DOCSLIB.ORG

Beskrivning Till Regional Berggrundskarta Över Gotlands Län

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Beskrivning Till Regional Berggrundskarta Över Gotlands Län SGU K 221 K 221 Beskrivning till regional berggrundskarta över Gotlands län Mikael Erlström, Lena Persson, Ulf Sivhed & Linda Wickström Beskrivning till regional berggrundskarta över Gotlands län K 221 Beskrivning till regional berggrundskarta över Gotlands län Mikael Erlström, Lena Persson, Ulf Sivhed & Linda Wickström Sveriges geologiska undersökning 2009 ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7158-957-6 Omslagsbild: Raukar vid Langhammarshammar, Fårö. Foto: Mikael Erlström. Cover: Sea stacks at Langhammarshammar, Fårö. © Sveriges geologiska undersökning Layout: Agneta Ek, SGU Tryck: Lenanders Grafiska, 38025, 2009 Innehåll Inledning .............................................................................................................................................. 5 Tidigare kartläggningar och berggrundsgeologiska arbeten ................................................................. 5 Genomförandet ..................................................................................................................................... 8 Geofysiska mätningar ......................................................................................................................... 8 Geofysiska flygmätningar ..................................................................................................................... 8 Tyngdkraftsmätningar .......................................................................................................................... 13 Petrofysiska undersökningar ................................................................................................................. 13 Hällmätningar ................................................................................................................................. 13 Mätningar på borrkärnor ................................................................................................................. 14 Profilmätningar .................................................................................................................................... 15 Berggrundens strukturella uppbyggnad ........................................................................................... 18 Topografi .............................................................................................................................................. 18 Lagring och bildningsmiljö ................................................................................................................... 20 Tektonik (sprickor, förkastningar, lineament) ....................................................................................... 20 Karst .................................................................................................................................................... 21 Raukar .................................................................................................................................................. 23 Urberget ............................................................................................................................................... 24 Den sedimentära berggrunden .......................................................................................................... 25 Kambrium ............................................................................................................................................ 25 Ordovicium ........................................................................................................................................... 25 Silur ...................................................................................................................................................... 27 Bergartsbeskrivning ............................................................................................................................ 31 Klassifikation ........................................................................................................................................ 31 Märgel och märgelsten ......................................................................................................................... 31 Stromatoporoidékalksten, kalcirudit, kalkarenit, kalcilutit ................................................................... 34 Oosparit, oomikrit, oolit, pisolit ........................................................................................................... 36 Algkalksten ........................................................................................................................................... 36 Revkalksten och revartad kalksten ........................................................................................................ 37 Sandsten och siltsten ............................................................................................................................. 38 Bergarternas kemiska uppbyggnad ................................................................................................... 41 Industrimineral och täktverksamhet ................................................................................................. 43 Täktverksamhet .................................................................................................................................... 43 Kalksten ................................................................................................................................................ 43 Bränd kalk ....................................................................................................................................... 