Lärarhandledning Ceija Stojka maLmö konsthaLL 29.3 - 23.5 2021

Ceija Stojka Reisen in Sommer durch die Sonnenblumen, 1996 Akryl på kartong, 65 x 50 cm

©Collection Patricia & Marcus Meier, Wien Photo: ©Célia Pernot Innehåll

1. För dig som lärare 2. att besöka Malmö Konsthall under Covid-19 3. Boka visning 4. Om utställningen Ceija Stojka 5. historisk bakgrund 6. Fördjupning genom film 7. Uppgifter i klassrummet 8. Uppgifter på Malmö Konsthall

Bilaga 1: Ceija stojkas liv i årtal Bilaga 2: texter i utställningen, av Ceija stojka Bilaga 3: ordlista Bilaga 4: Bilder Bilaga 5: Lärmaterial till filmen Nuets Minne av Carl Johan Folkesson

källor: texter om/av Ceija stojka återfinns i utställningen. texterna om Ceija stojka är delvis bearbetade för målgruppen. kontakt: www.konsthall.malmo.se

Ylva Brännström Projektledare pedagogik [email protected] 0709-341292

Boka visning: kulturbokning.malmo.se 1. För dig som lärare

Bilderna och texterna i utställningen är starka, och kan väcka starka känslor hos eleverna. Det är viktigt att ta hand om de tankar som väcks och inte lämna eleverna ensamma med dem. Ge gärna utrymme för att reflektera enskilt, i mindre grupper och i helgrupp.

Diskussionerna kan sätta igång jobbiga tankar hos eleverna. Det kan också leda till att det kommer fram fördomsfulla och kränkande attityder. Tänk igenom hur du som lärare ska hantera de situationer som kan uppstå.

I klassen kan det finnas elever som är helt öppna med sin romska identitet, men också elever som döljer sitt romska ursprung. Det kan också finnas elever med erfarenhet av diskriminering från olika sammanhang. De elever som vill dela med sig av sina erfarenheter ska naturligtvis få göra detta, men ingen ska känna sig tvingad att dela med sig eller bli talesperson för en viss grupp.

Ceija Stojka berättar sin personliga historia, men också om vad som händer när våra friheter och rättigheter minskas, när man inte står upp för alla människors lika värde. Hon berättar också om att vara på flykt, att utsättas för diskriminering, om familjer som splittras och att förlora sin barndom till krig.

Använd gärna materialet före, under och efter besöket.

Inspiration: Drömmen om skolan - om romers kamp för utbildning. Pedagogiskt material framtaget till utställning på Hälsinglands Museum.

Vad säger läroplanen? Lgr 11

S kolan har ett tydligt uppdrag att verka för demokrati, mot förtryck och förföljelse. Läroplanens övergripande mål innehåller att varje elev:

• Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. • Respekterar andra människors egenvärde. • Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor. • Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.

Utställningen kan enkelt kopplas till ämnena historia, samhällskunskap, svenska och bild. 2. att besöka malmö konsthall under Covid-19 när malmö konsthall öppnar för besökare och skolklasser gör vi detta med stor omsorg om dem som besöker oss och vår egen personal. Förhållningsreglerna är till för att alla parter ska känna sig trygga. Riktlinjerna kan komma att uppdateras, se vår hemsida för aktuell information.

Grunden är att alla som är på konsthallen, personal och besökare, ska vara symptomfria.

Grupper vi tar emot ska vara grupper som ändå träffas regelbundet, som en skolklass eller förskolegrupp.

Vi har tillgång till handtvätt och handsprit när besöket inleds och avslutas.

Under besöket ska ett avstånd på två meter mellan konsthallens personal och gruppen eftersträvas, vilket båda parter har ansvar för. Det är viktigt att medföljande lärare följer personalens instruktioner, och exempelvis är behjälplig med att dela ut material till eleverna.

På förmiddagen är konsthallen stängd för andra besökare. Under öppettid, 11-17, har vi ett maxantal i lokalen som inte kommer att överskridas. Det är ändå viktigt att hålla ihop gruppen och vara extra uppmärksam när gruppen går in och ut ur konsthallen, för att kunna hålla avstånd till andra eventuella besökare. mellan bokade grupper ska det finnas en tidsbuffert så att krockar vid in- och utpassering inte sker. Därför är det viktigt att hålla tiderna och inte komma alltför sent eller tidigt till besöket. I så fall får gruppen vänta utomhus/förkorta besöket.

Med detta sagt är vi väldigt glada att kunna välkomna er tillbaka hit!

3. Boka visning/ta del av utställningen

Visning på plats • Visning för högstadiet och gymnasiet bokas via www.kulturbokning.malmo.se. • Det finns möjlighet attbesöka konsthallen på egen hand under öppettid, notera dock att maxantal i hallen är 70 personer.

Ta del av utställningen digitalt • Via vår hemsida hittar ni filmade visningar att ta del av om ni vill arbeta i klass- rummet på egen hand. • Onsdag till fredag t.o.m. 21 maj har vi livesända visningar via zoom kl. 10-10.30. Ingen förbokning krävs, länk till visningen och mer information finns på vår hemsida. Kontakta oss för bokade digitala visningar. • I appen ”A guided tour” når ni vår audioguide till utställningen, och en länk till soundcloud med samma ljudfiler finns på vår hemsida. 4. Om utställningen: Ceija Stojka | 31.1 – 23.5

Den romska konstnären och författaren Ceija Stojka levde 1933 - 2013. Hon föddes och växte upp i Österrike. Hennes familj reste runt och försörjde sig på handel.

1938 tog Nazityskland över makten i Österrike. I likhet med många andra romska och judiska familjer förföljdes hennes familj, greps och skickades till koncentrationsläger. Ceija var knappt tio år gammal när hon kom till Auschwitz-Birkenau.

Hon överlevde tre koncentrations- och förintelseläger: Auschwitz-Birkenau, Ravensbrück och Bergen-Belsen. Av hennes släkt på cirka tvåhundra personer överlevde bara sex: hon själv, hennes mamma och fyra av hennes syskon.

Fyrtio år efter att hon och hennes mamma befriats från Bergen-Belsen började hon berätta. Hon var en av de första romska kvinnorna som berättade om sina minnen och upplevelser av Förintelsen.

I flera böcker och över tusen målningar och teckningar har hon skildrat sin barndom. Hon uppmuntrades av dokumentärfilmaren Karin Berger, som gjorde två filmer om henne. I utställningen visas ett utdrag från den ena som handlar om tiden i Bergen- Belsen: Under plankorna växer nytt gräs.

Ceija Stojka var självlärd som konstnär och utvecklade en egen stil med kraftfulla färger och starka uttryck. Hon målade inte bara med pensel utan även med händerna och arbetade alltid hemma, i köket eller vardagsrummet. Ofta skrev hon direkt i sina bilder eller på baksidan av verken, så att ord och bild tillsammans bildade en gemensam berättelse.

Utställningen visar ca 140 teckningar och målningar skapade under perioden 1990 till 2012 och är tematiskt ordnad. Den följer Ceija Stojkas liv: före, under och efter kriget.

