2. bebyggelseutveckling

2. Bebyggelseutveckling plan med strategier och riktlinjer

Gotland som livsmiljö nen sker huvudsakligen genom inflyttning ningen mellan och övriga Ö-livet innebär tillgång till det lilla samhäl- till Visby, men i viss utsträckning även till ska bibehållas. Idag bor 40 procent i Visby lets fördelar. Här finns en positiv ö-menta- övriga tätorter. Under förutsättning att det och resterande befolkning på övriga Got- litet med närhet mellan människor, orga- finns arbetstillfällen och kommunikationer land. Olika områden för stad och land be- nisationer, myndigheter, service och rekre- kommer attraktionskraften hos Visby och höver förstärkas, befolkningen ska öka och ation. Här finns landsbygd och stad, båda den gotländska landsbygden att kunna för- landsbygden ska vara en attraktiv miljö för med utvecklingsbara styrkor. Gotland har stärkas och bidra till en befolkningsökning. företagare, boende och turism. välkända och unika natur- och kulturvär- I Visby har bostadsbyggandet varit Vision Gotland 2025 pekar ut ett antal den. omfattande, ca 1 000 lägenheter har till- tätorter som ska utvecklas ur servicesyn- Vi bor glest. Bebyggelsen utanför Visby kommit under 2000-talet. Även på lands- punkt. Det handlar om att hitta en bra ba- är påtagligt utspridd. Gotlands bebyggelse- bygden har byggandet haft ett uppsving lans mellan Visby och övriga tätorter på mönster kan i sin helhet snarast betraktas under denna period. Trots detta har an- Gotland där de olika orternas styrkor till- som en mycket utglesad tätort. Det finns talet invånare inte ökat. Till viss del kan sammans med dess omland och förutsätt- både historiska och geografiska förklaringar det förklaras av en uppdämd efterfrågan på ningar framhävs. Tätorterna är indelade till varför bebyggelsestrukturen ser ut som lägenheter och byggande av fritidshus. En i tre olika nivåer, där Visby är region- den gör. Gotland har en väldigt stark och annan förklaring är att utflyttare från Got- centra, och landsbygdscen- unik sockentradition, men ingen tradi- land i viss mån behållit sina bostäder här. I trum och de resterande tätorterna Lär- tion att samla bebyggelsen i större byar. Be- serviceorterna har efterfrågan och därmed bro, Roma, Fårösund, och byggelsestrukturen är en unik kvalitet som byggandet varit begränsat. Knappt 5 000 betecknas som serviceorter. även framöver kommer att locka till inflytt- fastigheter ägs av deltidsboende på Got- Det har blivit alltmer kostsamt att upp- ning till Gotland. Det gäller därför att uti- land. rätthålla en god kommunal service i ett så från ett modernt förhållningssätt bygga vi- För att uppnå önskvärd utveckling ska spritt boendelandskap som vi har på Got- dare på denna tradition. Översiktsplanen den fysiska planeringen bidra med positiva land. Trenden för de kommunala förvalt- föreslår en särskild kompletteringsmodell incitament och ge möjligheter för Gotland ningarna går därför åt en mer koncentre- för att tillvarata dessa utvecklingsmöjlig- att växa och utvecklas så att det råder balans rad modell för våra serviceinrättningar. Det heter. (Läs vidare i avsnittet Hållbar land- mellan stad och land. För att uppnå detta handlar bland annat om att förbättra kvali- bygdsboende sidan 56.) mål är det viktigt att lyfta fram och stimu- teten och här spelar till exempel möjlighe- Vision Gotland 2025 sätter målet att lera möjligheterna att utveckla attraktiv ny ten till framtida rekrytering av personal en 65 000 invånare ska bo på Gotland. Ök- bebyggelse av olika karaktär såväl i Visby viktig roll. Sambandet mellan arbetsplats ningen ska vara fördelad över stad och som på landsbygden. För att serviceorter- och bostadsort är av stor betydelse. land. Detta innebär en befolkningsök- nas utbud ska kunna bibehållas och stär- Vision Gotland 2025 understryker att ning, från dagens ca 57 000, med ytterli- kas under planperioden är bl a ett attraktivt ett aktivt näringsliv förstärker serviceor- gare 8 000 personer. kustboende en viktig förutsättning. ternas attraktionskraft. Tätorterna inklu- För att uppnå målet krävs kraftfulla åt- sive Visby är beroende av sitt omlands ut- gärder för att öka inflyttningsnettot och fö- ■■ Ny bebyggelse ska ingå i ett tydligt veckling. Boende på landsbygden är avgö- delsetalen. Avgörande är att de tre boende- socialt, ekonomiskt och ekologiskt sam- rande för att bibehålla både privat och of- alternativen Visby, tätorterna och landsbyg- manhang. fentlig service i tätorterna. Tätorterna har den utvecklar sina kvalitéer och att alla kan en hög andel blandade upplåtelseformer, bidra till en ökad inflyttning. En förutsätt- Inomregional balans vilket minskar segregation i samhället och ning för en positiv utveckling är också att Hållbar utveckling ställer krav på effekti- underlättar för en bostadskarriär inom tät- det finns arbetstillfällen och välutbyggd of- vitet och hushållning i den fysiska plane- orten och därmed även till kvarboende för fentlig och kommersiell service. ringen i allmänhet och i infrastrukturpla- den äldre generationen. neringen i synnerhet. Det har betydelse Prognoser och framskrivningar hur vi bor, var vi bor, var vi arbetar och Planeringsstrategier för befolkningsutvecklingen hur vi reser. Den fysiska samhällsplane- Översiktsplanens inriktning är att nye- I Bostadsförsörjningsplanen görs prognoser ringen ska underlätta för individen att tableringar ska underlättas och stimule- och framskrivningar för befolkningsutveck- göra kloka hållbara val och bidra till de ras i de utpekade orterna så att näringsli- lingen och dess behov av tillskott av bostä- beteendeförändringar som kommer att vet, servicefunktioner och kollektivtrafiken der. Bostadsförsörjningsplanen 2008–2013 bli nödvändiga. Översiktsplanen beskri- kan utvecklas. Det handlar om fysisk pla- togs fram i samarbete mellan Ledningskon- ver strategier och riktlinjer för hur en sådan nering som positivt styrmedel där platser- toret, Stadsarkitektkontoret, Tekniska för- utveckling inom Gotlands kommun kan nas unika framgångsfaktorer uppmärksam- valtningen, Serviceförvaltningen samt AB komma till stånd samt vilka åtgärder som mas, vilket kan stärka de enskilda tätorter- GotlandsHem och antogs av Kommunfull- behövs. Det hållbara samhället utifrån eko- nas framtida utveckling både som boende- mäktige 2007. Planen ska revideras senast nomiska, sociala och ekologiska perspektiv och ­arbetsorter. 2011. För närvarande beräknas behovet av ska vara den grundläggande inriktningen. bostäder 2008–2013 att vara ca 950 ytter- Målbilden i Vision Gotland 2025 är ligare bostäder under planperioden (invå- en bibehållen inomregional balans. Det narantalet framskrivet till 57 450). En önsk- innebär i första hand att befolkningsfördel- värd befolkningsutveckling med 60 000 in- vånare år 2013 skulle innebära ett behov av 2 000 nya bostäder enligt Bostadsförsörj- ningsplanen. Det finns två trender i inflyttningen till Gotland, dels inflyttning till landsbygden Befolkningstryck idag och dels till Visby. Flyttning inom kommu-

ByggGotland – översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 51 2. bebyggelseutveckling

