Läges- Rapport Mars 2017

STADSBYGGNADSKONTORET LÄGES- RAPPORT MARS 2017

Årlig uppföljning och analys av bostadsförsörjningen SAMMANFATTNING

Ökat byggande, delad marknad God planberedskap UTVECKLINGEN I MALMÖ 2016 De två senaste åren har präglats av en Särskilt tre utvecklingsområden Pilarna anger utveckling under 2016 hög takt i bostadsbyggandet som ser kommer att ha fortsatt starkt fokus och jämfört med genomsnittlig utveckling ut att fortsätta. Under 2016 påbörjades prioriteras i planeringen under kom- under perioden 2011-2015 över 3 100 bostäder och så många mande år; Västra Hamnen-Varvssta- bostäder har inte påbörjats sedan den-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroks- Bostadsbyggande miljonprogrammets dagar. Kommu- bäck samt Norra Sorgenfri-Rosengård. 3 100 byggstartade bostäder nens arbete i kombination med en Under 2016 anmäldes i stadsbygg- 1 700 färdigställda bostäder god konjunktur innebar att antalet nadsnämnden detaljplaner för drygt byggstartade bostäder matchade 3 200 nya bostäder, en ökning även Upplåtelseformer befolkningsökningen. Samtidigt är från 2015 års höga nivå. Det pågår 67% byggstartade hyresrätter den ökande strukturella hemlösheten detaljplaner för 9 000 bostäder, varav 24% byggstartade bostadsrätter en indikation på att antalet malmö- cirka 40 procent är på kommunal 9% byggstartade småhus bor som har svårt att efterfråga en mark. Utöver det finns drygt 8 000 bo- 2 131 lägenheter omvandlades bostad ökar. Att upprätthålla det höga städer i klara detaljplaner som är under från hyresrätt till bostadsrätt byggandet och samtidigt möta det utbyggnad i olika skeden. ökande behovet av sociala bostäder Befolkningsförändringar och anvisningsboenden på ett hållbart Planförutsättningar visar på goda möjligheter att upprätthålla det höga 6 000 fler personer i Malmö sätt är stadens stora utmaning under byggandet även 2017. En bedömning 5 120 födda de kommande åren. Under 2016 har av antalet byggstartade bostäder 23 400 inflyttare Malmö stad förstärkt och förändrat sin under året är 2 700. 19 900 utflyttare organisation för att bättre kunna möta utmaningarna inom bostadsförsörj- Hög befolkningstillväxt Boplats Syd ningen. 70 548 registrerade sökande Malmö ökade med nästan 6 000 Bostadsbyggandet 5 338 förmedlade lägenheter invånare under 2016 - den näst största 1 242 dagar genomsnitt kötid Malmö De senaste tio åren har det i genom- ökningen sedan 1961. Malmö har de 33 fastightetsägare deltar snitt påbörjats 1 500 bostäder per senaste tio åren genomsnittligt växt år. Under 2016 påbörjades mer än med drygt 5 100 personer per år. Hemlöshet dubbelt så många. Antalet färdigställ- Befolkningsökningen de senaste åren beror främst på att det föds många 1 198 personer i strukturell hemlöshet da bostäder var drygt 1 700, vilket är barn samt att många flyttar in från 542 personer i social hemlöshet något högre än året innan. MKB är liksom föregående år den aktör som utlandet. Under de närmaste fem åren väntas befolkningen öka med 31 000 Bostadspriser haft flest bostäder i produktion med en tredjedel av de färdigställda bo- personer. Småhus 26 229 kr/kvm Bostadsrätt 27 034 kr/kvm städerna. Under 2010-talet har drygt hälften av alla byggstartade bostäder En stor andel av Malmös invånare är varit hyresrätter och under 2016 unga vuxna och ekonomiskt svaga hushåll som inte har möjlighet att var andelen hyresrätter 65 procent, efterfråga den nyproduktion som bostadsrätter 31 procent och småhus byggs idag. Malmö stads kommunala fyra procent. Bostadsbyggandet sked- bostadskö växer både till antalet fastig- de runt om i hela staden men med en hetsägare som ansluter sig men också klar tyngdpunkt på Hyllie, Västra Ham- med antalet köande. Idag krävs en nen och Limhamns hamnområde. genomsnittlig kötid på drygt tre år för att få en bostad genom Boplats Syd. Bostadsförsörjning i Malmö Bostadsförsörjningen för en ökande befolkning är en nyckelfråga för Malmös utveckling. Tillsammans med arbetstillfällen för den växande befolkningen är ökat bostadsbyggande en avgörande faktor för att staden ska kunna fortsätta växa och för att välfär- den ska spridas till hela befolkningen. Bostadsbyggandet styrs snarare av hushållens efterfrågan än av hushål- lens behov av en bostad. I Malmö är den genomsnittliga betalningsförmå- gan relativt låg. Samtidigt har antalet individer som har sysselsättning ökat i absoluta tal de senaste tio åren, lönesummor bland de som arbetar ökar och allt fler har högre utbildning. Förutsättningarna för Malmös befolkning att efterfråga en bostad varierar därmed kraftigt. Därför är både att det byggs, och vad som byggs viktiga frågor att jobba med.

Bostadsbyggande är en långsiktig, tidskrävande och komplex process som involverar ett flertal aktörer, VAD GÖR MALMÖ STAD? både inom de offentliga och privata sfärerna och staden arbetar på flera Handlingsplan för bostadsförsörjning fokuserar på tre fronter med frågan. Under 2014 antogs frågor: Handlingsplan för bostadsförsörjning 3 Ökat bostadsbyggande som utgör Malmö stads riktlinjer för Tempot har höjts betydligt i både detaljplanering och bostadsförsörjning. I den analyseras bygglov de senaste åren, vilket fått genomslag i ett högt läget på bostadsmarknaden i Malmö, byggande under 2016 som förhoppningsvis upprätthålls befolkningens behov av bostäder under 2017. För att möta det ökade trycket har stadsbygg- samt Malmö stads insatser för att nå nadskontoret utökat organisationen för planering, bland de bostadspolitiska målen. Tre stora annat med ytterligare en bolots.. utmaningar för Malmö de kommande åren är att: Bostäder för hushåll med låg inkomst • fortsatt högt bostadsbyggande • att det ska finnas bostäder för Ett av kommissionsuppdragen som berör bostäder alla hushåll inom olika segment, inte barnhushåll kan ha råd med har under året utretts. Rappor- minst för hushåll med låg inkomst tens ska fungera som ett underlag till nästa Handlingsplan • att minska hemlösheten för bostadsförsörjning. Att ge MKB stöd för att kunna uppnå sina mål om ökat byggande är även en insats som kan ses Under 2016 sattes arbete med nya som viktigt för hushåll med låg inkomst eftersom MKB är bostadspolitiska mål och en ny hand- en av få hyresvärdar som accepterar försörjningsstöd som lingsplan för bostadsförsörjning igång. hyra.

Samspel mellan aktörerna Att minska hemlösheten Arbetet för att minska hemlöshet pågår dels genom Det är många faktorer som avgör om förebyggande insatser som budget- och hyresrådgivning, bostadsprojekt kommer igång och dels genom kortsiktiga insatser som dygnsboenden och kommunen har begränsade möjlig- härbärgen. Malmö stads organisation har under 2016 heter att vända utvecklingen på egen stärkts och anpassats för att kraftfullare kunna möta de bo- hand. Bostadsbyggandet måste ske i endesociala utmaningarna. En bostadsgeneral har anställts samspel mellan aktörerna på bostads- för att utreda och ge förslag på hur fler bostäder till de marknaden. Staden verkar för att i möj- grupper som har en svag ställning på bostadsmarknaden ligaste mål ge marknaden draghjälp ska kunna skapas. Hemlöshetsarbetet ska även fr.o.m. maj för att bostadsbyggande ska ske i takt 2017 samordnas från Fastighetskontoret för att kraftsamla med befolkningsökningen. kring frågorna. MALMÖ STADS ARBETE MED BOSTADSFÖRSÖRJNING I lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar regleras att kommunerna har ett ansvar att planera för bostadsförsörjningen så att alla kan bo bra och att riktlinjer för bostadsförsörjningen ska tas fram varje mandatperiod och antas av kommunfullmäktige. I Malmö är det stadsbyggnads- nämnden som svarar för upprättandet av Handlingsplan för bostadsförsörjning efter de bostadspolitiska mål som kommunfullmäktige beslutar. Malmö stad arbetar aktivt med bostadsförsörjningen på flera olika sätt. Ansvaret och samordningen av bostadsförsörjningen ligger hos stadsbyggnadskontoret. Här hålls de övergripande frågorna kring bostadsförsörjningsfrågor samman av en projektorganisation med beställargrupp, styrgrupp och analysgrupp som består av direktörer, chefer och medarbetare från stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och stadskontoret. Utöver dessa grupper arbetar stadsom- råden, Boplats Syd och LiMa1 med bostadsfrågor direkt kopplade till de boende i Malmö stad. Från dessa hämtas värdefull kunskap till analyser och rapporter. I Lägesrapport för bostadsförsörjning analyseras bostadsmarknadsläget och de bostadspolitiska mål som antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod följs upp. Rapporter som ges ut: Lägesrapport - Årlig uppföljning och analys av bostadsförsörjning Tertialrapport – uppföljning av bostadsplanering och byggande samt

OM RAPPORTEN Lägesrapport för bostadsförsörjning redovisar läget på bostadsmarknaden i Malmö samt Malmö stads insatser för att nå de bostadspolitiska målen. Rapportens inledande kapitel redovisar övergripande läget på bostadsmarknaden och stadens arbete kring de största utmaningarna. Rapporten avslutas med en redovisning av måluppfyllelse för vart och ett av de tio bostadspolitiska målen. Rapporten är också ett svar på två uppdrag i Kommission för ett socialt hållbart Malmö, nämligen: Fortsätt utvecklingsarbetet för att minska bostadsbristen och bygga fler bostäder till rimliga priser samt Fortsätt och utveckla arbetet med blandade upplåtelseformer i Malmö.

1 LiMa, Lokaler i Malmö, tillhör fastighetskontorets lokalförsörjningsavdelning och fungerar som internkonsult för alla förvaltningar inom Malmö stad när det gäller lokalfragor.

Lägesrapporten är framtagen av: Hanna Björklund, Annika Reischmann, Philip Tanimura,

Övriga skribenter: Marléne Engström, Kristoffer Widestam, Hannah Wadman, Lars G Larsson, Susanna Hansson, Christian Röder

Beställargrupp: Christer Larsson, stadsbyggnadskontoret, Jan-Inge Ahlfridh, stadskontoret, Håkan Thulin, fastighetskontoret, Ann Söllgård, stadsområde Norr, samt adjungerad Terje Johansson, MKB.

Styrgrupp: Johan Emanuelson, Anna Holmqvist, Ingemar Gråhamn, stadsbyggnadskontoret, Jan Haak, stadskontoret, Håkan Thulin, fastighetskontoret. INNEHÅLL

SAMMANFATTNING 2 Malmö stads arbete med bostadsförsörjning 4 Om rapporten 4

1. UTVECKLINGEN PÅ BOSTADSMARKNADEN I MALMÖ 2015 7 Sammanfattning 7 Nationella initiativ 7 Befolkningsökning 9 Byggstartade bostäder 2016 11 Färdigställda bostäder 2016 11 Olika upplåtelseformer 12 En regional bostadskö 13

2. PLANLÄGE FÖR BOSTADSBYGGANDE 14 Sammanfattning 14 Befolkningsprognos 14 Bedömning av byggstarter 16 Planer på gång 16

3. AKTUELLT I MALMÖ 19 Sammanfattning 19 Malmös stora utmaningar 19 Tilläggsbudget 20 Ny Handlingsplan för bostadsförsörjning 20 Bostadsbyggande i olika lägen 21 Ökat bostadsbyggande 22 Fler bostäder för hushåll med låg inkomst 23 Minska hemlösheten 24 Boende för nyanlända 26

4. UPPFÖLJNING AV DE BOSTADSPOLITISKA MÅLEN 28 Hur står det till med bostadsförsörjningen? 28 Om bostadsförsörjning i Malmö 29

BOSTADSPOLITISKA MÅL - UPPFÖLJNING 30 6 1. UTVECKLINGEN PÅ BOSTADSMARKNADEN I MALMÖ 2016

NATIONELLA INITIATIV SAMMANFATTNING Bostadsbrist, särskilt i storstäderna, har under 2016 I Malmö dominerades 2016 av två inriktningar; att fortsatt varit en av de mest brännande frågorna både i bibehålla högt bostadsbyggande som går i takt med nationell politik och lokalt i Malmö. befolkningsökningen, samt att få en överblick över den situation som rådde med ett stort antal flyktingar Boverket reviderade sin byggbehovsprognos till 710 000 7 som under 2015 sökte sig till Sverige och antingen bostäder fram till 2025, varav majoriteten bör byggas passerade eller stannade i Malmö. I mars trädde före år 2020. Det betyder att det bör byggas 88 000 Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända bostäder per år, vilket kan bli svårt att klara. Bostads- invandrare för bosättning i kraft. Lagen innebär att byggandet nådde under 2016 de högsta nivåerna sedan en kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en miljonprogrammet med drygt 63 000 byggstarter i nyanländ för bosättning i kommunen och syftar till Sverige (SCB, preliminära siffror 2017-02-17). Både att snabba på nyanländas etablering på arbetsmark- byggbranschen och kommuner påtalar risk för brist nad och i samhällslivet. Till Malmö anvisades 488 på arbetskraft och kompetens för att klara ytterligare personer under 2016. Malmö stads befolknings som ökningar i bostadsbyggandet framöver. Andra faktorer helhet ökade med 6 000 personer under året. som kan påverkar bostadsbyggandet är konjunkturen som under de senaste åren varit gynnsam för bostads- Liksom i riket har bostadsbyggandet i Malmö nått byggande men på sikt kan stigande räntekostnader och nivåer som tangerar miljonprogramsåren med drygt svagare konjunktur påverka bostadsbyggandet negativt. 1 700 färdigställda bostäder och över 3 100 påbör- jade bostäder i staden. Det höga bostadsbyggandet Blocköverskridande bostadspolitiska samtal inleddes har möjliggjorts genom god planberedskap och hög under året för att skapa en bred och hållbar överens- produktionstakt både av detaljplaner och bygglov. kommelse kring framtida nationella bostadspolitiken. Det byggs i alla stadens delar men med tyngdpunkt Samtalen avbröts under sommaren och istället presente- i utbyggnadsområdena Hyllie, Västra hamnen och rade regeringen ett bostadspolitiskt paket i 22 punkter. Limhamns hamnmoråde. Förändrade krav och lagstiftning, temporär lagstiftning, och statlig press på kommunerna är några av de punkter som återfinns i paketet. De flesta av initiativen befinner sig i ett utredningsskede som ger resultat för bostads- försörjning och byggande först längre fram. Malmö sökte och fick 102 miljoner av de statliga anslag för ökat bostadsbyggande som aviserades under 2015. FÄRDIGSTÄLLDAKLARA DETALJPLANER BOSTÄDER FÖR 8000 Bostäder i lagakraftvunna detaljplaner 2010-2015 OCHBOSTÄDER BEFOLKNINGSFÖRÄND- 4000 7000 AntaletRINGAR bostäder i klara detaljplaner 3500 Källa:har varierat SCB och under KIR. perioden 2010-2015, 6000

men i genomsnitt har har detaljplaner 30005000 Malmöför ungefär ökade 2 200 med bostäder nära 4 500 vunnit perso - 4000 Utrikes flyttnetto övriga nerlagakraft under per 2015. år. Ökningen beror främst 2500 Flyttnetto Danmark 3000 påPlanberedskapen inflyttning från i byggklarautlandet och de - högt Inrikes flyttnetto 2000 Födelsenetto födelsenetto.taljplaner är förnärvarande cirka 8 000 2000 bostäder. Färdigställda bostäder 15001000

