DOCSLIB.ORG

Det Gröna Och Det Allmänna Om Planering För Grönstruktur I Tätare Stad

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Det Gröna Och Det Allmänna Om Planering För Grönstruktur I Tätare Stad Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Det gröna och det allmänna Om planering för grönstruktur i tätare stad The green and the public Planning for green structure in a city becoming denser Kalle Magnér Examensarbete i landskapsplanering, 30 hp Landskapsarkitektprogrammet Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU Alnarp 2013 2 Det gröna och det allmänna – Om planering för grönstruktur i tätare stad The green and the public – Planning for green structure in a city becoming denser Kalle Magnér Handledare: Gunilla Lindholm, SLU, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Examinator: Karl Lövrie, SLU, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Bitr. examinator: Carola Wingren, SLU, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Omfattning: 30 hp Nivå och fördjupning: A2E Kurstitel: Examensarbete i landskapsplanering / Master Project in Landscape Planning Kurskod: EX0546 Program/utbildning: Landskapsarkitektprogrammet Ämne: Landskapsplanering Utgivningsort: Alnarp Utgivningsmånad och -år: juni 2013 Omslagsbild: DNA Double Helix. Efter: Apers0n (2006). Publicerad på Wikipedia (https://en.wikipedia.org/wiki/File:DNA_Double_Helix.png) för fri användning. Serienamn: Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU Elektronisk publicering: http://stud.epsilon.slu.se Nyckelord: grönstruktur, grönplan, förtätning, stadsutveckling, urbanisering, kommunal planering, Helsingborg, grönytor, stadsbyggnadselement. SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning 3 4 “Green structure is colourful.” Sybrand Tjallingii (2005a, s 16) 5 ABSTRACT This essay is written in light of an ongoing green structure aims at. In particular, the structural cooperation can solve many of the problems that urbanization, an increasing global warming, and the aspect of green structure raises different opinions: green structure faces. fact that Swedish cities until recently has spread more Some believe that the purpose of green structure Chapter three discusses a supposed conflict of or less unrestrainedly, exploiting nature and agricultural should be a coherent structure, while others argue interests between green structure and densification. land and resulting into e.g. increased motorism. that such a separation from the city strengthens Initially it is stated that urban greenery is struggling To save land, energy and non-renewable resources the conception of green structure as something to compete against densification’s demands for there is great faith in the sustainable city as a undeveloped, isolated from the city. The latter instead unexploited land. It is pointed out that there are several solution. There are several reasons to believe that advocate an integrated approach to green structure, strong reasons to densify the city, but it is also noted such a city is dense, with mixed functions, as well as where the green as an element of townscape and that density actually is only one factor in the strive for a green. Meanwhile, there are indications that current urban planning is emphasized. sustainable and attractive city, where mixed functions densification may be a threat against the green values. An important conclusion of this chapter is that an and greenery are seen as other important components. To start with, this paper investigates different approach to green structure as either integrated or The chapter reflects upon different ways of approaches to green structure: first, as a theoretical separated is not necessary. Many things point to that protecting green structure which, as a result of the concept (Chapter 1), second as put into practice in a the approaches are useful in different contexts and lack of a considerable measure of agreement on green planning context, carried out through a case study of that they may work as complements to each other. structure, is found to be urgent. Furthermore, the the Swedish city of Helsingborg’s forthcoming “green Chapter two confirms some of the conclusions possibilities of improving the quality of green spaces, plan” (Chapter 