Detta möjliggör också kvarboende i ett åldrande befolkning på landsbygden behö- Kartan utgör sedan ett värdefullt plane- omland kring dessa orter samt till att eta- ver alternativ till kvarboende i närliggande ringsunderlag för kommande detaljplaner blera ett nytt tätortsnära boende med lands- serviceort för att inte nödvändigtvis behöva och ett led i arbetet med att förbättra med- bygdens kvaliteter. Ett av kommunens mål söka sig till Visbyområdet. Möjligheten för borgardialogen. är att öka den bofasta befolkningen. För att en attraktiv aktiv fritid för alla åldrar samt lyckas med detta är det inte bara ett attrak- utbildningsmöjligheter i form av skola/för- tivt boende som är avgörande, utan också skola i serviceorterna bör belysas. Statens ■■ Sociotopkartor bör användas som pla- möjligheter till ett attraktivt arbete, utbild- folkhälsoinstitut arbetar med att ta fram en neringsunderlag under framtagandet ning och en meningsfull fritid i form av ex- manual med vägledning för metoder för att av fördjupade översiktsplaner för de empelvis idrotts- och rekreationsområden. främja fysisk aktivitet genom fysisk plane- utpekade tätorterna. ring och vid utformning av bebyggda mil- jöer. ■■ Fördjupade översiktsplaner ska tas fram En välfungerande IT-infrastruktur är en En bebyggelsestrategi enligt denna mo- för att öka de utpekade serviceorter- avgörande faktor för kvarboende och före- dell kräver stora kommunala insatser. Flera nas attraktivitet både som boende- och tagande på landsbygden och i våra service- orter kan tänkas behöva investeringar i in- arbetsorter. För att stärka landsbygdens orter. frastruktur, arbete med planläggning och utveckling i sin helhet ska utvecklings- På plankartan har ett symboliskt område särskilda insatser för att höja ortens attrak- potentialer i serviceorternas omland markerats runt de utpekade serviceorterna. tivitet. integreras i detta arbete. Detta omland kommer att närmare avgrän- ■■ Under planperioden ska de fördjupade sas i det fortsatta fördjupade planarbetet. Nya möjligheter – områdes- översiktsplanerna för Fårö, Östergarns­ visa utvecklingsfrågor landet och Storsudret förnyas och utvecklas. (Se Kustzonen sidan 89.) Sociotopkarta Delområde väster För att i planeringen synliggöra grönstruk- Utvecklingsmöjligheterna för Klintehamns turens och allmänna platsers sociala och hamn som centrum för utskeppning av kulturella värden kan med fördel sociotop- jordbrukets och skogsnäringens produkter Riktlinjer för fördjupade kartor användas. En sociotop är ett avgrän- på Gotland beräknas fullföljas under plan- översiktsplaner i utpekade sat områdes sociala värdeegenskaper utifrån perioden. Utvecklingsområde för jordbruk serviceorter människans behov och användningsom- och näringsverksamheter. De fördjupade översiktsplanerna ska ut- råde. Utgångspunkten i en sociotopkarta är I Klintehamn finns delområdets största ifrån respektive orts bebyggelsestruktur, att olika invånargruppers egna värderingar industri, Lantmännens foderfabrik, en livs- karaktär och unika möjligheter analysera genom intervjuer, enkäter m m ligger till medelsindustri och ett sågverk som han- lämplig bebyggelseutveckling, möjlig vat- grund för kartläggning av sociala värden terar stora delar av det gotländska timret. ten- och avloppsutbyggnad, klimatfrågorna och faktiska rörelsemönster i ett område Förädling av jordbrukets produkter och och dess konsekvenser och föreslå lämpliga för att lättare kunna bedöma vilka friytor, bioenergi är viktiga utvecklingsfrågor för utbyggnadsområden och kompletterings- grönområden, parker och mötesplaster som delområdet. En omstrukturering av gods- möjligheter för nyetablering och utveck- ska skyddas vid exempelvis en förtätning. trafiken till Klintehamns kan ge goda ut- ling av såväl industri, företag som bostäder. Det kan exempelvis vara värden som vila vecklingsmöjligheter för delområdet. Även områden som inte är lämpliga för ny och rofylldhet, möjlighet till lek eller mo- bebyggelse kan pekas ut. Utredning kring tion, upplevelsen av blomprakt eller utsikt. gång- och cykelinfrastrukturen bör också genomföras. Ett åtgärdsförslag ska vara en del av insatserna för att höja ortens attrak- tivitet. I den fördjupade planeringen och i den senare detaljplaneringen bör förutsätt- Delområde väster ningar för gemensamhetslösningar för ex- empelvis fjärrvärme och närvärme beaktas.

De utpekade serviceorterna där för- djupade översiktsplaner ska genom- föras är: »» Slite »» Hemse »» Klintehamn »» Roma »» »» Burgsvik »» Lärbro »» Fårösund

Klintehamn Ett mer avgränsat planområde ger också bättre förutsättningar för att beakta soci- ala perspektiv i den fysiska planeringen. TECKENFÖRKLARING Metoder som hälsokonsekvensbedömning och sociotopkartering kan vara sätt för att Tätort ta fram bra planeringsunderlag inom detta område. Även grönstrukturinventeringar Industriområde och hushållsundersökningar är viktiga pla- enligt detaljplan neringsinstrument. Demografisk och könsuppdelad statistik bör användas som underlag och har också stor betydelse för hur olika planeringsin- satser för respektive serviceort ska se ut. En

52 ByggGotland – översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 2. bebyggelseutveckling

Klintehamn utgör serviceort för omlan- det, med såväl kommersiell som offentlig Delområde söder service av god kvalitet. Här finns det fristå- ende Donnergymnasiet, K-A Westerbergs skola (en grundskola som drivs av Hassela- kollektivet) och dessutom den kommunala grundskolan Klinteskolan. Orten har goda pendlingsmöjligheter med kollektivtrafik till Visby. Platser för attraktivt kustnära boende har utretts från Tofta till Ekstakusten i sam- band med pågående utbyggnad av kommu- nalt vatten och avlopp. Dessa kan utvecklas under planperioden. Klintehamn utgör även porten till Stora Karlsö, ett uppskattat utflyktsmål för na- turturism. Befintlig turismnäring har ut- Stånga vecklingspotential inom delområdet. En fördjupad översiktsplan ska tas fram för Klintehamn med omland inom ramen för kustzonsplaneringen.

Befintlig detaljplanelagd industrimark: Klintehamn: Hemse • Småindustri/hantverk/bostäder 32 705 kvm • Industri 130 406 kvm • Småindustri 1 701 kvm • Industri/handel/kontor 4 782 kvm KLINTEHAMN av Calle Brobäck Klintehamn hör till de samhällen som utvecklats och flyttat centrum från kyrkan efter medeltiden, i detta fall en bit väster ut. kyrka ligger en bit från da- gens samhälle men naturskönt vid klinten som givit platsen sitt namn. Det som gjorde ”utflyttningen” nödvändig var hamnens ökade betydelse och an- vändning från framför allt slutet av 1700-talet. Det var då det välkända handelshuset Donner etablerade sig TECKENFÖRKLARING med eget hus som biblioteket numera residerar i. Af- färshuset Donner kom att prägla samhället under sin Tätort drygt hundraåriga verksamhet. Men hamnen var av stor betydelse även före familjen Donners etablering, Burgsvik Industriområde som exempel kan nämnas att Linné noterade följande enligt detaljplan vid sitt besök i Klintehamn den 14 juli 1741, ”Klinte- hamn hade de mesta fartyg man sett i någon got- ländsk hamn som där intogo kalk, bjälkar och bräder”. Hamnen har även varit viktig som den hamn på Gotland som var förbindelsen för postbefodran mel- Delområde söder nejd. Idag finns det välbesökta Naturum lan Gotland och fastlandet fram till dess att Ångfar- Områdets präglas av bördig jord- och och Lars Jonssons museum och galleri vid tygsaktiebolaget tog över transporten på 1860-talet. skogsmark, vilket ger underlag till näring- prästgården i . I dag skeppas stora mängder timmer ut från Klinte- ens utveckling på lång sikt. Näsområdet Burgsviks samhälle utgör en viktig ser- hamn som även har öns största sågverk. Vidare är kallas Gotlands vindkraftskust. viceort för Gotlands södra del. Här finns Klintehamns hamn platsen för alla besökare till Stora Hemse är delområdets största tätort och bland annat en livsmedelsaffär, bibliotek Karlsö, här finns både biljettförsäljning och hamnkafé ett utpräglat landsbygdscentrum för södra och café/restaurang, alla med hög och god i direkt anslutning till Karlsöbåten. Det finns många företag som gör Klintehamns Gotland. Här finns ett stort antal företag serviceanda. samhälle till västra Gotlands centralort. Av särskild som sysselsätter många. I den fysiska plane- Fördjupade översiktsplaner ska tas fram betydelse för samhället har Hassela varit. Ungdomar ringen ska förutsättningar för ortens före- för Storsudret och Hemse. som bor, studerar och arbetar här, bidrar alla på olika tagsutveckling analyseras. Som landsbygds- sätt till att skapa attraktiva mötesplatser som affären centrum har Hemse god kommersiell och Befintlig planlagd industrimark: Hassela Vävars och Café Bullboden mitt i det centrala offentlig service. Här finns bank, post, sys- Hemse: Klintehamn. Exempel på andra verksamheter i sam- tembolag med flera serviceinrättningar, lik- • Industri 162 296 kvm hället som går in under Hassela Gotland är bland som skolor och vårdcentral. Gotlands Folk- • Småindustri 27 111 kvm annat K-A Westerbergsskolan och Hassela Bockers högskola har sitt huvudsäte här. Stånga: Tjänstehundar. Gotlands största fristående gymnasium finns här Delområdet har stor potential för turis- • Industri 77 003 kvm i Klintehamn, där det för samhället så betydelsefulla mens utveckling. I dag finns ett spritt fri- • Småindustri 27 829 kvm namnet Donner står som förled i skolans namn, Don- tidsboende och få större turistnäringar. För Havdhem: nergymnasiet. Exempel på annan samhällsservice är att stärka områdets utveckling ska gällande • Industriområde 8 223 kvm livsmedelsaffärer och bank.V ärt att nämna i samman- fördjupad översiktplan för Sudret uppdate- • Småindustri 19 536 hanget är också det anrika mekaniska företaget, Ce- ras. Burgsvik: dergrens Mekaniska Verkstad AB, som har de för sam- Burgsvik har en viktig roll som service- • Småindustri 19 819 kvm hället så viktiga komponenterna, historia och nytän- ort för Sudret. Stenindustri liksom turist- kande. näringen kan utvecklas i tätorten med om-

