2. Bebyggelseutveckling
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
2. BeByggelseutvecklinG 2. BeByggelseutveckling plan med strategier och riktlinjer Gotland som livsmiljö nen sker huvudsakligen genom inflyttning ningen mellan Visby och övriga Gotland Ö-livet innebär tillgång till det lilla samhäl- till Visby, men i viss utsträckning även till ska bibehållas. Idag bor 40 procent i Visby lets fördelar. Här finns en positiv ö-menta- övriga tätorter. Under förutsättning att det och resterande befolkning på övriga Got- litet med närhet mellan människor, orga- finns arbetstillfällen och kommunikationer land. Olika områden för stad och land be- nisationer, myndigheter, service och rekre- kommer attraktionskraften hos Visby och höver förstärkas, befolkningen ska öka och ation. Här finns landsbygd och stad, båda den gotländska landsbygden att kunna för- landsbygden ska vara en attraktiv miljö för med utvecklingsbara styrkor. Gotland har stärkas och bidra till en befolkningsökning. företagare, boende och turism. välkända och unika natur- och kulturvär- I Visby har bostadsbyggandet varit Vision Gotland 2025 pekar ut ett antal den. omfattande, ca 1 000 lägenheter har till- tätorter som ska utvecklas ur servicesyn- Vi bor glest. Bebyggelsen utanför Visby kommit under 2000-talet. Även på lands- punkt. Det handlar om att hitta en bra ba- är påtagligt utspridd. Gotlands bebyggelse- bygden har byggandet haft ett uppsving lans mellan Visby och övriga tätorter på mönster kan i sin helhet snarast betraktas under denna period. Trots detta har an- Gotland där de olika orternas styrkor till- som en mycket utglesad tätort. Det finns talet invånare inte ökat. Till viss del kan sammans med dess omland och förutsätt- både historiska och geografiska förklaringar det förklaras av en uppdämd efterfrågan på ningar framhävs. Tätorterna är indelade till varför bebyggelsestrukturen ser ut som lägenheter och byggande av fritidshus. En i tre olika nivåer, där Visby är region- den gör. Gotland har en väldigt stark och annan förklaring är att utflyttare från Got- centra, Slite och Hemse landsbygdscen- unik sockentradition, men ingen tradi- land i viss mån behållit sina bostäder här. I trum och de resterande tätorterna Lär- tion att samla bebyggelsen i större byar. Be- serviceorterna har efterfrågan och därmed bro, Roma, Fårösund, Klintehamn och byggelsestrukturen är en unik kvalitet som byggandet varit begränsat. Knappt 5 000 Burgsvik betecknas som serviceorter. även framöver kommer att locka till inflytt- fastigheter ägs av deltidsboende på Got- Det har blivit alltmer kostsamt att upp- ning till Gotland. Det gäller därför att uti- land. rätthålla en god kommunal service i ett så från ett modernt förhållningssätt bygga vi- För att uppnå önskvärd utveckling ska spritt boendelandskap som vi har på Got- dare på denna tradition. Översiktsplanen den fysiska planeringen bidra med positiva land. Trenden för de kommunala förvalt- föreslår en särskild kompletteringsmodell incitament och ge möjligheter för Gotland ningarna går därför åt en mer koncentre- för att tillvarata dessa utvecklingsmöjlig- att växa och utvecklas så att det råder balans rad modell för våra serviceinrättningar. Det heter. (Läs vidare i avsnittet Hållbar land- mellan stad och land. För att uppnå detta handlar bland annat om att förbättra kvali- bygdsboende sidan 56.) mål är det viktigt att lyfta fram och stimu- teten och här spelar till exempel möjlighe- Vision Gotland 2025 sätter målet att lera möjligheterna att utveckla attraktiv ny ten till framtida rekrytering av personal en 65 000 invånare ska bo på Gotland. Ök- bebyggelse av olika karaktär såväl i Visby viktig roll. Sambandet mellan arbetsplats ningen ska vara fördelad över stad och som på landsbygden. För att serviceorter- och bostadsort är av stor betydelse. land. Detta innebär en befolkningsök- nas utbud ska kunna bibehållas och stär- Vision Gotland 2025 understryker att ning, från dagens ca 57 000, med ytterli- kas under planperioden är bl a ett attraktivt ett aktivt näringsliv förstärker serviceor- gare 8 000 personer. kustboende en viktig förutsättning. ternas attraktionskraft. Tätorterna inklu- För att uppnå målet krävs kraftfulla åt- sive Visby är beroende av sitt omlands ut- gärder för att öka inflyttningsnettot och fö- ■ ny bebyggelse ska ingå i ett tydligt veckling. Boende på landsbygden är avgö- delsetalen. Avgörande är att de tre boende- socialt, ekonomiskt och ekologiskt sam- rande för att bibehålla både privat och of- alternativen Visby, tätorterna och landsbyg- manhang. fentlig service i tätorterna. Tätorterna har den utvecklar sina kvalitéer och att alla kan en hög andel blandade upplåtelseformer, bidra till en ökad inflyttning. En förutsätt- Inomregional balans vilket minskar segregation i samhället och ning för en positiv utveckling är också att