DOCSLIB.ORG

2019 Års Riksdagsöversyn

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
2019 Års Riksdagsöversyn 2019 års riksdagsöversyn ISSN 1651-6885 ISBN 978-91-7515-014-3 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2020 2020/21:URF1 1 Till riksdagsstyrelsen Riksdagsstyrelsen beslutade den 12 juni 2019 att sammankalla en parlamenta- riskt sammansatt kommitté under ledning av talmannen med uppdrag att ge- nomföra en översyn av vissa frågor som gäller riksdagens arbete (dnr 2452- 2018/19). Kommittén antog namnet 2019 års riksdagsöversyn. Riksdagssty- relsen beslutade den 18 december 2019 att anta tilläggsdirektiv till utredningen i fråga om riksdagens medalj. Ordförande för kommittén har varit talman Andreas Norlén. Ledamöter har varit Erik Ezelius (S), Laila Naraghi (S), Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svan- tesson (M), Jessika Roswall (M), Charlotte Quensel (SD), Mikael Strandman (SD), Peter Helander (C), Mia Sydow Mölleby (V), Larry Söder (KD), Lina Nordquist (L) och Janine Alm Ericson (MP). Kanslichefen Lars Franzén, en- hetschefen Ann Larsson, departementsrådet Mathias Säfsten, kammarsekrete- raren Johan Welander och kanslichefen Mikael Åsell har biträtt kommittén som experter. Sekreterare har varit utskottsrådet Hans Hegeland. Kommittén överlämnar härmed sitt betänkande. Uppdraget är härmed slutfört. Stockholm den 23 september 2020 Andreas Norlén Erik Ezelius Laila Naraghi Fredrik Olovsson Elisabeth Svantesson Jessika Roswall Charlotte Quensel Mikael Strandman Peter Helander Mia Sydow Mölleby Larry Söder Lina Nordquist Janine Alm Ericson /Hans Hegeland 3 2020/21:URF1 2 Innehållsförteckning 1 Till riksdagsstyrelsen ............................................................................... 3 3 Sammanfattning ..................................................................................... 10 4 Författningsförslag ................................................................................. 15 4.1 Förslag till lag om ändring i regeringsformen ................................... 15 4.2 Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen ................................ 16 4.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:333) om Lagrådet ............. 22 4.4 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) .................................................................................................. 23 4.5 Förslag till lag om ändring i budgetlagen (2011:203) ....................... 24 4.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen .......................................................................... 25 4.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2012:883) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd .................................................................... 28 4.8 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter............................................................................. 29 5 Inledning ................................................................................................ 34 5.1 Uppdraget ......................................................................................... 34 5.2 Kommitténs arbete ............................................................................ 34 5.3 Betänkandets disposition .................................................................. 35 6 Budgetfrågor – budgetpropositionens lämnande och provisorisk budget ........................................................................................................... 37 6.1 Direktiven ......................................................................................... 37 6.1.1 Budgetpropositionens lämnande ............................................... 37 6.1.2 Om riksdagen inte har fattat budgetbeslut................................. 38 6.2 Gällande ordning ............................................................................... 38 6.2.1 Budgetpropositionens lämnande och riksdagens budgetprocess ........................................................................................... 38 6.2.2 Riksdagens budgetprocess ........................................................ 39 6.2.3 Statsministeromröstning ........................................................... 40 6.2.4 Om riksdagen inte har fattat budgetbeslut................................. 40 6.3 Begränsad reglering i regeringsformen av budgetprocessen ............. 41 6.3.1 1809 års regeringsform ............................................................. 42 6.3.2 1974 års regeringsform ............................................................. 43 6.3.3 Beslutet om rambeslutsprocessen inför 1997 – hanteringen under valår ............................................................................ 44 6.3.4 Utvärderingar av budgetprocessen och valdagen ...................... 