Läges- Rapport Mars 2017

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Läges- Rapport Mars 2017 STADSBYGGNADSKONTORET LÄGES- RAPPORT MARS 2017 Årlig uppföljning och analys av bostadsförsörjningen SAMMANFATTNING Ökat byggande, delad marknad God planberedskap UTVECKLINGEN I MALMÖ 2016 De två senaste åren har präglats av en Särskilt tre utvecklingsområden Pilarna anger utveckling under 2016 hög takt i bostadsbyggandet som ser kommer att ha fortsatt starkt fokus och jämfört med genomsnittlig utveckling ut att fortsätta. Under 2016 påbörjades prioriteras i planeringen under kom- under perioden 2011-2015 över 3 100 bostäder och så många mande år; Västra Hamnen-Varvssta- bostäder har inte påbörjats sedan den-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroks- Bostadsbyggande miljonprogrammets dagar. Kommu- bäck samt Norra Sorgenfri-Rosengård. 3 100 byggstartade bostäder nens arbete i kombination med en Under 2016 anmäldes i stadsbygg- 1 700 färdigställda bostäder god konjunktur innebar att antalet nadsnämnden detaljplaner för drygt byggstartade bostäder matchade 3 200 nya bostäder, en ökning även Upplåtelseformer befolkningsökningen. Samtidigt är från 2015 års höga nivå. Det pågår 67% byggstartade hyresrätter den ökande strukturella hemlösheten detaljplaner för 9 000 bostäder, varav 24% byggstartade bostadsrätter en indikation på att antalet malmö- cirka 40 procent är på kommunal 9% byggstartade småhus bor som har svårt att efterfråga en mark. Utöver det finns drygt 8 000 bo- 2 131 lägenheter omvandlades bostad ökar. Att upprätthålla det höga städer i klara detaljplaner som är under från hyresrätt till bostadsrätt byggandet och samtidigt möta det utbyggnad i olika skeden. ökande behovet av sociala bostäder Befolkningsförändringar och anvisningsboenden på ett hållbart Planförutsättningar visar på goda möjligheter att upprätthålla det höga 6 000 fler personer i Malmö sätt är stadens stora utmaning under byggandet även 2017. En bedömning 5 120 födda de kommande åren. Under 2016 har av antalet byggstartade bostäder 23 400 inflyttare Malmö stad förstärkt och förändrat sin under året är 2 700. 19 900 utflyttare organisation för att bättre kunna möta utmaningarna inom bostadsförsörj- Hög befolkningstillväxt Boplats Syd ningen. 70 548 registrerade sökande Malmö ökade med nästan 6 000 Bostadsbyggandet 5 338 förmedlade lägenheter invånare under 2016 - den näst största 1 242 dagar genomsnitt kötid Malmö De senaste tio åren har det i genom- ökningen sedan 1961. Malmö har de 33 fastightetsägare deltar snitt påbörjats 1 500 bostäder per senaste tio åren genomsnittligt växt år. Under 2016 påbörjades mer än med drygt 5 100 personer per år. Hemlöshet dubbelt så många. Antalet färdigställ- Befolkningsökningen de senaste åren beror främst på att det föds många 1 198 personer i strukturell hemlöshet da bostäder var drygt 1 700, vilket är barn samt att många flyttar in från 542 personer i social hemlöshet något högre än året innan. MKB är liksom föregående år den aktör som utlandet. Under de närmaste fem åren väntas befolkningen öka med 31 000 Bostadspriser haft flest bostäder i produktion med en tredjedel av de färdigställda bo- personer. Småhus 26 229 kr/kvm Bostadsrätt 27 034 kr/kvm städerna. Under 2010-talet har drygt hälften av alla byggstartade bostäder En stor andel av Malmös invånare är varit hyresrätter och under 2016 unga vuxna och ekonomiskt svaga hushåll som inte har möjlighet att var andelen hyresrätter 65 procent, efterfråga den nyproduktion som bostadsrätter 31 procent och småhus byggs idag. Malmö stads kommunala fyra procent. Bostadsbyggandet sked- bostadskö växer både till antalet fastig- de runt om i hela staden men med en hetsägare som ansluter sig men också klar tyngdpunkt på Hyllie, Västra Ham- med antalet köande. Idag krävs en nen och Limhamns hamnområde. genomsnittlig kötid på drygt tre år för att få en bostad genom Boplats Syd. Bostadsförsörjning i Malmö Bostadsförsörjningen för en ökande befolkning är en nyckelfråga för Malmös utveckling. Tillsammans med arbetstillfällen för den växande be- folkningen är ökat bostadsbyggande en avgörande faktor för att staden ska kunna fortsätta växa och för att välfär- den ska spridas till hela befolkningen. Bostadsbyggandet styrs snarare av hushållens efterfrågan än av hushål- lens behov av en bostad. I Malmö