2 Bebyggelseutveckling Bebyggelse­ Utveckling

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

2 Bebyggelseutveckling Bebyggelse­ Utveckling 2 Bebyggelseutveckling bebyggelse- utveckling Gotland som livsmiljö Inomregional balans Ö-livet innebär tillgång till det lilla samhällets fördelar. Här finns Hållbar utveckling ställer krav på effektivitet och hushållning Planförslag en positiv ö-mentalitet med närhet mellan människor, organi- i den fysiska planeringen i allmänhet och i infrastrukturplane- med strategier sationer, myndigheter, service och rekreation. Här finns lands- ringen i synnerhet. Det har betydelse hur vi bor, var vi bor, var vi bygd och stad, båda med utvecklingsbara styrkor. Gotland har arbetar, hur vi reser. Den fysiska samhällsplaneringen ska under- och riktlinjer välkända och unika natur- och kulturvärden. lätta för individen att göra kloka hållbara val och bidra till de Planeringsförutsättningar: sidan 39 beteendeförändringar som kommer att bli nödvändiga. Över- Vi bor glest. Bebyggelsen utanför Visby är påtagligt utspridd. siktsplanen beskriver strategier och riktlinjer för hur en sådan Gotlands bebyggelsemönster kan i sin helhet snarast betraktas utveckling inom Gotlands kommun kan komma till stånd, samt som en mycket utglesad tätort. Det finns både historiska och geo- vilka åtgärder som behövs. Det hållbara samhället utifrån ekono- grafiska förklaringar till varför bebyggelsestrukturen ser ut som miska, sociala och ekologiska perspektiv ska vara den grundläg- den gör. Gotland har en väldigt stark och unik sockentradition, gande inriktningen. men ingen tradition att samla bebyggelsen i större byar. Bebyg- gelsestrukturen är en unik kvalitet som även framöver kommer Målbilden i Vision Gotland 2025 är en bibehållen inomregio- Översiktsplanens inrikt- att locka till inflyttning till Gotland. Det gäller därför att uti- nal balans. Det innebär i första hand att befolkningsfördelningen ning är att nyetableringar från ett modernt förhållningssätt bygga vidare på denna tradition. mellan Visby och övriga Gotland ska bibehållas. Idag bor 40 pro- ska underlättas och Översiktsplanen föreslår en särskild kompletteringsmodell för att cent i Visby och resterande befolkning på övriga Gotland. Olika stimu leras i de utpekade tillvarata dessa utvecklingsmöjligheter. Se vidare under rubriken områden för stad och land behöver förstärkas, befolkningen ska orterna så att närings- Hållbart landsbygdsboende, sidan 38. öka och landsbygden ska vara en attraktiv miljö för företagare, livet, servicefunktioner och kollektivtrafiken kan boende och turism. utvecklas. Vision Gotland 2025 sätter målet att 65 000 invånare ska bo på Gotland. Ökningen ska vara fördelad över stad och land. Detta Vision Gotland 2025 pekar ut ett antal tätorter som ska utvecklas innebär en befolkningsökning, från dagens ca 57 000, med 8 000 ur servicesynpunkt. Det handlar om att hitta en bra balans mel- personer. För att uppnå målet krävs kraftfulla åtgärder för att öka lan Visby och övriga tätorter på Gotland där de olika orternas inflyttningsnettot och födelsetalen. Avgörande är att de tre boen- styrkor tillsammans med dess omland och förutsättningar fram- dealternativen Visby, tätorterna och landsbygden utvecklar sina hävs. Tätorterna är indelade i tre olika nivåer, där Visby är region- kvalitéer och att alla tre alternativen kan bidra till en ökad inflytt- centra, Slite och Hemse landsbygdscentrum och de resterande ning. En förutsättning för en positiv utveckling är också att det tätorterna betecknas som serviceorter. finns arbetstillfällen, bostäder och välutbyggd offentlig och kom- Var bor du idag? mersiell service. Det har blivit alltmer kostsamt att upprätthålla en god kommu- ❏ Landsort nal service i ett så spritt boendelandskap som vi har på Gotland. ❏ Tätort Det finns två trender i inflyttningen till