Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 3 KORT KORT

PETER BACKA • GUN OKER-BLOM • SIGNE STRÖMBORG • LEIF SJÖSTRÖM

Läskompetens SVENSK SFV Huset G18 medlemstidning för svenska folkskolans vänner Svenska BYGDEN skolan i Nummer 3/2014 • Pris 2 e Varkaus

Josefin Öst, Arvid Mörne-vinnare: "Dikterna är ett slags destillerade tankar" LEDARE SVENSK medlemstidning för svenska folkskolans vänner BYGDEN Nr3 Oktober 2014 93 årgången UTGIVARE Svenska folkskolans vänner www.sfv.fi Bland organisationsaktiva i allt från Lundagård i Purmo är Aja och Chris- SFV:s kulturtidskrift utkommer små föreningar till stora förbund och tian Lunds gemensamma projekt 4 gånger år 2014: stiftelser råder en tilltagande vill- för ”slow-living” – ett ställe där man Nr 4 utkommer 8.12. rådighet beträffande skattefrågor. kan hitta och köpa byggnadsvårds- Sebastian Gripenberg reder ut be- dprodukter och inredningsdetal- REDAKTION greppen på sidan 18. jer som utgör motvikter till slit-och- Johan SFV, Annegatan 12, släng-tänkandet. Sidan 44. 00120 Helsingfors, tel. 09-684 4570 [email protected] • Vi finns på AURA Faceboook, Twitter och YouTube. »Man talar i vackra ordvändningar om delta- Kanslichef, Svenska folkskolans vänner Chefredaktör gande, närdemokrati och hållbar utveckling, & ansvarig utgivare: men glömmer att stora enheter så gott som ald- Johan Aura [email protected] rig kan leverera de här sakerna.» 040-3559 935 Peter Backa, sidan 28. Redaktörer: Rabbe Sandelin [email protected] Böckerna bara viktigare Stella Mattsson [email protected] Layout: Pia Pettersson Contents Pärmfoto: Arvid Mörne-vinnaren Josefin Öst...... 6 FV DELTAR i år åter på Bokmässan i Hel- ÖCKER HANDLAR ytterst om läsning. I Arvid Mörne-vinnaren singfors, och lanserar två nya biografier över denna tidning kan du läsa om SFV:s bokny- Josefin Öst. Foto: Rabbe Sandelin Både djup och bredd i Arvid Mörne-tävling...... 8 S B SFV Huset G18...... 10 intressanta, finlandssvenska livsöden. SFV:s bio- heter, men också bekanta dig med begreppet läs- PETER BACKA • GUN OKER-BLOM • SIGNE STRÖMBORG • LEIF SJÖSTRÖM grafiserie har sedan starten 2010 blivit en fram- komptens, som handlar om mycket mer än enkel Läskompetens Leif Sjöströms repliker fortfarande aktuella...... 14 SVENSK SFV Huset G18 gång, och utgivningen har varje år blivit en emot- läsförståelse. För att orientera sig i våra komplexa medlemstidning för svenska folkskolans vänner Svenska DUA:s Fototävling...... 17 BYGDEN skolan i Varkaus sedd händelse bland den läsande publiken. samhällen krävs nämligen inte bara att man lärt Hur beskattas föreningar?...... 18 sig bokstäverna och förstår vad ett ord ”betyder” Unik svenskspråkig skola i Varkaus...... 20 ET FENOMENET vittnar på sitt eget sätt – man skall också uppfatta och förstå de djupare Spänning var temat för årets Bokkalas...... 22 Dom att bokens betydelse inte tycks minska i sammanhang som kan växa fram ur en text då man DISA-metoden...... 24 trycket av elektronisk media – snarare tvärtom. läser den. Annars riskerar man att hamna på sido- Peter Backa och tredje sektorns sju dödssynder...... 28 Mellantinget, e-boken, tycks också fortfarande linjerna. Mångsidig läskompetens allt viktigare...... 32 söka den nisch där den passar bäst – besöker man ”Följer du med till Irak?”...... 40 en bokmässa är det tydligt att e-boken inte på nå- ÖR EN liten minoritet som finlandssvenskar- Josefin Öst, Arvid Mörne-vinnare: got sätt tagit över marknaden från tryckta böck- na är detta sannolikt viktigare än för majori- "Dikterna är ett slags destillerade tankar" Lundagård är motvikten till slit-och-släng...... 44 F Italien temaland på Bokmässan i Helsingfors...... 47 er, trots att man slog på trummorna hårt för någ- tetsbefolkningen. Våra böcker, vare sig de är skön- ra år sedan. Folk tycks fortfarande gilla det fysiska litteratur eller biografier, beskriver vår verklighet Signe Strömborg; En stark visionär för folkhögskolan...... 48 och påtagliga i en tryckt bok, och de tryckta ver- och vår historia – våra egna sammanhang, ur vår SFV på bokmässan...... 52 sionerna är förstås också lättare att marknadsföra synvinkel. Bara för dokumentationens skull är de Drömmen om frihet...... 58 och tillhandahålla i butiker och på mässor, liksom helt oumbärliga, men också för att vi skall förstå va- Medlemmarnas bokspalt...... 60 de fortfarande är nästan det enda praktiska sättet rifrån vi kommer, och vart vi är på väg. Läsbiten...... 61 att ge en bok i present åt någon.

Tryckeri OY FRAM AB, Vasa ISSN 0356-1755 (print) ISSN 2242-9387 (online)

2 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 3 KORT KORT

SFV-medlem! Lång redaktörsbana Vill du vara med i filmdokumentären om SFV? nådde sitt slut

SFV gör som bäst med Franck Media en dokumen- Du kommer inte att framträda med namn i do- Tidningen Nordens redaktör Erik Rune Hermans tärfilm om SFV. För att visa att SFV är en äkta folk- kumentären, endast bilden kommer (tillsammans gick bort i New York den 1 augusti, i sviterna av en rörelse med närapå 10 000 medlemmar önskar vi med de övriga bilderna) att användas på ett grafiskt operation. Därmed avslutades en mer än halvsekel- nu att så många medlemmar som möjligt skickar spännande sätt. Häng med! Den bakre gränsen för lång journalist- och kulturgärning. Hermans sköt- in en självtagen bild på sig (en ”selfie”), till redak- att skicka in bilden är 7.11. te tidningen Norden till sin död och bekymrade sig [email protected]. ännu när han lades in på sjukhus för hur det skulle gå med julinumret. För den lilla finlandssvenska kolonin i USA och Kanada, som utgjorde Nordens Förbundet Nordisk Vuxenupplysning årsmöte i Göteborg läsekrets, är hans bortgång en stor förlust. Erik Rune Hermans, bondson från Närpes, ut- Bildning. övriga styrelsemedlemmar är videordfö- bildade sig på femtiotalet till socionom och arbe- FNV samlade alla rande Stefan Landberg, Studieförbundet Vuxen- tade bland annat i ungdomsrörelsen i Åboland och medlemsorganisa- skolan (Sverige), Ivar Odnes, Senterpartiets stu- för Sfp i Helsingfors. Han hade tagit några jour- Jag träffade Erik Rune Hermans första gången tioner från de nord- dieforbund (Norge) och Elinor Harder, Netop nalistkurser och medarbetat i Kaskö Tidning och när jag på nittiotalet intervjuade honom inför Nor- iska länderna till Le- (Danmark). Hufvudstadsbladet men hade ingen större journa- dens 100-årsjubileum. Även senare hade jag förmå- darforum och årsmöte den 18–20 september. Ledar- FNV kommer under åren 2014–2016 i huvudsak listisk erfarenhet när han 1962 fick erbjudande om nen att få träffa honom vid flera tillfällen, både i forum är ett seminarium på två dagar som behandlar att jobba med projektet Motivation to Grow, ett ett sommarvikariat på Norden som då hade egen New York och när han sommartid kom hem till sin aktuella teman som berör alla medlemsorganisatio- samarbetsprojekt mellan FNVs medlemsorganisa- officin i Brooklyn. Han gjorde dock väl ifrån sig, lilla kära torpstuga, bland syrener och åldriga björ- ner i FNV. I år var temat Ungdomar och folkbild- tioner i Danmark, Finland, Norge och Sverige samt vikariatet förlängdes och snart blev han fast an- kar i Tjärlax. Även denna sista sommar återvände ning i förändring. folkbildningsorganisationer från Estland, Lettland ställd. han till hembygden och hann vara nestor och fest- Förbundets årsmöte avslutades på den nordis- och Litauen. Projektet riktar in sig på ungdomar Redan vid den här tiden hade Norden ett gott talare på en släktträff i byagården i Tjärlax endast ka folkhögskolan i Kungälv. Till ordförande för de som drabbas av sociala och ekonomiska problem i samarbete med de svenska och norska emigrant- ett par veckor före sin bortgång. två kommande åren valdes Beatrice Östman, SFV våra nordiska och baltiska länder. tidningarna Nordstjernan och Norwegian Times Det var alltid lika intressant och uppfriskande att och senare blev Hermans även redaktionssekretera- samtala med Hermans. Han visste mer om Svensk- re på Nordstjernan vid Times Square på Manhattan finlands alla hörn än de flesta och han följde sam- ”Där vi en gång gått” nu som lättläst och fick där även en redaktionshörna förNorden . hällsutveckligen, både i sitt gamla och nya hem- År 1995 gick Hermans i pension, men ansvaret land. Även om han inte skrev några ledare i sin tid- I september 2014 utkom de första finlandssvenska Birgitta Bouchts för Norden behöll han. Tidningen fick nu sin hem- ning hade han åsikter. Orättvisor tolererade han lättlästa bearbetningarna någonsin. Böckerna är re- lättlästa origi- vist i hans lilla enrummare på 51 gatan, inte långt inte, oberoende av var de förekom. Alla former av sultatet av LL-Centers projekt Finlandssvenska LL- nalverk. Det är från FN-skrapan. Med sin folkpension från Finland trångsynthet var honom främmande. Vida kulturel- bearbetningar, och kommer ut på Lärum-förlaget. en berättelse om och en liten lön från Norden arbetade han oförtru- la intressen hade han också och väggarna i hans lilla De första återberättade romanerna som ges ut på kvinnor i tre ge- tet vidare. men smakfullt inredda lägenhet upptogs av konst. svenska i Finland är Där vi en gång gått (av Kjell nerationer och Nu har Erik Rune Hermans, som i november Westö), återberättad av Peter Sandström, Tusen- några händel- God uppbackning hade redaktören av skulle ha fyllt 84 år, gjort sin sista Norden. Han var blad (av Birgitta Boucht), återberättad av Jolin serika veckor i tidningsaktiebolagets styrelse. ansvarig redaktör för tidningen i hela 52 år, innan Slotte, samt Orgelbyggaren (av Robert Åsbacka), deras liv. Birgit- – Jag tycker man kan säga att vi sköter Norden den slutliga deadlinen kom emot. För sin kulturgär- återberättad av Bosse Hellsten. ta Boucht har ungefär som en österbottnisk ungdomsförening. ning belönades han vid Nordens 100-årsjubileum år I de lättlästa bearbetningarna, eller återberätta- tidigare skrivit Vi håller årsmöte, väljer styrelse och ordförande 1996 med SFV:s folkbildningsmedalj i silver samt de romanerna, har en annan författare återberättat fem populära och sedan arbetar vi på, sade han en gång. Myhrmanpriset på 20 000 mark. På Runebergsda- en bok på ett enklare sätt. De är kortare och skriv- LL-böcker, som Med de finlandssvenska mediernas goda minne gen i år tog han emot Svensk-österbottniska sam- na på en lättare svenska än originalet. De är gjor- Katten i Ediths plockade Hermans in artikel- och notismaterial i fundets kulturpris. da för de läsare som upplever att originalet är för trädgård (2011) Norden med ambitionen att i varje nummer pre- Den bortgångne sörjs närmast av dottern Anni- svårt, men ändå vill ta del av berättelsen. och Jag heter sentera en sida med senaste nytt för vart och ett ka, barnbarnet Elisa, syskonbarn samt övrig släkt. – Det här är ett jättefint initiativ. Berättelserna Hanna (1998). av de finlandsvenska landskapen. Sportintresserad Han saknas även av vänner både i Närpes och New tillhör oss alla, kommenterade Kjell Westö utgiv- Mer info om böckerna finns på Lärum-förlagets som han var försummade han inte heller de senaste York. Och av hela tidningen Nordens trogna läse- ningen av Där vi en gång gått i lättläst bearbetning. hemsida: larum.fi, och om lättläst på LL-Centers idrottsresultaten. Ett särskilt öga höll han på hem- krets. I september utkom också Tårar, kärlek, efterrätter, hemsida: www.ll-center.fi. malaget Närpes Kraft. JAN KRONHOLM

4 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 5 TEXT & BILD: HANNA RAUTOMA

Josefin Öst: ”Jag tänker alltid bättre med en penna i handen”

Josefin Öst blev Arvid Mörne-tävlingens vinnare 2014. Skulle du kunna tänka dig att Skrivandet är för henne konst, terapi och helt enkelt ett skriva på andra språk än svens- sätt att tänka. Dikterna blir då ett slags känslokoncen- ka? trat och ett försök till att greppa vår verklighet. I och med – Jag skriver sångtexter åt ett tävlingen har hon insett att också andra kan ha glädje av par musikervänner, och då skri- hennes skriverier samt att det kan vara givande att träf- ver jag också på engelska. Det fa andra skribenter. är väldigt roligt som omväx- ling, men eftersom jag inte har Vad är en dikt, eller går det att konst, dels min alldeles egna te- lika nära relation till det språket definiera? rapimetod. är det ändå svenska jag helst vill – En dikt är för mig en musika- – Skrivandet i sig är också ett använda som poesispråk. Det blir lisk text, eller en målning i text- sätt för mig att ta makten över en personligare så, och det person- form. En text med rytm – men verklighet som i sig är svår eller liga är oftast det som är mest in- inte nödvändigtvis rytm i bety- rentav omöjlig att styra. Jag kan tressant i slutändan. delsen bundet versmått. Kanske inte alltid påverka allt i min när- stiliserad och fragmenterad, kan- het så mycket som jag önskar, Finns det teman du inte skulle – Situationer och känslor som egentligen känns alldeles för personliga eller smärtsamma att skriva om ske på rim, kanske alldeles sak- men jag kan alltid skriva om det, vilja skriva om? brukar dyka upp i mitt skrivande vare sig jag vill eller inte, säger Josefin Öst, vinnaren av Arvid Mörne – lig. Jag tycker närmast att det är återberätta det för mig själv och – Jo. Men jag gör det oftast tävlingen 2014. upp till skribenten att definiera andra, vinkla och vända och vri- ändå, i misstag. Det är vanligen naturen hos det egna skrivan- da och belysa och analysera. först i efterhand jag märker vil- det. Och ifall man vill dra saker ka teman jag berör i mina dik- Hur skulle du spontant skriva »Lugnet i att märka att du är långt ifrån till sin spets kanske all text, från Har du kontakt med andra som ter – i tillblivelseskedet vet jag om temat ungdom? ordböcker till bruksanvisningar, skriver, t.ex. någon skrivgrupp? sällan vad de kommer att hand- – Det jag spontant skulle ta fas- så ensam och underlig som du trott, och kan läsas som poesi. Tyvärr inte. Jag säger ty- la om. Det finns något omedve- ta på är att ungdomen är den pe- sorgen i att inse att ingen någonsin kan värr, för jag tror det kunde vara tet i själva skrivprocessen: Situ- riod i livet när du inser i vilken förstå dig fullt ut.» Vad betyder skrivandet för dig? hemskt givande. Skrivandet har ationer och känslor som egentli- mån du faktiskt är unik och i vil- – Skrivandet är min primä- alltid varit något jag gjort ensam gen känns alldeles för personliga ken mån du trots det har saker ra uttrycksform och en nödvän- och sällan diskuterat med någon. eller smärtsamma att skriva om gemensamt med andra. Jag skulle Framtidsplaner gällande skri- got av det jag skriver, vilket är en dig del av min vardag. Jag skriver Men tack vare Arvid Mörne-täv- brukar dyka upp i mitt skrivande försöka beskriva de paradoxala, vande? fantastisk känsla. I övrigt håller mig igenom allt och tänker alltid lingen har jag fått träffa en del vare sig jag vill eller inte, och te- tudelade känslorna denna insikt – Jag planerar att skicka in po- jag konstant utkik efter nya in- bättre med en penna i handen. andra som skriver vilket har va- man jag försöker undvika träng- väcker: lugnet i att märka att du esimanuskript till förlag under tressanta jobb, driven av en vag Dikterna blir i sig ett slags de- rit fantastiskt roligt. Det har fått er sig förr eller senare på ändå. är långt ifrån så ensam och un- detta år. Arvid Mörne-tävling- önskan att få göra något viktigt. stillerade tankar, ett känslokon- mig att inse hur intressant det Det är en del av det terapeutiska derlig som du trott, och sorgen en blev väldigt värdefull för mig Vad det innebär är jag inte allde- centrat. Skrivandet och poesin är vore att ha ett sådant samman- med poesiskrivandet – det är ett i att inse att ingen någonsin kan just i och med att den gav en vink les säker på, men det kanske vi- dels mitt sätt att göra något slags hang. effektivt sätt att närma sig själv. förstå dig fullt ut. om att andra kanske kan få ut nå- sar sig.

6 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 7 Prisvinnarna i Arvid Mörne-tävlingen: (I) Josefin Öst (f. 1986), Åbo, (II) Ingrid Weckström (f. 1988), Åbo, (III) Han- na Ylöstalo (f. 1992), Åbo, Josefin Nylund (hedersomnämnande) (f. 1989), Vasa. Otto Sandqvist (hedersomnäm- nande) (f. 1990), Helsingfors, kunde inte närvara vid utdelningen i SFV Huset vid Georgsgatan 18 i Helsingfors. Sammanlagt 81 bidrag skickades in till SFV:s Arvid Mörne-tävling 2014, som gällde dikter.

Första pris, 5 000 euro, tillföll Josefin Öst (f.1986), Åbo, för en diktsvit som väver samman trasighet och försoning hos ett diktjag som lyssnar och vill höras genom overraskande och färgsprakande bilder i språkligt säkra och gripande dikter. Andra pris, 3000 euro, gick till Ingrid Weckström (f. 1988), Åbo, för en dynamisk och verbalt lekfull diktsvit, där godhe- ten bjuder upp ondskan till dans i karnevalens tecken. Skick- ligt återges en existentiell utsatthet på gränsen mellan tvång och befrielse.

Tredje pris, 2000 euro, tilldelades Hanna Ylöstalo (f.1992), Åbo, för en diktsvit som problematiserar våra gränsdragningar mellan yta och djup, sinnligt och andligt, äkthet och förställning. Gestaltningen överträder det snävt personliga och stöder sig språkmässigt på raffinerade ljudlikheter, briljanta personifika- tioner och oväntade kombinationer av sinnesintryck.

Ett hedersomnämnande gick till Otto Sandqvist (f. 1990), Hel- singfors, för en rad innovativa flödestexter i vilka metaper- spektivet visar på en språklig spänning och ett diktjag med en självmedvetenhet som ger en lekfull kombination i diktsviten.

TEXT & BILD: RABBE SANDELIN Hedersomnämnande gavs också till Josefin Nylund (f. 1989), Vasa, för en lyrisk tidsresa, där livets och diktens rytm flyter samman. Under ordens yta pulserar en välgörande ironi som Både djup och bredd ibland ger den vardagsnära texten en absurd klangbotten. En bok med de prisbelönta och de hedersomnämnda dikterna kan utan kostnad beställas från SFV, så länge uppla- Arvid Mörne-tävlingen 2014 gan räcker: [email protected], eller 0400-453 953. Blir man automatiskt för- veller) blev Tomas Jansson turvetarna Mia Franck och Eva rock och rap. Det kan i och för fattare om man får pris el- som förstapristagare. Året där- Kuhlefelt – aldrig visste vem sig bli bra, men den som försö- ler hedersomnämnande i på handlade det om poesi, med som står bakom texterna. ker beskriva dagens verklighet Arvid Mörne- tävlingen för Mårten Westö som segrare. – Det är alltid lika spännan- med gårdagens litterära verktyg under 30-åringar? Knap- – Listan över pristagare under de när kuverten sprättas upp står nog inför en svår utmaning. past. Men faktum är att snart tre decennier blir en liten och pristagarnas namn klarnar: En stor del av texterna tar upp påfallande många av da- litteraturhistoria i sig. Växelbru- finns det någon region i Svensk- tunga ämnen: kärlekssvek, social gens mest uppmärksam- ket mellan lyrik och prosa har bi- finland som utmärker sig den här utsatthet, mentala blockeringar. made finlandssvenska lyri- dragit till en dynamik som hela gången? Nu vet vi att Åbo med Det förefaller som om dikten blir ker och prosaister inledde vår litteratur berikats av, säger sin särpräglade akademiska mil- en livsviktig kanal för att gestalta sin karriär i Mörnes teck- Widén. jö dominerar det litterära fältet ångest och sorg, som om orden i en, berättar prisjuryns ord- I år, när poesin stod på tur, in- som det återspeglas i Mörnetäv- basta fall kunde befria. förande Gustaf Widén. lämnades 81 bidrag. För första lingen 2014. – Så har del alltid varit, här gången gavs möjlighet att sän- Widén säger att texterna är möts klassicism och modernism ET ÄR en imponerande da in material elektroniskt, och minst sagt skiftande, både till i en brännpunkt som gör poesin Drad av skribenter som eta- de flesta utnyttjade den möjlig- stil och motiv. till en unik konstart. När unga blerat sig ända sedan SFV 1987 heten. Men fortfarande garan- – Många unga poeter håller sig finlandssvenskar skriver lyrik tog initiativ till tävlingen, vars teras anonymiteten så att pris- troget till traditionen med rim- finns det inga gränser – och så första vinnare (med temat no- nämnden – Widén, samt littera- made ord, kanske påverkade av ska det vara.

8 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 9 TEXT: STELLA MATTSSON

FOTO: RABBE SANDELIN SFV Huset G18 – ett anrikt och levande bildningshus för de finlandssvenska organisationerna

SFV Huset G18, som tidigare gått under namnet G18, är känt för många som kanske studerat eller festat här eller bara promenerat förbi och beundrat den vackra fasa- den. Huset bytte dimension en aning i början av 2013 då SFV:s bildningsenhet SFV Bildning flyttade in tillsammans med flera finlandssvenska aktörer i den tredje -sek torn. Vad förenar hyresgästerna och hurdan verksamhet kan man vänta sig i husets ståtliga utrymmen? Jag hälsade på hos SFV Bildning, Martin Wegelius-institutet och Svenska hörselförbundet.