46 6.3.5 Grundlagsutredningen 2010 ...................................................... 47 6.3.6 Beslut om längre tid för en ny regering (2014) – budgetpropositionens lämnande ............................................................... 50 6.3.7 Riksdagens tillkännagivande om utredning om budgetpropositionens lämnande och provisorisk budget .......................... 53 6.4 Erfarenheter från budgetprocessen .................................................... 53 6.4.1 Rambeslutsprocessen ................................................................ 53 6.4.2 Hösten 2014 .............................................................................. 54 6.4.3 Hösten 2018 .............................................................................. 55 6.4.4 Delning av budgetpropositionen i tryckt format ....................... 57 4 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2020/21:URF1 6.4.5 Tjänstemannautvärdering i riksdagen av budgetprocessen hösten 2018 .............................................................................................. 58 6.5 Tidsgränser i riksdagsarbetet – riksmötets början eller öppnande .................................................................................................... 59 6.5.1 Bestämmelser i regeringsformen .............................................. 60 6.5.2 Bestämmelser i riksdagsordningen ........................................... 61 6.6 Andra länder ..................................................................................... 62 6.6.1 Sista dag för lämnande av budgetpropositionen........................ 62 6.6.2 Om parlamentet inte har fattat beslut om statsbudgeten ........... 62 6.7 Överväganden ................................................................................... 63 6.7.1 Lämnandet av budgetpropositionen i förhållande till statsministeromröstningen ....................................................................... 63 6.7.2 Allra sista dag för att lämna budgetpropositionen ..................... 65 6.7.3 Om riksdagen inte fattar beslut om budgeten före budgetårets början .................................................................................... 68 7 De vice talmännen som vice ordförande i krigsdelegationen................. 73 7.1 Direktiven ......................................................................................... 73 7.2 Gällande ordning ............................................................................... 74 7.2.1 Krigsdelegationen ..................................................................... 74 7.2.2 Talman och vice talman ............................................................ 78 7.2.3 Ordförande och vice ordförande i krigsdelegationen ................ 78 7.2.4 Krigsdelegationens presidium ................................................... 79 7.2.5 Vice talmän i krigsdelegationen ................................................ 81 7.2.6 Talmän och vice talmän sedan 1971 ......................................... 82 7.2.7 Riksdagens tillkännagivande om översyn av regleringen av krigsdelegationen ................................................................................ 84 7.3 Överväganden ................................................................................... 85 8 Tystnadsplikt i krigsdelegationens verksamhet ..................................... 87 8.1 Direktiven ......................................................................................... 87 8.2 Grundlagsskyddad yttrandefrihet och informationsfrihet ................. 88 8.3 Offentlighets- och sekretesslagen ..................................................... 88 8.3.1 Lagens innehåll och omfattning ................................................ 88 8.3.2 Närmare om innebörden av begreppet sekretess ....................... 89 8.3.3 Förordnande om undantag från sekretess och sekretessförbehåll ..................................................................................... 90 8.3.4 Särskilda bestämmelser om sekretess i riksdagen ..................... 91 8.3.5 Särskilda regler för riksdagens ledamöter ................................. 92 8.3.6 Brott mot tystnadsplikten .......................................................... 93 8.4 Tillkomsten av nuvarande bestämmelser om tystnadsplikt i riksdagsordningen ...................................................................................... 93 8.4.1 Lydelsen fram till 2014 ............................................................. 93 8.4.2 Lydelse 2014–2018 ................................................................... 96 8.4.3 Problem med formuleringen av bestämmelsen från 2014 ......... 97 8.4.4 Konstitutionsutskottets betänkande 2017/18:KU7 Tystnadsplikt i riksdagen ......................................................................... 98 8.4.5 Sammanfattning av konstitutionsutskottets
