak på Även en utbyggnad och utveckling av anläggningar för turism de delar som är/bör vara mer styrande än enbart underlag eller kan ge sådan påverkan. Detta kan endast hanteras på lägre plane- beskrivning. I huvudsak inriktas miljöbedömningen mot de ringsnivå då tänkbara förändringar inte är bättre kända. framlagda riktlinjerna eller strategierna och då på en mycket över- gripande nivå. Det är viktigt för att bibehålla gotländska karaktärslandskap att kustplaneringen fortsätter. De viktigaste frågorna i översiktsplanen är: ◗◗Bebyggelseutvecklingen. Tätorter med influensområden ◗◗Vindbruket. Likaså kan nytillkommande bebyggelse i tätorter och i den sam- ◗◗Hanteringen av VA. lade struktur som översiktsplanen föreslår, på lokal nivå medföra ◗◗Näringslivsutvecklingen och infrastruktur. betydande miljöpåverkan.

Utanför tätorter Betydande miljöpåverkan Ny bebyggelse kommer att beröra områden med höga naturvär- Det kan antas att den framtida samhällsutvecklingens olika delar den eller sådana som är kulturhistoriskt värdefulla. Det är därför i vissa fall kan leda till betydande miljöpåverkan. viktigt att bra underlagsmaterial och riktlinjer tas fram för hante- ringen och bedömningar i det enskilda fallet. Aktuellt underlags- Nollalternativet material efterfrågas i planen. Nollalternativet är en översiktlig redovisning av sannolik utveck- ling om översiktsplanen inte genomförs. Planperiodens längd, ca Vindbruk 25 år, gör att osäkerheten blir mycket stor. Större utbyggnad av vindbruket kan ge betydande miljöpåver- kan. Vindbruket har en stor roll i landskapet och i översiktspla- Kommunen har i det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) nen. Av erfarenhet hanteras miljöpåverkan av vindkraft bäst på Vision Gotland 2025 lagt fram visionen för Gotlands utveckling en konkret nivå. Den utgallring, baserad på kända konflikter och (utan MKB). Denna RUP är styrdokument för bl a översiktspla- skyddsvärden, som gjorts i översiktsplanen, samt planens riktlin- nen och fungerar som ett program för översiktsplanen. jer för vindbruk, ger möjlighet att göra miljöbedömningar på en lägre nivå. Bebyggelseutvecklingen Gotlands befolkning minskar sedan några år tillbaka. En trend- framskrivning till 2025 innebär ändå att det byggs bostäder, inte minst fritidsbostäder, liksom det har gjorts de senaste åren. Ny bebyggelse finns framförallt i Visby och i kustzonen, även om nybyggnad sker över hela ön. Denna utveckling fortsätter i nollal- ternativet. Dock eventuellt utan den styrning mot mer samlad bebyggelse som anges i översiktsplanen.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 87 10 Översiktlig beskrivning Hela Gotlands kust har riksintressestatus enligt miljöbalkens miljökonsekvens­ av befintliga miljöproblem 4 kap 4§ med särskilda regler för lokalisering av fritidshus. Enligt beskrivning lagen gäller att fritidshus här (och på Storsudret, Östergarn Grund- och ytvatten och Fårö) endast får tillkomma som komplettering till befintlig Grundvattentillgången är inom vissa delar av Gotland begrän- bebyggelse. sad. Tillgången är, generellt sett, störst inom karstområdet på väs- tra Gotland. Tillgången och i vissa fall även kvalitén kan begränsa En allmän bebyggelsestrategi i översiktsplanen är att ny bebyg- bebyggelse med enskild vattenförsörjning. Genom allt bättre kän- gelse ska lokaliseras mer samlat. Denna strategi gäller såväl kust- nedom om grundvattentillgångarna i berggrund och jordlager zonen som övriga delar. Därutöver skärper översiktsplanen synen kan man undvika nya problemområden. Stora uttag i områden på spridd bebyggelse inom kustens MB 4:4-områden, på så sätt med små grundvattentillgångar ger problem. att permanent- och fritidsbebyggelse jämställs. Vilket betyder att nya bostäder som inte är komplement till befintlig bebyggelse Gotlands ofta tunna jordlager, inte minst inom attraktiva områ- inte tillåts. den för bebyggelse, gör att enskilda avloppsanläggningar kan orsaka förorening av grundvattnet. Många enskilda vattentäkter Översiktsplanen anger att kustplanering ska genomföras under är påverkade av föroreningar. planperioden 2010–2025 och kusten har avgränsats i ett antal kustavsnitt. Motivet för just denna avgränsning framgår dåligt. Många av Gotlands vattendrag är kraftigt påverkade av närings- ämnen. Många är dessutom små, med begränsade magasin och Den pågående klimatförändringen är inget som kommunens framrinningen minskar oftast dramatiskt under sommaren. översiktsplan kan påverka.