44 Krossberg ......................................................................................................................................... 44 Byggnadssten ................................................................................................................................... 45 Cement ............................................................................................................................................ 45 Sandsten ................................................................................................................................................ 45 Kolväteproduktion ................................................................................................................................ 45 sgu ................................................................................................................................................... 45 opab ................................................................................................................................................. 46 Gotlandsolja AB m.m. ..................................................................................................................... 46 BESKRIVNING TILL REGIONAL BERGGRUNDSKARTA ÖVER GOTLANDS LÄN 3 Kolväteförekomst ............................................................................................................................. 46 Reservoarkaraktär ............................................................................................................................ 46 Oljans ursprung ............................................................................................................................... 46 Berggrundens uppbyggnad och koppling till grundvatten, radon, sårbarhet och bergkvalitet ... 47 Grundvatten och sårbarhet ................................................................................................................... 47 Uran och radon ..................................................................................................................................... 47 Bergkvalitet ........................................................................................................................................... 48 Summary .............................................................................................................................................. 49 Referenser ............................................................................................................................................ 50 Appendix 1. Stratigrafisk beskrivning ................................................................................................ 54 4 MIKAEL ERLSTRÖM m.fl. Inledning Inom ramen för SGUs anslagsverksamhet påbörjades gäller berggrundens ålder, bildningsförhållanden och under 2006 arbetet med insamling av regional berg- korrelation med andra siluriska berggrundsområden grundsinformation för Gotlands län. Projektets syfte och händelser. Tillsammans med den nya berggrunds- har varit att ta fram geologisk information över Got- kartan som presenteras här utgör de en viktig bas för lands berggrund som ett planerings- och resurshus- förståelsen av uppbyggnaden av Gotlands berggrund. hållningsunderlag för bl.a. länsstyrelse och kommun. Projektets huvudmål har varit att presentera regional TIDIGARE KARTLÄGGNINGAR OCH digital berggrundsinformation i skalan 1:200 000 samt BERGGRUNDSGEOLOGISKA ARBETEN tillhörande beskrivning. Arbetet har varit inriktat på att sammanställa en Gotlands geologi beskrevs redan under 1700-talet av karta som visar förekomsten av olika bergartstyper och Carl von Linné som under sin gotländska resa 1741 inte som brukligt är en karta som visar berggrundens noterade den rika förekomsten av välbevarade fossil. inbördes åldersförhållande, dvs. en kronostratigrafisk Under 1800-talet och 1900-talets inledning gjordes presentation av berggrunden. En karta som visar ut- omfattande
Load more

Recommended publications
  • Skyddad Natur I Gotlands Län
    Skyddad natur i Gotlands län NATURRESERVAT, DJURSKYDDSOMRÅDEN, NATURA 2000-OMRÅDEN, FRIDLYSTA DJUR & VÄXTER M.M. Se även Länsstyrelsens hemsida: www.i.lst.se Skyddad natur i Gotlands län I föreliggande sammanställning redovisas vilka områden inom Gotlands län som omfattas av något slag av skydd enligt 7 kapitlet miljöbalken (1998:808). Dessutom ingår en förteckning över länets fridlysta växt- och djurarter. Närmare information om de naturskyddade områdena och vika bestämmelser som gäller kan er- hållas från Länsstyrelsen (621 85 Visby, tel. 0498-29 21 00) eller på Länsstyrelsens hemsida (www.i.lst.se). Denna sammanställning är ajourförd till och med den 1 september 2008. Nationalparker Enligt 7 kap 2 § miljöbalken får ett mark- eller vattenområde som tillhör staten efter riksdagens medgivande av regeringen förklaras som nationalpark. Syftet med bildandet skall vara att bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick. I Gotlands län finns bara en nationalpark. NVR- Namn Total- Land- Beslutsdatum ID areal areal (ha) (ha) 2000189 Gotska Sandön 4 500 3 638 1910-12-30 1963-06-28 1988-11-10 Naturreservat Enligt 7 kap 4 § miljöbalken får ett mark- eller vattenområde förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, för att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behov av områden för friluftslivet. Länsstyrelsen eller kommunen beslutar om bildandet av natur- reservat. Naturreservat kan omfatta såväl privatägd som samhällsägd mark. Inom ett naturreservat gäller vissa föreskrifter som inskränker såväl markägarnas som allmänhetens rätt att utnyttja området. Före- skrifterna är anpassade till syftet med reservatet och är därför olika i olika reservat.