E STORA lokalerna i den diecentralen. SFV:s biträdande Dgamla flickskolan har tjä- kanslichef och SFV Bildnings en- nat som klassrum för en hel del hetschef Catharina Gripenberg elever sedan 1884. Idag hänger de förklarar att hyresgästernas ge- gamla folkskolelamporna kvar i mensamma nämnare är att alla korridorerna och många origi- arbetar med bildningsfrågor på naldetaljer har bevarats i sam- ett ideellt plan eller har någon typ band med renoveringen 2005, av bildningsengagemang. Därvid men verksamheten har delvis va- stöder alla den tredje sektorn. rierat sedan SFV köpte fastighe- – Tanken är att göra huset till ten. Under den senaste tiden har ett välbesökt centrum för fri bild- alla utrymmen fått hyresgäster ning med evenemang både för och huset, som har en ny hem- allmänheten och de som arbetar sida (www.sfvhuset.fi), väntar här, fortsätter Gripenberg. Ge- bland annat på uppdaterad skylt- nom de tillställningar som ordning. En ny restaurang mot ga- nas här så gott som dagligen sig- tan har precis slagit upp dörrar- nalerar man dessutom att huset är na. Mittpunkten är festsalen G18, öppet på samma sätt som tidiga- där både hyresgäster och utom- re. Flera av de organisationer som stående ordnar tillställningar till- finns här har stora målgrupper, sammans med Svenska Rum Ab. och garanterar nästan automa- FOTO: PIA PETTERSSON Elevantalet har kanske minskat tiskt en jämn ström av besökare. sedan husets storhetstid som lä- På andra våningen finns Svens- - Ett mål är att det ska ordnas roanstalt, men bildningsuppdra- ka folkskolans vänners enhet SFV gemensamma projekt som lockar FOTO: PIA PETTERSSON get är lika distinkt som förut. Bildning, tidigare Svenska stu- flera intresserade till huset. Dess- Catharina Gripenberg ser fram emot samvaron tillsammans med de andra hyresgästerna.

10 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 11 Till vänster: hörselförbundet tar en paus i sittgruppen utanför sitt kansli. Till höger: i Martin Wegeliusinstitutets vackra hörnlokal arbetar Hanna Karlsson och Minna Lehtonen. De har även ett imponerande arkiv för noter och undervisningsmaterial här.

I SFV Huset G18 arbetar... ••SFV Bildning ••Bildningsalliansen ••Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området och Mathilda Wrede- institutet ••Åbo Akademi ••Parad Media ••SVEPS ungdomsverkstad ••KRAN ••Webbhuset ••Svenska hörselförbundet ••Svenska Rum ••Martin Wegelius-institutet ••Finlands svenska ungdomsförbund FSU ••Kulturfabriken ••Stiftelsen Ung Kultur – Nuori kulttuuri-säätiö

FOTO: STELLA MATTSSON FOTO: PIA PETTERSSON

utom finns här föreningar med jekt om berättarkonst kommer ofta i behov av olika former av er Lehtonen. MWI:s mål är att Strömman berättar att hörselför- liten personal som kan ha behov under hösten att inledas här. Hu- samarbete. öppna upp verksamheten och bundet tidigare arbetat i Kajsa- av samarbetspartners. Samva- set ger också SFV Bildnings en- – Det är jätteviktigt att vi har locka med nya som inte känner niemi. Där tog både luften och ron och gemenskapen för dem het De Ungas Akademi en möj- fått ett bra hus att jobba i och det till dem sedan tidigare. Karlsson utrymmet slut för den fyra per- som arbetar här är därför viktig lighet att ordna sin verksamhet är otroligt fint att SFV samlat oss och Lehtonen ser möjligheter till soner starka personalen och de- och söker sin form, berättar Gri- på ett smidigare sätt. Exempel- alla här. Det här behövs, man är samarbete även med de andra hy- ras arkiv. Hörselförbundets per- penberg. Många gillar att kunna vis utbildningen av vänelever har mitt i smeten och med där det resgästerna i huset, och påpekar sonal uppskattar dessutom att ha träffas i korridoren som kollegor tidigare ordnats i skolorna, men händer, säger Karlsson. att många viktiga projekt tende- flera grannar som hälsar på. över ”kansligränsen” och höra nu finns det ett bra mötesrum MWI:s egna ensembler både rar att bli ogjorda om man inte - Förut var vi väl undangömda vad som är på gång hos de andra. där man kan ordna utbildningar övar och ger konserter i G18-sa- samarbetar aktivt. Karlsson an- och överraskades alltid när nå- Några hyresgäster som flyttat och workshoppar för DUA:s oli- len, där man också hunnit ord- ser att ett bildningshus kunde gon ringde på. Här får vi besök till huset arbetade förut i sam- ka målgrupper. na ett större seminarium. Den 28 lyfta fram den pedagogiska bi- betydligt oftare, säger Ström- ma trappa på Nylandsgatan och oktober kommer Wegelius kam- ten ännu mer och också öppna man som även tycker det är en är delvis bekanta med varandra Martin Wegelius-institutet marstråkar att ha höstkonsert dörrarna för fler barn och unga. stor fördel att arbeta närmare an- sedan tidigare. Enligt Gripen- planerar konserter under ledning av Tomas Djup- dra finlandssvenska organisatio- berg var flytten också en del av Bakom den sista dörren i korri- Buller och Bång-projektets hör- sjöbacka och under våren ord- Besök uppskattas på ner. Hittills har de inte hunnit selhund Hasse har inte hunnit Svenska hörselförbundet en ständig utvecklingsprocess för doren hittar man Martin Wege- upp på väggen än, men hans nas det folkmusikkurser på hel- ordna några större evenemang SFV Bildning, som i juni frångick lius-institutet, som kanske främst uppgift är att informera skolbarn gerna. Lehtonen påpekar att det En våning upp finns nykomling- men har planer på att använ- det gamla namnet Svenska stu- är känt för sina sommarkurser i om buller och hörsel. är svårt att hitta utrymmen där en Svenska hörselförbundet, som da sig av husets kapacitet under diecentralen. Utöver kurs- och musik sedan 1957. Verksamhets- orkestrar kan öva mitt i centrum. flyttat in i huset i augusti. Svens- 2015 och ser fram emot samvaro studiecirkelverksamheten som ledare Hanna Karlsson och ko- Enligt planerna kommer kon- ka hörselförbundet är en takor- och samarbete med de andra hy- förverkligas med statsbidrag pla- ordinator Minna Lehtonen be- perioder varit hemma hos en om- sertverksamheten inte att be- ganisation för tio medlemsför- resgästerna. neras flera egna kurser och till- rättar att de hittade det perfek- budsman eller verksamhetsleda- gränsas bara till salen. SFV Hu- eningar med cirka 3400 med- Besök SFV Huset G18:s nya ställningar. Nyligen ordnades en ta utrymmet för sin verksamhet ren. Därför är man mer än nöjd sets andra utrymmen, till exem- lemmar, och ger ut tidningen Vi webbsida sfvhuset.fi för för en föreläsning med historikern Her- i SFV Huset i februari 2013. MWI med flytten och en stor trumf för pel de två långa korridorerna hörs, ordnar kurser, framställer överblick av alla som arbetar i man Lindqvist som fyllde festsa- har funnits på många ställen MWI är förstås festsalen G18. I är som gjorda för olika typer av material och synliggör hörselska- huset och vad som är på gång i len, och ett internationellt pro- runtom i staden och kansliet har i ett litet kansli är man dessutom mysiga musikevenemang, tyck- dor. T.f. verksamhetsledare Nora de olika rummen och festsalen.

12 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 13 Wasa teater är ett sätt för Patrik och andra som kände Leif att stanna upp och ta avsked, vilket de inte hann då förloppet mellan sjukdomsbeskedet och Leifs bortgång gick så snabbt. Musiken och en del verser är plockade direkt ur serierna men ett av elementen som tillåtits växa på scen är nykomponerade verk av Stefan Lindblom. Esteti- ken är en annan viktig faktor och scenografin är planerad så att publiken skall känna igen den fiktiva platsen Sidjärv. Enligt Håkan Omars, som spelar Ole Norrback på scen, är det alltid spännande att få upp- TEXT: JEANETTE ÖSTMAN | FOTO: LINDA TALLROTH-PAANANEN föra unika och nyskrivna verk. – Det har varit roligt att jobba fram den här pjäsen tillsammans. Leif Sjöströms repliker Framför allt är den en hyllning till Österbottningarna. Håkan, Patrik och Ann-Luise fortfarande aktuella anser att det är tunnsått med nya Wasa teaters version av Folkets dagblad skall både roa och stämma till eftertanke. talanger som skulle kunna ta över Pjäsen har premiär den 14 november och erbjuder vänner, kolleger och publik chan- Leifs satiriska, och i vissa fall näs- sen att minnas en satiriker vars arbete fortfarande är relevant för den samhälleliga tan synska, samhällsgranskande och politiska debatten. tuschpenna. Håkan Omars spelar Ole Norrback på scen. – Många uttrycker sig i text ERE I syateljén får skåde- begåvad. Han hade en mänsk- Serietecknaren Leif Sjöström fick bland annat motta det finlands- men få i serier. Skådespelaren Al- Nspelaren Johan Fagerudd lig värme men också satirisk svenska publicistpriset Topeliuspriset 1992, Svenska kulturfondens fred Backa är i sin användning hjälp med kavajer och slipsar till udd i sin skildring av den poli- pris 1996 och det österbottniska Choraeus-priset 2002. Vasabladet av scenen och med sin direkta en handfull karaktärer, däribland tiska debatten, Österbotten och och Harry Schaumans stiftelse delar ut ett Leif Sjöström-pris till per- publikkontakt kanske den hu- lokalpolitikerna Gösta Willman av mänskliga drag som finns i soner som, i Leifs anda, utmärker sig och visar civilkurage och soci- morist med satiriskt botten som alt samvete. och Mikael Luther. oss alla, säger journalisten Pat- kommer närmast i vår region just – En äldre människa skul- rik Back som jobbade tillsam- nu, säger Omars och får bifall av le nog ha dubbelknäppning. Du mans med Leif på Vasabladet skall göra, anser teaterchefen byggas ut för att passa för scenen. de andra. får komma ihåg vem du är, säger och kläckte idén om Folkets dag- Ann-Luise Bertell som genast Författarna har fått slipa sin för- – Samtidigt krävs det inte bara Nina Silfverberg som har ansvar blad på scen. nappade på Patriks idé och till- måga att skriva ”som Leif”. talang utan också en miljö där du för kostymerna. – Hans arbete är för bra för att sammans med honom utformat – Hans serier innehöll också tillåts odla din förmåga för att Arbetet sker framför en rad jag skulle kunna låta det falla i dramaturgin. svärta. Om någonting så hoppas sen lyckas leverera och vara rik- porträtt av människor som ofta glömska. Dessutom är det fortfa- – Serier på scen är inget unikt. jag att vi kan föra vidare Leifs vär- tigt bra var och varannan dag, paraderar i lokalpressen och i rande aktuellt i vissa avseenden. Men Folkets dagblad var länge deringar om hur samhället borde säger Patrik och sänder Birger riksomfattande media: Ole Norr- Politiker gör come-back, och en viktig del av många österbott- fungera, snarare än hur framtiden Thölix (Vasabladets chefredak- back, Ulla-Maj Wideroos, Carl hans kritik av och förutspådda ningars liv. I vissa frågor var det kommer att se ut. Han stod alltid tör 1964–92) en tacksam tanke Haglund, Ann-Sofie Backgren, EMU-kris har också hållit över uppenbart att folk väntade på vad på de svagas sida, säger Patrik. för att han vågade satsa på Leif Håkan Malm… Men så dyker tid. Ingen har lyckats ta vid där Leif skulle säga om saken. Själv – Men jag tror också att publi- också under den ekonomiska re- Grisen upp. Och korparna. Och hans arbete slutade. Också på det söker jag alltid efter pjäser som ken förväntar sig att få skratta. cessionen i början av 1990-talet. begreppet Sidjärv nämns i förbi- sättet fattas han oss. skulle passa bäst just här. Därför hoppas jag att vi är till- – Det kärva klimatet som råd- gående. Och det är uppenbart att Leifs talang för att sammanfatta räckligt roliga, tillräckligt ofta. de då påminner om det som vi vi befinner oss i serietecknaren ”Vad skulle Leif säga?” komplexa sammanhang i ett par upplever idag. Vilket gör att to- Leif Sjöströms värld. Folkets dagblad är ett praktex- kärnfulla meningar visade sig vara Väntar på efterträdare nen i Leifs strippar från den tiden – Leif var enormt skarp och empel på vad en regionteater en utmaning då materialet skulle Arbetet med Folkets dagblad för känns aktuell. Samhällsmekanis-

14 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 15 FOTOTÄVLING 2014 TEMA: VÅGA / MÅLGRUPP: 12–20 -ÅRINGAR / TÄVLINGSTID: 1–30.11

Våga tänka, våga tiga. Våga vänta, våga visa. Våga vara vansinnig.

DE UNGAS AKADEMIS FOTOTÄVLING HAR I ÅR TEMAT ”VÅGA”. Du kan delta i tävlingen om du är mellan 12 och 20 år och bor i Finland. Tävlingen går ut på att du ska göra en egen tolkning av temat genom ett fotografi. Du kan delta med bilder som är tagna under perioden 1-30.11.2014. Fem pris på 200 euro delas ut.

Wasa teaters chef Ann-Luise Bertell och journalisten Patrik Back har tillsammans analyserat hela Leif Delta i tävlingen genom att skicka in ett foto där du tolkar temat till De Ungas Akademi. Det är Sjöströms produktion. ”Vi skrev manuset utgående från de bitar som kändes intressanta och lät sig omformas för scenen”. Replikerna fanns redan klara. Liksom miljön Sidjärv och de återkommande fritt att själv välja komposition, motiv och innehåll. Bilden kan vara abstrakt eller konkret, i karaktärerna. Folkets dagblad innehöll helt enkelt för bra material för att jag skulle kunna låta det bli färg eller svartvitt. Alla bidrag bör skickas i JPEG-format. Du kan även dela din bild via insta- liggande", säger Patrik Back som initierade idén om en teaterföreställning. gram genom hashtagen: #dua_fototävling2014_våga

OBS: Tävlingsarrangörerna förbehåller sig rätten att i samråd med tävlingsdeltagaren använda merna med bland annat attack- – Eftersom jag kände bidragen. er mot det svenska språket och Leif så är det en ära för mot invandrare, på grund av kon- mig att vara med i Fol- SÄND DITT TÄVLINGSBIDRAG MED FÖLJANDE junkturen, är de samma. kets dagblad. Och så UPPGIFTER: brukar jag aldrig tacka namn, födelsedatum, hemadress, telefon- Enligt Ann-Luise har alla sin nej till att jobba med egen bild av Folkets dagblad. Nå- (regissören red. anm.) nummer, e-post, beskrivning av din bild gonting som de känt igen, kanske Joakim Groth, säger Jo- (max. 1000 tecken med mellanslag) per i sig själva. På det sättet tror hon han Fagerudd som pro- e-post: [email protected] att ingen av dem eller att publi- var kostymer under ledning av Nina Silfver- Vinnarna utses den 16.12 kl. 17.00 på G18 ken kräver ensamrätt till vad Fol- berg. kets dagblad är eller borde vara, och tävlingsbidragen ställs ut till slutet av inte heller på scen. januari 2015. – Folkets dagblad tillhör oss Fakta: INFO: Minna Granö alla, säger Ann-Luise som är inne Pjäsen Folkets dagblad baserar sig på Leif Sjöströms (1958-2012) serier [email protected] på slutrakan av sin tid som tea- som publicerades i bland annat Vasabladet i över tjugo år. tel. 040 35 66 131 terchef på Wasa teater. I augus- Ann-Luise Bertell och Patrik Back står för dramatiseringen. Joakim Groth har gjort regin och Robert Back scenografin. ti nästa år ger hon över till sin ef- Fototävlingen ordnas i samarbete med terträdare Åsa Salvesen. På scenen: Ylva Ekblad, Johan Fagerudd, Håkan Omars, Carl Alm, Svenska veckan/Folktinget och förverkligas Jonas Bergqvist, Per Ehrström och Susanne Marins med flera. – Visst känns det tudelat att i samarbete med Tölö specialiseringsgymna- Folkets dagblad har premiär på Wasa teaters stora scen den 14.11. lämna Wasa teater. Jag trivs och sium och Ungdomscentralen. har fina kolleger här. Samtidigt Spelperioden sträcker sig till och med den 25.4. skall det bli skönt för konstnären I början av oktober utsåg styrelsen en ny teaterchef för en femårsperiod Ann-Luise att få tänka också på med start i augusti 2015. En omfattande renovering av bland annat den År 2013 vann Ananya Tanttu fototävlingen med foto- stora scenen planeras som bäst. Målet är att den skall stå klar till Wasa grafiet Tänk om vi skulle våga tro på oss själva mera.. någonting annat än teater. teaters 100-års jubileum 2019

16 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 17 samfundet ekonomisk förmån i traktas som näringsverksamhet som 2007 ersattes med en nyare form av dividend eller vinstan- trots att de övriga kriterierna inte version. Denna ersattes i sin tur del eller i form av sådan lön eller skulle vara uppfyllda. den 26.6.2014 av en ny version. annan gottgörelse som är större Inkomstskattelagen 23§ 3mom. Anvisningen 2005 ledde till än skäligt.” Alla tre punkter skall anger vissa fall som inte skall starka reaktioner bland organi- samtidigt uppfyllas. Vid bedöm- uppfattas som näringsverksam- sationerna, som kan sägas ha bi- ningen av allmännyttigheten är het: dragit till att frågan under de se- föreningens stadgar och de facto- ”1) inkomst som samfundet naste åren figurerat på den poli- verksamheten av stor betydelse. för finansiering av sin verksam- tiska agendan, dock inte särskilt Hur En förening eller en stiftelse het har fått genom att anordna ofta i offentligheten. Den nya an- är inte automatiskt allmännyt- lotterier, basarer, idrottstävling- visningen tar upp nyare rättsfall tig utan den måste uppfylla kri- ar, dans- och andra nöjestillställ- och ger exempel på beskattning beskattas terierna genom sin verksamhet i ningar, varuinsamlingar och an- i olika situationer. Dokumenten praktiken. Det är alltså allmän- nan därmed jämförbar verk- hittas på skattemyndigheternas nyttigheten som gör en förening samhet, inte heller inkomst som webbplats och finns att tillgå på föreningar? skattefri, inte den juridiska orga- erhållits genom serverings-, för- svenska. nisationsformen. En allmännyt- säljnings- och annan sådan verk- tig förening kan ha både skatte- samhet i samband med ovan Tips Skribenten fungerar som verksamhetsombud vid SFV Bildning. fria och skattepliktiga inkomster, nämnda tillställningar, Några praktiska tips till fören- en icke-allmännyttig förening 2) inkomst av medlemsblad ingar: betalar skatt på alla sina inkom- och andra publikationer som di- Om en förening får sig tillsänd Beskattningen av föreningar väcker allt oftare diskussion idag. Varför? Allmännytti- ster. rekt betjänar samfundets verk- en deklarationsblankett är fören- ga samfund åtnjuter i Finland en betydande men inte total skattefrihet på sina in- Följande paragraf i samma lag samhet, ingen skyldig att deklarera. Det komster. Bland organisationsaktiva i allt från små föreningar till stora förbund och anger att allmännyttiga sam- 3) inkomst som förvärvats ge- lönar sig att noggrant bekanta stiftelser råder en tilltagande villrådighet beträffande skattefrågor. fund dock måste betala skatt på nom insamling av medel i form sig med instruktionerna för hur inkomst av näringsverksamhet av försäljning av adresser, mär- blanketterna skall fyllas i och vil- EHOVET AV kunskap och tes är att man kan åstadkomma ten. Föreningarnas sammantag- och på inkomster av fastigheter ken, kort, vimplar eller annat ka bilagor som krävs. Butbildning är därför stort. omfattande skador på det civila na medlemsantal uppskattas till som inte används för allmännyt- liknande, En fråga som det kan uppstå Det märkliga är nämligen, att samhället i utbyte mot obetydli- ca 15 miljoner. Man uppskattar tiga ändamål. Kapitalinkomster 4) inkomst av försäljning av oklarheter kring är den allmän- inga ändringar har skett i den ga eller obefintliga skatteintäk- vidare att det årligen genomförs samt gåvor och testamenten som produkter som i terapi-, hobby- nyttiga verksamhetens andel av lagstiftning som gäller, utan ter om vissa för tillfället skönj- över 123 miljoner timmar frivil- tillfaller ett allmännyttigt sam- eller undervisningssyfte har till- föreningens totala verksamhet. det är praxis som har förskju- bara tendenser i fråga om be- ligt arbete av över 655 000 per- fund är inte skattepliktiga. verkats på sjukhus, anstalter för För att kunna påvisa vad som är tits. Skattemyndigheterna säger skattningen av allmännyttiga soner inom civilsamhället. Strik- Debatten om föreningarnas utvecklingsstörda, straff- och ar- allmännyttig verksamhet är det att samhället har ändrats och att samfund blir gällande. Av de för- tare beskattning och annan reg- beskattning har hittills framfö- betsanstalter, åldringshem, inva- viktigt att föreningens bokföring lagen måste tillämpas utgåen- eningar som deklarerade år 2008 lering är ett direkt hot mot detta rallt handlat om den i vissa fall lidvårdsanstalter eller andra dyli- och den övriga förvaltningen är de från verkligheten – organisa- var intäkterna för över 80 pro- engagemang. problematiska gränsdragningen ka vårdanstalter eller inkomst av ordentligt organiserad, exempel- tionerna misstänker att man vill cent högst 200 000 euro. I en- mellan allmännyttig verksamhet tjänster som har producerats i så- vis så att eventuell näringsverk- likställa föreningar med företag dast 930 föreningar var intäk- Allmännyttighet (som skall vara skattefri) och nä- dant syfte, samhet är tydligt avgränsad. när den offentliga ekonomin sö- terna över en miljon euro. Hos Enligt lag åtnjuter allmännyttiga ringsverksamhet (på vilken för- 5) inkomst av bingospelsverk- I mer komplicerade fall lönar ker nya beskattningsobjekt. två tredjedelar av föreningarna samfund skattefrihet. Inkomst- eningar givetvis, som alla andra samhet.” Detta stadgande inne- det sig för föreningen att förlita I sig är frågan inte av stor na- var balansomslutningen högst skattelagen (22 §) anger vissa kri- bör betala skatt). bär inte att en förening inte kan sig på extern expertis, exempel- tionalekonomisk betydelse. De 100 000. Endast 540 förening- terier som samfundet måste upp- ha andra finansieringsformer, vis en skattejurist, för att reda ut offentliga finanserna vare sig ar hade en balansomslutning på fylla för att kunna betraktas som Näringsverksamhet bara att de ovannämnda skall de- beskattningssituationen. bärs eller bryts av hur de all- över en miljon euro. Föreningar- allmännyttigt: ”1) [det] verkar en- Som näringsverksamhet betrak- finieras som allmännyttiga. SFV Bildning ordnar hösten männyttiga samfunden behand- na i Finland är i allmänhet inte bart och omedelbart för allmän tas i allmänhet: kontinuerlig, 2014 utbildningstillfällen i Hel- las i beskattningen. Frågan har rika. Det finns över 135 000 re- fördel i materiell, andlig, sedlig planmässig och självständig verk- Detaljerade anvisningar singfors (28.10) och Vasa (27.11) i däremot betydande principiella gistrerade föreningar i Finland eller samhällelig bemärkelse, 2) samhet som riktar sig till en obe- Skattestyrelsen har velat förtyd- beskattningsfrågor ur förening- konsekvenser på samhällsnivå och cirka 2 800 registrerade stif- dess verksamhet inte enbart gäl- gränsad eller bredare kundgrupp liga olika frågor som har med be- ars synvinkel. Se www.sfvbild- och är dessutom av enorm prak- telser. Samtliga av de registrera- ler begränsade personkategorier, och som innehåller företagsrisk. skattningen av föreningar och ning.fi för mera info. tisk betydelse för otaliga enskil- de föreningarna har givetvis inte 3) det inte genom sin verksamhet Dessutom kan verksamhet som stiftelser att göra och gav därför da föreningar och stiftelser. Min verksamhet, men dock merpar- bereder dem som är delaktiga i inverkar på konkurrensen be- 2005 en beskattningsanvisning, SEBASTIAN GRIPENBERG

18 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 19 Med lite hjälp av Vännerna TEXT & BILD: RABBE SANDELIN Unik svenskspråkig skola i Varkaus

Svenska skolan i Varkaus har redan en längre tid haft karaktären av en språkskola. Antalet barn med svenskspråkig familjebakgrund började minska redan på 1970-talet på grund av större rörlighet bland de svenskspråkiga familjerna. Senare accelere- rade utvecklingen då det stora pappersindustriföretaget började flytta ut. Men trots att alla skolans elever idag har helfinsk bakgrund, följer skola samma läroplan som alla andra svenskspråkiga skolor i Finland.