Ceija drevs av en vilja att berätta vad som hände romerna under Förintelsen och betonade ständigt vikten av att inte glömma eller förneka. Hon arbetade mot den rasism och antiziganism som fortsatte att prägla hennes hemland Österrike och stora delar av Europa.

Hon sade: ”Jag är rädd att Europa glömmer sin historia och att Auschwitz bara sover”.

Utställningen är gjord i samarbete med Ceija Stojka International Fund och i dialog med Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) i Malmö. 5. historisk bakgrund - romer i sverige Romer är ett samlingsnamn för många olika romska grupper som funnits i Europa sedan medeltiden. Beroende på var de förmodas härstamma från har de getts olika benämningar, vilka har varierat genom åren och dessutom mellan länder. numera skiljer man ofta mellan olika grupper utifrån de olika varianterna av språket romani.

Den första noteringen av romsk närvaro i sverige är från 1500-talet, och den romska gruppering som funnits i landet sedan dess kallas Resande. Under olika perioder har nya romska grupper kommit till sverige som kelderash, Lovari, Polska romer, arli och Gurbetti, vilka alla talar olika varianter av språket romani chib. malmö är den stad som uppskattas ha störst mångfald av romska grupper i skandinavien. tidigare använ- des de nedsättande benämningarna tattare och zigenare av majoritetssamhället och denna grupp har varit mycket utsatt för den svenska assimileringspolitiken, vilken bl.a. omfattade tvångssteriliseringar och omhändertagande av barn. Dessa benämningar ska inte användas längre. när z-ordet förekommer i dokumentet används för att referera till historiska dokument och lagar.

I sverige är sedan år 2000 romer en av de fem nationella minoriteterna. många romer döljer sitt ursprung, t.ex. genom att byta namn, för att slippa möta fördomar och rasism.

6. Fördjupning genom film För att fördjupa arbetet med romernas historia i sverige och Europa rekommenderas Carl Johan Folkessons film Nuets Minne, som finns tillgänglig att streama till klass- rummet från webplatsen ”malmö Delar” . Ett lärandematerial till filmen finns också som bilaga till detta material. två romer boende i skåne intervjuas, en överlevande och en vars föräldrar var överlevande, som föddes strax efter kriget.

I utställningen visas även ett utdrag på 30 minuter ur en dokumentär om Ceija stojka, Under plankorna växer nytt gräs. Filmen finns tyvärr inte tillgänglig att streama till klassrummet. 7 A. Uppgifter i klassrummet: Påbörja arbetet/inför besöket

S kapa en gemensam utgångspunkt inför besöket genom att fråga eleverna om vad de vet om Förintelsen och om romer. Använd gärna modellen att reflektera enskilt, sam- tala i par, och slutligen diskutera i helklass. Den gemensamma bilden av deras förför- ståelse kan växa fram på tavlan/motsvarande.

Använd gärna ordlistan (bilaga 3) för att få en gemensam begreppsapparat. Be även eleverna reflektera över vad de tror att de kommer få möta i utställningen.

7B. Uppgifter i klassrummet: Arbeta med texter

O m ni gemensamt läser texterna från utställningen (bilaga 2):

Vad får vi veta om Ceija? Vad berättar Ceija om sitt liv innan nazisterna tog makten i österrike? Vad berättar hon om livet som gömda och jagade? Vad får vi veta om livet i lägren? Vad händer med Ceija och hennes familj efter kriget? Vad får vi veta om hur erfarenheterna från Förintelsen påverkade Ceija?

Reflektion/diskussion Vilka förändringar sker för Ceija under kriget? Vad skulle du tycka var jobbigast? Varför? Varför bestämmer sig Ceija för att börja berätta om sina erfarenheter så långt efteråt, tror ni? Vilket eller vilka är Ceija stojkas budskap med sina bilder och texter?

om ni arbetar med boken Paroles d’artiste: Ceija Stojka, med bilder och texter av Ceija Stojka som delats ut till alla Åk 9 i Malmö Stad.

Välj ut en text eller del av en text som du tycker är extra intressant.

Vilka är dina första reaktioner på texten? Vad händer i texten? Vilken del i Ceijas liv handlar den om? (Före/under/efter Förintelsen) hur är texten uppbyggd? Vilka känslor förmedlar den? använder sig Ceija av symboler, liknelser eller metaforer? hur tolkar du dessa? Vad tror du Ceija vill säga? Vad säger den till just dig? hur kompletterar bild och text varandra? 7C. Uppgifter i klassrummet: Avslutande reflektioner

Skriv ett brev till Ceija Vad skulle du vilja säga till Ceija om hon fortfarande levde? Skriv ett brev! Du kan t.ex. berätta något om dig själv, skriva om vad du har upplevt när du tittat på hennes bilder, och ställa någon fråga till Ceija.

I klassen kan ni gemensamt fundera på hur ni vill gå vidare med frågorna som kommit upp. Kan ni svara på några själva? Finns det någon annan som ni kan ställa dem till?

Sammanfattande frågor Gå gärna tillbaka till det ni skrev om Förintelsen innan ni tagit del av materialet. Reflektera över vad ni har lärt er mer om.

Vad kan vi göra för att förebygga och minska fördomar? Vad kan jag, vi, skolan, samhället, osv göra för att motverka intolerans och rasism?

Vad görs i er skola för att motverka fördomar och diskriminering? Finns det mer att göra? 8. På Malmö Konsthall

Besöket på Malmö Konsthall inleds med en visning på ca 30 minuter. Klassen delas sedan in i grupper, varje grupp får fördjupa sig i ett verk med hjälp av frågorna (ca 15 min). Besöket avslutas med att grupperna presenterar sina analyser för varandra under ledning av konsthallens pedagog, samt avslutande reflektion (ca 15 min).

Frågeunderlaget delas ut till klassen på konsthallen.

Underlaget kan även användas i klassrummet tillsammans med bilderna i bilaga 5, eller om klassen besöker konsthallen på egen hand.

A tt titta på Ceijas bilder

Välj en bild och analysera den gemensamt i gruppen med hjälp av frågorna. Om det blir ont om tid kan ni välja ett par frågor att fördjupa er i.

Motiv Vad föreställer bilden? Var i bilden fastnar er blick? Ser du några personer i bilden? Vilka kan det i så fall vara?

Komposition Vad säger färgerna i bilden dig? Vilket perspektiv används i bilden? Ser vi scenen uppifrån, rakt framifrån, underifrån? Vad ger det för känsla? Varför har Ceija valt att måla bilden så, tror du?

Symboler/Associationer Vad är det första ni tänker på när ni ser bilden? Finns det symboler i bilderna som återkommer? Vad kan de betyda? Vilka associationer och känslor får ni när ni ser bilden? Vad i bilden framkallar detta?

Intention/Syfte Varför har Ceija valt just detta motiv, med denna vinkel? Vad vill Ceija berätta med den här bilden? Uttrycker bilden värderingar av något slag? Hur framkommer de? Vad berättar bilden om tiden den skildrar, och vår tid idag?