Biologisk mångfald En av klimatförändringens troliga effekter behandlas utförligt i Gotland har en mängd naturtyper och många sällsynta och bakgrundsmaterial, nämligen havsytans höjning och riktlinjer. hotade växt- och djurarter. Beräkningar på havsyteförändringarna vid Gotlandskusten har kommunen låtit SMHI göra. Gotland har många skyddade områden, men det krävs ändå att viktiga naturmiljöer inte exploateras om den biologiska mångfal- I planen anges några effekter som kan uppstå vid stigande havsy- den ska bevaras. Flera av de naturtyper som är förtecknade som tenivå; översvämning, höjda grundvattennivåer och kusterosion. skyddsvärda enligt Art- och habitatdirektivet (som bl a har bety- delse för att utse Natura 2000-områden) har en negativ utveck- Av dessa behandlas delvis det första, översvämning, genom att ling på Gotland, t ex gäller det alvarmarkerna. översiktsplanen anger riktlinjer för nylokalisering där lägsta plus- höjd anges till +2,5 m (högre lägsta höjd kan tillämpas i ett område Radon om det är motiverat, p g a dämningshöjd m m). Är byggnationen Radon har tidigare, generellt sett, inte ansetts vara något större av enklare slag och mindre känslig slag och inte anslutet till VA- problem på Gotland. Sveriges geologiska undersökning (SGU) system, kan lägre krav ställas. Det finns ”övergångsbestämmelser” har dock vid mätningar med flyg identifierat tidigare mer eller för pågående projekt och dessutom kan eventuella avvikelser från mindre okända risker för radonförhöjning i bostäder. Förhöjda riktlinjerna göras efter särskilda studier hur problemet hanteras. risker finns framförallt där berggrunden är karstvittrad och jord- lagret däröver är genomsläppligt. Riktlinjer för hantering vid Några ställningstaganden till befintlig bebyggelse inom käns- nybyggnation finns baserat på gränsvärden och statliga rekom- liga kustområden görs egentligen inte. Inom höjdnivån 3 m över mendationer. nuvarande havsyta finns nästan 1 500 bostäder, i huvudsak enbo- stadshus. Hur denna problematik, inklusive befintlig infrastruk- Markföroreningar tur i framtida problemområden, ska hanteras är en senare fråga På ett stort antal platser har industriell verksamhet av något slag för utredning. orsakat förorening av marken. Totalt finns ca 1 200 verksamheter/ platser förtecknade som potentiell förorenade. Ett betydligt färre Målsättningen är att Gotland som turistmål ska erbjuda en mång- antal har en riskklass som betyder att de ska eller bör saneras. 107 sidighet både när det gäller upplevelsevärden och boendeformer. objekt har hamnat i de två högsta riskklasserna. Turistanläggningar och besöksmål ska vara geografiskt fördelade över ön, men en hel del av intresset har fokus mot kusten. Cam- pingplatserna ska ha möjlighet att utvecklas och erbjuda ett diver- Beskrivning av miljöaspekter och den sifierat boende. Särskilda riktlinjer har tagits fram för att reglera betydande miljöpåverkan som kan uppstå detta. Här anges bl a att en campingplats ska innehålla möjlighe- ter till olika typer av boendeformer. Det finns ett ökat intresse för Önskvärd bebyggelseutveckling att bo i stuga på campingplats, med ökade krav att plats avsätts med bebyggelsestrategier för sådana bekvämligare stugor, med t ex vatten och avlopp. Översiktsplanens bebyggelsestrategi utgår från att den ska inne- bära en hållbar utveckling av ny och befintlig bebyggelse. Den Anläggande och utveckling av campingplatser bör prövas i detalj- utgår också från att bebyggelse- och befolkningsutvecklingen ska plan. Alla campingplatser ska ha fullgoda VA-lösningar. Utveck- innebära en bibehållen inomregional balans, vilket är ett politiskt lingen och anläggande av campingplatser i strandnära lägen ska ställningstagande. ske med utgångspunkt från särskild struktur som anges i de rikt- linjer som tagits fram. Det ska tas fram fördjupade översiktsplaner för ett antal tätor- ter; Slite, Lärbro, Roma, Klintehamn, Hemse, Burgsvik och Katt- I kustplaneringen kan möjligheterna till framtida lokaliseringar hammarsvik. De fördjupade översiktsplanerna för Storsudret, av campingplatser utredas. Fårö och Östergarnslandet ska förnyas och utvecklas. Miljöbedömning natur- och kulturlandskap De strategier som anges bedöms, på en översiktlig nivå, ha positiv Översiktsplanen anger inte något klart förhållningssätt till kust- effekt på arbetet att nå uppsatta miljömål som har samband med landskapets natur- och kulturlandskap (regionalt miljömål är att minskade transporter. det senast år 2005 ska finnas en strategi för hur kustens kulturarv och odlingslandskap kan bevaras och brukas). En målsättning om Översiktsplanen anger en strategi som innebär att ett antal tätor- mer samlad ny bebyggelse är positivt ur denna aspekt. ter prioriteras för utveckling. Fördjupade översiktsplaner tas fram för dessa. Det är först i dessa som förändringar konkretiseras och Översiktsplanen ger riktlinjer för hur enstaka bygglovförfråg- eventuella lokala miljöeffekter av tätortsutvecklingen kan identi- ningar ska hanteras inom kustzonens ”MB 4:4-områden”, både fieras, beskrivas och hanteras. under den tid kustplaneringen pågår och efter. En hantering av ny bebyggelse som jämställer permanent och fritidsbostäder är Kustzonen mycket positiv bl a ur landskapsbildssynpunkt men även ur flera Strategier för kustzonen beskrivs i kapitlet Kustzonens utred- miljömålsaspekter. Kustlandskapets fragmentering hejdas kanske ningsområden. I kustzonen står ofta i stort sett alla intressen mot något. varandra. Detta har dock givit ett relativt litet avtryck i planen.

88 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 En allmän bebyggelsestrategi i översiktsplanen är att ny bebyg- Översiktsplanen redovisar Tekniska nämndens långsiktiga stra­ 10 gelse ska lokaliseras mer samlat. Denna strategi gäller både kust- tegi för den kommunala VA-försörjningen. Strategin syftar till att miljökonsekvens­ zonen som övriga delar. Därutöver skärper översiktsplanen synen göra VA-systemet mer flexibelt. Det bygger på att det kommu- beskrivning på spridd bebyggelse inom kustens MB 4:4-områden, på så sätt nala avloppsnätet byggs ut och nya avloppsreningsverk kan tas att permanent- och fritidsbebyggelse jämställs. Vilket betyder att i drift och att det regionala vattenledningsnätet byggs ut och att nya bostäder som inte är komplement till befintlig bebyggelse mer vatten kan tillföras systemet sommartid, företrädesvis genom inte tillåts. avsaltat havsvatten.

Att anföra att alla nya bostäder är permanentbostäder är inte rea- Enligt strategin kommer ett antal nya avloppsreningsverk att byg- listiskt och endast ett sätt att kringgå lagen. Bebyggelsen inom gas eller byggas ut och ett antal mindre verk läggs ner. MB 4:4-områdena (då tätorterna undantas) utgörs av 5 300 bostä- der. MB 4:4-områdena Fårö och Storsudret har vardera lite över Miljöbedömning vatten och avlopp 1 000 bostäder och MB 4:4-området ”Östergarn” något över 700 Ett fullföljande av riktlinjerna, särskilt för avlopp, medverkar bostäder. Av dessa och kustens (MB 4:4) bostäder är 65 procent positivt till att miljömål för vatten kan uppfyllas. Inga negativa fritidsbostäder. effekter kan identifieras på denna övergripande nivå.

Under 1990-talet gavs inom MB 4:4-områdena bygglov/positivt Kommunen har både en av kommunfullmäktige antagen lång- förhandsbesked för 575 fritidshus (418 avslag/negativt förhands- siktig plan för VA-utbyggnaden och en långsiktig strategi för besked) och för bostäder var siffran 95 respektive 65. För kustom- den kommunala VA-försörjningen. Vilken lokal miljöpåverkan rådena var siffran (tätorterna undantagna och fråndraget Fårö, som kan uppstå vid utbyggnaden enligt strategin måste hanteras Storsudret och ”Östergarn”) 322 fritidshus respektive 16 bostäder. i särskild ordning vid tillståndsprövning. Övergripande, sett till Detta är bostäder utanför detaljplaner. totala utsläppen till vattenmiljön, innebär fullföljande av strate- gin minskade utsläpp. Riktlinjerna om lägsta plushöjd för ny bebyggelse bedöms, över- siktligt, vara positivt för arbetet att uppnå miljömålen. Riktlin- Riktlinjerna för enskilda avlopp innebär, om de fullföljs, en möj- jerna är positiva för att inte förvärra framtida problem vid sti- lighet till positiv utveckling av grundvattenkvalitén och även gande havsytenivå. minskade utsläpp av näringsämnen till ytvatten och Östersjön.