ByggGotland – översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 53 2. bebyggelseutveckling

HEMSE av Calle Brobäck Sandstenen som hjälpmedel att slipa metallred- Roma är centrum för ett stort omland Hemse samhälle har sitt ursprung i det strategiska skap har varit en viktig del av samhällets historia och med såväl skolor, äldreboende som vård- läge som bildades där vägarna mellan Klintehamn så sent som i början av 1980-talet producerades drygt central och bibliotek, liksom förhållandevis och mötte vägen mellan Burgsvik och 30 000 slipstenar årligen i Burgsvik för både den in- god kommersiell service. Här finns också hemska marknaden, men även för export. Än idag är Visby. Här vid den så kallade Trekanten fanns sedan Lövsta landsbygdscentrum med skola och länge en krog som erbjöd en stunds vila för den re- stenindustrin en viktig del av verksamheten i Burgs- sande. Men den som först såg potentialen var den vik där nu sten till byggnadssektorn utgör en viktig lärcentrum. blivande handelsmannen Gustaf Fredrik Duse som del av produktionen. Vid Kungsgården i Roma finns ett kul- redan tio år före det att näringsfriheten helt slog ige- turcentrum med bland annat teater och nom 1864 lyckades få tillstånd att etablera en verk- konst. samhet här där vägarna möts från de fyra väder- Delområde öster Katthammarsvik har en viktig roll som strecken. När väl Duse var etablerad gick utvecklingen Delområde öster präglas av ett omfattande serviceort för Östergarnslandet. fort med både post och läkare för att 1878 bli slutsta- skogsbruk och stora naturvärden. Skogsnä- Fördjupade översiktsplaner ska tas fram tion för Gotlands första järnväg, då självaste kungen ringen är expansiv i delområdet. för Roma och Östergarnslandet. Oskar II invigde banan mellan Visby och Hemse. I kustzonen ingår bl a Östergarnslandet Nu var grunden definitivt lagd till det moderna Befintlig planlagd industrimark: Hemse som låg utsträckt längs Storgatans båda sidor. med en önskvärd utveckling av såväl bo- Än i dag är Storgatan samhällets centrum, några stads- och fritidsbebyggelse som turism. Romakloster: hundra meter norr om den medeltida kyrkan som vi Infrastrukturen för vatten- och avlopp är • Småindustri 62 978 kvm vet har haft sin föregångare i en träkyrka. Dessa tidiga dock svår att lösa. För att stärka områdets kyrkor som var uppförda i stående virke kallas stav- utveckling ska gällande fördjupad översikt- ROMA av Calle Brobäck kyrkor och Hemse stavkyrka upptäcktes på 1890-talet plan för Östergarnslandet uppdateras. I Romas betydelse för Gotlands historia är mer bety- då trägolvet i den medeltida kyrkan visade sig vara samband med detta arbete ska infrastruk- dande än vad som i allmänhet är känt. Här var plat- väggarna till den tidigmedeltida stavkyrkan. Träkyr- turen avseende vatten- och avloppsfrågor sen för det gemensamma tinget för hela ön och ordet kan är till stora delar bevarad och finns att beskåda särskilt utredas. Roma tros syfta på rum eller plats för det gutniska all- bland annat på Statens Historiska museum i Stock- Roma tinget som inte bara förhandlade inom öns gränser holm, men delar av kyrkan finns även på Fornsalen är serviceort och ett naturligt nav utan även med både Svear och främmande potenta- i Visby. i delområdet. Här har den nerlagda socker- ter. Gotlands första kloster har vi här i Roma, det var Strax nedanför Hemse kyrka ligger en av Gotlands fabriken gett förutsättningar för nya före- Cistercienser som etablerade sig i närheten av platsen folkhögskolas enheter, etableringen här i Hemse tag att etablera sig. Denna utveckling kan för Alltinget redan under 1160-talet. Kanske var ett skedde så tidigt som 1881 för att tio år senare flytta på sikt stärka ortens tillväxt, vilket ska bely- kloster i närheten av öns ledning ett villkor för han- in i egna lokaler. Det så kallade Häggska huset är folk- sas i en fördjupad översiktsplan. del med det västromerska riket. Klostret var en viktig högskolans första egna byggnad, ritad av Axel Her- inspirationskälla inte bara för öns kyrkor, utan även man Hägg. Idag utgör skolan en viktig del av kultur- livet inte bara i Hemse utan även runt om på ön kan man få ta del av både musik och fotografier skapade av studerande på folkhögskolan i Hemse. Delområde öster Hemses samhällsservice är unik på Gotland med att ha all kommunal service samlad på en så koncen- trerad yta. Detta kompletteras med ett brett utbud av butiker i vitt skilda inriktningar. Föreningslivet är ak- tivt i Hemse där idrotten intar en särställning, men där också Hemse hembygdsförening gör stora insat- ser för att bland annat sköta och skapa uppskattade arrangemang i Högbyäng.

BURGSVIK av Calle Brobäck Burgsviks samhälle utgör en viktig serviceort för Got- Katthammarsvik lands södra del. Här finns bland annat en livsmedels- affär och bibliotek, båda med hög och god service- anda. Längs gatan som skär genom samhället finns även en järnaffär som förvaltar en tradition att göra livet på landet så bekvämt som möjligt, med allt från leksaker till byggnadsmaterial i sitt sortiment. Burgsviks historia är starkt förknippad med ham- nen och stenindustrin. I likhet med andra samhäl- len som Klintehamn har Burgsvik utvecklats en bit ifrån sin sockenkyrka som ligger en bit in i landet: Öja Romakloster kyrka som brukar benämnas Gra gasen, eftersom den fått sin färg av den grå sandstenen är imponerande i höjd. Det som gör denna kyrka mest känd för många är säkerligen krucifixet från slutet av 1200-talet, med en skulptur som kallas Öjamadonnan. Denna skulp- tur som kan beskådas i Öja är en skicklig utförd kopia placerad på sin ursprungliga plats på vänster sida om krucifixet. Originalet finns på Länsmuseet i Visby. Sandstenens betydelse för södra Gotland är bety- dande då den till största delen finns i ett stråk mel- lan Grötlingbo och Sundre. Denna typ av sten har sedan medeltiden används till både utsmyckningar och byggnadsmaterial. Otaliga är de detaljer till kyr- kor och herresäten som kommer från de olika sten- TECKENFÖRKLARING huggarnas verkstäder här nere på södra delen av ön. Tätort Då sandsten är porös utsätts den i hög grad för den påverkan väder och vind gör genom århundradena. Men där stenen varit skyddad kan vi ännu njuta av Industriområde enligt detaljplan en fantastisk detaljrikedom som bäst finns bevarat i Ronehamn bland annat dopfuntar och altartavlor.