är den genomsnittliga betalningsförmå- gan relativt låg. Samtidigt har antalet individer som har sysselsättning ökat i absoluta tal de senaste tio åren, lönesummor bland de som arbetar ökar och allt fler har högre utbildning. Förutsättningarna för Malmös befolk- ning att efterfråga en bostad varierar därmed kraftigt. Därför är både att det byggs, och vad som byggs viktiga frågor att jobba med. Bostadsbyggande är en långsiktig, tidskrävande och komplex process som involverar ett flertal aktörer, VAD GÖR MALMÖ STAD? både inom de offentliga och privata sfärerna och staden arbetar på flera Handlingsplan för bostadsförsörjning fokuserar på tre fronter med frågan. Under 2014 antogs frågor: Handlingsplan för bostadsförsörjning 3 Ökat bostadsbyggande som utgör Malmö stads riktlinjer för Tempot har höjts betydligt i både detaljplanering och bostadsförsörjning. I den analyseras bygglov de senaste åren, vilket fått genomslag i ett högt läget på bostadsmarknaden i Malmö, byggande under 2016 som förhoppningsvis upprätthålls befolkningens behov av bostäder under 2017. För att möta det ökade trycket har stadsbygg- samt Malmö stads insatser för att nå nadskontoret utökat organisationen för planering, bland de bostadspolitiska målen. Tre stora annat med ytterligare en bolots.. utmaningar för Malmö de kommande åren är att: Bostäder för hushåll med låg inkomst • fortsatt högt bostadsbyggande • att det ska finnas bostäder för Ett av kommissionsuppdragen som berör bostäder alla hushåll inom olika segment, inte barnhushåll kan ha råd med har under året utretts. Rappor- minst för hushåll med låg inkomst tens ska fungera som ett underlag till nästa Handlingsplan • att minska hemlösheten för bostadsförsörjning. Att ge MKB stöd för att kunna uppnå sina mål om ökat byggande är även en insats som kan ses Under 2016 sattes arbete med nya som viktigt för hushåll med låg inkomst eftersom MKB är bostadspolitiska mål och en ny hand- en av få hyresvärdar som accepterar försörjningsstöd som lingsplan för bostadsförsörjning igång. hyra. Samspel mellan aktörerna Att minska hemlösheten Arbetet för att minska hemlöshet pågår dels genom Det är många faktorer som avgör om förebyggande insatser som budget- och hyresrådgivning, bostadsprojekt kommer igång och dels genom kortsiktiga insatser som dygnsboenden och kommunen har begränsade möjlig- härbärgen. Malmö stads organisation har under 2016 heter att vända utvecklingen på egen stärkts och anpassats för att kraftfullare kunna möta de bo- hand. Bostadsbyggandet måste ske i endesociala utmaningarna. En bostadsgeneral har anställts samspel mellan aktörerna på bostads- för att utreda och ge förslag på hur fler bostäder till de marknaden. Staden verkar för att i möj- grupper som har en svag ställning på bostadsmarknaden ligaste mål ge marknaden draghjälp ska kunna skapas. Hemlöshetsarbetet ska även fr.o.m. maj för att bostadsbyggande ska ske i takt 2017 samordnas från Fastighetskontoret för att kraftsamla med befolkningsökningen. kring frågorna. MALMÖ STADS ARBETE MED BOSTADSFÖRSÖRJNING I lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar regleras att kommunerna har ett ansvar att planera för bostadsförsörjningen så att alla kan bo bra och att riktlinjer för bostadsförsörjningen ska tas fram varje mandatperiod och antas av kommunfullmäktige. I Malmö är det stadsbyggnads- nämnden som svarar för upprättandet av Handlingsplan för bostadsförsörjning efter de bostadspolitiska mål som kommunfullmäktige beslutar. Malmö stad arbetar aktivt med bostadsförsörjningen på flera olika sätt. Ansvaret och samordningen av bostadsförsörjningen ligger hos stadsbyggnadskontoret. Här hålls de övergripande frågorna kring bostadsförsörjningsfrågor samman av en projektorganisation med beställargrupp, styrgrupp och analysgrupp som består av direktörer, chefer och medarbetare från stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och stadskontoret. Utöver dessa grupper arbetar stadsom- råden, Boplats Syd och LiMa1 med bostadsfrågor direkt kopplade till de boende i Malmö stad. Från dessa hämtas värdefull kunskap till analyser och rapporter. I Lägesrapport för bostadsförsörjning analyseras bostadsmarknadsläget och de bostadspolitiska mål som antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod följs upp. Rapporter som ges ut: Lägesrapport - Årlig uppföljning