2). The case study raises a number drawn in chapter one. The case study of Helsingborg’s and the consequences when this happens at the of planning problems and the paper – focusing on forthcoming green plan shows that an overall expense of other green spaces, is discussed. Finally Swedish conditions – delves deeper into the question perspective makes it difficult to describe the green as the possibilities to densify the city without building on whether it is possible to achieve a both dense and an element of townscape and urban planning, thus green spaces are investigated. green city (Chapter 3). stressing the importance of applying different scales Chapter three also reflects upon densification as a The essay can be said to be exploratory; knowledge in order to capture the whole complexity of green concept. A suggested starting point where the city is has been collected through literature and case studies, structure. seen as a structure that consists of buildings, roads and all data has been treated qualitatively. From a municipal perspective the case study and places connected with each other means that Chapter one finds that although green structure identifies a number of planning problems, where most densification can be said to deal with all of these is an established concept in Sweden today it can be of them in one way or another seems to be related: elements – partly to use the space at each of them understood in different ways – a simple definition that green structure has a low status in relation to other more effectively, partly to achieve a good balance also captures the complexity of green structure seems planning interests; means for management are limited; between them. The fact that urban green structure to be lacking. Green structure is “multi-functional” the actors are many and unorganized; and there is a is intimately connected with buildings, roads and and as such it can be understood as a multitude of widespread ignorance of the functions and values places thus means that actions that help to create a layers consisting of functions and values that activate of green structure – all this seems to a large extent more multi-functional green structure can be seen as different physical spaces as well as different sectoral be due to the understanding of green structure as a a way of densifying the city (not to be confused with areas – to some extent these overlap each other, but sectoral issue. The solution proposed is based on the densification throughbuildings only). they also give rise to different opinions about what assumption that a more horizontal, multi-sectoral 6 SAMMANFATTNING Den här uppsatsen skrivs som en följd av en omfattande den strukturella aspekten av grönstrukturbegreppet konstateras att stadsgrönskan har svårt att hävda sig urbanisering, en ökande global uppvärmning, samt det väcker delade meningar: Somliga anser att målet för mot det exploateringstryck som behovet av förtätning faktum att svenska städer tills helt nyligen har brett ut grönstrukturen är en sammanhängande struktur, innebär. Det påpekas att det finns många starka skäl sig relativt ohämmat över natur- och jordbruksmark medan andra hävdar att en sådan separering cementerar att förtäta staden, men framhålls också att tätt snarast med bl a växande ohållbara transporter som följd. en uppfattning om grönstruktur som någonting är en faktor i målet om en hållbar och attraktiv stad, För att hushålla med mark, energi och ändliga obebyggt, från staden avskilt. De senare förespråkar där funktionsblandning och grönska är andra viktiga resurser ställs nu stort hopp till en mer hållbar stad – istället ett integrerat synsätt på grönstrukturen, där det komponenter. såväl ekologiskt som socialt och ekonomiskt. Mycket gröna framhävs som ett stadsbyggnadselement. Kapitlet resonerar kring olika tillvägagångssätt talar för att en sådan stad är tät, funktionsblandad och En viktig slutsats i detta kapitel är att ett synsätt på för att skydda grönstruktur, vilket i brist på en mer grön. Samtidigt finns det indikationer på att rådande grönstrukturen som endera integrerad eller separerad utbredd samsyn, konstateras vara angeläget. Vidare förtätningstrend kan utgöra ett hot mot de gröna inte är nödvändigt. Tvärtom