DOCSLIB.ORG

Gotlands Geologi

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

SVBRIGBS GBOLOGISKA UNDBRSÖKNING SER. C. Avhandlingar och uppsatser. N:o 331. ÅRSBOK I8 (I924) N:o 3· GOTLANDS GEOLOGI E.N Ö V E R S I K T AV HENR. MUNTHE, J. ERNHOLD HEDE och LENNART VON POST MED 9 TAVLOR OCH TALRIKA FIGURER / I TEXTEN Pr·is 3, oo kr. l / STOCKHOLM 1925 KUNGL. DOKTRYCKEII.IET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 251465 S. G. l. Ser. C, N:o 331. G. H olm fot. Sjöliljor med »kronorna» fastsittande vid stammarna, jämte bryozoer inbäddade i kalkslam. C:a ' 13 av naturliga storl eken. T illhör en del av den i Riksmuseets avdelning för fo ssila djur uppställ da, berömda kalkstensplattan från Smiss i När. SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING SER. c. Avhandlingar och uppsatser. N:o 331. ÅRSBOK 18 (1924) N:o 3· GOTLANDS GEOLOGI E N OV ER S IK T AV HENR. MUNTHE, J. ERNHOLD HEDE och LENNART voN POST MED 9 TAVLOR OCH TALRIKA FIGURER l TEXTEN STOCKHOLM 1925 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 251465 I NNE H ÅLL. Sid. Förord . 4 Berggrunden (Silursystemet) 5 Översikt övn· bergm·terna Översikt över stratig m.ften . 9 Lagerindelning 9 Fossilinneh!Ul . Il Beskrivning av Gotlands silurlager. (Av J. ERNHOLD H EDE) 13 Tektoniska oc!t geom01'fologiska drag, !töjdför!tål!andm m. m. 30 Jordlagren (Kvartärsystemet) 37 Inledande översikt . 37 Landisms m·bete . 38 Landisens förstörande och slipande verksamhet, glacialräfflor och rundhällar 38 Landisens avlagrande verksamhet 41 Moränbildningar 41 Ledbergarter 41 Jätteblock 42 Isälvsavlagringar 42 Isälvsfenomen . 44 Baltiska havet oc!t dess avlagringar under senkvm·tär tid 46 Baltiska issjön och dess avlagringar m. n1. 46 Ancylussjön 47 Litorinahavet sr Limnaeahavet s6 Fenomen utbildade genom Baltiska havets vågo1· 57 Strandgrottor m. m. 57 Raukar . 59 Suprabaltiska fastmarksbildningar. Inledande översikt 62 Flygsand ... 63 Vittringsjord 64 Svämbildningar 6s Drag ur sötvattens- oc!t landfaunans (ink!. miinniskans) invandringshistoria 66 Översikt över Gotlands senkvartära utveckling . 74 il/yrar, träsk och vätar. (Av LENNART VON PosT) . 77 Myrarnas hydrografi, vegetation och jordartsbildning 8o l)e öppna myrvattnen samt deras sedimentation och strandutbildning 87 Oversikt över de organogena träsk- och myrjordarterna 99 Träsk- och myrjordarternas kemiska beskaffenhet och praktiska användning !04 Tidsbestämning inom myrlagerföljderna . !07 Myrlagerföljderna. De senkvartära klimatväxlingarnas hydrografiska växlingar 114 Ur den gotländska vegetationens senkvartära !zisto1'ia. (Av LENNART VON PosT) . 123 Urval ur litteratur beltand/ande Gotlands geologi . 128 Anvisningar 1'Örande tillvamtagandet oc!t anmälan av geologiska och arkeologiska fynd 130 FÖRORD. F.öreliggande översikt över Gotlands geologi innehåller en i möjligaste mån populär, orienterande framställning av öns geologiska byggnad och historia samt ytformer (geomorfologi). Den är avsedd att läsas före be­ skrivningarna till de särskilda geologiska kartbladen i skalan I : so,ooo [utom de redan utgivna: Sveriges geologiska undersökning (S. G. U.), Ser. A a, N:o I 52 »Burgsvib och r6I »Gotska Sandön»], varför i nämnda kommande beskrivningar hänvisas till detta arbete. Dess utgivande såsom