0 1000

-1000 500 -2000

0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Lägenheter Småhus

BEVILJADEIN- OCH UTFLYTTADE BYGGLOV I MALMÖ 1600 Antal bostäder i beviljade bygglov 2010-2015 DrygtKälla: SCB 11 700 och bostäder KIR. har beviljats 40001400 bygglov under åren 2010-2015, varav 10In- 580och iutflyttning nyproduktion sker och framförallt 1 120 i 35001200 ombyggnation.bland yngre barn Under och i 2015åldern ökade 20-35 30001000 ombyggnationerna,år då flyttbenägenheten det var är framföralltsom störst. 800 ändradVarje år användningaflyttar drygt 20av lokaler,000 personer kontor 2500 600 samttill, och vindar. något färre från, Malmö. 2000 400 8 1500200 1000 0 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ 500 år

0 Inflyttningar Utflyttningar 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Nyproduktion Ombyggnation

FOLKMÄNGDBYGGSTARTADE 1990-2016 BOSTÄDER SAMT 400000 PROGNOS FÖR 2017-2025 Byggstartade bostäder i Malmö 2010-2015 - upplåtelseformer Under åren 2010-2015 har det påbör- 350000 jatsKälla: ungefär SCB och 9 900stadskontoret bostäder, varav Malmö. 2500 5 500 hyresrätter, 3 450 bostadsrätter 300000 Fram till 2020 förväntas befolkningen samt 950 småhus. 2000 Deni Malmö genomsnittliga öka till att omfatta byggstartstakten 349 000 250000 underpersoner. periden Folkökningen har legat förväntaspå drygt 1 650 200000 bostädervara drygt per 31 år.000 personer under den 1500 närmaste femårsperioden. 150000 1000 100000

500 50000

0 0 19602010 19702011 1980 2012 1990 2013 2000 20142010 20152020

Hyresrätter Folkmängd Bostadsrätter1960-2016, prognos 2017-2025Äganderätt/småhus BEFOLKNINGSÖKNING Malmö växer snabbt. Vid årsskiftet 2016/2017 uppgick den totala befolkningen i Malmö till 328 500 personer, en ökning med ca 6 000 personer under 2016. Detta är cirka 400 fler än vad prognosen förutsade. Att det 6 000 faktiska utfallet översteg prognosen beror på att flyttöverskottet gentemot utlandet blev högre än förutspått. I absoluta tal är befolkningstillväxten den andra snabbaste sedan 1961 och den snabbaste sedan 2009. PERSONER FLER I MALMÖ Hög flyktinginvandring under 2016 Under 2016 minskade asylinvandringen till Sverige väsentligt jämfört med föregående år och totalt inkom nästan 29 000 asylansökningar till Migra- tionsverket under året. Antal inskrivna asylsökande i eget boende i Malmö den 31 december ökade från 1 700 till 3 800 mellan 2014 och 2015 men minskade till ca 2 800 under 2016. Eftersom asylsökande inte är folkbokför- da så ingår de inte i ordinarie befolkningsstatistik och befolkningsprognos. Mer om Malmö stads arbete med anvisningsboenden kan läsas på sidan 26.

Många barn föds i Malmö Dödstalen började minska runt millennieskiftet samtidigt som antalet födslar började öka. Det innebär att födelseöverskottet successivt ökade fram till 2013. Därefter stabiliserades siffran runt 2 500 personer. Befolkningsstruk- turen och de senaste årens utveckling talar för fortsatt höga födelsetal. Avgörande för födelsetalen är antal kvinnor i barnafödande åldrar.

Hög inflyttning från utlandet Antalet inflyttade under 2016 var drygt 23 400 och utflyttade cirka 19 900 vilket ger ett positivt flyttningsnetto på cirka 3 500 personer. Flyttnettot gentemot utlandet uppgick till knappt 3 900 personer, en ökning med om- BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR 9 kring 1700 jämfört med 2015. Flyttnetto gentemot andra kommuner (inrikes MALMÖ PRESENTERAS I JUNI flyttnetto) var negativt för andra året i rad, med knappt 400 fler utflyttade än OCH FINNS DÄREFTER ATT inflyttade. LÄSA PÅ WWW.MALMO.SE

Av den totala inflyttningen till Malmö är knappt 67 procent inrikes inflyttade och 33 procent utrikes inflyttade. I absoluta tal är alltså inrikes in- och utflyttningen betydligt större men in- och utvandringen varierar mer, vilket sannolikt beror på att utrikes flyttnettot är kopplat till externa faktorer i omvärlden som konflikter och oroshärdar. Benägenheten att flytta inrikes bestäms till stor del av ålder och varierar mellan olika skeden i livet. Malmö, Stockholm och Göteborg har till exempel alla ett negativt flyttnetto bland småbarnsfamiljer.

Bostadsbehov i Malmö För att täcka bostadsbehovet för Malmös ökande befolkning behövs under perioden 2016-2026 cirka 25 500 nya bostäder i Malmö. Det betyder att bostadsbyggandet behöver ligga på cirka 2 300 bostäder per år. Samtidigt har det under en rad år byggts för få bostäder för att gå i takt med befolk- ningsökningen och en uppskattning är att det behövs ytterligare cirka 5 000 bostäder för att Malmös bostadsmarknad ska vara i balans.

Det finns många sätt att räkna på bostadsbehov och siffrorna ska ses som en fingervisning om läget på bostadsmarknaden i Malmö. Bostadsbehovet är framräknat med hushållskvotsmetoden som tagits fram av Boverket. Un- derskottet på bostäder är en uppskattning som gjorts utifrån bostadsbestånd, befolkning och bostadsbyggande. BYGGSTARTADE BOSTÄDER Byggstartade bostäder i Malmö 2010-2016 - upplåtelseformer Under åren 2010-2016 har det påbör- 3500 jats ungefär 13 000 bostäder, varav 7 500 hyresrätter, 4 400 bostadsrätter 3000 samt 1 100 småhus. Den genomsnittli- 2500 ga byggstartstakten under periden har legat på drygt 1 850 bostäder per år. 2000

1500

1000

500

0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Hyresrätter Bostadsrätter Äganderätt/småhus

BEVILJADE BYGGLOV Antal bostäder i beviljade bygglov 2010-2016 Drygt 15 200 bostäder har beviljats 4500 bygglov under åren 2010-2016, varav 4000 13 700 i nyproduktion och 1 500 i ombyggnation. 3500 3000 2500 2000 1500 10 1000 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Nyproduktion Ombyggnation

ANTAL BOSTÄDER I KLARA Bostäder i lagakraftvunna detaljplaner 2010-2016 DETALJPLANER 4000 Antalet bostäder i klara (lagakraftvun�- na) detaljplaner har varierat under pe- 3500 rioden 2010-2016, men i genomsnitt 3000 har har detaljplaner för ungefär 2 300 bostäder vunnit lagakraft per år. 2500 2000 Under 2016 vann detaljplaner för drygt 1 100 bostäder lagakraft, men det an- 1500 togs detaljplaner för drygt 2 900 bostä- 1000 der i stadsbyggnadsnämnden (randig 500 stapel). Skillnaden däremellan är de bostäder som överklagats och som 0 formellt inte hunnit vinna lagakraft. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Lägenheter Småhus Antagna SBN BYGGSTARTADE BOSTÄDER 2016 Bostadsbyggandet har ökat kraftigt i Malmö under 2016, och den höga tak- ten ser ut att fortsätta även under 2017. Det är framförallt nyproduktionen som ökar, och under 2016 påbörjades drygt 3 100 bostäder, dvs 30 procent 3 100 fler bostäder jämfört med året innan. Bostadsbyggandet skedde i flera delar av staden men med en klar tyngdpunkt i utbyggnadsområdena Hyllie, Västra BOSTÄDER Hamnen och Limhamn hamnområde. 36 procent av bostäderna byggstartades på kommunal mark. BYGGSTARTADES

Stor inströmning av bygglovärenden Nästan 4 000 bostäder, inklusive tillfälliga bostäder och specialbostäder, beviljades bygglov under 2016. Inströmningen av bygglov var rekordhög och stadsbyggandskontoret arbetade intensivt för att möta detta. Trots överklagade detaljplaner så finns sedan tidigare en god beredskap i detaljplanerna för att kunna bevilja fler bygglov. Det är framförallt nyproduktion av lägenheter men det har även beviljats lov för ombyggnation från kontor, lokaler, vind etc. till cirka 400 bostäder. Drygt 14 500 bostäder har beviljats bygglov 2010-2016, varav över 13 000 i nyproduktion och nära 1 400 i ombyggnation.

Hyresrätten utgör fortfarande drygt hälften av alla byggstarter Under 2010-talet har drygt hälften av alla byggstartade bostäder varit hyres- rätter och under 2016 var andelen hyresrätter 65 procent, bostadsrätter 31 procent och småhus fyra procent. Andelen hyresrätter hamnade något högre än för 2015 och det är framförallt på grund av fler specialbostäder med t ex de tillfälliga bostäderna. Blandade upplåtelseformer är ett viktig bostadspolitiskt mål och staden eftersträvar detta i samtliga bostadsområden. 11 FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER 2016 Under 2016 färdigställdes drygt 1 700 bostäder i Malmö, varav övervägande del lägenheter i flerbostadshus. Liksom de byggstartade bostäderna utgjordes drygt hälften, 67 procent, av de färdigställda bostäderna av hyresrät- ter (inklusive specialbostäder), 24 procent bostadsrätter och nio procent småhus. MKB är den byggherre som under året färdigställt flest bostäder, en tredjedel av alla färdiga bostäder. Med drygt 500 färdigställda bostäder når därmed MKB det produktionsmål staden satt i ägardirektiven. Under året har MKB fått höjda produktionskrav till 22 500 bostäder på tre år vilket kommer att leda till fortsatt hög takt hos MKB.

FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER 2016 EFTER BYGGHERRE OCH BOSTADSTYP OLIKA UPPLÅTELSEFORMER För att bostadsmarknaden ska fungera för alla stadens invånare måste det finnas bostäder av alla typer, storlekar och upplåtelseformer. I Malmö stad finns nära 155 000 bostäder varav 46 procent är hyresrätter, 36 procent bo- stadsrätter och 15 procent äganderätter. Cirka en tredjedel av hyresrätterna ägs och förvaltas av MKB, Malmös kommunala bostadsbolag. Hyresrätter är viktiga både för nya hushåll på bostadsmarknaden, som flyttar till Malmö för att arbeta eller studera, och för hushåll som inte är så kapitalstarka.

Intresset för att bygga hyresrätter har varit stort under året. Detta beror del- vis på det låga ränteläget men också ett ökande behov av bostäder generellt. Bolånetaken med åtföljande krav på eget kapital och svårigheter för privatpersoner att finansiera sitt boende har inneburit en ökande tyngdpunkt på hyresrätter istället för bostadsrätter. Även bostadsrättsproduktionen ökade under 2015 efter en svagare volym 2014. Även detta är mycket beroende av det låga ränteläget men också som effekt av en ökad efterfrågan på bostadsmarknaden i Malmö. Kartan på sidan 13 visar det befintliga beståndet av bostadsstorlekar respektive bostadsstorlekarna i de färdigställda bostäderna under 2016 i Malmös stadsområden. Under året färdigställdes ett stor antal små lägenheter vilket dels förklaras av efterfrågan, dels av de statsbidrag som finns just nu för små lägenheter.

Ombildningar av hyreslägenheter Sedan 1999 har antalet ombildningar ökat för varje år, undantaget 2006. År 2009 bröts trenden och antalet ombildningar minskade kraftigt. Sannolikt berodde nedgången på finanskrisen. Sedan dess har ombildandet fortsatt legat på en låg nivå av oklara anledningar. För att ett köp ska kunna genom- 12 föras, och därmed en ombildning, krävs att två tredjedelar av hyresgästerna är för en ombildning, att fastighetsägaren vill sälja och att det finns ekonomiska förutsättningar för ett köp. Antalet ombildade lägenheter har ökat svagt i Malmö efter 2012 men är fortfarande på en låg och jämn nivå jämfört med åren 2002-2008. De sex fastigheter med drygt 130 lägenheter som sål- des till bostadsrättföreningar under 2016 finns i Davidshall, Rådmansvång- en, Dammfri, Norra Sofielund, Gamla Staden och Värnhem.

Under åren 1999-2016 ombildades nära 9 700 lägenheter från hyresrätter till bostadsrätter. Antalet färdigställda bostäder under samma period var 20 500 och av dessa var 43 procent hyresrätter (SCB mars 2017). Det betyder att antalet hyresrätter nu är uppe i samma nivå som före millenieskiftet. Under de senaste åren har andelen hyresrätter varit hög i nybyggnation av bostäder.