Gotland, dels inflytt- Trenden för de kommunala förvaltningarna går därför åt en mer ❏ Stad ning till landsbygden och dels till Visby. Flyttning inom kommu- koncentrerad modell för våra serviceinrättningar. Det handlar nen sker huvudsakligen genom inflyttning till Visby, men i viss bland annat om att förbättra kvaliteten och här spelar till exem- Var skulle du vilja bo? utsträckning även till övriga tätorter. Under förutsättning att det pel möjligheten till framtida rekrytering av personal en viktig roll. ❏ Landsort finns arbetstillfällen och kommunikationer kommer attraktions- Sambandet mellan arbetsplats och bostadsort är av stor betydelse. ❏ Tätort kraften hos Visby och den gotländska landsbygden att kunna för- ❏ Stad stärkas och bidra till en befolkningsökning. Vision 2025 understryker att ett aktivt näringsliv förstärker ser- Vilken typ av boende viceorternas attraktionskraft. Tätorterna inklusive Visby är bero- har du idag? I Visby har bostadsbyggandet varit omfattande, ca 1 000 lägen- ende av sitt omlands utveckling. Boende på landsbygden är avgö- ❏ Villa heter har tillkommit under 2000-talet. Även på landsbygden har rande för att bibehålla både privat och offentlig service i tätor- ❏ Bostadsrätt byggandet haft ett uppsving under denna period. Trots detta har terna. Tätorterna har en hög andel blandade upplåtelseformer, ❏ Hyresrätt? antalet invånare inte ökat. Till en viss del kan det förklaras av vilket minskar segregation i samhället och underlättar för en en uppdämd efterfrågan på lägenheter och byggande av fritids- bostadskarriär inom tätorten och därmed även till kvarboende hus. En annan förklaring är att utflyttare från Gotland i viss mån för den äldre generationen. behållit sina bostäder här. I serviceorterna har efterfrågan och därmed byggandet varit begränsat. Knappt 5 000 fastigheter ägs Planeringsstrategier av deltidsboende på Gotland. Översiktsplanens inriktning är att nyetableringar ska underlättas och stimuleras i de utpekade orterna så att näringslivet, service- På Gotland finns näringsverksamhet över hela ön. Småföreta- funktioner och kollektivtrafiken kan utvecklas. Det handlar om gande är en livsstil och Gotland är företagstätast i landet räknat i fysisk planering som positivt styrmedel där platsernas unika fram- Hur ska vi fördela visio- antal företag per invånare. Naturtillgångar, markförhållanden och gångsfaktorer uppmärksammas, vilket kan leda till de enskilda nens 65 000 invånare på en spridd arbetskraft ger förutsättningar för näringslivsutveckling tätorternas framtida utveckling både som boende- och arbets- Gotland? över hela ön. Den fysiska planeringen ska se till att markreserver orter. ❏ 13 000 Visby – 52 000 tillskapas för utveckling och nyetablering av industri och annat övriga Gotland företagande. ❏ 26 000 Visby – 39 000 ■ Fördjupade översiktsplaner ska tas fram för att öka de övriga Gotland För att uppnå önskvärd utveckling ska den fysiska planeringen utpekade tätorternas attraktivitet både som boende- och ❏ 32 500 Visby – 32 500 bidra med positiva incitament och ge möjligheter för Gotland att arbetsorter. För att stärka landsbygdens utveckling i sin övriga Gotland växa och utvecklas så att det råder balans mellan stad och land. helhet ska utvecklingspotentialer i tätorternas omland ❏ 39 000 Visby – 26 000 övriga Gotland För att uppnå detta mål är det viktigt att lyfta fram och stimu- integreras i detta arbete. ❏ 52 000 Visby – 13 000 lera möjligheterna att utveckla attraktiv ny bebyggelse av olika övriga Gotland karaktär såväl i Visby som på landsbygden. För att serviceorter- nas utbud ska kunna bibehållas och stärkas under planperioden De fördjupade översiktsplanerna ska utifrån respektive orts är bl a ett attraktivt kustboende en viktig förutsättning. bebyggelsestruktur och karaktär analysera lämplig bebyggelseut- veckling, möjlig vatten- och avloppsutbyggnad, klimatfrågorna och dess konsekvenser och föreslå lämpliga utbyggnadsområden ■ Ny bebyggelse ska ingå i ett tydligt socialt, ekonomiskt och kompletteringsmöjligheter för nyetablering och utveckling och ekologiskt sammanhang. av såväl företag som bostäder. På plankartan har ett symboliskt område markerats runt de utpekade tätorterna. Detta omland kommer att närmare avgränsas i det fortsatta fördjupade plan- arbetet. ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 29 2 bebyggelse- utveckling Kommunalt service- och fritidsutbud 30 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Gotlands kommun kan genom att upprätthålla en god kom- 2 munal service samt underlätta för företagsetableringar på dessa KLINTEHAMN bebyggelse- orter, höja dess attraktivitet både som boende- och arbetsorter. Klintehamn hör till de samhällen som utvecklats och flyttat utveckling Detta möjliggör också kvarboende i ett omland kring dessa orter centrum från kyrkan efter medeltiden, i detta fall en bit väs- samt till att etablera ett nytt tätortsnära boende med landsbyg- ter ut. Klinte kyrka ligger en bit från dagens samhälle men dens kvaliteter. Ett av kommunens mål är att öka den bofasta naturskönt vid klinten som givit platsen sitt namn. Det som gjorde ”utflyttningen” nödvändig var hamnens ökade bety- Vilket är viktigast att ha befolkningen. För att lyckas med detta är det inte bara ett attrak- nära till om du bor/skulle tivt boende som är avgörande, utan möjligheter till ett attraktivt delse och användning från framför allt slutet av 1700-talet. bo på landet? Det var då det välkända handelshuset Donner etablerade sig arbete är också av stor vikt. ❏ Skola och barn omsorg med eget hus som biblioteket numera residerar i. Affärshu- ❏ Vårdcentral En bebyggelsestrategi enligt denna modell kräver stora kommu- set Donner kom att prägla samhället under sin drygt hund- ❏ Busshållplats nala insatser. Flera orter kan tänkas behöva investeringar i infra- raåriga verksamhet. Men hamnen
Recommended publications
  • Fotbollshäfte E •09+ NY
    Plan Seriernas summa torde fram tom 2020 bli 94 sid + Veteran 2 sid (främst tabeller) + Junior 4 sid (främst äldre tabeller i Del II mindre stil, = 9 p Arial) + B, U och J-lag i modernare Den gotländska fastlandsspel, som 2 sid summering + Pojk 6 sid text utan tab + herrfotbollens + pojk o flick from 80-tal eller nåt sånt som specialkapitel inkl fastlands läger, seniortabeller 6 sid + landskapsmatcher etc. inkl 1925-2020 klubbars div fastlandskontakter före 1965 = = 12 sid +Island games etc 2 sid + DAM här ej beräknat + DM 8 sid Anm: Jämfört med 2009 års utgåva har här en rad nya kommentarer arbetats in, särskilt fram till femtiotalet. • Vissa kommentarer har även + Cuper 10 sid delvis arbetats om eller korrigerats något. I görligaste mån har noterna + korp 6 sid, främst text med viss sökt placeras på den sida de händer, men detta har ibland inte gått. • Utom verksamhetsberättelser och press har finmns nu också ett mycket summering av lagen större källmaterial på Gotlands Idrottshistorska. + Futsal 2 sid Vidare har vissa tabeller korrigerats (i regel kollat via tidningspress) för att eliminera olika fel beträffande målskillnader el dyl, men i ett par Summa max 160 sid fall där enskilda matcher inte kunnat urskiljas, har detta ändå inte gått fullt ut. • Vissa stavningar varierar i original, men Väst/Vestkinde används + Damserier med introdtext för förkrigsåren och därefter Väskinde. Vissa klubbnamn har under oli- = max 40 sid ka tider ändrats - i regel såna ändringar som i Hemse där ett IF efter hand ändrats till BK. Liksom sammanslagningar markeras detta i noter. • Normalt används de moderna skrivformerna medan detaljer som + Introd.-kapitel 16 s IF/IK etc undviks, utom då sådant som ändrade klubbnamn kan moti- + förbundsledn, + domare, vera en särskild tydlighet.
