2 Bebyggelseutveckling bebyggelse utveckling
Gotland som livsmiljö Inomregional balans Ö-livet innebär tillgång till det lilla samhällets fördelar. Här finns Hållbar utveckling ställer krav på effektivitet och hushållning Planförslag en positiv ö-mentalitet med närhet mellan människor, organi- i den fysiska planeringen i allmänhet och i infrastrukturplane- med strategier sationer, myndigheter, service och rekreation. Här finns lands- ringen i synnerhet. Det har betydelse hur vi bor, var vi bor, var vi bygd och stad, båda med utvecklingsbara styrkor. Gotland har arbetar, hur vi reser. Den fysiska samhällsplaneringen ska under- och riktlinjer välkända och unika natur- och kulturvärden. lätta för individen att göra kloka hållbara val och bidra till de Planeringsförutsättningar: sidan 39 beteendeförändringar som kommer att bli nödvändiga. Över- Vi bor glest. Bebyggelsen utanför Visby är påtagligt utspridd. siktsplanen beskriver strategier och riktlinjer för hur en sådan Gotlands bebyggelsemönster kan i sin helhet snarast betraktas utveckling inom Gotlands kommun kan komma till stånd, samt som en mycket utglesad tätort. Det finns både historiska och geo- vilka åtgärder som behövs. Det hållbara samhället utifrån ekono- grafiska förklaringar till varför bebyggelsestrukturen ser ut som miska, sociala och ekologiska perspektiv ska vara den grundläg- den gör. Gotland har en väldigt stark och unik sockentradition, gande inriktningen. men ingen tradition att samla bebyggelsen i större byar. Bebyg- gelsestrukturen är en unik kvalitet som även framöver kommer Målbilden i Vision Gotland 2025 är en bibehållen inomregio- Översiktsplanens inrikt- att locka till inflyttning till Gotland. Det gäller därför att uti- nal balans. Det innebär i första hand att befolkningsfördelningen ning är att nyetableringar från ett modernt förhållningssätt bygga vidare på denna tradition. mellan Visby och övriga Gotland ska bibehållas. Idag bor 40 pro- ska underlättas och Översiktsplanen föreslår en särskild kompletteringsmodell för att cent i Visby och resterande befolkning på övriga Gotland. Olika stimuleras i de utpekade tillvarata dessa utvecklingsmöjligheter. Se vidare under rubriken områden för stad och land behöver förstärkas, befolkningen ska orterna så att närings- Hållbart landsbygdsboende, sidan 38. öka och landsbygden ska vara en attraktiv miljö för företagare, livet, servicefunktioner och kollektivtrafiken kan boende och turism. utvecklas. Vision Gotland 2025 sätter målet att 65 000 invånare ska bo på Gotland. Ökningen ska vara fördelad över stad och land. Detta Vision Gotland 2025 pekar ut ett antal tätorter som ska utvecklas innebär en befolkningsökning, från dagens ca 57 000, med 8 000 ur servicesynpunkt. Det handlar om att hitta en bra balans mel- personer. För att uppnå målet krävs kraftfulla åtgärder för att öka lan Visby och övriga tätorter på Gotland där de olika orternas inflyttningsnettot och födelsetalen. Avgörande är att de tre boen- styrkor tillsammans med dess omland och förutsättningar fram- dealternativen Visby, tätorterna och landsbygden utvecklar sina hävs. Tätorterna är indelade i tre olika nivåer, där Visby är region kvalitéer och att alla tre alternativen kan bidra till en ökad inflytt- centra, Slite och Hemse landsbygdscentrum och de resterande ning. En förutsättning för en positiv utveckling är också att det tätorterna betecknas som serviceorter. finns arbetstillfällen, bostäder och välutbyggd offentlig och kom- Var bor du idag? mersiell service. Det har blivit alltmer kostsamt att upprätthålla en god kommu- ❏❏Landsort nal service i ett så spritt boendelandskap som vi har på Gotland. ❏❏Tätort Det finns två trender i inflyttningen till Gotland, dels inflytt- Trenden för de kommunala förvaltningarna går därför åt en mer ❏❏Stad ning till landsbygden och dels till Visby. Flyttning inom kommu- koncentrerad modell för våra serviceinrättningar. Det handlar nen sker huvudsakligen genom inflyttning till Visby, men i viss bland annat om att förbättra kvaliteten och här spelar till exem- Var skulle du vilja bo? utsträckning även till övriga tätorter. Under förutsättning att det pel möjligheten till framtida rekrytering av personal en viktig roll. ❏❏Landsort finns arbetstillfällen och kommunikationer kommer attraktions- Sambandet mellan arbetsplats och bostadsort är av stor betydelse. ❏❏Tätort kraften hos Visby och den gotländska landsbygden att kunna för- ❏❏Stad stärkas och bidra till en befolkningsökning. Vision 2025 understryker att ett aktivt näringsliv förstärker ser- Vilken typ av boende viceorternas attraktionskraft. Tätorterna inklusive Visby är bero- har du idag? I Visby har bostadsbyggandet varit omfattande, ca 1 000 lägen- ende av sitt omlands utveckling. Boende på landsbygden är avgö- ❏❏Villa heter har tillkommit under 2000-talet. Även på landsbygden har rande för att bibehålla både privat och offentlig service i tätor- ❏❏Bostadsrätt byggandet haft ett uppsving under denna period. Trots detta har terna. Tätorterna har en hög andel blandade upplåtelseformer, ❏❏Hyresrätt? antalet invånare inte ökat. Till en viss del kan det förklaras av vilket minskar segregation i samhället och underlättar för en en uppdämd efterfrågan på lägenheter och byggande av fritids- bostadskarriär inom tätorten och därmed även till kvarboende hus. En annan förklaring är att utflyttare från Gotland i viss mån för den äldre generationen. behållit sina bostäder här. I serviceorterna har efterfrågan och därmed byggandet varit begränsat. Knappt 5 000 fastigheter ägs Planeringsstrategier av deltidsboende på Gotland. Översiktsplanens inriktning är att nyetableringar ska underlättas och stimuleras i de utpekade orterna så att näringslivet, service- På Gotland finns näringsverksamhet över hela ön. Småföreta- funktioner och kollektivtrafiken kan utvecklas. Det handlar om gande är en livsstil och Gotland är företagstätast i landet räknat i fysisk planering som positivt styrmedel där platsernas unika fram- Hur ska vi fördela visio- antal företag per invånare. Naturtillgångar, markförhållanden och gångsfaktorer uppmärksammas, vilket kan leda till de enskilda nens 65 000 invånare på en spridd arbetskraft ger förutsättningar för näringslivsutveckling tätorternas framtida utveckling både som boende- och arbets Gotland? över hela ön. Den fysiska planeringen ska se till att markreserver orter. ❏❏13 000 Visby – 52 000 tillskapas för utveckling och nyetablering av industri och annat övriga Gotland företagande. ❏❏26 000 Visby – 39 000 ■■ Fördjupade översiktsplaner ska tas fram för att öka de övriga Gotland För att uppnå önskvärd utveckling ska den fysiska planeringen utpekade tätorternas attraktivitet både som boende- och ❏❏32 500 Visby – 32 500 bidra med positiva incitament och ge möjligheter för Gotland att arbetsorter. För att stärka landsbygdens utveckling i sin övriga Gotland växa och utvecklas så att det råder balans mellan stad och land. helhet ska utvecklingspotentialer i tätorternas omland ❏❏39 000 Visby – 26 000 övriga Gotland För att uppnå detta mål är det viktigt att lyfta fram och stimu- integreras i detta arbete. ❏❏52 000 Visby – 13 000 lera möjligheterna att utveckla attraktiv ny bebyggelse av olika övriga Gotland karaktär såväl i Visby som på landsbygden. För att serviceorter- nas utbud ska kunna bibehållas och stärkas under planperioden De fördjupade översiktsplanerna ska utifrån respektive orts är bl a ett attraktivt kustboende en viktig förutsättning. bebyggelsestruktur och karaktär analysera lämplig bebyggelseut- veckling, möjlig vatten- och avloppsutbyggnad, klimatfrågorna och dess konsekvenser och föreslå lämpliga utbyggnadsområden ■■ Ny bebyggelse ska ingå i ett tydligt socialt, ekonomiskt och kompletteringsmöjligheter för nyetablering och utveckling och ekologiskt sammanhang. av såväl företag som bostäder. På plankartan har ett symboliskt område markerats runt de utpekade tätorterna. Detta omland kommer att närmare avgränsas i det fortsatta fördjupade plan- arbetet.
ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 29 2 bebyggelse utveckling
Kommunalt service- och fritidsutbud
30 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Gotlands kommun kan genom att upprätthålla en god kom- 2 munal service samt underlätta för företagsetableringar på dessa KLINTEHAMN bebyggelse orter, höja dess attraktivitet både som boende- och arbetsorter. Klintehamn hör till de samhällen som utvecklats och flyttat utveckling Detta möjliggör också kvarboende i ett omland kring dessa orter centrum från kyrkan efter medeltiden, i detta fall en bit väs- samt till att etablera ett nytt tätortsnära boende med landsbyg- ter ut. Klinte kyrka ligger en bit från dagens samhälle men dens kvaliteter. Ett av kommunens mål är att öka den bofasta naturskönt vid klinten som givit platsen sitt namn. Det som gjorde ”utflyttningen” nödvändig var hamnens ökade bety- Vilket är viktigast att ha befolkningen. För att lyckas med detta är det inte bara ett attrak- nära till om du bor/skulle tivt boende som är avgörande, utan möjligheter till ett attraktivt delse och användning från framför allt slutet av 1700-talet. bo på landet? Det var då det välkända handelshuset Donner etablerade sig arbete är också av stor vikt. ❏❏Skola och barnomsorg med eget hus som biblioteket numera residerar i. Affärshu- ❏❏Vårdcentral En bebyggelsestrategi enligt denna modell kräver stora kommu- set Donner kom att prägla samhället under sin drygt hund- ❏❏Busshållplats nala insatser. Flera orter kan tänkas behöva investeringar i infra- raåriga verksamhet. Men hamnen var av stor betydelse även ❏❏Äldreomsorg struktur, arbete med planläggning och särskilda insatser för att före familjen Donners etablering, som exempel kan nämnas ❏❏Livsmedel höja ortens attraktivitet, vilket är ett viktigt led i att öka efterfrå- att Linné noterade följande vid sitt besök i Klintehamn den 14 ❏ Apotek gan på bostäder i området. juli 1741, ”Klintehamn hade de mesta fartyg man sett i någon ❏ gotländsk hamn som där intogo kalk, bjälkar och bräder”. ❏❏Bensinmack ❏❏Samlingslokal ■■ Under planperioden ska de fördjupade översikts- Hamnen har även varit viktig som den hamn på Gotland ❏❏Fritids-/idrottslokal planerna för Fårö, Östergarnslandet och Sudret förnyas som var förbindelsen för postbefodran mellan Gotland och och utvecklas. fastlandet fram till dess att Ångfartygsaktiebolaget tog över transporten på 1860-talet. I dag skeppas stora mängder tim- mer ut från Klintehamn som även har öns största sågverk. Gällande fördjupade översiktplaner för våra mest attraktiva kust- Vidare är Klintehamns hamn platsen för alla besökare till zoner Fårö, Östergarnslandet och Sudret är mer av bevarande- Stora Karlsö, här finns både biljettförsäljning och hamnkafé karaktär. I dag finns ett stort bebyggelsetryck vilket gör plane- i direkt anslutning till Karlsöbåten. ringsförutsättningarna annorlunda, samtidigt som vatten- och avloppssituationen är svårlöst. I förnyelsearbetet ska eventuellt Det finns många företag som gör Klintehamns samhälle till tillkommande intresseområden utredas och områdenas kultur- västra Gotlands centralort. Av särskild betydelse för samhäl- och naturvärden säkerställas. let har Hassela varit. Ungdomar som bor, studerar och arbe- tar här, bidrar alla på olika sätt till att skapa attraktiva mötes- platser som affären Hassela vävars och Café Bullboden mitt Nya möjligheter – i det centrala Klintehamn. Exempel på andra verksamheter i områdesvisa utvecklingsfrågor samhället som går in under Hassela Gotland är bland annat K-A Westerbergsskolan och Hassela Bockers Tjänstehundar. Delområde väster Utvecklingsmöjligheterna för Klintehamns hamn som centrum Gotlands största fristående gymnasium finns här i Klinte- för utskeppning av jordbrukets och skogsnäringens produkter på hamn där det för samhället så betydelsefulla namnet Donner Gotland beräknas fullföljas under planperioden. Utvecklingsom- står som förled i skolans namn, Donnergymnasiet. Exempel råde för jordbruk och näringsverksamheter. på annan samhällsservice är livsmedelsaffärer och bank. Värt att i sammanhanget nämna är också det anrika mekaniska I Klintehamn finns delområdets största industri, Lantmännens företaget, Cedergrens Mekaniska Verkstad AB som har de foderfabrik, en livsmedelsindustri och ett sågverk som hanterar för samhället så viktiga komponenterna, historia och nytän- stora delar av det gotländska timret. Här finns även centrum för kande. alternativ energi. Förädling av jordbrukets produkter är en viktig utvecklingsfråga för delområdet. Calle Brobäck
Klintehamn utgör serviceort för omlandet, med god såväl kom- mersiell som offentlig service. Här finns det fristående Donner- gymnasiet, K A Westerbergs skola, en grundskola som drivs av Hasselakollektivet och dessutom den kommunala grundskolan Klinteskolan. Orten har goda pendlingsmöjligheter med kollek- tivtrafik till Visby.
Platser för attraktivt kustnära boende har utretts från Tofta till Ekstakusten i samband med pågående utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Dessa kan utvecklas under planperioden. Delområde väster Klintehamn utgör även porten till Stora Karlsö, vilka är upp- skattade utflyktsmål för naturturism. Befintlig turismnäring har utvecklingspotential inom delområdet.
Klintehamn
ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 31 2 Delområde söder bebyggelse Områdets präglas av bördig jord- och skogsmark, vilket ger utveckling underlag till näringens utveckling på lång sikt. Näsområdet kal�- las Gotlands vindkraftskust.
