Församlingsblad För Romaklosters Pastorat Nr 3. 2017

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Församlingsblad För Romaklosters Pastorat Nr 3. 2017 Församlingsblad för Romaklosters pastorat Nr 3. 2017 Friluftsgudstjänst på Baraberget med gemensam avslutning för barngrupperna i Dalhem och Vänge. Foto Per Mellqvist. 14 juni–13 september Gräv där du står! nder våren har arbetet med att ta Men den viktigaste delen i församlings- Ufram en församlingsinstruktion för instruktionen är kanske omvärldsanaly- Romaklosters pastorat påbörjats. Det sen. I en sådan ska vi se och beskriva vår är ett dokument som handlar om vilka omvärld. Till exempel hur många som bor vi är, vår historia och vad vi vill uträtta. här, åldersfördelning, barns, ungas och En färdig instruktion ska godkännas av äldres situation, skolor, arbetsliv, osv. kyrkoherde och kyrkofullmäktige, var för Det är så lätt att vi kör på i gamla sig, för att sedan antas av domkapitlet. hjulspår och glömmer bort att se oss Förhoppningen är att vi i höst har kommit omkring och förstå den kontext vi är en god bit på väg med detta. I ett sådant mitt i. Det är lätt att vi blir hemmablinda dokument ska det finnas tankar om det och missar att se vilka behoven faktiskt som är kyrkans fyra grundläggande upp- är, just här i Romakloster där vi är kyrka. gifter, nämligen gudstjänst, undervisning, Ibland önskar vi att vår omvärld såg diakoni och mission. annorlunda ut och att vi hade andra för- utsättningar än de vi har. Många av oss är Gudstjänst bekanta med uttrycket ”gräv där du står”. Hur ser vårt gudstjänstliv ut? Vad tycker Jag tänker att det handlar om att inte vi är viktigt med våra gudstjänster? Här drömma sig bort någon annanstans utan kan finnas tankar om delaktighet, om istället ta till vara det som är oss givet kyrkomusiken, om tillgänglighet, om barn just här på denna plats. och unga. När man arbetar med omvärldsanalysen Undervisning kan effekten bli att vi på nytt upptäcker Hur ser vårt konfirmandarbete ut? Hur hur omvärlden ser ut. Och på nytt kan arbetar vi med dopuppföljning, samtals- vi fundera över hur vi på bästa sätt kan grupper, osv. möta de behov som finns här. Vi påminns också om hur mycket positiv kraft som Diakoni finns och om vilken viktig roll kyrkan har Vilka diakonala behov finns i vårt pastorat att spela. Låt oss tillsammans förvalta och hur möter vi dom? vårt pund. Vi är kyrka just här! Just här Mission kan vi betyda något och visa på Guds Hur sprider vi evangeliet i vårt pastorat? närvaro. Just här har vi en möjlighet att Hur ser engagemanget ut för det interna- påverka vårt eget sammanhang, vår egen tionella arbetet och hur ser vi på att vara kontext. Just här kan vi finnas med och del av den världsvida kyrkan? visa på Guds kärlek och sprida den. Med önskan om en fin sommar, Kh Pernilla Cramnell 2 andrum Att ge och vilja liv et spirar och gror och blommar och rymmer ett både och; våra höga förvänt- Ddoftar. Någon sa vid ett tillfälle att ningar, begränsade ekonomiska resurser den nordiska sommaren är som ett jordiskt för semester och vattenbrist. Vår vackra paradis. Gåvan som ges till oss varje år ö fylls av turister till mångas glädje och och som smakar så gott, sommaren, en andras förtret. tid för bad, spring och lek. En grön tid i alla Jordens bördighet minskar, rent vatten nyanser, för mognad och växt. En tid för är en bristvara och den biologiska mång- solmogna röda smultron och bara fötter. falden utarmas. Vi behöver alla hjälpas åt att värna om vår jord för en hållbarhet Kom sköna höga sommarsol och för jord, vatten, artrikedom och klimat. lär min själ att leka, Minska vår miljöpåverkan och samtidigt kom milda, mjuka sunnanvind och se till att fler får äta sej mätta. lär min hand att smeka. Det finns där alltihop samtidigt, precis Lär mej bli som barn idag, locka fram som tacksamheten och smärtan i att vara det sommarjag som vintern människa. Skönhet i överflöd i vår