en särskild bok är motiverat därmed, att Gotland bildar ett väl avgränsat och, geologiskt sett, jämförelsevis ensartat område, vilket gör, att beskriv­ ningarna till de särskilda kartbladen icke lämpligen kunna inrymma en upprepad och för läsaren av flera sådana beskrivningar därför onödig karakteristik av bergarterna och jordslagen samt dessas bildningssätt o. s. v. Arbetet torde för övrigt kunna finna användning såsom en ledning för Iärarne vid öns skolor, för många av öns invånare i övrigt samt för turister, vilka hava intresse av att få en inblick i öns i många avseenden intres­ santa geologiska historia. I det föreliggande arbetet är avdelningen Berggrunden författad av Henr. Munthe (sid. S- I3 samt 30- 37) och J. Ernhold Hede (kapitlet Beskriv­ ning av Gotlands silurlager, sid. r 3 - 30), avdelningen 'Jordlagren åter av Henr. Munthe (sid. 37- 77) och Lennart von Post (kapitlen Myrar, träsk och vätar samt Ur den gotländska vegetationens senkvartära historia, sid. 77-I27). Berggrunden (Silursystemet). Gotlands berggrund, som bildar öns stomme, uppbygges av en serie berg­ arter, tillhörande det siluriska (,,översiluriska», >> gotlandiska») systemet, medan de berggrunden överlagrande och till stor utsträckning döljande jordlagren eller jordarterna tillhöra det från silurperioden genom ofantliga tidrymder skilda kvartärsystemet, det yngsta i jordens långa utvecklingshistoria. Översikt över bergarterna. De bergarter, som uppbygga den ovan havsytan varande gotländska berggrundens till ungefär 500 m mäktighet uppskattade lagerserie, äro i huvudsak kalkstenar av flera slag, leriga bergarter och sandsten ävensom blandnings- eller mellanformer dem emellan. Samtliga äro marina (d. v. s. i havet bildade) avlagringar eller sediment, vilket bevisas av i dem inbäddade fossil eller fÖrstenade lämningar av djur (skal eller skelett) och växter. Det material, varav de olika lagren bildats, är dels av över• vägande organogent (organiskt) ursprung, t. ex. en del renare kalkstenar, bildade huvudsakligen av fragment av sjöliljor (krinoider), koraller m. m., dels också av övervägande minerogent ursprung Oerslam, sand m. m.), d. v. s. härstammande från landområdens förstörda bergarter och utfört genom floder o. s. v., t. ex. mera leriga bergarter och sandsten, dels slut­ ligen en blandning av båda, t. ex. vissa leriga kalkstenar. Somliga berg­ arter äro bildade på något djupare vatten, såsom en del kalkstenar och leriga bergarter, andra på grunt vatten, t. ex. lerig sandsten m. m., andra slutligen något utanför eller vid stranden, exempelvis konglomerat (berg­ arter med klapperstenar), en del kalkstenar och sandsten med korsande (diskordant) lagring, romsten (oolit) o. s. v. Flertalet av öns bergarter visa en m. el. m. utpräglad, ofta plan (kon­ kordant) skiktning, lagring eller bankning, och det är i huvudsak blott den s. k. revkalken, som i stället är utbildad såsom en icke lagrad, knölig bergart (se fig. 1), beroende därpå, att den ofta bildats huvudsakligen genom massvis anväxning och anhopning av revbildande organismer (koraller, stromatoporider, bryozoer o. s. v., varom mera längre fram), medan fossilen i de lagrade bergarterna vanligtvis uppträda mera spridda, ibland åter äro skiktvis hopade i massor (se bl. a. försättsplanschen och