OMBILDNINGAR AV HYRESRÄT- TER 1995-2016 Ombildningar av hyreslägenheter 1999-2016 Källa Hittabrf.se 1400 1257 1283 1198 1200 1058

1000 878 875 828 800

600 555 481

400 287 194 163 178 200 131 89 114 95 15 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 LÄGENHETSSTORLEKAR I BEFINTLIGT BOSTADSBESTÅND RESPEKTIVE I FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER 2016

m tan 1r 2r

NORR 3r 4r

5r 6r eintligt bestnd ärdigställt 2016

eintligt bestnd ärdigställt 2016 ÖSTER

INNERSTADEN eintligt bestnd ärdigställt 2016

VÄSTER SÖDER

eintligt bestnd ärdigställt 2016

EN REGIONAL BOSTADSKÖ Lägenhetsinflödets utveckling Boplats Syd förmedlade 5 338 lägenheter under 2016. De yttre faktorer som påverkar inflödet av bostäder till Det är fler än någonsin tidigare och en ökning med 18 Boplats Syd är framförallt nyproduktion av bostäder, procent och över 800 lägenheter jämfört med året inn- rörligheten på bostadsmarknaden samt Boplats Syds an. Det beror dels på att Boplats Syd under det gångna arbete för att hitta nya samarbetspartners. året har tecknat flera nya samarbetsavtal med fastighets- ägare, dels på att flera anslutna fastighetsägare har ökat Studenter, ungdomar och seniorer sina bestånd genom att bygga nya lägenheter. Drygt hälften av de som står i bostadskön är mellan 18 och 34 år och cirka tio procent är över 65 år. Under Utveckling av antalet kunder i bostadskön 2015 förmedlades 74 seniorlägenheter och kötiden för Sedan starten 2009 har Boplats Syd haft en ständig till- dessa är nära fem år. växt av bostadssökande till kön med en nettoökning om cirka 10-12 000 kunder per år de senaste åren. Faktorer Kötiden för studentbostäder är cirka 16 månader och som påverkar tillströmningen av nya kunder är huvud- det förmedlades 530 studentbostäder under året. Anta- sakligen folkökning och demografisk utveckling, prisök- let ungdomsbostäder som förmedlas var 40 stycken, och ningar på den ägda marknaden, utbudet av nya bostäder den genomsnittliga kötiden för dessa var drygt två år. samt kännedom om Boplats Syd hos regionens invånare. Omvandling till aktiebolag Antalet personer som står i bostadskö hos Boplats Syd Kommunfullmäktige beslöt under 2016 att Boplats ökade med ca 12 300 personer under 2016. Det är en Syd fr.o.m. den 1 januari 2017 ska övergå till ett helägt ökning med 21 procent jämfört med 2015. Vid årets aktiebolag av Malmö Stad. Det nya namnet för organi- slut stod 70 548 personer i kön, men av dessa är inte alla sationen blir Bostadsplats Syd AB.

aktivt sökande.

2. PLANLÄGE OCH BOSTADSBYGGANDE

14 BEFOLKNINGSPROGNOS SAMMANFATTNING Enligt tidigare prognoser förväntas Malmös befolkning Malmös befolkning växer kraftigt genom ökat fram till 2020 öka till cirka 349 000 personer. Folkök- barnafödande och ökad inflyttning till Malmö. ningen förväntas vara drygt 31 000 personer under den Inflyttning från utlandet har länge utgjort en stor del närmaste femårsperioden. Den faktor i prognosen som av befolkningsökningen och den väntas öka under är svårast att förutsäga är flyttningarna eftersom antalet kommande år. Dock är de befolkningsprognoser in- och utflyttade beror på en mängd omvärldsfaktorer som görs mycket osäkra mot bakgrund av asylin- som i sin tur kan vara svåra att förutse. Benägenheten vandringen som påverkas av regler i Sverige och att flytta är främst kopplad till ålder men även till kön. EU. Med de prognoser som gjorts tidigare kommer 20-30åringar flyttar mer jämfört med övriga åldersgrup- staden att växa med 6 000 personer per år framöver per och kvinnor i större utsträckning än män. och utmaningen att bygga i takt med befolkningsök- ningen kvarstår. Att tillskapa bostäder för hushåll Ökning i olika åldersgrupper med låg inkomst är en ytterligare utmaning under Prognosen tyder på att den befolkningsökning som har rådande villkor på bostadsmarknaden. varit kommer att fortsätta. I Malmö har antalet födda ökat under en lång tid och förväntas fortsätta att öka Det finns goda förutsättningar för fortsatt högt byg- med cirka 70 nyfödda ytterligare per år fram till 2020. gande under de närmsta åren. Från kommunens sida Antalet döda antas minska något varje år till prognospe- är förutsättningarna goda med en planberedskap på riodens slut och ligga på cirka 2 500. Åldersgrupperna omkring 17 000 bostäder (drygt 8 000 bostäder i kla- som går i grundskolan kommer att öka mest procentu- ra detaljplaner och cirka 9 000 bostäder i pågående ellt, 27 procent fram till år 2020, vilket motsvarar cirka detaljplanering) och kapacitet på 53 000 bostäder i 8 400 fler i åldrarna 6-15 år. Förskolebarnen väntas öka översiktsplanen. I aktualiseringen av översiktsplanen med 10 procent vilket innebär cirka 2 300 fler år 2020 kommer kapaciteten utökas ytterligare. Bostads- jämfört med 2014. Gymnasieeleverna väntas under byggandet påverkas dock starkt av konjunktur och åren 2016-2018 minska i antal för att sedan öka igen, bedömd efterfrågan på marknaden. Kommunen be- men detta är en osäker prognos med tanke på tillskottet höver således arbeta fram strategier för att upprätt- av asylsökande i dessa åldrar. hålla ett högt byggande även vid lågkonjunktur. BEDÖMNING AV BYGGSTARTER 2017 Arbetet med att ta fram detaljplaner för bostäder har under många år pågått intensivt vilket gör att det i Malmö finns goda förutsättningar för bostads- MÖJLIGA byggande de närmsta åren. Stadsbyggnadskontoret har i dagsläget pågående detaljplaner för nästan 9 000 bostäder, varav cirka 40 procent på kommunal BYGGSTARTER mark. Utöver det finns drygt 8 000 bostäder i klara detaljplaner som är under är under utbyggnad i olika skeden. En sammantagen bedömning baserad på marknadens intresse, marktilldelning på kommunal mark och förutsätt- ningar i bygglov och detaljplanering, är att 2 700 bostäder kan byggstarta under 2017. Den goda planberedskapen tillsammans med den stora mäng- 2700 den beviljade bygglov kan innebära att antalet byggstartade bostäder fortsatt ligger högt och når upp mot 3 000 bostäder även för 2017. Bostadsbyggan- det kommer att ske i flera delar av Malmö, men med en fortsatt tonvikt i Hyllie, Limhamns gamla hamnområde, Västra hamnen, Elinegård och Norra Sorgenfri.

PLANER PÅ GÅNG Under 2016 har planarbeten för bostäder framförallt pågått i Malmös tre större utvecklingsområden; Västra Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie- Holma-Kroksbäck och Norra Sorgenfri-Rosengård samt vid Limhamns hamnområde och gamla cementfabrik.

Förtätning Under den senaste åttaårsperioden har detaljplaner för nästan 17 100 bostä- der antagits i stadsbyggnadsnämnden, vilket är nästan 2 100 bostäder per år. Under 2016 antogs detaljplaner för drygt 2 900 bostäder i stadsbyggnads- nämnden, varav detaljaplaner för 1 100 bostäder hann vinna lagakraft (se 15 karta sid 16).

Planering av nya förtätningsprojekt, med olika karaktär och storlek, pågår ständigt runt om i Malmö. Ett exempel är detaljplanen för del av fastigheten Bilen 22 (Masthusen kv 13-16) i Västra hamnen. Den nu aktuella detaljplanen omfattar den södra delen av kvarteret Masthusen, och planområdet kan komma att innehålla uppemot 350 nya bostäder samt en förskola för 160 barn. Planen innehåller även byggrätter avsedda för centrumfunktioner av olika slag och service. Förtätningen i Hyllie går snabbt och detaljplan för en del av fastigheten Hyllie 4:2 syftar till att möjliggöra uppförande av kontor, bostäder och centrumverksamheter i tre kvarter och en tät och blandad stadsmiljö i Hyllie. Planområdet utgör mötet mellan den täta kvartersstruk- turen kring Hyllie allé och den storskaliga bebyggelsen kring Hyllie stations- torg. Dessutom omges planområdet av Hyllies viktigaste stadsgator (Hyllie allé och Hyllie boulevard) samt torget framför den föreslagna skolan och kulturhuset, som blir ett av Hyllies viktigaste offentliga rum.

Fördjupningar och planprogram Förutom detaljplanerna för fler bostäder pågår även ett antal planprogram och fördjupade översiktsplaner som ger nya utvecklingsmöjligheter för staden. Planprogram är på gång bland annat i områdena Törnrosen, Hol- ma-Kroksbäck och Stadionområdet som senare kommer att ligga till grund för fler detaljplaner.

Planprogramet för Holma och Kroksbäck syftar till att visa hur möjligheter- na till en långsiktigt god stadsutveckling i Holma och Kroksbäck kan ökas. Det ger förslag på hur en ny blandad bebyggelsestruktur kan skapas så att den kan bidra till en socialt, ekologiskt, kulturellt och ekonomiskt hållbar utveckling i området och till att mål för hela stadens leplatser, ett flertal grönområden samt en idrottsplan. utveckling nås, samtidigt som befintliga värden tillvara- För att förbättra den sociala hållbarheten i Malmö ska tas. Förslaget innebär att Holma och Kroksbäck förtätas utvecklingen i Nyhamnen bidra till ett ökat bostadsbyg- och kompletteras med bostäder, olika typer av verksam- gande med ett brett utbud av olika typer av bostäder heter, stråk och platser. med varierande upplåtelseformer av hög kvalitet. Sam- tidigt ska området bidra till att stärka Malmös näringsliv Under 2016 har arbete med fördjupade översiktsplaner och därmed spela en viktig roll för den regionala arbets- pågått i områdena Nyhamnen, Kirseberg och Södra och bostadsmarknaden genom att skapa plats för arbete Hyllie. Nyhamnens omvandling är en viktig del av att och försörjning för fler medborgare. Målet är att skapa utvidga och vidareutveckla Malmös stadskärna. Närhe- en attraktiv och nyskapande stadsmiljö med hög inten- ten till centralstationen, havet, hamnen och gamla indu- sitet där människan står i fokus, bland annat genom att strimiljöer ska tillvaratas. Nyhamnen ska fullt utbyggt skapa mötesplatser som involverar alla människor. Detta kunna rymma cirka 6 000 nya bostäder i en i huvudsak och närheten till högvärdig kollektivtrafik och en cykel- urban innerstadsmiljö med hög täthet, särskilt i de mest och fotgängarvänlig struktur ska stärka en jämställd kollektivtrafiknära lägena. Nyhamnen ska ge plats för ett och jämlik stadsmiljö. En inkluderande, innovativ och diversifierat näringsliv med cirka 13 000 sysselsatta inom unik utvecklingsprocess ska över tiden vidareutveckla näringar som kan blandas med bostäder. Planområdet Nyhamnens identitet och förstärka Malmös roll som ska rymma även 1500 grundskoleplatser, 650 försko- kuststad.

!v rten !rllhättan 4 7 h 6 16 !yllenstärna 32 ! lgen 18 !atrinelnd 26 ebran 5 !! aen 23 h 25 yllins trädgrd eta 3 ! nsn 4 ! ! lan 5 andsntristen 1 älltta 8 h 9 ildatten 20 ! ! ! aller 18049 ml ragrden !dan 9! liner 3 ! stärnan 5 ! ! rattmsen 4 !eratren 22 h 23

listan 6 ! !yllie 42

!intrie 63 m l

!Oievng 2

!lselaren 11

!ygels 542

Klara detaljplaner under 2016 Under 2016 vann detaljplaner med drygt 1100 bostäder laga kraft i Malmö. Planberedskap I Malmös översiktsplan finns kapacitet för 53 000 bostä- Det mätningarna visar just nu är att det byggs i mer eller der, vilket innebär planberedskap på kort och medellång mindre alla klara detaljplaner. Informationen i kartan sikt för bostadsbyggande som motsvarar det demogra- nedan är i ständig förändring, och i flertalet av de de- fiska behovet. På längre sikt är arbetet med en översyn taljplaner som fortfarande är helt orange är bygglov och av översiktsplanen igång, vilket ska beakta ändrade nya byggstarter på gång under 2017. förutsättningar samt ta sikte på 2040. Under åren 2014-2015 ökade inströmningen av bygglov I ett kort-mellanlångt perspektiv finns det drygt 8 000 markant i takt med konjunkturen, och med goda förut- bostäder i klara detaljplaner. Det innebär att förutsätt- sättningar i redan klara detaljplaner var det möjligt att ningar har skapats för att det ska stå färdiga bostäder snabbt få en ökning av bostadsbyggandet i Malmö. Ett om två år och framåt. marknadsmässigt styrt bostadsbyggande är konjunk- turkänsligt vilket kan ge snabba skiftningar i utbygg- På mellanlång och lång sikt finns (januari 2017) ytterliga- nadstakten. Med goda förutsättningar för bostäder i re drygt 9 000 bostäder i pågående detaljplanering, vilket detaljplaneringen skapas dels en möjlighet att snabbt sammantaget ger 17 000 bostäder i klara och pågående öka bostadsbyggandet igen efter en konjunkturnedgång, detaljplaner. Siffrorna är inte konstanta utan varierar dels kunna hålla en hög takt i utbygganden av bostäder. efterhand planer påbörjas och färdigställs. Om uppföljningarna visar att bostäderna inte startas i de nya planerna tas underlaget vidare till bolotsprojek- Byggstarter i klara detaljplaner tet. Här sker dialogen med bostadsmarknadens aktörer I januari 2017 fanns totalt drygt 8 000 bostäder kvar att för att identifiera varför byggnationen inte kommer byggstarta i klara detaljplaner. I jämförelse med samma igång och vad som behövs för att bostäderna ska bygg- tid förra året är det cirka 1000 bostäder färre. Det beror startas. på att färre detaljplaner för bostäder hann vinna laga kraft under 2016 (detaljplaner för drygt 1 400 bostäder har överklagats) samtidigt som ett stort antal bostäder byggstartade i befintliga planer. 17 3 2016

ntal bstäder sm detallanen anger min 10 ma 1700 städer var av byggrätten F

0 1 000 2 0 0 0 m l i n

g städer i rdtinärdigställda ala 1 55 000 a

a n en äg sv lm ho O tock Kranen 2 mfl S Kranen (Piren) Klyvaren 2 NORR Kv. Sjöporten stvägen Hallenborgs gata väster om Västku Bilen 17 kvarter 1-4 Bilen 18 Trollhättan 4, 7 och 6 Innerstaden 31:12 (n om Centralstationen) Bilen 16 (kv. 6, 12 & torget) Nils Gäddan allgatan Norra V

