Var Finns Hemmet I Spillrorna Efter
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
35 Sid LEDAREN: Jobb behövs. Jobbare behövs. Utmaningen är att förena behoven. Om människovärdet är en ut- 2 gångspunkt känns regeringens omsorg rätt. TORSDAG 1 SEPTEMBER. NR 35/2016 Forntidsfyndar Hjälpledar- Gemenskap Aldrig Sidan 5 kursen på lindrar tillbaka till ditt CV smärtan Österbotten Sidan 4 Sidan 6 Sidan 12 DENNA VECKA: BILAGA TILL BORGÅ SVENSKA DOMKYRKOFÖRSAMLING Var finns Trygghet ger hemmet vila i vardagen i spillrorna Sidan 11 efter IS? Mitt i förödelsen försöker återvändare bygga upp sina liv. Vi besöker landet våra beslutsfattare betrak- tar som tryggt. Sidan 8 Hennes gnista tändes i gravkammarens mörker Sidan 2 Varje Hans ord smula chockade räknas åhörarna Sidan 7 Sidan 7 KYRKPRESSEN TORSDAG 1.9.2016 • NR 35 2 AKTUELLT 09-612 615 49, [email protected] LEDARE MAY WIKSTRÖM PROFILEN: SARI DHIMA ”Ett rum som inte fungerar Den svåra kan faktiskt hindra ett gudsmöte.” jobbekvationen I DAGARNA är det budgetria. Vis- serligen har ramarna för finans- minister Petteri Orpo manglats så pass väl igenom både förvaltning och press att hemligheterna är få. Den politiska diskus- sionen kvarstår. Orpo har valt att lägga fingret på den punkt där diskussionerna brukar bli häfti- gast – och där risken för ställningskrig är uppen- Vi mår bra av bar – nämligen arbete. Legobitarna är de eviga: sysselsättningspolitik, understöd och bidrag, da- gis, skatter, lönenivåer. I slutändan finns det all- tid risk att någon drar orättfärdig nytta av att bi- tarna justeras. Ändå måste något göras, trots att allt känns beprövat och förkastat. att vara små ett koNkRet mål är att få upp sysselsättningsgra- – Varför har de inte vågat placera altaret i mitten, undrar – Man har inte alltid vågat gå hela den i Finland till 72 procent. Det är just nu tre vägen med inredningen. Trots att ar- och en halv procentenhet dit. Nås målet stärkts Sari Dhima när hon betraktar det runda rummet som ut- kitekturen i övrigt är nytänkande kan också den offentliga ekonomin som en naturlig man i inredningen ändå klamra sig fast konsekvens. gör Kampens kapell. Enligt henne präglas den moderna vid väldigt många traditioner. Men man Det märkliga är att Finland är något av klas- finska kyrkoarkitekturen av en viss ängslighet. måste inte klämma in alla kyrkgrejer sens mysterium i jämförelse med de andra nord- i en ny kyrka. iska ekonomierna. Varför ligger ett stabilt samhäl- Som exempel på ängsligheten ger le med erkänt välutbildad arbetskraft och bra in- TEXT OCH FOTO: LIISA MENDELIN hon de runda kyrkorna Kampens ka- frastruktur under 70-procentsstrecket när gran- pell och Tempelplatsens kyrka. narna seglar sex procentenheter högre eller mer? Sari Dhima rycker till när hon sätter skapa en bit byggnadshistoria. Hon le- – Här fanns bra chanser att göra nå- Hur lyckas Finland som en av världens konkur- sig vid ett bord i konstmuseet Kiasmas der projektet One Campus som inne- got helt annorlunda. Den yttre arkitek- renskraftigaste stater klara sig så dåligt? Inför slut- kafé. Den tjocka metalliska bordsytan bär planerandet och byggandet av cam- turen är rund, men av någon anled- spurten publicerade nyligen tre ekonomer sitt PM är obehagligt kall att vila armarna på. puset Väre i Otnäs. Där ska Aalto-uni- ning har man i inredningen ändå upp- kring den finländska paradoxen. Sixten Korkman, – Den som har planerat det här har versitetets avdelningar för konst, de- repat de dubbla bänkraderna från de Bengt Holmström och Vesa Vihriälä drar slutsatsen tänkt mera på att det ska se snyggt ut sign och arkitektur (ARTS) husera från avlånga medeltida katedralerna. Har att det finns ett omättat behov på kunnig arbets- än på hur det ska kännas för oss som och med hösten 2018. man en gång byggt en rund kyrka kun- kraft, samtidigt som allt fler går arbetslösa. Det här använder rummet. – Senast ett sånt här projekt gjordes de ju även innanmätet bygga på cirkel- är ett strukturellt fel, som kräver ett spektrum av Som teolog och inredningsarkitekt var när Ateneum byggdes 1887, för 131 formen. Varför inte rikta flödet mot ett åtgärder att få bukt med. Glappet ger konkret ut- ser Sari Dhima lite andra saker i ett rum år sedan. altare i mitten? slag till exempel i statistiken för huvudstadsregi- än vad de flesta andra gör. Efter Ateneum och före Väre har onen. Här växer utbudet av jobb hand i hand med – Oftast lägger folk märke endast till ”Taiken” – den konstindustriella hög- Kritiker kan undra vad det är för idé att arbetslöshetssiffrorna. det som inte fungerar. I det här rummet skolan – haft sin undervisning i Ara- forska i kyrkorummet. Vad spelar det för skulle de flesta notera att det är mycket bia, i gamla industrilokaler som man roll hur rummet ser ut, det är ju gudsmö- meN stRuktuRellA åtgärder som fungerar på papper slammer och oljud på grund av de kala försökt anpassa till konstundervisning. tet