finns det mycket som talar diskuteras möjligheterna att höja grönytors kvalitet, värdena. för att synsätten är användbara i olika sammanhang och den eventuella lämpligheten i att detta sker på Den här uppsatsen undersöker till att börja med och att de därmed kan komplettera varandra. bekostnad av att andra exploateras. Slutligen undersöks olika synsätt på grönstruktur: dels som teoretiskt I kapitel två bekräftas somliga av de slutsatser förutsättningarna att förtäta staden utan att bebygga begrepp (kap. 1), dels som tillämpat begrepp i en som dras i kapitel ett. Fallstudien av Helsingborgs grönytor. planeringskontext, vilket sker genom en fallstudie kommande grönplan visar tydligt att ett övergripande Kapitel tre reflekterar också över förtätning som av Helsingborgs stads kommande grönplan (kap. 2). perspektiv gör det svårt att lyfta fram det gröna begrepp. En föreslagen utgångspunkt där staden Fallstudien aktualiserar ett antal planeringsproblem som stadsbyggnadselement, vilket tydliggör vikten ses som
Load more

Recommended publications
  • Fastighetsbestånd 2020.Xlsx
    MKB:s fastighetsbestånd 2020 Område Adresser Byggår/ Antal Bostäder Lokaler Total Tax.värde Värdeår (lägesklass) omb.år(1) lägen- yta yta 1+2(2) yta tkr heter kvm kvm kvm Almhög (C-läge) Karthänvisning O 7 Stacken 8 Nydalav 9 1959 82 4 690 65 4 755 54 072 1959 Summa 82 4 690 65 4 755 54 072 Annelund (B-läge) Karthänvisning P 5 Broderskapet 1 Vitemölleg 18-20 1957 184 10 296 582 10 878 139 936 1957 Färdigheten 1 Vitemölleg 13-15 1956 108 6 500 316 6 816 82 460 1956 Summa 292 16 796 898 17 693 222 396 Annetorp (A-läge) Karthänvisning H 7 Rapsen 2 Västanv 125-153 1984 8 836 325 1 161 20 104 1984 Spiran 1 Krossverksg 3 Spiran 2 Krossverksg 3 1 676 1 676 Summa 8 836 2 001 2 837 20 104 Augustenborg (B-läge) Karthänvisning O-P 6-7 Framtiden 1 Augustenborgsg 6-10 1950 210 12 491 1 139 13 630 167 343 1950 N Grängesbergsg 33 Förrådet 2 Augustenborgsg 22-24 1951 137 8 566 239 8 805 112 351 1951 Hösten 3 Augustenborgsg 5-9 1950 245 15 629 2 323 17 953 94 794 2016 N Grängesbergsg 35 Oasen 4 Lantmannag 60 1949 27 1 356 73 1 429 18 665 1949 Passet 1 Augustenborgsg 4 1950 97 5 566 484 6 050 74 912 1950 Särlag 1-5 Passet 4 Lindg 8 1959 15 962 962 12 820 1959 Passet 6 Lindg 12 1961 22 1 329 48 1 377 18 914 1961 Sommaren 1 Augustenborgsg 15-19 1951 273 17 402 1 150 18 552 238 046 1952 N Grängesbergsg 42 Sommaren 2 S Grängesbergsg 44-46 1951 207 12 797 577 13 374 164 339 1967 Augustenborgs 21-25 Sommaren 3 N Grängesbergsg 44 1965/02 32 1 883 1 883 35 376 2002 Stammen 1 Lantmannag 52 1959 43 2 428 589 3 017 36 524 1959 Särla 2 Lantmannag 62-66 1949 218 13
    [Show full text]
  • Ladda Ner Fulltext (Pdf)
    1 2 Förord........................................................................................5 1. VARFÖR? 9 1.1 Projektets bakgrund.............................................................. 10 1.2 Projektets syften.................................................................... 11 1.3 Projektets resultat.................................................................. 12 1.4 Rapportens disposition......................................................... 13 2. PERSPEKTIV 16 2.1 Människosyner....................................................................... 18 2.2 Sociala krafter …................................................................... 19 2.3 … i minst sju dimensioner................................................... 19 Varför finns stadsdelen?.................................................................. 19 Hur finns stadsdelen?....................................................................... 20 Vem bor i stadsdelen?...................................................................... 20 Vad gör stadsdelsborna?.................................................................. 20 Vilka resurser har stadsdelsborna?................................................. 20 Vad är meningen med stadsdelen?................................................. 21 Vem bestämmer och vad?............................................................... 21 2.4 Perspektiv på segregation .................................................... 21 2.5 Olika sociala världar.............................................................