    [Show full text]
  • Gotlandscykeluthyrning.Com, +46 498 214 133 Lumme- Coustline up Gotland Lunda to Fårö Appr
    North of Visby Take the Fyrplatsen gotlandscykeluthyrning.com, +46 498 214 133 Lumme- coustline up Gotland lunda to Fårö appr. 15 km 70 km from Gotska Sandön from Visby. N Kyrkudden Visby Östersjön Gotska Sandön Langhammars 2 Norsholmen Hamnudden Tärnudden Tälle- N Helgumannen vika Ekeviken Ekeviken Skär 149 Norsta Auren 14 Digerhuvud Butleks Avanäs 3 Kalbjärga 14 Norrsund Ullahau Fårö fyr Lauterhorn Lauter Ava Sudersand Sudersandsviken Blå Gamlehamn 1 Lagunen Hallshuk Norra gattet Mölnor Ar Lansa FÅRÖ Fårö infocenter Brissund Fårö kyrka Kappelshamns- viken Hammars Bläse Kalkbruksmuseum Bästeträsk Häftingsklint Northen coastline HALL Fårösund Dämba FLERINGE Östersjön Kappels- FÅRÖSUND Sigsarve hamn strand Bräntings haid Badhus- Engelska BUNGE Kolerakyrkogården Irevik Bungemuseet parken 13 Hideviken KAPPELS- Ryssnäs HAMN 148 Gotland Ring Jungfrun Ireviken Lickershamn HANGVAR Visby RUTE Stenkyrkehuk Gamla Bungeviken Bungeör 149 Thor Bungenäs 149 Fardume träsk Fardume slott Skenholmen Fardume Lergrav Hångers källa Valleviken 2 STENKYRKA träsk LÄRBRO Själsö Bageri – Bakery & Café Valle- vik Garden café with beatiful sea views. Nyhamn LUMMELUNDA HELLVI Husken Furillen Enjoy tartin and a glass of wine at sunset. Kyllaj Själsö Open from 5 pm. Welcome! 148 13 Brissund Kyllaj Brissundsvägen 22A, +46 498 270 909 MARTEBO 8 km OTHEM 147 Lummelundagrottan Hide from Själsö Quick TINGSTÄDE Visby Seaside bikepath Tingstäde- File haidar Hideviken Krusmyntagården träsk Vägume- bikepath viken Hide- Brissund viken 148 S:t Olofsholm 12 Nynäshamn Hejnum hällar SLITE Asunden 149 Slite havsbad Själsö Boge- Kallgateburg vik Enholmen 149 Brucebo VÄSKINDE LOKRUME HEJNUM BOGE Snäck Östersjön BRO Bogeklinten Rauk, Langhammars Gustafsvik 147 Norderstrand FOLE 146 1 148 BÄL Tjälderviken Västervik 3 The Snäck Chimpansee rauk 147 HEJDEBY Tjelvars grav Tjälder 12 The Closest rauk from Visby appr.
    [Show full text]
  • Natural and Cultural Heritage in Tourism on Gotland Heritage Tourism Characteristics and the Relation of Natural and Cultural Heritage
    20 021 Examensarbete 30 hp Juni 2020 Natural and Cultural Heritage in Tourism on Gotland Heritage Tourism Characteristics and the Relation of Natural and Cultural Heritage Mareike Kerstin Schaub Abstract Natural and Cultural Heritage in Tourism on Gotland Mareike Kerstin Schaub Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten This thesis researches into the heritage tourism characteristics on Gotland. Many destinations see a great potential to develop new tourism products around their Besöksadress: heritage and thus meet a rising demand for enriching and unique visitor experiences. Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 The Swedish island of Gotland in the Baltic Sea has a long history as a tourism Hus 4, Plan 0 destination and is rich in heritage resources of diverse origin. A qualitative approach is taken to study which traits characterise heritage related tourism to Gotland, and Postadress: which potentials and challenges are seen by major stakeholders in the tourism and Box 536 751 21 Uppsala heritage development. One protruding result is the strong connection between natural and cultural elements at the heritage sites as well as in tourism demand. Also Telefon: the tourism strategy for Gotland strives for a further development of nature and 018 – 471 30 03 culture as thematic tourism areas. Hence, a closer look is taken into the relation of Telefax: these two heritage elements. With help of the concept and methodology of 018 – 471 30 00 heritagescapes two heritage sites have been analysed in a case study approach. The result shows that the integration of natural and cultural heritage to create cohesive Hemsida: and immersive visitor experiences at one site is challenging.