natur, vill förneka växtligheten som spirar och samtidigt Kom blåklint, hägg och skogsviol skörheten som är ständigt närvarande. och visa hur man drömmer, Jesus berättar om vetekornet som kom gräs och vide, björk och lind, behöver falla i jorden, annars förblir det berätta hur man glömmer, ett ensamt korn. För oss som människor glömmer allt som mörkret kan, innebär det att leva i dödsögonblicken drömmer så den blir sann och uppståndelse ögonblicken, ta våra den ljusa dröm man gömmer. misslyckanden och förlika oss med dem Av Atle Burman och att glädjas åt det som är gott. Sommaren kan få vara en tid för förso- I Bibeln prisas sommaren och kärleken i ning, att försonas med det som varit och Höga visan. Här berättas om hur vintern ha tillit till det som ska komma. Nåd för är över och regntiden är förbi. Nu har tiden som varit och hopp för tiden som marken täckts av blommor, sångens tid kommer och där emellan vårt NU att leva är inne och vi kan höra turturduvorna, det i. Ta in och ta emot sommaren och gå ut i blommar och doftar och mognar. sommartid och Gläd dej åt det vackra. En tid för vistelse i naturen och för att möta släktingar och vänner som vi kanske Katarina Gudinge, bara möter om sommaren. Sommaren Diakon, Romaklosters pastorat 2 3 16 Hejdeby Besök våra kyrkor i sommar! 10 I Romaklosters pastorat har vi 23 medeltida kyrkor – alla Endre 9 11 Ekeby med sin speciella karaktär. Passa på att besöka någon av Follingbo 4 5 Bara dem i sommar. Kanske för en gudstjänst, för att lyssna på Barlingbo 8 17 musik eller för att se någon av kyrkornas alla konstskatter. 1 Dalhem Hörsne Akebäck Kyrkorna är öppna dagtid. Här lyfter vi fram något som är 19 värt ett besök i varje kyrka. Roma 15 Halla 13 6 Gant- Björke hem 20 Sjonhem 3 21 Anga 5. Viklau BARLINGBO 22 18 � Dopfunten Vänge Kräklingbo 23 från 1100- 2 talet, huggen 14 Östergarn Ala Guldrupe 12 i ett enda stycke, anses vara 7 Gammelgarn ett av Nordens mest sevärda Buttle konstverk. � Glasmålningar från 1200-talet. 1. AKEBÄCK 6. BJÖRKE � Romansk kyrka med relief � Kyrkan saknar torn, men har av byggnadsarbetare i koret. en takryttare liksom Roma och � Tre akustiska ”ljudkrukor” Östergarn. inmurade i koret för bättre � Vackert snidat skåp från akustik. 1300-talet. � Glasmålningar från 1200-talet. 2. ALA 7. BUTTLE � Eldhärjades 1938. Återupp- � Altartavlan från 1400-talet byggdes igen med hjälp av finns kvar på sin ursprungliga sockenbor. plats. � Draperimåleri i rosa i koret � Krucifixet från 1160 är en av från 1700-talet togs fram efter Gotlands äldsta träskulpturer. branden. 3. ANGA 8. DALHEM � Romansk kyrka med välbeva- � Gotlands äldsta glasmålningar, rad medeltida interiör, trots att bland annat av S:ta Margareta. kyrkan plundrades av ryssar 1717. � Axel Herman Häggs målningar, � Målningar från 1200-talet. utförda av CW Pettersson. � Runinskrifter med namn på omkring 1900. dem som byggde kyrkan. � Utställning av stenskulptör Anders Thorlin under sommaren. 4. BARA 9. EKEBY � Kyrkan förföll på 1500- � Krucifix från 1100-talet talet och har sedan dess varit skuret i en enda ekstock. ödekyrka. Vacker plats, väl värd � Kalkmålningar från en utflykt. 1200-talet ända fram till 1800-talet (draperimålningar). 4 10. ENDRE 17. HÖRSNE � Dopfunten från 1100- � Den lille krigaren ovanför talet har ett magnifikt trälock. korportalen. Förmodligen till � Triumfkrucifix och glas- minne av bondehärens förlust målningar från 1200-talet. 1288 vid Högbro, Halla. � Dopfunt av ek, cirka 1730. 18. KRÄKLINGBO � Vackert romanskt 11. FOLLINGBO triumf krucifix från 1200-talet. � Ett vackert målat innertak. � Muralmålningar från � Predikstolen räddades ur 1200- och 1300-talen. Wisborgs slott innan slotts- kyrkan förstördes 1679. 19. ROMA � Kyrkan har en takryttare i 12. GAMMELGARN stället för torn liksom Björke � Vackra stenskulpturer på och Östergarn. kyrkans södra portal. � Klockstapel med klockor som � Kastal (försvarstorn) från togs hit av svenskbyborna 1929. 