54 ByggGotland – översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 2. bebyggelseutveckling för utvecklingen av jordbruket. Man brukar säga att Delområde norr ens verksamhet. Här kan på sikt även re- munkarna i Roma var sin tids agronomer. I delområdet sker storskalig kalkstenbryt- guljära trafikförbindelser österut utvecklas. Efter reformationen kom klostret med tillhörande ning. Dess framtida utbredning utreds för Idag erbjuder Slite service och aktiviteter i jordegendomar att förvaltas av länsherren, senare närvarande. Det finns storskaliga jordbruk form av bl a golf, en nybyggd ishall, cam- kallad landshövdingen. Den som tydligast gått till historien på ett negativt sätt är Johan Didrik Grönha- i området med inriktning mot framför allt ping och bad. gen men man bör inte bara se honom som den som grönsaksodling och mjölkproduktion. Lärbro har en viktig roll som serviceort bröt ner klostret i Roma för att bygga Kungsgården I området finns såväl större samman- för Kappelshamnsviken med omnejd. på 1700-talet, han var också med och skapade många hängande goda jordbruksmarker, mindre Fårösunds utveckling som serviceort har av de vägar som än i dag är stommen i det gotländ- bördiga områden samt naturbetesmarker varit omfattande sedan militärnerläggelsen ska vägnätet. Han ansåg som en man av sin tid att det med höga naturvärden. under 90-talet. En fördjupad översiktsplan var slöseri att låta alla gamla ruiner bara stå kvar, när Delområdet rymmer flera platser och utgör underlag för den fortsatta utveck- dom istället kunde användas som byggnadsmaterial områden med stor attraktivitet för turis- lingen. till nya hus. I detta avseende var han en föregångs- men. Bungenäs och Bungeviken liksom Fördjupade översiktsplaner ska tas fram man då han även rev de dåvarande resterna av råd- huset, det så kallade Kalvskinnshuset vid Strandga- flera andra platser pekas ut för framtida ut- för Slite, Lärbro och Fårö. tan i Visby. veckling av boende och turism. Under 18- och 1900-talen var Roma åter av stor be- Området kring Bästeträsk föreslås bli ett Befintlig planlagd industrimark: tydelse med järnvägen som här hade en betydande utvecklingsområde för eko-turism. Slite: järnvägsknut mellan de fyra väderstrecken av den Fårös attraktivitet för framförallt fritids- • Storindustri (cement) 803 895 kvm gotländska järnvägen. Den kom i sin tur att bli bero- bebyggelse och turism ska utredas vidare. • Industri 10 772 kvm ende av sockerbruket som anlades i Roma samhälle För att stärka områdets utveckling ska gäl- • Småindustri 32 030 kvm men på Björkesidan av sockengränsen som går längs lande fördjupad översiktplan för Fårö upp- • Småindustri/bostadsändamål 92 706 med stora vägen som skär genom samhället. Det ned- dateras. I samband med detta arbete ska in- kvm lagda bruket är idag en viktig del av samhället som Fårösund: inte bara kan erbjuda Gotland attraktiva industrijobb: frastrukturen för vatten- och avlopp särskilt här finns nytänkande med både hotellboende och en utredas. • Industrimark 13 691 kvm utomhuspool i den gamla dammen till bruket. Slite är norra Gotlands landsbygdscen- Lärbro: Roma är idag serviceort för mellersta och östra trum och har en stark prägel som indu- • Industrimark 1 286 086 kvm (Storungs) delen av Gotland med faciliteter som vårdcentral, bib- striort. Slite industri- och fiskehamn är • Småindustri/bostäder 44 822 kvm liotek och simhall. Här finns även skola och många fö- under utveckling. Hit ska utskeppning av : retag inom detaljhandeln. industriprodukter från kalkindustrin kon- • Småindustri 15 096 kvm centreras, liksom tullens och sjöräddning- KATTHAMMARSVIK av Calle Brobäck Katthammarsviks samhälle tillhör Östergarns socken och ligger naturskönt i en naturlig vik med två mäk- tiga klintar, Östergarnsberget och Delområde norr som närmaste grannar. Samhället har sin uppkomst i två av de för Gotland så viktiga faktorerna, en god hamn och lätt åtkomlig kalksten. Den brutna stenen fraktades här ifrån som råsten, men även stora mäng- der bränd kalk har skeppats ut och varit avgörande för Katthammarsviks ställning. Kalkpatronsgårdarna Borgvik och Katthamra vittnar i dag om platsens forna betydelse och stolta historia. Samhället har genom historien utvecklats till en av de viktigaste orterna på östra Gotland. Redan vid in- farten mot Katthammarsvik hittar vi två för orten be- tydelsefulla hus. Det ena är en välsorterad livsmed- Tingstäde Lärbro Fårösund elsbutik och det stora gula grannhuset, bygdegår- den, innehåller bland annat samlingslokal, bibliotek och två museer. I det första museet på övervåningen kan besökaren ta del av biohistorien med många in- tressanta biografprylar på en liten yta. Det andra mu- seet är för många betydligt mera känt och beskriver en händelse från första världskriget, då Gotland kom i direkt beröring med kriget. Det var i juli månad 1915 då den tyska minkryssaren S M S Albatross medvetet gick på grund 150 meter från land strax öster om Öst- ergarns kyrka. Detta till följd av häftiga sjöstrider med en rysk eskader vars mål var att sänka Albatross som var tyskarnas enda minutläggare i Östersjön. Många av de stupade från denna händelse ligger begravda vid en stor gravsten på Östergarns kyrkogård. Båda museerna är tillgängliga genom bokning. Men det vi idag nog mest förknippar med Katt- hammarsvik är miljön och möjligheterna runt själva hamnen. Här har de gamla kalkpatronsgårdarna fått nytt liv och erbjuder i dag både boende och besö- kare ett varierat kulturutbud som konserter och ut- ställningar, särskilt sommartid. Vid själva hamnen lig- ger även Katthammarsviks rökeri där man från serve- TECKENFÖRKLARING ringen kan blicka ut över viken till det iögonfallande huset, Annas nöje. Detta var en så kallad morgon- Tätort gåva från Jacob Dubbe, som var en av Gotlands vik- tigaste personer på 1800-talet. Huset skulle påminna Industriområde om hans hustru Anna Torsmans föräldrarhem i Visby. enligt detaljplan Paret ägde en tid Katthamra gård innan den såldes Slite till släkten Hägg som i sin tur ägde gården i ca 150 år.

ByggGotland – översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 55 2. bebyggelseutveckling