Hemse är delområdets största tätort och ett utpräglat landsbygds- Vilka alternativ finns till att satsa på Visby, Hemse och centrum för södra Gotland. Här finns ett stort antal företag som Slite? sysselsätter många. I den fysiska planeringen ska förutsättningar ❏❏Inga! Det är helt rätt för ortens företagsutveckling analyseras. Som landsbygdscentrum att styra resurserna till har Hemse god kommersiell och offentlig service. Här finns bank, dessa orter. post, systembolag med flera serviceinrättningar, liksom skolor ❏❏När vi blir fler på Got- och vårdcentral. Gotlands Folkhögskola har sitt huvudsäte här. land borde vi kunna satsa på minst 5 orter. Delområdet har stor potential för turismens utveckling. I dag ❏❏Visby klarar sig. Lägg finns ett spritt fritidsboende och få större turistnäringar. För att krutet på landsbygden. stärka områdets utveckling ska gällande fördjupad översiktplan ❏❏Där folk bosätter sig för Sudret uppdateras. ökar behovet av ser- vice – vi vet ännu inte var folk kommer att bo Burgsvik har en viktig roll som serviceort för Sudret. Stenindustri på Gotland. liksom turistnäringen kan utvecklas i tätorten med omnejd. Idag finns det välbesökta Naturum och Lars Jonssons museum och galleri vid prästgården i Vamlingbo.
Burgsviks samhälle utgör en viktig serviceort för Gotlands södra del. Här finns bland annat en livsmedelsaffär och bibliotek, båda med hög och god serviceanda. Längs gatan som skär genom sam- hället finns även en järnaffär som förvaltar en tradition att göra livet på landet så bekvämt som möjligt, med allt från leksaker till byggnadsmaterial i sitt sortiment.
HEMSE BURGSVIK Hemse samhälle har sitt ursprung i det strategiska läge som Burgsviks samhälle utgör en viktig serviceort för Gotlands bildades där vägarna mellan Klintehamn och Ronehamn södra del. Här finns bland annat en livsmedelsaffär och bibli- mötte vägen mellan Burgsvik och Visby. Här vid den så kal�- otek, båda med hög och god serviceanda. Längs gatan som lade Trekanten fanns sedan länge en krog som erbjöd en skär genom samhället finns även en järnaffär som förvaltar stunds vila för den resande. Men den som först såg poten- en tradition att göra livet på landet så bekvämt som möjligt, tialen var den blivande handelsmannen Gustaf Fredrik Duse med allt från leksaker till byggnadsmaterial i sitt sortiment. som redan tio år före det att näringsfriheten helt slog igenom 1864 lyckades få tillstånd att etablera en verksamhet här där Burgsviks historia är starkt förknippad med hamnen och vägarna möts från de fyra väderstrecken. När väl Duse var stenindustrin. I likhet med andra samhällen som Klintehamn etablerad gick utvecklingen fort med både post och läkare har Burgsvik utvecklats en bit ifrån sin sockenkyrka som lig- för att 1878 bli slutstation för Gotlands första järnväg, då själv- ger en bit in i landet. Öja kyrka som brukar benämnas Gra aste kungen Oskar II invigde banan mellan Visby och Hemse. gasen, eftersom den fått sin färg av den grå sandstenen och är imponerande i höjd. Det som gör denna kyrka mest känd Nu var grunden definitivt lagd till det moderna Hemse som för många är säkerligen krucifixet från slutet av 1200-talet, låg utsträckt längs Storgatans båda sidor. Än i dag är Stor- med en skulptur som kallas Öjamadonnan. Denna skulptur gatan samhällets centrum, några hundra meter norr om den som kan beskådas i Öja är en skicklig utförd kopia placerad medeltida kyrkan som vi vet har haft sin föregångare i en trä- på sin ursprungliga plats på vänster sida om krucifixet. Origi- kyrka. Dessa tidiga kyrkor som var uppförda i stående virke nalet finns på Länsmuseet i Visby. kallas stavkyrkor och Hemse stavkyrka upptäcktes på 1890- talet då trägolvet i den medeltida kyrkan visade sig vara väg- Sandstenens betydelse för södra Gotland är betydande då garna till den tidigmedeltida stavkyrkan. Träkyrkan är till den till största delen finns i ett stråk mellan Grötlingbo och stora delar bevarad och finns att beskåda bland annat på Sta- Sundre. Denna typ av sten har sedan medeltiden används tens Historiska museum i Stockholm, men delar av kyrkan till både utsmyckningar och byggnadsmaterial. Otaliga är de finns även på Fornsalen i Visby. detaljer till kyrkor och herresäten som kommer från de olika stenhuggarnas verkstäder här nere på södra delen av ön. Strax nedanför Hemse kyrka ligger en av Gotlands folkhög- Då sandsten är porös utsätts den i hög grad för den påver- skolas enheter, etableringen här i Hemse skedde så tidigt kan väder och vind gör genom århundradena. Men där ste- som 1881 för att tio år senare flytta in i egna lokaler. Det så nen varit skyddad kan vi ännu njuta av en fantastisk detaljri- kallade Häggska huset är folkhögskolans första egna bygg- kedom som bäst finns bevarat i bland annat dopfuntar och nad, ritad av Axel Herman Hägg. Idag utgör skolan en viktig altartavlor. del av kulturlivet inte bara i Hemse utan även runt om på ön kan man få ta del av både musik och fotografier skapade av Sandstenen som hjälpmedel att slipa metallredskap har varit studerande på folkhögskolan i Hemse. en viktig del av samhällets historia och så sent som i början av 1980-talet producerades drygt 30 000 slipstenar årligen i Hemses samhällsservice är unik på Gotland med att ha all Bursgsvik för både den inhemska marknaden men även för kommunal service samlad på en så koncentrerad yta. Detta export. Än idag är stenindustrin en viktig del av verksamhe- kompletteras med ett brett utbud av butiker i vitt skilda ten i Burgsvik där nu sten till byggnadssektorn utgör en vik- inriktningar. Föreningslivet är aktivt i Hemse där idrotten tig del av produktionen. intar en särställning, men där också Hemse hembygdsför- ening gör stora insatser för att bland annat sköta och skapa Calle Brobäck uppskattade arrangemang i Högbyäng.
Calle Brobäck
32 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 2 bebyggelse utveckling
Delområde söder
Hemse
Burgsvik
ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 33 2 bebyggelse utveckling
Delområde öster
Romakloster
Katthammarsvik
34 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Delområde öster 2 Delområde öster präglas av ett omfattande skogsbruk och stora bebyggelse naturvärden. Skogsnäringen är expansiv i delområdet. utveckling
I kustzonen ingår bl a Östergarnslandet med en önskvärd utveck- ling av såväl bostads- och fritidsbebyggelse som turism. Infra- strukturen för vatten- och avlopp är dock svår att lösa. För att stärka områdets utveckling ska gällande fördjupad översiktplan för Östergarnslandet uppdateras. I samband med detta arbete ska infrastrukturen avseende vatten- och avloppsfrågor särskilt utre- das.
Roma är serviceort och ett naturligt nav i delområdet. Här har den nerlagda sockerfabriken gett förutsättningar för industriut- veckling. Denna utveckling kan på sikt stärka ortens tillväxt, vil- ket ska belysas i en fördjupad översiktsplan.