Load more

Recommended publications
  • Anna Kinberg Batra Sitter Kvar Enligt Oddsen
    PRESSMEDDELANDE 2017-03-24 Anna Kinberg Batra sitter kvar enligt oddsen Moderaterna har rasat i opinionen och är nu mindre än Sverigedemokraterna, men partiledaren Anna Kinberg Batra får sitta kvar. Det visar färska odds från spelbolaget Betsson. Men oddsen visar även att Moderaternas ekonomisk- politiska talesperson Ulf Kristersson ligger tätt inpå. Efter utspelet om samarbete med Sverigedemokraterna har det varit turbulenta veckor för Moderaternas partiledare. Många spekulerar nu om Anna Kinberg Batra kan sitta kvar och om vem som i så fall blir hennes efterträdare. Enligt färska odds från Betsson behåller hon makten och spelas till relativt låga 1,5 gånger pengarna. Hon följs av Ulf Kristersson som ligger tätt inpå med odds på 2 gånger pengarna att han utses till ny partiledare. De följs därefter av Elisabeth Svantesson och Johan Forsell som båda spelas till 3 gånger pengarna. – Anna Kinberg Batra har tappat stort i förtroende men än har det inte förekommit några krav på avgång från hennes partikamrater. Oddsen pekar på att hon sitter kvar men hon har mycket att bevisa, säger Raúl Valencia López, på Betsson. Ingen comeback för Fredrik Reinfeldt Skulle Sveriges tidigare stadsminister Fredrik Reinfeldt göra comeback som Moderaternas nästa partiledare ger en satsad enkrona 50 gånger pengarna. Detsamma gäller för riksdagsledamoten Hanif Bali som gjort sig känd för att ha brutit mot partilinjen i en omröstning i riksdagen. För aktuella odds, vänligen se https://sportsbook.betsson.com/sv/politik-och- naringsliv/sverige/svensk-politik Vem
    [Show full text]
  • Simona Koria
    Swedish National Election Studies Department of Political Science Report University of Gothenburg 2020.03.19 2020:2 www.snes.gu.se Voter perceptions of policy outcomes and responsibility attributions 2010-2018 Simona Koria Ylva Larsson Valforskningsprogrammets rapportserie Sedan 1950-talet genomför forskare knutna till Valforskningsprogrammet i Göteborg empiri- ska undersökningar av hur den svenska demokratin mår och utvecklas. Rapportserien är vår viktigaste publikationskanal för att bidra till samhällets kunskapsförsörjning på demokrati- området. Målsättningen är att sprida grundläggande fakta och forskningsresultat som rör val och väljarbeteende till en bred publik av forskare, studenter, journalister, politiker och allmän- het. The Swedish National Election Studies Program working report series Since the 1950s, the researchers associated with the Swedish National Election Studies Program at the Department of Political Science, University of Gothenburg, conducts empirical research on the well-being and development of the Swedish democracy. The working report series is one of our main publication outlets. The aim is to publish basic facts and research results about elections and voting behavior to a broad audience of researchers, students, journalists, politi- cians and the public. Party abbreviation = Left Party (V) = Social Democratic Party (S) = Green Party (MP) = Center Party (C) = The Liberals (L) = Conservative Party (M) = Christian Democratic Party (KD) = Sweden Democrats (SD) Citation: Simona Koria & Ylva Larsson (2020). Voter
    [Show full text]
  • En Granskning Av Estoniakatastrofen Och Dess Följder
    En granskning av Estoniakatastrofen och dess följder Delrapport av Analysgruppen för granskning av Estoniakatastrofen och dess följder Stockholm 1998 Kommunikationsdepartementet SOU 1998:132 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: [email protected] Internet: www.fritzes.se Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29 Fotografer: Bildhuset AB – Beppe Arvidsson, Per B. Adolphson, Bruno Ehrs, Nina Ericson, Bengt af Geijerstam, Claes Grundsten, Denise Grünstein, Gerry Johansson, Kjell Johansson, Per Klaesson, Bengt Olof Olsson. Mira – Jan Rabben. Tiofoto AB – Ulrika Aling, Mikael Bertmar, Lars Dahlström, Anders Sjöberg, Ulf Sjöstedt, Photo Researchers Inc. Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-38-21040-1 Elanders Skogs, Malmö 1998 ISSN 0375-250X SOU 1998:132 Till statsrådet Mona Sahlin Den 18 september 1997 beslutade regeringen att tillsätta en analysgrupp med upp- gift att granska samhällets agerande i anledning av Estoniakatastrofen. Den 23 september 1997 förordnades generalsekreteraren i Svenska Röda Korset Peter Örn som ordförande och förutvarande förbundsordföranden i Svenska Kom- munalarbetareförbundet Lillemor Arvidsson, förutvarande chefredaktören gäst- professorn i journalistik Christina Jutterström, professorn i allmänpsykiatri hov- predikanten Conny Nordin samt förutvarande rektorn vid Uppsala universitet pro- fessor emeritus Stig Strömholm som ledamöter i Analysgruppen för granskning av Estoniakatastrofen och dess följder.