1100-talet intill kyrkan. 13. GANTHEM 20. SJONHEM Kyrkan öppnar 1 juli efter res- � Glasmålningar i original från taurering. Bland annat har nya cirka 1230, särskilt vackra på kalkmålningar tagits fram. morgonen, när solen lyser från � Dopfunt från 1100-talet. öster. � Krucifix från 1200-talet. � Dopfunt från 1200-talet. � Kalkmålningar av bl.a. � Vigvattenkärl vid ingången. tjuvmjölkerska från 1300-talet. 14. GULDRUPE 21. VIKLAU � Träskulptur av Sankt Olov � Viklaumadonnan anses vara från 1200-talet. en av Europas bäst bevarade � Dopfunten från 1100-talet av träskulpturer från 1100-talet stenmästaren ”Byzantios” . med nästan all ursprunglig färg � ”Pyramidformat” torn av kvar. Kopia efter original på ursprungligt utseende. Historiska museet. � Dopfunt och krucifix, 1100-tal. 15. HALLA 22. VÄNGE � Vackert innertak, målat av � Dopfunten från 1100-talet Abraham Beck på 1600-talet. av stenmästaren Hegwaldr har � Relief av riddare på häst bildspråk med vikingatida drag. från 1200-talet till höger om � Reliefstenarna på fasaden av ingången. Byzantios på 1100-talet anses � Dopfunt från 1100-talet. höra till Nordens märkligaste romanska arkitekturverk. 16. HEJDEBY 23. ÖSTERGARN � Väggmålningarma från 1200- � Tavla från det strandade far- talet anses vara bland gotlands tyget Christina Eleonora, 1720. vackraste. � Monument över de omkomna � Dopfunt från 1200-talet då Albatross sköts i sank vid med trälock. Östergarnsholm 1915. � Vacker minneslund i form av en båt. 4 5 Vinnande Vetande Väder och väderfenomen har fascinerat människor i alla tider. Det här numrets bibliska kryss har tagit fasta på detta intresse. Du behöver den senaste bibelöversättningen, Bibel 2000 för att lösa krysset. På nätet finns bibeln att läsa på www.bibeln.se. 10 1 B L I X T 2 E G Y P T E N 3 S T O R M B Y 4 D A G G E N 5 S L A G R E G N 6 R I M F R O S T 7 U L L 8 V I N D E N 9 N O R D O S T E N 1.
Recommended publications
  • Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock­ holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania.
    [Show full text]
  • Fotbollshäfte E •09+ NY
    Plan Seriernas summa torde fram tom 2020 bli 94 sid + Veteran 2 sid (främst tabeller) + Junior 4 sid (främst äldre tabeller i Del II mindre stil, = 9 p Arial) + B, U och J-lag i modernare Den gotländska fastlandsspel, som 2 sid summering + Pojk 6 sid text utan tab + herrfotbollens + pojk o flick from 80-tal eller nåt sånt som specialkapitel inkl fastlands läger, seniortabeller 6 sid + landskapsmatcher etc. inkl 1925-2020 klubbars div fastlandskontakter före 1965 = = 12 sid +Island games etc 2 sid + DAM här ej beräknat + DM 8 sid Anm: Jämfört med 2009 års utgåva har här en rad nya kommentarer arbetats in, särskilt fram till femtiotalet. • Vissa kommentarer har även + Cuper 10 sid delvis arbetats om eller korrigerats något. I görligaste mån har noterna + korp 6 sid, främst text med viss sökt placeras på den sida de händer, men detta har ibland inte gått. • Utom verksamhetsberättelser och press har finmns nu också ett mycket summering av lagen större källmaterial på Gotlands Idrottshistorska. + Futsal 2 sid Vidare har vissa tabeller korrigerats (i regel kollat via tidningspress) för att eliminera olika fel beträffande målskillnader el dyl, men i ett par Summa max 160 sid fall där enskilda matcher inte kunnat urskiljas, har detta ändå inte gått fullt ut. • Vissa stavningar varierar i original, men Väst/Vestkinde används + Damserier med introdtext för förkrigsåren och därefter Väskinde. Vissa klubbnamn har under oli- = max 40 sid ka tider ändrats - i regel såna ändringar som i Hemse där ett IF efter hand ändrats till BK. Liksom sammanslagningar markeras detta i noter. • Normalt används de moderna skrivformerna medan detaljer som + Introd.-kapitel 16 s IF/IK etc undviks, utom då sådant som ändrade klubbnamn kan moti- + förbundsledn, + domare, vera en särskild tydlighet.