Roma är centrum för ett stort omland med såväl skolor, äldrebo- ende som vårdcentral och bibliotek, liksom förhållandevis god kommersiell service. Här finns också Lövsta landsbygdscentrum med skola och lärcentrum.
Vid Kungsgården i Roma finns ett kulturcentrum med bland annat teater och konst.
Katthammarsvik har en viktig roll som serviceort för Östergarns landet.
ROMA KATTHAMMARSVIK Romas betydelse för Gotlands historia är mer betydande än Katthammarsviks samhälle tillhör Östergarns socken och lig- vad som i allmänhet är känt. Här var platsen för det gemen- ger naturskönt i en naturlig vik med två mäktiga klintar, Öst- samma tinget för hela ön och ordet Roma tros syfta på rum ergarnsberget och Grogarnsberget som närmaste grannar. eller plats för det gutniska alltinget som inte bara förhand- Samhället har sin uppkomst i två av de för Gotland så vik- lade inom öns gränser utan även med både Svear och främ- tiga faktorerna, en god hamn och lätt åtkomlig kalksten. Den mande potentater. Gotlands första kloster har vi här i Roma, brutna stenen fraktades här ifrån som råsten, men även stora det var Cistercienser som etablerade sig i närheten av platsen mängder bränd kalk har skeppats ut och varit avgörande för för Alltinget redan under 1160-talet. Kanske var ett kloster i Katthammarsviks ställning. Kalkpatronsgårdarna Borgvik och närheten av öns ledning ett villkor för handel med det västro- Katthammra vittnar i dag om platsens forna betydelse och merska riket. Klostret var en viktig inspirationskälla inte bara stolta historia. för öns kyrkor, utan även för utvecklingen av jordbruket. Man brukar säga att munkarna i Roma var sin tids agronomer. Samhället har genom historien utvecklats till en av de vikti- gaste orterna på östra Gotland. Redan vid infarten mot Katt- Efter reformationen kom klostret med tillhörande jordegen- hammarsvik hittar vi två för orten betydelsefulla hus. Det ena domar att förvaltas av länsherren, senare kallad landshöv- är en välsorterad livsmedelsbutik och det stora gula grann- dingen. Den som tydligast gått till historien på ett negativt huset innehåller bland annat samlingslokal, bibliotek och sätt är Johan Didrik Grönhagen men man bör inte bara se två museer. I det första museet på övervåningen kan besö- honom som den som bröt ner klostret i Roma för att bygga karen ta del av biohistorien med många intressanta biograf- Kungsgården på 1700-talet, han var också med och skapade prylar på en liten yta. Det andra museet är för många betyd- många av de vägar som än i dag är stommen i det gotländ- ligt mera känt och beskriver en händelse från första världs- ska vägnätet. Han ansåg som en av sin tid att det var slö- kriget, då Gotland kom i direkt beröring med kriget. Det var seri att låta alla gamla ruiner bara stå kvar, när dom istället i juli månad 1915 då den tyska minkryssaren S M S Albatross kunde användas som byggnadsmaterial till nya hus. I detta medvetet gick på grund 150 meter från land strax öster om avseende var han en föregångsman då han även rev de dåva- Östergarns kyrka. Detta till följd av häftiga sjöstrider med rande resterna av rådhuset, det så kallade Kalvskinnshuset en rysk eskader vars mål var att sänka Albatross som var vid Strandgatan i Visby. tyskarnas enda minutläggare i Östersjön. Många av de stu- pade från denna händelse ligger begravda vid en stor grav- Under 18- och 1900-talen var Roma åter av stor betydelse sten på Östergarns kyrkogård. Båda museerna är tillgängliga med järnvägen som här hade en betydande järnvägsknut genom bokning. mellan de fyra väderstrecken av den gotländska järnvägen. Den kom i sin tur att bli beroende av sockerbruket som anla- Men det vi idag nog mest förknippar med Katthammarsvik des i Roma samhälle men på Björkesidan av sockengränsen är miljön och möjligheterna runt själva hamnen. Här har de som går längs med stora vägen som skär genom samhället. gamla kalkpatronsgårdarna fått nytt liv och erbjuder i dag Det nedlagda bruket är idag en viktig del av samhället som både boende och besökare ett varierat kulturutbud som kon- inte bara kan erbjuda Gotland attraktiva industrijobb: här serter och utställningar, särskilt sommartid. Vid själva ham- finns nytänkande med både hotellboende och en utomhus- nen ligger även Katthammarsviks rökeri där man från serve- pool i den gamla dammen till bruket. ringen kan blicka ut över viken till det iögonfallande huset, Annas nöje. Detta var en så kallad morgongåva från Jacob Roma är idag serviceort för mellersta och östra delen av Got- Dubbe som var en av Gotlands viktigaste personer på 1800- land med faciliteter som vårdcentral, bibliotek och simhall. talet. Huset skulle påminna om hans hustru Anna Torsmans Här finns även skola och många företag inom detaljhandeln. föräldrarhem i Visby. Paret ägde en tid Katthamra gård innan den såldes till släkten Hägg som i sin tur ägde gården i ca Calle Brobäck 150 år.
Calle Brobäck
ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 35 2 bebyggelse Delområde norr utveckling
Fårösund
Lärbro
Delområde norr I delområdet sker storskalig kalkstenbrytning. Dess framtida utbredning utreds för närvarande. Det finns storskaliga jordbruk i området med inriktning mot grönsaksodling och mjölkproduk- tion för att nämna några. I området finns såväl större samman- hängande goda jordbruksmarker, mindre bördiga områden samt naturbetesmarker med höga naturvärden. Slite Delområdet rymmer flera platser och områden med stor attrakti- vitet för turismen. Bungenäs och Bungeviken liksom flera andra platser pekas ut för framtida utveckling av fritidsboende och turism. Området kring Bästeträsk föreslås bli ett utvecklingsom- råde för eko-turism.
Fårös attraktivitet för framförallt fritidsbebyggelse och turism ska utredas vidare. För att stärka områdets utveckling ska gällande fördjupad översiktplan för Fårö uppdateras. I samband med detta arbete ska infrastrukturen för vatten- och avlopp särskilt utredas.
Slite är norra Gotlands landsbygdscentrum och har en stark prägel som industriort. Slite industri- och fiskehamn är under utveck- ling. Hit ska utskeppning av industriprodukter från kalkindustrin koncentreras, liksom tullens och sjöräddningens verksamhet. Här kan på sikt även reguljära trafikförbindelser österut utvecklas.
Lärbro har en viktig roll som serviceort för Kappelshamnsviken med omnejd.
Fårösunds utveckling som serviceort har varit omfattande sedan militärnerläggelsen under 90-talet. En fördjupad översiktsplan utgör underlag för den fortsatta utvecklingen.