    [Show full text]
  • Klicka Här För Att Ladda Hem Pdf:En
    Malmöhistoria i Malmö Magasinet Jörgen Kocks ståtliga tegelpalats från 1520-talet var en gång ett av Nordens mest påkostade borgarhus. Ett hus med historia uppåt väggarna. Av Sven Rosborn Byggdammet yrde och byggnadsställningarna svajade. Året var 1966. Vi teknister på byggnadsingenjörslinjen var på studiebesök. Läraren ville att vi skulle se den märkliga restaurering som då slutfördes i Malmö. Det blev mitt första möte med Jörgen Kock. Kockums hade köpt in borgmästaren Jörgen Kocks ståtliga palats från 1520-talet, beläget invid Stortorget. Under tre år pågick restaureringen. I köpet ingick också, mot extra tillägg, det unika porträttet av Jörgen själv som alltid funnits i huset. Nu stod vi där, framtidens ingenjörer, och blickade på en skäggig man med lustig "keps", eller barett om man ska tala 1500-tals språk. Här var han, mannen som kunde konsten att bygga redan för femhundra år sedan, påtalade guiden med stolthet. Guiden var ingen mindre än Einar Bager, fullständigt okänd för mig då men en nära vän senare under livet. Einar var en av de verkligt stora kännarna av Malmö. Under sitt mer än hundraåriga liv hann han med om mycket, inte minst när det gällde att gräva i de tonvis med gulnade papper som på Malmö stadsarkiv berättar om vår stad. Nu stod han här och berättade om Jörgen Kock, den rikaste av de rika i Malmö historia. Jörgen dyker upp i Malmö plötsligt och utan förvarning, i varje fall om man får tro källorna. En dag 1518 finns han här bara, i samma stund som Christian II utnämner honom till myntmästare i Malmö.
    [Show full text]
  • Arkitekturstadenmalmö Utställningsförslag
    ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG september 2016 ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG september 2016 4 ARKITEKTURSTADEN MALMÖ Innehåll Disposition Förord . 5 Arkitekturstaden Malmö består av tre huvudsakliga delar: Sammanfattning . 6 I inledningen beskrivs varför god arkitektur är vik- Arkitektur som verktyg . 8 tigt, syftet med programmet, hur det är tänkt att an- vändas och av vem. Nio teser om arkitektur . 10 Nio teser utgör dokumentets kärna. Här beskrivs Arkitekturens funktion . 12 Malmös stads ambitioner i frågor som rör arkitektur. Arkitekturen ska tillföra värden till alla människor i Malmö 15 I den avslutande delen, Malmö stads ansvar och Arkitekturen ska främja livet i stadens rum . 25 åtaganden, beskrivs stadens ansvar och fyra strategier Arkitekturen ska vara inbjudande och tillgänglig . 33 för hur Malmö stad ska arbeta för förverkligandet av ambitionerna som uttrycks. Arkitekturens form . 38 I en appendix beskrivs hur programmet relaterar Arkitekturen ska stärka Malmös särart. 41 till andra kommunala styrdokument samt riksintresset Arkitekturen ska gestaltas i relation till sin omgivning . 49 för kulturmiljön i Malmö. Arkitekturen ska ge sinnliga upplevelser. 55 Arkitekturens framtid . 64 Arkitekturen ska bidra till Malmös långsiktiga hållbarhet . 67 Arkitekturen ska kunna utvecklas över tid . 73 Arkitekturen ska åldras med skönhet och värdighet . 79 Malmö stads ansvar och åtaganden . 84 Malmö stads ansvar . 86 Malmö stads åtaganden . 87 Appendix . 88 ARKITEKTURSTADENMALMÖ TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN FÖR MALMÖ Samband med kommunala styrdokument . 90 Riksintresse . 92 Bildregister . 94 Synpunkter Synpunkter på denna utställningshandling lämnas till: Stadsbyggnadskontoret 205 80 Malmö e-post: [email protected] Frågor om utställningsförslaget besvaras av: Anna Modin telefon: 040 34 17 84, e-post: [email protected] Nytt förord behövs! FÖRORD 5 Förord Malmö växter.