    [Show full text]
  • Barn- Och Utbildningsförvaltningen Datum 16 Februari 2012 1 (4) Från: Per Olof Sahlberg
    Barn- och utbildningsförvaltningen Datum 16 februari 2012 1 (4) Från: Per Olof Sahlberg PM om skolskjutsorganisationen kopplat till förvaltningens förslag Klinteområdet: Starttider: Sanda skola F-3 kl 07.55 Klinteskolan F-6 kl 08.10 Klinteskolan 7-9 kl 09.00 Buss nr 11 : (F-6) ”Västra turen” ( 07.00) Bjärs, Toftavägen – Sanda skola (07.50) Tar F-6 elever till Sanda skola. F-3 lämnas i Sanda, Åk 4-6 byter till buss 10 som går till Klinteskolan. Restid som längst ca 45 min Buss nr 11 (7-9) vänder och åker tillbaka till Eskelhem och Toftavägen (”Västra turen”) Tar 7-9 elever till Klinteskolan. Lämnar vid Klinteskolan strax före kl 09.00. Restid som längst 45-50 min. Buss nr 10 : (F-6) ”Nordöstra turen” (07.00) Rosvalds, Eskelskorset – Rosenby och söderut, Mästerby – Sanda skola (07.50) F-3 lämnas i Sanda, Åk 4-6 tar ombord elever åk 4-6 från Sanda och fortsätter till Klinteskolan (08.05). Restiden som längst 50-60 min för någon åk 4-6 elev. Buss nr 10 (7-9) vänder i Klinte och hämtar åk 7-9 elever i Mästerby via Kvie alt Eskelhem lämnar vid Klinteskolan strax före kl 09.00. Restid som längst ca 50 min. Buss nr 8 : (F-6) ”Östra turen” (07.00) Väte – Tass – Sanda skola (07.50) F-3 lämnas i Sanda, Åk 4-6 tar ombord elever åk 4-6 från Sanda och fortsätter till Klinteskolan (08.05). Restiden som längst 50-60 min för någon åk 4-6 elev. Buss nr 8 (7-9) vänder i Klinte och hämtar åk 7-9 elever i Kvie alt Tass lämnar vid Klinteskolan strax före kl 09.00.
    [Show full text]
  • Med Rätt Sortering Blir Äppelskrutten Jord Och Blöjorna Bränsle
    I N F O R M A T I O N S D E 1.L Med rätt sortering blir äppelskrutten jord och blöjorna bränsle... Kompost och Brännbart Källsorteringen i kompost och brännbart startade på södra Gotland i december 2007. Visby innerstad är det enda område som ännu inte ingår. Allt som sorteras kan nu återvinnas på Gotland vilket betyder att avfallstransporterna minskar samtidigt som resurserna i avfallet nyttjas. Sopbilen hämtar kompost och brännbart i dubbla fack och kör till avfallsanläggningen i Roma. Följ med på resan för kompost och brännbart... På avfallsanläggningen i Roma blandas matavfallet med träflis och blir till jord efter några veckor i kompoststrängarna. Kompostjorden efterlagras, siktas och blandas sedan ut till matjord. Matavfallet är hittills mycket bra sorterat och det finns därför goda förutsättningar att få kompost av hög kvalitet. Mängden kommer dessutom att öka nu när hela Gotland är med i den nya källsorteringen. KOMPOST ä Det brännbara sorteras och krossas ner till ett högvärdigt bränsle på anläggningen i Roma. Cementa använder materialet vid cementtillverkningen i Slite. På så sätt tas energin i avfallet tillvara och ersätter motsvarande mängd fossilt bränsle. BRÄNNBART ä 2. 3. Sorteringsguide för återvinning! TIDNINGAR Var, när Dags- och veckotidningar, tidskrifter, reklambro- Pappersförpackningar hämtas vid grindhämtningen schyrer, telefonkataloger, andra trycksaker, varannan månad, se turlistan s 10. Ställ ut i kontorspapper och skrivpapper papperskasse eller i avfallskärl märkt med dekalen • Alla kuvert ska sorteras som brännbart hushållsavfall. för pappersförpackningar. Om du bor i flerfamiljshus, fråga hyresvärden var ditt insamlingsställe finns. Hur Pappersförpackningar och wellpapp kan även lämnas Samla och packa gärna tidningar i buntar eller papperkassar.