36 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 2 SLITE FÅRÖSUND bebyggelse Slite är den självklara centralorten på norra Gotland. Sam- Det moderna Fårösund har sitt ursprung i och kring ham- utveckling hället hör till Othem-Boges församling men har den första nen och det skyddande sundet mellan storön och Fårö för nybyggda ”Svenskakyrkan” efter medeltiden. Kyrkan ritades ca 150 år sedan. Då fanns ännu ingen militär verksamhet där av den danska arkitekten Holger Jensen och invigdes i juli och hamnen ansågs därför som fri och neutral. Den verkliga månad 1960. uppsvingen kom i samband med det så kallade Krimkriget på 1850-talet då en Engelsk-fransk flotta använde hamnen Slites läge och potential är ingen ny upptäckt, redan på 1390- och områden däromkring för proviantering inför de krigs- talet var platsen känd som hamn med ett viktigt strategiskt handlingar som dom sedan utövade i Östersjön mot Ryss- läge. Då härjade de så kallade fitaliebröderna i Östersjön, land. Deras huvudsakliga uppgift var att hindra handelsfar- dom hade ett av sina fästen på Gotland här i Slite på den plats tyg att komma till Ryssland med förnödenheter. Det egent- vi nu kallar Slottsbacken. liga kriget utspelade sig på Krimhalvön i Svarta havet mellan ryssar och turkar. Något som idag är betydligt mera känt och drar internatio- nella blickar till Slite är den skatt som hittades 1999 inte långt Detta var en lönsam verksamhet inte bara för dem som bodde från dagens samhälle längs vägen mot Othem. Spillingsskat- och hade någon form av rörelse vid själva sundet. Även bön- ten som är världens största bevarade silverskatt från vikinga- derna flera mil från hamnen kunde sälja bland annat krea- tiden innehåller 65 kilo bearbetat silver, dessutom fann arke- tur för minst det dubbla värdet mot tidigare. Det riktigt stora ologerna en 20 kilo tung bronsskatt som visar på kontakterna bakslaget kom på hösten 1854 när det visade sig att det inte med Baltikum. Dessa kontakter kan ha varit viktigare i äldre bara fanns köpsugna militärer ombord på skeppen, här fanns tider än vad vi i dag anar då själva namnet Slite lär betyda även den då ganska okända sjukdomen kolera som skördade bergknalle på något av de baltiska språken. flera personers liv på norra Gotland. Deras gravar kom av smittoskäl inte att ligga på kyrkogårdarna, dom finns idag på Berggrunden eller den siluriska kalkstenen har på många sätt minst fyra olika ställen. bidragit till en viktig del av utkomsten här på norra Gotland. Som industriort är Slite idag ensam om cementframställning Det som sedan givit samhället sin karaktär är färjeläget med här på Gotland men historiskt sett har det även producerats hundraåriga anor och den militära utbildningsorten som cement både i Rute och i Visby. I Visby startade cementtill- startade på slutet av 1930-talet. Fårösund har en rik omfat- verkningen redan 1885. I Slite kom tillverkningen igång 1919 tande historia med ett välfungerande samhälle som idag och sysselsätter idag ca 130 personer. Förutom själva fabriken andas framtidstro, mycket tack vare nybyggnationer och finns det många arbetstillfällen genom en lång rad service- nyetableringar som mötesplatsen Träffpunkten med bland funktioner som samhället erbjuder inte bara sina egna inne- annat Röda Korsets Kupan. En annan viktig del av det nutida vånare utan hela norra delen av ön. Bland det rika utbudet av Fårösund är Gotlands folkhögskola, som etablerade sin norra företag och service finns bland annat banker, livsmedel och enhet inne på det gamla förbandsområdet bara några år bibliotek. Här finns även gymnasieutbildningar, specialaffä- efter det att KA:3 lades ner. rer och Röda Korsets Kupan. Nybyggarandan i Fårösund har redan bidragit till att skapa Med sin goda hamn har Slite länge varit en intressant plats tilltro och förutsättningar för ett stabilt samhälle in i framti- att utveckla och förvalta. Efter det att Gotland blev svenskt den. på 1600-talet var det på tal att flytta inte bara stadsprivilegi- erna från Visby, det fanns även förslag på att flytta stadsmu- Calle Brobäck ren från Visby till Slite!
En årlig tradition som många gotlänningar känner till är loppmarknaden på Myrstensgård första lördagen i augusti månad, då Lions öppnar porten till både gård och uthus som är fyllda med saker som letar nya ägare.
Calle Brobäck
LÄRBRO av en stark storm och man ville inte riskera byggnaden genom Lärbro är en av Gotlands största socknar till ytan och kan att åter insätta kyrkklockan där. Det som kom att skydda kasta- erbjuda kust både i norr och söder. Lärbro är dessutom en av len var att man satte på ett tak för skydda klockan och därmed de mest fornminnesrika socknarna på Gotland. Namnet Lärbro blev hela byggnaden bevarad till våra dagar. har förbryllat under lång tid och förklaringarna har bland annat kretsat kring en bro gjord av läder, läderbro! Mera rimlig är ort- Kyrkan och kyrkogården i Lärbro hör också till de mer unika på namnsforskaren Ingmar Olssons förklaring att ortnamnet skall Gotland. När det gäller själva kyrkobyggnaden så är det bland härledas till det fornsvenska ordet lada som står för ”något upp- annat det åttkantiga tornet som är iögonfallande. Kanske har staplat eller lastat”, och att bron skulle vara förbindelsen över detta varit en kyrka som man besökt till S:t Olofs ära? Helgonet det sund som funnits rakt öster om Lärbro kyrka. Det är svårt är avbildat med sina attribut på utsidan av västra portalen. Kyr- att exakt datera när sundet var framkomligt med båt mellan kogården är mycket speciell med flera medeltida gravar men nuvarande Slite och Kappelshamn men sannolikt har inte detta andra världskrigets spår är här ytterst tydliga med minnen om varit möjligt efter vår tideräknings början. krigets slutskede då Gotland tog emot ca 11 000 flyktingar. Då fanns här i Lärbro ett modernt krigssjukhus som många sargade Att Lärbro har haft en viktig funktion som upplagsplats och kan- och sjuka fick vård vid. De som inte orkade med sina umbäran- ske handelsplats under medeltiden kan vi idag se spåren av i den ligger än idag begravda i en särskild del av kyrkogården på kastalen vid kyrkan. Denna kastal är tillsamman med ett drygt norra sidan av kyrkan vid enkla träkors. tiotal liknade byggnader runt den gotländska kusten en kom- binerad försvars- och förrådsbyggnad från omkring 1100-talet. Det moderna Lärbro representeras av bland annat butiker, skola Men det unika med Lärbro kastal är att den är så välbevarad. och fritidsgård. Anledningen är att byggnaden fick ändrad funktion på 1500- talet då kyrkklockan flyttades hit efter det att kyrkan drabbats Calle Brobäck
ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 37 2 Hållbart landsbygdsboende Med en mer samlad bebyggelse får kollektivtrafiken på Got- bebyggelse Landsbygdens resurser för produktion av livsmedel och bioen- land bättre kundunderlag och kan göras mer attraktiv med tätare utveckling ergi är nödvändiga för en hållbar samhällsutveckling. Det är vik- avgångar längs med stomlinjer, där möjlighet till uppställnings- tigt att dessa resurser inte minskar som en följd av en oönskad platser för både bil och cykel ska göra övergången mellan olika bebyggelseutveckling. Det finns en hög efterfrågan av boende transportmedel smidig. på landsbygden, men ett glest boende kräver speciella systemlös- Vilket är viktigast för Got- lands framtid då vi å ena ningar för att kunna uppfylla målet om en hållbar utveckling. Idag är tendensen att nya typer av markkonflikter uppstår på sidan ska verka för en håll- Ett glest boende innebär längre avstånd till arbete, service och landsbygden i takt med att de areella näringarna förändras. Efter- bar samhällsutveckling och skolor, svårare att ordna underlag för kollektivtrafik och där- frågan på jordbruksmark är fortsatt hög på Gotland. Lantbruks- å andra sidan ska locka fler med ökade behov av egna transporter. När dessutom majorite- företagen fortsätter att rationaliseras och antalet lantbruk som att bosätta sig här: ten av öns arbetsplatser ligger i Visby innebär detta ett stort dag- heltidssyssla minskar, medan andelen diversifierade företag på ❏❏Att samordna och effek- ligt pendlande. Det naturligaste sättet att minska det privata bil- landsbygden ökar. Denna förändring sker samtidigt som grän- tivisera gemensamma åkandet är att minska avståndet mellan arbete och bostad. Andra sen mellan stad och land blir allt mer otydlig. Den återbefolkning lösningar för vatten och avlopp, bredband och sätt är distansoberoende arbete och miljövänliga fordon och driv- som sker till landsbygden har ofta en urban livsstil och det tät- kollektivtrafik. medel. På Gotland finns goda förutsättningar för lokal produk- ortsnära boende har blivit allt mer attraktivt. Detta är ett trend- ❏❏Att varje individ ges tion av biodrivmedel. brott menar forskare och det är viktigt att fånga upp konsekven- möjlighet att i så stor serna av denna utveckling. Från staden kommer människor som utsträckning som möj- På landsbygden finns möjligheter till ett naturnära boende som söker livskvalitet på landsbygden på samma plats där en näring ligt att fritt välja plats att kan vara resurseffektivt och därmed hållbart. En levande lands- står under en stark strukturomvandling. Bilden av och verksam- bygga bostad på. bygd är också en avgörande förutsättning för turismen och de del- heten i ett kulturlandskap kanske inte alltid överensstämmer. Här tidsboende. På landsbygden finns en kulturell, social och rumslig kan det uppstå intressekonflikter men det ger också förutsätt- gemenskap som bildar kittet i bygden. ningar för positiva möten. En mer samlad bebyggelse ger förut- sägbara exploateringsområden och möjlighet till expansion och Glesbygdsboende förutsätter i allmänhet enskilda lösningar för utveckling inom jordbruket med bibehållna skyddsavstånd. vatten och avlopp. På landsbygden kan det också finnas goda för- utsättningar för miljömässigt hållbara avloppslösningar där det En mer samlad bebyggelse gör att konfliktriskerna mellan ett exempelvis ur kretsloppsperspektiv finns en möjlighet till ökad modernt lantbruk och boende på landsbygden kan minimeras. samverkan med lantbruket. Vissa områden på Gotland saknar Produktiv jordbruk- och skogsmark är en resurs som till största dock naturliga förutsättningar för vatten- och avloppslösningar. delen ska användas för utveckling av näringen.
För att uppnå en långsiktigt hållbar bebyggelseutveckling på den Det skulle också lämna bra ytor för exploatering av vindkraft. Vid Om du måste välja en gotländska landsbygden föreslås en övergripande strategi över en en mer koncentrerad bebyggelse bedöms färre konflikter mellan grupp, vilken grupp tror du mer samlad bebyggelse, vilket innebär att nyexploatering i första boende och vindkraft uppstå. är viktigast för Gotland? hand ska ske i anslutning till redan befintlig bebyggelse. Denna ❏❏Studenter kompletteringsmodell ska gälla för hela Gotland, såväl tätortsnära Gotlands unika natur- och kulturmiljö är en grundläggande ❏❏Barnfamiljer kompletteringar som ny bebyggelse på landsbygden i övrigt. På resurs för såväl gotlänningar som våra besökare. Den kräver var- ❏❏Par i ålder 55 och uppåt detta sätt kan Gotlands kommun bättre arbeta med att nå de samhet på vissa platser. Den föreslagna inriktningen mot en sam- uppsatta miljökvalitetsmålen, balansera stad och land, utveckla lad bebyggelse som kompletteringsmodell ger goda förutsätt- landsbygden och samtidigt säkerställa de natur- och kulturområ- ningar för att Gotland även i framtiden ska kunna bibehålla sitt den som vi behöver vara rädda om. nationallandskaps värden.
■■ Vid lokalisering av nya bostäder och övrig bebyggelse Hållbar stadsutveckling ska en mer samlad bebyggelsestruktur eftersträvas. Ny Visby är Gotlands naturliga regioncentrum och den enda ort bebyggelse ska i första hand tillkomma som förtätning som kan erbjuda en fullständig kommersiell och offentlig service eller komplettering till befintlig bebyggelse i tätort eller på ön. Ett brett utbud är en förutsättning för att människor ska på landsbygd. kunna och vilja bo och verka på Gotland. Landsbygden och tät- ■■ All ny bebyggelse förutsätter att det finns långsiktigt orterna verkar i många avseenden i symbios med centralorten. hållbar vatten- och avloppsförsörjning och att natur- och Det är därför viktigt att också landsbygdens och de övriga tätor- Vilken betydelse har Visby kulturvärdena i området tål en ökad belastning. för utvecklingen ternas särart och potential tas till vara som en gynnande faktor ■ på Gotland i sin helhet? ■ Vid lokaliseringsprövning av ny bebyggelse, både bostä- för hela Gotland. der och verksamheter, ska jordbrukets, vindkraftens och ❏❏Visby betyder allt. turismnäringens intressen särskilt beaktas. Bebyggelse på ❏❏Visby utvecklas på Ambitionen är att det i Visbyområdet också i framtiden ska landsbygdens bekost- god åkermark bör undvikas. utvecklas goda miljöer att växa upp, bilda familj och åldras i och nad. ■■ I det öppna kultur- och jordbrukslandskapet bör ny att Visbyområdet ska vara en dynamisk miljö för företagande. ❏❏Visby och övriga Got- bebyggelse undvikas. Stadsutvecklingen i hela Visby ska stärka sin roll som motor för land är ömsesidigt ■■ Placering av ny byggnad bör utgå från platsens befintliga näringsliv, utbildning, kultur, resurshushållning och nationell beroende av varandra. bebyggelsemönster. Tomtplats på landsbygden bör ha en och internationell konkurrenskraft. För att uppnå detta är en minsta tomtstorlek om 2 000 m2. avgörande faktor att kommunikationerna med fastlandet både i luften och på havet ständigt utvecklas.
En mer koncentrerad bebyggelse är positivt ur ett hållbarhets- Störst efterfrågan på nya bostäder finns i Visby eftersom allt fler perspektiv. Synergieffekter kan uppstå mellan näringsliv, lands- av arbetstillfällena koncentreras dit. Boendet i staden är i regel bygdsboende och offentlig service. Kommunala driftskostnader mer yteffektiv än på landsbygden, vilket innebär mindre upp- för exempelvis skolskjuts och hemtjänst kan sänkas. Miljöbelast- värmd bostadsyta per person. För att uppnå en långsiktigt håll- ning som enskild avloppshantering minskar och förutsättning- bar stadsutveckling är det nödvändigt att attraktiva stadsdelar och arna blir goda för gemensamma system, samtidigt som Gotlands boendemiljöer tillskapas med bra skolor och fungerande infra- kommun kan utveckla det kommunala vatten- och avloppssyste- struktur, god livsmiljö, livgivande kulturpolitik, ett rikt friluftsliv, met på ett effektivare sätt. och tillgång till ett varierat utbud av grönområden.