    [Show full text]
  • Välkommen Ombord På Malmö Stadsbuss
    Välkommen ombord på NORRA FULLRIGGAREN 34 HAMNEN ÖSTRA Malmö stadsbuss 2 5 HAMNEN Scaniabadet 31 VÄSTRA 35 HAMNEN Ubåtshallen MELLERSTA HAMNEN HUVUDLINJER Turning Torso 1 Elinelund–Jägersro–Kristineberg Stapelbäddsparken 2 Lindängen–Västra hamnen Propeller- 3 Ringlinjen gatan Dockan 4 Bunkeflostrand–Limhamn-Segevång–Bernstorp 5 Segevång Stenkällan– Västra hamnen Kockums 31 6 Klagshamn–Bunkeflostrand–Videdal–Toftanäs Orkanen 4 7 Svågertorp–Gustav Adolfs torg Kockum fritid 3 CENTRALEN Kronetorps- gatan 8 Kastanjegården–Centralen–Hyllie Segevångsbadet [Z Rostorp Går från tidig morgon till sen natt, som bäst var Östervärn Kirsebergs Högskolan Anna Lindhs plats 33 34 kyrka Östra Fäladen Segemöllegatan 5–10:e minut och aldrig mer sällan än var 20:e minut. Tekniska museet Caroli Slussen STORA Blåhakevägen Kontorsvägen BERNSTORP Värnhem Kirsebergs Beijers park PLUSLINJER Drottning- torg 31 torget Vattenverket Valdemarsro Santessons Lindängen–Jägersro–Bulltofta–Centralen– Ribershus Djäknegatan Ellstorp väg 4 Mellersta hamnen GUSTAV ADOLFS TORG 32 Ön–Centralen–Käglinge 7 31 Sergels väg Studentgatan Celsiusgatan 33 Ön–Hyllie–Värnhem Stads- 31 Katrinelund 34 Håkanstorp Långhälla- 34 Sibbarp–Värnhem–Norra hamnen Aq-va kul biblioteket 32, 35 S:t Pauli Celsius- 31 BULLTOFTA gatan Ventilgatan TOFTANÄS Fridhemstorget kyrka gården 35 Kvarnby–Toftängen–Centralen–Östra hamnen Katarina Skvadrons- Kronprinsen kyrka Kyrkogården Risebergaparken Går var 10–30:e minut, men inte lika sent på gatan Davidshall Åkvagns- 6 Erikslust Carl Disponent- gatan 32 Fågelbacken
    [Show full text]
  • Läges- Rapport Mars 2017
    STADSBYGGNADSKONTORET LÄGES- RAPPORT MARS 2017 Årlig uppföljning och analys av bostadsförsörjningen SAMMANFATTNING Ökat byggande, delad marknad God planberedskap UTVECKLINGEN I MALMÖ 2016 De två senaste åren har präglats av en Särskilt tre utvecklingsområden Pilarna anger utveckling under 2016 hög takt i bostadsbyggandet som ser kommer att ha fortsatt starkt fokus och jämfört med genomsnittlig utveckling ut att fortsätta. Under 2016 påbörjades prioriteras i planeringen under kom- under perioden 2011-2015 över 3 100 bostäder och så många mande år; Västra Hamnen-Varvssta- bostäder har inte påbörjats sedan den-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroks- Bostadsbyggande miljonprogrammets dagar. Kommu- bäck samt Norra Sorgenfri-Rosengård. 3 100 byggstartade bostäder nens arbete i kombination med en Under 2016 anmäldes i stadsbygg- 1 700 färdigställda bostäder god konjunktur innebar att antalet nadsnämnden detaljplaner för drygt byggstartade bostäder matchade 3 200 nya bostäder, en ökning även Upplåtelseformer befolkningsökningen. Samtidigt är från 2015 års höga nivå. Det pågår 67% byggstartade hyresrätter den ökande strukturella hemlösheten detaljplaner för 9 000 bostäder, varav 24% byggstartade bostadsrätter en indikation på att antalet malmö- cirka 40 procent är på kommunal 9% byggstartade småhus bor som har svårt att efterfråga en mark. Utöver det finns drygt 8 000 bo- 2 131 lägenheter omvandlades bostad ökar. Att upprätthålla det höga städer i klara detaljplaner som är under från hyresrätt till bostadsrätt byggandet och samtidigt möta det utbyggnad i olika skeden. ökande behovet av sociala bostäder Befolkningsförändringar och anvisningsboenden på ett hållbart Planförutsättningar visar på goda möjligheter att upprätthålla det höga 6 000 fler personer i Malmö sätt är stadens stora utmaning under byggandet även 2017.