Hållbar utveckling ställer krav på effekti- underlättar för en bostadskarriär inom tät- det finns arbetstillfällen och välutbyggd of- vitet och hushållning i den fysiska plane- orten och därmed även till kvarboende för fentlig och kommersiell service. ringen i allmänhet och i infrastrukturpla- den äldre generationen. neringen i synnerhet. Det har betydelse Prognoser och framskrivningar hur vi bor, var vi bor, var vi arbetar och Planeringsstrategier för befolkningsutvecklingen hur vi reser. Den fysiska samhällsplane- Översiktsplanens inriktning är att nye- I Bostadsförsörjningsplanen görs prognoser ringen ska underlätta för individen att tableringar ska underlättas och stimule- och framskrivningar för befolkningsutveck- göra kloka hållbara val och bidra till de ras i de utpekade orterna så att näringsli- lingen och dess behov av tillskott av bostä- beteendeförändringar som kommer att vet, servicefunktioner och kollektivtrafiken der. Bostadsförsörjningsplanen 2008–2013 bli nödvändiga. Översiktsplanen beskri- kan utvecklas. Det handlar om fysisk pla- togs fram i samarbete mellan Ledningskon- ver strategier och riktlinjer för hur en sådan nering som positivt styrmedel där platser- toret, Stadsarkitektkontoret, Tekniska för- utveckling inom Gotlands kommun kan nas unika framgångsfaktorer uppmärksam- valtningen, Serviceförvaltningen samt AB komma till stånd samt vilka åtgärder som mas, vilket kan stärka de enskilda tätorter- GotlandsHem och antogs av Kommunfull- behövs. Det hållbara samhället utifrån eko- nas framtida utveckling både som boende- mäktige 2007. Planen ska revideras senast nomiska, sociala och ekologiska perspektiv och arbetsorter. 2011. För närvarande beräknas behovet av ska vara den grundläggande inriktningen. bostäder 2008–2013 att vara ca 950 ytter- Målbilden i Vision Gotland 2025 är ligare bostäder under planperioden (invå- en bibehållen inomregional balans. Det narantalet framskrivet till 57 450). En önsk- innebär i första hand att befolkningsfördel- värd befolkningsutveckling med 60 000 in- vånare år 2013 skulle innebära ett behov av 2 000 nya bostäder enligt Bostadsförsörj- ningsplanen. Det finns två trender i inflyttningen till Gotland, dels inflyttning till landsbygden Befolkningstryck idag och dels till Visby. Flyttning inom kommu- ByggGotland – översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 51 2. BeByggelseutvecklinG Detta möjliggör också kvarboende i ett åldrande befolkning på landsbygden behö- Kartan utgör sedan ett värdefullt plane- omland kring dessa orter samt till att eta- ver alternativ till kvarboende i närliggande ringsunderlag för kommande detaljplaner blera ett nytt tätortsnära boende med lands- serviceort för att inte nödvändigtvis behöva och ett led i arbetet med att förbättra med- bygdens kvaliteter. Ett av kommunens mål söka sig till Visbyområdet. Möjligheten för borgardialogen. är att öka den bofasta befolkningen. För att en attraktiv aktiv fritid för alla åldrar samt lyckas med detta är det inte bara ett attrak- utbildningsmöjligheter i form av skola/för- tivt boende som är avgörande, utan också skola i serviceorterna bör belysas. Statens ■ sociotopkartor bör användas som pla- möjligheter till ett attraktivt arbete, utbild- folkhälsoinstitut arbetar med att ta fram en neringsunderlag under framtagandet ning och en meningsfull fritid i form av ex- manual med vägledning för metoder för att av fördjupade översiktsplaner för de empelvis idrotts- och rekreationsområden. främja fysisk aktivitet genom fysisk plane- utpekade tätorterna. ring och vid utformning av bebyggda mil- jöer. ■ Fördjupade översiktsplaner ska tas fram En välfungerande IT-infrastruktur är en En bebyggelsestrategi enligt denna mo- för att öka de utpekade serviceorter- avgörande faktor för kvarboende och före- dell kräver stora kommunala insatser. Flera nas attraktivitet både som boende- och tagande på landsbygden och i våra service- orter kan tänkas behöva investeringar i in- arbetsorter. För att stärka landsbygdens orter. frastruktur, arbete med planläggning och utveckling i sin helhet ska utvecklings- På plankartan har ett symboliskt område särskilda insatser för att höja ortens attrak- potentialer i serviceorternas omland markerats runt de utpekade serviceorterna. tivitet. integreras i detta arbete. Detta omland kommer att närmare avgrän- ■ under planperioden ska de fördjupade sas i det fortsatta fördjupade planarbetet. Nya möjligheter – områdes- översiktsplanerna för Fårö, Östergarns- visa utvecklingsfrågor landet och storsudret förnyas och utvecklas. (se kustzonen sidan 89.) Sociotopkarta Delområde väster För att i planeringen synliggöra grönstruk- Utvecklingsmöjligheterna för Klintehamns turens och allmänna platsers sociala och hamn som centrum för utskeppning av kulturella värden kan med fördel sociotop- jordbrukets och skogsnäringens produkter