och analys av bostadsförsörjning Tertialrapport – uppföljning av bostadsplanering och byggande samt OM RAPPORTEN Lägesrapport för bostadsförsörjning redovisar läget på bostadsmarknaden i Malmö samt Malmö stads in- satser för att nå de bostadspolitiska målen. Rapportens inledande kapitel redovisar övergripande läget på bostadsmarknaden och stadens arbete kring de största utmaningarna. Rapporten avslutas med en redovisning av måluppfyllelse för vart och ett av de tio bostadspolitiska målen. Rapporten är också ett svar på två uppdrag i Kommission för ett socialt hållbart Malmö, nämligen: Fortsätt utvecklingsarbetet för att minska bostadsbristen och bygga fler bostäder till rimliga priser samt Fortsätt och utveckla arbetet med blandade upplåtelseformer i Malmö. 1 LiMa, Lokaler i Malmö, tillhör fastighetskontorets lokalförsörjnings avdelning och fungerar som internkonsult för alla förvaltningar inom Malmö stad när det gäller lokalfragor. Lägesrapporten är framtagen av: Hanna Björklund, Annika Reischmann, Philip Tanimura, Övriga skribenter: Marléne Engström, Kristoffer Widestam,
Recommended publications
  • Fastighetsbestånd 2020.Xlsx
    MKB:s fastighetsbestånd 2020 Område Adresser Byggår/ Antal Bostäder Lokaler Total Tax.värde Värdeår (lägesklass) omb.år(1) lägen- yta yta 1+2(2) yta tkr heter kvm kvm kvm Almhög (C-läge) Karthänvisning O 7 Stacken 8 Nydalav 9 1959 82 4 690 65 4 755 54 072 1959 Summa 82 4 690 65 4 755 54 072 Annelund (B-läge) Karthänvisning P 5 Broderskapet 1 Vitemölleg 18-20 1957 184 10 296 582 10 878 139 936 1957 Färdigheten 1 Vitemölleg 13-15 1956 108 6 500 316 6 816 82 460 1956 Summa 292 16 796 898 17 693 222 396 Annetorp (A-läge) Karthänvisning H 7 Rapsen 2 Västanv 125-153 1984 8 836 325 1 161 20 104 1984 Spiran 1 Krossverksg 3 Spiran 2 Krossverksg 3 1 676 1 676 Summa 8 836 2 001 2 837 20 104 Augustenborg (B-läge) Karthänvisning O-P 6-7 Framtiden 1 Augustenborgsg 6-10 1950 210 12 491 1 139 13 630 167 343 1950 N Grängesbergsg 33 Förrådet 2 Augustenborgsg 22-24 1951 137 8 566 239 8 805 112 351 1951 Hösten 3 Augustenborgsg 5-9 1950 245 15 629 2 323 17 953 94 794 2016 N Grängesbergsg 35 Oasen 4 Lantmannag 60 1949 27 1 356 73 1 429 18 665 1949 Passet 1 Augustenborgsg 4 1950 97 5 566 484 6 050 74 912 1950 Särlag 1-5 Passet 4 Lindg 8 1959 15 962 962 12 820 1959 Passet 6 Lindg 12 1961 22 1 329 48 1 377 18 914 1961 Sommaren 1 Augustenborgsg 15-19 1951 273 17 402 1 150 18 552 238 046 1952 N Grängesbergsg 42 Sommaren 2 S Grängesbergsg 44-46 1951 207 12 797 577 13 374 164 339 1967 Augustenborgs 21-25 Sommaren 3 N Grängesbergsg 44 1965/02 32 1 883 1 883 35 376 2002 Stammen 1 Lantmannag 52 1959 43 2 428 589 3 017 36 524 1959 Särla 2 Lantmannag 62-66 1949 218 13
    [Show full text]
  • Ladda Ner Fulltext (Pdf)
    1 2 Förord........................................................................................5 1. VARFÖR? 9 1.1 Projektets bakgrund.............................................................. 10 1.2 Projektets syften.................................................................... 11 1.3 Projektets resultat.................................................................. 12 1.4 Rapportens disposition......................................................... 13 2. PERSPEKTIV 16 2.1 Människosyner....................................................................... 18 2.2 Sociala krafter …................................................................... 19 2.3 … i minst sju dimensioner................................................... 19 Varför finns stadsdelen?.................................................................. 19 Hur finns stadsdelen?....................................................................... 20 Vem bor i stadsdelen?...................................................................... 20 Vad gör stadsdelsborna?.................................................................. 20 Vilka resurser har stadsdelsborna?................................................. 20 Vad är meningen med stadsdelen?................................................. 21 Vem bestämmer och vad?............................................................... 21 2.4 Perspektiv på segregation .................................................... 21 2.5 Olika sociala världar.............................................................