SLITE av Calle Brobäck byggnaden så är det bland annat det åttkantiga tor- att minska det enskilda bilåkandet är att Slite är den självklara centralorten på norra Gotland. net som är iögonfallande. Kanske har detta varit en minska avståndet mellan arbete och bostad. Samhället hör till Othem-Boges församling som har kyrka som man besökt till S:t Olofs ära? Helgonet är Andra sätt är distansoberoende arbete eller Visby Stifts första kyrkobyggnad som är uppförd efter avbildat med sina attribut på utsidan av västra porta- transporter med liten negativ miljöpåver- len. Kyrkogården är mycket speciell med flera medel- medeltiden. Kyrkan ritades av den danska arkitekten kan. På Gotland finns goda förutsättningar Holger Jensen och invigdes i juli månad 1960. tida gravar men andra världskrigets spår är här ytterst Slites läge och potential är ingen ny upptäckt, tydliga med minnen om krigets slutskede då Gotland för en miljöanpassad fordonspark som drivs redan på 1390-talet var platsen känd som hamn med tog emot ca 11 000 flyktingar. Då fanns här iL ärbro ett av lokala förnybara drivmedel och genom ett viktigt strategiskt läge. Då härjade de så kallade fi- modernt krigssjukhus som många sargade och sjuka bredbandsutbyggnad uppnås också goda taliebröderna i Östersjön, dom hade ett av sina fäs- fick vård vid. De som inte orkade med sina umbäran- förutsättningar för distansoberoende verk- ten här i Slite på den plats vi nu kallar Slottsbacken. den ligger än idag begravda i en särskild del av kyr- samheter. Något som idag är betydligt mera känt och drar in- kogården på norra sidan av kyrkan vid enkla träkors. På landsbygden finns andra ­möjligheter ternationella blickar till Slite är den skatt som hitta- Det moderna Lärbro representeras av bland annat bu- än i tätorterna till ett resurseffektivt och des 1999 inte långt från dagens samhälle längs vägen tiker, skola och fritidsgård. därmed hållbart boende i samklang med mot Othem. Spillingsskatten som är världens största den omgivande naturen. En levande lands- bevarade silverskatt från vikingatiden innehåller 65 kilo bearbetat silver, dessutom fann arkeologerna FÅRÖSUND av Calle Brobäck bygd är också en avgörande förutsättning Det moderna Fårösund har sitt ursprung i och kring en 20 kilo tung bronsskatt som visar på kontakterna för turismen och de deltidsboende. På hamnen och det skyddande sundet mellan storön med Baltikum. Dessa kontakter kan ha varit viktigare i landsbygden finns en kulturell, social och och Fårö för ca 150 år sedan. Då fanns ännu ingen mi- äldre tider än vad vi i dag anar då själva namnet Slite rumslig gemenskap som bildar kittet i byg- litär verksamhet där och hamnen ansågs därför som lär betyda bergknalle på något av de baltiska språken. den. fri och neutral. Den verkliga uppsvingen kom i sam- Berggrunden eller den siluriska kalkstenen har på band med det så kallade Krimkriget på 1850-talet då Glesbygdsboende förutsätter i allmänhet många sätt bidragit till en viktig del av utkomsten här en engelsk-fransk flotta använde hamnen och områ- enskilda lösningar för vatten och avlopp. På på norra Gotland. Som industriort är Slite idag ensam den däromkring för proviantering inför de krigshand- landsbygden kan det också finnas goda för- om cementframställning på Gotland, men historiskt lingar som sedan utövades i Östersjön mot Ryssland. utsättningar för miljömässigt hållbara av- sett har det även producerats cement både i Rute och Deras huvudsakliga uppgift var att hindra handelsfar- i Visby. I Visby startade cementtillverkningen redan loppslösningar där det exempelvis ur krets- tyg att komma till Ryssland med förnödenheter. Det 1885. I Slite kom tillverkningen igång 1919 och sys- loppsperspektiv finns en möjlighet till ökad egentliga kriget utspelade sig på Krimhalvön i Svarta selsätter idag ca 130 personer. Förutom själva fabri- samverkan mellan fastighetsägare och lant- havet mellan ryssar och turkar. ken finns det många arbetstillfällen genom en lång bruket. Vissa områden på Gotland saknar Detta var en lönsam verksamhet inte bara för dem rad servicefunktioner som samhället erbjuder inte dock naturliga förutsättningar för vatten- som bodde och hade någon form av rörelse vid själva bara sina egna innevånare utan hela norra delen av sundet. Även bönderna flera mil från hamnen kunde och avloppslösningar. ön. Bland det rika utbudet av företag och service finns sälja bland annat kreatur för minst det dubbla vär- För att uppnå en långsiktigt hållbar bland annat banker, livsmedel och bibliotek. Här finns det mot tidigare. Det riktigt stora bakslaget kom på ­bebyggelseutveckling på den gotländska även gymnasieutbildningar, specialaffärer och Röda hösten 1854 när det visade sig att det inte bara fanns landsbygden föreslås en övergripande stra- Korsets Kupan. köpsugna militärer ombord på skeppen, här fanns Med sin goda hamn har Slite länge varit en intres- tegi för en mer samlad bebyggelseutveck- även den då ganska okända sjukdomen kolera som sant plats att utveckla och förvalta. Efter det att Got- ling, vilket innebär att nyexploatering i för- skördade flera personers liv på norra Gotland. Deras land blev svenskt på 1600-talet var det på tal att flytta sta hand ska ske i anslutning till redan be- gravar kom av smittoskäl inte att ligga på kyrkogår- inte bara stadsprivilegierna från Visby, det fanns även fintlig bebyggelse. Denna kompletterings- darna, utan finns idag på minst fyra olika ställen. förslag på att flytta stadsmuren frånV isby till Slite! modell ska gälla för hela Gotland, såväl Det som sedan givit samhället sin karaktär är färje- En årlig tradition som många gotlänningar känner läget med hundraåriga anor och den militära utbild- tätortsnära kompletteringar som ny be- till är loppmarknaden på Myrstensgård första lörda- ningsorten som startade på slutet av 1930-talet. Fårö- byggelse på landsbygden i övrigt. På detta gen i augusti månad, då Lions öppnar porten till både sund har en rik och omfattande historia med ett väl- sätt kan Gotlands kommun bidra till att nå gård och uthus som är fyllda med saker som letar nya fungerande samhälle som idag andas framtidstro, olika miljökvalitetsmål t ex både utsläpps- ägare. mycket tack vare nybyggnationer och nyetableringar målen och målen för olika naturtyper, ba- som mötesplatsen Träffpunkten med bland annat lansera stad och land, ge utrymme för ut- LÄRBRO av Calle Brobäck Röda Korsets Kupan. En annan viktig del av det nu- veckling på landsbygden och samtidigt sä- Lärbro är en av Gotlands största socknar till ytan och tida Fårösund är Gotlands folkhögskola, som etable- kerställa de natur- och kulturområden som kan erbjuda kust både i norr och söder. Lärbro är rade sin norra enhet inne på det gamla förbandsom- vi behöver vara rädda om. dessutom en av de mest fornminnesrika socknarna rådet bara några år efter det att KA:3 lades ner. på Gotland. Namnet Lärbro har förbryllat under lång Nybyggarandan i Fårösund har redan bidragit till tid och förklaringarna har bland annat kretsat kring att skapa tilltro och förutsättningar för ett stabilt sam- ■■ Vid lokalisering av nya bostäder och en bro gjord av läder, läderbro! Mera rimlig är ort- hälle in i framtiden. övrig bebyggelse ska en mer samlad namnsforskaren Ingmar Olssons förklaring att ort- namnet skall härledas till det fornsvenska ordet lada bebyggelsestruktur eftersträvas. Ny som står för ”något uppstaplat eller lastat” och att Hållbart landsbygdsboende bebyggelse ska i första hand tillkomma bron skulle vara förbindelsen över det sund som fun- Landsbygden erbjuder en livsmiljö med som förtätning eller komplettering till nits rakt öster om Lärbro kyrka. Det är svårt att exakt många positiva förtecken och landsbygden befintlig bebyggelse i tätort eller på datera när sundet var framkomligt med båt mellan är en nödvändig förutsättning för tätorter- landsbygd. nuvarande Slite och Kappelshamn men sannolikt har nas försörjning. Lokal produktion av livs- ■■ All ny bebyggelse förutsätter att det finns inte detta varit möjligt efter vår tideräknings början. medel och bioenergi är betydelsefulla delar långsiktigt hållbar vatten- och avloppsför- Att Lärbro har haft en viktig funktion som upplags- sörjning och att natur- och kulturvärdena plats och kanske handelsplats under medeltiden kan i en hållbar samhällsutveckling. Det är vik- i området tål en ökad belastning. tigt att dessa resurser inte minskar som en vi idag se spåren av i kastalen vid kyrkan. Denna kas- ■■ Vid lokaliseringsprövning av ny bebyg- tal är tillsamman med ett drygt tiotal liknade byggna- följd av en oönskad bebyggelseutveckling. Det finns en hög efterfrågan av attrak- gelse, både bostäder och verksamheter, der runt den gotländska kusten en kombinerad för- ska jordbrukets, vindkraftens och turism- svars- och förrådsbyggnad från omkring 1100-talet. tiva boenden på landsbygden på Got- näringens intressen särskilt beaktas. Men det unika med Lärbro kastal är att den är så väl- land, men ett glest boende kräver speci- Bebyggelse på god åkermark bör und- bevarad. Anledningen är att byggnaden fick ändrad ella systemlösningar för att kunna upp- vikas. funktion på 1500-talet då kyrkklockan flyttades hit fylla målet om en hållbar utveckling. Ett ■■ I det öppna kultur- och jordbrukslandska- efter det att kyrkan drabbats av en stark storm och glest boende innebär längre avstånd till ar- man ville inte riskera byggnaden genom att åter in- pet bör ny bebyggelse undvikas. sätta kyrkklockan där. Det som kom att skydda kasta- bete, service och skolor, svårare att ordna ■■ Placering av ny byggnad bör utgå från len var att man satte på ett tak för att skydda klockan underlag för kollektivtrafik och därmed ge- platsens befintliga bebyggelsemöns- och därmed blev hela byggnaden bevarad till våra nereras ett ökat behov av egna transporter. ter. Tomtplats på landsbygden bör ha en dagar. När dessutom majoriteten av öns arbets- minsta tomtstorlek om 2 000 m2. Kyrkan och kyrkogården i Lärbro hör också till de platser ligger i Visby innebär detta ett stort mer unika på Gotland. När det gäller själva kyrko- dagligt pendlande. Det naturligaste ­sättet

56 ByggGotland – översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 2. bebyggelseutveckling

Fördelning av permanent- och fritidsboende

TECKENFÖRKLARING Fritidshus enligt taxeringsuppgifter

Permanent enligt taxeringsuppgifter

ByggGotland – översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 57 2. bebyggelseutveckling

