Lärarhandledning Ceija Stojka Malmö Konsthall 29.3 - 23.5 2021
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Lärarhandledning CEIJA STOJKA MALMÖ KONSTHALL 29.3 - 23.5 2021 CEIJA STOJKA Reisen in Sommer durch die Sonnenblumen, 1996 Akryl på kartong, 65 x 50 cm ©Collection Patricia & Marcus Meier, Wien Photo: ©Célia Pernot Innehåll 1. För dig som lärare 2. Att besöka Malmö Konsthall under Covid-19 3. Boka visning 4. Om utställningen Ceija Stojka 5. Historisk bakgrund 6. Fördjupning genom film 7. Uppgifter i klassrummet 8. Uppgifter på Malmö Konsthall Bilaga 1: Ceija Stojkas liv i årtal Bilaga 2: Texter i utställningen, av Ceija Stojka Bilaga 3: Ordlista Bilaga 4: Bilder Bilaga 5: Lärmaterial till filmen Nuets Minne av Carl Johan Folkesson Källor: Texter om/av Ceija Stojka återfinns i utställningen. Texterna om Ceija Stojka är delvis bearbetade för målgruppen. Kontakt: www.konsthall.malmo.se Ylva Brännström Projektledare pedagogik [email protected] 0709-341292 Boka visning: kulturbokning.malmo.se 1. För dig som lärare Bilderna och texterna i utställningen är starka, och kan väcka starka känslor hos eleverna. Det är viktigt att ta hand om de tankar som väcks och inte lämna eleverna ensamma med dem. Ge gärna utrymme för att reflektera enskilt, i mindre grupper och i helgrupp. Diskussionerna kan sätta igång jobbiga tankar hos eleverna. Det kan också leda till att det kommer fram fördomsfulla och kränkande attityder. Tänk igenom hur du som lärare ska hantera de situationer som kan uppstå. I klassen kan det finnas elever som är helt öppna med sin romska identitet, men också elever som döljer sitt romska ursprung. Det kan också finnas elever med erfarenhet av diskriminering från olika sammanhang. De elever som vill dela med sig av sina erfarenheter ska naturligtvis få göra detta, men ingen ska känna sig tvingad att dela med sig eller bli talesperson för en viss grupp. Ceija Stojka berättar sin personliga historia, men också om vad som händer när våra friheter och rättigheter minskas, när man inte står upp för alla människors lika värde. Hon berättar också om att vara på flykt, att utsättas för diskriminering, om familjer som splittras och att förlora sin barndom till krig. Använd gärna materialet före, under och efter besöket. Inspiration: Drömmen om skolan - om romers kamp för utbildning. Pedagogiskt material framtaget till utställning på Hälsinglands Museum. Vad säger läroplanen? Lgr 11 S kolan har ett tydligt uppdrag att verka för demokrati, mot förtryck och förföljelse. Läroplanens övergripande mål innehåller att varje elev: • Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. • Respekterar andra människors egenvärde. • Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor. • Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Utställningen kan enkelt kopplas till ämnena historia, samhällskunskap, svenska och bild. 2. Att besöka Malmö Konsthall under Covid-19 När Malmö Konsthall öppnar för besökare och skolklasser gör vi detta med stor omsorg om dem som besöker oss och vår egen personal. Förhållningsreglerna är till för att alla parter ska känna sig trygga. Riktlinjerna kan komma att uppdateras, se vår hemsida för aktuell information. Grunden är att alla som är på konsthallen, personal och besökare, ska vara symptomfria. Grupper vi tar emot ska vara grupper som ändå träffas regelbundet, som en skolklass eller förskolegrupp. Vi har tillgång till handtvätt och handsprit när besöket inleds och avslutas. Under besöket ska ett avstånd på två meter mellan konsthallens personal och gruppen eftersträvas, vilket båda parter har ansvar för. Det är viktigt att medföljande lärare följer personalens instruktioner, och exempelvis är behjälplig med att dela ut material till eleverna. På förmiddagen är konsthallen stängd för andra besökare. Under öppettid, 11-17, har vi ett maxantal i lokalen som inte kommer att överskridas. Det är ändå viktigt att hålla ihop gruppen och vara extra uppmärksam när gruppen går in och ut ur konsthallen, för att kunna hålla avstånd till andra eventuella besökare. Mellan bokade grupper ska det finnas en tidsbuffert så att krockar vid in- och utpassering inte sker. Därför är det viktigt att hålla tiderna och inte komma alltför sent eller tidigt till besöket. I så fall får gruppen vänta utomhus/förkorta besöket. Med detta sagt är vi väldigt glada att kunna välkomna er tillbaka hit! 3. Boka visning/ta del av utställningen Visning på plats • Visning för högstadiet och gymnasiet bokas via www.kulturbokning.malmo.se. • Det finns möjlighet attbesöka konsthallen på egen hand under öppettid, notera dock att maxantal i hallen är 70 personer. Ta del av utställningen digitalt • Via vår hemsida hittar ni filmade visningar att ta del av om ni vill arbeta i klass- rummet på egen hand. • Onsdag till fredag t.o.m. 21 maj har vi livesända visningar via zoom kl. 10-10.30. Ingen förbokning krävs, länk till visningen och mer information finns på vår hemsida. Kontakta oss för bokade digitala visningar. • I appen ”A guided tour” når ni vår audioguide till utställningen, och en länk till soundcloud med samma ljudfiler finns på vår hemsida. 