    [Show full text]
  • Gunnar Heckscher AV OLOF RUIN
    Gunnar Heckscher AV OLOF RUIN Gunnar Heckscher (1909-1987) började sitt sparsam med kommentarer om det liv han levt. mångskiftande liv som underbarn. Han växte upp Några memoarer publicerade han aldrig. En som son till Eli Heckscher. Fadern omfattade sin människas minne är, brukade han säga, bräckligt son med intensiv stolthet och omsorg; sonen sva­ och opålitligt. Memoarer blir lätt överdrivet ensi­ rade med stor öppenhet och närhet, ivrig att mot­ diga och självöverskattande. Nyss fyllda fyrtio svara alla förhoppningar som ställdes på honom. skrev han dock en artikel i Svensk Tidskrift som I Kungliga bibliotekets handskriftsavdelning indirekt speglade hans egen livssituation i tidig finns samlade över trehundra brev från Gunnar medelålder. Artikeln hade getts den talande ru­ Heckscher till Eli Heckscher. De ökar i täthet ef­ briken "En mångsysslares bekännelse". Heck­ ter det att sonen lämnar föräldrahemmet och i scher förvånade sig bl a över att Sverige, trots sin spetemberir1925iSkriver>.in^sig,vidi:Uppsalavuniveri, rlitenhet„hunnit,med-så,mycketvEn,anledning till sitet. Den nyligen sjutton år fyllda studenten bör­ att landet lyckats med detta sades vara att dess jade omgående läsa statskunskap och söka sig en medborgare, mer än medborgare i andra länder, kamratkrets i den konservativa studentförening­ åtog sig påfallande många uppgifter samtidigt en Heimdal. En av sina första kvällar i denna för­ (Heckscher [1950] s288): ening hade han länge suttit och samtalat med Georg Andrén om engelska politikerbiografier. Våra politiker är tillika lärare, fackföreningsmän, jour­ Den nästan tjugo år äldre statsvetardocenten blev nalister eller ämbetsmän, våra forskare får också bära tydligen mycket imponerad över vad den unge den vetenskapliga världens administrativa uppgifter, mannen redan hunnit läsa.
    [Show full text]
  • Riksbankens Jubileumsfond's Annual Report 2016
    RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND ANNUAL REPORT 2016 7 Chief Executive’s Comments 32 Sector Committees Sector Committee for Technology, 8 Overview of research Institutions and Change 32 support in 2016 Sector Committee for Mediatisation 10 Procedures, support forms and of Culture and Everyday Life 32 quality assessment 33 Nordic cooperation 11 Awarded research grants 33 Additional grants for research and Projects 13 cultural activities Programmes 21 33 International collaboration Infrastructure for Research 23 36 The Rönnberg Donations Research Initiation 24 36 Grants for costs of premises and 25 Targeted initiatives indirect costs Pro Futura 26 36 Follow-up and assessment Europe and Global Challenges 27 38 Open access Flexit 27 38 Research communication RJ Sabbatical 28 New Prospects for the Humanities and Social Sciences 29 Research on premodernity 29 Long-term Provision of Knowledge 29 Collections and Research 30 Governance and Scrutiny of the Public Sector 30 Riksdag Research 30 Swedish Foundation’ Starting Grant 30 Communications projekt 31 4 RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND ANNUAL REPORT 2016 PLATS FÖR VINJETT 42 Annual report 58 Financial result 43 Administration report 60 Income statement Purpose 43 61 Balance sheet Important events during the 62 Specificering förändring eget kapital financial year 43 63 Cash flow statement Governance 44 64 Accounting and valuation principles Budget and appropriations 45 Valuation of tangible assets 64 Regular forms of support 46 Valuation of financial assets 65 Targeted initiatives 47 Valuation of current assets
    [Show full text]
  • Protokoll Slutlig Sammanräkning Hallands
    1/1 Länsstyrelsen i PROTOKOLL Hallands län 2014-09-15 — 09-19 Dnr: 201-6909-14-1 Slutlig sammanräkning Val till riksdagen 2014-09-14 Valkrets: Hallands län Plats: Landstatshuset, Halmstad Sammanräkningen har skett enligt reglerna i 13 kap. vallagen. Länsstyrelsen beslutar att fastställa resultaten så att Valmyndigheten kan utse ledamöter och ersättare. • Bilaga 1 Röster för partierna • Bilaga 2 Förteckning över antalet röster per parti och lista • Bilaga 3 Valsedlar med kandidater för partier som tagit mandat • Bilaga 4 Kandidater som klarat spärren för inval på personliga röstetal Vid protokollet: Sigrid Josefson Justerat: Julia Westerling Bilaga 1 Länsstyrelsen i Hallands län Val till riksdagen 2014-09-14 Röster för partierna Röster Personröster Parti antal % antal % Moderaterna 57 261 27,72 11 728 20,48 Centerpartiet 17 367 8,41 4 193 24,14 Folkpartiet liberalerna 11 807 5,72 2 363 20,01 Kristdemokraterna 8 988 4,35 2 120 23,59 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 58 562 28,35 14 174 24,20 Vänsterpartiet 7 785 3,77 1 470 18,88 Miljöpartiet de gröna 12 184 5,90 2 361 19,38 Sverigedemokraterna 26 555 12,86 7 914 29,80 Feministiskt initiativ 3 766 1,82 1 623 43,10 Övriga partier 2 284 1,11 594 26,01 Summa giltiga röster 206 559 48 540 23,50 Ogiltiga röster 2 099 1,01 (varav blanka 2 039 0,98) Summa avgivna röster 208 658 Röstberättigade 238 402 Valdeltagande 87,52 % 1/2 Bilaga 2 Länsstyrelsen i Hallands län Val till riksdagen 2014-09-14 Förteckning över antalet röster per parti och lista Listnumret 90000 avser valsedlar som räknas som partiröster.