    [Show full text]
  • Etablering Av Publika Verksamheter I Norra Sorgenfri
    Etablering av publika verksamheter i Norra Sorgenfri - En studie över hur en gynnsam marknad skapas Mats Blomqvist C J Martin Ivarsson Etablering av publika verksamheter i Norra Sorgenfri Copyright © Mats Blomqvist och C J Martin Ivarsson Fastighetsvetenskap Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Box 118 221 00 Lund ISRN/LUTVDG/TVLM 10/5219 SE 2 Etablering av publika verksamheter i Norra Sorgenfri Etablering av publika verksamheter i Norra Sorgenfri - En studie över hur en gynnsam marknad skapas Establishment of public activities in Norra Sorgenfri - A study of how to create a favorable market Examensarbete utfört av/Master of Science Thesis by: Mats Blomqvist, Civilingenjörsutbildning i Lantmäteri, LTH C J Martin Ivarsson, Civilingenjörsutbildning i Lantmäteri, LTH Handledare/Supervisor: Ingemar Bengtsson, universitetslektor, Fastighetsvetenskap, LTH, Lunds Universitet Examinator/Examiner: Klas Ernald Borges, universitetslektor, Fastighetsvetenskap, LTH, Lunds Universitet Opponent/Opponent: Joel Hall, Civilingenjörsutbildning i Lantmäteri, LTH, Lunds Universitet Nyckelord: Norra Sorgenfri, funktionsblandning, befolkningstäthet, stadsförnyelse, brownfield development Keywords: Norra Sorgenfri, mixed-use development, population density, urban renewal, brownfield development 3 Etablering av publika verksamheter i Norra Sorgenfri 4 Etablering av publika verksamheter i Norra Sorgenfri Abstract Cities tend to use an increased amount of land space, what is known as urban sprawl. Brownfield development is one way to minimize the development of new land and instead re-develop land that formally was used as industrial land. Norra Sorgenfri in Malmö is that kind of former industrial area. The City Planning Office of Malmö is planning to develop this area to a mixed-use neighborhood that will contain a large amount of public activities like restaurants, cafés and shopping.
    [Show full text]
  • ÅRSREDOVISNING 2015 MITT MALMÖ Malmö Kommunala Bostadsaktiebolag Bildas
    REFLEKTIONER VÅR BYGGHISTORIK MKB BYGGER FÄRDIGSTÄLLT 1946 Augustenborg 1948–1952 Limhamn 1948–1951 ÅRSREDOVISNING 2015 MITT MALMÖ Malmö Kommunala Bostadsaktiebolag bildas. Pildammsstaden 1950–1953 Bolagets första byggprojekt var området Mellanheden 1951–1953 Augustenborg, som fortfarande ingår Sorgenfri 1953–1955 i fastighetsbeståndet. 1994 byter bolaget Persborg 1954–1957 namn till MKB Fastighets AB. Lorensborg 1956–1959 2015 AB ÅRSREDOVISNING MKB FASTIGHETS I vanlig ordning satte jag mig på femmans buss på väg hem från jobbet. Vid hållplatsen närmast Stads- Segevång 1959–1962 huset stannade bussen och min blick fastnade på en ung tjej som gick över gatan. Hon påminde om en Nydala 1960–1963 gammal bekant som växte upp i höghuset bredvid mitt hus och som gick på samma skola som jag. Vi kan 1965 kalla henne för Mia. Regeringen beslutar bygga 100 000 bostäder Vi gick på Värner Rydénskolan i östra Malmö. En skola med utmaningar, särskilt för en elev som Mia. per år under tio år i ”Miljonprogrammet”. Mia var den som antingen kom för sent till lektionerna eller blev utslängd. Det var alltid hennes namn man hörde när skolkamrater viskade om bus som planerades. Det var inte det att hon inte skötte skolan, MKB BYGGER FÄRDIGSTÄLLT tvärtom. Mia hade bra betyg. Det var bara det att hon inte kände sig tillräckligt utmanad att lära sig mer Rosengård I, II, III 1962–1969 i skolan och ersatte det med frustration som hela tiden fick henne att göra fel saker enligt de vuxna runt Gullviksborg 1964–1966 omkring henne. Kroksbäck 1966–1968 Lindängen 1970–1972 Tio år senare sitter jag här och scrollar igenom de senaste nyheterna från malmötidningen.