    [Show full text]
  • Beslut Och Skötselplan Pdf, 450.1
    Länsstyrelsen BESLUT Sid 1 av 29 GOTLANDS LÄN 5.11.2007 Dnr 511-5158-06 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Grogarnsberget, Östergarns socken, Gotlands kommun Beslut Länsstyrelsen beslutar, med stöd av 7 kap 4 § miljöbalken, MB (1998:808) att förklara det på bifogade karta, bilaga 2, avgränsade området som naturreservat med de föreskrifter som anges nedan. Naturreservatets namn skall vara Grogarnsberget. Uppgifter om naturreservatet Namn Grogarnsberget Län Gotland Kommun Gotland Socken Östergarn Natura 2000-område SE0340152, Grogarnsberget Läge Ca 1,5 km nordöst om Östergarns kyrka (se översikts- kartan, bilaga 1). Kartblad Ekonomiska kartbladen 06J4g och 06J4h Gräns Mitten av den heldragna svarta linjen på bifogad karta, bilaga 2. Areal 253 ha Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 621 85 VISBY Strandgatan 1 och 2 0498-29 21 00 0498-21 72 89 [email protected] www.i.lst.se BESLUT Sid 2 av 29 5.11.2007 Dnr 511-5158-06 Berörda fastigheter och ägare Fastighet Ägare Östergarn Bengts 1:29 Gunnar Bendelin Östergarn Bengts 150 623 68 Katthammarsvik Östergarn Bengts 1:37 Yngve Vakk Östergarn Grogarns 710 623 68 Katthammarsvik Östergarn Grogarns 1:19 Eurolime AB Östergarn Hallgårds 1:15 Kanalvägen 10 C Östergarn Vassmunds 1:13 194 61 Upplands Väsby Östergarn Grogarns 1:22 Gotlands Hembygdsförbund Östergarn Grogarns 3:1 Broväg 25 B 621 41 Visby Östergarn Grogarns 1:43 Björn Liljeros Odengatan 12 114 24 Stockholm Östergarn Gutenviks 1:44 Folke Jakobsson (andel: 1/6) Östergarn Gutenviks 105 623 68 Katthammarsvik Helge
    [Show full text]
  • Gotland Är Landstinget Inte- I Visby Har Folktandvården En Eller Åk Till Visby Lasaretts Akut- Grerat Med Kommunen
    Vik här 5 x telefonnummer Publicerad juni 2011 Sjukvård Kommun Akut tandvård Vid livshotande tillstånd ring 112 På Gotland är landstinget inte- I Visby har folktandvården en eller åk till Visby lasaretts akut- grerat med kommunen. Därför akutmottagning som även turis- mottagning. Vårdcentraler är det till kommunen man ringer ter kan vända sig till. Öppet alla finns i Hemse, Slite och Visby. om man vill fråga något, även dagar sommartid. De har öppet vardagar kl 8-17. om sjukvård och lokaltrafik. n Tel: 0498 20 36 79 Sjukvårdsrådgivningen har öp- n Tel: 0498 26 80 00 pet dygnet runt: Taxi n Tel: 1177. Det finns en stor taxistation utanför Österport i Visby. Vid Sopor hamnen och flygplatsen står det På ön är det strikt sopsortering oftast lediga bilar och väntar. som gäller. Om du undrar över För att beställa bil: sortering eller var du ska slänga n Taxi Gotland tel: 0498 200 200 ditt skräp ring kommunen. n Slite Taxi tel: 0498 22 00 88 n Tel: 0498 29 91 00 Sopsortering gäller! GOTLAND 5 x sajter Swww.gotlandinfo.se Swww.guteinfo.com Här börjar resan för många. Gotland kommuns Turistportal med mycket information. Roligt med hemsida hjälper dig med resa, boende och praktisk kommentarsfält till tipsen, vilket verkligen kan ge information. Fyllig sajt som berättar om öns insidertips och ibland leda till roliga diskussioner. historia såväl som var de bästa fiken finns, eller när nästa jippo går av stapeln. Swww.alltomgotland.se Dagens badrapport med vattentemperatur och om Turistsajt som också kompletterar med lite olika eventuell algblomning finns uppdateras dagligen.