Fördjupning Vilken period representerar bilden? Vad berättar den? Finns det någon text kopplad till bilden? Varför valde ni just denna bild? Finns det något i Ceijas vittnesmål som berör dig extra mycket? Varför gör det det? Koppla gärna till egna erfarenheter. Bilaga 1: Ceija Stojkas liv i årtal

1933 Ceija Stojka föds 23 maj i Österrike. Hon är femte månader för Ceija och hennes mamma att ta sig till barnet till Karl Wackar Horvath och Maria Sidonie Rigo fots hem till österrike. De vandrar genom tyskland och Stojka. Familjen Stojka är Lovariromer, och traditionellt tjeckoslovakien. när de återvänder till Wien träffar de hästhandlare. Ceija har två bröder och två systrar: Mitzi åter kathi, mitzi, hansi och karli, som alla mirakulöst född 1926, Kathi född 1927, Hansi född 1929 och Karli har överlevt. Ingen annan i deras släkt på ca 200 född 1931. personer har överlevt Förintelsen. Samma år tar Adolf Hitler makten i Tyskland. 1946-48 Efter att ha bott i övergivna lägenheter måste 1935 Ceijas lillebror Ossi föds. de flytta för att ägarna återvänder. Det är svårt att hitta nytt boende. nazisternas brott mot romerna uppmärksammas inte, och trots tragedin de genomlevt 1938 Nazityskland med Hitler i spetsen tar makten fortsätter förföljelsen och diskrimineringen av romer. i Österrike. Nazistiska lagar börjar tillämpas i Gamla fördomar lever kvar. De återupptar sitt gamla Österrike, speciellt Himmlers dekret om att bekämpa liv som hästhandlare, och reser i vagnar under ”zigenarplågan”. sommarhalvåret. Under vintrarna hyr de rum i Wien. Familjen Stojka bor i Wien, de har tvingats bli bofasta och byggt in sin vagn så att det ser ut som ett hus. 1949 Ceija föder sin första son, hojda. Pappan och systrarna arbetar i en fabrik, och trots att det är förbjudet enligt nazistiska lagar så går de yngsta barnen i skola. 1951 Ceija föder sin dotter silvie.

1939 Andra världskriget bryter ut. 1955 Ceija föder sin andra son, Jano. De bor i Wien och Ceija säljer tyger från dörr till dörr. 1941 Ceijas pappa Wackar fängslas och skickas till koncentrationslägret Dachau, och sen vidare till 1959 Ceija får tillstånd att sälja mattor på marknaden. Mauthausen. Sidonie och de sex syskonen lever hon fortsätter med det till 1984. gömda, hos vänner eller i Wiens parker. 1979 Ceijas son Jano dör. 1942 Wackar mördas i lägret Mauthausen. 1985 Ceijas bror karli återvänder till österrike från 1943 3 mars fängslas Ceija, hennes mamma och Usa där han levt i många år. han målar och skapar syskon i Wien. De skickas snart vidare till Auschwitz- bilder av sina upplevelser i lägren under Förintelsen. Birkenau, där de registreras 31 mars. Varje hans målningar ställs ut under 1990-talet. att karli familjemedlem får ett nummer intatuerat i armen, som börjar måla och berätta om sina erfarenheter öppnar börjar på Z (för ”zigenare”). Ceijas nummer är Z 6399. möjligheten för Ceija att göra detsamma. Lillebror Ossi dör i tyfus, bara 7 år gammal. 1986 Ceija träffar dokumentärfilmaren karin Berger, 1944 I maj eller juni skickas Ceija, hennes mamma som uppmuntrar henne att berätta om sina upplevelser. och syster Kathi till kvinnolägret Ravensbrück. Berger hjälper till att sammanställa materialet. Mitzi skickades dit redan i april. Bröderna Karli och Hansi skickas till Buchenwald. De skickas alltså 1988 Boken We live in hiding – memories of a Rom- från Auschwitz kort innan alla romer i lägret dödas Gypsy ges ut. Ceija uppträder offentligt med egna den 2 augusti 1944. Det kommer senare att kallas sånger och traditionella Lovarisånger. ”zigenarnatten”. Det är idag den officiella minnesdagen över den romska förintelsen. 1988 Ceija börjar måla.

1945 I januari skickas Ceija och hennes mamma först med lastbil och sedan till fots till Bergen-Belsen. 15 1991 Första utställningen med Ceijas målningar i Wien. april befrias lägret av brittiska trupper. Det tar fyra 1992 andra boken: travellers on this World. 2017 Utställning med Ceijas konstverk i Marseille, Stories from the Life of a Rom-Gypsy, ges ut. Frankrike. Ceija blir österrikisk talesperson i kampen för att uppmärksamma folkmordet på romerna under 2018 Utställning med Ceijas konstverk i Paris. Förintelsen, och mot den diskriminering de fortfarande möts av i österrike och resten av Europa. 2020 Utställning med Ceijas konstverk i Madrid.

1993 Ceija vinner Bruno kreisky-priset för boken We live in hiding. 2021 Utställning med Ceijas konstverk i Malmö.

1999 Dokumentären Ceija stojka av karin Berger har premiär.

2000 Ceija belönas med Joseph Felder-priset för sin medborgerliga insats och arbete.

2001 Ceija tilldelas förtjänstmedalj av staden Wien. Ceija håller tal i Japan, England och tyskland. Utställning med hennes målningar i kiel, tyskland.

2003 Diktsamlingen my choice to write – I cannot not do it ges ut.

2004 Utställning med Ceijas konst på judiska museet i Wien.

2005 humanistisk medalj ges till Ceija av staden Linz. ny dokumentärfilm av karin Berger har premiär: Under plankorna växer nytt gräs, och boken I dream that I am alive - liberated from Bergen-Belsen ges ut.

2006 Ceija och karin Berger får pris för den senaste dokumentären.

2008 Ceija får förtjänstmedalj från kultur- och utbildningsdepartementet i österrike.

2009 Ceija utnämns till hedersdoktor av kultur- och utbildningsdepartementet. En utställning med hennes verk turnerar i Usa.

2012 Ceijas dotter silvie dör.

2013 28 januari: Ceija går bort efter en lång tids sjukdom.

2014 Ett torg i Wien döps till Ceija-stojka-Platz. Den första stora utställningen med hennes konstverk visas i Europa, i Berlin. Bilaga 2: Texter i utställningen, skrivna av Ceija Stojka

I utställningen finns målningar och teckningar längre var önskvärd. Därför for vi till Wien, av Ceija Stojka, men också många av hennes till storstaden där min far hade vänner, icke- texter. De skapar en gemensam berättelse. Här zigenare. Det var svårt för min mamma att få kan ni ta del av Ceijas egna ord om hennes tag på en kanna mjölk eller ägg eller mjöl. liv. Använd dem gärna för att förbereda er för För att inte bli upptäckta hade min far byggt om besöket, reflektera, eller gör en textanalys med vagnen till ett trähus. men snart sattes det upp hjälp av frågorna i materialet. taggtråd omkring den och vi kunde inte längre gå ut. Vi levde i ständig skäck med en känsla av förlust och förändring. Vi behövde ständigt vara på vår vakt, så att om vi om det blev en razzia snabbt skulle kunna packa ihop och fly och N är vi reste gömma oss under ett träd eller i en hög av löv.

O m tiden innan nazisterna tar makten. Ceija Under tiden grep de min far och skickade är bara ett barn och upplever en ljus, lycklig honom till Dachau. tid då nästan allt är tillåtet.