FV TAS emot i Varkaus av Asta Olli (t.v.) var an- Sskolans mångåriga tidiga- ställd vid Svenska sko- re lärare och rektor, Asta Olli. lan i Varkaus i 47 år. Hon en av eldsjälarna Trots pensioneringen efter 47 bakom skolan, och ar- år, är hon fortfarande den eldsjäl betar med staden för som för skolans talan med sta- att skolan bl.a. skall ha dens myndigheter och beslutsfat- ändamålsänliga loka- tarna. Just nu försöker hon hit- ler. Viveka Åberg är bi- ta en centralare plats för skolan. drags- och stipendie- ansvarig på SFV. Maria Pomell tränar läsning med Elbe. Anni i bakgrunden. – Svenska skolan är nu inhyst en bit utanför staden, men för att locka fler föräldrar att sätta nansierar en del av skolans verk- årskurserna 3-6, medan klasslä- – Tack vare starten i leksko- byts), dels gäller det återväxten sina barn i skolan skulle det vara samhet. Asta Olli berättar med in- rare Maria Pomell har hand om lan är det förvånansvärt få som av eldsjälar som orkar kämpa för bättre med en lokal i Varkaus levelse om hur skolan flera gånger förskolan och åk. 1-2. De är båda är tvungna att avbryta skolgång- skolan. Med sin entusiasm bevi- centrum. Av samma skäl skulle genom historien räddats med oli- nöjda med sina jobb. en och byta till det finska lågsta- sar Asta Olli konkret att struk- det också vara viktigt att skolan ka akuta hjälpinsatser, främst av – Vi följer den normala läro- diet. Många lär sig så bra svenska turer och planer inte garanterar kunde få en mer permanent pla- SFV och Stiftelsen Brita Maria planen, men vi kryddar skol- att de senare i gymnasiet kan läsa någonting – det behövs levande cering, berättar Asta Olli. Renlunds minne, men också av vardagen med att fira och beak- lång svenska. Och förvåningen är personer som är villiga att göra Elevantalet varierar, för till- privatpersoner som Jan-Henrik ta typiska finlandssvenska hög- sedan stor när folk märker att en en arbetsinsats för att något skall fället är det sammanlagda anta- Björck, bosatt i Frankrike och tider som Lucia, Svenska dagen liten grupp elever skrivit laudatur hända. Hon är ändå optimist. let elever cirka 15. För några år av Föreningen Svensk Finlands och Runebergsdagen. Varje år i svenska i de savolaxiska skogar- – Då skolan år 1999 stort fira- sedan var det uppe i över 30. vänner i Stockholm. gör vi också en teaterutflykt till na, berättar Pomell. de sina 80 år, och åter efter några – Marknadsföringen är inte en- – Utan stödet och välviljan Helsingfors, berättar Sonja Ku- Till skolans personal hör ock- räddningsaktioner kunde pusta kel, speciellt med tanke på att sko- skulle det inte vara möjligt att osmanen. så skolgångsassistenten Marina ut, rubricerade Warkauden leh- lan flyttat så många gånger, men upprätthålla en så liten skola på Maria Pomell säger att för- Melander-Törrönen, som även ti mycket träffande: ”Vaikeuksis- fortfarande tycks det finnas inen ort som Varkaus. Och i tiderna mågan att lära sig svenska och ansvarar för eftisverksamheten. ta voiton juhlaan” (Genom svå- tresse. Många föräldrar inser att har det krävts mycket diplomati kunna följa med i undervisning- Hon hade inte möjlighet att när- righeter till segerfest). Det skall svenskan minsann inte är något för att föra skolans talan i de kor- en förstås varierar bland barnen vara då Svenskbygden kom på väl också gälla i framtiden här i hinder för något, utan bara öpp- ridorer där de kommunala beslu- med helfinsk bakgrund. Sinse- besök. vackra insjö-Finland, långt från nar många portar och ger barnen ten fattas. Men för tillfället är in- mellan och på rasterna är det de svenskspråkiga bygderna. större chans till framgångar. ställningen till skolan rätt så god, finskan som dominerar. En av- Framtiden Skolan, som år 2019 fyller 100 trots knappa ekonomiska tider. görande faktor med tanke på Framtiden för en skola som Var- år, är en kommunal skola, där de skolframgången är lek- och för- kaus svenska lågstadium är av Arttu och Jasu (t.v. på bilden) fun- finlandssvenska fonderna stöder Lucia och Svenska dagen skolan, där barnen kan lära sig naturliga skäl oviss. Dels gäller derar på lämpligt uppsatsämne. I Vänföreningen för Varkaus svens- För tillfället är Sonja Kuosma- grunderna i svenska med hjälp det viljan och förståelsen bland bakgrunden leder Sonja Kuosma- ka lågstadium r.f. – som sedan fi- nen skolans rektor, och lärare för av sång, lek och pyssel. beslutsfattarna (som hela tiden nen ett grupparbete.

20 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 21 Kulturhuset Karelia återuppstod som biograf med två gratis filmvisningar och var huvudscen både fredag och lördag. Foto. Emilia Nyberg

Stora bilden: författaren Kjell Lindblad är nyinflyttad i Ekenäs. Han tävlade för första gången i Poetry Slam. Lilla bilden: Mark Levengood fyllde både Kulturhuset Karelia i Ekenäs och Tryckeriteatern i Karis, på bilden med scenografin till ÅST-pjäsen Paddling för nybörjare. Foto: Iiris Mattsson.

TEXT: BITTE WESTERLUND

Vid Rådhustorget i Ekenäs var det bokbytarmarknad I författarlaget deltog Solja Krapu, Lars Sund och Spänning var temat för och en boktravningstävling som en travesti på fjolår- Anna Jansson, samt Olivia Bergdahl som de anda årets Bokkalas ets lyckade vedtravningstävling. Foto: Octavian Balea. byggde in i ett torn av böcker. Foto: Octavian Balea. Fart och färg, flinka författare, duktiga intervjuare, intres- medlemmarna det tvärkonstnärli- estradpoeterna Solja Krapu och för skolor, daghem och förskolor kea-aho, Mia Franck, Henrika serade lyssnare, god mat med mera. Det förgyller staden i ga bandet Ben Guevara som består Olivia Bergdahl samt Christina i hela Raseborg. Över tretusen da- Andersson, Maria Turtscha- höstletargin, beskriver Ekenäsbon Kristina Dufholm årets av bildkonstnärer och författare. Falck, Calle Hård, Lars Sund gisbarn och skolbarn i hela Rase- ninoff och illustratören Maija Bokkalas. Litteraturfestivalen Bokkalaset arrangerades i och Anneli Jonsson som är city- borg bjöds på program; alla sjätte- Hurme. Mark Levengood upp- Ekenäs och hela Raseborgs stad den 2 till 5 oktober med Många författare same, renägare och ordförande klassister i Raseborgs svenska sko- trädde för fullsatta salar i jubile- nästan femtio medverkade författare och artister. Bland författarna som bidrog till för Slow Food Sápmi. Elisabeth lor bussades till spökvandring på rande Karis-Billnäs gymnasium kalasets digra utbud kan nämnas Rehn och Maria Romantschuk Svartå Slott med kulturnämn- och på Kulturhuset Karelia. Kaj YTT FÖR i år var freda- Den litterära supén hölls i år för Staffan Bruun, Jörn Donner, Pia diskuterade animerat på fullsatt dens avgående ordförande Ker- Korkea-aho hade de fyra högsta- Ngens litterära sopplunch i första gången på Knipan med Hasse Ingström, Benjamin Laustiola, Karelia hur det är att bli ”spök- stin Ilander som engagerande gui- diernas åttonde klasser på sin lott. biblioteket. Där kombinerades en Lundström vid grytorna. Den su- Merete Mazzarella och Göran skriven”. Boken om Rehn utkom- de. För många av barnen var det Också Mikaelskolan. tallrik kräftsoppa medAlma Pö- veräne skådespelaren och imitatö- Eriksson, som berättade om slaget mer också på svenska på Otava, här först besöket i denna byggnad – Det var mitt första besök till ystis fina deklamation av Edith ren Christoffer Strandberg lät så- vid Rilax 300 år. Från Örebro kom medan Elisabeth Rehn beklagade som ju är en bygdens juvel. en Steinerskola. Kändes som att Södergrans dikter. Björn Wal- väl Tarja Halonen som drottning deckardrottningen Anna Jansson, att Schildts & Söderströms tack- Alla skolor i Raseborg fick för- vara hemma hos Bilbo. Färger, lén var utmärkt moderator. Han Silvia och Arja Saijonmaa vikarie- som avslöjade att hon är Sveriges at nej till att ge ut Maria Romant- fattarbesök. Skolorna besöktes flöjter, drakar och inte ett enda samtalade spirituellt med Agneta ra honom som konferencier. Och mest utlånade vuxenförfattare. schuks memoarer på svenska. av bl.a. den svenska medeltids- fyrkantigt fönster. Jag vill nu gå Rahikainen om Södergran, och hans Arja Saijonmaa ackompanje- Hon har skrivit arton deckare om experten Gudrun Wessnert och om hela grundskolan, berättade med Märtha Norrback om bruks- rades av elgitarr och dragspel i Jag Maria Wern, men även barnböck- Barn och unga av de finlandssvenska författarna Korkea-aho. patronen Mikael Hisingers rese- vill tacka livet av Max Söderholm er och böcker i vårdetik. Också i år satsade Bokkalaset på Yvonne Hoffman, Carina Wolff- Nästa år firar Bokkalaset 15 års- dagböcker. och Oleg Donner, två av de åtta Influgna från Sverige var också barn och ungdom med program Brandt, Malin Kivelä, Kaj Kor- jubileum.

22 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 23 TEXT:MINNA GRANÖ | ILLUSTRATION: LINN HENRICHSSON

»Den grundläggande idén är att kunna erbjuda tonåringarna verktyg för att hantera stress och ändra på negativa tankemönster.»

ett svenskt sammanhang som kallas för DISA (Depression in Swedish Adolescents) – DISA är en evidensbaserad metod som förebygger psykisk ohälsa hos barn och tonåringar. När man gjorde en undersökning på 90- talet i Sverige, visade un- dersökningen att de som mådde sämst var tonårstjejerna. DISA utvecklades som en åtgärd för detta, berättar Garmy. DISA består av 10 gruppträffar och trots att metoden ursprung- gativa och 27procent var neutra- storlek är ett viktigt element, lik- ligen utvecklades för flickor kan la. Fler flickor än pojkar var nöj- som diskussionen om vad som är man likaväl använda den i pojk- da, men skillnaden var inte sig- tillåtet att modifiera i DISA-ma- DISA-metoden: grupper. DISA-träffarna hand- nifikant. nualen som ledarna borde följa. lar om att lära sig känna igen ne- – Den sociala förmågan är en – Vissa DISA-ledare upplever gativa tankar, upptäcka positiva mycket viktig aspekt i förebyg- att de förlorar något viktigt som och negativa spiraler, kommuni- gande arbete. När man mår då- kommer upp spontant om de föl- Att få ett nytt sätt kationsträning och aktiverings- ligt börjar man ofta isolera sig jer manualen för noggrant, berät- strategier. Den grundläggande och orkar inte umgås. Har man tar Garmy. I utvärderingen kom idén är att kunna erbjuda ton- fått gå DISA kan man kanske på- också fram att gruppledarna såg att tänka åringarna verktyg för att hante- verka detta i ett tidigt skede. Fle- DISA-arbetet som allmänbildan- ra stress och ändra på negativa ra av ungdomarna tycker exem- de och att samhörigheten med Pernilla Garmy föreläste om förbyggande av depressiva brist på utvärderade metoder. tankemönster. pelvis att det är viktigt att kunna andra gruppledare var givande. symptom hos tonåringar den 17.9.2014 på De Ungas Aka- Pernilla Garmy är skolsköter- Pernilla Garmy har genomfört schemalägga roliga saker, säger demi i SFV Huset G18 i Helsingfors. Under föreläsning- ska och doktorand vid Högsko- en pilotstudie på en skola i Höga- Garmy. Fortsättning följer en presenterade Garmy sin forskning om DISA. Föreläs- lan Kristianstad/Lunds univer- näs, Sverige. Under läsåren 2010– I nästa steg av utvärderingen Just nu pågår datainsamlingen ningen arrangerades tillsammans med Barnavårdsför- sitet och utvärderar DISA-pro- 2011 och 2011–2012 erbjöds DISA intervjuades ledare i fokusgrup- till två ytterligare studier. Den eningen. grammet i sin avhandling. Under i årskurs 8 som en kurs inom ra- perna. Ledarna reflekterade över ena är en enkätstudie där unge- De Ungas Akademis föreläsning men för ämnet Idrott och häl- att det var viktigt att personke- fär 800 elever i årskurs 8, både de N DEPRESSION är sällan saker och det blir jobbigt att um- presenterande Garmy de resul- sa. Av de 68 eleverna valde 62 att min stämde mellan ledarna. De som går på skolor som har DISA Een sjukdom som drabbar in- gås med andra människor. Det tat som undersökningen hittills delta i DISA. Både flickornas och upplevde att även om de nådde och de som inte har DISA, besva- dividen plötsligt. När man ser pratas mycket om förebyggan- kommit fram till. pojkarnas sinnesstämning för- de flesta av eleverna i grupper- rat enkäter om sin psykiska häl- på förloppet är det ofta så att de- de arbete men hur fungerar det Coping With Stress-kursen bättrades märkbart direkt efter na, så fanns det några elever som sa vid tre tillfällen, före och ef- pressionen smyger på gradvis. i praktiken? (CWS) är ett depressionsföre- genomförd kurs, och för flickor- var svårare att engagera. Det led- ter kursen samt efter ett år. För Det börjar kanske från en mot- Även om elevvårdens centra- byggande program som är ba- nas del kvarstod denna förbätt- de till att ledarna lade till extra le- att få reda på erfarenheter av kur- gång som bidrar till att man bör- la uppgift är att främja elevernas serat på kognitiv beteendetera- ring vid ettårsuppföljningen. En kar eller kommunikationsövning- sen har man i den andra under- jar tänka i mer negativa banor, välmående och förebygga psy- pi och utvecklat och utvärderat majoritet av eleverna var positiva ar och använde sig av känslokort. sökningen intervjuat ungdomar har svårt att komma igång med kisk ohälsa har det funnits en stor i USA. CWS har modifierats för till kursen, men 9procent var ne- Garmy påpekar även att grupp- som deltagit i DISA.

24 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 25 KOLUMN KOLUMN

Så mycket Tove Jansson ta knyttet till ackompanjemang av Lowe Pettersson. Boel Westin och Monika Fa- gerholm medverkade bland andra i en paneldiskussion rubrice- rad Havet och litteraturen. Presi- dent Tarja Halonen med make hade inbjudits till seminariet. Hon förärades med ett rödvitran- digt muminmammaförkläde sytt av Monica Rosendahl. Seminari- Benita et av slutades med bland annat en litterär performance framförd av Annika Sandelin, Stella Parland AHLNÄS och Linda Bondestam. Benita Ahlnäs är redaktör och bibliotekarie Socker på bottnet var vernis- samt mångårig skribent i Svenskbygden sagen på Tove Jansson-utställ- ningen på Luckan i Kulturhu- set Grand i Borgå. Utsätllning- NAPPAST HAR det und- en öppnades av de medverkande Kgått någon att Tove Jansson fotograferna Per Olov Jansson i år firar sitt 100-års jubileum. Ett (den enda kvarlevande av Tove överflöde av information finns i Janssons syskon) och Carl Gus- massmedia och på nätet. Goog- taf Hagström. la på Tove Jansson. Resultatet Kim Gustafsson har i sommar är enormt. Ja, inte sedan Johan satt upp en pjäs om Tove Jansson Ludvig Runebergs 200-års ju- och Tuulikki Pietilä i Eidisvi- bileum år 2004 har man upplevt ken i Pellinge, som var ”flickor- något liknande. Och dock, är det nas” fasta punkt under många år som om Tove Jansson hade upp- på deras färd vidare ut till Klov- märksammats mera än national- harun. Kim är barnbarn till Gre- skalden. Tala om att vara kultför- ta och Albert Gustafsson som På Det internationella litteraturseminariet i Borgå i augusti förärades klarad! var familjen Janssons sommar- president Tarja Halonen ett förkläde av Monica Rosendahl. Till höger På Ateneum i Helsingfors på- hyresvärdar allt från den tiden rektorn för Borgå folkakademi Henrika Nordin. Foto Benita Ahlnäs. gick från mars till september en Tove var barn. Läs mera om det- välmatad och mångfacetterad ta i artikeln Abbe, Tove och Gre- utställning om Tove Jansson. På Per Olov Jansson och Carl Gustaf Hagström har sammanställt en ut- ta i Svenskbygden 2-2014. att citera åländske landsprosten några brev där hon gav tips om vernissagen var det så trångt att ställning om Tove Janssons liv. Det är en ambullerande utställning Detta bara som några axplock Valdemar Nyman: ”Försök inte vad jag kunde berätta om henne man bara såg ryggtavlor av pu- som från Borgå fortsätter i höst till Luckorna i Helsingfors, Kyrkslätt, ur den digra Tove Jansson-agen- fånga mig, jag är ju en fjäril!” och hennes då aktuella bok An- Raseborg oc Kimito. Mera informatiob finns på www.luckan.fi bliken, och så har det också va- Foto Benita Ahlnäs. dan. Program finns fortfaran- Tove låter sig inte heller fjätt- teckningar från en ö, som hand- rit senare när jag har besökt ut- de så att det förslår för hela ju- ras. Bägge två svävar i rymden lar om Klovharun. Det har blivit ställningen – efter att först ha fått bileumsåret ut, och säkerligen likt Chagalls änglar. många föredrag för bland annat köa en lång stund. Köerna har Janssons förmån. I Borgå har folkakademi ett internationellt mera därtill. Under de över 40 år jag ledde skolor och föreningar om Tove fört tankarna till krigstida mat- en lekpark invigts i Tove Jans- litteraturseminarium till minnet Så mycket Tove Jansson! Och litteraturkretsen vid Borgå med- Jansson inte minst under detta köer i vårt land, eller senare kon- sons namn. Det som Borgå däre- av Tove Jansson. Det högklassiga hur mycket som än skrivs om borgarinstitut var Tove Jansson jubileumsår. Gång på gång har serter med internationellt kända mot har fått se sig snuvad på (på programmet kulminerade den 9 henne och hur många semina- den enda av de cirka tvåhundra jag återkommit till Tove Jans- artister. grund av egen oföretagsamhet) augusti, vilket var Tove Jans- rier och diskussioner om jubi- medverkande författarna som på sons värld bekant för mig allt se- I Helsingfors har en park efter är en Tove Jansson-attraktion sons födelsedag. Birgitta Ulfs- laren och hur mycket penetre- grund av ”blyghet” (som hon ut- dan hennes debut 1945 med Små- mullvadsarbete av initiativtagar- likt Muminvärlden i Nådendal. son, vän med Tove Jansson i ett rande ända in i hennes djupaste tryckte sig), avstod från att upp- trollen och den stora översväm- na fått namnet ändrat till Tove I augusti arrangerade Borgå halvt sekel, tolkade Vem ska trös- skrymslen så kan jag inte låta bli träda. I stället skrev hon till mig ningen.