Gyllenstjärna 32

. n ta g a Dadeln 23 2 vä sg Katrinelund 26 n

g 0 s Kamelen 14 in e in n g re Spårvägen ss ö e atan F vä T entsg Katten s 2 em p g 2 Milano 7 Re Kungen 1 Elgen 18 r . o Laxen 23 & 25 Glasbruket . Draken st l . Grytan 1 l Zebran 5 . n u Nummertolvsvägen Örnen . T Sundholmen e . g Gyllins trädgård etapp 1 n vä n a l e t Insjön 4 Gyllins trädgård etapp 2 g e Kvarnhög 49 Sallerupsväg a en vä b Kraften 1 s INNERSTADEN g o Mästerlotsen Gjuteriet 18 n s N m g r . a Jo Cementen nv delen h hn e Draken östra delen Gyllins trädgård (etapp 3) im E B L rics Böljan 5 A son mirals n s v gatan e Kronolotsen äg g Altofta 11 . ä Lien Kvarteret Öknen sv K l Soltofta lå a . g Gjuteriet 21 Landskontoristen 1 e Elinero 3 d ru e p sg Källtofta 8 och 9 sv d Kvarteret Cementen sydvästra delen av g Nytorp 2 i ä r g V e Bäcköringen 6 o . n Vildkatten 20 Stjärntofta 2 sv. sb p O Rudan 9 Vildkatten 12 n r Åstofta del av Virentofta e a . t Åstofta r t . Sallerup 180:49 m.fl. (Wowragården) Lin Kajmanen 1 o . Vakteln 3 n . a é g . L ata n K . . a Sjöstjärnan 15 . r Område söder om Kasernallén Skrattmåsen 4 st sg . t ä t Bohus (Mobilia) o V . ÖSTER .Sjöstjärnan 5 r . kb Ä l r n n th Jä a o t g a l i m n e t K Spiran s rsr a vä e o Bonden 15 g ge n vä d n g Dekoratören 22 och 23 t a e n n n e a l r b g t Sågfisken 19

a S Limhamn 155:499 norr om kalkbrottet vä . n g Snickaren 7 n a in . e n Smörbollen 53 R g n . Sågaren 7 e e r vä g tt s Y d Bellevuestadion öster om n vä n . a n s t d e u i g l a r e f n g s vä li e e t n Elinegård E t g ks ä A c K ä öpe kh b nham a n n r u å F 20 M gen ingvä re R Öst-Västliga gatan (Hyllie allé) In Y sta Hyllie 4:2 S dvä Ålkistan 6 t e g sv e n n g E y l n i sv xe se

ä n . Öst-Västliga gatan d d a g

m l n s a i vä a

t L g h a e

s n n

g G n a o ttor e l psv

Gottorps Allé Bunkeflostrand vä Vintrie 24:84 s O O m

nelstrand . i

P Vint rievägen t r Vintrie 6:3 m fl 6 20 22 Stensåkers gård s tad . 65 Skogsmätaren öster om VÄSTER Yttre Ringvägen SÖDER S Naffentorpsvägen norr om ve da en lavä Naffentorpsväg g Lerteglet m fl (Oxie centrum) en Standhem öster om T r e koväg l ockarps Kyr l L e K O b

ä o

g O r g l i Oxievång 2 n s n g ge vä cksvä e a Galgeb ill stad g vä

n n g e e g n ä v å R Vångavägen

Klagstorp Kalkbrottet i Klagshamn etapp 1 svägen T Polospelaren 11 örringevägen Borr ebackevägen Kalkbrottet i Klagshamn etapp 2 Gamla Borrebackevägen V Klagstorp

Kro gen mbyvägen Badvä lagshamn

Ängsövägen

G Tygelsjö 54:2 r e e il s l l le si Åttingen 8 Tygelsjö b e v rg ä

g n ygels by psväge e r Glosto n

gen Sjötorpsvä

Planberedskap bostäder I kartan visas lagakraftvunna detaljplaner för bostäder med kvarvarande byggrätter. Cirkelns storlek visar om detaljplanen medger ett stort eller litet antal bostäder, varje cirkel är en detaljplan. Orange visar andelen bostäder som är kvar att byggstarta, och blått visar andelen byggstartade bostäder, dvs bostäder i produktion och/eller färdigställda, i respektive plan. 18 3. AKTUELLT I MALMÖ

MALMÖS STORA UTMANINGAR SAMMANFATTNING Bostadsbyggandet har ökat kraftigt under de senaste 19 Det finns många positiva trender i Malmös bo- åren vilket är mycket positivt. Malmö stad står alltjämt stadsförsörjning, samtidigt som det finns betydande inför utmaningen att skapa förutsättningar för bibehål- utmaningar. Bostadsbyggandet har för andra året let högt bostadsbyggande och ett bostadsbyggande som varit på en nivå som ungefär motsvarar behovet motsvarar de behov som finns hos Malmös befolkning. genererat av befolkningsökningen. Samtidigt finns Högt bostadsbyggande och bostäder till kostnader som det en stor och ökande del av befolkningen som har fler kan efterfråga kräver att stat, kommun och bostads- svårt att efterfråga en bostad i Malmö. Gapet mellan byggare, enskilt och gemensamt, ser över de begräns- den marknadsmässigt drivna nyproduktionen och ningar och hinder som finns för bostadsbyggande. Idag bostadsbehovet syns i den kraftigt ökande hemlös- finns ett glapp mellan kommunens ansvar för bostads- heten för hushåll som inte har råd att efterfråga en försörjning, statens ansvar och det marknadsdrivna bostad. bostadsbyggandet som direkt påverkar möjligheterna att trygga boendet för alla, men särskilt för grupper med Några av de insatser Malmö stad har gjort under låg betalningsförmåga. året inom bostadsförsörjningen är att kommunen har anställt en bostadsgeneral med fokus på hur Fler bostäder fler bostäder till hemlösa och nyanlända ska kunna Gapet mellan den marknadsmässigt drivna nypro- skapas. Det har även beslutats om en förändring av duktionen och behovet av nya bostäder växer. Det är stadens organisation, där hemlöshetsfrågan fr.o.m. därför viktigt att ge förutsättningar för, och stimulera 2017 kommer att samordnas av fastighetskontoret. bostadsproduktion inom olika segment. För att klara Drygt 400 nyanlända personer anvisades till Malmö bostadsförsörjningen för alla hushåll måste produktio- för vilka kommunen ansvarar för anskaffning av nen även inriktas på bostäder till rimliga kostnadsnivåer bostad. Bolotsen har under 2016 fokuserat mycket för medelinkomsttagare, vilket kan bidra till att billigare på att utveckla processfrågor tillsammans med olika bostäder frigörs i det befintliga bostadsbeståndet. Sam- bostadsaktörer. MKB fick nya ägardirektiv med krav verkan med marknadens aktörer är avgörande i stadens på ökade leveranser från och med 2017. Staden och arbete med att hålla bostadsbyggandet på nivåer som MKB har en samarbetsgrupp för att följa projekten motsvarar befolkningsökningen. inom MKB och arbeta för att målen uppnås. Boende för olika grupper Rörligheten på bostadsmarknaden behöver öka så att det befintliga bo- stadsbeståndet kan nyttjas optimalt. Det finns behov av att förändra statliga regelverk och skatteregler så att hushållens möjlighet att efterfråga nyproducerade bostäder förbättras och för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. En stor del av stadens framtida invånare kommer att bestå av nyanlända flyktingar med begränsad betalningsförmåga. Idag kan inte marknadskrafter- na tillgodose bostadsbehoven i staden. Behoven är svåra att bedöma, bland annat beroende på osäkerhetsfaktorer avseende antalet asylsökande som i väntan på beslut bor i eget boende, exempelvis hos släkt eller vänner (EBO). För att sörja för nyanländas behov krävs särskilda åtgärder. Kommunen kan göra mycket men det krävs också statliga insatser, översyn av regelverk och nya finansieringsformer för bostadsbyggande för att bostadsbehoven hos hushåll med låga inkomster ska kunna mötas.

Kort och lång sikt i planeringen Bostäder för anvisade flyktingar och ensamkommande barn måste lösas om- gående. Men konsekvenserna av de nya förutsättningarna för den långsiktiga planeringen är svåröverskådliga. Att kapaciteten för bostäder i översiktspla- nen kontinuerligt behöver ses över för medellång och längre sikt står klart. Att alltid upprätthålla en god planberedskap i form av detaljplanlagd mark är självklart. Det är också viktigt att frågor kring utbyggnad av infrastruktur (spårväg med mera), rekreationsområden och andra samhällsfunktioner inte får stå i motsats till ett ökat bostadsbyggande. Samma sak gäller kvalitet och miljöaspekter.

Stadens investeringar 20 Med en ökande befolkning står Malmö stad inför ett behov av stora investeringar i form av utbyggnad av nya bostadsområden, skolor, förskolor och infrastruktur. Det kommer att resultera i högre driftskostnader för tekniska nämnden än vad som medges för kommande år. De komplexa utmaningar som finns både på kort och på lång sikt inom bostadsförsörjningen måste betraktas med ett helhetsperspektiv. Med en bred helhetssyn kan nya finan- sieringsmodeller och samhällsekonomiska analyser samverka och ge nya möjligheter.

TILLÄGGSBUDGET FÖR 2016 Med anledning av ny befolkningsprognos med betydligt högre befolkning- sökning beslutade kommunfullmäktige i mars 2016 om tilläggsbudget för 2016. Ett av områdena som kräver ökade resurser är krafttag för fler bostä- der. Stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden och miljönämnden tillde- lades tillsammans 6,5 miljoner kr utöver ordinarie budget för att kunna öka organisationens kapacitet för planerings-, bygglovs, och markärenden och säkerställa att staden kan möta bostadsbyggare och entreprenörers intresse och vilja att investera i staden.

HANDLINGSPLAN FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING Antagen av kommunstyrelsen 2014-11-26 NY HANDLINGSPLAN UNDER FRAMTAGANDE Under 2016 påbörjades arbetet med att ta fram nya bostadspolitiska mål för Malmö stad. Förslag till målen redovisas i samrådshandlingen för över- siktsplanen som ska aktualitetsprövas och ses över. Samrådet pågår till den 31 mars 2017. Under våren 2017 arbetas förslag till en ny Handlingsplan för bostadsförsörjning fram. Handlingsplanen kommer att ange de bostadspolitiska målen, insatser för att nå målen och en bild av bostadsmarknadens utveckling i Malmö generellt och för olika grupper. BOSTADSBYGGANDE I OLIKA LÄGEN I de bostadspolitiska målen för Malmö anges att staden ska verka för en funktionsblandad stad och motverka boendesegregation genom att stimulera ett allsidigt bostadsbyggande vad gäller olika upplåtelseformer, lägenhets- storlekar och hustyper. Alla malmöbor ska kunna erbjudas en bostad som motsvarar deras behov och efterfrågan genom en god tillgång till ett varierat utbud av bostäder. Nedan ges några exempel på vad som byggs och planeras i staden med koppling till de bostadspolitiska målen.

Ett förtätningsprojekt i den täta staden är fastigheten Dimman 13, belägen nära Möllevångstorget. Förslaget innebär att det på den sedan länge obe- byggda fastigheten uppförs ett flerbostadshus med 90 lägenheter. På tak- terrassen, som blir bostadshusets gårdsarea, skapas plats för umgänge och grönska. Genom olika åtgärder, exempelvis cykelverkstad, laddningsplatser för eldrivna cyklar, cykelpool, bilpoolsavtal, har man landat i en låg parke- ringsnorm. Det är ett bra exempel på en komplettering som ger variation till befintligt bostadsbestånd.

På fastigheten Kungsliljan 3, belägen på Håkanstorp ut med Sallerupsvägen, byggs ett nytt seniorboende. Den nya byggnadens gestaltning har tydliga kopplingar till befintligt höghus i kvarteret, och befintlig gårdsmiljö på Kungsliljan 1 ska upprustas i samband med nybyggnationen och används som gemensam utemiljö. Förtätningsexempel med ett seniorboende.

På fastigheten Vårsången 8 byggstartades under sommaren 2016 den andra etappen nya flerbostadshus i stadsdelen Lindängen. I aktuellt punkthus finns 28 lägenheter i storlekarna 1–5 rum och kök samt 5 LSS-bostäder. I bottenvåningen finns gemensamhetsytor samt två lokaler för kontor eller 21 handel. Grönytor samutnyttjas till viss del med förskolan bredvid. Projektet som helhet tillför nya hyresrätter och bostadsrätter i ett område som det inte byggts nytt i på 30 år.

Under 2016 påbörjades planarbete för området söder om kvarteret Badhuset i Hyllie. Platsens viktigaste utmaning är att knyta ihop Hyllie med Holma och Kroksbäck i en ny, tät och blandad stadsbebyggelse. Planområdets stadstruktur utgår från storkvarter med robusta byggnader utåt, mot Hyllie boulevard och Hyllievångsvägen, och intim gårdsmiljö inåt, bestående av småskalig kvartersbebyggelse med varierande uttryck, som genomkorsas av gränder. Planförslaget möjliggör 450 nya bostäder, 3000 kvm BTA butiks- lokaler, 10 000 kvm BTA kontor, 300 parkeringsplatser samt en förskola för 120 barn. Det är förutom variationen av hustyper och verksamheter ett bra exempel på hur staden byggs samman och länkar nya Hyllie med befintlig stadsbebyggelse.

I omvandlingsområdet Norra Sorgenfri påbörjades under 2016 det vinnan- de förslaget från UngBo. Projektet på fastigheten Föraren 4, består av 11 hyreslägenheter. Lägenheterna består av två sovrum med plats för enkelsängar, gemensamt kök, vardagsrum och badrum. Lägenhetstypen vänder sig särskilt till unga och studenter. Projektet är ett exempel på omvandling av centralt belägen mark och hur man där skapar förutsättningar för ett varierat boende.