    [Show full text]
  • Bengt G. Söderberg
    Bengt G. Söderberg SAGOR OCH SANNSAGOR FRÅN GUTARNAS Ö Rabén & Sjögren Innehåll zi/9 ju len |WNIVER81 TAT§- Den första sagan 7 I KIEL Tjelvar som politisk figur 8 Landet som steg och sjönk 11 Visby 13 Stenåldersstaden 13 Vinetasagan 15 Vikingatidens Visby 17 Botair av Akebäck, Lickair snälle och den första kyrkan i Vi 18 Petrus de Dacia och Kristina av Stommeln 20 Sägnen om Kalvskinnshuset 22 Visbysägnerna kring Valdemar Atterdag 24 Nils Guldsmed och Jungfrutornet 27 Brandskattningen 29 Valdemarsskatten 31 Karbunklarna 32 De driftiga Axelsönerna 32 En grandseigneur på Visborgs slott 36 Jens Holgersen Ulfstand och ett inventarium från Visborgs slott 40 Sören Norby 42 Den siste riddagen 45 Om gömda skatter i Visby ruiner 47 Den drömda skatten i S:t Lars 49 Sjökatastrofen utanför Visby 1566 51 S:t Steffen, Domedagsfisken och Jättebenen i Mariakyrkan 54 Kyrktjuven i kyrkogårdsporten 58 När Oden bodde vid Strandgatan 59 En blåkullafärd 59 Fönstergåvor och fönstergillen 61 Skeppargillet 63 Köpmansgillet 64 Rike Lythbergs jordafärd 65 Huset Donner 66 Gustaviansk tid i Visby 69 Kungamördaren Anckarströms änka och häradshövding Rundberg 70 Ett fängelsetorn berättar 71 Nyromantik på Gotland: Den legendariske Jacob Dubbe 73 Dubbes giftermål 76 Jacobsberg 77 En livsfarlig skål för "Gustav V" 80 Trojeborg och Rövarkulan 81 Tjuven Jonas Nilsson Lilja 83 Landsbygden: Norr ut 88 Gotlands kyrktorn 88 Lummelunds bruk - ett svenskt järnbruk på 1600-talet 90 Prostarna Luttemans prästgård 91 Lichnatus' gravsten 92 Lickershamn och rauken "Jomfrun" 95 Ire gård
    [Show full text]
  • Församlingsblad För Romaklosters Pastorat Nr 3. 2021
    Församlingsblad för Romaklosters pastorat Nr 3. 2021 På grund av Covid-19 kan vissa program- punkter ändras. Läs därför senaste informationen om programmet i prediko turerna i fredagens tidning eller på vår hemsida www.svenskakyrkan. se/romakloster 16 juni– 15 september Kyrkans verksamhet och våra fastigheter I vårt pastorat finns många goda mötesplat­ ser i form av körer för vuxna och barn, öppen förskola, olika grupper för barn, unga och äldre, sorgegrupper, gudstjänster och konfir­ mandverksamhet. Här finns också flera fastig­ heter: hela tjugotvå kyrkor, en ödekyrka, tio församlingshem, Träffpunkt Roma, fyra prästgårdar och ytterligare en tjänstebostad. Visst kan vi enas om att våra hus möjliggör våra mötesplatser? Nu har kyrkomötet gett alla pastorat och församlingar uppdraget att ta fram en Foto: Per Farinder lokalförsörjningsplan, förkortat LFP. Denna plan handlar om vår verksamhet och hur våra Man kan säga att pastoratets byggnader fastigheter svarar mot verksamheternas är olika slag av gåvor som ska användas för behov och pastoratets mål. Planen ska sikta evangeliets skull och för att sprida trons tio år framåt. hopp. Genom varje församlings historia har Just nu arbetar vi med att ta fram en byggnader kommit och gått. Så kommer det sådan plan för pastoratet och vår arbets­ också att vara i framtiden. Vi behöver fråga grupp består av komminister Mari Jansson, oss vad vi behöver av byggnader för att kyrkogårds­ och fastighetschef Mathias kunna sprida trons hopp och för att kunna Eldnor och undertecknad. Bland annat frågar utföra den grundläggande uppgiften att fira vi efter tankar och visioner hos försam­ gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva lingsbor, förtroendevalda och anställda.