fig. z). Vi skola nu övergå till en allmänt hållen karakteristik och indelning av 6 HENR. MUNTHE, J. ERNHOLD HEDE OCH LENNART VON POST. Fig. r. Hob urgens 2:dra burg sedd från N, visande till höger om den vita linjen revkalk upptagande tens hela höjd och till vänster kr i n o i el k a l k sidolagrande med rev kalken. Inom strandbältet anstår san d s t e n (s), som överlagras av o o l i t (vid x) och denna i sin tur av revkal k. (Ur M UNTHE, r 921 b. ') öns bergarter. Såsom härav skall framgå, spelar dessas halt av kolsyrad kalk en stor roll. 2 Kalkstenar. Allt efter sin större eller mindre halt av kalk och lerslam kunna kalkstenarna indelas i a) renare och b) svagt leriga, de förra inne­ hållande c:a 99- 93, de senare c:a 93- 85 procent kolsyrad kalk. D e renare kalkste narna äro såsom ovittrade mestadels vita till vitgråa 3 och oftast kristalliniska, d. v. s. bestå av kristallfragment av kalkspat, vilka till sin huvudmassa ofta utgöras av fossilfragment (mest av krinoider, därav benämningen »krinoidkalk»), som hopkittats av senare bildad kalkspat (fi g. 3). Alltefter kristallfrag mentens storlek skiljer man mellan grov-, medel- och finkristallinisk kalksten. Även alla mellanformer finnas. Med tät kalksten avses i allmänhet sådan kalksten, som först genom tämligen ' Se i slutet av detta arbete, sid. 128-129, där anförda arbeten äro uppräknade. 2 Anmärkas må, att uttrycket »kalk» ofta för korthetens skull användes i betydelsen kolsyrad kalk och även i st. f. kalksten i sammansättningar, t. ex. revkalk, krinoid kalk. 3 Bergartern a å Gotland h ava såsom vi ttrade ej sällan, åtminstone på ytan, en i gu lt- brunt stötande färg, beroende på oxidation av ingående järnfören ingar (mest svavelkis) . Närd i et följ ande talas om deras färg, avses i allmänhet blott ovittrade bergarter. GOTLANDS GEOLOGI. A. H j. O !ss on fot. Fig. 2. Kalkstensplatta rik på c~ ucliidittm CO?lCllidium. H ejde s:n . Halv storlek. 8 HENR. )1UNTHE, J. ERNHOLD HEDE OCH LENNART VON POST. stark (mikroskopisk) förstoring visar sig vara ytterst finkristallinisk; hit hör en del av revkalken och den lagrade kalkstenen, medan till de makro­ skopiskt kristalliniska kalkstenarna höra t. ex. den rödlätta, grovkri­ stalliniska Hoburgsmarmorn och den medel- till flnkristalliniska Megalo­ muskalken. Den förut nämnda ooliten eller »romstenen» (fig. 4), en av små rundade, av kalkspat hopkittade kalkiga korn bestående bergart, är även att hänföra hit. De svagt leriga kalkstenarna äro dels m. el. m. flnkristalliniska och dels täta. De innehålla vanligen mellan 5-IO procent lerslam. Färg i all mänhet grå till svagt blågrå eller rödbrun. Hit höra bl. a. de kalkiga utbildningsformerna av »Hamrakalken» och en hel del revkalk, bl. a. den ofta rödbruna kalksten, som blivit kallad »Etelhemskalk». Fig. 3· Slip-prov av grå krinoidkalk från Vamlingbo s:n. De större kristallindividen äro krinoidfragment och mellanmassan m. el. m. finkri stallinisk kalkspat. 16 gångers förstoring. (Cr M UNTHE, 1921 b.) JV!ärgelbergarter. Till de mera leriga bergarterna höra märgelstenar, märgelskiffrar och märgellera med en kalkhalt växlande mellan c:a 8o och IO procent. De äro vanligtvis m. el. m. lösa och av en
Recommended publications
  • Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland

    Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland

    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock­ holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania.
  • Krysslista Gotlands Naturreservat 47

    Krysslista Gotlands Naturreservat 47

    Krysslista Gotlands naturreservat 47 7 6 22 21 4 93 73 67 23 39 102 74 114 58 96 118 38 123 2 34 61 138 108 79 5 85 117 124 132 94 71 116 56 139 8 60 89 11 110 120 12 48 86 62 1 130 97 3 63 9 10 13 111 105 20 127 27 50 55 136 69 134 66 95 90 122 35 36 26 80 45 30 100 43 82 17 98 54 121 57 99 51 109 91 49 126 92 76 83 53 115 25 133 75 131 106 19 84 125 140 101 112 31 33 52 87 88 77 103 42 59 18 128 135 37 40 141 14 24 41 107 113 46 78 70 137 16 81 29 32 64 65 68 129 72 15 44 104 28 119 ⃣ 1 Hällholmen ⃣ 51 Kronholmen ⃣ 101 Hajdkvie skog ⃣ 2 Jungfrun ⃣ 52 Hajdes storhage ⃣ 102 Horsan ⃣ 3 Asunden ⃣ 53 Torsburgen ⃣ 103 Alstäde Skog ⃣ 4 Gamla hamn ⃣ 54 Paviken ⃣ 104 Holmhällar ⃣ 5 Lergravsviken ⃣ 55 Bergbetningen ⃣ 105 Själsöån ⃣ 6 Digerhuvud ⃣ 56 Björkume ⃣ 106 Rongärde ⃣ 7 Langhammars ⃣ 57 Uppstaig ⃣ 107 Bosarve lövskog ⃣ 8 Husken ⃣ 58 Vitärtskällan ⃣ 108 Törrvesklint ⃣ 9 Ytterholmen ⃣ 59 Käldänge ⃣ 109 Langmyrskog ⃣ 10 S:t Olofsholm ⃣ 60 Millumträsk ⃣ 110 Dagghagen ⃣ 11 Malms-Kyllaj ⃣ 61 Hoburgsmyr ⃣ 111 Sajgs ⃣ 12 Lörgeudd ⃣ 62 Filehajdar ⃣ 112 Guffride ⃣ 13 Hideviken ⃣ 63 Tiselhagen ⃣ 113 Sigdes ⃣ 14 Stora Karlsö ⃣ 64 Krakvät ⃣ 114 Ryssnäs ⃣ 15 Husrygg ⃣ 65 Sävvät ⃣ 115 Herrgårdsklint ⃣ 16 Västra märgelgraven ⃣ 66 Galgberget ⃣ 116 Furilden ⃣ 17 Snåltorp ⃣ 67 Verkegards ⃣ 117 Sigfride ⃣ 18 Lilla Karlsö ⃣ 68 Hägsarve kärräng ⃣ 118 Ireån ⃣ 19 Danbo ⃣ 69 Mojner ⃣ 119 Lundar ⃣ 20 Kallgatburg ⃣ 70 Ålarve ⃣ 120 Bruten ⃣ 21 Skalahauar ⃣ 71 Storholmen ⃣ 121 Bäcks ⃣ 22 Ullahau ⃣ 72 Västlands ⃣ 122 Södra hällarna ⃣ 23 Hall-Hangvar ⃣ 73 Bästeträsk
  • Hain Rebas Gbg, Oct 3Rd, 2010

    Hain Rebas Gbg, Oct 3Rd, 2010

    1 Hain Rebas Gbg, Oct 3rd, 2010 Frustration and Revenge? Gotland strikes back - during the long 15th Century, 1390’s -1525.1 1. Agenda After having enjoyed increasing prosperity from the time of the Viking Age, the overseas commerce of the Gotlanders and the Visby traders began to decline sometime around the beginning of the 14th century. Navigation and ships improved, trade routes changed. Waves of unrest and pestilence around 1350, followed by the Danish violent conquest 1361, slowed down business even more. In the following years the Danish king rigorously contested Hanseatic supremacy at sea, but was definitively beaten 1370. Then the lines of royal succession became blurred both in Denmark and Norway, as well as in Sweden. The following rumbling and warring for the Scandinavian thrones, with Mecklenburgers and Hanseats actively involved, further reduced Gotlandic/Visbyensic positions in Baltic Sea matters. Finally in 1402 the Gotlanders were compelled to lease out their centuries- old trading station (Faktorei) Gotenhof in Novgorod, i.e. their pivot point on the lucrative Russian market, mercatura ruthenica, to the newly emergent Reval/Tallinn. Questions: Could the subsequent dramatic history, beginning with the arrival of the Vitalian Brethren in the early 1390s on the island, and ending with Lübeck’s sacco di Visby 1525, be defined as outbursts of Gotland frustration and attempts at come-back, even revenge? Can we identify a line of continuity whereby this prolonged 15th century is essentially a continuing story, instead of a rhapsodic chain of single, more or less ad hoc-events?2 In short: We know quite well what happened.
  • Paviken Research Project 2013-2016 Investigation of a Viking Age Trading and Manufacturing Site on Gotland, Sweden

    Paviken Research Project 2013-2016 Investigation of a Viking Age Trading and Manufacturing Site on Gotland, Sweden