Jag älskar regnet, vinden och blixten, när molnen täcker himlen och vinden dansar med trädens löv. auschwitz-Birkenau När regnet ger blommorna liv och fyller bägarna i vårt land. 31 mar – juni 1944 Men molnen drar bort Lägervakten kom in med piskan och sa: och solen skrattar från himlen, ”Du måste tömma alla sovplatser och är det Då råder åter frid i skogarna och på haven. några döda där måste du dra ut dem. De som Blommorna sträcker sig på morgonen är upptill får du kasta ner och dra fram till och skyn reser sig än en gång högt huvuddörren!” så jag rullade ner kropparna; likt silvertrådar strimmar den träden rullade fram dem, sedan hördes en duns när de och skogarna föll mot marken. Det var svårt för mig när det den dansar i solen, än högt, än lågt bland dem fanns barn som jag hade lekt eller vinden lyfter den högt och förintar den. pratat med. men till slut vänjer man sig vid det Snart blir det åter regn, åska och blixtar och dessutom har man inget val. om du inte och så skall det förbli i all evighet. gör det och han kommer, så får man en smäll på huvudet.

att man bygger en ugn med skorsten i auschwitz, den står i ljusan låga! Inte bara en! Jakten Fem! som brinner natt och dag. Det värsta för oss var när tågen anlände, klockan tre på A ntiziganistiska lagar införs, romer natten. man hör den gnisslande inbromsningen trakasseras och förföljs, och så och hur människorna går, hur de blir framfösta småningom fängslas de och deporteras till av lägervakterna och av soldaterna med koncentrationsläger. hundarna. hundarna ylar och det går ända upp i skyn. Du hör hur deras kläder släpar efter Förr, när vi reste, brukade de gamla sjunga marken, hör dem komma fram till krematoriet. och berätta, men plötsligt ändrades allt. Inget sedan hör du under en lång stund inget mer. var längre tillåtet, man fick inte göra upp eld, allting blir tyst, förstår du? sedan plötsligt en och ingen gav oss något längre. Man kunde vind som får röken att komma in i baracken. hos somliga människor känna att man inte O ch min mor sa alltid: ”Säkerligen finns det kunde ha under mina höfter. Eller så låg vi som romer även bland judarna. Var kan dina mor- halvmånar, jag på hennes fötter och hon på och farföräldrar finnas?” mina.

Två gånger stod jag framför krematoriet. En Något som var bra – våren hade redan kommit gång i två dagar och två nätter och en gång och naturen var i full gång – var att det under en hel dag. Den andra gången var vi beredda. barackerna, vid kanten av bräderna, växte gräs. Vi ville bara att det skulle gå fort. Och min mor Ljusgrönt! Så högt! Likt mjölk, med vita fötter! förklarade det hela så fint: ”Där borta väntar Och jag sa: ”Mama, dik so barilas kate! Titta din mormor på dig, din far och alla de dina. De vad som finns där!” N” evitschar! Gadi schai är redan redo för oss. Här är vi ensamma. Vår chas! Färskt gräs! Det tar vi!” Vi åt det som far är inte med oss.” Hon tog bort vår rädsla. socker, Burli och Ruppa och jag. Vi åt även Vi blev besvikna när vi fördes tillbaka igen, skosnören och jord. När det inte längre finns eftersom vi var så säkra på att det var nu det något, så äter du allting, även gamla tygrester. skulle ske. Och fann vi en livrem eller en gammal sko, då var det fest!

Föreställ dig vid befrielsen de allierade soldaternas ramaskri när de fick se lägret!A lla Ravensbrück dessa lik! Soldaterna som rörde vid oss för att se om vi var verkliga, om vi var vid liv! De kunde juni – december 1944 inte förstå hur vi kunde leva här bland liken, att det ännu fanns levande bland de döda. Hur de A llt var förbjudet för oss i det här samhället, grät och skrek! Vi var tvungna att trösta dem! förutom att dö. Och det var upp till oss vad vi gjorde med det lilla liv vi hade, om vi skulle dö Varje gång jag kommer tillbaka till Bergen- eller kämpa. Belsen är det som en fest! De döda flyger upp i ett prassel av vingslag. De kommer fram, de rör sig, jag kan känna dem, de sjunger, och himlen är full av fåglar.

Bergen-Belsen Var och en som har överlevt Bergen-Belsen januari – 15 april 1945 klarade det endast för att Gud gav dem styrka att hålla ut. För att Maria gav dem värme och Bergen-Belsen, herregud! Man kan inte avlägsnade hungern. Det var så det kunde föreställa sig det, kan inte beskriva det. Ibland uthärdas utan klagan. Och var hade du kunnat när jag kliver upp på morgonen tänker jag: klaga? ”Ceija, är du i himlen och drömmer? Drömmer du att du är på jorden? Från Bergen-Belsen kan du inte ha klarat dig. Det går inte.” Det första vi såg när vi kom dit, bakom den där helt nya taggtråden som blänkte i solskenet, T illbaka till livet var de döda. De var uppskurna, urholkade, bara skinnet och benen var kvar, allt innanmäte O m livet efter Förintelsen var borta. De hade slitits itu av människor och ätits upp av dem. Det var så många lik där, så När du är ensam omsluter det dig. Ibland många. övergår smärtan i vemod. Först är smärtan där, Jag satt alltid mellan de döda, det var den sedan blir vemodet så stort att jag vill gråta. enda platsen där det alltid var riktigt stilla. Man Men sedan känner jag förbindelsen med mitt skyddades från vinden. Mamma visste precis folk, trots att vi spridits åt alla håll. var jag var. När hon blev trött kom hon och tog mig i handen. När vi skulle sova brukade Du måste tänka på att vi var ett folk som hon fösa ihop en liten hög fint damm som jag ständigt har setts och ses som onda. Landstrykare, zigenare, som stjäl, som ljuger, som stinker, häxor som förtrollar och jag Bilaga 3: ordlista vet inte allt vad som har sagts om oss. Men i verkligheten levde vi ett familjeliv och var tillfreds med minsta lilla. När de insåg att, antiziganism fördomar och fientlighet mot herregud, nu har vi varit fyra dagar på samma romer, som bygger på föreställningen att romer plats – då hade ett liv hunnit utvecklas där. ser ut och uppför sig på ett visst sätt. När vi kom fanns det en knopp, och nu hade blomman slagit ut! Och de pratade om det, assimileringspolitik politiska åtgärder vad som är normalt och vad alla lägger märke för att förmå etniska grupper att överge till. De gladdes helt enkelt över att göra något sin identitet och kultur, och istället uppgå i vackert av så lite och uppfostrade sina barn majoritetsbefolkningen. med ära och vördnad. Och om det så var en vagn eller en liten bostad eller ett rum, så Deportera utvisa eller tvångsförflytta spelade det ingen roll; hedrandet av mor och människor från ett område till ett annat. far och deras föräldrar skedde med en sådan vördnad att barnen hade blivit olyckliga om de Förintelseläger Läger vars syfte var att inte fått möjlighet att vara med om det. utföra massmord, främst i gaskammare. nazityskland inrättade sex förintelseläger under andravärldskriget där romer och judar mördades.