    [Show full text]
  • Svensk Botanisk Tidskrift Tidskrift Botanisk Svensk
    Svensk Botanisk Tidskrift Svenska Svensk Botanisk Tidskrift Botaniska Föreningen 101(2): 81–160 ISSN 0039-646X, Uppsala 2007 100 år INNEHÅLL 101(2): 81–160 (2007) 81 Ordföranden har ordet: Floraväktarna tjugo år 83 Aronsson, M: Floraväktarnas historia (History of “Floraväktarna” – guardians of the Swedish flora) 85 Larsson, K: Bränning och markstörning gynnar hotade arter i Halland (The use of fire and disturbance when preserving threatened species in Halland, SW Sweden) Floraväktarna – Akut hotade kärlväxter 91 Edqvist, M (red.): Tillståndet för våra akut hotade kärlväxter (A survey of the critically endangered (CR) vascular plants in Sweden) 147 Skoglund, J: Sandbrodd på Öland – ett gammalt nyfynd (Milium vernale discovered on Öland, SE Sweden) 151 Debatt: Vad behöver en naturvårdare veta? 154 Inventera i Pite lappmark! 155 Botanisk litteratur: Norsk lavflora Blekinges flora 157 Föreningsnytt: SBF:s jubileumsfond Kurs om vattenväxter Guldluppen 2007 Föreningskonferensen 2007 Linnea – Årets växt 2007 Framsidan: Sandnörel Minuar- Volym 101 • Häfte 2 • 2007 tia viscosa är en av våra sällsyntaste 156 Vilket landskap 158 En vattenväxt, 91 Vilken smör- växter (se sid. har fått en ny men vilken? Lär blomma finns 120). Foto: Åke flora? dig allt på kursen bland våra akut Svensson. i sommar! hotade arter? Grafiska Punkten, Växjö 2007 Svenska Botaniska Föreningen Svensk Botanisk Tidskrift Föreningar anslutna till Svenska Botaniska Föreningen Kansli Svenska Botaniska Föreningen, Svensk Botanisk Tidskrift publicerar original- Adress samt en kontaktperson Östergötlands natural- Botaniska sektionen i c/o Avd. för växtekologi, Uppsala universitet, arbeten och översiktsartiklar om botanik på för varje förening. historiska förenings Uppsala Villavägen 14, 752 36 Uppsala. svenska. I första hand trycks kortare artiklar Föreningen Blekinges flora botanikgrupp Saskia Sandring, Flogstav.
    [Show full text]
  • Översiktsplan För Gotland 2010-2025
    Näringslivsutveckling ■ Infrastruktur ■ Vatten och avlopp ■ Naturvärden ■ Vindbruk ■ Bebyggelseutveckling ■ Kustzonen ■ Turismens utveckling ■ Kulturvärden ■ Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-14 § 79. Beräknat datum för laga kraft 2010-07-15. Den antagna översiktsplanen finns i nuläget endast tillgänglig i pdf-format i avvaktan på att den vinner laga kraft och att den går i tryck efter slutliga redaktionella ändringar. © Gotlands kommun, Ledningskontoret maj 2010 Text- och kartproduktion: Stadsarkitektkontoret, Gotlands kommun Textredigering och grafisk form: Stenströms Information & Marknadsföring Foto: Kommunens bildarkiv, Destination Gotland, Utvakten AB, Visby Flygplats och Stenströms Information & Marknadsföring ”Gotland är Östersjöregionens mest kreativa och magiska plats präglad av närhet, hållbar tillväxt och fylld av livslust” – så lyder den vision som utgör grunden för Gotlands framtida utveck- ling fram till år 2025. Översiktsplanens roll är att visa hur det framtida mark- och vattenutnyttjandet kan bidra till att nå visionens mål och intentioner. Det innebär bland annat att planera för bostäder åt alla, att skapa goda livsmiljöer, att möjliggöra tillväxt och skapa arbetstillfällen genom pla- nering av områden för industrier, handel och annan verksamhet, att till- godose behovet av goda kommunikationer och att främja en långsiktigt hållbar utveckling såväl på landsbygden som i våra tätorter. Det finns ett antal utvecklingsfrågor som är speciellt viktiga för Gotlands framtida utveckling. Hur stärker vi förutsättningarna för att uppnå en positivare befolkningsutveckling än idag? Hur skapar vi en framtida utveckling i samklang med bevarandet av Gotlands unika natur- och kulturmiljöer? Klimatfrågorna kommer att kräva en ny syn på den kust- nära planeringen! Hur kan turismen utvecklas? Hur skall vatten- och avloppsfrågorna lösas i ett långsiktigt perspektiv? Var kan vindkraften byggas ut så att våra ambitiösa mål om en övergång till förnybara energi- källor kan uppnås.