    [Show full text]
  • Skyddad Natur I Gotlands Län
    Skyddad natur i Gotlands län NATURRESERVAT, DJURSKYDDSOMRÅDEN, NATURA 2000-OMRÅDEN, FRIDLYSTA DJUR & VÄXTER M.M. Se även Länsstyrelsens hemsida: www.i.lst.se Skyddad natur i Gotlands län I föreliggande sammanställning redovisas vilka områden inom Gotlands län som omfattas av något slag av skydd enligt 7 kapitlet miljöbalken (1998:808). Dessutom ingår en förteckning över länets fridlysta växt- och djurarter. Närmare information om de naturskyddade områdena och vika bestämmelser som gäller kan er- hållas från Länsstyrelsen (621 85 Visby, tel. 0498-29 21 00) eller på Länsstyrelsens hemsida (www.i.lst.se). Denna sammanställning är ajourförd till och med den 1 september 2008. Nationalparker Enligt 7 kap 2 § miljöbalken får ett mark- eller vattenområde som tillhör staten efter riksdagens medgivande av regeringen förklaras som nationalpark. Syftet med bildandet skall vara att bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick. I Gotlands län finns bara en nationalpark. NVR- Namn Total- Land- Beslutsdatum ID areal areal (ha) (ha) 2000189 Gotska Sandön 4 500 3 638 1910-12-30 1963-06-28 1988-11-10 Naturreservat Enligt 7 kap 4 § miljöbalken får ett mark- eller vattenområde förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, för att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behov av områden för friluftslivet. Länsstyrelsen eller kommunen beslutar om bildandet av natur- reservat. Naturreservat kan omfatta såväl privatägd som samhällsägd mark. Inom ett naturreservat gäller vissa föreskrifter som inskränker såväl markägarnas som allmänhetens rätt att utnyttja området. Före- skrifterna är anpassade till syftet med reservatet och är därför olika i olika reservat.
    [Show full text]
  • 2. Bebyggelseutveckling
    2. BeByggelseutvecklinG 2. BeByggelseutveckling plan med strategier och riktlinjer Gotland som livsmiljö nen sker huvudsakligen genom inflyttning ningen mellan Visby och övriga Gotland Ö-livet innebär tillgång till det lilla samhäl- till Visby, men i viss utsträckning även till ska bibehållas. Idag bor 40 procent i Visby lets fördelar. Här finns en positiv ö-menta- övriga tätorter. Under förutsättning att det och resterande befolkning på övriga Got- litet med närhet mellan människor, orga- finns arbetstillfällen och kommunikationer land. Olika områden för stad och land be- nisationer, myndigheter, service och rekre- kommer attraktionskraften hos Visby och höver förstärkas, befolkningen ska öka och ation. Här finns landsbygd och stad, båda den gotländska landsbygden att kunna för- landsbygden ska vara en attraktiv miljö för med utvecklingsbara styrkor. Gotland har stärkas och bidra till en befolkningsökning. företagare, boende och turism. välkända och unika natur- och kulturvär- I Visby har bostadsbyggandet varit Vision Gotland 2025 pekar ut ett antal den. omfattande, ca 1 000 lägenheter har till- tätorter som ska utvecklas ur servicesyn- Vi bor glest. Bebyggelsen utanför Visby kommit under 2000-talet. Även på lands- punkt. Det handlar om att hitta en bra ba- är påtagligt utspridd. Gotlands bebyggelse- bygden har byggandet haft ett uppsving lans mellan Visby och övriga tätorter på mönster kan i sin helhet snarast betraktas under denna period. Trots detta har an- Gotland där de olika orternas styrkor till- som en mycket utglesad tätort. Det finns talet invånare inte ökat. Till viss del kan sammans med dess omland och förutsätt- både historiska och geografiska förklaringar det förklaras av en uppdämd efterfrågan på ningar framhävs.
    [Show full text]
  • East Gotland
    Report on the Study Tour of East Gotland Mihaly Lados (Hungary), Iza Orlowska (Poland), Magdalena Petersson (Sweden), Barbara Prcnik (Slovenia), Irma Schouten (The Netherlands), Istvan Sido (Romania), Daina Vinklere (Latvia). 1. The character of the area The east of Gotland has a very attractive coastline, with a sandy beach for swimming and rocky beaches for walking. The Folhammar rocks are an attraction at the coast. Tourists can also follow a cycling path along the coast. At several points, you have a great view over the beaches and the sea. The region that we visited can be referred to as the cultural part of Gotland. Ljugarn was the first real tourist resort on the island. Restaurants, pensions, youth hostels and hotels are mainly situated in typical Gotland houses, which helps to maintain the cultural heritage and is also an attraction for the tourists. Along the coastline, there are harbours, with traditional shops where smoked fish can be bought. Handicrafts are quite popular in this region : visitors can see and buy the products, and maybe participate in a workshop. There are also four museums in the area. Because of the variation in accommodation and activities, many different target groups visit this area. Youngsters, families and elderly people are all involved. The tourism entrepreneurs in this area all know each other, from hearsay or in person. Some of them co-operate : others really enjoy working on their own. Most of them involve the local population in their enterprises, for example the carpenters, handicraftsmen, hairdressers and priest. Co-operation with local farmers is also quite common.