Ambitioner att skapa bostäder för alla grupper kan exemplifieras med projektet Stämpen 1. Här har under 2016 färdigställts 130 bostäder för unga 18-25 år. Lägenheterna och en gemensam terrass ligger ovanpå en nybyggd sporthall intill Stapelbäddsparken i Västra Hamnen. ÖKAT BOSTADSBYGGANDE Ökat bostadsbyggande har varit högt prioriterat i Malmö stads arbete under många år. Att lösa den knuten ger effekter på utmaningarna att skapa fler bostäder för hushåll med låga inkomster och att minska hemlösheten eftersom det handlar om att bostadsbyggandet ska hänga med befolknings- utvecklingen.

Bostadsbyggandet 2016 har varit mycket högt med hela 3 100 byggstartade bostäder. Det är ungefär denna nivå av byggande som krävs för att tillgodose bostadsbehovet som årligen genereras av Malmö befolkningsökning. Det höga bostadsbyggandet är ett resultat av stadens målmedvetna arbete, både med detaljplaner och bygglov, tillsammans med god konjunktur och aktiva byggaktörer i Malmö. Utmaningen framåt blir att försöka upprätthålla denna höga nivå, inte minst om konjunkturen vänder.

Bolotsens arbete under 2016 Malmö stads Bolots startades 2014. Bolotsens arbetar för att överbrygga mellanrum mellan aktörer, förvaltningar och avdelningar för att viktiga frågeställningar inte ska hamna mellan stolarna. Målet är också att stärka stadens dialog med bostadsmarknadens aktörer, samt att hitta och generera idéer och innovationer kring ökat bostadsbyggande och implementering av dessa. Bolotsen ska identifiera och lösa knutar som kan uppstå i bostads- projekten i samarbetet mellan staden och aktörer samt att hjälpa till att driva processer som fastnat. Det kan till exempel handla om att lösa målkonflikter.

Under 2016 har ytterligare en bolots inrättats med fokus på att stärka de interna processerna. På stadsbyggnadskontorets planavdelning har även en 22 handläggare med uppgift att vara stadens ingång och samordnare i förtät- ningsfrågor tillsatts.

Strategisk byggherredialog Ett viktigt arbete under 2016 har varit att utveckla procerssfrågor tillsammans med olika bostadsaktörer. Under året fortsatte även den strategiska byggherredialogen som fick sin form under 2015. Malmö stad har anordnat en mötesplats för aktiva bostadsbyggande aktörer, ansvariga politiker och stadens tjänstepersoner för att tillsammans fördjupa samtalet om gemensamma processer och vilka faktorer som ger fortsatt skjuts i bostadsbyggandet. Genom frukostmöten har dialogen kring gemensamt identifierade frågeställ- ningar fördjupats. Dessa möten har haft olika teman som lyfts upp under gemensamma träffar och som krävt vidare diskussioner i syfte att pröva nya angreppssätt i stadens processer för fortsatt ökat bostadsbyggande. Några exempel på frågeställningar som lyfts är utmaningen i att skapa en blandad stad med lokaler och bostäder, förtätning, detaljeringsgrader i detaljplaner och vikten av gemensamma mål för alla aktörer i planeringen.

Stöd till MKB MKB fick nya ägardirektiv med krav på ökade leveranser från och med 2017. Det nya uppdraget innebär att leverera 22 500 färdigställda bostäder på tre år, istället för 500 bostäder per år som tidigare. I och med det utökade uppdraget har staden och MKB en samarbetsgrupp för att följa projekten inom MKB och arbeta för att målen uppnås. Arbetsgruppen är från stadens sida förvaltningsövergripande tillsammans med representanter från MKB och leds av Bolotsen. FLER BOSTÄDER FÖR HUSHÅLL MED LÅG INKOMST Utvecklingen i Malmö är tudelad; antalet malmöbor som har hög utbildning och goda inkomster ökar, samtidigt har stora grupper i staden svårigheter på bostadsmarknaden för att de saknar inkomst eller fast försörjning. En följd av lågt bostadsbyggande är hård konkurrens om bostäderna som finns på bostadsmarknaden. Det leder till att hushåll med svag betalningsförmåga får än svårare att finna en lämplig bostad. Malmö har en ung befolkning och många nyanlända flyktingar, grupper som generellt har en svag betalnings- förmåga och svag förankring på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden. Malmö präglas också av relativt låg sysselsättningsgrad. Hushållens ekonomi är avgörande för möjligheterna att efterfråga en lämplig bostad. Många fastighetsägare accepterar inte försörjningsstöd som inkomst idag vilket innebär att nära 10 000 hushåll i staden är hänvisade till de få fastighetsägare som gör det (MKB är en av dem). Boplats Syd och fastighetskontoret verkar för att fler ska godkänna försörjningsstöd som inkomst. Möjligheterna att få en bostad har skärpts och det finns även fastighetsägare som inte accepterar etableringsersättning för nyanlända personer, studiemedel från CSN eller till och med pension.

De senaste årens kraftiga ökning av den strukturella hemlösheten visar att en ökande del av Malmöborna har svårt att efterfråga en bostad och av olika anledningar hamnar under socialtjänstens ansvar. Detta är en negativ och kostsam utveckling för kommunen som behöver brytas. En stor utmaning är att skapa förutsättningar för bra boende till en rimlig kostnad även för hushåll med låga inkomster. Bostäder med lägre hyror finns främst i det befintliga och oftast lite äldre bostadsbeståndet. Dock finns risk att även dessa bostäder får högre hyror vid renovering. Nya bostäder med lägre hyror skulle kunna frigöra bostäder i det äldre beståndet och bidra till att fler kan 23 finna en lämplig bostad genom den omflyttning som då sker.

Kommissionsuppdrag utrett Ett av de kommissionsuppdrag som tilldelats Malmö stads bostadsförsörj- ningsorgnaisation, Utred möjligheten att öka tillgången på bostäder som alla barnfamiljer har råd med och som uppfyller kvalitets- och miljökrav, har utretts under 2016. slutsatserna kommer att utgöra ett underlag i insatserna i Handlingsplanen för bostadsförsörjning som ska vara färdig i juni 2017.

Utredningen har fokuserat på att dels utreda hur stort bostadsbehovet är för betalningsvaga barnfamiljer (hemlösa, hushåll som är svårt trångbodda och/eller i osäker boendesituation) och dels att diskutera möjliga insatser för dessa familjer. Uppskattningsvis kan i dagsläget cirka 3-4 000 barnfamiljer ha behov av en bostad, eller en större bostad.

Malmös befolkningsökning har under många år utgjorts av relativt många betalningssvaga hushåll som har liten möjlighet att efterfråga bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Byggandet har inte matchat det behov som befolkningsökningen genererat och ett bostadsunderskott har växt fram.

Majoriteten av de betalningssvaga hushållen blir inte hemlösa utan bor sannolikt i osäkra förhållanden, t.ex. som inneboende eller med andrahand- skontrakt. För en del av dessa hushåll kan en billig bostad på den ordinarie bostadsmarknaden vara inom räckhåll men för de mest betalningssvaga kommer någon typ av subvention troligtvis behövas. För att kunna möta behovet för dessa hushåll behövs en rad insatser från att verka för minskad hemlöshet till att säkra tillgången till bostäder för med låga hyror, antingen genom nybyggnation eller inom det befintliga beståndet.

HEMLÖSHETEN ÖKAR KRAFTIGT STRUKTURELL OCH SOCIAL Hemlösheten ökade kraftigt under 2016 - med över 400 personer. Det är HEMLÖSHET främst den strukturellt betingade hemlösheten (de som saknar egen bostad Det är stora skillnader mellan den därför att de inte har ekonomiska förutsättningar att ta sig in på den vanliga grupp som är hemlösa av strukturella bostadsmarknaden) som ökar. Vid årets kartläggningen i oktober 2016 skäl och den som har en egen social uppgick de strukturellt hemlösa till sammanlagt 1 198 personer - 69 procent problematik framför allt när det gäller av alla hemlösa. Sedan 2014 har den strukturella hemlösheten ökat med 68 könsfördelning, antalet barn och hur procent. stor andel som är födda i Sverige. De som är strukturellt hemlösa är individer och hushåll som inte har ekonomiska förutsättningar att efterfråga en egen bostad och på egen hand ordnat tillfälliga boenden som de sedan av olika anledningar förlorar. En stor del av den ökande strukturella hemlösheten utgörs av relativt nyanlända immigranter med låg anknytning till bostadsmarknaden. Ytterligare en allvarlig utveckling är att allt fler barnfamiljer blir hemlösa. Vid senaste kartläggning- en fanns det ca 900 hemlösa barn (fördelade på ca 400 hushåll) i Malmö. Källa. Malmö stad, Stadskontoret Den ökande strukturella hemlösheten är en tydlig indikation över att en växande del av Malmös befolkning har svårt att efterfråga en bostad på den ordinarie marknaden. Kostnaderna av detta blir stora för samhället både direkt, i form av kraftigt ökande kostnader för sociala boenden, och indirekt i form av långsiktiga konsekvenser för de individer som blir hemlösa.

Malmö stads arbete mot hemlöshet Eftersom hemlösheten drastiskt ändrat karaktär under de senaste åren har andra förvaltningar, utöver kommunens socialtjänst, involverats i arbetet med att försöka åtgärda problematiken. Stadsfastigheter har, efter beställ- 24 ning av stadsområden, köpt in små bostadsrätter som ska ingå i kommunens bestånd för andrahandsuthyrning. Prioriterade för dessa är unga som lämnar ett behandlingshem eller familjehem och inte har någon bostad och unga som inte kan bo tillsammans med föräldrarna och därför placeras på dyra behandlingshem trots att det enbart är en bostad med tillgång till stödinsat- ser de behöver. Lägenheterna används som genomgångsboende och ungdo- marna har inte besittningsskydd.

Sociala resursförvaltningen ansvarar för kommungemensamma resurser och för upphandling av dygnsboenden samt natthärbärgesplatser. Den grupp hemlösa som har en social problematik har genom bostadsbristen fått allt svårare att komma in på den ordinarie bostadsmarknaden varför utbygg-

HEMLÖSHETEN ÖKAR Personer Malmö Stad genomför årligen en 1400 kartläggning som ger en ögonblicks- bild av hemlöshetssituationen den 1 1200 1198 oktoberw. Den beskriver således inte 1000 hur det ser ut i ett längre perspektiv 871 som t ex hur många som varit hemlösa 800 någon period under året som gått. 714 Strukturell 600 Social 527 507 566 522 534 540 542 Källa. Malmö stad, Stadskontoret 512 462 490 400 407 428 360 340 326

200

0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År naden av speciella resurser i stor utsträckning varit inriktad på dem. Sociala resursförvaltningen driver bl a ett ”Bostad först-program” som bygger på att en egen bostad är grundläggande för att kunna åstadkomma andra förändringar i tillvaron som t.ex. drogfrihet. Resultaten av programmet är mycket lovande och under 2017 sker en utökning. Under de senaste åren har kommunen tvingats bygga upp särskilda resurser även för personer som med en bostadsmarknad i balans inte skulle ha kommit i fråga för insatser från socialtjänsten för sitt boende.

Utöver de kommungemensamma resurserna har respektive stadsområde egna boenden för hemlösa och de köper även in boendeplatser av privata entreprenörer samt hotell. Under 2016 förvaltade kommunen drygt 1 400 lägenheter för andrahandsuthyrning till hemlösa. Knappt hälften av dem var genomgångs-/ referensboenden som ska underlätta en ingång på den ordinarie bostadsmarknaden medan övriga ska övergå till förstahandskontrakt under förutsättning att hyresgästen uppfyller hyreslagens bestämmelser och hyresvärdens krav.

En av de viktigaste insatserna för att minska hemlöshet är är förebyggande verksamhet. Stadsområdena har ett mycket bra samarbete med såväl budget- och hyresrådgivningen som hyresvärdar och kronofogdemyndigheten för att förhindra uppsägning och avhysning.

För att minska hemlösheten krävs insatser på kort sikt för att lösa de akuta behoven av bostäder och mer långsiktigt för att säkra den framtida bostads- försörjningen för stadens invånare.

NY ORGANISATION 25 Malmö stads organisation genomgår under 2016-17 stora förändringar. De nuvarande stadsområdena och sociala resursförvaltningen är under avveck- ling. Deras nuvarande verksamhet ska fördelas på befintliga förvaltningar samt tre nya förvaltningar: vård- och omsorgsförvaltningen, funktionsstöds- förvaltningen och arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Bakgrunden till förändringen är bl.a. att ge mer likvärdig service till Malmöbor i alla delar av staden. Tekniska nämnden får ett tydligare ansvar för hemlöhsetsfrågorna så att Malmö stad kan kraftsamla sina åtgärder för att minska hemlösheten. I ansvaret ingår att tillsammans med stadsbyggnadsnämnden och andra berör- da nämnder och bolag i samverkan med aktörer på bostadsmarknaden verka för att de grupper som har särskilda svårigheter får sitt behov av boende tillgodosett. Den nya organisationen planeras vara på plats i maj 2017.

BOSTADSGENERAL Under hösten 2016 inrättades en tjänst, bostadsgeneral, för att utreda och ge förslag på hur fler bostäder till de grupper som har en svag ställning på bostadsmarknaden ska kunna skapas. De grupper som främst är i fokus för bostadsgeneralens arbete är hemlösa samt nyanlända immigranter. Bostads- generalen har hittills fokuserat på att skapa en kunskapssammanställning över hur behovet för fokusgrupperna ser ut och hur kommunen idag jobbar med frågorna. Under 2017 presenteras konkreta förslag på hur kommunens arbete med dessa utpekade grupper ska se ut och struktureras. BOENDEN FÖR NYANLÄNDA Antal inskrivna asylsökande i eget boende i Malmö den 31 december ökade från 1 700 till 3 800 mellan 2014 och 2015 men minskade till ca 2 800 under 2016. Trots att antalet asylsökande har minskat medför de hitintills långa handläggningstiderna att kommunbosättningen av de som beviljas uppe- hållstillstånd förväntas kulminera under 2017. Enligt Migrationsverkets februariprognos från 2017 spås det totala kommunmottagandet för riket att uppgå till 83 900 personer under 2017, vilket kan jämföras med knappt 69 000 under 2016. Således innebär detta för Malmös del ett stort förväntat kommunmottagande även under 2017.

