2 Bebyggelseutveckling bebyggelse- utveckling Gotland som livsmiljö Inomregional balans Ö-livet innebär tillgång till det lilla samhällets fördelar. Här finns Hållbar utveckling ställer krav på effektivitet och hushållning Planförslag en positiv ö-mentalitet med närhet mellan människor, organi- i den fysiska planeringen i allmänhet och i infrastrukturplane- med strategier sationer, myndigheter, service och rekreation. Här finns lands- ringen i synnerhet. Det har betydelse hur vi bor, var vi bor, var vi bygd och stad, båda med utvecklingsbara styrkor. Gotland har arbetar, hur vi reser. Den fysiska samhällsplaneringen ska under- och riktlinjer välkända och unika natur- och kulturvärden. lätta för individen att göra kloka hållbara val och bidra till de Planeringsförutsättningar: sidan 39 beteendeförändringar som kommer att bli nödvändiga. Över- Vi bor glest. Bebyggelsen utanför Visby är påtagligt utspridd. siktsplanen beskriver strategier och riktlinjer för hur en sådan Gotlands bebyggelsemönster kan i sin helhet snarast betraktas utveckling inom Gotlands kommun kan komma till stånd, samt som en mycket utglesad tätort. Det finns både historiska och geo- vilka åtgärder som behövs. Det hållbara samhället utifrån ekono- grafiska förklaringar till varför bebyggelsestrukturen ser ut som miska, sociala och ekologiska perspektiv ska vara den grundläg- den gör. Gotland har en väldigt stark och unik sockentradition, gande inriktningen. men ingen tradition att samla bebyggelsen i större byar. Bebyg- gelsestrukturen är en unik kvalitet som även framöver kommer Målbilden i Vision Gotland 2025 är en bibehållen inomregio- Översiktsplanens inrikt- att locka till inflyttning till Gotland. Det gäller därför att uti- nal balans. Det innebär i första hand att befolkningsfördelningen ning är att nyetableringar från ett modernt förhållningssätt bygga vidare på denna tradition. mellan Visby och övriga Gotland ska bibehållas. Idag bor 40 pro- ska underlättas och Översiktsplanen föreslår en särskild kompletteringsmodell för att cent i Visby och resterande befolkning på övriga Gotland. Olika stimu leras i de utpekade tillvarata dessa utvecklingsmöjligheter. Se vidare under rubriken områden för stad och land behöver förstärkas, befolkningen ska orterna så att närings- Hållbart landsbygdsboende, sidan 38. öka och landsbygden ska vara en attraktiv miljö för företagare, livet, servicefunktioner och kollektivtrafiken kan boende och turism. utvecklas. Vision Gotland 2025 sätter målet att 65 000 invånare ska bo på Gotland. Ökningen ska vara fördelad över stad och land. Detta Vision Gotland 2025 pekar ut ett antal tätorter som ska utvecklas innebär en befolkningsökning, från dagens ca 57 000, med 8 000 ur servicesynpunkt. Det handlar om att hitta en bra balans mel- personer. För att uppnå målet krävs kraftfulla åtgärder för att öka lan Visby och övriga tätorter på Gotland där de olika orternas inflyttningsnettot och födelsetalen. Avgörande är att de tre boen- styrkor tillsammans med dess omland och förutsättningar fram- dealternativen Visby, tätorterna och landsbygden utvecklar sina hävs. Tätorterna är indelade i tre olika nivåer, där Visby är region- kvalitéer och att alla tre alternativen kan bidra till en ökad inflytt- centra, Slite och Hemse landsbygdscentrum och de resterande ning. En förutsättning för en positiv utveckling är också att det tätorterna betecknas som serviceorter. finns arbetstillfällen, bostäder och välutbyggd offentlig och kom- Var bor du idag? mersiell service. Det har blivit alltmer kostsamt att upprätthålla en god kommu- ❏ Landsort nal service i ett så spritt boendelandskap som vi har på Gotland. ❏ Tätort Det finns två trender i inflyttningen till Gotland, dels inflytt- Trenden för de kommunala förvaltningarna går därför åt en mer ❏ Stad ning till landsbygden och dels till Visby. Flyttning inom kommu- koncentrerad modell för våra serviceinrättningar. Det handlar nen sker huvudsakligen genom inflyttning till Visby, men i viss bland annat om att förbättra kvaliteten och här spelar till exem- Var skulle du vilja bo? utsträckning även till övriga tätorter. Under förutsättning att det pel möjligheten till framtida rekrytering av personal en viktig roll. ❏ Landsort finns arbetstillfällen och kommunikationer kommer attraktions- Sambandet mellan arbetsplats och bostadsort är av stor betydelse. ❏ Tätort kraften hos Visby och den gotländska landsbygden att kunna för- ❏ Stad stärkas och bidra till en befolkningsökning. Vision 2025 understryker att ett aktivt näringsliv förstärker ser- Vilken typ av boende viceorternas attraktionskraft. Tätorterna inklusive Visby är bero- har du idag? I Visby har bostadsbyggandet varit omfattande, ca 1 000 lägen- ende av sitt omlands utveckling. Boende på landsbygden är avgö- ❏ Villa heter