    [Show full text]
  • Det Gröna Och Det Allmänna Om Planering För Grönstruktur I Tätare Stad
    Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Det gröna och det allmänna Om planering för grönstruktur i tätare stad The green and the public Planning for green structure in a city becoming denser Kalle Magnér Examensarbete i landskapsplanering, 30 hp Landskapsarkitektprogrammet Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU Alnarp 2013 2 Det gröna och det allmänna – Om planering för grönstruktur i tätare stad The green and the public – Planning for green structure in a city becoming denser Kalle Magnér Handledare: Gunilla Lindholm, SLU, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Examinator: Karl Lövrie, SLU, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Bitr. examinator: Carola Wingren, SLU, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Omfattning: 30 hp Nivå och fördjupning: A2E Kurstitel: Examensarbete i landskapsplanering / Master Project in Landscape Planning Kurskod: EX0546 Program/utbildning: Landskapsarkitektprogrammet Ämne: Landskapsplanering Utgivningsort: Alnarp Utgivningsmånad och -år: juni 2013 Omslagsbild: DNA Double Helix. Efter: Apers0n (2006). Publicerad på Wikipedia (https://en.wikipedia.org/wiki/File:DNA_Double_Helix.png) för fri användning. Serienamn: Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Nyckelord: grönstruktur, grönplan, förtätning, stadsutveckling, urbanisering, kommunal planering,
    [Show full text]
  • Stråkstudie Högklassigt Busstråk Malmö – Kristianstad Åtgärder För
    Stråkstudie Högklassigt busstråk Malmö – Kristianstad Åtgärder för att förbättra Hela Resan Vägverket Region Skåne 2003 Titel: Stråkstudie, Högklassigt busstråk Malmö - Kristianstad, Åtgärder för att för- bättra ”Hela Resan” Kontaktpersoner: Kerstin Åklundh, Vägverket och Mats Améen, Skånetrafiken Publikationsnummer: VSK 2003:162 FÖRORD En bra kollektivtrafik i Skåne är en förutsättning för att minska bilberoendet och ge ett flertal tillgång till regionens utbud av arbete, utbildning, kultur, handel och re- kreationsmöjligheter. Kollektivtrafiken ska vara lättillgänglig även för funktionshindrade och erbjuda res- möjligheter som är konkurrenskraftiga med den egna bilen för att vara bra. Vid värderingen av kollektivtrafikens kvaliteter är en helhetssyn nödvändig. Väsentliga kvalitetsfaktorer är restid, bekvämlighet och tillförlitlighet samt trafiksäkerhet. Hela reskedjan från start till mål måste beaktas. Strategin bakom arbetet har varit att koncentrera åtgärder till vissa stråk så att re- senärerna upplever en väsentlig standardhöjning på sin resa. Förhoppningsvis le- der detta till att fler väljer att nyttja kollektivtrafiken istället för den egna bilen. Syftet med denna stråkstudie är att klargöra förutsättningarna för ökad kollek- tivtrafik längs stråket Malmö – Hörby – Kristianstad. Arbetet har genomförts med Hela Resan som motto. Det innebär att man inte bara tittat på åtgärder för att göra bussresan snabbare, utan även på åtgärder som ökar tillgängligheten för funktionshindrade, underlättar byten mellan olika färdmedel och höjer
    [Show full text]
  • Klicka Här För Att Ladda Hem Pdf:En