Den 1:e mars 2016 trädde Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyan- lända invandrare för bosättning ikraft. Lagen innebär att en kommun är skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen och syftar till att snabba på nyanländas etablering på arbetsmarknad och i samhällslivet.

Malmö stads arbete under 2016 Malmö stad har tagit stort ansvar för de flyktingar som kommit till Sverige. Under 2016 anvisades 435 nyanlända till Malmö. Vid årets slut hade Malmö tagit emot 225 anvisade med permanent uppehållstillstånd. Att inte så många kom till Malmö beror på tröghet i systemet och handläggningen vilket medför- de att inte tillräckligt många hann placeras. Många väntar fortfarande på sina kommunplaceringar.

Kommunen förberedde närmre 330 platser. De olika boendena som ordnan- des är bland annat rum, lägenheter samt köpta bostadsrätter. Ett 50-tal per- 26 soner har fått boende i bostadsrätter varav 17 stycken köptes in under 2016. Uppdraget kommunens olika förvaltningar fick var att ordna fram så många bostäder som möjligt så snabbt som möjligt. De flesta förvaltningarna kraft- samlade för att lösa boendesituationen för de nyanlända kommunmottagna på ett snabbt och smidigt sätt och samarbetet fungerade över lag bra.

Under 2017 kommer de 210 personer som inte hann kommunanvisas under 2016 att placeras i Malmö, samt ytterligare cirka 410 personer som anvisas till Malmö för 2017.

Flyktinginvandringen påverkar den ordinarie bostadsmarknaden En hög flyktinginvandring har utöver behovet av anvisningsboenden en på- verkan på Malmös övriga bostadsmarknad. Detta är dels genom de individer som väljer att hitta eget boende, men även långsiktigt om de immigranter som fått uppehållstillstånd väljer att stanna i Malmö. Gruppen nyanlän- da immigranter är relativt sårbar: de tenderar att ha en svag koppling till bostadsmarkanden och får ofta inkomsten från etableringsersättning eller försörjningsstöd innan de hittat sina första arbeten. I Malmö stads senaste kartläggning av hemlösheten konstaterades att en stor del av den ökande strukturella hemlösheten utgjordes av individer och familjer som nyligen emigrerat till Sverige. Dessa hushåll skaffar ofta ett tillfälligt första boende men förlorar sedan av någon anledning sin bostad.

Att långsiktigt lösa bostadsbehovet för denna grupp är en av utmaningarna för Malmös bostadsförsörjning och ett av de tydligaste fokusområdena för bostadsgeneralens arbete. Nationella beslut ska underlätta för kommunerna I oktober 2015 lanserades en flerpartiöverenskommelse med anledning av flyktingsituationen mellan regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Liberaler- na och Kristdemokraterna. Överenskommelsen innebär tillfälliga lättnader i plan- och byggregleringen samt att ett statsbidrag till kommuner som tar emot nyanlända och bidrar till ökat bostadsbyggande införs.

27 4. UPPFÖLJNING AV DE BOSTADSPOLITISKA MÅLEN

28 HUR STÅR DET TILL MED BOSTADSFÖR- Att nå målen SÖRJNINGEN? Det finns flera skäl till att de bostadspolitiska målen På följande sidor redovisas måluppfyllelse för de inte låter sig uppfyllas snabbare. Dels sker förändringar bostadspolitiska målen som antogs av kommunfullmäk- på bostadsmarknaden långsamt då det rör sig om stora tige 2012. De tre första målen är övergripande för en samhälleliga förändringar och fasta strukturer. Dessut- bostadsmarknad som ska uppfylla befolkningens behov om ska många hushåll göra förändringar i sina bostads- och efterfrågan, medan de efterföljande sju målen mönster för att det ska synas i statistiken. Dels sker främst handlar om vad Malmö stad ska göra för att bo- bostadsbyggandet på marknadsmässiga principer vilket stadsbyggande, bostadsmarknad och bostadskvaliteter gör att kommunen inte har full rådighet över vad som ska fungera. Det betyder att de tre första målen till stor byggs och när det byggs, konjunkturen avgör i allt större del påverkas av vad Malmö stad gör men utvecklingen utsträckning. för målen påverkas även av flera andra faktorer. MKB har en viktig roll i flera av de bostadspolitiska målen, Bostadsmarknaden och bostadsförsörjningen avgörs av liksom Boplats Syd. Mer om MKBs insatser finns att flera aktörer, varav kommunen är en. Staten sätter spel- läsa i MKBs årsredovisning. reglerna och de finansiella möjligheterna tillsammans med kreditinstitut och långivare medan byggherrarna Bostadspolitisk måluppfyllelse står för själva bostadsbyggandet. I flera mål anses stadens verksamhetsmål för att nå de Kommunen har dock viktiga verktyg till sitt förfogande bostadspolitiska målen vara uppfyllda. Detta betyder som ska nyttjas på bästa sätt. Malmö stad arbetar aktivt dock inte att målen om en väl fungerande bostadsmark- med att skapa goda möjligheter och förutsättningar för nad i sig är uppfyllda, utan att målen har nåtts utifrån bostadsbyggande i staden genom sina redskap plan- de faktorer som staden kan påverka kring bostadsbyg- monopolet, mark- och exploatering, bostadskö och gandet. Några exempel på det är att det inte byggts i det allmännyttiga bostadsbolaget. Ytterligare ett viktigt takt med befolkningsökningen, det finns fortfarande bo- redskap för att skapa goda förutsättningar för bostads- stadsområden, miljöer och bostäder som inte uppfyller byggande är en bra dialog med byggherrar och stadens den standard som Malmö stad önskar och bostadsmark- befolkning. Hur det sker redogörs för vart och ett av de naden är fortfarande segregerad. bostadspolitiska målen på kommande sidor. 29 OM BOSTADSFÖRSÖRJNING I MALMÖ stadsmarknaden. Under 2014 antog kommunstyrelsen i Malmö stad Handlingsplan för bostadsförsörjning. Handlings- Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar planen fokuserar på tre av Malmös stora utmaningar för Den 1 januari 2014 trädde en ny bostadsförsörjningslag bostadsförsörjningen; ett generellt ökat bostadsbyggan- ikraft som tydliggör kommunernas ansvar vad gäller de, bostäder för hushåll med låga inkomster samt att bostadsförsörjning. Grunden i lagen är liksom tidigare minska hemlösheten. Tillsammans med Utbyggnadsstrategi att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i för Malmö (antogs i september 2016) utgör handlingspla- goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgär- nen Malmö stads riktlinjer för bostadsförsörjning. der för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Men den nya lagen tydliggör mer specifikt vad som ska Under 2016 påbörjades arbetet med nya bostadspolitis- ingå i riktlinjer för bostadsförsörjning eftersom många ka mål. Förslag till bostadspolitiska mål redovisas i sam- kommuner tidigare underlåtit detta. Riktlinjerna ska rådshandlingen för översiktsplanen. Under 2017 arbetas innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och en ny handlingsplan för bostadsförsörjning fram för utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade slutsligt antagande av kommunfullmäktige under 2018. insatser för att nå uppsatta mål, samt hur kommunen Handlingsplan för bostadsförsörjning redogör för bostads- har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala marknadsläget i Malmö stad och hur staden arbetar med mål, planer och program av betydelse för bostadsför- de bostadspolitiska målen. Handlingsplanen tas fram i sörjningen. Det finns även ett tillägg att om förutsätt- en parallell process med översynen av översiktsplanen ningarna ändras för de antagna riktlinjerna ska nya och förslag till bostadspolitiska mål anges i samråds- riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. handlingen för översiktsplanen.

Riktlinjer för bostadsförsörjning i Malmö Malmö stad antar varje mandatperiod nya bostadspolitiska mål och den 22 november 2012 antogs nya bostadspolitiska mål för Malmö stad av kommunfullmäk- tige. De bostadspolitiska målen för Malmö beskriver i tio punkter stadens ambitioner för utvecklingen på bo- MÅL 1 Staden ska aktivt motverka boendesegregationen i Malmö genom att stimulera till ett allsidigt bostadsbyggande i alla om- råden vad gäller olika upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper. Staden ska också verka för en funktionsblandad stad, där boende blandas med arbetsplatser och annan service.

DETTA GÖR MALMÖ STAD bostadspolitiska mål samt utbyggnadsstrategi är ute på samråd till mars 2017. Vid planläggning planeras för olika typer av boendeformer genom att t ex lägga in kvarter med radhus i områ- Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö syftar den som tidigare varit dominerade av flerbostadshus. till att klargöra det samlade behovet av samhällsservice Vid marktilldelning eftersträvas en bra blandning av i Malmö; att föreslå principer och prioriteringar för upplåtelseformer i de olika områdena. planering av samhällsservice i enlighet med intentioner i översiktsplanen. Plasma antogs av kommunstyrelsen i Fastighetskontoret arbetar med markanvisningsav- november 2016. tal, köpeavtal och tomträttsupplåtelser för att skapa variation i upplåtelseformerna. Målet är att möjliggöras Stadsbyggnadskontoret, tagit fram ett verktyg för sociala byggstarter av minst 1 500 nya bostäder per år på mark konsekvensbedömningar. Verktyget ska bidra till att som tillhandahålls av Malmö stad. Kontoret har även sociala frågor lyfts tidigt, ventileras och följs upp under som mål att minst 1 000 byggstarter verkligen ska ske planläggning och projektering. Bedömning innefattar i varje år på kommunal mark. Under året har funnits korthet att kommunala såväl som kommersiella aktö- planlagd och byggklar kommunal mark för 1 800 bo- rer involverade i planer tillsammans diskuterar sociala städer. Under året har det byggstartats drygt 1 000 nya förutsättningar i planen enligt olika faktorer. Syftet är att 30 bostäder på kommunal mark. Av dessa var 82 procent en ökad social medvetenhet i planeringen ska leda till att hyresrätter, vilket innebär att målet om minst 50 procent flera gruppers behov blir tillgodosedda och att ansvaret hyresrätter på stadens mark uppfyllts. När det gäller för olika åtgärder förtydligas. Verktyget är ett resultat av byggstartade bostäder på kommunens mark kan särskilt de erfarenheter som gjordes under pilotåret 2015 och nämnas Hyllie och Sorgenfri (Spårvägen) där utveck- revideringar kommer göras kontinuerligt i takt med att lingen varit positiv med många byggstarter. Exploate- ny kunskap om sociala faktorer tillförs. ringsprojekt drivs i samtliga särskilt utpekade områden (Botildenborg, Rosengård/Culture Casbah, Holma, Sege Park och Lindängen). Blandade boende- och upplåtelse- Läs mer - om bostadsbyggande och upplåtelseformer på sid former eftersträvas i exploateringsprojekten. 8-13 samt exempel på bostadsbyggande i Malmö på sid 21 och under mål 7. Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att hänsyn tas vid detaljplanering vilka olika hustyper och verksamheter som behövs i området, och det kan då skrivas in i plan- handlingarna. För samhällsservicen kan stadsbyggnads- SAMMANFATTANDE BEDÖMNING kontoret se behovet i ett större sammanhang och avsätta Det är en komplex uppgift att bryta boendesegregation ytor i detaljplanen. Stadsbyggnadskontoret ansvarar för och det tar lång tid att förändra utvecklingen. Det är också översiktsplanering, utbyggnadsstrategi samt plan för svårt att mäta resultaten av stadens insatser inom arbete samhällsservicens mark- och lokalbehov i Malmö som med bostadsförsörjning för att bryta segregationen. Men ska bidra till en funktionsblandad stad. enligt en forskningsrapport har andelen blandade områ- den, socioekonomiskt och etniskt, minskat markant de två Arbetet med en aktualisering av översiktsplanen senaste decennierna i Malmö.* En mängd omvärldsfaktorer påbörjade under 2016 med anledning av att förutsätt- påverkar boendesegregationen och ett viktigt led i att ningarna avseende Malmös befolkningsutveckling har bryta oönskad segregation är arbete. förändrats sedan översiktsplanen antogs 2014, och den Verksamhetsmålen för stadens förvaltningar är fullföljda, lagstadgade prövning av översiktsplanens aktualitet men för att minska boendesegregationen krävs kraftfullare som ska ske under mandatperioden måste beakta dessa insatser. Den sammantagna bedömningen är att den bo- ändrade villkor. Arbetet innefattar även nya bostadspo- stadspolitiska måluppfyllelsen är 50 procent för 2016. litiska mål som integreras i översiktsplanen i enlighet med kommunstyrelsens tidigare beslut. Underlaget för aktualitetsprövning och översyn av översiktsplanen, nya * Tapio Salonen (2012): Befolkningsrörelser, försörjningsvillkor och bostads- segregation en socioekonomisk analys av Malmö. MÅL 2 Alla malmöbor ska kunna erbjudas en bostad som motsvarar deras behov och efterfrågan genom en god tillgång till ett varierat utbud av bostäder. Boplats Syd ska underlätta förmedlingen av bostäder till de sökande.