    [Show full text]
  • Områden Av Riksintresse För Kulturmiljövården I Gotlands Län (I) Enligt 3 Kap 6 § Miljöbalken
    I län beslut RAÄ 1997-08-18. Dokument uppdaterat 2012-01-11. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Gotlands län (I) enligt 3 kap 6 § miljöbalken Alskog [I 32] (Alskogs sn) ________________________________________________________________ 3 Anga [I 52] (Anga sn) ___________________________________________________________________ 3 Ardre [I 31] (Ardre sn) ___________________________________________________________________ 3 Ava [I 2] (Fårö sn) ______________________________________________________________________ 3 Bandlunde [I 37] (Burs sn)________________________________________________________________ 3 Barläst [I 9] (Lärbro sn) __________________________________________________________________ 4 Bläse [I 6] (Fleringe sn) __________________________________________________________________ 4 Bro [I 18] (Bro sn) ______________________________________________________________________ 4 Buttle [I 53] (Buttle sn) __________________________________________________________________ 4 Digerrojr i Garda [I 34] (Garda sn) _________________________________________________________ 5 Domarlunden - Pavalds [I 12] (Lärbro sn) ____________________________________________________ 5 Eksta med Karlsöarna [I 26] (Eksta sn) ______________________________________________________ 5 Eskelhem-Tofta [I 57] (Eskelhems och Tofta socknar) __________________________________________ 5 Fallet [I 13] (Tingstäde sn)________________________________________________________________ 6 Fardhem-Linde [I 55] (Fardhems och Linde socknar) ___________________________________________
    [Show full text]
  • Gotlandscykeluthyrning.Com, +46 498 214 133 Lumme- Coustline up Gotland Lunda to Fårö Appr
    North of Visby Take the Fyrplatsen gotlandscykeluthyrning.com, +46 498 214 133 Lumme- coustline up Gotland lunda to Fårö appr. 15 km 70 km from Gotska Sandön from Visby. N Kyrkudden Visby Östersjön Gotska Sandön Langhammars 2 Norsholmen Hamnudden Tärnudden Tälle- N Helgumannen vika Ekeviken Ekeviken Skär 149 Norsta Auren 14 Digerhuvud Butleks Avanäs 3 Kalbjärga 14 Norrsund Ullahau Fårö fyr Lauterhorn Lauter Ava Sudersand Sudersandsviken Blå Gamlehamn 1 Lagunen Hallshuk Norra gattet Mölnor Ar Lansa FÅRÖ Fårö infocenter Brissund Fårö kyrka Kappelshamns- viken Hammars Bläse Kalkbruksmuseum Bästeträsk Häftingsklint Northen coastline HALL Fårösund Dämba FLERINGE Östersjön Kappels- FÅRÖSUND Sigsarve hamn strand Bräntings haid Badhus- Engelska BUNGE Kolerakyrkogården Irevik Bungemuseet parken 13 Hideviken KAPPELS- Ryssnäs HAMN 148 Gotland Ring Jungfrun Ireviken Lickershamn HANGVAR Visby RUTE Stenkyrkehuk Gamla Bungeviken Bungeör 149 Thor Bungenäs 149 Fardume träsk Fardume slott Skenholmen Fardume Lergrav Hångers källa Valleviken 2 STENKYRKA träsk LÄRBRO Själsö Bageri – Bakery & Café Valle- vik Garden café with beatiful sea views. Nyhamn LUMMELUNDA HELLVI Husken Furillen Enjoy tartin and a glass of wine at sunset. Kyllaj Själsö Open from 5 pm. Welcome! 148 13 Brissund Kyllaj Brissundsvägen 22A, +46 498 270 909 MARTEBO 8 km OTHEM 147 Lummelundagrottan Hide from Själsö Quick TINGSTÄDE Visby Seaside bikepath Tingstäde- File haidar Hideviken Krusmyntagården träsk Vägume- bikepath viken Hide- Brissund viken 148 S:t Olofsholm 12 Nynäshamn Hejnum hällar SLITE Asunden 149 Slite havsbad Själsö Boge- Kallgateburg vik Enholmen 149 Brucebo VÄSKINDE LOKRUME HEJNUM BOGE Snäck Östersjön BRO Bogeklinten Rauk, Langhammars Gustafsvik 147 Norderstrand FOLE 146 1 148 BÄL Tjälderviken Västervik 3 The Snäck Chimpansee rauk 147 HEJDEBY Tjelvars grav Tjälder 12 The Closest rauk from Visby appr.