    [Show full text]
  • Fynd Av Några Ovanliga Myrarter I Sverige (Hym., Formicidae)
    Ent. Tidskr. 127 (2006) Fynd av några ovanliga myror Fynd av några ovanliga myrarter i Sverige (Hym., Formicidae) OLLE HÖGMO Högmo, O.: Fynd av några ovanliga myrarter i Sverige (Hym., Formicidae). [Records of some rare ant species in Sweden (Hym., Formicidae).] – Entomologisk Tidskrift 127 (3): 93-96. Uppsala, Sweden 2006. ISSN 0013-886x. Records are given for some rare or interesting species of ants in Sweden. These include: Myrmica gallieni Bondr., M. microrubra Seifert, M. specioides Bondr., Solenopsis fugax (Latr.), Myrmecina graminicola (Latr.), Leptothorax corticalis (Schenck), L. interruptus (Schenck), L. affinis Mayr, L. nylanderi (Först.), Anergates atratulus (Schenck), Lasius carniolicus (Mayr), L. mixtus (Nyl.), L. paralienus Seifert and Polyergus rufescens Latr. Högmo, O., Stationsvägen 26, S-241 95 Billinge, Sweden. I denna artikel presenteras fynd av ett antal in- rödmyra (DD på rödlistan; Gärdenfors 2005) tressanta myrarter som jag har gjort under åren Sk: Allerum, Cristinelund (RN 62263/13016), 1976-2004. Under denna tidsperiod samlade jag 16.VIII.89; Södra Sandby, Fågelsångsdalen (RN myror i Sverige, framför allt i Skåne och på Got- 61791/13443), 9.V.82; Go: Boge, Vike musei- land. Insamlingen skedde alltid med vanligt sök gård, markväg (RN 63945/16771), 27.VI.91, Vg: på lämpliga ställen, inga fällor har använts. Ib- Lyrestad, Sjötorps gästhamn (RN 6825/1394), land har en exhaustor varit till hjälp. I de flesta 21.VII.91. Ny för Go och Vg. Rödlisteklass- fallen rör det sig om nya landskapsfynd, annars ningen visar att statusen för denna art är dåligt är det något annat av intresse som föranleder känd i Sverige, och den är tidigare bara känd rapporteringen.
    [Show full text]
  • Gotlands Geologi
    SVBRIGBS GBOLOGISKA UNDBRSÖKNING SER. C. Avhandlingar och uppsatser. N:o 331. ÅRSBOK I8 (I924) N:o 3· GOTLANDS GEOLOGI E.N Ö V E R S I K T AV HENR. MUNTHE, J. ERNHOLD HEDE och LENNART VON POST MED 9 TAVLOR OCH TALRIKA FIGURER / I TEXTEN Pr·is 3, oo kr. l / STOCKHOLM 1925 KUNGL. DOKTRYCKEII.IET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 251465 S. G. l. Ser. C, N:o 331. G. H olm fot. Sjöliljor med »kronorna» fastsittande vid stammarna, jämte bryozoer inbäddade i kalkslam. C:a ' 13 av naturliga storl eken. T illhör en del av den i Riksmuseets avdelning för fo ssila djur uppställ da, berömda kalkstensplattan från Smiss i När. SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING SER. c. Avhandlingar och uppsatser. N:o 331. ÅRSBOK 18 (1924) N:o 3· GOTLANDS GEOLOGI E N OV ER S IK T AV HENR. MUNTHE, J. ERNHOLD HEDE och LENNART voN POST MED 9 TAVLOR OCH TALRIKA FIGURER l TEXTEN STOCKHOLM 1925 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 251465 I NNE H ÅLL. Sid. Förord . 4 Berggrunden (Silursystemet) 5 Översikt övn· bergm·terna Översikt över stratig m.ften . 9 Lagerindelning 9 Fossilinneh!Ul . Il Beskrivning av Gotlands silurlager. (Av J. ERNHOLD H EDE) 13 Tektoniska oc!t geom01'fologiska drag, !töjdför!tål!andm m. m. 30 Jordlagren (Kvartärsystemet) 37 Inledande översikt . 37 Landisms m·bete . 38 Landisens förstörande och slipande verksamhet, glacialräfflor och rundhällar 38 Landisens avlagrande verksamhet 41 Moränbildningar 41 Ledbergarter 41 Jätteblock 42 Isälvsavlagringar 42 Isälvsfenomen . 44 Baltiska havet oc!t dess avlagringar under senkvm·tär tid 46 Baltiska issjön och dess avlagringar m.