För turistanläggningar och campingplatser gäller att i den mån Riktlinjerna för enskild vattenförsörjning innebär, troligen, ingen det går att se en styrande effekt i kommande planering är rikt- negativ inverkan på grundvattenmagasin. För bygglovgivning och linjer och förslag i huvudsak positiv i arbetet för att nå miljömål. detaljplan har riktlinjer tagits fram som ska innebära ett bättre Riktlinjerna för utveckling och anläggning av campingplatser är beslutsunderlag då enskilda vattentäkter är lösningen. riktade mot detaljplaneringen och eventuellt bygglovgivning. Vindkraftutbyggnad Byggande i kulturmiljöer Planen anger på plankartan ett stort antal områden för vindbruk Översiktsplanen redovisar bristen på underlagsmaterial av kultur- vilka tillsammans upptar en stor areal. Målsättningen för utbygg- miljöns värden för planering och byggande. Det behövs ett nytt naden av vindbruket i kommunen är en årsproduktion av el i heltäckande kulturmiljöprogram. Detta är precis vad som anges storleksordningen 2,5 TWh. Detta anses möjligt. i miljömålen; ◗◗Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grun- Översiktsplanens plankarta visar områden där kommunen anser das på program och strategier för hur kulturhistoriska värden tas att konflikterna med andra intressen är mindre än på andra stäl- tillvara och utvecklas i både tätorter och på landsbygden. (God len och vindbruket har på dessa områden företräde framför andra bebyggd miljö). intressen. Utgångspunkten har varit de av energimyndigheten ◗◗Senast år 2010 ska riksintresseredovisning för kulturmiljövården utpekade områdena av riksintresse för vindbruk, med en areal för Gotland vara aktuell och ha identifierat alla värdefulla bygg- på 170 km2, som efter avvägning mot viktiga andra intressen har nader och miljöer. (God bebyggd miljö) en areal på 86 km2. Inom dessa riksintresseområden för vindbruk ◗◗Senast år 2005 ska ett program finnas för hur lantbrukets kul- hävdar således kommunen vindbrukets företräde framför andra turhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader kan tas tillvara (Ett allmänna intressen, även förekommande riksintressen. rikt odlingslandskap). Planen redovisar ett flertal riktlinjer för hantering av olika slag av I vissa områden ska det ställas krav på utformning vid nylokalise- vindkraftverk, generationsväxlingar, vindbruk utanför de särskilt ring av bebyggelse i öppna landskap Byggnaderna ska anpassas till utpekade områdena eller platserna, avstånd bostad till vindkraft- landskap och befintlig bebyggelse. verk, m m.

Ett antal riktlinjer för hur värdefulla kulturmiljöer ska hanteras i Miljöbedömning vindbruk bygglov och planläggning redovisas. En översiktlig miljöbedömning måste ta sin värdering i uppsatta mål för utvecklingen. Översiktsplanen ger uttryck för en hög Miljöbedömning kulturvård ambition för vindbrukets utveckling på Gotland i linje med mil- Det finns en brist på heltäckande, aktuellt underlagsmaterial och jömålen. program för kulturvården, men planen redovisar ändå riktlinjer för bygglovgivning och fysisk planering. Större utbyggnad av vindbruket kan ge betydande förändring av landskapsbilden. Av erfarenhet hanteras miljöpåverkan av vind- Vatten och avlopp kraft bäst på en konkret nivå. Den utgallring, baserad på kända Planen anger att vatten- och avloppsplaneringen på Gotland syf- konflikter och skyddsvärden, som gjorts i översiktsplanen, samt tar till ett långsiktigt hållbart användande av grundvatten. planens riktlinjer för vindbruk, ger möjlighet att göra miljö- bedömningar på en lägre nivå. Som övergripande riktlinjer för vatten och avlopp anges: Avlopp ska i första hand anslutas till det kommunala avlopps- nätet, i andra hand anslutas till gemensamma avloppsanlägg- ningar och i tredje hand, om förutsättningar finns, renas i enskild avloppsanläggning.

Vattenförsörjningen vid nybyggnation ska i första hand ske genom anslutning till det kommunala vattensystemet, i andra hand används grundvatten från enskilda vattentäkter, eventuellt som gemensamhetsanläggningar om lämpligt, i sista hand kan en enskild avsaltningsanläggning utredas.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 89 10 riksintressenas Riksintressenas behandling behandling i ÖP i översiktsplanen

Nedan framgår hur kommunen tillgodoser riksintressena i miljö- Av 1 kap 1§ MB framgår följande: balken. I översiktsplanen ska detta särskilt redovisas. ”Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generatio­ En viktig del i att tillgodose riksintressena är att redovisa kom- ner tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling munens syn på hur bestämmelserna bör tillämpas, vilka utgångs- bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att män­ punkter som är lämpliga, vad det är som prövas, vilka priorite- niskans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ringar som bör tillämpas, vilka underlag som finns o s v. Redo- ansvar för att förvalta naturen väl.” visningen inleds därför med en sådan genomgång, därefter följer en kortfattad redovisning av hur kommun avser att tillgodose de Det innebär att: enskilda riksintressena. 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägen­ heter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan på-­ ver­kan, Inledning 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, Hushållningsbestämmelsernas syftar inte till att hindra alla for- 3. den biologiska mångfalden bevaras, mer av bebyggelse eller exploatering i de skyddsvärda områdena. 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från eko­logisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt ◗◗En kombinerad användning av mark- och vattenområden är i långsiktigt god hushållning tryggas, och allmänhet det mest effektiva och resurssparande och är därför i 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning många fall att föredra. med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Påtaglig skada är det centrala begreppet i hushållningsbestämmel- serna. Det är främst denna typ av påverkan som ska hindras. Det Resultatet av avvägningen mellan olika riksintressen i tredje finns därför anledning att uppehålla sig vid vad som ska anses kapitlet får dock inte strida mot reglerna i fjärde kapitlet. utgöra en sådan skada. Det har alltså redan i lagstiftningen gjorts en avvägning för de Tillämpning av tredje och geografiska områden som berörs av fjärde kapitlet, vilket innebär fjärde kapitlet miljöbalken att det alltid är helhetsvärdet av natur- och kulturvärdena som ska Tredje och fjärde kapitlet ska bl a tillämpas vid lovgivning och ha företräde oavsett om även det motstående intresset är av riks- planläggning enligt plan- och bygglagen (PBL). intresse enligt tredje kapitlet.