    Gotland Archaeological Field-school Paviken research project 2013-2016 Investigation of a Viking Age trading and manufacturing site on Gotland, Sweden Project plan Project Director Associate Professor Dan Carlsson Arendus Färjeleden 5c, 621 58 Visby Sweden. Tel. +46-498219999 www.gotland-fieldschool.com Email: [email protected] Cover picture: The head of a dress pin in the form of a dragons head. Found at Stånga, Gotland. Photo Dan Carlsson Harbours and trading in the Baltic Sea during the Viking Age - an introduction In our interpretation of prehistory we are highly influenced by the material we see in the landscape or by coincidences found during archaeological surveys, and we forget or neglect to take into account the hidden cultural landscape. This is particularly true when it comes to prehistory in Sweden. As we completely lack written sources before the 12th century (with the exception of runic inscriptions) we have to rely on archaeological field material. An example of this problem is the question of Viking Age trade and its associated port activities. Extensive Viking material from Gotland suggests that the island had a lively exchange with the surrounding regions at that time in its history. This is reflected in the existence of numerous silver hoards; no area in northern Europe has such a con- centration of silver from the Viking Age as Gotland. There are clear signs of an extensive and lively Staraya Sigtuna trade and exchange (or piracy, as Ladoga Birka some would argue), which in turn Kaupang required docking points, ports
  • Skyddad Natur I Gotlands Län

    Skyddad Natur I Gotlands Län

    Skyddad natur i Gotlands län NATURRESERVAT, DJURSKYDDSOMRÅDEN, NATURA 2000-OMRÅDEN, FRIDLYSTA DJUR & VÄXTER M.M. Se även Länsstyrelsens hemsida: www.i.lst.se Skyddad natur i Gotlands län I föreliggande sammanställning redovisas vilka områden inom Gotlands län som omfattas av något slag av skydd enligt 7 kapitlet miljöbalken (1998:808). Dessutom ingår en förteckning över länets fridlysta växt- och djurarter. Närmare information om de naturskyddade områdena och vika bestämmelser som gäller kan er- hållas från Länsstyrelsen (621 85 Visby, tel. 0498-29 21 00) eller på Länsstyrelsens hemsida (www.i.lst.se). Denna sammanställning är ajourförd till och med den 1 september 2008. Nationalparker Enligt 7 kap 2 § miljöbalken får ett mark- eller vattenområde som tillhör staten efter riksdagens medgivande av regeringen förklaras som nationalpark. Syftet med bildandet skall vara att bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick. I Gotlands län finns bara en nationalpark. NVR- Namn Total- Land- Beslutsdatum ID areal areal (ha) (ha) 2000189 Gotska Sandön 4 500 3 638 1910-12-30 1963-06-28 1988-11-10 Naturreservat Enligt 7 kap 4 § miljöbalken får ett mark- eller vattenområde förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, för att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behov av områden för friluftslivet. Länsstyrelsen eller kommunen beslutar om bildandet av natur- reservat. Naturreservat kan omfatta såväl privatägd som samhällsägd mark. Inom ett naturreservat gäller vissa föreskrifter som inskränker såväl markägarnas som allmänhetens rätt att utnyttja området. Före- skrifterna är anpassade till syftet med reservatet och är därför olika i olika reservat.
  • Provfiske I Gotländska Sjöar 1999

    Provfiske I Gotländska Sjöar 1999

    Provfiske i gotländska sjöar 1999 Rapport nr 6 2004 från Länsstyrelsens livsmiljöenhet Provfiske i gotländska sjöar 1999 PETER LANDERGREN Omslagsbild: Paviken. Foto: Stellan Hedgren ISSN 1403-8439 _____________________________________________________________________ LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – LIVSMILJÖENHETEN – VISBY 2004 Förord Denna rapport har upprättats på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. I uppdraget låg att göra en sammanställning av provfisken gjorda i gotländska sjöar 1999 och göra en bedömning tillståndet i de olika sjöarna baserat på Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet, 1999”. Ansvarsförhållanden och bakgrund Peter Landergren är ansvarig för innehållet i denna rapport. Data är kvalitetssäkrad via kontroll av rådata till digitalisering. Länsfiskekonsulent Rolf Gydemo är ansvarig för provfiskena 1981 och 1999 som utfördes av Ingvar Persson och Magnus Pettersson. Erik Törnblom och Frida Eklund har tagit de flesta foton i denna rapport förutom bilderna från Paviken och Bästeträsk som är fotograferade av Stellan Hedgren. Delar av texten ”inledning” samt tabeller för respektive sjö är skrivna av Länsfiskekonsulent Rolf Gydemo. Peter Landergren är fiskekolog och jobbar för närvarande vid Gotlands Sportfiskeklubb som projektledare för ett EU-projekt med inriktning på fiskevård och fisketurism. Adress: Stjärngatan 16 C, 621 41 Visby, tel. 0498-284100. Dokumentation Rådata samt originalfoton finns på Livsmiljöenheten, Länsstyrelsen på Gotland samt vid enheten för Lantbruk, skog och fiske. Kartor ©Lantmäteriverket.
  • Deltagerliste