Gaskammare specialbyggda rum i förintelseläger och vissa koncentrationsläger där nazisterna utförde massmord genom att använda avgaser från bilar eller giftgas.

koncentrationsläger Fång- och arbetsläger där människor spärrades in på grund av politiska åsikter, religiös och etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller kriminalitet.

Nazism en tysk politisk rörelse vars ideologi var antidemokratisk och antihumanistisk. nazisterna ville skapa en tysk folkgemenskap, som de menade att judar, romer, homosexuella, oliktänkande och funktionsvarierade inte tillhörde.

tvångssterilisering när en stat, organisation eller individ försöker tvinga människor att genomgå sterilisering, dvs ta bort deras möjligheter att skaffa barn, kirurgiskt eller på annat sätt.

tyfus Vanlig sjukdom under andra världskriget bland soldater, i ghetton och i arbetsläger. om den inte behandlas är sjukdomen dödlig. PORTRÄTT

Porträtt av Ceija stojka, 2005. Ceija stojka, Utan titel, 1995 Foto: Christa schnepf akryl på kartong, 69,5 x 99 cm Collection antoine de Galbert, Paris ©Célia Pernot Ceija stojka, Utan titel, saknar årtal På baksidan: Wien–auschwitz akryl på kartong. 50 x 70 cm hojda and nuna stojka Collection, Wien © Matthias Reichelt Ceija stojka, Utan titel, 1993 Gouache på kartong, 50 x 65 cm Collection Laurent Fiévet, Paris Courtesy Galerie Christoph Gaillard Foto: helene toresdotter Utan titel, 22/01/2003 tusch och akryl på kartong, 29,5 x 42 cm Private collection, Paris Courtesy Galerie Christoph Gaillard Foto: helene toresdotter vagn bland solrosor

Reisen in Sommer durch die Sonnenblumen, 1996 Resa under sommaren genom solroserna akryl på kartong Collection Patricia & marcus meier, Wien ©Celia Pernot Ravensbruck

Ceija stojka Frauenlager Ravensbrück, 1992 akryl på kartong, 50 x 65 cm ©Collection mahn- und Gedänkstätte Ravensbrück Ceija stojka Utan titel, 1993. tusch på papper Courtesy a. Frerot Foto: Diego Catellano Cano ©Galerie/Foundation Galerie kai Dikhas svartvit hög med kroppar, taggtråd

Ceija stojka Utan titel, 2011 tusch på papper 40 x 50 cm Privat ägo/Foundation kai Dihkas, Berlin Foto: Diego Catellano Cano /den romska Förintelsen

I de länder som nazisterna kontrollera- de, mördades mer än 70% av alla Romer under andra världskriget. I stad efter stad, runto om i hela Europa blev romska kvarter och bosättningar omringade och människor mördade och tillfångatagna.

En del blev deporterade till koncentra- tionsläger eller arbetsläger. En del tvinga- des att gå till fots i oändliga tvångsförflytt- ningar. En del blev skjutna direkt - inför ögonen på sina nära och kära.

I länder som Tjeckien, Polen och runt om i Baltikum fanns det efter kriget nästan inga Romer kvar alls. I Estland blev ett helt folk, Layenge, utrotat. Med människ- orna dog också en hel kultur med sitt eget språk och historia.

En romsk flicka i koncentrationsläget i Auschwitz. Bilden är tagen av SS för dokumentation. Courtesy Wiener Holocaust Library Collections Den första noteringen av romsk närvaro i Sverige är från /intro 1500-talet, och den romska gruppering som funnits i landet sedan dess kallas Resande. Tidigare användes den ned- sättande benämningen tattare KALÉ av majoritetssamhället och denna grupp har varit mycket Romer är Europas största mino- utsatt för den svenska assi- ritetsgrupp. Egentligen består mileringspolitiken, vilken bl.a. Romer av många olika grupper omfattade tvångssteriliseringar som skiljer sig både till kultur och omhändertagande av barn. och språklig dialekt. Det romska RESANDE Under olika perioder har nya språket ”Romani Chib” har sina romska grupper kommit till rötter i Indien för ca. 1000 år Sverige som Kelderash, Lovari, sedan då gruppen började röra Polska romer, Arli och Gurbetti, sig väster ut mot europa. I takt vilka alla talar olika varianter med att grupper etablerade sig i av romani chib. Malmö är den olika länder utvecklade sig med stad som uppskattas ha störst tiden flera olika dialekter med XALADITKO mångfald av romska grupper i inslag av de det språk som tala- TRAVELERS Skandinavien. des av majoriteten i landet. Historiskt har många romer för- Här intill kan ni se några av de POLSKA ROMER sörjt sig genom olika former av största romska dialekterna och hantverk. Det finns grupper som var de i huvudsak har utveck- specialiserat sig som träsnidare lats. och sålt bland annat slevar och träredskap, andra som gjort sig kända som skickliga smeder och KELDERASH sålt grytor, pannor och andra hushållsredskap. Andra områ- ROMUNGRO den som kan nämnas var häst- LOVARA skötsel, hovslagare, knivmakare SINTI eller tillverkning av korgar.

Ett annat viktigt sätt att försörja sig var att arbeta med under- hållning och många romer GURBETTI URSARI arbetade med tivoli, cirkus och marknader. Andra arbetade som spådamer eller som musiker och den romska musiktraditionen har haft en stor påverkan på den europeiska kulturen i stort. GITANOS ARLI Trots att de romer var skickliga och respekterade i sina yrken var de ofta exkluderade på olika sätt vilket försvårade deras förmåga att hitta försörjning och konkurrera på lika villkor. Tex var de i många europeiska länder förbjudna att bli med- lemmar i yrkesskå och officiella branschföreningar. .nationalism