    [Show full text]
  • 2. Bebyggelseutveckling
    2. BeByggelseutvecklinG 2. BeByggelseutveckling plan med strategier och riktlinjer Gotland som livsmiljö nen sker huvudsakligen genom inflyttning ningen mellan Visby och övriga Gotland Ö-livet innebär tillgång till det lilla samhäl- till Visby, men i viss utsträckning även till ska bibehållas. Idag bor 40 procent i Visby lets fördelar. Här finns en positiv ö-menta- övriga tätorter. Under förutsättning att det och resterande befolkning på övriga Got- litet med närhet mellan människor, orga- finns arbetstillfällen och kommunikationer land. Olika områden för stad och land be- nisationer, myndigheter, service och rekre- kommer attraktionskraften hos Visby och höver förstärkas, befolkningen ska öka och ation. Här finns landsbygd och stad, båda den gotländska landsbygden att kunna för- landsbygden ska vara en attraktiv miljö för med utvecklingsbara styrkor. Gotland har stärkas och bidra till en befolkningsökning. företagare, boende och turism. välkända och unika natur- och kulturvär- I Visby har bostadsbyggandet varit Vision Gotland 2025 pekar ut ett antal den. omfattande, ca 1 000 lägenheter har till- tätorter som ska utvecklas ur servicesyn- Vi bor glest. Bebyggelsen utanför Visby kommit under 2000-talet. Även på lands- punkt. Det handlar om att hitta en bra ba- är påtagligt utspridd. Gotlands bebyggelse- bygden har byggandet haft ett uppsving lans mellan Visby och övriga tätorter på mönster kan i sin helhet snarast betraktas under denna period. Trots detta har an- Gotland där de olika orternas styrkor till- som en mycket utglesad tätort. Det finns talet invånare inte ökat. Till viss del kan sammans med dess omland och förutsätt- både historiska och geografiska förklaringar det förklaras av en uppdämd efterfrågan på ningar framhävs.
    [Show full text]
  • East Gotland
    Report on the Study Tour of East Gotland Mihaly Lados (Hungary), Iza Orlowska (Poland), Magdalena Petersson (Sweden), Barbara Prcnik (Slovenia), Irma Schouten (The Netherlands), Istvan Sido (Romania), Daina Vinklere (Latvia). 1. The character of the area The east of Gotland has a very attractive coastline, with a sandy beach for swimming and rocky beaches for walking. The Folhammar rocks are an attraction at the coast. Tourists can also follow a cycling path along the coast. At several points, you have a great view over the beaches and the sea. The region that we visited can be referred to as the cultural part of Gotland. Ljugarn was the first real tourist resort on the island. Restaurants, pensions, youth hostels and hotels are mainly situated in typical Gotland houses, which helps to maintain the cultural heritage and is also an attraction for the tourists. Along the coastline, there are harbours, with traditional shops where smoked fish can be bought. Handicrafts are quite popular in this region : visitors can see and buy the products, and maybe participate in a workshop. There are also four museums in the area. Because of the variation in accommodation and activities, many different target groups visit this area. Youngsters, families and elderly people are all involved. The tourism entrepreneurs in this area all know each other, from hearsay or in person. Some of them co-operate : others really enjoy working on their own. Most of them involve the local population in their enterprises, for example the carpenters, handicraftsmen, hairdressers and priest. Co-operation with local farmers is also quite common.