En utveckling av kollektivtrafiken är enligt Vision Gotland 2025 Visby innerstad finns med på UNESCO:s världsarvslista. en av de viktigaste faktorerna för att hela det gotländska sam- hället ska kunna utvecklas hållbart. Intermodala trafiklösningar, det vill säga bekväma och strategiskt placerade omstigningsplatser mellan olika trafikslag, bör utvecklas. En utveckling mot en ökad användning av kollektivtrafiken kräver inte bara en utveckling av trafikslaget i sig, det hänger även samman med ett befolknings- underlag med god tillgänglighet och en positiv attityd till kollek- tiva transportmedel.
38 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Utbyggnadsprinciper Visby är ett kulturellt centrum för Gotland med världsarvet – 2 I Visby finns goda möjligheter att vitalisera, utveckla, bygga ut, Visby innerstad – som juvelen i kronan. Visbys stadskärna ska bebyggelse bygga samman, länka ihop och ”hela” staden om den tillåts ”växa utvecklas socialt, kulturellt, kommersiellt och gestaltningsmässigt utveckling inifrån” med beaktande av de ekonomiska, sociala och ekologiska till en naturlig, levande och livskraftig stadskärna för hela Got- dimensionerna av hållbar utveckling. land.
Vilken strategi är viktigast Med ”hela staden” menas i detta sammanhang både ”hela” i bety- Den byggda miljön i Visby ska utvecklas i samspel mellan beva- för att Visby Innerstad ska delsen att ”laga” och ”hela” till skillnad från halva. Och med rande och nyskapande med utgångspunkt i stadens form, skala bidra till utvecklingen av den ”färdiga staden” menas att ny bebyggelse ska ansluta till den och uttryck. Gammalt och nytt ska mötas i skön förening. Gotland? befintliga staden så att öar av bebyggelse utan fysisk och social ❏❏Att bevara det historiska koppling till den övriga staden så långt som möjligt undviks. För att nå ett hållbart samhälle måste kretsloppsanpassade, så långt det går. Rensa gemensamma tekniska lösningar utnyttjas i större utsträckning bort så mycket av nya än idag. Anslutning till t ex fjärrvärmenätet är idag frivilligt, men företeelser som skyltar, Hur mycket ska vi satsa på Visby Innerstad byggmaterial och for- i relation till resten av Gotland? föreslås i framtiden vara en förutsättning för exploatering. En donstrafik som bara är ny stadsdel kan bli arena för visionen om Gotland som världsle- ❏❏Visby Innerstad är opraktisk som närings- och livsmiljö. Låt möjligt. Att komma till innerstaden bli mer av ”museum” och satsa istället mer utveck- dande i energi- och miljöfrågor. Visby innerstad ska vara lingspengar på resten av Gotland! som att göra en tidsresa bakåt i tiden. ❏❏Visby Innerstad är klassat som världsarv! Det allra viktigaste vi En meningsfull fritid, som främjar fysisk aktivitet, social gemen- har att komma med i ett internationellt perspektiv. Därför måste skap och nätverksbyggande, är en viktig beståndsdel i en positiv ❏❏Att utgå från det histo- alltid satsningar på Visby Innerstad prioriteras. livsstil, som tillsammans med kultur- och naturupplevelser ska- riska, men våga ta ställ- ning för nutiden. Inte par förutsättningar för utveckling och välbefinnande och därmed låtsas att vi lever på också bidrar till en bättre folkhälsa. För att möta dessa grundläg- medeltiden, men låta Med en sådan utvecklingsstra- gande behov är det viktigt att möjligheterna till idrott/motion, oss berikas av den tids- tegi behöver man inte ta värde- friluftsliv och rekreation är goda. I Visby ska det också finnas perioden samtidigt som full parkmark i anspråk för bebyggelse möjligheter att delta i en mångfald av meningsfulla kulturaktivi- vi kan bygga nytt som inte ger sken av att vara eller förtätningar i befintliga bebyggelseom- teter året runt. historiskt. Då visar vi råden, som kan äventyra stadens karaktär. I våra den största respekten dagar har behovet av strukturer med grönytor och grönstråk ökat Pågående planarbete för det historiska genom i betydelse. Säkerställandet av och omsorgen om grönstrukturer- En fördjupad översiktsplan för Visby utarbetas parallellt med att inte lura besökare nas ekologiska, sociala och estetiska värden utgör en viktig del denna översiktsplan, vilken stakar ut riktningen för utbyggnaden och ger samtidigt inner- av den hållbara utvecklingen. Visby har i ett 20-årigt perspektiv av Visbyområdet de närmaste 15–20 åren. Planarbetet utgår från staden en bättre chans att fortsätta att sjuda av mycket goda möjligheter att tillgodose olika exploateringsintres- de redovisade utbyggnadsprinciperna och planering för en håll- aktivitet. sen utan att behöva inkräkta på stadens värdefulla grönytor. bar stadsutveckling.
Den utveckling som är att föredra bedöms vara en utveckling av Den fördjupade översiktsplanen – Hela Visby – förväntas att Visbyområdet med utgångspunkt från alla långsiktigt syftande antas av kommunfullmäktige under 2009. hållbarhetsaspekter som anförts ovan. En ”hel” och ”färdig” stad är lättare att förstå, lättare att orientera sig i, känns säkrare och ”närmare”.
Kort sagt: En ”hel” och ”färdig” stad är hälsosammare, vackrare, säkrare, tryggare och effektivare. Om staden utvecklas tätt och diversifierat minskar också behovet av långa dagliga persontran- sporter.
Planeringsförutsättningar Bebyggelseutveckling
Utgångspunkten i detta arbete har varit att utifrån ett socialt per- Att leva på Gotland spektiv och människan på Gotland söka svaren på en rad för den Gotland har åtskilliga ”egenskaper” gemensamt med många kommunala fysiska planeringen grundläggande frågeställningar. andra öar, som till exempel en liten och isolerad arbetsmarknad, en traditionell näringsstruktur med ett starkt jordbruksberoende, Detta handlar den fysiska planeringen till stor del om. Hur lever låga inkomstnivåer, spritt bebyggelsemönster, höga servicekrav vi på Gotland och hur kan Gotland utvecklas så att fler vill leva som ska betalas av få inkomsttagare, hög skattenivå samt ett peri- och verka här? Den fysiska planeringen har några av de verktyg fert geografiskt läge som medför krav på bland annat speciella som behövs för att Gotland ska utvecklas hållbart. transportlösningar.
Vi bor glest och det finns därför många små föreningar istället för Gotland idag ett fåtal stora. Med 982 föreningar och 42 125 föreningsaktiva är Den befolkning som bor och verkar på Gotland året runt uppgår Gotland det föreningstätaste länet i Sverige. Kultur- och idrotts- till ca 57 100 personer. föreningar är de två absolut största föreningstyperna.