Att Förintelsen Efter första världskriget tvingades Tysklan bära /varför? både den moraliska och den ekonomiska skul- den för kriget. Landet kastades in i en svår tid av romer med hög inflation samtidigt som man bearbeta- Nazisterna var långt ifrån de första de de trauman som kriget hade orsakat. att förfölja romer. Tvärtom var det den långa historien av hat och kunde inträffa Med folk som kände sig orättvist behandlade rasism som gjorde det möjligt för började politiska ledare och debattörer höja nazisterna att vinna sympatier ge- tonläget. 1930 vann Hitlers nationalsocialistis- nom att hetsa mot just romer. berodde på ka parti valet och tog hem 37,3 % av de tyska väljarnas röster. Ett av de mörkaste inslagen var slaveriet i dagens Moldavien och flera krafter som Hans politik var en blandning av antisemitism, Rumänien där romer var förslavade antiziganism, nationalism och antikommunism. under 500 år. Det var först i mitten Han pratade inför stora folkmassor och kunde av 1800-talet som slaveriet av samverkade hetsa upp sin publik med svartvita budskap, avskaffades helt. hat och ett löfte om en ny världsordning där de ”riktiga” tyskarna var mer värda än andra. I övriga Europa blev romers situ- ation gradvis värre och från och med 1700-talet fick olika rasis- tiska idéer om gruppen fäste och utvecklades till den rasism vi idag kallar för antiziganism. Rasistiska idéer framfördes av såväl forskare, politiker och intellektuella som alla kunde göra sig en karriär på sin .industrialism .rasideologi antiziganism. Resultatet blev att diskriminering spred sig överallt i 1900-talet hade startat med krig, svält och Nazismen hävdade att tyskarna tillhörde en samhället. ekonomisk turbulens. Därför blev industrialis- överlägsen ras av människor. I deras propa- men ett hopp om en bättre värld. Stora fabriker ganda framställdes andra grupper och framfö- Vanliga formerna av förtryck för byggdes och hela samhället förändras och rallt Judar, Romer, homosexuella och personer var: systematiserades. De som hade traditionella med funktionsvariationer som lägre utvecklade hantverksyrken hamnade i kläm och däribland människor. • Att barnen inte fick gå i skolan många romer. • Tvångsomhändertagning av De allt grövre övergreppen beskrevs som en romska barn Det fanns inte längre någon plats för människor kamp mellan olika raser där individernas värde • Förbud att bosätta sig i någon som inte ville finna sig i att jobba vid ett löpan- inte betydde något. Det viktigaste var det som kommun utan fördrevs från de band och många arbetsgivare ville inte ha man kallade den ariska rasens överlevnad. ställe till ställe romer som anställda. • Skyltar på butiker och restau- Idéerna lanserades som forskning och byggde ranger som förbjöd romer från I takt med moderniseringen utvecklades också löst på bland annat Charles Darwins forskning att komma in de samhällssystem och infrastrukturer som om evolution men var i själva verket lögner • Rättslöshet och att inte kunde skulle komma att användas av nazisterna för i fårakläder. Forskare med nazisympatier lita på polis och domstolar att så effektivt som möjligt utrota de som inte skräddarsydde teorier för att passa nazisternas • Förföljelse och våld passade in i deras fascistiska drömvärld. politiska intressen. • Tvångssterilisering Fängslade romer transporterades på godståg Även slaver, dvs stora delar av östra europa, som gick på nyanlagd järnväg och i de stora beskrevs som lägre stående, vilket användes koncentrationslägren mördades människor som som argument inför tysklands invasion av Polen på ett löpande band i en fabrik. och som blev starten för andra världskriget.

(Numera är forskningen överens om att alla nu levande människor Förföljelse av romer av Jugoslaviska soldater i det ockuperade Jugoslavien. via Wikimedia Commons är allt för lika för att kunna delas upp i undergrupper och att begreppet ”ras” är en social konstruktion). na blevmördade. de nazistkontrolleradeländer- emot 70-90%avallaromeri Forskare räknarmedattupp Europa. måste hasettutruntomihela ger enmörkbildavhurdet och byardärdethände De rödaprickarnaärstäder koncentrationsläger. deportationer tillarbets-och ningar, massavrättningar, och läggning övertvångsförflytt- I Ungernfinnsenunikkart- grannar. sikor somtidigarevaritderas polis ochiblandvardetmänni- det landetsegenmillitäreller ibland tyskmillitär, iblandvar tillfångatagna. Förövarnavar I byefterblevromer kontrollerade. de ländersomnazisterna systematiskt mördandeialla även blevstartskottetförett slutgiltiga lösningen”vilket som nazisternakallade”den 1942 togsofficiellt beslutet Auschwitz. som senareskulleanvändasi för atttaframdengiftgas barn användesiexperiment ret Buchenwalddå250romska fade 1940ikoncentrationsläg- De förstamassmordeninträf- romer verkligenvar. tande brottensombegicksmot vara svårtattförståhuromfat- mer ihelaEuropaochdetkan Nazisternas villeutrotaallaro- /den ofattbaraomfattningen Székesfehérvár Lajoskomárom Erzsébet Csépa graves areunmarked. beyond thevillage. The and childreninthefield cemetery ditch,women Men wereburiedinthe camp gendarmes. and shotdeadbylocal to digtheirowngraves Local Romawereforced women weresterilized. Youngincluded. children Ravensbrück, womenand to Bergen-Belsenand Óbuda, thentransferred at theBrickFactoryin Others werefirstdetained from theretoDachau. of themweretransferred December 1944.Some they weredetaineduntil in October1944,where to theghettoinKomárom Local Romaweretaken perished. the localRomapopulation ted thearea,overhalfof the Russiantroopslibera to Germany. Bythetime Komárom andfromthere, residents weretakento 1944. Someofthe quarter inDecember and closedoff theRoma Gendarmes surrounded their injuries. out ofthegraveinspite as theymanagedtocrawl survived themassacre, guns. Onlytwoofthem the gravewithmachine 130 peoplewereshotinto surrounding areas.Finally with otherRomafromthe Grabler Laketogether dig amassgravebythe to Várpalota. They hadto residents wereherdedoff ded thequarterandall and gendarmessurroun Arrow-Cross members sians toaquirehorses. sed ofhelpingtheRus Some Romawereaccu forces inJanuary1945. by German-Hungarian The citywasreoccupied (Mauthausen, Dachau). off toGermancamps November, thendragged from heretoKomáromin Many peopleweretaken sealed off inMarch1944. The Romaquarterwas - - - -