Det är endast konsekvensernas storlek och varaktighet av en ◗◗För att en åtgärd ska vara tillåtlig måste den vara förenlig med sådan åtgärd som är av betydelse. både de generella reglerna i 4 kap MB och de områdesspecifika reglerna i 3 kap MB. Reglerna gäller inte pågående markanvändning, även om en änd- ring av formerna för en sådan användning kan orsaka stora för- Inom de geografiska områden som berörs av fjärde kapitlet ryms ändringar av ett riksintresses värde. även många av de områden som är utpekade som riksintresse med stöd av tredje kapitlet. Eftersom fjärde kapitlet ska ha företräde är Avvägning mellan olika intressen det därför lämpligt att först pröva om en åtgärd är förenlig med När tredje kapitlet är tillämpligt i en bygglovprövning eller i en reglerna i detta kapitel. Om så inte är fallet är åtgärden otillåten prövning av detaljplan, d v s att det har konstaterats att ett område och prövningen kan anses avslutad. Om däremot fjärde kapit- är av riksintresse och att skadan bedöms bli påtaglig, är det nöd- let inte innebär något hinder ska en fortsatt prövning avgöra om vändigt att titta närmare på det motstående intresset och avväga åtgärden även är förenlig med tredje kapitlet. vilket intresse som ska ges företräde. Påtaglig skada Rör det sig om ett intresse som inte omnämns i tredje eller fjärde Av lagtexten framgår inte tydligt vilka olika typer av värden som kapitlet har riksintresset företräde, likaså om det motstående de grundläggande och de särskilda hushållningsbestämmelserna intresset är ett av de prioriterade intressen som nämns i tredje avser att skydda. Oftast handlar dock svårigheterna i första hand kapitlet, men som inte är av riksintresse, så har riksintresset före- om att bedöma eventuell påtaglig skada på de riksintressen som träde. handlar om natur- och kulturvärden och friluftslivets intressen. I de andra fallen handlar det snarast om huruvida en åtgärd hindrar Det går inte att ge företräde åt ett prioriterat intresse som påtag- någon form av exploatering eller inte. ligt skadar ett riksintresse oavsett hur stor nyttan med det priori- terade intresset än är. Det finns en risk att se de riksintressen i tredje kapitlet som behandlar natur- och kulturvärden och friluftslivets intressen res- Om ett område är av riksintresse för flera av de ändamål som räk- pektive de i fjärde kapitlet som innehållande samma slags värden, nas upp i tredje kapitlet och dessa inte går att förena på grund av och därmed riskeras också att det görs en likartad bedömning av att de påtagligt skadar eller hindrar varandra är det nödvändigt vad som kan anses utgöra påtaglig skada. med en avvägning mellan två eller fler riksintressen eftersom de alla ska skyddas och inget av dem har naturligt företräde framför De båda kapitlen har alltså till uppgift att skydda olika typer det andra förutom ett försvarsintresse. av värden, vilket också bör påverka skadebedömningen. Tredje kapitlets riksintressen skyddar i huvudsak mindre områden med Riktlinjerna för hur avvägningen ska göras finns i 3 kap 10§ MB. mer preciserade värden av både bevarande- och exploateringska- raktär, medan avsikten med fjärde kapitlet är att skydda område- Försvarsintressen kommer alltså alltid i första hand, men annars nas helhetsvärden. ska det intresse som främst främjar en långsiktigt god hushållning ha företräde. Vid avvägningen bör första paragrafen i första kapit- I fjärde kapitlet har det inte gjorts någon särskild undersökning av let miljöbalken fungera som en vägledning. varje område och dess bevarandevärden, vilket inte heller är syf- tet eftersom mindre områden med höga natur- eller kulturvärden kan skyddas genom ett utpekande med stöd av tredje ­kapitlet.

90 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Gotlands kommun bedömer dock att det ändå i viss mån bör Kunskapsunderlag 10 kunna hävdas att de natur- och kultur värden på Gotland som riksintressenas är utpekade enligt tredje kapitlet sammantaget, på grund av Av 1 kap 20§ MB framgår att: behandling i ÖP det stora antalet områden och deras geografiska spridning och ”Länsstyrelsen skall ställa samman utredningar, program och omfattning, till en väsentlig del också utgör det samlade helhets- annat planeringsunderlag som har betydelse för hushållningen värdet av de Gotländska natur- och kulturvärdena. med mark och vatten i länet och som finns hos statliga myndighe­ ter. Länsstyrelsen är skyldig att på begäran tillhandahålla sådant När det gäller bedömningar enligt fjärde kapitlet är det framfö- planeringsunderlag åt kommuner och myndigheter som skall til�­ rallt mindre åtgärder som är komplicerade. En enstaka åtgärd lämpa denna balk samt åt den som är skyldig att upprätta en mil­ kanske i sig inte utgör påtaglig skada men i ett längre perspek- jökonsekvensbeskrivning.” tiv kan många små ingrepp sammantaget utgöra en sådan skada. Den planerade vindkraften är kanske det exemplet som i det sam- Vissa länsstyrelser har alltså tagit fram material där de försöker manhanget är lättast att förstå. För varje nytt vindkraftverk som tydliggöra vilka värden som skyddas av de särskilda hushållnings- tillåts kan det finns en risk att det skyddsvärda intresset stegvis bestämmelserna i fjärde kapitlet. Som nämnts har till exempel urholkas och slutligen passerar gränsen för påtaglig skada på hel- Länsstyrelsen i Västra Götalands län sammanställt en beskriv- hetsvärdet. Bedömningen är dock att föreslagen utbyggnad inte ning av vad som är kärnan i de helhetsvärden som finns längs den passerar den gränsen. bohuslänska kusten. De använder sig av begreppet nationalland- skap för att tydliggöra hur landskapet är unikt och värdefullt för Vad säger lagtext och förarbeten hela Sverige. I lagtexten ges ingen närmare förklaring till begreppet påtaglig skada. Inte heller i förarbetena finns någon entydig definition. Det bedöms som rimligt att den statliga nivån tar ett delansvar för att beskriva de värden som lagstiftaren har pekat ut och tagit Naturvårdsverkets allmänna råd ansvar för att bevaka. Naturvårdsverket, NV har gett ut allmänna råd angående bedöm- ningen av påtaglig skada på områden som omfattas av 3 kap 6§ Det är svårfångat att i ord avgränsa och beskriva det skyddsvärda 2 st. Sammanfattningsvis ger NV följande definition: inom dessa områden. ”Påtaglig skada kan uppstå om en åtgärd mer än obetydligt ska­ dar de natur-, kultur- eller friluftsvärden som utgör grunden för Att bedöma påverkan på det Gotländska helhetsvärdet som avses i riksintresset.” fjärde kapitlet bedöms i princip inte tillämpbart i enskilda ärenden.

◗◗Tillfälliga åtgärder kan medföra påtaglig skada om påverkan i Möjlighet till undantag i fjärde kapitlet området blir så stor att det förlorar sitt värde som riksintresse- Syftet med hushållningsbestämmelserna har aldrig varit att område. undanta de bevarandeinriktade riksintresseområdena från utveck- ◗◗Irreversibel påverkan på värden som utgör grunden för riksin- ling. Bedömningen är även att det bör finns utrymme för en ur tresset bör som regel ses som påtaglig skada. alla aspekter positiv samhällsutveckling utan att en sådan utveck- ◗◗Det bör analyseras hur mycket, på vilket sätt och hur länge en ling ska behöva gå utanför ramarna på hushållningsbestämmel- åtgärd kan anses inverka negativt på de värden som utgör grun- sernas huvudsakliga syfte. Bedömningen är dock att det kommer den för riksintresset. att bli nödvändigt att i vissa fall tillämpa de undantag från huvud- ◗◗Hänsyn bör tas till områdets känslighet och återhämtningsför- regeln som lagstiftaren har lämnat utrymme för. måga. ◗◗Att en åtgärd sker utanför ett riksintresse eller endast berör en I de fall en verksamhet är en utveckling av befintlig tätort eller det liten del av det utesluter inte att skadan kan bli påtaglig. lokala näringslivet ska den ha företräde framför bevarandeintres- ◗◗Inom de områden som NV pekat ut som riksintressanta enligt sena utan att någon avvägning behöver görs, det vill säga oavsett tredje kapitlet för naturvården är värdena inte lika höga i alla nyttan med verksamheten och oavsett hur stor skadan blir. delar. ◗◗Det finns ofta en värdekärna med riksvärdet, det vill säga det Med utveckling av befintlig tätort menas enligt förarbetena för- värde som motiverat utpekandet. Det är i första hand detta ändringar i bebyggelse och anläggningar som behövs med hänsyn värde som ska skyddas. till en normal befolkningsutveckling, behov av bostäder, trafikle- der, grönområden m m. Påtaglig skada på ett riksintresse kan många gånger undvikas genom mindre eller större anpassning i lokaliseringen. Utveckling av det lokala näringslivet kan vara tillväxt i befintliga näringsgrenar eller tillkomst av nya verksamheter i en omfattning När det gäller utpekade områden i fjärde kapitlet är det alltså som gör att det finns tillräckligt med arbetstillfällen för befolk- samlade natur- och kulturvärdena i hela det berörda geografiska ningen. området som ska skyddas, det är karaktären på ett område som är viktig, exempelvis den Gotländska karaktären (Se avsnittet Det I översiktsplanen beskrivs karaktären och strukturen på det lokala gotländska nationallandskapet, sidan 20). näringslivet och om hur det bör utvecklas i olika delar av kommu­ nen. Även vindbruket bedöms vara en sådan näring. I en rapport från Länsstyrelsen i Västra Götalands län talas om ursprungligheten i landskapet som värdefullt. Det omfattar både orördhet och för trakten sedan länge karaktäristisk bebyggelse. Enskilda värden behöver inte nödvändigtvis vara höga men sam- lade skapar de en helhetsbild som är värdefull.