26 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 27 KORT Till vänster: Människan är måttet, utgångspunkten för bildning. Därför hamnar den fria bildningen lätt i kläm när de offentliga strukturerna, samhällsreformerna och politikernas iver oftast handlar om sammanslagningar, stora enheter, stordrift och gigantism, säger Peter Backa.

bildningen nära släkt med hu- » – Bildning är inte 6. Tänkande i fel termer manismen, och hela tanken på Ekonomiska termer har gjort inen mänsklighet som har förmå- synonymt med ut- trång på många områden där de ga att lära sig något annat än di- bildning. Utbildning inte hör hemma, så också i bild- rekt överlevnad. har i de allra flesta ningen och organisationerna. Backa citerar en definition av fall ett klart mätbart Man talar till exempel om ”kun- bildning som han gillar: der”, i stället för om elever, eller – Bildning handlar om att resa mål inom synhåll, om ”försäljning” då man egentli- sig, och se lite mer av horisonten. som en examen eller gen menar samarbete. När man talar om bildning bor- ett yrke. Bildning- de man därför enligt Backa alltid en siktar i stället på 7. Jargong och metoder från ha de mänskliga proportionerna näringslivet i tankarna. att utveckla oss som Den så populära SWOT-analysen – Det är människan som är människor, bland borde inte alls användas gällande måttet, utgångspunkten. Och människor.» föreningar och kommuner. Tred- därför är det likaså ett faktum att je sektorn behöver verkligen inte bildningen, och specifikt den fria vanda hjulspår – man vågar för ha ”företagaranda”. bildningen, lätt handlar i kläm säkerhets skull inte vara innova- Backa vill poängtera att und- när de offentliga strukturerna, tiv och nytänkande. vikandet av de sju ”dödssynder- samhällsreformerna och poli- na” inte innebär att man struntar tikernas iver oftast handlar om 1. Otidesenlighet i kvalitetskrav eller substans – att TEXT & BILD: RABBE SANDELIN sammanslagningar, stora enhe- Man inser inte att nya generatio- man kan pyssla med vad som helst ter, stordrift och gigantism. ner har nya bildningsbehov. bara man får lite finansiering. Det är enligt Backa också gan- – Tvärtom kan man koncentre- Peter Backa och tredje ska förbluffande hur nästan hela 2. Ytlighet, utseende ra sig på kvalitet och substans, då det politiska spektret nått kon- Man satsar mer på yta och layout man struntar i, och skär bort så- sektorns sju dödssynder sensus om stordriftens fördelar; än innehåll. dant som inte alls hör hemma på ingen vill tala som små, flexibla det här fältet. och effektiva enheter, trots att 3. Missriktad ”professionalism” Peter Backa säger att termi- När Peter Backa i november går i pension från SFV- Backa ofta funderat över begrep- det sist och slutligen finns gan- Man vågar inte titta över fackgrän- nologin och tänkandet från nä- tillhörande Svensk byaservice har han i närapå pet bildning, och dess förhållan- ska få belägg för att saker och serna. Världen förändras, men ringslivet både är ett symptom tjugofem år arbetat för utvecklandet av folkrörelser de till det omgivande samhället. ting sköts bättre och effektivare man törs inte riktigt hänga med. och en drivande orsak när man och bildning. Nu ser han risker i att tredje sektorn För en förening som SFV skall i större enheter. observerar trenden mot allt stör- och den fria bildningen anammar de ekonomiska och det alltid vara intressant och ak- – Då bildning skall ske i sto- 4. Krav på mätbara mål re enheter – både på mellanstat- finansiella termer som är populära i företagsvärlden, tuellt att fundera över begrep- ra enheter leder det dessutom och resultat ligt, nationellt, och på närsam- pet. Och trots att begreppet ger mycket lätt till att kraven och re- Bildning och bildningsnivå är näs- hällets plan. och som redan trängt in i de offentliga strukturerna. lite olika associationer på olika gelverken blir så felanpassade att tan omätbara begrepp, och kra- – Man talar i vackra ordvänd- håll och vid olika tider, ser Pe- man nästan lika bra kan sluta di- ven på mål och resultatbeskriv- ningar om deltagande, närdemo- Å SVENSKBYGDEN – Jag är ändå involverad i ar- ter Backa några gemensamma, rekt. Jag kallar dem för ”de sju ningar leder oftast bara till ökad krati och hållbar utveckling, men Dträffar Peter Backa är det rangerandet av några internatio- grundläggande drag – samt klart döddsynderna”. byråkrati, som inte gagnar någon. glömmer att stora enheter så gott ännu några månader kvar till nella och nationella konferenser, och tydligt vad bildning inte är. som aldrig kan leverera de här sa- pensioneringen. Backa säger att så det blir en sorts mjuklandning. – Bildning är inte synonymt De sju ”dödssynderna” 5. Förväntan på kerna. det onekligen kommer att kän- Men det största jag tänker ägna med utbildning. Utbildning har I trycket av samhällsförändring- omedelbar nytta Backa är ändå inte alltför orolig. nas ovant att lämna över stafett- mig åt efter pensioneringen är i de allra flesta fall ett klart mät- arna riskerar bildningen och hela Bildningssträvanden leder sällan – På gräsrotsnivå kan man idag pinnen, eftersom han varit så ak- att fortsätta studera, målet är att bart mål inom synhåll, som en organisationsfältet att ”mode- till att något av ekonomisk nytta iaktta också starka mottrender. tiv så länge. Och de nätverk han ta magistersexamen så småning- examen eller ett yrke. Bildning- riktigt” anamma aspekter från omedelbart sker för den individ Efter alla stora sammanslagning- byggt upp i jobbet är nödvändigt- om. Och så skall jag förstås fort- en siktar i stället på att utveck- andra verksamheter, som inte som deltar. En bildad befolkning ar börjar det åter dyka upp nya, vis inte sådana som kan följa med sätta skriva. la oss som människor, bland hör hemma där. Likaså riskerar ger däremot på längre sikt myck- mindre enheter som svarar mot efter pensioneringen. På sin slutraka inom SFV har människor. På det sättet är många att fortsätta på i alltför in- et nyttiga effekter i samhället. närsamhällets behov.

28 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 29 TEXT: LARS SJÖBLOM | BILD: MATHIAS LÖNNSTRÖM

Mot en Västanfjärdssocken

Kommunreformer väcker byarådet. Västanfjärd har tradi- känslor hos lokalinvånar- tioner av jord- och skogsbruk, na. En grupp i Västan- kalkindustri samt sjöfart. Byarå- fjärd, en före detta kom- det har utvecklat en kulturstig i mun i Åbolands skärgård, Lammala, som har planerats av har skapat ett byaråd för styrelsemedlemmen Marjatta att behålla sin hembygd. Karikoski. Men målen är högre än – Som inflyttad Helsingforsbo Styrelsemedlemmarna Gunnevi Vesterlund, Runa Heino och Max G. Andersson vid boden "Kamarn". bara det. är det intressant att jag lär mig om bygdens historia under arbe- ET SER inte som vanligt tet, säger Karikoski. Vid stigen – Oftast är det bara vi som är Ett byaråd ska enligt styrelse- Dut under Forneldarnas natt ligger sammanlagt 27 hus som engagerade. Vi hoppas att såväl medlemmarna fungera som ett på Kalkholmen, gästhamnen i byggdes före 1950. Västanfjärdsbor som fritidsbo- fullmäktige, som behandlar ak- Västanfjärd där jakten Eugenia är – Tanken är att turistföretagar- ende aktiverar sig, anser Vester- tuella ärenden för bygden. På det belägen. Fyra bodar har, med Ki- na ska kunna använda stigen för lund. sättet tar man ansvar för sin egen mitoön kommuns och talkoarbe- att erbjuda sina tjänster, eftersom Ett samarbete med näringsli- framtid. tarens hjälp, byggts upp. Västan byarådet inte kan driva affärs- vet i Västanfjärd anser Vesterlund Man får intrycket av att Väst- fjärdsbor säljer sina produkter, verksamhet, tillägger Vesterlund. också att är nödvändigt för att få anfjärds byaråd har många visio- och lokala föreningar presente- Båda tillägger att en andra igång projekten. Byarådet skick- ner för framtiden, och att arbete rar sin verksamhet. Honungs- kulturstig, som skulle omfatta ar ut en bulletin som innehåller finns så det räcker. Styrelsemed- burkar och porslin är bara ex- Västanfjärd som är tillgängligt Norrlammala, är under plane- information om evenemang och lemmarna säger att det är både empel på vad som säljs. Tre sty- för alla. De har fått EU-finansiering. Man har lagt upp en utställ- historier från bygden till alla hem roligt och besvärligt på samma relsemedlemmar från byarådet ring för att utveckla sitt arbete, ning på Västanfjärds bibliotek i Västanfjärd. Styrelsen planerar gång. Det är mycket jobb med är på plats. Föreningen grunda- som går under namnet ”För Väst- om gruvverksamheten i Västan- att samarbeta med andra byaråd att söka EU-finansiering, mark- des 2010 – ett år efter att kom- anfjärd, i tiden”. Ett aktuellt pro- fjärd och en akvarellutställning i näromliggande områden, som nadsföra verksamheten och att få munerna Västanfjärd, Dragsfjärd jekt är att bygga ett servicehus på av Folke Eriksson. Byarådet ord- till exempel Raseborg. Ändamå- i gång allt. och Kimito slogs ihop till Kimi- Kalkholmen, där det skulle finnas nade under Forneldarnas natt let är att utbyta erfarenheter och – Vi har ett behov av en halv- toöns kommun. kontorsutrymmen och möjlighet ett seminarium, där fritidsboen- presentera sin verksamhet. De vill tidsanställd som skulle hålla i trå- – Vi såg ett behov av att be- till inkvartering. Byarådet har ut- de Bengt Juselius berättade om även bygga kontakter utanför lan- demokratin kan försämras, och darna, tillägger Vesterlund. hålla Västanfjärd som hembygd arbetat en dispositionsplan för Stephan Löfving, som var verk- dets gränser, då i Norden och i sta- att kommunen glömmer bort de Samtidigt är det något de brin- samt dess service men också att hur Kalkholmen skulle utvecklas. sam som patigängare och spanare terna kring Östersjöregionen. små områdena. ner för – att utveckla och behål- utveckla den som en socken, me- Bland annat simstrand, lekstrand i Åbolands skärgård på 1700-talet. Styrelsemedlemmarna ser bya – Därför har vi bjudit in kom- la sin hembygd. Att föra samma nar Gunnevi Vesterlund, ordfö- och båtplatser hör till planerna. verksamhet som ett bra sätt att munalpolitiker till diskussions- glöd till övriga Västanfjärdsbor, rande för byarådet. – Vi hoppas att Kalkholmen Fler frivilliga behövs förvalta hembygden. En utma- tilfällen för att diskutera aktu- fritidsboende och samarbetspart- De vill uppnå detta genom att blir en träffpunkt för de som vis- För att allt ska fungera skulle sty- ning är de aktuella kommun- ella frågor. Kommunen ska inte ner är den röda tråden för byarå- engagera Västanfjärdsbor och tas på orten, säger Vesterlund. relsemedlemmarna gärna se fler reformerna, vilka väcker oros- glömma bort oss, säger Vester- dets verksamhet. fritidsboende - därtill skapa ett Kulturen är också viktig för frivilliga. moln. De oroar sig över att när- lund bestämt.

30 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 31 TEXT & BILD: RABBE SANDELIN Texter kommer emot oss även på nätet och i dataspelen, och det blir hela tiden viktigare att förstå de textmassor som bombarderar oss. Annars blir du ju en lättlurad medborgare, eller åtminstone en lätt- vägledd, säger undervisningsråd Gun Oker-Blom.

Tvärsektoriellt seminarium betonar: Mångsidig läskompetens allt viktigare

Utbildningsstyrelsens seminarium Läsforum vill nu Gun Oker-Bloms skräckscenario väcka beslutsfattarna och de som arbetar med utbild- för framtiden är att befolkningen ning till begreppet mångsidig läskompetens eller multi- består av två ”kast”: de läskompe- tenta som smidigt rör sig i samhäll- litteracitet. Denna breda läskompetens betyder mycket strukturerna, och de som nog kan mer än bara vanlig läsförståelse. Det berättar undervis- läsa texter, men som inte på riktigt ningsrådet Gun Oker-Blom på Utbildningsstyrelsen. förstår vad det hela handlar om.

YCKET HAR de senas- enskilda svåra ord betyder. Kon- Tvärsektoriellt Mte åren skrivits om att lä- texten, tolkningen, symboliken är Läsforumet på Hanaholmen den sandet minskar, speciellt bland det avgörande. Och det här måste 20–21 november är tänkt att bli pojkar. Den rådande uppfatt- tas i beaktande i all undervisning. en tvärsektoriell inspirationskälla ningen är att unga, och då spe- – På engelska använder man för dem som arbetar med de här ciellt pojkar, under fritiden väl- idag ordet literacy i bred betydel- frågorna. I föreläsningarna, dis- jer bort böcker för att i stället se, det vill säga förmedlandet av kussionerna och i workshops be- koncentrera sig på dataspel och en läskunnighet och kompetens tonas hur den djupare läsförståel- internet. Mycket av diskussio- som tar i beaktande att det inte sen även hänger ihop med kreati- nen har därefter kretsat kring bara gäller att väcka läslust; unga vitet. Och forumet vill ge en bild hur man skall locka pojkarna att skall också få en allmänbildande av alla de initiativ som är på gång plocka upp böckerna igen. grund och utveckla sin förmåga för att stödja läsandet. – Det där stämmer förstås i till kritiskt tänkande, så att man – Barn och unga är medfött grova drag, men problemet har kan placera in texter i samman- kreativa och problemlösande. så många fler aspekter. Proble- hang och helheter. Använd de här egenskaperna för met är inte enbart att unga inte Och som fortsättning på dis- att väcka läslust och litteraturin- läser böcker, utan att hela läs- kussionen gällande böcker och tresse, och se till att inget i den kompetensen fallerar. Det be- internet poängterar Oker-Blom omgivande miljön hämmar kul- tyder att trots att alla ”kan läsa”, att problemen definitivt inte bara turmöten och konstnärlighet. så kan det vara dåligt ställt med gäller texter i tryckta böcker. Det börjar finnas forskning på riktig läsförståelse – att greppa – Texter kommer emot oss det här området, det kommer vi vad en text handlar om, och att även på nätet och i dataspelen. också att få höra om. se och känna sammanhang växa Det blir hela tiden viktigare att Då denna tidning distribue- fram under läsningen. på riktigt förstå de textmassor ras har anmälningstiden till se- Det räcker alltså enligt Gun som bombarderar oss från alla minariet Läsforum redan gått ut, Oker-Blom inte att man får en bok håll. Annars blir du ju en lättlu- och deltagarantalet är begränsat. i handen efter att man enkelspå- rad medborgare, eller åtminsto- Man kan fråga efter avbokade rigt lärt sig bokstäverna och vad ne en lättvägledd. platser av [email protected]

32 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 33 34 •Svenskbygden34 3-2014 författare på djupet D kvent i sina uttrycksformer. isina kvent konse obönhörligt och vacker hjärtskärande och tidlös magiskt hon, som är Ingen mängden. från också sig hon skiljer filmregissör och författare Som mängden. från sig skiljer som ansikte ett är Det isär. brett Ögonen sitter minns. na kattaktiga som ungdomsvänner blomlika, det visar bokpärm nan ironiska. verkar ifrågasättande, höjda De ögonbrynen ut. stark och målmedveten märkvärdigt men ser strupcancer, Hon har ge. döljs polokra av stor en halsen lar, ax hopkurade upp mellan skjuter ansiktet rynkiga lilla Det padda. sköld en mest liknar porträtt get bokomsla på glasögon om stora brister fördämningen När Duras Marguerite TEXT: TEXT: Ett ungdomsporträtt på en an en på ungdomsporträtt Ett vägrar möta min blick bak blick min möta vägrar EN ÅLDRADE ÅLDRADE EN TOVE FAGERHOLM TOVE Duras som ------allvarligt och återvände då till till då återvände och allvarligt emellertid Fadern insjuknade iPhnom-Penh. palatset kungliga forna i det exempel till sidens, re koloniala ieleganta miljen liv. eget sitt ta Marguerite ville gammal, 27 år endast dog, Paul När undertoner. incestuösa med nära, oerhört varandra konen stod sys yngre De pengarna. bort lade spe och stal opium, rökte syskon, yngre sina terroriserade Pierre Paul. och bröder, Pierre äldre två Hon hade Indokina. franska till Frankrike från emigrerat som lärare var Föräldrarna nadieu. Don Marie och Emile till dotter yngsta som av Saigon utkanten i Dinh Gia i 1914 april fjärde den föddes Donnadieu Marguerite iIndokina Uppväxt Claude Roy, författarkollega Marguerite var drottningen, brutal som en get, oskuldsfull som en blomma och mjuk som en katt. Under de första åren bodde fa bodde åren Under första de - - - - - Frankrike där han köpte jord en han där Frankrike samhet av den vita överklassen. av vita den samhet misstänk med betraktades och tad förstördes. skörden och det iträskområ över risodlingarna in havsvattnet vällde sommar Varje havet. av Stilla randen vid bodja iKam jordinvestering misslyckad en Hon gjorde i franska. barn ka vietnamesis undervisa genom att familj sin försörjde Modern 1924. Indokina till men återvände ras, iDu barnen de tre och modern bodde år Under år. sju två var endast 1921, Marguerite då dog år han innan Duras egendom ibyn kom 1943. Hon hade antagit för 1943.kom Hon antagit hade liv.hon Romanen sitt tar annars författare, en hon är att orden: med Säg manuset in lämnade Maken roman. första sin på också Hon skrev ningen. drott Marguerite var Här män. mest dissidenter, och författare fångar. förrymda för papper falska producerade som nätverk de ett tillhörde and Mitter Francois med sammans Till ockupationen. under sen motståndsrörel i medlemmar var och kommunistpartiet till sig anslöt Paret son. dödfödd en fick och Antelme, Robert raten studiekam sig med hon gifte tet, statsvetenskap. i slutexamen men tog sin juridik och tematik ma hon först studerade I Paris Pariserliv återvända. aldrig att för na hon Indoki lämnar 18-åring Som Le. Thuy Huynh rikemanssonen åt kinesiska den hon älskarinna blev tid Under denna pensionat. flick statligt iett gymnasieåren under bodde och iSaigon nasiet gym Franska vid studentexamen avlade Marguerite franska. än bättre vietnamesiska talade och barn vietnamesiska med slutande Syskonen umgicks nästan ute nästan umgicks Syskonen utblot ekonomiskt var Familjen I parets hem samlades filosofer, filosofer, hem samlades I parets krigsutbrot före 1939, strax År Stilla liv ut ------1968 stod hon igen på barrika hon på 1968 igen stod en enveten anti-gaullistkampanj. Antelme av Gestapo och depor och av Gestapo Antelme hemby. varken ville eller kunde hon vara. kunde eller ville varken varelse kollektiv En produktion. konstnärliga hennes all för nande känneteck är individualitet nig egensin och trotsig en att jag er Trots tyck detta titeten viktigare. gruppiden Utopia är i hennes att Hon hävdar människor. av andra bekostnad på överleva endast kan ”själv” Detta självförverkligande. till strävan människans moderna form. den i konstnärlig ställningstagan sina uttrycka att Hon valde strukturer. ritära aukto och ideologier av former desillusionerad beträffandealla djupt Hon var gon organisation. nå till sig anslöt officiellt aldrig även magasin om honministiska ife artiklar de hon regelbundet publicera 70-talet Hela derna. i journalen skribent Som iAlgeriet. mot kriget protesterade som intellektuella grupp en till sig Hon anslöt tryck. av för former mot alla och rasism mot kolonialism, sig riktade Det fortsatte. engagemang politiska 1950, men hennes partiet ur slöts Hon ute mot Stalin. lojalitet ets parti acceptera heller inte kunde Hon illa. Duras de rebelliska den passa kommunistpartiet inom en ledning auktoritära extremt Den engagemang Politiskt Mascolo. Jean 1947 sonen föddes Mascolo. Dionys med hållande triangelför iett levat år några under att 1847 efter skildes ret Pa död. och liv mellan de länge sväva och kilogram 38 då vägde Han Paris. hem honom till föra lyckades och sammanbrott lands Tysk honom efter fann terand Mit där Buchenwald till terades fattarnamnet Under studentrevolten i maj i Under studentrevolten Den 1 juni 1944 greps Robert Robert greps 1944 1juni Den Duras understödde inte den inte understödde Duras Le 14 julliet Duras efter faderns faderns efter drev hon hon drev ------som en grundsten i Duras fiktions iDuras grundsten en som Indokina. Romanen betraktas ifranska uppväxt om sin gången första hon för 1950. berättar Här värld. värld. ning mot Stilla havet roman, tredje Duras havet Stilla mot fördämning En dokina och skriver en tvillingbok tvillingbok en skriver och dokina Älskaren I romanen modern. till kärleken och barndomen lämna förmått tigt rik aldrig Hon har barndomen. med hör ihop som sorgearbete ett är skapande allt att säger Duras Älskaren brister. fördämningen då stund den för rädd vara digt stän Hon ska konstnärskap. nes hen hela genom underströmmar gåtfulla med flöde olycksbådande ett som driva att men kommer Barndo av verklighet. överflöd outhärdligt slags ett ver som den Hon beskri uppväxtmiljö. tisk fars. en till om fördämningen en histori förvandlar och tastrofen de om ka skämtar lojalitet tande allomfat uppror. göra I att driften än starkare är modern till kärlek olyckan. Barnens illusionslösa vid fixering hennes fördämning, ny en bygga om att drömmar sa verkningslö hennes de modern, drabba som galenskap ningens fördäm om denna nen handlar roma Hela odlingarna. förstörde och in havet strömmade och vika gav fördämningen att så krabbor röda små av tusentals forerades per De av trästockar. utan av sten inte havet byggdes de mot Stilla borta. vansinnet och smärtan hålla ska De byggstenarna. är Orden ta. bris ska fördämningen att för lan narna i Fördämningen massorna när jag skriver. Ste bygga fördämningar och om räds och fördämningar bygga om att handlar konstnärskap och liv Hela Duras senare. 45 år Duras Duras hämtar stoff från en fak en från stoff hämtar Duras bygg modern fördämning Den Jag återvänder till sten återvänder hon till In hon till återvänder Svenskbygden 3-2014 •35 En fördäm . Så skriver skriver . Så , kom ut, kom ------Duras texter översatta till svenska: till En fördämning mot Stilla ha- smärta. Kylan fungerar som en som Marguerite och brodern Paul vet. Genom skrivandet förvandlar fördämning mot de känslor som delade. hon skammen till lust och rädslan är omöjligt att bära. I den lilla romanen De små ••Stilla liv 1947 ••Lol V. Steins hänförelse, 1988 till begär. Den femton och ett halvt Smärtan är titeln på en bok där hästarna i Tarquina skildras en ••Halv elva en sommarkväll 1962 ••Blå ögon svart hår 1988 år gamla Lolitagestalten iklädd en Duras beskriver krigets sista dagar självvald isolering. En grupp vän- ••De små hästarna i Tarquinia, 1963 ••Emily L. 1989 rosafärgad herrhatt och trådslitet i Paris, april 1945. Texten bygger ner tillbringar sin semester till- ••Hiroshima, min älskade 1984 ••Vardagens ting, 1989 råsidenlinne låter hudfärgens, ko- på de dagboksanteckningar Du- sammans i ett litet italienskt sam- ••En fördämning mot Stilla havet 1985 ••Sommarregn 1991 ••Dödssjukdomen; Mannen i korrido- ••Älskaren från norra Kina 1993 lonialmaktens, barnets och könets ras skrev medan hon väntade på hälle. Alla har sina valda roller. ren 1985 fördämningar brista genom att äls- att maken skulle återvända från Enformighet och plågsam lättja ••Det är allt 2000 ••Älskaren 1985 ••Fartyget Night 2006 ka med en kinesisk man. Hon kan förintelselägret. Hon skrev för förvandlar semesterparadiset till ••Smärtan 1986 försörja sin våldsamma brors opi- att överhuvudtaget kunna hante- ett klaustrofobiskt fängelse där le- ••Abahn, Sabana, David 2007 ••India song 1986 ••Anteckningar från kriget 2009 umberoende och underhålla mo- ra den oerhörda sorg och smärta dan är det ultimata straffet. Ingen ••Moderato cantabile 1986 derns omöjliga drömmar om för- som förtärde henne inifrån. Den står ut med hettan. Längtan efter ••Sjömannen från Gibraltar 2010 ••Förgöra, säger hon 1987 dämningen som ska återge henne gjorde henne oförmögen att äta, regn blir viktigare än den tragedi Duras skrev mer än 70 romaner, pjäser ••Savannah Bay 1987 och filmmanus. välstånd och värdighet. hon orkade knappt leva. Varje dag som utspelat sig i byns närhet. Du- Genom att skriva bygger Duras gick hon till Orsay-stationen för ras budskap är att det inte går att en egen fördämning mot rädslan att spana efter sin makes ansikte. ta semester från det ansvar som de Duras karriär som filmregis- tagenhet var grandios. Jag rå- gar senare, den 3 mars 1996 drog och skammen. Sorgen förvandlas När hon till slut fick se honom kallas livet. Det går inte att ersät- sör med en avantgardistisk och kar vara genial. Jag är van vid Marguerite Duras sitt sista ande- genom skrivandet till hänförelse. kände hon inte igen honom. Ut- ta livet med undanflykter. experimentell profil. Hon regis- det nu, säger hon i sin sista bok tag. Allt är sagt. Den sista fördäm- Duras skriver: Jag hade turen mattad somnade hon överallt, En annan form av isolering och serade sammanlagt 19 filmer. Det är allt. Självmytologisering- ningen brister. Nu återstår endast att ha en mor som led av en så vaknade skräckslagen. Tänk om flykt undan livet möter läsaren i Hennes filmer är närmast bildpo- en fungerade säkert som ett skydd tystnaden. ren förtvivlan att ingen glädje i mannen dött medan hon sov? romanen Sjömannen från Gibral- em där bilderna illustrerar en be- mot den kritik hennes litterära livet, hur häftig den än var, kun- Vid sin makes sjukbädd säger tar. I en plötslig ingivelse lämnar rättarröst, ofta hennes egen sug- verk och även filmerna utsattes Litterär upprättelse de få henne att glömma den helt. hon att hon miste smärtan. Den en man sitt tidigare liv och går gestiva stämma. för mot slutet av hennes liv. Åter- Marguerite Duras har trots allt Modern trodde att hon kunde uppgick i makens kamp att över- ombord på en lustjakt. Den ägs Sin sista film,Les Enfants, gjor- igen bygger hon en fördämning inte tystnat. Lagom till hundra- tämja havet. Hon trodde också att leva, blev ett med sorgen över bro- av en rik kvinna som ägnar hela de hon 1985 tillsammans med sin mot känslan av utsatthet och be- årsminnet av Duras födelse har hon kunde tämja sin dotter. derns död och den dödfödda so- sin tillvaro åt att färdas från hamn son Jean Mascolo. römmelsens bräcklighet. förlaget Gallimard gett henne en Flickans förhållande till den ki- nen. Smärtan blev föremålslös, till hamn på spaning efter en man Duras hade lämnat de nakna or- Hon betraktades som elitis- storartad upprättelse. I prestige- nesiska älskaren skildras med ky- den kom att grunda sig på det för- som hon en gång älskat, han som den och skrivandets ensamhet for tisk, känslokall och svår i störs- biblioteket Pléiade finns Margue- lig distans. Hans person är märk- flutna. Samtidigt hade den införli- kallas sjömannen från Gibraltar. att hon var rädd att fördämning- ta allmänhet. Den mest berömda rite Duras verk i fyra utsökta voly- ligt diffus och undfallande. Kan- vats med hoppet. Varje dag resten Sjömannen blir en symbol för arna av ord skulle rasa och vansin- boken, Älskaren, började klassas mer på närmare 3500 sidor, tryck- ske modern är romanens verkliga av sitt liv skulle hon tänka: Han vår längtan efter det ouppnåeliga net sippra in så som hon sett det som tonårsläsning. Hon fick ock- ta på finaste bibelpapper och med älskare, denna hopplösa gestalt dog inte i koncentrationslägret. idealet, det som den fysiska kärle- hos modern. I filmskapandet fann så kritik för sin språkbehandling. guldpläderade ryggar. som älskade olyckan så som an- kens nomader rastlöst söker i var- hon en ny form av arbetsgemen- De sista sexton år levde Duras Nya utgåvor finns på nytt till- dra älskar lyckan. Känslan av isolering je kärlekspartner. Drömmen blir skap, men till slut hade hon gjort tillsammans med den 40 år yng- gängliga också på svenska. Nya lä- I alla Duras böcker är ändå skri- Genom hela Duras författarskap viktigare än livet, men allt är till filmen så minimalistisk att endast re homosexuella Yann Steiner sare sugs in i ett författarskap där vandet den första och största äls- löper en stark känsla av isolering. slut ett jagande efter vind. mörker och tystnad återstod. som hon träffade i början av åtti- liv och litteratur är ett, men där karen. Att skriva är att älska ef- Många av hennes gestalter befin- Filmen var klar. Jag skulle börja otalet. Duras gav honom namnet författaren alltid väljer litteraturen tersom ordet kärlek existerar. ner sig på sidan om livets egentli- Från litteratur till film skriva böcker igen. Jag skulle åter- Andréa. Han beundrade henne framom sanningen. Hennes texter ga strömfåra. En del följer ström- 1959 bad regissören Alain Resnais vända till mitt hemland, till det oerhört och axlade rollerna som stiger och faller som ebb och flod. Smärtan men viljelöst. Duras skriva manuskriptet till en förfärande arbete jag hade läm- älskare, samtalspartner, sekrete- Genom dem alla drar det ström- Duras har kritiserats för att vara I den märkliga romanen Som- film om Hiroshima vilket resul- nat bakom mig för tio år sedan. rare och till slut sjukvårdare, då mande vattnet regelbundet som känslolös, sakna humor och iro- marregn skildras en familj som le- terad i filmen Hiroshima mon Jag vilade efter en seger, segern hon insjuknade i strupcancer. Det andetag: Stilla havet, Mekongflo- ni, och för att ständigt ge nya ver- ver helt utanför det samhälle de amour. Filmen blev en enorm över att slutligen ha nått fram till är allt är en tunn liten dagbok och den, Seine, Medelhavet, Atlanten. sioner av sanningen. Personligen med förundran iakttar. Den älds- framgång. Jag såg den som sjut- det omöjliga i att göra film. en dialog med Yann Andréa, men Hon lockar läsare till sig, men läm- finnar jag den kritiken poänglös. ta sonen Ernesto tar hand om sys- tonåring och tycker fortfarande framför allt är det en bok om att nar dem ändå utanför, grubblande Skapandet följer sina egna reg- konen. Han är ett geni, samtidigt att det är en av de filmer som be- Den sista fördämningen skriva. Skriver man hela livet lär över en olöslig gåta. ler och omskapar ständigt verk- både vis och naiv. Han vägrar gå rört mig starkast. Tidvis präglades Duras liv av alko- man sig skriva. Det räddar en Hon fortsätter att bygga fördäm- ligheten för att göra den förståe- i skola för där lär han sig sådant Duras var själv inte alls nöjd med holism och sjukdom. Jag ser hen- inte från något. Allt är fåfänglig- ningar mot det hav som är livet. lig. Det är likväl sant att många av som han inte vet. Resnais filmatisering. Besvikelsen nes alkoholism som ett fåfängt het och jagande efter vind. Jag har aldrig skrivit, när jag hennes gestalter förefaller viljelö- Mellan Ernesto och systern över det sätt på vilket hennes ord försök att bygga en fördämning Det är allt är också en rasan- trott mig skriva, aldrig älskat när sa och känslokalla. Jeanne finns en farligt stark kär- blev film gjorde till slut att hon mot livet. Hon blev allt mer ex- de kamp mot dödens intighet jag trott mig älska, jag har aldrig Jag tror att det bakom den- lek, som får mig att associera till började regissera sina texter själv. centrisk och talade om sig själv i och Guds frånvaro. Hon avsluta- gjort annat än att vänta framför na kyla döljer sig en outhärdlig det utanförskap och den kärlek Mellan åren 1966 och 1985 gjor- tredje person. Hennes självupp- de boken den 28 februari. Tre da- den stängda dörren.