4. Om utställningen: Ceija Stojka | 31.1 – 23.5 Den romska konstnären och författaren Ceija Stojka levde 1933 - 2013. Hon föddes och växte upp i Österrike. Hennes familj reste runt och försörjde sig på handel. 1938 tog Nazityskland över makten i Österrike. I likhet med många andra romska och judiska familjer förföljdes hennes familj, greps och skickades till koncentrationsläger. Ceija var knappt tio år gammal när hon kom till Auschwitz-Birkenau. Hon överlevde tre koncentrations- och förintelseläger: Auschwitz-Birkenau, Ravensbrück och Bergen-Belsen. Av hennes släkt på cirka tvåhundra personer överlevde bara sex: hon själv, hennes mamma och fyra av hennes syskon. Fyrtio år efter att hon och hennes mamma befriats från Bergen-Belsen började hon berätta. Hon var en av de första romska kvinnorna som berättade om sina minnen och upplevelser av Förintelsen. I flera böcker och över tusen målningar och teckningar har hon skildrat sin barndom. Hon uppmuntrades av dokumentärfilmaren Karin Berger, som gjorde två filmer om henne. I utställningen visas ett utdrag från den ena som handlar om tiden i Bergen- Belsen: Under plankorna växer nytt gräs. Ceija Stojka var självlärd som konstnär och utvecklade en egen stil med kraftfulla färger och starka uttryck. Hon målade inte bara med pensel utan även med händerna och arbetade alltid hemma, i köket eller vardagsrummet. Ofta skrev hon direkt i sina bilder eller på baksidan av verken, så att ord och bild tillsammans bildade en gemensam berättelse. Utställningen visar ca 140 teckningar och målningar skapade under perioden 1990 till 2012 och är tematiskt ordnad. Den följer Ceija Stojkas liv: före, under och efter kriget. Ceija drevs av en vilja att berätta vad som hände romerna under Förintelsen och betonade ständigt vikten av att inte glömma eller förneka. Hon arbetade mot den rasism och antiziganism som fortsatte att prägla hennes hemland Österrike och stora delar av Europa. Hon sade: ”Jag är rädd att Europa glömmer sin historia och att Auschwitz bara sover”. Utställningen är gjord i samarbete med Ceija Stojka International Fund och i dialog med Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) i Malmö. 5. Historisk bakgrund - romer i Sverige Romer är ett samlingsnamn för många olika romska grupper som funnits i Europa sedan medeltiden. Beroende på var de förmodas härstamma från har de getts olika benämningar, vilka har varierat genom åren och dessutom mellan länder. Numera skiljer man ofta mellan olika grupper utifrån de olika varianterna av språket romani. Den första noteringen av romsk närvaro i Sverige är från 1500-talet, och den romska gruppering som funnits i landet sedan dess kallas Resande. Under olika perioder har nya romska grupper kommit till Sverige som Kelderash, Lovari, Polska romer, Arli och Gurbetti, vilka alla talar olika varianter av språket romani chib. Malmö är den stad som uppskattas ha störst mångfald av romska grupper i Skandinavien. Tidigare använ- des de nedsättande benämningarna tattare och zigenare av majoritetssamhället och denna grupp har varit mycket utsatt för den svenska assimileringspolitiken, vilken bl.a. omfattade tvångssteriliseringar och omhändertagande av barn. Dessa benämningar ska inte användas längre. När z-ordet förekommer i dokumentet används för att referera till historiska dokument och lagar. I Sverige är sedan år 2000 romer en av de fem nationella minoriteterna. Många romer döljer sitt ursprung, t.ex. genom att byta namn, för att slippa möta fördomar och rasism. 6. Fördjupning genom film För att fördjupa arbetet med romernas historia i Sverige och Europa rekommenderas Carl Johan Folkessons film Nuets Minne, som finns tillgänglig att streama till klass- rummet från webplatsen ”Malmö Delar” . Ett lärandematerial till filmen finns också som bilaga till detta material. Två romer boende i Skåne intervjuas, en överlevande och en vars föräldrar var överlevande, som föddes strax efter kriget. I utställningen visas även ett utdrag på 30 minuter ur en dokumentär om Ceija Stojka, Under plankorna växer nytt gräs. Filmen finns tyvärr inte tillgänglig att streama till klassrummet. 7 A. Uppgifter i klassrummet: Påbörja arbetet/inför besöket S kapa en gemensam utgångspunkt inför besöket genom att fråga eleverna om vad de vet om Förintelsen och om romer. Använd gärna modellen att