Till stor del är det estetiska och kulturhistoriska värden och all- mänhetens möjlighet till naturupplevelser som ligger i fokus.

Även det Gotländska landskapet karaktäriseras både av orördhet och ursprunglighet och i andra delar av lager på lager av det kul- turinfluerade landskapet. Man kan fråga sig var börjar historien och var tar den slut eller var börjar kulturen och var tar den slut?

Vid skadebedömningen måste ses till vad som är en lämplig utveckling inom ett större område och inte enbart hur den aktu- ella åtgärden påverkar den närmaste omgivningen. Bebyggelsen ska ordnas på ett sådant sätt att riksvärdena/kärnvärdena inte för- störs.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 91 10 Så tillgodoses riksintressena Riksintresse för vindbruk riksintressenas i miljöbalkens tredje kapitel De av Energimyndigheten i maj 2008 utpekade riksintresseom- behandling i ÖP De riksintressen som olika myndigheter pekat ut med stöd av rådena för vindbruk är beaktade genom riktlinjer och utpekade miljöbalkens tredje kapitel redovisas på andra ställen i översikts- områden för vindbruk. På plankartan har pekats ut områden för planen. I bakgrunden finns registerblad med kartavgränsningar vindbruk inklusive skyddszoner som ska hindra att annan explo- och uppgifter om vad som konstituerar respektive riksintresse. atering ska utgöra hinder för vindbruket i de områdena. Det rör sig i första hand om bostadsbebyggelse. Översiktsplanens regler för markanvändning med mera har utfor- mats så att de tillgodoser riksintressena. De områden som ska En stor del av de utpekade riksintresseområdena för vindbruk bevaras har riktlinjer som innebär att områdenas värden inte ska- delar sin riksintressestatus med ett, två och tre och till och med das, i vilket fall inte skadas ”påtagligt”. De områden som avser fyra andra intressen. Det är företrädesvis områden med mycket exploatering för olika ändamål sparas för dessa ändamål. stora natur-, kultur- och friluftsvärden. Kommunen har för avsikt att verka för att de nu utpekade områdena kompletteras eller Riksintresse för friluftslivet byts ut mot andra, totalt sett, mer lämpliga områden för vind- Riksintresset för friluftslivet har ett i huvudsak gott skydd i form bruk (jämför skrivning under riksintresse för totalförsvaret enligt av nationalpark, naturreservat, strandskydd och andra riksintres- ovan). sen både i tredje och fjärde kapitlet miljöbalken. I det fördjupade planarbetet med framförallt kustzonen kommer detta riksintres- ses värden att analyseras ytterligare och utifrån detta ges ett full- Riksintresse för naturvården gott skydd. I avvaktan på att kustzonsplaneringen kan färdigstäl- las är det därför viktigt att översiktsplanens riktlinjer, om en mer Riksvärden på landskapsnivå samlad bebyggelse, särskilt beaktas i de områden där friluftslivets Riksintresset för landskapstyperna är fokuserat på det fullskaliga intressen är särskilt stora. landskapet och de ingående naturtyperna som bygger upp detta är inte automatiskt utpekade som riksvärden. Ofta redovisas vissa Riksintresse för värdefulla ämnen och mineraler av de ingående naturtyperna som riksvärden. Riksintresse för värdefulla ämnen och mineraler finns beskrivna i underlaget och är utpekade på plankartan som utredningsområ- Skogslandskap den. Eventuella vindbruksetableringar inom dessa områden kan Det finns tretton riksintresseområden med detta riksvärde. I fyra tillåtas om det anses förenligt med utpekade områden av riksin- av områdena ingår också ”odlingslandskap” som riksvärde. tresse för värdefulla ämnen och mineraler Hanteringen sker i första hand utifrån underliggande riksvärden. Riksintresse för totalförsvaret Skogliga nyckelbiotoper inom riksintresseområden är viktiga vär- Försvarsmaktens intressen på Gotland upptar avsevärda arealer dekärnor och ska inte exploateras. Kommunen ska medverka till och bedöms ur vissa avseenden utgöra hinder för utvecklingen på att bevara skogslandskapets värde ur naturvårdssynpunkt genom Gotland. Det gäller framförallt möjligheten att utveckla vindbru- att inte, genom bygglov eller planläggning, fragmentera landska- ket i en riktning som kommunen bedömer som den mest önsk- pet utan eftersträva helhet i skogslandskapet. värda. Gotlands kommun har för avsikt att genom dialog med Försvarsmakten och med stöd av andra centrala myndigheter för- Våtmarkslandskap söka lösa dessa intressemotsättningar. Inga våtmarkslandskap finns som riksvärde

Försvarsmakten har haft som målsättning att överlämna aktuella Odlingslandskap underlag för 12:4-förordnanden/samrådskartor till samtliga läns- Det finns tjugoen riksintresseområden med detta riksvärde på styrelser under 2008. Några sådana underlag har dock så vitt Got- denna landskapsnivå och det är oftast ganska stora områden. lands kommun känner till inte överlämnats. Bedömningar i bygglov- och planärenden sker i första hand uti- från underliggande riksvärden. Därefter bedöms skadan utifrån Tofta skjutfält exploateringens helhetspåverkan på landskapet där särskilt explo- I planförslaget är Tofta skjutfält utpekat som militärt skyddsom- ateringens uppdelande verkan och landskapsbildsförändring får råde. Det pågår en tillståndsprövning av den framtida verksam- stor betydelse. heten inom området. Beroende på karaktären och omfattningen och utformningen av den verksamhet som kommer att tillåtas Kustlandskap inom området kommer också att visa vilka eventuella exploate- Inga kustlandskap är angivna som riksvärde. ringshänsyn som måste tas i det omgivande området.