36 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 37 KOLUMN KOLUMN

Kärlek i lögnens skugga

Gustaf WIDÉN Journalisten och författaren Gustaf Widén är medlem av SFV:s styrelse.

ANNINGEN SKA göra oss fria, om vi får tro se som ställer många moraliska frågor på sin spets. Å YTAN ser allt närmast idylliskt ut: ett per- SJesu ord i Johannesevangeliet. Den obegripligt produktive Wästberg, som jag Pfekt överklassliv. Och att sträva efter sanningen anses ju allmänt redan i tonåren läste med bultande puls, har på se- Men ett halvt sekel efter faderns död får Per tyda på etisk medvetenhet. Vill vi bli bättre männ- nare år koncentrerat sig på att skriva memoarer i Wästberg information som gör att allt han skrivit iskor borde lögnen vara oss fjärran. en rad volymer med titlar som De hemliga rum- om sin bakgrund måste omvärderas. Hans dröm- Samtidigt vet vi att vardagen är fylld av lögner men (2006), Hemma i världen (2010) och Ute i li- ska minnesbilder står plötsligt i kontrast till bok- eller halvsanningar. Den som ständigt hävdar rätt- vet (2012). Det blir en rapsodi genom ett liv fyllt av stavsverkligheten. Omvärderar sina minnen. Per Wästberg skildrar i Erik och Margot en hemlig kärlekshistoria i en att i varje ögonblick uttala sin sanning lär inte läsning och möten med intressanta människor, inte Det visar sig att fadern och Margot under sjut- uppväxtårens skyddade Östermalmsmiljö. bli särskilt populär på ett socialt plan. Ingen tyck- minst i kretsen kring Svenska Akademien, där han ton år, ända till hans död 1954, hade ett förhållan- Foto: Caroline Andersson er om alla medmänniskor, men det betyder inte sedan länge är medlem. När Nobelpriset i litteratur de som i känslomässig intensitet måste kallas pas- att man i sitt sanningsnit alltid måste tala om vil- utdelas väger Wästbergs röst tungt. sionerat. Det hela började med något som snarast ka egenskaper som irriterar hos dem man möter Från sin skyddade högborgerliga miljö har han kan betecknas som en våldtäkt: Erik tränger sig på på livsvägen. gärna sökt sig till politiska brytpunkter på den glo- den blott sjuttonåriga svägerskan, som visste föga I familjekretsen möttes Erik och Margot dagli- Faktum är att samhället knappast skulle funge- bala arenan. Wästberg var den som på allvar förde om sexuella ting. Men hon accepterar situationen gen, utan att på minsta sätt avslöja sina känslor in- ra om alla lögner var portförbjudna. Som journa- in det moderna Afrika i svensk debatt. och fylls efterhand av en allt större kärlek till för- för släktingarna. Hur var det möjligt? Per Wästberg list vet jag exempelvis att man i princip aldrig kan Som en centralfigur i hela det självbiografiska föraren. Allt var hemligt. Ingen i närmiljön kunde har inget självklart svar, men hela hans bok kan fak- lita på det som en politiker säger. Inte för att alla verket framstår fadern, den tidigt döde journalisten tydligen ana att den framgångsrike skribenten och tiskt ses som ett försvarstal för den livsform, i skydd inom politiken skulle vara onda individer, utan för Erik Wästberg, som bland annat var medarbetare i hustruns syster var ett par. Visst reste de ofta bort av lögnen, som kärleksparet gjorde till sin. Egen- att spelets oskrivna regler helt enkelt förutsätter ett Svenska Dagbladet och chefredaktör för Nya Dag- tillsammans, men det handlade ju om arbete, om domligt nog upprörs han inte heller av det dubb- visst mått av taktisk lögn. Den beslutsfattare som ligt Allehanda. Han var sonens stora idol, en kam- journalistiska uppdrag och affärsförhandlingar. Det la sveket mot modern, som om alla aktörer i detta bekänner sig till sanningens evangelium talar mot rat som alltid uppmuntrade och var redo till dis- hette att Margot var oumbärlig som praktisk orga- triangeldrama var trygga i just sin roll. Moraliska bättre vetande. kussion om livets väsentligheter. Få fadersporträtt nisatör av den stressade Eriks vardag. eller allmänt etiska regler saknar i det perspekti- i litteraturen tecknas med sådan ömhet. Visste eller anade Greta att hon var utsatt för ett vet relevans. EN HUR är det med livslögner på ett mera I skildringen från uppväxtåren cirklar det mes- moraliskt bedrägeri av ovanliga mått? Ingenting ty- Mprivat plan? Blir vi lyckligare av att emellan- ta kring Erik. I den stora våningen på Östermalm der på det. Familjen hade en strikt fasad, om dju- R DET alltså lögnen som ska göra oss fria? åt undvika ett absolut sanningskrav? umgås tidens celebriteter under sena fester. Hus- pare känslor talade man ogärna, viktigast var att Ä Så långt vill jag absolut inte gå. Men att läsa Kring den frågan kom jag att fundera under läs- trun Greta håller för det mesta en låg profil, med- livet fungerade i borgerligt ordnade banor. Här “Erik och Margot” är en ganska omskakande upple- ningen av Per Wästbergs nya bok Erik och Mar- an hennes syster Margot är Eriks sekreterare och fanns inte rum för svartsjuka eller skandaler. Att velse, där den suveräne stilisten Per Wästberg med got (Wahlström & Widstrand) med underrubri- arbetskamrat. man i den miljön skulle ägna sig åt kvalificerat äk- sina glimrande metaforer onekligen ger det nötta ken En kärlekshistoria. Det är en märklig berättel- tenskapsbrott var en omöjlig tanke. ordet kärlek en ny betydelse.

38 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 39 Irak. Framme efter 900 km billedes genom öknen från Damaskus. Ur hemarkivet.

TEXT: BENITA AHLNÄS ”Följer du med till Irak?” – Följer du med till Irak? frågade Göran. Berit, hans lagvigda, hade precis kommit hem till Billnäs från sitt lärarjobb i Karis skola. Hon blev vad man kunde säga tagen på säng. Svaret blev ett spontant ja medan barnen Harald och Ulrika utbrast i ett samfälligt ”Oj, då”.

Å GICK det till hos familjen takt till gymnasiet i Karis. Lund- SRosenqvist-Lundberg en bergs fick hyra ett hus i Irak, där Berit Rosenqvist - Lundberg dag i nådens år 1979. Följden det rådde lugn i slutet av 1970-ta- född i Barösund, speciallärare och talpedagog blev ett uppbrott från trygghe- let, efter att ha bott den första ti- ten i Billnäs till det okända, med den på hotell. ”Very nice!” Göran Lundberg ett konstaterande att livet är ett Berit och Göran hade gjort en född i Tenala, agrolog och stort äventyr för den som vågar rekognoseringsresa utan barn. ingenjör språnget. Första etappen var flyg till Gö- Nuvarande bostadsorter Mattby och Barösund. Göran som är agrolog och in- teborg och därifrån billedes till genjör arbetade på 1970-talet Wien där Göran i UNIDO-hög- Utlandsvistelser på 1970- och med produktutveckling i Fis- kvarteret fick närmare infor- 1980-talen. kars. Göran prenumererade på mation om uppdraget i Irak. Koptiska kors från Etiopien. Från vänster; Gondar, Lalibela och Axum. Foto Benita Ahlnäs. Intressen: Musik, konst och Utrikesministeriets katalog över Så följde en snabb resa till Vo- litteratur. Att bruka och förvalta lediga uppdrag, vilket ledde till los i Grekland, över Medelhavet släkthemmanet Jutans i ett FN-uppdrag inom UNIDO med bilfärja till Lathakia i Sy- och upplevt enorma sand- och tan var bedövande. Behovet av maskiner tillverkade av lokala fa- Barösund. (United Nations Industrial De- rien. Därifrån fortsatte en lång ökenberg men också soluppgång- luftkonditionering var högst på- briker. Har gjort ett tjugotal DVD-filmer velopment Organisation). Görans och farofylld ökenresa med en ar där öknen och himlen famnar tagligt men det blev möjligt först Fredagen var muslimernas över ämnesområden som: dröm gick i uppfyllelse. Berits ut- ström av mötande lastbilar som varandra, inflikar Berit och Gö- ett halvt år senare. helgdag. Då kunde man åka till 1. Hembygd och kultur, bildning som speciallärare och körde utan belysning i nattsvar- ran medan deras blickar är fjärran Göran tjänstgjorde som FN- historiska platser som Babylon, 2. personer och gruppers talpedagog kunde också omsät- ta mörkret. Alla var tydligen från dagens verklighet i Barösund. expert inom UNIDO i Irak 1979– Nineve, Erbil, Mosul och Dohuk minnen från frihetskriget, tas på utländsk mark. Trettonår- på väg till Damaskus. På grund Efter niohundra kilometer ge- 1980. Arbetsplatsen var förlagd i Kurdistan. vinter- och fortsättningskriget, 3. Värdefulla utställningar i iga Ulrika språkbadade i en finsk av oroligheter i Libanon kun- nom öknen och två passkontrol- till ett statligt industriellt insti- Om året i Irak vill Berit och Svenskfinland. grundskola i Irak medan sextonde man inte färdas den kortas- ler vid syriska sidan fann sig Berit tut i Bagdad där ett flertal FN- Göran poängtera att arkitektpa- åriga sonen Harald läste gym- te vägen. och Göran helskinnade i Bagdad experter tjänstgjorde. Görans ret Heikki och Kaija Sirén hade Två vuxna barn. nasiets första årskurs på distans – Vi har alltså kört genom Ha- den 16 oktober 1979. Kvicksilvret uppdrag gick ut på att sköta pro- vunnit arkitekttävlingen till en i Bagdad med kontinuerlig kon- mas och Homs (Abrahams väg) visade på 40 grader Celsius. Het- duktutvecklingen av jordbruks- konferensplats i Bagdad 1978.

40 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 41 Göran arbetade som FN-ex- gick genom fält med stora betan- Intressant är hur människors mö- pert inom ILO i Etiopien åren de fårskockar som försökte block- ten vid en närmare bekantskap 1981–1983. Familjen bodde i Eti- era familjens bil. En djurkollision ger så mycket mera än man har opien eftersom projektet JASPA hade blivit en dyr affär. kunnat ana sig. (Jobs and Skills Programme for Berit och Göran minns Etio- Africa) administrerades från Ad- pien som ett öppet och annor- Filmmakare dis Abeba. Till projektet hörde lunda land. Berit och Göran känner man Sudan, Kenya, Tanzania, Zam- – Människorna var vackra och idag i första hand som producen- bia och Botswana. Verksamhe- gracila och bar vita kläder med ter av ett tjugotal DVD-filmer. ten gick ut på att från dessa län- broderier. De kryddstarka och Åren 2007–2009 producerade der sammanställa information delikata nationalrätterna servera- de sin första dokumentationsfilm och aktuella forskningsresultat de med Injera (ett tunnbröd med Kungsfarleden i Barösund. Där- gällande handredskap och djur- surdeg bakat på teff) blev vår fa- efter följde i snabb takt filmerna dragna redskap inom jordbruket. vorit. Vi längtar ständigt tillba- Skäriborna i Barösund berättar, Det slutliga resultatet redovisades ka till Addis Abeba, 2500–3000 Ingå kyrka, Porkala parentesen i en manual och i en rapport som meter över havet, med ett skönt Irak. Berit och Göran har lämnat västvärlden bakom sig för att från 1944–1956, Esbo hembygdsfören- sedan distribuerades till projekt- klimat. Volos i Grekland ta bilfärjan till Syrien. Ur hemarkivet. ing och flera personporträtt och Etiopien. Göran framför FN hög- länderna, som på detta sätt kunde kulturutställningar. I december kvarteret i Geneve på väg att ta dra nytta av varandras kunskaper. Pakistan i turen 2013 blev det en film om finska emot sitt ILO uppdrag för Etio- Berit hade under två år gläd- Nästa destination var Islamabad ryor och deras utveckling i vårt pien. Ur hemarkivet. jen att få tjänstgöra i den interna- i Pakistan 1985–1986. FAO var land på en stor internationell ut- tionella skolan som speciallära- uppdragsgivare och arbetet gick ställning i Budapest. – Drivkraften till vårt filmdo- Detta ledde till en enorm bygg- »Berit och Göran brukar säga att hemmet finns kumentationsarbete är, säger Be- boom och till att ett hundratal överallt där de råkar befinna sig. De har upplevt rit och Göran, intresset för att finskspråkiga arbetare flyttade blomstringstider i exotiska länder men också känt bevara vår kulturtradition och till Irak med sina familjer. En li- berättelserna för efterkomman- ten finsk skola inrättades. Pa- av tilltagande vapenskrammel. Överallt har de de släktled. Att inspirera dem att latset skulle vara färdigt år 1981 blivit väl bemötta.» ställa frågor till den äldre genera- då ett stort internationellt möte tionen så länge den finns. skulle ordnas. Man började tala re samtidigt som hon drog igång ut på att inom PARC, Pakistan Vårt samtal på släkthemma- om ett 1001-projekt. en klinikundervisning i tal-, läs- Agricultural Research Council, net Jutans, vackert beläget in- Berit och Göran vill också , skriv- och andra svårigheter. utveckla ett tröskverk för jord- till Barösunds farled blir av för- framhålla att arkitektparet Si- Skolans elever bestod till en stor nötter lämpat för lokal tillverk- ståeliga skäl en lång dags färd Irak. Bilfärjan lägger till i Latakia i Syrien. Oljetankers i bakgrunden. rén även har skapat ett underbart del av FN-folkets och diplomat- ning. Resultatet presenterades Ur hemarkivet. mot natt. Den gamla släktgår- världsberömt s.k. kapell på Ling- familjernas barn som på grund av även i en rapport. den betyder arbete och åter ar- onsö i Barösund. Heikki Siréns föräldrarnas ständiga byte av sta- Berits dagar fylldes av intensi- bete. Byggnaderna med rian och far, arkitekt Johan Sirén, plane- tioneringsort blev rastlösa, med va studier om landet, besök i en loftet från 1700-talet och karak- rade Riksdagshuset i Helsingfors koncentrations- och andra svå- utomordentligt välförsedd bok- tärshuset från 1885 kräver ständi- på 1930-talet. righeter som följd. handel och naturligtvis besök i ga reparationer. Den urgamla Etiopiska kul- stadens många spännande och – Det har varit en förödande Etiopien nästa turen och religionen var högst färggranna mattaffärer. Görans sommar med orimlig hetta och Efter Irak blev Göran i mars 1981 närvarande. Kärleksstoryn mel- dragspel var alltid med och mu- strax därefter regn med våldsam- kallad till ett ILO-projekt (Inter- lan Kung Salomo och Drottning- siken uppskattades och uppfatta- ma åskskurar, summerar Berit national Labour Organisation) i en av Saba var mycket aktuell i des rätt olika. och Göran. Addis-Abeba. Berit återvände för Etiopien. Berit och Göran brukar säga Som odlare ser det inte ljust ut. en kort tid till Barösund för att i Dottern Ulrika stannade med att hemmet finns överallt där de Det gäller att få tröskningen un- juni samma år tillsammans med sina föräldrar i Etiopien medan råkar befinna sig. De har upplevt dan innan frosten kommer. barnen förenas med Göran i Ad- sonen Harald åkte hem till Bill- blomstringstider i exotiska län- – Men som idealister med en dis-Abeba. näs på hösten för att avverka gym- der men också känt av tilltagan- känsla för hembygd och kultur Kontrasten till hemlandet var nasiet och studentexamen. Ulrika de vapenskrammel. Överallt har och respekt för våra tidigare ge- enorm och det gällde bokstav- genomförde årskurserna 9 och 10 de blivit väl bemötta. nerationers arbete ger en gammal ligen att anpassa sig till en ny i samma internationella skola där – Mycket trevligt och lärorikt, Etiopien. Experten Göran i blå kostym dokumenterar en över 3000 år släktgård inspiration för ett fort- värld. mor Berit var lärare. Skolvägen sammanfattar Berit och Göran. gammal plogkonstruktion. Ur hemarkivet. satt kulturarbete.