    [Show full text]
  • Välkommen Ombord På Malmö Stadsbuss
    Välkommen ombord på Hemsögatan NORRA Blidögatan VÄSTRA FULLRIGGAREN 34 HAMNEN HAMNEN ÖSTRA 2 5 Malmö stadsbuss Terminalgatan Graniten HAMNEN Scaniabadet 31 32 Ubåtshallen MELLERSTA Aspögatan HAMNEN HUVUDLINJER Turning Torso Hammargatan 1 Elinelund–Jägersro–Kristineberg31 7 Stapelbäddsparken 2 Kastanjegården–Västra32 34 hamnen Hamncentrum Propeller- Kosterögatan 3 Ringlinjen33 gatan Dockan 4 Bunkeflostrand–Limhamn-Segevång–Bernstorp34 Segevång 5 Stenkällan–35 Västra hamnen Kockums Slagthuset Frihamnen 32 Östra Orkanen 6 Klagshamn–Bunkeflostrand–Videdal–Toftanäs37 Fäladsgatan 4 Väderögatan Sjölunda- 7 Svågertorp–Centralen–Ön46 Kockum fritid 3 CENTRALEN Lodgatan Kronetorps- viadukten gatan 8 Lindängen–Centralen–Hyllie Kirsebergsskolan Segevångsbadet Anna [Z 33 34 Går från tidig morgon till sen natt, som bäst var Östervärn Kirsebergs Rostorp Lindhs Drottning- 5–10:e minut och aldrig mer sällan än var 20:e minut. Högskolan plats VÄRNHEM kyrka Östra Fäladen Segemöllegatan Caroli torget Slussen STORA Tekniska museet Simrisbanvägen BERNSTORP 31 Kirsebergs Beijers park Blåhakevägen Kontorsvägen Ribersborg torg PLUSLINJER Vattenverksvägen Öresundsparken Vattenverket Valdemarsro Santessons 1 31 7 Rörsjöparken Lindängen–Jägersro–Bulltofta–Centralen– GUSTAV Djäknegatan Ellstorp Höjdrodergatan väg 4 12 3231 Mellersta347 hamnen T-bryggan Ribershus ADOLFS Flygvärdinnan 31 31 2 32 Östra34 hamnen–Centralen–Käglinge TORG Celsius- 3 33 Sergels väg Studentgatan gatan Flygledaren 43 3433 Ön–Hyllie–Värnhem Stads- Katrinelund 35 34 Potatisåkern biblioteket Håkanstorp
    [Show full text]
  • Åtgärdsplan För Malmös Avloppsledningsnät 2017
    ÅTGÄRDSPLAN FÖR MALMÖS AVLOPPSLEDNINGSNÄT 2017 Utgivare: VA SYD Box 191 201 22 Malmö Rapporten kan laddas ner från www.vasyd.se Fotografier: Nicholas South: i Victor Pelin: 21 Annika Sundström: 113 Stefan Billqvist: 119 Paul Jönsson: 124 Malin Bengtsson: 126 Organisation: VA SYD är ett kommunalförbund som består av Malmö, Lund, Burlöv och Eslöv verksamheter som tidigare låg organiserade under respektive kommuners verksamhet. VA SYD har drygt 350 anställda och ansvarar för dricksvattenförsörjning och avloppshantering i Malmö, Lund, Burlöv och Eslöv samt avfallsinsamling i Malmö och Burlöv. ii FÖRORD Åtgärdsplanen för Malmös avloppsledningsnät har fått ett nytt format och är också starten på ett nytt arbetssätt. Vi utvecklar vår verksamhet, men vårt arbete med att förbättra ledningsnätet i Malmö har samma intention som alltid, att minska risken för att VA SYDs kunder drabbas av källaröversvämning, minska bräddningarna och öka motståndskraften vid kraftiga regn. Åtgärdsplanen ger oss helhetsperspektivet och den långsiktiga riktningen för hur vi arbetar med att ständigt förbättra ledningsnätets funktion. Planen ger oss också en värdefull grund inför kommande prioriteringar av åtgärder men också indikationerna som visar att vi arbetar i rätt riktning samt att våra utförda åtgärder får den effekt som vi önskar. Malmö drabbades hårt av skyfallet den 31 augusti 2014. Förutom att tusentals fastigheter översvämmades påverkades även den samhällsviktiga infrastrukturen. Nu, tre år senare står VA SYD tillsammans med Malmö stad redo att ta sig an utmaningen att med blicken framåt öka stadens motståndskraft vid kraftiga regn. VA SYDs och Malmö stads gemensamma riktning har arbetats fram i stadens skyfallsplan. Skyfallsplanen ger oss förutsättningarna för ett långsiktigt och brett samarbete med en hög ambition.