Områden kring Buttle och Ljugarn, på Fårö och på Geovetenskapliga riksvärden Faludden I kommunen finns fyra stycken områden av riksintresse för för- Stratigrafi svaret med särskilt intresse för Försvarets Radioanstalt, FRA. Berggrundsstratigrafi, fossil, hällmark Områdena finns i Buttleområdet, Ljugarn, på Fårö och på Falud- Ingen bebyggelse eller bygglovpliktig åtgärd tillkommer som kan den. Dessa områden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada riksvärdena. försvåra användningen av FRA:s anläggningar. Det skydd som riksintresset innebär aktiveras bl a vid lovgivning och planlägg- (Begreppet ”hällmark”, som geovetenskapligt riksvärde, måste ning enligt plan- och bygglagen. avse ett högklassigt hällmarksområde med unika strukturer om det ska kunna vara ett riksvärde, enligt kommunens åsikt.) På plankartan har lagts in skyddsområden kring dessa anlägg- ningar. Inom skyddsområdet bör inte anläggningar och bygg- Jordartsstratigrafi, frostmark nader uppföras, utan medgivande av FRA. Sådana anläggningar Ingen bebyggelse ska tillkomma. och byggnader är elstängsel, byggnader med metallkonstruktio- ner, silos mm. Erosionsformer i berg Karst, grotta, jättegryta Vissa av dessa byggnader och anläggningar är bygglovpliktiga Riksintressanta objekt ska inte exploateras. och andra inte. Vid prövning av detaljplan, förhandsbesked och bygglov inom dessa områden ska FRA:s synpunkter inhämtas. Erosionsformer i jord Ravin För de byggnader och anläggningar som inte är bygglovpliktiga Ny bebyggelse tillåts inte. finns möjligheten att ansöka om frivilligt bygglov. Ackumulationsformer Vid tveksamheter om bygglovplikt eller utförande av icke Ås (Tingstädeåsen enda riksintresset) bygglovpliktiga åtgärder rekommenderas, särskilt inom dessa Ny bebyggelse tillåts inte skada åsformationen. områden, kontakt med kommunen för samråd och/eller att sam- råda med FRA.

92 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Dyner Sumpskog 10 Ingen exploatering för bebyggelse. Andra typer av åtgärder, som Ingen ny bebyggelse eller bygglovpliktig etablering tillkommer. riksintressenas kräver bygglov, bedöms mycket restriktivt och utifrån nyttan för behandling i ÖP allmänna intressen. Precisering av utbredningen av dyner med Havsstrandäng/marin strandäng sådan kvalitet att de är av riksintresse bör göras. Havsstrandängen är olämplig för bebyggelse, förutom på grund av naturvärden även bl a på grund av havsytans nivå i sådana Erosion och ackumulation längs vattendrag områden. Etablering av vindkraftverk (innanför/utanför riksin- Meander, korvsjö tresseområde för vindkraftverk)? Ingen ny bebyggelse (oftast olämpligt även p g a andra orsaker). Strandäng Strandformer Se havsstrandäng. Klintkust Obebyggda eller i stort obebyggda klintar ska inte exploateras. Fukthed/fuktäng För klintområden med befintlig bebyggelse gäller stor restriktivi- Eftersom våtmarker inte får dikas är fukthedarna/fuktängarna, tet för tillkommande bebyggelse eller annan exploatering. med sin tidvis höga grundvattennivå, inte lämpliga att bebygga. Annan typ av exploatering, t ex vindkraftverk intill sådan, kräver Rauk, klapperfält, strandvallar, utredning om dränerande effekt m m. strandsporrar, recent strandbildning, flackkust I sådana rauk-, klapperfält och strandvallsområden m fl strand- Mad vid vattendrag bildningar som omnämns i riksvärdet/värdeomdömet tillåts Detta är mark som inte är lämplig för bebyggelse. ingen exploatering. Vattendrag Inlandsklintar Ingen nybebyggelse med utsläpp i vattendraget så att påverkan Ingen ny bebyggelse inom riksintresseområdet sker av vattenkvalitén.

Riksvärden på naturtypsnivå med precisering Riksvärden på artnivå (Flora/fauna) Sjö De floristiska eller faunistiska särdragen ska beaktas så långt möj- Bedömning av skada sker utifrån riksvärden på lägre nivåer. ligt. I de flesta fall görs detta genom att riksvärden beaktas på naturtypsnivån. Särskilt angivna arter eller grupper av arter, ska Skogstyper beaktas. Ädellövskog Här tillkommer ingen ny bebyggelse. Riksintresse för kulturmiljövården För att få en bild av behovet av säkerställandeläget fordras en Kalkbarrskog/Kalktallskog genomgång av riksintressena område för område. Någon sådan Ingen generell bedömning kan göras. Förekomst av nyckelbioto- heltäckande inventering har inte kunnat göras inom ramen för per har härvid stor betydelse. översiktsplanearbetet. Det krävs också en analys av de tjugo gångna årens bebyggelseutveckling för att kunna avgöra inrikt- Områdestyper i kust- och havsområden ningen av eventuella säkerställandeåtgärder. Det kan endast kon- Sandstrand stateras att inga områdesbestämmelser hittills upprättats med Ingen ny bebyggelse tillkommer och annan exploatering som krä- syfte att säkerställa kulturriksintressena. För Visby innerstad ver bygglov bedöms mycket restriktivt. pågår dock ett arbete med att ta fram en detaljplan som bland annat syftar till att säkerställa riksintresset. Jordbruksmark – Naturbetesmarker (Naturbetesmarker) alvar, betad skog, Diskussion annan öppen utmark, buskrik utmark ◗◗Är 1987 års riksintresseredovisning aktuell sedd ur dagens kultur­ Inom särskilt omnämnda områden eller ”klass 1-områden” (gamla värdessynpunkt? ängs- och hagmarksinventeringen) tillåts ingen exploatering. I ◗◗Hur har utvecklingen i synen på urvalet och hanteringen av kul- övriga delar med naturbetesmarker bedöms om skadan av explo- turmiljöerna varit? atering är påtaglig. Särskild vikt ska läggas på bedömningen av ◗◗Vilket är syftet med riksintresseutpekandet? exploateringens fragmenterande verkan men här bör även land- ◗◗Kunskapsläget? skapsbildsaspekter vägas in. ◗◗Vilka är hoten? ◗◗Värdemotivens tydlighet och användbarhet vid planering och Dessa markers skyddsvärde behöver preciseras. bygglovprövning. ◗◗Har kommunen underlag att bedöma riksintressenas relevans? Jordbruksmark – äng Ingen bostadsbebyggelse sker i riksintressanta ängen. Diskussioner har förts med länsstyrelsen om tillämpningen av bestämmelserna i miljöbalkens 7 kapitel när det gäller att skydda kulturmiljön i de riksintressanta fiskelägena. Enligt länsstyrelsen Våtmarkstyper och komplextyper är det enligt skyddsbestämmelserna inte möjlig att kunna hävda kulturmiljöaspekterna. Två av de elva riksintressanta fiskelägena Våtmarks- och myrkomplex har idag ett skydd som byggnadsminnen enligt kulturminnesla- För de i värdeomdömet identifierbara våtmarkerna och andra våt- gen, ett annat fiskeläge är beläget inom ett nybildat naturreser- marker i klass 1 används generellt en skyddszon om minst 100 vat som dock saknar regler om hänsyn till kulturvärdena. Miljö- meter till nya hus och infiltrationsanläggning. Markbäddsavlopp balkens kulturreservatsinstitut borde enligt kommunens uppfatt- ska ha minst 500 meters flödesväg. Annan bygglovpliktig etable- ning komma till användning i skyddet av de riksintressanta fis- ring, t ex vindkraftverk, bedöms utifrån effekter på hydrologin. kelägena.