    Malmöhistoria i Malmö Magasinet Jörgen Kocks ståtliga tegelpalats från 1520-talet var en gång ett av Nordens mest påkostade borgarhus. Ett hus med historia uppåt väggarna. Av Sven Rosborn Byggdammet yrde och byggnadsställningarna svajade. Året var 1966. Vi teknister på byggnadsingenjörslinjen var på studiebesök. Läraren ville att vi skulle se den märkliga restaurering som då slutfördes i Malmö. Det blev mitt första möte med Jörgen Kock. Kockums hade köpt in borgmästaren Jörgen Kocks ståtliga palats från 1520-talet, beläget invid Stortorget. Under tre år pågick restaureringen. I köpet ingick också, mot extra tillägg, det unika porträttet av Jörgen själv som alltid funnits i huset. Nu stod vi där, framtidens ingenjörer, och blickade på en skäggig man med lustig "keps", eller barett om man ska tala 1500-tals språk. Här var han, mannen som kunde konsten att bygga redan för femhundra år sedan, påtalade guiden med stolthet. Guiden var ingen mindre än Einar Bager, fullständigt okänd för mig då men en nära vän senare under livet. Einar var en av de verkligt stora kännarna av Malmö. Under sitt mer än hundraåriga liv hann han med om mycket, inte minst när det gällde att gräva i de tonvis med gulnade papper som på Malmö stadsarkiv berättar om vår stad. Nu stod han här och berättade om Jörgen Kock, den rikaste av de rika i Malmö historia. Jörgen dyker upp i Malmö plötsligt och utan förvarning, i varje fall om man får tro källorna. En dag 1518 finns han här bara, i samma stund som Christian II utnämner honom till myntmästare i Malmö.
    [Show full text]
  • Arkitekturstadenmalmö Utställningsförslag
    ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG september 2016 ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG september 2016 4 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Innehåll Disposition Förord . 5 Arkitekturstaden Malmö består av tre huvudsakliga delar: Sammanfattning . 6 I inledningen beskrivs varför god arkitektur är vik- Arkitektur som verktyg . 8 tigt, syftet med programmet, hur det är tänkt att an- vändas och av vem. Nio teser om arkitektur . 10 Nio teser utgör dokumentets kärna. Här beskrivs Arkitekturens funktion . 12 Malmös stads ambitioner i frågor som rör arkitektur. Arkitekturen ska tillföra värden till alla människor i Malmö 15 I den avslutande delen, Malmö stads ansvar och Arkitekturen ska främja livet i stadens rum . 25 åtaganden, beskrivs stadens ansvar och fyra strategier Arkitekturen ska vara inbjudande och tillgänglig . 33 för hur Malmö stad ska arbeta för förverkligandet av ambitionerna som uttrycks. Arkitekturens form . 38 I en appendix beskrivs hur programmet relaterar Arkitekturen ska stärka Malmös särart. 41 till andra kommunala styrdokument samt riksintresset Arkitekturen ska gestaltas i relation till sin omgivning . 49 för kulturmiljön i Malmö. Arkitekturen ska ge sinnliga upplevelser. 55 Arkitekturens framtid . 64 Arkitekturen ska bidra till Malmös långsiktiga hållbarhet . 67 Arkitekturen ska kunna utvecklas över tid . 73 Arkitekturen ska åldras med skönhet och värdighet . 79 Malmö stads ansvar och åtaganden . 84 Malmö stads ansvar . 86 Malmö stads åtaganden . 87 Appendix . 88 ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ Samband med kommunala styrdokument . 90 Riksintresse . 92 Bildregister . 94 Synpunkter Synpunkter på denna utställningshandling lämnas till: Stadsbyggnadskontoret 205 80 Malmö e-post: [email protected] Frågor om utställningsförslaget besvaras av: Anna Modin telefon: 040 34 17 84, e-post: [email protected] Nytt förord behövs! FÖRORD 5 Förord Malmö växter.