Abaújszántó Berekböször- Cserdi Fülöpszállás Jászapáti za-Pereg Mátraverebély Németkér Pély Sárhida Szergény Újfehértó Abony mény Cserhátsurány Füzesabony Jászberény Kisléta Mecsekszabolcs Nick Penészlek Sárhida Szigetcsép Újpest Adács Beret Csobaj Gádoros Jászdózsa Kispest Medina Nógrádkövesd Pereszteg Sarkad Szigetszent- Újszász Ajka Berettyóújfalu Csobánka Gáva Jászfényszaru Kistarcsa Megyefa Nógrádverőce Pereszteg Sárpilis miklós Újudvar Alap Berhida Csolnok Gávavencsellő Jászkarajenő Kistelek Meggyeskovácsi Noszvaj Perkáta Sárvár Szigetvár Vác Alsóberek Berkesd Csolnok-Tokod Gerjen Jászladány Kisújszállás Ménfőcsanak Nova Perkupa Sátoraljaújhely Szikszó Vajdácska Alsóság Bicsérd Csorna Gesztreg Kajdacs Kisvárda Mezőberény Nyalka Pestszentlőrinc Sávoly Szil Vajta Alsószentiván Bicsérd-Kültelek Csót Girincs Kál Kisvarsány Mezőkeresztes Nyárád Pétervására Szín Vámoscsalád Alsószentmárton Bicske Csönge Gráboc Kálló Kóka Mezőkovácsháza Nyésta Petőhenye Selyeb Szolnok Váralja Alsóújlak Biharkeresztes Debrecen Guta Kálmáncsa Komádi Mezőkovácsi Nyírábrány Pettend Siklósnagyfalu Szombathely Várfölde Alsózsid Biharnagybajom Decs Gutorfölde Kalocsa Komárom Mezőkövesd Nyírbátor Piliscsaba Sióagárd Szögliget Varsány Antalbokor Bikács Demecser Gyón Kámáncs Komárváros Mezőtúr Nyíregyháza Pilismarót Somogyapáti Szőny Várvölgy Apátfalva Bocfölde Dencsháza Gyömöre Kántorjánosi Komló Miháld (Cseri Nyíribrony Pilisvörösvár Somogysávoly Szuhony Vásárosdombó Aranyosapáti Bódvavendégi Derecske Gyöngyös Kapolcs Komlódtótfalu puszta) Nyírlugos Pincehely Somogyszent- Tamási Vásárosnamény Arló Bogádmindszent Dombrád Gyöngyospata Kápolnásnyék Komlódtótfalu Mikosszéplak Nyírmihálydi Pocsaj miklós Táp Végegyháza Arnót Bogyiszló Domony Gyönk Kaposvár Kopócsapáti Miskolc Nyírpazony Pókaszepetk Sopronkőhida Tápiógyörgye Véménd-Erdő Ásványráró Bokod Döbrőköz Győr Káptalantóti- Koppányszántó Mogyorós Ófehértó Polgár Sopronpereszteg Tápiószele Vencsellő Badacsonytomaj Borjád Dudar Győrszemere Rizapuszta Korpád Mohács Olcsva Pomáz Sorokpolány Tapolca Vép Bagolasánc Borsodszent- Dunaföldvár Győrszentmárton Kapuvár Korpavár Molnárszecsőd Ondód Porcsalma Soroksár Tar Vép-Sándorháza Bályogszovát györgy Dunaharaszti Győrvár Karancsság Körmend Monor Oroszlány Poroszló Sorokújfalu Tárkány Vép-Szombathely Baja Borsodszirák Dunaszekcső Hács Karcag Körmend-Tolnas- Mór Öreglak Posfa Söjtör Tarnalelesz Verpelét Bajánsenye Botpalád Dunaszentbe- Hajdúszoboszló Kassa zecsőd Nádudvar Őrhalom Pózva Sumony Tarnanádaska Versend Bajánse- Böde nedek Hangony Kaszaháza Köröm Őriszentpéter Pózva-felsőtanya Súr Tarnazsadány Vértesacsa nye-Böröce Bödő Écs Hangony Kávás Kötegyán Nagybakónak Örkény Pördefölde Sümeg Tarpa Veszprém Bajna Bököny Ecseg Hatvan Kázsmárk Kunszentmiklós Nagybicsérd Pánd Pötréte Szabadbattyán Tata Vésztő Bak Bölcske Ecsi Hidvégardó Kecel Lábatlan Nagycsepely Pankasz Puszta-mogyoród Szabadegyháza Telekes Vizsoly Bakonybánk Budapest Edelény Hodász Kecskemét Lajoskomárom Nagydobsza Pankasz Putnok Szabadszállás Tét Zagyvarékas Bakonyszent- Budapest Eger Hódmezővásár- Kék Lajosmizse Nagyecsed Pannonhalma Püspökszenter- Szabolcsfalu Zákánytelep lászló (Kispest) Egerág hely Keléd Lak Nagykálló Panyola zsébet Szakony Tinnye Zalaboldogfa Baksa Budapest Encs Homokkomárom Kemecse Lendvaújfalu Nagykanizsa Pápa Püspökszenter- Szalánta Tiszabecs Zalacsány Baktalórántháza (Rákospalota) Encsencs Homokszent- Keménfa Lengyel Nagykanizsa Pápadereske zsébet Szamosszeg Tiszabercel Zalacséb Balassagyarmat Buják Ercsi györgy Kercaszomor Lenti Nagykáta Pápasalamon Püspöknádasd Szászvár Tiszadada Zalacséb Balozsameggyes Bük Erdőbénye Hont Kerecseny Lesencetomaj Nagykónyi Parád Rábahídvég Szatmárnémeti Tiszakanyár Zalaegerszeg Balsa Bükkösd Érpatak Horvátzsidány Kerekegyháza Létavértes Nagykorpád Párkány Rábapaty Százhalombatta Tiszakóród Zalaegers- Bánfa Cegléd Erzsébet Hosszúhetény Kerkaszentkirály Letenye Nagykőrös Pásztó Ráckeve Szedres Tiszalúc zeg-Neszele Bánokszent- Celldömölk Esztergom Hőgyész Kérsemjén Letenye-Molnári Nagyléta Pata Rakaca Szeghalom Tiszapalkonya Zalaegers- györgy Celldömölk-Ság Fábiánháza Ibrány Kesznyét Lőrinci Nagylóc Patapoklosi Rakamaz Székesfehérvár Tóalmás zeg-Petőhenye Baracska Carnelháza-Da- Fehérgyarmat Inám Keszthely Madar Nagyperkáta Rákospalota Szekszárd Tokod Zalaegers- Báta monya Felnémet Királyerdő Mágocs Nagypeterd Pátroha Ramocsaháza Szendehely Tolna zeg-Pózva Bátaszék Csabrendek Felsőcsatár Inota Kisbicsérd Magyarcsanád Nagysáp Pécs Regöly Szendrő Tornaszentandrás Zalagyömörő Bátya Csácsbozsók Felsőnyék Istvándi Kiscsécs Magyarnádalja Nagysimonyi Pécs Ricse Szendrő Torony Zalalövő Becsehely Csanádpalota Felsőpaty Iván Kisgörbő Mány Nagyszakácsi Pécs (Mecseks- Rinyaszentkirály Szendrőlád Tótszentgyörgy Zalamerenye Bedő Csenger Fernapuszta Jánk Kiskassa Nagytilaj zabolcs) Romhány Szentes Törökszentmiklós Zalaszántó Békéscsaba Csépa Fertőrákos Jánosháza Kiskunfélegyháza Martonyi Naszvad Pécs-Málom Rózsafa Szentgál Türje Zalaszentgyör- Bélapátfalva Csepel Fony Jászalsó-szent- Kiskunhalas Mátészalka Nemesdéd Pécs-Mecseks- Salgótarján Szentgotthárd Tüskevár gy-Zélpuszta Belezna Csepreg Fülöp györgy Kiskunlachá- Mátraderecske Németi zabolcs Sárbogárd Szentlőrinc Udvari Zalaszentmihály /vad hände sen?

.upprättelse .sociala och kulturella konsekvenser

Efter att kriget blev det tyst kring den rom- De äldre har alltid haft en central roll i den Hur skulle situationen ska Förintelsen. I Nürnbergrättegångarna romska kulturen. Det var till de äldre man där tyska nazister ställdes inför rätta fick vände sig med sina problem, de var de äldre inte en enda rom vittna och den romska som kunde berätta om den gamla kulturen se ut för romer om förintelsen fick inte samma erkännande som och föra vidare språk och seder, och det var den judiska. de äldre som föll offer för andra världskri- gets grymheter. inte Förintelsen hade De processer som inleddes för att kompen- cera offren exkluderade romer som ofta I princip en hel generation äldre romer mör- saknade papper på hus och de ägodelar de dades och samtidigt försvagades en viktig inträffat? haft innan kriget. pelare i bevarandet av den romska kulturen.

Romer som aldrig haft ett eget land eller De som överlevde var så märkta av sorg och tillhört en elit saknade också inflytande trauman att även deras barn blev påverkade över de institutioner som till stor del kom av oron och ångesten, även om de själva att arbeta med att dokumentera överlevares fötts efter kriget. berättelser och de vittnesmål som blev be- varade nådde aldrig ut till allmänheten.