    [Show full text]
  • Hundkarta Med Hundstadga
    GATUKONTORET Hundkarta med hundstadga 2012.11 OLJEHAMNEN Karta över MALMÖ SPILLEPENGEN Upprättad av Gatukontoret Malmö 49 NORRA HAMNEN SEGE INDUSTRIOMRÅDE Upptagningstvång och koppeltvång gäller hela året MELLERSTA HAMNEN ÖSTRA HAMNEN SEGEMÖLLA Upptagningstvång gäller hela året 0 500 1 000 m 23 Koppeltvång gäller mellan 15/3 – 15/9 FRIHAMNEN VÄSTRA HAMNEN SEGEVÅNG Hundrastplats d ROSTORP n INRE HAMNEN u s Hundrastgård inhägnad r e 22 Ö KIRSEBERGSSTADEN SLUSSEN för naturreservat gäller 52 KIRSEBERG VALDEMARSRO CENTRUM ÖSTERVÄRN särskilda regler, se bilaga 2 GAMLA STADEN ELLSTORP BULLTOFTA 21 20 48 MALMÖHUS JOHANNESLUST Hundrastgårdar Hundrastplatser RISEBERGA RIBERSBORGS- RIBERSBORG RÖRSJÖSTADEN VÄRNHEM STRANDEN KATRINELUND 1 46 TOFTANÄS Sörängen Kastanjegårdsparken 33 DAVIDSHALL SORGENFRI VÄSTRA INNERSTADEN LUGNET HÄSTHAGEN INDUSTRIOMRÅDE HÅKANSTORP 2 INNER- Flansbjer östra FRIDHEM KRONPRINSEN VÄSTRA RÖNNEHOLM STADEN SORGENFRI 42 3 Lindängen 47 Höja 51 FÅGELBACKEN EMILSTORP 28 TEATERN ÖSTRA RÅDMANSVÅNGEN SORGENFRI 4 48 VÄSTERVÅNG 18 19 ÖSTRA Kristinebergsparken Bulltofta rekreations- MÖLLE- KYRKOGÅRDEN KRONBORG VÅNGEN 44 VIDEDAL 5 DAMMFRI 40 Kastanjegårdsparken område MELLANHEDEN 34 NORRA LIMHAMNS BELLEVUE 17 ÖSTRA 49 PILDAMMSPARKEN SOFIELUND SKRÄVLINGE östra Spillepengen HAMNOMRÅDE 43 ANNELUND ALLMÄNNA APELGÅRDEN 16 26 VIRENTOFTA SOLBACKEN SJUKHUSET SÖDRA 15 6 50 SÖDERVÄRN Gullviksparken Lernacken NYA BELLEVUE SOFIELUNDS KRYDDGÅRDEN 29 INDUSTRIOMRÅDE TÖRNROSEN 7 51 GAMLA LIMHAMN LORENSBORG Nydalaparken Ribersborg/Lagunen INNERSTADEN
    [Show full text]
  • Judge Travel Guide for Grand Prix Malmö
    Judge Travel Guide For Grand Prix Malmö This guide was made by Jernej Lipovec, Gunnar Holmstedt and Robin Widegren to make your stay in Malmö more pleasant and enjoyable. Wizards of the Coast, Magic: The Gathering, and their logos are trademarks of Wizards of the Coast LLC. © 2011 Wizards. All Rights Reserved. This publication is not affiliated with, endorsed, sponsored, or specifically approved by Wizards ofthe Coast LLC. 1 1. How to get to Malmö Copenhagen Airport - Kastrup Malmö is situated near airport hub called Copenhagen, therefore we would recommend flying there. From there all you need to do is take a train over Öresund bridge that stops at the airport and takes you directly to Malmö Hylie, where the venue is, or to the