    [Show full text]
  • Välkommen Ombord På Malmö Stadsbuss
    Välkommen ombord på NORRA FULLRIGGAREN 34 HAMNEN ÖSTRA Malmö stadsbuss 2 5 HAMNEN Scaniabadet 31 VÄSTRA 35 HAMNEN Ubåtshallen MELLERSTA HAMNEN HUVUDLINJER Turning Torso 1 Elinelund–Jägersro–Kristineberg Stapelbäddsparken 2 Lindängen–Västra hamnen Propeller- 3 Ringlinjen gatan Dockan 4 Bunkeflostrand–Limhamn-Segevång–Bernstorp 5 Segevång Stenkällan– Västra hamnen Kockums 31 6 Klagshamn–Bunkeflostrand–Videdal–Toftanäs Orkanen 4 7 Svågertorp–Gustav Adolfs torg Kockum fritid 3 CENTRALEN Kronetorps- gatan 8 Kastanjegården–Centralen–Hyllie Segevångsbadet [Z Rostorp Går från tidig morgon till sen natt, som bäst var Östervärn Kirsebergs Högskolan Anna Lindhs plats 33 34 kyrka Östra Fäladen Segemöllegatan 5–10:e minut och aldrig mer sällan än var 20:e minut. Tekniska museet Caroli Slussen STORA Blåhakevägen Kontorsvägen BERNSTORP Värnhem Kirsebergs Beijers park PLUSLINJER Drottning- torg 31 torget Vattenverket Valdemarsro Santessons Lindängen–Jägersro–Bulltofta–Centralen– Ribershus Djäknegatan Ellstorp väg 4 Mellersta hamnen GUSTAV ADOLFS TORG 32 Ön–Centralen–Käglinge 7 31 Sergels väg Studentgatan Celsiusgatan 33 Ön–Hyllie–Värnhem Stads- 31 Katrinelund 34 Håkanstorp Långhälla- 34 Sibbarp–Värnhem–Norra hamnen Aq-va kul biblioteket 32, 35 S:t Pauli Celsius- 31 BULLTOFTA gatan Ventilgatan TOFTANÄS Fridhemstorget kyrka gården 35 Kvarnby–Toftängen–Centralen–Östra hamnen Katarina Skvadrons- Kronprinsen kyrka Kyrkogården Risebergaparken Går var 10–30:e minut, men inte lika sent på gatan Davidshall Åkvagns- 6 Erikslust Carl Disponent- gatan 32 Fågelbacken
    [Show full text]
  • Välkommen Ombord På Malmö Stadsbuss
    Välkommen ombord på Hemsögatan NORRA Blidögatan VÄSTRA FULLRIGGAREN 34 HAMNEN HAMNEN ÖSTRA 2 5 Malmö stadsbuss Terminalgatan Graniten HAMNEN Scaniabadet 31 32 Ubåtshallen MELLERSTA Aspögatan HAMNEN HUVUDLINJER Turning Torso Hammargatan 1 Elinelund–Jägersro–Kristineberg31 7 Stapelbäddsparken 2 Kastanjegården–Västra32 34 hamnen Hamncentrum Propeller- Kosterögatan 3 Ringlinjen33 gatan Dockan 4 Bunkeflostrand–Limhamn-Segevång–Bernstorp34 Segevång 5 Stenkällan–35 Västra hamnen Kockums Slagthuset Frihamnen 32 Östra Orkanen 6 Klagshamn–Bunkeflostrand–Videdal–Toftanäs37 Fäladsgatan 4 Väderögatan Sjölunda- 7 Svågertorp–Centralen–Ön46 Kockum fritid 3 CENTRALEN Lodgatan Kronetorps- viadukten gatan 8 Lindängen–Centralen–Hyllie Kirsebergsskolan Segevångsbadet Anna [Z 33 34 Går från tidig morgon till sen natt, som bäst var Östervärn Kirsebergs Rostorp Lindhs Drottning- 5–10:e minut och aldrig mer sällan än var 20:e minut. Högskolan plats VÄRNHEM kyrka Östra Fäladen Segemöllegatan Caroli torget Slussen STORA Tekniska museet Simrisbanvägen BERNSTORP 31 Kirsebergs Beijers park Blåhakevägen Kontorsvägen Ribersborg torg PLUSLINJER Vattenverksvägen Öresundsparken Vattenverket Valdemarsro Santessons 1 31 7 Rörsjöparken Lindängen–Jägersro–Bulltofta–Centralen– GUSTAV Djäknegatan Ellstorp Höjdrodergatan väg 4 12 3231 Mellersta347 hamnen T-bryggan Ribershus ADOLFS Flygvärdinnan 31 31 2 32 Östra34 hamnen–Centralen–Käglinge TORG Celsius- 3 33 Sergels väg Studentgatan gatan Flygledaren 43 3433 Ön–Hyllie–Värnhem Stads- Katrinelund 35 34 Potatisåkern biblioteket Håkanstorp
    [Show full text]
  • Svensk Fastighetsmarknad Tema: Landstingens Fastighetsinnehav