    [Show full text]
  • Perioden 1721
    412 PERIODEN 1721 INLEDNING Underlagsmaterialet t i l l ett urval av kulturhistoriskt värdeful- la miljöer och objekt från sen tid är mycket bristfälligt och o- jämnt. l det fortsatta arbetet med kulturminnesvårdsprogrammet behöver därför ett flertal inventeringar utföras för att förbätt- ra kunskapsläget. Direkt d å l i g är vår kunskap om kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt i tätorterna samt i skogsbruket. Även i fråga om sjöfarten och hamnarna saknas heltäckande inven- teringsmaterial. Det bristfälliga underlagsmaterialet innebär att urvalet av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt från sen tid behöver kompletteras och revideras al l t eftersom kunska- pen ökar. Mot bakgrund av ovan sagda, men också för att begränsa programmets omfång samt på grund av tidsbrist, redovisas urvalet som regel i tabellform och på mer eller mindre översiktliga kartor, utan nå- gon mer ingående beskrivning av de enskilda objekten e l l e r miljö- erna. Urvalet avVkul turhi s tor i skt värdeful l a kul tur land skåp s m i l jöejf byg- ger på en sammanställning av resultaten från den "markdatab^s" som framtagits p å länsstyrelsen i samarbete med länsmuseet och kul turgeograf i ska institutionen vid Stockholms universitet, och den selektiva byggnadsinventering som just har avslutats. j)ärti 1 1 ha_r synpunkter från den landskapsbi Idsi^y^nfpcXaq som genomfördes jnde'r~aré"ri 1973"7^"be3j<£a£s- Någon falt"inventering av aqraEia_kJuJ - tujijandskapsmi 1 jöer har inte utförts^ varför det ar angeläget att en sådan inventering genomförs. J3et_gjorda urva1et_£å_r därmed ses som_j3re1 im i n ä r t och kan^kpmma a t i - _ t i 1 1 v i s s a delar revideraT^et- ter gn sådan inventering.
    [Show full text]
  • Natural and Cultural Heritage in Tourism on Gotland Heritage Tourism Characteristics and the Relation of Natural and Cultural Heritage
    20 021 Examensarbete 30 hp Juni 2020 Natural and Cultural Heritage in Tourism on Gotland Heritage Tourism Characteristics and the Relation of Natural and Cultural Heritage Mareike Kerstin Schaub Abstract Natural and Cultural Heritage in Tourism on Gotland Mareike Kerstin Schaub Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten This thesis researches into the heritage tourism characteristics on Gotland. Many destinations see a great potential to develop new tourism products around their Besöksadress: heritage and thus meet a rising demand for enriching and unique visitor experiences. Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 The Swedish island of Gotland in the Baltic Sea has a long history as a tourism Hus 4, Plan 0 destination and is rich in heritage resources of diverse origin. A qualitative approach is taken to study which traits characterise heritage related tourism to Gotland, and Postadress: which potentials and challenges are seen by major stakeholders in the tourism and Box 536 751 21 Uppsala heritage development. One protruding result is the strong connection between natural and cultural elements at the heritage sites as well as in tourism demand. Also Telefon: the tourism strategy for Gotland strives for a further development of nature and 018 – 471 30 03 culture as thematic tourism areas. Hence, a closer look is taken into the relation of Telefax: these two heritage elements. With help of the concept and methodology of 018 – 471 30 00 heritagescapes two heritage sites have been analysed in a case study approach. The result shows that the integration of natural and cultural heritage to create cohesive Hemsida: and immersive visitor experiences at one site is challenging.