Central station. The trains leaves every 20 minutes from the Airport. The one-way ticket will cost you around 10€. If you travel in group, you should consider buying a prepaid Jojo card, which will provide you with 20% discount on all rides including trains and buses. The minimum top-up is 200 SEK (22€). Look for Skanetrafiken machines at the exit of the Airport. The cheapest way to get to Copenhagen is to fly with EasyJet or Norwgian Airlines. Malmö Airport - Sturup Malmö also have its own airport which is much smaller and has worse connection to Malmö than Copenhagen. If you wish to travel there, there are buses that go to Malmö central station, tickets cost around 12 euro, and from there, you can take the train to Hyllie. The bus ride takes around 40 minutes.
    [Show full text]
  • Välkommen Ombord På Malmö Stadsbuss
    Välkommen ombord på Hemsögatan NORRA Blidögatan VÄSTRA FULLRIGGAREN 34 HAMNEN HAMNEN ÖSTRA 2 5 Malmö stadsbuss Terminalgatan Graniten HAMNEN Scaniabadet 31 32 Ubåtshallen MELLERSTA Aspögatan HAMNEN HUVUDLINJER Turning Torso Hammargatan 1 Elinelund–Jägersro–Kristineberg31 7 Stapelbäddsparken 2 Lindängen–Västra32 00 hamnen Hamncentrum Propeller- Kosterögatan 3 Ringlinjen33 34 gatan Dockan 4 Bunkeflostrand–Limhamn-Segevång–Bernstorp34 Segevång 5 Stenkällan–35 Västra hamnen Kockums Slagthuset Frihamnen 32 Östra Orkanen 6 Klagshamn–Bunkeflostrand–Videdal–Toftanäs37 Fäladsgatan 4 Väderögatan Sjölunda- 7 Svågertorp–Centralen–Ön46 Kockum fritid 3 CENTRALEN Lodgatan Kronetorps- viadukten 8 gatan Kastanjegården–Centralen–Hyllie Kirsebergsskolan Segevångsbadet Anna [Z 33 34 Går från tidig morgon till sen natt, som bäst var Östervärn Kirsebergs Rostorp Lindhs Drottning- 5–10:e minut och aldrig mer sällan än var 20:e minut. Högskolan plats VÄRNHEM kyrka Östra Fäladen Segemöllegatan Caroli torget Slussen STORA Tekniska museet Simrisbanvägen BERNSTORP 31 Kirsebergs Beijers park Blåhakevägen Kontorsvägen Ribersborg torg PLUSLINJER Vattenverksvägen Öresundsparken Vattenverket Valdemarsro Santessons 1 31 7 Rörsjöparken Lindängen–Jägersro–Bulltofta–Centralen– GUSTAV Djäknegatan Ellstorp Höjdrodergatan väg 4 21 3231 Mellersta007 hamnen T-bryggan Ribershus ADOLFS Flygvärdinnan 31 31 2 32 Östra00 hamnen–Centralen–Käglinge TORG Celsius- 3 33 34 Sergels väg Studentgatan gatan Flygledaren 43 3433 Ön–Hyllie–Värnhem34 Stads- Katrinelund 35 34 Potatisåkern biblioteket
    [Show full text]