    [Show full text]
  • Områden Av Riksintresse För Kulturmiljövården I Gotlands Län (I) Enligt 3 Kap 6 § Miljöbalken
    I län beslut RAÄ 1997-08-18. Dokument uppdaterat 2012-01-11. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Gotlands län (I) enligt 3 kap 6 § miljöbalken Alskog [I 32] (Alskogs sn) ________________________________________________________________ 3 Anga [I 52] (Anga sn) ___________________________________________________________________ 3 Ardre [I 31] (Ardre sn) ___________________________________________________________________ 3 Ava [I 2] (Fårö sn) ______________________________________________________________________ 3 Bandlunde [I 37] (Burs sn)________________________________________________________________ 3 Barläst [I 9] (Lärbro sn) __________________________________________________________________ 4 Bläse [I 6] (Fleringe sn) __________________________________________________________________ 4 Bro [I 18] (Bro sn) ______________________________________________________________________ 4 Buttle [I 53] (Buttle sn) __________________________________________________________________ 4 Digerrojr i Garda [I 34] (Garda sn) _________________________________________________________ 5 Domarlunden - Pavalds [I 12] (Lärbro sn) ____________________________________________________ 5 Eksta med Karlsöarna [I 26] (Eksta sn) ______________________________________________________ 5 Eskelhem-Tofta [I 57] (Eskelhems och Tofta socknar) __________________________________________ 5 Fallet [I 13] (Tingstäde sn)________________________________________________________________ 6 Fardhem-Linde [I 55] (Fardhems och Linde socknar) ___________________________________________
    [Show full text]
  • Gotlandscykeluthyrning.Com, +46 498 214 133 Lumme- Coustline up Gotland Lunda to Fårö Appr
    North of Visby Take the Fyrplatsen gotlandscykeluthyrning.com, +46 498 214 133 Lumme- coustline up Gotland lunda to Fårö appr. 15 km 70 km from Gotska Sandön from Visby. N Kyrkudden Visby Östersjön Gotska Sandön Langhammars 2 Norsholmen Hamnudden Tärnudden Tälle- N Helgumannen vika Ekeviken Ekeviken Skär 149 Norsta Auren 14 Digerhuvud Butleks Avanäs 3 Kalbjärga 14 Norrsund Ullahau Fårö fyr Lauterhorn Lauter Ava Sudersand Sudersandsviken Blå Gamlehamn 1 Lagunen Hallshuk Norra gattet Mölnor Ar Lansa FÅRÖ Fårö infocenter Brissund Fårö kyrka Kappelshamns- viken Hammars Bläse Kalkbruksmuseum Bästeträsk Häftingsklint Northen coastline HALL Fårösund Dämba FLERINGE Östersjön Kappels- FÅRÖSUND Sigsarve hamn strand Bräntings haid Badhus- Engelska BUNGE Kolerakyrkogården Irevik Bungemuseet parken 13 Hideviken KAPPELS- Ryssnäs HAMN 148 Gotland Ring Jungfrun Ireviken Lickershamn HANGVAR Visby RUTE Stenkyrkehuk Gamla Bungeviken Bungeör 149 Thor Bungenäs 149 Fardume träsk Fardume slott Skenholmen Fardume Lergrav Hångers källa Valleviken 2 STENKYRKA träsk LÄRBRO Själsö Bageri – Bakery & Café Valle- vik Garden café with beatiful sea views. Nyhamn LUMMELUNDA HELLVI Husken Furillen Enjoy tartin and a glass of wine at sunset. Kyllaj Själsö Open from 5 pm. Welcome! 148 13 Brissund Kyllaj Brissundsvägen 22A, +46 498 270 909 MARTEBO 8 km OTHEM 147 Lummelundagrottan Hide from Själsö Quick TINGSTÄDE Visby Seaside bikepath Tingstäde- File haidar Hideviken Krusmyntagården träsk Vägume- bikepath viken Hide- Brissund viken 148 S:t Olofsholm 12 Nynäshamn Hejnum hällar SLITE Asunden 149 Slite havsbad Själsö Boge- Kallgateburg vik Enholmen 149 Brucebo VÄSKINDE LOKRUME HEJNUM BOGE Snäck Östersjön BRO Bogeklinten Rauk, Langhammars Gustafsvik 147 Norderstrand FOLE 146 1 148 BÄL Tjälderviken Västervik 3 The Snäck Chimpansee rauk 147 HEJDEBY Tjelvars grav Tjälder 12 The Closest rauk from Visby appr.