42 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 43 Lundagårds butik ligger mitt i Purmo by. På inrednings- och föremålssidan gäller återvinning och retro, TEXT & BILD: RABBE SANDELIN men även nytillverkning: till exempel beslag i gammal stil.

Jippon och bloggar Lundagård är motvikten Ett annat arbetskrävande mo- ment utgör Lundagårds blogg, som på några år blivit en popu- till slit-och-släng lär finlandssvensk blogg med tusentals besök varje vecka. Det är solig försommar då Svenskbygden besöker Aja ga om att söka upp och samla på – Det kräver målmedvetenhet och Christian Lund på Lundagård i Purmo. Lundagård antikviteter. Lundagård har med och koncentration att kontinuer- är deras gemensamma projekt för ”slow-living” – ett åren på ett naturligt sätt hakat på ligt leverera något nytt, men det ställe där man kan hitta och köpa byggnadsvårsdpro- denna trend, men det hela börja- är också roligt, berättar Aja. Och dukter och inredningsdetaljer som utgör motvikter till de mer personligt, i samma stil det hela fungerar ju samtidigt slit-och-släng-tänkandet. som till exempel med Byggnads- som skyltfönster för hela verk- apoteket i Karis (se Svenskbyg- samheten, och som inspirations- UNDAGÅRD HAR blivit ett år sedan med Mia och Hans den 3-2013). Öppethållningstiderna för bu- gamla gitarrförstärkare som spe- källa för människor som börjar Len succé sedan starten 2008. Ahlskog. – Vi köpte ett gammalt timrat tiken i Purmo är tisdagar 14- cialitet. intressera sig för de här frågorna. – Men i och för sig har verk- Idag finns en stark trend och hus från 1860-talet. Vi märkte 19 och lördagar 10–14. Det ger – Resten av veckan har vi fullt Lundagård-gänget deltar även i samheten vuxit till sig så myck- ett intresse för återanvändning, genast att det i våra trakter var utrymme för flexibla arbetsti- upp med webbshopen som vi allehanda marknader och jippon, et att det inte i alla lägen, speci- och allt fler människor vill skaf- svårt att hitta byggnadsvårds- der, vilket behövs då både Aja öppnade 2009. Att ta hand om och Lundagård var initiativtaga- ellt med en växande familj, blir så fa bruksvaror som har en histo- produkter och reservdelar till och Christian förutom Lunda- beställningarna och uppdatera re till loppisracet i Purmo år 2011. mycket slow-living när det gäller ria och som känns harmoniska i gamla hus. Då föddes tanken på gård har ytterligare var sitt fö- sortimentet är arbetskrävande, – Det startade från vår sommar- oss eldsjälar, berättar Aja Lund. en historisk miljö eller i en kul- att börja arbeta med det här om- retag, Aja arbetar som grafiker och näthandeln tycks bara öka loppis utanför butiken. Efter lite Därför utökades personalen för turbygd. Det är alltså inte frå- rådet. och Christian är elektriker med hela tiden, berättar Aja. diskussioner stod det klart att vi

44 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 45 Italien temaland på Bokmässan i Helsingfors

Italien är årets temaland på Bokmässan i Helsingfors 23-26 oktober. Det betyde en chans att träffa en osedvanligt många re- presentanter för italienskt kultur- och för- lagsliv samt film och televison — inbjudna av Italienska ambassaden och det italienska kulturinstitutet i FInland.

LAND DE kändaste nam- Biografierna Bnen återfinns den kända tv- är starkt framme personligheten och krigskor- i år, i tillägg till respondenten Franco Di Mare, SFV:s biografier paleontologen och författaren kan man höra om Alberto Angela samt vinnaren bildkonstnären av litteraturpriset Strega år 2014, och krigaren Per författaren och manusförfatta- Otto Adelborg, ren Francesco Piccolo. I tillägg om Edmund Pie- till mänga andra framträder även tralla som arbeta- många unga förmågor, som Paolo de vid olika glas- Giordano, Giuseppe Catozzella, bruk i Finland, de Bokmässans programchef Stig-Björn Nyberg pre- Silvia Avallone, Cristina De Ste- demokratiska idé- ”Slow-living” med traditionellt hantverk, äkta varor och återanvändning är fortfarande ganska nytt i Fin- senterar mässans program och önskar alla bok- land, berättar Aja och Christian Lund på Lundagård i Purmo fano, Raffaella Silvestri, Renata ernas förkämpe älskare välkomna till mässan 23-26 oktober. Pepicelli, Paolo Marabotto, An- Anders Chydeni- Foto: Rabbe Sandelin drea Tarabbia, Elena Del Drago us och om Elisa- kunde utvidga evenemanget att Varorna i butiken och i webb och Massimiano Bucchi. beth Rehns väg från försvarsmi- gälla även andra försäljningsstäl- shopen (förutom nytillverka- Bokmässan i Helsingfors är utan nister till internationell krishante- Islands universitet gästar också len, och redan 2011 blev det tju- de beslag och färger) hittar Aja tvekan även årets största litterära rare. Också Merete Mazzarellas mässan. gofem inprickade loppisar på kar- och Christian på auktionsresor, evenemang på svenska. I år upp- bok om Mary Shelley och hennes Det rika poesiåret uppmärk- tan som delades ut till besökarna. på loppisar eller i gamla hus, där träder 180 författare, redaktörer, Frankenstein som leker med li- sammas i form av både samtal varorna kanske annars kunde forskare, illustratörer, skådespe- vet och människan, och Birgit- och uppläsning om och ur böck- Gammalt är pop hamna på sophögen. lare, kulturarbetare, journalister ta Bouchts självbiografiska bok er av Helena Sinervo, Edith Sö- Då det gäller uppskattning och – Vi är väl något av samlarsjä- och andra experter i 117 svenska uppmärksammas i programmen. dergran, Gunnar Björling, Bo respekt för det gamla säger Aja lar, men vi gör ju inte det här för programpunkter på Edith Söder- Carpelan, Carina Carlsson, Ka- och Christian att Finland fort- samlandets skull, utan för att vi gran- och Tottiscenen (Se SFV:s Gäster från Sverige tarina Gäddnäs, Sanna Tahva- farande ligger långt efter till ex- gillar naturliga material som är programpunkter på sidan 52). och Island nainen, Lars Huldén, Heidi Sjö- empel Sverige. I Österbotten är bra för människor och miljö, och I år finns det mycket debatt i Jonas Gardell uppträder med sin blom, Heidi von Wright, Agneta Lundagård fortfarande så gott som kan inspirera andra. Det är mässprogrammet. Samtal förs trilogi Torka aldrig tårar utan Enckell och Tomas Mikael Bäck. som ensam i sin verksamhets- också mer utmanande och intres- om hur det står till med filmkri- handskar och Mark Levengood De finlandssvenska arrange- nisch och i sin storlek. sant att skapa något som inte är – Nedgången syns mest i att tiken idag, om Ryssland, Ukrai- gästar mässan med anledning mangen, avdelningen och pro- – Traditionellt hantverk, äkta massproducerat, säger Aja och folk inte gör så mycket impulsköp na och Europas nya kalla krig, av att hans senaste bok utkom- grammen vid Helsingfors bok- varor och metoder, återanvänd- Christian. längre. Man funderar och över- om kulturtidskrifternas framtid i mer på finska. Herman Lind- mässa produceras av Svenska ning. Det är saker och tankar Den ekonomiska nedgången väger längre. Men trenden kan den digitala världen, om tro och qvist samtalar om sin bok om litteratursällskapet i Finland i som i Finland lätt faller i skym- sedan 2008 har känts av även i man utläsa: intresset för återan- tvivel, om den goda familjen, om Erik XIV. Utgivaren av praktver- samarbete med förlagen och de undan om man bara tittar på Lundagård, men färger och be- vändning ökar. att beröra, och om feminism som ket med alla isländska sagor över- övriga medverkande organisatio- prislapparna. Men billigt blir ofta slag säljer fortsättningsvis myck- lundagard.fi verktyg mot fascism. Och så bjuds satta till samtliga nordiska språk, nerna. dyrt i slutändan, säger Aja. et bra. lundagard.blogspot.fi det på en politisk pysselworkshop. professor Gísli Sigurðsson från Rabbe Sandelin

46 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 47 de att skolan skulle göra elever- Där hon rörde sig, blev det alltid lan om somrarna. Strömborg var na högmodiga, lata och gudlösa. på något vis festligt. Genom hen- därmed bland de första att initie- Man förliknade den ambuleran- ne fick bygdernas ungdom kon- ra ”Mors vila” på landsbygden. de folkhögskolan vid en cirkus takt med bildning.” Detta var då en nymodighet, en när den kom till byn. Dessutom idé tagen från Sverige. Trötta, ut- befarade man starkt att en kvinn- Bäddade för Mors vila arbetade husmödrar som aldrig lig rektor inte kunde ha samma Strömborg levde under en tur- tidigare upplevt någon semester, auktoritet som en manlig. Ström- bulent tid i Finlands historia. fick nu under tio sommardagar gå borg måste bevisa motsatsen och Hon hade ett brinnande intres- till färdigt bord och bara vila. det med besked. Hon betona- se för fosterländska frågor och Signe Strömborg förblev med de starkt vikten av att bönder- var engagerad i lottorna. Hon alla sina insatser en folkets kvin- nas barn fick vidareutbildning. var en mycket omtyckt talare na, och verkade som rektor i Kro- Hon såg därmed till att inte ge och höll tal runt om i Svenskfin- noby fram till sin död 1945. Man för mycket hemläxor så att ung- land. Hon skrev även dikter. Ett kan hävda att hon övervann de En stark visionär för domarna också skulle orka med andligt hem fick Signe Ström- starka motgångarna genom sin gårdssysslorna kvällstid. borg hos Kulturella Ungdoms- ständiga tro på kunskap, kultur, Med magister Strömborg öva- rörelsen i Sverige. Till exempel frihet och sin egen styrka. Hon folkhögskolan de man modersmål och räkning, vid en konferens i Mariefred höll såg värdet i den språkliga iden- vilka var viktiga ämnen i en tid Signe Strömborg ett föredrag om titeten, i bygdens behov, i hem- Kronoby folkhögskola som är landets äldsta folkhögskola grundad år 1891, är ännu i dag den ledande när en del elever ännu var brist- Finlands krig i diktens belysning. mets och hjärtats trygghet. svenskspråkiga folkhögskolan. Nu med inriktning på bland annat friluftsguider, invandrare och miljöfrå- fälligt folkskolgångna. Ström- I minnesboken framkommer det I somras visades pjäsen Mitt gor. (Foto: Kronoby folkhögskola) borg såg värdet i handens ar- hur hon gjorde det ”med en så- hjärtas hem på Torgare musei- bete och satte även de manliga dan brio och värme, att det väck- område i Kronoby. Pjäsen som TEXT: CAMILLA GRANBACKA eleverna att sticka och handar- te allmän uppmärksamhet. I frå- är skriven av Frank Skog har beta. Hon menade att samtidigt ga om ungdomligt sinne, förmå- en stark förankring i det lokala som man stickade lärde man sig I över fjorton år i början på 1900-talet reste pedagogen att räkna. Hon insisterade på att Signe Strömborg från by till by med den ambuleran- skolan inte behövde specifik reli- de folkhögskolan Breidablick och utbildade den svens- gionsundervisning trots att präs- ka österbottniska ungdomen. År 1922 blev hon erbjuden terskapet ständigt tryckte på i att söka föreståndartjänsten vid Kronoby folkhögskola. bygden. Strömborg ville få elev- Att som kvinna komma till Kronoby och axla rektorska- erna att tänka fritt själva och ar- pet var inte lätt, men hon lyckade bryta isen och kom gumentera. Detta lockade hon att göra en bestående insats i folkhögskolans och det fram genom att ordna fria dis- fria bildningsarbetets historia. I år behandlades Signe kussionskvällar hemma hos sig. Strömborgs liv och arbete i en teaterpjäs i Kronoby. Signe Strömborg bildade aldrig familj men hon såg sina elever IGNE STRÖMBORG föd- att söka sig tillbaka till de öster- som sina barn och höll kontakten des år 1880 i St. Petersburg bottniska slätterna med en brin- med dem också efter deras folk- S Torgare sommarteater i Kronoby visar också inkommande sommar där hennes far, kapten Solon nande iver att undervisa. högskoletid. Hennes elev Erik pjäsen om Signe Strömborg. (Foto: Torgare sommarteater) Strömborg, var stationerad inom Nylund, sedermera själv folkhög- det ryska lotsverket. Han blev Cirkusen kom till byn skollärare, skildrar magistern på sedan fyrmästare på Sälgrund I tjugotalets Kronoby gick debat- följande sätt: ”Man fäste sig först ga att umgås med ungdom och Kronoby men berör även övri- i Kaskö år 1885. Signe Ström- ten het angående Signe Ström- vid, att hon var väl klädd. Hon var att tala med friskhet och värme ga Finland där Signe undervisa- Signe Strömborg blev den för- borg var äldst av fyra systrar och borgs lämplighet som rektor för rak i ryggen och bar näsan i väd- var hon sannerligen den verkliga de, inspirerade och formade sin sta kvinnliga rektorn för Kronoby hon kände tidigt att läraryrket landets äldsta svenskspråkiga ret. Hon var livlig och pratsam, Selma Lagerlöf vida överlägsen.” samtid. Alla föreställningar blev folkhögskola och kom att påver- ka bildningsarbetet starkt fram- var hennes kall. Trots hårda ti- folkhögskola. Trots att lokalbe- gick aldrig och tjurade. Men hon Kvinnornas och hemmets sak snabbt fullbokade och sommaren över. der och ekonomiska utmaning- folkningen favoriserade en an- var mästerlig i att gräla på oss för låg Signe Strömborg alltid varmt 2015 visas pjäsen på nytt. ar avlade hon studentexamen år nan manlig kandidat fick Signe försummelser. Vi hade respekt för om hjärtat. Under en lång tid var 1899 vid Svenska Normallyce- Strömborg tjänsten och hennes hennes lärdom, hennes erfaren- Signe Strömborg ordförande i Källor: Finländska gestalter IX. Fin kultur um i Helsingfors. Därefter följde gärning kom att forma folkhög- het, hennes talanger. Hon levde Kronoby Marthaförening samt och folklig, 1971 (Ester Cygnel: Sig- universitetsstudier i nordisk his- skolan framöver. i ett annat stämningsläge än an- i Gamlakarleby Marthadistrikt. ne Strömborg). toria, geografi, svenska och pe- En lätt uppgift hade hon inte dra människor, ett högre. Hon Hon grundade även ett semester- Signe Strömborg. En minnesbok, dagogik. Strömborg valde sedan eftersom man i bygderna trod- var inte något vardagens barn. hem för kvinnor på folkhögsko- red. Arne Söderström, 1948.

48 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 49 Anna Lena Bengelsdorff Är du SFV:are brev från min pulpet och har gett ut en egen bok? Här anmäler vi böcker som SFV-medlemmarna gett ut på eget förlag, på mindre förlag, eller via andra självständiga

utgivare. Förutsättningen Foto Alexander Bengelsdorff är att boken kan köpas eller beställas av Uppbrottstid Familjen Lantz Brev från min pulpet Det stora sjukhus Idrott och motion är livet allmänheten. Uppbrottstid är, precis som Alf Carl Fredrik Sandelins sextonde Anna Lena Bengelsdorff har se- äventyret Skicka till redaktion@ Snellmans Lycksalighetens pris, prosabok är en stark skildring av dan år 2000 skrivit kåserier och Den tvåspråkiga boken Det stora Bengt Wallén, själv aktiv idrot- sfv.fi en kort synopsis på en skröna med verklighetsbak- en borgarfamiljs veckoslut i Hel- kolumner i Hufvudstadsbladet sjukhusäventyret /Suuri sairaa- tare, fokuserar i boken inte en- boken och skribenten, grund. Den kan ses som en fort- singfors år 1975. Det har redan gått och i Glorian Antiikki. Ett antal laseikkailu av Ursula Vuorenlin- bart på sig själv, utan även på samt en pärmbild. Sätt sättning och som en friståen- decennier sedan kriget, och gene- av de drygt 600 texterna har hon na berättar om myrkompisarna sina idrotts- och motionskam- med ISBN-nummern, de berättelse. Saga och verklig- rationernas olika värderingar ställs på läsarnas begäran på eget för- Myrna och Muriel som tvingas gå rater, och på idrotten i militä- och beskriv bokens het blandas för att lyfta fram det mot varandra. En tidigare famil- lag gett ut i samlingarna Funde- skilda vägar då Myrna lägger in ren ur Dragsvik- och RUK-per- utformning och sidantal. som sker åren 1946–1958, då Jo- jesorg börjar knapra på den yttre ringar (2009) och Mera Funde- sej på klinik för att bli av med sitt spektiv. Han behandlar frågor Och viktigast: meddela nas Vestergård konfirmeras och fernissan av sammanhållning, vil- ringar (2010). I en tredje samling, sockerberoende och Muriel strax som idrott, mat och hälsa och var intresserade kan köpa gifter sig. Den tid då han, som ket accentueras av faderns oböjli- Brev från min pulpet (2014), in- efteråt råkar ut för en olycka och tar även upp vilken betydelse eller beställa boken. alla unga, skall forma sin fram- ga krav och förväntningar på den går kåserier från åren 2010-2014, hamnar på fel sjukhus. En bok motionen har för hälsan på äld- tid och förverkliga sig själv. Bo- äldsta sonens framtid. Återblick- en del av dem delvis omarbeta- om vänskap och om rädsla för re dagar. Wallén belyser även ken är fylld av dråpliga och osan- ar, inre monologer samt olika mö- de, liksom också nyskrivet tidi- det som är annorlunda eller obe- OS-idrotten, uthållighetsidrot- nolika händelser, som när Rosa ten mellan de fem familjemedlem- gare opublicerat material. kant. En roman för barn i lågsta- ten från 1950-talet, idrottens or- Hatt möter Mannerheim, eller marna avslöjar flera sidor av sam- dieåldern och för vuxna med bar- ganisering samt vilken roll na- när Emil Arvidssons märr ram- ma skeenden – vem sitter till sist Förlaget Kila Bok nasinnet kvar. 80 + 80 sidor med tionell idrottsforskning och pri- lar i brunn. Kommunister och inne med den sanna beskrivning- www.kilabok.fi bilder i färg av Victor Bäck. vat idrottsbusiness spelar i dag. ISBN 978 952 67396-1-8 folkdemorater kräver socialise- en av händelserna, före det över- Kan köpas i Akademiska bok– Bengt Wallén har tidigare gett Eget förlag. ISBN 978-952-93-3820-7 ring och arbetarna vid Sandvi- raskande slutet? handeln, Luckorna, bokhandlarna ut bl.a. ”Ostnyland – Juusto-Uu- Boken säljs av Luckan i Helsing- kens skeppsdocka i Helsingfors Sandelin anställdes 1953 vid Fin- i Ekenäs och Hangö samt simaa”, och Finlands Ostbere- fors, diverse nätbokhandlar och av beställas på adressen försäkrar att ”Finland står i evig ska notisbyrån, var 1962–72 chef författaren själv: ursula.vuorenlin- dareförenings 100-årshistoria [email protected] tacksamhetsskuld till Sovjetu- för utrikesredaktionen och 1973– [email protected] eller 050-325 74 94 ”Sata vuotta juuston merkeis- nionen och framför allt till gene- 84 chefredaktör samt vd. Han var Pris 10 euro + 2 euro i postkostna- sä – Hundra år i ostens tecken”. ralissimus Stalin”. Religionen gör ordförande i Finlands svenska för- der om boken köps av författaren. sig också starkt påmind. fattareförening 1961–72 och ledde Finns också som e-bok. Eget förlag, hårda pärmar, 268 s, Alf Snellman (f. 1931) var un- de europeiska nyhetsbyråernas för- 115 bilder. Beställ på 0400-265017 eller [email protected] . der sin yrkesverksamma tid tid- bund 1981–82. I dagsdebatten del- Ut ur dimman Pris 25 euro + porto (företag, för- ningsman, och bl.a. chefredaktör tar han ofta med inlägg i nationella eningar, team m.fl. minst 5 ex. por- för Jakobstads Tidning 1987-1992. och internationella frågor. Maj-Len Söderlund (f.Rönn tofritt). Han har bl.a. skrivit flera histo- lund), det tionde barnet i en jord- riker, och en krönika om JT:s Sandelin Media. brukarfamilj i Österbotten, följer hundra år. ISBN 978-952-93-4102-3 (hft) familjen och speciellt sin far Erik framtidstro och samhällsengage- 978-952-93-4103-0 (EPUB) Beställ tryckt version eller epub Anders via brev, bevarade tal, mang, och jämför med det sam- Labyrinth Books 2014. på www.sandelinmedia.com/for- kommunala protokoll och min- hälle hon själv levat i. ISBN 978-952-5986-12-9 lag eller [email protected], nesbilder från slutet av 1800-ta- www.labyritnbooks.fi eller på 0400-729129 144 sidor. Pris 25 euro + porto. Beställ på [email protected] let fram till 1948 då han dog. Hon 124 sidor, 16 euro. finner krig, umbäranden, arbete, Beställ på [email protected]