    [Show full text]
  • Beslut Och Skötselplan Pdf, 450.1
    Länsstyrelsen BESLUT Sid 1 av 29 GOTLANDS LÄN 5.11.2007 Dnr 511-5158-06 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Grogarnsberget, Östergarns socken, Gotlands kommun Beslut Länsstyrelsen beslutar, med stöd av 7 kap 4 § miljöbalken, MB (1998:808) att förklara det på bifogade karta, bilaga 2, avgränsade området som naturreservat med de föreskrifter som anges nedan. Naturreservatets namn skall vara Grogarnsberget. Uppgifter om naturreservatet Namn Grogarnsberget Län Gotland Kommun Gotland Socken Östergarn Natura 2000-område SE0340152, Grogarnsberget Läge Ca 1,5 km nordöst om Östergarns kyrka (se översikts- kartan, bilaga 1). Kartblad Ekonomiska kartbladen 06J4g och 06J4h Gräns Mitten av den heldragna svarta linjen på bifogad karta, bilaga 2. Areal 253 ha Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 621 85 VISBY Strandgatan 1 och 2 0498-29 21 00 0498-21 72 89 [email protected] www.i.lst.se BESLUT Sid 2 av 29 5.11.2007 Dnr 511-5158-06 Berörda fastigheter och ägare Fastighet Ägare Östergarn Bengts 1:29 Gunnar Bendelin Östergarn Bengts 150 623 68 Katthammarsvik Östergarn Bengts 1:37 Yngve Vakk Östergarn Grogarns 710 623 68 Katthammarsvik Östergarn Grogarns 1:19 Eurolime AB Östergarn Hallgårds 1:15 Kanalvägen 10 C Östergarn Vassmunds 1:13 194 61 Upplands Väsby Östergarn Grogarns 1:22 Gotlands Hembygdsförbund Östergarn Grogarns 3:1 Broväg 25 B 621 41 Visby Östergarn Grogarns 1:43 Björn Liljeros Odengatan 12 114 24 Stockholm Östergarn Gutenviks 1:44 Folke Jakobsson (andel: 1/6) Östergarn Gutenviks 105 623 68 Katthammarsvik Helge
    [Show full text]
  • Gotland Är Landstinget Inte- I Visby Har Folktandvården En Eller Åk Till Visby Lasaretts Akut- Grerat Med Kommunen
    Vik här 5 x telefonnummer Publicerad juni 2011 Sjukvård Kommun Akut tandvård Vid livshotande tillstånd ring 112 På Gotland är landstinget inte- I Visby har folktandvården en eller åk till Visby lasaretts akut- grerat med kommunen. Därför akutmottagning som även turis- mottagning. Vårdcentraler är det till kommunen man ringer ter kan vända sig till. Öppet alla finns i Hemse, Slite och Visby. om man vill fråga något, även dagar sommartid. De har öppet vardagar kl 8-17. om sjukvård och lokaltrafik. n Tel: 0498 20 36 79 Sjukvårdsrådgivningen har öp- n Tel: 0498 26 80 00 pet dygnet runt: Taxi n Tel: 1177. Det finns en stor taxistation utanför Österport i Visby. Vid Sopor hamnen och flygplatsen står det På ön är det strikt sopsortering oftast lediga bilar och väntar. som gäller. Om du undrar över För att beställa bil: sortering eller var du ska slänga n Taxi Gotland tel: 0498 200 200 ditt skräp ring kommunen. n Slite Taxi tel: 0498 22 00 88 n Tel: 0498 29 91 00 Sopsortering gäller! GOTLAND 5 x sajter Swww.gotlandinfo.se Swww.guteinfo.com Här börjar resan för många. Gotland kommuns Turistportal med mycket information. Roligt med hemsida hjälper dig med resa, boende och praktisk kommentarsfält till tipsen, vilket verkligen kan ge information. Fyllig sajt som berättar om öns insidertips och ibland leda till roliga diskussioner. historia såväl som var de bästa fiken finns, eller när nästa jippo går av stapeln. Swww.alltomgotland.se Dagens badrapport med vattentemperatur och om Turistsajt som också kompletterar med lite olika eventuell algblomning finns uppdateras dagligen.