    RUBRIK A Svensk Fastighetsmarknad – Fokus 24 orter TEMA: LANDSTINGENS FASTIGHETSINNEHAV VÅREN 2015 RUBRIK B Innehåll Sid Analyschefen har ordet 1 NAI Svefa 20 år! NAI Svefa Fastighetsindex 2 Marknadsförutsättningar 4 Landstingens fastighetsinnehav 6 Berättelsen om oss börjar den 1 juli 1995 då Svefa Svensk Fastighets- värdering såg dagens ljus. Men egentligen börjar den långt tidigare. Svefa Landstingens fastighetsstrategier 8 föddes ur Lantmäteriverket som hade svårigheter med att kombinera rollen som myndighet med den växande och framgångsrika konsultverksamheten Infrastruktur – nästa investeringsvåg? 10 inom värderingar. Resultatet blev en av de första bolagiseringarna av den Stockholm 12 affärsdrivande verksamheten i en statlig myndighet. Vår bakgrund har präglat oss starkt. Göteborg 14 Malmö 16 Ta det faktum att vi finns i hela landet. Vi har från vårt ursprung valt att finnas nära våra uppdragsgivare. Det har nu utvecklats till en av våra Uppsala 18 största konkurrensfördelar. Se också på våra konsulter. De ses som Linköping 20 seriösa, pålitliga och kunniga. Våra kunder överlåter med tillförsikt sina Västerås 22 problem och utmaningar åt oss, eftersom de vet att vi med hög integritet Örebro 24 aldrig tar några genvägar. Vi är inte som andra, och det är en stor förklaring Helsingborg 26 till vår framgång. Norrköping 28 I 20 år har vi alltså arbetat med hela den svenska fastighetsmarknaden, Jönköping 30 från Malmö i söder till Luleå i norr. Våra kunder kommer till lika delar från Umeå 32 offentlig och privat sida av branschen och varje år får vi förstås oändligt mycket kunskap om de lokala, regionala och nationella marknaderna. Lund 34 Sedan hösten 2009 ger vi två gånger om året ut rapporten Svensk Borås 36 Fastighetsmarknad som sannolikt är den bredaste sammanställningen i en Eskilstuna 37 öppen redovisning av den svenska marknaden.
    [Show full text]
  • Åtgärdsplan För Malmös Avloppsledningsnät 2017
    ÅTGÄRDSPLAN FÖR MALMÖS AVLOPPSLEDNINGSNÄT 2017 Utgivare: VA SYD Box 191 201 22 Malmö Rapporten kan laddas ner från www.vasyd.se Fotografier: Nicholas South: i Victor Pelin: 21 Annika Sundström: 113 Stefan Billqvist: 119 Paul Jönsson: 124 Malin Bengtsson: 126 Organisation: VA SYD är ett kommunalförbund som består av Malmö, Lund, Burlöv och Eslöv verksamheter som tidigare låg organiserade under respektive kommuners verksamhet. VA SYD har drygt 350 anställda och ansvarar för dricksvattenförsörjning och avloppshantering i Malmö, Lund, Burlöv och Eslöv samt avfallsinsamling i Malmö och Burlöv. ii FÖRORD Åtgärdsplanen för Malmös avloppsledningsnät har fått ett nytt format och är också starten på ett nytt arbetssätt. Vi utvecklar vår verksamhet, men vårt arbete med att förbättra ledningsnätet i Malmö har samma intention som alltid, att minska risken för att VA SYDs kunder drabbas av källaröversvämning, minska bräddningarna och öka motståndskraften vid kraftiga regn. Åtgärdsplanen ger oss helhetsperspektivet och den långsiktiga riktningen för hur vi arbetar med att ständigt förbättra ledningsnätets funktion. Planen ger oss också en värdefull grund inför kommande prioriteringar av åtgärder men också indikationerna som visar att vi arbetar i rätt riktning samt att våra utförda åtgärder får den effekt som vi önskar. Malmö drabbades hårt av skyfallet den 31 augusti 2014. Förutom att tusentals fastigheter översvämmades påverkades även den samhällsviktiga infrastrukturen. Nu, tre år senare står VA SYD tillsammans med Malmö stad redo att ta sig an utmaningen att med blicken framåt öka stadens motståndskraft vid kraftiga regn. VA SYDs och Malmö stads gemensamma riktning har arbetats fram i stadens skyfallsplan. Skyfallsplanen ger oss förutsättningarna för ett långsiktigt och brett samarbete med en hög ambition.
    [Show full text]