En mer koncentrerad bebyggelse är posi- Gotlands unika natur- och kulturmiljö utvecklingsstrategi behöver man inte även- tivt ur ett hållbarhetsperspektiv. Synergief- är en grundläggande resurs för såväl got- tyra stadens karaktär genom att ta värdefull fekter kan uppstå mellan näringsliv, lands- länningar som våra besökare. Den kräver parkmark i anspråk för bebyggelse eller för- bygdsboende och offentlig service. Kom- varsamhet på vissa platser och hänsyn bör tätningar i befintliga bebyggelseområden. I munala driftskostnader för exempelvis tas till att Gotland har en struktur av en- våra dagar har behovet av strukturer med skolskjuts och hemtjänst kan sänkas. Mil- samgårdar. De flesta miljöer, utom ett fåtal grönytor och grönstråk ökat i betydelse. Sä- jöbelastning som enskild avloppshantering mycket ålderdomliga gårdar, går dock att kerställandet av och omsorgen om grön- minskar och förutsättningarna blir goda för komplettera med nya bostadshus utan att strukturernas ekologiska, sociala och este- gemensamma system, samtidigt som Got- innebära negativ inverkan på kulturmil- tiska värden utgör en viktig del av den håll- lands kommun kan utveckla det kommu- jön. Väl anpassade kompletteringsbyggna- bara utvecklingen. Visby har i ett 20-årigt nala vatten- och avloppssystemet på ett ef- der kan vara en naturlig utveckling av en perspektiv mycket goda möjligheter att till- fektivare sätt. befintlig kulturmiljö. godose olika exploateringsintressen utan att En utveckling av kollektivtrafiken är en- Den föreslagna inriktningen mot en behöva inkräkta på stadens värdefulla grön- ligt Vision Gotland 2025 en av de vikti- samlad bebyggelse som kompletterings- ytor. gaste faktorerna för att hela det gotländska modell ger goda förutsättningar för att Den utveckling som är att föredra be- samhället ska kunna utvecklas hållbart. In- Gotland även i framtiden ska kunna bi- döms vara en utveckling av Visbyområ- termodala trafiklösningar, det vill säga be- behålla sitt nationallandskaps värden. det med utgångspunkt från alla långsiktigt kväma och strategiskt placerade omstig- syftande hållbarhetsaspekter som anförts ningsplatser mellan olika trafikslag, bör Hållbar stadsutveckling ovan. En ”hel” och ”färdig” stad är lättare utvecklas. En utveckling mot en ökad an- Visby är Gotlands naturliga regioncentrum att förstå, lättare att orientera sig i, känns vändning av kollektivtrafiken kräver inte och den enda ort som kan erbjuda en full- säkrare och ”närmare”. bara en utveckling av trafikslaget i sig, det ständig kommersiell och offentlig service Om staden utvecklas tätt och diversifie- hänger även samman med ett befolknings- på ön. Ett brett utbud är en förutsättning rat minskar också behovet av långa dagliga underlag med god tillgänglighet och en po- för att människor ska kunna och vilja bo persontransporter. sitiv attityd till kollektiva transportmedel. och verka på Gotland. Landsbygden och Visby är ett kulturellt centrum för Got- Med en mer samlad bebyggelseut- tätorterna verkar i många avseenden i sym- land med världsarvet – Visby innerstad – veckling får kollektivtrafiken på Got- bios med centralorten. Det är därför viktigt som juvelen i kronan. Visbys stadskärna land bättre underlag för att utvecklas och att också landsbygdens och de övriga tätor- ska utvecklas socialt, kulturellt, kommersi- kan göras mer attraktiv med tätare avgångar ternas särart och potential tas till vara som ellt och gestaltningsmässigt till en naturlig, längs med stomlinjer, där möjlighet till en gynnande faktor för hela Gotland. levande och livskraftig stadskärna för hela uppställningsplatser för både bil och cykel Ambitionen är att det i Visbyområdet Gotland. ska göra övergången mellan olika transport- också i framtiden ska utvecklas goda mil- Den byggda miljön i Visby ska utveck- medel smidig. jöer att växa upp, bilda familj och åldras las i samspel mellan bevarande och ny- Idag är tendensen att nya typer av mark- i och att Visbyområdet ska vara en dyna- skapande med utgångspunkt i stadens konflikter uppstår på landsbygden i takt misk miljö för företagande. Stadsutveck- form, skala och uttryck. Gammalt och med att de areella näringarna förändras. Ef- lingen i hela Visby ska stärka sin roll som nytt ska mötas i skön förening. terfrågan på jordbruksmark är fortsatt hög motor för näringsliv, utbildning, kultur, re- För att nå ett hållbart samhälle måste på Gotland. Lantbruksföretagen fortsätter surshushållning samt nationell och inter- kretsloppsanpassade, gemensamma tek- att rationaliseras och antalet företag med nationell konkurrenskraft. För att uppnå niska lösningar utnyttjas i större utsträck- lantbruk som heltidssyssla minskar, medan detta är en avgörande faktor att kommuni- ning än idag. Anslutning till t ex fjärrvär- andelen diversifierade företag på landsbyg- kationerna med fastlandet både i luften och menätet är idag frivilligt, men föreslås i den ökar. Denna förändring sker samtidigt på havet ständigt utvecklas. framtiden vara en förutsättning för explo- som gränsen mellan stad och land blir allt Störst efterfrågan på nya bostäder finns atering. En ny stadsdel kan bli arena för vi- mer otydlig. Inflyttningen till landsbygden i Visby eftersom allt fler av arbetstillfällena sionen om Gotland som världsledande i en- är relativt hög. Den återbefolkning som koncentreras dit. För att uppnå en långsik- ergi- och miljöfrågor. sker till landsbygden har ofta en urban tigt hållbar stadsutveckling är det nödvän- En meningsfull fritid, som främjar fy- livsstil och ett tätortsnära boende på lan- digt att attraktiva stadsdelar och boende- sisk aktivitet, social gemenskap och nät- det har blivit allt mer attraktivt. Detta miljöer tillskapas med bra skolor och fung- verksbyggande, är en viktig beståndsdel är ett trendbrott menar forskare och det erande infrastruktur, god livsmiljö, livgi- i en positiv livsstil, som tillsammans med är viktigt att fånga upp konsekvenserna vande kulturpolitik, ett rikt friluftsliv, be- kultur- och naturupplevelser skapar förut- av denna utveckling. Från staden kommer byggelse och transportstruktur med mycket sättningar för utveckling och välbefinnande människor som söker livskvalitet på lands- liten miljöbelastning och tillgång till ett va- och därmed också bidrar till en bättre folk- bygden på samma plats där en näring står rierat utbud av grönområden. hälsa. För att möta dessa grundläggande under en stark strukturomvandling. Verk- Visby innerstad finns sedan 1995 med på behov är det viktigt att möjligheterna till samheten i ett kulturlandskap kanske inte UNESCO:s världsarvslista. idrott/motion, friluftsliv och rekreation är alltid överensstämmer med den gängse bil- goda. I Visby ska det också finnas möjlighe- den av kulturlandskapet. Här kan det upp- Utbyggnadsprinciper ter att delta i en mångfald av meningsfulla stå intressekonflikter men det ger också för- I Visby finns goda möjligheter att vitalisera, kulturaktiviteter året runt. utsättningar för positiva möten. En mer utveckla, bygga ut, bygga samman, länka Den fördjupade översiktsplanen för Vis­ samlad bebyggelse ger förutsägbara explo- ihop och ”hela” staden om den tillåts ”växa by­området – Hela Visby, antogs av Kom- ateringsområden och möjlighet till expan- inifrån” med beaktande av de ekonomiska, munfullmäktige i december 2009. sion och utveckling inom jordbruket med sociala och ekologiska dimensionerna av bibehållna skyddsavstånd. hållbar utveckling. Produktiv jordbruk- och skogsmark är Med ”hela staden” menas i detta sam- en resurs som till största delen ska använ- manhang både ”hela” i betydelsen att ”laga” das för utveckling av näringen. och ”hela” till skillnad från halva. Och med En mer samlad bebyggelse skulle också den ”färdiga staden” menas att ny bebyg- lämna bra ytor för utveckling av vindbru- gelse ska ansluta till den befintliga staden så ket. Vid en mer koncentrerad bebyggelse- att man så långt som möjligt undviker öar utveckling bedöms färre konflikter mellan av bebyggelse utan fysisk och social kopp- boende och vindbruket uppstå. ling till den övriga staden. Med en sådan