Gotlands kommun utgörs av huvudön, de närmast kringliggande Så gott som alla svenskar har en bild av Gotland enligt den under- öarna, Gotska Sandön och ett vattenområde som sträcker sig 12 sökning som gjordes kring Varumärket Gotland. De tillfrågade nautiska mil eller ca 22 km ut från den gotländska kusten och hade alla någon form av relation till ön, antingen har man besökt runt Gotska Sandön. Denna yta är ca 15 180 km2, varav huvud- den själv, har bekanta som besökt ön eller sett något reportage om delen utgörs av Östersjön. Det gotländska fastlandet och dess öar ön. Detta gör att Gotland finns med i det allmänna medvetan- upptar en yta av ca 3 140 km2 och omges av ca 77 mil km kust. det som en plats med positiva förtecken och är därmed också ett alternativ att flytta till. Attraktivt boende har att göra med miljö, trygghet och arbetsmarknad.
ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 39 2 bebyggelse utveckling
Gotlands kommun
40 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Demografiproblematiken Denna inflyttning till ön är viktig för att det gotländska samhäl- 2 De närmaste åren kommer Gotland – liksom resten av Sverige – let skall utvecklas. En god befolkningssammansättning är en för- bebyggelse att ha allt fler invånare äldre än 65 år. Samtidigt är trenden att det utsättning för långsiktig social hållbarhet, av män och kvinnor, utveckling dröjer allt längre innan de unga etablerar sig på arbetsmarkna- unga och äldre. den. Antalet arbetande personer som skapar skatteintäkter kom- mer därmed att vara färre. Barnafödandet sker också allt högre Utbildning upp i åldrarna, på Gotland föds det färre barn än tidigare. Grundskolan En viktig del i beslutet är De närmaste åren kommer Gotlands barn- och elevantal kraftigt att den geografiska sprid- En förutsättning för hållbar tillväxt på Gotland är att invånaran- att minska. Därför genomfördes 2006–2007 en omfattande över- ningen av kommunala grundskolor på Gotland talet stiger. Det är av stor vikt att barnfamiljer väljer att flytta till syn med syfte att anpassa utbildningsorganisationen så att alla kommer att finnas kvar. Gotland, eller att stanna kvar. Det är avgörande att båda föräld- barn och elever kan erbjudas en god läromiljö. Ett antal skolor rarna hittar ett attraktivt arbete. kommer att sammanföras så att resurser frigörs. En viktig del i beslutet är att den geografiska spridningen av kommunala grund- De senaste årens befolkningsökning har främst skett i Visby, skolor på Gotland kommer att finnas kvar. Konsekvenserna av men även vissa andra tätorter har visat på viss befolkningsök- färre enheter kommer att bli större avstånd, framför allt på lands- ning. Inflyttande till Gotland från fastlandet har under perioden bygden. I gengäld medför det tillgång till bättre resurser. Det kan 2000–2005 fördelat sig ganska jämt mellan bosättning i Visby antas att kvantitet i antal skolenheter kan ersättas med ökad kva- och på övriga Gotland. Nedgången i befolkningstalet 2005–2006 litet med fler lärarresurser och materialtillgång. kan vara en följd av gjorda nerdragningar på arbetsmarknaden, vilket förhoppningsvis skall vända efter att beslutade ersättnings- När det gäller transportvägar till och från barn- och skolverksam- jobb har etablerats. Enligt en nyligen gjord prognos av befolk- het så är tillgången av trygga och säkra gång- och cykelstråk en ningsutvecklingen till 2013, kan en svag ökning förväntas. förutsättning för att barn och unga tryggt ska kunna komma till och från skolan men också för en hållbar utveckling. Detta möj- Eftersom flyttningen från landsbygden företrädesvis sker bland liggör transporter utan bil och främjar miljön kring skolorna. För unga vuxna har det medfört en påtaglig föråldring av den kvar- landsbygdens del är en säker, trygg och tillgänglig skoltransport varande befolkningen på Gotland utanför Visby. Andelen äldre nödvändig så att både föräldrar och barn känner stort förtroende män på landsbygden är påfallande stor och kommer också att för trafikplaneringen. öka. Under senare år har inflyttningen till Gotland varit cirka 2 000 personer per år. Enligt den inflyttarenkät som genomförts Högskolan flyttar personerna i åldrarna 25–39 år till Visby, medan ålders- En högskola är ett mycket viktigt inslag i den infrastrukturella gruppen över 55 har destination landsbygden. Med en ökande uppbyggnaden av ett samhälle. Den skapar förutsättningar för ett äldre befolkning på landsbygden kommer äldreboendet och äld- fungerande nätverk och medför möjligheter till kreativitet, kvali- revården att vara en viktig del av utbyggnaden av landsbygden. tet, utveckling och forskning inom många områden som är vik- tiga inte minst för näringslivet. I ett framtidsperspektiv där fyrtiotalisterna blir pensionärer kan en ökande andel äldre inte bara vara en svaghet utan också kunna När en högskola etableras finns det flera frågor som man inom medverka till en större arbetsmarknad, inte bara inom vård- och regionen måste samarbeta kring för att högskolan ska bli fram- omsorg utan även när det gäller olika typer av service och aktivi- gångsrik. De områden som generellt anses vara frågor av detta teter. Nya former av äldreboende bör utvecklas utifrån nya krav slag är bostäder, kommunikationer, kultur och fritid, hälsa och från en ny generation pensionärer. Det dröjer dessutom omkring sjukvård. två decennier innan behovet av exempelvis äldreomsorg ökar för denna åldersgrupp. Under de åren tillför de mycket till Gotland, Gotland har utsetts av Sveriges Förenade Studentkår till Årets förutsatt att de är skrivna här. Studentkommun 2007/2008 för samarbetet mellan Högskolan på Gotland, Gotlands kommun, Studentkåren Rindi samt närings- Dagens landsbygd är en komplex boendemiljö. Landsbygdsut- livet på Gotland. Utmärkelsen handlar också om att stärka stu- veckling är inte bara till för landsbygdsbefolkningen, den är också denternas inflytande i kommunen, bredda rekryteringen och göra viktig för tätortsbefolkningen. studietiden på Gotland så bra som möjligt.
Utvecklingen på Gotland liksom världen i övrigt visar på en Högskolan på Gotland etablerades 1998. Högskoleutbildning har ökad omflyttning av människor. Vi flyttar oftare och mellan mer funnits på Gotland sedan slutet av 1970-talet. Högskolan är loka- avlägsna platser. Vi flyttar för att utbilda oss, för att arbeta men liserad till Campus Almedalen i Visby, men har också en stor del också för att undvika krig och konflikter. Ingenting tyder på att av sin verksamhet som nätburen utbildning. Högskolan på Got- denna utveckling kommer att förändras utan snarast förstärkas. land erbjuder år 2007 högre studier för ca 5 000 studenter, varav ungefär hälften studerar i campusområdet Campus Almedalen För 100 år sedan valde vissa smålänningar att flytta till Gotland och hälften via distanskurser. Högskolan har 200 anställda, varav för att arbeta inom jordbruket, istället för att emigrera till USA. 88 är kvinnor. Idag är det nya grupper som kommer till ön. Det är ungdomar som kommer hit för att studera på högskolan, före detta sommar- gäster som flyttar till ön för gott, men också nya svenskar som söker sig hit i förhoppning att lättare hitta arbete eller närings- möjligheter här på ön, istället för i någon större stad.
ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 41 2 bebyggelse utveckling
Bostadsbebyggelse
42 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025