    [Show full text]
  • Svenska Depåfynd Och Hopade Fynd 1400-1540
    Abstract This paper deals with Swedish hoards from c. 1400-1540. I have also tried to see if there is a connection between Swedish hoards and Swedish cumulative finds c. 1400-1540. I have divided Sweden into five regions and two periods. The regions are Gotland, Mälardalen, Western Götaland, Eastern Götaland and Northern Sweden. The first period covers 1400-1450 and the second 1450-1540. The result shows that it is difficult to make a comparison between the find categories. It is possible to see similarites in the regions Gotland, Mälardalen and Northern Sweden. Differences appear in the regions Western and Eastern Götaland. Over all Swedish coins dominate in both periods, but one can see a decrease in foreign coins in period two. Omslagsbild: Åtsida av Visby, gote 1420-1440 (Hildebrand 1969, fig. 797) 1 2 3. Introduktion 3.1 Inledning Omkring 1300 cirkulerade enbart svenska mynt i Sverige och i slutet av samma århundrade började utländska mynt komma in. Från en långsam övergång av mynt import blev det en explosion i mitten av 1400-talet. Jag skall i denna uppsats ta med befintligt myntmaterial ur svenska depå- och hopade fynd, för att man skall kunna se cirkulationsbilden under 1400-talet. 3.2 Material och avgränsning Denna D-uppsats i arkeologi, skall behandla ämnet svenska depåfynd 1400-1540. Tidsmässigt har jag indelat arbetet i två perioder, period l 1400-1450 och period 2 1450-1520/40. Geografiskt skall jag hålla mig inom Sveriges medeltida gränser, d.v.s. inbegriper inte Skåne, Halland och Blekinge, vilka tillhörde Danmark och Härjedalen och Jämtland som tillhörde Norge.
    [Show full text]
  • Svensk Botanisk Tidskrift Tidskrift Botanisk Svensk
    Svensk Botanisk Tidskrift Svenska Svensk Botanisk Tidskrift Botaniska Föreningen 101(2): 81–160 ISSN 0039-646X, Uppsala 2007 100 år INNEHÅLL 101(2): 81–160 (2007) 81 Ordföranden har ordet: Floraväktarna tjugo år 83 Aronsson, M: Floraväktarnas historia (History of “Floraväktarna” – guardians of the Swedish flora) 85 Larsson, K: Bränning och markstörning gynnar hotade arter i Halland (The use of fire and disturbance when preserving threatened species in Halland, SW Sweden) Floraväktarna – Akut hotade kärlväxter 91 Edqvist, M (red.): Tillståndet för våra akut hotade kärlväxter (A survey of the critically endangered (CR) vascular plants in Sweden) 147 Skoglund, J: Sandbrodd på Öland – ett gammalt nyfynd (Milium vernale discovered on Öland, SE Sweden) 151 Debatt: Vad behöver en naturvårdare veta? 154 Inventera i Pite lappmark! 155 Botanisk litteratur: Norsk lavflora Blekinges flora 157 Föreningsnytt: SBF:s jubileumsfond Kurs om vattenväxter Guldluppen 2007 Föreningskonferensen 2007 Linnea – Årets växt 2007 Framsidan: Sandnörel Minuar- Volym 101 • Häfte 2 • 2007 tia viscosa är en av våra sällsyntaste 156 Vilket landskap 158 En vattenväxt, 91 Vilken smör- växter (se sid. har fått en ny men vilken? Lär blomma finns 120). Foto: Åke flora? dig allt på kursen bland våra akut Svensson. i sommar! hotade arter? Grafiska Punkten, Växjö 2007 Svenska Botaniska Föreningen Svensk Botanisk Tidskrift Föreningar anslutna till Svenska Botaniska Föreningen Kansli Svenska Botaniska Föreningen, Svensk Botanisk Tidskrift publicerar original- Adress samt en kontaktperson Östergötlands natural- Botaniska sektionen i c/o Avd. för växtekologi, Uppsala universitet, arbeten och översiktsartiklar om botanik på för varje förening. historiska förenings Uppsala Villavägen 14, 752 36 Uppsala. svenska. I första hand trycks kortare artiklar Föreningen Blekinges flora botanikgrupp Saskia Sandring, Flogstav.
    [Show full text]