Komplex av fuktiga marktyper Detta är marker som inte är lämpliga för bebyggelse.

Tidvis översvämmad mark (av vättyp) Detta är marker som inte är lämplig för bebyggelse.

Soligent kärr Behandlas som våtmarks- och myrkomplex.

Topogent kärr Behandlas som våtmarks- och myrkomplex.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 93 10 Riksintresse för yrkesfisket Översiktsplanen har det helhetsperspektiv som gör det möjligt att riksintressenas Utpekade områden för det havsbaserade vindbruket på den östra tillgodose dessa motstridiga intressen och bibehålla nationalland- behandling i ÖP sidan av Gotland ligger inom utpekade områden av riksintresse skapets helhetsvärde. De mest skyddsvärda områdena undantas för yrkesfisket. Dessa vindbruksområden skulle kunna utgöra från exploatering. Inom kustzonen finns stor restriktivitet men på påtaglig skada på riksintresset för yrkesfisket. Det går dock inte några platser föreslås bebyggelsemöjligheter. Sett i ett perspektiv med utgångspunkt från riksintressebeskrivningen att dra slutsat- över hela Gotland och hela kustzonen bedöms detta inte medföra sen att de utpekade vindbruksområdena ligger inom de delar av någon påtaglig skada på riksintressena. riksintresseområdena som konstituerar riksvärdet. Det får den fortsatta planprocessen utvisa. De utpekade vindbruksområ- Tätortsutveckling och bostadsbebyggelse, turistanläggningar dena utgör ca två procent av område 36, Gotland ost, Fårö till och vindkraftutbyggnaden är de tre sektorer som är de tydligaste Hoburgs rev, som utgör fångstområde för piggvar, torsk, ström- exemplen på hur översiktsplanen tillgodoser riksintressena och ming, skarpsill. Bedömningen är att vindbruksetableringar på de utvecklingsintressena. utpekade platserna inte kan anses utgöra påtaglig skada på yrkes- fiskets riksintressen. Tätortsutveckling och bostadsbebyggelse Fördjupningen ”Hela Visby” satsar dels på att utnyttja befintliga Några andra exploateringshot mot yrkesfiskets riksintressen be- tätortsytor effektivare, dels ge staden möjlighet att växa söderut döms inte föreligga. inom räckhåll för strandzonen. Det är en avvägning som är befo- gad i perspektivet att ge öns enda stad möjlighet att växa på plat- Riksintresse för sjöfarten ser som är attraktiva för både gotlänningar och nyinflyttade. Sjöfartens riksintressen får delvis anses beaktade och säkerställda genom den fördjupade översiktsplanen Hela Visby. Kommunen Nästan halva befolkningen bor på landet och därmed behövs bedömer att det inte heller får anses att det föreligger något hot ständigt ny-, om- och tillbyggnader. På de inre delarna av ön är mot den utpekade farleden syd Gotland som ingår i Trafiksepare- bebyggelsetrycket inte så stort. Ny bebyggelse kommer normalt ringssystem (TSS). inte alls att strida mot riksintressena. I de områden om anges i fjärde kapitlet miljöbalken är översiktsplanen mer restriktiv när Riksintresset Visby flygplats det gäller exploatering för att tillgodose riksintressena. Flygets riksintressen får delvis anses beaktade och säkerställda genom den fördjupade översiktsplanen Hela Visby. Bedöm- Turistanläggningar ningen är att planerat vindbruk i översiktsplanen inte utgör hot Översiktsplanen begränsar antalet platser för turistanläggningar. mot riksintresset Visby flygplats. De samlas i princip till områden som redan är åtminstone delvis ianspråktagna. Därmed möter planen kravet på att inte påtagligt skada de i fjärde kapitlet angivna områdenas natur- och kultur- Så tillgodoses riksintressena i värden. I den mån miljöbalkens fjärde kapitels krav på att turis- miljöbalkens fjärde kapitel mens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen Sammantaget kan man se att hela Gotland är av riksintresse, ett särskilt ska beaktas vilket innebär att planeringen ska ge utrymme nationallandskap, där skyddsintressena blir starkare markerade för boende i olika former, så tillgodoses även detta i översiktspla- utmed kusten, på Fårö, Östergarnslandet och Storsudret och sär- nen. skilt starka inom Natura 2000-områdena. Det skydd som bestäm- melserna ger är på sätt och vis absolut, de ska inte kunna vägas Vindbruket mot till exempel enskilda intressen, men å andra sidan finns avse- Översiktsplanen pekar ut ett begränsat antal områden för större värda möjligheter till undantag. anläggningar i kustzonen. Där blåser det bäst men de motstående intressena är ofta som störst. Andra platser förslås längre in på ön. Det behövs också utrymme för ny bebyggelse, anläggningar för De har mer begränsat skyddsvärde och tillräcklig vindenergi. Pla- turism, vindkraft och annat för att tillgodose aktuella behov och nen ställer också upp riktlinjer för hur vindkraften ska hanteras för att möjliggöra den positiva befolkningsutveckling som utgör i övriga områden där en mer spontan utbyggnad kan accepteras en viktig målsättning i Vision 2025. om den sker med tillräcklig omsorg.

94 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 10 Ordförklaringar ordförklaringar

Berggrundsstratigrafi: Läran om berggrundens skikt/lagerfölj- Koncessionstrafik: Av staten meddelat tillstånd att ensam der. Berggrundsstratigrafin beskriver de bergenheter och jorden- bedriva färjetrafik mellan Gotland och fastlandet. heter som utgör jordskorpan. Korvsjö: När en meanderslinga blivit tillräckligt utpräglad kan Boreal skog: Boreal kallas en del av den tempererade zonen på den bryta igenom ett näs och bilda en ny vattenfåra. Den slinga norra halvklotet. Boreal skog utgörs i huvudsak av barrskog. som då inte längre har något vattenflöde kan så småningom bilda en s k korvsjö. Bör: I översiktsplanen ges uttryck för kommunens långsiktiga vilja och avsikt att agera i utformningen av den fysiska miljön. Över- Meander: Meander är en slingrande flodfåra i ett flackt landskap siktsplanen är inte ett juridiskt tvingande dokument. Det inne- skapad av erosion i ytterkurvorna av floden och avlagring i inner- bär att det är möjligt att göra avsteg, d v s att kommunen inte har kurvorna. skyldighet att följa översiktsplanen till punkt och pricka. Utgångs- punkten är dock att översiktsplanen ska följas och att avsteg hör MKB: Miljökonsekvensbeskrivning. till undantagen. MB: Miljöbalken. Avsteg från översiktsplanen ska inte lämnas utan en välgrun- dad motivering. Det avgörande för att upprätthålla översiktspla- Nematoder: Tråd- eller rundmaskar. nens trovärdighet är att den grundläggande långsiktiga viljan och avsikten inte går förlorad. Den viktigaste utgångspunkten Nollplansförskjutning: Med nollplansförskjutning menas att vin- vid prövningar mot översiktsplanen är därför att visa att eventu- darna är uträknade för höjden ovan den höjd som upplevs som ella avsteg inte äventyrar syftet med planen. Avsteg kan av olika marknivån för vindens gränsskikt. Den som använder vindkarte- skäl ändå i vissa fall vara oundvikliga. Det hör till den föränderliga ringen måste alltså lägga till höjden för ”nollplanet”. Nollplansför- verklighet vi lever i, en verklighet som ställer stora krav på anpass- skjutningen kan uppskattningsvis sättas till 3/4 av vegetationens ningsförmåga och flexibilitet, både på oss människor och på hur höjd. vi väljer att forma den fysiska miljön runtomkring oss.