    Deltagerliste

    Deltagerliste Janne Gygli Birthe og Einar Bacher Randi Hansen Ole Kjuel Nielsen Karen Grete Yttesen og Per Hermansen Ebba og Ralf Larsen Kis Knaack Carl Axel Henrichsen Neel Bacher Marka og Kenneth Darborg Lise Mejer Ulla og Bjarne Strüwing Henning Busenius-Larsen, MNF Hanne Meilsøe Dam og Jens Kristian Lund, MNF Bodil og Jon Feilberg, Botanisk leder Karen Margrethe Høeg, Turleder Anni og Jørgen Lindby, Turleder Poul Gabrielsen, Chauffør, Slagelse Turistfart Forord Årets stortur gik til Gotland, den store svenske Ø med så megen natur og kultur, at den var udpeget til turens mål. Øen hørte under Danmark fra 1361 til 1645. Øens overtagelse, en varm julidag i 1361, gav ikke vor konge Valdemar Atterdag mange point for den kunstneriske udførelse. Tværtimod. Med sin meget professionelle hær slagtede han den svenske bondehær på ca. 1.800 mand i et slag lige uden for Visbys mure. Efter slaget måtte byens rige borgere fylde 3 tomme øltønder med penge og værdigenstande for at forhindre yderligere ødelæggelse af byen. Svenskerne må have glemt hændelserne for vi mærkede slet intet danskerhad på turen. Turen vil nok blive husket for hændelserne med busselskabet og bussen. Selskabet havde fået byttet rundt på papirer, så der var ingen bus da vi skulle køre fra Køge til den fastsatte tid, kl. 11. Godt 1½ time senere kom der en bus, med chauffør Poul, der var spændt på, hvor længe han skulle være på tur med os. Det blev han oplyst om, så han kunne orientere sin kone. Poul blev i øvrigt et godt og muntert selskab. Vi tror også, og ved næsten helt sikkert, at han også havde det godt med os.
  • Libellula 26 (1/2) 2007: 119-142 120©Ges

    Libellula 26 (1/2) 2007: 119-142 120©Ges

    ZOBODAT - www.zobodat.at Zoologisch-Botanische Datenbank/Zoological-Botanical Database Digitale Literatur/Digital Literature Zeitschrift/Journal: Libellula Jahr/Year: 2007 Band/Volume: 26 Autor(en)/Author(s): Burkart Gudrun, Burkart Werner Artikel/Article: Die Libellenfauna der Ostseeinsel Gotland (Odonata) 119-142 ©Ges. deutschspr. Odonatologen e.V.; download www.libellula.org/libellula/ und www.zobodat.at1. Juli 2007 Die Libellenfauna der Ostseeinsel Gotland (Odonata) Gudrun Burkart und Werner Burkart Am Emel 7, D-27412 Wilstedt, <[email protected]> Abstract The Odonata fauna of the Baltic Sea island of Gotland, Sweden — During 17 trips between 1982 and 2006 to Gotland, we investigated 126 sites regarding the occurrence of Odonata. Altogether we recorded 36 species of Odonata in the island. Since 1998 four species, Sym- pecma fusca, S. paedisca, Aeshna mixta and Anax imperator, were recorded as new for Gotland. We could not confirm the presence of Nehalennia speciosa and Calopteryx splendens, which had been reported from Gotland in earlier studies. Sammanfattning Gotlands trollsländefauna (Odonata) – På grund av flerårig egen iakttagelse samt uppgifter ur litteraturen gives en översikt av trollsländefaunan på den svenska Östersjöön Gotland. Aktu- ellt föreligger sammanlagt hänvisningar för 36 arter. Därav är fyra arter (Sympecma fusca, S. paedisca, Aeshna mixta, Anax imperator) nya fynd sedan 1998; av två arter, som angives i litteraturen (Nehalennia speciosa, Calopteryx splendens) finns det från senaste tiden inga säkra bevis. Tillsammans med en kortbeskrivning av de viktigaste och mest typiska vattendragen samt en uppställning av alla 126 uppsökta fyndplatser/ vattendrag framlägges en kommen- terad artlista. Den relativa vanligheten av alla arterna angives i en särskild lista på grund av fyndortstalen.
  • Gotlandscykeluthyrning.Com, +46 498 214 133 Lumme- Coustline up Gotland Lunda to Fårö Appr