58 ByggGotland – översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 2. bebyggelseutveckling

Konsekvensbeskrivning Bebyggelseutveckling

Utgångspunkten för att nå målen i Vi- har resulterat i hög återvinningsgrad. Inom aktivt deltagande från människor som där- sionGotland 2025 är att uppnå en håll- kommu­nen utvecklas såväl hämtsystem igenom kan vara med och påverka frågor bar utveckling. Här ingår de tre samspe- som det slutliga omhändertagandet. För som berör deras vardag. lande dimensionerna, den ekonomiska, so- att kunna bibehålla och utveckla en önsk- ciala och miljömässiga. Dessa måste beak- värd inriktning på avfallshanteringen måste Trygghet tas tillsammans, eftersom den ekonomiska förutsättningarna för detta beaktas vid om- En blandad samlad bebyggelse med ut- och sociala utvecklingen inte längre får ske och nybyggnad av bo­stadshus. rymme för olika boendeformer och arbets- på miljöns bekostnad. Den sociala dimensionen i Gotlands platser ger goda förutsättningar till ökad Visionens mål om en ökad befolkning kommun utgörs av perspektiven trygghet, trygghetskänsla. En förtätning innebär att medför ett behov av ny bebyggelse. tillgänglighet, jämställdhet och delaktighet. fler människor rör sig på samma plats vilket Översiktsplanen handlar om planering Det kan konstateras att de olika perspek- också ger en ökad känsla av trygghet. och exploatering av mark- och vattenom- tiven till stor del påverkar och är avhäng- Hur trygghetsförhöjande åtgärder kan se råden men också om att skydda värdefulla iga varandra. ut och genomföras är föremål för fördju- natur- och kulturområden. Människors pade planeringsnivåer. behov och förväntningar hamnar ibland i Tillgänglighet intressekonflikt med utveckling och explo- En attraktiv boendemiljö ska vara tillgäng- Jämställdhet ateringsarbete för ökad tillväxt och välfärd. lig och trygg för alla invånare. Ett tillgängligt och tryggt samhälle där varje Översiktsplanen kan inte uppfylla alla de Översiktsplanens ambition om en mer individ känner sig delaktig och kan påverka krav och behov som finns för att nå ett mer samlad bebyggelse samt en förtätning av sin vardag på lika villkor är också ett jäm- hållbart samhälle. En tydlig politisk vilja Visbyområdet och utpekade serviceorter ställt samhälle. Översiktsplanens mål är och beteendeförändringar hos medbor- ökar möjligheten att nå målet. att mäns och kvinnors, pojkars och flick- garna är viktiga faktorer för att nå målet. En mer samlad bebyggelse och utveck- ors behov beaktas i den fysiska planeringen. Översiktsplanen kan dock ge förutsätt- lade serviceorter leder till kortare avstånd Översiktsplanen föreslår att de kom- ningar för ett långsiktigt hållbart samhälls- mellan målpunkter och service så som affä- mande fördjupningarna särskilt ska beak- byggande. rer, skola, vård och omsorg över hela Got- tas ur ett genusperspektiv vilket kan leda En inriktning mot en tätare bebyggel- land. Bibehållna serviceorter runt om på ön till en ökad medvetenhet kring jämställd- sestruktur ger förutsättningar för att mil- ger en bra fördelning av offentlig och pri- hetsaspekter och att användbara verktyg jökvalitetsmålen kan nås, genom exempel- vat service för omkringliggande landsbygd tas fram. För närvarande saknas det utarbe- vis bättre underlag för kollektivtrafik och vilket är avgörande för ett attraktivt lands- tade metoder inom den fysiska planeringen möjligheter till en ökad cykelanvändning i bygdsboende. Det ger ett bättre underlag inom Gotlands kommun för att särskilt be- våra serviceorter. En satsning på andra tra- för kollektivtrafiksatsningar vilket förbätt- lysa genusfrågor i planeringsprocessen. Det fikslag än bilen minskar ett ökat trafikbul- rar tillgängligheten för grupper i samhället pågår ett arbete med att öka jämställdhets- ler som annars kan bli en negativ konse- som saknar tillgång till bil, exempelvis ung- integreringen inom kommunens samtliga kvens av förtätning av serviceorterna. Fjärr- domar och äldre. En samlad bebyggelse ger förvaltningar och nämnder. värme eller närvärme ska ges förutsätt- också större möjligheter för att öka gång- En samlad bebyggelse med kortare av- ningar för utveckling och ett miljöeffektivt och cykeltrafiken, framförallt i Visby och stånd mellan målpunkter samt en funge- byggande ska eftersträvas. Bra planerings- våra serviceorter. rande kollektivtrafik underlättar vardagsli- underlag i form av exempelvis sociotopkar- En förtätning innebär ett ökat antal vet för män och kvinnor, pojkar och flickor. tor kan belysa olika områdens sociala sam- människor på samma plats varför det är Traditionellt har mäns och kvinnors geo- mansättning och vilken livsstil olika grup- viktigt att i kommande planering ta hän- grafiska rörelsemönster sett olika ut, med per har när det gäller användningen av den syn till trafiksäkerhetsfrågor. Trygghet ökar övervikt för män åt det offentliga rummet offentliga miljön. Detta kan i sin turan- tillgängligheten genom att man i större ut- och kvinnor åt det privata. Traditionella vändas som utgångspunkt för utveckling sträckning vågar använda ett trafiksystem, könsroller håller till viss del på att förändras och tillgångsanalyser, argument för skydd cykelbana eller promenadstråk om det upp- och kvinnor tar större plats i det offentliga av värdefulla platser samt för prioriteringar levs som tryggt. Många busshållplatser är yrkeslivet och män större ansvar för hem av skötsel och investeringar i den offentliga idag inte utformade så att personer med och barn. Tidigare har mannens vardags- miljön, och bidra till miljökvalitetsmålet funktionshinder kan åka med kollektivtra- liv varit planeringsnormen, men idag står God bebyggd miljö. fiken utan assistans. den fysiska planeringen inför utmaningen Översiktsplanens strategi mot en mer En mer samlad bebyggelse ökar förut- att i den komplexa verkligheten hitta sätt samlad bebyggelse och utvecklingen av ut- sättningarna till en mer blandad bebyg- att åskådliggöra skillnader och behov utan pekade serviceorter ger förutsättningar för gelse, vilket kan ge positiva effekter för so- att för den skull befästa olika könsmönster. ekonomisk utveckling och en bibehållen cial samvaro och möjligheten till ett gott Upplevelsen av vardagsmiljön kan vara inomregional balans. Den minskar även liv. Bostäder och arbetsplatser kan befinna olika. Målet för den fysiska planeringen är konflikterna mellan ny bebyggelse och sig närmare varandra och segregation mot- att underlätta och möjliggöra bra förutsätt- jordbruksverksamhet. God åkermark bör verkas. ningar för människor att leva ett jämställt inte bebyggas vilket stödjer utvecklingen av vardagsliv. dessa näringar samtidigt som det medver- Delaktighet kar till att bibehålla ett öppet odlingsland- En satsning på utpekade serviceorter ger skap. Samlad bebyggelse ger befolknings- goda förutsättningar för att utveckla mö- underlag för service- och företagsetable- tesplatser mellan människor. Att stärka ex- ringar, och kan minska konfliktytorna med empelvis torgplatser bidrar till ökade möj- vindbruket. ligheter för mänskliga möten och bidrar till Kommunens höga servicnivå med grind­ känslan av delaktighet i samhället. Fördju- hämtning av flertalet­återvinningsfraktioner, pad översiktlig planering med efterföljande kompletterat med återvinningscentraler, detaljplaneläggning ger goda chanser till ett

ByggGotland – översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 59 2. bebyggelseutveckling

Planeringsförutsättningar Bebyggelseutveckling

Utgångspunkten för detta arbete med den på övriga Gotland. Nedgången i befolk- är påfallande stor och kommer också att fysiska planeringen har varit att söka svar ningstalet 2005–2006 kan vara en följd av öka. Under senare år har inflyttningen till på ett antal grundläggande frågor utifrån gjorda nerdragningar på arbetsmarknaden, Gotland varit cirka 2 000 personer per år. ett socialt perspektiv med människan på vilket förhoppningsvis skall vända efter att Enligt den inflyttarenkät som genomförts Gotland i fokus. beslutade ersättningsjobb har etablerats. flyttar personerna i åldrarna 25–39 år till Detta handlar den fysiska planeringen Enligt en nyligen gjord prognos av befolk- Visby, medan åldersgruppen över 55 har till stor del om. Hur lever vi på Gotland ningsutvecklingen till 2013 kan en svag ök- destination landsbygden. Med en ökande och hur kan Gotland utvecklas så att fler ning förväntas. äldre befolkning på landsbygden kommer vill leva och verka här? Den fysiska plane- Eftersom flyttningen från landsbygden äldreboendet och äldrevården att vara en ringen erbjuder några av de verktyg som företrädesvis sker bland unga vuxna har det viktig del av utbyggnaden av landsbygden. behövs för att Gotland ska utvecklas håll- medfört en påtaglig föråldring av den kvar- bart. varande befolkningen på Gotland utanför Visby. Andelen äldre män på ­landsbygden Att leva på Gotland Gotland har åtskilliga ”egenskaper” gemen- Framskriven befolkningsutveckling och demografi 2008–2025 samt med många andra öar, som till exem- Indexerad befolkningsutveckling, fyra åldersklasser och totalt Gotland; index år 2008 = 1,0 pel en liten och isolerad arbetsmarknad, en Källa: SCB befolkningsstatistik och Prognos ”Demos” Alt. 1 (Sept 09 L Andermo) traditionell näringsstruktur med ett starkt jordbruksberoende, låga inkomstnivåer, spritt bebyggelsemönster, höga servicekrav som ska betalas av få inkomsttagare, hög skattenivå samt ett perifert geografiskt läge

som medför krav på bland annat speciella SAK Lennart Andemo, Illustrationer: transportlösningar. Vi bor glest och det finns därför många små föreningar istället för ett fåtal stora. Med 982 föreningar och 42 125 föreningsak- tiva är Gotland det föreningstätaste länet i Sverige. Kultur- och idrottsföreningar är de två absolut största föreningstyperna. Så gott som alla svenskar har en bild av Gotland enligt den undersökning som gjor- des kring Varumärket Gotland. De tillfrå- gade hade alla någon form av relation till ön, antingen har man besökt den själv, har bekanta som besökt ön eller sett något re- portage om ön. Detta gör att Gotland finns med i det allmänna medvetandet som en plats med positiva förtecken och är därmed också ett alternativ att flytta till. Attraktivt boende har att göra med miljö, trygghet och arbetsmarknad. Folkmängd 2008-12-31 efter region, ålder och kön Demografiproblematiken De närmaste åren kommer Gotland – lik- som resten av Sverige – att ha allt fler in- vånare äldre än 65 år. Samtidigt är trenden att det dröjer allt längre innan de unga eta- blerar sig på arbetsmarknaden. Antalet ar- betande personer som skapar skatteintäkter kommer därmed att vara färre. Barnafödan- det sker också allt högre upp i åldrarna och på Gotland föds det färre barn än tidigare. En förutsättning för hållbar tillväxt på Gotland är att invånarantalet stiger. Det är av stor vikt att barnfamiljer väljer att flytta till Gotland eller att stanna kvar. Det är avgörande att båda föräldrarna hittar ett attraktivt arbete. De senaste årens befolkningsökning har främst skett i Visby, men även några av tät- orterna har visat på viss befolkningsökning. Inflyttande till Gotland från fastlandet har under perioden 2000–2005 fördelat sig ganska jämt mellan bosättning i Visby och

60 ByggGotland – översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 2. bebyggelseutveckling

Fördelning av kommunalt fritids- och serviceutbud

Visby

TECKENFÖRKLARING Busslinje

Grundskola Äldreboende

Bibliotek Bygdegård Camping Elljusspår Folketshus Fotbollsplan Fritidsgård Församlingshem Gocartbana Gymnastiksal Hembygdsgård Idrottsplats Isbana Ishall Motionsspår Motorcrossbana Rackethall Ridsportanläggning Samlingslokal Simhall Skjutbana Skyttehall Tennisbanor Varpaplan

ByggGotland – översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 61 2. bebyggelseutveckling