1956 förvägrades romer kompensation för nazistiska brott innan 1942. Argumenta- tionen som användes i den tyska federala domstolen var grovt rasistisk och påminde om hur det hade låtit under nazismen.

Men kampen för erkännande blev också centralt i den romska aktivismen och till slut började människor lyssna.

1962 omnämndes för första gången brott mot romer under rättegången mot Adolf Eichman. Det dröjde dock ytterliggare 20 år av romsk aktivism och kamp innan det det första riktiga erkännandet kom.

1982 erkänner den dåvarande tyska för- bundskanslern Helmut Schmidt att romer lidit och valts ut av nazisterna som grupp på samma sätt som judar under förintelsen.

1989 kommer även ett erkännande från FN.

1997 hålls ett historiskt tal av den dåva- rande tyska förbundspresidenten Roman Herzog och ett monument reses till minne av de romer som dött i Auschwitz-Birkenau. En äldre romsk man som sitter på en öppen yta i Bełżec lägret, Juli 1940. Fotograf: Jerzy Ficowski, courtesy of USHMM Photo Archives.) /faktafrågor /diskussionsfrågor /filmfrågor

Natten mellan 2-3 augusti 1944 tog SS –soldater 1. Miljontals människor dödas på koncentrationslägren under andravärlds- De här frågorna kräver att man sett filmen ”Nuets mellan 2000 och 3000 romer till gaskamrarna. Vad kriget mitt framför ögonen på allmänheten. Vad krävs det för att människor Minne” med vittnesmål från Förintelsen. Även filmen kallas den natten för? ska se och försöka stoppa grymheter? går att hitta på https://malmodelar.malmo.se/

- Svar: Zigenarnatten 2. Romer har varit utsatt för trakasserier och förföljelser under flera hundra 1. Dunka säger att hon inte kunnat berätta om sina år i Europa men också i Sverige. Vad behöver man själv som individ göra upplevelser för sina barn - hur tror du att det kan Ordet ”zigenare” upplevs av romer som kränkan- för att motverka rasism? påverka barnen och deras relation till sina föräldrar? de och istället används begreppet ”z-ordet” när man måste prata om ordet. Varför är z-ordet så 3. Trots att hundratusentals romer har dödats under andra världskriget så 2. Vilka koncentrationsläger låg utanför Krakow där problematiskt? är det fortfarande ganska tyst om den romska förintelsen. Varför är det Jani kom ifrån? viktigt att få upprättelse i denna fråga? - Svar: Dels är det ett ord som använts nedsättande 3. Jani hörde de äldre berätta men upplevde det som och kommer från majoriteten inte från romer själva, 4. Hur viktigt är det att kunna bevara sin kultur och identitet? sagor - hur tror ni att det har påverkat honom? dels bygger det på en historisk föreställning om att romer har sitt ursprung i Egyptien vilket man nu vet 5. Hur tror ni att olika generationer skiljer sig i sin bild av Förintelsen? Och 4. I Dunkas berättelser nämns flera städer och plat- är fel. vilken bild tror ni att kommande generationer i så fall kommer att ha? ser. Var ligger staden Komarom?

Romer tillhör en av Europas största minoritets- 6. Skulle förintelsen kunna hända igen? Hur tror ni vägen dit skulle gå till? 5. I Komarom fanns ett läger som kallades för Csillag grupper. Hur många romer bor det ungefär i Vad kan man göra för att förhindra det? - vad kan du hitta för information om det? Sverige? 7. På vilket sätt tror du att den romska Förintelsen påverkar vår tid? 6. Minns du själv något från när du var 4-5 år gamla? - Svar: ca 100 000 Vad minns du?

Romani Chib är ett av Sveriges officiella minori- tetsspråk. Vilken språkfamilj tillhör den?

- Svar: Indoeuropeiska

Romer har inget ”eget” land men har romernas internationella dag, vilket datum är det?

- Svar: 8 april

Den romska flaggan har färgerna blå, grön och röd. Vilken symbol har den i mitten av flaggan?

- Svar: Hjul.

Hur många romer har mördats under andravärlds- kriget uppskattar forskare?

- Svar: Upp mot 500 000 människor.

Vilket land avslutade andravärldskriget i Europa?

- Svar: Ryssland

De första romerna som transporterades till Auschwitz anlände den 26:e februari 1943 till en del av lägret som benämndes som ” Zigeunerfamilienlager” eller läger för zigenarfamiljer på svenska. Det fördes separata register och alla romer fick beteckningngen ”Z”. Bildkälla: www.stolpersteine-salzburg.at /filmfrågor /länkar

https://www.roma-sinti-holocaust-memorial-day.eu/ En tysk minnessida över den 2:a augusti som är den officiella romska förintelseminnesdagen. Datumet kommer från det som kom att kallas för ”zigenarnatten” 1944 då 4.300 sinti och romer mördades under en enda natt i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau.

https://www.romasintigenocide.eu/en/home En stor hemsida med mycket information om förintelsen av romer under andra världskriget. På hemsidan finns även ett väldigt bra skolmaterial på engelska som går att hitta här: https://www.romasintigenocide.eu/en/teacher/teach- ers-manual.pdf

https://www.ushmm.org/ Ett amerikanskt museum över förintelsen med stora delar av sina samlingar, fotografier och dokument tillgängliga på nätet. Innehåller massor med texter, undervisningsma- terial och information. Museet är även en plattform för att ta kontakt med överlevare och ta del av vittnesmål och innehåller även en förteckning över namnen bakom de identitetsnummer som tatuerades in på armen i de nazis- Skorna till mördade fångar från avrättningsområdet Gradina nära koncentrationslägret Jasenovac i nuvarande Kroatien. tiska koncentrationsläger. Courtesy of USHMM Photo Archives.

https://www.ushmm.org/collections/bibliography/sin- ti-and-roma-gypsies En lista över litteratur och forskning med anknytning till den romska förintelsen.

http://arkiv.minoritet.se/romadelegationen/www.roma- delegationen.se/extra/pod/index9d8d.html En svensk hemsida av delegationen för romska frågor. Innehåller både information om förintelsen men även om

https://www.levandehistoria.se/fakta-fordjupning/for- intelsen/romer-under-forintelsen En svensk hemsida med information och undervisnings- material om förintelsen.

https://www.minoritet.se/ En svensk hemsida med information om Sveriges natio- nella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och

https://www.romasintigenocide.eu/media/neutral/docs/ dr-barsony-janos-pharrajimos-eng En lång text på engelska om den romska Förintelsen i Ungern Romska fångar i Bełżec. ——US Holocaust Memorial Museum, courtesy of Archiwum Dokumentacji Mechanicznej

Den här pdf:en och filmen ”Nuets Minne” har gjorts av Carl Johan Folkesson på uppdrag av

Malmö Konsthall och Malmö Stad i samband med utställningen Ceija Stojka.

Men materialet går även bra att användas separat i skolsammanhangför för högstadie, gymnasie och vuxenutbildning.

För mer information kan man vända sig till Romskt Informations- och Kunskap Center i Malmö

eller kontakta Carl Johan på 0709400518 och [email protected]