    Gotlandscykeluthyrning.Com, +46 498 214 133 Lumme- Coustline up Gotland Lunda to Fårö Appr

    North of Visby Take the Fyrplatsen gotlandscykeluthyrning.com, +46 498 214 133 Lumme- coustline up Gotland lunda to Fårö appr. 15 km 70 km from Gotska Sandön from Visby. N Kyrkudden Visby Östersjön Gotska Sandön Langhammars 2 Norsholmen Hamnudden Tärnudden Tälle- N Helgumannen vika Ekeviken Ekeviken Skär 149 Norsta Auren 14 Digerhuvud Butleks Avanäs 3 Kalbjärga 14 Norrsund Ullahau Fårö fyr Lauterhorn Lauter Ava Sudersand Sudersandsviken Blå Gamlehamn 1 Lagunen Hallshuk Norra gattet Mölnor Ar Lansa FÅRÖ Fårö infocenter Brissund Fårö kyrka Kappelshamns- viken Hammars Bläse Kalkbruksmuseum Bästeträsk Häftingsklint Northen coastline HALL Fårösund Dämba FLERINGE Östersjön Kappels- FÅRÖSUND Sigsarve hamn strand Bräntings haid Badhus- Engelska BUNGE Kolerakyrkogården Irevik Bungemuseet parken 13 Hideviken KAPPELS- Ryssnäs HAMN 148 Gotland Ring Jungfrun Ireviken Lickershamn HANGVAR Visby RUTE Stenkyrkehuk Gamla Bungeviken Bungeör 149 Thor Bungenäs 149 Fardume träsk Fardume slott Skenholmen Fardume Lergrav Hångers källa Valleviken 2 STENKYRKA träsk LÄRBRO Själsö Bageri – Bakery & Café Valle- vik Garden café with beatiful sea views. Nyhamn LUMMELUNDA HELLVI Husken Furillen Enjoy tartin and a glass of wine at sunset. Kyllaj Själsö Open from 5 pm. Welcome! 148 13 Brissund Kyllaj Brissundsvägen 22A, +46 498 270 909 MARTEBO 8 km OTHEM 147 Lummelundagrottan Hide from Själsö Quick TINGSTÄDE Visby Seaside bikepath Tingstäde- File haidar Hideviken Krusmyntagården träsk Vägume- bikepath viken Hide- Brissund viken 148 S:t Olofsholm 12 Nynäshamn Hejnum hällar SLITE Asunden 149 Slite havsbad Själsö Boge- Kallgateburg vik Enholmen 149 Brucebo VÄSKINDE LOKRUME HEJNUM BOGE Snäck Östersjön BRO Bogeklinten Rauk, Langhammars Gustafsvik 147 Norderstrand FOLE 146 1 148 BÄL Tjälderviken Västervik 3 The Snäck Chimpansee rauk 147 HEJDEBY Tjelvars grav Tjälder 12 The Closest rauk from Visby appr.
  • (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden

    (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden

    Pala¨ontol Z (2011) 85:201–229 DOI 10.1007/s12542-010-0088-3 RESEARCH PAPER Strophomenidae, Leptostrophiidae, Strophodontidae and Shaleriidae (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden Ole A. Hoel Received: 23 September 2010 / Accepted: 1 October 2010 / Published online: 13 November 2010 Ó The Author(s) 2010. This article is published with open access at Springerlink.com Abstract Twelve species of Brachiopods are described short ranged and occurs in low-energy environments in the from the Silurian of Gotland, six furcitellinines and six latest Llandovery. The species belonging to the Stroph- ‘‘strophodontids.’’ One is new—Strophodonta hoburgensis odontidae (Strophodonta hoburgensis n. sp.) and Shalerii- n. sp. The furcitellinines are moderately common and dae [Shaleria (Janiomya) ornatella and S. (Shaleriella) diverse in the lower part of the succession, but the last ezerensis] occur only in high-energy environments and have species disappears in the middle Hemse beds (*middle a short range within the late Ludlow. Ludlow). Three genera are represented: Bellimurina, Pentlandina and Katastrophomena, with the species and Keywords Silurian Á Llandovery Á Wenlock Á Ludlow Á subspecies B. wisgoriensis, P. tartana, P. loveni, P. lewisii Strophomenide Á Furcitellininae Á Leptostrophiidae Á lewisii, K. penkillensis and K. antiquata scabrosa. Most of Strophodontidae Á Shaleriidae the taxa are confined to low energy environments, but P. loveni was evidently specialized for the high energy reef Kurzfassung Zwo¨lf arten Brachiopoden von der Silurium environments of the Ho¨gklint Formation. B. wisgoriensis Gotlands sind beschrieben. Sechs Furcitellininen und sechs displays environmentally induced morphological variability ,,Strophodonten‘‘. Eine Gattung ist neu; Strophodonta in developing strong, frilly growth lamellae in high-energy hoburgensis sp.
  • Natural and Cultural Heritage in Tourism on Gotland Heritage Tourism Characteristics and the Relation of Natural and Cultural Heritage