    [Show full text]
  • How Sweden Is Governed Content
    How Sweden is governed Content The Government and the Government Offices 3 The Prime Minister and the other ministers 3 The Swedish Government at work 4 The Government Offices at work 4 Activities of the Government Offices 5 Government agencies 7 The budget process 8 The legislative process 8 The Swedish social model 10 A democratic system with free elections 10 The Swedish administrative model – three levels 10 The Swedish Constitution 11 Human rights 12 Gender equality 12 Public access 13 Ombudsmen 13 Scrutiny of the State 14 Sweden in the world 15 Sweden and the EU 15 Sweden and the United Nations 15 Nordic cooperation 16 Facts about Sweden 17 Contact 17 2 HOW SWEDEN IS GOVERNED How Sweden is governed The Government and the Government Offices The Prime Minister and the other ministers Sweden is governed by a centre-right minority government elected in 2010 and composed of representatives of four parties: the Moderate Party, the Centre Party, the Swedish Christian Democrats and the Liberal Party. The Government consists of a prime minister and 23 ministers, each with their own portfolio. Fredrik Reinfeldt Prime Minister Lena Adelsohn Liljeroth Minister for Culture and Sports Maria Arnholm Minister for Gender Equality Beatrice Ask Minister for Justice Stefan Attefall Minister for Public Administration and Housing Carl Bildt Minister for Foreign Affairs Tobias Billström Minister for Migration and Asylum Policy Jan Björklund Minister for Education Ewa Björling Minister for Trade Anders Borg Minister for Finance Lena Ek Minister for the
    [Show full text]
  • Protokoll Slutlig Sammanräkning Örebro
    1/1 Länsstyrelsen i PROTOKOLL Örebro län 2014-09-15 — 09-18 Dnr: 201-5294-2014 Slutlig sammanräkning Val till riksdagen 2014-09-14 Valkrets: Örebro län Plats: Länshuset, Stortorget Örebro Sammanräkningen har skett enligt reglerna i 13 kap. vallagen. Länsstyrelsen beslutar att fastställa resultaten så att Valmyndigheten kan utse ledamöter och ersättare. • Bilaga 1 Röster för partierna • Bilaga 2 Förteckning över antalet röster per parti och lista • Bilaga 3 Valsedlar med kandidater för partier som tagit mandat • Bilaga 4 Kandidater som klarat spärren för inval på personliga röstetal Vid protokollet: Rickard Linde Justerat: Anna Mia Johansson Bilaga 1 Länsstyrelsen i Örebro län Val till riksdagen 2014-09-14 Röster för partierna Röster Personröster Parti antal % antal % Moderaterna 35 070 18,58 6 056 17,27 Centerpartiet 10 546 5,59 2 505 23,75 Folkpartiet liberalerna 8 053 4,27 1 880 23,35 Kristdemokraterna 9 771 5,18 3 326 34,04 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 69 604 36,89 13 580 19,51 Vänsterpartiet 10 183 5,40 2 088 20,50 Miljöpartiet de gröna 12 013 6,37 2 485 20,69 Sverigedemokraterna 27 126 14,37 8 024 29,58 Feministiskt initiativ 4 567 2,42 1 949 42,68 Övriga partier 1 771 0,94 605 34,16 Summa giltiga röster 188 704 42 498 22,52 Ogiltiga röster 1 941 1,02 (varav blanka 1 858 0,97) Summa avgivna röster 190 645 Röstberättigade 219 922 Valdeltagande 86,69 % 1/2 Bilaga 2 Länsstyrelsen i Örebro län Val till riksdagen 2014-09-14 Förteckning över antalet röster per parti och lista Listnumret 90000 avser valsedlar som räknas som partiröster.