har tillkommit under 2000-talet. Även på landsbygden har rande för att bibehålla både privat och offentlig service i tätor- ❏ Bostadsrätt byggandet haft ett uppsving under denna period. Trots detta har terna. Tätorterna har en hög andel blandade upplåtelseformer, ❏ Hyresrätt? antalet invånare inte ökat. Till en viss del kan det förklaras av vilket minskar segregation i samhället och underlättar för en en uppdämd efterfrågan på lägenheter och byggande av fritids- bostadskarriär inom tätorten och därmed även till kvarboende hus. En annan förklaring är att utflyttare från Gotland i viss mån för den äldre generationen. behållit sina bostäder här. I serviceorterna har efterfrågan och därmed byggandet varit begränsat. Knappt 5 000 fastigheter ägs Planeringsstrategier av deltidsboende på Gotland. Översiktsplanens inriktning är att nyetableringar ska underlättas och stimuleras i de utpekade orterna så att näringslivet, service- På Gotland finns näringsverksamhet över hela ön. Småföreta- funktioner och kollektivtrafiken kan utvecklas. Det handlar om gande är en livsstil och Gotland är företagstätast i landet räknat i fysisk planering som positivt styrmedel där platsernas unika fram- Hur ska vi fördela visio- antal företag per invånare. Naturtillgångar, markförhållanden och gångsfaktorer uppmärksammas, vilket kan leda till de enskilda nens 65 000 invånare på en spridd arbetskraft ger förutsättningar för näringslivsutveckling tätorternas framtida utveckling både som boende- och arbets- Gotland? över hela ön. Den fysiska planeringen ska se till att markreserver orter. ❏ 13 000 Visby – 52 000 tillskapas för utveckling och nyetablering av industri och annat övriga Gotland företagande. ❏ 26 000 Visby – 39 000 ■ Fördjupade översiktsplaner ska tas fram för att öka de övriga Gotland För att uppnå önskvärd utveckling ska den fysiska planeringen utpekade tätorternas attraktivitet både som boende- och ❏ 32 500 Visby – 32 500 bidra med positiva incitament och ge möjligheter för Gotland att arbetsorter. För att stärka landsbygdens utveckling i sin övriga Gotland växa och utvecklas så att det råder balans mellan stad och land. helhet ska utvecklingspotentialer i tätorternas omland ❏ 39 000 Visby – 26 000 övriga Gotland För att uppnå detta mål är det viktigt att lyfta fram och stimu- integreras i detta arbete. ❏ 52 000 Visby – 13 000 lera möjligheterna att utveckla attraktiv ny bebyggelse av olika övriga Gotland karaktär såväl i Visby som på landsbygden. För att serviceorter- nas utbud ska kunna bibehållas och stärkas under planperioden De fördjupade översiktsplanerna ska utifrån respektive orts är bl a ett attraktivt kustboende en viktig förutsättning. bebyggelsestruktur och karaktär analysera lämplig bebyggelseut- veckling, möjlig vatten- och avloppsutbyggnad, klimatfrågorna och dess konsekvenser och föreslå lämpliga utbyggnadsområden ■ Ny bebyggelse ska ingå i ett tydligt socialt, ekonomiskt och kompletteringsmöjligheter för nyetablering och utveckling och ekologiskt sammanhang. av såväl företag som bostäder. På plankartan har ett symboliskt område markerats runt de utpekade tätorterna. Detta omland kommer att närmare avgränsas i det fortsatta fördjupade plan- arbetet. ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 29 2 bebyggelse- utveckling Kommunalt service- och fritidsutbud 30 ByggGotland – förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 Gotlands kommun kan genom att upprätthålla en god kom- 2 munal service samt underlätta för företagsetableringar på dessa KLINTEHAMN bebyggelse- orter, höja dess attraktivitet både som boende- och arbetsorter. Klintehamn hör till de samhällen som utvecklats och flyttat utveckling Detta möjliggör också kvarboende i ett omland kring dessa orter centrum från kyrkan efter medeltiden, i detta fall en bit väs- samt till att etablera ett nytt tätortsnära boende med landsbyg- ter ut. Klinte kyrka ligger en bit från dagens samhälle men dens kvaliteter. Ett av kommunens mål är att öka den bofasta naturskönt vid klinten som givit platsen sitt namn. Det som gjorde ”utflyttningen” nödvändig var hamnens ökade bety- Vilket är viktigast att ha befolkningen. För att lyckas med detta är det inte bara ett attrak- nära till om du bor/skulle tivt boende som är avgörande, utan möjligheter till ett attraktivt delse och användning från framför allt slutet av 1700-talet. bo på landet? Det var då det välkända handelshuset Donner etablerade sig arbete är också av stor vikt. ❏ Skola och barn omsorg med eget hus som biblioteket numera residerar i. Affärshu- ❏ Vårdcentral En bebyggelsestrategi enligt denna modell kräver stora kommu- set Donner kom att prägla samhället under sin drygt hund- ❏ Busshållplats nala insatser. Flera orter kan tänkas behöva investeringar i infra- raåriga verksamhet. Men hamnen