    Natural and Cultural Heritage in Tourism on Gotland Heritage Tourism Characteristics and the Relation of Natural and Cultural Heritage

    20 021 Examensarbete 30 hp Juni 2020 Natural and Cultural Heritage in Tourism on Gotland Heritage Tourism Characteristics and the Relation of Natural and Cultural Heritage Mareike Kerstin Schaub Abstract Natural and Cultural Heritage in Tourism on Gotland Mareike Kerstin Schaub Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten This thesis researches into the heritage tourism characteristics on Gotland. Many destinations see a great potential to develop new tourism products around their Besöksadress: heritage and thus meet a rising demand for enriching and unique visitor experiences. Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 The Swedish island of Gotland in the Baltic Sea has a long history as a tourism Hus 4, Plan 0 destination and is rich in heritage resources of diverse origin. A qualitative approach is taken to study which traits characterise heritage related tourism to Gotland, and Postadress: which potentials and challenges are seen by major stakeholders in the tourism and Box 536 751 21 Uppsala heritage development. One protruding result is the strong connection between natural and cultural elements at the heritage sites as well as in tourism demand. Also Telefon: the tourism strategy for Gotland strives for a further development of nature and 018 – 471 30 03 culture as thematic tourism areas. Hence, a closer look is taken into the relation of Telefax: these two heritage elements. With help of the concept and methodology of 018 – 471 30 00 heritagescapes two heritage sites have been analysed in a case study approach. The result shows that the integration of natural and cultural heritage to create cohesive Hemsida: and immersive visitor experiences at one site is challenging.
  • Beslut Och Skötselplan Pdf, 450.1

    Beslut Och Skötselplan Pdf, 450.1

    Länsstyrelsen BESLUT Sid 1 av 29 GOTLANDS LÄN 5.11.2007 Dnr 511-5158-06 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Grogarnsberget, Östergarns socken, Gotlands kommun Beslut Länsstyrelsen beslutar, med stöd av 7 kap 4 § miljöbalken, MB (1998:808) att förklara det på bifogade karta, bilaga 2, avgränsade området som naturreservat med de föreskrifter som anges nedan. Naturreservatets namn skall vara Grogarnsberget. Uppgifter om naturreservatet Namn Grogarnsberget Län Gotland Kommun Gotland Socken Östergarn Natura 2000-område SE0340152, Grogarnsberget Läge Ca 1,5 km nordöst om Östergarns kyrka (se översikts- kartan, bilaga 1). Kartblad Ekonomiska kartbladen 06J4g och 06J4h Gräns Mitten av den heldragna svarta linjen på bifogad karta, bilaga 2. Areal 253 ha Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 621 85 VISBY Strandgatan 1 och 2 0498-29 21 00 0498-21 72 89 [email protected] www.i.lst.se BESLUT Sid 2 av 29 5.11.2007 Dnr 511-5158-06 Berörda fastigheter och ägare Fastighet Ägare Östergarn Bengts 1:29 Gunnar Bendelin Östergarn Bengts 150 623 68 Katthammarsvik Östergarn Bengts 1:37 Yngve Vakk Östergarn Grogarns 710 623 68 Katthammarsvik Östergarn Grogarns 1:19 Eurolime AB Östergarn Hallgårds 1:15 Kanalvägen 10 C Östergarn Vassmunds 1:13 194 61 Upplands Väsby Östergarn Grogarns 1:22 Gotlands Hembygdsförbund Östergarn Grogarns 3:1 Broväg 25 B 621 41 Visby Östergarn Grogarns 1:43 Björn Liljeros Odengatan 12 114 24 Stockholm Östergarn Gutenviks 1:44 Folke Jakobsson (andel: 1/6) Östergarn Gutenviks 105 623 68 Katthammarsvik Helge