    [Show full text]
  • Perioden 1721
    412 PERIODEN 1721 INLEDNING Underlagsmaterialet t i l l ett urval av kulturhistoriskt värdeful- la miljöer och objekt från sen tid är mycket bristfälligt och o- jämnt. l det fortsatta arbetet med kulturminnesvårdsprogrammet behöver därför ett flertal inventeringar utföras för att förbätt- ra kunskapsläget. Direkt d å l i g är vår kunskap om kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt i tätorterna samt i skogsbruket. Även i fråga om sjöfarten och hamnarna saknas heltäckande inven- teringsmaterial. Det bristfälliga underlagsmaterialet innebär att urvalet av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt från sen tid behöver kompletteras och revideras al l t eftersom kunska- pen ökar. Mot bakgrund av ovan sagda, men också för att begränsa programmets omfång samt på grund av tidsbrist, redovisas urvalet som regel i tabellform och på mer eller mindre översiktliga kartor, utan nå- gon mer ingående beskrivning av de enskilda objekten e l l e r miljö- erna. Urvalet avVkul turhi s tor i skt värdeful l a kul tur land skåp s m i l jöejf byg- ger på en sammanställning av resultaten från den "markdatab^s" som framtagits p å länsstyrelsen i samarbete med länsmuseet och kul turgeograf i ska institutionen vid Stockholms universitet, och den selektiva byggnadsinventering som just har avslutats. j)ärti 1 1 ha_r synpunkter från den landskapsbi Idsi^y^nfpcXaq som genomfördes jnde'r~aré"ri 1973"7^"be3j<£a£s- Någon falt"inventering av aqraEia_kJuJ - tujijandskapsmi 1 jöer har inte utförts^ varför det ar angeläget att en sådan inventering genomförs. J3et_gjorda urva1et_£å_r därmed ses som_j3re1 im i n ä r t och kan^kpmma a t i - _ t i 1 1 v i s s a delar revideraT^et- ter gn sådan inventering.
    [Show full text]
  • Guldrupe Församlingar.. Visningsrum, Och Ansvarar För Logi Åt
    Frotokoll hål1et i allmän sockenstuga med Vänge Fastorats hen- mP*nsega:'e Cen ?0 Juni 1847. Om överläggning on en ändanålsenligare skolinrättnirg. Om uppförandet Erv en fast gemensarn skola för Venge, 3utt1e och Guldrupe församlingar.. Skogs henman i VänEe 1åg bäst ti-ll. Varje försarnling upplåter til1s vidare sin sockenstuga trl)- under- visningsrum, och ansvarar för logi åt läraren under den tid fö:- undervisning inom försanlingen uppehål1er. FrotokolL hille! vid allnin sockenst,inna i futtle_den IC !.gil- IS5l. F'å begära,r av kyrkovärden 01of Eolin och husb. Jaccb Petiersson Österby blevo Buttle församl. öfriga hercmansegare sant inhysesnän i laga ordning kallade till aLlmän sockenstänn:a för att höras om de ned de försinimda försa.mlingslerj.amöterna vil I förena sig om inrättan- det af en särskild skola för Buttle socken, samt j- s:i fal-1. vidtaga de åtgj.rder, och underkas.ta sig den kostnad som i o för sig sådan inrätt- ning erfodras. Sedan her,mansegare och Inhyses på föregången kalLelse sanma-rt,r"ldt och och ,jrendet biifvit behöringen förecra6:it, uttalade sig olika nenin- gar för och emot den föreslagna inrittningen hvadan n:15ot bestänt och afgöra-rde besLut icke kunde fattas utan frå5;an tills viCare hvi_1a. Buttle som ofvan u.-. l:veJurviit Georg Björklund Carl Engströn Ur st{nnor-.rotokoll I? 9!!. 186! ple_!S__l!8-bo1!g: Skolbyggningen skulLe uppföras på den plats där sockenstuEa:l nu st:ir, rnen med långsidan åt norr och med utsträckninE rit vester så 1ångt 1o- kala förhå11.. meCgiva' Vid sockenstämma den 2! Febr. f86] skulle enligt ritning skolhuset va- r-ra 25 alnar lång o I1 alnar bred.
    [Show full text]