I ett framtidsperspektiv där fyrtiotalis- Utbildning Högskolan terna blir pensionärer kan en ökande andel Grundskolan Högskolan på Gotland etablerades 1998. äldre inte bara vara en svaghet utan också De närmaste åren kommer Gotlands barn- Högskoleutbildning har funnits på ­Gotland medverka till en större arbetsmarknad, ex- och elevantal kraftigt att minska. Där- sedan slutet av 1970-talet. Högskolan är empelvis inom vård- och omsorg och olika för genomfördes 2006–2007 en omfat- ­lokaliserad till Campus Almedalen i Visby, typer av service och aktiviteter. Nya former tande översyn med syfte att anpassa ut- men har också en stor del av sin verksam- av äldreboende bör utvecklas utifrån nya bildningsorganisationen så att alla barn het som nätburen utbildning. Högskolan krav från en ny generation ­pensionärer. och elever kan erbjudas en god läromiljö. på Gotland erbjöd år 2008 högre studier Det dröjer dessutom omkring två decen- Ett antal skolor kommer att sammanföras för drygt 6 000 studenter, varav ungefär nier innan behovet av exempelvis äldreom- så att resurser frigörs. En viktig del i be- hälften studerade i campusområdet Cam- sorg ökar för denna åldersgrupp. Under de slutet är att den geografiska spridningen pus Almedalen och hälften via distanskur- åren tillför de mycket till Gotland, förutsatt av kommunala grundskolor på Gotland ser. Högskolan har 200 anställda, varav ca att de är skrivna här. kommer att finnas kvar. Konsekvenserna 80 är kvinnor. Dagens landsbygd är en komplex bo- av färre enheter kommer att bli större av- En högskola är ett mycket viktigt in- endemiljö. Landsbygdsutveckling är inte stånd, framför allt på landsbygden. I gen- slag i den infrastrukturella uppbyggnaden bara till för landsbygdsbefolkningen, den gäld medför det tillgång till bättre resurser. av ett samhälle och en viktig regional ut- är också viktig för tätortsbefolkningen och Det kan antas att kvantitet i antal skolenhe- vecklingsfråga. Den skapar förutsättningar för turister. ter kan ersättas med ökad kvalitet med fler för ett fungerande nätverk och medför möj- Utvecklingen på Gotland liksom värl- lärarresurser och materialtillgång. ligheter till kreativitet, kvalitet, utveckling den i övrigt visar på en ökad omflyttning av När det gäller transportvägar till och från och forskning inom många områden som människor. Vi flyttar oftare och mellan mer barn- och skolverksamhet är tillgången av är viktiga inte minst för näringslivet. avlägsna platser. Vi flyttar för att utbilda trygga och säkra gång- och cykelstråk en Sedan 2008 har en ny enhet inom Hög- oss, för att arbeta men också för att und- förutsättning för att barn och unga tryggt skolan på Gotland etablerats, SWEDESD vika krig och konflikter. Ingenting tyder på ska kunna komma till och från skolan, men (Swedish International Center for Educa- att denna utveckling kommer att förändras också för en hållbar utveckling. Detta möj- tion for Sustainable Development). Verk- utan snarast förstärkas. liggör transporter utan bil och främjar mil- samheten finansieras av SIDA och har För 100 år sedan valde smålänningar att jön kring skolorna och elevernas hälsa. För framförallt fokus på länder i det globala flytta till Gotland för att arbeta inom jord- landsbygdens del är en säker, trygg och till- Syd. Det gotländska samhället ska kunna bruket, istället för att emigrera till USA. gänglig skoltransport nödvändig så att både dra nytta av den expertis inom hållbar ut- Idag är det nya grupper som kommer till föräldrar och barn känner stort förtroende veckling som byggs upp i centret. ön. Det är ungdomar som kommer hit för för trafikplaneringen. Gotland har utsetts av Sveriges Fören- att studera på högskolan, före detta som- ade Studentkår till Årets Studentkommun margäster som flyttar till ön för gott, men 2007/2008 för samarbetet mellan Högsko- också nya svenskar som söker sig hit i för- lan på Gotland, Gotlands kommun, Stu- hoppning om att lättare hitta arbete eller dentkåren Rindi samt näringslivet på Got- näringsmöjligheter, istället för i någon land. Utmärkelsen handlar också om att större stad. stärka studenternas inflytande i kommu- Denna inflyttning till ön är viktig för nen, bredda rekryteringen och göra studie- att det gotländska samhället skall utveck- tiden på Gotland så bra som möjligt. las. En god befolkningssammansättning av män och kvinnor, unga och äldre är en för- utsättning för långsiktig social hållbarhet.

62 ByggGotland – översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 2. bebyggelseutveckling

Befolkningsutveckling 1998–2008

TECKENFÖRKLARING BEFOLKNING PER SOCKEN 2000 1000 200

1998 2008

ByggGotland – översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025 63 2. bebyggelseutveckling

Ekologiskt hållbart byggande som används (inflöden till fastigheten, ko- ner, behöver ske i samverkan med bebyg- Viktiga områden för ett ekologiskt håll- lumn A). Komfort och hälsa hos de män- gelseutvecklingen. Energibehovet för trans- bart byggande är lokalisering, transporter, niskor som ska arbeta i byggnaderna på- porter bör inte tillåtas att överstiga nivån vattenförsörjning, avloppssystem, energi- verkas av den inomhusmiljö och utemiljö för år 2000, trots ökad mobilitet i samhäl- försörjning byggmaterial och avfallshante- som arbetsplatsen erbjuder, (innemiljö/ute- let. Användningen av elektricitet för upp- ring. Det är viktigt att målsättningar inom miljö), kolumn B. Mängden farliga ämnen värmning ska minska. dessa områden finns med redan under pla- i byggavfall och förvaltningskemikalier kan Kommunfullmäktige antog 2003 “Pro- neringsfasen. För detta krävs tydliga riktlin- minimeras genom selektiv rivning, käll- gram för miljöanpassat och resurseffektivt jer och rutiner. sortering, miljögranskning av byggvaror byggande”. Programmet är i första hand av- Genom planer för markanvändning och som byggs in. Innehåll och mängder av av- sett att tillämpas vid exploatering där kom- bebyggelse och genom att ställa krav i sam- fall påverkar vid sin slutstation mark, vat- munen är markägare. Det omfattar inte lo- band med markanvisning eller upphand- ten och luft (utflöden från fastigheten, ko- kaliseringsfrågorna utan ska användas vid ling har kommunen viss möjlighet att på- lumn C). nybyggnad av bostäder och, i tillämpliga verka utvecklingen till ett mer ekologiskt Val av byggplats har stor betydelse för delar, även i kommunens lokaler. Program- hållbart byggande. hur de vardagliga transporterna till och met behandlar mål och krav när det gäller Nedan beskrivs områden som kräver sär- från hemmet, arbetsplatsen, förskola, skola tomtens utnyttjande, energi, restproduk- skild omsorg och planering inom begrep- och fritidsaktiviteter kan organiseras. Be- ter från hushållen, restprodukter från byg- pet ekologiskt hållbart byggande, beak- hovet av transport mellan olika målpunk- gande och rivning, byggnadsmaterial, vat- tat ur två olika aspekter – dels under själva ter ska beaktas och en väl utbyggd kollek- ten och avlopp samt förvaltning och bru- byggfasen, dels under drift/förvaltning av tivtrafik samt attraktiva säkra cykelvägar ef- karaspekter. Vid framtagande av detaljplan byggnaden. En tredje aspekt som bör beak- tersträvas. ska programmet beaktas och särskild om- tas inledningsvis är val av byggplats. Tom- Lokaliseringen på själva tomten bör sorg läggas på energieffektivitet och uthål- ten bör vara belägen så att behovet av var- också ta hänsyn till hur den kan komma att lig energiförsörjning av bebyggelse. Energi- dagliga transporter till och från boendet påverka energibehov och inomhusklimat. I snåla och klimatsmarta hus, såsom passiv- kan lösas energieffektivt. Tomten måste byggfasen ska miljöanpassade alternativ för hus och flerbostadshus i trä, förordas. ha goda förutsättningar för vatten- och av- byggmaterial, byggprocesser samt transpor- Ekologiskt byggande behandlas även i loppslösningar och byggnadens utform- ter prioriteras. kommunens bostadsförsörjningplan. ning och läge på tomten bör utnyttja tom- Ett minskat energibehov i byggnader är tens förutsättningar för att ge ett gott in- en avgörande del i en hållbar bebyggelse- Relaterade kommunala omhusklimat. utveckling. planer och program Figuren nedan illustrerar den miljö- och Nya byggnaders utformning och lokali- • Folkhälsopolitiska programmet hälsopåverkan som byggande och förvalt- sering i naturen bör medge energi- och mil- • Kulturpolitiska programmet ning medför. Genom aktiva insatser kan jöanpassat byggande och effektivt utnytt- • Fritidspolitiksa programmet denna miljöpåverkan minskas. Det går jande av solenergi. • Bostadsförsörjningsplanen att hushålla med de resurser som används En aktiv utbyggnad för högre nyttjan- • Program för miljöanpassat och vid om- och tillbyggnad, för drift, inred- degrad av lokalt tillgänglig förnybar energi reurseffektivt byggande ning och verksamhet, genom att minimera och utbyggnad av infrastrukturen för för- • Vision Gotland 2025 mängden energi, material, vatten och mark nybar energi och hållbara kommunikatio- • Gotlands kommuns miljöprogram • Energiplanen

Miljö- och hälsopåverkan som byggande och förvaltning medför Bild: M.Hult. White, från bilaga till Bostadsförsörjningsplanen

64 ByggGotland – översiktsplan för Gotlands kommun 2010–2025