    [Show full text]
  • The Constitution of Sweden the Fundamental Laws and the Riksdag Act
    2012 The Constitution of Sweden The Fundamental Laws and the Riksdag Act The Constitution of Sweden The Constitution of Sweden 2012 5IFNBKPSJUZPGEFNPDSBUJDDPVOUSJFTIBWFBXSJUUFO DPOTUJUVUJPOXIJDISFHVMBUFTIPXTPDJFUZTIBMMCF HPWFSOFE4XFEFOIBTGPVSGVOEBNFOUBMMBXTUIF *OTUSVNFOUPG(PWFSONFOU UIF"DUPG4VDDFTTJPO UIF 'SFFEPNPGUIF1SFTT"DUBOEUIF'VOEBNFOUBM-BX PO'SFFEPNPG&YQSFTTJPO5IFTFFTUBCMJTIBNPOH PUIFSUIJOHTIPXQBSMJBNFOUBOEHPWFSONFOUBSFUPCF BQQPJOUFEBOEIPXUIFZTIBMMGVODUJPO5IFGVOEBNFOUBM MBXTBMTPJODMVEFQSPUFDUJPOGPSDJUJ[FOTSJHIUTBOE GSFFEPNT Act and the Riksdag The Fundamental Laws 5IFPSHBOJTBUJPOBOEXPSLJOHQSPDFEVSFTPGUIF 3JLTEBH UIF4XFEJTI1BSMJBNFOU BSFSFHVMBUFEJONPSF Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm september 2011 EFUBJMJOUIF3JLTEBH"DU XIJDIPDDVQJFTBOJOUFSNFEJBUF QPTJUJPOCFUXFFOGVOEBNFOUBMMBXBOEPSEJOBSZMBX The Constitution of SwedenSFQSPEVDFTUIFMBXUFYUTJO UIFJSFOUJSFUZJO&OHMJTIUSBOTMBUJPO BTPG+BOVBSZ XIFODPNQSFIFOTJWFBNFOENFOUTUPUIF*OTUSVNFOU PG(PWFSONFOUDBNFJOUPGPSDF*UBMTPDPOUBJOTBO JOUSPEVDUJPOEFTDSJCJOHUIF4XFEJTIGPSNPGHPWFSONFOU BOEIPXJUEFWFMPQFE THE SWEDISH PARLIAMENT 4WFSJHFTSJLTEBH t 4&4UPDLIPMN t t XXXSJLTEBHFOTF (165 mm) (165 mm) (13 mm) The Constitution of Sweden THE FUNDAMENTAL LAWS AND THE RIKSDAG ACT With an introduction by Magnus Isberg revised by the Information Department 2012 THE SWEDISH PARLIAMENT Published by Sveriges Riksdag, 2012 SE-100 12 Stockholm, Sweden Tel: +46 8 786 40 00 www.riksdagen.se ISBN: 978-91-86673-25-3 Contents Foreword .............................................................................................7
    [Show full text]
  • Government Earmarks SEK 1 Million for Promotion Initiatives Swedish Music, Fashion and Digital Games Are a Few Industries That Can Promote the Image of Sweden Abroad
    2010 Press release 31 August 2010 Ministry for Foreign Affairs Music and fashion to put Sweden on the map - Government earmarks SEK 1 million for promotion initiatives Swedish music, fashion and digital games are a few industries that can promote the image of Sweden abroad. They are three creative industries that have a good reputation beyond our borders, and there is a great deal of interest in them. This is why the Government is now investing even more in the experience industry, especially since we have seen that activities previously conducted abroad have generated a lot of interest and received a positive response. These investments have helped to attract more tourists to Sweden and created an interest among foreign entrepreneurs in business opportunities. Our talented songwriters, designers and others involved in the experience industry abroad have helped to put Sweden on the world map. For a small country, Sweden has a strong position as an exporter of music - we are ranked fifth after other countries such as the United States and the United Kingdom. The music business is an important part of the Swedish experience industry, which is an expanding export industry and a major growth sector. In 2009, the experience industry accounted for over 5 per cent of Sweden's GDP, and it employs 280 000 people. "We have seen that the experience industry is very important for people's image of Sweden abroad. When I'm out travelling, I often hear how people associate Sweden with Abba, Max Martin, Robyn, DICE and Odd Molly. This is why it's really important that we promote this sector, so that we can become even stronger and more talked about beyond our borders," says Minister for Trade Ewa Björling, who is responsible for promoting the image of Sweden.