som är viktigt? svider och slår hårt på det personliga planet. Det ytorna. Men få tänker på att rummet har – Men nu bygger vi igen lokaler en- – Det handlar inte om att göra rummet finns åtgärder som de flesta borde kunna svälja. ett bra flöde på grund av sin avlånga rek- kom för de konstindustriella ämnena. till en avgud, utan om att rummet ska En är till exempel fokuseringen på vad som hän- tangulära form. För kafégästerna är det tjäna gudstjänsten. Ett rum som inte der dem som just blivit arbetslösa. Här har vi något självklart hur de ska röra sig från kas- Full koll på moderna kyrkor fungerar kan faktiskt hindra gudsmötet. att lära av grannlandet Sve- san till salladsbuffén och till en sittplats. Medan hon skrev sin doktorsavhand- Kyrkorummet kan liknas vid natt- rige. Just i det skedet när ens ”Hur lyckas Hennes blick för hur rum fungerar ling reste Sari Dhima runt på somrarna vardsbrödet, som har en synlig mate- arbetsförmåga och -kunska- har tränats under en lång tid, inte minst till 65 moderna kyrkor i Finland, bygg- riell del och en osynlig gudomlig del. per fortfarande är på topp är Finland klara när hon skrev sin doktorsavhandling da mellan 1962 och 1999. Hon analyse- – Utan brödet är det osynliga än- det skäl att sätta in kraftiga sig så dåligt?” i teologi om moderna finska kyrkor. rade och fotograferade dem och kun- nu mera osynligt. Utan ett bra kyrko- åtgärder för att se till att den – Ett rum fungerar bra om det inte be- de slutligen doktorera om altarets be- rum blir det svårare att få grepp om den arbetslösa snabbt kommer in hövs anvisningar och tjocka manualer tydelse i moderna finska kyrkor. osynliga gudomliga verkligheten. igen, genom kontaktsamtal, uppföljning och kon- för hur man ska röra sig där. – En trend har varit att man lyft ut Men Sari Dhima har full förståelse för tinuerliga träffar med arbetskraftsmyndigheter- Rummets flöde ska vara självklart. altaret lite mer än en meter från väg- att rummet inte påverkar alla männ- na. Åtgärderna finns nu till pappers, men i prak- gen, så att prästen ska kunna stå mel- iskor på samma sätt. tiken försvinner en nyarbetslös ofta ut i en tillva- Skapar byggnadshistoria lan altaret och väggen, vänd mot för- – De här sakerna kan kännas väl- ro på villkorslöst arbetslöshetsunderstöd. I kom- När Sari Dhima var gymnasieelev i Åbo samlingen. Den principen kallas ver- digt ytliga för dem som inte påverkas bination med en relativt lång sådan blir effekten gjorde hon ett skolarbete om Åbo dom- sus populum, mot folket. av sin omgivning. ödesdiger. Motivationen sjunker, likaså tilliten till kyrka. Hon fick följa med en grupp ar- Den goda föresatsen med versus po- det egna värdet och kunnandet. Finland visar sig keologistuderande till gravkamrarna pulum var att förbättra kommunikatio- Hjärtat dras till stora rum ha en sällsynt dålig kombination av svaga aktive- under golvet. nen mellan präst och församling, att de Entrén till Kiasma är hög och ljus. Det rande åtgärder och höga passiverande riskfaktorer. – Vi öppnade en lucka och steg ner. skulle ha mera ögonkontakt. tycker Sari Dhima om. Det var mörkt under de låga valven och – Men egentligen har det lett till fler – Jag tror att alla människor har en RetoRIkeN I höst är åtminstone i öppningsskedet där fanns högar med ben. hinder i vägen mellan präst och försam- spirituell sida. Har man inte en tro så något annan i tonen än den talkouppmaning som – Då väcktes min nyfikenhet. Den ling. Nu är det inte bara ett altarskrank tillfredsställer man den sidan på an- slog snett senast. Det finns ett anslag av omsorg speciella stämningen i gamla kyrkor som står mellan de två parterna – ut- nat sätt. Jag vet många agnostiker och som är sympatiskt. Om regeringen på allvar tar gör att man blir del av en lång kedja ge- an också ett stort och ofta klumpigt al- ateister som gärna söker sig till kyrko- sig an arbetslöshetsproblemtiken som en helhet, nom historien när man stiger in i dem. tarbord. liknande byggnader, som muséer och där det också handlar om något så grundläggan- Man kan stå på exakt samma ställe som bibliotek. Det är något i människan som de som att ta hand om sina enskilda medborga- någon annan har stått på för en väldigt Brist på mod mår bra av den här typen av rum. re. Ja, då kan fokuseringen på sysselsättningslä- lång tid sedan. En annan sak som Sari Dhima märkt i Kanske det handlar om att känna sig get leda till något gott. I dag är Sari Dhima själv med om att de moderna kyrkorna är en ängslighet. liten för en stund, buren av något större. KYRKPRESSEN REDAKTIONEN ADRESSÄNDRING KYRKPRESSEN ANNONS Ansvarig chefredaktör 68600 Jakobstad Nina Österholm Kyrkpressen är en Annonsredaktör: Lämna in din annons på Robin Norrbäck, May Wikström tfn 040 831 3599 tfn 040 831 6836 Erika Rönngård kyrkpressen.fi helt utan ex- tfn 044 027 0293, tfn 040 153 0313 Webbredaktör: gåva till dig från tfn 040 831 6614, tra kostnad.