50 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 51 sinmäki” (Reutsibacken). Att han och brev som nästan ingen an- redan i 60-årspresent får sin hem- nan har läst. Barnens skåp, ton- gata omdöpt till ”Reutsinkatu” är årscirkusens lådor och olika ar- SFV på bokmässan något mer känt. kiv dignar av obearbetat material. Oväntat mycket av materialet SFV ger i år ut två böcker i sin biografiserie. Både Kirurgen som kunde trolla – En bio- Rikskändis idag? är riktigt spännande, och bara grafi över Claës Cedercreutz, och Algoth Niska – Fotbollsstjärnan – Smugglaren – Väl- Huldén påminner om att värl- en del har kunnat användas i den göraren är prominent framme i SFV:s monter på Bokmässan i Helsingfors den 23–26 den under Cedercreutz tid ännu här biografin. oktober. Böckerna säljs på mässan till mässpris, beställer man mot faktura via redak- inte var öppen och interaktiv. Det Av Claës Cedercreutz många [email protected] eller 09-6844 570 kostar böckerna 15 euro (+ porto). Man kan också fråga ef- fanns inte en drös tv-serier med visor har bara enstaka tidigare ter böckerna i välsorterade bokhandlar. hälsorelaterat utbud, och det publicerats i tryck. fanns inget internet med tusen – Jag är glad att kunna infoga en Henrik Huldén (f. 1957) är spe- mer eller mindre självutnämnda visboksdel med noter och gitarr- cialrådgivare på Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige medicinska experter. ackord i den här biografin, så att och Finland, med ansvar för Kirurgen som kunde trolla: – Claës blir en lokal storman några visor skall finnas tillgäng- bl.a. yttrandefrihetsprogram och kan skapa sig ett namn och liga för den som vill sjunga dem. och nordiska samprojekt. Han Claës Cedercreutz en position utan konkurrens om Den en gång mycket populä- är ordinarie ledamot i Hugo uppmärksamheten. Men skulle ra sångaren Veikko Lavi tävla- Bergroth-sällskapet, som ar- Henrik Huldéns bok om dercreutz medicinska karriär och han kanske ha blivit rikskändis de flera gånger med Claës Ce- betar för att främja och vårda Claës Cedercreutz (1917– hans tid som skicklig kirurg utan om hans medievärld sett ut som dercreutz om lokaltidningens det svenska språket i Finland. Huldén har medverkat i anto- 1991) handlar enligt Hul- att ta ställning till resten av ho- i dag? Eller skulle han ha mött så utnämning ”årets populäraste logier och publicerat en kåse- déns egen beskrivning om nom? Jag tror inte det. många regelverk och strukturer Fredrikshamnare”. risamling och två barnböcker. en skicklig kirurg, en bur- och en så kritisk granskning av – Det finns en visa av Lavi som Som verspoet skriver Huldén dus läkare, en hypnotera- Sammanträffanden och hans ibland okonventionella me- heter Jokainen ihminen on lau- dagsvers i HBL varje lördag peut, en cirkusdirektör, en parallella banor toder, att han över huvud taget lun arvoinen – varje människa under signaturen Gromit. Han visförfattare, en rimmare, Det är Claës Cedercreutz son inte hade fått någonting gjort, är värd en sång. Min bok är en har tidigare arbetat som journalist och producent av kultur, en regelbrytare, en med- Kettil som för Huldén berättat frågar sig Huldén. sång som handlar om en skicklig underhållning och nyheter på människa, en grov skämta- mycket om de många samman- kirurg, en burdus läkare, en hyp- Rundradions svenska enheter. re, en pådrivare och en so- träffanden som leder till de paral- Mycket material noterapeut, en cirkusdirektör, en lella banorna i Claës Cedercreutz Huldéns farhågor om att materia- visförfattare, en entusiasmerare, cial begåvning. Kontakten SFV:s författarpresentationer och intresset föddes redan liv: läkarjobbet, trolleri och cir- let kring Cedercreutz var begrän- en rimmare, en regelbrytare, en på bokmässan: i början av 1980-talet. kusliv, hypnos och skrivande. sat besannades inte. Familjen, kol- medmänniska, en grov skämta- Henrik Huldén - Claës Ceder- – De är till synes skilda världar, legor och vänner ställde villigt upp re, en pådrivare, en social begåv- creutz (intervjuare Wivan Ny- gård-Fagerudd). Fredag 24.10 kl. men i Claës Cedercreutz person med mångsidigt material. ning. En renässansmänniska i det 15 - Tottiscenen. – Jag mötte Claës Cedercreutz i det var Claës en av de få med eget förenas och samverkar de på ett – Jag har kommit över texter sena 1900-talets Kymmenedalen. visans värld under en kort period. vismaterial. Han framstod som mycket ovanligt sätt. Han kom- Han höll på att avsluta sin aktiva en intensiv och kraftfull männis- binerar på ett spännande sätt två tid i föreningen Visans Vänner ka. Han lämnade spår som jag se- livshållningar, pragmatik och samtidigt som jag inledde min. nare blev nyfiken på. anarki, säger Huldén. Gränsfall Liksom många andra av de äldre Claës Cedercreutz var sanitets- Med sin huvudsakliga verk- Algoth Niska –Fotbollsstjärnan – Smugglaren – Välgöraren personerna i sällskapet fascinera- löjtnant då han oskadd hemförlo- samhet på finska i det så gott som de han mig, men han var olik de vades från militärtjänst i novem- helfinska Fredrikshamn förblev Författaren Jan Nåls säger Varför levde Algoth Niska ett liv andra. Han hittade på konstiga le- ber 1944. Claës Cedercreutz ganska okänd att Algoth Niska på många i lagens och samhällets utkanter? kar och klädde ut oss till riddare – En bibehållen mental hälsa för den stora finlandssvenska all- sätt var en modern männis- Alla motiv bakom Algoth Niskas och cowboys i egendomliga mi- under frontlivet hade krävt både mänheten. Hans ovanliga efter- ka. Niska var en tolerant handlingar får efter Nåls biografi niskådespel, berättar Huldén. grov jargong och intensiva tids- namn ger honom i Fredrikshamn världsmedborgare som ännu inte sin förklaring. Replikerna i Claës skådespel fördriv, bland annat hade han smeknamnen ”Reutsi” eller undvek plikter och ansvar, – Hans egen bedömning i sin var ålderdomliga och burleska, tränar trolleri och lindans. Han ”Roitsi”. och han var alltid på jakt memoarbok Mina äventyr var att och den som skrattade mest var hade samarbetat med en intres- – Hur stor han är i lokalsamhäl- efter snabba vinster och han var en person som ”hade en han själv. Att han bara behärska- serad fältpräst, och de hade be- let framgår av att Fredriksham- extrema upplevelser. Han outrotlig motvilja mot ett stilla- de en handfull ackord på gitarren handlat sårade vapenbröder med narna år 2012, mer än 20 år ef- var också en mästare på att sittande liv.” Men orsaken till störde ingen. en blandning av Guds ord, läke- ter hans död, valde att uppkalla hitta dem – ofta på fel sida denna motvilja säger han inget – Vi var många som spelade gi- konst och underhållning. Kan en nybildad kvartershelhet kring om lagen. om, berättar Nåls. tarr hellre än bra, och i det ske- man förhålla sig till Claës Ce- sjukhuset efter honom till ”Reut- Jan Nåls biografi över Algoth

52 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 53 – Det började egentligen 1925, fi hittar läsaren en mer detaljrik då tidningarna uppmärksamma- beskrivning av den våta festen. de Niskas spektakulära rymning Med fantasins hjälp är det möj- De stora berättelsernas höst på Åland. I det skede var den ligt. Mitt mål har varit att inbjuda finländska allmänheten grund- läsaren att delta i de otaliga dra- ligt trött på den impopulära för- matiska situationer som huvud- budslagen som inte hade bidra- personen upplevde. git med något gott. Historien om 34 € den modiga gentlemannasmugg- I de historiska händelsernas laren Niska föll i god jord, och centrum hans fortsatta öden blev plötsligt Nåls säger att det är fascineran- intressanta för tidningspressen de att upptäcka att Niska nästan Författaren Jan Nåls har stu- och för den breda allmänheten. alltid var på plats där det hände. 34 € derat journalistik och kommu- nikation och är numera dokto- Han deltog till exempel i inbör- rand vid Helsingfors Universitet. Tidig individualist deskriget sista strid i Helsing- Han verkar som författare, över- Niska är enligt Nåls speciellt in- fors, och han anlände till Ber- sättare och lärare, främst inom tressant, eftersom han var en in- lin dagen då nazisterna iscensat- tv, film och teater. Han har gi- divid ut i fingerspetsarna under en te Kristallnatten. Han formades vit ut faktaböcker om bl.a. sport- tid då totalitära krafter i världen oundvikligt av dessa händelser, spel och teaterhistoria. Han är försökte utplåna individen så gott och hela hans liv närde han en född 1970 och bosatt i Helsing- fors. de kunde. I en längre essä i boken stark misstro mot auktoriteter om Niska som person behandlar och makthavare. SFV-biografin Lars Sund Jörn Donner Nåls även de här aspekterna. visar hur Algoth Niska ägde ka- TRE SYSTRAR SON OCH FAR SFV:s författarpresentationer – Genom att titta närmare på risma, mod och en förbluffande på bokmässan: OCH EN BERÄTTARE Historien om ett brott Jan Nåls - Algoth Niska personen Niska kan vi närma oss stor dos handlingskraft, trots att (intervjuare Peik Henrichson): frågan om den fria viljan. Har in- många av hans handlingar i efter- Torsdag 23.10 kl. 17 - Tottiscenen. dividen makt att påverka sitt liv, hand kan ses som själviska. eller är hon underkastad omstän- – En del av hans popularitet digheternas och maktens lagar? förklaras av att han bevisligen tog Niska är den första i SFV:s serie Nåls säger att det är i våra till våld väldigt sällan, och det som även innehåller fiktiva in- handlingar som vi avslöjar våra verkar som hans rykte som gent- slag. Jan Nåls har använt sig av intentioner, vem vi egentligen leman i detta avseende är välbe- 28 € historiska källor som inspiration är. I teater och film blir en roll- fogat. Han var också generös och och utgångspunkt, och därefter karaktär till, då dramatikern be- slösaktig. De snabba pengar han placerat Algoth Niska i händel- skriver hennes handlingar. Aris- förtjänade på illegal smuggling sernas mittpunkt. Resultatet på- toteles sade att varje människa försvann lika snabbt, på ”kvin- minner mycket om vad som skul- försöker förverkliga sitt väsen, nor och annat strunt”, som Nis- le ske ifall Niskas liv skulle om- och att det är dessa försök som ka själv uttryckte saken. 24 € skrivas till ett filmmanus. berättar vad och vem människan Nåls säger att Niska uppen- Nåls uppfattning är att en män- egentligen är. barligen brottades med sin egen niskas liv inte i första hand är fakta, Allt som står skrivet i Nåls bio- längtan efter frihet och det an- årtal eller statistik. Förutom sub- grafi har alltså inte hänt, men det svar som en familj medförde. traktion kan det även behövas ad- kunde ha hänt just så. I några his- – Ofta valde han friheten fram- dition – speciellt i ett fall som Nis- toriska källor nämns till exempel om ansvaret, och i det avseendet Peter Sandström Karin Erlandsson ka, som inte var någon stor sam- en privat fest i Stockholm som Al- var han en mycket självisk och hällspåverkare, eller en konstnär goth Niska stod värd för på Ho- självupptagen man. Han valde att TRANSPARENTE BLANCHE MINKRIKET som lämnade ett komplext livs- tell Reisen. De flesta inbjudna var göra de saker som han själv var verk eller ett arkiv efter sig. spritsmugglare, och den sluta- bra på, i de sammanhang där han – I Niskas fall var det hans eget de med att gästerna söndrade en själv trivdes. Han älskade en god liv som blev ett slags konstverk, en stor del av möblemanget i hotel- historia, och ingen mer än den performance där han flera gånger lets festsal. där han själv var i huvudrollen. bevisade sin vilja och längtan till – Men tillställningen nämns Men hans förhållande till san- en fri existens, utanför samhällets endast med en bisats i de histo- ningen blev till slut inte oproble- normer och lagens strikta ramar. riska dokumenten. I min biogra- matisk, vilket boken även visar.

54 • Svenskbygden 3-2014

SETS_svenskbygden3_260614.indd 1 2014-09-22 14:51 Nu kulminerar Toves jubileumsår!

à 18 €

Tove jansson 37 € KOMETEN KOMMER* TROLLKARLENS HATT MUMINPAPPANS MEMOARER FARLIG MIDSOMMAR TROLLVINTER DET OSYNLIGA BARNET PAPPAN OCH HAVET SENT I NOVEMBER*

*Utkommer i november

Boel Westin & Helen Svensson (red.) BREV FRÅN TOVE JANSSON

Som SFV-medlem får du 30% rabatt i vår bokhandel på Bulevarden 7 i Helsingfors och i vår nätbokhandel sets.fi med kampanjkoden »Aktie123».

Schildts & Söderströms Bulevarden 7, Helsingfors 09 684 18 60 [email protected] sets.fi

SETS_svenskbygden3_260614.indd 2 2014-09-22 14:51 SETS_svenskbygden3_260614.indd 3 2014-09-22 14:51 Estland - Finland - Sverige Drömmen om frihet Jaan Franclin Perlitz striderna långt borta i Kaukasus. de sig genast till officersutbild- Det fanns med andra ord tungt Många inkallade estniska män ning, eftersom han resonerade vägande skäl att han själv, med ville hellre kämpa i och för sitt att kriget skulle vara slut då han sin familj, tog sig till Sverige. eget fosterland, och valde därför fullgjort utbildningen. Men där Men hur? Så småningom väx- att fly till Finland och anmäla sig misstog han sig. Under pågående te planer fram på en båtflykt. som frivilliga i Finlands armé. krig gäller det för armén att spot- Från Vasa tvärs över Kvarken till Estniska frivilliga började anlän- ta fram färska officerare genom Umeå såg det ju på kartan inte da till Finland under vårvintern snabbutbildning. På så sätt kom så långt ut, skärgårdarna möter 1943, och en andra större kontin- det sig att han hamnade i Gali- ju nästan varandra. En båtresa gent anlände under hösten sam- zien, som chef för ett ingenjör- på dryga 32 sjömil med en max- ma år. Då deras militärutbild- skompani, med uppgift att bygga fart på 7,5 knop borde man klara ning var klar, hade antalet estnis- pontonbroar över diverse floder. på 5 timmar… Om man gick rak ka finlandsfrivilliga vuxit till över Men så bröt den ryska revolu- kurs, det vill säga, och vid lugnt 3000 man, så de sammanfördes tionen ut; Kerenskijs vita revo- väder. Men vid grov sjö och mot- i ett eget frivilligförband; Infan- lution i februari 1917 och i okto- vind måste man räkna med ytter- teriregemente 200. Regementet ber Lenins kupp, med påföljande ligare ett par timmar. hade framgångar bland annat på Sedan var det hela ju också en Karelska näset, där det i ett my- »Pappa hade ekonomisk fråga. I Vasatrakten cket kritiskt läge höll stånd mot alltså rymt från fanns det flera privata båtbyg- Röda armén. ett straff och gare, och tillsammans med en I de för Finland tunga freds- av dessa planerades ett båtbygge. villkoren efter fortsättningskri- det betydde, Båten ritades så att den på ett get ingick en hemlig klausul om med största säkert sätt skulle kunna frakta att de estniska frivilliga solda- över en familj på två vuxna och terna som fanns kvar i Finland sannolikhet, att två barn med så mycket lösöre skulle utlämnas till Sovjetunio- en dödsdom i det man kunde få med sig. Det blev nen. I största hemlighet hjälpte efterkrigstida en sju och halv meters klinkbyg- dock många finländska intellek- gd, spetsgattad högsjöbåt. Byg- Sovjet väntade på Vår härliga högsjöbåt ”Kalev. Här fotograferad en skön högsommar kväll 1964 i tuella och militärer ett stort an- gd i gran, eftersom furu skulle norra viken på Bullerön längst ute vid havsbandet i Stockholms skärgård. tal estniska frivilliga att fly över honom på andra blivit för dyrt. Vidare ett litet till Sverige. Även mina föräldrar sidan järnridån.» fördäck, en ruff, en stor öppen hade hjälpt flera av dem att ta sig sittbrunn för lösöret, ett litet till Sverige och vidare till Cana- överbyggt stuvningsutrymme i ”Hördu Perlitz, var byggde du din Nu var det 1974 och jag var nyss niska soldater som kämpat i fin- da, USA och Australien. Så Sta- inbördeskrig mellan de röda aktern och skarndäck runt om. båt?” Frågan ställdes till min far fyllda 34 år. På uppmaning från ska armén under fortsättnings- lin hade, med andra ord, mis- och vita. Pappa engagerade sig Motorn beställdes hos Finska Erich Perlitz vid en av den varje de andra i båtklubben började kriget; de så kallade finlandspoj- sat ett antal och mina föräldrar, för de vitas sak och sökte sig till Motorfabriks Ab Wasa. Det blev vår återkommande eftersitsarna, min pappa berätta. karna (på finska: Suomen-pojat). som hjälpt grabbarna, hamnade Omsk, där hans föräldrar bodde en tvåcylindrig Olympia på 6-8 efter att båtklubbens båtar åter Efter Fortsättningskrigets slut, Bakgrunden är följande: på vad man i Finland då kallade och hade en pälsindustri. Far- hästkrafter att framföras på foto- fått smaka på saltvatten i juni våren 1945, låg vår familj inte så Kriget för tyskarna började un- för ”den svarta listan”. En utläm- far blev mördad av de röda, och gen. Med den startade man med 1974. ”Jag byggde den inte själv,” bra till hos de finska myndighe- der vårvintern 1943 gå åt skogen. ning till Sovjet hade otvivelaktigt pappa tillfångatagen och intern- bensin, och efter en tio minuter svarade min far. ”Jag beställde terna. Många icke finskfödda Vid den tidpunkten ockuperade betytt en lång lägervistelse i Sibi- erad i ett läger. Så småningom ly- slog man över till fotogen. Tan- den hos en båtbyggare i Vasa. hade utlämnats till sovjetstaten. de också bland annat Estland rien… i bästa fall. ckades han rymma och tillsam- karna var placerade midskepps. Den byggdes med tanke på en fly- Mina föräldrar hade på 30-talet och började antingen tvångs- Men i Sovjet ansåg man sig mans med sin mor flydde han till En femton liters för bensin på kt från Finland till Sverige”. Det utvandrat från Estland – där de mobilisera estniska män, eller också ha ytterligare en gås op- Estland. Pappa hade alltså rymt babordssidan och en tjugofem blev dödstyst vid bordet i klubb- var födda under den tsarryska deportera dem till tvångsarbete lockad med pappa. Då första från ett straff och det betydde, liters för fotogen om styrbord. stugan och själv blev jag alldeles tiden – först till Helsingfors och i Tyskland. Vid mobiliseringen världskriget bröt ut 1914 stud- med största sannolikhet, att en Lyxutrustning som skåp, pentry ställd. Jag hade tidigare aldrig senare till Vasa. Att familjen låg uppställdes för esterna ett eget erade han i Sankt Petersburg, dödsdom i det efterkrigstida Sov- och toalett lämnades därhän. hört talas om en eventuell flykt dåligt till, berodde bland annat förband, den så kallade ”Estnis- eftersom ju Estland löd un- jet väntade på honom på andra si- Vår stolthet döptes så smånin- från Finland, där jag fötts 1940. på att mina föräldrar hjälpt est- ka legionen”, som skulle sättas in der Tsarryssland. Han anmäl- dan järnridån. gom till Kalev.

58 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 59 Läsbiten består denna gång av några utdrag ur höstens SFV-biografier (se sidorna 52–54)

Kirurgen som kunde trolla – En biografi över Claës Cedercreutz av Henrik Huldén

Kirurgen förirrar sig in i gränsmarkerna Dansken har uppenbarligen ångrat sig, för när Claës Hypnos som fenomen känner Claës Cedercreutz till, kommer till Köpenhamn undviker professorn honom. Fle- böcker i ämnet fanns redan i hans föräldrahem. Claës in- ra kontaktförsök görs, men professorn har alltid förhinder tresse för hypnos återväcks någonstans under de tunga lä- eller ont om tid. Det kan vara akademiskt tvivel, fruktan karuppdragen vid fronten. Smärtlindrande mediciner är för negativ publicitet eller oro för konkurrens, ingen vet, en bristvara, och Claës tänker på möjligheten att sugge- men något möte blir det aldrig. Claës är ganska förtviv- rera patienter för att minska obehaget under de ofta dra- lad, ditrest som han är speciellt för att skaffa sig kunskap matiska ingreppen. Han har tagit licentiaten år 1945 och i hypnos. Räddningen är ändå nära. av sin farbror, den framstående dermatologen och syfilis- Louis David Theodor Ole Brinck Brinkfort är född i specialisten Axel Cedercreutz, fått gnistan att doktorera. Assens på Fyn år 1888 och är i slutet av 1940-talet en be- Han siktar inte på en forskarkarriär, utan ser doktorsgra- römd illusionist, astrolog, yogi och estradhypnotisör. I den som en katalysator på vägen mot de intressanta och tidningsklipp berättas om hans bedrifter att hypnotise- välbetalda arbetsuppgifterna. ra boaormar och alligatorer, och år 1955 ger han ut en EP- Claës väljer hypnos som ämne för sin avhandling, upp- skiva med suggestion mot sömnlöshet (A-sidan) och to- muntrad av sina magikerkontakter i föreningen Taikapii- bakshunger (B-sidan). Louis Brinkfort skapar sig ett rykte Foto taget inför pappa Erichs 50-årsdag i november 1944. Han tronar överst. Fr.v. syster Eva, mamma ri. Det är opportunt och utmanande – inte bara ämnesva- som kunnig hypnotisör och blir ledamot av Magisk Cir- Henriette, Ego och min Gudmor Amanda Römers håller min hand, eftersom jag var rädd för fotografen. Och så fick jag inte titta i kameran, för jag var vindögd. Min Gudmor flyttade inte med till Sverige – let utan också framställningen motsvarar hans läggning. kel Danmark. hon blev Helsingfors trogen livet ut. Claës är livet igenom en berättare och en syntetisator. Om Med hjälp av sina trollerikontakter lyckas Claës få au- skenbart osammanhängande element samverkar till en diens hos Louis Brinkfort, som använder artistnamnet fungerande syntes är det ovidkommande att elementen Den Hvide Fakir. Brinkfort lär Claës Cedercreutz grun- var för sig är udda i sammanhanget. Claës trollkonster är derna i den hypnosmetod som sedan kommer att bli både Till sist förvandlades vår flykt »Vi skall inte tala om mutor, men en och till exempel alltid invävda i en dramatiskt uppbyggd be- ändå till en regelrätt flytt, och annan sedelbunt bytte nog ägare för att få rättelse, 1959 publicerar Claës i tidningen Medisiinari en vi kom att utvandra till Sverige lite mer fart på kvarnarna.» instruktionsbok på vers för diagnosticering av buksjuk- fullt legalt. Efter en dubbelsidig domar, Akut Buk. Att vara okonventionell är naturligt för lunginflammation hade pappa olika myndigheter, trots att pap- vägsvagn, för vidare befordran Claës. Uppmärksamheten tilltalar hans fåfänga och han vilat upp sig hos sin äldre bror pa hade vissa kontakter. Men de till oss i Sommen och den vet att förvåning och fascination i grunden är konstruk- professor Harald Perlitz i Stock- byråkratiska kvarnarna malde natursköna insjön med samma tiva krafter. Trollkonster väcker sådana reaktioner, och holm, som inte litade på efter- långsamt även på den tiden. Vi namn. Det blev många turer med Claës vill gärna att hans avhandling också ska göra det. krigstidens finska utrikespoli- skall inte tala om mutor, men en vänner och bekanta, innan vi år Som kirurg har han nu enligt egen utsago ”förirrat sig i tik. Han propsade på att pap- och annan sedelbunt bytte nog 1953 slutgiltigt flyttade till Stock- gränsmarkerna mot nervsjukdomar”. pa och med familj skulle flytta ägare för att få lite mer fart på holm. Och där fanns ju såväl den till Sverige. En annons i Stock- kvarnarna. Så i maj 1946 klev vi vidunderliga skärgården och På jakt efter baskunskap holms Tidningen upplyste om ombord på nattåget vid stationen sjön Mälaren, som mamma äl- På 1940-talet är medicinsk hypnos både som klinisk be- att Sommens mössfabrik i nor- i Vasa för att via Tammerfors ta skade; det gungade mindre där. handling och som ämne för forskning något nytt i Fin- ra Småland behövde en körsnär, oss till den väntande passagerar- Under 1960-talet var Kalev mer land. Kunskapen måste alltså inhämtas utomlands. Strax eftersom man beslutat att bör- båten, FÅA:s S/S Wellamo, med eller mindre mitt andra hem från efter kriget kontaktar Claës brevledes en överläkare i Kö- ja med pälstillverkning. Pappa vilken vi avseglade i god ordning början av juni till slutet av okto- penhamn, som lovar träffa Claës och inviga den unge li- sökte och fick jobbet. en vacker majafton 1946. ber varje år. Och med åren gjordes centiaten i klinisk hypnoterapi. Claës ansöker om valuta Med papper på att han hade Men hur gick det för Kalev många långresor till Åland och för en resa till hypnosläkaren i Danmark men får back. arbete ordnat, var det lättare då? Jo, den blev färdig till nästa Åbo, och en gång till Helsing- En ny valutaansökan för medverkan i en trollerikongress att få inresetillstånd till Sverige. vår och fördes över till Umeå av fors. Men även Östergötlands och i april 1947 bifalls däremot. Trolleri anses alltså mer tro- Däremot var det krångligare en bekant. Därifrån följde han Smålands skärgårdar liksom Got- värdigt än hypnos, åtminstone av den myndighet som be- med utresetillstånd från Finland. kusten ner till Gävle, där Ka- land och Öland blev bekanta. Jo! viljar resevaluta. Claës reser till trollerikongressen – mest Det fordrades många besök hos lev lastades ombord på en järn- Kalev var en dröm. för att träffa läkaren. Louis Brinkfort. Foto: State Library of Victoria.