DETTA GÖR MALMÖ STAD ner för 2 500 bostäder. Under 2016 antogs detaljplaner för drygt 2 900 bostäder, varav 1 129 hann vinna laga Under 2016 förmedlade Boplats Syd 5 338 lägenheter. kraft. Ett generellt ökat bostadsbyggande har varit i Det är en ökning med över 800 bostäder jämfört med fokus under de senaste åren i Malmö, och härigenom året innan. Genomsnittlig kötid till lägenhet i Malmö har stadsbyggnadskontoret arbetat med olika projekt. 2016 var 1 242 dagar. Boplats Syd arbetar aktivt med att Projektet UngBo startades för att bidra till ett ökat få alltfler privata fastighetsägare att erbjuda sina lediga byggande av bostäder som unga kan efterfråga. Under lägenheter via Boplats Syd, samt verkar för att fler fast- 2016 har stadsbyggnadskontoret arbetat med den inter- ighetsägare ska godkänna försörjningsstöd som inkomst na organiseringen för att planprocessen ska fungera så vilket är en viktig förutsättning för att fler malmöbor smidigt som möjligt. Ytterligare en bolots inrättades för ska kunna få en bostad (mer om Boplats Syds verksam- att stärka arbetet i konkreta frågeställningar som en del i het i kap 2). en lärandeprocess för effektivare samverkan internt och med byggherrar. Lägenhetsenheten på Fastighetskontoret bildades 2005 och förvaltade då cirka 600 lägenheter för socialt boende. 2016 förvaltades cirka 1 450 lägenheter för an- Läs mer - om bostadsbyggande på sid 8-13 samt i kapitel 3 om drahandsuthyrning till hemlösa. Ungefär hälften av dem att minska hemlöheten, bostäder för hushåll med låga var genomgångs-/referensboenden som ska underlätta 31 inkomster och anvisningsboenden. en ingång på den ordinarie bostadsmarknaden. Den andra hälften ska övergå till förstahandskontrakt under förutsättning att hyresgästen uppfyller hyreslagens be- stämmelser och hyresvärdens krav. Under 2016 anskaffade Lägenhetsenheten 463 nya hyresavtal, av dessa var hälften övergångslägenheter och resten genomgångslä- genheter. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Fastighetskontoret ställer krav på byggherrar i köpe- avtal att tio procent av hyreslägenheterna ska erbjudas Malmö stad arbetar på en mängd olika sätt för att bo- till fastighetskontorets lägenhetsenhet för andrahand- stadsbehov och efterfrågan ska tillgodoses men det räcker inte för att bostadsmarknaden ska vara i balans. Under supplåtelse (socialt boende). Så har skett och målet 2016 påbörjades drygt 3 100 bostäder vilket är 900 fler än är därmed uppfyllt. Målet att nyanskaffa 167 avtal föregående år. Samtidigt har antalet hemlösa ökat kraftigt avseende övergångslägenheter har överträffats och det i Malmö. Malmö stads förvaltningar uppfyller de verksam- totala antalet blev 231 stycken övergångslägenheter. hetsmål som finns för arbetet med bostadsförsörjning, men 338 boendeplatser har skapats i de 202 kontrakt som är det räcker inte för att bostadsmarknaden ska vara i balans. anskaffade till Bosättningslagens målgrupp. 225 av 435 Det beror på att bostadsmarknaden drivs av marknadsmäs- personer har anvisats Malmö under 2016. Resterande siga principer och en grundläggande faktor för att efterfrå- antal personer kommer att anvisas under 2017. Fem gan och behov ska kunna mötas är hushållens ekonomi. I markanvisningsavtal med sociala avtalsvillkor har hittills Malmö finns många unga och nyanlända på bostadsmark- beslutats under 2016: ett kontorshus i Hyllie samt sam- naden som många gånger står långt ifrån arbetsmarkna- manlagt fyra bostadsprojekt i Rosengård (Botildenborg) den. Att fler kommer i arbete är därmed en viktig åtgärd. samt Västra Hamnen (Sjöporten (2) och Abborren). Verksamhetsmålen för stadens förvaltningar är fullföljda, men för att säkerställa att alla malmöbors behov och efter- Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att tillräckligt frågan tillgodoses krävs fortsatta insatser. Den sammantag- många detaljplaner tas fram för att säkerställa bostads- na bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllel- produktionen, och målet är att varje år ta fram detaljpla- sen är 90 procent för 2016. MÅL 3 Utemiljön och boendekvaliteten ska hålla god standard i Malmös samtliga bostadsområden.

DETTA GÖR MALMÖ STAD Stadsbyggnadskontoret har i detaljplanearbetet möj- lighet att i tidigt skede planera för en god bostadsmiljö. Exempel på spännande förnyelse är omvandlingen av kvarteret Fodret i Tygelsjö, där det gamla verksamhets- området möjliggör en småskalig, grön stadsdel som bygger vidare på Tygelsjös kvaliteter och karaktär. Dels vill man bygga vidare på det som är karaktäristiskt för byn som trägårdstadskaraktären med lite svagt slingran- de byagator delar med traditionella tegelhus i lummig grönska, dels tillföra andra boendeformer som saknas i Tygelsjö behövs också ett större serviceutbud. De närmaste åren kommer Tygelsjö att kompletteras med servicefunktioner men också fler bostäder och strukturellt sammanbindande grönområden. Den nya bebyggelsen kommer till stor del att utgöras av mark- 32 bostäder i radhus och kedjehus i skalan 1-2 våningar, men också - längs de större gatorna - Sjötorpsvägen och Rödklintsgatan, kompletterande bebyggelse i flerbo- stadhus. I planområdets östra del, grupperas bebyggelsen kring ett litet torg samt bostäder i byggnader om 4 respektive 5 våningar, med bottenvåningar som kan inrymma servicefunktioner. Närmast bykärnan, d.v.s längs Tygelsjövägen och längs Sjötorpsvägen östra del, anpassas den nya bebyggelsen till Tygelsjös bebyggel- sekaraktär genom att utföras som traditionella hus med sadeltak och traditionella material såsom rött lertegel och puts. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Gatukontoret verkar för att skapa goda boendemiljöer Den senaste trygghetsmätningen från 2016 visar positiva för- och trygghet genom god belysning, skötsel och under- bättringar i Malmö på en rad områden. Fler känner sig trygga och färre utsätts för eller är oroliga för att utsättas för brott. håll i den offentliga miljön. Under 2016 har Gatukon- Malmö stad arbetar på flera fronter och såväl med planering toret arbetat med att göra skolvägar mer trafiksäkra ge- för nya områden, i kontinuerligt arbete med stadsområde- nom att minska hastigheter och påverka beteenden för sutveckling som genom särskilda insatser. Utvecklingen är att minska biltrafiken i Malmö, särskilt utanför skolorna. svår att mäta men ett sätt är trygghetsmätningar som pekar Arbetet har i stor utsträckning bedrivits genom dialog mot att Malmö långsamt utvecklas mot att upplevas som allt till gagn för barnens bästa. tryggare. Verksamhetsmålen för stadens förvaltningar är fullföljda, Miljöförvaltningen ska se till att fastighetsägare följer men för att säkerställa att utemiljön och boendekvaliteten de bestämmelser som finns i miljöbalken och de för- håller god standard i samtliga bostadsområden krävs fortsat- ordningar och föreskrifter som hör till miljöbalken för ta insatser. att människors hälsa inte ska vara i fara i boendet. Det sker både efter anmälan från privatpersoner och genom Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitis- inventering på eget intiativ. ka måluppfyllelsen är 90 procent för 2016. MÅL 4 Bostadsplanering ska ske med högsta möjliga demokratiska ambitioner.

DETTA GÖR MALMÖ STAD Stadsbyggnadskontoret genomför varje år fler olika samråd genom planeringsarbetet. Som ett exempel har det under året genomförts en dialogprocess i Stadion- området. I planarbetet inleddes en dialogprocess med syftet att förutom att få tidig input till planprogrammet också stimulera fler att vara aktiva och ta ansvar för temat idrott och hälsa. Processerna hade syftet att bidra till ökad delaktighet, demokrati och medskapande. Den första kontakten med allmänheten togs tidigt i processen för att synpunkter skulle kunna påverka planförsla- get. Allmänheten bjöds bland annat in till ett bibliotek, en öppen lokal i Stadionområdet, där tjänstepersoner från planprogrammets arbetsgrupp förde ”samtal i ögonhöjd” med varje besökare. Samtalen syftade till att lyfta fram medborgarnas egna aktiviteter i området och idéer om att aktivera det tillsammans på olika sätt. Sam- 33 talen ledde bland annat till att olika aktörer i området visade intresse för varandras verksamheter vilket kan leda till ytterligare kontakter längre fram liksom till fortsatta diskussioner om områdets utveckling. Lärdomar från processen är bland annat att kommunen kan bidra genom att förmedla information och kontakter mellan olika aktiva personer och grupper, att på sikt involvera grupper som inte självklart blir hörda i utvecklingen av Stadionområdet. Dialogmetoder och kommunens sätt att arbeta behöver och kan utvecklas till att i högre ut- sträckning engagera medborgare till att själva ta aktiv del i stadsutvecklingen, där stadsbyggnadskontoret utgör en SAMMANFATTANDE BEDÖMNING samtalspart. Alla detaljplaner och översiktsplaner i Malmö ställs ut under samråds- och utställningsskedet enligt reglerna i plan- och Fastighetskontoret deltar i de medborgardialoger som bygglagen och tillfälle ges då för berörda att uttrycka sina stadsbyggnadskontoret ansvarar för men arbetar även synpunkter. I samband med detaljplane- och översiktspla- nearbetet arrangeras bland annat seminarier, workshops, med utökade dialoger i t ex Herrgården. informationsmöten, referensgruppsträffar för att informera medborgarna om kommande satsningar och för att skapa en god dialog. Att finna nya former för medborgardel- tagande i planeringen är under ständig utveckling och Malmö stad ligger i framkant på området.

Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 100 procent för 2016. MÅL 5 Behov av lokaler för skola, barnomsorg, vård, omsorg, socialt boende och mötesplatser ska vid all produktion av bostäder komma in tidigt i planprocessen och byggas ut i takt med bostadsbyggandet.

DETTA GÖR MALMÖ STAD Under året fortsatte också arbetet med att utveckla lokalförsörjningsplanen till ett tydligare ekonomiskt Utbyggnaden av samhällsservice är en högt prioriterad styrinstrument med starkare koppling till stadens inves- fråga för Malmö stad. Under 2016 godkände stadsbygg- teringsplan. LiMa, fastighetskontoret fick under 2014 i nadsnämnden detaljplaner med 977 förskoleplatser och uppdrag att genomföra utvecklingsarbetet och arbetet beviljade bygglov åt projekt med 1 479 förskoleplatser. tog fortsatta kliv framåt under 2016. Utvecklingsarbetet Under 2016 har tio nya förskolor öppnats. Nettotill- beräknas kunna slutföras under 2017. skottet av förskoleplatser för förskoleförvaltningen blev under året ca 630, och alla barn som under perioden Själva utbyggnaden av samhällsservice i kommunal har efterfrågat plats har erbjudits detta inom den regi sker som ett samarbete mellan en mängd olika lagstadgade tiden. För grundskolan godkände stads- förvaltningar. Under 2016 beslutades att stadsbyggnads- byggnadsnämnden detaljplaner med sammanlagt 380 kontoret, fastighetskontoret och serviceförvaltningen platser och 3 153 platser i beviljade bygglov. Antalet att under 2017 ta fram en gemensam leveransplan för grundskoleelever ökade under året med cirka 1 500. Två förskole- och grundskoleplatser, för att bättre kunna nya grundskolor, Stapelbäddsskolan och Glasbrukssko- följa utbyggnaden från planering till förverkligande. lan, har driftsatts med cirka 1 200 nya utbildningsplatser. Behovet av återstående platser har tillgodosetts genom 34 förtätning i befintliga grundskolor.

Stadsbyggnadskontoret har under året utökats med en handläggare med speciellt fokus på samhällsservice i form av förskolor och grundskolor. Syftet med en handläggare som arbetar med underlag i tidiga skeden är att snabba upp leveransen av möjliga byggstarter genom antagna planer. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Malmös snabba befolkningstillväxt under ett antal år har Arbetet med Plan för samhällsservicens markbehov i medfört en kraftig utbyggnad inom flera samhällsservi- Malmö, ett kommunstyrelseuppdrag som syftade till ceslag. Trots den genomförda utbyggnaden och ambitiösa att den fysiska planeringen långsiktigt och strukturerat expansionsplaner även framöver så finns det risk för kapa- ska kunna tillgodose markbehovet för samhällsservicen, citetsbrist inom vissa serviceslag, framförallt inom förskola slutfördes under 2016 då planen antogs av kommunsty- och grundskola. På sikt måste den prognostiserade ök- relsen i november. Planen är en viktig utgångspunkt för ningen av äldre eventuellt också hanteras genom en ökad att skapa större samsyn kring principer och inriktning utbyggnad av bostäder och service för denna målgrupp. vid utbyggnad av samhällsservice. Många äldre bor dock kvar i sina egna bostäder, vilket gör behovet av särskilda bostäder något svårbedömt. På uppdrag av kommunfullmäktige tog förskoleförvalt- Utbyggnaden av samhällsserivce har tillräcklig prioritet ningen, grundskoleförvaltningen och arbetsmarknads-, inom Malmö stad, och under året har flertalet strategiska gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen gemen- satsningar avslutas. Ytterligare resurser har också skjutits samt fram en utbyggnadsstrategi som ska bidra till en till för att kunna leverera förskole- och grundskoleplatser i långsiktigt hållbar utbyggnad av förskola, grundskola tillräcklig utsträckning. Malmö stad behöver dock fortsatt och gymnasieskola ur ekologisk, social och ekonomisk kraftsamla under flera år framöver för att kunna möta ut- synpunkt. Strategierna skall bidra till att långsiktigt maningarna inom framförallt grundskola och förskola. I det behålla och utveckla en god tillgång till förskole-, korta perspektivet är samhällsserviceutbyggnad i takt med grundskole-, och arbetsmarknads-, gymnasie- och bostadsbyggandet oförändrat en stor utmaning. I ett läng- vuxenutbildningsplatser. Kommunfullmäktige godkände re perspektiv räknas de strategiska insatserna få genomslag, utbyggnadsstrategin i september. Riktlinjer för friytor vilket bör påverka utvecklingen positivt. vid förskolor och skolor antogs i augusti 2016. Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 90 procent för 2016. MÅL 6 Staden ska genom god mark- och planberedskap skapa förutsättningar för nyproduktion av bostäder.

DETTA GÖR MALMÖ STAD Fastighetskontoret har haft som mål att det varje år ska möjliggöras byggstarter av minst 1 500 nya bostäder per år på mark som tillhandahålls av Malmö stad. Kon- toret har även haft som mål att minst 1 000 byggstarter verkligen ska ske varje år på kommunal mark. Under året har funnits planlagd och byggklar kommunal mark för 1 800 bostäder. Under året har det byggstartats drygt 1 000 nya bostäder på kommunal mark. Se även mål 7.

Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att i den över- siktliga planeringen se till att det finns marktillgång i framtiden. Arbetet med en aktualisering av översikts- planen påbörjade under 2016 med anledning av att förutsättningarna avseende Malmös befolkningsutveckling har förändrats sedan översiktsplanen antogs 2014, och den lagstadgade prövning av översiktsplanens 35 aktualitet som ska ske under mandatperioden måste beakta dessa ändrade villkor. Arbetet innefattar även nya bostadspolitiska mål som integreras i arbetet med över- siktsplanen i enlighet med kommunstyrelsens tidigare beslut. Samrådshandlingen för aktualitetsprövning och översyn av översiktsplanen, nya bostadspolitiska mål samt utbyggnadsstrategi är ute på samråd till mars 2017. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING I utbyggnadsstrategin, antagen september 2016, är syftet Stadsbyggnadskontoret och fastighetskontoret arbetar att lägga fast en, för de tekniska förvaltningarna gemen- aktivt med att skapa förutsättningar för nyproduktion av sam, prioriteringsordning och samordnad produktions- bostäder genom en god mark- och planberedskap. planering (med hänsyn till bostadsförsörjning, behov av arbetsplatser, budget och investeringsplaner samt Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitis- utbyggnad av för- och grundskolor, parker, infrastruk- ka måluppfyllelsen är 100 procent för 2016. tur, et cetera). Utbyggnadsstrategin innehåller generella prioriteringskriterier för utbyggnads- och omvandlings- projekt och andra stora investeringsprojekt samt en övergripande turordning (etappindelning).

Stadsbyggnadskontoret ansvarar för att tillräckligt många detaljplaner tas fram för att säkerställa bostads- produktionen. Målet är att varje år ta fram detaljplaner för 2 500 bostäder. Under 2016 antogs detaljplaner för drygt 2 900 bostäder. Läs mer om bostadsbyggandet på sid 10-11 och mark- och planberedskapen på sid 15-17.

Läs mer - om planeringsberedskap på sid 15-17 MÅL 7 Staden ska ha en aktiv markpolitik som bidrar till att goda bostäder med hyresrätt till rimliga kostnader byggs.

DETTA GÖR MALMÖ STAD att ta fram statistik på hyresnivåer kommer Malmö stad fortsättningsvis att samarbeta med Hyresgästföreningen. Fastighetskontoret verkar på olika sätt för ett ökat bostadsbyggande. En metod som tillämpas är att erbjuda Strategisk nyanskaffning av mark är viktigt, inte minst tomträttsupplåtelser på förmånliga villkor för byggande om Malmö stad ska växa inåt genom förtätning. Detta av hyresrättsbostäder. kommer till stor del att ske på privat mark. Här kan Malmö stad visa vägen genom att göra strategiska Fastighetskontoret har haft som mål att det varje år markförvärv för att sätta igång förtätningsprocesserna. ska möjliggöras byggstarter av minst 1 500 nya bostäder Inga strategiska markförvärv har skett under 2016 men per år på mark som tillhandahålls av Malmö stad. Kon- arbete med att hitta lämpliga fastigheter sker kontinuer- toret har även haft som mål att minst 1 000 byggstarter ligt. I det kortare perspektivet gäller detta i första hand verkligen ska ske varje år på kommunal mark. Under mark som behövs för utbyggnad av kommunal service året har funnits planlagd och byggklar kommunal mark (skola och förskola). för 1 800 bostäder. Under året har det byggstartats drygt 1 000 nya bostäder på kommunal mark. Av de senare var 82 procent hyresrätter, vilket innebär att målet om Läs mer minst 50 procent hyresrätter på stadens mark uppfyllts. - om olika upplåtelseformer på sid 12-13. 36 När det gäller byggstartade bostäder på kommunens mark kan särskilt nämnas Hyllie och Sorgenfri (Spårvä- gen) där utvecklingen varit positiv med många byggstarter.

Intresset för att bygga hyresrätter har varit stort under året. Mycket beroende av det låga ränteläget, men även SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ett ökat tryck för fler bostäder genererat av Malmös be- Under en rad år i mitten av 2000-talet försvann fler hy- folkningsökning. Lågt ränteläge, stort behov av bostäder resrätter genom omvandling till bostadsrätt än vad som är grundläggande, bolånetak med åtföljande krav på tillkom genom nybyggnation i Malmö. Under senare år har eget kapital och i övrigt svårigheter att finansiera bo- omvandlingstakten mattats av och 2012 var omvandlingen stadsrätter, leder därutöver till tyngdpunkt på hyresrätter på knappt 100 bostäder för att under 2013 och 2016 pend- istället för bostadsrätter. la mellan 100 och 200 bostäder.

En översyn av kommunens markanvisningspolicy kom- Antalet byggstartade hyresrätter på kommunal mark 2016 mer att göras under 2017. Arbetet inleddes under slutet var drygt 800 lägenheter. Fastighetskontoret möjliggör av 2016. byggande av hyresrätter men antalet byggstartade hyres- rätter beror till stor del på byggherrarnas bedömning av lönsamhet i projektet. Fastighetskontorets möjligheter att Fastighetskontoret har tidigare prövat att införa villkor påverka kostnader för hyra är låga. om hyresnivån i markanvisningsavtalen och överlåtel- seavtalen, exempelvis i Flagghusen, men frångått detta. Totalt har över 3 100 bostäder byggstartats på privat och När det i avtalen ställs krav på hyresnivån ger sig Fast- kommunalmark sammantaget under 2016, vilket är den ighetskontoret in på ett område som sköts av bostads- största volymen under de senaste 16 åren. Av dessa är marknadens parter. Efter första året går lägenheterna in drygt 1 000 bostäder, varav 82 % är hyresrätter, på kommu- i de ordinarie hyresförhandlingarna. MKB är kommunal mark. nens part på denna marknad och bör vara den kommunala aktör som ansvarar för hyressättningen i Malmö. Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitis- Fastighetskontoret har därför gjort bedömningen att ka måluppfyllelsen är 100 procent för 2016. inte sätta en hyresnivå i avtalen med byggherrarna. För MÅL 8 Staden ska medverka till att skapa förutsättningar för en allsidig bostadsförsörjning i regionen.

DETTA GÖR MALMÖ STAD Under 2016 genomförde Boplats Syd förmedlingsupp- drag i 9 skånska kommuner för 33 fastighetsägare, varav 3 kommunala bostadsbolag och den genomsnittliga kötiden som krävdes för att få ett förstahandskontrakt sjönk med 19 dagar till 1141 dagar under 2016.

Malmö och Köpenhamn har regelbundet utbyte kring en rad olika frågor, däribland översiktlig planering. Malmö ingår även i det större samarbetet Greater Copenhagen.

Samarbetet mellan Malmö och Lund har genererat en Strukturbild för MalmöLundregionen som visar hur kommunerna kan utvecklas tillsammans med Burlöv, Staffanstorp och Lomma. På tjänstemannanivå träffas Malmö och Lund några gånger per år för erfarenhetsutbyte och för att ta upp gemensamma frågeställningar 37 kring studentboenden.

MalmöLundregionen, de elva kommunerna i sydvästra Skåne, har under 2015 arbetat med en Strukturplan för området där infrastruktur och bostadsutbyggnad utgör viktiga områden att ta upp. Strukturplanen godkändes SAMMANFATTANDE BEDÖMNING av styrelsen i MalmöLundregionen i december 2016 För Malmö har många planeringsfrågor en regional dimen- och behandlas politiskt under våren 2017 av de enskilda sion och allt fler uppgifter behöver hanteras i samverkan. kommunerna. MalmöLundregionen har även pekat ut Med allt bättre kollektivtrafik och förbindelser med andra bostäder som ett gemensamt fokusområde med ambi- orter ökar pendling över kommungränser. MalmöLundregi- tionen att presentera gemensamt material vid Business onen är idag en väl integrerad bostads-, utbildnings- och Arena Stockholm samt ha erfarenhetsutbyte kring arbetsmarknad. Malmö stads arbete med att samverka frågor som t ex nyanlända. kring planering och bostadsförsörjning i regionen är relativt väl utvecklat. Inte minst Boplats Syds utvidgning skapar bättre förutsättningar Malmö stad deltar på olika sätt i Region Skånes arbeten för att bostadsförsörjningen ska fungera bättre i regionen. med Strukturbild för Skåne och Regional utvecklingsplan för Skåne. Under 2014 startades ett regionalt bostads- Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitis- nätverk upp av Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne ka måluppfyllelsen är 100 procent för 2016. och Kommunförbundet Skåne som Malmö deltar i. Malmö stad deltar i flera olika regionala och delregionala sammanslutningar för att skapa goda förutsättningar för kollektivtrafik och infrastruktursatsningar vilket i sin tur är viktiga förutsättningar för bostadsutbyggnad i regionen som försörjs av god kollektivtrafik och möjliggör hållbar pendling. Detta är en viktig och sammanhållande faktor för flera av de regionala projekt som Malmö stad deltar i. MÅL 9 För att stimulera till nyproduktion av bostäder ska en god service erbjudas till byggherrar som är intresserade av att bygga bostäder i regionen.

DETTA GÖR MALMÖ STAD Fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och stadskontoret arbetar kontinuerligt med att i olika forum föra dialog med marknadens aktörer på bostadsmarknaden, både befintliga och nya aktörer i Malmö.

De olika förvaltningarna har dessutom löpande dialoger med byggherrar och fastighetsägare i olika skeden av planerings, bygglovs och exploateringsprocessen. Tjänsten bolots är ett verktyg i arbetet med att både stimulera nyproduktion och föra dialog med marknadens aktörer. Bolotsen utökades med en tjänst under 2016. Bolotsen skall verka som en länk mellan kommunens förvaltningar och byggherrarna för att stimulera bostadsbyggandet.

38 Under 2016 fortsatte den strategiska byggherreträffen som fick sin form under 2015. Dessa årliga träffar har blivit en mötesplats för stadens tjänstemän, ansvariga politiker och aktiva bostadsbyggande aktörer för att tillsammans fördjupa samtalet om gemensamma processer och vilka faktorer som ger fortsatt skjuts i bostadsbyggandet. Till detta har tillfogats metoden frukostmöten, som använts flitigt under 2016. Dessa möten har haft olika teman som lyfts upp under gemensamma träffar och som krävt vidare diskussioner i syfte att pröva nya angreppssätt i stadens processer för fortsatt ökat bostadsbyggande.

Handläggningstider har fortsatt varit den fråga som SAMMANFATTANDE BEDÖMNING många byggherrar upplever tar tid. Under 2016 har ett Bostadsbyggande är ett nyckelområde på stadsbyggnads- flertal interna processer i staden hanterats och struktu- kontoret. Plan- och byggprocessen är lång och komplice- rerats för att effektivisera handläggningstiderna kopplat rad och god dialog mellan aktörerna krävs för att bostads- till bostadsbyggande, gemensamt över förvaltningsgrän- byggandet ska fungera. Malmö stad arbetar ständigt med serna. att utveckla dialogen med byggherrar som vill bygga bostäder. Dialogen sker på flera nivåer i alla skeden i flera Byggherrarnas upplevelse av stadens arbete och mottagande olika forum. mäts med Nöjd kund Index (NKI) och för planprocessen och bygglov är nöjdheten fortfarande hög under 2016. För att säkerställa en fullständig och fullgod service krävs För detaljplaner är kundnöjdheten hög, ett medianvärde på ett fortsatt kontinuerligt arbete både tillsammans med 4,1 2016. För planprocessen är det fortsatt handläggnings- aktiva byggherrar och fastighetsägare men också mellan tiden som drar ner det allmänna betyget något. Medianvär- delaktiga förvaltningar för stadens bostadsbyggande. det för NKI vid hantering av bygglov är något lägre, 3,3. Det kan dock nämnas att handläggningstiden för bygglov Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitis- nästan alltid är kortare än de 10 veckor som är kommunens ka måluppfyllelsen är 90% för året 2016. målvärde. MÅL 10 Byggandet av nya bostäder ska ske med högt ställda ekologiska krav.

DETTA GÖR MALMÖ STAD Stadsbyggnadskontoret, genom översiktsplanen han- Fastighetskontoret har tidigare ställt krav på att Mil- terar flera frågor som är avgörande för möjligheten att jöbyggprogram Syd följs i alla nyproducerade bostäder nå miljömålen och bygga ett miljömässigt hållbart sam- på kommunal mark. Miljöbyggprogram Syd har sedan hälle. Enligt den ska Malmö stad växa innanför Yttre hösten 2009 varit Malmö Stads och Lunds kommuns Ringvägen och en viktig princip för bostadslokalisering gemensamma verktyg med syftet att stimulera ett mer är närhet till kollektivtrafik. ekologiskt hållbart byggande. Dialog har förts kontinuerligt för att byggherren ska välja så hög ambition som möjligt. Eftersom programmet har använts vid all byggnation av bostäder, förskolor m m på kommunal mark har byggandet i Malmö haft en högre miljöprofil än det hade haft utan programmet.

Regeringen införde en bestämmelse i plan- och bygglagen som innebär att kommunerna inte längre kan ställa egna krav på tekniska egenskaper och Miljö- byggprogram Syd kan därmed inte längre användas. 39 Kommunfullmäktige har vid sammanträde den 22 juni 2016 beslutat att avsluta Miljöbyggprogrammet och gett stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram ett dialogverktyg, Miljöbyggstrategi, som ersättning för programmet.

Stadsbyggnadskontoret har i tillsammans med fastighetskontoret arbetat med att ta fram strategin. Även om verktyget inte är klart, arbetar ändå fastighetskontoret med att uppmuntra och uppmana byggherrar till högre miljöambitioner. Exempelvis har det tagits fram ett Miljöprogram för Hyllie som används vid dialogen med byggherrarna. I markanvisningsprogrammet för Sege SAMMANFATTANDE BEDÖMNING park har man kopplat processen till den hållbarhetsstra- För att stimulera byggande av bostäder med högt ställda tegi som tagit fram för området. ekologiska krav införde Malmö stad och Lunds kommun år 2009 Miljöbyggprogram Syd. Alla flerbostadsprojekt på Miljöbyggstrategins checklistor är framtagna medan kommunal mark har följt Miljöbyggprogram Syd. Detta gäl- websidan ännu inte är klar. Fastighetskontoret tar under ler även skolor och förskolor byggda på kommunal mark. början av 2017 fram lämplig formulering om strategin Kommunfullmäktige har vid sammanträde den 22 juni som kan användas i kontorets olika avtal med byggher- 2016 beslutat att avsluta Miljöbyggprogrammet och gett rar. stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram ett dialogverktyg, Miljöbyggstrategi, som ersättning för programmet. I samband med översynen av kommunens markan- Strategin kommer att börja användas under 2017. visningspolicy kommer man i högre grad än tidigare fokusera på hållbarhetsfrågor. Den sammantagna bedömningen är att den bostadspolitiska måluppfyllelsen är 100 procent för 2016, trots att Miljöbyggprogram Syd ej längre får användas.