    [Show full text]
  • Vindbruk Kustzon Infrastruktur Näringsliv Bebyggelse Kulturmiljöer
    turism vatten bebyggelse näringsliv infrastruktur kulturmiljöer vindbruk kustzon 1. Introduktion Översiktsplanen ....................................................................................... 5 Hållbar samhällsutveckling ........................................................................8 Klimatförändringar .............................................................................................. 10 Riksintressen ..................................................................................................................15 Natur ......................................................................................................................................... 22 Hälsa och säkerhet .....................................................................................................................25 2. Bebyggelseutveckling ..........................................................29 3. Näringslivsutveckling ...........................................................43 4. Turismens utveckling ............................................................46 5. Kulturmiljöer .............................................................................51 6. Kustzonen ...................................................................................55 7. Vatten och avlopp ..................................................................63 8. Infrastruktur ...............................................................................71 9. Vindbruk ......................................................................................74
    [Show full text]
  • 1. the Archipelago Sea the Archipelago Sea Is a Part of The
    1. The Archipelago Sea The Archipelago Sea is a part of the Baltic Sea between the Gulf of Bothnia, the Gulf of Finland and the Sea of Åland, within Finnish territorial waters. By some definitions it contains the largest archipelago (island group) in the world by the number of islands, although many of the islands are very small and tightly clustered. The larger islands are inhabited and connected by ferries and bridges. The Åland Islands, including the largest islands of the region, form an autonomous region within Finland. The rest of the islands are part of Finland Proper. The Archipelago Sea is a significant tourist destination. Nature and Conservation The islands provide a unique and diverse environment for wildlife. The bigger islands resemble the coastal regions of continental Finland whereas skerries have a radically different environment. Smaller islands are devoid of trees, but still harbour a rich plantlife. The environment is sunny, has a relatively long growing season and is fertilised by guano. On the other hand, nearly constant wind and thin or non-existent soil limit plant growth. The very low salinity of the Baltic Sea makes splashes of seawater more benign for plant life. While most of the islands are rocky, some are actually extensions of the Salpausselkä ridge system, and thus composed of terminal morraine. Such islands include Örö and Jurmo. The flora and fauna in these islands is more diverse than in their rocky neighbours. The conditions can vary radically even within one small island, due to the features of the rock on which the islands are based.
    [Show full text]
  • Drag Ur Gottlands Odlingshistoria I Relation Till Öns Geologiska Byggnad
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING SER. C a. Avhandlingar och uppsatser i 4:0. N:o Il. DRAG UR GOTTLANDS ODLINGSHISTORIA I RELATION TILL ÖNS GEOLOGISKA BYGGNAD AV HENR. MUNTHE MED 2 KARTOR SAl\1'1' TALRIKA TEXTFIGURER STOCKHOLl\1 1\UXGL. llOK'l'IlYCKEillE'l'. P. A. 1\ 0 ilS'l'ED'I' & SÖ ~ER 1913 [131483] Förord. »Gottland är en märklig ledamot av det svenska riket» är ett uttalande, vilket tillskrives GusTAV W ASA, som varmt intresserade sig för ön. Vari denna »märklighet» skulle ha bestått, torde icke vara närmare känt, men möjligen avsåg uttalandet blott öns politiska betydelse, ty konungen besökte själv aldrig ön. Efter den tiden har kännedomen om Gottland i högst väsentlig grad vidgats och fördjupats, och det ligger ingen överdrift i det påståendet, att ju mera så skett, desto märkligare har ön nr flera synpunkter fram­ stått. Emellertid torde man med fog kunna påstå, att vår kunskap om Gottland ännu är i mångt och mycket påfallande bristfällig, detta vare sig vi tänka på öns naturhistoria, eller på dess kultur- och politiska historia. Det är i själva verket blott några få delar därav, som kunna sägas ha blivit mera ingående behandlade, såsom t. ex. öns fiskar och molluske1· (av G. LINDSTRÖM 1), delar av öns flora (av K. JOHANSSON 2 m. fl .), delar av dess Lethcea (i ett flertal arbeten av G. LINDSTRÖM), av dess senkvm·tära utvecklingshistoria (av R. SERNANDER, 3 förf. 4 m. fl.), öns kyrkor (i arbeten av C. G. BIWNIUS, HANS HILDEBRAND, JOHNNY ROOSVAL, EMIL EKHOFF), dess äld~·e jä1·nålder (i ett under utgivning varande arbete av OscAR ALMGREN) o.
    [Show full text]