    [Show full text]
  • Preface 1 Olof Palme: “Moral Duty Is Discontent on a Large Scale”: Creation
    Notes Preface 1. This list is not exhaustive: Benezir Bhutto, Daniel Ortega, and Fulgencio Battista are among others whose political careers were resurrected after falling from power. 1 Olof Palme: “Moral Duty Is Discontent on a Large Scale”: Creation 1. Hans Haste, Olof Palme (Paris: Descartes et Cie., 1994), 25. tr. of Haste, Boken om Olof Palme. Hans Liv, Hans Gärning, Hans Död (Stockholm: Tiden, 1986). Chris Mosey, Cruel Awakening: Sweden and the Killing of Olof Palme (New York: St. Martin’s Press, 1991), 80. 2. Olof Ruin, Tage Erlander: Serving the Welfare State, 1946–1949 (Pittsburgh: Univ. of Pittsburgh Press, 1990), 53–54. 3. Olof Palme, La Rendez- vous suedois. Conversations avec Serge Richard (Paris: Stock: 1976), 40. 4. Palme, Rendez- vous, 14, 29–30. 5. Christer Isaksson, Palme Privat. I skuggan av Erlander (Falun: Ekerlios Förlag, 1995), 146. Haste, 37. 6. Isaksson, 147–148. 7. Robert Dalsjö. Life- Line Lost. The Rise and Fall of ‘Neutral’ Sweden’s Secret Reserve Option of Wartime Help from the West. Stockholm: Santérus Academic Press, 2006), 23. Modification of Swedish neutrality policy started early in the Cold War. Washington began applying economic pres- sure (delays and even stoppages of exports), which together with political and strategic considerations prompted Swedish acknowledgment of “ideo- logical affirmation” in the West – although not participation in NATO, as the State Department had wished. Birgit Karlsson, “Neutrality and Economy: The Redefining of Swedish Neutrality, 1946–1952,” Journal of Peace Research 32: 1 (1995), 42, 46. 8. NSC 6006/1.Statens Offentliga Utredningar (hereafter, SOU – published reports by official commissions), discussed by Dalsjö.
    [Show full text]
  • Anna Rytel-Warzocha1 Pozycja Ustrojowa
    Anna Rytel-Warzocha1 Pozycja ustrojowa przewodniczącego szwedzkiego parlamentu I. Początki szwedzkiego parlamentaryzmu sięgają końca XVIII w., kiedy w systemie zdominowanym przez władzę królewską funkcjonować zaczął czteroizbowy parlament stanowy. Pod koniec XIX w. archaiczna struktu- ra parlamentu, jak również tryb jego obradowania zakładający pięciolet- nie, a następnie trzyletnie przerwy między sesjami, byy czynnikami, któ- re niewątpliwie stały na przeszkodzie postępującemu wzrostowi uprawnień i wpływów Riksdagu. W związku z powyższym przeprowadzono szereg reform ustrojowych, w tym dotyczących prawa wyborczego, które dopro- wadziły w 1866 r. do przekształcenia ciała ustawodawczego w parlament dwuizbowy2. Izba pierwsza tego parlamentu początkowo wybierana była z zastosowaniem systemu wyborczego opartego na cenzusie majątkowym, który następnie w 1920 r. zamieniony został na nowy proporcjonalny sys- tem wyborczy oparty na zasadzie powszechności wyborów. Członków „izby drugiej” wybierały natomiast zgromadzenia dwudziestu czterech szwedz- kich prowincji. Na skutek szerokich reform konstytucyjnych z 1970 r., po- twierdzonych uchwaloną cztery lata później konstytucją, organ władzy usta- 1 Autorka jest adiunktem w Katedrze Prawa Konstytucyjnego i Instytucji Europejskich Wydziału Prawa i Administracji Uniwersytetu Gdańskiego. 2 M. Grzybowski, Systemy polityczne współczesnej Skandynawii, Warszawa 1989, s. 108; na temat rozwoju parlamentaryzmu szwedzkiego zob. idem, Wstęp, [w:] Konstytucja Króle- stwa Szwecji, Warszawa 2000; idem, Współczesny
    [Show full text]