60 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 61 basen för hans doktorsavhandling och bas för den fung- Förlossningen blir helt problemfri och en frisk dotter föds li tycker att det bästa med det hela är den kartong med erande kliniska hypnos som han använder under hela sin framåt halv fem. Klockan fem väcks mamman, och kan bakelser som journalisterna har med sig i present, berät- läkargärning. Claës har tydliga problem med det faktum då berätta att hon under hela förlossningen har varit ”på tar Marita Vuorio. Sötsaker var fortfarande en sällsynt lyx att hans kliniska kunskaper i något så konkret och an- en söderhavsö, vandrat i varm sand, träffat elefanter och i det efterkrigstida Finland. vändbart som hypnos kommer från en cirkusartist som negrer och sett blåa vatten och fartyg under röda segel ”. Marita får senare två syskon och när nästa barn, sys- samtidigt är en av Danmarks mest kända astrologer. Claës Hon hade ätit de saftigaste tropiska frukter, och torkat tern Marianne ska födas, kommer fru Hakuli till sjukhu- är definitivt inte benägen att tro på horoskop och allsköns fruktsaften ur mungipan, vilket har noterats av det över- set alldeles för sent, tycker barnmorskorna. Då är det en av andevärldar, men hypnotisören Brinkfort kan sin sak och raskade läkarteamet. dem som varit med under fru Hakulis första förlossning här befäster Claës sin pragmatiska syn på metodik. Det Den lyckliga mamman blir förstås mycket uppmärk- som säger ”Vi ska inte vara arga på henne, hennes första som fungerar duger för honom. ”Claës skulle ha matat sammad efter den sensationella förlossningen, och en rad barn föddes i hypnos så stackarn kan ju inte veta någon- sina patienter med duvskit om det hade gjort dem friska”, journalister kommer på besök till sjukhuset. Eila Haku- ting om förlossningar”. fastslår hans tidigare kollega Matti Helin i en intervju. Fakirens ickeakademiska status upplöser Claës be- händigt genom att i företalet till sin avhandling rikta ett tack till ”Dr Louis Brinkfort”. Att Brinkforts doktors- Gränsfall: grad egentligen är en amerikansk utmärkelse för ockult Algoth Niska – Fotbollsstjärnan – Smugglaren – Välgöraren intresserade nämner Claës förstås inte, men det avslöjas i dansk press när Köpenhamnstidningen Politiken noterar av Jan Nåls Claës disputation. Ur notisen framgår att Louis Brink- fort år 1952 har börjat föreläsa också för danska medici- 1905 – Helsingfors bryter bland barnen i Helsingfors, oavsett klasstillhörig- nare om hypnosens teknik. Revolutionsfeber het. Rödgardisternas motivering är att ”denna gång skall Vad gör en arbetslös adertonåring i storfurstendömets hu- öfverklassen lära sig att svälta”. Storstrejken slutar i splitt- Den första smärtfria förlossningen vudstad under det oroliga året 1905? Svaret är: på dagarna ring, Kock skriver manifest i arbetarnas namn, och stu- I förberedelserna för sin avhandling och utforskandet av jagar han en fotboll, på kvällarna är han ute på gatorna denterna väljer en ny ledare, kapten Gösta Theslöff. -Ar hypnosens möjligheter blir Claës Cedercreutz redan i mars och vädrar revolution. Revolution? Nej, kanske inte det, betarna bildar röda garden, borgarna bildar snart skydds- 1948 den första läkare i Finland att genomföra en för- Agi och hans gäng är patrioter, de tror på ett fosterland kårer. Ett av de många fröen till inbördeskriget har såtts. lossning där den blivande mamman är sövd genom hyp- antal ”fotografier”, det vill säga en packe helvita pappkort, som skall heta Finland, men på gatorna snackas det soci- nos. Här fortsätter Claës en tradition som hade funnits i och på ett av korten finns ett litet kors. När sköterskan ser alism och revolution. Agi har aldrig sett så många männ- 1905–1906 – Någonstans i Finland hundratals år. De första dokumenterade smärtfria förloss- kortet med korset brister hon i skratt och säger att det där iskor på en och samma gång. Strejkrörelsen, som fått sin 550 km fågelvägen, litet längre på cykel ningarna med hjälp av hypnos skedde redan i början av fotografiet föreställer henne själv som barn. början i Ryssland, sprider sig till Finland. Storstrejken Efter storstrejken återgår människorna till sina egna, var- 1800-talet, men utvecklingen avstannade. Efter att dok- Därefter kommer ett klassiskt hypnosexperiment, den lamslår hela landet. Samhället grips av en våldsam feber, dagliga problem. Brevet som Bergroth skickar till Hilda tor William Morton framgångsrikt använde eter vid en hypnotiserade kvinnan läggs att ligga raklång mellan två den allmänna oron och laglösheten ökar. Unga män går utlöser en familjeskandal. En tjuv i familjen Niska! Agi operation år 1846 prisbelönades eternarkosen som den re- stolar och fru Hakuli uppmanas att sätta sig på henne, villigt med i nationalgardet under befäl av småbrukaren försöker vifta bort det. En ask med karameller, det är väl volutionerande nyvinning som avskaffade smärtan. Hyp- vilket hon efter protester gör, och försökspersonen klarar och revolutionären Johan Kock. Även Agi och hans vänner ingenting. Hilda är obeveklig. Nu när storstrejken är slut nosen fick aldrig det erkännandet. bördan utan problem. blir medlemmar i Kocks garde, och bildar ett eget kom- är det lika bra att Agi lämnar storstaden, dess oro och Kotka allmänna sjukhus efterlyser vintern 1948 med ett Eila Hakuli får därefter själv prova på att bli hypnoti- pani. De hatar ryssarna och de bidrar mest till att upp- dekadens. Några månader hos morbror G i Brahestad, tidningsupprop ”gravida kvinnor som är villiga att pröva serad, och under en av sessionerna får hon suggestionen rätthålla den allmänna oordningen. Deras kompani gill- samt studier vid Handelsläroverket där, det är ett passan- på förlossning i hypnos”. Unga fru Eila Hakuli är en av att känseln i hennes underliv försvinner. Hon får själv rar en och annan fälla för kosackerna och deras hästar. de straff. ”Lika bra kan ni skicka mig till Sibirien”, tycker dem som svarar och blir sedan vald efter att Claës först har kontrollera hur länge effekten sitter i genom att Claës ger Då kosackerna springer undan de allt självsäkrare finlän- Agi. Och det blir vinter i Brahestad, och också där är det tagit reda på vem av de intresserade som är lättast att hyp- henne en liten nål att picka sig i magen med tills känseln darna blir det oerhörda plötsligt möjligt: Den ryska stor- kallt. Men i övrigt liknar det inte Agis bild av Sibirien. notisera. Det barn som föds under den här första hypno- återvänder. Patienten i sängen intill, en äldre kvinna, blir makten kan besegras! Flickorna i Brahestad välkomnar den nya bekantskapen, sförlossningen är i dag en pensionerad sjukskötare i Åbo, skräckslagen och ropar till fru Hakuli att genast sluta upp och hans berättelser om kampen mot ryssarna väcker be- Marita Vuorio, som kan berätta vad hennes mamma var med att sticka sig i magen, ”ni är ju gravid, människa!” 1905 – Helsingfors undran. Efter en vår fylld av romantiska intriger hoppar med om de där marsdagarna år 1948. Eila Hakuli och hennes man har nu fullt förtroende Mjölk Agi på sin velociped och meddelar att han skall cykla till Måndagen den 8 mars kommer fru Hakuli, 18 år gam- för metoden, och allt är klart inför förlossningen. Claës Mjölk! Hela staden talar om mjölk, törstar efter mjölk. Helsingfors. En flicka står avsides och vill inte ta avsked, mal, till förlossningsavdelningen på Kotka allmänna sjuk- frågar om fru Hakuli vill vara vaken eller nedsövd under Agi och hans kompani utgör inget undantag. En mjölk- det tar ont. Men Agi svingar sig upp på sadeln och tram- hus och skrivs in som Claës Cedercreutz patient. För att proceduren. En viss osäkerhet får den 18-åriga flickan att transport har än en gång stoppats vid Rosavilla i Tölö och par dryga 600 km genom ett vårrusigt Finland som håller Eila Hakuli ska få en inblick i vad hypnos är och hur den välja sömnen, och därmed ett slags medvetslöshet under rödgardisterna har beslagtagit all mjölken. Den rånade på att vakna ur en lång vinterdvala. Han sjunger Runeberg fungerar, ordnar Claës med en demonstration. En av skö- sin första förlossning. mjölken skall nu utminuteras till ”folkets barn”. Det li- medan han trampar på sandvägar genom insjöfinland, och terskorna är bevisligen mottaglig, har redan tidigare hjälpt Natten till onsdagen den 10 mars 1948 blir värkarna der brist på mjölk i hela staden, och en magsjukdom ut- det finns inte en kraft i världen som kan stoppa honom. doktorn och försätts nu i hypnos. Hon får först titta på ett kraftigare och efter midnatt sövs fru Hakuli med hypnos.

62 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 63 1908 – Helsingfors Finsk mästare Agis gränslösa självförtroende har, kombinerat med hans järnfysik, gett honom en självskriven plats i Sportklubben Unitas öppningselva, längst ute på vänsterkanten. Uni- tas har gjort ett stort pionjärarbete för att presentera ny- modigheten som heter fotboll för det finländska folket. Det är snart två år sedan Agi fick dra på sig den randiga Unitas-skjortan, och nu är det dags att avgöra vem som är bäst på fotboll i storfurstendömet – för första gången någonsin. Fem lag deltar i finska mästerskapet, som spe- las enligt cup-system: Sportklubben Unitas, Helsingfors Sportklubben Unitas på spelresa i St Petersburg Finland möter Holland i bronsmatchen på Råsunda Fotbollsklubb, Reipas, Polyteknikkojen Urheiluseura och 1906. Klubben hade kort tidigare spelat den för- Idrottsplan under OS 1912. August Syrjäläinen i det HIFK. Motståndet på Kajsaniemis fält är i hårdaste la- sta internationella fotbollsmatchen i Finland, mot finska målet försöker stoppa två holländare. Hol- get. Det blir jämnt skägg med Helsingfors fotbollsklubb Amateur Sportverein från St Petersburg. Från vän- ländarna krossade finländarnas medaljdrömmar i semifinalen, matchen slutar 2–2. Det blir omspel. Så här ster (med mörka spelskjortor) Janne Mellin, Wik- 9-0. Foto: Finlands Idrottsmuseum skulle det inte gå – något måste göras. Löfgren får idén tor Ahlfors, Bror Wiberg, Johannes Blenner (med om att fråga hjälp av Geo. Skotten Georg Easton är snabb bollen), Leopold Järnström och Algoth Niska. Foto: Finlands Idrottsmuseum som blixten, han springer 100 meter på elva blankt. Han är inte finländare, men det är väl inte så noga, Blenner är väl också halvdansk? Senare kommer George Easton att 1912 – Paris singfors. Men just nu handlar det om överlevnad, och tituleras som den första officiella utlandsförstärkningen i Internationell diplomati alla rörelser på planen tycks bli allt långsammare. Ända den finländska fotbollen. I den andra semifinalen kros- Notis 1910: Finland har inbjudits att delta i den V olym- tills den 105:e minuten, ända tills Bror Wiberg får bollen, sar Unitas sina motståndare 7–4, och vägen till finalen är piaden i Stockholm. Inbjudan har avfattats av den inter- ända tills han på något vänster får iväg ett skott, ända tills öppen. Där väntar PUS. Med George i målet och Blom Uppväxten i Viborg och ofärdsårens upplevelser nationella olympiska kommittén i Paris. Storfurstendö- Italiens målvakt Campelli famlar i luften, ända tills bol- i anfallet har PUS ingen chans. Ernst Blom gör tre mål, präglade Algoth Niskas politiska åsikter. Han käm- mets officiella status är Idrottsnation. len rullar över mållinjen. Finland vinner sin första match och Geo skjuter en straff. Det är sista spiken i PUS kis- pade aktivt för Finlands självbestämmanderätt Notis 1911: Rysslands utrikesministerium behandlar frå- i ett OS med 3–2. ta, och matchen slutar 4–1. Efteråt överräcks matchbol- och var med om att grunda skyddskåren i Helsing- gan om Finlands deltagande i de olympiska spelen. Ryss- fors. Senare deltog han i inbördeskriget på de vitas 1912 – Stockholm len till Blom, och Geo förklarar att de alla har bevittnat sida i striderna i Helsingfors under vårvintern 1918. lands suveränitet över Finland måste komma till uttryck ett ”hat trick”. Pojkarna samlar en kollekt och köper en Foto: Ilkka Lipsanens arkiv. och bli särskilt understruken. Separatistiska tendenser får En bit paff för republiken Finland svart cylinderhatt åt Ernst. På kvällen är det fest på Hel- ej bli manifesta. Ryssland-Finland, kvartsfinal i olympiska spelen. Den singfors Societetshus. fruktade mustaschprydda Semjon Filippov försöker pres- Runt bordet skålar alla som spelade i det första finska Notis 1912: Finland får delta med egen trupp, men in- sa sig förbi Agi, men Agi snor bollen och placerar en lång mästerskapslaget i fotboll: Oskar Jansson, George W. Eas- 1912 – Moskva marschera efter Ryssland (OBS: nationerna skall ej mar- boll rakt i huvudet på Artturi Nyyssönen som gör det ton, Algoth Niska, Karl F. Neovius, Gösta Saurén, Jan- Gäst i tsarryssland schera in i alfabetisk ordning) under en speciell skylt med fantastiska, ljuvliga första målet. Finland leder 1–0. Men ne Mellin, Uno Löfgren, Ernst Schybergson, Ernst Blom, Spelresan till Moskva med det nygrundade finska lands- texten ”Finland”. Detta är ett avvikande från principen mustaschen vill inte ge sig, och med sex av hans kumpaner Aarne Abrahamsson, Gösta Löfgren, Olof Heinrichs och laget i fotboll börjar med en liten skandal och slutar med om fullständigt deltagande. tvingar han in bollen och den finska målvakten August L Järnström. en stor succé. Agi är självskriven medlem i laget, men på Syrjäläinen åker med. Det är inte det vackraste av mål, det ditresan bekantar han sig onödigt noggrant med Viborgs 1912 – Stockholm kan väl ingen påstå, men ställningen är 1–1. Spelet är inte 1911 – Helsingfors nattliv, och laget fortsätter till Moskva utan honom. Väl Efter 105 minuter över, och Jarl Öhman blir Finlands hjälte. Han gör 2–1 Finland - Sverige framme i Moskva väntar matchen mot ett lag bestående av Stockholms olympiska spel har inletts med fotbollsturne- med ett kanonskott, och ryssarna är slagna till marken. Äntligen landskamp, en drabbning där Finland kan visa engelsmän bosatta i Moskva. I omklädningsrummet vän- ringen. Finlands fotbollslandslag sliter och pressar. Italien Efter de nervösa sista minuterna står slutresultatet 2–1. Ce- upp ett finländskt landslag i fotbollens ädla sport. Agi tar ingen mindre än Agi, som tagit nästa tåg tillsammans pustar och stånkar. Matchen står 2–2, de två motståndar- remonierna efter matchen presenterar arrangörerna med känner med fingrarna på den röda skjortan med det syd- med sin gamla kompis Renu från Viborg. Spelskjortan på na hopplöst låsta i ett dödläge. Tjugotvå män jagar läder- en utmaning. Publiken förstår inte riktigt vad som pågår da emblemet – Finlands vapen. Djurgårdens sportplan och Finland vinner matchen 7–1. På kvällen är det igen bollen och den olympiska äran. Insatserna är stora, vinna- då Rysslands flagga hissas upp på anslagstavlan, som ett kantas av hundratals åskådare, trots det iskalla vädret. fest, nu på hotell Alpenrose. Den ukrainska köksmästa- ren får fortsätta jakten på medaljerna. Traneborgs idrotts- tecken på det vinnande laget. De svenska journalisterna Det är redan oktober. Sverige vinner 5-2, men förlusten ren trollar fram den ena läckerheten efter den andra, och plan badar i solsken, och det gör även publiken och inte löser problemet snabbt. Med hjälp av lite målfärg och en är överkomlig, och på kvällen skålar Agi med de finländ- Agi avslutar kvällen med några musikalnummer tillsam- minst spelarna på gräsplanen. bit paff skriver de texten: ”Finland vunnit, Suomi voitti”. ska och svenska spelarna i Operakällaren medan mörk- mans med hotellets orkester. Spelarna skrattar med Agi, Agi och kumpanerna är inte så vana med gräs, bollen rör Paffbiten läggs på den ryska flaggan. ret faller på Esplanaden. och drömmer tyst om de kommande olympiska spelen. sig långsammare än på de så vanliga sandplanerna i Hel-

64 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 65 Svenskbygdens Kryss 3/2014 Svenskbygdens Sudoku (lösningarna nederst på sidan) Enkel Expert 9 2 7 3 6 7 5 3 8 4 6 2 9 8 3 7 2 6 5 1 5 2 8 7 5 8 1 4 7 9 3 6 5 3 9 7 4 3 6 2 4 4 9 4 8 2 1 9 6 8 7 1 3 9 2 5 7 8 1 4 7 2 Krysslösning 2/2014 89 svar skickades in. Bland de rätta svaren gynnade fru Fortuna Bengt Eklund, Helsingfors. Vinstboken torde vara framme.

Sudokulösningar Enkel 8 1 9 6 2 5 7 4 3 5 7 3 8 9 4 6 1 2 6 2 4 1 3 7 9 8 5 3 9 5 2 6 8 4 7 1 1 4 8 7 5 9 2 3 6 7 6 2 4 1 3 5 9 8 4 8 6 5 7 1 3 2 9 2 3 1 9 4 6 8 5 7 9 5 7 3 8 2 1 6 4 Expert 4 3 5 2 6 9 8 7 1 9 6 1 8 3 7 5 4 2 2 8 7 1 4 5 6 3 9 7 1 4 9 5 3 2 6 8 5 2 3 6 8 4 9 1 7 Vinstböcker för krysset 3/2014 är höstens SFV- 6 9 8 7 2 1 3 5 4 Namn: ______biografier(se sid. 52-54). Skicka in lösningarna före 20.11.2014 till SFV:s redaktion, PB 198, 3 5 2 4 1 8 7 9 6 Adress: ______00121 Helsingfors. Märk kuvertet ”Kryss”. Du 1 7 6 3 9 2 4 8 5 kan också skanna eller fota din lösning och ______eposta den på [email protected]. 8 4 9 5 7 6 1 2 3

66 • Svenskbygden 3-2014 Svenskbygden 3-2014 • 67 ARVID MÖRNE-tävlingen 2015

Svenska folkskolans vänner utlyser Arvid Mörne-tävlingen 2015. Syftet med tävlingen är att främja intresset för skönlitterärt författarskap. Tävlingen står öppen för personer som vid tävlingstidens utgång inte fyllt 30 år. Ett första pris om 5 000 euro, ett andra pris om 3 000 euro och ett tredje pris om 2 000 euro delas ut. SFV för- behåller sig den första publiceringsrätten till de prisbelönade tävlingsbidragen. 2015 års täv- ling gäller noveller.

INSTRUKTION FÖR DELTAGANDE: VIKTIGT: Ämnesvalet är fritt. Manuskriptet får omfatta Bifoga i ett separat kuvert följande personuppgif- högst 25 000 tecken (inkl. mellanslag). ter: namn, personnummer, fullständig adress, telefonnummer, e-post En förutsättning för deltagande är att novellen är skriven på svenska, och att tävlingsdeltagaren inte Skriv på kuvertet endast din pseudonym och slut tidigare publicerat sig i skönlitterär bokform på för- kuvertet. Om du skickar in bidraget per e-post, lag. Författaren skall vara finländsk medborgare, bifoga personuppgifterna i e-posten. En betrodd och får sända in endast ett bidrag till tävlingen. De person på SFV:s kansli separerar dina riktiga per- som tidigare erhållit ett penningpris i Arvid Mörne- sonuppgifter från din pseudonym, och förmedlar tävlingen får inte delta på nytt. endast det anonyma tävlingsbidraget till juryn.

PAPPERSMANUSKRIPTEN SÄNDS TILL Manuskripten returneras inte och förstörs en tid Svenska folkskolans vänner, PB 198, efter att tävlingstiden gått ut. Författarna bör där- 00121 Helsingfors. för själva se till att ha egna kopior och säkerhets- kopior på sina texter. ELEKTRONISKA VERSIONER SÄNDS PER EPOST TILL [email protected] Tävlingstiden utgår den 18 januari 2015 (post- stämpel godkänns). Endast prisvinnarna och even- Märk din försändelse ”Arvid Mörne-tävlingen”. tuella mottagare av hedersomnämnanden med- Tävlingen sker anonymt. Alla manuskript skall där- delas om tävlingsutgången i mitten av april. Pris- för förses med pseudonym och födelseår. Manu- utdelning, och publicering av vinnarnamnen sker set skall ha sidnumrering, och pseudonymen skall den 6 maj. synas på varje sida. Pappersmanuskripten skall vara utskrivna på enkel sida.

Närmare uppgifter om tävlingen ger också kanslichefens assistent Camilla Nordblad, tel. 045-1210 864, [email protected].