Översiktsplanen är med andra ord inget ”skall-dokument”, den är Prefix ett ”bör-dokument”. Ordet bör uttrycker dock, i detta samman- K: Kilo =103 = 1 000 hang, en stark vilja och avsiktsförklaring. Innebörden ligger när- M: Mega =106 =1 000 000 mare ”ska gälla” än ”behövs inte”. G: Giga =109 = 1 000 000 000 T: Tera =1012 = 1 000 000 000 000 dB: decibel (Mått på ljudnivån). dBA ekvivalent: Med ekvivalent ljudnivå menas ”medelljudnivån” Recent strandbildning: Nutida strandbildning. under en viss tid. De flesta riktvärden anges i ekvivalent ljudnivå som för t ex trafikbuller och industribuller. Recipient: Mottagare av det renade avloppsvattnet (dike, havet, lerjord, sandjord mm). Effekt (energi per tidsenhet): 1 TW = 103 GW = 106 MW = 109 kW = 1012 W. RH00: Rikets höjdsystem med utgångspunkt från en definierad nollnivå för havsytan. Energi (energimängd): 1 TWh = 103 GWh = 106 MWh = 109 kWh = 1012 Wh. Rotor: Vindkraftverkets roterande del.

FBN: Flygbullernivån, är ett specialfall av begreppet ekviva- SGU: Sveriges Geologiska Undersökningar. lensnivå. Flygbullernivån är ett slags ”medelvärde” på ljudnivån alstrad av flyget. (S)NV: (Svenska) Naturvårdsverket.

FÖP: Fördjupad Översiktsplan. Soligent kärr: Sluttande kärr.

GIS: Geographic Information System = Ett datorbaserat geogra- Talinterferens: Talinterferens beskriver förhållandet mellan tal fiskt informationssystem (GIS) för att samla in, lagra, analysera och och bakgrundsljud – talmaskering eller talinterferens represente- presentera lägesbunden information. Det skall inte förväxlas med rar den specifika situation då mänskligt tal maskeras av ett annat ”geografisk information” som till exempel är en kartsymbol eller ljud. linje som motsvarar en väg. GIS används alltså för att skapa, mani- pulera och utforska geografisk information. Urban: stadsmässig.

IPCC: Intergovernmental Panel on Climate Change (FN:s klimat- VA: Vatten och Avlopp. panel). ÖP: Översiktsplan.

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 95 10 Styrande visions- Styrande visions- och måldokument och måldokument

Vision Gotland 2025 – Regionalt utvecklingsprogram för Got­ Kommunal markpolitik – tekniska förvaltningens mål för Fördjupningsmaterial i form av länkar finns på land antogs av kommunfullmäktige 18 juni, 2008 exploateringsverksamhet www.gotland.se/sak Vision Gotland 2010 antogs av kommunfullmäktige 1995 Handelspolicy

Miljöprogram för ekokommun Gotland antogs av kommunfull- Folkhälsopolitiskt program för Gotland antogs av kommunfull- mäktige 18 februari, 2008 mäktige 2003 och reviderades 2008

Vattenplan för Gotlands kommun antogs 1996 av kommunfull- Fritidspolitiskt program för Gotlands kommun mäktige och reviderades 2005 Kulturpolitiskt program för Gotlands kommun Långsiktig plan för VA-utbyggnad för Gotland antogs av kom- munfullmäktige i reviderad form 2006 Styrkort i Gotlands kommun

Energi 2010 – energiplan för Gotland antogs av kommunfull- Strategisk plan och budget för samtliga förvaltningar mäktige 2006 Gotland kommuns IT-strategi Bostadsförsörjningsplan 2008–2013 antogs av kommunfull- mäktige 2007 Näringslivsutvecklingsprogram

Gotlands regionala tillväxtprogram för åren 2008–2011 antogs Program för handikappfrågor i Gotlands kommun antogs av av kommunfullmäktige 18 juni, 2008 kommunfullmäktige 2002

Länsplan för regional transportinfrastruktur 2004–2015 Regionala miljökvalitetsmål antogs av kommunfullmäktige 2004 Socialtjänstlagen Skolplan 2008 Plan- och bygglagen Renhållningsordningen för Gotlands kommun antogs av kom- munfullmäktige att gälla från den 1 oktober 2007 Miljöbalken

Program för miljöanpassat och resurseffektivt byggande Svensk strategi för hållbar utveckling antogs av kommunfullmäktige 2003 Nationella miljökvalitetsmål FÖP Hela Visby utställning under våren 2009 FN:s Barnkonvention FÖP Sudret

FÖP Östergarnslandet

FÖP Fårö

Följande personer har ingått i arbetet med Bygg Gotland:

Projektägare: Kommunstyrelsen Hållbarhetsgruppen: Cora Juniwik, Folkhälsoenheten Helena Andersson, Ledningskontoret Styrgrupp: Carin Johanson, Stadsarkitekt Lena Johansson, Ledningskontoret Per Lindskog, Utvecklingsdirektör Lena Thalin, Projektledare Vision 2025 MKB: Sten Svensson, Kommunekolog

Arbetsgrupp: Jan von Wachenfeldt, Projektledare, Ledningskontoret Statistik: Lennart Andemo Gunnar Gustafsson, Stadsarkitektkontoret Frida Brunner, Stadsarkitektkontoret Konsulter: Måns Hagberg Anders Rahnberg, Stadsarkitektkontoret Calle Brobäck SMHI Kartingenjör: Lena Nilsson, Stadsarkitektkontoret Stenströms Information & Marknadsföring

Dialogforum: Ann-Sofi Lindskog, Tekniska förvaltningen Ett stort TACK till övriga Göran Blomgren, Tekniska förvaltningen informanter och seminariedeltagare! Lars-Gunnar Wedin, Tekniska förvaltningen Claudia Maretic Castillo, Miljö- och hälsoskyddskontoret David Taylor, Socialförvaltningen Eva Werkelin, Stadsarkitektkontoret Freddy Sirland, Barn- och utbildningsförvaltningen Hans Stenmark, Kultur- och fritidsförvaltningen Kermith Larsson, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kjell Lydänge, Räddningstjänsten Mats Ljung, Räddningstjänsten

96 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 anteckningar

ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 97 anteckningar

98 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025

Stadsarkitektkontoret S:t Hansgatan 27, 621 81 Visby Telefon reception: 0498-26 92 00 E-post: [email protected] Översiktsplanens diarienummer: 82004 Hemsida: www.gotland.se/sak